Ladda ner (12,8Mb) - ISU

www.damanco.se 

Lärande för hållbar 

utveckling i Malmö 

FN:s generalförsamling har förklarat perioden 

2005-2014 för ett årtionde (en dekad) för 

lärande för hållbar utveckling. Då ska världen 

fokusera på frågan. Malmö satsar därför på 

att bli en internationellt ledande kunskapsoch 

utvecklingsstad inom detta område. 

För att nå dit krävs kraft och engagemang 

på många nivåer i samhället. Då har lärande 

i alla dess former en huvudroll. Hur gör 

man hållbar utveckling begriplig, lustfylld 

och angelägen Lärande begränsas inte 

av klassrummet. Lärandet är gränslöst 

både i tid och rum och inspirerar bland 

annat på arbetsplatser, kaféer och i ideella 

organisationer. 

Läs den här boken och låt dig inspireras 

av hur andra har gjort och gör för att öka 

den sociala, ekonomiska och ekologiska 

hållbarheten. 

Boken innehåller utöver en mängd goda 

exempel även en “verktygslåda” och en 

mängd länkar till vidare handling. 

Lärande för hållbar utveckling i Malmö 

Lärande för hållbar 

utveckling i Malmö

Varsågod 

– en bok full av goda exempel på lärande för hållbar utveckling 

i Malmö, en stad som arbetar aktivt för en hållbar framtid. 

”Vår största utmaning i detta nya århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt – 

hållbar utveckling – och göra den till verklighet för alla världens människor.” Kofi Annan 

Som ett led i detta arbete har FN startat RCEprogrammet 

”Regionala centra för expertis om 

lärande för hållbar utveckling” (Regional Centres 

of Expertise on Education for Sustainable 

Development). Programmet strävar efter att 

regionala centra ska byggas upp och aktivt sprida 

kunskaper om hur vi bygger ett hållbart samhälle 

tillsammans. Skåne är en av 75 regioner som 

hittills antagits till programmet. I RCE Skåne 

ingår Malmö högskola, Malmö stad, Lunds 

kommun, Lunds universitet, föreningen Hållbar 

Utveckling Skåne och Region Skåne. Att driva 

ett RCE handlar om att gå från ord till handling 

genom att inspirera och medvetandegöra 

invånarna att ta sitt ansvar för en hållbar 

utveckling. 

Tanken med RCE är att låta hela världen 

ska vara ett gemensamt globalt rum för lärande 

(global learning space). Därför arbetar Malmö 

stad med kunskapsutbyte och ömsesidigt lärande 

i olika EU- och Sida-finansierade projekt. 

Världsnaturfonden (WWF) är en aktör med 

globalt engagemang som Malmö stad har 

påbörjat ett samarbete med för att ytterligare 

sätta fart på arbetet med hållbar utveckling. 

Hoppet om en hållbar framtid står till 

lärandet. Då avses inte enbart det lärande som 

äger rum innanför klassrummens fyra väggar, 

utan lärande som sker varhelst och närhelst 

möten mellan människor sker, som på kaféer, 

i studieförbund eller på arbetsplatser. 

Syftet med boken är att berätta om allt det 

goda arbete som görs för att få en mer hållbar 

framtid och att sprida erfarenheterna vidare. Allt 

som görs i Malmö har inte fått plats i boken, och 

en del exempel har getts mer utrymme än andra. 

Vill du veta mer Du kan själv hitta information 

via hemsidor och kontaktpersoner som finns 

i anslutning till alla projekt. I slutet av boken 

erbjuder en ”Verktygslåda” fler tips och idéer. 

I Agenda 21, FN:s handlingsplan för det 

21:a århundradet, har utbildning en mycket 

framträdande roll. På dokumentets 560 sidor 

nämns utbildning inte mindre än 486 gånger. I 

boken har vi valt att använda begreppet lärande 

istället för utbildning. Med utbildning menar 

vi ofta själva förmedlingen, eller överföringen 

av kunskap och färdigheter. Begreppet kan 

också innefatta dokumenterat kunnande eller 

kunskap. Lärande är istället en livslång process 

för utveckling av kunskaper, värderingar och 

kompetenser. Lärande är att ta in information 

och göra den till en del av sig själv på ett sätt 

som kan innebära andra val och ett förändrat 

beteende. Information i form av data och 

grundläggande fakta kopplas till vår kunskap, 

vår erfarenhet, våra normer och värderingar och 

hur vi lever våra liv – vilket ger livet mening. 

2 3

REDAKTION 

Redaktionskommitté 

Per-Arne Nilsson 

Åsa Hellström 

Malmö stad 

Text 

Catarina Rolfsdotter-Jansson 

Damanco Community 

Rebecka Eriksson 

Damanco AB 

Personal 

Malmö stad & Malmö högskola 

Redaktör 


Malmö stad 

Rebecka Eriksson 

Damanco AB 

Grafisk form 

Johannes Dahlskog 

Damanco AB 

Tryck 

Holmbergs 

Utgivare 

Lärande för hållbar utveckling i Malmö är 

framtagen av Malmö stad i samarbete med 

Malmö högskola. Boken har tillkommit inom 

ramen för RCE Skåne och med ekonomiskt 

stöd av EU-projektet Lärande för hållbar 

utveckling. 

Foto 

Ewa Leveau sida 1, 10, 22, 32-33, 96-97 

Karin Oddner sida 2, 9, 12, 14, 15, 43, 44, 50, 

61, 66, 72, 74, 75, 85, 92, 94, 99, 100, 101, 102, 

103, 116 (bild 3) 

Damanco AB sida 18, 48, 95 (bild 2), 106-107 

Malmö stad sida 17, 36, 37 

Åsa Hellström sida 21, 24, 64-65, 77, 90, 

116 (bild 1) 

Kinga Lezanska sida 26 

Anders Ekström sida 31, 78, 86-87 

Rädda Barnen sida 52 

Martin Grander sida 54-55, 57, 116 (bild 2) 

Mattias Klum sida 58 

Kursdeltagare, IntroRehab sida 63 (bild 1) 

Elisabeth Jansson sida 63 (bild 2) 

Emma Pålsson sida 68 

Daniel Skog sida 70 

Jonas Lovendahl sida 91 

Thomas Stålbrand sida 95 (bild 1) 

Mikael Wannerth sida 105 

Näktergalens mentorsprogram sida 106 

Vill du ha fler exemplar av boken 

Kontakta Miljöförvaltningen i Malmö stad, 

040-34 10 00, miljo@malmo.se 

www.malmo.se/hallbartlarande 

Malmö, augusti 2010 

Innehållsförteckning 

Förord s. 6 

Lärande för hållbar utveckling 

i Malmö och världen s. 8 

Goda exempel s. 10 

Malmö högskola s. 12 

Institutet för hållbar stadsutveckling s. 16 

Malmö Museer s. 18 

Resurscentrum för mångfaldens skola s. 20 

Samordning ger mereffekt s. 21 

Öresundsklassrummet s. 22 

Klimat-X s. 24 

Barn i stan s. 26 

Eko från framtiden s. 28 

Klimatpimpa din livsstil! s. 30 

Kirsebergs och Husie församlingar s. 31 

Kirsebergsskolan s. 34 

Garaget s. 35 

Pilotskola i Västra Hamnen s. 36 

Education and Sustainability s. 38 

Grön Stad s. 40 

Klimat Malmö s. 41 

Helix s. 42 

Guideböcker för hållbara insikter s. 46 

Gymnasieskolor s. 48 

Gnistan s. 50 

Rädda Barnen s. 52 

Näktergalen s. 56 

Kunskapsfestival s. 58 

Malmö Naturskola s. 60 

Natur för alla s. 62 

Grönska s. 64 

Skogens dag s. 66 

Natur- och kulturbussen s. 67 

Gröna skolgårdar s. 68 

Gröna tak s. 70 

SEA-U s. 72 

Hästhagens förskola s. 74 

Fortbildning om hållbar utveckling s. 76 

Mat och Klimat-kursen s. 77 

Malmö Skolrestauranger s. 78 

Policy för mer hållbar mat s. 80 

Webbportal för pedagoger s. 81 

Klimatarenor s. 82 

Klimatsmarta besöksmål s. 83 

Vänlig väg till skolan s. 84 

Fairtrade City s. 86 

Fair Trade-festival s. 87 

Eko/Fairtrade-guide Malmö s. 88 

Rättvis handel i skolan s. 90 

Julmarknaden Good Jul s. 91 

Salt & Brygga s. 92 

Barista Fair Trade Coffee s. 94 

Drömmarnas Hus s. 98 

Moomsteatern s. 100 

Uma Bazaar s. 102 

Malbas s. 104 

Verktygslåda s. 108 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

4 5

Förord 

FÖRORD 

Alla kan förstå att om vi fiskar slut på all fisk så kommer våra 

barnbarn aldrig att få smaka på torsk eller ål. Stannar vi vid 

detta faktum infinner sig oro och i värsta fall hopplöshet. 

Men antar vi det som en utmaning som kan bemötas med 

kunskap blir frågan något helt annat. 

Att levandegöra stora frågor så att barn och ungdomar kan ta dem till sig på ett konstruktivt 

sätt är en stor utmaning för oss vuxna. Om våra barn lämnar skolan utrustade med 

kunskap som svärd och kritiskt reflekterande som sköld kan de anta vilken utmaning som 

helst. Den förmågan är kärnan i det framtida hållbara samhället. Vi vuxna kan genom att 

uppmärksamma vilka följder våra handlingar får i vardagen stärka vår förmåga att tänka 

långsiktigt. 

Hållbar utveckling handlar om att vi som lever nu ska undvika att skjuta över problem 

på nästa generation, eller hantera svårigheter på sätt som skapar andra problem längre fram. 

Hållbar utbildning är förmedlande av förmågan att se vilka problem som finns i samhället 

idag som kommer att påverka nästa generation och utveckla redskap för att kunna hantera 

dessa frågor på ett sätt som inte skapar nya problem för nästa generation. Målet är alltså 

ansvarstagande, kritiskt reflekterande och problemlösande människor. Det är större krav än 

vad de flesta av oss klarar av att leva upp till, men inte ett ouppnåeligt mål. 

Att på matten undersöka om man kan beräkna exakt hur mycket torsk som kan tas upp 

per år och på samhällskunskapen diskutera vem som egentligen bestämmer hur mycket 

torsk som får fiskas är att göra ett hot till ett hanterbart problem. Att på ett kafé presentera 

kaffeodlaren är att göra en komplex världshandel till ett möte mellan människor. Genom 

kunskap kan avstånd i tid och rum överstigas. Genom hållbar kunskap blir framtiden din vän. 

- Tyvärr så kan jag inte nå´t om 

Dalsland, för jag var sjuk när 

dom gick igenom det i skolan. 

Så jag har aldrig fått lära mig det. 

Det kanske gick att säga så förr och om fakta som inte 

behövdes just då. Men i en värld som förändras i en allt 

snabbare takt är det inte hållbart. Idag handlar det inte 

om att ”få lära” sig, idag handlar det om att lära sig lära. 

För att kunskap ska kunna bidra till hållbar utveckling 

räcker det idag inte med att samband klarläggs och 

förstås. Insikterna måste förädlas och omvandlas till ett 

handlande som bidrar till hållbar utveckling. Vid Malmö 

högskola har vi en vision om att våra studenter ska 

utveckla en gränsöverskridande handlingskompetens som 

innebär inte bara att ha kunskap om något, utan också 

ha kunskap i något; att ha kompetens att kritiskt bruka 

sina kunskaper. 

Liknande förhållningssätt måste känneteckna all 

utbildning framöver. Det gäller ett livslångt lärande 

från barndom till ålderdom. I skolan ska våra barn 

och ungdomar bli experter på att lära sig. Detta för att 

kunna hantera nya problem som måste lösas för att 

utvecklingen ska bli hållbar. 

FÖRORD 

Lari Pitkä-Kangas 

Kommunalråd, Malmö stad 

Harriet Axelsson 

Prorektor, Malmö högskola 

6 7

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I MALMÖ OCH VÄRLDEN 


i Malmö och världen 

För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling i praktiken 

behövs kunskap och förståelse både om globala sammanhang och 

om lokala förutsättningar och möjligheter. 

I ett globalt perspektiv blir det alltmer uppenbart 

att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att lösa 

alla problem med tex klimatförändringar, fattigdom, 

orättvisor, utarmning av biologisk mångfald 

och en ökande befolkning som förbrukar alltmer 

resurser och förgiftar miljön. Samtidigt lever fler 

människor än någonsin ett gott liv och att det 

finns tekniska, politiska, sociala och ekonomiska 

möjligheter att lösa de flesta av våra svåra miljöoch 

utvecklingsproblem. Om vi bara kan tillvarata 

en bråkdel av den energi som kommer från 

solen och skapar bättre kretslopp så kan vi utan 

problem producera all den mat, värme och de förnödenheter 

som behövs för att ge alla människor 

på jorden en bra tillvaro. 

Sett i ett lokalt perspektiv blir det tydligt, för 

alla som försöker, att det inte är helt enkelt att 

leva ett hållbart liv. Det är inte lätt att veta vad 

som är rätt och fel och det finns många vägval, 

frestelser och svåra beslut som måste tas om 

man vill leva miljövänligt, sunt och rättvist. 

Om man betraktar de senaste årtiondenas 

utveckling i Malmö och världen ur ett miljöhistoriskt 

perspektiv så skulle det kunna se ut som 

följer: 

År 1972 anordnade FN den första stora globala 

miljökonferensen, Stockholmskonferensen, 

för den mänskliga miljön. Det var först då man 

på allvar började prata om gränsöverskridande 

miljöproblem (tex försurning) som ett samband 

mellan miljö och utveckling. Stockholmskonferensen 

var också startpunkten för en bredare 

diskussion om behovet av bättre miljöutbildning 

och mer integrerat lärande om miljö, rättvisa och 

utveckling. 

Malmö var 1972 en stad som präglades av 

tillverkningsindustri och handel samt utbyggnad 

av biltrafik och storskaliga bostadsområden 

med lägenheter. Många som hade ekonomiska 

möjligheter flyttade från lägenheter i Malmö till 

villor i omgivande kommuner, vilket gjorde att 

befolkningen och de kommunala skatteintäkterna 

i Malmö minskade. Idealet för många människor 

var att flytta ut från dålig luft, trängsel och buller 

i staden till gröna och lummiga villasamhällen. 

Miljömedvetenheten bland befolkningen var 

relativt liten och miljöutbildningen i skolorna var 

begränsad. Miljöarbetet fokuserades på reningsteknik 

som förbättrad avloppsrening och rökgasrening 

i industrin samt kol- och oljekraftverk. 

År 1992 anordnades FN:s stora konferens om 

miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro där 

det slogs fast att miljöfrågorna måste integreras i 

samhällsutvecklingen. Agenda 21 introducerades 

som ett sätt att arbeta handlingsinriktat för en 

hållbar utveckling, såväl globalt som lokalt. 

Vid Riokonferensen antogs också flera viktiga 

deklarationer bland annnat om behovet av åtgärder 

för minskad påverkan på det globala klimatet. 

Utbildning och lärande för god miljö och hållbar 

samhällsutveckling betonades starkt. 

Malmö präglades 1992 av nedläggningarna av 

Kockumsvarvet och andra stora tillverkningsindustrier, 

samt ökad inflyttning av invandrare från 

olika delar av världen. Arbetslösheten var relativt 

sett hög i Malmö, tillväxten i ekonomin och 

byggaktiviteten var relativt låg. Den kommunala 

ekonomin var ansträngd med ett stort budgetunderskott. 

Malmö var därför inte bland de kommuner 

som först etablerade ett lokalt Agenda 21 

arbete, men redan efter några år var Malmö en av 

de mest aktiva Agenda 21-kommunerna. Intresset 

och engagemanget för miljöfrågor var högt både 

bland befolkningen och inom politiken. I Malmö 

var lokala grupper och folkbildningsförbund starkt 

pådrivande i det lokala Agenda 21-arbetet. 

”Vår största utmaning i detta nya 

århundrade är att ta en idé 

som låter så abstrakt 

– hållbar utveckling – 

och göra den till 

verklighet för 

alla världens 

människor.” 

Kofi Annan 

8 9

Kunskap, utbildning och kommunikation blev 

mycket viktiga i det lokala arbetet för en långsiktigt 

hållbar utveckling. 

År 2000 antogs FN:s milleniedeklaration 

som betonar nödvändigheten av att se sambanden 

mellan fred, säkerhet, avrustning, utveckling, 

fattigdomsbekämpning, miljö, mänskliga rättigheter, 

demokrati och god samhällsstyrning för 

att nå en hållbar utveckling. 

2002 arrangerar FN Johannesburgkonferensen 

för hållbar utveckling som understryker att utbildning 

och lärande har avgörande betydelse för 

en långsiktigt hållbar utveckling. Initiativet tas 

till FN:s årtionde (dekad) för lärande för hållbar 

utveckling 2005-2014. 

I Malmö etableras Malmö högskola 1997, 

Öresundsbron invigs år 2000 och den europeiska 

bomässan Bo01 arrangeras 2001. Detta är tre 

viktiga händelser som varit grundläggande för 

utvecklingen av den nya hållbara kunskapsstaden 

Malmö. Ett Malmö starkt präglat av högskolan, 

den nya Öresundsregionen, globalisering, nya 

influenser och ett idé- och kunskapsbaserat 

näringsliv med många mindre och större företag. 

Många andra större och mindre händelser runt 

millennieskiftet bidrog också till hållbar utveckling 

i Malmö. 

Hållbar utveckling är idag en viktig grund för 

hela utvecklingen i Malmö. Det märks i grundläggande 

styrdokument som kommunens översiktsplan 

vilken har huvudmålet ”En attraktiv och 

hållbar stad” och Malmö stads budget 2010 

som har titeln ”Hållbar framtid”. 

I staden myllrar det av affärer, verksamheter 

och kaféer med ett stort utbud av ekologiska och 

rättvisa produkter; tydliga tecken på engagemanget 

för hållbar utveckling i Malmö. Det 

skapas nya, mer hållbara bostadsområden, det är 

allt lättare att resa klimatsmart och det görs stora 

satsningar på lärande om hållbar utveckling, som 

du ser på exemplen i boken du just nu läser. 

I januari 2008 beslutade kommunstyrelsen 

om en utökning av arbetet med lärande för 

hållbar utveckling i Malmö i linje med FN:s 

deklaration om ökat fokus på frågorna under åren 

2005-2014. 

Malmö har i juli 2010 rankats som Sveriges 

miljöbästa kommun, Malmö högskola har fått 

egna forskningsrättigheter i utbildningsvetenskap 

och snart invigs Citytunneln som blir ryggraden i 

ett ännu mer miljöanpassat transportsystem. Men 

trots alla dessa framgångar finns det fortfarande 

stora problem och utmaningar. En stor del av 

Malmös skolungdomar klarar inte betygskraven 

som krävs för att få gå på gymnasiet. Det finns 

stora sociala och ekonomiska ojämlikheter mellan 

olika områden i Malmö med integrationsproblem, 

otrygghet och hög arbetslöshet som följd, särskilt 

i vissa utsatta områden. 

Målet är att arbetet med lärande för hållbar 

utveckling i Malmö är integrerat i stadens verksamhet 

när FN:s dekad är över 2014. Stadens 

satsning har då förhoppningsvis bidragit till en 

mer social, ekonomisk och ekologisk hållbar 

utveckling. Kanske har då Malmö högskola blivit 

ett universitet och Malmö stad kan visa att vi 

ännu tydligare är en världsledande kunskapsoch 

utvecklingsstad för hållbar utveckling. 

Satsningarna år 2010 på lärande för hållbar 

utveckling i Malmö är en palett av åtgärder 

inom olika specialområden: 

• Mat och lärande för hållbar utveckling: 

fortbildning för pedagoger och en pedagogisk 

grund för etablering av ett SMART Mat- 

Centrum i Malmö, där maten är bärare av 

budskapet i lärandet för hållbar utveckling. 

• Klimat-X: en interaktiv klimatpedagogisk 

resurs på Malmö Museer där elever och 

pedagoger får experimentera sig fram till 

ny kunskap. 

• Gröna skolgårdar: satsar på att utveckla 

Malmö stads skolgårdar till positiva 

mötesplatser och lärande utemiljöer. 

• Det utvidgade klassrummet: ett samarbete 

med olika aktörer i staden; däribland Malmö 

Museer, Malmö Naturskola, Malmö högskola 

och SEA-U, som verkar för fortbildning i 

utepedagogik, både vad gäller traditionella 

utemiljöer och urbana närmiljöer. 

• Interregionalt samarbete: ett skolprojekt 

kring vardagsintegration och lärande för 

hållbar utveckling med Kirsebergs stadsdel, 

Lunds kommun, Lund Öster, Malmö högskola, 

Lunds universitet samt Köpenhamns kommun. 

• Gymnasiesamarbete: breddat samarbete mellan 

gymnasieskolor i Lund och Malmö, samt bidra 

till den hållbara utvecklingen av Jörgen Kock 

och Mölledalsgymnasiet. 

• Konferensen Lärande för hållbar utveckling: 

en konferens för pedagoger i Malmö stad, 

med marint tema. 

• RCE Skåne: Malmö stad arbetar vidare med 

satsningen. 

• Leva på en planet: ett samlat grepp för arbetet 

med en social mötesplats för unga människor 

med fokus på lärandefrågor. 

• Pilotstadsdel Kirseberg: en stor satsning 

kring lärande och hållbar utveckling i hela 

stadsdelen. 

• Modellskola för lärande för hållbar utveckling 

i Västra Hamnen: att från början vara med och 

forma en ny skolas pedagogiska inriktning och 

utveckling mot lärande för hållbar utveckling. 

Att staden nu tar ett mer samlat grepp, innebär 

förstås inte att det här är ett nytt arbetsområde. 

Malmö är fullt av goda exempel på lärande för 

hållbar utveckling. Många av dem hittar du i den 

här boken. 

Kontakt: 

Per-Arne Nilsson 

Miljöförvaltningen 

per-arne.nilsson@malmo.se 

Telefon: 040-34 20 30 



asa.hellstrom@malmo.se 

Telefon: 040-34 22 23 


LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I MALMÖ OCH VÄRLDEN 

10 11

Högskolan 

driver på för 

hållbar utveckling Malmö högskolas vision – 

Malmö högskola, Mah, arbetar med 

lärande för hållbar utveckling dels i 

separata kurser, dels som inslag i kurser. 

Arbetet bygger på Mah:s vision som 

med fyra begrepp lägger grunden för 

hållbar utveckling. Högskolan bedriver 

även forskning inom detta område. 

MALMÖ HÖGSKOLA 

där gränsöverskridande handlingskompetens 

inom såväl forskningsområde som undervisningsområde 

och yrkesområde skapar ett professionsuniversitet 

– har utvecklats i symbios utifrån en 

aktivitetsbaserad pedagogik. Harriet Axelsson 

är prorektor på Mah. Hon berättar engagerat 

om de fyra begreppen som bildar visionen om 

professionsuniversitetet. 

– Mah var tidigt ute med att arbeta med tre 

perspektiv; jämställdhet, internationell migration 

och etnicitet samt miljö. Nu finns detta fokus 

hos alla lärosäten. Därför spetsar vi vår vision 

ytterligare och är återigen unika, säger Harriet 

Axelsson. 

Det första begreppet i visionen är Gränsöverskridande 

handlingskompetens. 

– Det innebär att en student som går ut 

från Mah inte bara ska vara tekniker eller 

tandläkare, utan ha flera perspektiv med sig 

för att kunna agera på ett hållbart sätt i samhället. 

Vår verksamhet ska utgå från de unika 

förutsättningar var och en av våra studerande och 

medarbetare har, för att bidra till att utveckla en 

handlingskompetens som baseras på erfarenhet, 

vetenskaplig kunskap och yrkesrelevans. 

Det andra begreppet är Partnerskap och 

kunskapsdelning. Det innebär att utbildningarna 

ska ha så mycket samarbete med det omgivande 

samhället som möjligt. Ett exempel är IMERprogrammet 

(Internationell migration och etniska 

relationer) där studenterna har kontakt med 

organisationer och myndigheter för att kunna 

göra projekt i samverkan och lära av varandra. 

Det tredje är Internationalisering för alla. 

Harriet Axelsson påpekar att inte alla kan läsa 

hela utbildningar utomlands och att det därför är 

viktigt att ha med det internationella perspektivet 

hela tiden och att när det gäller valbara kurser, 

att lägga dem på en termin så att det blir lättare 

med internationellt utbyte. Målet är att alla ska 

ha en mångkulturell kompetens och vara globala 

medborgare. 

Det fjärde är Medborgerlig bildning, dvs den 

bildning man behöver för att kunna vara delaktig 

i samhället, hur makt och demokrati hänger ihop. 

En speciell kurs för högskolepersonal erbjuds på 

temat. 

Vid Malmö högskola finns många program 

som på olika sätt innebär ett lärande för hållbar 

utveckling. Det gäller i hög grad programmen 

IMER, Mänskliga rättigheter, Internationella 

relationer samt Freds- och konfliktstudier. Alla 

dessa program fokuserar på den socialt hållbara 

utvecklingen. Programmen ges på grundläggande 

och i flera fall även på avancerad nivå. Men 

Mah har även program som berör den ekologiska 

och ekonomiska hållbarheten, till exempel 

Miljövetarprogrammet, Transport management 

och Hållbar stadsutveckling. Det senare är ett nytt 

program som beskrivs vidare nedan. Till detta kan 

läggas ett tiotal kortare kurser som berör hållbar 

utveckling. Särskilt viktigt att nämna är den 

satsning som görs på kurser inom lärarlyftet 2010. 

Malmö högskola startade hösten 2009 

tillsammans med SLU Alnarp ett mastersprogram 

i hållbar stadsutveckling. Målet är att utbilda 

duktiga projektledare som kan initiera och driva 

arbetet med hållbar stadsutveckling. 

– Ett lärande för hållbar utveckling måste 

ske inom alla sektorer i samhället, säger Magnus 

Johansson, som är en av programledarna. Genom 

mastersprogrammet vill vi stärka det professionella 

lärandet för hållbar utveckling, i detta fall hos dem 

som arbetar med stadsutveckling. 

Utbildningen är organiserad för att underlätta 


för yrkesverksamma att följa den. Man kan läsa 

första året på halvfart. Det är också möjligt att 

läsa delar av utbildningen som enstaka kurs. 

– Vi vill skapa en mötesplats där studenter 

som kommer direkt från en utbildning kan möta 

personer som arbetat praktiskt med dessa frågor 

under lång tid, fortsätter Peter Parker, den 

andra programledaren. Vår förhoppning är att de 

yrkesverksamma som går utbildningen för tillbaka 

sina kunskaper till sina arbetsplatser. 

Utvecklingen av utbildningen finansieras av 

KK-stiftelsen. Hälften av kurserna läser man vid 

Urbana studier, Malmö högskola och den andra 

hälften i Alnarp på Sveriges Lantbruksuniversitet. 

Ett partnernätverk har etablerats i anslutning till 

utbildningen, där bland annat Malmö stad ingår 

tillsammans med representanter från föreningar 

och näringslivet. Partnernätverket bidrar med 

stöd och idéer till utbildningen. Under första året 

ska studenterna även genomföra en förstudie 

av projekt som syftar till hållbar stadsutveckling 

tillsammans med någon av medlemmarna i 

partnernätverket. 

– Vi har mött stort intresse från aktörer 

som arbetar med dessa frågor, avslutar Magnus 

Johansson. Hos alla dem som inte hade möjligheten 

att lära sig mer om hållbar utveckling 

under sin studietid finns önskan att komma 

ikapp och lära sig mer om dessa frågor. Här 

kan vårt mastersprogram fylla ett behov. 

Kontakt: 

Harriet Axelsson 

Malmö högskola 

harriet.axelsson@mah.se 

Telefon: 040-665 70 90 

www.mah.se 



12 13


Skåne en av FN:s utvalda regioner 

FN:s generalförsamling har förklarat åren 

2005 – 2014 för ett årtionde för lärande 

för hållbar utveckling. Som ett led i 

arbetet har FN-universitetet i Yokohama 

startat ett RCE-program för utvecklandet 

av regionala centra för expertis (RCE) 

om lärande för hållbar utveckling. Hittills 

har 75 regioner antagits till programmet; 

och Skåne är en av dessa. I RCE Skåne 

ingår Malmö högskola, Malmö stad, 

Lunds kommun, Lunds universitet, HUT 

Skåne och Region Skåne. Fler aktörer 

välkomnas. 

– RCE handlar om att gå från ord till handling 

genom att förmå invånarna - oavsett ålder 

eller position - att ta sitt ansvar för en hållbar 

utveckling. Det spelar ingen roll om du är 

politiker, företagsledare eller småbarnsförälder. 

Vi fattar hela tiden små och stora beslut som 

kan ha betydelse för vår framtid på jorden. 

Tack vare att vi nu ingår i FN-nätverket kan 

vi samarbeta och lära av goda exempel, inte 

bara regionalt, utan även globalt, säger Kerstin 

Sonesson, som ledde arbetet med regionens 

RCE-ansökan och sedan år 2007 är RCE 

Skånes internationella kontaktperson. 

RCE Skåne har under sina första år 

initierat och startat flera intressanta projekt, 

exempelvis arbetet med denna inspirationsbok, 

”Mat och lärande för hållbar utveckling” och 

”Öresundsklassrummet – Ungas delaktighet 

i framtidens hållbara samhälle”. Det senare 

projektet är ett treårigt utvecklings- och 

integrationsprojekt med Köpenhamn, Lund 

och Malmö kommuner i samverkan med Lunds 

universitet och Malmö högskola. 

Forskning ger nya insikter 

Det bedrivs även forskning i lärande för 

hållbar utveckling på Malmö högskola. 

I ett projekt jobbar skolor i Malmö 

fram fall där de sätter naturvetenskap 

i socioekonomiska sammanhang för att 

ge eleverna ett samhällsperspektiv på 

exempelvis energifrågan. En tidningsartikel 

om att värme från krematoriet går in i 

fjärrvärmesystemet kan starta diskussioner 

bland eleverna utifrån deras perspektiv: ”Ska 

min farmor in elementet”. 

Ett annat forsknings- och utvecklingsprojekt, 

finansierat av Sparbanksstiftelsen 

Skåne är ”Mat och lärande för hållbar 

utveckling”, som handlar om att utveckla 

undervisningsmetoder och material för 

lärande för hållbar utveckling fokuserat på 

mat. Doktorand Helen Hasslöf undersöker 

hur lärare samverkar över ämnesgränserna 

och tillsammans lär sig mer om hållbar 

utveckling. 

I ett nytt forskningsprojekt kopplat till 

den nationella forskarskolan i utbildning 

och hållbar utveckling studerar doktorand 

Birgitta Nordén hur en global dimension 

skapas i undervisning för hållbar utveckling. 

Forskningen fokuserar på hur lärande och 

undervisning implementeras lokalt och 

samverkar i ett globalt sammanhang. 

Design för hållbar utveckling 

Kursen Design för hållbar utveckling 

på K3 startade våren 2008. Anders 

Emilson är kursansvarig för den interdisciplinära 

kursen som leds av lärare 

från K3 och Miljövetenskap, samt av 

lärare och forskare från Industridesign 

LTH, och Internationella Miljöinstitutet 

i Lund. Kursen bjuder även in gästlärare 

från andra institutioner och 

verksamheter. 

– Det är en 20-veckors kurs med grundläggande 

behörighet. Kursen ska ge en 

gedigen orientering i vad problem består av i 

ämnet hållbar utveckling och i hur man kan 

använda designmetoder i praktiska projekt 

för att påskynda utvecklingen mot ett hållbart 

samhälle, berättar Anders Emilson. 

Utbildningen består av tre steg: 

1) Traditionell design på ett hållbart sätt. 

2) Tillgång till tjänster istället för produkter: 

Hur skapar vi hållbara tjänster 

3) Participativ design och social innovation: 

Hur man som designer kan titta på 

problem och lösningar tillsammans 

med de berörda. 

Fenix vill ha ökat 

fokus på miljöfrågorna 

Fenix, Studentkåren i Malmös 

miljöförening, startades 1998. 

Namnet kommer från mytologins 

värld, där Fenix är en fågel som 

återuppstår ur sin egen aska med 

jämna mellanrum. Den är en symbol 

för pånyttfödelse och kretslopp. 

Fenix genomför miljödagar, studiebesök, 

seminarier och aktioner. Målet är att 

informera och engagera studenter, 

personal och ledning kring miljöfrågornas 

betydelse. En av Fenix hjärtefrågor är att 

all utbildning på Malmö högskola ska ta 

upp hållbar utveckling. 

Medlemmarna i Fenix ges möjlighet 

att engagera sig i miljöfrågor och påverka 

miljörådet eller Svenska Ekodemiker. 

Kontakt: 

fenix@karen.mah.se 

www.karen.mah.se/fenix 


14 15

malmo.se 

av hållbar 

t erbjuda: 

are och 

och 

tsperspektiv 

rmation 

are, 

INSTITUTET FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING 

sbrev, 

almo.se 

se | www.isumalmo.se 

Kunskapsmöten 

Glimt av framtiden 

Gränsöverskridande 

Spetskompetens 

Institutet för hållbar stadsutveckling 

2008-01-11 16:51:25 

Samarbete ger hållbar stadsutveckling 

ISU, Institutet för hållbar stadsutveckling, verkar för en hållbar 

stadsutveckling i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. ISU är 

ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Malmö högskola och 

driver en rad spännande aktiviteter. 

Syftet med ISU:s verksamhet är att bidra till 

att utveckla Malmö till en ledande kunskapsstad 

för hållbar stadsutveckling. Genom seminarier, 

frukostmöten, konferenser och nätverksarbete 

stimulerar ISU kunskapsutveckling och 

kunskapsutbyte om ekologiskt, socialt och 

ekonomiskt hållbar stadsutveckling. 

ISU deltar även i pågående stadsutvecklingsprojekt, 

både som bollplank och som mäklare 

av kunskap och expertis. ISU är även en aktiv 

deltagare i Skånes Vindkraftsakademi som 

startades i augusti 2009. 

Starka kompetenser hos ISU är urban 

grönstruktur och hållbart byggande. Konkret 

handlar verksamheten om att sprida kunskap och 

delta i olika, ofta EU-finansierade, projekt. ISU 

används för att sätta ihop lämplig expertkompetens, 

arrangera workshops och för spridning av 

information via webben och nätverksaktiviteter. 

ISU arbetar även med metodutveckling 

för hållbarhetsanalyser och för att underlätta 

högskolans utveckling av praktiknära 

forskning om hållbar stadsutveckling. 

Ett annat exempel på ISUs arbete är 

”K21- Hur förenar vi kultur och hållbar 

utveckling i Malmö” Initiativtagarna är 

Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, 

ISU, K3 och Damanco AB. Aktörerna har 

en gemensam projektgrupp som arrangerar 

workshops och seminarier och driver en 

interaktiv webbplattform. 

Kontakt: 

Päivi Elmkvist 

Institutet för hållbar stadsutveckling 

Telefon: 0761-25 32 77 

paivi.elmkvist@mah.se 

www.isumalmo.se 

16 17 

INSTITUTET FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING

MALMÖ MUSEER 

Malmö Museer stimulerar 

sinnena till hållbar livsstil 

Hållbarhetstänket genomsyrar Malmö Museers arbete, från utställningar till 

planer på en hel museistad med stadsportar och tydlig arkitektonisk inramning. 

Lägg till ett nytt akvarium, ett Science Center och ett område som sjuder av liv 

året runt. Då har du ett koncept som Malmö Museer hoppas ska locka en halv 

miljon besökare per år. 

Utställningarna varierar, programutbudet likaså. 

Men hållbarhetstänket består och förstärks allt 

mer och mynnar ut i en vision för Museistaden 

Malmö. Citytunnelns öppnande gör att 

museiområdet känns mer centralt än tidigare. 

Malmö Museer vill se ett levande område 

som utgör ett nytt innovativt kunskapsoch 

upplevelsecentrum för hållbar utveckling. 

Här ska malmöbor och besökare kunna stanna 

upp vid nya restauranger, handla i spännande 

affärer, lägga sig på solbryggor och även kunna 

ta spårvagnen vidare till andra delar av stan. 

Visionen Museistaden Malmö innehåller 

planer på att bygga ut Teknikens och Sjöfartens 

hus till ett Science Center Malmö, att göra 

Kommendanthuset till en arena för hållbar 

utveckling ur ett globalt perspektiv samt en 

ombyggnad av museets akvarium som integreras 

med en ny interaktiv basutställning, ”Din natur”, 

om människan och naturen. Utställningen 

blir en central punkt i Malmö Museers arbete 

med lärande för hållbar utveckling. Arbetet i 

Akvariet med fokus på utrotningshotade arter 

kopplas samman med basutställningen. Vid 

ombyggnaden ska lösningarna vara så hållbara 

som möjligt och i ”Din natur” ska byggmaterial 

och utställningsmaterial miljökontrolleras. 

– När vi helrenoverar Akvariet lägger vi 

ännu mer tyngd vid bevarande och djurskydd, 

säger Katarina Lingehag-Ekholm, gruppchef 

för akvariet. Och i utställningen ”Din natur” 

vill vi illustrera människan som ett däggdjur 

i näringskedjan. 

På museet arbetar museipedagogerna med 

visningar, lektioner, program och utställningar för 

att ge besökarna möjlighet att upptäcka och förstå 

sammanhang i vår komplexa värld. Pedagogerna 

utgör viktiga kugghjul för att driva utvecklingen 

framåt genom insikter och de beteendeförändringar 

som förhoppningsvis följer. Malmö Museer har ett 

uppdrag från Region Skåne att samordna insatser 

kring lärande för hållbar utveckling i regionen. 

Visionen är att museet ska vara navet i stadens 

och regionens satsningar på hållbar utveckling 

utifrån fyra perspektiv; ekologiskt, socialt, 

ekonomiskt och kulturellt. 

På Kommendanthuset inspirerar utställningen 

”Den hållbara staden” med goda exempel på 

hållbara projekt och verksamheter i Malmö, 

samtidigt som besökarna uppmanas att ta ställning 

och agera. Här blir det tydligt vilka de 

globala problemen är och hur vi kan agera på 

det lokala planet för att bidra till att lösa dem. 

Museets pedagoger samarbetar även med 

andra aktörer som SEA-U, Malmö Naturskola 

och Miljöförvaltningen i sitt arbete med lärande 

för hållbar utveckling, för att skapa större 

kontaktytor och nå fler elever och även vuxna. 

Klimat-X:s pedagogiska verksamhet (se sidan 

24) har Teknikens och Sjöfartens hus och 

Kommendanthuset som bas. 

Med stimulans av alla sinnen och helhet i 

sitt hållbarhetstänk är Malmö Museer en stark 

motor i det viktiga arbetet med att faktiskt få 

en framtid värd namnet. 

Kontakt: 

Birgitta Petrén 

Malmö Museer 

birgitta.petren@malmo.se 

Telefon: 040-34 44 79 

www.malmo.se/museer 

MALMÖ MUSEER 

18 19

RESURSCENTRUM FÖR MÅNGFALDENS SKOLA 

SAMORDNING 

Resurscentrum 

Forskning integreras i skolans arbete 

Resurscentrum för mångfaldens skola/FoU-utbildning arbetar för att 

integrera forskning och forskningsresultat med skolans vardagliga arbete. 

Här kan den som arbetar i förskola och skola bland annat delta i föreläsningar 

och seminarier, forskningscirklar, workshops och konferenser. 

På RMS/FoU-utbildning möts lärare och verksamma forskare, utbyter kunskaper och 

erfarenheter och får möjlighet att stanna upp och reflektera över professionen. Syftet 

är att fler barn och ungdomar ska nå målen i förskola och skola. Fler ska omfattas av 

de grundläggande rättigheterna till demokrati och trygghet. 

Forskningscirklar som metod för skolutveckling 

I samarbete med Malmö högskola deltar pedagoger och skolledare i forskningscirklar. 

Cirklarna organiseras utifrån olika teman som engagerar deltagarna och ökar förståelsen 

för skolans vardag. Vilka cirklar som pågår, och rapporter från de som är avslutade ligger 

på RMS/FoU-utbildnings hemsida. Där finns också metodboken ”Forskningscirklar – en 

vägledning” av Sven Persson, professor på Malmö högskola och tidigare forskningsledare 

på RMS. 

Forskarutbildning 

I slutet av 2006 sjösattes en ny licentiandutbildning med anknytning till målen för 

Malmös skolplan. För närvarande deltar sju pedagoger från förskola, grundskola och 

gymnasieskola. De kombinerar forskarstudier med fortsatt undervisning på sin egen 

förskola/skola och utvecklingsprojekt i Malmös förskolor och skolor. 

Genussatsningen 

Hur kan man förändra ojämställda genus-, klass- och etnicitetsmönster i klassrummet 

Malmö stad satsar extra på att förbättra kunnandet om genusfrågor hos personal i 

förskola och skola och genom RMS/FoU-utbildning erbjuds till exempel: 

• Utbildningspaket med inledande föreläsning, behovsanalys och handlingsplan 

med valbara alternativ 

• Reflektionsgrupper 

• Pedagogiska kaféer med till exempel filmtips 

• Handledning med genuspedagog 

Kontakt: 

Tina Fransson Krook 

RMS/FoU-utbildning 

rms@malmo.se 

Telefon: 0734-48 64 58 


Samordning ger 

mereffekt 

Det finns många vinster att göra med 

att samordna arbetet och samla det 

material som tas fram inom området 

lärande för hållbar utveckling. 

Malmö stad har fått i uppgift att samordna det 

pedagogiska arbete stadens aktörer gör inom 

lärande för hållbar utveckling. I det arbetet 

har det tagits fram en plattform. Den ständigt 

uppdaterade plattformen för samordning av 

resurser och verksamheter för lärande för hållbar 

utveckling skapas för att göra det lättare för 

pedagoger och andra intresserade av frågan 

att hitta information, samarbetspartners och 

inspiration. 

På plattformen finns ”pedagogiska kartor” 

där man kan klicka sig in på respektive 

stadsdel och se vad som händer där, vilket 

material som är framtaget och lägga in eget 

undervisningsmaterial. Läs mer om pedagogiska 

kartor på sidan 60. Plattformen och kartorna blir 

en viktig resursbank för pedagogerna. 

Plattformen är en del av samarbetet 

med Malmö Museer, Den Globala Skolan, 

Sida, WWF och andra aktörer om lärande för 

hållbar utveckling. Ansvariga för arbetet med 

plattformen och utbildning för pedagoger, är 

Stadsbyggnadskontoret och Malmö Naturskola. 

Malmö samarbetar även internationellt med 

städer och aktörer i en rad projekt ute i världen 

för att lyfta lärande för hållbar utveckling, med 

en ”Glokal” utblick. Några exempel är utbytet 

med staden Swakopmund i Namibia i ett projekt 

om solenergi och avfall. Ett annat är projektet 

TuSeNet, ett samarbete med Turkiet med särskild 

inriktning på solenergi. I FUSE, även det ett 

samarbetsprojekt med Turkiet, har Klimat-X gett 

inspiration. 

Utbyte med Kina sker med Malmös vänort 

Tangshan med fokus på hållbar stadsutveckling 

och i arbetet med världsutställningen i 

Shanghai 2010, där Malmö deltar. Ett av flera 

tema under världsutställningen är lärande för 

hållbar utveckling. I cleantech-staden Baoding 

samarbetar Malmö med WWF med fokus på 

miljöteknik och lärande. 

Kontakt: 




Telefon: 040-34 22 23 


RESURSCENTRUM FÖR MÅNGFALDENS SKOLA 

20 21 

SAMORDNING

ÖRESUNDSKLASSRUMMET 

Projektet 

Öresundsklassrummet 

- Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle 

Projektet Öresundsklassrummet - Ungas delaktighet i framtidens hållbara samhälle är 

ett utvecklings- och integrationsprogram och ett samarbete mellan Malmö stad, Lunds 

kommun, Lund Öster, Köpenhamns kommun, Lunds universitet och Malmö högskola. 

Elever och lärare på åtta skolor i Öresundsregionen deltar i projektet som fokuserar på 

ungas delaktighet och lärande i framtidens hållbara samhälle. 

Projektets övergripande syfte är att främja vardagsintegrationen i regionen. 

I projektet träffas ungdomarna och skapar kontakter över Öresund med samhällsutveckling 

och miljö som gemensamt tema. Detta sker genom gemensamma läger, 

klassbesök och med användande av digitala kontaktmöjligheter. 

Lärarna ska arbeta med att utveckla undervisningen genom att delta i lärcirklar 

under hela projekttiden i samverkan med mentorer och forskare, vilket ska leda till 

bland annat ökad delaktighet i samhällsfrågor. 

Projektet pågår i tre år och är delvis finansierat av den Europeiska regionala 

utvecklingsfonden via Interreg IVA Öresund-Kattegat-Skagerrak. 

Kontakt: 




Telefon: 040-34 22 23 


ÖRESUNDSKLASSRUMMET 

22 23

KLIMAT-X 

Personligt och handgripligt 

- då händer det saker 

Malmö stads, Malmö högskolas och Malmö Naturskolas önskan att skapa ett 

klimatprojekt blev tack vare pengar från Lokala investeringsprogrammet, LIP, till 

en pedagogisk succé som nu får efterföljare i andra städer. Klimat-X utgör nu en 

viktig del av Malmös arbete med lärande för hållbar utveckling. 

Klimat-X, som startade 2001, var inledningsvis 

en ambulerande verksamhet. Under en längre 

period huserade projektet i specialinredda lokaler 

på Kockum Fritid. Sedan hösten 2008 sker 

verksamheten med Teknikens och Sjöfartens Hus 

på Malmö Museer som bas. 

Inom Klimat-X betraktas miljöfrågorna som 

samhällsfrågor. Frågor kring energiförsörjning, 

energianvändning och transporter tas upp med 

eleverna. Målet är att eleverna ska utveckla 

handlingskompetens för att de ska kunna ta 

ställning i frågor som rör deras personliga livsstil, 

och kunna sätta sig in i samhällsfrågor där 

politiska beslut ska fattas. 

I startfasen av projektet tog Margareta 

Ekborg på uppdrag av Malmö högskola 

fram grundmaterial med texter kopplade till 

läroplanen. Mats Areskoug har tagit fram 

experiment, beskrivningar och pedagogiska 

experiment. 

Eleverna som tar del av Klimat-X går i skolår 

5-9 och gymnasiet. Ett typiskt klassbesök inleds 

i Klimat-X lokaler på Malmö Museer, där klassen 

utför experiment med förnyelsebara energikällor. 

Efter en timmes experiment med diskussioner går 

klassen ut på en miljöguidning i Västra Hamnen. 

Eftersom Västra Hamnen har ett rikt utbud av 

lösningar inom hållbar utveckling som vindkraft 

och solenergi, levandegörs teorin framför 

elevernas ögon. En grundtanke i projektet är att 

använda sig av staden som pedagogisk arena. 

– Vi låter eleverna själva titta närmare på 

energi- och klimatfrågor genom egna experiment, 

säger Erik Roupe, museipedagog med ansvar för 

Klimat-X. 

Förutom studiebesök håller Erik Roupe 

också kurser för lärare där de ges möjlighet 

att vidareutveckla sina klimatkunskaper och 

dela med sig av sina kunskaper. Kurserna är 

kostnadsfria och riktar sig till alla pedagoger och 

skolformer. På kursen delar Världsnaturfonden 

med sig av sitt studiematerial och sina övningar. 

Under hösten 2008 har Malmö Museer under 

Erik Roupes ledning vidareutvecklat Klimat-X:s 

koncept. Detta har bland annat skett genom 

att anpassa en del av Malmö Museers egna 

experimentstationer på teman som Klimat, Miljö 

och Energi samt att göra en del av Klimat-X:s 

experiment mobila. Allt för att göra experimenten 

mera lättillgängliga för besökande skolklasser och 

museianvändare. 

Klimat-X ingår också i EU-projektet FUSE, 

som är ett kunskapsutbytesprojekt inom hållbar 

utveckling mellan tre kommuner i Turkiet och 

Malmö stad i Sverige. FUSE står för Future 

Sustainable Education in Turkey and Sweden. 

I projektet har många aktiviteter genomförts: 

seminarier, workshops, studiebesök i både 

Turkiet och Sverige, en vinterträdgård med 

hållbara energilösningar, en tecknad serie med 

klimattema för barn i både Sverige och Turkiet 

(läs mer på sidan 30), och ”miljöklassrum” som 

etablerats i de turkiska kommunerna inspirerade 

av Klimat-X. 

En större handlingskompetens, kunskap 

och förståelse hos elever och pedagoger samt i 

slutändan invånarna i de olika kommunerna, är 

målet för projektet. 

Kontakt: 

Erik Roupe 

Malmö Museer 

erik.roupe@malmo.se 

Telefon: 040-34 44 96 


www.klimat-x.se 

24 KLIMAT-X 

25

BARN I STAN 

Nya kontakter spirar 

bland grönskan i Seved 

Projektet Barn i stan har skapat en odlingsträdgård vid torget på Sevedsplan 

där barn och äldre kan mötas. Barn i stan fick Malmö stads lilla miljöpris 

2009 för ”att de på ett spännande sätt förenat möten och samarbete 

mellan barn med invandrarbakgrund och svenska seniorer med odling av 

mat i en tidigare steril och intetsägande gatumiljö vid Sevedsplan”. 

Här odlas allt från majs, sallad, lök, bönor och mangold till koriander, tomater och potatis. 

Det är inte första gången det odlas på allvar i Seved. Fram till andra världskriget var detta 

ett koloniområde i Malmös utkanter. 

Barn i stan har tillsammans med barn, anhöriga och seniorer vid Seved sedan våren 

2009 förvandlat den ogästvänliga platsen till en grönskande oas. 

– Barnen har planterat och vattnat. Många har varit väldigt engagerade. Alla är mycket 

stolta över att det har blivit så fint här. Jag hoppas att vi kan inspirera andra fastighetsägare 

att börja odla på sina innergårdar. Några pallkragar och lite jord är allt som behövs, berättar 

Linnea Wettermark, som är ansvarig för odlingsverksamheten i Barn i stan. 

Syftet med projektet är att skapa nya möten i södra Sofielund: mellan unga och gamla, 

nu och då, infödda och utlandsfödda. Odlingslotten är en av beståndsdelarna i projektet 

och odlingen är helt ekologisk. När det är dags för skörd ställer de engagerade i projektet 

till med skördefest. 

Barn i stan finansieras med stöd av Allmänna arvsfonden. Projektet inleddes 2008 och 

pågår i tre år. Projektet Barn i stans ägare är den ideella föreningen Hidde Iyo Dhaqan. 

Kontakt: 

Lasse Flygare 

Barn i stan 

lasse@barnistan.info 

Telefon: 040-23 14 60 

Linnea Wettermark 

Barn i stan 

linnea@barnistan.info 

Telefon: 0738-30 83 06 

www.barnistan.info 

BARN I STAN 

26 27

Eko från framtiden 

EKO FRÅN FRAMTIDEN 

Vad har barns olika bakgrunder och erfarenheter för betydelse när de diskuterar 

och fattar beslut i frågor som rör deras framtid, i detta fall klimatförändringar 

För att undersöka detta har barn från fem skolklasser i Malmö; Apelgårdsskolan, 

Bäckagårdsskolan, Djupadalsskolan, Geijerskolan och Segevångskolan, i projektet 

”Eko från framtiden” getts möjlighet att diskutera på vilket sätt de kan bidra till att 

minska koldioxidutsläppen. 

Projektet har drivits av Malin Ideland och Claes 

Malmberg på Lärarutbildningen på Malmö 

högskola. 

Barnen har fått i uppdrag att tillsammans i 

en grupp välja två av fyra givna förslag till 

att minska koldioxidutsläppen. De fick också 

möjlighet att formulera egna förslag på hur man 

kan minska koldioxidutsläppen. 

Hur påverkar barnens bakgrund deras sätt 

att resonera Vilka olika erfarenheter lyfter de in 

i diskussionen Fattar de olika beslut beroende 

på uppväxtvillkor 

Klasserna har delats in i grupper som fått 

en uppgift och diskuterat olika lösningar. Dessa 

diskussioner har spelats in, transkriberats och 

analyserats. 

Sammanlagt har 24 grupper ingått i studien. 

En bok om projektet ska produceras under 2010. 

Boken kan användas som utgångspunkt för 

miljöundervisningen i skolorna. 

En pilotstudie för projektet presenterades 

vid den internationella miljöundervisningskonferensen 

Earth, our common home, 5th 

World Environmental Education Congress i 

Montreal i maj 2009. 

”Eko från framtiden” – några slutsatser 

Förslagen barnen hade att välja mellan: 

1) inte få åka bil till skolan 

2) begränsning av antalet semesterresor med flyg 

3) begränsning av antalet bilar per familj och hur 

ofta dessa får användas på fritiden 

4) förbud för importerad frukt. 

Barnens diskussioner handlade om deras 

vardagsliv. Vilka konsekvenser skulle olika 

restriktioner kring koldioxidutsläpp få för 

dem själva, exempelvis hur ska de ta sig till 

fritidsaktiviteter. Konsekvenserna för deras 

föräldrar framträder nästan ännu mer i barnens 

diskussioner. Särskilt papporna har en stor roll 

i berättelserna om transporter. Pappa flyger i 

jobbet, pappa måste ha bilen till sitt arbete 

och när de bor hos sin pappa så är det ofta 

längre bort från skolan – vilket innebär att 

de måste åka bil till skolan om pappa ska 

hinna till sitt arbete. 

Ett annat område som de återkommer till på 

temat personliga konsekvenser är att exotiska 

frukter som har transporterats långt är något de 

har svårt att avstå från: ”Jag kan inte tänka mig 

ett liv utan meloner”. Men barnen har samtidigt 

många kreativa lösningar på problemet! Man 

kan importera plantor, kommunen kan upprätta 

allmänna växthus där vem som helst får plocka, 

och man kan passa på att äta exotisk frukt när 

man är på semester. I det sistnämnda fallet 

prioriterar barnen långa semesterresor framför 

frukter som har transporterats långt. Detta är 

ett resultat av en förhandling som har skett i 

gruppen. De har – likt vuxna – vägt fördelar mot 

nackdelar, diskuterat effekter för miljön och för 

dem själva och tagit ett beslut. De har med andra 

ord stått inför ett dilemma där det inte finns 

något rätt svar utan bara alternativ som måste 

vägas mot varandra. Detta är en kompetens 

som många forskare menar att barn (och vuxna) 

måste utveckla, eftersom den har stor betydelse 

i ett modernt samhälle där individen själv 

måste välja. Genom att arbeta med dilemman 

som har relevans för barnen själva stödjer man 

dem i utvecklandet av så kallad demokratisk 

handlingskompetens. 

I barnens diskussioner kan man även spåra 

mer kunskapsinriktade diskussioner. De resonerar 

exempelvis om hur mycket koldioxidutsläppen 

reduceras beroende på vilket förslag de väljer. 

De ställer flygresor mot bilresor. De har klart 

för sig att tåg, buss och båt är bättre alternativ 

än bilar och flygplan och att miljöbilar drivs 

av el, E85 eller biogas. I deras hanterande av 

dilemman är det därför inte bara personliga 

intressen som vägs in, det finns också ett stort 

engagemang för miljön på ett mer globalt plan. 

Man bekymrar sig för översvämningar och 

isbjörnarnas överlevnad. 

Lärare kan ibland känna osäkerhet att ta upp 

framtidsfrågor som påverkar oss negativt därför 

att de inte vill skapa ångest eller uppgivenhet 

hos eleverna, att de ska förlora sin framtidstro. 

I barnens diskussioner finns inga spår av detta. 

De diskuterar och kommer med kreativa förslag 

på möjliga lösningar och är medvetna om att 

deras val och livsstil påverkar klimatet på olika 

sätt. Längtan efter att få behålla sina vanor 

föder kreativa tankar om transporter. Miljöbilar, 

elflygplan, solcellsbilar är exempel på förslag 

som återkommer i diskussioner och teckningar. 

Eftersom de dessutom fick möjligheten 

att förmedla sina idéer till en makthavare, 

miljöminister Andreas Carlgren, stärker det 

förhoppningsvis känslan av att deras tankar 

och handlingar är betydelsefulla. Idag och i 

framtiden. 

Illustrationer: Deltagande elever 

Kontakt: 

Malin Ideland och Claes Malmberg 


malin.ideland@mah.se 

claes.malmberg@mah.se 

Telefon: 040-665 70 00 

EKO FRÅN FRAMTIDEN 

28 29

KLIMATPIMPA DIN LIVSSTIL! 

FÖRSAMLINGAR 

Kyrkan agerar när jorden har feber! 

Klimatpimpa din livsstil! 

Ett livsstilsmagasin om klimat 

Kirsebergs och Husie församlingar arbetar fokuserat med långsiktig hållbar 

utveckling. 

– I vårt arbete med hållbar utveckling har tre ledord blivit viktiga för oss: 

Praktisk handling, samtal och information, berättar kyrkoherde Per Håkansson. 

Lär känna Petra och Kelo, som med en kombination av engagemang 

och kunskap tillsammans tar sig an vardagens klimatutmaningar. 

Inspireras av hur klimatninjan underfundigt hjälper andra att också 

leva mera klimaprima. 

Miljöförvaltningen i Malmö har i sitt lärande- och klimatarbete publicerat mangahäftet 

Klimatpimpa din livsstil!. Tidningen, som i huvudsak vänder sig till ungdomar i åldern 

10–15 år, kan läsas som den är, men den är också utformad för att kunna användas 

som läromedel. 

Serierna är tematiskt upplagda och täcker ett flertal igenkännbara och vardagliga 

områden, såsom hemmet, skolan och fritiden. I sällskap med karaktärerna Petra, Kelo 

och klimatninjan får läsaren anledning att reflektera över och ställa frågor om hur vi 

själva kan påverka omfattningen av de klimat- och miljöeffekter som vi bidrar med i 

det dagliga livet. 

Serietidningen finns att läsa och beställa på: www.malmo.se/klimatserier 

Illustrationer: Natalia Batista 

Kontakt: 




Telefon: 040-34 22 23 


– Vi har satt upp solceller som fungerar både 

som solavskärmande markiser och elproducenter. 

Vi handlar allt fler rättvisemärkta och ekologiskt 

odlade varor som kaffe, te, choklad och bananer. 

Vårt kök, Johannas kök, handlar allt mer närodlat 

och ekologiskt. Under hösten har vi grävt upp 

delar av vår gräsmatta för att odla blommor till 

dekoration i vår matsal och på altarbordet, säger 

Per Håkansson. 

Under en vecka på hösten belyser församlingen 

miljö- och klimatfrågan i seminarier, 

gudstjänster och konserter. Det är ett årligt 

återkommande arrangemang. 

Kirsebergs församling är sedan ett par år 

tillbaka miljödiplomerad, vilket innebär att 

församlingen lyfter in frågor som handlar 

om människans relation till skapelsen i 

konfirmandarbetet, i gudstjänster och i 

samtalsgrupper. 

– När jorden har feber måste vi känna till 

vad man kan göra för att få ner denna och känna 

till vårt ansvar i detta arbete. En fördjupad 

kunskap och insikt om hur vi genom vårt sätt 

att leva, producera varor och konsumera påverkar 

vår yttre miljö är en förutsättning för att skapa 

sammanhang som är långsiktigt hållbara, menar 

Per Håkansson. 

Husie församlingshem arbetar fokuserat med 

hållbar utveckling och de har också valt har valt 

att sätta upp solceller med det dubbla syftet att 

både fungera som solavskärmande markiser och 

elproducenter. 

Genom åren har de anställda haft stora 

problem med temperaturen när solen lyser in. 

Tack vare solcellerna är problemen borta och 

församlingshemmet är självförsörjande när 

det gäller el. Dessutom ger de en pedagogisk 

vinst genom att de är en tydlig symbol för 

församlingens miljöarbete. 

Husie församling är den enda församling i 

Malmö som har kommit till det tredje och sista 

steget i Svenska kyrkans miljödiplomering. 

Församlingen har återvinning, lågenergilampor 

och energisnåla hushållsmaskiner. 

Kontakt: 

Per Håkansson 

Kirsebergs församling 

per.hakansson@svenskakyrkan.se 

Maggie Signäs 

Husie församling 

maggie.signas@svenskakyrkan.se 

www.svenskakyrkan.se - sök på Kirseberg 

KLIMATPIMPA DIN LIVSSTIL! 

FÖRSAMLINGAR 

30 31

32 33

KIRSEBERGSSKOLAN 

GARAGET 

Livskunskap och grönare skolgårdar 

nya pedagogiska grepp i Kirseberg 

Det pågår mycket arbete med hållbar utveckling i stadsdelarna. 

Här ger vi ett exempel av många, från Kirsebergsskolan som dels 

arbetar med ämnet livskunskap, dels aktivt med utepedagogik på 

sin nya, gröna skolgård. 

Hållbar utveckling är ett stort begrepp som famnar från det nyansrika mellanmänskliga 

till de stora ödesfrågorna om vårt klimat. På Kirsebergsskolan arbetar man med ämnet på 

olika nivåer. Det mellanmänskliga, som egentligen lägger grunden för allt annat eftersom 

våra värderinger och val börjar där, har skolan valt att arbeta med i ämnet livskunskap. 

Syftet med ämnet är att stärka elevernas självkänsla och förmåga att göra bra val i livet. De 

arbetar enligt metoden SET, social emotionell träning, en metod som används på många 

andra skolor i landet. SET är ett sätt att arbeta förebyggande mot våld, droger, mobbning, 

depressivitet och andra problem och situationer som eleverna kan tänkas möta i livet. 

Förutom att eleverna har lektioner i livskunskap, är skolans ambition att svåra situationer 

som uppstår ska adresseras med SET-metoden, till exempel när man löser konflikter mellan 

elever. 

Även utomhus arbetar skolan med hållbar utveckling. Här har klassrummet och pedagogiken 

getts utrymme att växa utanför skolans väggar med en mängd positiva effekter. 

Kirsebergsskolans skolgård har fått trästockar som bänkar, en örtagård och målningar på 

marken. Nu är naturens tillgångar och barnens fantasi naturliga resurser i undervisningen 

i samarbete med arbetsgruppen Gröna skolgårdar. 

Gröna skolgårdar tar fram en modell för hur Malmös skolor och förskolor ska få en 

gemensam syn på innebörden av en bra skolgård. I gruppen ingår representanter från Miljöförvaltningen, 

Serviceförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, 

stadsdelarna Centrum, Södra Innerstaden, Fosie samt Malmö Naturskola. Läs mer 

om arbetsgruppens arbete på sidan 68. 

Pedagogerna på skolan tycker framför allt att den nya, grönare skolgården medfört att 

barn i olika åldrar leker mer med varandra. Några exempel på vad som förändrats är att 

barnen har planterat pilträd själva, personalens parkeringsplats har omvandlats till bollplan 

och att barnen leker skola på rasterna i två uteklassrum. 

När konflikter uppstår går de säkert ännu bättre att lösa med SET-metoden nu när det 

fysiska utrymmet är större och musklerna är trötta av fysisk aktivitet. 

Kontakt: 

Åke Johansson 

Kirsebergsskolan 

ake.johansson@malmo.se 

Telefon: 040-34 69 18 

www.malmo.se - sök på Kirsebergsskolan 

Framtidens viktigaste dag – Klimatdagen 

Domstol, dialog och värderingsövningar fick 250 gymnasieelever att 

tänka till om framtiden. Den 8 december 2009 arrangerades en klimatdag 

för gymnasieelever på Garaget på initiativ av Malmö stad, Europa 

Direkt Malmö, KOM -09, Statsrådsberedningen och Regeringskansliet. 

Eleverna kom till 90 % från gymnasieskolans skolår 2 från både praktiska och teoretiska 

program. Dagen delades upp i två pass på förmiddagen, ett på eftermiddagen. Varje pass 

tog två timmar. Följande fyra programpunkter ingick i varje pass: 

Miljödomstolen. Under rättegångsliknande förhållanden anklagades eleverna för ha skulden 

till klimatförändringarna. Efter åklagarens och försvarsadvokatens pläderingar inför 

domaren fick eleverna byta roll. De skulle nu agera jury och döma i frågan. Är människan 

skyldig eller inte skyldig till hur världen ser ut idag 

Dialogtorget. Varje station bemannades av en eller flera aktörer som representerade en 

specifik del av samhället. En sekreterare antecknade under diskussionerna. Eleverna, som 

nu var uppdelade i grupper om tio personer, cirkulerade under ledning av en processledare 

mellan stationerna. Många intressanta diskussioner uppstod mellan aktörer och elever. 

Efter 15 minuters diskussion avbröts samtalen och en värderingsövning vidtog. 

Värderingsövningen. Mot slutet av varje pass släcktes lokalen ned och en inspelad 

betraktelse från framtiden lästes upp. Till skillnad från domstolens svarta beskrivning 

av världen var tonerna nu ljusare: miljöförstöringen var stoppad. När ljuset tändes igen 

delade sekreterarna vid stationerna upp eleverna i tre minigrupper som var och en fick 

någon av följande rangordningsfrågor: 1) Vad hade hänt 2) Vem hade störst inflytande 

på förändringen 3) Vilken av ett antal olika insatser hade haft störst betydelse för 

förändringen Svaren noterades på Post it-lappar. 

Genomgång. Efter respektive pass samlades alla eleverna i ett intilliggande rum där Post 

it-lapparna från dagens tre pass hade klistrats upp. Som sista övning fick eleverna välja tio 

representanter som, med hjälp av ett mentometersystem, besvarade frågor relaterade till 

klimatfrågan men också till dagens övningar. 

Samtalsanteckningarna från de tre Dialogtorgen sammanfattas och skickas ut till 

uppdragsgivarna, aktörerna och de deltagande skolorna. 

Uppdraget utfördes av GR Upplevelsebaserat Lärande, GRUL (Göteborgsregionens 

kommunalförbund). Totalt deltog 250 elever från åtta olika skolor. 

Kontakt: 

Karl Alfredsson 

GR Utbildning 

karl.alfredsson@grkom.se 

Telefon: 0706-99 94 50 

www.grul.se 

KIRSEBERGSSKOLAN 

34 35 

GARAGET

Pilotskolan i Västra Hamnen 

Västra Hamnen har nu äntligen fått en skola. Eftersom området har en ekologisk 

profil, präglas skolan av hållbarhetstänk utifrån tesen ”ingenting försvinner - allting 

sprids”. Detta avspeglas tydligt i det dagliga arbetet inom alla verksamheter. 

Skolan har valts ut som en pilotskola för åtgärden ”Det utvidgade klassrummet”. 

I pilotprojektet har en pedagogisk utemiljö kring 

hållbar utveckling skapats på skolgården och i 

stadsdelen Västra Hamnen intill skolan. Skolan, 

som färdigställdes 2010, är i sig själv ett framstående 

exempel på en hållbar skola, både när 

det gäller byggnaden och pedagogiken. Med 

projektet säkerställs även att utemiljön svarar 

mot de högt ställda kraven på en helhetssyn 

på hållbar utveckling. 

Genom ”Det utvidgade klassrummet” 

utvecklas och testas metoder för att främja barn 

och ungdomars delaktighet i planeringsprocesser, 

samt för att använda skolgårds- och stadsmiljön 

som pedagogiska verktyg. Många av delarna 

i åtgärden rör kunskap om klimat och 

klimatanpassning. 

Skapandet av en stimulerande och lärande 

skolgård har involverat elever och pedagoger. 

Kommunala förvaltningar och fastighetsägare 

kontaktades för att hitta möjligheter att skapa 

pedagogiska miljöer även i stadsmiljön. Skolan 

startade sin verksamhet höstterminen 2010 

och en del av barnen fanns redan under våren 

2010 i tillfälliga lokaler i Västra Hamnen. De 

cirka 80 elever och pedagoger deltar i projektet 

och påbörjar processerna för att sedan vara 

inspiratörer och drivande i genomförandet. 

Samarbete och kunskapsutbyte med externa 

aktörer kommer främst att ske genom 

dialogmöten, workshops och studiebesök. 

Skolgården är skapad med fokus på 

utomhuspedagogik för hållbar utveckling och 

hälsa. Att skapa en hållbar skola innebär 

att elever måste få se, utforska och utföra 

experiment om hur olika aktiviteter påverkar 

miljön. Eleverna får erfarenheter genom att 

bygga och driva en vindmölla på skolgården som 

driver del av utomhusbelysningen. För att förstå 

vattenkraft så undersöker de en en vattentrappa 

och vattenturbin. De får även mäta hur mycket 

energi olika elektriska apparater och lampor 

förbrukar, undersöka hur olika material bryts ner 

i naturen genom att gräva ner dem på skolgården 

och får hemuppgifter där mängden sopor, inköpta 

varor och antalet oanvända kläder och leksaker 

registreras. 

Diskussioner och slutsatser görs gemensamt 

och dokumenteras. För att till fullo förstå sin 

egen påverkan jämfört med andra barns, bedriver 

skolan omvärldsanalyser där man kartlägger hur 

andra länders befolkning konsumerar, reser, vilka 

matvanor de har, hur de sopsorterar, vilka bra 

idéer de har om energibesparingar och vilka 

effekter deras åtgärder har haft på miljön. 

Åtgärden innebär att stadsmiljön i Västra 

Hamnen fungerar som en lärande miljö för 

hållbar utveckling och hälsa. Genom utomhuspedagogik 

och visualisering ges möjlighet 

till lärande i ämnen som fysik, svenska och 

matematik. De öppna dagvattensystemen 

i området kan exempelvis användas för att 

diskutera klimatanpassning. 

Givetvis är skolan byggd med hållbarhetsfokus. 

Den är yteffektiv och materialvalen är gjorda med 

striktast möjliga miljöhänsyn. Skolan har en 

energiåtgång som understiger passivhusnormens 

värden. All energi till skolan är förnybar. I och 

med att viss undervisning sker utomhus reduceras 

energikostnaden. Skolan har det största gröna 

taket i Malmö. Inredning och möbler är inköpta 

efter principen att köpa så lite som möjligt av bra 

kvalitet, miljömärkt och etiskt tillverkat. Det finns 

ett tillagningskök och maten är ekologisk och närproducerad, 

vilket är klimatsmart. 

Till att börja med tar förskolan och skolan 

emot cirka 225-250 elever i åldrarna 1-16 år. 

Fullt utbyggd ska byggnaden kunna inrymma 

cirka 450 elever. Lokalerna kan även utnyttjas 

av fritidsverksamhet, studiecirklar och intressegrupper. 

Kontakt: 

Barbro Bergdahl 

SDF Centrum 

barbro.bergdahl@malmo.se 

Telefon: 040-34 55 11 

Lars Höglund 

Västra Hamnens skola 

lars.hoglund@malmo.se 

Telefon: 0706-18 58 92 

PILOTSKOLA I VÄSTRA HAMNEN 

PILOTSKOLA I VÄSTRA HAMNEN 

36 37

Ny internationell tidning om lärande 

Malmö högskola och Malmö stad satsar via RCE Skåne på att sprida information 

om lärande och hållbarhet i tidningen ”Education & Sustainability”. Tidningen är 

ett samarbete med bland annat RCE Barcelona. 

ES - EDUCATION AND SUSTAINABILITY 

Målgruppen för tidningen, som ska komma ut fyra 

gånger om året är bred: pedagoger från förskoletill 

universitetsvärlden. Inriktningen är inte bara 

formellt lärande inom skolans fyra väggar. 

Tidningen är den första i sitt slag i Sverige. 

– Det finns ett behov hos pedagogerna av ett 

samlat forum för detta, säger Monika Månsson, 

informatör på Miljöförvaltningen i Malmö och en 

av dem som arbetar med projektet. 

Monika Månsson poängterar att det är en 

svensk, inte skånsk tidning, och att RCE 

Skåne endast är en av samarbetsparterna. 

Det första numrets tema var ”Framtidens städer” 

Det kom ut sommaren 2009. Några axplock 

ur innehållet: 

• De blinda gubbarna och elefanten: Marilyn 

Mehlmann, generalsekreterare för Global 

Action Plan, skriver om nödvändigheten av 

en helhetssyn på begreppet lärande för 


• Barnens stad är en hållbar stad: Francesco 

Tonucci, grundare av projektet ”Barnens stad”, 

förklarar varför vi bör utveckla en ny filosofi 

kring stadsplanering; att se på staden ur 

barnens perspektiv. 

• Klimatsmarta medborgare i hållbara Malmö: 

Monika Månsson och Johanna Ekne från Malmö 

stad ger oss en bild av hur Malmös framtida 

invånare lärde sig att bli klimatsmarta. 

Det andra numrets tema var ”Lärande 2.0” 

Där är några av de planerade rubrikerna: 

• Skola 2.0: Juan José de Haro, gymnasielärare, 

ger tips för hur du kan använda Internet i praktisk 

undervisning och råd för att främja kritiskt 

tänkande, kreativitet och samarbete mellan 

studenter och lärare med hjälp av 2.0-verktyg. 

• IT-industrins mörka bakgård: David López, 

professor vid fakulteten för datavetenskap 

i Barcelona, gör en översyn av det ”verkliga” 

priset för teknologin, från energiförbrukningen 

för att tillverka ett datachip till de mänskliga 

kostnaderna i samband med utvinning av 

coltan. 

• LHU i Sverige – en återblick. Carl Lindberg, 

särskild rådgivare till svenska Unescorådet 

går igenom utvecklingen av lärande för 

hållbar utveckling i Sverige från Stockholmskonferensen 

1972 fram till idag. 

• Klimatserier: Serieskolan vid Kvarnby 

Folkhögskola i Malmö berättar om hur de 

har använt IT i sin distanskurs Klimatserier! 

under hösten. Även generella tips på viktiga 

komponenter i en bra distanskurs. 

Varje nummer innehåller även avdelningen 

”Resurser” med kalender, organisationskatalog, 

ordlista och andra tips. 

– Vi tar fram texter tillsammans med våra 

spanska kollegor och har ett utbyte av texter som 

vi översätter. Det ger ett spännande perspektiv, 

säger Monika Månsson. 

Kontakt: 

Monika Månsson 


monika.mansson@malmo.se 

Telefon: 040-34 20 89 


ES - EDUCATION AND SUSTAINABILITY 

38 39

Grön Stad samlar stadens 

gröna nyheter 

Gratistidningen Grön Stad lyfter fram arbetet med hållbar utveckling 

i Malmö. Den delas ut i livsmedelsaffärer, på köpcentra, bibliotek 

och skickas ut till skolor och andra institutioner. 

Klimat Malmö – kraftfull 

satsning på klimatfrågan 

2009 gjorde Malmö stad en extra satsning på klimatfrågan inför klimattoppmötet 

COP15 i Köpenhamn i december. Arbetet, lett av Miljöförvaltningen, 

fortsätter nu efter toppmötet. 

Grön Stad startades 1996 som en Agenda 21- 

insats. Agenda 21 är ett globalt handlingsprogram 

som antogs vid FN:s miljökonferens 

i Rio de Janeiro 1992 med målet att skapa 

en hållbar utveckling med fokus på lokalt 

engagemang. Grön Stad beskriver i reportage 

och i notiser vad som hänt inom området hållbar 

utveckling i Malmö och vad som är på gång. 

Exempel på innehåll är artiklar om rättvis handel, 

om ungdomar som engagerar sig i miljöfrågor, 

om solcellssatsningen i Malmö, om hur man 

sopsorterar och varför det är bra med gröna tak. 

Tidningen fungerar som en vital informationskanal 

och når en bred målgrupp tack vare att den 

är gratis och sprids på offentliga platser. Som 

pedagogiskt redskap är den mycket användbar 

eftersom den på ett lättillgängligt sätt förklarar 

större skeenden och på ett och samma ställe ger 

en mångfacetterad bild av det lokala arbetet med 


Grön Stad kommer ut med tre nummer om 

året och finns även att ladda ner som pdf på 

www.malmo.se/gronstad. 

Kontakt: 

Birgitta Gisby 


birgitta.gisby@malmo.se 

Telefon: 040-34 20 53 

www.malmo.se/gronstad 

Det var en intensiv klimathöst som ledde fram 

till toppmötet. Tidningen ”Klimatstaden Malmö” 

skickades ut till alla Malmöbor, utställningen 

”Den hållbara staden”, där besökarna bland 

annat kunde avge ett klimatlöfte, togs fram på 

Malmö Museer och tre andra klimatarenor lyftes 

fram som intressanta besöksmål. 

Under själva toppmötet kom en mängd 

besökare till Malmö och fick gratis delta i 

studieturer där Malmös klimatsmarta lösningar 

visades upp. I december höll Mötesplats 

Malmö, ett tält på Gustav Adolfs torg, öppet 

med en mängd aktivteter och föreläsare. På 

Rådhusplatsen i Köpenhamn arrangerade Malmö 

en utställning om Malmös klimatarenor. 

Informationsarbetet pågick under hela året, 

med bland annat föreläsningar där allmänheten 

kunde lära sig mer. Under Malmöfestivalen 

besöktes tältet ”Klimatsmarta Hemmet” 

av tusentals besökare som ville lära sig att 

leva mera klimatsmart. 

Flera trycksaker togs fram, som nu finns att 

läsa eller ladda ner från Malmö stads hemsida. 

Malmö Green Map utvecklades under året där 

man kan ta del av tips om klimatsmart turism. 

Kontakt: 

Roland Zinkernagel 


roland.zinkernagel@malmo.se 

Telefon: 040-34 20 79 

www.malmo.se/klimat 

GRÖN STAD 

KLIMAT MALMÖ 

40 41

På Helix frodas det hållbara samarbetet 

Helix är ett centrum för arbete med hållbar utveckling. Trippelhelix är ett begrepp 

för samverkan mellan näringsliv, samhälle och högskola och Hedera helix är det 

vetenskapliga namnet på murgrönan som planterades under invigningen av huset. 

Här ska det goda samarbetet för en mera hållbar värld spira. 

HELIX 

Helix ligger snett emot Orkanen, Malmös nya 

lärarutbildning, i Västra Hamnen. Lokalerna, 

som invigdes i oktober 2006, är varsamt 

renoverade, givetvis med hållbara förtecken. 

Sunda material har används, en del material 

har återanvänts, det mesta har återvunnits 

och taket har solfångare och solceller. 

Anläggningen på taket är en pedagogisk 

demonstrationsanläggning. 

Inredningen är Svanen-märkt i så stor 

utsträckning som möjligt, belysningen är 

energieffektiv. Ett kontor är ett ”klimatanpassat” 

visningskontor, där de olika 

möblerna och apparaterna har pedagogiska 

skyltar som kan förklara när inte någon 

ansvarig är på plats. Hyresgästerna här har 

tillgång till flera gemensamma funktioner, 

som kök, referensbibliotek och utrymme 

för seminarier och utställningar. Huset har 

många besökare, både gäster till de olika 

verksamheterna och studiebesök. 

Det EU-finansierade projektet SmartLIFE 

har varit med och finansierat ombyggnationen. 

Hyresvärd och koordinator för Helix är 

Miljöförvaltningen i Malmö stad. Region 

Skåne, Malmö högskola och Malmö stad 

delfinansierar Helix. 

Tor Fossum från Miljöförvaltningen är 

koordinator för huset: 

– Vi får otroligt mycket besök, både från 

utlandet och från Sverige. De gemensamma 

utrymmena är ofta bokade, här hålls många 

arrangemang och även externa aktörer kan 

hyra in sig. 

Utanför det gemensamma köket samsas de 

olika verksamheternas information på roll-ups 

och i broschyrer. Det är ett veritabelt gottebord 

för alla som är intresserade av hållbar utveckling. 

– Genom att så många olika verksamheter som 

arbetar med hållbar utveckling sitter tillsammans 

blir det en hel del synergieffekter, som att 

organisationerna gör projekt tillsammans, berättar 

Tor Fossum. Jag tror att det kommer att bli ännu 

mer synergieffekter i framtiden. 

Jon Andersson från Energikontoret Skåne är 

en av hyresgästerna i huset, där de neongröna 

dörrarna och dörrposterna får många att haja till. 

Grönt ska det vara. 

– Jag hittar nya samarbetspartners varje 

dag. Nu har vi till exempel inlett ett samarbete 

med Hållbar Utveckling Skåne (HUT Skåne) 

om miljöanpassad upphandling. Det är bra med 

möjligheter till utställningar och konferenser i 

så nära anslutning till kontoret. 

42 43

De här verksamheterna finns på Helix: 

Hållbar Mobilitet Skåne (HMSkåne) är ett regionalt 

centrum för miljöanpassade transporter som 

arbetar för att minska miljöpåverkan från 

transporter och resor och för att få fler att välja 

mer hållbara alternativ. HMSkåne är ett regionalt 

samarbete med Region Skåne, Trafikverket 

Region Syd, Länsstyrelsen i Skåne län som 

huvudfinansiärer. HMSkåne drivs också med 

delfinansiering från Klimp, Europeiska regionala 

utvecklingsfonden och deltagaravgifter. 

Kontakt: Magdalena Nilsson, 044-309 34 55 

www.hmskane.se 

Stadsbyggnadsforum är ett forum där 

utvecklingsfrågor i Västra Hamnen lyfts och 

offentliga möten anordnas. Lokalen ligger på 

bottenvåningen, nära entrén. 

Kontakt: Maria Öhrn, 040-34 23 92 

www.malmo.se - sök på Stadsbyggnadsforum 

Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU är 

ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och 

Malmö högskola med syfte att verka för hållbar 

stadsutveckling genom bättre samverkan mellan 

praktiker och forskare. Läs mer på sidan 16. 

Kontakt: Päivi Elmkvist, 0761-25 32 77 

www.isumalmo.se 

Hållbar Utveckling Skåne, HUT Skåne är en 

partipolitiskt obunden ideell förening som 

arbetar för ekologisk, ekonomisk och social 

hållbarhet. Arbetet bedrivs i projektform samt via 

temagrupper. Temagrupperna arbetar med olika 

frågor inom hållbarhetsområdet och initieras 

främst av föreningens medlemmar. 

Kontakt: Helena Thelander, 0708-93 11 03 

www.hutskane.nu 

IVL – Svenska Miljöinstitutet är ett halvstatligt 

miljöinstitut som arbetar med uppdrag och 

forskning och har bred kompetens inom hela 

miljöområdet. 

Kontakt: Ulf Burman, 08-598 564 04 

www.ivl.se 

Biogas Syd arbetar strategiskt och aktivt för att 

främja biogasproduktion och -användning i södra 

Sverige. Det är ett samverkansprojekt mellan 

privata och offentliga aktörer. Kommunförbudet 

Skåne är huvudman för projektet som drivs inom 

Energikontoret Skåne. 

Kontakt: Anna Hansson, 046-71 99 69 

www.biogassyd.se 

Solar Region Skåne, ursprungligen kallat Solar 

City Malmö, startades 2007 som ett samarbete 

mellan Malmö stad, Energikontoret Skåne 

och Lunds tekniska högskola. Projektet drivs 

i form av en ideell förening, som verkar för en 

ökad användning av solenergi i Skåneregionen. 

Inom verksamheten anordnas utbildningar, 

seminarier, studiebesök, rådgivning, temadagar, 

tekniktävlingar och så vidare. Målet är att Skåne 

ska bli den ledande regionen i Norden när det 

gäller solenergi. 

Kontakt: Anna Cornander, 040-631 22 67 

www.solarregion.se 

Energikontoret Skåne är en enhet på 

Kommunförbundet Skåne som verkar för 

energieffektivisering och ökad användning 

av förnybara energikällor i regionen. Arbetet 

riktar sig till länets samtliga invånare och 

organisationer, från industri till privatpersoner. 

Kontakt: Jon Andersson, 046-71 99 54 

www.ek-skane.se 

Kontakt Helix: 

Tor Fossum 


tor.fossum@malmo.se 

Telefon: 040-34 12 67 

Stefan Thörnkvist 


stefan.thornkvist@malmo.se 

Telefon: 040-34 20 71 

www.helixmalmo.se 

HELIX 

44 45

- på väg mot en hållbar stadsdel 

GUIDEBÖCKER FÖR HÅLLBARA INSIKTER 

Guideböcker för hållbara insikter 

Det är många som är nyfikna på Västra Hamnen och Augustenborg, 

både malmöbor och besökare. Nu finns det en behändig guidebok 

och fin broschyr att hålla i handen när man strövar runt. 

GUIDEBÖCKER FÖR HÅLLBARA INSIKTER 

Guideboken över Västra Hamnen finns på tre 

olika språk för våra besökare. Den har gott 

om bilder och varje uppslag är numrerat så 

att man lätt kan hitta det aktuella området 

på kartan. Boken presenterar kort Malmös 

arbete med hållbar utveckling. Exempel 

på hållbarhetssatsningar i området som 

energilösningarna och dagvattensystemen, 

förklaras på ett pedagogiskt sätt och den 

unika arkitekturen och grönytorna gås igenom. 

För vandringen i Augustenborg finns 

broschyren med berättelsen om hur Malmö 

stads första allmännyttiga bostadsområde 

förvandlades till Ekostaden Augustenborg. 

Ett ekologiskt omställt område med komposter, 

öppna dagvattensystem, energilösningar och 

boendemedverkan. En guidebok för Augustenborg 

kommer snart också finnas tillgänglig. 

Materialen kan med fördel användas både 

av pedagoger som vill visa sina elever exempel 

på hållbar stadsutveckling och den intresserade 

allmänheten. 

Guideboken och broschyren finns att hämta på 

Miljöförvaltningen och kan även laddas ner från 

www.malmo.se/hallbartlarande. 

Kontakt: 




Telefon: 040-34 22 23 


46 47

GYMNASIESKOLOR 

Grönt tema för bygg-gymnasium 

Mölledalsgymnasiet har fått pengar av Malmö stads miljöanslag till projekten ”Grönt för 

passivt” och ”Den levande väggen”, som ska ge byggeleverna utökade kunskaper om 


– Byggsektorn spelar en stor roll för vår 

miljö. Därför vill vi nu i projektet ”Grönt för 

passivt” fokusera på hållbart byggande. Vi ska 

producera lärarhandledning, elevmaterial och 

teoretiskt workshopmaterial, berättar en av 

projektledarna, Anna Ransheim, som är lärare 

i svenska och engelska på Mölledalsgymnasiet. 

”Grönt för passivt” ska resultera i att 

eleverna bygger ett passivhus i mindre 

skala, som en stuga. Projektet innebär både 

fortbildning av lärare, ämnesintegrering, 

utbildning i hållbar utveckling och workshop 

om passivhus. Mölledalsgymnasiet planerar att 

samarbeta med andra skolor i EU som även 

arbetar med detta projekt. 

– Det är viktigt att ge möjligheter till insikt 

om att hållbar utveckling inte bara handlar 

om materialval utan även om livsstil och etik, 

säger Anna Ransheim. 

Projektet ”Den levande väggen” drivs av 

läraren och plåtslagaren Torbjörn Johansson 

tillsammans med Carmen Derasadurian och 

Mikael Larsson. Slutresultatet ska bli en 

levande, grön utomhusvägg i skolans nya 

lokaler i den före detta korvfabriken Tripasin, 

dit skolan flyttade i augusti 2010. 

Gröna tak är ganska vanliga i Malmö och 

det finns mycket dokumenterad forskning på 

dessa. I projektet ”Den levande väggen” ska 

pedagogerna och eleverna samarbeta med 

systemekologer och biologer för att utveckla 

den mest optimala gröna väggen – en vertikal 

variant på de gröna taken. 

”Grönt för passivt” och ”Den levande 

väggen” startade höstterminen 2010 och 

ska pågå under hela skolåret. 

Kontakt: 

Anna Ransheim 

Mölledalsgymnasiet 

anna.ransheim@malmo.se 

Telefon: 040-18 93 03 

Torbjörn Johansson 

Mölledalsgymnasiet 

torbjorn.johansson@malmo.se 

Telefon: 040-34 66 83 

www.malmo.se - sök på Mölledalsgymnasiet 

Skärpt fokus på miljö och 

etik på Frans Suell- och 

Jörgen Kocks gymnasium 

Redan före sammanslagningen av 

gymnasieskolorna Frans Suell och 

Jörgen Kock 2007 hade det hänt en 

hel del på hållbarhetsområdet. Nu ökar 

takten i detta arbete och upphandling 

och arbetsmetoder ses över. 

Jörgen Kocks gymnasium blev certifierat med 

”Grön flagg” redan i början av 2000-talet 

bland annat för sitt arbete med källsortering 

och återvinning. Efter sammanslagningen med 

Frans Suells gymnasium driver en miljögrupp 

arbetet framåt med förnyad kraft. 

– Administrationen och ledningen på 

skolan utarbetar nu modeller för ekologisk och 

hållbar upphandling. Vi satsar bland annat på 

närodlat och ekologiskt för Restaurang- och 

Livsmedelsprogrammen. När vi startar vår 

nya restaurangskola hösten 2010 kommer 

den att vara mycket miljöanpassad, berättar 

samordnande rektor Barbro Willners. 

Ledningen arbetar på ett förslag att redan 

hösten 2010 ta över all matlagning och 

alla elevluncher på skolan, till totalt 1 400 

elever, förutom till gästerna på skolans två 

restauranger som är öppna för allmänheten. 

– Vi samarbetar även med danska kollegor 

i Interreg-projektet ”Upplev Öresund genom 

regional matkultur” och med skolor i andra 

EU-länder i projektet ”Green Europeans”, 

som ska medvetandegöra miljöproblemen 

för ungdomar, berättar Barbro Willners. 

Hantverksprogrammet ser över sin upphandling 

av Kravmärkt, miljövänligt och 

rättvist producerat, exempelvis tyger och 

färger. Även de produkter som köps in för 

lokalvård av skolan ses över. 

Kontakt: 

Barbro Willners 

Frans Suell- och Jörgen Kocks gymnasium 

barbro.willners@malmo.se 

Telefon: 040-32 31 85 

www.malmo.se - sök på Frans Suell 

Gymnasiesamarbete mellan 

Malmö och Lund 

Pauli gymnasium i Malmö och 

Katedral-skolans gymnasium i Lund 

samarbetar kring olika områden inom 

lärande för hållbar utveckling genom 

att hålla konferenser tillsammans. 

De använder sedan resultaten i 

respektive undervisning. Resultaten 

används också för att stimulera ökat 

intresse för miljöfrågor bland nya 

elever genom att de som engagerat 

sig i samarbetsprojektet fungerar som 

ambassadörer. 

Gymnasieskolorna har bland annat planerat 

och genomfört en heldagskonferens i hållbar 

utveckling. Intressanta föreläsningar och 

workshops med cirka 80 elever ägde rum 

på Katedralskolan. Skolorna deltog även 

med drygt 30 elever i en dansk femdagars 

konferens för ungdomar i Sverige, Danmark 

och England på temat COP15. 

Paulis ungdomar, som hade varit med om 

båda dessa aktiviteter, var med och ordnade 

Pauli gymnasiums miljödag senare under 

året, då hela skolan i grupper undersökte 

olika vägar till skolan; Gå, åka buss, bil 

och moped. Alla grupper kom fram till att 

gå eller cykla var det bästa och snabbaste 

alternativet. 

Samarbetet har fått positiva 

efterverkningar på skolorna med bland annat 

strategier och målsättningar för källsortering, 

”energibovsfinnande” och etablering av 

miljöhus på skolgården. 

Kontakt: 

Jerry Ahlström 

Pauli gymnasium 

jerry.ahlstrom@malmo.se 

Telefon: 040-34 65 28 

GYMNASIESKOLOR 

48 49

Delaktighet ger 

glädje och insikt 

Barnen på “Gnistan” tar väl hand 

om gästerna på kaninhotellet 

På Gnistan med tillhörande Kaninhotell 

utövas alla tre dimensionerna av hållbar 

utveckling, liksom i farten och utan att 

pekpinnarna åker fram. Här är det istället 

mjuka djur, tydliga regler och en öppen 

famn som gäller. 

Safija Imsirovic är en häftig kvinna som uträttat 

mer på området hållbar utveckling än vad de 

flesta politiker ens skulle våga motionera om. 

Med begränsade medel och en källarlokal har 

hon sedan 1997 erbjudit barn i Augustenborg ett 

öppet fritidshem där de både lär och leker. 

Källarlokalen har fina planteringar utanför, 

som barnen givetvis ansvarar för. Inomhus är 

det glada färger som gäller, och glada miner 

på barnen som myllrar från fikan i köket till 

bordet där de klipper och klistrar. Ansvar är ett 

nyckelord i verksamheten. 

– Om barn ges ansvar tar de också ansvar, 

menar Safija och visar oss in i ett rum där hon 

rullar ut en stor rosa matta. 

Här har hon kompissamtal varannan fredag, 

där barnen sitter i en ring med en skål med 

äpplen i mitten. Varje barn får ta ett äpple och 

berätta hur det känner sig, om något tynger dem, 

om de vill be någon om ursäkt eller säga något 

annat. 

Det hon gör saknar varje uns av velighet, 

men ändå är det barnen som styr. Det är deras 

önskemål på mattan som lägger grunden för 

hennes planering av verksamheten. 

– Barnen är med i all processer från start. Vi 

samarbetar och det är viktigt att de alltid känner 

delaktighet. 

Så även när det unika Kaninhotellet kom till. 

Här har barnen fått göra budget, vara med och 

göra alla inköp och även bilda en förening med 

ordförande, kassör och sekreterare. Så har den 

ekonomiska och sociala hållbarheten kommit 

med, utan etikett men med konkret innehåll. 

Den sociala biten framgår ännu tydligare när 

vi får följa med på besök på hotellet, där ett 

tiotal kaniner lever ett liv i lyx. Barnen ställer 

sig självmant på rad och turas vänligt om med 

sysslor och kel. Vi hör inga ”jag vill”, utan ser 

bara fint samarbete. Utanför växer kaninernas 

mat som givetvis fått näring av – just det – 

kaninernas bajs. Praktisk ekologisk hållbarhet 

GNISTAN 

som ger barnen glädje och mys. Kaninhotellet 

är öppet varje kväll, Gnistan varje vardag mellan 

12 och 21, middagsstängt mellan 16 och 17. 

Safija har även tagit initiativ till en separat 

fritidsverksamhet för ungdomar från 14 år. De 

har tidigare inte haft någonstans att ta vägen på 

fritiden och nu har MKB lånat ut en lokal på prov 

i sex månader, som ungdomarna själva får inreda 

och planera verksamheten för med Safija som 

ansvarig. 

Föräldraförening 

När det kom för få föräldrar till föräldramötena 

på Augustenborgsskolan agerade Safija igen. 

Tillsammans med biträdande rektor Leon Navrot 

har hon skapat en föräldraförening där utbildning 

gett stor utdelning i insikter och engagemang. 

– När föräldrarna fick inblick i hur skolan 

fungerar och i deras skyldigheter och rättigheter 

som föräldrar väcktes deras engagemang. De fick 

även möjlighet att lära sig svenska på ett helt 

annat sätt, berättar Safija Imsirovic. 

Föreningen har med ekonomiskt stöd från 

Myndigheten för skolutveckling och pedagogiskt 

stöd från professor Lena Holmberg på Malmö 

högskola erbjudit föräldrarna fortbildning, 

studiebesök, studielitteratur och föreläsningar. 

Föräldraföreningen har nu en egen avdelning på 

Augustenborgsskolans hemsida. Medlemmarna 

träffas en gång i månaden på Café Sommaren, 

en fin lokal i området som MKB upplåter åt dem 

gratis. 

Självförvaltning 

Ekostadsdelen Augustenborg satsar nu på 

självförvaltning. De boende ska genom förvaltning 

av trapphus, trädgårdar och tvättstugor få bättre 

förståelse för de ekologiska satsningar som görs 

och kunna vara med och påverka sitt eget område 

i högre utsträckning. Drivande är Åse Dannestam 

på MKB tillsammans med Safija Imsirovic. 

Kontakt: 

Safija Imsirovic 

safija.imsirovic@malmo.se 

Telefon: 040-19 34 50 

www.malmo.se - sök på Gnistan 

www.malmo.se - sök på Augustenborgsskolan 

www.mkb.se 

50 51 

GNISTAN

RÄDDA BARNEN 

RÄDDA BARNEN 

Hållbar framtid 

fokus i Rädda 

Barnens projekt 

Rädda Barnen i Malmö arbetar 

aktivt för att minska utsattheten 

för barn i Malmö med flera 

olika projekt, varav en del har 

funnits i flera år och en del är 

nya. Detta är ett axplock av 

verksamheter som Rädda 

Barnen bedriver i Malmö. 

I ”Coolt med Koll”, ges ungdomar i Södra 

Innerstaden, oavsett etnisk och kulturell 

bakgrund, möjlighet till diskussion och 

eftertanke. Rädda Barnens uppfattning är att 

dialog kan ersätta våld och bidra till personlig 

utveckling och ökad tolerans. Projektet syftar 

till att lyfta fram likheter mellan människor från 

olika kulturella bakgrunder och på så sätt skapa 

förståelse för skillnaderna. Ungdomarna träffas 

i tjej- och killgrupper och lär sig argumentera 

för sina åsikter och får ökad självrespekt och 

respekt för andra. De unga som deltar i projektet 

kan så småningom själva bli samtalsledarare 

och förebilder för andra. Projektet har mött stor 

uppskattning från rektorer och skolpersonal 

på skolorna och många vill prova metoden. 

En metodbok har tagits fram och används 

nu i samtalsgrupper i hela Sverige. 

”Ett steg till” är ett mentorsprojekt i 

lokalföreningen Södra Innerstadens regi som 

syftar till att hjälpa barn i grundskolans senare 

del. Rädda Barnens intention med projektet 

är att fungera som ett extra stöd för elever 

med problem som kan grunda sig i hemmiljön 

eller skolan. Det gör Rädda Barnen genom 

att rekrytera frivilliga mentorer som träffar ett 

mentorsbarn en gång i veckan under några 

timmar. Barnet har blivit erbjuden möjligheten 

att ha en mentor i samråd med föräldrar och 

skola. 

Studiementorsverksamheten innebär att elever 

från Borgarskolans gymnasium är studiementorer 

för elever i skolår 6-8 på Rosengårdsskolan. 

Meningen är att mentorn ska fungera som 

en ”professionell kompis” genom att vara en 

förebild för eleven i studier och på fritiden. 

Studiementorsskapet varar i sju månader. 

Mentorn får då ett diplom för att hon/han varit 

en stödjande, ansvarsfull kompis åt eleven och 

har fullföljt sitt uppdrag som studiementor. 

Projektet ”Ensam och stark” syftar till att öka 

medvetandet hos allmänhet, kommun och stat 

för den svåra situation som ensamkommande 

flyktingbarn ofta befinner sig i när de är 

nyanlända i Sverige. Projektet är indelat i två 

huvudkategorier. Den första är ett direkt stöd 

och syftar till att ge ungdomarna meningsfulla 

aktiviteter utanför deras boende som ökar deras 

tillgång till det offentliga rummet. Den andra 

kategorin som ”Ensam och stark” arbetar med 

är opinion och påverkan. 

Projektet ”BPM, Beat Pics Mansion” framtogs 

som en reaktion på oroligheterna i Rosengård. 

Projektet syftade till att ge ungdomar i en riskzon 

ett meningsfullt sätt att utrycka sig på. Detta 

resulterade i en utveckling av Rädda Barnens 

musikprojekt (IV Musik, Pauli gymnasium i 

Malmö) som har funnits under en längre tid i 

Malmö. ”Beat Pics Mansion” gav ungdomarna 

en möjlighet att förstå hur de kan använda sig av 

positiva och kreativa verktyg för att bli hörda och 

få bekräftelse. 

”Barn nära dig” syftar till att öka 

engagemanget för barns rättigheter i speciellt 

socioekonomiskt utsatta områden. Det gör 

Rädda Barnen genom att knyta kontakter i 

bostadsområdena och engagera de boende i 

olika verksamheter som läxhjälp på modersmål, 

samtalsgrupper för ungdomar och kafékvällar 

för vuxna. 

I projektet ”Barn till hav och skog”, har 

i 15 år barn från Rosengård och Lindängen 

fått åka på utflykter till havet eller skogen 

under sommarlovet. Under sommaren 2009 

erbjöds även barn från Kroksbäck samma 

möjlighet. 

”Barn i en hållbar stad” var ett miljöoch 

demokratiprojekt som genomfördes på 

Örtagårdsskolan under 2006-2007. Rädda 

Barnen Rosengård arbetade med miljö- och 

demokratiundervisning genom den pedagogiska 

metoden Storyline i tre klasser i skolår 4. 

Utgångspunkten för arbetet var att försöka 

överbrygga föreställningen om att stad och 

natur är varandras motsatser. Storyline innebär 

att barnen skapar en saga där kunskap vävs 

in. Sagan görs levande genom att eleverna 

bygger upp en modell där sagan utspelar sig. 

I arbetet med att bygga upp naturområdet lär 

sig barnen hur saker hänger ihop i naturen 

och hur vi ska tänka för att få en mer hållbar 

värld. En metodhandbok som ska underlätta 

för lärare att jobba med miljöfrågor utifrån 

ett barnrättsperspektiv genom arbetsmetoden 

Storyline har tagits fram. 

Rädda Barnens centrum för barn och 

ungdomar i kris öppnade sin mottagning i Malmö 

hösten 2009. Kuratorerna erbjuder kostnadsfri 

professionell behandling till särskilt utsatta barn 

och ungdomar, men är noga med att inte ta 

över det ansvar som samhället har för vård och 

behandling. 

I mötet med barn och ungdomar lär personalen 

sig mycket om hur barns liv kan se ut i 

Sverige och vad som behöver förändras. Den 

kunskapen används när de tillsammans med 

andra som arbetar på Rädda Barnen påverkar 

samhället för att alla barns rättigheter ska 

respekteras. 

För mer information och kontakt: 

www.raddabarnen.se/region/syd 

RÄDDA BARNEN 

RÄDDA BARNEN 

52 53

54 55

NÄKTERGALEN 

Näktergalen 

– mentorsverksamhet där alla är vinnare! 

Ömsesidig nytta är nyckelordet i mentorsverksamheten 

Näktergalen. Studenter på högskolan tränar värdefulla 

kompetenser som ledarskap, kreativitet och ansvar. 

Barnen, 8-12 år gamla, får en extra vuxen att ty sig till. 

Sedan starten för tio år sedan har mer än 2 000 barn 

och mentorer förts samman genom Näktergalen. 

Näktergalen Mentorsverksamhet startade vid Malmö högskola 1997 efter en förebild 

från Israel. Mentorerna och barnen träffas en gång i veckan under perioden oktober 

till maj, cirka 2-3 timmar per gång, till exempel hemma hos mentorn, hos barnet, 

eller gör någon aktivitet tillsammans. 

Mentorsverksamhetens studenter och barn kommer från många olika delar 

av världen. Alla mentorer är studenter på någon av Malmö högskolas fakulteter. 

Barnen kommer från Augustenborgsskolan, Munkhätteskolan, Lindängeskolan, 

Hermodsdalsskolan, Mosippans övergångboende eller från mottagningsenheten 

i Fosie som undervisar barn som just kommit till Sverige. Under Näktergalens 

tre första år finansierades verksamheten av Wallenbergsstiftelsen. Sedan 2005 

är Näktergalen permanent vid Malmö högskola som finansierar verksamheten 

tillsammans med Malmö stad. 

För sitt arbete får mentorerna: utbildning och handledning, 5 000 kr, arbetsintyg 

och givetvis erfarenheter de annars skulle ha varit utan. 

Näktergalen har spridits både nationellt och internationellt och finns nu vid 20 

olika universitet. I Sverige finns numera Näktergalen i Kristianstad, Helsingborg, 

Borås och Växjö. 2006 fick Malmö högskola EU-medel att starta mentorsverksamhet 

i sju andra europeiska städer. Under 2008 startade ”Nattergalen” på åtta 

universitet i Norge. Näktergalen har även utvecklats konceptmässigt genom 

Näktergalen Senior och Näktergalen Entreprenör. 

Kontakt: 

Carina Sild-Lönroth 


carina.sild-lonroth@mah.se 

www.mah.se/naktergalen 

www.mah.se/naktergalensenior 

www.mah.se/naktergalenentreprenor 

www.mentormigration.eu 

NÄKTERGALEN 

56 57

KUNSKAPSFESTIVAL 

Kunskapsfestival - med fem olika teman 

Som ett led i Malmö stads satsning på lärande för hållbar utveckling genomfördes 

under hösten 2009 fem olika aktiviteter under rubriken ”Kunskapsfestival”. Fem 

olika aktörer arrangerade aktiviteterna och den gemensamma nämnaren var klimat. 

Huvudansvarig för Kunskapsfestivalen var Miljöförvaltningen. 

Museet – tema energi 

Museet var öppet för allmänheten och besökarna 

kunde bland annat göra energiexperiment på 

Teknikens och Sjöfartens hus. Besökarna fick 

prova museets teststationer: vätgasraket, 

solceller, solfångare, ångmaskiner och mycket 

mera. Man kunde även se den nya energiutställningen 

Muskler och motorer. Under 

eftermiddagen fanns museets pedagoger 

till hands. Två föreläsningar erbjöds. 

Malmö högskola – tema mobilitet 

Malmö högskola höll en aktivitet på Orkanen 

på temat mobilitet med underrubriken: 

Hur hållbart är det Dagen bjöd bland 

annat på föredrag, skateboardåkning, 

test av elcykel och laborationer. 

Malmö stad – tema mat 

Ett seminarium uppdelat på två sessioner 

genomfördes med temat: Räcker maten På 

eftermiddagen vände man sig i första hand mot 

lärare, på kvällen i första hand mot allmänheten. 

De frågor som behandlades var: 

• Räcker maten till alla på jorden om vi 

producerar ekologiskt 

• Vad händer med matförsörjningen om 

klimatet blir varmare 

• Kan vi producera både bioenergi och 

mat så det räcker på åkermarken 

Seminariets målsättning var att bringa lite 

klarhet och förhoppningsvis handlingskraft 

och framtidstro kring dessa frågeställningar. 

© Mattias Klum 

Mattias Klum – tema djur och natur 

Två föreläsningar erbjöds kostnadsfritt på Malmö 

Arena. En på dagen för skolelever och en på 

kvällen för allmänheten. Båda föreläsningarna 

var fullsatta, 500 personer per gång. Mattias 

Klum berättade om sina expeditioner där han 

fotograferat djur och natur och knöt detta till 

det hot som mänskligheten utsätter naturen 

för, speciellt klimathotet. Efter föreläsningarna 

fanns det möjlighet för publiken att ställa frågor 

och reflektera, vilket utnyttjades av besökarna. 

Föreläsningarna var mycket uppskattade. 

Kontakt: 




Telefon: 040-34 22 23 


SEA-U – tema vatten och klimat 

Föreningen SEA-U arrangerade Havets dag 

tillsammans med Malmö stad och Klimat Malmö. 

Programmet innehöll bland annat föreläsningar, 

”tånggång” i vadarstövlar och upplevelser som att 

åka häst och vagn, segla med Malmö Sjöscoutkår 

och rensa och röka fisk med Malmö Museer. 

KUNSKAPSFESTIVAL 

58 59

MALMÖ NATURSKOLA 

Att lära in ute ger insikter för livet 

De flesta skolämnen kan integreras i undervisning utomhus – oavsett ålder. Alla 

mår bra av att vara ute och ett engagemang i och för naturen gagnar allt och alla. 

Malmö Naturskola, en del av Pedagogiska centralen, är en viktig del av Malmö 

stads satsning på lärande för hållbar utveckling. 

Naturskolan vill på alla sätt uppmuntra 

pedagoger att upptäcka nya vägar till 

en kunskapsinhämtning som bygger på 

verkligheten i högre grad än i den traditionella 

klassrumsundervisningen. Större delen av 

verksamheten består av olika samarbetsprojekt. 

I flera fall är det pilotprojekt, men det kan också 

vara deltagande i referensgrupper, arbetsgrupper 

med mera. Naturskolan arbetar också fortfarande 

med utedagar för elever, men dessa utedagar 

ingår nu mer i projekt där Naturskolan 

samarbetar med pedagogen. 

Utomhuspedagogiken kan med fördel 

användas redan i barnens tidiga åldrar. Malmö 

Naturskola har tillsammans med Stadskontoret 

producerat filmen ”Att utmana lärandet”. 

Filmen visar flera exempel från verksamheten 

på förskolorna i Malmö, där man på olika sätt 

arbetar utifrån barnens egen nyfikenhet på 

sin omgivning. Denna film används nu som 

diskussionsunderlag för förskolepersonal på 

förskolorna i Malmö och på Lärarutbildningen 

på Malmö högskola. 

De tre senaste åren har Naturskolan fått medel 

från Malmö stads satsning för hållbart lärande. 

Inom denna satsning har man bland annat 

utvecklat ett samarbete med Malmö högskola och 

har tillsammans hållit fortbildningssatsningar 

för pedagoger i Malmö. Det har anordnats 

inspirationsdagar för förskolepersonal med 

föreläsningar och workshops. 

Projekten har också på relativt kort tid lett 

till större erfarenhet beträffande hur man kan 

använda det utvidgade klassrummet inom SFI 

och IVIK (se projekten Natur för alla och Grönt är 

skönt). Det är betydelsefullt för svenskinlärningen 

att få lämna klassrummet för att få nya intryck, 

som i sin tur leder till nya ord. En naturutflykt 

kan vara en sådan inspirationskälla. 

– Vi samarbetar med IVIK och SFI i flera 

olika mindre projekt till exempel studiebesök 

på lantgårdar i Skåne. Digitala berättelser, 

bloggar och film är bra hjälpmedel för att kunna 

reflektera kring det man upplevt. Det gäller 

att utnyttja tekniken på ett sätt som gynnar 

inlärningsprocesserna men som inte utesluter 

arbete utanför klassrummet. Naturskolan har haft 

bra samarbete med andra delar av Pedagogiska 

centralen kring dessa frågor, berättar Bo Lindvall 

från Naturskolan. 

Ett annat exempel på Malmö Naturskolas 

arbete med lärande för hållbar utveckling är 

samarbetet med MKB för att bygga naturkullar 

i Mellanbäcksparken i Kroksbäck. I det arbetet 

testades ett arbetssätt som visar att en klass 

mycket väl kan vara delaktig i planeringen av 

närmiljön och att eleverna får många kunskaper 

på köpet. 

Malmö Naturskola har påbörjat ett projekt 

tillsammans med Stadsbyggnadskontoret som 

handlar om Pedagogiska kartor. Pedagoger 

i Malmö ska i framtiden kunna zooma in på 

Malmökartan och få information om platsen på 

olika sätt. Dels ska kartorna visa Gatukontorets 

information om bland annat vilka träd det finns i 

parkerna, dels ska kartorna vara kopplade till en 

databas där man som pedagog ska kunna lägga 

in och söka information som andra kollegor på 

skolor och förskolor lagt in. Alltså exempel på 

aktiviteter inom olika ämnesområden som kan 

genomföras på just den platsen. Bilder på olika 

platser kommer också att finnas. Läs mer 

på sidan 21. 

– Vi är delaktiga i utvecklingen av 

Torups rekreationsområde tillsammans med 

Fastighetskontoret och Fritidsförvaltningen. 

Bland annat har en sagostig anlagts och en 

matematikstig är på gång. Arbetet med dem 

är ett samarbete med matematikutvecklarna 

på Pedagogiska centralen. I Torup vid Malmö 

Naturskolas hus, har vi anlagt en pedagogisk 

visningsträdgård med exempel för pedagoger 

som vill göra skol- och förskolegårdarna grönare. 

Där pågår också regelbundet fortbildning i form 

av odlingskurser. Malmö Naturskola har fått 

medel från Malmö stads miljöanslag för att bygga 

två undervisningsdammar i Torup. Syftet är att 

skapa förebilder för skolorna hur man kan bygga 

dammar i skolmiljö. Dammarna ska använda 

dagvatten från taket, säger Bo Lindvall. 

Malmö Naturskola har också de senaste 

åren varit sammankallande i ett nätverk av verksamheter 

som arbetar med utomhuspedagogik 

i Malmö samt med pedagoger från Malmö 

högskola. I nätverket har man erfarenhetsutbyte 

och för diskussioner för att få en samsyn omkring 

utomhuspedagogik och lärande för hållbar 

utveckling. 

Nätverk har också skapats mellan uteförskolorna 

i Malmö. Malmö Naturskola ansvarar 

för nätverket men det leds av en förskollärare. 

Ett annat nätverk planeras under 2010 för 

pedagoger på grundskolan som arbetar med 

utomhuspedagogik. 

Naturskolan har haft utbyte med de baltiska 

länderna och Ryssland. Personal från Naturskolan 

har besökt de baltiska länderna och Naturskolan 

har haft besök från Ryssland. 

– Utvecklingen hos Malmö Naturskola har 

varit spännande de senaste åren. Inte minst med 

tanke på att forskningen visat på så mycket som 

befäster ett utomhuspedagogiskt arbete. Det är 

dels ett sätt att konkretisera undervisningen, 

men det finns många andra fördelar där de 

hälsobringande effekterna är en av de viktigaste, 

säger Bo Lindvall. 

Kontakt: 

Bo Lindvall 

Malmö Naturskola 

naturskolan@pub.malmo.se 

Telefon: 040-34 36 89 

www.natur.pedc.se 



60 61

NATUR FÖR ALLA 

Grönt är skönt 

– utomhuspedagogik för grupper med speciella behov 

Under 2008 drev Malmö Naturskola projektet ”Natur för alla” 

med syftet att utveckla utomhuspedagogiken som arbetssätt inom 

svenskundervisningen för vuxna och unga invandrare. Detta ledde 

till projektet ”Grönt är skönt” där Naturskolan tillsammans med 

pedagoger från Iris Hadar och IntroRehab, som arbetar med grupper 

med speciella behov, använder sig av naturen som pedagogisk 

arena. 

Att ta en skogspromenad för att rensa hjärnan 

är inget nytt. I alla tider har människan hämtat 

styrka och inspiration från naturen. På senare år 

har också forskning visat att natur och grönska, 

både vild och odlad, har en positiv inverkan på 

vår hälsa. 

Syfte med projektet ”Grönt är skönt” är att: 

• utveckla ett utomhuspedagogiskt arbetssätt för 

vuxna med funktionshinder och posttraumatiskt 

stress syndrom 

• använda naturen som en resurs i svenskundervisningen 

• minska stressen och öka välbefinnandet hos 

kursdeltagarna genom besök i naturen 

Iris Hadar bedriver SFI-undervisning för 

syn- och hörselskadade. IntroRehab erbjuder 

i samarbete med KomVux Södervärn, SFIundervisning 

för personer med posttraumatiskt 

stress syndrom. Elever från grupperna besökte 

bland annat bokskogen i Torup, Fulltofta 

naturområde och Klagshamn under projektet. 

Stiftelsen för fritidsområden i Skåne bistod i 

projektet. 

Inför den första utedagen besökte Naturskolan 

varje grupp i klassrummet och informerade 

om vad utflykten skulle innebära. Promenad i 

naturen och gemensam lunch kring öppen eld 

var stommen i utedagarna. Under promenaderna 

hade grupperna korta samlingar där deltagarna 

studerade något i naturen och givande informella 

samtal uppstod. Både deltagare och pedagoger 

dokumenterade aktiviteterna med kamera. 

Bilderna användes sedan i skolarbetet. 

Enligt de skriftliga och muntliga utvärderingar 

som pedagogerna gjort var utedagarna mycket 

uppskattade av kursdeltagarna. Pedagogerna 

uppgav att de upplevde att kursdeltagarna var 

mer aktiva och orkade mer under utedagarna än i 

klassrummet. Färre nämnde besvär med värk och 

smärta. De kursdeltagare som har svårt att sitta 

still och koncentrera sig i klassrummet fungerade 

bättre utomhus. 

Samarbetet kommer att fortsätta i samma 

omfattning under vårterminen 2010 med målet 

att skolorna sedan själva ska kunna bedriva 

utomhuspedagogik i egen regi. 

Kontakt: 

Karin Bengtsson, Kajsa Högfeldt 

eller Josef Vilhelmsson 


naturskolan@pub.malmo.se 

Telefon: 040-34 36 89 


NATUR FÖR ALLA 

62 63

GRÖNSKA 

Ute är inne 

Intresset för utepedagogik, för lärande 

kopplat till utemiljö och välbefinnande, 

är på stark frammarsch i Sverige. I 

Malmö kallas detta för ”Det utvidgade 

klassrummet”. 

”Det utvidgade klassrummet” var också 

temat för en konferens som hölls för cirka 

300 Malmöpedagoger i augusti 2008. 

Konferensen finns dokumenterad i en bok 

som kan laddas ner via Malmö stads hemsida: 

www.malmo.se/hallbartlarande. 

Malmö stad ser stora möjligheter för 

fler och nya former för utepedagogik och 

lärande där man utnyttjar både den omgivande 

stadens och regionens möjligheter, 

men också de möjligheter som erbjuds via 

till exempel museer och kulturinstitutioner. 

För att utveckla dessa möjligheter görs en 

systematisk satsning på utepedagogik och 

lärande för hållbar utveckling som omfattar 

alltifrån gröna skolgårdar till utvecklat 

forskningssamarbete. 

Malmö blir nu värd för en internationell 

konferens under 2011 på temat, där målet är 

att även nå de senare skolåren och gymnasiet 

där exempelvis språk, matematik, estetiska 

ämnen och samhällsorientering har mycket 

att bidra till ett fält som hittills dominerats 

av naturvetenskap och friluftsteknik. 

Huvudtemat för 2011 års konferens är 

Ute är inne – Mångfald och kultur i urban 

miljö. 

Kontakt: 

Per Hillbur 


per.hillbur@mah.se 

Telefon: 040-665 80 21 

www.mah.se 

Grön Flagg-nätverk ska ge 

elever handlingskompetens 

Stiftelsen Håll Sverige Rent gör under 

en treårsperiod en genomgripande 

satsning riktad mot förskolor och 

skolor i syfte att ge barn och ungdomar 

handlingskompetens för att lösa 

miljöproblem och verka för en hållbar 

utveckling. Projektet, som Malmö stad 

är delaktigt i, heter COM-U och är 

delfinansierat av EU:s Life+ program. 

Projektet är nationellt och stiftelsen Håll 

Sverige Rent är ensamt ansvarig för hela 

projektet. Det består av tre huvuddelar: 

kostnadsfri fortbildning och handledning för 

pedagoger och övrig personal, framtagning 

av läromedel och webb samt uppbyggnad av 

ett nationellt och flera regionala nätverk, med 

syfte att stärka och sprida Grön Flagg. 

Malmö stad har åtagit sig att genomföra 

56 tvåtimmars inspirationsträffar under en 

treårsperiod, med start 2009. 

Under 2009 hölls 11 inspirationsträffar 

för förskolor, grundskolor, gymnasier 

och folkhögskolor. I Malmö är det 

Miljöförvaltningen och Malmö Naturskola som 

samverkat kring inspirationsträffarna. 

Responsen från träffarna har varit mycket 

god och efterfrågan är hög i vissa stadsdelar, 

eftersom stadsdelspolitikerna fattat beslut om 

att förskolor och skolor ska införa någon form 

av miljöledningssystem som Grön Flagg. 

Kontakt: 

Bodil Johansson 


bodil.johansson@malmo.se 

Telefon: 040-34 20 92 


Lärande för en planet 

WWF, Malmö stad och Malmö Museer utvecklar nu ett samarbete under namnet 

”Att leva på en planet”. Enligt avsiktsförklaringen, som de båda parterna enats om, 

ska samarbetet gynna lärande och stadsutveckling för en framtid på en planet. 

Om vi fortsätter att leva som vi gör idag räcker inte vår planet till. 

Åtgärden ”Att leva på en planet” innehåller 

två delar: den ena är lärarfortbildningar i vad 

det innebär pedagogiskt att arbeta med lärande 

för hållbar utveckling och den andra handlar 

om utvecklandet av en lärandearena. 

Syftet med lärarfortbildningarna är att 

öka elevers och skolors förmåga att bidra 

med lösningar för en framtid på en planet. 

Minst 100 lärare och 10 hela skolor ska ha 

fortbildats med bas i WWF:s koncept och 

material. 

I samband med inspirationsträffar för 

pedagoger, som Miljöförvaltningen och 

Malmö Naturskola har hållit, har stiftelsen 

Håll Sverige Rent och WWF:s koncept och 

material använts. Under 2009 har sex 

förskolor, en grundskola, tre gymnasier, 

en gymnasie/komvuxskola och en 

folkhögskola utbildats. En gymnasieskola 

med 450 elever och 60 pedagoger har 

utbildats under en halvdag i hållbar utveckling 

och demokrati. 

Malmö Museer profilerar sig alltmer som 

en plattform - lärandearena - för hållbar 

utveckling, med inriktning pedagogik med 

bas i lärande för hållbar utveckling. Noden är 

Kommendanthuset. Denna plattform kopplas 

till Klimat-X och museets och närområdets 

andra pedagogiska insatser. I lärandearenan får 

elever möjlighet att arbeta med temaområden, 

delta i framtidsdagar, arbeta med WWF:s 

material, göra utställningar, arbeta skapande, 

interaktivt och innovativt. 

Under Klimat Malmös satsning 2009 

uppfördes en utställning med temat ”Den 

hållbara staden” med särskild inriktning på 

klimat. I samband med utställningen bjöds 

pedagoger och klasser in till inspirationsträffar. 

Denna satsning var en del i lärandearenan 

och kallades ”Sätt spår i framtiden – nu!”. 

Pedagoger från samtliga stadier och skolformer 

bjöds in till sex inspirationsträffar kring 

klimatutställningen och fick förslag på vilka 

resurser, pedagogiska verktyg och material de 

skulle kunna arbeta med. 

Aktiviteterna inkluderar fortbildningssatsningar, 

lärandearenor där ungdomar och 

samhällsföreträdare möts för inspiration och 

diskussion samt implementering och slutligen 

utställningar av klimatinnovationer 

i verkligheten. 

Kontakt: 

Bodil Johansson 


bodil.johansson@malmo.se 

Telefon: 040-34 20 92 


GRÖNSKA 

64 65

SKOGENS DAG 

Skog till nytta för alla 

Skogen är både en plats för rekreation 

och en råvaruresurs. Varje år 

arrangeras Skogens dag i Torup och 

Skogens dagar på Bulltoftaparken 

för att ge barn och ungdomar en 

lustfylld erfarenhet av skogen. Aktiviteterna 

fokuserar på tillgänglighet 

för alla, även funktionshindrade. 

Skogens dag i Torup arrangeras av 

Skogsstyrelsen, Malmö stad och Svedala 

kommun varje år för att barn, ungdomar 

och vuxna ska få lära känna skogen som 

naturupplevelse och en plats för rekreation, 

en plats att vara rädd om och återvända till. 

Det är en dag späckad med upplevelser. 

Aktiviteter som erbjudits tidigare år är 

bland annat sinnespromenader med särskilt 

uppmärkta platser att lukta, känna, lyssna 

eller titta på naturen, upplevelser av statarliv 

med vedeldade spisar och brödbak, samt 

möten med lantdjur som Linderödsgris, höns 

och kaniner. Många organisationer och verksamheter 

samlas för att göra Skogens dag till 

en innehållsrik dag. 

Skogens dagar arrangeras varje år i 

Bulltoftaparken av Gatukontoret i Malmö 

stad och och Skogsstyrelsen. Elever i skolår 

1-6 i Malmö bjuds in att delta i aktiviteter 

som syftar till att öka kunskapen om skogen 

som plats för fritidsaktiviteter men också 

som en av landets viktigaste ekonomiska 

råvaruresurser. 

Programmet för dagarna har innehållit allt 

från ekollonsplantering till sågning av stockar, 

äventyrsbanor till sopsorterande hundar. 

Skogens dag i Torup: 

Malmö stads Fritidsförvaltning 

Telefon: 040-34 25 20 

www.malmo.se/sportfritid/skogensdag 

Skogens dagar i Bulltofta: 

Erik Öster 

Gatukontoret 

erik.oster@malmo.se 

Telefon: 040-34 15 19 

www.malmo.se/parkerstrander - klicka på 

Arrangemang, sedan Skogens dagar 

NATUR- OCH KULTURBUSSEN 

Bussen som gör naturen och 

kulturen tillgänglig för alla 

Natur- och kulturbussen gör det möjligt att ta sig ut till 

besöksmål i Skåne på ett enkelt och miljövänligt sätt. 

Genom att förlänga och komplettera Skånetrafikens 

utbud kan man nu nå spännande natur- och kulturområden 

även utan bil. 

Bussen ingår i Skånetrafikens vanliga utbud. Skolklasser kan gå in och boka sina 

resor på Skånetrafikens hemsida under fliken ”Klasskortet”. 

Förutom att arbeta med tillgänglighetsfrågan arbetar Natur- och kulturbussens 

personal även med att lyfta fram besöksmål på andra sätt. Till exempel genom att 

samordna upplevelser. I projektet marknadsförs även redan existerande verksamheter 

och aktörer som arbetar med natur och kultur i Skåne. Målet är att bidra till landsbygdsutveckling 

och inspirera till resor utanför stadskärnorna för ovana resenärer, 

något som på sikt kan främja både folkhälsan och bidra till ökad kännedom om 

naturen och kulturen i stort. 

Natur- och kulturbussen är ett treårigt samarbete mellan Region Skåne och 

Skånetrafiken samt Lomma, Lund, Malmö och Höör kommuner. 

Projektets syfte är att öka tillgängligheten till natur- och kulturområden, öka 

miljömedvetandet och öka integrationen. 

Kontakt: 

Sofie Norrby 

Natur- och kulturbussen 

Telefon: 044-309 35 05 

Anders Åsberg 

Natur- och kulturbussen 

Telefon: 044-309 35 06 


SKOGENS DAG 

NATUR- OCH KULTURBUSSEN 

66 67

GRÖNA SKOLGÅRDAR 

Gröna skolgårdar 

- ger många positiva effekter 

En levande grön och gärna vildvuxen utemiljö ger elever möjlighet 

till spontana upptäckter som leder till förståelse för både biologiska 

och fysikaliska samband. Den bidrar också till mer fysisk aktivitet 

och är allmänt hälsobringande både vad det gäller kropp och själ. 

Odling på skolgården för ett viktigt kulturarv vidare och ger barnen 

kontakt med matens ursprung. Detta är förutsättningar för en hållbar 

utveckling. 

I april 2008 anställdes en skolgårdsinspiratör 

på Malmö Naturskola, för att fokusera på möjligheterna 

för att utveckla Malmös skolgårdar och 

förskolegårdar till mer pedagogiska, utvecklande 

och hälsofrämjande miljöer. 

I maj 2009 beslutades i kommunfullmäktige i 

Malmö om en strategi och handlingsplan för fysisk 

aktivitet och goda matvanor. I denna finns 

Malmö Naturskola med som en aktör inom 

utvecklingsområde ”Gröna skolgårdar” tillsammans 

med Stadsfastigheter. Naturskolan 

arbetar för att lyfta skolgården som pedagogisk 

arena och för att möjliggöra förändringar på 

skolgårdarna i Malmö. 

Malmö Naturskola höll under hösten 2009 

kursen ”Den hållbara skolgården”. Denna kurs 

riktade sig till representanter i stadsdelarna, 

som kan fungera som referens vid skolgårdsupprustning. 

Innehållet i kursen har fokuserat 

på skolgårdens och naturens betydelse för barn, 

utomhuspedagogik kopplat till platsen och 

skolgården som en pedagogisk resurs. Kursen 

har också gett en introduktion till hur man kan 

göra en barnkonsekvensanalys. Egna erfarenheter 

i autentiska miljöer är viktigt även i vuxnas 

lärande, därför anordnades studiebesök på 

Torslunda försöksstation och vid koloniodlingen 

hos Barn i stan på Sevedsplan. 

Under 2010 gör Malmö stad en särskild 

satsning på gröna skolgårdar och ger åtta miljoner 

för att rusta upp de sämsta skolgårdarna ur 

grönytesynpunkt. Arbetet görs i samarbete med 

Malmö Naturskola och tillsammans med barnen på 

förskolorna och skolorna. Odlingen av ätliga växter 

är en viktig del för att visa på de pedagogiska 

vinsterna med en grönskande skolgård. 

En handbok, ”Skolgård för hållbart lärande”, 

och en film där arbetet med grönare skolgårdar 

dokumenterats sprids under 2010 som inspiration 

till fortsatta satsningar. 

Utifrån förfrågan från ett tjugotal förskolor 

och ett tiotal grundskolor har skolgårdsinspiratören 

gjort analyser av deras gårdar och gett 

inspiration till förändringar. Ibland har detta 

lett vidare till workshops eller föreläsningar 

med personalen, fysiska förändringar på 

gården och ibland att en landskapsarkitekt 

fått ett underlag att arbeta vidare utifrån. 

Framförallt har syftet varit att öppna ögonen 

för miljöns betydelse. 

Stadsfastigheters markförvaltare har deltagit 

i många diskussioner utifrån rådgivningsmöten 

med skolor och förskolor. Skräddarsydda fortbildningar 

för skolor har anordnats och inspirationsmaterial 

som kan spridas vidare har skapats. 

I en arbetsgrupp med representanter från 

staden tas riktlinjer för kvaliteter vid förskolegården 

vid nybyggnation fram. Denna ska 

underlätta vid planeringen av förskolegårdar, 

så att inte viktiga aspekter glöms bort. 

En förstudie för projekt ”Lärande Liv” 

vid Drömmarnas hus har gjorts under hösten, 

där Naturskolan deltagit i styrgruppen. En 

trädgårdsmästare och en naturpedagog och 

biodlare bygger tillsammans upp ett litet 

naturcentra vid Drömmarnas Hus Orangeri 

på Rosengård. 

Inspirationsträdgård Torup är en annan del 

i Naturskolans arbete. Trädgården ska kunna 

användas för att ge inspiration till växter som 

passar särskilt för skolgård och förskolegård. 

I trädgården anordnar Malmö Naturskola 

odlingskurser för pedagoger i Malmö. 

Kontakt: 

Emma Pålsson 


emma.palsson@malmo.se 

Telefon: 0708-24 31 49 

www.natur.pedc.se 

GRÖNA SKOLGÅRDAR 

68 69

GRÖNA TAK 

Turer på taket 

- för bättre miljö 

När våra städer växer försvinner grönytor och växt- och djurliv får 

stryka på foten. Att anlägga grönytor på befintliga och nya tak är ett 

sätt att vinna tillbaka naturen och samtidigt få flera andra fördelar 

på köpet. Till Augustenborgs Botaniska takträdgård är alla, från förskolebarn 

till internationella politiker, välkomna för att lära sig hur. 

I Sverige har vi en lång tradition av gröna tak. 

Gräs och torv var länge ett sätt att skydda och 

täta taken och samtidigt isolera mot kyla. Efter 

att ha varit ovanliga i många decennier börjar 

det igen bli en allt vanligare syn med gröna tak, 

både på kommersiella fastigheter och privata 

hus. De moderna taken är oftast inte särskilt 

lika de traditionella gröna taken i funktion 

och uppbyggnad, tekniken och materialen har 

utvecklats en hel del. 

Det finns många fördelar med gröna tak: 

de skyddar mot sommarvärme och isolerar 

på vintern, de ger en mindre belastning på 

avloppsnätet genom att en stor del av regnvattnet 

tas upp av de gröna växterna eller 

dunstar bort. Dessutom bidrar de till att 

bevara den biologiska mångfalden och 

dämpar buller. 

Takträdgården i Augustenborg med sina 

9 500 m 2 anlades 2001 och är världens 

första i sitt slag. Här finns också Scandinavian 

Green Roof Institute. Hit kommer många 

besökare varje år på förbokade visningar. Det 

är en spännande upplevelse att vandra runt på 

taket och beundra den varierande växtligheten 

med vatten, kullar och olika typer av grönska. 

Takträdgården är en demonstrations- och 

försöksanläggning för gröna tak. Anläggningens 

övergripande målsättning är att verka för en 

ökande användning av lätta, gröna växtskikt på 

tak i Sverige genom forskning och information. 

Louise Lundberg är verksamhetsledare. Hon tar 

regelbundet emot besökare från hela världen, 

men också lokala förmågor som förskolebarn. 

– Förskolebarnen går på vattensafari. Först 

får de se ett bildspel om vatten. Sen får de västar 

och hörlurar och går runt med sina lärare, både 

på taket och i Augustenborg där de får titta på 

dagvattenkanalerna. Läraren har en karta och en 

CD-spelare i fickan som han eller hon kan sätta 

på vid de olika stationerna. Budskapet sänds till 

barnens hörlurar. 

Anläggningen får även en del skolbesök. När 

mellanstadieeleverna kommer på besök går de en 

tipsrunda på taken och diskuterar svaren efteråt 

med Louise. Det kommer även studenter från 

universitet och högskolor. 

Men merparten av studiebesök består av 

arkitekter, landskapsarkitekter, VA-folk och 

personer från bygg- och fastighetsbranschen. 

Personalen visar även upp solcellsanläggningen 

som angränsar till de gröna taken. 

– Med tanke på klimatförändringarna måste 

det förr eller senare bli allt mer vanligt med 

gröna tak, menar Louise Lundberg. Nu arbetar 

vi med att ta fram mer resurssnåla material för 

anläggning av taken. 

Kontakt: 

Louise Lundberg 

Augustenborgs Botaniska Takträdgård 

louise.lundberg@greenroof.se 

Telefon: 040-94 85 20 

www.greenroof.se 

70 71 

GRÖNA TAK

Havet lär oss 

om samspel 

och hänsyn 

Vinden är iskall, men barnens skratt 

värmer. Örtagårdsskolans särskoleelever 

är på efterlängtat återbesök på 

SEA-U Vattenverkstad på Ribban. Det 

är minst fem grader kallt och det går 

gäss på Öresund. Men barnen samlar 

snäckor eller vågar sig ut i gummibåten 

ändå. SEA-U tar emot barn och vuxna 

året runt som vill lära sig mer om samspelet 

mellan människa och havsmiljö. 

Målet är att projektet ska utvecklas till 

en ekologisk vattentemapark. 

SEA-U började med projektet Vattentältet vid 

Handikappbadet på Ribban sommaren 2005. 

Sedan sommaren 2007, då projektet fick 

utökat anslag och lokaler på 190 m 2 , bedrivs 

verksamheten året runt. Cirka 100 000 personer 

har nu tagit del av projektet. 

– Vi vill skapa omvärldsförståelse i både det 

stora och lilla, utveckla samspel mellan människa 

och natur och fokusera på hållbar utveckling 

och allas lika värde och möjlighet, säger en av 

grundarna Michael Palmgren. Han är och Peder 

Hansson är eldsjälarna bakom SEA-U. 

Verksamheten är anpassad så att alla kan 

delta. Elever från både Parkskolan och Örtagårdsskolan 

är regelbundna besökare, att man sitter i 

rullstol är inget hinder. Starka armar bär ut dem 

som inte kan gå i vattnet eller i båten. 

– Malmö har aldrig haft något riktigt fokus på 

den speciella havsmiljön, vare sig pedagogiskt 

eller upplevelsemässigt, trots att det är den 

enda naturliga biotop som finns i vår stad, 

säger Michael Palmgren. Vi erbjuder akvarier, 

laboratorium och utställning. Här visar vi på 

sambanden. Vad betyder övergödning Kan 

tången bli biogas och drivmedel 

Gatukontoret och SEA-U har fått medel för 

en utredning om ett Marint Kunskapscenter 

och vattentemapark intill Handikappbadet, 

med sötvattens- och havsvattensdammar 

och interaktivt pedagogiskt innehåll. Det 

marina kunskapscentret ska stå färdigt 2012 

och ska innehålla, utställningar, akvarier, 

föreläsningsrum, lektionssalar. Här skapas 

en samlingsplats för marin verksamhet, med 

koppling till universitet, högskola, näringsliv och 

myndigheter i Skåne. 

Temapark Öresund ska ha fyra teman; Vattnets 

kretslopp, Öresunds historia, Öresunds biotop 

och transporter och ska vara klart 2011. SEA-U 

ska driva och utveckla verksamheten för Malmö 

stad och Region Skåne. 

– Havet gömmer en oerhört rik skatt, djur, 

växter och kulturhistoria. Det är viktigt att vi 

alla kan vara med och bryta ytan. Det man 

varit med om och sett, det värnar man om. 

När man sett att den ”äckliga tångruskan” är 

ett eget litet samhälle fullt av boende får man 

en bättre förståelse för hur allt har en funktion i 

SEA-U 

kretsloppet. Man är rädd för sådant men inte vet 

något om, så precis som i integrationsarbete vill 

vi öppna upp och låta lära känna, säger Michael 

Palmgren. 

– Alla ska ha samma möjlighet att upptäcka 

havet. När vi jobbar med särskolan tar vi mycket 

lång tid på oss. Men det är fantastiskt att se 

dem utvecklas. Barn som inte vågade närma sig 

stranden vågar så småningom sig ut i dykardräkt. 

Pedagogerna på SEA-U har tagit fram filmen 

”Kommunikation människa och hav” tillsammans 

med elever från särskolor i hela Skåne. Eleverna 

fick under arbetet möjlighet att få djupare förståelse 

och upplevelser kring havet, som ett led i 

lärande för hållbar utveckling. 

– Det har varit ett fantastiskt projekt, som 

avslutas 2010 med utbildning för särskolans 

personal kring natur, kultur, hälsa och 

utepedagogik. 

SEA-U:s sommarutbud utanför skolverksamheten 

på fritiden lockar fler och fler. Under 

2009 har tillströmningen av besökare ökat 

med 30 % jämfört med sommaren 2008. 

Cirka 500 besökare per dag har deltagit i 

SEA-U:s aktiviteter. 

– Vi har förstärkt vår verksamhet tack vare 

stöd utökat stöd från Malmö stad och anställt 

unga studenter från högskola och universitet, 

säger Palmgren. 

Under 2010 kom också Lunds universitets 

Havsresan till Malmö. Mer än 40 myndigheter, 

organisationer, och föreningar arbetade gemensamt 

med havet - allt från fältundersökningar, 

pedagogisk verksamhet till skolor, utställningar, 

Havets dag och European Maritime Day. 

– Det blir en stor satsning under 2010 på 

Havet i Malmö, avslutar Michael Palmgren. 

Kontakt: 

Michael Palmgren 

SEA-U 

info@sea-u.se 

Telefon: 040-631 30 41 

Peder Hansson 

SEA-U 

Telefon: 040-631 30 42 

www.sea-u.se 

72 73 

SEA-U

HÄSTHAGENS FÖRSKOLA 

Helhetssyn för 

delaktiga barn 

På Hästhagens förskola har ökningen 

av ekologisk mat drivit på utvecklingen 

med hållbar utveckling. Nu har förskolan 

både en hög andel ekologisk mat, 

kryddträdgård, källsortering och varmkompostering. 

Hälsa är ett genomgående 

pedagogiskt tema och de tomma 

kalorierna är bortbytta. 

På Hästhagen går 107 barn på fem avdelningar. 

Simon Giles är ansvarig för maten och även 

mycket drivande i miljöarbetet. Det händer att 

han serverar ekologisk oxfilé till barnen, och han 

vill bjuda dem på så mycket ekologisk mat som 

möjligt. För närvarande innebär det att cirka 

80 % av barnens mat är ekologiskt producerad. 

Satsningen på hållbar utveckling startade 

med just maten för några år sedan. När mer och 

mer mat blev KRAV-märkt blev det naturligt att 

se över andra delar av verksamheten. Ett hörn 

av trädgården har förvandlats till solrosland. 

På föräldrarnas ”fixardagar” har det byggts ett 

växthus på gården där barnen odlar bland annat 

tomater och gurka. 

Med pengar från Malmö stads miljöanslag 

anlades en kryddträdgård, som senare utökades 

med kryddplanteringar för varje avdelning. 

Barnen får en helhetssyn på hållbarhet och 

mat som de sannolikt bär med sig både hem 

och vidare genom livet. 

Personalen på Hästhagen har även satsat 

på att undvika tomma kalorier – och då sparas 

inte bara hälsan utan även pengar. Barnen firas 

inte med sötsaker och glass utan istället med 

upplevelser och med en extra fin måltid varje 

månad. Kräm, kex och bullar till mellanmål 

är bortbytta mot grova mackor, fil, frukt och 

grönsaker. Syftet med att servera näringstät mat 

är att barnen ska må bättre tack vare att deras 

blodsockernivå hålls på en jämn nivå. Ett annat 

syfte är att näringsrik mat ska bli en god vana. 

Föräldrarna informeras om vad som ligger till 

grund för den mat som serveras. Fester har de 

givetvis ändå, även om de inte är sockersöta. 

– Vi vill skapa festliga situationer som inte är 

kopplade till tomma kalorier. Nästa festdag ska vi 

plantera vårlökar, berättar Simon Giles. 

Han är mycket nöjd med det stöd han fått av 

sina chefer och påpekar att det inte alltid räcker 

med eldsjälar utan att man behöver uppbackning 

från ledningen. 

Hästhagens förskola har fått Grön Flagg för sitt 

genomtänkta miljöarbete och har tagit fram både 

en matpolicy och en miljöpolicy som presenteras 

för föräldrar när deras barn börjar på förskolan. 

Föräldrarna är nöjda både med hållbarhetsfokus 

och med att barnen får hälsosam mat. 

För många är matsituationen hemma mycket 

splittrad. Simon menar att förskolan kan ge 

barnen pedagogiska måltider, till exempel en 

tallrik med fem olika grönsaker som han som 

kock hinner laga åt dem, men som det kan vara 

svårt för en förälder att hinna med på kvällen. 

Vid måltiderna på förskolan tränas även barnens 

sociala förmåga när de lär sig att vänta in 

varandra och ta hänsyn. 

Kontakt: 

Simon Giles 

Hästhagens förskola 

Telefon: 040-97 47 65 

Simon Giles och barn från 

Hästhagens förskola 

HÄSTHAGENS FÖRSKOLA 

74 75

FORTBILDNING OM HÅLLBAR UTVECKLING 

MAT OCH KLIMAT-KURSEN 

Malmö högskola erbjuder fortbildning 

om hållbar utveckling 

Malmö högskola har fokuserat på lärande för hållbar utveckling i en rad 

kurser och konferenser sedan 2005. Flera av kurserna har haft fokus på 

mat och klimat och detta arbete fortsätter. 

”Maten, klimatet och världen. Hur kan skolan 

arbeta med hållbar utveckling” 

Maten kan erbjuda en konkret ingång till att 

arbeta med dessa frågor, en ingång där vi alla 

är aktörer. Vad vi äter, produktion och handel av 

mat har stor betydelse för människor och miljö 

såväl lokalt som globalt. Denna kurs om 7,5 

högskolepoäng erbjuds lärare i skolår 6-9 samt 

i gymnasieskolan på Lärarutbildningen. Kursen 

innehåller varierande arbetsformer som litteraturseminarier, 

föreläsningar, rollspel, workshops och 

diskussioner. 

”Maten, klimatet och lärande för hållbar 

utveckling, för lärarlaget” var en kurs om 15 

högskolepoäng med syfte att öka studenternas 

kunskap om hållbar utveckling, sin förståelse för 

sambanden mellan mat och klimat samt utveckla 

sin kunskap och förmåga att undervisa för hållbar 

utveckling. Kursen vände sig till arbetslag i 

grundskolans senare del, skolår 6-9. 

Kursen innehöll föreläsningar, seminarier, 

självstudier och workshops. Tyngdpunkten låg 

på ett aktivt deltagande från kursdeltagarna. 

Ett utvecklingsprojekt genomfördes under 

kursens gång i den ordinarie undervisningen, 

och var utgångspunkt för reflektioner och 

diskussion. 

Malmö högskola och Malmö stad samarbetar 

kring mat, klimat och lärande för hållbar utveckling 

inom ramen för projektet ”Mat och lärande 

för hållbar utveckling” med finansiering av 

Sparbanksstiftelsen Skåne och Malmö stad. Vid 

den femte världskonferensen kring miljöundervisning, 

WEEC i Montreal 2009, presenterades 

”Making sustainability reality” med goda 

exempel på aktiviteter kring mat och klimat 

hämtade från Malmö i en RCE-gemensam 

workshop kring produktion, konsumtion och 

livsstilsval. En webbportal för Mat och lärande 

riktad till pedagoger har utvecklats inom ramen 

för vårt samarbete (se sidan 81). Syftet med 

portalen är att underlätta för skolorna att arbeta 

med hållbar utveckling och visa hur maten kan 

vara en konkret ingång i detta lärande. Portalen 

är tänkt som inspiration och fördjupning för 

pedagoger i första hand inom grundskola och 

gymnasium. 

Två heldagskonferenser, ”Mat, klimat och 

lärande för hållbar utveckling”, har anordnats i 

mars 2009 och april 2010 i samarbete mellan 

högskolan och staden. Vid första tillfället med 

TV:s väderprofil Pär Holmgren, forskare Johanna 

Björklund, SLU och doktorand Helen Hasslöf, 

Mah och vid andra tillfället med professor John 

Holmberg, Chalmers, Emelie Hansson, Naturskyddsföreningen 

och Tomas Angervall, SIK 

som föreläsare. Efter ekologisk lunch i Restaurang 

Nordenskiöldsgatan 10 bjöds deltagarna 

på ett digert smörgåsbord av workshops. 

Kontakt: 

Kerstin Sonesson 


kerstin.sonesson@mah.se 

Telefon: 040-665 86 61 


Ulrika Sjöstrand: pedagog 

om Mat och Klimat-kursen 

Vad arbetar du med till vardags 

Museipedagog på Malmö Museer. Främst med 

fokus på pedagogiska program för särskolan och 

förskolan, men även med ett program där fiskrensning 

och fiskrökning är huvudingredienserna. 

I övrigt visningar av utställningar och andra 

aktiviteter och program för museibesökare. 

Varför du gick kursen 

Jag ville lära mig mer om miljö, klimat och mat. 

Både för att höja min egen kunskapsnivå och 

att få nya verktyg att använda i mötet med våra 

deltagare på museet. 

När gick du kursen 

Under vårterminen 2009. 

Vad gav kursen dig 

Den gav mig mycket ny kunskap både i föreläsningsform, 

diskussionsform, genom litteraturen 

och i mötet med de andra kursdeltagarna. Jag 

uppskattade kursen mycket. 

Hur kan du använda detta i ditt arbete som pedagog 

Den nyfunna kunskapen använder jag i olika 

pedagogiska program som vi genomför på museet. 

Redan inom kursen formulerade vi sätt att förmedla 

kunskap till skolelever i pedagogiska program 

som jag nu kan dra nytta av. 

FORTBILDNING OM HÅLLBAR UTVECKLING 

MAT OCH KLIMAT-KURSEN 

76 77

MAT 

ger näring till 

hållbar utveckling 

För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår konsumtion. Det har 

man förstått på Malmö Skolrestauranger som menar att den offentliga sektorn 

bör gå i spetsen. Sedan 2002 har Malmö Skolrestauranger använt mat som 

pedagogiskt redskap för hållbar utveckling. Och barnen – ja, de gillar maten 

och tar med sig eko-budskapet hem. 

Malmö Skolrestauranger började sin ekologiska 

resa 1996 med att servera ekologisk smörgåsgurka. 

Under första halvåret 2007 var andelen 

ekologiska livsmedel på elevernas tallrikar hela 

35 %. Målet år 2012 är 100 %. Med det är 

Malmö Skolrestauranger troligen bäst i världen 

på ekologisk skolmat i offentlig sektor. Dessutom 

klarar de uppgiften inom ramarna för befintlig 

budget. Det gör de genom att se över menyerna 

och byta ut vissa ingredienser, servera årstidsanpassat, 

mera vegetariskt och att baka brödet själv. 

Helene Löfven var ansvarig för EKOmat i 

skolan, som projektet först hette. Hon berättar 

att Malmö Skolrestauranger har 13 tillagningskök 

som serverar mat till drygt 70 skolor i Malmö, 

cirka 35 000 portioner om dagen. Nu har de 

även börjat servera ekologisk mat till äldreboenden. 

När 35 % av livsmedelsbudgeten 

används till ekologiska livsmedel innebär det en 

hälso- och informationsinsats av rang, utöver att 

belastningen på miljön minskar. Men det har inte 

gått av sig själv, arbetet har krävt eldsjälar. 

– Har man inga eldsjälar får man skaffa 

sig dem med hjälp av utbildning. Vi har satsat 

mycket både på information och utbildning och 

det har gett resultat, säger Helene. 

Hösten 2004 bildades en projektgrupp på 

Malmö Skolrestauranger. Uppdraget var att 

göra det möjligt att servera 100 % ekologisk 

lunch på en av stadens skolor. Valet föll på 

Djupadalsskolan med cirka 500 elever i skolår 

0-5. Med bibehållen budget och kvalitet skulle 

barnen erbjudas 100 % ekologisk mat. 

Syftet med arbetet är att visa att det är 

möjligt att servera ekologisk mat i den offentliga 

sektorn och på så vis få fler att våga följa 

efter. Det innebär även att leverantörer och 

producenter får starka signaler att erbjuda mer 

storhushållsanpassade ekologiska livsmedel. 

Syftet är även att via maten ge barnen insikter 

om hållbar utveckling som de kan ta med sig 

hem. Barnen har precis som all personal, fått 

information om satsningen och en enkät visar 

att en stor del redan köper ekomat hemma. 

– Ett av huvudsyftena med arbetet är ju att 

barnen ska sprida budskapet hemma så att den 

ekologiska konsumtionen ökar, menar Anna 

Rasmusson, köksansvarig på Djupadalsskolan. 

Och det tror jag verkligen fungerar. 

Barnen får information via bordsryttare och 

annat skyltmaterial, inte bara på Djupadalsskolan 

utan i alla Malmös skolrestauranger. Varje år 

hålls en temavecka i miljöns tecken med extra 

informationsinsatser och en meny med tydliga 

hållbarhetsaspekter. Under temaveckan finns 

det pedagogiskt material för lärarna att hämta 

på webbsidan. Pedagogerna ombeds förbereda 

eleverna inför måltiderna och att spinna vidare på 

temat under lektionerna. 2007 knöts materialet 

till firandet av Linné och paralleller drogs till 

hur man åt på 1700-talet – lokalproducerat och 

säsongsanpassat. 

En tävling med miljötema där vinsten var en 

utflykt för en hel klass med smaskig matsäck till 

en ekologisk gård är en annan informationsinsats. 

Andra tema har varit ”Mat + NO = sant” med 

ekologin som ett underliggande tema. 

Ett varv ute bland de lunchande barnen visar 

att satsningen verkligen gått hem. Det är idel 

glada miner och alla barnen hävdar att maten 

nu är godare. En pojke utbrister att han älskar 

skolmaten! Även föräldrarna är positiva. 

Vid årsskiftet 2007/2008 upphörde ursprungsprojektet. 

Men det betyder inte att Djupadalsskolans 

elever de gick tillbaks till det gamla. 

– Nu har vi varit försökskaniner. Det är lättare 

att testa på en liten skola, och nu vet vi att det 

fungerar. Så vi bara fortsätter och ska nu sprida 

recepten och våra kunskaper till andra skolor, 

säger Anna med ett stort leende. 

Kontakt: 

Helene Löfvén 

Malmö stad 

helene.lofven@malmo.se 

www.malmo.se/skolmat 

MALMÖ SKOLRESTAURANGER 

78 79

POLICY FÖR MER HÅLLBAR MAT 

WEBBPORTAL FÖR PEDAGOGER 

Policy ska ge ännu 

mer hållbar mat 

Malmö högskola och flera förvaltningar i Malmö stad samarbetar 

för att genomföra fortbildning för pedagoger, skolmåltidspersonal, 

förskolekockar med flera kring mat och hållbar utveckling. Miljöförvaltningen 

arrangerar och deltar i konferenser, seminarier och 

mässor i ämnet. Och Malmö Skolrestauranger är troligen bäst i 

världen på ekologisk skolmat. Det händer mycket i Malmö inom 

området mat och hållbar utveckling. 

Några av de senaste projekten i satsningen är kokboken ”100 % ekologiskt” med 

recept från Malmö Skolrestauranger och en specialframtagen tallrik med tre färgmarkeringar 

som ska underlätta för eleverna att lägga upp enligt tallriksmodellen. 

Malmö stad anger i sin nya upphandlingspolicy att ekologiska och etiskt producerade 

livsmedel ska prioriteras. 

– Vi har antagit en ”Policy för hållbar utveckling och mat” för hela Malmö stad. 

Den anger att maten ska hålla hög kvalitet och vara en integrerad del av undervisningen. 

Policyn innebär bland annat att all mat som köps in av Malmö stad ska vara 

ekologisk 2020. Det känns som ett jätteviktigt steg framåt för att ta ett samlat grepp 

om maten. För att implementera policyn kommer vi att genomföra utbildningar för alla 

som lagar mat i Malmö stad. Vi vill också att maten ska bli ett redskap i lärandet för 

hållbar utveckling och att matpratet inte stannar i matsalen utan att det följer med in 

i klassrummet, säger Gunilla Andersson på Miljöförvaltningen, ansvarig för satsningen. 

Kontakt: 

Gunilla Andersson 


gunilla.i.andersson@malmo.se 

Telefon: 040-34 22 29 

www.malmo.se/ekomat 

Ny webbportal för 

pedagoger 

Nu lanseras en ny webbportal kring 

lärande för hållbar utveckling. Sidan 

riktar sig till lärare i grundskola och 

gymnasium. 

Hållbar utveckling i skolan är en sida där de 

som jobbar med lärande för hållbar utveckling 

i grundskolan och gymnasiet ska kunna hitta 

inspiration, fördjupning och konkreta tips. 

Webbsidan är ett samarbete mellan Lärarutbildningen 

vid Malmö högskola och Miljöförvaltningen 

i Malmö stad inom ramen för RCE 

Skåne med delfinansiering av Sparbanksstiftelsen 

Skåne. 

– I HUT i SKOLAN har vi valt att särskilt lyfta 

fram kopplingen mellan mat och lärande för 

hållbar utveckling som ett konkret exempel på 

hur de sociala, ekonomiska och miljömässiga 

förhållandena är sammanvävda i vår vardag, säger 

Helen Hasslöf, doktorand på Lärarutbildningen 

inom lärande för hållbar utveckling, och den som 

utformat sidan. 

I webbportalen finns exempel på läromedel 

och metoder, men också en möjlighet till fördjupning 

i vad lärande för hållbar utveckling innebär. 

Aktuellt material läggs in efter hand: 

– Förhoppningsvis kan detta bli en efterlängtad 

samlingsplats för oss som arbetar med dessa 

frågor. Tillsammans kan vi bygga upp innehållet 

till en användbar resurs. Alla tips och synpunkter 

är välkomna, säger Helen Hasslöf. 

Kontakt: 

Helen Hasslöf 


helen.hasslof@mah.se 

Telefon: 040-665 81 58 

www.hutiskolan.se 

POLICY FÖR MER HÅLLBAR MAT 

WEBBPORTAL FÖR PEDAGOGER 

80 81

KLIMATARENOR 

KLIMATSMARTA BESÖKSMÅL 

Klimatarenor 

Malmö har kommit långt i sitt arbete för ett bättre klimat och 

har mycket att erbjuda den klimatintresserade. I fyra stadsdelar 

finns det ”Klimatarenor” där du kan lära dig mer om 

klimatförändringarna och se praktiska lösningar för framtidens 

städer. 

Västra Hamnen med Bo01 

Ett internationellt ledande exempel på hållbar stadsutveckling och ett område som helt 

försörjs av förnybar lokalt producerad energi. 

Augustenborg 

Klimatanpassning i verkligheten: Gröna tak, förnybar energi, öppet dagvattensystem. 

Sege Park 

Fokus på energilösningar, bland annat Sveriges största solansellsläggning, urban vindkraft 

och en stirlingmotor. Här finns också Ekocentrum Syd, en pedagogisk arena med guidade 

visningar. 

Malmö Museer 

Hållbart lärande och pedagogik för framtidens klimatsmarta medborgare. Besök bland annat 

utställningen ”Den hållbara staden” på Kommendanthuset. 

Klimatsmarta besöksmål 

Med Malmö Green Map kan du hitta klimatsmarta besöksmål 

i Malmö, som butiker, restauranger, kaféer, hotell med mera. 

Malmö Green Map ingår i ett internationellt system för att göra 

det enklare att hitta hållbara besöksmål. 

Kopplat till Malmö Green Map finns ”Klimatguide Malmö” som är en serie informationsblad 

med tillhörande kartor som tipsar om turer till hållbara platser i och omkring Malmö. Några 

är avsedda för cyklister, några för dem som tar sig fram till fots. En del kan du nå med buss. 

Informationsbladen finns både i pappersform och som pdf på Malmö stads hemsida. Det 

finns en tur som visar på ekoreko-shopping kring Drottningtorget och Möllan. En annan tur tar 

en ut i naturen vid Husie mosse och en till Bulltofta rekreationsområde. Man kan även få tips 

på en arkitekturtur med fokus på Västra Hamnen. 

Kontakt: 

Nina Jönsson 


nina.m.jonsson@malmo.se 

Telefon: 0709-18 48 30 

www.malmo.se/klimat - sök på Green Map 

KLIMATARENOR 

KLIMATSMARTA BESÖKSMÅL 

82 83

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN 

Bilfritt till skolan ger många goda effekter 

När allt fler kör sina barn till skolan på morgnarna försämras både luften 

och säkerheten för barnen. Projektet Vänlig väg till skolan, som uppmuntrar 

föräldrar och barn i år förskoleklass till och med skolår 3 att cykla eller gå till 

skolan, har gett bra resultat. 

Trafiken utanför skolgården på morgnarna 

på Kulladalsskolan, Risebergaskolan och 

Ängslättskolan var kaotisk innan Vänlig väg till 

skolan-projektet startade 2006. Skolorna skrev 

först en avsiktsförklaring som alla föräldrar fick ta 

del av. Den klargör att skolan aktivt förespråkar 

att barnen kommer till skolan på annat sätt än 

i bil. Skolorna arbetade med projektet under 

läsåret 2006/2007. 

Under läsåret 2007/2008 arbetade tre 

nya skolor med temat: Geijer, Husie och 

Mellanheden. 2008/2009 tillkom Tygelsjö och 

Tingdammsskolan i Oxie. Hösten 2009 arbetade 

sammanlagt 15 skolor, bland annat samtliga 

lågstadieskolor i Limhamn/Bunkeflo, med Vänlig 

väg till skolan. 

För barnen i Beta2 på Geijersskolan gick 

det snabbt att få med föräldrarna på noterna. 

Efter första veckan tog deras klass ledningen i 

tävlingen om vem som gått eller cyklat längst. 

Rapportbladet på klassrumsdörren fylldes noga 

i varje dag efter att barnen stegat eller med 

lånade stegräknare mätt ut hur långt de har till 

skolan. Hur långt barnen går visualiserades på 

en fem meter lång Europakarta som satt uppsatt 

i skolan. Efter några veckor hade skolans alla 

elever tillsammans gått eller cyklat hela vägen 

till Spanien och de firade med tortillas i 

matsalen. 

I början av terminen skjutsades cirka 80 % av 

eleverna till skolan med bil, efter några veckor 

var det endast 50 % som skjutsades. 

Emil Wessfeldt, 8 år, var tidigare ett av de 

barn som släpptes av med bil på morgnarna. Nu 

promenerar han med sin pappa Max, som efter 

att ha lämnat sonen går tillbaks hem och hämtar 

bilen och sedan kör till arbetet. På köpet får de 

en trevlig stund tillsammans och Emil rastar av 

det värsta springet i benen. 

– Det är ett bra projekt och vi märkte snabbt 

en förändring i trafiken kring skolan, säger Max 

Wessfeldt. Tidigare var det för många bilar, en 

del farliga incidenter och dålig luft. Dessutom 

mår både Emil och jag bra av promenaden, 

även om den är kort. 

Personal från Gatukontoret och projektets 

egen maskot: Lotta Giraff, har kommit och 

pratat och sjungit med barnen under trevliga 

former i gympasalen. Att man mår bra av att 

röra på sig och att det gör att man lättare kan 

koncentrera sig är något av vad barnen fått 

lära sig. 

På ”Vänlig väg-skolorna” startade några 

föräldrar Vandrande skolbussar. Det innebär 

att familjer som bor nära varandra turas om att 

följa barnen till skolan. De som provat vittnar 

om idel vinster. När man själv går med barnen, 

får man en rolig stund tillsammans. När någon 

annan går med barnen, slipper man stressen 

med lämningen och kan bege sig raka vägen 

till arbetet. 

Andra goda bieffekter av att gå tillsammans 

är ökad gemenskap och trygghet, att man syns 

bättre när man är fler och att man lär känna 

barn och föräldrar. Att ta efter vuxnas beteende 

i trafiken lär också barnen att lära sig uppträda 

säkert när de rör sig ute på egen hand. 

Kontakt: 

Lotta Cederfeldt 

Gatukontoret 

lotta.cederfeldt@malmo.se 

Telefon: 040-34 21 48 

www.malmo.se - sök på vänlig väg 

Emil Wessfeldt mår bra av att 

promenera med sin pappa Max till 

skolan. Denna morgon får han sällskap 

av klasskamraten Ella Jansson. 

VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN 

84 85

Festival för 

rättvis handel 

FAIRTRADE CITY 

Sveriges första 

Fairtrade City 

Den 17 maj 2006 utropades Malmö 

till Sveriges första Fairtrade City. 

Att bli Fairtrade City innebär att 

man inom de offentliga och privata 

sektorerna tar gemensamt ansvar 

för att det som konsumeras i stor 

utsträckning är Rättvisemärkt eller 

motsvarande. 

En viktig del av arbetet är att informera både 

allmänheten och internt till tjänstemän och 

politiker om rättvis handel. I Malmö har 

styrgruppen för Fairtrade City ett huvudansvar 

för att driva arbetet framåt och för 

att samordna olika aktiviteter. I februari 

2008 inrättades ett kansli för arbetet och 

en koordinator anställdes. I Malmö stad 

finns det också ett kommunalråd som har 

Fairtrade-frågorna inom sitt ansvarsområde. 

Sedan diplomeringen har både utbudet 

i butiker och andelen Rättvisemärktcertifierade 

produkter som beställs till 

stadens anställda ökat kraftigt. En rad 

informationsinsatser har genomförts, 

exempelvis filmvisning och debatt för 

gymnasieelever, mobil utställning, Fair Tradefestival, 

lokal reklamfilm på SF-biograferna 

och diverse utbildningar och föreläsningar 

för anställda. 

Läs mer på: www.malmo.se/fairtradecity 

Med Fair Trade-festival på 

den internationella Fair Tradedagen 

i maj vill ideella organisationer, 

näringslivet och 

Malmö stad få fler Malmöbor 

att inse att de kan göra 

världen bättre genom sin 

konsumtion. 

Festivaler har anordnats varje år sedan 2006, 

dels på Drottningtorget, dels på S:t Knuts 

torg. De butiker och näringsidkare i Malmö 

som har ett utbud av Fair Trade-produkter 

och rättvist handlade produkter har arrangerat 

marknad och bjudit på underhållning. På 

Humanitetens Hus på Drottningtorget har den 

koreograferade modeshowen ”Pure Fashion” 

visat att ekologiska och rättvist producerade 

kläder är både snygga och trendiga. 

Fem killar ur MFF:s A-trupp spelade andra 

året ”orättvis fotboll” på Drottningtorget 

mot ett lag bestående av nioåringar för att 

illustrera orättvisorna i världen och att vi 

kan göra något åt dem. Småkillarna fick 

skjuta mot ett litet mål, elitspelarna mot ett 

stort. Domaren dömde orättvist, men i andra 

halvlek blev det ombytta roller. 

2008 var det festival både på Drottningtorget 

i regi av Röda Korset och på S:t Knuts 

torg i regi av föreningen Themba. 2009 

hölls festivalen på S:t Knuts torg, återigen i 

regi av Themba med fokus på marknad och 

musikunderhållning. Cirka 1 500 besökare 

tog del av arrangemanget. 

FAIR TRADE-FESTIVAL 

Philip Milenkovic 

från MFF signerar 

Fairtrade-fotbollar 

efter den “orättvisa 

fotbollsmatchen” 

Kontakt: 

Karin Wallin 

Fairtrade City-kansliet 

karin.wallin@malmo.se 

Telefon: 040-34 34 32 

www.malmo.se/fairtradecity 

86 87

Flickorna Fläderblom 

juicer eller ekologisk läsk. 

och bättre miljö. 

Flickorna Fläderblom 

Köpenhamnsvägen 40 

Telefon: 26 19 57 

Öppettider: Må-Fr 10-18 

www.flickornafladerblom.se 

Lilly-Ann Borgström har i många år varit en varm förespråkare för 

ekologisk mat och drev tidigare cateringfirman Deli a la Lilly. Nu har hon 

öppnat restaurang och deli under namnet Flickorna Fläderblom. Här är 

det lätt att hitta både ekologiska och Rättvisemärkt-producerade godsaker. 

Mycket i lokalen är av återvunna material. Disken är en gammal dörr, 

mosaiken på en av väggarna är gjord av krossade tallrikar. Borden och 

stolarna är loppisfynd. Men känslan är ny och unik med ovanliga rätter 

och råvaror i de stora kylmontrarna. Vad sägs om lakritstårta Potatisbiffar 

med cashew- och jordnötter, lyxig hummus eller kryddig tuppfilé från en 

frigående fågel Kaffet, teet och den varma chokladen är givetvis både 

ekologiskt och Rättvisemärkt. Är man törstig kan man välja färskpressade 

Hos Flickorna Fläderblom kan man även köpa ekologiska tvålar och 

schampo, kryddor och en stor variation av marmelad, sylter och chutneys 

från egen produktion. Bakom disken bågnar ett stort tråg med nybakat 

bröd. I källaren på den nyrenoverade lokalen både bakar och lagar 

Lilly-Ann allt dagsfärskt. Hon tar emot stora och små beställningar från 

företag och privatpersoner. Lilly-Ann är känd för sina dignande bufféer, 

konstnärligt upplagda med en annorlunda twist. Helst ska råvarorna vara 

lokala och ekologiska, eftersom hon menar att det ger både bättre kvalitet 

– Många värderar sin fritid högt och kommer förbi och hämtar mat här 

istället för att laga själva, inte minst när de ska ha gäster. Vi har många 

ungdomar som kunder, hälsomedvetna människor som tycker att det 

är skönt att slippa laga mat. Jag rekommenderar ekologiska livsmedel 

först och främst för att jag tror på ekologi själv. Dessutom smakar de 

ekologiska frukterna och grönsakerna bättre, säger Lilly-Ann. 

Lö 10-15 

Eko/Fairtrade-guide Malmö 

EKO/FAIRTRADE-GUIDE MALMÖ 

Guide ger tips om hållbar konsumtion 

Eko/Fairtrade-guiden är en 40-sidig guidebok för hållbar konsumtion i 

Dolce Sicilia 

Italiensk glass i världsklass, dessutom ekologisk, och en Rättvisemärkt 

Espresso till, kan det bli bättre Francesco och Gollie De Luca 

har gett malmöborna en lyxig ekologisk oas att fika och äta lunch på, 

med högsta italienska kvalitet. 

Glassmakeriet ligger i släkten. Mamma Francesca stod 

inledningsvis för den mesta produktionen, men nu är det sonen 

Francesco som är virtuos med de anrika recepten som en gång hans 

mammas mormor och morfar gjorde glass efter på Sicilien. 

Glassen görs färsk varje dag med ekologiska råvaror som nötter, 

färsk frukt och den bästa chokladen. Vad sägs om mörk chokladglass 

med ett sting av chili, eller pistageglass som verkligen smakar 

nötter Vill man lyxa till det riktigt kan man beställa ett siciliansk 

glassunderverk, en Coppa Dolce Sicilia, med grädde och garneringar. 

Under sommarhalvåret serverar de även sorbet. 

Precis som det står på dörren till glassbaren serverar de mer 

än bara glass. Här kan man även äta ciabatta eller foccacia med 

olika fyllningar, eller läckra sallader. Kaffet är både KRAV- och 

Rättvisemärkt. 

Under sommarhalvåret sitter många och njuter på sofforna utanför 

lokalen, eller på uteserveringen tvärs över gatan. Eftersom glassen 

blivit så populär har Francesco och Gollie öppnat ett kafé till, vid 

Scaniabadet i Västra Hamnen. 

Dolce Sicilia 

Drottningtorget 6 

Telefon: 611 31 10 

Västra Varvsgatan 37 

Telefon: 611 19 10 

Öppettider: Må-Sö 11-19 

www.dolcesicilia.se 

EKO/FAIRTRADE-GUIDE MALMÖ 

Malmö. Syftet med guiden är att på ett lustfyllt sätt inspirera till en mera 

hållbar shopping och hållbart ätande och att visa upp de många goda 

exempel som finns i Malmö. 

Kush 

Första upplagan togs fram 2006 av Naturskyddsföreningen med stöd från 

Malmö stads miljöanslag; den andra, något reviderade upplagan 2007 togs 

fram efter en ansökan av Studiefrämjandet till miljöanslaget, i samarbete med 

Naturskyddsföreningen. År 2008 togs ytterligare en reviderad guide fram. De 

reviderade guiderna finns även i engelsk översättning. 

Guiderna delas ut till allmänheten via Malmö Turism, Miljöförvaltningen, 

på Stadshuset och på alla de ställen som ingår i guiden. 

Kush är slang för något fint, något bra. Klädbutiken, som också är en 

ekofrisörsalong med speciellt fokus på dreads, ligger i Manaturas lokaler 

vid Drottningtorget. Lokalen har fått ett råare, modernare uttryck med 

betong och puts, men de mjuka värdena sitter fortfarande i högsätet. 

Ekofrisören Joshua Taylan och hans kollega Alexis Abelin, dreadsspecialist, 

tog fasta på sitt stora modeintresse och bestämde sig för att 

förvandla Manatura till Kush. En frisörstol finns kvar, den står i ett hörn 

av butiken. Längs med ena väggen står även de ekologiska hud- och 

hårvårdsprodukterna fortfarande till försäljning. 

Kläderna i butiken är alla tillverkade med största möjliga miljöhänsyn, 

en del är i eko-bomull. Träningskläderna, främst för yoga och klättring, 

är till stor del av syntetmaterial som producerats av det miljömedvetna 

företaget Prana. 

– Joshua gillar yoga och jag klättring, så därför valde vi märket Prana 

som funkar för båda. Vi satsar på ekologiskt streetwear och träningskläder 

i bland annat hampa-, soja- och bambufiber, berättar Alexis medan han 

snyggar till en tjejs dreads. Andra märken är Slowmo, Hemp Hoodlamb 

och Skank. 

Tanken är att kläderna främst ska vara snygga, att de sedan är eko och 

schysst producerade kommer som självklar bonus. 

– Det ser ljust ut för ekokläder, som tidigare hade en stämpel av 

tråkighet på sig. Vi vill visa att det finns mode även inom ekokläderna, 

säger Alexis, som fått mycket inspiration av Joshua när det gäller hur både 

hårvårdsprodukter och kläder påverkar miljö och människa. Han ser det 

som en fördel att ekoklädbutiken Fiber Fin ligger intill så att de kan locka 

kunder till varandra. 

Om man vill ha dreads som matchar den fräcka hoodtröjan i bambu och 

soja får man vara utrustad med minst 7 cm långt hår och stort tålamod. 

Kush 

Drottningtorget 2 B 

Telefon: 797 40 

Öppettider: 

Må-Fr 12.30-20 

Lö 13-17 

7-14 timmar tar det att skaffa sig en uppsättning dreads… 

Guiderna finns även att ladda ner på: 


88 89

Rättvis handel i skolan 

Ett pilotprojekt på initiativ av styrgruppen för Fairtrade City har 

undersökt möjligheten att arbeta med den etiska aspekten av 

lärande för hållbar utveckling i skolår 3-5 på Malmös skolor. 

Syfte med projektet är att presentera ämnet etisk konsumtion – konkret social hållbarhet och att 

Malmö är en Fairtrade City för elever i skolår 3-5. Två pilotskolor arbetade med det pedagogiska 

materialet under höstterminen 2009. Utvärdering har skett under vårterminen 2010 för att se 

om projektet ska tas vidare till andra skolor i Malmö. 

Skolorna som deltagit är Bäckagårdsskolan i Husie och Skolan på Ön. Pedagogerna på respektive 

skola har fått information om rättvis handel och om det pedagogiska materialet vid 

två tillfällen. 

De teman som tas upp är: 

• Världshandeln - behöva kontra vilja ha. 

• Märkning - vad är rättvis handel 

• Barnarbete - är det rätt att barn arbetar 

• Choklad och kläder - choklad och mode - för vem 

• Vad kan vi göra 

Utbildningsmaterialet har tagits fram av Catarina Rolfsdotter-Jansson med handledning av 

Inge-Marie Svensson på Lärarutbildningen, Malmö högskola. 

Kontakt: 

Catarina Rolfsdotter-Jansson 

rolfsdotter@telia.com 

Telefon: 040-665 63 35 


Julmarknad 

- med fokus på hållbarhet 

Julmarknaden Good Jul på Hedmanska gården intill Lilla 

Torg är en marknad med fokus på ekologiskt och rättvist 

producerade varor. Även materialet till marknaden - bord, 

pallar och skyltar - har hållbarhetsfokus. 

Den första marknaden arrangerades 2008 och lockade cirka 14 000 besökare under en 

helg. De kunde botanisera bland försäljare som erbjöd allt från barnkläder till grönsaker. 

2009 års marknad drog ännu fler besökare. Genom att försäljarna har både stort 

engagemang och djup kunskap om sina produkter och hur de tillverkats är marknaden 

ett effektivt sätt att nå en bred målgrupp med information om hållbar konsumtion. 

Kontakt: 

Malin Busck 

malinbusck@hotmail.com 

Telefon: 040-34 34 32 

Karin Wallin 

Fairtrade City-kansliet 

karin.wallin@malmo.se 

Telefon: 040-34 34 32 


RÄTTVIS HANDEL I SKOLAN 

JULMARKNADEN GOOD JUL 

90 91

SALT & BRYGGA 

Prisbelönt krögare sprider kunskapen vidare 

Restaurangen Salt & Brygga är ett regelrätt pedagogiskt centrum. 

Grundaren och ägaren Björn Stenbeck brinner för ekologi och 

sprider genom sin entusiasm sin kunskap vidare till gästerna. 

– Detta är min dröm som jag förverkligat, säger 

Björn Stenbeck och gör en svepande gest över 

den eleganta restaurangen. 

Restaurangen ter sig vacker för blotta 

ögat. Men vad man inte ser är den kompromisslösa 

ekologiska omsorgen som ligger 

bakom varenda liten detalj. Från de KRAVmärkta 

kaffebönorna han var först i Sverige 

med, till att möblerna är närproducerade i 

hållbara material och skinnet i soffan och 

på stolsitsarna är garvat med bark i stället för 

kemikalier. Personalens kläder är av ekologisk 

bomull och i köket har omtanken om personalens 

hälsa styrt inredningen. 

Salt & Brygga öppnade i maj 2001 och 

har sedan dess fått en mängd priser. Björn 

Stenbeck menar att han som krögare kan göra 

en stor folkbildande insats och att han har ett 

samhällsansvar. 

– Genom tiderna har nya produkter som 

vin, sprit och tobak alltid introducerats på 

restauranger. Varför nu inte de ekologiska och 

rättvist producerade Krögare har stor makt att 

påverka. 

Björn berättar varje dag om mat och miljö för 

sina gäster och är även ute och föreläser, bland 

annat på Gastronovum i Hässleholm, där hans 

kurs blivit den mest populära. Han har även 

utbildat skolmatspersonal i Malmö och Lund. 

Många arrangörer av möten och konferenser med 

hållbarhetstema väljer att förlägga sin lunch eller 

middag till Salt & Brygga. 

Många av gästerna ställer frågor och visar 

stort intresse för att lära sig mer i ämnet. 

– Det är härligt när gästerna kommer tillbaka 

och berättar att de nu börjat köpa till exempel 

ekologiska ägg och är mycket nöjda med sitt 

val, säger Björn. Han berättar även gärna om 

fördelarna med att köpa lokalproducerat och 

säsongsbetonat, för att hålla kostnaderna nere, 

för att få bättre kvalitet och för att skona miljön. 

Björn gillar att sticka hål på fördomar om 

ekologi och att till exempel visa att det finns 

högklassiga viner och whisky som är ekologiskt 

producerade. 

– Många tror att det är halvflummiga 

människor som är intresserade av ekologi. 

Därför blir många förvånade när de kommer 

till Salt & Brygga. Och det är viktigt att visa 

att det är minst lika hög kvalitet på alla 

råvaror som på en konventionell restaurang. 

Det har hänt en hel del sedan Björn startade 

restaurangen 2001. Då fick han 20 träffar när 

hans sökte på ordet ekologi på nätet. Nu får han 

1,5 miljoner träffar. 

– Då hånade leverantörerna mig, som när jag 

ville ha en ekologisk espresso. Nu har samtliga 

nio stora rosterier i Sverige ekologiskt kaffe. 

Min espresso är dessutom även Rättvisemärkt. 

Kontakt: 

Björn Stenbeck 

Salt & Brygga 

Telefon: 040-611 59 40 

post@saltobrygga.se 

www.saltobrygga.se 

SALT & BRYGGA 

92 93

Mer än 

kaka till 

kaffet 

Skandinaviens första etiska 

coffeeshop finns i Malmö. 

Här får kunderna information 

om rättvis handel och FN:s 

skolmatsprojekt till kaffet. 

BARISTA FAIR TRADE COFFEE 

Barista Fair Trade Coffee vill erbjuda så många 

Rättvisemärkt-certifierade produkter som möjligt 

utan att för den skull vara dyrare än andra fik. 

Så mycket som möjligt av råvarorna är ekologiska 

och personalens kläder är schysst producerade. 

Efter tre år finns Barista redan på sju orter från 

Malmö i söder till Umeå i norr och planen är att 

öppna ett tiotal nya enheter om året. Att Barista 

vann silvermedalj i espresso SM 2009 (som enda 

kedja i final) hjälpte bryta fördomar om eko-reko 

varors kvalitet. Samma pris, men ”godare på alla 

sätt” är kedjans motto. 

Varje Barista coffeeshop sponsrar via ett FNprojekt 

en skolklass i Amharadistriktet i Etiopien 

med skolmat för att göra det möjligt för fler 

barn, och då inte minst flickor, att gå i skolan. 

Det är därför personalen kan stoltsera med FNemblemet 

på skjortärmen, snyggt placerat intill 

Fairtrade-loggan. 

När man väntar på sin kopp kan man se film 

från plantagen som kanske just ens kaffe kommit 

ifrån. En monitor finns i disken, en annan på 

väggen. På väggen finns även ett ställ med 

informationsblad om Rättvisemärkt och om FNprojektet. 

På ett halvår har över 9 000 kunder 

skaffat Baristas gratis Stammiskort där Barista 

skänker en portion skolmat varje gång man fikar. 

Kortet är gjort i PET istället för vanlig PVC. Man 

kan också köpa en tablettask, så får ett barn 

skolmat i en dag. På Baristas webbsida kan följa 

hur skolmats-projektet växer och även läsa mer 

om hur man arbetar på de olika kaffeplantagerna. 

Björn Almér är VD för Barista Fair Trade 

Coffee. Han har ett förflutet som VD för Espresso 

House i tre år. 

– Jag har successivt blivit allt mer intresserad 

av hållbar utveckling och har varit frustrerad 

över att det varit dyrare att köpa ekologiska och 

Rättvisemärkt-certifierade produkter. Vi har valt 

att inte vara dyrare och hoppas att vår minskade 

marginal ska vägas upp av att kunderna väljer 

att komma oftare till oss istället, säger Björn. 

En del menar att det finns en motsättning i 

att vara en kedja och att vara för etisk handel. 

Jag ser det istället som att vi kan sätta fart på 

utvecklingen eftersom vi beställer stora volymer 

och därigenom få bra priser. Genom att vara 

stora har vi även möjlighet att pressa fram etiska 

alternativ från leverantörer som tidigare inte varit 

intresserade. En stor del av vårt sortiment är helt 

nya produkter på marknaden som aldrig hade 

funnits om inte volymen kunde rättfärdiga det. 

På vägen får kunderna lite kretsloppstänk på 

köpet. De kan plocka med sig en påse snyggt 

paketerad kaffesump. Sumpen ligger i en 

återanvänd kaffepåse och är utmärkt kväverik 

gödning i rabatter och balkonglådor. 

Björn tror verkligen på konsumentmakt. 

– Vad som slår mig jämfört med mina tidigare 

”vanliga” jobb är hur många man möter som 

verkligen brinner för en hållbar utveckling. Även 

om kontakten är affärsmässig är det primära 

för motparten oftast att dela med sig av sitt 

kunnande eller att ta del av det vi vet. Det finns 

otroligt många ”goda kapitalister” som tror på 

marknadskrafternas förmåga att driva fram en 

bättre värld och i takt med att konsumenterna 

blir mer medvetna tror jag verkligen att det håller 

på att lyckas. Kraften kommer från gräsrotsnivå i 

en demokratisk form som är härligt omedelbar – 

valet av konsumtion. 

Kontakt: 

Barista Fair Trade Coffee 

Telefon: 040-97 26 06 

www.baristafairtrade.com 

www.fn.se/skolmat 

BARISTA FAIR TRADE COFFEE 

94 95

96 97

Drömmarnas Hus utvecklar 

nya arbetssätt och metoder 

Drömmarnas Hus i Rosengård arbetar sedan 1990 med kulturverksamhet 

för barn och unga i grundskoleåldern från hela 

Malmö. Verksamheten ska främja eget och kollektivt skapande, 

personlig utveckling och gemenskap mellan människor och 

olika kulturer. 

DRÖMMARNAS HUS 

På Drömmarnas Hus utvecklas nya metoder för att bredda kulturens popularitet och pedagogiska 

användningsområde. Arbetet är nu i en spännande utvecklingsfas där det kulturpedagogiska 

arbetssättet möter den upplevelsebaserade utepedagogiken. 

Under två års tid har Drömmarnas Hus byggt upp såväl kompetens som en fysisk 

teambuilding-bana på Fulltofta strövområde inom projektet Guldvalet. Utvärderingar från 

elever och lärare vittnar om metodens kraft inom områdena kommunikation, problemlösning, 

tillit och samarbete. 

Fokus i arbetet är att barn och ungdomar ska få en möjlighet att skapa en mer positiv och 

närmare relation till naturen. Arbetet sker främst på Fulltofta strövområde, som ligger precis 

norr om Ringsjön, mellan Höör och Hörby. Här, mitt i den vackra skogen, ligger två små torp 

som tillsammans med skogen utgör basen för det utepedagogiska arbetet inom Guldvalet. 

Tematiken för Guldvalets tre år är miljöhot, resurser och tillgångar, samt hälsa/ohälsa. 

I Rosengård pågår parallellt det utomhuspedagogiska arbetet i nära samverkan med bland 

annat Rosengårds skolor och Malmö Naturskola. Under år 2010 startar ”Ett litet lokalt 

naturcentrum på Rosengård” i Orangeriet i Drömmarnas Hus trädgård med bi- och växtodling 

mitt i den urbana miljön. För den som vill prova friluftslivet finns kvällskursen Greenteam, 

som erbjuder spännande utomhusaktiviteter i samverkan med friluftsföreningarna. 

Den 8 december 2009 arrangerade Drömmarnas Hus ett miljökonvent på temat 

”Mat & klimat”. 

Högstadieelever från Höganäs, Malmö och Kristianstad deltog med entusiasm och 

diskuterade bland annat hållbara skolmatsedlar. Öppningstalare var Margot Wallström, 

EU-kommissionens vice ordförande. 

Kontakt: 

Lotta Lundgren eller Åsa Johansson 

lotta@drommarnashus.se 

asa@drommarnashus.se 

Telefon: 040-31 15 80 

www.drommarnashus.se 

98 99

Moomsteatern 

utvecklar synen 

på människan 

Ronnie Larsson och Niclas Lendemar 

från Moomsteaterns fasta ensemble 

Hög konstnärlig kvalitet. Prestigefyllda 

priser. Och en arbetsplats för utvecklingsstörda 

skådespelare. Moomsteatern, 

med dryga 20 års verksamhet bakom 

sig, är sedan 2008 en professionell integrerad 

teater med kontinuerlig finansiering 

från kulturpolitiska medel från 

stat, region och kommun. Teatern är en 

guldgruva att ösa ur när det gäller goda 

exempel på social hållbar utveckling och 

utvecklar vår syn på människan. 

MOOMSTEATERN 

Regissör, eldsjäl och grundare Kjell Stjernholm 

instruerar med pedagogisk skärpa. Det är 

tydlighet, respekt, inget ”ovanifrån-perspektiv” 

som gäller. Moomsteatern drivs av enbart 

konstnärliga mål, syftet är inte att utveckla de 

utvecklingsstörda skådespelarna. 

Ensemblen har just avslutat spelperioden på 

Steinbecks klassiska ”Möss och människor”, där 

den efterblivne Lennie gjordes av en skådespelare 

med egen utvecklingsstörning. 

– Nu repar vi barnklassiker. I ”Oz” finns 

en fågelskrämma utan hjärna och en påstått 

empatistörd plåtgubbe. Det handlar om identitet, 

säger Kjell Stjernholm. 

Studieförbundet Vuxenskolan 

finansierade starten av en teatergrupp på 

80-talet, som redan under femte året blev 

heltidsteatern Moomsteatern, med flera 

parallella föreställningar, projekt med olika 

inriktning, gästregissörer och professionella 

produktionsmetoder. De professionella skådisarna 

med utvecklingsstörning är löneanställda och 

medlemmar i Teaterförbundet. 

– Vi har lyckats bryta den strukturella 

diskrimineringen inom arbetslivet. Vi ägnar 

oss inte åt välgörenhet utan påstår att våra 

skådespelare har en unik kompetens. Det 

bekräftas i samarbetet med Teaterhögskolan, 

där en av lärarna sa ”Äntligen har jag träffat en 

skådespelare som vet vad jag menar.”, säger 

Kjell Stjernholm. Tidigare var människor med 

intellektuella funktionshinder utestängda från 

högre utbildning. Den muren rev vi tillsammans 

med Teaterhögskolan. 

Moomsteatern har spelat satirer, musikteater, 

komedier, revy och barnteater. Ensemblen 

har turnerat både i Sverige och ute i världen. 

Dörren är alltid öppen till repetitionerna 

och skådespelarna har berikat tusentals 

studiebesökare. 

– Vi förnyar teaterkonsten och lever upp till 

mer än bara konstnärlig kvalitet Vi förverkligar 

mål som mångfald, jämlikhet, tillgänglighet 

och nyskapande. Våra skådespelare har unika 

sceniska kvaliteter. Ytterst är det en politisk 

verksamhet, eftersom humanistiska och 

människorättsliga frågor är politiska, menar Kjell 

Stjernholm. Det handlar om att flytta människors 

värdegrund. 

Kjell och hans kollegor vägrar att lägga ribban 

lågt för sina produktioner, de ställer tvärtom 

medvetet höga krav och kommer runt problem 

som kan uppstå genom att skapa nya metoder. 

– När man väl upptäckt fördelarna med att 

arbeta med en heterogen grupp söker man medvetet 

efter kompetenser som vi inte redan har, 

intryck som vi inte redan bor i och så vidare. 

Vi rekryterar medvetet oliktänkande. Det blir 

dynamiskt och alla mår bra när vi är olika, 

menar Kjell Stjernholm bestämt. 

Inom kulturvärlden är det inte fint att vara 

utbildande, då är det inte längre konst. Men Kjell 

Stjernholm har inget emot om folk blir klokare 

efter teaterns föreställningar. 

– Att upptäcka vad som händer med en själv 

när den utvecklingsstörde går från att vara ett objekt 

till ett subjekt är en lärande upplevelse i sig. 

Moomsteatern är ett lysande exempel på den 

sociala aspekten av hållbar utveckling. Inklusion 

och delaktighet är ett viktigt mått på välstånd 

som inte går att mäta i BNP. 

– Vi spelar en viktig läranderoll eftersom 

vi är ett slags lyckoexempel som inspirerar 

andra genom både föreställningarna och alla 

studiebesök vi har på repetitionerna, som alltid 

är öppna. Vi är aktiva kunskapsförmedlare längs 

med hela linjen. Studiebesöken fungerar som ett 

lackmuspapper för oss, skådespelarna känner 

direkt av vad som fungerar eller inte och det 

skyndar på instuderingen. 

Kontakt: 

Kjell Stjernholm 

kjell@moomsteatern.com 

Telefon: 040-21 85 00 

Folkets Hus vid Nobeltorget 

www.moomsteatern.com 

Gästskådespelaren 

Lotten Roos (i rött), 

Gunilla Ericsson, 

Niclas Lendemar och 

Ronnie Larsson 

från den fasta 

ensemblen. 

MOOMSTEATERN 

100 101

Till salu: 

Långsiktighet och rättvisa 

Kläder, skor, smycken, presenter och choklad är några av de varor man kan 

botanisera bland i butiken Uma Bazaar. Här shoppar man med gott samvete 

och lär sig något nytt vid varje besök genom att läsa på varorna och prata med 

personalen. 

Butiken startade som ett arbetsmarknadsprojekt 

med medel från EU:s Växtkraft Mål 3, 

Socialstyrelsen och Malmö stad. Elva av de 

22 deltagarna som arbetstränade i det tvååriga 

projektet fick anställning under eller 

efter projektperioden. 

Grundaren av Uma Bazaar, Elisabeth 

Gudmundson, fick idén till butiken och 

projektet efter att ha fått pris av organisationen 

Individuell Människohjälp, IM, för att ha startat 

gatutidningen Aluma. En del i IM:s pris var en 

resa till Indien, där hon efter att ha fått kontakt 

med indiska kooperativ, tog fram idén till en 

butik där de som arbetade där skulle kunna 

hjälpa sig själva till en bättre tillvaro. 

Butikens sortiment har förändrats sedan 

starten. Varorna kommer nu från större 

företag som kan garantera transparens i alla 

produktionsled, bra arbetsvillkor för dem som 

tillverkar kläderna, rimlig lön samt oftast 

sjukförsäkring eller fri hälsovård. Långsiktighet 

är förutom rättvisa ett ledord för verksamheten. 

Uma Bazaar har ett stort utbud av kläder för 

både kvinnor, män och barn i ekologiska material, 

det mesta i Fairtrade-bomull. Här finns leksaker 

som både är snälla för barnens ömtåliga hud och 

för dem som tillverkat dem,samt en hel del saker 

som är bra presenter. Med en etiskt producerad 

present sprids hållbarhetsbudskapet vidare. De 

flesta varor är tydligt märkta så att man får insikt 

om hur de är producerade är man packar upp 

dem. 

UMA BAZAAR 

Grundaren Elisabeth Gudmundsson 

Kontakt: 

Elisabeth Gudmundson 

eller Tina Espe 

info@umabazaar.se 

Telefon: 040-12 30 85 

www.umabazaar.se 

102 103

MALBAS 

helamalmö - med basket som röd tråd 

Basketklubben Malbas projekt ”hela malmö” är ett samhällssocialt 

integrationsprojekt som ger barn i skolår 4-6 möjlighet att 

med basketen som röd tråd lära känna barn från andra områden 

och få rätt attityd till kriminalitet. 

Motion, integration och brottsnegativ inställning 

är de tre huvudingredienserna i ”hela malmö”. 

Syftet med projektet är att: 

• Få ungdomar engagerade i någon föreningsoch 

fritidsverksamhet. 

• Integrera (skapa positiva möten mellan) unga 

människor i alla dess former (mellan kön, 

mellan skolor, mellan stadsdelar). 

• Förbättra unga människors värderingar. 

• Förbättra ungdomars syn på skolan som 

institution. 

• Ge unga människor något att se fram emot, 

så väl som till olika möten och verksamheter 

men även egna drömmar de själva jobbar för 

att uppnå. 

• Känna att Malmö är deras stad, de är 

HELA Malmö. 

• Unga människor träffar yngre vuxna att 

se upp till – positiva förebilder. 

Cirka 2 000 elever i skolår 4-6 på 17 

mellanstadieskolor spelar basket en gång i 

veckan och pratar våld och skadegörelse med 

sina idoler, som är specialutbildade elitspelare 

eller andra förebilder till exempel från musikens 

värld. De certifierade instruktörerna utbildas i 

ämnena ”etik och moral”, ”etniska relationer”, 

”narkotikalära”, ”lung- och hjärträddning och 

ABC” och ”fysisk träning för barn”. 

Alla eleverna i ”hela malmö” börjar 

givetvis inte i en basketklubb. Men många av 

dem som inte satsar på sporten kommer att 

lira tillsammans på rasterna och efter skolan, 

vilket ger en lugnare miljö när barnen har något 

gemensamt att samlas kring. 

Utöver träningen på skolorna ordnas 

gemensamma aktiviteter där barn från olika 

stadsdelar och skolor får träffas. De träffas till 

exempel och spelar brännboll i blandade lag och 

grillar korv i Pildammsparken. Projektet har rönt 

stort intresse, både från andra kommuner och 

från idrottsföreningar. 

Stjärnresan är ett sidoprojekt inom ”hela 

malmö”-skolmodellen där barnen får möjlighet 

att uttrycka sig på olika vis – från att skriva och 

rita till att dansa och sjunga - och får chansen 

att vinna en resa till en plats där de får se sin 

idol utöva sin sport. 

Golden – Gruppverksamhet under och efter 

skoltid för åldrarna 10-16 år, är ett annat delprojekt 

inom ”hela malmö” med syfte att 

stärka självkänslan och samhörigheten med 

andra genom möten i mindre grupper i skolmiljö 

eller på andra ställen i Malmö. 

SummerHoops är en sommarlovsaktivitet 

med fokus på basket i olika stadsdelar. Syftet 

med denna verksamhet är att ge ungdomarna 

något meningsfullt att göra på sommarlovet. 

Det innebär grillning, besök i andra stadsdelar 

och engagemang på Malmöfestivalen, där 

SummerHoops är en unik smältdegel av alla 

typer av människor. 

Kortfilmen Första Gången tar upp diskussioner 

kring droger och alkohol och hur unga 

människor kan lära sig att stå emot grupptryck. 

Filmen spelade ”hela malmö” in i samarbete 

med Socialstyrelsen och Concha Films under 

2008. 

Kontakt: 

Nicholas Lunabba, Malbas 

Telefon: 040-611 35 30 

www.helamalmo.com 

Basketspelaren Nicolas Lunabba 

tillsammans med Marcus Nyman-Östbard 

LÄRANDE I FÖRENINGAR 

MALBAS 

104 105

106 107

Verktygslåda 

- Tips och länkar för dig som vill göra själv 

Inspiration är nödvändig, men också konkreta tips och råd. 

Här kommer en verktygslåda med kontaktuppgifter till lokala, 

nationella och internationella projekt. Dessa projekt erbjuder 

tips, material, litteratur, handledningar och annat användbart. 

VERKTYGSLÅDAN 


Skolverket ansvarar för att stödja och inspirera 

skolor i deras arbete med hållbar utveckling. 

På hemsidan www.skolverket.se hittar du, 

förutom goda exempel från andra skolor och 

länkar till resurser i världen, också information 

om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. 

Du hittar dessa resurser genom att klicka på 

”Utveckling och bidrag” i rullgardinsmenyn, 

välj sedan ”Ämnesövergripande” i menyn i 

vänsterspalten, för att sedan klicka på 

”hållbar utveckling”. 

Malmö stad satsar på att bli ledande inom 

kunskap och lärande för hållbar utveckling. 

Kommunfullmäktige har redan stöttat satsningen 

genom att avsätta 15 miljoner kronor under åren 

2008 och 2010. Pengarna har gått till en rad 

pedagogiska insatser inom området. 

Läs mer om vad som händer i Malmö stad 

på www.malmo.se/hallbartlarande! Där hittar du 

information allt från kurser och konferenser till 

trycksaker och länkar. 

Hållbar utveckling i skolan är en sida där du 

som jobbar med lärande för hållbar utveckling 

i grundskolan och gymnasiet ska kunna hitta 

inspiration, fördjupning och konkreta tips. 

Webbsidan är ett samarbete mellan Lärarutbildningen 

vid Malmö högskola och Miljöförvaltningen 

i Malmö stad inom ramen för RCE Skåne 

med delfinansiering av Sparbanksstiftelsen 

Skåne. Läs mer om hutiskolan.se på sidan 81. 

Vill du läsa några dokument som det offentliga 

Sverige baserar sitt arbete med lärande för hållbar 

utveckling på Gå då till www.regeringen.se 

och läs regeringens betänkande ”Att lära för 

hållbar utveckling (SOU 2004:104)”. 


108 109


Fortsättning » Lärande för hållbar utveckling 

Metoder för lärande 


Academy for Educational Development (AED) 

är en ideell organisation som arbetar globalt för 

att förbättra utbildning och hälsa, samt stärka 

föreningslivet och den ekonomiska utvecklingen. 

På www.aed.org finns flera resurser i form av 

handböcker för metodik, inspirerande metoder 

och berättelser från projekt som kan fungera som 

inspiration. Under rubrikerna ”Programs och 

Approaches” finns många intressanta teman. 

Skåne är ett Regional Center of Expertise 

eller ett RCE (läs mer på sidan 14 eller på 

www.rceskane.se). Detta regionala nätverk ska 

sprida lärande för hållbar utveckling. Ett lärande 

som ska skapa förutsättningar och möjligheter 

för människor att ta ansvar för en hållbar framtid 

både på ett personligt och professionellt plan. 

För att ge slagkraft och spridning åt arbetet med 

lärande för hållbar utveckling har United Nations 

University introducerat idén om regionala centra, 

som arbetar lokalt för att stimulera och stödja 

detta lärande. Det finns idag 75 RCE i världen, 

varav 23 i Europa. Mer information om vad detta 

innebär i detalj hittar du på www.ias.unu.edu 

om du klickar på Education for Sustainable 

Education, antingen i rullgardinsmenyn om 

Research eller under rubriken Research 

Programmes. Där går du sedan lätt vidare 

till Regional Centers of Expertise. 

I Dalarna har 15 skolor från sju olika 

kommuner valts ut till att delta i projektet 

Lärande för hållbar utveckling. Skolorna har 

antagit utmaningen att utveckla nya metoder, 

verktyg och rutiner för att driva skolans arbete 

mot en hållbar samhällsutveckling ytterligare 

framåt. Läs mer på www.lhu.se, där det förutom 

information om projektets olika aktiviteter finns 

en verktygslåda med i projektet testade metoder. 

Lärande ska nå alla. Just nu pågår en dekad 

för lärande för hållbar utveckling, samtidigt som 

det också är ett decennium för läskunnighet samt 

ännu viktigare: den globala Utbildning 

för alla-rörelsen som leds av UNESCO 

www.campaignforeducation.org. FN:s organisation 

för utbildning, vetenskap och kultur, 

www.unesco.org, är en gigantisk organisation 

Läs mer om lärande för hållbar utveckling 

genom att söka Education for Sustainable 

development under rubriken ”Themes” i 

rullgardinsmenyn. De erbjuder en utmärkt, 

webbaserad lärarutbildning om ämnet på 

www.unesco.org/education/tlsf och kan 

rekommenderas för alla med ett intresse i 

området som är bekväma med engelska. 

Arbetet med lärande för hållbar utveckling 

betonar att hela världen ska vara ett gemensamt 

utrymme för lärande. Detta tar Global Learning 

Portal, www.glp.net/home, fasta på och erbjuder 

ett lärandenätverk för utbildare världen över. 

Här kan du hitta resurser i form av material 

och nätverksgrupper att samtala med. 

Världsnaturfonden WWF har under många år 

byggt upp en skattkammare av resurser för 

pedagoger. Klimat Konsumtion På hållbar väg 

Leta det som passar dig i Världsnaturfondens 

lärarrum på www.wwf.se där du klickar på 

”Utbildning” i rullgardinsmenyn, sedan hittar du 

lärarrummet och mycket annat i vänsterspalten. 

På sidan 20 kan du läsa om Resurscentrum 

för Mångfaldens Skola, RMS. De erbjuder 

fortbildning i form av kurser och seminarier. 

Vill du se vad som erbjuds kan du gå in på 

www.malmo.se, och söka på Resurscentrum. 

Grön Flagg är en miljöutmärkelse för skolor och 

förskolor, som också finns internationellt. Håll 

Sverige Rent ansvarar för utmärkelsen, och du 

läser mer på www.hsr.se. Håll Sverige Rent har 

många goda lektionstips för pedagoger under 

fliken ”Skola & förskola” i rullgardinsmenyn. 

På www.esdtoolkit.org finns en hel 

verktygslåda med omfattande teoretisk bakgrund 

till lärande för hållbar utveckling. Kräver lite tid, 

men ger desto mer tillbaka. På www.unece.org 

hittar du goda exempel på metoder. Klicka 

på Environmental Policy i vänsterspalten, 

för att sedan välja Education for Sustainable 

Development, och slutligen hittar du Good 

Practices in ESD. 

Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete, 

Sida, fördelar det svenska biståndet. Att arbeta 

med att främja en miljömässigt god samhällsutveckling 

är en mycket viktig del av det svenska 

biståndet. Fattiga människor är ofta direkt 

beroende av naturresurser som skogar, mark och 

hav. Samtidigt drabbas redan utsatta grupper 

särskilt hårt av miljöförstöring. Dessutom finns 

ett starkt samband mellan minskad fattigdom och 

satsningar på hälsa och utbildning. Utbildning ger 

människor de verktyg som behövs för att ta sig ur 

fattigdomen och bygga ett demokratiskt samhälle. 

Läs mer om Sida på www.sida.se. Klicka på 

”Bistånd och utveckling” i rullgardinsmenyn, 

sedan på fem viktiga områden i vänsterspalten, 

så hittar du information om kunskapssatsningar 

och hållbar utveckling. 



110 111



Klimatfrågan 

Hållbar livsstil 

Social hållbarhet 

Det finns många klimatskolor och utbildningar 

på webben. Malmö stads egen lärarhandledning 

”Klimatakuten” kan du beställa på Miljöförvaltningen. 

Missa inte heller Klimat-X på sidan 24 

hemsida www.klimatx.se. Malmö högskola har 

också information om projektet på www.mah.se/ 

lut/nms/klimatx. Slutligen så har Malmö stad ett 

test för att ta reda på de koldioxidutsläpp du ger 

upphov till på www.klimat.info/malmo. 

Vill du ha besök av ett proffs på frågan 

Kontakta den kommunala energirådgivaren 

och boka en föreläsning – du hittar dem på 

www.energiradgivarna-i-skane.nu. Energirådgivare 

i hela södra Sverige var med och tog 

fram kampanjen Sparkraft där det finns 

många matnyttigheter www.sparkraft.nu. 

Det finns hjälp med uppdaterad information till 

undervisningen bland annat på: Meteorologiska 

institutionen vid Stockholms universitet, 

www.misu.su.se/klimat, SVT, www.svt.se/klimat, 

samt SMHI, www.smhi.se - klicka på bilden med 

”Klimat i förändring” till höger i skärm. 

Även energibolagen arbetar för beteendeförändringar 

i energikonsumtion. Titta in 

på www.eon.se och klicka på ”Energirådgivning”, 

där du hittar ”Klimatskolan”. 

Besök www.vattenfall.se där du väljer 

”Lev energismart”. Där finns ytterligare 

resurser för det klimatsmarta livet. 

Hur hållbar är din livsstil Hur mycket 

naturresurser krävs för att du ska kunna leva 

det liv du gör Vill du ta reda på detta och 

samtidigt få tips på vad du kan göra för att 

kanske leva lite mera hållbart Testa dig själv 

på www.miljomataren.kov.se 

Ditt ekologiska fotavtryck – hur många jordklot 

krävs för din livsstil Ta reda på det genom 

att göra testet på www.earthday.net/Footprint. 

Vill du sedan veta mer om begreppet 

ekologiska fotavtryck kan du läsa om detta 

på Världsnaturfondens hemsida www.wwf.se. 

Informationen hittar du lättast genom att söka 

på begreppet i sökrutan. 

Håll Sverige Rent har vi redan tipsat om och 

de har verkligen många goda lektionstips för 

pedagoger under fliken ”Skola & förskola” i 

rullgardinsmenyn på www.hsr.se. Klicka sedan 

på ”Material och inspiration” i vänsterspalten, 

så hittar du exempelvis konsumtion som tema 

att fördjupa dig i. 

Ekocentrum är ett kunskapsforum och en 

inspirationskälla i miljö- och hållbarhetsarbetet, 

som vill visa på vägar mot en ekologiskt hållbar 

samhällsutveckling. På Ekocentrum hittar du 

Sveriges största permanenta miljöutställning. Där 

kan man se produkter, system, teknik och idéer 

för en hållbar livsstil. Miljöutbildningar i form av 

vandrande föreläsningar i utställningen vänder 

sig till såväl företag, förvaltningar och studerande 

som allmänheten. www.ekocentrum.se 

Besök magasinet REA på www.svt.se/rea för 

konsumentundersökningar för unga, med fakta 

om hur man påverkar samhället. 

Konsumtion ger upphov till avfall. Besök 

www.sopor.nu för att spela ”Rena Skräpet” 

eller lära dig om hur du minskar och tar 

hand om soporna du ger upphov till. 

YouthXchange är ett annat material från 

UNESCO som på ett pedagogiskt sätt kopplar 

en hållbar framtid till den egna konsumtionen 

www.youthxchange.net. 

Naturskyddsföreningen är Sveriges största 

miljöorganisation, med över hundra års 

historia och den samlade kunskapen från 

detta århundrade av aktiviteter. Gå in på 

www.naturskyddsforeningen.se och klicka 

sedan på ”Grön guide” i rullgardinsmenyn, 

så hittar du mängder med tips och fakta för 

en hållbar livsstil. Dessutom kan du här hitta 

vägar att engagera dig tillsammans med andra! 

Rädda Barnen har tagit fram webbplatsen Effekt 

för ungdomar, www.effekt.rb.se. Där går man 

igenom svåra frågor som våld, vardagrasism och 

skilsmässor på ett tanke- och samtalsväckande 

sätt. Läs om lokala satsningar på sidan 52. 

Länsstyrelsen i Skåne arbetar med hållbar 

utveckling i alla aspekter, även social hållbarhet. 

För organisationen handlar social hållbarhet om 

att på lång sikt bygga ett samhälle som sätter 

människans behov och välbefinnande i centrum. 

Målsättningen är att skapa stödjande miljöer där 

individen kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, 

utveckling och hälsa. Läs mer om myndighetens 

arbete på www.lansstyrelsen.se/skane. 

I vänsterspalten hittar du ”Sociala frågor” 

under ”Vår verksamhet”. Därefter väljer du 

”Social hållbarhet”, så hittar du information 

om metoder, projekt och mera. 

Röda Korset behöver ingen närmare presentation. 

Denna globala organisation arbetar för social hållbarhet 

på flera sätt, som exempelvis humanitär 

rätt, integration, kris- och katastrofhantering och 

hälsa och social trygghet. Vill du veta mer eller 

engagera dig, gå till www.redcross.se. 



112 113



Ekonomisk hållbarhet 

Globala 

utvecklingsfrågor 

Natur- och 

utepedagogik 

Malmö Naturskola har en resursbank i form av 

webbplatsen Gläntan, www.natur.pedc.se, där 

du hittar såväl tips på aktiviteter att genomföra 

som fortbildningsfilmer och kurserbjudanden. På 

denna hemsida finns dessutom goda idéer för att 

skapa en grön skolgård. 

Utenavet heter ett nationellt nätverk för främjande 

av utomhuspedagogik. På www.utenavet.se hittar 

du tips på läromedel och information om den 

nationella konferens som nätverket arrangerar 

vartannat år och som Malmö ska vara värd för 

2011. 

Organisationen Global Utmaning hittar du på 

www.globalutmaning.se. Denna organisation 

består av enskilda, organisationer och företag 

som enas i sitt starka samhällsengagemang och 

viljan att driva på en hållbar utveckling både 

inom landet och internationellt. Huvudfokus 

ligger på globalisering och de utmaningar som 

globaliseringen innebär. Under fliken Kunskap 

finns inspirerande material för diskussioner om 

ställningstagande. 

Kakbanken på Södermalm är banken som 

investerar i näringslivet i utvecklingsländer. 

Låter det knasigt Du lära dig mer om mikrokrediter, 

mikrolån, socialt företagande och 

hållbar utveckling på bankens webbplats 

www.kakbank-sodermalm.se. 

Den Globala Skolan fokuserar på lärande om 

globala frågor för hållbar utveckling. De organiserar 

kurser och andra aktiviteter i hela landet, 

med många aktiviteter i Malmö och Skåne som 

erbjuds till deltagarna utan kostnad. Se vilka 

kurser som ges på www.denglobalaskolan.com 

UNDP är FN:s globala utvecklingsprogram. De 

finns på plats i nästan alla världens utvecklingsländer 

för att tillsammans med länderna själva 

stärka demokratin, bekämpa fattigdomen, förebygga 

och lösa konflikter och kriser samt arbeta 

mot miljöförstöring och klimatförändringar. Att 

främja kvinnors ställning och stärka respekten för 

de mänskliga rättigheterna genomsyrar allt de gör. 

Läs mer på www.undp.se. 

Globalportalen är en webbplats där cirka 40 

svenska ideella organisationer har samlat artiklar 

och tips på aktiviteter om världens utveckling 

och bistånd. Globalportalen frågar ”Tycker du att 

världen kan bli bättre Vill du göra nåt åt miljön” 

Om du svarar ja på någon av dessa frågor gå då till 

www.globalportalen.org. 

Upplev och upptäck havet tillsammans med 

SEA-U:s kunniga personal. Alla är välkomna att 

håva och snorkla. Läs mer på sidan 72. SEA-U 

erbjuder också kompetensutveckling för pedagoger 

och ungdomar. Föreningen använder sig 

av metoderna Genuine Contact och Open Space. 

Läs mer på hemsidan www.sea-u.se 

Världsnaturfondens Naturväktarna är ett utmärkt 

redskap för att strukturera utomhuslektioner med 

olika tema, där deltagarna dessutom deltar i en 

landsomfattande undersökning av svensk natur 

och miljö. Gå med på www.wwf.se/naturvaktarna. 

Där finns också frågesporten ”Planeträddarna”. 

NCU i Vimmerby är Linköpings universitets 

kunskapscentrum för lärande och upplevelser 

utomhus. Institutionen vill med sin kunskap 

förena vetenskapens styrka med kreativiteten 

som hämtas från Astrid Lindgrens miljöer och 

författarskap. Målet är att bli ledande på 

lärande och upplevelser utomhus. Läs mer 

och se vilka kunskapstjänster som erbjuds på 

www.utomhuspedagogik.nu. 

Lärorika spel om svenska djur och svensk natur 

för unga finns på tv-programmet Myror i Brallans 

hemsida www.svt.se/myroribrallan. 

Naturskoleföreningen organiserar Sveriges naturskolor. 

Föreningens medlemstidning heter Bladet. 

Den ligger på www.naturskola.se/bladet.htm. Där 

finns goda exempel och konkreta tips på metoder. 

Världsnaturfonden har ett lärarrum även på 

den internationella hemsidan www.panda.org 

Klicka på ”About Our Earth” i rullgardinsmenyn, 

sedan ”Teachers” i vänsterspalt. Denna sida är 

precis lika välfylld som den svenska WWF-sidan. 



114 115

Ladda ner (12,8Mb) - ISU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?