1rcgbKw

Torsdag Brasilien 25/9 i fokus
En lektion i brasiliansk
litteraturhistoria
Foto: OLA KJELBYE
Länge leve
Bokmässan!
Nu håller du Bokmässans seminarieprogram
i din hand. Mycket
hårt arbete och tankekraft har mynnat
ut i 400 programpunkter – och
det bästa ligger ändå framför oss:
Bokmässan.
Förra årets mest besökta seminarium
var ”Men läs då unge”. Det visar
att ni, våra besökare, delar vårt engagemang
för läsning.
Vad ska då bli årets snackis Obemannade
skolbibliotek, Digitaliseringen
i skolan, Privatiseringen av välfärden,
Europas ansvar i den nya folkvandringstiden,
kombon Lars Lerin/
Amelia Adamo eller kanske årets tema
– för vilket land kan vara mer 2014
än Brasilien
Förutom ämnen ur samtiden bjuder
också årets program på återblickar
och ger möjlighet till reflektion.
Bokmässan fyller 30 år i år. Om du
låter seminarieprogrammet lotsa och
inspirera dig under Bokmässan lovar
jag dig bredd, djup, humor och inte
minst bildning.
Ett visst mått av beslutsångest, och
att det kan bli vanebildande i sisådär
30 år till, det får du ha i beredskap.
Bokmässan pågår IRL, på riktigt
och varje seminarium är unikt och
kommer aldrig igen. Välkommen att
frossa i årets seminarieprogram – nu
börjar resan mot #bokmässan.
Tack till våra samarbetspartners
i årets tema, Brasilien i Fokus:
Brazilian Ministry of External Relations,
Embassy of Brazil in Stockholm,
Ministry of Culture och Govern ment
of Brazil. MARIA KÄLLSSON
Mässansvarig
B R A Z I L I A N G O V E R N M E N T
Ministry of
External Relations
Årets huvudtema på Bokmässan är brasiliansk litteratur.
Vi stiger in i en ny litterär värld och välkomnar tjugotalet
författare, poeter och konstnärer. Men för att rätt kunna uppskatta
det nutida bör man veta något om historien.
Översättaren Fredrik Ekelund ger en snabb lektion
När den spanska förläggaren Carmen
Balcells myntade begreppet ”magisk realism”
på 1960-talet var det ett genidrag som hjälpte
till att rikta fokus mot den latinamerikanska
litteraturen. Den spanskamerikanska, vill
säga, den brasilianska fick ingen draghjälp av
detta utan fortlevde i skuggan av den spanskamerikanska.
Men i takt med att Brasilien tar
sin rättmätiga globala plats ekonomiskt och
politiskt håller detta på att förändras; att bokmässor
numera har Brasilien som tema är ett
av flera tecken.
Den moderna brasilianska litteraturen
går tillbaka på Euclides da Cunhas Markerna
brinna från 1902, en dramatisk skildring av ett
uppror i Canudos, i det inre av Bahia. da Cunha
ville skildra det journalistiskt men det blev stor
litteratur och en roman som kom att inspirera
Vargas Llosa många år senare till hans Kriget
vid världens ände.
da Cunha lade grunden till en brasiliansk
realism och hans roman blev ett brott med en
eklekticism som präglade brasilianska författare
på 1800-talet – Brasilien skådat genom
europeiska ögon.
En annan viktig händelse blev konstveckan
i São Paulo 1922, A Semana de Arte Moderna;
det var där och då som ett konstnärligt, brasilianskt
självmedvetande slog igenom, en känsla
som fortplantades även inom musiken och litteraturen
och Mário de Andrades ”magiskt realistiska”
skröna Macunaïma från 1927 är en surrealistisk
och ljuvligt humoristisk hyllning till
Brasilien – på dess egna villkor.
Guldåldern för den brasilianska modernismen
infaller på 1930- och 40-talen med
poeter som Carlos Drummond de Andrade,
João Cabral de Melo Neto, Lêdo Ivo och Cecília
Meireles, breda epiker som Jorge Amado och
Érico Veríssimo, den geniförklarade Clarice
Lispector, Lydia Fagundes Telles och vildmarksdoktorn
och den språklige alkemisten Guimaraes
Rosa.
Brasilien fick under dessa decennier en
litteratur av internationell klass med författare
som talade med egna, brasilianska röster från
i brasiliansk litteraturhistoria.
olika delar av det stora landet. En andra våg av
modernister kom under 1950- och 60-talen med
författare som Paulo Mendes Campos, Fernando
Sabino, Nélida Piñon, Rubem Fonseca, João
Ubaldo Ribeiro och Cora Coralina.
Mest känd internationellt på senare år
är Paulo Coelho för sina new age-inspirerade
romaner men även Paulo Lins har fått stor uppmärksamhet
för den grymma favelaskildringen
Guds stad (1997) som också blivit film.
Chico Buarque, en av bossanovans upphovsmän,
har också etablerat sig som författare med den
geniala släktskildringen Leite derramado från 2008
och kortromanen Budapest (på svenska 2010).
Poeter som bör nämnas är den lätt kultförklarade
Ferreira Gullar men också Adélia Prado,
Horácio Costa och Reynaldo Valinho Alvarez,
samtliga med dikter på svenska.
Vad gäller den unga generationen samlade
tidskriften Granta texter från tjugo av de
mest lovande brasilianska författarna i ett nummer
2012.
Fyra namn att lägga på minnet är Vanessa
Barbara, som slog igenom med den experimentella
reportageboken O livro amarelo do terminal,
om en busstation i São Paulo, 2008, och
som i höst kommer med sin första roman på
svenska, Salladsnätter, Carola Saavedra, som
debuterade med romanen Toda terça 2007 och
senast kom med Paisagem com dromedário,
2010, en formmässigt intressant roman där flirten
med radioteaterns form skapar en spännande
dimension, Michel Laub, en judisk författare
från Porto Alegre som också kommer med
sin första roman på svenska i höst, Att falla, en
omskakande skildring av en judisk pojkes uppväxt
i Porto Alegre och Daniel Galera, också
från Porto Alegre. Hans roman Maõs de cavalo
från 2006 är en lysande roman i medelklassmiljö
där våldet hela tiden ligger latent, suggestivt
skildrat av en durkdriven Galera, som är
ännu ett fint bevis för att den brasilianska litteraturen
inte längre befinner sig i någons skugga
utan numera tagit sig ut i solen.
Fredrik Ekelund
författare och översättare
6