Att bygga hÃ¥llbart - Catarina Rolfsdotter-Jansson

ATT BYGGA HÅLLBART 

Goda exempel från Lund och Malmö 

För att vårt samhälle ska kunna bli mer hållbart 

behöver vi planera annorlunda och använda mer 

miljövänliga tekniker och material när vi bygger. 

Miljöbyggprogram SYD är ett initiativ från Malmö stad 

och Lunds kommun som tagits fram i samverkan med 

Lunds Universitet. Programmet ger riktlinjer, stöd 

och incitament för ekologiskt hållbar utveckling inom 

nybyggnation i Malmö-Lund regionen. 

I denna skrift, som ingår i programmet, presenterar 

vi 37 goda exempel med fokus på hållbart 

byggande. Syftet med skriften är att ge inspiration 

till fortsatt hållbart byggande och att återanvända 

och vidareutveckla den kunskap vi fått från 

färdigställda projekt. 

ATT BYGGA HÅLLBART - Goda exempel från Malmö och Lund 

www.miljobyggprogramsyd.se 

ATT BYGGA HÅLLBART - Goda exempel från Lund och Malmö

innehållsförteckning 

Förord sid 4 

Inledning, Redaktion, FOTO & BILD sid 5 

Stadsarkitekterna har ordet sid 6 

Bostäder 

Villa Wiberg sid 8-9 

Villa Kiss sid 10-11 

Steglitsen sid 12-13 

Spoletorp sid 14-15 

Kvarteret Jöns Ols sid 16-17 

Wihlborgs Kajpromenaden sid 18-19 

Skanskas Trähus sid 20-21 

Urbana Villor sid 22-23 

HSB Brf Flagghusen sid 24-25 

Byggvesta/Flagghusen sid 26-27 

Uniqhus sid 28-29 

Bo 100 sid 30-31 

Områden 

Solbyn sid 32-33 

Toarps Ekoby sid 34-35 

Ekostaden Augustenborg sid 36-37 

Västra Hamnen/Bo01 sid 38-39 

Västra Hamnen/Flagghusen sid 40-41 

Kontor 

SYSAV:s huvudkontor sid 42-43 

NCC:s regionkontor sid 44-45 

Word Trade Center sid 46-47 

Sony Ericssons kontor sid 48-49 

Skolbyggnader 

Östratornskolan sid 50-51 

Gunnesboskolan sid 52-53 

Ängslätts- och Sundsbroskolan sid 54-55 

Förskola Annestad sid 56-57 

St Hansgården sid 58-59 

Rosengårds Herrgård sid 60-61 

Uppgradering av 

befintlig bebyggelse 

Ekologihuset sid 62-63 

Kockum Fritid sid 64-65 

Teknikens och Sjöfartens hus sid 66-67 

Stadsförnyelse 

Sege Park sid 68-69 

Norra Sorgenfri sid 70-71 

Lindängen sid 72-73 

Kommande projekt 

Lund NE/Brunnshög sid 74 

Hyllie sid 74 

Fullriggaren sid 75 

Några röster om 

hållbart byggande sid 76-79 

Miljöbyggprogram 

SYD och framtiden sid 80-81 

Referenser & 

Teknisk information sid 82-83 

2 3

FÖRORD 

Det är viktigt att arbeta med miljöfrågorna i alla delar av 

stadsplaneringen. Som det framgår av denna exempelsamling 

har det arbetats med frågan tidigare, men nu 

tar Miljöbyggprogrammet frågan tydligare in i husen och 

hanterar byggprocessen på ett helt nytt sätt. 

De projekt som uppmärksammas i exempelsamlingen är alla enskilda 

objekt, många tillkomna på privat initiativ. Intressanta exempel från Lund är 

Villa Wiberg i Professorsstaden, Solbyn i Dalby och LKF:s hus i kvartert Jöns 

Ols. Projekt med uttalad miljöprofil har framtill nu inte varit många och de som 

lyfts fram har analyserats som forskningsprojekt. Det är dags att ta in miljöfrågan 

på ett mer självklart sätt i byggprocessen, nu när kunskapen och de 

tekniska möjligheterna har ökat. 

Vi tar nu ett bredare grepp och samarbetar med såväl forskningsvärlden 

som andra myndigheter och byggherrarna i syfte att nå längre med ett miljöanpassat 

byggande. Marknaden har visat ett stort intresse för detta. Hela 

processen – både före, under och efter bygget – är viktig. Miljöbyggprogrammet 

ger möjlighet att fokusera på och premiera projekt som lyckas väl i sina 

miljöambitioner. Tanken är att byggherrarna ska sporras av varandras projekt 

i miljöanpassad riktning. Förhoppningen är att denna exempelsamling 

ska uppmuntra till goda initiativ och inspirera till omfattande miljöanpassat 

byggande i Miljöbyggprogrammets anda. 

INLEDNING 

Byggande och boende har en stor påverkan på vår 

miljö, både under själva byggprocessen och i många 

år framöver. För att bygga ett mer hållbart samhälle 

behöver vi planera annorlunda, i många fall använda 

nya tekniker och välja andra material. 

Miljöbyggprogram SYD är ett initiativ från Malmö 

stad och Lunds kommun som tagits fram i samverkan 

med Lunds Universitet. Det utgör en plattform 

för konstruktivt och strategiskt samarbete mellan 

kommuner och byggföretag. Programmet ger riktlinjer, 

stöd och incitament för att ekologiskt hållbar utveckling 

inom nybyggnation i Malmö-Lund regionen. 

I denna skrift, som ingår i programmet, presenterar 

vi 37 goda exempel med fokus på hållbart byggande. 

Syftet med skriften är att ge inspiration till fortsatt 

hållbart byggande och att återanvända och vidareutveckla 

den kunskap vi fått från färdigställda projekt. 

Exemplen i skriften är byggda innan Miljöbyggprogram 

SYD antogs. 

Miljöbyggprogram SYD vänder sig främst till byggföretag 

som vill bygga på kommunal mark. I programmet 

föreslås olika konkreta åtgärder för ett hållbart 

byggande. Kommunerna erbjuder byggföretagen 

feedback och stöd för att driva ett hållbart byggande 

i regionen. Information och dialog ges på en hemsida. 

Byggföretagen bjuds även in till seminarier 

som anordnas i samarbete med Lunds Universitet. 

REDAKTION 

Amelie Stjernhav 

Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad 

Embla Winge 

Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun 

Stefan Thörnkvist 

Miljöförvaltningen Malmö stad 

Tor Fossum 

Miljöförvaltningen, Malmö stad 

TEXT 

Catarina Rolfsdotter-Jansson 

Damanco Community 

GRAFISK FORM 

Johannes Dahlskog 

Damanco AB 

FOTO & BILD 

Sid 3, Foto: Karin Oddner, Damanco Community 

Sid 8, Foto: Bosse H Eriksson 

Sid 23, Foto: Urbana Villor 

Sid 28, Foto: Uniqhus 

Sid 32, Foto: Lars Mogensen 



Sid 48, Foto: Wingårdh Arkitektkontor AB 

Sid 59, Foto: Samuel Girhammar 

Sid 63, Foto: Anders Ekström 

Sid 70, 73 och 75 Hyllie, Bilder: David Wiberg 


Sid 79, Foto: Bosse H Eriksson 

Sid 84, Foto: Wingårdh Arkitektkontor AB 

Övriga foton: Malmö stad 

Inga Hallén 

Stadsbyggnadsdirektör 

Lunds kommun 

Christer Larsson 

Stadsbyggnadsdirektör 

Malmö stad 

Vi önskar er trevlig och inspirerande läsning. 

TRYCKERI 

Holmbergs 

- ett Svanenmärkt tryckeri 

4 5

STADSARKITEKTERNA HAR ORDET 

”Läget är allvarligt” 

Bengt Aronsson, stadsarkitekt i Lund, har ett långt perspektiv på hållbart byggande. 

Redan på 70-talet arbetade han med lösningar för så kallade passiva hus. 

Han är oroad inför klimatförändringarna och menar att fler borde se Al Gores film 

och leva mer klimatsmart. 

– Läget är allvarligt och vi måste alla bidra till att 

göra en långsiktigt hållbar utveckling möjlig. Den 

vilar på tre ben, och den sociala, ekologiska och 

ekonomiskt hållbara utvecklingen kan inte komma 

till stånd utan att alla tre samverkar. Där spelar 

stadsplaneringen med Miljöbyggprogrammet SYD 

en viktig roll. 

Numera finns hållbarhetsperspektivet med redan 

från start. Bengt Aronsson berättar att politikerna 

visar ett stort intresse och att denna aspekt 

ständigt diskuteras. 

– Jag tycker att det är mycket bra med en samordning 

av frågan i regionen. Det händer mycket här 

och när det gäller näringslivet i Öresundsregionen 

och behovet av mark och byggnader är det i princip 

samma stora aktörer som är involverade. De flesta 

stora byggare har egna, bra miljöpolicies. Men eftersom 

det i sista hand är byggnadsnämnderna som 

avgör är det bra om samma förhållningssätt gäller 

i hela regionen. 

- För 20 sedan upptäcktes skolornas bristande 

ventilation. Man började sanera och skriften ”Sunda 

skolan” togs fram. Den utvecklades sedan till ”Sunda 

huset” och även till ”Sunda planen”. ”Sunda planen” 

låg till grund för miljöarbetetet på Gunnesboskolan. 

Genom den här skriften kan nu de goda erfarenheterna 

från Gunnesboskolan spridas vidare. 

Bengt Aronssons vision inför framtiden är att så 

många som möjligt ska kunna leva ett så trevligt 

liv som möjligt, med ett arbete att gå till, god hälsa 

och bra boende. I den visionen är stadsplaneringen 

och det hållbara byggandet viktiga faktorer att 

räkna med. 

”Vi vill verka för den blandade staden” 

– Miljöbyggprogram SYD är ett viktigt program som visar att vi arbetar 

på bred front med alla de tre aspekterna av hållbar utveckling i Malmö. 

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har vi numera som huvudområden 

i alla dokument som till exempel översiktsplaner och planprogram. 

Vi har även indikatorer som mäter hur vi lyckas uppnå målen 

inom dessa områden, berättar Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt i Malmö. 

Malmö arbetar för att bli en mer förtätad 

blandstad, där verksamheter, service och 

bostäder integreras bättre och där goda 

kommunikationer minskar bilberoendet. 

I trafikplaneringen arbetar Malmö medvetet 

för bättre kollektivtrafik och för att kanske 

kunna införa spårbunden trafik i framtiden. 

– Citytunneln och förtätningen runt stationslägena 

är andra exempel på hur vi arbetar 

medvetet med hållbarhetsfrågorna när 

staden växer, säger Ingemar Gråhamn. 

Västra Hamnen med Bo01 är ett nationellt 

exempel på hållbart byggande. De höga krav 

som ställdes där, som till exempel grönytefaktorer 

och krav på ekologiskt byggande, utvecklas 

nu i Miljöbyggprogram SYD, där man 

inledningsvis fokuserar på fem av nio teman. 

– Vi vill verka för den blandade staden där 

stadsplaneringen kan tillföra sociala värden 

genom att göra det enklare för mänsklig, 

social interaktion. Inom den ekonomiska 

hållbarheten handlar det främst om driftsekonomi 

och livslängd på byggnader, men 

också att en byggnad kan användas för 

olika ändamål under sin brukstid. 

Som ett exempel på hur ett samlat grepp med information 

kan ge resultat lyfter Bengt Aronsson fram 

Gunnesboskolan. 

Bengt Aronsson 

Utöver den ekologiska hållbarheten har 

Malmö ett starkt fokus på den sociala och 

ekonomiska hållbarheten. 

Ingemar Gråhamn 

6 7

Bostäder 

Bostäder 

Villa Wiberg 

Villa Wiberg byggdes 1993 efter ekologiska principer som arkitekt Krister Wiberg 

menar håller även idag, 17 år senare. – Om jag hade byggt det idag är det väldigt 

lite jag hade gjort annorlunda, som att använda puts på fasaden istället för äggoljetempera, 

säger Krister Wiberg som själv bor i huset. 

Villa Wiberg har en tung stomme av sten och kakel 

som lagrar värmen och avger den tillbaka under 

natten. Ytterväggen är en kanalmur av 150 mm + 

100 mm lättbetong med 250 mm mellanliggande 

cellulosaisolering. Ingen fuktspärr blockerar luften 

från att vandra ut och in. Bjälklaget är av 160 mm 

lättbetong, yttertaket har 600 mm cellulosaisolering. 

Luftbytet sker med modifierat självdrag via ventiler 

av bimetall för att kontrollera luftintaget. Det finns 

även en fläkt som kan förstärka ventilationen. 

– Statens provningsanstalt har varit här för att 

mäta fukt och gaser, och värdena var ok. Jag 

har medvetet valt material utan avgasningar. 

Det finns så mycket gifter i plaster, färger och 

lim som orsakar ohälsosam inomhusmiljö, 

säger Krister Wiberg. 

Uppvärmning sker med vattenburen golvvärme. 

Värmen kommer från 5 m² solfångare, vedeldad 

vattenmantlad kakelugn och gas. 

– Solfångarna ger mig i stort sett gratis varmvatten 

från mars-april, och de håller fortfarande bra, säger 

Krister Wiberg som föreläser om hållbart byggande 

och även fungerar som rådgivare i ett flertal projekt. 

Han önskar att kunskapen fördes ut bredare än till 

arkitektstuderande och nådde kommuner och byggföretag 

i större utsträckning så att fokus på hållbar 

utveckling förstärks. 

Projekt: Enfamiljshus 

Adress: Lund 

Färdigställt: 1993 

Byggherre/arkitekt/kontaktperson: 

Krister Wiberg, tel 070-992 44 91 

8 

9

Bostäder 

Villa Kiss 

Flerfaldigt prisbelönta Villa Kiss är ritad av Zoltan Kiss, som själv bor i huset. 

Det är ett ”hus i huset”, som består av dels en bodel i två plan av betong, dels 

ett yttre skal av trä med två ytterväggar med ett mellanrum emellan. 

Det är bara den inre stommen av murade lättbetongväggar 

med platsgjutna betongbjälklag som värms. 

Det yttre skalet består av träregelväggar, zinkplåtsbeklätt 

tak och stora fönsterytor. 

Luft som värmts upp av solen vandrar från mellanrummet 

uppemot taket och ventileras ner i den 

isolerade kärnan, och fångar den passiva solvärmen. 

Inne i husets kärna är golvvärme installerad. 

Byggkostnaden var år 2000 3,8 miljoner för 220 m² 

boyta. 

Zoltan Kiss bor själv i huset. Sedan hans dotter 

flyttade har energiåtgången ökat, tvärtemot vad 

som är brukligt. 

– Jag tolkar det som att det passiva systemet ger 

effekt. Ju fler vi är som alstrar energi, desto mindre 

energi behöver vi tillföra. 

Zoltan Kiss har följt husets energiförbrukning 

via elräkningen, enligt rekommendation från 

miljöförvaltningen. Det visar att huset förbrukar 

50-60 kWh/m²/år, vilket är cirka 50 % mindre 

än en vanlig villa. 

– Jag kunde ha gjort huset ännu tätare, men min 

ambition var att testa ”sunt-förnuft-baserade” 

lösningar. Därför ville jag undvika mera avancerade 

tekniska ventilationslösningar som då hade krävts 

och valde självdrag. Jag ville ha det så enkelt som 

möjligt. 

Mellanrummet fungerar både som värmebuffert 

och isolering. På sommaren öppnar familjen upp 

och använder utrymmet, men Zoltan använder en 

del av det året runt, en vindsvåning där han har 

sitt hemmakontor. 

– Där har jag noga mätt temperaturen, som skiftar 

från 17-18 grader under vintern till 26-27 under 

de varmaste sommardagarna. Då kan jag reglera 

värmen genom att öppna ett fönster. 

Zoltan Kiss har flera projekt med ”hus i huset” 

på gång, varav ett är ett flerbostadshus i Hyllie. 

Han vill gärna utveckla sina teorier vidare. 

– När energipriserna stiger stadigt är det lättare 

att övertala kunderna om att detta är ett bra sätt 

att bygga. 


Adress: Solbacken, Malmö 


Byggherre: Zoltan Kiss/Urban Vision AB 

Arkitekt: Zoltan Kiss 

Byggare: Löddeköpinge bygg AB 

Kontaktperson: Zoltan Kiss/Urban Vision AB, 

tel 040-611 52 84 

10 

11

Bostäder 

Bostäder 

Steglitsen 

LB-Hus har byggt ett av Sveriges mest energisnåla hus, Steglitsen, på Bo01 

i Malmö. Initiativtagare till projektet var Energimyndigheten. Målet var 

att skapa ett spännande, funktionellt och modernt boende som dessutom 

var energisnålt. 

Huset är ett prefab-trähus som numera ingår i 

LB-Hus utbud och kan beställas. Det har en energianvändning 

på 80 kW/m²/år inklusive hushållsel, 

cirka 65 exklusive hushållsel. LB-Hus var det enda 

husföretaget på Bo01 som klarade denna låga 

energianvändning efter korrigering av brukarens 

användning. 

Den låga energianvändningen åstadkoms genom 

en hög täthet i huset och genom att det har 

radiatorer, inte golvvärme. 

– Steglitsen har ett mycket lågt ofrivilligt läckage, 

0.1 l/sekund/m², berättar Lars Bergman på LB-hus. 

Tätheten uppnåddes genom utökad isolering i 

väggar, bjälklag och tak. Fönstren har ett UP-värde 

på 1.0 inklusive båge och karm. Ventilationssystemet 

består av ett traditionellt frånluftssystem. 

– Tilluften tas från en ventil som mynnar bakom 

en utvändig panel, vilket ger ett energitillskott på 

4 kWh/m²/år, säger Lars Bergman, som tar med 

sig erfarenheterna från Steglitsen in i företagets 

ordinarie produktion. Två uppsatser har skrivits 

om huset och utifrån de slutsatserna fortsätter 

LB-hus sitt utvecklingsarbete. 

När Steglitsen byggdes användes delvis återvunnet 

material. - Bokgolvet, som slipades och oljades 

är från 1930-talet och kom från en dansk skola. Vi 

använde även 100 år gammalt fasadtegel som vi 

sågade till och behandlade med specialvax. Vi ville 

genom detta visa möjligheterna med att använda 

återvunnet material, säger Lars Bergman. 


Adress: Steglitsen, Bo01, Malmö 


Byggherre: LB-Hus AB 

Arkitekt: Jan-Christer Ahlbäck 

Miljökonsult: Lars B Bergman 

Byggare: LB-Hus AB 

Kontaktperson: Lars B Bergman, 

tel 0456-455 00 

Hemsida: www.lbhus.se 

12 

13

Bostäder 

Bostäder 

Spoletorp 

1994 tog Internationella Miljöinstitutet fram ett programunderlag för att bygga 

ett miljöanpassat hus för studenter i Lund. Huset, beläget nära järnvägsstationen, 

skulle ha miljöanpassade lösningar för avfallshantering, byggnadsmaterial, 

innemiljö samt hälsa och säkerhet. 

– Fyra miljögrupper tog fram underlag för att arbeta 

med energi, material, el och belysning och vatten, 

berättar Håkan Ekelund på LKF. Helhetsgreppet har i 

vissa avseenden gjort det svårt att hålla nere energiåtgången. 

Det är komplext att uppfylla många olika 

typer av miljökrav, svårt att prioritera. 

Huset är byggt med tung stomme av betong i ytterväggar 

och i bjälklag och lätta innerväggar för framtida 

flexibilitet. Det har extra isolering och fönster 

med lågt U-värde. Materialen som använts är alla 

miljöbedömda material. Huset är utvändigt klätt med 

lärk och plåt av aluminium, fönsterytterbågar och 

entréer är av ek. 

Uppvärmning sker med fjärrvärmenätets returvatten 

som sällan understiger 50°C. Varmvattnet värms 

med fjärrvärmenätets hetvatten. Värmen i frånluften 

utnyttjas för uppvärmning av garagen. Behovet av 

köpt energi för uppvärmning är cirka 140 kWh/m² 

bostadsyta. 

– Systemet med de urinseparerande toaletterna 

fungerade inte, så de har fått bytas ut. Det finns 

en förberedelse för solfångare, men denna har inte 

utnyttjats på grund av det faktum att fjärrvärmen 

är billigare under sommarmånaderna när solfångarna 

är i drift, säger Håkan Ekelund. 

Andra åtgärder är närvarogivare för belysning i 

trapphus och garage, energisnål utrustning, kompostering 

i källaren och avfallssortering i åtta fraktioner 

samt komposteringsanläggning. Huset har också 

utformats med ljusschakt med mera för att minska 

eljusberoendet. 

Projekt: Flerbostadshus för studenter 

Adress: Kvarteret Spoletorp, Lund 


Byggherre: LKF 

Arkitekt: Ulf Kadefors, FOJAB Arkitekter i Lund AB 

Kontaktperson: Håkan Ekelund, LKF, tel 046-35 85 08 

Hemsida: www.lkf.se 

14 

15

Bostäder 

Bostäder 

Kvarteret Jöns Ols 

Kvarteret Jöns Ols, färdigställt 2000, är ett energisnålt och lönsamt flerfamiljshus 

byggt med konventionell teknik. Huset byggdes, ägs och förvaltas av Lunds 

Kommuns Fastighets AB, LKF. Behovet av köpt energi är hälften jämfört med 

bostadsbolagets övriga hus. 

Byggnaden har fyra våningar om totalt 2 877 m² 

BRA fördelat på 34 hyreslägenheter. Byggtekniken 

är konventionell med stomme av betong med välisolerade 

utfackningsväggar. 

– Vi har speciellt fokuserat på att eliminera köldbryggor, 

vilket ofta missas i hörnor, vid balkongplattor 

och runt fönster, berättar Håkan Ekelund 

på LKF. 

Ventilation sker med ett frånluftssystem med 

luftintag bakom radiatorerna. Det finns forceringsmöjlighet 

i kök och badrum. Värmen till det vattenburna 

radiatorsystemet kommer i första hand från 

en frånlufts/uteluftsvärmepump som kompletteras 

med fjärrvärme. Temperaturen styrs centralt i varje 

lägenhet. Värme- och varmvattenanvändningen mäts 

och debiteras individuellt. Värme i avloppsvattnet 

återvinns med en spillvattenvärmeväxlare som 

förvärmer tappvarmvattnet. Tappvarmvattnet värms 

av en solfångaranläggning som kompletteras med 

fjärrvärme. 

– Solfångaranläggningen fungerar bra, även om 

lönsamheten blir låg när man har fjärrvärme med 

sommartaxa, menar Håkan Ekelund, som är mycket 

nöjd med att husets energibehov blivit så lågt. 

Köpt energi låg vid mätning 2002 på 84 kWh/BRA 

inklusive hushållsel. 

Utvärderingar av projektet gjorda på Lunds Tekniska 

Högskola visar att man med god projektering, 

konventionella byggmetoder och byggnadsoch 

installationstekniska system kan bygga energisnåla 

hus med bra inomhusklimat. 

Projekt: Flerbostadshus 

Adress: Kvarteret Jöns Ols, Lund 


Byggherre: Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF 

Arkitekt: Thomas Posselius, 

Trekantens arkitektkontor 

Kontaktperson: Håkan Ekelund, LKF, 

tel 046-35 85 08 

Hemsida: www.lkf.se 

16 

17

Bostäder 

Bostäder 

Kajpromenaden 

Kajpromenaden har belönats med ”Den Gröna lansen” som är en utmärkelse 

för det mest hållbara projektet på Bo01. Det är en sparsmakad byggnad med 

gedigna material som tegel och trä. Fastigheten rymmer både två butikslokaler, 

lägenheter och tre radhus om totalt nio hushåll. 

– Vi uppfyllde alla de kvalitets- och miljökrav som 

ställdes inför Bomässan, och har nu tagit med oss 

speciellt hur man arbetar med miljö- och energifrågor 

till andra projekt, berättar Mats Hallberg, 

som var projektledare för bygget av Kajpromenaden. 

Huset är byggt av prefab-betong med platsgjuten 

källarvåning. Källaren är platsgjuten på grund av 

att metoden uppfyllde de tekniska kraven och att 

det var praktiskt eftersom bygget låg långt in på 

området och det var trångt om utrymme. Det har 

murade ytterväggar i en skalkonstruktion, medan 

stommen i låghuset och översta våningen är i trä. 

Fönstren har låg värmegenomgångskoefficient och 

ventilationen är behovsstyrd. Taket är grönt tack 

vare olika typer av växtlighet. 

– Vi är speciellt nöjda med gården, där vi jobbade 

med betong i markbeläggning, trappor och dammar. 

Betong är egentligen inte ett exklusivt material, men 

gav ett trevligt intryck tillsammans med pergolan i 

ek och växtligheten, menar Mats Hallberg. I ett 

hörn av gräsmattan är en avenbok planterad. 

Inomhus är stilen sparsmakad med material som ek, 

fur och gran. Wihlborgs ambition var att skapa en 

god inomhusmiljö. Resultatet blev ett boende med 

god akustik, ett behagligt termiskt klimat och en 

vacker estetik inomhus. Dessutom har man använt 

sig av hållbara material med mycket låga emissioner. 

Lägenheterna är genomgående och har balkonger 

på båda hållen. De är flexibla i och med att det inte 

finns några bärande innerväggar. 

Rummen i alla lägenheter i Kajpromenaden är försedda 

med möjligheten att ställa in värme och ventilation. 

Dessutom mäts användningen av el, vatten 

och värme individuellt för varje lägenhet. De boende 

kan via internet styra värme och belysning i lägenheterna 

på distans när de till exempel är bortresta. 


Adress: Wihlborgs Kajpromenaden, Bo01, Malmö 


Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB 

Arkitekt: Johan Nyrén, Nyréns Arkitektkontor AB 

Byggare: NCC Entreprenad AB 

Kontaktperson: Mats Hallberg, tel 040-690 57 12 

Hemsida: www.wihlborgs.se 

18 

19

Bostäder 

Skanskas Trähus 

Skanskas Trähus 2001 är ett av de första exemplen i Sverige på ett stadskvarter 

helt byggt i trä i modern tid. Kvarteret erbjuder många olika boendetyper och 

husformer och ger möjlighet till individuella anpassningar i lägenheterna. 

Kvarteret Trähus 2001 består av två flerbostadshus 

i tre respektive fyra våningar samt radhus och 

punkthus. Stommen med bärande träregelväggar 

är prefabricerad och väggarna var fönsterlösa innan 

de stod på plats och hålen för fönstren togs upp. 

I tak och väggar finns extra värmeisolering för att 

minska värmeläckaget. 

Vitvarorna i kök och badrum är energisnåla och 

blandare och toaletter snålspolande. El- och 

värmeanvändningen är individuell för varje 

lägenhet. Mätningar visar att Trähus 2001 

använder cirka 115 kWh/m²/år. 

Trähus 2001 är anslutet till Bo01-områdets sopsugssystem 

för organiskt avfall och restavfall. 

Under diskbänkarna i lägenheterna finns det även 

källsorteringssystem för alla avfallsfraktioner. 

På gården är äppleträd planterade, där finns en 

gräsmatta och små betongplattor med breda fogar 

för vegetation. Mitt på gården finns en rund trappa 

med en rönn i mitten. Trappan leder ner till den 

underliggande parkeringen. 


Adress: Rodergatan 18-22, Malmö 


Byggherre: Bostadsrättsföreningen 

Oskarsgrundet i Malmö 

Arkitekt: Kim Dalgaard, Tue Traerup Madsen 

Byggare: Skanska Sverige AB 

Kontaktperson: Susanne Persson, 

Skanska Nya Hem, tel 040-14 42 91 

Hemsida: www.skanska.se 

20 21

Bostäder 

Bostäder 

URBANA VILLOR 

Urbana Villor är en bostadsrättsförening som byggt fem lägenheter och två 

radhus med fokus på maximal grönyta och minimal energiåtgång. Föreningen 

själv står som arkitekt och byggherre. Urbana Villor fick det prestigefyllda Kaspar 

Sahlin-priset 2009. 

Arkitekterna Pontus Åqvist och Cord Siegel är 

drivande i föreningen tillsammans med landskapsarkitekt 

Karin Larsson och ekonom Kim Freimann. 

De har fått inspiration för modellen från Cord Siegels 

hemland Tyskland, där det är ganska vanligt att 

privatpersoner går samman och själva finansierar 

och driver byggen. 

– På så sätt bygger man det som de som ska flytta 

in vill ha. Det blir specifikt och inte så slätstruket, 

säger Pontus Åqvist. 

I Klimatinvesteringsprogrammet 2006 fick Malmö totalt 

4,2 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket 

för att minska utsläppen av växthusgaser. I detta 

sammanhang fick Urbana Villor speciell uppmärksamhet 

och tilldelades en ”guldklimp”. 

Lägenheterna och radhusen är alla på 140 m², 

förutom en lägenhet som är på 90 m². Alla har minst 

40 m² privat uteplats och taken utnyttjas som grönytor 

med planteringar som till exempel en strandäng. 

Radhusen har kolonilott med växthus på taken. 

– Vi vänder oss till människor som är intresserade 

av att bo i en stad, men som värdesätter tillgång 

till grönytor. Vi kallar projektet Urbana Villor för att 

lägenheterna egentligen är villor med trädgårdar 

staplade på varandra, säger Pontus Åqvist. 

Huset är byggt med bärande stålstomme och bjälklag 

av betong med utfackningsväggar med isolering 

och stålreglar. Fönsterna är av FSC-märkt furu, 

fasaden putsad med traditionell tjockputs. 

– Vi har strävat efter att minimera antalet material 

och har till exempel betongbjälklaget som golv med 

diabas som ballast. Invändigt har vi målat med 

ekologisk väggfärg. 

Energianvändningen inklusive hushållsel beräknas 

hamna på 90 kWh/m²/år. 


Adress: Västra Hamnen, Flagghusen, Malmö 


byggherre: Brf. UrbanaVillor genom Kim Freimann 

Arkitekter: Cord Siegel & Pontus Åqvist, 

medv. Ulrika Connheim 

Landskapsarkitekt: Karin Larsson medv. 

Niels de Bruin, Ola Nielsen, Magnus Svensson 

Kontaktperson: Pontus Åqvist, 

tel 040-12 90 00 

Hemsida: www.urbanavillor.com 

22 

23

Bostäder 

HSB Flaggskepparen 

HSB brf Flaggskepparen byggdes som en del av Malmö stads satsning inom 

Det Goda Samtalet. I detta arbete fanns en överenskommelse mellan Malmö stad 

och byggherrarna angående energieffektivisering, materialval, fuktsäkring samt 

biologisk kvalitet. 

För att uppnå resultat har HSB Malmö inte bara 

arbetat med dokumentation, utan även med uppföljning. 

De har engagerat de deltagande i projektet i 

samtliga frågor. Detta har visat sig vara den mest 

värdefulla insatsen och en lärdom som HSB Malmö 

kommer ta med sig vidare i framtida projekt. 

Flerfamiljshuset HSB brf Flaggskepparen med 

gatuhus och gårdshus, hamnar enligt energiberäkningarna 

strax under en energianvändning 

på 120 kWh/m²/år inkl. hushållsel. 

Exempel på energiförbättrande åtgärder som vidtagits 

under planeringen av bostadsrättsföreningen 

är att den totala fönsterarean minskats och värmeisoleringen 

i väggar förbättrats. Detta har gjorts med 

energiberäkningarna som arbetsverktyg. Genom att 

simulera effekten av bland annat fönsterarean har 

slutprodukten justerats. För att tidigt upptäcka eventuella 

brister i utförandet använde sig HSB Malmö av 

täthetsprovning och termografering. 

HSB brf Flaggskepparen har individuell mätning av 

el, värme, kall- och varmvatten. Detta har visat sig 

vara ett mycket bra sätt att minska de boendes 

användning. Inom projektet finns individuella FTXaggregat 

i varje lägenhet. 

Under byggnationen har HSB Malmö använt sig av 

BASTA-systemet som stöd för att göra miljöriktiga val 

av material och produkter. Tyvärr var BASTA-systemet 

inte fullt utvecklat vid tiden för projektet och endast 

10-20 % av de material och produkter som användes 

var registrerade i BASTA. Därför skickade HSB 

Malmö ut en uppmaning om registrering i BASTA 

till alla leverantörer. Som komplement till BASTA 

använde HSB Malmö miljödatabasen MILAB som 

stöd i miljöarbetet. 

En fuktkonsult anlitades för upprättandet av en fuktskyddsbeskrivning. 

Denna har använts av entreprenörerna 

och fukthetsmätning av virke och betong har 

skett kontinuerligt. I samråd med Malmö stads områdesekolog 

och projektets landskapsarkitekt valdes 

biotopen ”klippbiotop”. Biotopen anlades i mindre 

enheter längs husen på innergården. Fladdermusholkar 

och specialfågelholkar placerades ut. Bland 

annat har bok, buxbom, körsbärsträd och murgröna 

planterats på gården. 


Adress: Västra Hamnen, Flagghusen, Malmö 


Byggherre: HSB Brf Flaggskepparen 

Arkitekt: Helene Sandgren, Tema Arkitekter i Malmö 

Energisamordnare: Annika Nilsson, HSB Malmö 

Byggare, entreprenörer: HSB Malmö 

Kontaktperson: Maria Strandh, 

HSB Malmö, tel 040-35 7737 

Hemsida: www.hsb.se/malmo 

24 

25

Bostäder 

ByggVesta / Flagghusen 

ByggVesta har uppfört 110 hyreslägenheter med ytsnåla planlösningar och 

annorlunda övergångar mellan ute och inne via inglasade loggior i Kvarteret 

Flaggskepparen. Ett av de sju av husen som byggts är ett hus med mycket låg 

värmetillförsel. 

– Vi har byggt så tätt som möjligt och har ett radiatorlöst 

till- och frånluftssystem, berättar Svante 

Jernberg på ByggVesta. Huset med låg värmetillförsel 

är ett experiment där vi vill testa utfallet för 

kommande produktion. Vår prognos är att vi ska 

hamna på 70 kWh/m²/år inklusive hushållsel. 

Kommendörkaptenen präglas av öppna planlösningar 

med höga fönster, låga bröstningar och med 

en takhöjd på 2.60 meter. Samtliga lägenheter har 

ljus från mer än ett väderstreck och är antingen 

genomgående eller hörnlägenheter. Några av lägenheterna 

på övre plan har terrasser på taken. Cirka 

75 % av lägenheterna har havsutsikt. 

– Vi har försökt att prioritera grönytor på vår 

gårdsmark, men eftersom den är rätt liten och 

vi har garage under så kan vi inte plantera stora 

träd. Vi har istället satsat på gröna tak, säger 

Svante Jernberg. 

De 101 lägenheterna delar på två sopsorterings- 

rum med fraktioner för papper och tidningar, well 

och kartong, metall, färgat glas, ofärgat glas och 

hushållsbatterier. Varje trapphus har tillgång 

till cykelrum och egen tvättstuga. 

Kommendörkaptenen 1 och 10 har deltagit i 

projektet ”Det Goda Samtalet” och ByggVesta 

har använt sig av BASTA vid materialval. 


Adress: Västra Hamnen, 

Flagghusen, Malmö 


Byggherre: ByggVesta 

Arkitekt: Bengt Winell och 

John Kirsh, White Arkitekter 

Ulf Jansson, Arkitekthuset i Jönköping 

Energikonsult: Jasenka Hot, WSP 

Byggare: Hökerum Bygg 

Kontaktperson: Svante Jernberg, 

ByggVesta, tel 08-694 07 87 

Hemsida: www.byggvesta.se 

26 27

Bostäder 

Uniqhus 

Sveriges första Svanenmärkta hus byggdes av Uniqhus på Bellevue i Malmö 

2005. Mona Sahlin var med och murade den första stenen. Sedan dess har många 

Svanenmärkta hus uppförts i Malmö/Lund-regionen. Uniqhus har totalt byggt 

ett hundratal Svanenmärkta hus i södra Skåne, från Domsten till Trelleborg. 

För att miljöcertifieras med Svanen ska huset efter 

granskning godkännas av SIS Miljömärkning. Förutom 

miljövänliga material och produktionssätt ska 

huset även kunna uppvisa en låg livscykelkostnad 

med låg förbrukning av exempelvis energi. Skanska 

fick licens för Svanenmärkning 2005 och den gäller 

alla Uniqhus. Uniqhus erbjuder en totalentreprenad 

för ett hållbart boende, vilket innebär att de boende 

får hjälp att göra mer miljövänliga val genom hela 

byggprocessen. 

Uniqhus har byggt elva Svanenmärkta enfamiljshus 

på Linero i Lund. Märkningen ställer höga krav på 

byggprocess, material och energibehov, från råvaror 

till färdigt hus. Tre av de elva husen på Linero är tvåplanshus 

om 155 m², resten enplanshus i vinkel om 

153 m². Det karakteristiska för Uniqhus är att de har 

en luftig planlösning, är helt byggda i tegel och har 

gedigna material som till exempel Junckers skeppsgolv, 

berättar Mattias Pålsmark på Skanska. 

Stommen är byggd helt i tegel. Utvändiga väggar 

består av två 1/2-stens tegelväggar med 150 mm 

isolering. Alla innerväggar är av 1/2-stens tegel. 

Fasaden består av tegel som tunnputsats och målats 

med silikatfärg. Fönstren är invändigt vitlackerade i 

trä med utvändig beklädnad av polyesterpulverlackerad 

aluminium. Hängrännor och stuprör består av 

massiv zink. Taket är belagt med tvåkupiga betongpannor. 

Materialen är valda för att skapa ett minimalt 

underhåll av huset. 

Invändiga väggar består av tegel som tunnputsats 

och skurats ned med vatten tills konturerna av 

tegelstenarna blir synliga. Väggarna är målade med 

vit silikatfärg. Innertaket är vitpigmenterad finsågad 

granpanel. Golven i sovrummen samt utrymmen på 

plan två består av Junckers massiva trägolv. 

Uniqhus har nu utvecklat energilösningarna i sina 

Svanenmärkta hus vidare och har byggt sex enplansvillor 

på Sjötorps ängar i Tygelsjö. I projektet Sjötorps 

ängar är beräknad energiåtgång endast 42 kWh/m²/ 

år utan hushållsel. Husen är på 129 respektive 145 

m² och har en ackumulatortank på 500 liter vatten i 

respektive garage. Till tanken är det kopplat solfångare 

och luftvärmepump. Huset är även utrustat med 

ett FTX system. FTX är ett från- och tilluftsystem där 

den kalla tilluften värms upp av den varma frånluften. 

En central styroch övervakningsenhet gör det 

enkelt att följa upp förbrukningen. 


Adress: Linero, Lund, Sjötorps ängar, Tygelsjö 

Färdigställt: 2007 - 2010 

Byggherre: Skanska 

Arkitekt: Tord Olofsson 

Byggare, entreprenörer: Skanska 

Kontaktperson: Mattias Pålsmark, 

tel 010- 448 32 81 

Hemsida: www.uniqhus.se 

28 29

Bostäder 

Bostäder 

BO 100 

Bo 100-husets uppseendeväckande skepnad är resultatet av ett unikt samarbete 

mellan arkitekt och brukare. De 39 hyresgästerna var delaktiga i hela projekteringsprocessen, 

från skiss till färdigt hus. Olika individuella önskemål fogades 

samman till en helhet präglad av individualitet och uttrycksfullhet. 

Bo 100 var ett pilotprojekt och ett försök från Malmö 

Kommunala Bostadsföretag, MKB, att använda 

utökat boendeinflytande i projekteringen av ett nytt 

bostadshus. 

Namnet kom av att någon tyckte att ”idén var 

hundra”: Förslaget om ett hus med hundra hyresgästplanerade 

lägenheter. Tvåhundra anmälda i 

bostadsförmedlingens kölista nappade på förfrågan, 

varav 60 kom till det första mötet. En förening bildades 

och en Boskola startades där deltagarna först 

fick lära sig läsa ritningar och modeller av huset 

togs fram. 39 lägenheter skulle byggas. 

Processen från idé till inflyttning tog cirka fyra år 

och arbetet organiserades i olika grupper, som trapphusgruppen 

och trädgårdsgruppen. Huset fick även 

gemensamma utrymmen som ett allrum på bottenplanet, 

gästlägenhet, bastu och solaltan. 

– Den tid det tagit att bygga Bo 100 är väl satsad 

för alla parter. Insatsen av tid och arbete kommer att 

ge återbäring. Om man menar att tidsåtgången gjort 

huset dyrare så är det snarare sättet att räkna – och 

finansiera – som är fel. Hus består av olika långlivade 

element. Bo 100 skulle ge en helt annan 

kapitalbild om man tittar på det över en längre tid. 

Jag pratar då om såväl byggnadsmaterial som 

boendetid, trivsel och inbyggt ansvar för hus och 

lägenheter, säger Ivo Waldhör i MKB:s ”Boken om 

Bo 100”. 

Arkitekten berättar i boken att han avsiktligt höll 

sig undan i vissa skeden för att inte processen och 

dialogen mellan de blivande hyresgästerna skulle 

avstanna för att han var där och förväntades fatta 

beslut. 

Waldhörs lärdomar från projektet är att människor 

har resurser att klara av en sådan här komplicerad 

process och att boendet har större förutsättningar 

att bli trivsamt om man väljer material och form 

som passar ihop med människornas föreställningar. 


Adress: Monbijougatan 4 i Malmö 


Byggherre: MKB Fastighets AB 

Arkitekt: Ivo Waldhör 

Byggare, entreprenörer: HNB, 

Harald Nilsson Bygg AB 

Kontaktperson: Ivo Waldhör tel 040-126311, 

Sten Svensson tel 040-174324, 040-6113456 

Hemsida: www.mkb.se 

30 

31

Områden 

Solbyn 

Den ekologiska byn Solbyn i Dalby var ett pilotprojekt för ekologiskt byggande 

när den uppfördes för 20 år sedan. Solbyn är Sveriges näst äldsta ekoby och 

består av tio radhus med sammanlagt 50 lägenheter. Området har gott om 

gemensamma lokaler, odlingslotter och växthus. 

Initiativtagare till ekobyn var ett vegetariskt matlag 

i Lund och de främsta motiven var ekologisk odling, 

gemenskap och miljövänliga hus. Efter flera års diskussioner 

byggdes området med HSB som byggherre. 

Solbyn var föregångare med flera frågor som idag 

är praxis i de flesta bostadsområden, till exempel 

sopsortering. 

- Genom åren har området haft tusentals studiebesök, 

berättar Lars Mogensen som bor i Solbyn. 

Jag tycker att det bästa med att bo här är närheten 

till naturen och den sociala gemenskapen. Boendet 

här bygger på gemenskap, här finns ingen vaktmästare 

utan ett 20-tal olika arbetsgrupper har hand 

om till exempel komposter, ordnar fester och pubkvällar, 

ansvarar för områdets skönhet. Gemenskapen 

fungerar väl, som till exempel inköpsföreningen 

för ekologiska livsmedel. 

Lund ligger inom cykelavstånd, många cyklar året 

om. Hela Skrylleskogen ligger inpå knutarna. Barnen 

som går på Solbyns förskola, som drivs av ett föräldrakooperativ, 

får gott om naturupplevelser. 

Solbyn firade 20 årsjubileum i maj 2008. Då hölls en 

ekologisk bomässa med bland annat utställningar. 

Personer som bott i Solbyn tidigare bjöds in. Cirka 

tiotalet familjer har bott här sedan det byggdes. 

Husen är byggda med tung stomme med extra 

isolering och växthus mot söder. Fönstren mot norr 

är små och ljusinsläppet mot söder större. Uppvärmning 

sker med direktel, värmeväxlare och solfångare 

för varmvatten. Många hushåll har installerat braskaminer. 

I området finns jordkällare, odlingslotter, förrådshus, 

bastu, gästrum, kooperativt dagis och ett gemensamhetshus. 

Ett rikt bestånd av träd och buskar, 

som framförallt ger frukt och bär, planterades. 

Tanken var att så mycket som möjligt av växtligheten 

ska gå att äta. 

När området byggdes installerades både mulltoalett 

och vattentoaletter i alla lägenheter. Men eftersom 

de boende upplevt problem med dålig lukt och nedbrytning, 

används inte cirka hälften av mulltoaletterna 

längre. 

Projekt: Ekoby 

Adress: Dalby 


Byggherre: HSB 

Arkitekt: Krister Wiberg 

Kontaktperson: Lars Mogensen, 

tel 046-20 95 66 

Hemsida: www.solbyn.org 

32 33

Områden 

Områden 

Toarps ekoby 

Toarps ekoby, färdigbyggd 1992, består av tjugosju bostadshus som ligger 

vackert längs en slingrande bygata där bilar inte är välkomna. De parkeras i 

utkanten av byn. Ekobyn byggdes med målsättningen att orsaka så lite 

miljöpåverkan som möjligt. 

Malmös kommunalpolitiker väckte 1987 tanken på 

ett ekologiskt boende och HSB Malmö tog fasta på 

detta. Resultatet blev en ekoby, belägen vid gamla 

Toarps by mellan Oxie och nya Toarp. 

Husen är av skånsk och dansk karaktär, byggda med 

högresta lertegeltak och putsade fasader i rött eller 

gulockra. Tunga material i konstruktionen fungerar 

som passivt värmelager. Värme från solfångare 

och vedeldad köksspis lagras i ackumulatortank. 

Mekanisk ventilation med värmeåtervinning ser 

till att kvaliteten på inneluften är god. 

Lägenheterna är på två, tre eller fyra rum. Ovanvåningen 

går att inreda med ytterligare två eller tre 

rum. Till varje lägenhet finns vedförråd, plats i jordkällare 

och tillgång till odlingslott på 100 m². 

De boende sköter vaktmästaruppdrag och har 

gemensamhetsdagar för att bland annat ta hand 

om utemiljön. Det sociala livet är rikt i Toarps ekoby. 

Många umgås regelbundet och äter till exempel 

kvällsmat tillsammans. Diskussioner pågår 

ständigt om hur området kan utvecklas, som 

att bygga hönshus och lekplats. 

Byn har även en bygård och ett ekodagis, 

Myran. I bygården finns tvättstuga, bastu, 

gästrum, samlings-/festlokal och verkstad. På 

byns bollplan spelar både barn och vuxna olika 

bollsporter och blir det kallt på vintern fungerar 

den som skridskobana. 

Projekt: Ekoby 

Adress: Oxie 


Byggherre: HSB, Brf Myrstacken 

Arkitekt: Krister Wiberg 

Byggare: PEAB 

Kontaktperson: Camilla Eriksson, 

tel 0709-92 18 17 

Hemsida: www.ekoby.nu 

34 

35

Områden 

Ekostaden Augustenborg 

Ekostaden Augustenborg är en stadsdel som kan uppvisa resultat av en mängd 

miljöprojekt. Besökare från hela världen drar lärdomar av bland annat den unika 

dagvattenhanteringen, de gröna taken och den genomtänkta utemiljön. Området 

har förändrats i ständig dialog med de boende. 

Ekostaden Augustenborg är ett av de mest långtgående 

projekten för ekologisk utveckling i Europa. 

Målet har varit att förvandla Augustenborg till ett 

socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart bostadsområde. 

Projektet startade 1998 med statligt stöd av LIP, 

Lokala Investeringsprogrammet och genomfördes i 

samarbete mellan MKB och Malmö stad. 

Ett av de viktigaste insatsområdena var att förbättra 

dagvattenhanteringen. Tidigare var översvämmade 

källare och garage mer eller mindre vardag. 

Problemet var att det kombinerade avloppsnätet 

och dräneringen av dagvattnet var underdimensionerat. 

Det löstes genom att hårda ytor ersattes 

av grönytor. Drygt 10 000 m² grönska pryder nu 

taken i området och Augustenborgs Botaniska 

takträdgårdar är ett populärt besöksmål. 

Dagvattnet leds i storskaliga, öppna system 

i kanaler och dammar. Systemet bidrar till 

ökad biologisk mångfald och höjer områdets 

skönhetsvärde. 

Källsorteringen är väl utbyggd i speciella återvinningshus 

på gårdarna. De boende har ofta varit 

involverade i omställningen till en ekostadsdel 

och när det gäller avfallshantering var 60 hushåll 

delaktiga i att följa sopornas väg och komma med 

förslag på hur återvinningen skulle lösas. Matavfallet 

samlas in för att producera biogas i ett pilotprojekt. 

Utemiljön har förbättrats väsentligt, inte minst på 

den lokala skolan. Nya lekplatser har byggts och 

gårdarna har mer grönska än tidigare. 

På energiområdet har skolbyggnaden utrustats 

med solfångare. Nya ventilationssystem, tilläggsisolering, 

rörelsedetektorer och lågenergilampor är 

andra förbättringar som gjorts. I området finns även 

en bilpool och 450 m² solfångare som producerar 

varmvatten. 

Projekt: Ekostaden Augustenborg är en omfattande 

satsning för att göra Augustenborg till ett mer 

socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart 

bostadsområde. 

Adress: Augustenborg, Malmö 

Färdigställt: Ursprungligen 1948-52. 

Ekostaden 1998 och framåt 

Byggherre: MKB 

Arkitekt: Svenska Riksbyggens Arkitekter (1947), 

Stockholm, med flera 

Byggare, entreprenörer: ISS Landscaping, 

Sweco, Svenska Landskap, Kommunteknik, 

Watreco, Mellanrum AB 

Kontaktperson: Hampus Trellid, MKB Fastighets AB, 

tel 040-313375 

Hemsida: www.mkbfastighet.se 

36 

37

Områden 

Västra Hamnen/Bo 01 

Västra Hamnen har förvandlats från ett hamn-, varvs- och industriområde till 

en hållbar stadsdel. Den första etappen, Bo01-området, färdigställdes till den 

europeiska bomässan 2001 under mottot ”Framtidsstaden”. Nu växer stadsdelen 

bit för bit ihop med resten av Malmö. Västra Hamnen visar upp en mångfald 

av lösningar i en spännande stadsmiljö, som förnybar energiförsörjning och 

satsningar på biologisk mångfald. 

Målsättningen att Västra Hamnen skulle bli ett 

internationellt ledande exempel på en hållbar 

framtidsstadsdel har uppfyllts med råge. Området 

framhålls som ett av världens främsta exempel 

och lockar besökare från hela världen. 

Kontrasterna är viktiga i Bo01-området. De högre 

husen i ytterkanten bildar en vindskyddande mur 

kring ett småskaligt och grönt inre. Kvarteren är 

många, små och sinsemellan olika. 26 olika arkitektkontor 

har ritat husen, vilket gör att mångfald 

präglar området. 

Många av husen i Bo01-området är utrustade med 

avancerad teknik som minskar energibehovet. 

En del hus har solfångare på taken. Alla hus är uppförda 

efter de krav som anges i kvalitetsprogrammet 

som Bo01, byggherrarna och Malmö stad gemensamt 

tog fram. Kvalitetsprogrammet gav riktlinjer 

bland annat för arkitektoniska kvaliteter, val av 

material, energianvändning i fastigheterna, de 

gröna frågorna och teknisk infrastruktur. 

Ett viktigt inslag i Bo01-området är det öppna 

dagvattensystemet där regnvattnet fördröjs på 

gröna tak, i dammar och på torg och sedan leds 

ut via öppna kanaler till havet. Det synliga vattnet 

i kombination med växtlighet tillför skönhet utöver 

ökad biologisk mångfald. Minst tio ”Gröna Punkter” 

har genomförts på varje bostadsgård. Exempel på 

”Gröna Punkter” är fladdermusholkar, vilda svenska 

örter och allmogeträdgård. 

Kretsloppssystemen i Bo01-området har byggts med 

målsättningen att skapa ett system som minimerar 

avfallsmängderna, möjliggör återvinning och återbruk 

samt skapar möjligheter för energiutnyttjande 

från avfall och avlopp. De boende har ett källsorteringsrum 

antingen i sin egen fastighet eller i grannfastigheten. 

Sopsug för matavfall och avfallskvarnar 

har testats parallellt. Matavfallet går vidare till 

rötning för biogastillverkning. 

E.ON har arbetat fram ett unikt koncept baserat på 

100 % lokalt förnybar energi till Bo01 som bygger på 

att lokala förutsättningar utnyttjas för energiförsörjningen. 

Det innebär solenergi, vindkraft, en värmepump 

som tar värme ur havet samt en akvifer. 

Akviferen är ett naturligt vattenmagasin i berggrunden 

som möjliggör säsongslagring av värme 

respektive kyla. Kravet på energianvändningen i 

stadsdelens byggnader sattes i kvalitetsprogrammet 

till 105 kWh/m²/år, inklusive 

hushållsel, vilket inte alla byggnader uppnått. 

Bilars framkomlighet på området är 

kraftigt begränsad och de boende 

uppmuntras att välja miljöanpassade 

transportmedel. Boende, företag och 

andra verksamheter har fått information 

och rådgivning om miljöanpassade 

transporter. 

Inte mindre än tio universitet och 

högskolor har varit involverade i 

utvärderingsarbetet. En viktig roll 

i utvärderingen är att studera hur 

infrastrukturen och de tekniska 

systemen fungerar, till exempel 

avfallshantering och energitillförsel. 

Omfattande satsningar har även 

gjorts på information till de boende, 

bland annat på hemsidan 

www.ekostaden.com. Bo01 fick 

290 miljoner i stöd till miljörelaterade 

investeringar genom det 

Lokala Investerings-programmet, LIP. 

Färdigt utbyggd beräknas Västra 

Hamnen innehålla bostäder för 

10 000 boende, och hysa 20 000 

arbetande och studerande. 

Projekt: Hållbar framtidsstadsdel 

Adress: Västra Hamnen/Bo01, Malmö 

Färdigställt: 2001 och framåt 

Detaljplanen: Klas Tham i samarbete 

med Malmö stadsbyggnadskontor 

Kontaktperson: 

Tor Fossum, 

tel 040-34 12 67 

Hemsida: www.malmo.se 

38 

39

Områden 

Västra Hamnen/Flagghusen 

Drygt 600 lägenheter i 16 fastigheter, både hyresrätter och bostadsrätter, byggs 

i området Flagghusen i Västra Hamnen. Området blir lika stort som Bo01 och får 

havsnära promenadstråk och tre grönområden. I anslutning anläggs en 60 000 

kvadratmeter stor park. 

Byggandet i Flagghusen benämns ”tredje generationens 

hållbara stadsbyggnad”, efter ekobyar och 

pilotprojekt som Bo01. Nu ska den höga hållbarheten 

bli standard. Alla bostäderna ska leva upp 

till högt ställda hållbarhetskrav - social, ekonomisk 

och ekologisk. Västra Hamnen är utpekad som 

nationellt exempel på hållbar stadsutveckling. 

Tretton byggherrar har deltagit i dialogprojektet 

”Det Goda Samtalet” som inleddes i mars 2004. 

Planen, arkitekturen, miljöanpassningen och 

kvalitetsfrågorna har diskuterats för att få att fram 

de bästa lösningarna. Gemensamma grundkvaliteter 

inom hållbarhetsområdet som det fokuseras på i 

området är: 

• God arkitektonisk form och mångfald i uttryck 

och lösningar 

• Mycket grönska och tillgång till attraktiva gårdar 

och små parker 

• Låg energianvändning som minskar kostnaderna 

för uppvärmning (120 kWh/m² BRA temp/år) 

• Sundare inomhusmiljö när husen byggts med 

fuktkontrollplan och användningen av giftiga 

ämnen i byggmaterial minimerats 

• Tillämpning av programmet ”Bättre för alla” 

- som ska säkerställa att bostäderna fungerar 

i alla livets skeden, även när rörligheten minskar 

• Planering med trygghetsfrågorna i fokus - projekt 

och plan har granskats med hjälp av en checklista 

för trygghet 

Målet med ”Det Goda Samtalet” har varit att satsa 

där utdelningen blir stor och merkostnaden rimlig 

för att ge resultat som sedan kan appliceras i hela 

Västra Hamnen och Malmö. 

Begreppet hållbar utveckling för byggande har i 

”Det Goda Samtalet” formulerats så här: 

Social hållbarhet: Möjlighet till ökat kvarboende 

genom basutformning av bostäderna. Trygghet 

och säkerhet genom klok planering och gestaltning. 

Mötesplatser. 

Ekonomisk hållbarhet: Rimliga kostnader för 

konsumenten genom effektiv process (gemensam 

pålning, grundläggning och upphandling) och genom 

omsorgsfull projektering, upphandling och genomförande. 

Lång livslängd med låga underhållskostnader. 

Ekologisk hållbarhet: Energieffektivitet, fuktsäkring, 

utfasning av giftiga ämnen, hög biologisk kvalitet, 

fastighetsnära källsortering, lokalt omhändertagande 

av dagvatten. 

Projekt: Tredje generationens 

hållbara stadsbyggnad 

Adress: Flagghusen, 

(Kommendörkaptenen/Flaggskepparen), 

Västra Hamnen, Malmö 


Byggherrar: HSB Malmö, Wikeborg & Sander 

Fastighetsutveckling AB, Parkängen, Urbana 

Villor, Europahus, ByggVesta Bo, Midroc Property 

Development, Akelius, Nevstens Fastighets AB, 

Packwerk loftliving, MKB Fastighets AB, 

Stanly Bygg, Tornahem. 

Arkitekter: White Arkitekter, Arkitekthuset 

Jönköping, SWECO/FFNS, AHA Agneta Hanhne 

Arkitekter, Tema Arkitekter, Lloyd’s arkitekter, 

Gunilla Svenssons Arkitektkontor, Atriao 

Arkitekter, Cord Siegel och Ulrika Connheim, 

Hegelund & Marsvik Arkitekter AB, Wikeborgs 

arkitektkontor, Karmebäck Architekten 

Områdesarkitekt: Eva Dalman, Malmö stad, 

stadsbyggnadskontoret 

Miljökonsult: Jon Andersson, miljöförvaltningen 

och Amelie Stjernhav, stadsbyggnadskontoret, 

Malmö stad 

Byggare, entreprenörer: 

Kontaktperson: Lone Åkesson, Malmö stad, 

tel 040-34 24 79 


40 

41

KONTOR 

SYSAV:s huvudkontor 

SYSAV har samlat sina kontorslokaler nära de viktigaste produktionsanläggningarna 

och samtidigt byggt efter sin miljöpolicy. Resultatet blev att en befintlig lokal 

byggdes till och att en mängd återbruksmaterial användes. 

Fasaden är vacker med återanvänt tegel i skiftande 

nyanser. När man kommer in möts man av en receptionsdisk 

klädd i gammalt tegel. Även golvet i entrén 

består av tegel som levt ett annat liv någon annanstans. 

Byggnaden har vackra fönster från 1910 som 

renoverats och försetts med lågemissionsglas. 

En gedigen trädörr leder in till styrelserummet. 

Den kommer från gamla kirurgbyggnaden på Malmö 

Allmänna sjukhus. Golvet på övervåningen i kontorsdelen 

är lagt med 22 mm massiv bokparkett från 

1930-talet. I personalmatsalen har gammal träparkett 

använts som väggpanel i personalmatsalen, 

vilket ger ett elegant intryck. 

På gården finns ett lusthus där gamla snickerier 

från en sjukhusbyggnad har fått nytt liv. Gångstigarna 

är lagda med dels betongplattor i olika 

färger och former från Södergatan i Malmö, dels 

gamla stenplattor och tegel. 

Material i den ursprungliga byggnaden som inte kunde 

användas i det nya kontorskomplexet demonterades 

och lämnades till Malmö Återbyggdepå. 

Under 2008 byggde SYSAV ut sitt kontor och sin 

hörsal ytterligare. Även denna gång användes 

återvunnet material. 

Projekt: SYSAV:s huvudkontor 

Arkitekt: Villa Arkitektur 

Byggare: 

Etapp 1: LB-hus 

Etapp 2: NCC 

Adress: Malmö 

Färdigställt: 1999 och 2008 


Tommy Nyström, 

tel 040-635 18 22 

Hemsida: www.sysav.se 

42 43

KONTOR 

NCC:s Regionkontor Kaggen 

NCC har byggt det energisnåla kontorshuset ”Kaggen” med effektiv ventilation, 

arkitektonisk form och öppna, ytsnåla kontorslandskap i Västra Hamnen. Huset 

uppfyller kriterierna i ”Green Building”-programmet och nu tar NCC erfarenheterna 

från detta bygge vidare i sin produktion. 

”Green Building”-programmet riktar sig till fastighetsägare 

som vill effektivisera energianvändningen 

i sina byggnader. ”Green Building” lanserades när 

lagen om att byggnader ska energideklareras trätt 

i kraft i oktober 2006. Hela bestånd eller enstaka 

hus kan certifieras enligt ”Green Building”. 

Kravet för certifiering är att byggnaden använder 

25 procent mindre energi än konventionella hus 

enligt Boverkets byggregler, BBR. När energiförbrukningen 

beräknas tas kyla, värme och 

förbrukningsel för fastigheten med i beräkningen. 

Däremot ingår inte el för den utrustning som 

hyresgästen själv ansluter med stickpropp i 

väggen. NCC:s hus är den andra byggnaden i 

Sverige som blivit certifierad. 

NCC:s kontorshus är på drygt 8 000 m² kontorsyta 

och har cirka 450 kontorsplatser. Kaggen ska 

försörjas med el som huvudsakligen kommer 

från vindkraftverk i Norra Hamnen i Malmö. 

– Husets kubiska form gör att vi har lite fasad per 

kvadratmeter kontorsyta. I mitten har vi ett stort 

atrium som skapar rymd och ger ljus. Huset är 

byggt med tung stomme som ger en jämn temperatur 

under dygnet. Fönsterarean är begränsad till 

max 35 % av fasadens yta, berättar Hans Söderling 

på NCC. 

NCC har utöver ”Green Building” följt sina egna 

riktlinjer kallade ”Svenskt kontorshus” som ställer 

tydliga krav på till exempel rumshöjd och hur 

mycket fönsterna får emittera. 

Ventilationen i huset är ett så kallad VAV-system, 

där luftflödet och kyla regleras individuellt i varje 

luftdon. Det ger stora fördelar eftersom vårt kyliga 

klimat ger mycket frikyla. 

Fjärrvärme levererar värmen till radiatorer och 

fjärrkyla kyler under den varma årstiden. 

Roterande värmeväxlare ger utöver värmeåtervinning 

på över 80 % även kylåtervinning 

på sommaren. 

NCC:s kontorshus fick Malmö stads pris Gröna 

Lansen 2009. 

Projekt: NCC:s Regionkontor ”Kaggen” 

Adress: Västra Hamnen, Malmö 


Arkitekt: Metro Arkitekter 



Mårten Edstrand NCC PD, 

tel 040-31 70 00 

Hemsida: www.ncc.se 

44 

45

KONTOR 

World Trade Center 

Kontorsbyggnader med stora glaspartier blir alltmer populära. Men kan de vara 

lika energieffektiva som hus med traditionella fasader WSP:s nya kontor i World 

Trade Center i Malmö visar att det är möjligt, tack vare noggrann energi- och inneklimatsamordning. 

Funktionskrav på energianvändning och inneklimat ställdes 

tidigt och kraven följdes sedan upp under projekteringen och byggnationen. 

Om man jämför med byggnormen beräknas kontorets 

energiåtgång ligga 15 % lägre än energikravet enligt 

nuvarande byggnorm för lokaler. Det innebär totalt 

120 KWh/m² LOA, berättar Åke Blomsterberg som 

har varit drivande i arbetet med klimat- och energikontrollen 

vid byggnationen och projekteringen. 

WSP har arbetat enligt den så kallade Kyotopyramiden, 

där det viktigaste är att minimera 

värmebehovet, därefter elbehovet, utnyttja solenergin, 

visa och reglera energianvändningen 

och till sist på toppen av pyramiden välja rätt 

värmekälla. 

Värmebehovet har minimerats genom god isolering 

och lufttäthet. Alla ytor som inte är transparanta är 

fullisolerade, fönsterna har låga U-värden och låg 

solenergitransmittans inklusive persienner. Konvektorer 

vid fönsterna har installerats för att minska 

kallraset och ventilationen är behovsstyrd. 

– Men man får inte isolera FÖR bra. Då kan man få 

ett alltför stort kylbehov på grund av att all kontorsutrustning 

alstrar så mycket värme, påpekar Åke 

Blomsterberg. 

WSP har satsat på att effektivt utnyttja den större 

tillgången på dagsljus som glaspartierna ger för 

att sänka elanvändningen för belysning. Men ljusinsläppet 

måste regleras. Belysningen är konstljusreglerad, 

det vill säga ju mer dagsljus desto mindre 

belysning. Ljuset släcks 20 minuter efter att ett rum 

blivit tomt. 

– Vi har solskyddsglas och har installerat rörliga 

persienner i luftspalten mellan glasytorna på söder-, 

öster och västerfasaden, som är en så kallad dubbelskalsfasad. 

De styrs av ljusgivare. 

Huset värms upp av fjärrvärme. Den planerade 

fjärrkylan valdes bort eftersom den inte möjliggör 

kyla med uteluft (frikyla), vilket spar energi. 

Byggnaden kyls med luft från det behovsstyrda 

ventilationssystemet. Vid behov går ett kylaggregat 

in och kyler tilluften. 

Projekt: Nybyggnad av kontorsbyggnad i fem plan 

Adress: Jungmansgatan 10, 201 25 Malmö 


Byggherre: Midroc Projects 

Arkitekt: Erik Kajo och Göran Hellquist, 

WSP Arkitektur 

Miljökonsult: WSP Environmental 

Byggare, entreprenörer: Allbygg, Strängbetong, 

Prenad, Totalinstallatören, Lindinvent 

Kontaktperson: Åke Blomsterberg, 

WSP och Rikard Sjöqvist, Midroc 

Hemsida: www.belok.se, www.ebd.lth.se 

46 

47

KONTOR 

Sony Ericssons kontor 

Vasakronan AB bygger ett nytt kontor på drygt 27 500 m² till Sony Ericsson 

vid Nya Vattentornet i Lund med en mycket tydlig miljöprofil både beträffande 

materialval och energieffektivisering. 

– Fokus i hela projektet är bygga en långsiktigt 

hållbar byggnad. Eftersom den största miljöbelastningen 

under en fastighets förvaltningstid 

är energiförbrukningen har vi satsat hårt på att 

få ner den, säger Rolf Larsson, projektledare på 

Vasakronan. 

Det innebär ett ventilations- och kylsystem med 

VAV där kylan under en stor del av året kommer från 

uteluften. Installationer för belysning och ventilation 

är närvarostyrda, vilket innebär att ventilationen går 

ner på ett lågt grundläge när ingen vistas i lokalerna. 

Allt el- och data-kablage är halogenfritt. Beräknad 

energiförbrukning är 70-80 kWh/m²/år. 

– När det gäller material har vi helt valt bort PVC. 

Det innebär att vi valt golvmatta i textil utan PVC. 

Vi har även valt takpapp istället för duk, eftersom 

det inte fanns PVC-fri duk att tillgå, säger Rolf 

Larsson. 

Med sitt fokus på långsiktigt hållbart byggande 

har Vasakronan valt ventilerad puts på fasaden, 

där putsen lagts på skivor av återvunnet glas som 

har en luftspalt mellan sig och väggkonstruktionen. 

Detta ska eliminera problem med fukt i den putsade 

fasaden. 

Totalentreprenör för bygget är Thage Anderssons 

Byggnads AB. De har varit engagerade även i transportfrågan 

och sett till att tunga betongelement från 

Polen fraktats per tåg och båt till Sverige istället för 

med lastbil. Entreprenören har även sett till att allt 

avfall har källsorterats. 

Vasakronan har även byggt ett spiralformat parkeringshus 

där hela huset är en stor ramp. Konstruktionen 

och materialvalet av högvärdig betong är mycket 

resurssnålt. 

– Vi har projekterat hela bygget i 3D CAD, vilket 

har underlättat för att samordna installationer och 

liknande. Det har inneburit tids-, material- och transportbesparingar 

eftersom installationer inte krockat 

eller behövts göras om, avslutar Rolf Larsson. 

Projekt: Sony Ericssons kontor 

Adress: Lund 


Byggherre: Vasakronan Lundafastigheter AB 

Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB 

Byggare: Thage Anderssons Byggnads AB 

Kontaktperson: Rolf Larsson, Vasakronan AB, 

tel 040-691 71 00 

Hemsida: www.vasakronan.se 

48 49

SKOLOR 

Östratornskolan 

Östratornskolan, byggd 1970, kompletterades 1996-97 med tre nya hus för årskurs 

7-9 och en administrationsbyggnad. Miljöambitionerna för byggnaden grundade 

sig både på skolans verksamhet och på Lundafastigheters vilja att utveckla 

kommunens koncept ”Sunda skolan”. Målsättningen var att minimera resursuttaget 

för byggande och drift samt att välja kretsloppsanpassade material och 

tekniker. 

Östratornskolan är byggd med återbrukat tegel och 

vackra, begagnade fönster. Material och byggkonstruktioner 

är valda dels för att bidra med så lite 

miljöbelastning som möjligt, dels för att underlätta 

en framtida demontering av byggnaden. Det innebär 

att man undvikit målning och annan ytbehandling liksom 

flerskiktskonstruktioner som kräver till exempel 

lim, primers, spackel och avjämningsmassor. 

Korridorerna har råa betonggolv, övriga golv har 

klinkers eller parkett. Tegelväggarna är råa eller 

säckskurade med kalkbruk, trägolven är lagda utan 

spik eller lim. Tegelkross har använts på gångstigar 

utomhus. 

Skolan har vattenburen golvvärme med en egen 

gaspanna som värmekälla. Om skolan behöver kylas 

kan vätskan i golvvärmesystemet ledas ut till fläktar 

med kylbatterier på natten. På så sätt kyls betongbjälklagen 

av under natten. 

Ventilationen sköts av ett självdragssystem där 

luften tas in via tilluftstorn och leds i kulvert under 

huset. Skolan har solfångare för tappvarmvatten. 

Skolan har egna grönsaksodlingar och varmkompost. 

Avfallet från människor, urin och fekalier, tas om 

hand av en bonde och blir gödsel. Östratornskolan 

har även skapat ett lokalt kretslopp för vatten, där 

regnvatten tas om hand och används till toalettspolning. 

Östratornskolan fick Lunds stadsbyggnadspris 

1998 och var en av de två byggnader som representerade 

Sverige i Green Building Challenge i 

Vancouver 1998. Ansvariga på skolan har upplevt 

problem med hållbarheten på en del av de återbrukade 

materialen, som fönster och dörrar. En 

del dörrar har fått bytas ut mot aluminium för 

att klara slitaget. 

Projekt: Östratornskolan 

Adress: Lund 

Färdigställt: 1970 och 1996-97 

Byggherre: Lundafastigheter 

Arkitekt: White Arkitekter 

Kontaktperson: Hans Garmer, tel 046-35 51 45 

Hemsida: 

www.lund.se/templates/Page____79880.aspx 

50 51

SKOLOR 

Gunnesboskolan 

Gunnesboskolan var det första skolhus som byggdes utifrån kommunens 

policydokument om miljövänligt byggande, ”Sunda huset”. Bra dagsljusinsläpp, 

tåliga och giftfria material, bra ventilation och akustik var i fokus. 

Skolan är byggd med kanalmurade ytterväggar av 

neutralt tegel som säckskurats i vissa rum. En del 

mellanväggar är av tegel. Taket är av platsgjuten 

betong med träullsplattor med vitcement interiört. 

Stommen ger ett svalt inomhusklimat och en lägre 

energiförbrukning. 

Golven är av oljat lövträ i undervisningslokaler, matsal 

och samlingssal, klinker i entréer och verkstäder 

och linoleum i administrationslokaler. Klassrummen 

har minimum 3,60 meter i takhöjd och ljusinsläpp 

från minst två håll, flera klassrum har dessutom 

överljus. 

Trädgårdarna nås via växthus i anslutning till klassrummen 

och eleverna har även nära till parken där 

de kan följa livet i dammen. 

Skoltomten planerades för att ge utrymme för 

vila, lek och avkoppling, men även fungera som 

en pedagogisk resurs. Varje klass har möjlighet 

att ha sin egen odlingslott. 

Projekt: Gunnesboskolan 

Adress: Stenåldersvägen 6, Lund 

Färdigställt: 1984, ny separat 

tillbyggnad 1994 

Byggherre: Lundafastigheter 

Arkitekt: White Arkitekter 


Ulf Tornberg, rektor, 

tel 046- 35 79 53 

Hemsida: 

www.gunnesboskolan.lund.se/ 

nyasidan/omskolan/historik.html 

52 

53

SKOLOR 

Ängslättskolan 

Ängslättskolan har byggts till för att kunna ta emot fler elever. Tillbyggnaden 

är miljöanpassad med medvetna materialval, effektivt energisystem och fokus 

på biologisk mångfald. Samtidigt byggdes Sundsbroskolan med starkt miljöfokus. 

Sundsbroskolan byggdes 1999 med tung stomme, 

värmeåtervinning och behovsstyrd belysning. Mer än 

hälften av skolans energibehov täcks av en värmepump 

som tar upp värme ur grundvattnet. Systemet 

kan ställas om för att producera klimatkyla under 

sommarhalvåret. 

Målsättningen när utemiljön anlades på båda 

skolorna var att skapa en miljö som kan hysa 

vilda arter av växter och smådjur. Nu har eleverna 

bättre möjligheter att på plats förstå hur naturens 

kretslopp fungerar. Ett lokalt dagvattensystem 

med gröna tak, rännor och kanaler ökar också 

den biologiska mångfalden. Dagvattensystemet 

tar hand om minst 80 % av dagvattnet och minskar 

avsevärt belastningen på avloppsnätet. 

För att minska skolornas vattenanvändning används 

regnvatten för att spola toaletterna. Vattnet samlas 

upp i magasin på marken och pumpas till toaletternas 

cisterner. 

Projekt: Ängslätt- och Sundsbroskolan 



(Därefter tillbyggnader vid några tillfällen) 

Byggherre: Malmö stad 

Arkitekt: Mono Arkitekter 

Byggare: Skanska 


Maria Berben-Lidén, 

tel 040-34 71 75 


54 55

SKOLOR 

Förskola Annestad 

Ett flexibelt lågenergihus som används som förskola har byggts i Annestad. 

Stor omsorg har lagts på hög täthet i byggnaden Byggnaden är delvis anpassad 

för att enkelt byggas om till skola F-3 eller äldreboende, alternativt annat boende 

för tio hyresgäster. 

Byggnaden, som ligger på Niels Bunkeflosväg 14 i 

Annestad i stadsdelen Limhamn/Bunkeflo färdigställdes 

i november 2008. Husets U-värden är 

låga tack vare att byggnadens skal är välisolerat: 

U-värde vägg 0,10 W/m 2 K, tak 0,09 W/m 2 K, 

golv 0,10 W/m 2 K, fönster 0,9 W/ m 2 K 

(normalt idag 1,- 1,2 W/m 2 K). 

Merparten av fönsterna är fasta, vilket ger bättre 

isolerförmåga jämfört med öppningsbara fönster. 

Entréerna har vindfång för att minska värmeförlusten 

när barnen går in och ut. 

Stor omsorg har lagts såväl vid projektering 

som under produktionen för att få ett tätt hus med 

få genomföringar eftersom genomföringar och 

otätheter i fasaden ökar energianvändningen. 

Täthetsprovning utfördes vid två tillfällen. Dels 

före montage av de inre gipsskivorna, dels när 

huset var färdigbyggt. Täthetsprovningen gav ett 

resultat på 0,24 l/s, m 2 , vilket är mycket bra. Krav 

för passivhus är 0,3 l/s m 2 , tidigare BBR 0,8 l/s m 2 

bostad 1,6 l/s m 2 lokal. 

Belysningen har närvaro- och dagsljustyrning. 

Beräknad energianvändning för uppvärmning är 

36 kWh/m 2 , tappvarmvatten 25 kWh/m 2 och fastighetsel 

(fläktar och pumpar) 8 kWh/m 2 . Därutöver 

kommer verksamhetsel. Den genomsnittliga energiandvändningen 

för förskolor enligt Energimyndigheten 

är 229 kWh/m 2 . 

Huset kommer eventuellt att uppföras på andra 

platser. De brister som konstaterats för det första 

huset kommer då att åtgärdas. 

Projekt: Synålen 2, flexibla huset, förskola 

Adress: Niels Bunkeflos väg 14, Malmö 

Färdigställt: November 2008 

Byggherre: stadsfastigheter 

Arkitekt: Upphovsman Torsten Persson, 

stadsfastigheter ark SAR/MSA, 

medverkande arkitekt 

White Arkitekter i Malmö 

Byggare: Generalentreprenör PEAB 


Projektledare Mikaela Peetre Malthe, 

stadsfastigheter 040-34 73 98, 

Förvaltare: Rolf Malmström, 

stadsfastigheter 040-34 18 37 

56 

57

SKOLOR 

St Hansgården 

St Hansgården är ett fritidshem för barn och erbjuder praktisk temaundervisning 

i bland annat historia, ekologi, hälsokunskap och djurhållning. 

St Hansgården har även öppen verksamhet för allmänheten där gårdens 

verksamhet med djurhållning och trädgård fungerar som pedagogisk arena. 

Temaundervisningen för skolelever ger möjlighet 

till praktisk undervisning som komplement till de 

mer teoretiska inlärningsmomenten i klassrummet. 

Genom att anpassa djurbesättning och trädgård till 

verksamhetens behov kan gården ge många av de 

råvaror som behövs till egna mellanmål, luncher 

och undervisningsmaterial. 

En ambition när det gäller byggnaderna är att konstruktionerna 

i sig själva illustrerar hur de fungerar. 

När St Hansgården byggdes var barnen delaktiga, 

vilket gett dem både ökad självkänsla och större 

förståelse för gårdens olika funktioner. Tanken är 

att gården aldrig ska bli färdig, att barnen alltid 

ska ha något att hjälpa till med och på så sätt 

bygga upp sin egen miljö. 

Återbruksmaterial eller lokala råvaror har använts 

i så stor utsträckning som möjligt. Ett exempel 

är leran från den egna marken som använts på 

ytterväggarna. De är av lättlerhalm som ler- och 

kalkputsats. 

Huvudbygganden används främst för djurhållning 

och värms endast till +10°C. Frånluften från 

stallet ses som en tillgång i växthuset då den 

innehåller tempererad luft, koldioxid och växtnäring 

i form av ammoniak. Växthuset värms upp 

med hjälp av solfångare som är byggda på plats. 

Gården har ett hönshus med cirka 40 hönor 

och två tuppar. Betesmarker kring gården har 

vindskydd för djuren byggt helt i lärk med 

ramverkstimmer som bärande konstruktion. 

I ett av husen ryms en smedja för varmsmide 

och även en lokal för soltorkning av frukt och 

bär och rökning av livsmedel. Det huset har 

takstolar i saxad timmerkonstruktion med 

tjärade takspån i trä som taktäckning. 

Uppvärmning sker med en vedeldad masugn 

av en äldre modell med en verkningsgrad på 

cirka 90 %. Ett visst tillskott kommer från solpaneler 

och passiv solvärme från växthuset 

på östra gaveln. Solpanelerna är kopplade 

till ett vattenburet system i ett sandlager 

under golvet på växthuset. Här finns även 

ett litet vindkraftverk med 1 kW effekt 

kopplat till ett 24V-batteri. 

Ventilationen sker med självdrag som vid 

behov kompletteras med en fläkt. Tilluften 

går genom en 30 meter lång kulvert och blir 

på så sätt förvärmd på vintern och kyld på 

sommaren. 

Avfallet från djurhållningen och från köket 

komposteras och används på gården. 

Projekt: Plats för undervisning 

i miljö och integrationsfrågor. 

Adress: St Hansgården, 

Svenshögsvägen 25b, LUND 

Färdigställt: Ska aldrig bli färdigt 

Byggherre: St Hansgården, 

Lunds Kommun 

Arkitekt: Övergripande design av 

området - Lennart Pranter 

Djurhuset är ritat av Göran Hellborg 

och Lennart Pranter 

Övriga byggnader ritade av 

Lennart Pranter 

Miljökonsult: Lennart Pranter Byggare, 

entreprenörer: Lennart Pranterpermakulturdesigner, 

timmerman, 

konstruktör, snickare och projektledare 

Jörgen Larsson - energikonsult och 

energientreprenör 

Micke Ohlsson - murare 

Harry Ekman - snickare och rådgivare 

Kontaktperson: Lennart Pranter, 

tel 046-280 92 24 

Hemsida: www.lund.se 

58 

59

SKOLOR 

Rosengårds Herrgårds Västra flygel 

På Rosengårds Herrgård har en nedbrunnen flygel byggts upp igen. Den nya 

Västra flygeln är till stor del uppbyggd i återvunnet material. Stor vikt har lagts 

på att välja de mest miljövänliga byggmaterialen som finns tillgängliga. Huset 

har också byggts med en konstruktion som gör det framtida energibehovet lågt. 

Flygeln byggdes med fokus även på smarta energilösningar 

med solfångare och en masugn som eldas 

med biobränsle. Solfångarna finns på taket och ger 

varmvatten till verksamheten i huset. I byggnaden 

installerades det även urinseparerande toaletter. 

Det systemet fick dock tas ur bruk sedan det visat 

sig svårt att få avyttring för urinen. 

Den trädgård som tillhör Herrgården har återskapats 

enligt hur den såg ut förr i tiden med gångar och 

planteringar. I trädgården finns odlingar av grönsaker, 

örter och medicinalväxter som sköts av 

boende i området. 

– Västra flygeln var ett bra byggprojekt och fastigheten 

fungerar bra ännu idag, säger Börje Blad som 

var med under processen. 

I Västra flygeln bedrivs kulturverksamhet och den 

besöks flitigt av stadsdelens skolbarn. 

Projekt: Rosengårds Herrgård, Västra flygeln 

Adress: Frölichs väg 4, Malmö 



Arkitekt: Tadele Gebrewold, Malmö stad, 

serviceförvaltningen, stadsfastigheter 

Kontaktperson: Börje Bladh, 

Malmö stad, tel 040-34 53 95 


60 61

Uppgradering av befintlig bebyggelse 

Ekologihuset 

Ekologihuset ligger vid campusområdet vid Lunds tekniska högskola. Byggnaden 

har en av Nordens största solcellsanläggningar för en enskild byggnad. 

Ekologihuset är anpassat till områdets mer stränga 

arkitektur och geometriska byggnadsvolymer med 

rött fasadtegel. Framför huset porlar en bäck som 

försörjs av vatten uppsamlat från taket. Bäcken 

med sin karakteristiska växtlighet slingrar sig längs 

byggnadens flyglar och slutar i en märgeldamm. 

Ängsmark, som slås en gång om året, hyser många 

biotoper. 

Hela huset omsluts av elektriskt ledande metallkonstruktioner 

som står i förbindelse med varandra. 

Känsliga vetenskapliga instrument skyddas på det 

sättet från yttre elektriska störningar. 

Den stora solcellsanläggningen är på 767 m². 

Toppeffekten beräknas bli 108 kWh och produktionen 

70 MWh per år. 

– Anläggningen är bland annat utformad som 

solavskärmning mot söder, vilket beräknas 

minska kylbehovet med 25 MWh per år, säger 

Henrik Lindström. 

Anläggningen är finansierad av Akademiska Hus 

och statliga bidrag och byggd i samarbete med 

LTH, vars studenter har glädje av närheten till 

detta studieobjekt i sin utbildning. 

Projekt: Ekologihuset byggdes 1994 för 

forskning samt utbildning och är en mycket 

installationstät byggnad med höga krav på 

el- värme- och kylförsörjning. 

Byggnaden har kompletterats med solceller 

på ett arkitektoniskt bra sätt. 

Adress: Sölvegatan 37, Lund 

Färdigställt: 1994, kompletterat 

med solceller 2008 

Byggherre: Akademiska Hus Syd AB 

Arkitekt: FOJAB Arkitekter AB 


Totalentreprenör för solcellsanläggningen 

är Switchpower 

Kontaktperson: Helen Möller, 

Akademiska Hus Syd AB, tel 046-31 13 40 

Hemsida: www.akademiskahus.se 

62 

63


Kockum Fritid 

Energislukaren Kockum Fritid har förvandlats till en energieffektiv anläggning 

genom målmedvetet arbete och är nu ett föredöme bland idrottsanläggningar 

och lockar många studiebesök. 

– På 70-talet slösade vi våldsamt med energi, 

berättar anläggningschef Bengt Nielsen. Det värsta 

exemplet var väl att vi tömde överskottsnön i ett 

garage och smälte den med varmt vatten! 

Kockum Fritid, som ligger i utkanten av Ribersborgs 

rekreationsområde erbjuder en mängd aktiviteter 

som till exempel simning, ishockey, bowling, 

badminton, biljard, skytte och gym. Redan på 

80-talet började man se över energiåtgången 

genom att installera en värmepump, och i 

samarbete med Vattenfall effektiviserades 

energiåtgången genom att använda värmeöverskott 

från tillverkningen av is i ishallen till att 

värma badvattnet. Det gav en rejäl nedgång i 

energiförbrukningen. 

I samband med bomässan 2001, och i samband 

med att anläggningen behövde en ny fasad, 

sattes solfångare upp på fasaden. Arbetet gjordes 

i samarbete med dåvarande Sydkraft och med 

finansiering av LIP-bidrag. Solfångarna är placerade 

så att de är synliga och fungerar som pedagogiskt 

exempel. Vid entrén kan man dessutom läsa hur 

mycket energi de levererar. Energin går rakt in i 

fjärrvärmesystemet och används alltså inte direkt 

i verksamheten. 

Genom åren har man genomfört ännu fler energieffektiviseringar 

som gjort fritidsanläggningen till 

ett riktigt föredöme, som till exempel byte av styroch 

reglerteknik, byte av fläktar och installation 

av närvarostyrd belysning. 

– Vi har minskat energiförbrukningen från 1 900 

megawattimmar till 700 och ska ner ännu lägre, 

säger Bengt Nielsen. Det viktigaste är att få med 

sig den tekniska personalen, så att de känner sig 

delaktiga. De är ju de som sköter anläggningen. 

Projekt: Kockum Fritid 


Färdigställt: 2001 (för solfångarna) 


Arkitekt: Ingrid Johansson 

Energikonsult: E.ON 

Byggare, entreprenörer: Peab 

Kontaktperson: Bengt Nielsen, 

Kockum Fritid, tel 040-30 40 82 


64 65


Teknikens och Sjöfartens hus 

En av Sveriges större solcellsanläggningar, utsedd till Sveriges solcellsanläggning 

2006, finns på Teknikens och Sjöfartens hus i Malmö. Den är tillgänglig för 

allmänheten och bidrar till att sprida kunskap om solenergi. 

Solcellsanläggningen sattes i drift i augusti år 2006. 

Den omfattar totalt 515 m² varav 180 m² är fasadintegrerad. 

Den fasadplacerade delen består av 

monokristallina solceller med svart bakgrund och 

ram. På museets tak finns 335 m² polykristallina, 

blåskimrande, solceller. Dessa är optimalt riktade 

för att ge så stor elproduktion som möjligt. 

Toppeffekten är på 67 kW. 

På museet finns även en demonstrationsanläggning. 

Den består av en separat solcellsmodul på taket 

som kan vridas inifrån museet. Här kan allmänheten 

i realtid testa solcellens vinkelberoende i förhållande 

till solen. Modulen är kopplad till en pump som 

driver en fontän. Ju starkare effekt som kommer 

från solcellerna, desto högre sprutar fontänen. 

All el som solcellerna producerar är inkopplad på 

det vanliga elsystemet i byggnaden. Ingen el 

kommer att säljas, utan systemet är dimensionerat 

så att solcellerna en solig sommardag gör Teknikens 

och Sjöfartens hus helt självförsörjande med egenproducerad 

elektricitet. 

Inklusive bidrag, beräknas elen produceras till en 

kostnad av 1,20 kr/kWh, i minst 25 år framöver. 

Projekt: Teknikens och Sjöfartens hus 

Adress: Malmöhusvägen 7, Malmö 

Färdigställt: 2006 (för solenergianläggningen) 


Arkitekt: Torsten Persson, Malmö stad, 


Kontaktpersoner: Anna Cornander, 

Solar Region Skåne, tel 040-631 22 67, 

anna.cornander@kfsk.se, www.solarregion.se 

Torsten Persson, stadsfastigheter, 

tel 040-34 10 00, 

torsten.persson@malmo.se 


66 67


Sege Park 

Sege Park i Malmö är ett gammalt sjukhusområde, som nu successivt förnyas till 

ett nytt bostadsområde. En del av de gamla sjukhusbyggnaderna bevaras, men 

det ska även byggas nytt. Området ska försörjas av förnybar energi från sol, vind 

och bioenergi i så stor utsträckning som möjligt. 

Sege Park kan visa upp flera unika lösningar för 

förnybar energi. Här finns bland annat Sveriges 

största och mest spektakulära solcellsanläggning 

i form av två gigantiska vingar på taket på befintliga 

byggnader och en unik elproducerande stirlingmotor. 

På området har dessutom Ekocentrum Syd 

etablerat sig under 2009 i Sege Parks före detta 

panncentral. Ekocentrum Syd är en pedagogisk 

arena med utställningar och guidade visningar. 

De två ”sol-vingarna” i Sveriges största solcellsanläggning 

består av två system som är monterade 

på stora stålställningar. Anläggningen, som stod 

klar under sommaren 2007, omfattar 1250 m 2 

solceller med en toppeffekt på 166 kW. Arkitekt 

är Torsten Persson, SAR/MSA Malmö stad serviceförvaltningen. 

På Sege Park finns också en solvärmeanläggning 

med 250 m 2 vakuumrör och en toppeffekt på 200 

kW. Solfångarna arbetar mot fjärrvärmenätet och 

producerar ca 125 MWh/år. Ett vindkraftverk 

förstärker satsningen på förnybar energi. 

Ett spännande projekt är en demonstrationsanläggning 

med en soldriven stirlingmotor på 

området. Stirlingmotorn producerar el av solvärmen 

på ett mycket effektivt sätt, med en 

verkningsgrad på nästan 30 %. 

Solens strålar koncentreras till motorn från en 

stor spegel, motorn kopplas till en generator som 

producerar el. Anläggningen är den första i sitt 

slag i Europa och beräknas producera 15 MWh 

el om året. 

Stirlingmotorn ingår i en större demonstrationsanläggning 

med solceller, värmepumpar med 

mera, dit besökare och skolbarn kan komma 

och få utbildning och information om olika 

energisystem. 

Projekt: Sege Park 

Adress: Området Östra Sjukhuset, Malmö 


(för solenergianläggningar) 


Arkitekt: Torsten Persson, Malmö stad, 


Kontaktpersoner: Anna Cornander, 

Solar Region Skåne, 

tel 040-631 22 67, 

anna.cornander@kfsk.se, 

www.solarregion.se 

Torsten Persson, 

stadsfastigheter, 

tel 040-34 10 00, 

torsten.persson@malmo.se 


68 

69


NORRA SORGENFRI I MALMÖ 

Norra Sorgenfri ska förvandlas till en ny och hållbar innestad för Malmöborna. 

Centrum ska förbindas med östra Malmö och bebyggas med en stadsmiljö 

som lockar människor från hela staden med mötesplatser, butiker, kaféer, 

småskalig verksamhet och varierande boendeformer. 

Norra Sorgenfri är Malmös äldsta industriområde 

och etablerades för över hundra år sedan utanför 

stadens dåvarande bebyggelse. Idag är området 

en centralt belägen men underutnyttjad yta. Att 

omvandla detta gamla industriområde till innerstad 

är en viktig del av Malmös satsning på hållbar 

utveckling. Målet är att förtäta den existerande 

staden för att undvika att bygga på orörd åkermark, 

och att bidra till en socialt hållbar stad genom att 

överbrygga såväl fysiska som sociala barriärer 

mellan centrum och ytterområdena. 

Norra Sorgenfri är genom sitt läge i staden ett 

nyckelområde för integrationen av Malmös östra 

delar och upplevs idag som en social och fysisk 

barriär. Genom att Norra Sorgenfri omvandlas till 

en del av innerstaden kan ytterområden som till 

exempel Rosengård knytas närmare centrum. 

Målet är att uppfylla visionen som tagits fram för 

Norra Sorgenfri. En del av denna vision är att 

skapa ett område som är ekologiskt, ekonomiskt 

och socialt hållbart med stöd i ”Bygga-bo-dialogen”. 

Syftet är att skapa dialog på flera nivåer med 

utgångspunkt från den vision som tagits fram. 

Jämfört med tidigare dialogprojekt ligger fokus 

starkare på social hållbarhet och dialog med 

boende, näringsidkare och andra berörda. Detta 

innebär att en dialog kommer att avse planeringsförutsättningar 

för hela området och denna 

kommer att framför allt hållas av kommunens 

inblandade förvaltningar samt länsstyrelsen och 

statliga myndigheter (Planeringsdialog). En annan 

dialog kommer att omfatta kvarteret Spårvägen 

med utgångspunkt i erfarenheter från tidigare 

dialoger (Det Goda Samtalet) där utgångspunkten 

är de tre hållbarhetsmålen. 

Utöver ovanstående dialoger föreslås Norra 

Sorgenfri vara ett EU-försöksprojekt bland 

annat genom att testa nya samverkansformer 

PPP, OPP på svenska, (public-private partnership 

respektive offentligt partnerskap), ett försök att 

komma ett steg längre än vid konventionell stadsomvandling 

och få andra aktörer att ta ett större 

ekonomiskt och socialt ansvar. 

Området har potential att bli ett nytt ”flaggskepp” 

för Malmö med tyngd på social hållbarhet, jämfört 

med Västra Hamnen som har fokus på ekologisk 

hållbarhet. 

Norra Sorgenfri, Malmö 

Byggår: 2008 och framåt 

Kontaktperson: Ted Gustavsson, 

tel 040-34 22 77 


70 71



Lindängen 

Tillsammans med fastighetsägare, boende, stadsdelsförvaltningen, gatukontoret 

och andra berörda arbetar stadsbyggnadskontoret med ett stadsförnyelseprojekt 

i Lindängen. Miljonprogramsområdet ska förvandlas till ett mera tillgängligt och 

attraktivt bostadsområde. 

Området har ett rätvinkligt bebyggelsemönster som 

delvis har dåligt sammanhang med omgivningen. 

Munkhättegatan utgör en barriär som delar området. 

Förändringar som föreslås är ett större torg, en 

smalare gata och nya attraktiva flerfamiljslägenheter 

som nybyggnader och som påbyggnader på trevåningshus. 

Flera fastighetsägare och kommunala 

förvaltningar har engagerat sig i arbetet för att ett 

samlat grepp ska tas i området. 

Arbetet började med att en förstudie som analyserar 

områdets kvaliteter och brister togs fram. Professor 

Krister Wiberg skrev rapporten ”Riktlinjer för urbanisering 

av miljonprogrammens bostadsområden”. 

– Vid en urbanisering av Lindängens glesa, mönsterlösa 

och utspridda bebyggelse utan bärande idé, 

bör ett tydligt implementerbart förändringsprogram 

anges. En agenda som kan ligga till grund för förtätning, 

ekologisk anpassning, energianvändning och 

demokratisering. Ett försök att humanisera och 

demokratisera stadsmiljön. Närhet, täthet, delaktighet 

i både mentala och fysisk skala blir 

huvudaspekter, skriver Wiberg i rapporten. 

För att utbyta erfarenheter och hitta en gemensam 

problembild har stadsbyggnadskontoret arrangerat 

tre workshops där personer med kunskap 

och intresse för området bjudits in. Gruppen som 

har träffats har bestått av berörda fastighetsägare, 

Hyresgästföreningen, stadsdelsrepresentanter, 

gatukontoret, serviceförvaltningen och miljöförvaltningen. 

Från området har representanter för de 

boende, för skolan och fritidsgården bjudits in. 

Redan efter övning nummer två (av tre) framstår 

det tydligt att förbättringar när det gäller inbjudande 

mötesplatser, kanske i form av ett allaktivitetshus 

vid Lindängens centrum, står högt på önskelistan. 

För att ytterligare ta reda på hur det är att bo och 

leva i denna del av staden har ett fältarbete pågått 

ute i området parallellt med workshop-övningarna. 

Arbetet har bland annat bestått i att boende och 

verksamma har blivit intervjuade. I samband med 

detta har även en utställning på stadsdelsbiblioteket 

funnits, som inbjudit till kommunikation och dialog. 

Några av planerna för området är: Påbyggnader på 

befintliga trevåningshus, Kulturhus/allaktivitetshus, 

nya byggnader vid Lindängens centrum, större och 

öppnare torg med kontakt med gatan, Munkhättegatan 

minskas till halva bredden. 

Projekt: Lindängen 



Kontaktperson: Stellan Westerberg, 

Malmö stad, tel 040-34 22 75 


72 

73

Kommande projekt och nybyggnation 

Kommande projekt och nybyggnation 

Lund NE/Brunnshög 

Lund NE/Brunnshög - en ny stadsdel med hållbara 

förtecken planeras i nordöstra Lund. Här ska en 

blandstad längs spårvägslinjen Lundalänken växa 

fram – en ny stadsdel med attityden ”både och”: 

högt och lågt, stadsliv och natur, excellens och 

hemlagat. 

Vad innebär det konkret Det blir en blandning av 

verksamheter, bostäder, service och kontor. Det ska 

gå att tillfredsställa de flesta behov inom cykel- och 

gångavstånd. Både Lunds medeltida centrum och 

naturområden finns inom tre kilometers radie. Hög 

standard på kollektivtrafiken ska finnas redan vid 

inflyttning i merparten av området. Lundalänken 

planeras färdigställd 2014. Utvecklingen av en 

rik urban grönstruktur finns som en viktig del i 

planeringen. Här handlar det förutom om biologisk 

mångfald om att skapa ett gott mikroklimat, fördröja 

dagvatten och att värmeisolera byggnaderna. Takgrönska 

kan därför bli ett grundtema i bebyggelsen. 

Avfallshantering med ett utvecklat sopsugsystem 

med upp emot sju fraktioner utreds. Systemet 

behöver enbart kompletteras med kvartersvisa 

stationer för glasinsamling och grovsopor. Miljöbyggprogram 

SYD tillämpas för att åstadkomma en hög 

generell standard avseende bland annat energi, 

fukt och yttre miljö. En helhetssyn för hållbara 

transporter eftersträvas där kollektivtrafiken har 

hög turtäthet, gång- och cykelstråk görs attraktiva 

och det blir lätt och säkert att parkera sin cykel. 

Projekt: Brunnshög 

Adress: Lund 


Kontaktperson: Eva Dalman 

Lunds kommun, tel 046-35 58 39 

Hemsida: www.lund.se 

Hyllie 

Fullriggaren 

Nu växer Malmös nya stadsdel i Hyllie fram. 

Utvecklingsområdet i Hyllie är cirka 200 ha stort 

och är det samlade namnet på de nya delområdena 

som nu växer fram norr om Yttre Ringvägen och 

mellan Holma, Kroksbäck och Lindeborg. Stadsdelens 

centrum blir kring den nya Citytunnelstationen, 

som öppnar december 2010. Kring den byggs köpcentrum, 

hotell, mässa och kontor. Här ligger redan 

Malmö Arena. Hela området ska forma en blandad, 

tät och grön stadsbebyggelse, med cirka 8 000 bostäder, 

service och verksamheter av olika slag. 

Området byggs med hållbarhet som en ledstjärna, 

med en långtgående satsning på ett förnybart 

energisystem och energieffektiva byggnader. 

Ett ”smartgrid”-system ska implementeras för 

första gången i Malmö där man kombinerar lokalt 

producerat energi med central produktion och 

lagringskapacitet. 

Det stationsnära läget, där olika transportslag möts, 

utgör en unik utgångspunkt för att hitta innovativa 

mobilitetslösningar. Ambitionen är också att ge 

stadsdelen attraktiva gröna rum; parker, rekreationsområden 

och alléer, samt att ta till vara kulturlandskapets 

kvalitéer och skapa möjligheter för lokal, 

urban odling. 

Den första etappen på 1700 bostäder har byggstart 

i början av 2012. Tack vare utbyggnaden i Hyllie 

får stadsdelarna i södra Malmö servicefunktioner 

som länge varit efterfrågad av de boende. Holma 

och Kroksbäck binds samman och ges möjlighet att 

utvecklas från perifera ytterområden till integrerade 

delar av staden. Även för Lindeborg skapar den nya 

bebyggelsen bättre samband med omgivningen. 

Projekt: Hyllie 



Kontaktperson: Mikael Wallberg, 

tel 040-34 22 17 


www.hyllie.com 

Området Fullriggaren, som även går under namnet 

Bo03, är nästa stora område i Västra Hamnen som 

bebyggs efter Flaggskepparen (Bo02). 600 lägenheter 

ska byggas och varje projekt ska ha sin egen 

unika ”hållbarhets-spets”, som till exempel vindkraftverk 

på taket. 

Fullriggaren ska ha samma överenskommelse kring 

hållbarhet som husen på Flaggskepparen. Ambitionen 

för Flagghusen var att hitta en nivå för hållbarhetssträvandena 

som är realistisk och anpassad 

till marknadsläget = mainstream. Men Fullriggaren 

satsar på att bli ”mer än mainstream”. Utöver grundstandarden 

för hållbarhet ska varje enskilt projekt 

visa intressanta ”spetslösningar”. 

Tio byggherrar samarbetar med Malmö stad i ”Bygga 

bo-dialogen” med byggstart våren 2010. Beräknad 

inflyttning är 2011. 

Området kommer att bestå av 75 % hyresrättslägenheter. 

Det byggs med fortsatt variation och attraktivitet 

som ledord, det vill säga blandad stadsbebyg- 

gelse med butikslokaler i bottenvåningen. Med i 

planerna finns även ett kontorshus, ett dagis och 

ett miljöanpassat parkeringshus. 

Kvarteret Fullriggaren är utvalt av Delegationen för 

Hållbara Städer och har fått ekonomiskt stöd för att 

genomföra miljöåtgärder, som avfallskvarnar, solvärme 

i kombination med fjärrvärme, bilpooler 

och energieffektivt byggande. 

Projekt: Fullriggaren / Adress: Malmö / Färdigställt: 

2011 / Byggherrar: Bengt Nevsten Fastigheter, 

Botrygg, Briggen, ByggVesta AB, Derome, Haga 

Gruppen, HSB, Nevsten Fastighets AB, Parkering 

Malmö, Stena Fastigheter Malmö AB, Byggnads AB 

Tornahem och White arkitekter AB / Arkitekt: 

Jais-Nielsen White, Boris Wall, White Arkitekter, 

Tengboms arkitektkontor, Mörnhed arkitektkontor, 

Gunilla Svensson Arkitektkontor, m fl / Miljökonsult: 

Johan Larsson, ÅF / Kontaktpersoner: fastighetskontoret, 

Pernilla Andersson, tel 040-34 17 81, 

miljöförvaltningen, Tor Fossum, tel 040-34 12 67 / 


74 

75

NÅGRA RÖSTER OM HÅLLBART BYGGANDE 

Eva Dalman, projektchef NE/Brunnshög, tidigare 

stadsbyggnadskontoret, Malmö: 

”Definitionen av hållbart byggande är stadd i ständig 

förändring. Det som ansågs banbrytande hållbart på 

nittiotalet är det knappast idag. Och det vi är stolta 

över på ritborden just nu kommer förhoppningsvis 

att vara helt akterseglat om ytterligare ett tiotal år. 

Flexibilitet och föränderlighet blir därmed centrala 

begrepp i hållbarhetsdiskussionen. Vi kan aldrig vila 

på gamla lagrar, utan behöver ständigt tänka nytt 

och oväntat. 

Vad kan vi redan nu se att vi kan utveckla ytterligare 

Inom energiområdet finns sådant som kan 

vässas rejält under de närmaste åren. Flerbostadshus 

bör klara en gräns för energianvändning som 

ligger kring 40-50 kWh/kvm/år - och då är hushållsoch 

fastighetselen inkluderad. Dessutom bör det 

vara fullt möjligt att med hjälp av sol och vind producera 

dessa 40-50 kWh lokalt i den egna fastigheten. 

Byggnaderna kan då till och med producera mer 

energi än för det egna behovet och då bidra till 

samhällets övriga energiproduktion. 

Lena Neij, chef Internationella Miljöinstitutet, IIIEE, 

Lund: 

”Framtiden kräver en hållbar stadsutveckling – 

städer med minskad klimatpåverkan och energianvändning. 

En viktig strategi för att uppnå en hållbar 

stadsutveckling är satsningar på energieffektiv 

och klimatneutral bebyggelse. Jag ser framför mig 

byggnader som kräver betydligt mindre energi, 

kanske ingen energi alls, eller som rent utav 

levererar energi. Vackra byggnader som på ett praktiskt 

sätt integrerar fönster, solskydd och eventuellt 

solceller. Framtidens hus byggs naturligtvis med bra 

material, och vi ställer tuffa krav på inomhusmiljö, 

Solcellstekniken utvecklas snabbt och här ligger 

Sverige långt bakom andra länder, exempelvis 

Tyskland där tekniken är vanlig. Små vindkraftverk 

att sätta på tak finns också i produktion. De vibrerar 

inte och lär inte heller bullra. Även om energitillskottet 

från dem inte räcker för att täcka fastighetens 

hela elbehov, så bidrar naturligtvis även en 

blygsam källa till energiförsörjningen. Solpaneler 

med vatten som värmebärare har redan under lång 

tid visat sig fungera bra, även på våra breddgrader. 

Varför ser vi inte mer solpaneler på det som byggs 

Hållbart byggande handlar givetvis inte bara om 

energi. Byggteknik och material för längre beständighet 

är också något som behöver utvecklas. 

Byggnader med en beräknad livslängd om 150 år 

borde kunna få lägre premier på försäkringen och 

fördelaktigare lån. 

Andra områden att arbeta med är biologisk mångfald 

och gröna stadsrum, hälsosam inomhusmiljö 

och avfallshantering.” 

fuktsäkerhet och resurshushållning. En annan ingrediens 

för att uppnå en hållbar stadsutveckling är att 

ta krafttag för att minska behovet av biltransporter. 

Ett viktigt led i en sådan strategi är att städer 

förtätas och att knutpunkter kring och i stadskärnan 

utvecklas. Mellan knutpunkterna erbjuds 

täta turer med allmänna kommunikationsmedel 

och inom knutpunkterna förflyttar människorna 

sig främst på gång- och cykelvägar. Knutpunkterna 

utvecklas till levande mötesplatser, och verksamheter 

integreras med bostäder. Vi gör staden 

levande och ställer krav på integrerad grönska. 

Kan hända är det inte längre en vision – utan 

en verklighet inom kort!” 

Martin Rugfelt, boende på Bo01: 

”Jag har bott på Bo01 sedan i december 2001 och 

trivs mycket bra. Det var främst de tekniska lösningarna 

som bredband och möjligheten att ställa in 

fjärrvärmen via Internet som lockade mig, inte de 

ekologiska principerna. 

Löftena om effektiv värme och låga driftskostnader 

har infriats. Vår förening var den enda 

som lyckades hålla den uppsatta förbrukningen 

och inte överskrida den. 

Planeringen av området är mycket lyckad, med 

de högre husen närmare havet och de mindre 

innanför. Jag uppskattar att det inte är raka 

Per-Arne Nilsson, chef Avdelningen för stadsutveckling 

och klimat, miljöförvaltningen, Malmö stad: 

”Hållbart byggande och hållbar stadsutveckling 

kräver kunskap, samverkan, delaktighet och nya sätt 

att arbeta. En framgångsfaktor för hållbart byggande 

i Malmö under de senaste årtiondena har varit ett 

bra samspel mellan olika kommunala förvaltningar, 

tjänstemän och näringsliv, universitet och högskolor, 

organisationer och enskilda eldsjälar. Samarbetet 

har varit både regionalt och internationellt. Det har 

också varit viktigt att koppla ihop forskning och 

utveckling med praktisk tillämpning. 

gator och att mycket ljus kommer in. Det finns 

ett liv i stadsdelen tack vare hur den är planerad. 

Vi är nöjda med att det efter att blomkrukor ställts 

ut och att p-vakterna blivit mera aktiva inte är så 

mycket problem med folk som parkerar överallt. 

Däremot var planeringen med bara en parkeringsplats 

per hushåll lite naiv. 

Avfallshanteringen med närheten till sortering fungerar 

mycket bra, även om det ibland är lite bökigt med 

matavfallet, om man inte är hemma på några dagar. 

Jag menar att man kan dra många bra lärdomar från 

Bo01, kanske främst hur bra det blir när man undviker 

att bygga med raka gator och istället planerar 

för vinklar som skapar miljöer man trivs i.” 

Ett motto i Malmö är att ’göra hållbarhet till 

verklighet’. Detta har bland annat lett till att 

Bo01 och Ekostaden Augustenborg blivit välkända 

pilotstadsdelar både lokalt och internationellt. 

Ett fortsatt arbete med hållbart samhällsbyggande 

bör bygga på ett ännu mer integrerat samarbete 

mellan olika aktörer för att göra hållbarhet till en 

del av det löpande arbetet. Miljöbyggprogram SYD 

är ett viktigt verktyg för att göra detta möjligt. Det 

är också viktigt att fortsätta att framhålla de bästa 

lokala exemplen som ledstjärnor för utvecklingen.” 

76 77

NÅGRA RÖSTER OM HÅLLBART BYGGANDE 

Päivi Elmkvist, tidigare chef ISU - Institutet för 

hållbar stadsutveckling, Malmö: 

”Inom en snar framtid: 

Bygg- och stadsförnyelseprojekt har brett hållbarhetstänk 

och inkluderar de sociala och ekonomiska 

aspekterna. Människor trivs och inte bara skapandet 

av staden, utan även livet i den, är uthålligt. Staden 

kommer att bli bokstavligt grönare: gröna tak, grönska 

på höjden, kompakta grönområden som är multifunktionella. 

Det gröna är bra för vårt välbefinnande, 

för att möta klimatförändringar och för biologisk 

mångfald. Jordbruksmarken värnar vi om; den stiger 

i värde då trycket att få fram bioenergi ökar. 

Material som väljs är inte bara återanvända utan 

kanske även lokala som ej transporterats långt och 

som skapar identitet. Husen behöver bara en liten 

Lars Mogensen, Solbybo sedan 1999: 

”Vi människor är som sticklingar, tänker jag. Ska 

man skapa hållbart boende kan man börja med att 

titta på behoven hos de enklaste växter. Och tänka 

att vi behöver detsamma. Tomatplantor. Kanske är 

det inte svårare än så. Den späda plantan önskar 

ljus och värme, näring, vatten och möjlighet att växa. 

Inte för mycket och inte för lite. Den vill inte stå helt 

ensam, heller inte trängas. 

Nötta, lena trägolv med breda brädor som knarrar 

lite när jag går på dem. Djupa fönsterkarmar som 

man kan sitta i när man vill tänka. Naturligt ljus och 

högt i tak. Det är någonting i gamla hus som lugnar. 

Har kåken stått i 150 år så är den hållbar. Och då 

kan människorna trivas. 

tillförsel av energi och den kan komma från vind 

eller sol. Stadens struktur stödjer hållbar livsstil, 

den ger tillgänglighet i stället för mobilitet. Cykel, 

gång och kollektivtrafik utgör stommen i transportsystemet, 

bilen är ett komplement som inte behövs 

dagligen och det syns i staden. 

Hållbart byggande har gått från ord till handling på 

bred front. Bästa erfarenheterna från forskning och 

pilotprojekt hittar sin väg till bred marknadsintroduktion 

snabbt. Krav på att bästa tillgängliga teknik ska 

tillämpas ställs av såväl konsumenter som kommuner. 

Stadsbyggnadsprocessen uppmuntrar egna 

initiativ och medborgarinflytande och resultatet blir 

en variationsrik och flexibel stad. Vi bygger staden 

tillsammans.” 

Solbyns tegelhus har stått i 20 år nu. De börjar så 

sakta knarra i golven. Vi har ljuset in i våra växthus, 

naturen och odlingslotter inpå knuten. Här finns bra 

kommunikation till Lund och Malmö. Komposter, 

bilpool och ekologiska inköp. Grunden är en social 

gemenskap som gör att sticklingen inte behöver vara 

ensam men ändå lämnas i fred att växa. 

Solbyn var experimentell teknik för 20 år sedan. I 

dag har standardbyggena kommit i kapp. Det är en 

självklar utveckling. Några går före och drar. Den 

gröna ledartröjan. Jag är tacksam för de eldsjälar 

som kämpade för en ekoby i Dalby för 25 år sedan. 

Vi gör vad vi kan för att haka på den tekniska utvecklingen 

och gläds åt att nya hus blir ännu smartare än 

våra. Sedan får tiden och människornas fötter 

låta golven börja knarra.” 

Ulla Janson, Lunds Tekniska Högskola, 

avdelningen för Energi och ByggnadsDesign: 

”Det senaste året har intresset för energiförbrukning 

i bostäder ökat lavinartat. Klimatförändringarna 

tillsammans med ökade energipriser 

har gjort att uppvärmning och elförbrukning 

diskuteras vid fikabord och på barnkalas. Det 

är av yttersta vikt att byggbranschen svarar upp 

mot detta nyvaknade intresse och kan leverera 

de energieffektiva bostäder som efterfrågas. 

Kunden ska inte behöva ge upp sina drömmar 

om ett energieffektivt boende bara för att det 

inte går att köpa. Risken finns då att man som 

kund ger upp om man ska vara tvungen att 

uppfinna hjulet själv. 

Professor Krister Wiberg, Lund: 

”Staden med korta avstånd representerar en stadsbyggnadsmetod 

som skapar frihet och egenmakt 

med den nåbarhet som uppnås med en serie mindre 

insprängda serviceenheter för funktioner i vardagslivet. 

Även utökade möjligheter för kvarters- och byggnadsoch 

snickeriarbete kombinerat med ansvar för fler 

gemensamma hushållsuppgifter kan ge underlag 

för inflytande, valfrihet och arbete. Vi tror att detta 

underlättar för både en lokal utkomst kombinerat 

I en ljus framtid ligger byggbranschen ett steg före 

kunden och erbjuder smarta lösningar med energi 

i fokus. Energi blir ett stort konkurrensmedel, där 

driftkostnader på ett naturligt sätt diskuteras med 

kunden vid köp av bostad, tillsammans med kök och 

bubbelbadkar. Förhoppningsvis kommer det sedan 

inte vara något unikt med energieffektiva bostäder 

– det kommer att vara standard. De energikrävande 

byggnader som byggs idag kommer på ett naturligt 

sätt fasas ut från marknaden då efterfrågan försvinner. 

När underhåll ändå behövs av det befintliga 

fastighetsbeståndet kommer energieffektiviserande 

åtgärder utföras samtidigt. Energiförbrukningen i 

bostäder går sakta men säkert ned – med fortsatt 

hög komfort för boende.” 

med externa uppdrag för hemmaproduktion, 

kanske legoverkstäder eller administrativt enkla 

entreprenader. På så vis kan det förmodligen 

skapas vardagstjänster i alla åldrar och för många 

yrkeskategorier. 

Miljön i stråk, gator och på torg kan göras befolkade 

och levande, blandade av händelser och enkla “ickekonsumtiva” 

funktioner blandade med utspridd och 

decentraliserad kommers med ansvar och delägande 

för den lokala befolkningen. Så uppstår händelser, 

upplevelser och kontakter i tillfälliga eller planerade 

möten och uppgifter.” 

78 79

Exempelros 1: Poäng för ambition: 7 

Energi C 

Miljöbyggprogram SYD och framtiden 

Framtiden kräver omställning, utveckling och samverkan 

mellan aktörer för ett hållbart byggande. 

Sektorn för bostäder och lokaler står för en stor 

andel av Sveriges energi- och materialanvändning. 

För att uppnå detta krävs olika typer av initiativ. 

Ett miljöbyggprogram är ett sådant initiativ som 

ger riktlinjer, stöd och incitament för en ekologiskt 

hållbar utveckling. Det utgör en plattform 

för konstruktivt och strategiskt samarbete mellan 

kommuner och byggföretag för en ekologiskt hållbar 

utveckling. 

Miljöbyggprogram SYD, som antogs både i kommunfullmäktige 

i Lund och i Malmö under hösten 

2009, vänder sig i första hand till byggföretag 

som vill bygga på kommunal mark och tillämpas 

vid nybyggnation inom Malmö stad och Lunds 

kommun. Krav ställs att programmet ska följas i 

markanvisningsavtal och andra avtal. 

I programmet föreslås olika konkreta åtgärder för 

ett hållbart byggande. Dessa åtgärder delas in i 

tre olika klasser - C (basnivå), B (bra val) och A 

(bästa alternativ). Byggföretagen kan själva välja 

klass A och B, alternativt kan kommunen kräva 

klass A eller B för att höja miljöprestandan vid 

exploatering av specifika områden. För att bygga 

på kommunal mark krävs alltid att minst klass 

C uppfyllts. 

Miljöbyggprogram SYD fokuserar initialt på fyra 

kärnområden för ett ekologiskt hållbart byggande: 

Energi, Innemiljö – hälsa och komfort, Fuktskydd 

och Urban biologisk mångfald. Målet är att fler 

kärnområden tillkommer. 

Byggherrarna ska redovisa hur byggnationerna 

uppfyllt kraven i Miljöbyggprogram SYD. 

Programmet är ett interaktivt verktyg som 

finns på: www.miljobyggprogramsyd.se 

Via hemsidan görs även viss information, till 

exempel redovisade resultat i form av rosliknande 

diagram, tillgänglig för allmänheten. 

Det finns tre resultat-rosor för varje projekt. 

Den första är ambitions-rosen som visar på byggherrens 

ambition med projektet. Den andra visar 

byggherrens slutredovisning av projektet. Den 

tredje rosen visar att byggherren nu följt upp 

resultatet av sin byggnation senast 24 månader 

efter inflyttning och vilken nivå projektet klarat 

av att hålla. De byggherrar som når högt uppsatta 

mål uppmärksammas på hemsidan. Speciellt 

fokus ges de byggherrar som uppnår klass A och B. 

Kommunerna kan även beakta resultaten av Miljöbyggprogram 

SYD vid kommande projekt på kommunal 

mark och tilldelning av mark. De redovisade 

resultaten kommer även att behöva verifieras i 

stickprovsundersökningar och utvärderingar. 

Flertalet av dessa utvärderingar kan komma att 

genomföras i samarbete med Lunds Universitet 

och Malmö högskola. 

Visionen med Miljöbyggprogram SYD är att det ska 

leda till att en god spiral inom hållbart byggande 

startas i Malmö- och Lundområdet. Fler goda, 

tillgängliga exempel genererar ännu fler goda 

exempel och utvecklingen tar fart. Från passivhus 

till plusenergihus, från klimatneutrala bostadsområden 

till klimatneutrala städer. 

Urban biologisk mångfald B 

Innemiljö C 

Fukt A 

Full pott! Fler färger/kärnområden kommer så småningom. 

Urban biologisk mångfald A 

Energi A 

Urban biologisk mångfald A 

Fukt A 

Exempelros 2: Poäng för ambition: 11 

Energi B 

Innemiljö A 

Illustrationerna visar ”rosor” som avspeglar 

olika ambitionsnivåer, A, B eller C och ju 

högre ambitionsnivå desto större ”ros”. 

Byggherrarnas ambitioner visas genom 

de ”rosor” som framkommer när man har 

valt ambitionsnivå. Det görs i tre faser av 

byggnationen där ambitions-, resultat- och 

driftrosorna genereras. Dessa läggs ut på 

Miljöbyggprogram SYDs hemsida med det 

aktuella projektet, och är tillgängliga för 

allmänheten. 

Fukt B 

Innemiljö A 

80 81

Referenser & Teknisk information 

Villa Wiberg 

Teknisk information: 

Två våningar, 180 m². Kroppskända material. Exteriör och 

interiör målad med äggoljetempera. 250 mm cellulosafiber 

mellan diffusionsöppen lättbetong, ingen fuktspärr. Golv 

av klinker och naturoljat lärkträ i hela olimmade brädor. 

Självdragsventil i bimetall reglerar luftflödet. Uppvärmningssystem: 

solfångare, vattenmantlad kakelugn och gas. Tung 

stomme lagrar värme samt minskar kallras, turbulens och 

dammrörelser. Växthus. Jordkällare. Mulltoalett. Köksinredning 

av helträ, skyddad med bivaxlasyr och limmat med 

giftfritt lim. 

Villa Kiss 

Referenser, forskning/utvärdering, dokumentation: 

De gjorda utvärderingarna är enbart empiriska (komfortoch 

nyttoupplevelser osv). Den uppmätta energiåtgången för 

uppvärmning är ca 50-55 kvh/m²/år. Ambitionen har varit 

att väva samman ekologiska, funktionsmässiga, estetiska 

och inte minst ekonomiska värderingar till en harmonisk 

helhet. Huset har fått Malmö stads småhuspris år 2006. 


Huset är ett så kallat lågenergihus som är utformat enligt 

”hus i hus”-principen där den inre delen har aktiv uppvärmning 

(golvvärme) medan mellanrummet klimatiseras enligt 

passiva systemets principer: solfälla, värmelagring i tung 

stomme, bioklimatisering av tillluft etc. 

Steglitsen 


www.byfy.lth.se/Publikationer/3000pdf/HB_AE_LL-3048.pdf 

www.byfy.lth.se/Publikationer/5000pdf/TVBH-5056OH.pdf 

www.byfy.lth.se/Publikationer/5000.htm 

Spoletorp 


CÅ. Bergström. (1999). Spoletorp Södra.LKF har tagit fram 

en bok: ”Spoletorp Södra -ett miljöanpassat studentboende 

i Lund” 

Kvarteret Jöns Ols 


Warfvinge, Catarina. (2005). Kv. Jöns Ols i Lund – energisnålt 

och lönsamt flerfamiljshus med konventionell teknik, 

Rapport Pnr 12809-1 Statens energimyndighet. Lunds 

Tekniska Högskola, Byggnadsfysik 

www.hvac.lth.se/pdf/Kv_J%C3%B6ns_Ols_3.pdf 

Kajpromenaden 


www.malmo.se/download/ 

18.2c0511de10ef5277927800092/ 

fb30_wihlkajpromenaden_final.pdf 

Skanskas Trähus 


www.malmo.se/download/18.2c0511de10 

ef5277927800091/fb29_skanskatrahus01_final.pdf 


35 bostadsrättslägenheter och radhus uppförda med fasader 

och stomme av prefabricerade träelement. Bjälklagen är 

utförda med Södras semimassiva bjälklag. Taken har utförts 

med bärande limträ. Fasadernas yttre skiva utgörs av målad 

plywood. Lägenheterna är utrustade med sprinklers. Tryckimpregnerat 

virke har undvikits i projektet. 

HSB Flaggskepparen 


Uppföljning med IVL 

Rapport Flagghusen – Bakgrund till uppföljning 

av framtida energibehov daterad 2006-11-07 


FTX aggregat i varje lägenhet 

A-klassade vitvaror 

Individuell mätning av el, värme, kall och varmvatten. 

Uniqhus 


Svanenmärkning, SIS miljömärkning. 

Solbyn 


Bülow-Hübe, Helena. & Blomsterberg, Åke. Solbyn i Dalby. 

Utvärdering av en energisnål radhuslägenhet med glasrum. 

(Report TABK--92/3003). Building Science, 1992. 

Ekostaden Augustenborg 


www.ekostaden.com 

Västra Hamnen 


www.malmo.se, www.ekostaden.com 

Rapport TBHV-3045 Lund 2003, Annika Nilsson 

WSP 

Referenser: 

Blomsterberg, Å., 2007. Uppföljning av energi, dagsljus och 

inneklimat för en kontorsbyggnad i glas under system- och 

bygghandlingsskedet – Hamnplan i Malmö. Beställargruppen 

lokaler (belok). 

Blomsterberg, Å., 2007. Ett nytt energieffektivt glaskontor. 

Energi & miljö, nr 3 mars 2007. 

Blomsterberg, Å., 2008. Möjligheter med kontorsbyggnader i 

glas i Norden – Energi och inneklimat. Energi och Byggnads- 

Design, Arkitektur och byggd miljö, Lunds Tekniska Högskola, 

rapport EBD-R-08/20. 

Blomsterberg, Å., 2008. Design and simulation of an energy 

efficient glazed office building with a double skin facade. 

IEECB 2008 konferensen (Improving Energy Efficiency in 

Commercial Buildings), Frankfurt, April 2008. 


* Dubbelskalsfasad, där den yttre rörliga solavskärmningen 

(persienner) sitter skyddad för väder och vind, mellan de två 

fasaderna. 

* Glas med lågt U-värde och begränsad area (48 % av 

fasadarean) 

* Effektiv solavskärmning med solskyddsglas och yttre 

rörlig solavskärmning 

* Låg elanvändning för hyresgästerna till exempel frånvarostyrd 

belysning 

* Behovsstyrd ventilation med frikyla 

* Systemtänkande 

Östratornskolan 


Svensson, Anders. (1998). Östratornskolan, Lund. 

Tidskriften Arkitektur, Nr 5, 1998 

Artikel i tidskriften Kretslopp nr 4/98. 

Gunnesboskolan 


Svensson, A. Den nya skolan. Gunnesboskolan, Lund. 

Artikel i tidskriften Arkitektur, 1994, nr 6 

Förskola Annestad 


Helena Bulow- Hube, Tyrens har medverkat som energiexpert 

i projektet. 


Distribution värme vattenburen golvvärme, ventilation FTX, 

uppvärmning gas,ventilations flöden dimensionerade för 

skola. 

St Hansgården 


Öppet för besökare vardagar ca kl 8 till ca 18. (Under 

sommaren stänger gården något tidigare.) Guidat 

studiebesök kostar 1 000 kr och tar ca 1,5 timme. 


Området är ca 1 hektar stort och ligger i östra delen av 

St Hans Park. 

Återbrukstegel i golv, trappa och fasad mot växthus. 

Bärande konstruktion: ramverkstimmer i lärk och fura. 

Lerhalmsväggar med lerputs, lerfärger och kalkfärger. 

Masugn, solfångare och sandvärmelager. 

Ekologihuset 


Anläggningen har varit i gång i ett halvt år och prognoserna 

för elproduktion ser ut att uppfyllas med god marginal. 


Total yta solceller 767 m². 

Toppeffekt 108 kWh. 

Installationen är dels som vinklade celler på tak, dels som 

vertikala celler på stålstativ på södergavlar och dels som 

lutande solavskärmning. Solavskärmning för fönster i söder 

ger dubbel effekt i form av minskat behov av kyla. 

Beräknad årlig energiproduktion 70 MWh 

Minskat kylbehov pga integrerad solavskärmning 25MWh. 

Lindängen 


Krister Wiberg, ”Riktlinjer för urbanisering av 

miljonprogrammens bostadsområden”. 

82 83

Att bygga hÃ¥llbart - Catarina Rolfsdotter-Jansson

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?