ewald dahlskog - Sköna hem
ewald dahlskog - Sköna hem
ewald dahlskog - Sköna hem
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1900-talets svenska formgivare<br />
Av Dan Gordan<br />
EWALD DAHLSKOG (1894–1950)<br />
Han beskrevs som arbetsmyra av vännerna,<br />
och var i sitt konstnärskap en gränsöverskridare.<br />
Ewald Dahlskog verkade med framgång<br />
inom måleri, glas, intarsia och keramik.<br />
Under ett år på 20-talet är han också tecknare<br />
och journalist för Stockholms-Tidningen.<br />
Redan som 14-åring började han delta i<br />
aftonkurser vid Tekniska skolan i Stockholm<br />
(nuvarande Konstfack). Han fortsatte studierna<br />
vid Konstakademien och på stipendium<br />
kunde han efter kriget resa ut i Europa och<br />
till Tunisien. Under hela sitt liv fortsatte han<br />
att resa även i Sverige och Norge, för att<br />
måla. Han ställde ut flitigt, både i Sverige<br />
och utomlands. Uppmärksamhet fick han emellertid först<br />
med sina kompositioner för de intarsiaarbeten som under 20-<br />
talet var vanliga vid större utsmyckningar.<br />
År 1926 kom Ewald Dahlskog till Kosta glasbruk. Här inledde<br />
han med att skapa en ny kollektion inför en utställning<br />
av skandinaviskt konsthantverk på Metropolitan<br />
museum i New York. Han fick bara en månad på sig men<br />
kritiken blev strålande. Glaset i art déco-stil hade djupslipade<br />
motiv, oftast i tjockväggigt kristallglas, och innebar<br />
en radikal förnyelse. Men trots berömmet sålde konstglasen<br />
dåligt. Efter bara tre år lämnade han glasindustrin<br />
för alltid. I stället inledde Ewald Dahlskog en ny karriär, nu<br />
med placering hos Bo Fajans i Gävle.<br />
Även inom keramiken blev han en nydanare. Första uppgiften<br />
var att ta fram en kollektion till Stockholmsutställningen<br />
1930. Trots den korta tid han hade på sig blev resultatet också<br />
denna gång en kritikerframgång. Det var en sträng keramik<br />
han mejslade fram med horisontella eller vertikala räfflor<br />
i olika färgeffekter som på den kända kulvasen lanserad vid<br />
utställningen. De strama formerna med glasyreffekter fortsatte<br />
att vara hans kännetecken. ”Den stränga formtukten<br />
Dahlskog ägnade sig åt blev ibland på gränsen till okeramisk.<br />
Han kunde tvinga leran att anta geometriska former på ett<br />
sätt som avslöjar att han inte var keramiker utan formgivare”,<br />
skrev konsthistoriker Helena Dahlbäck Lutteman.<br />
Ewald Dahlskog fortsatte som konstnärlig ledare vid Bo<br />
Fajans fram till sin död.<br />
<strong>ewald</strong> <strong>dahlskog</strong><br />
– en sann gränsöverskridare<br />
Tre typiska pjäser<br />
i lergods från Bo<br />
Fajans. Sålda<br />
hösten 2005 på<br />
Bukowskis.<br />
Vas i starka glasyrfärger, Bo Fajans.<br />
Såld på Metropol för 850 kr.<br />
Oljemålningen Ryttaren klubbades förra våren<br />
på Bukowskis för 18 000 kronor.<br />
Akvarellen Molins fontän och Jacobs kyrka<br />
i vårgrönska målades troligen 1950. Såldes på<br />
Auktionshuset Metropol i höstas för 3 600 kronor.<br />
Fruktservis för Bo Fajans i ovanligt många<br />
färger. Sålda på Metropol 2006 för 950 kr.<br />
Vas med snigel, och snäcka i dekoren,<br />
40-tal för Bo Fajans. Från Form 1900.<br />
Kristallpokal med flöjtspelande<br />
kentaur, från Kosta 1930, året<br />
efter att Ewald Dahlskog lämnat<br />
bruket. Från Jacksons.<br />
Checklista för Ewald Dahlskog<br />
l Intarsior och väggfresker<br />
l Landskapsmålningar i akvarell och olja<br />
l Kristallglas med asymmetriskt slipade motiv<br />
l Stramt uppbyggd, enfärgad keramik<br />
166<br />
sköna <strong>hem</strong> | mars 2007
Intarsia i salongsdörrarna<br />
på Chinateatern där Ewald<br />
Dahlskog även utförde de stora<br />
väggmålningarna inne i salongen.<br />
Nydanare i intarsia<br />
Intarsian – mönsterläggning med tunna bitar av träfaner – användes<br />
i Sverige fram till 1920-talet främst inom möbelkonsten. Vid denna tid<br />
började den mönsterlagda ytdekorationen flitigt användas i offentliga<br />
rum. Vi finner dem fortfarande på gamla kaféväggar, på dörrar till<br />
biosalonger och som entréutsmyckning till företag och fabriker. 1926 fick<br />
Ewald Dahlskog sitt första uppdrag i intarsia, en utsmyckning av dörrarna<br />
till första raden i nya Konserthuset i Stockholm. Två år senare utformade<br />
han intarsian i foajédörrarna (bilden) till Chinateatern och skapade en<br />
rad väggmålningar. Arkitekten Albin Stark hade arbetat i Peking och<br />
lät huset vid Berzelii park fyllas av kinesiskt, och Ewald Dahlskogs<br />
bidrag fick samma tema. I sina olika arbeten kunde han använda mer<br />
än hundra träslag, och han kallades nu för den store nydanaren inom<br />
intarsiakonsten. Flera offentliga uppdrag följde, för Tändstickspalatset,<br />
Tobaksmonopolet och LM Ericsson. Största uppdraget var för Svenska<br />
Amerikalinjens nybygge ”Stockholm” där 147 kvm utfördes i intarsia med<br />
livet i fem världsdelar skildrat ur en kulturhistorisk synvinkel. En fresk<br />
att titta på i det offentliga rummet är Östra stations tak.<br />
läs mer!<br />
I Birgitta Lundblads bok Bo Fajans<br />
keramiktillverkning i Gävle 1874–1967<br />
spelar Ewald Dahlskog en central<br />
roll (Länsmuseet<br />
i Gävleborg, 1996).<br />
Utställningskatalogen<br />
Ewald Dahlskog<br />
(1985) innehåller flera<br />
biografiska notiser<br />
kring hela konstnärskapet, red Janek Björklund.<br />
Se även dennes webbsida, www.form1900.se för<br />
ett större urval av Dahlskogs keramik och konst.
Change language