Julius Caesar - mattiaslarsson.se

32
Slutsats och diskussion
Hur var Caesars barndom, vad fick han för utbildning, hur uppfostrades
han
Man vet inte mycket om Caesars tidiga liv, därför är det också svårt att kunna analysera den
epoken, då man utan de basala kunskaperna ska akta sig för att göra stora utsvävningar, om
vad som kan vara sant eller inte.
Man vet dock att Caesar var ett sällsynt begåvat barn, att han hade lätt att lära sig och att
han använde den information han erövrade. Han upplärdes av de allra mest ansedda
läromästarna och härmed lades också grunden till mycken kunskap.
En oerhört viktig detalj, som kanske inte många fäster vikten på: ” de fostrades till att ha
ett utomordentligt självförtroende. De blev pådyvlade att de var något alldeles speciellt…”
En detalj som ibland kanske glöms bort, en detalj som kanske kan förklara varför så
många stora ledare drabbats av hybris, d.v.s. övermod, vilket lett till deras död.
Den inställningen kan också eventuellt leda till bristen på ödmjukhet inför uppgiften man
ställts inför, men även inför andra människor. Problematiskt nog var Caesar också en
människa som såg sina män (främst) omkring sig som konkurrenter.
Jag tror det var därför utmanövrerade han sina konkurrenter istället för att samarbeta med sina
ämbetskolleger som Bibulus, men kan också förklara till viss del varför en sammansvärjning
bildades mot honom, de gillade helt enkelt inte hans sätt att arbeta politiskt
Caesar och samtida barn av nobel börd uppfostrades till att ha ett utomordentlig
självförtroende, men i kölvattnet kom också ansvar. De som drabbades av tidiga motgångar,
kan mycket väl ha drabbats av misstro och tvivel på det egna jaget.
Caesar var till synes bra på att hantera sina personliga förluster och på att hantera
sorgerna, kanske på grund av hans goda självförtroende och fåfänga, det tycks inte ha hämmat
honom. (om man inte ser till slutändan av hans liv (), mer om det nedan)