Bibliometriska magisteruppsatser ger bred Ã¶verblick, Peter Almerud

More documents

Recommendations

Info

InfoTrend 63 (2008)3 ett forskningsfält och som senare författare inom det aktuella forskningsområdet använder och citerar i sin egen litteratur.” 2 Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund till metoden ACA. Här finns en introduktion till forskningsfältet bibliometri, en kortfattad beskrivning av den vetenskapliga kommunikationen och en beskrivning av hur den analyseras med bibliometriska metoder. Fors tar vidare upp citeringars betydelse, ISI:s citeringsdatabaser, citeringsanalys, cociteringsanalys och citeringsanalysens begränsningar. Därefter presenterar hon fyra artiklar där ACA används som metod. Innan hon presenterar resultatet av sin analys har hon ett metodkapitel, där hon beskriver de verktyg som hon har använt vid analysen. Ett resultat av analysen är att ACA som metod liksom databasen Social Sciences Citation Index, SSCI, som är den källa där man brukar hämta det material som analyseras, har brister. Trots dessa brister, menar Fors, kan man med hjälp av ACA få en översiktlig bild av den kognitiva strukturen inom forskningsfältet socialpsykologi. Bibliografisk koppling Patrik Spendrup Thynell och Eva Westlin har gett sig in på informationsvetenskapen i uppsatsen Forskningsfronten inom informationsvetenskap. En bibliometrisk analys (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan 2007:126). De använder sig av metoden bibliografisk koppling i kombination med klusteranalys och ställer frågan: Vilka forskningsteman kan identifieras inom ämnet informationsvetenskap Med bibliografisk koppling mäter man relationer mellan dokument i form av gemensamma referenser. ”Om man tänker sig en karta kan man utifrån ett par dokument gjorda under samma tidsperiod i ett specifikt forskningssammanhang se hur dessa dokument bildar grupper utifrån vilka dokument de refererar till. Med hjälp av denna metod kan man beskriva ett forskningsområdes finstruktur, och därigenom se vad kring vilka områden, och i vilken utsträckning, det bedrivs forskning under en viss tidsperiod – en så kallad forskningsfront.” 3 Materialet till undersökningen begränsades till artiklar i tidskrifterna Journal of Documentation och Journal of the American Society for Information Science and Technology från åren 2004-2006. Genom citeringsdatabasen SCIE fick Thynell och Westlin fram 455 artiklar från de båda tidskrifterna. De bearbetade sedan artiklarnas bibliografiska poster i Bibexcel, som är ett free ware-program som har skapats av Olle Persson på Inforsk vid Umeå universitet, och fick då fram 297 artiklar med gemensamma referenser som bildade 918 kopplingar. Detta material utgjorde basen för undersökningen. Vid klustringsprocessen bildades femton kluster av varierande storlek. Thynell och Westlin identifierade därefter olika forskningsteman för varje kluster genom att studera ämnesord, titlar och abstracts till varje artikel i de olika klustren. I ett avsnitt om den teoretiska bakgrunden tar de båda författarna upp bibliometri, multivariat analys, vetenskaplig kommunikation och citeringar. De beskriver bibliometriska arbets- och datamaterial som citeringsindex samt olika citeringsmått. I ett avsnitt om tidigare forskning tar de upp studier som beskriver ämnesområdet informationsvetenskap med hjälp av bibliometriska metoder. Resultatet av klusteranalysen är att de urskiljer fyra huvudinriktningar inom informationsvetenskapen: informationsåtervinning, bibliometri, kunskapsorganisation och informationsvetenskapens filosofi där informationsåtervinning dominerar, följd av bibliometri. En jämförelse med tidigare forskning visar – trots att valet av metod och material skiljer sig åt – att det finns vissa likheter. De 68
InfoTrend 63 (2008)3 största likheterna är att huvudinriktningarna informationsåtervinning och bibliometri förekommer som stora forskningsområden även i några av de tidigare studierna, bl.a. i en studie som Olle Persson publicerade 1994. 4 I uppsatsen påpekar författarna också att bibliometri inte är något som de kom i kontakt med i någon större utsträckning under utbildningen. Klusteranalytiska metoder Även Christian Colliander fokuserar informationsvetenskapen i sin uppsats Utvärdering av klusteranalytiska metoder i kombination med bibliografisk koppling. En bibliometrisk kartläggning av aktuella forskningsteman inom informationsvetenskap (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan 2007:103). Syftet med uppsatsen är att undersöka tre klusteranalytiska metoders förmåga att med utgångspunkt från bibliografisk koppling generera adekvata grupperingar av forskningsartiklar. De tre metoder som han har undersökt är average linkage, complete linkage och single linkage, tre metoder som är frekvent använda i bibliometriska studier. I uppsatsen ställer han frågan om vilka forskningsteman som identifieras när respektive metod appliceras på en insamlad artikelpopulation. Han ställer också frågan om vilka kvalitativa respektive kvantitativa skillnader som finns i de resultat man får med de olika metoderna. I uppsatsen <strong>ger</strong> Colliander en övergripande introduktion till forskningsområdet bibliometri. Han behandlar också det bibliometriska måttet på likhet mellan dokument samt dess kombination med klusteranalys och han beskriver de klusteranalytiska metodernas beskaffenhet liksom den insamlade artikelpopulation, som utgör det empiriska källmaterialet. Artikelpopulationen är de artiklar, som under en 18-månadersperiod publicerats i tidskrifterna Information Processing & Management (IPM), Journal of the American Society for Information Science and Technology (JA- SIST), Journal of Documentation (JDoc), Journal of Information Science (JIS), Library & Information Science Research (LISR) och Scientometrics (SciMetr). Artiklarna laddades ner från SSCI genom Web of Science och en standardisering av referenssträngarna utfördes. Efter standardiseringen beräknades det totala antalet bibliografiska kopplingsenheter mellan samtliga artikelpar. De bibliografiska posterna för artiklarna laddades ner från Library and Information Science Abstracts, LISA. En analys av den ursprungliga artikelmängdens kognitiva struktur genom en cowordanalys visade enligt Colliander på två huvudsakliga delområden: bibliometri och informationsåtervinning, IR. IR-området kunde delas upp i två: ett ”hårt”, bl.a. systemorienterat, och ett ”mjukt”, bl.a. användarorienterat. En författarcociteringsanalys visade på samma uppdelning bland forskarna. Colliander kunde också urskilja tre grupper bland bibliometriforskarna: forskare inriktade på citeringsanalyser och utvecklandet av bibliometriska indikatorer, de mer matematiskt inriktade bibliometrikerna och forskare förknippade med forskningsfältet webbometri. Klusteranalysen visade stora skillnader i resultaten beroende på vilken av de tre metoderna som användes. Complete linkage genererade mycket sammanhängande kluster med högt ämnesmässigt fokus, men gav en fragmenterad bild av forskningsområdet. Average linkage gav en mindre fragmenterad bild och identifierade fler teman, men på bekostnad av ämnesmässigt fokus. Single linkage presterade sämst av de tre metoderna. Collianders slutsats är att det är ”tydligt att val av klusteranalytisk metod i väsentlig omfattning påverkar den finala grupperingen av artiklar. Det står klart att metoderna i olika grad påtvingar sin egen struktur över artikelpopulationen de är 69
Page 1: InfoTrend 63 (2008)3 Bibliometriska
Page 5 and 6: InfoTrend 63 (2008)3 fokus liksom c
Page 7 and 8: InfoTrend 63 (2008)3 koppling mella
Page 9 and 10: InfoTrend 63 (2008)3 santa och vär

Bibliometriska magisteruppsatser ger bred Ã¶verblick, Peter Almerud

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?