Sexuell människohandel - Brottsförebyggande rådet
Sexuell människohandel - Brottsförebyggande rådet
Sexuell människohandel - Brottsförebyggande rådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
det även inom människohandel uppstår friktioner mellan aktörer i<br />
nätverken. Exempel på detta i traffickingstudien är personer som varit<br />
illojala. I några ärenden framgår att man har tipsat polisen om andra<br />
organisatörer som ingår i samma nätverk (jfr även Brå 2007:7).<br />
Större nätverk som bedriver en mer omfattande människohandel<br />
förutsätter sannolikt en mer kontinuerlig organisation eftersom det är<br />
en löpande verksamhet där tjänster bjuds ut, kvinnor måste föras in<br />
i landet, de måste ha någonstans att bo, bordeller ska flytta runt mellan<br />
olika lägenheter och tjänsterna hela tiden marknadsföras. Inom<br />
narkotikabrottsligheten är det snarare kortare projekt med ett större<br />
antal självständiga personer som gör affärsmässiga avslut, som sedan<br />
kan upprepas i liknande eller nya konstellationer av aktörer (Brå<br />
2005:11). ”Varan” i de olika sammanhangen är också annorlunda.<br />
Inom trafficking handlar det om att hela tiden ha en tillgång till kvinnor<br />
redo för efterfrågan medan narkotikabrottsligheten för många<br />
distributörer går ut på att så snabbt som möjligt sälja ett parti narkotika<br />
för att inte riskera att bli avslöjad med stora partier (Brå 2007:7).<br />
Det gör det också lättare för aktörer på narkotikamarknaden att byta<br />
ut personer som exempelvis är illojala.<br />
Det finns dock likartade orsaker till att konflikter uppstår i narkotikabrottsligheten<br />
och människohandeln. Det handlar dels om opålitliga<br />
affärskontakter, dels om medarbetare som inte sköter sin del<br />
av betalningen (jfr Brå 2007:7, 2007:4). Gemensamt för trafficking<br />
och narkotikabrottsligheten är därför intresset att hålla verksamheten<br />
dold eftersom synliga konflikter innebär en risk för upptäckt.<br />
Men i mindre nätverk som är verksamma inom koppleri och människohandel<br />
är organisatörerna av naturliga skäl mer beroende av<br />
varandra eftersom de till stor del består av vänner och familj. Traffickingstudien<br />
visar att problem med förtroenden och lojalitet därför<br />
är mindre vanligt i dessa grupper och relationerna är ofta intima och<br />
personliga. Enligt Reuter (1985) är medarbetare som är vänner och<br />
tillhör familjen ett sätt att generera lojalitet inom gruppen.<br />
Andra kriminella aktiviteter<br />
I majoriteten av de ärenden som analyserats i traffickingstudien förekommer<br />
andra former av kriminella aktiviteter än koppleri och människohandel.<br />
I huvudsak handlar det om småskalig brottslighet. Det<br />
är fråga om hot, våld, våldtäkt, snatteri, rån och innehav av narkotika<br />
för eget bruk. I ett fåtal fall är nätverken multikriminella och sysslar<br />
exempelvis med grov narkotikabrottslighet. Även i andra studier har<br />
Brå funnit kopplingar mellan människohandel och narkotikabrottslighet<br />
(Brå 2007:4).<br />
Organisatörernas bakgrund<br />
Det är inte ovanligt att organisatörerna har samma bakgrund som<br />
kvinnorna som ingår i nätverket. Det är dock vanligast i mindre nät-<br />
39