Kropp-själ eller mittemellan
Kropp-själ eller mittemellan
Kropp-själ eller mittemellan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Kropp</strong> – själ<br />
<strong>eller</strong> <strong>mittemellan</strong><br />
Barn och ungdomar med<br />
långvariga smärtor<br />
Psykoedukation<br />
Mats Karling<br />
Endagskurs nov 2011
Vad är psykoedukation<br />
• Ett sätt att lära patienten hur besvären<br />
uppkommit<br />
• Möjliga orsaker vad som kan<br />
förvärra/förbättra tillståndet<br />
• Hur man kan arbeta för att minska besvären
Ett vanligt scenario<br />
• Smärtan började med ett mindre trauma<br />
<strong>eller</strong> infektionsjukdom<br />
• Smärtan går inte över<br />
• Många sjukvårdsbesök, utredningar<br />
• Inget funnet<br />
• Provat olika analgetika, bara kortvarig effekt<br />
• Psykiskt
<strong>Kropp</strong> – själ<br />
• Sjukvården är av tradition dualistisk<br />
• Hittar man inte felet i kroppen: tarmarna,<br />
benet, knäet hvudet (MRI) etc<br />
• …Så måste det vara själen:<br />
• ”Det är inbillning”<br />
• ” Dom tycker jag är knäpp”<br />
• ”Hon gör sig till”<br />
• Etc etc
Vad händer<br />
Familjen påverkas<br />
Isolering<br />
Oro, ängslan<br />
Stress<br />
Smärta<br />
Smärthämning<br />
Dålig återhämtning<br />
Dålig sömn<br />
Inaktivitet
Varför smärta<br />
• En upplysning till<br />
oss att något är fel.<br />
• Vi kanske håller på<br />
att bli skadade.<br />
• Det skall lära oss att<br />
undvika det som<br />
skador oss.
Descartes uppfattning av smärta
Smärt-<br />
Banor
Smärta har många komponenter<br />
• Var gör det ont<br />
• Hur känns det<br />
• Oro rädsla, jag kan<br />
skada mej!<br />
• Planer för att undvika<br />
• Man blir på spänn för<br />
att slå tillbaka <strong>eller</strong><br />
springa därifrån<br />
Affektiv evaluerande<br />
komponent av smärta<br />
Efter Martin Ingvar
Tiden och smärta, vänjer man<br />
sig
Strömstyrka<br />
Windup
Smärta innehåller ett mått av<br />
lärande<br />
• En situation som kan innehålla smärta<br />
innebär att vi förvänta oss smärta<br />
• Ett experiment:<br />
• Postoperativ patient som kan ge sig själv<br />
morfin via en pump (PCA) mot smärta
Nocebo<br />
• Man säger till patienten:<br />
1. man ger ett medel som kan öka<br />
postoperativ smärta<br />
2. man ger ett medel som man inte vet om det<br />
ökar smärta <strong>eller</strong> ej<br />
3. Man ger ett medel som ej påverkar smärta<br />
• Koksalt injiceras<br />
• Vad händer med patientens smärta
Vad hände<br />
1. Patienten förbrukar 30% mer morfin<br />
2. Patienten förbrukar 20% mer morfin<br />
3. Ingen skillnad<br />
• Om man injiceras en antagonist till CCK<br />
(proglumide) uteblir reaktionen!<br />
Benedetti et al Pain 1997<br />
• Alltså förväntan påverkar<br />
smärtupplevelsen!
Smärthämmning<br />
• Vi har i centrala nervsytemet<br />
smärthämmande mekanismer<br />
• Ämnen som endorfiner, serotonin och<br />
noradrenalin kan frisättas och ge<br />
smärthämmning<br />
• CCK (cholecystokinin) hämmar aktiviteten i<br />
våra smärthämmande system
Ett experiment till<br />
• Samma upplägg som förut, men<br />
1. Man säger till patienten att man ger koksalt<br />
2. Man säger till patienten att men inte vet om det<br />
är koksalt <strong>eller</strong> smärthämmande medel<br />
3. Man säger till patienten att det är<br />
smärtstillande medel<br />
• Vad händer
Placebo<br />
1. Lika mycket morfin<br />
2. 20% mindre<br />
3. 30% mindre<br />
• Naloxone tar bort skillnaderna!
Placebo/Nocebo<br />
Stress<br />
Ångest<br />
Förväntan<br />
Distraktion<br />
Förväntan
Förväntan och betydelse har<br />
betydelse<br />
• Soldater under 1:a världskriget som blev<br />
skadade behövde knappast någon<br />
analgetika!<br />
• Kriget, livsfaran, var över för deras del<br />
• Har han ont
Inlärning<br />
• Man kan ”lära” sig att ha ont.<br />
• Om smärta skall komma vid tillfälle <strong>eller</strong><br />
stimuli kan smärta uppkomma utan<br />
smärtstimuli vid detta tillfälle<br />
• Det är då lätt att lära sig att undvika<br />
saker förknippade med smärta<br />
• Jämför med Pavlovs hundar
Inlärning av smärta<br />
Stimulering av fotsulan och<br />
visuell signal<br />
Bara visuell signal<br />
Efter Martin Ingvar
Vad påverkar smärta mer<br />
• Smärta på verkar larmsystemet (amygdala)<br />
och ökar då muskelspänning via<br />
muskelspolarna. (Beredd på att fly!)<br />
• Långvarigt ökad muskeltonus ger så<br />
småningom skador i muskel.<br />
• Dessa skador ger i sin tur smärta.<br />
• Exempel: Spänningshuvudvärk,<br />
Fibromyalgi.
Stress<br />
• Långvarig stress verkar öka<br />
smärtkänsligheten<br />
(Cristea 1994)<br />
• Något för familjen att fundera över:<br />
Har något som innebär stress inträffat<br />
– T.ex. mobbing<br />
– Inlärningsproblem<br />
– Skilsmässa<br />
– dödsfall<br />
(
Smärta, stress är associerad<br />
med muskelspänning<br />
• Spänningshuvudvärk<br />
• The Role of Muscles in Tension-Type Headache Bendtsen L,<br />
Fernández-de-la-Peñas C Curr Pain Headache Rep. 2011 Jul 7<br />
• Fibromyalgi<br />
• Randomized controlled trials of psychological therapies for<br />
management of chronic pain in children and adolescents: an<br />
updated meta-analytic review. Palermo TM, Eccleston C,<br />
Lewandowski AS, Williams AC, Morley S. Pain. 2010<br />
Mar;148(3):387-97
Avslappning<br />
• Avspännig ofta bra hjälp mot bl.a<br />
spänninghuvdvärk<br />
– Larsson B et al. Relaxation treatment of adolescent headache sufferers: results from a schoolbased<br />
replication series. Headache. 2005 Jun;45(6):692-704.
Fysisk aktivitet<br />
• Fysik aktivitet verkar troligtvis<br />
smärthämmande genom frisättning av<br />
endorfiner. (I alla fall hos möss).<br />
• Fysisk aktivitet minskar frisättning av<br />
stresshormoner.<br />
(Carmody 1987)<br />
• Fysisk aktivitet minskar oro och ängslan.<br />
(Sugano 2000)
Familjens påverkan<br />
• Inte sällan har föräldrarnas oro för barnet<br />
negativ påverkan på smärtan, påminner<br />
barnet om smärtan barnets besvär ställs i<br />
centrum<br />
• Kan vara bra föräldrarna att veta detta<br />
Understanding and managing children's<br />
recurrent pain in primary care: A<br />
biopsychosocial perspective.<br />
von Baeyer CL.<br />
Paediatr Child Health. 2007 Feb;12(2):121-5
Men vi har också<br />
smärthämmande system!<br />
• Endorfiner<br />
• Serotonin<br />
• Noradrenalin mm mm<br />
• Hur lär man sej använda dom<br />
Ha kul
Vad kan ungdomen och familjen<br />
göra alltså<br />
• Hitta vad som kan vara stressen<br />
• Avspänning<br />
• Kanske fysikaktivet (men rolig)<br />
• Föräldrarna kan prata om sitt barns positiva<br />
och glädjande innehåll i livet<br />
• Förstå att de kan påverka sin smärta själva
Några nyckelpunkter<br />
• Acceptera att patienten har ont<br />
• Ge tid för en berättelse om hela<br />
sjukhistorien<br />
• Återuppbygg förtroende för vården<br />
• Se till helheten<br />
• Förklaring hur smärtan(fysiologin) hänger<br />
ihop med allt annat<br />
• Ge kontroll till patienten (familjen)
Det bästa vi har hört<br />
”Nu mår jag mycket<br />
bättre, och ni har<br />
inte gjort<br />
någonting…”
Tack för mej!
Change language