Clas-Göran Stenberg och Johan Jansson exjobb vindkraft

EXAMENSARBETE 15 P
VINDKRAFTTEKNIKER 2012-03-15
MKB
(Miljökonsekvensbeskrivning)
Bild1.
Källa: www.flicker.com
Elev: Clas-Göran Stenberg och Johan Jansson
Handledare: Anna Josefsson

Sammanfattning
Vindkraftsindustrin går för högvarv och nya vindkraftverk byggs hela tiden.
För varje ansökan om att bygga en vindkraftanläggning krävs dock
omfattande planering och förarbete. Den kanske mest krävande delen i en
ansökan är miljökonsekvensbeskrivningen.
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kan se ut på flera olika sätt men de
ska i grunden uppfylla samma kriterier, nämligen kraven på en MKB enligt
6 kap Miljöbalken. Detta arbete är ett exempel på hur en miljöbeskrivning
kan se ut och visar på ett bra sätt vad som kan ingå. Vad som ingår i en
MKB varierar till viss del med vad som kan vara aktuellt vid varje enskild
ansökan.
I det här arbetet har vi gjort en MKB för en helt fiktiv park. De
undersökningar som nämns i rapporten, t ex de gällande ljudnivåer,
fornlämningar och naturintressen med mera, är påhittade. Det är dock
undersökningar som ska utföras i samband med en
miljökonsekvensbeskrivning och vi har tagit med dessa för att få ett så
autentiskt resultat som möjligt.
I rapporten ingår det som vanligtvis ska finnas med i en
miljökonsekvensbeskrivning för en vindkraftpark. Exempel på innehållet är
enligt följande:
- En sammanfattad beskrivning av verksamheten.
- Verkens antal, effekt och lokalisering.
- Transporter och elnätanslutning.
- Beskrivning av hälso- och säkerhhgetsaspekter i hänseende till ljud,
reflexer, skuggor och iskastning.
- Man visar hur miljön påverkas av projektet både ur ett lokalt och ur ett
globalt perspektiv.
- Man visar hur man i möjligaste mån ska undvika att påverka miljön
negativt.
Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller även ett nollalternativ vilket visar
hur miljön påverkas om verken inte uppförs. Man har också tagit med en
icke-teknisk sammanfattning av projektet så att allmänheten ska kunna läsa
och förstå informationen.

Abstract
The wind power industry is booming and new wind power turbines are
continuously being built. However, extensive planning and preparation is
needed for each application to build more turbines. Perhaps the most
challenging part in each application is the Environmental impact assessment
(EIA).
An EIA may appear in several different ways but they will basically meet
the same criteria, namely the criteria mentioned in Chapter six of Sweden´s
environmental code (Miljöbalken). This report is made as an example of
what an EIA could look like and contain. What´s included in an EIA will, to
some extent, vary because of the difference between different sites.
This examination paper contains an EIA for an entirely fictional park. The
studies mentioned in the report, such as the ones about noise, ancient
remains and the natural interests, etc, are fictional. However, surveys are
required in connection with an environmental assessment and we have
included them to get the most authentic performance possible.
The report includes what is commonly to be included in an EIA for a wind
farm. Examples of the contents are as follows:
- A summary description of the business.
- Number of turbines, rated power and turbine location.
- Transportation and electrical connection.
- A description of health and safety aspects regarding noise, shadows,
glare and ice throw.
- It shows how the environment is affected by the project from both a
local and a global perspective
- It shows how a negative impact on the environment, as far as possible, is
to be avoided
The EIA also include a “zero option” which shows how the environment
will be affected if no turbines are to be built at the location. There´s also a
non-technical summary included so the general public can read and
understand
4

Innehåll
Inledning ..................................................................................................................3
Syfte.........................................................................................................................3
Material och metod ..................................................................................................3
Trönö vindkraftpark .............................................................................................4
1. Sammanfattning av Trönö vindkraftpark...............................................4
2. Administrativa uppgifter ..........................................................................5
3. Avgränsning ...............................................................................................5
4. Bakgrund ....................................................................................................6
5. Projektbeskrivning ....................................................................................7
5.1 Verksamhetsbeskrivning..............................................................................7
5.1.1 Byggnader................................................................................................8
5.1.2 Förutsättningar........................................................................................9
5.2 Huvudformningen av JCG AB ....................................................................9
5.3 Vägar..........................................................................................................10
5.3.1 Markanspråk..........................................................................................10
5.3.2 Nya Vägar..............................................................................................11
5.3.3 Beredning och förstärkning av befintligt vägnät ...................................12
5.3.4 In och utfartsvägar.................................................................................12
5.3.5 Kranplatser och upplagsplatser.............................................................13
5.3.6 Transformatorstation.............................................................................14
5.3.7 Nya ledningsgator..................................................................................14
5.3.8 Fundament .............................................................................................14
5.4 Transporter.................................................................................................15
5.5 Material......................................................................................................16
5.6 Elnätsanslutning.........................................................................................16
5.6.1 Övergripande.........................................................................................16
5.6.2 Möjliga anslutningslösningar................................................................16
5.6.3 Internt uppsamlings nät .........................................................................16
5.7 Vindkraftverken.........................................................................................18
5.8 Vindförhållanden .......................................................................................19
6. Områdesbekrivning.................................................................................20
6.1 Landskapet.................................................................................................21
6.2 Mark och hydrologi ...................................................................................21
6.3 Naturmiljö..................................................................................................22
1

6.4 Flora och fauna ..........................................................................................22
6.5 Jakt, fiske och friluftsliv ............................................................................22
6.5 Fornlämningar och kulturmiljö..................................................................23
7. Bedömningsgrunder ................................................................................23
7.1 Riksintresseområde för vindkraft...............................................................24
7.2 Planförhållanden ........................................................................................24
7.3 Miljökvalitetsnormer .................................................................................25
7.4 Ekologiskt känsliga mark- och vattenområden..........................................25
7.5 Miljömål.....................................................................................................25
7.5.1 Regionala Miljömål ...............................................................................26
7.5.2 Kommunala Mål ....................................................................................26
7.5.3 JCG AB Vindkraftpark – Miljömål ........................................................26
8. Lokalisering..............................................................................................26
8.1 Bedömnings kriterier för val av lokalisering .............................................26
8.2 Val vindkraftverk.......................................................................................28
8.3 Nollalternativ .............................................................................................30
9. Miljöpåverkan..........................................................................................31
9.1 Livscykelanalys och ekonomi....................................................................31
9.2 Inverkan på landskapsbilden......................................................................32
9.3 Ljud............................................................................................................36
9.4 Skuggor och reflexer..................................................................................38
9.5 Hinderljus...................................................................................................38
9.6 Påverkan på mark och hydrologi ...............................................................39
9.7 Påverkan på skogen ...................................................................................39
9.8 Påverkan av myr och våtmarker ................................................................39
9.9 Påverkan på flora och fauna.......................................................................39
9.10 Påverkan på jakt, fiske och friluftsliv ........................................................40
9.11 Påverkan på kulturmiljön...........................................................................40
9.12 Kemikalier och avfall.................................................................................40
9.13 Risker.........................................................................................................41
10. Avveckling ................................................................................................42
11. Miljöpolicy................................................................................................42
12. Slutsatser...................................................................................................42
Otryckta källor .......................................................................................................43
Tryckta källor...................................................Fel! Bokmärket är inte definierat.
2

Inledning
Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som
påverkar miljön. Då MKB:n är en så stor och krävande del av ansökan har vi valt
att titta närmare på vad den innefattar.
Syfte
Syftet med det här arbetet är för oss att ta reda på vad en MKB är. Vi vill veta vad
den ska innefatta och hur den tas fram. Av hur stor vikt är det att MKB:n blir
korrekt och sakligt utförd för kommande tillståndsprövning
Material och metod
För att ta fram detta arbete har vi uteslutande använt oss av information från
internet. Vi har letat reda på och läst flera olika färdiga
miljökonsekvensbeskrivningar som vi har hittat på nätet. Vi har valt att presentera
vårt resultat genom att göra en egen fiktiv miljökonsekvensbeskrivning där vi i tur
och ordning går igenom alla punkter som bör ingå. Vår undersökning är
begränsad till landbaserade parker.
3

Trönö vindkraftpark
I en miljökonsekvensbeskrivning ska ingå vindkraftverkens tänkta placering och
utformning, och även alternativ placering och utformning. Det ska också ingå
skyddsåtgärder, inverkan på hälsa och miljö samt hushållning med resurser.
1. Sammanfattning
JCG AB söker tillstånd enligt kap. 9 i miljöbalken för uppförande av en
vindkraftpark belägen nordväst om Söderhamn.
JCG AB avser uppföra 17 verk inom området enligt figur 1. Verkens maximala
höjd blir 165meter och de har en rotordiameter på 110 meter. Parken bedöms
kunna producera 98 000 MWh/år. Detta innebär en minskning av
koldioxidutsläpp med 9 800 ton/ år.
JCG AB anser att projektet mycket väl uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i
miljöbalken. Hänsyn har tagits till krav på en tekniskt och ekonomiskt fullgod
lösning, bostadsfastigheter i området, naturvårdsintressen och
kulturvårdsintressen.
Projektet medför byggnation av vägar och ett markförlagt elnät inom området.
Verken kommer att placeras på betongfundament och i vissa fall på
bergsförankrade fundament.
Landskapsbilden kommer att förändras men störningen för de boende anses
mycket liten. Verken kan medföra buller, reflexer och skuggor. Närmast belägna
bostäder ligger mer än en kilometer bort vilket innebär att ljudnivån inte kommer
överstiga riktvärdet på 40dB för dessa byggnader. Störningar från skuggor och
reflexer har visat sig försumbara.
Byggnationen kommer dock medföra vissa störningar till följd av transporter. Vid
verkens lokalisering har man tagits hänsyn till befintliga vägar och man har även
gjort natur- och kulturinventeringar för att undvika skador på natur- och
kulturvärden. Man har tagit hänsyn till att områdets hydrologi inte ska störas och
då schaktning sker kommer sökande säkerhetsställa att okända fornlämningar inte
kommer till skada genom varsam avlägsning av lösa jordlager. Efter
vindkraftverkens livstid är slut nedmonteras verken och marken återställs.
Jakt, fiske och friluftsliv kommer vara möjligt även med etablering av vindkraft.
Känslan av att vistas i orörd natur kommer dock att påverkas.
Samråd har hållits med Gävleborgs länsstyrelse, Söderhamns kommun, berörda
markägare, verksamhetsutövare och myndigheter. Samråd har hållits med
allmänheten och särskilt berörda genom offentligt möte den 12 januari 2012.
Driften av verken avses fortskrida i 20-30 år och en avveckling alternativt utbyte
till modernare verk kan ske inom en period av 35 år. Nollalternativet avser vidare
4

användning av marken som den används idag vilket ger opåverkad landskapsbild,
oförändrad bullernivå mm men den totala negativa miljöpåverkan, i ett större
perspektiv, blir avsevärt större till följd av mer skadlig elproduktion.
2. Administrativa uppgifter
Verksamhetsutövare:
JCG AB
Organisationsnummer:
XXXXXX-XXXX
Kontaktperson:
Clas-Göran Stenberg
Adress:
Box XXXX, Söderhamn
Telefon:
0270-XX XX XX
E-post:
CG@CG.com
Fastighetsbeteckning: Trönö 1:107
Fastighetsägare:
JCG AB
Kommun:
Söderhamns kommun
Län:
Gävleborgs län
3. Avgränsning
Denna miljökonsekvensbeskrivning är en del av en tillståndsansökan för
uppförande av en vindkraftspark belägen i området Trönö nordväst om
Söderhamn.
Influensområde
Effekter av ljud och skuggor beaktas inom ett område av 1.5km från parken.
Verkens visuella inverkan på landskapsbilden beaktas inom ett större område och
behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen
behandlar projektet under uppbyggnads-, drift- och avvecklingsfasen.
Projektområde
JCG AB har för avseende att uppföra 17 verk enligt figur 1. Verkens maximala
höjd blir 165 meter och de har en rotordiameter på 110 meter. Beroende av vilken
leverantör som slutligen väljs beräknas effekten hos varje verk ligga mellan 2-4
MW. Storleken på verken kan variera något beroende på val av leverantör men
måtten som angetts är de största som kan tänkas användas.
5

Figur 1. Trönö vindkraftpark.
Källa: http://www.lantmateriet.se
Anläggningsarbete
Anläggningsarbetet med vägar är beräknat till att påbörjas våren 2013.
Byggnationen för vindkraftetableringen är beräknad till att påbörjas sommaren
2013 och beräknas fortskrida till sommaren 2014. Arbetet kommer att innebära
anläggning av nya vägar samt eventuell förstärkning och breddning av befintliga
vägar. Arbetet innebär även förläggning av ett elnät inom området.
Vindkraftparken kommer ha ett internt markförlagt ledningsnät som ansluts till en
transformatorstation.
Verksamhetstid
Driften av verken är planerad till minst 20-30 år. Avveckling eller eventuell
resning av nyare torn kan ske inom 35 år.
4. Bakgrund
I denna MKB ingår vindkraftverkens placering och utformning, skyddsåtgärder,
inverkan på hälsa och miljö samt hushållning med resurser.
Vindkraft är ett miljövänligt alternativ
Vindkraften är en förnyelsebar och ren energikälla. El producerad av
vindkraftverk minskar behovet av el producerad i fossileldade anläggningar vilket
gör att miljöskadliga utsläpp minskar. Parken bedöms kunna producera 98 000
MWh/år. Detta motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med 9 800 ton per år.
Ett modernt vindkraftverk har efter sex till åtta månaders drift producerat den
mängd energi som krävdes för att tillverka verket.
6

4.1 Allmänna hänsynsregler
I ansökan redovisas hur JCG AB tillämpar miljöbalkens allmänna hänsynsregler.
Sammanfattningsvis görs bedömningen att projektet väl uppfyller de förpliktelser
som följer dessa regler.
5. Projektbeskrivning
Beskriver var parken är lokaliserad i Trönö i Söderhamns kommun. Avstånd till
Trönö och Söderhamn visas på en översiktsbild i figur 2.
Figur 2. Översikt vindkraftparken där den svarta linjen visar projektområdet.
Källa: http://www.lantmateriet.se
Grundförutsättningen för att genomföra ett projekt som är i den här storleken är
att optimera vindkraftparken utifrån de förutsättningar som finns i området.
Området har bra vindförhållanden. Infrastrukturen är mycket bra i området och
erbjuder bra möjligheter till att ansluta till elnätet. Ett internt kabelnät förläggs
under områdets vägar mellan vindkraftverken. Vägar anpassas för de tunga
transporter som kommer att genomföras, en del nya vägar kan komma att dras
fram till vindkraftverken. De kommer senare att användas under drift för tillsyn.
5.1 Verksamhetsbeskrivning
JCG AB avser att etablera 17 vindkraftverk inom ett projektområde. Vindkraftparken
är planerad i ett backlandskap med goda vindförhållanden om ca 7m/s medelvind i
hela området. Hela vindkraftparken består av ett område, ej uppdelad som större
7

parker kan vara. Den tänkbara platsen är bergig skogsmark, i viss utsträckning med
hyggen av varierande ålder. Avstånden är relativt små mellan vindkraftverken,
maximalt 1000m som längst, varför de kan betraktas som en helhet i ett
landskapsperspektiv. Projektet är lokaliserat till en stor fastighet, Trönö 1:107 i
Söderhamns kommun.
Vindkraftparken ligger inom en radie av 3,5 km. Lokaliseringen omfattar
sammanlagt ett cirka 40 km² stort område. Området benämns ”Projektområdet”,
och är markerat med svart linje i figur 3.
Figur 3. Vindkraftparkens projektområde. Källa: http://www.lantmateriet.se
Vindkraftverkens höjd över marken kommer att vara maximalt 165 meter med en
rotordiameter på 110 m och en navhöjd på 110 m. Vindkraftverk med denna
storlek placeras normalt med ett mellanrum av ca 400 meter upp till 1000 meter i
vindkraftparker.
Med de planerade vindkraftverken blir anläggningens effekt ungefär 42 MW, de
kommer att producera 98 GWh/år, (dvs. 98 miljoner kWh/år). Energimängden
motsvarar energiförbrukningen för 3653 villor (27 100 KWh/villa, år) baserat på
ett svenskt genomsnitts hus (Energimyndigheten, 2008). Vad som bestämmer typ
av fundament är markens mäktighet och kvaliteten i berget. Både
gravitationsfundament och bergsfundament är tänkbara. Utplacering av verk,
vindkraftparkens kabelnät och vägar kan göras först då typ av verk har
bestämts. Vindmätningar är gjorda och markförhållanden är undersökta.
5.1.1 Byggnader
Under drifttiden behövs ett antal byggnader i eller i nära anslutning till
vindkraftparken. Det ska innefatta en personalbyggnad på området där service och
underhållspersonal kan vistas i under projekttiden. Det byggs mindre
kopplingsstationer för det interna elnätet i närheten av vindkraftverken.
8

Samlingsstationer uppförs mellan den stora transformatorstationen och
kopplingsstationerna.
5.1.2 Förutsättningar
Efter en analys av kostnads- och intäktskalkyler kommer parken att optimeras
med den senaste tekniken och med en generatoreffekt på ca 2.3MW.
Vindkraftverken i denna storlek har en rotordiameter på ca 100m. För att uppnå
den ökning av vindens energiinnehåll som är betydande är 90 m en lämplig
navhöjd för vindkraftverket. Förhärskande vindriktningar ligger i sektorerna
sydväst till nordväst. Vid utarbetandet av vindkraftsparken utformning har fem
huvudsakliga skäl varit styrande:
‣ Ekonomisk genomförbart
‣ Fullgod teknisk funktion
‣ Hänsyn till intilliggande bostadsfastigheter
‣ Hänsyn till naturvårds intressen
‣ Hänsyn till kulturvårdsintressen
5.2 Huvudformningen av JCG AB
En sammanvägning av ovan listade förutsättningar har lett fram till ett
huvudalternativ avseende verkens placering och storlek innanför markerat
projektområde enligt figur 4.
Figur 4. Huvudalternativ i Trönö Vindkraftpark. Källa: http://www.lantmateriet.se
9

Detta är ett område som har mycket goda vindförhållande för vindbruk och är ett
riksintresseområde för vindbruk och projektområdet är lokaliserat helt inom det
intresseområdet.
Inom projektområdet avser JCG AB att etablera 17 vindkraftverk. De
vindmätningar som har blivit utförda i området bekräftar områdets goda
vindförhållanden. Det är kort avstånd till ett bra vägnät. Det finns flera goda
möjligheter i området för elanslutning. Närmaste bebyggelse är mer än 2 km bort
och till Trönö samhälle är det ca 4 km. Vi har genom ett omfattande
utredningsarbete sammanställt samtliga motstående intressen och gjort
avvägningar för placeringen vindkraftverken därefter.
Huvudalternativ innebär ett exempel på placering av de 17 vindkraftverk enligt
figur 4. Här är ljudkraven på 40 dB(A) för de närmaste områdena, vilket kommer
uppfyllas. Inga stora ingrepp kommer göras i natur eller kulturmiljöerna som finns
i området.
5.3 Vägar
Vägnätet som finns kommer att nyttjas och det är väl utbyggt tack vare
skogsbruket i området, nya skogsbilvägar kommer att anläggas i området fram till
vindkraftverken. Vissa delar av det befintliga vägnätet kan komma att rätas ut,
breddas och förstärkas för att klara kraven vid transport av delar till
vindkraftveken. Kraven på vägnätet för kommande transporter är att vägen är 4-5
meter bred och kan klara av ett axeltryck på 15 ton.
5.3.1 Markanspråk
Markanspråket för ett vindkraftverks fundament är litet, det tillkommer vägar
mellan vindkraftverken, ledningar, transformatorstationer, servicebyggnader samt
anslutning till befintligt elnät. Det sistnämnda innebär ett mer bestående ingrepp
jämfört med vindkraftverkets fundament som är relativt lätt att ta bort eller dölja.
Det kan komma att behövas en uppläggningsplats i området för att kunna hantera
logistiken på platsen, vilken kan komma att kräva schaktning.
10

Tabell 1: Markyta som blir direkt berörd enligt huvudalternativet och exempel
placeringen vid en vindkraftsetablering
Ingrepp som görs i området genom upplag, vägar och upställningsytor kommer att
innebära markanspråk.
5.3.2 Nya Vägar
Den beräknade sträckan är 11 km för de tillfartsvägar som kommer att behöva
anläggas. Istället för att använda sig av konventionella vägtrummor som kan leda
till oönskade koncentrationer av vattenflöden, antingen används en alternativ
metod istället som eliminerar behovet av vägtrummor. Vägkroppen byggs upp av
grovt genomsläpligt material se figur 5.
11

Figur 5. Metod för alternativ uppbyggnad av väg. Källa: www.bergvikskog.se
5.3.3 Beredning och förstärkning av befintligt vägnät
Skogsvägnätet är väl utbyggt i området med, 7 mil av detta vägnät kommer att
nyttjas. Ny slitbana kommer att anläggas. Förstärkningar, breddningar,
mötesplatser (ska klara behovet för 50m långa transporter) och uträtning av
kurvor kommer att behövas göras.
5.3.4 In och utfartsvägar
Infarten till projektområdet som ligger norr om Trönö kommer i huvudsak att
användas som in- och utfartsväg. De boende i centrala Trönö kommer att störas av
trafiken/transporter som kommer att vara begränsad under vissa tider på dygnet.
12

Vår/försommar är tiderna kl 06:30-20:30 och då det är högsommar kl 07:00-
18:00. Dessa tider är beslutade i samråd med de boende.
Figur 6. Förslag på det interna vägnätet som kommer att behöva dras.
Källa: http://www.lantmateriet.se
5.3.5 Kranplatser och upplagsplatser
En uppställningsplats för den mobilkran som kommer att användas vid resninga
av vindkraftverken kommer att anläggas vid varje enskilt vindkraftverk. Den yta
som kommer att användas är på ca 1200-1500 m²
Den måste vara samma bärighet som vid transporter, men har högre krav på
planheten samt att ytan är hårdgjord. Beroende på toppografin kommer varje
ensklild kranplats att anpassas individuelt. Två typer av kranplatser kommer att
användas. Se figur 7 nedan. Vindkraftverkets alla komponenter kommer att
fraktas med båt till Orrskär, beläget i Ljusne i Söderhamns kommun, Där har man
även en tillfällig upplagsplats innan vidare transport till projektområdet.
13

Figur 7. Typ av kranplats. Källa: www.bergvikskog.se
5.3.6 Transformatorstation
Vindkraftparkens elnät kommer att anslutas till ett befintligt elnät vilket ännu inte
bestämts. Två alternativ ligger för utredning. (till vilket projektområdet skall
anslutas till.) Antingen kommer man ansluta till Svenska Kraftnäts 220 kV
ledning som passerar ca 4 km väster om Trönö eller så kommer man ansluta till
Fortums regionnät (130 kV) ca 15 km söderut. När elanslutningspunkt valts
etableras en centralt placerad transformatorstation inom projektområdet, vilken
kommer att ta ca 2500m² i markanspråk. En motsvarande transformatorstation
etableras vid det anslutande nätet.
5.3.7 Nya ledningsgator
Vi har tidigare nämnt två alternativ som är 220 kV Svenska krafts ledningsnät
som tar 16 ha i markanspråk eller Fortums regionnät 130 kV som då tar 45 ha i
markanspråk.
5.3.8 Fundament
Två typer av fundament kommer att användas inom projektområdet. Den
huvudsakliga typen är gravitationsfundament. Den andra fundament typen
kommer att vara bergsförankrade fundament där man gjuter fast förankringsstag i
berggrunden. Se figur 8.
14

Figur 8. Två fundamentstyper som kommer att användas inom projektområdet.
Källa: www.bergvikskog.se
Förutsatt att berget har en tillräklig hållfasthet kommer bergsförankrat fundament
att användas. För det kommer man att planspränga ytan, en klack gjuts och
därefter borras dragstag/förankringsstagen ner i berget, ovanpå det ska
vindkraftverkets fundament placeras.
Åtgången av betong till gravitations fundament ligger på ca 400 m³ med
tillhörande armering. Marken grävs ur ner till 3 m på en yta om 20x20 m.
Beroende på vilket vindkraftverk som slutligen blir aktuellt kan yta och djup
komma att ändras. Överskott av massor används som återfyllnad och fyllning vid
övriga byggnationer eller vägar mm.
5.4 Transporter
Transporterna kommer att utgå från Orrskär, troligen kommer transporterna att
ske via Industrigatan över till Villagatan, vidare ut till Höljebro trafikplats och ut
på E4:a norrut till avfart mot Kungsgården (Gamla E4) och slutligen till Trönö.
Behovet av transporter för ett vindkraftverk på 2-3MW med en navhöjd på 100m
är:
‣ Torndelar på 3 trailer
‣ Rotorblad på 3 trailer
‣ Maskinhuset på 1 bil
‣ Rotornav på 1 trailer
‣ Kablar och kontrollutrustning 1 Trailer
Transporter som tillkommer utöver de tidigare redovisade transporterna kommer
sammanlagt att uppgå till ca 6700 lastbilar. Där ingår transport av ca 20 km kabel
eller ca 33 kabeltrummor elnätsmaterial som kommer att användas på
projektområdet.
15

5.5 Material
Fundament och vägnät kommer att kräva ca 84000 m3 löst material samt betong.
Om möjligt skall de närmaste grustäkterna nyttjas för uttag i första hand. I andra
hand kommer uttag att ske längre bort.
‣ Material kranplatser och övriga ytor 20 000 m³
‣ Material bef. vägar 5 300 m³
‣ Material nya vägar 33 000 m³
‣ Betong 16 200 m³
‣ Skyddsfyllning för markkabel + 6 700 m³
‣ Totalvolym 81 200 m³
5.6 Elnätsanslutning
5.6.1 Övergripande
I dagsläget är intresset mycket stort att etablera vindkraft i Gävleborg län. För att
man på bästa sätt ska tillgodose nätanslutningarna i regionen har nätägarna startat
studier så att man ska kunna se hur anslutningsbehovet ser ut idag.
5.6.2 Möjliga anslutningslösningar
Väster om projektområdet, passerar Svenska Kraftnäts 220 kV ledning. Den
anslutningspunkten är den som ligger närmast att kunna ansluta till.
Mottagningskapaciteten är inget hinder för att kunna ta emot den el som
produceras på projektområdet.
5.6.3 Internt uppsamlings nät
Fortum kan komma att vara den nätägare som kommer att driva och äga det
interna uppsamlingsnätet.
Möjligheten att det interna nätet ägs och drivs av JCG AB som en del av
produktions anläggning, öppnades genom att regeringen beslutat om möjlighet till
att anlägga interna nät utan koncession. Gällande spännings nivåer för
koncessions frihet är ännu inte bestämda, troligen kommer det att gälla
mellanspänningsnivå.
16

Bild 2. Kopplingsstation typ Magnum. Källa: www.byggindustrin.com
Foto: ABB
Den principiella tekniska uppbyggnaden är den som beskrivs i ansökan. Oavsett
vem som är ägare i framtiden skall tillstånd sökas för de elnät som ska byggas.
Bild 3. Markförlagd kabel. Källa: www.modernteknik.nu
En markförlagd kabel kommer att dras mellan varje vindkraftverk och
uppsamlingsstationen i området.
17

Bild 4.Kabeldragning längs med väg. Källa: www.lapplandsel.se
Kablarna kommer uteslutande att förläggas invid de nya vägarna och de befintliga
vägnät, de kommer att förläggas på ett djup i enlighet med elsäkerhetsverkets
krav.
5.7 Vindkraftverken
De vindkraftverk som kommer att byggas på projektplatsen är beställda och
kommer att levereras med båt till Orrskärs hamn med början den 5 mars 2013.
Verken kan beskrivas kortfattat:
‣ Totalhöjd max 165 m
‣ Navhöjd max 110 m
‣ Rotordiameter max 110 m
‣ Effekt 2.5 MW
18

Figur 9. Principskiss av ett vindkraftverk. Källa: www.lunnekullenvindkraft.se
Vindkraftverken kommer att vara horisontalaxlade verk med tre rotorblad och
rörtornen av stål. Rotorbladen är målad med antireflexfärg för att få bort
ljusreflexerna. Rotations hastigheten blir 12-15 varv per minut. Full effekt får
vindkraftverekt vid 12 m/s, vid 3 s/m går vindkraftverket in i drift och vid 25 m/s
stoppas det av säkerhetskäl. Med hjälp av fjärrövervakning och driftlarm
övervakas vindkraftverkets drift, alla driftstörningar rapporteras till en driftcentral
med operatör eller liknande. Här planeras så att rätt åtgärd kan sättas in och
avhjälpa felet så fort som möjligt.
Överföring av el kan ske på två olika vis: genom en växellåda som ökar varvtalet
till en generator på ca 1500 Varv/minut (4 polig generator), eller en mångpolig
generator som drivs genom direktdrift. Endast en av dessa tekniker kommer
användas. Elen som produceras ligger på en spänningsnivå 400/690V, spänningen
transformeras (i direkt anslutning av vindkraftverket) sedan upp till erfoderlig
nivå för att sedan kunna annsluta till överföringsnät. Vindkraftverkets maskinhus
har vindriktnings instrument som berättar för vindkarftverket från villket håll
vinden kommer, en dator styr med hjälp av girmotorer (som är samanlänkad via
en kuggkrans) maskinhusets rotor mot vinden.
5.8 Vindförhållanden
Området har enligt den svenska vindkarteringen en medelvindhastighet på
7,9-8,1 m/s vid 80m nollplansförskjutning, vid 110m nollplansförskjutning är
medelvindhastigheten 9m/s. Områden med högre medelvindar än 6,5 m/s räknas
som områden med goda förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.
Medelvindarna i området har mätts upp på höjderna 60-150 m sedan hösten 2009
för att säkerställa de verkliga vindförhållandena.
19

Figur 10.Vindros över projekt området Trönö.
Källa: www.lunnekullenvindkraft.se
Här ser man att de förhärskande vindarna över Trönö Vindkraftpark ligger i
området sydväst-nordväst.
6. Områdesbekrivning
Trönö är ett litet samhälle beläget nordväst om Söderhamn. Enligt wikipedia
bodde där 154 invånare år 2005. De närmaste av vindkraftverken kommer vara
placerade ca 4 km från Trönö samhälle. JCG äger redan den mark där parken är
planerad. Den bebyggelse som ligger närmast parken ligger drygt 2 km från
närmsta planerade verk.
20

Figur 11.Fastighetskarta över projektområdet. Källa: www.lantmateriet.se
6.1 Landskapet
Naturlandskapet består till största delen av gran- och tallskog. Det finns varken
riksintresseklassad naturmiljö eller friluftsliv i området. Marken är väl inventerad
av skogsstyrelsen och det finns inga dokumenterade nyckelbiotoper i området.
6.2 Mark och hydrologi
Berg
Den fasta bergrunden i området består i huvudsak av gnejs. Det som bör tas
hänsyn till, ur bergkvalitetssynpunkt, är eventuella sulfidstråk. Material med hög
sulfidhalt är benägna att lakas ur och bör därmed inte användas som ballast. Om
materialet används som ballast riskerar man nämligen att metaller från
ballastmaterialet kan komma ut i marken.
Jordarter
Jordarter är de lösa avlagringar som finns ovanpå den fasta bergsgrunden. De
flesta jordarterna består av söndervittrat berg men det finns även jordarter som
bildats från rester av djur och växter. Jordarten som förekommer i området för den
aktuella parken är morän. Morän är en osorterad jordart, den är alltså en blandning
av block, sten, grus, sand och finkornigare material såsom lera. Den dominerande
beståndsdelen inom det aktuella området är sand.
21

6.3 Naturmiljö
Skog
Området utnyttjas idag för skogsbruk av JCG AB med målen att en ekonomisk
och uthållig skogsproduktion uppnås samtidigt som den biologiska mångfalden
bevaras.
Våtmark
Våtmarkerna utgör en stor och kännetecknande del av det svenska landskapet. De
är till stor del naturligt öppna och har stor betydelse för landskapsbilden.
Våtmarker samlar upp tillrinnande vatten samt lagrar och sprider det vidare och är
därmed av stor vikt för vattnets naturliga kretslopp.
6.4 Flora och fauna
Vindkraftverken påverkar inte floran annat än under byggnadsfasen eller om
grundvattennivån förändras vid anläggning av fundament, kabeldiken, vägar och
liknande.
Arter inom området är bl.a. blåsippa, gullpudra, hässlebrodd, häxört, lundarv,
ormbär, spindelblomster, storgröe, strutbräken, trolldruva, vänderot,
dvärglummer, slåtterblomma, torta, knölsyska, knölklocka, blåtåtel ängsvädd,
kärrfräken, tätört, dytåg, gräsull, hirsstarr, varglav.
En förfrågan till Gävleborgs ornitologiska förening har gjorts angående eventuell
förekomst av kungsörn. Inga kända häckningar är noterade.
Fåglar inom området: Orre, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, grönbena,
ängspiplärka, gulärla, sångsvan, skogssnäppa, gök, buskskvätta, trädpiplärka,
tjäder, hackspett och mindre korsnäbb.
Älg, björn och varg
Resultatet av en flyginventering som genomfördes under 2011 tyder på att det är
få älgar inom området. Varken varg eller björn förekommer särskilt ofta enligt
ortsbefolkningen.
6.5 Jakt, fiske och friluftsliv
Jakt har bedrivits inom området under många år men har, till följd av det låga
älgbeståndet, trappats ner de senare åren.
Det bedrivs inget fiske i området och det går heller inga skoterleder inom
området.
Det finns en vandringsled genom området.
22

Figur 12. Röda linjen visar en vandrings led från Lindefallet till Snaten.
Källa: www.lantmateriet.se
6.5 Fornlämningar och kulturmiljö
Länsmuseet Gävleborg har på uppdrag av JCG AB genomfört en forn och
kulturminnesinventering inför byggandet av Trönö vindkraftpark. Inventeringen
genomfördes på våren 2011.
Sammanfattning av inventeringen
Under utredningen påträffades 20 lämningar. Lämningarna består av kolbottnar
efter resmilor, ensamliggande kojgrunder, mindre vägpartier, torp och en
övergiven åker.
7. Bedömningsgrunder
Globalt har vindkraften fått ett rejält uppsving som energikälla på senare år. Den
svenska vindkraftsutbyggnaden har tagit fart och år 2011 producerade
vindkraften, 6,1 TWh el 1 . Det motsvarar 4,4 % av den totala elanvändningen i
Sverige. Detta är en ökning med 74 % jämfört med föregående år.
Energi (effekt gånger tid):
1 kilowattimme (kWh) = 1 000 Wh
1 megawattimme (MWh) =1000 kWh
1 gigawattimme (GWh) = 1 000 000 kWh
1 terrawattimme (TWh) = 1 000 000 000 kWh
1 http://www.energimyndigheten.se/
23

Vindkraften kommer spela en stor roll i det framtida energisystemet. Inte bara i
det nordiska systemet utan i hela Europa. Utvecklingen drivs till stor del av EU:s
mål till 2020 gällande förnybar energi och klimat. Sveriges del av EU:s
förnybarhetsmål är en ökning från knappt 40 % förnybart till 49 %. Enligt Svensk
Energi 2 bedöms att det behövs en ny förnybar elproduktion på ca 25 TWh, jämfört
med 2002, för att klara EU:s mål. Av detta behöver vindkraften utgöra ungefär
10-12 TWh.
Sveriges riksdag antog 2002 ett planeringsmål för vinkraft på 10 TWh till år 2015.
I juni 2009 antog riksdagen en ny nationell planeringsram till 2020 på 30 TWh
vindkraft, varav 10 TWh havsbaserat.
7.1 Riksintresseområde för vindkraft
Energimyndigheten startade år 2002 arbetet med att identifiera områden som är av
riksintresse för vindkraft. I oktober 2004 fattade de beslut om vilka områden som
var av riksintresse. 2006-2007 gjorde myndigheten en ny vindkartering. Efter det
gjorde de en översyn av 2004 års beslut och angav 2008 fler och större områden
av riksintresse för vindbruk.
7.2 Planförhållanden
Det finns inga detaljplaner för projektområdet.
Översiktsplan
För Söderhamns kommun finns en översiktsplan för vindkraft från 2009.
Projektområdet är, enligt översiktsplanen, beskrivet som övrigt område
huvudsakligen bestående av skog. Kommunen är positiv till vindkraft.
Skyddsintressen
Grundläggande hushållningsbestämmelser i MB 3 kap är avsägningsregler som
ska tillämpas vid en avvägning mellan bevarandeintressen och
utnyttjandeintressen. Företräde skall ges till den användning som på bästa sätt
främjar en god hushållning med vatten och mark i ett långsiktigt perspektiv. Detta
gäller om flera riksintressen gör anspråk på samma område. Då ska, enligt 6 kap
10 § MB, företräde ges till det ändamål som på bästa sätt främjar en långsiktig
hushållning.
2
http://www.svenskenergi.se/sv/Vi-arbetar-med/Elproduktion/Vindkraft/
24

7.3 Miljökvalitetsnormer
I Miljöbalkens femte kapitel finns definitioner och bestämmelser om hur
miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas. Där finns även åtgärdsprogram m.m.
Vindkraften ger inte upphov till några luftföroreningar under drift och kommer
därmed inte överskrida några miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Vattendragen
berörs inte av Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas
enligt förordningen SFS 2001:554.
7.4 Ekologiskt känsliga mark- och vattenområden
Ekologiskt känsliga mark- och vattenområden är områden som har känsliga
ekologiska förhållanden eller speciella ekologiska värden. Enligt miljöbalken 3
kap skall dessa områden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan
skada naturmiljön.
VMI står för våtmarksinventeringen, vilket är en inventering av Sveriges
våtmarker. Våtmarkerna delas in i fyra olika klasser:
Klass 1 = mycket höga naturvärden
Klass 2 = höga naturvärden
Klass 3 = vissa naturvärden
Klass 4 = låga kända naturvärden
Enligt skogsstyrelsens databas finns varken nyckelbiotoper eller särskilda
naturvärden inom projektområdet.
Strandskyddsområde
MB 7 kap 14 § behandlar strandskyddet och säger att det gäller längs stränderna
100 meter ut i vattnet och 100 meter upp på land. Strandskyddet finns till för att
skydda det rörliga friluftslivet och för att säkra den biologiska mångfalden. Inom
område med strandskydd är det inte tillåtet att uppföra nya byggnader. Med
särskilda skäl kan dock dispens ges. Det är kommunen som har hand om dessa
beslut. Naturvårdsverket kan dock upphäva besluten.
7.5 Miljömål
För att uppnå klimatmålet och andra internationella miljökvalitetsmål är
vindkraften en bidragande del som inte främjar friskare luft, ingen övergödning av
sjöar och skog bara naturlig försurning.
25

7.5.1 Regionala Miljömål
Gävleborgs län
För att uppnå det nationella planeringsmålet för vindkraften arbetar Länsstyrelsen
med kontinuerligt den uppgiften. Planeringsmålet är 0,3 GWh/år före år 2015 för
Gävleborgs län. Fram till år 2020 ska ett nytt planeringsmål utarbetas och
förslaget ligger på 1 TWh/år.
7.5.2 Kommunala Mål
”Kommunen är positiv till etablering av vindkraft i kommunen.
Lokalisering av större anläggningar bör ske inom redan exploaterade
områden vid kusten, dels inom befintliga industriområden och dels ute i havet i
första hand inom redovisade utredningsområden
Kustlinjen bör ej störas och landskapsbilden skall beaktas. Rotorljud och visuell
störning skall även beaktas med tanke på närboende och andra berörda. Även
annan påverkan på miljön skall beaktas som behov av väg, påverkan på fiske vid
havslokalisering mm Även andra lägen inne i landet, som kan beröra kommunen
utreds för närvarande av staten.” 3
7.5.3 JCG AB Vindkraftpark – Miljömål
Märkeffekten på de modernaste vindkraftverken ligger idag på 2-4 MW. Tack
vare införande av elcertifikatsystemet har den tekniska effektiviteten förbättrats.
Vindkraftproduktionen har stabiliserats tack vare de ekonomiska villkoren och
man kan utnyttja områdets vindresurser, med detta bidrar man till att nå de
energipolitiska och nationella miljömålen.
8. Lokalisering
JCG AB har letat efter ett områden med goda vindförhållanden som är lämpligt
för landbaserade vindkraftverk. Intressanta områden är de som är lämpliga för
storskalig vindkraftproduktion och som klarar av att hantera
nätanslutningskostnaderna. Det får inte vara några andra intresse konflikter i
området och det ska vara bra infrastruktur. Dessa förhållande måste tas med i
beräkningarna för att vindkraftprojektet ska vara lönsamt och genomförbart.
8.1 Bedömnings kriterier för val av lokalisering
Lokalisering
3 www.soderhamn.se
26

JCG AB har letat efter ett områden med goda vindförhållanden i Gävleborgs län
som är lämpligt för landbaserade vindkraftverk. En skillnad mellan landbaserade
vindkraftverk och havsbaserade vindkraftverk är att landbaserade vindkraftverk är
mer lönsamma och att det oftast finns goda möjligheter för att ansluta till
befintligt elnät.
Vindtillgång.
Den viktigaste parametern för etablering av vindkraft är vindtillgången. Enligt
Uppsala Universitet som har kartlagt vindpotentialen i Sverige är det fjällen och
kusten som har de bästa vindtillgångarna. Det finns även goda vindförhållanden i
inlandet visar vindkarteringen enligt den så kallade MIUU- modellen. 4
Energimyndigheten arbetar med att ta fram riksintressanta områden för
vindkraftindustrin. Huvudkriteriet är att medelvinden för de områden som tas
fram har en medelvind på minst 6,5 m/s, är vindförhållanden lägre än så är det
inte ekonomiskt lönsamt att etablera vindkraftverk. JCG AB har 6,5 m/s som
lägsta minimikrav på medelvindhastigheten för en etablering av vindkraftparken.
Om vindhastigheten fördubblas ökar energin åtta ggr och det i enlighet med att
vindens energiinnehåll är proportionell mot hastigheten i kubik. vilket då i sin tur
leder till att det behövs bara en liten ökning av vindhastigheten för att få en stor
förändring av den energi som kan tas tillvara på. Därför eftersträvar JCG AB alltid
efter de bästa vindlägena vid etablering av vindkraft.
Området storlek.
För att en etablering ska kunna genomföras måste projektområdet vara stor nog
för att säkerställa en god lönsamhet. Lönsamheten styrs utifrån många faktorer så
som antalet vindkraftverk och dess storlek, vindtillgångar och
anläggningskostnader som kostnader för elnätsanslutning och vägar. Det är lättare
att få en bra lönsamhet i storskaliga vindkraftsetableringar då kostnaderna och
riskerna sprids. Det är av stor vikt att hela områdets potential för vindkraft nyttjas
när området tas i anspråk för en vindkraftsanläggning. På detta vis kan den
samhällsekonomiska nyttan maximeras.
Infrastruktur
Området som projektet bedrivs i måste ha en bra infrastruktur i form av vägnät för
transport av vindkraftverkens alla delar till etableringsplatsen utan att några större
ombyggnader eller förstärkningar behöver göras. Detta är gällande för de
allmänna vägarna och inte de enskilda skogsbilvägarna. För grundläggande av
vindkraftsverkens fundament bör området ha goda jord/bergegenskaper.
Elnätsanslutning måste vara möjlig. För att kunna överföra den producerade elen
till svenska stamnätet måste det finnas möjlighet att elnätansluta till ett nät med
den mottagningskapacitet (ledig kapacitet) som vindkraftparken kan komma att
överföra. Om det inte finns möjlighet till att elnätansluta i närheten kommer
projektet att fördyras då man måste anslut till ett befintligt elnät längre bort.
Etableringar som är av större storlek bör anslutas direkt till stamnätet om inte
region nätet klarar den kommande överförda effekten. Miljön blir påverkad av de
nya ledningsgator som krävs vid de större etableringarna, därför ska det befintliga
4 http://energimyndigheten.se/Global/Om%20oss/Vindkraft/Vindpotentialen.PDF
Meteorologi Uppsala Universitet
27

ledningsnätet användas i så stor utsträckning som möjligt. Minsta avståndet till
fastighetsgränsen är planerat till 250 m i vindkraftparken.
Avstånd till boende
Vindkraftverk kan var störande för de som har boende nära ett vindkraftverk. Det
som stör är: buller, skuggor och reflexer. För buller används naturvårdsverkets
riktlinjer för industrbuller och för skuggor/reflexer används bovrekets normer.
Därav bygger man inte vindkraftverk närmare än 1000m från bebyggeelse.
Områdets kultur och naturvärden.
Natur och kultur får inte påtagligen bli skadad av de exploateringsföretag som kan
komma till att etablera sig i området enligt miljöbalken 4 kap.1 §. Projektområdet
anpassa och planeras för att undvika så att bevarande och skyddsintressen inte
påverkas negativt. Alla fornlämningar är markerade och kommer att undvikas vid
utplaceringen av vindkraftverken.
Konfliktrisk med riksintressen
Flera riksintressen kan göra anspråk på samma område vilket då kan leda till
konflikt mellan vindkraftetablering och de olika skyddsintressen som kan finnas i
området. För att främja de ändamål som har en långsiktig hushållning ges
företräde enligt 6 kap 10§ Miljöbalken. Vindkraften är idag en av de långsiktiga
energikällor vi har för vår framtida energiförsörjning.
Vindkraftparken ligger inom det avgränsningsområde som är riksintresseområde
för vindkraftsetablering.
8.2 Val vindkraftverk
Valet är väl balanserat mellan parkens konfiguration och navhöjd för att möta
rimliga krav från tekniska ekonomiska krav och miljörelaterade hänsynstagande.
Det finns en teknisk ekonomisk möjlighet att välja vindkraftverkverk med en
effekt på 2-3MW i områden där det är hög vindenergi. Vindresurserna avgör
områdets utformning.
Vindkraftverks avgivna effekt är proportionell mot vindhastigheten i kubik, vilket
betyder att vindhastigheten är den viktigaste parametern för ett vindkraftverk. En
liten ökning av vinden ger en högre energiproduktion.
28

Figur 13. En effektkurva för ett 3MW vindkraftverk, en liten vindökning ger en
stor betydelse för energiproduktionen. Källa: www.bergvikskog.se
Effektkurvan illustrerar grafiskt ett vindkraftverks prestanda. Se figur 13.
Då ett vindkraftverk väljs måste den ekonomiska optimala tornhöjden ställas mot
de kostnader ett större torn medför samt den högre medelvinden som ger en högre
energiproduktion.
Vindskjuvning är en ojämnhet i vinden och påverkar vindkraftverket ojämnt. Det
kan motverkas genom mätstudierna och därefter placera ut rätt rotor diameter på
en korrekt navhöjd.
Bilden nedan visar att en rotordiameter på 100 m utsätts för stor obalans som följd
av vindskjuvning om tornhöjden är för låg.
29

Figur 14.Vindskjuvning. Källa: www.bergvikskog.se
Gruppkonfiguration
För att undvika att vindkraftverken stör varandra planeras deras position redan
tidigt på planeringsstadiet då all vinddata är insamlad. Detta görs för att kunna få
en så hög verkningsgrad i vindkraftparken som möjligt. Vindkraftverken placeras
med ett inbördes avstånd om minst 5 rotordiametrar i huvudvindriktningen och 4
rotordiametrar vinkelrätt mot huvudvindriktningen. Vilket då är 360-550m mellan
vindkraftverken.
8.3 Nollalternativ
Nollalternativ är hur miljöeffekter relateras i miljökonsekvensbeskrivningen, som
beskriver förhållandet för en tänkt framtid om inte projektet kommer att
genomföras enligt planerna. Då kommer nollalternativet vara att marken fortsätter
att brukas som den gör idag. Omgivningens bullernivå, kulturmiljö, riksintressen
och landskapsbild kommer att förbli oförändrad. Ett stort hot mot miljön är
dagens klimatförändringarna, här bidrar vindkraften till att olika miljö och
klimatmål uppfylls både internationellt och nationellt. Den elproduktion som
kommer från vindkraft hjälper till att minska utsläppen av koldioxid och
föroreningar.
Det mål som samhället har satt till att byta ut ej förnyelsebar energi till
förnyelsebara energikällor försvåras genom att det inte delas ut något bidrag för
att öka andelen vindkraft till 10TWh fram till år 2015. Idag tillförs den nordiska
marknaden med energi från fossila bränslen till en mäng el som motsvarar den
tänkta produktionen. Ca 70 000 ton/år koldioxid fortsätter att släppas ut i
atmosfären. Globala och nationella klimatförändringar sker sannolikt snabbt
beroende på dessa koldioxid utsläpp som görs idag. Mark och vatten kan bli
påverkad av den skadliga effekt som uppstår vid de stora utsläpp av andra ämnen
30

från fossila bränslen som sprider sig över stora områden. Över 700GWh
energiproduktion som är fri från föroreningar som kommer från vindkraft går
förlorad.
9. Miljöpåverkan
Det är främst den lokala miljön som påverkas av vindkraftverk. Då framförallt
genom markanspråk och ändring av landskapsbilden.
Det har utförts ingående undersökningar och analyser för att ta reda på vilken
miljöpåverkan Trönö vindkraftpark kommer ha. För att göra dessa undersökningar
har man använt sig av vindkraftstypen Vestas V-90. Detta för att verket V-90 väl
representerar en modern vindkraftsteknologi och är ett möjligt slutgiltigt val av
verk.
Tekniska data har hämtats från Vestas produktbroschyrer. Verket har tre blad,
2-3 MW generatoreffekt, navhöjd 105 m och en rotordiameter på 90 m.
Trönö vindkraftpark kommer ha en installerad effekt på ungefär 42 MW och
beräknas kunna producera ungefär 98 000 MWh per år. Den produktionen täcker
behovet av energi för eluppvärmning av 3653 villor, alternativt hushållsel till
16 160 villor. Vindkraftparken kommer bidra till en föroreningsfri elproduktion.
Detta, inverkan på landskapbilden och andra miljöeffekter som förutses kommer
gås igenom i detta kapitel.
Vindkraftverk i drift ger inga utsläpp och kräver inga miljöfarliga transporter. Att
få mer energi från vindkraft är ett politiskt mål i Sverige för att minska miljöhot
som försurning, övergödning och klimatpåverkan. En nackdel med vindkraftverk
är att de kan ge en viss lokal miljöpåverkan, inte minst genom en förändring av
landskapsbilden. Vidare kan vindkraftverken orsaka ljud, roterande skuggor och i
vissa fall påverka flora och fauna.
9.1 Livscykelanalys och ekonomi
Dels på grund av Miljöbalkens krav på bra utnyttjande av resurser och dels mot
bakgrund av genomförda miljöstudier har olika storlekar på vindkraftverken
övervägts. Vi har räknat på att använda verk med en generatoreffekt på antingen 2
eller 3 megawatt. Innan ett investeringsbeslut tas kommer det göras en noggrann
analys av de tekniska, ekonomiska och miljömässiga variablerna.
Hösten 2010 restes en 80 meter hög vindmätningsmast centralt inom det tänkta
parkområdet. Denna mast samlar in resultat om vindhastighet, vindriktning och
temperatur på höjderna 40, 60 och 80 meter. Med hjälp av dessa data kan man
fastställa en energiproduktion med relativt stor säkerhet.
Den effekt som ett vindkraftverk producerar är proportionell mot vindens
hastighet i kubik. Alltså ger en även en relativt liten ökning av vindhastigheten en
stor förändring i mängden producerad energi. Så även om noggranna mätningar av
31

vinden genomförs är det svårt att utföra exakta beräkningar av förväntad
produktion.
Livscykelanalys
Livscykelanalyser av vindkraftverk visar att energin som åtgår för tillverkning,
transport, byggande, drift och rivning av ett verk är i storleksordningen en procent
av vad verket producerar under dess livslängd.
Ett vindkraftverk har i snitt en livslängd på 25 år. När ett verk är uttjänt kan det
monteras ned och miljön på platsen kan återställas I det närmaste helt och hållet.
Miljöbelastningen under drift är minimal och utgörs av transporter till och från
verken i samband med underhåll. Det går även åt lite förbrukningsmaterial såsom
olja och en liten elförbrukning. Det är vid framställning, byggnation och rivning
som den stora delen av miljöpåverkan uppkommer.
Energibalansen har beräknats som förhållandet mellan energiförbrukningen vid
framställning, transport, montering, drift, nedmontering samt bortskaffning och
den beräknade energiproduktionen. Resultatet blev att anläggningen är
”återbetald” inom 8 månader.
”För svenska förhållanden är ofta vindläget sämre och transporter och
kabeldragning längre varför ”återbetalningstiden” i de flesta fall torde bli längre”
(Naturvårdsverket, 2006)
9.2 Inverkan på landskapsbilden
Vindkraftverken påverkar landskapsbilden men upplevelsen av hur mycket, och
om det är negativt eller positivt är individuell. Saker som spelar in i hur mycket
landskapsbilden påverkas är avstånd, landskapstyp, vegetation, kupering, skala
och anläggningens utformning. Större verk kan ha större inverkan då de syns på
längre avstånd men kan samtidigt upplevas mer harmoniska då de roterar i lugnare
takt. Genom en välgenomtänkt placering av verken kan påverkan minimeras.
32

Bild 5. Exempel på hur ett verk påverkar landskapsbilden.
Foto Clas-Göran Stenberg
Landskapsanalys
I denna analys ska utredas huruvida en vindkraftpark är förenlig med landskapets
utseende. Både enligt Miljöbalken och enligt Plan- och bygglagen är
vindkraftverkens inverkan på landskapets utseende av intresse vid en
lokaliseringsprövning. Landskap handlar om upplevelse och relationen mellan
plats och människa. Förutom synintrycket så styrs upplevelsen av lukt, känsel,
hörsel, minnen och associationer. Landskapsbegreppet gäller såväl det anlagda
som det ursprungliga. Landskapsbild är en del av begreppet och beskriver vår
visuella uppfattning av landskapet.
Terräng
Bergkulleterrängen i landskapet kännetecknas av stora höjdskillnader.
Landskapets terrängprofil är vågig och ett normalt avstånd mellan två närliggande
toppar kan röra sig om ca 2-6 kilometer. Landskapet är varierat med en snabbt
växlande karaktär och många siktavgränsande element. Skogsproduktionen är den
övervägande markanvändningen vilket är tydligt när man betraktar landskapet.
Det finns gott om plantage- och avverkningsytor på bergssidorna. Naturlandskapet
präglas av kuperad barrskogsterräng med sjöar och myrar.
Då man har placerat ut ett verk kan man säga att tröskeln är passerad och att
placera ut fler gör ingen större skillnad. Därför bör det ses som ett bättre
utnyttjande av resurser med flera verk placerade i grupp än med enstaka verk på
större områden.
33

Bild 6. Vindkraftverk i bergkulleterrängen. Foto: Clas-Göran Stenberg
Skogsbruk och vindkraft
Skogen kommer fortfarande att gå att bruka efter resning av vindkraftverken.
Verken med fundament, vägar, transformatorer, kabeldragning m.m. tar bara upp
ca 1-2% av vindkraftparkens area. Dragningen av vägarna påverkar skogsbrukets
produktionsarealer men kan även vara av godo då de gör marken mer tillgänglig
för fordon.
Det finns goda förutsättningar att kombinera skogsbruket med en utbyggnad av
vindkraften. De goda förutsättningarna är tillgång på mark, stor energianvändning
och möjlighet att utföra service och administration på entreprenad mm.
Vindkraftsetableringar har många gånger skett med jord- och skogsbrukare som
delägare eller ägare till anläggningen. Resning av vindkraftverk på egen mark har
gett dem ett sätt att få extra inkomster. Det har visat sig att betesdjur snabbt vant
sig vid verken och deras regelbundna rörelser och skuggeffekter. Det har aldrig
rapporterats några störningar som påverkat djurhållningen.
Vid kabelläggning kan det uppstå problem med dränering både vid jord- och
skogsbruksmarker. Genom att förlägga kablarna utmed tillfartsvägarna kan detta
problem minimeras.
Konsekvenserna för landskapsbilden
Landskapet utmärks av bergkulleterrängen med väldefinierade dalgångar omgivna
av skogsbeklädda berg.
Vindkraftverkens huvudsakliga inverkan är den visuella. Moderna vindkraftverk
har en tornhöjd på 90-110 meter och en lika stor rotordiameter vilket gör att de
syns på långt håll. Verkens påverkan på landskapsbilden styrs bland annat av
vilket håll de syns från och i vilken miljö de syns. Om påverkan på
landskapsbilden är negativ eller positiv ligger i betraktarens öga. Landskapet
topografi spelar stor roll vid betraktandet och ett vindkraftverk kan passa bra ihop
34

med miljön från ett perspektiv medan det sticker ut betydligt mer från ett annat.
Påverkan sker på landskapsbilden så länge verken är resta men efter att de är
uttjänta kan de demonteras och landskapsbilden blir då återställd.
Bedömningen är att vindkraftverken kommer vara visuellt tydliga element och
påverka hur landskapet i området upplevs. Om det är bra, dåligt eller inte spelar
någon roll beror på betraktaren och dennes inställning till vindkraft och till det
påverkade området. Ur mångas ögon brukar vindkraftverk ses som ett positivt
inslag då de representerar en ren och lokalt producerad energi. De ses också ofta
som representanter för ny teknologi, arbetstillfällen samt framtidstro.
Vindkraftverken har färgen gråvitt och vid mörker syns deras hinderljus.
Bedömningarna på konsekvenserna av vindkraftparken, för landskaps- och
brukssamhället, görs genom en analys av landskapet med särskilda visuella
studier av känsliga avsnitt.
Visuell påverkan
Verkens visuella påverkan är en vanlig diskussionsfråga vid prövning av tillstånd
för en byggnation. Frågan kan vara svår att diskutera och enas om då det kan vara
svårt att skilja subjektiva åsikter från objektiva sakförhållanden. För att särskilja
det subjektiva från det objektiva kan man dela upp frågan i olika synlighetsgrad.
Denna redovisning delar upp området runt blivande park i fyra nivåer med olika
grader av visuell påverkan.
Närzonen = 2-3 kilometer runt området
Mellanzonen = 3-7 kilometer runt området
Fjärrzonen = 7-12 kilometer runt området
Yttre fjärrzonen = >12 kilometer från området
Verkens synlighet styrs dels av storleken. Något som spelar stor roll är dock
avståndet till skog från betraktarens synvinkel. När hela rotorn är synlig drar
verket till sig betydligt mer uppmärksamhet än när en del av rotorn är dold bakom
omliggande miljö. Detta gäller framförallt vid större avstånd.
JCG har gjort en undersökning av hur mycket verken visuellt påverkar landskapet.
I och med att vindkraftverk genom åren kontinuerligt blivit större har
vindkraftanläggningar blivit mer påtagliga i miljön de installeras. Det som styr
den visuella påverkan är individuell uppfattning, kupering, vegetation,
rotorhastighet, områdets höjdskillnader, rådande ljusförhållanden och
utformningen av anläggningen. Det har stor betydelse hur mycket av synfältet
som tas upp av verken. Detta spelar stor roll när man som i Trönö ska placera ut
17 verk. Man kommer uppleva vindkraftanläggningen väldigt olika beroende på
varifrån i landskapet som man står och betraktar parken.
Man har med hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO beräknat den visuella
påverkan Trönö vindkraftpark kommer ha på omgivningen.
Planerad utformning av parken
35

När utformningen av parken gjordes lades det stor vikt vid gestaltningen av
parken. Dessa gestaltningsåtgärder används huvudsakligen för att anpassa
anläggningen till landskapsbilden. Verkens visuella effekt kommer vara det
element som berör flest människor.
Närzonen
Avståndet till boende från parken är ungefär två kilometer. Miljömässigt bedöms
en kilometer vara tillräckligt avstånd för att inte störa de boende. Den visuella
påverkan för de närmast belägna bostäderna är heller inte så påtaglig på grund av
höjdskillnader i området som skymmer deras synfält. Det har inletts en dialog
med de boende i närzonen för att diskutera utformningen av de verk som kommer
placeras närmast dem. Bedömningen görs att verkens visuella påverkan inom
närzonen är acceptabel.
Mellanzonen
Moderna vindkraftverks inverkan på synintrycket inom bruksmiljön på 3-4
kilometer kan bara bedömas subjektivt. Det kommer inte ske någon fysisk
inverkan på bruksmiljön. Anläggningen kan eventuellt uppfattas som en störning
på bilden man får av det gamla brukssamhället men det kan även bli så att bilden
av brukssamhället förstärks när det står i perspektiv med en ny modern
vindkraftanläggning. I och med etableringen av vindkraft i området kommer det
inte ske några förändringar som fysiskt påverkar brukssamhället. För att bevara
bruksbygden behövs det folk som lever vidare i området och tar hand om miljön.
Vindkraftsetableringen bidrar till detta genom att leverne och försörjning i en
byggd som annars går mot att avfolkas. Den visuella beräkningen visar att inom
mellanzonens ramar kommer ske en måttlig visuell påverkan.
Fjärrzonen
Inom denna zon är avståndet till verken 7-12 kilometer. På dessa avstånd krävs
det mer eller mindre helt öppna landskap för att verken ska kunna ses. På dessa
avstånd ger även relativt låga skogshöjder en maskering av verken. Inom detta
område finns det mycket få platser som verken syns ifrån och på de platserna är
det oftast folktomt. Vår bedömning här är att verken ger en nästan obetydlig
inverkan på det visuella.
Yttre fjärrzonen
Här är avståndet till verken mer än 12 kilometer och det är ett så pass stort avstånd
att verken inte framträder med någon synlighet. I denna zon bedömer vi att den
visuella påverkan kommer vara av ringa betydelse.
9.3 Ljud
Vindkraftverk frambringar två olika sorters ljud. Ena typen av ljud är mekaniska
ljud från växellåda, generator och andra rörliga delar. Den andra typen av ljud
som alstras är aerodynamiskt ljud från rotorbladen.
36

Det mekaniska ljudet, framförallt på moderna verk, påverkar sällan omgivningen
då dessa ljud är mycket begränsade. Man brukar bara höra dessa ljud när man
befinner sig alldeles intill verken.
Naturvårdsverkets bullernorm för industrier godkänner en ljudnivå av 50 dB(A)
dagtid, 45 db(A) kvällstid och 40 db(A) under nätterna. Detta gäller ljudnivån vid
bostäder i omgivningen. Dessa riktvärden är 5 db(A) lägre vid rena toner. Med
riktvärden menar man medelnivåer som normalt inte ska överskridas.
Naturvårdsverket har även angivit riktvärdet 35 db(A) nattetid vid planlagd
fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse. 5
Det område som påverkas av vindkraftverkens ljudnivåer innehåller varken
riksintresse för rörligt friluftsliv eller planlagd fritidsbebyggelse och berörs därför
inte av det senare riktvärdet. Ljudet som sprids från verken påverkas av både
terräng- och väderförhållanden. Spridandet av ljud från verken har beräknats
enligt naturvårdsverkets modell.
Tabell 2. Exempel på vanliga ljudnivåer
Erfarenheter av vindkraftsljud
I Sverige placeras verken vanligtvis så att 40 db(A) inte överskrids vid
närliggande bostäder. Detta är en relativt låg ljudnivå om man jämför med
exempelvis bullret från bil- eller tågtrafik. Enligt undersökningen som gjorts visas
att de flesta som bor nära vindkraftverk inte störs av ljudet. Det finns dock de som
stör av ljudet och det har visat sig att boendemiljön påverkar till vilken grad
störning upplevs. Av tillfrågade boende i varierat landskap och i villaområden var
det fem procent som kände sig störda av en ljudnivå som låg strax under 40
db(A). Det var drygt tio procent av de tillfrågade i flackt landskap som kände sig
störde av samma ljudnivå.
Av de tillfrågade i tätorter upplevde i princip ingen någon som helst störning.
Detta troligtvis för att miljön i en tätort redan är både visuellt och ljusmässigt
stökig. Man störs alltså mer på landet.
Ljudet från vindkraftverk uppfattas lätt p.g.a. dess speciella karaktär med ett
ojämnt ljud som hela tiden ändrar styrka; minskar och ökar. På landsbygden där
bakgrundsljudet oftast håller låg nivå uppfattas ljudet mycket lättare. Folk som
5 http://www.boverket.se
37

or på landet har ofta valt att bo där för att de föredrar lugn och ro. Det kan vara
en anledning till att de upplever ljudet som mer störande.
Det visuella intrycket av vindkraftverk påverkar också hur störande ljudet
upplevs. Det man tittar på uppmärksammar man också ljudet från lättare och ögat
har en förmåga att dra sig till sådant som rör sig, till exempel ett vindkraftverk i
drift. Det är ju förstås också så att när man inte ser verket så är det ofta för att det
finns något hinder i vägen som dessutom dämpar ljudet. Forskningen har velat fått
svar på om ljudet från vindkraftverk kan orsaka hälsorisker men några direkta
samband har inte hittats. Vissa av de människor som störs av vindkraftverk har
dock känt mindre välbefinnande. 6
Ett avstånd till bostad på 1.5 kilometer beräknas som mer än tillräckligt avstånd
för att klara angivna riktvärden. Då närmast belägna bostäder ligger ca två
kilometer bort bedöms inte ljudet orsaka några betydande störningar.
9.4 Skuggor och reflexer
Skuggstörningar är de störningar som uppkommer när ett verk befinner sig mellan
solen och ett husfönster. Då ger bladen upphov till skuggor och när verket roterar
”blinkar” det i huset.
Enligt boverket är maximalt tillåtet antal skuggtimmar 8-10 timmar per år och
max 30 minuter på en dag. Skuggor blir mindre tydliga på längre avstånd och på
ett avstånd över 2 kilometer finns ingen skuggeffekt kvar.
Reflexer är inte ett problem på dagens verk då de har en anti-reflex behandlad yta.
Slutsatsen av beräkningarna är den att inga störningar till följd av skuggor kan
uppstå. Det finns inga byggnader inom 2 kilometers avstånd med fri sikt till
verken.
9.5 Hinderljus
För att varna luftfarten ska det finnas hinderljus på maskinhustaken hos
vindkraftverk. För verk med en totalhöjd under 150 meter ska hinderljusen lysa
rött med fast sken. Skenet kan dock betraktas som blinkande när bladen passerar.
För att hindra att ljusen syns från marken kommer ljusarmaturerna vid behov
förses med horisontell skärmning. Detta för att undvika störningar hos närboende.
På verk som är över 150 meter höga ska det istället finnas ett högintensivt vitt
blixtljus monterat. Om verken som väljs för projektet är högre än 150 meter
kommer dispens att sökas för att slippa denna regel.
6 http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4431/1/gupea_2077_4431_1.pdf
38

9.6 Påverkan på mark och hydrologi
Stor försiktighet kommer iakttas och man kommer i största möjliga mån undvika
att orsaka markskador. För att återställa skadade markområden kommer dessa
besås eller liknande. Man kommer i möjligaste mån återställa marken efter
byggtiden är slut sånär som på vägarna till verken. Vid dragningen av vägarna
kommer hänsyn tas till områdets våtmarker. Man kommer såklart också lägga ner
vägtrummor där det åtgår för att i möjligaste mån bibehålla en naturlig avrinning.
Under anläggningsarbetet kommer schaktning ske och sökande ser till att inga
oupptäckta fornlämningar kommer till skada. För att säkerhetsställa detta kommer
de lösa jordlagren att grävas bort varsamt.
9.7 Påverkan på skogen
JCG AB bedriver redan själv skogsbruk inom området. JCG AB har en strategi för
naturvården vilken bland annat innefattar målet att bevara skogens växter och djur
på landskapsnivå. JCG AB arbetar alltså med ekologisk landskapsplanering över
markinnehavet. Vid planeringen av utplaceringen av verken har hänsyn tagits till
existerande vägar för att påverka så lite orörd skogsmark som möjligt.
Skogsbruket kommer fortsätta även med parken på plats och kommer inte att
påverkas.
9.8 Påverkan av myr och våtmarker
För att inte påverka myr och våtmarker har JCG AB beslutat att inga nya
kabeldiken som kan komma att påverka vattenföringen får anläggas. Där det krävs
kommer man istället placera kabeln grunt i markerade skyddsrör. Detta innebär att
myr och våtmarker klarar sig utan att påverkas.
9.9 Påverkan på flora och fauna
Vindkraftverk med tillhörande vägar och ledningar mm kan ändra ett områdes
biotop och på så vis påverka olika arters förutsättningar. Etableringen av parken
innebär även ett markanspråk vilket kan ge en del habitat förlust och en del
fragmentering av växter och djurs livsmiljöer.
Vindkraftanläggningens miljöpåverkan bör delas upp i ett närmiljöperspektiv och
i ett större perspektiv.
Det primära för att inte påverka flora och fauna är att se till att områdets hydrologi
inte störs. Inom närmiljön kan vindkraftverken innebära störningar dels genom
fysisk påverkan på växter, djur och mark men även genom följder av drift och
underhållsarbete.
39

Den direkta mark- och vegetationspåverkan som kommer ske bedöms lindrig
eftersom området redan idag utnyttjas för skogsbruk. Forskning tyder på att
djurliv inte påverkas på ett betydande sätt av vindkraften.
Fåglar
De risker som vindkraftverken medför för fåglarna är kollisionsrisker. Det finns
även en möjlighet att verken skrämmer bort fåglarna. Kollisionsrisken har dock
visat sig vara mycket liten och anses inte vara av betydelse. Det har visat sig att
häckande fåglar även använder sig av områden med vindkraft så detta är heller
inget problem.
Fladdermöss
Det finns många studier gjorda som påvisar att fladdermöss dödas vid
vindkraftverk. SLU har gjort en undersökning för att finna orsaker till detta.
Orsaken verkar vara den att fladdermössen kolliderar med bladen då de jagar
insekter. Insekter samlas runt verken mest troligt för att de ger en viss
värmestrålning. Den största risken för fladdermöss bedöms föreligga i insektsrika
miljöer såsom längs kuster.
9.10 Påverkan på jakt, fiske och friluftsliv
Jakt, fiske och friluftsliv kommer i det närmaste att kunna fortgå som tidigare.
Något som kan hända är att restriktioner kan komma att krävas vid jakten för att
värna om säkerheten för de som jobbar med verken. Någon skoterled kommer inte
påverkas. En del av tjusningen med just jakt, fiske och friluftsliv är känslan av att
vistas i orörd natur och denna känsla kommer påverkas av en vindkraftetablering.
9.11 Påverkan på kulturmiljön
På begäran av JCG AB har Länsmuseet Gävleborg gjort en utredning inför
byggandet av en vindkraftpark i området. Utredningen skedde under våren år
2011. Verken och vägar har placerats ut på ett hänsynsavstånd på 200 meter till
fornlämningar.
Det kan hända att man stöter på okända fornlämningar under arbetet och därför
kommer man att fortskrida varsamt.
9.12 Kemikalier och avfall
För att förbereda för fundamenten kommer man både borra och spränga. Under
drift används vissa kemikalier, då främst oljor. Oljorna analyseras och byts flera
gånger under ett verks livstid. Andra avfall som förekommer är filter,
avfettningsmedel, och emballagematerial. Övrigt avfall och borrkax kommer
hanteras efter gällande lagstiftning.
40

Kemiska produkter och farligt avfall kommer hanteras så att eventuellt läckage
och spill inte kan förorena mark och vatten. Hantering av kemikalier och oljor
sker inom ett avgränsat område enligt gällande lagar och föreskrifter. Avfallet
hanteras enligt Söderhamns kommuns föreskrifter.
Tabell 3. Kemikalier som används i ett vindkraftverk.
Olja som byts ut vid service tas med av personalen och lämnas till ett företag som
är ackrediterat för upparbetning och destruering av oljor. Oljor som används till
aggregat, växellåda och smörjning kommer vid normal funktion inte att släppas
ut. I maskinhuset finns en durk för uppsamling av eventuellt läckage och risken
för att någon olja kommer läcka ut i naturen är mycket ringa.
9.13 Risker
Vid byggnationen kommer det löpande göras riskanalyser för att ingående kunna
bedöma eventuella risker. Driftstörningar av verk kan inträffa vid nätstörningar,
underhåll och tekniska fel.
Isras och iskast
Det finns en viss risk för detta och det är även en risk som alltid förekommer vid
master och höga byggnader. Det bedöms att iskast kan förekomma inom en radie
av ungefär 300 meter från verken. Detta när de roterar, annars är radien mycket
mindre. Precis som vid radio- och telemaster kommer det finnas skyltar, vid de
infarter till området som varnar om riskerna.
Luftfart
Flygspan AB är ett konsultföretag inom flygbranschen som på begäran av JCG
AB har utträtt hur en park kommer påverka luftrum och flygverksamhet.
Resultatet av utredningen visar att verken inte utgör något hinder för luftfarten.
Hinderljus kommer dock placeras på maskinhusens tak.
El relaterade risker
Vid dragning av kablar och vid annan hantering och arbete med elektrisk
utrustning kommer man att följa alla nödvändiga föreskrifter.
41

Elektromagnetiska fält uppstår när elektricitet alstras, transporteras eller
förbrukas. Det har gjorts mycket forskning i området och man har inte kunna
säkerhetsställt några absoluta hälsorisker med fälten. Det finns heller inga
gränsvärden gällande magnetfält.
Risker för verken
Verken är gjorda för att användas i vindhastigheter upp till 25 m/s. Över den
hastigheten stoppas verken automatiskt för att inte utmattas. Verken kommer vara
typgodkända i Sverige och de kommer vara utrustade med åskledare. Risker för
lossnande delar från verken anses som mycket ringa. Skyltar om ett
rekommenderat säkerhetsavstånd kommer ändå att sättas upp.
För att verken ska upprätthålla en god säkerhetsnivå krävs att servicen av verken
sköts som den ska.
10. Avveckling
När parken avvecklas så kommer parkens samtliga delar att fraktas bort från
parkområdet, det medför inte den minsta tänkbara miljöpåverkan. Efter att den
ekonomiska och tekniska livstiden löp ut avvecklas följande delar: Torn, turbiner
och rotorblad för vidare transport för återvinning.
Hål i marken fylls upp. Det interna elnät och ledningsnät till parkens anslutnings
plats demonteras för återvinning. Byggnader rivs och vägar återställs. Det enda av
ett vindkraftverk som inte går att återvinna är rotorbladen och de transporteras då
för bränning på godkänd anläggning. Resterande material går på återvinning. I
största möjliga utsträckning kommer en återställning av vägar och upplag ske,
JCAB kommer att avsätta medel för att finansiera avvecklingen när parken tjänat
ut.
11. Miljöpolicy
JCAB följer en miljöpolicy enligt FSC- system (forest stewardship council)
12. Slutsatser
En MKB är en miljöbeskrivning av hur vindkraftverken påverkar den miljö i
området där vindkraften önskar att etablera sig.
Vi har kommit fram till att en MKB är helt beroende av valet av vindkraftparkens
lokalisering. En MKB måste innehålla en bedömning av hur miljön påverkas, som
t.ex. vattendrag som har känsligt djurliv, häckande fåglar, rovfåglars revir,
särskild bevarad skog, kulturhistoriska värden, naturvärden, jakt, rovdjur och hur
de närboende kan komma att påverkas av ljud, ljusreflexer och förändrad
landskapsbild. Vi har utarbetat en egen fiktiv MKB och på så vis tagit fram den
information som MKBn bör innefatta och hur den ska tas fram. Detta har gett oss
en stor inblick i det arbete som krävs för att utarbeta en färdig MKB. Det är av
stor vikt att MKBn blir sakligt och korrekt utförd för en kommande
42

tillståndsprövning, exempelvis om man har rovfåglar med revir i området måste
man ta hänsyn till dem så att vindkraftverken inte placeras mitt i ett revir. Har
man av okänd anledning missat att ta med en sån inventering av rovfåglar, så
kommer inte tillstånd ges för vindkraftetablering.
43

Otryckta källor
Bild1.http://www.flickr.com/photos/egevad/4679357605/in/set-
72157622048137006 2012-02-04
Bild 2.http://www.byggindustrin.com/energi--miljo/abb-far-stor-kraftorder-tillvindkraftpr__7197
Foto ABB 2012-03-29
Bild 3. http://www.modernteknik.nu/0207/tidningen.asp 2012-03-29
Bild 4. http://www.lapplandsel.se/index.aspid=28 2012-03-14
Bild 5,6 Foto Clas-Göran Stenberg 2012-03-11
Figur 1,2,3,4,6,11,12
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Entrance.aspxid=46
2012-02-04
Figur 5,7,8,13,14
http://www.bergvikskog.se/upload/Vindkraft/MKB%20J%C3%A4dra%C3%A5s
%20dec08.pdf 2012-02-07
Figur 9,10 http://www.lunnekullenvindkraft.se/pdf/MKB%20Lunnekullen.pdf
2012-02-27
http://www.riokultur.se/MKB3-06lianeasen.pdf 2012-03-01
http://www.energimyndigheten.se/sv/ (2012-03-09)
http://www.wikipedia.org/ (2012-03-05)
http://www.svenskenergi.se/sv/Vi-arbetar-med/Elproduktion/Vindkraft/ (2012-03-
10)
http://www.boverket.se/ (2012-03-13)
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4431/1/gupea_2077_4431_1.pdf (2012-03-
13)
http://www.soderhamn.se 2012-03-01
44