facit - Prima Latina - Stockholms universitet

STOCKHOLMS UNIVERSITET
Institutionen för klassiska språk
Grundkurs i latin I, HT 2002, delkurs II, 5 poäng
Lördag 9:e november kl. 10–15 i A2
Inga hjälpmedel får användas under tentan. Fyll i samtliga svar på frågebladet!
Skriv tydligt! Ge inga alternativöversättningar eller alternativa svar!
Fyll i ditt namn, postadress och telefonnummer:
Namn: ________________________________________________________________
Adress:_______________________________________________________________
Tfn: __________________________________________________________________
Tentan består av följande tre delar:
1. Översättning från latin till svenska med grammatikfrågor
2. Realia: Roms historia och litteratur, samt
3. Realia: Det latinska språkets historia
4. Formlära
Varje del måste vara godkänd för att tentan som helhet ska bli godkänd. Eventuella
underkända delar tentas separat vid kommande omtentatillfälle.
1. Översättning från latin till svenska med grammatikfrågor
Översätt hela de latinska texterna och skriv in översättningen på de linjerade raderna.
Kontrollera att alla latinska ord verkligen kommer med i din översättning! Svara på frågorna
om de ord som är understrukna i texterna. Om det efterfrågas, var noga med att ange
fullständig formbestämning, ex. för finita verbformer: person, numerus, tempus, modus,
huvudform; för substantiv och adjektiv: kasus, numerus, genus. Poängsättning: maxpoäng för
varje översättning är 0, minuspoäng ges för felöversättning eller utebliven översättning. Rätt
svar på de grammatiska frågorna till varje text ger pluspoäng som vanligt.
1.1 Ett sentensliknande uttalande hämtat från Livius (Ab urbe condita 22,39,19), som låter
Quintus Fabius Maximus Cunctator säga detta i ett tal hållet för att försöka avråda en av
konsulerna att ge sig ut i öppen strid mot Hannibal:
Vanam gloriam qui spreverit, veram habebit
Den som försmår fåfäng ära, skall få sann sådan.____________________________________
___________________________________________________________________________
vanus a. 3 ”fåfäng”, ”tom”; sperno sprevi spretum 3 ”försmå”, ”förakta”; verus a. 3 ”sann”
a. Bestäm verbformen spreverit!: 3 pers sing., futurum exaktum, aktivum ___
b. I vilken typ av bisats står spreverit: _Relativ ___________________________________
c. Vilken tidsrelation uttrycker spreverit i förhållande till huvudsatsens habebit __________
___Föregående handling i tillkommande tid._________________________________ __ ___
d. Bestäm verbformen habebit! 3. pers sing., futurum simplex, aktivum ___
Poäng 1.1:/12
1.2 Vulgata, Matteusevangeliet 24,11–13:
Et multi pseudoprophetae surgent et seducent multos. Et quoniam abundabit iniquitas,
refrigescet caritas multorum: qui autem perseveraverit usque in finem, hic salvus erit.
Och många falska profeter skall framträda och bedra många. Genom att orättvisan flödar
över, kommer kärleken att svalna hos de flesta. Men den som håller ut ända till slutet skall bli

frälst.______________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
pseudopropheta -ae m. ”falsk profet”; surgo surrexi surrectum 3 ”resa sig”, ”uppträda”;
seduco -duxi -ductum 3 ”förleda”; abundo 1 ”flöda över”; iniquitas -atis f. ”orättvisa”;
refrigesco refrixi – 3 ”svalna”; caritas -atis f. ”kärlek”; persevero 1 ”hålla ut”; usque adv.
”ända”; salvus a. 3 ”frälst”
a. Bestäm verbformen surgent! 3 pers. plur., futurum simplex, aktivum _________________
b. Bestäm verbformen abundabit! 3 pers. Sing., futurum simplex, aktivum__ ____________
c. I vilken typ av bisats står abundavit Kausal __________________________________
d. Bestäm formen multorum, samt specificera vad just denna användning av detta kasus
kallas! Maskulinum, plural genitiv. Possessiv genitiv ________________________________
e. Bestäm verbformen perseveraverit! 3 pers. sing, futurum exaktum, aktivum _____
f. Vilken typ av pronomen är hic Demonstrativt ________________________________
Poäng 1.2: /21
1.3 Plinius den yngre uppmanar i ett brev sin vän att skriva oftare:
Olim mihi nullas epistulas mittis. ”Nihil est,” inquis, ”quod scribam.” At hoc ipsum scribe,
nihil esse quod scribas, vel solum illud, unde incipere priores solebant: ”Si vales, bene est,
ego valeo.” Hoc mihi sufficit; est enim maximum. Ludere me putas Serio peto. Fac sciam,
quid agas, quod sine sollicitudine summa nescire non possum. Vale.
Du skickar inga brev till mig på länge. Du säger:”Det finns inget att skriva.” Men skriv just
detta, att det inte finns något att skriva, eller endast det, varmed förfäderna brukade börja:
”Om du mår bra, är det bra, jag mår bra.” Detta räcker för mig! Ty det är det allra största.
Tror du att jag skämtar Jag begär detta på allvar. Se till så att jag får veta vad du gör, ty jag
kan inte vara ovetande utan att känna den största oro. Farväl.
olim adv. ”på länge”; inquis ”du säger” (pres. ind. akt. av ett defekt verb med bara vissa
former); unde adv. ”varmed”; incipio -cepi -ceptum 3 ”börja”; priores priorum m. pl.
”förfäder”; soleo solitus sum halvdep. 2 ”bruka”; valeo valui valiturus 2 ”må bra”;
sufficio -feci -fectum 3 ”räcka (till)”; ludo ludi lusum 3 ”skämta”; serio adv. ”på allvar”;
Fac sciam = Fac, ut sciam; sollicitudo -inis f. ”oro”
a. Vilken typ av pronomen är mihi, samt i vilket kasus står det Personligt pronomen, dativ. _
___________________________________________________________________________
b. Bestäm verbformen scribam! 1 pers sing, presens konjuktiv, aktivum _________________
c. Definiera i vilken typ av bisats scribam står, samt förklara valet av modus i bisatsen! _____
Konsekutiv relativsats, därför konjunktiv (Relativsatsen har annars indikativ.)_____________
d. Bestäm verbformen scribe!Imperativ ___________________
e. Scribe styr konstruktionen nihil esse. Vad kallas denna konstruktion
Ackusativ med infinitiv._______________________________________________________
f. Bestäm verbformen solebant!3 pers plur, imperfekt indikativ, aktivum.
g. Vilken ordklass tillhör beneadverb _______________________________________
h. Vad kallas konstruktionen ludere meackusativ med infinitiv ______________________
i. Definiera vilken typ av bisats quid agas är, samt förklara valet av modus!Indirekt
frågesats, som alltid tar konjunktiv.

___________________________________________________________________________
j. I vilket kasus står sollicitudine summa och varförAblativ, styrt av ”sine”. _________
k. Bestäm verbformen possum!1 pers sing, pres indikativ aktivum. ________________
Poäng 1.3:/31

1.4 Bellum Alexandrinum, vars anonyme författare troligen var ett av Caesars befäl i
Alexandria, skildrar Caesars inblandning i Egyptens tronstrid. Detta avsnitt berättar om
Alexandria-invånarnas förberedelser inför det romerska anfallet:
Neque vero Alexandrinis in gerendis negotiis cunctatio ulla aut mora inferebatur. Nam in
omnes partes, per quas fines Aegypti regnumque pertinet, legatos conquisitoresque dilectus
habendi causa miserant magnumque numerum in oppidum telorum atque tormentorum
convexerant et innumerabilem multitudinem adduxerant.
Men inte heller Alexandrinarna tillfogades något dröjsmål eller uppehåll, då det gällde att
utföra sysslorna. Ty till alla landsdelar, genom vilka Egyptens områden och kungadöme
sträckte sig, skickade de sändebud och värvare för att ha utskrivning av soldater, och de hade
samlat ihop ett stort antal vapen och kastmaskiner i staden och fört dit en oräknelig
folkmängd.
neque vero ”men inte heller”; Alexandrinus -i m. ”invånare i Alexandria”;
negotium -i n. ”syssla”, ”uppgift”; cunctatio -onis f. ”dröjsmål”; mora -ae f. ”uppehåll”;
infero intuli illatum oregelb. ”tillfoga”; finis -is m. ”område”; Aegyptus -i f. ”Egypten”;
regnum -i n. ”kungadöme”; pertineo -tinui – 2 ”sträcka sig”; conquisitor -oris m. ”värvare (av
trupper)”; dilectus -us m. ”utskrivning av soldater”; tormentum -i n. ”kastmaskin”; conveho
-vexi -vectum 3 ”samla ihop”; innumerabilis -e a. ”oräknelig”; multitudo -inis f. ”folkmängd”
a. Vad kallas konstruktionen in gerendis negotiis, samt i vilket kasus står den ____________
Gerundivförbytning - ablativ___________________________________________________
b. Bestäm formen fines! Maskulinum pluralis ackusativ ___________________________
c. Vilken typ av ord (ordklass) är -que! Konjuktioner ________________
d. Vad kallas konstruktionen dilectus habendi causa Gerundivförbytning ___
e. I vilket kasus står causa och i vilket kasus står dilectus habendi _____________________
causa = ablativ, dilectus habendi = genitiv
f. Bestäm verbformen miserant! Pluskvamperfekt indikativ aktivum, 3 pers-plur.
g. Vilken typ av genitiv är telorum och tormentorum Partitiv
Poäng 1.4:/15
1.5: I detta elegiska distikon gör sig Martialis lustig över hur liten skillnad det ibland kan vara
mellan två vitt skilda yrkesgrupper:
Nuper erat medicus, nunc est vespillo Diaulus:
quod vespillo facit, fecerat et medicus
Nyss var Diaulus läkare, nu är han likbärare: det han gör som likbärare, hade han gjort även
som läkare.
nuper adv. ”nyss”; medicus -i m. ”läkare”; vespillo -onis m. ”likbärare”; Diaulus -i m.
(grekiskt egennamn)
a. Bestäm verbformen erat! 3 pers. sing, imperfekt indikativ, aktivum.
b. Substantiven medicus och vespillo förekommer båda två gånger. Ingen gång fungerar de
som subjekt i satsen. Vilken funktion i satsen (satsdel) har de på diktens första respektive
andra rad 1:a raden = predikatsfyllnad __________________________________________
_________2:a raden = predikativt attribut _________________________________________
c. Bestäm verbformen fecerat! 3 pers sing, pluskvamperfekt indikativ, aktivum.
Poäng 1.5:/14
Poäng totalt del 1:/93
Betyg del 1:

2. Realia: Roms historia och litteratur
Besvara frågorna genom att kortfattat ange så många fakta som möjligt. Skriv in svaren på de
linjerade raderna.
2.1Redogör för huvuddragen i Roms dramatiska förvandling från republik till principat c:a
50–27 f.Kr. genom att nämna inbördeskriget mellan Caesar och Pompeius, mordet på
Caesar, huvudintressenterna i den följande maktkampen, dess olika turer och utgång, etc.!
I efterdyningarna av kaoset kring Catilinas sammansvärjning bildade Pompeius , Caesar och
Crassus det första trumviratet år 60 f.Kr. Dessa tre skulle turas om att vara konsuler samt
fungera som ståthållare i de olika provinserna. Problem uppstod när Crassus ståthållarskap i
Syrien ledde till krig med lokalbefolkningen och Pompeius, som avundades Caesars galliska
erövringståg, sökte förhindra att Caesar blev konsul. Detta ledde till krig mellan Pompeius
och Caesar, vilket i sin tur ledde till Pompeius död. Caesar påbörjade nu ett segertåg där han
lade delar av Nordafrika och mindre Asien under sig. År 46 utropades han till diktator på 10
år, och gjorde skäl för namnet mer och mer. Därför sammansvor sig en grupp senatorer mot
honom och mördade honom den 15 mars 44 f.Kr. Ledande i sammansvärjningen var Crassus
och Brutus, en man som gynnats stort av Caesar. Caesars död ledde till ytterligare
stridigheter, då Antonius , Caesars vän och medarbetare, samt hans adoptivson Octavianus
startade krig mot Brutus och Crassus.
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Poäng 2.1:/15

2.2Vilka var Tiberius och Gaius Gracchus, när ungefär verkade de och vad ville de
åstadkomma
Bröderna G. Ville återuppta det gamla bondeståndet och verkade för detta under 120-130-
talen f.Kr. Tiberius vill fördela statsjorden då de egendomslösa och drog igång en
revulotionsliknande aktion för att få igenom detta._________________________________
Han omkom ett år efter lagens införande i ett upplopp. Gaius valdes till folktribun efter
Tiberius, och gynnade de fattiga genom sänkta spannmålspriser._______________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Poäng 2.2:/5
2.3Redogör för Ciceros litterära produktion genom att ange i vilka fyra genrer han skrev och
nämna minst ett verk i varje genre!:
Rättegångstal , politiska tal: Pro Caelio (t ex)______________________________________
Brev: Ad Atticum, Ad familiares_________________________________________________
Filosofiska skrifter: De Amicitia_________________________________________________
Retoriska skrifter: De Oratore___________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Poäng 2.3:/8
2.4Berätta om innehållet i Vergilius episka verk Aeneis (”Aeneiden”)! _________________
Den trojanska hjälten Aendas flyr med sin son Ascanius och några trojaner från det erövrade
Troja. Gudarna har nämligen bestämt att han skall anlägga en ny stad i Latinum, Italien. ____
På vägen dit råkar han ut för många strapatser.
Poäng 2.4:/5
2.5 a. Vilken känd romersk poet har skrivit verken Ars amandi (”Konsten att älska”) och
Metamorphoses (”Metamorfoser”) Ovidius________________________________________
2.5 b. När ungefär levde denne poet och till vilken litterär epok räknas han 43 f.Kr.-17 e.Kr.
Den augusteiska epoken under Guldåldern.________________________________________
Poäng 2.5:/3
2.6 a. Vilken romersk poet har skrivit den episka lärodikten De rerum natura (”Om tingens
natur”) Lucretius____________________________________________________________
2.6 b. Beskriv med några ord den filosofiska lära som det propageras för där! ____________
L. prisar Epikuros, som förespråkar materialismen och motarbetar fruktan för religionen och
döden.______________________________________________________________________
Poäng 2.6:/4

2.7 Para ihop följande författare och verk genom att dra streck mellan raderna i de båda
kolumnerna:
Livius
Epigrammata
Petronius
Sallustius
Tacitus
Seneca
Martialis
Poäng 2.7:/6
Poäng totalt del 2:/46
Betyg del 2:
De beneficiis, Naturales quaestiones, Epistulae morales ad Lucilium
Ab urbe condita libri
Satyrica (innehåller den s.k. Cena Trimalchionis)
Agricola, Germania, Annales
Bellum Catilinae, Bellum Iugurthinum, Historiae
3. Realia: det latinska språkets historia
3.1a: Latinet hör till samma stora språkgrupp som exempelvis svenska, franska, persiska och
grekiska. Vad heter den Indoeuropeiska språk
3.1b: Inom denna stora språkgrupp finns flera undergrupper. Namnge den undergrupp som
består av de språk som är direkta dotterspråk till latinet, samt nämn minst tre av dessa
dotterspråk! Romanska språk: italienska, spanska, franska, rumänska, rätoromanska och
portugisiska.
3.2a: Latinet brukar delas in i olika perioder. Nämn minst tre av dessa perioder, samt placera
dem i rätt inbördes kronologisk ordning!
Arkaisk tid: ca 600 f.Kr – 80 f.Kr.
Klassisk tid: 80 f.Kr – 180 e.Kr.
Efterklassisk tid (senlatin): 180 e.Kr. - 500 e.Kr.
3.2b: En av dessa perioder brukar delas in i ”guldåldern” och ”silveråldern”. Nämn två
prosaförfattare och två poeter från latinets guldålder!
Prosa: Cicero och Caesar
Poesi: Vergilius och Catullus
Poäng del 3:/14
Betyg del 3:

4. Formlära
Fyll i formerna på de linjerade raderna! Var noga med att kontrollera alla ändelser!
4.1 Böj presens participet av verbet voco 1 ”jag kallar” i alla tre genus och i alla kasus!
mask. fem. neutr. mask. fem. neutr.
nom. s. vocans vocans vocans nom. pl. vocantes vocantes vocantia
gen. s. vocant is vocantis vocantis gen. pl. vocantium vocantium vocantium
dat. s. vocanti vocanti vocanti dat. pl. v ocantibus vocantibus vocantibus
ack. s. vocantem vocantem vocans ack. pl. vocantes vocantes vocantia
abl. s. Vocanti vocanti vocanti abl. pl. vocantibus ---------------------------->
Poäng 4.1:/30
4.2 Böj i alla kasus innumerabilis multitudo (substantiv + adjektivattribut) ”en oräknelig
folkmängd” (se vidare glosorna till texten i fråga 1.4)!
nom. s. innumerabilis multitudo
nom. pl. innumerabil|es multitudin|es
gen. s. innumerabilis multitudinis gen. pl. -ium -um
dat. s. innumerabili multitudini dat. pl. -ibus -ibus
ack. s. -em -em ack. pl. -es -es
abl. s. -i -e abl. pl. -ibus -ibus
vok. s. innumerabilis multitudo vok. pl. -es -es
Poäng 4.2:/22
4.3 Latinet har fyra olika typer av räkneord: grundtal, ordningstal, delningstal och
räkneadverb. Nedan ges huller om buller 1–5 av alla fyra typer av räkneord. Ringa in de fem
grundtalen (ett, två, tre…) och de fem ordningstalen (första, andra, tredje…)!
tertius semel bini ter unus
duo tres quini quartus quattuor
primus bis quater quinque quinquies
secundus terni singuli quaterni quintus
Poäng 4.3:/10
4.4 Analysera följande verbformer!
a. scripseramus (av scribo scripsi scriptum 3 ”skriva”) 1 pers plur., pluskvamperfekt indikativ akt.
b. habuerim (av habeo habui habitum 2 ”ha”) 1 pers sing., perfekt konjunktiv aktivum
c. agite (av ago egi actum 3 ”driva”, ”sätta igång”) Imperativ till 2 pers plur.
d. putetis (av puto 1 ”anse”) 2 pers plur., presens konjunktiv aktivum.
e. nescivisse (av nescio 4 ”inte veta”) perfekt infinitiv aktivum.
Poäng 4.4:/21
4.5 a. Böj sum ”vara” i pl.kv.pf. ind. akt.! 4.5 b. Böj video ”se” i fut. simpl. pass.!
1 p. s. fueram 1 p. s. videbor
2 p. s. fueras 2 p. s. videberis
3 p. s. fuerat 3 p. s. videbitur
1 p. pl. fueramus 1 p. pl. videbimur
2 p. pl. fueratis 2 p. pl. videbimini
3 p. pl. fuerant 3 p. pl. videbuntur
Poäng 4.5:/12

4.6 Komparera följande adjektiv! Ange för varje grad alla tre genera!
Komparativ
Superlativ
mask. fem. neutr. mask. fem. neutr.
magnus -a -um ”stor” maior maior maius maximus maxima maximum
verus -a -um ”sann” verior verior verius verissimus verissima verissimum
Poäng 4.6:/12
4.7 Böj det personliga/demonstrativa pronominet is ea id ”han/denne” i alla tre genus och i
alla kasus!
mask. fem. neutr. mask. fem. neutr.
nom. s. is ea id nom. pl. i i eae eae
gen. s. eius eius eius gen. pl. eorum earum eorum
dat. s. ei ei ei dat. pl. e is eis eis
ack. s. eum eam id ack. pl. eos eas eae
abl. s. eo ea eo abl. pl. eis eis eis
Poäng 4.7:/27
Poäng totalt del 4:/134
Betyg del 4:
Poäng totalt del 1–4:
Betyg: