SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT IDAG - Skellefteå kommun

Utställningshandling 

SÅ SER DITT 

SKELLEFTEÅ UT IDAG 

Fördjupad översiktsplan 

– förutsättningar

Förutsättningar 

utgångspunkter 

INNEHÅLL 

1 Inledning 4 

Läsanvisning 5 

2 Hållbar utveckling 

och framtidsvision 6 

Hållbar utveckling 7 

Kommunvisionen 9 

Den politiska visionen för Skelleftedalen 10 

Politiska styrdokument 11 

3 Staden 15 

Historisk bakgrund 15 

Historisk bakgrund – planer 20 

Bebyggelsestruktur och landskapsbild 25 

Stadsdelarna 30 

Fysisk struktur 49 

Grönstruktur 54 

Bostadsnära natur 60 

Gröna stråk 60 

Gröna oaser 62 

4 stadens innehåll (intressen) 64 

Befolkning 65 

Näringsliv och företagande 68 

Utbildning 70 

Bostäder 72 

Vård och omsorg 73 

Kultur, fritid och turism 74 

5 KomMunikation och 

teknisk försörjning 80 

Resvanor 82 

Vägtrafiknätet 82 

Trafiknätsanalys 84 

Trafikmängder 85 

Trafiken och luftföroreningar 85 

Brister i vägnätet 86 

Skellefteåprojektet 86 

Gång- och cykelvägnät 88 

Parkering 88 

Hastighetsöversyn 89 

Kollektivtrafik 89 

Järnväg 90 

Godshantering 92 

Vatten och avlopp 92 

Avfall 93 

Energi/fjärrvärme/el 93 

6 Miljöskydd, hälsa 

och säkerhet 95 

Skred- och erosionsrisker 97 

Vattendirektivet 97 

Översvämningsrisker 97 

Framtida klimatscenarier 97 

Uppvärmning 99 

Extrema havsnivåer 99 

Buller 99 

Miljökvalitetsnormer 101 

Risker runt kommunikationsleder 102 

Förorenad mark 102 

Skyddsavstånd till industrier och 

andra verksamheter 102 

Verksamheter som kräver särskild hänsyn 102 

7 Övriga intressen, 

riksintressen 104 

Kulturmiljöer 105 

Riksintressen 112

1 INLEDNING

1 INLEDNING 

Inledning 

Skellefteå kommun har beslutat att upprätta 

en ny fördjupad översiktsplan för 

Skellefteå tätort och dess omgivningar, 

Skelleftedalen. Tanken är att planen ska 

spegla Skelleftebornas behov och syn på 

samhällsutveckling, alltså vad som bör 

utvecklas och hur det ska ske. 

Utgångspunkten har varit att försöka bestämma hur 

samhället ska se ut år 2030. Kommunen har tagit fram 

en vision och ett antal mål. För att nå dit krävs uppoffringar 

och resurser. Planen ska visa på vilka de är och 

hur man tillsammans ska arbeta för att nå dit man vill. 

Ambitionen är att översiktsplanen ska vara reglerande 

samtidigt som den ska vara inspirerande och uppmanande. 

Målet är att förbättra välfärden och livsmiljön. 

Det förutsätter både ekonomisk tillväxt och en bra 

hushållning med resurserna. Ekonomisk tillväxt kräver 

att många utför ett effektivt arbete och drar åt samma 

håll. Det är också viktigt att utvecklingen är hållbar - 

den ska vara stabil och långsiktig. 

Läsanvisning 

Fördjupning av översiktsplanen för Skellefteå kommun 

– staden (FÖP Skelleftedalen) presenteras i två delar: 

Förutsättningar och 

utgångspunkter 

I delen Förutsättningar och utgångspunkter redovisas 

dels vilka mål, beslutade i och utanför kommunen, 

som har styrt planens utformning, dels vilka hänsyn 

till allmänna intressen och anspråk som behöver tas 

i planen. I dokumentet redovisas de förutsättningar 

som finns inom planområdet. Dessa är riktgivande för 

hur planen utvecklats. De olika intressena redovisas 

var för sig. 

Planförslag och konsekvenser 

I delen Planförslag och konsekvenser illustreras med 

kartor och text de huvudstrategier som är utgångspunkt 

för utformningen av planen. Här redovisas också 

den framtida mark- och vattenanvändningen (förslag) 

och vilka rekommendationer som bör följas då 

planens intentioner genomförs. Planens konsekvenser 

beskrivs tillsammans med en miljökonsekvensbeskrivning 

enligt reglerna om miljöbedömning av planer 

och program. 

5

2 hållbar utveckling 

och framtidsvision

Hållbar utveckling 

och framtidsvision 

I detta kapitel lyfts de visioner och kommunala 

styrdokument som Skellefteås 

politiker antagit. De utgör en mycket stor 

del av de förutsättningar som format planförslaget 

om Skellefte dalens utveckling 

fram till 2030. 

Hållbar utveckling 

I Brundtlandskommissionen, Vår gemensamma framtid, 

påpekade man att den nuvarande livshållningen 

inte är långsiktigt hållbar och att samhället förbrukar 

mer resurser än som kan återskapas. Denna rapport 

stod för spridningen av begreppet hållbar utveckling. 

Enligt Världskommissionen föreligger en hållbar utveckling 

om; 

”de förändringar som vidtas i samhället tillfredställer 

nu levande människors och framtida människogenerationers 

behov utan att produktionsförmågan hos de 

understödjande ekosystemen hotas eller att grundläggande 

mänskliga rättigheter kränks.” 

Hållbar utveckling handlar alltså i stora drag om att 

människan bör vara rädd om de resurser som hon är 

beroende av idag och i framtiden. 

I mars 2006 redovisade Sveriges regering en strategi 

för hållbar utveckling. Skrivelsen ”Strategiska utmaningar 

- en vidareutveckling för hållbar utveckling” 

behandlar ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. 

Strategin tar sin utgångspunkt i en vision för hållbar 

utveckling i ett längre tidsperspektiv. I dokumentet 

står fyra utmaningar i fokus: 

• Bygga samhället hållbart 

Det innebär att vidareutveckla goda levnadsvillkor 

genom fysisk planering, regional utveckling, infrastruktursatsningar 

samt utveckling av boende- och 

stadsmiljöer 

• Stimulera en god hälsa på lika villkor 

Det innebär att skapa förutsättningar för en god 

hälsa för alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, social 

eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, ålder eller 

funktionshinder. 

• Möta den demografiska utmaningen 

Det innebär att vidta åtgärder inom ett flertal politikområden 

för att klara befolkningens åldersstruktur 

utmaningen i dess ekonomiska och sociala 

dimensioner. 

• Främja en hållbar tillväxt 

Det innebär att tillväxten drivs av dynamiska marknader, 

en stark välfärdspolitik och en progressiv 

miljöpolitik. 

Social 

hållbarhet 

Ekonomisk 

hållbarhet 

Ekologisk 

hållbarhet 

2 hållbar utveckling och framtidsvision 

Hållbar utveckling i Skelleftedalen 

– måluppfyllelse på lokal och regional nivå 

7

Hållbar utveckling i tre dimensioner 

Ekonomisk hållbarhet 

Ekonomisk hållbarhet innebär en balanserad tillväxt 

som inte på sikt bygger på skuldsättning eller på att 

reserver försvinner. En hållbar ekonomi behövs för att 

samhället ska kunna fungera. 

Viktigast är egentligen att få till stånd en långsiktig 

planering för stadsbilden så Skelleftedalen blir hållbart 

i framtiden. Det bör även understrykas att ekonomisk 

hållbarhet ska ses på sikt och därför är viktigt att investera 

idag för att undvika stora utgifter i framtiden. 

Ekologisk hållbarhet 

I skrivelse 1998/99:5 talar regeringen om tre målsättningar 

som ska leda till ett ekologiskt hållbart samhälle: 

skyddet av miljön, effektiv användning och hållbar 

försörjning. Skyddet av miljön innebär att utsläppen 

av föroreningar inte ska skada människans hälsa eller 

överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner 

dem. Effektiv användning innebär att nyttjande av energi 

och andra naturresurser ska bli mycket effektivare 

än den är i dag. Hållbar försörjning innebär att ekosystemens 

långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. 


Social hållbarhet 

Den sociala hållbarheten sätter människors behov och 

välbefinnande i centrum. En social hållbarhet strävar 

efter att alla människor, oavsett kön, ålder, socioekonomisk 

tillhörighet och etnisk eller kulturell tillhörighet 

har samma möjligheter att ta del av det goda samhället. 

Hållbarhetsrådet anger trygghet, hälsa och delaktighet 

som centrala begrepp i den sociala hållbarheten. 

8

Kommunvisionen 

Skellefteå kommun har fastställt en vision och fyra 

övergripande mål. Visionen och målen anvisar strategin 

och dimensionerar den önskade utvecklingen. 

Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att 

bo och verka i. 

Visionen är en framtidsbild av ett samhälle som attraherar 

såväl stor som liten. Det ska vara en välkänd 

och viktig del av Sverige där entreprenörskap och företagande 

genomsyrar hela samhället. Skellefteå ska 

vara lockande för alla och vara en bra grogrund för 

ett näringsliv med stor bredd. Ett näringsliv som är i 

ständig utveckling för att skapa fler arbetstillfällen och 

goda resultat. 

Kommunen ska ha goda kommunikationer och samhället 

ska organiseras så att avstånden blir korta. Samhällssystemet 

ska vara tydligt med snabba beslutsvägar. 

Skellefteå ska vara jämställt och tillgängligt för 

alla. Ett samhälle som är nära, enkelt och öppet, som 

alla talar väl om. 

Skellefteå ska vara en dynamisk och öppen kommun 

med många, spännande och intressant delar för långt 

fler än sina egna invånare. Möjligheterna till fritids- och 

kulturverksamheter ska attrahera nya människor. Karaktären 

ska vara en robust och trygg kommun med 

valfrihet i boende och aktiviteter. En väl fungerande 

samhällsservice särskilt med god vård och omsorg är 

självklar. 

Skellefteå ska vara en del av världen där befolkningen 

ökar, särskilt starkt bland yngre människor. 

Möjligheterna till utbildning och forskning ska vara 

i världsklass. 

Övergripande mål för kommunen 

• Befolkning - antalet invånare i kommunen ska 

öka 

• Utbildning - utbildningsnivån ska höjas 

• Företagande - antalet företag ska öka i antal och 

redan etablerade företag ska växa 

• Livskvalitet - livsmiljön ska förbättras och levnadsvillkoren 

ska vara rättvisa 

• Kommunikationer - goda och säkra samband 

samt bra rese- och transportmöjligheter 

Skellefteå kommuns vision och övergripande mål 

innebär en expansiv utveckling. För arbetet med 

den fördjupade översiktsplanen bryter vi ner visionen 

och de övergripande målen till stadsvision och 

stadsmål för tätortsområdet Skelleftedalen. 


9

Den politiska visionen 

för Skelleftedalen 

Skellefteå ska vara en spännande, attraktiv, vacker och 

trygg stad med ett starkt näringsliv, ett rikt fritids- och 

kulturliv samt erbjuda en god välfärd och infrastruktur. 

Tanken är att Skellefteå ska bli ett centrum i norr med 

stark utveckling. Utgångspunkten är att Skelleftedalen 

ska stärkas och förutsättningarna för välfärden ska 

bli bättre. En god bärkraft och stor konkurrenskraft 

behöver skapas. Det finns ingen enskild grund för detta 

utan istället krävs en mängd samverkande faktorer. 

Basen utgörs av den fysiska miljön och befolkningens 

kompetens. För det måste man tillvarata: 

– mark- och vattentillgångar 

– befolkningens idérikedom och utvecklingsförmåga 

– den kompetens som finns inom olika verksamhetsområden 

sEX sektorsmål för Skelleftedalen 

Befolkning 

• + 7000 personer. 

• Förbättrad integration och jämställdhet. 

• Hållbar struktur för sysselsättning, offentlig och 

kommersiell service. 

Utbildning 

• Effektivisering av skolans lokaler. 

• Skolorna lokalisering ska spegla barnens boendemiljö. 

• Goda skol- och utomhusmiljöer bör skapas samtidigt 

som resor och transporter begränsas. 

• Fortsatt utbyggnad av Campus. Mer forskning och 

utbildning samt plats för bostäder och näringslivsutveckling. 

Företagande 

• Goda etableringsmöjligheter för allt från tjänsteverksamhet 

och handel till tung industri. 

Livsmiljö 

• En rundare struktur 

• En spännande och trygg stadskärna 

• En skön grönstruktur 

• Nya bostäder 

• En god omsorg 

• En hög tillgänglighet 

• Kultur och nöjen 

• Vår fritid 

Ren luft och vatten 

• Arbetet med införande av alternativa uppvärmningskällor 

måste fortsätta. 

• Arbetet att minska energiförbrukningen i byggnader 

måste intensifieras. 

• En tydlig strategi måste till för att uppnå de målsättningar 

som kommunen satt upp i sina miljömål. 


Målsättningarna för området utgår från de övergripande 

målen för kommunen. Ambitionen är att vara 

en småstad med inslag av många av de goda egenskaper 

och fördelar som stora städer har. Skellefteå har 

antagit en kommunikativ strategi med ledorden nära, 

enkelt och öppet. Den ska symbolisera viljan att välkomna 

nya invånare och skapa en god livskvalitet. En 

viktig faktor för Skellefteås attraktivitet är möjligheten 

att nå låga levnadsomkostnader. Låga boendekostnader 

och begränsade avgifter bidrar starkt. Grönstruktur 

för livskvalitet och folkhälsa är ett annat viktigt och 

levande inslag i stadsmiljön. Den fortsatta utvecklingen 

måste kännetecknas av ansvar för de kulturella och 

arkitektoniska kvaliteterna. 

• Inom handel och tjänstesektor bedöms ytterligare 

1 400 personer kunna ges arbete. 

• En fortsatt expansion innebär att behov av nya 

kontorslokaler, industriell verksamhet (800) och 

tung industri (300) uppstår. 

• Detaljhandeln fokuseras till centrum. 

• Solbacken är vårt stora externa handelsområde med 

funktion för volymhandel och vissa sällanköpsvaror. 

• Industri- och handelsområdet Hammarängen är 

tänkt att främst profilera mot industrietablering 

och tyngre handel. 

Kommunikationer 

• Samordnade transporter 

• Digital kommunikation 

• Kollektivtrafik för alla 

• En ny järnväg 

• Sjöfarten klarar det tyngsta 

• Ett mer hållbart vägtransportsystem 

• Mer gång och cykel 

10

Politiska styrdokument 

Agenda 21 

Agenda 21 är en handlingsplan för global hållbar utveckling, 

som antogs under Rio-konferensen 1992. 

Handlingsplanen består av tre perspektiv: ekologisk, 

social och ekonomisk hållbarhet. Skellefteå kommunstyrelse 

tog 1997 beslut om att Agenda 21:s intentioner 

skulle sätta sin prägel på alla verksamhetsgrenar i 

kommunen. Det handlade inte enbart om miljöfrågor 

utan om samhällsfrågor i stort. Övergripande mål blev 

att vi i Skellefteå kommun ska: 

• utnyttja naturens resurser så skonsamt som möjligt 

och belasta miljön så lite som möjligt. 

• utarbeta konkreta sektorsvisa miljömål och handlingsprogram. 

• ta hänsyn till miljökonsekvenser vid planering av 

nya verksamheter. 

• genom dialog och information göra alla anställda 

medvetna om sitt miljöansvar. 

• ha tydliga miljökrav på våra entreprenörer och leverantörer. 

• visionen för Skellefteå år 2025 är att användningen 

av fossila bränslen ska minska på bred front. Oljan 

ska ersättas av förnyelsebar energi för uppvärmning 

och transporter. 

Nationella och regionala 

miljökvalitetsmål 

De svenska miljömålen beskriver de kvaliteter som är 

nödvändiga för en ekologiskt hållbar natur- och kulturmiljö. 

Miljömålsvisionen är att kunna överlämna ett 

samhälle till nästa generation, där de stora miljöproblemen 

är lösta. Av Sveriges 16 miljömål har vi i Skellefteå 

kommun utarbetat ett miljöprogram som består 

av 4 grupperingar av miljömålen. Tanken är att dessa 

ska lösas etappvis fram till år 2020. Nedan redovisas 

ett utklipp av de uppsatta mål som berör Skelleftedalens 

fysiska planering på översiktlig nivå. 

Lokala miljökvalitetsmål 

Leva och Bo 

Det lokala miljömålet Leva och Bo bygger på de nationella 

miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Giftfri 

miljö, Levande kust och skärgård samt Säker strålmiljö. 

Leva och Bo handlar bland annat om att det ska vara 

trivsamt och hälsosamt att bo i Skellefteå kommun. 

Maten ska vara hälsosam och människor ska inte utsättas 

för buller, föroreningar och farliga kemikalier i 

boendet eller livsmiljön för övrigt. Boendets påverkan 

på den yttre miljön ska minimeras. Lokala förnyelsebara 

tillgångar tas tillvara som t ex skogen till byggnationer 

och biobränsle. I kommunen skapas gröna 

jobb och nya tekniker utvecklas som kan vara till gagn 

för andra. 

Frisk luft utomhus 

Visionen är att luften ska vara ren i Skellefteås tätorter 

och på landsbygden. Luften ska inte tillföras fossila 

växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar 

som kan vara skadliga för människor, djur, 

växter, byggnader, mark eller vatten och den totala 

energianvändningen ska minska. 

Levande vatten 

Vattnet ska vara livgivande. På sin väg från inlandet 

till havet ska det inte transportera föroreningar som 

förändrar livsbetingelserna för växter, djur och människor. 

Vattnet utmed kommunens kust ska vara rent 

och skapa förutsättningar för livskraftiga populationer 

av växter och djur. Vatten som finns i marken ska 

skyddas och varhelst det påträffas kunna drickas av 

människor och djur. Påverkade vatten ska i möjligaste 

mån återställas till sitt ursprungliga tillstånd. 

Det lokala miljömålet Levande vatten bygger på de 

nationella miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, 

Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, 

Bara naturlig försurning, Ingen övergödning. De delmål 

som utgör det kommunala målet behandlas på 

detaljnivå och innebär till stor del att inventera läget 

i kommunen. 

Natur i balans 

Visionen är att Skellefteå kommun ska nyttja, skydda 

och bevara naturen så att det unika för orten utvecklas 

och förvaltas på ett hållbart sätt. Det öppna land- 


11

skapet ska värnas om och jord- och skogsbruket ska 

leva vidare och utvecklas på ett hållbart sätt. Marken 

ska vara fri från föroreningar och dess vattenhållande 

funktion bevaras. Alla ska ha möjlighet till ett rikt 

friluftsliv. Miljöer med kultur och fornlämningar ska 

bevaras i största möjliga utsträckning. Det lokala miljömålet 

Natur i balans bygger på de nationella miljökvalitetsmålen 

Myllrande våtmarker, Levande skogar, 

Ett rikt odlingslandskap och Giftfri miljö. 

Barn- och ungdomspolitiskt program 

FN:s barnkonvention fastslår att barn har medborgerliga, 

politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 

utifrån fyra grundläggande principer: 

• alla barn har samma rättigheter, 

• barnens bästa ska beaktas vid alla beslut, 

• barn har rätt till liv och utveckling, 

• barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. 

Tack vare detta har riksdagen bestämt att beslutsfattare 

ska tillämpa ett barn- och ungdomsperspektiv i 

ärenden som berör unga. 

Arbetet med barn- och ungdomsfrågor är prioriterat 

i Skellefteå kommun. I kommunen finns en lång erfarenhet 

av dessa frågor och det är kommunens inställning 

att en ständig utveckling ska ske. Syftet med det 

barn- och ungdomspolitiska programmet är att barn 

och unga ska ha möjlighet att delta i och påverka utvecklingen 

av samhället. Målgruppen är främst barn 

och unga upp till 20 år. Programmet har också utblick 

mot unga vuxna över 20 år. Det är viktigt att barn och 

unga får möjlighet att delta i demokratiska processer 

på lokal nivå eftersom det är där de flesta besluten 

som påverkar deras livssituation tas. Olika verksamheter 

i kommunen arbetar med barns och ungas inflytande 

och delaktighet. En del gör det på grund av 

lagar, planer eller direktiv. Andra möter barn och unga 

på ett naturligt sätt utifrån uppdrag och verksamhet. 

Vissa verksamheter berör barn och unga mer men det 

är viktigt att barn och unga får möjlighet till inflytande 

i alla frågor. 

Skelleftedalen i folkhälsoperspektiv 

Skellefteå har sedan oktober 2006 ett inriktningsprogram 

för folkhälsan med visionen att år 2020 har Skellefteå 

kommuns invånare världens bästa hälsa. 

Det folkhälsopolitiska programmet bygger på den nationella 

folkhälsopolitikens 11 målområden. Det innebär 

att samhället ska skapa förutsättningar för en god 

hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De områden 

som berörs mest av översiktsplanen redovisas nedan. 

Delaktighet och inflytande i samhället 

(delmål 1) 

Det finns ett stort behov av mötesplatser där man kan 

diskutera förhållandet och gemensamt sprida framtidsplaner 

på sin ort. Det är en stor del i folkhälsoarbetet. 

Sunda och säkra miljöer (delmål 5) 

Delar av detta delmål ingår också i miljömålen samt i 

handlingsprogram för skydd mot olyckor. Målområdet 

är uppdelat i ett antal delområden: 

1. Sund yttre miljö/luftkvalitet 

2. Sunda produkter 

3. Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) 

4. Säkra miljöer 

5. Säkra produkter 

Ökad fysisk aktivitet (delmål 9) 

Framtidsvisionen är: Skellefteå är en föregångare i 

Sverige som erbjuder alla sina kommuninvånare de 

bästa förutsättningarna för daglig fysisk aktivitet livet 

genom. 

Tillgänglighetsmål 

För att Skellefteå ska kunna vara en framsynt tillväxtkommun, 

attraktiv att bo och verka i, måste också tillgängligheten 

och användbarheten för personer med 

funktionsnedsättning genomsyra hur kommunens 

övergripande mål ska uppfyllas. T ex är tillgängligheten 

till den byggda miljön ett av tre allmänna intressen 

som är så väsentliga att de bör ha företräde framför 

enskilda intressen. Det anges i kommittédirektiv till 

Plan- och byggutredningen. Detta preciseras också i 

Plan- och bygglagen. 

I Skellefteå ska medborgare med funktionsnedsättning 

kunna ha goda levnadsförhållanden, känna trygghet 

och uppleva att de har en hög livskvalitet. 

Kommunen arbetar med ett handikapp-politiskt program. 

Detta ska vara riktgivande för planeringen i 

Skelleftedalen. 


12

Nationella kommunikationsmål 

De transportpolitiska målen 

De transportpolitiska målen står som grund för både 

statlig och kommunal planering av åtgärder inom vägtransportsektorn. 

Regeringens strävan är att de transportpolitiska 

målen bör kunna vara en utgångspunkt 

för regionala och lokala målformuleringar. Förhoppningen 

är att målen ska uppmuntra till ett transportpolitiskt 

engagemang bland olika aktörer i kommuner 

och regioner, i näringslivet och i ideella organisationer. 

Funktionsmål – tillgänglighet 

Transportsystemets utformning, funktion och användning 

ska medverka till att ge alla en grundläggande 

tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet 

samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet 

ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt 

svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 

Hänsynsmål - säkerhet, miljö och hälsa 

Transportsystemets utformning, funktion och användning 

ska anpassas så att ingen dödas eller skadas allvarligt. 

Det ska även bidra till att miljökvalitetsmålen 

uppnås och till ökad hälsa. 

Regeringen bedömer att följande preciseringar bör gälla 

för att uppfylla hänsynsmålet för miljö och hälsa: 

• Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet 

Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis 

ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett 

brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en 

fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. 

• Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål 

nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges 

till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets 

utveckling är av stor betydelse för möjligheterna 

att nå uppsatta mål. 

Nollvisionen 

Riksdagen beslutade i oktober 1997 att nollvisionen 

ska utgöra det långsiktiga målet för trafiksäkerheten 

inom vägtransportsystemet. Målet är att ingen ska dödas 

eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. 

Regionala och lokala 

kommunikationsmål 

Det finns en gemensam målbild för de fyra nordligaste 

länen. Den är utformad utifrån ett helhetsperspektiv 

för samhällsutveckling och transportmöjligheter inom 

och mellan regionerna, till övriga landet och internationellt. 

Målbilden baseras på länens regionala utvecklings- 

och tillväxtprogram (RUP och RTP) och består av 

ett övergripande mål och fem inriktningsmål. 

Övergripande mål 

• De fyra nordligaste länen ska vidmakthålla och 

vidareutveckla långsiktigt hållbar tillväxt med väl 

fungerande arbetsmarknadsregioner. 

• Näringslivet ska vara fortsatt konkurrenskraftigt. 

Basnäringarnas bidrag till landets ekonomi ska bevaras 

och utvecklas och näringslivets kompetensförsörjning 

tryggas. Näringslivet behöver differentieras 

och dess framtidsinriktning behöver stärkas 

genom högkompetenta tjänsteföretag. 

• Besöksnäringen ska attrahera människor såväl 

inom regionen, som nationellt och internationellt, 

samt bidra till differentierade arbetsmarknader och 

mera intressant region och närmiljö för alla i samhället. 

• Livsmiljön ska utvecklas genom bred attraktivitet, 

bättre hälsa och livskvalitet samt minskad klimatpåverkan. 

Inriktningsmål 

1. Gränsöverskridande samarbete 

2. Tillgänglighet och infrastruktur 

3. Livsmiljö och attraktionskraft 

4. Konkurrenskraft och entreprenörskap 

5. Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning 

Rese- och transportpolicy 

Under 2007 tog tekniska kontoret fram ett förslag till 

rese- och transportpolicy för Skellefteå kommun. Syftet 

med policyn är att minska kommunens kostnader 

för resor och transporter samt för att eget och upphandlat 

resande och transporter ska ske trafiksäkert 

och miljöanpassat. Vägverket Region Norr gav ekonomiskt 

stöd till arbetet. Policyn är ännu inte antagen av 

kommunfullmäktige. 


13

Framtidsvägen - miljöanpassade 

transporter 

Inom vägtransportsektorn pågår samverkan mellan 

flera aktörer för att uppnå en långsiktig hållbar utveckling 

genom åtgärder som påverkar efterfrågan på 

transporter. Arbetet med hållbart resande syftar bland 

annat till att förmå människor att välja andra färdsätt 

än egen bil vid resor till och från arbetet, i arbetet, till 

och från skola och utbildning samt i samband med 

resor vid olika evenemang. 

Skellefteå kommun deltar i ett projekt kallat ”Framtidsvägen”. 

Det övergripande målet med projektet är 

att minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken genom 

att öka andelen som nyttjar miljöanpassade resealternativ 

till ensambilåkande. Arbetet bedrivs utifrån de 

trafikpolitiska delmålen. 


14

3 staden

3 STADEN 

Staden 

I detta kapitel redovisas Skelleftedalens 

historiska bakgrund samt bebyggelsestruktur 

och landskapsbild. Kapitlet ger 

en kort introduktion om stadsdelarna 

och vilka naturliga förutsättningar som 

vi måste planera efter. Avslutningsvis så 

redovisas vår grönstruktur, det vill säga 

de gröna områdena som är viktiga ur 

ekologiska och sociala aspekter. 

Historisk bakgrund 

Skelleftedalen före 1845 

Kring stränderna längs Skellefteälvens nedre lopp 

finns under 1800-talets första hälft dels området kring 

landskyrkan, nyinvigd 1800, dels en lång rad byar och 

begynnande industribebyggelse, allt från Myckle och 

Lund i väster till Sävenäs i öster. Den huvudsakliga 

näringen är jordbruket men bredvid det uppstår binäringar 

som bondeseglation, tjärbränning, pottasketillverkning 

och salpeterberedning. I Bergsbyn finns 

sedan gammalt ett kalkbrott. Under denna period 

växer flera varv upp för att tillgodose böndernas behov 

av skutor. Exporten av trävaror och tjära ökar och 

fjärrhandeln förmedlas via hamnlägena i Ursviksfjärden 

där mellan 1845 och 1850 drygt 600 fartyg utgår 

varav 400 till utrikes orter. 

Området kring landskyrkan med Prästbordet norr 

om älven och Sunnanå söder älven, har i början av 

1800-talet utbildats till ett centrum med marknadsplats, 

skeppsvarv, sågverk, kyrkstadskvarter, värdshus 

mm. Det förmånliga kommunikationsläget vid älven 

har ännu äldre anor, redan på 1300-talet finns här en 

träkyrka, efterhand gästgiveri med hållhästar, marknad 

och ting. På Brännan, i Gammelstaden och Kläppen är 

bebyggelsen tätast och har en närmast stadsliknande 

karaktär. Efter branden 1835 byggs den nuvarande 

kyrkstaden upp. Marknadsplatsen flyttas till Körran 

nedanför Majorsbostället Nyborg. Körran används för 

verksamheter som inte direkt hör samman med det 

kyrkliga livet, tjuderplats för hästar, tjärhov, exercisplats, 

efter kyrkstadsbranden marknadsplats. Majorsbostället, 

tidigare kaptensboställe uppförs på Körran 

av allmogen för det lokala militära befälet. 

16

verksamhet gör att antalet fartyg som lämnar Skellefteå 

ökar till omkring 1300. Varvsnäringen blomstrade 

och flera stora varv startar, bl a Alderholmens 

varv 1855 och Furunäsviken. Även längre upp i älven 

finns varv t ex vid Karlgård öster om nuvarande Sunnanå 

kyrkogård. 

3 STADEN 

1870–1900 

Karta som visar Skelleftedalen kring 1845 med delar av stadsplanen för den nya staden. 

Staden 

De otaliga bränderna i rikets städer medför en nationell 

byggnadsstadga med bl a bestämmelser för att för 

hindra bränder. En åtgärd är breda trädplanterade gator 

för att förhindra spridning av bränder. En ny stadsplan 

för den unga staden lanserar nu esplanaderna 

Kanalgatan och Viktoriaesplanaden. Staden växer och 

de första husen öster om Viktoriaesplanaden byggs. 

Torget flyttas till nuvarande plats intill Kanalgatan. 

1845–1870 

Staden 

Året 1845 får Skellefteå stadsrättigheter på mark som 

köpts in av Norrböle by. Redan året före antas den första 

stadsplanen för den nya staden. De första husen 

byggs redan under stadens första år. 

Skelleftedalen 

Vid Skellefteälvens mynning anläggs nu flera ångsågar 

vilket medför att många småbrukare kombinera 

jordbruket med arbete på sågarna. Vid Grannäsudden 

förvärvar Ytterursviksbönderna mark och utvecklar 

där ett nytt samhälle med arbetarkaserner, kontor, 

bruksbod, stall och förrådsbyggnader. Grunden för 

detta är det järnbruk som doktor Salomon Säve får 

privilegium för 1858 samt intilliggande såg. Några 

år senare, 1866, står ytterligare ett sågverk klart i 

Klemensnäs. 

År 1856 stadfästes hamnen i Inre Ursviken som 

stadens hamn vilket påverkar Ursvikens samhälle 

till att bli ett centrum för nedre Skelleftedalen. 

Skeppshandel och gästgiveri byggs. Sjöfarten gör 

också att lotsar och sjömän flytta hit. All denna 


De olika industrierna utvecklas vidare under denna period, 

byter ägare och upphör. Nytt är den mekaniska 

verkstad som uppstår i Ursviken. Till verkstaden hör 

också ett gjuteri, det enda i Sverige norr om Gävle. 

Under perioden tillkommer på 1880-talet Skellefteå 

älvs flottningsförening och ett sorteringsverk anläggs 

i Södra Bergsbyn. 

Mot slutet av perioden får de seglande fartygen allt 

hårdare konkurrens av de ångdrivna och/eller järnbyggda 

fartygen. År 1878 byggs på Alderholmens 

varv barkskeppet Antoinette, som var det näst största 

fartyget byggt i länet. Detta kan ses som slutet för 

skeppsbyggnadstraditionen i Skelleftetrakten. 

17

Förutom i staden och kring Landskyrkan är bebyggelsen 

längs älven fortfarande glest bebyggd av bondgårdar 

och mindre gårdsanläggningar. Kring industrierna 

sker dock en förtätning. År 1880 har byarna följande 

invånarantal, Morön 184, Hedensbyn 377, Bergsbyn 

484, Inre Ursviken 395 och Yttre Ursviken 258. 

1900–1940 

Staden 

Vid sekelskiftet var den gamla stadsplanen så gott 

som fullbyggd varför stadens styrande kände ett behov 

av ny mark för fortsatt tillväxt. De nya stadsplanerna 

omfattar området norr om Kanalgatan fram till 

den kommande järnvägen samt områden norr och öster 

om staden. För detta köps mark in av Norrböle by, 

delar av nuvarande Norrböle samt delar av Älvsbacka. 

Redan 1916 stod det nya centrallasarettet färdigt och 

på Norrböle finns redan en del bebyggelse t ex längs 

nuvarande Åsgatan. 

Även väster och söder om stadens gränser växer en 

mer stadsartad bebyggelse fram, dels på Prästbordet 

dels längs älven på Sörböle och Sunnanå. 

Framdragande av järnvägens till Kallholmen och anläggandet 

av en ny hamn gör att staden även förvärvar 

delar av dagens Skelleftehamn. 


Under perioden läggs flera sågverk ned och några enstaka 

verksamheter startar, t ex Ursvikens Ångsåg. I 

Klemensnäs grundades Skellefteå Trämassefabrik på 

platsen för tidigare sågverksamhet och i Bergsbyn bildades 

Kalkbolaget. 

1912 är järnvägen mellan Bastuträsk och Kallholmen 

färdig och hamnverksamheten i Ursviken flyttar till 

Kallholmen. Tjugo år senare påbörjas anläggningsarbetet 

för smältverket på Rönnskär. 

Bebyggelsen är fortfarande i huvudsak av jordbrukskaraktär 

men tätbebyggelse fortsätter att breda ut sig 

främst på älvens norra sida vid Ursviken och Furunäs. 

Under 1930-talet börjar egnahemsbebyggelse växa 

fram med hjälp av s k egnahemslån. I takt med att 

smältverket växer ökar bostadsbyggandet i Skelleftehamn 

där Bolidenbolaget står för byggandet kring 

kyrkan och kommunen/enskilda för delen väster om 

kyrkan. 

1940–1965 

Staden 

Från 1941 växer staden, då förenas Morön och Sävenäs 

samt en mindre del av Prästbordet till staden. 

1952 omfattar staden ett sammanhängande område 

fram till Skelleftehamn. I väster däremot gränsar staden 

mot landskommunen redan i Högströmsgatan. 

I och med att staten tar ett stort ansvar för bostadsfinansiering 

och ställer upp regler för byggandet ändrar 

bebyggelsen karaktär, dels till en mer storskalig bebyggelse 

med trevånings lamellhus och dels till en mer småskalig 

egnahemsbebyggelse. På 1950-talet får Skellefteå 

sina första höga hus genom punkthusen på Getberget. 


Smältverket på Rönnskär har nu varit igång tio år och 

antalet anställda är nu uppe i ett par tusen. Många 

av de anställda bor i orterna längs älven varför den 

nya järnvägen kommer att spela en stor roll för pendlingen 

till och från arbetet. Efter hand upphör denna 

roll för järnvägen och istället tar bussen och bilen över 

som de viktigaste transportmedlen. 

Den mer stadsartade bebyggelsen växer allt mer. Det 

byggs större flerbostadshus men även sammanhållen 

bebyggelse i form av rad- och kedjehus. 

Skelleftedalen 1965 till idag 

Staden 

Efter 1965 försvinner stadsbegreppet och städerna 

blir kommuner. Samtidigt slås många små kommuner 

samman. I Skellefteå sker detta successivt. 

1965 till 1975 byggdes i landet ett mycket stort antal 

bostäder, cirka 1 miljon. Stadsbyggnadsmässigt karaktäriseras 

perioden av en ideologi där man bl a ville 

skilja på olika stadsfunktioner, bostäder, arbetsplatser, 

handel etc och lägga var och ett på sin plats i staden. 

De olika delarna binds samman med trafikleder för 

den starkt framväxande bilismen. I Skellefteå byggs nu 

staden ut med de nya stadsdelarna Sjungande Dalen, 

Anderstorp och Morö Backe. Industriområdet Hedensbyn 

kommer också till under den här perioden. 

Kring 1990 sker ytterligare en stark utbyggnadsperiod 

dock tidsmässigt kortare än den ovan nämnda. 

Nu växer t ex Sunnanå starkt upp mot Falkträsket och 

norr om Morö Backe påbörjas ett nytt industriområde 

Solbacken. 

3 STADEN 

18

Efter 2000 sker en utbyggnad med centralt belägna 

flerbostadshus samt att ett nytt externcentrum för 

handel etableras på Solbacken. Småhusbyggandet 

fortsätter på Västra Sunnanå. Även på Anderstorp 

sker stora förändringar för handelskvarteren när trafiksystemet 

läggs och en del ny tomtmark etableras. 


Under denna period växer också Bergsbyn och Ursviken 

starkt, i mindre mån Skelleftehamn. Under 

perioderna 1990 respektive 2000 sker ingen byggnadsverksamhet 

liknande den i staden. En del saker 

händer dock, hamnen byggs ut och vid reningsverket 

på Tuvan byggs en anläggning för omvandling av 

komposterbart avfall till biogas. På Scarinsområdet 

läggs verksamheten ner och kontroll av markföroreningar 

inleds. 

I Ursviken och Skelleftehamn rustas centrum upp med 

bl a nya torg. 

Skellefteå i världen 

Skellefteås situation de senaste decennierna är i 

mångt en spegling av den nationella utvecklingen. 

Den har påtagligt präglats av den rådande industrikonjunkturen 

och den nationella politiken. Kommunen 

har en bas i råvaru- och tillverkningsindustri som 

är starkt exportberoende. Under perioden 1960 till 

1990 stärktes landets och kommunens exportindustri. 

Både nationellt och lokalt var den ekonomiska utvecklingen 

god. Samtidigt bedrev staten en regionalpolitik 

som var både kompenserande och omfördelande. För 

Skellefteås del innebar detta resurser till en stark samhällsutveckling. 

Kommunen ökade sin befolkning och 

offentlig sektor och näringsliv expanderade. En stor 

del av den nuvarande bebyggelsestrukturen skapades 

samtidigt som samhällsservicen förbättrades och levnadsstandarden 

ökade. 

1990-talet innebar istället en ekonomisk nedgång i 

industrin med försämrade statsfinanser och åtstramningar 

i offentlig sektor. I Skellefteå kommun kulminerade 

befolkningsutvecklingen och en period inleddes 

där folkmängden minskade. Tillväxten i näringslivet 

avtog parallellt. Det minskande befolknings- och skatteunderlaget 

innebar samtidigt ett krympande underlag 

för samhällsservice. 

Under 2000-talet har konjunkturen successivt förbättrats. 

Både näringslivets och offentliga sektorns ekonomiska 

utveckling har blivit bättre. Ett omfattande 

arbete med effektivisering och strukturomvandling 

har pågått sedan lågkonjunkturen. Konjunkturen har 

svängt uppåt och näringslivet har genomgått en stark 

effektivisering.. Men en god utveckling kräver att effektiviseringar 

och rationaliseringar fortgår oavbrutet. 

Konjunkturerna skiftar och därför är det viktigt att 

kommunens planering ger förutsättning för en stark 

ekonomisk tillväxt. Vilket möjliggör en god samhällsutveckling. 

3 STADEN 

19

Historisk bakgrund 

– planer 

Tiden före 1845 

Skellefteås grundande som stad 1845. Innan dess var 

den administrativa indelningen socknar, län o s v. Den 

första stadsplanen tas fram i samband med stadsrättigheterna. 

Karta nedan visar hur bebyggelsestrukturen 

såg ut vid tiden för stadens grundande. 

3 STADEN 

Stadsplanen 1845 

Den första stadsplanen var en enkel rutnätsplan med 

kvadratiska kvarter cirka 100*100 meter mellan de 20 

alnar (12 meter) breda gatorna. Rutnätet var utlagt 

så att Landskyrkan bildar fond i Storgatan mot väster. 

Ungefär i planens mitt mellan Nygatan och Strandgatan 

var två kvarter utlagda för stadshus respektive 

torg. 


I den följande stadsplanen tillämpades reglerna i 1874 

års byggnadsstadga. Dålig stadsmiljö och rikliga stadsbränder 

gjorde att hälsa och säkerhet sattes i fokus. 

Riktlinjer om grönska och breda esplanader skrevs in 

i stadgan. I den nya stadsplanen för staden medförde 

detta tre esplanader Kanalgatan, Viktoriaesplanaden 

och en esplanad längs älven öster om Boströmsbäcken. 

Kvarteren i denna del fick också brandgator. 

20

3 STADEN 

Stadsplanen 1905–06 

1905 års stadsplan av P O Hallman utvidgade stadens rutnät mot norr och den 

nya järnvägen ner till Kallholmen. Dessutom utvidgades stadsområdet mot norr på 

Norrböle, mot öster på Älvsbacka och mot väster på Prästbordet. Denna utvidgning 

gavs en helt annan utformning än rutnätsstadens med inspiration från trädgårdstadsideerna 

från England och det tyska medeltidsidealet. Denna plan fastställdes 

aldrig men genomfördes i vissa delar, t ex den snedställda allén mot den kommande 

samrealskolan och Stationsgatan norr om Kanalgatan. 


1919 års stadsplan av Albert Lilienberg byggde vidare på den förra planen men 

anpassade sig mer till den bebyggelse och fastighetsstruktur som förelåg vid upprättandet. 

Kännetecken i denna plan är bl a stadskyrkan i fonden av Nygatan och 

Kanalskolan vid Kanalgatan samt stora delar av den gatuoch platsstruktur och 

bebyggelse som bestått fram till våra dagar. 

21

3 STADEN 

Plankarta Skellefteå 

Staden växer 

På 1930-talet behövdes plats för hamn och smältverk för bolidenmalmen varför det 

blivande Skelleftehamn inkorporerades med staden och en stadsplan upprättades. 

Första översiktsplanen – generalplanen 1949 

På 1940-talet kom en ny byggnadslagstiftning, och ett mer storskaligt och planmässigt 

byggande med bl a översiktsplanering. Generalplaner kom på modet och 

planförfattare var ofta arkitekter från Stockholm, så också i Skellefteå. Uno Åhrén 

upprättade 1949 generalplan för staden och Skelleftehamn, en plan med funktionalistiska 

förtecken. Det innebär att marken i planen delades upp för olika användningsändamål, 

t ex bostäder, industri och centrum. 

22

Revidering av generalplanen – 1955 

Kommunen reviderade Åhréns plan några år senare. 

Den viktiga frågan i de planerna gällde om Torsgatan 

eller Järnvägsgatan skulle vara huvudgatan österut mot 

hamnen. 

3 STADEN 

Trafikplanering på 1960-talet 

Ett årtionde senare hade biltrafiken ökat så mycket att 

staten ansåg att den borde planeras på ett mer regelmässigt 

sätt. Trafikplaner började upprättas runt om i 

landet av särskilda trafikkonsulter. Sålunda upprättade 

Orrje & Co en trafikplan för Skellefteå 1967. I denna 

lanserades viktiga trafikleder som delvis genomförts, 

delvis fortfarande är aktuella till exempel Östra Leden, 

Centrumbron m m. Föreslagna kringfartsleder i norr 

den så kallade. Silvervägen och i söder har inte fått 

något genomförande. 

23

3 STADEN 

Generalplaneskiss 1970 

Strukturanalys Skelleftedalen 1974 

I samband med trafikplanerna tog kommunen fram två generalplansskisser 1968 

och 1970. I dem finns resultatet av trafikplanerna tillsammans med tillhörande 

markanvändningsansatser. Här lanseras de nya stadsdelarna Sjungande Dalen, Moröhöjden, 

Östra Moröhöjden (Morö Backe) och Anderstorp. 

Generalplaneskiss 1970 

Nya former för översiktlig planering 

Några år senare togs en s k Strukturanalys fram för att ge underlag för olika långsiktliga 

exploateringsalternativ för Skellefteå centralort. Analysen kom att omfatta 

hela Skelleftedalen samt Boviken. 

Analysen har sedan varit vägledande för många exploateringsområden. Analysen 

följdes upp på 1970-talet med olika ansatser för Skelleftedalen, trafikprognos, resvaneundersökning 

och cykelplan. 

Översiktsplan enligt plan- och bygglagen 

I översiktsplanen från 1991 upprättades också en markanvändningskarta för området 

kring Skellefteå. Även den baserades i hög grad på strukturanalysen vad gäller 

mark för ny bostadsbebyggelse. Sedan mitten av 1970-talet har också fördjupade 

översiktsplaner tagits fram för flera av stadsdelarna. 

Översiktsplan 

24

Bebyggelsestruktur 

och landskapsbild 

Stadens och Skelleftedalens utformning vilar på ett 

antal strukturbildande element som varit styrande 

under historiens gång. Dessa element är älven med 

biflöden, järnvägen och dalgångens sluttningar. Det 

gäller framför allt den norra sidan av dalgången med 

de längsgående huvudvägarna på båda sidor om älven 

samt de tvärs dalgången nordsydliga vägarna. 

Dessa element har inledningsvis format en östvästlig 

bandstruktur som successivt blivit tätare. De nordsydliga 

vägarna har sedan medfört att staden vuxit ifrån 

älven bl a utefter vägarna och stadsområdet har därmed 

fått rundare karaktär. 

Stadsbebyggelsen har en relativt låg och grön karaktär 

där bebyggelse och gröna ytor växlar. Skalan med 

flerbostadshus i upp till och med tre våningar från 

olika årtionden dominerar med undantag för högre 

byggnader bl a Getbergets punkthus i sju våningar 

från 1950-talet, byggnader i Morö Backes centrala 

delar och kvarteret Lidgärdet på Norrböle 1980- och 

90-tal, 2000-talets byggande av höghus i kvarteret Nipan, 

Älvsbacka Strand och kvarteret Ekorren. Ett antal 

verksamhetsbyggnader sticker också upp i den lägre 

omgivningen, t ex byggnader i kvarteret Sirius, punkthuset 

i Medlefors folkhögskola, kraftverkets byggnader 

i Hedensbyn samt en kontorsbyggnad i Ursviken. 

Småhusbebyggelsen är omfattande och finns överallt 

i Skelleftedalen. Den varierar mycket vilket framgår av 

beskrivningen nedan. 

Bebyggelsen i Skelleftedalen 

Staden Skellefteå har utifrån centrum som äldsta del 

byggts ut i form av årsringar. Det gjordes tydligt fram 

till 1960 för att därefter bli allt otydligare. Utvecklingen 

i Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn/Örviken 

har skett efter i stort sett samma principer. Även 

de byar som fanns redan vid stadens grundande har 

under Skellefteå landskommun förtätats till allt mer 

stadsliknande karaktär. 

Med start i centrum görs nedan ett försök att beskriva 

bebyggelsen i Skelleftedalen. 

Tät kvartersstad (Centrum) 

Skellefteå centrum är till karaktären en rutnätsstad 

med relativt smala gator där byggnaderna ligger i 

kvartersgränsen mot gatan. De överlag tre våningar 

höga husen med lokaler i bottenvåningen ger intima 

och livfulla gaturum. 

De breda gatorna - esplanaderna - Kanalgatan och 

Viktoriagatan samt Stationsgatan med sina trädplanteringar 

bryter radikalt med de smala centrumgatorna. 

De är ett resultat av byggnadsstadgan 1874 som bl a 

betonade trygghet mot brand, sundhet och hälsa. 

Centrum norr om Kanalgatan har i vissa delar en mindre 

sträng rutnätsstruktur med en del kvarvarande 

verksamhetsbebyggelse tillsammans med äldre träbyggnader 

från tidigt 1900-tal och tidigare. Här finns 

också rivningstomter med parkeringsytor och den 

centrala busstationen. Mot järnvägen ligger det tidigare 

stationshuset i fonden av Stationsgatan samt tidigare 

lagerbyggnader som idag rymmer många olika 

verksamheter. 

Trädgårdsstadsbebyggelse 

I de nya planerna lämnas den byggda delen av rutnätsstaden 

orörd för att utanför denna lägga till trädgårdsstadsdelar 

med oregelbundna kvarter, vindlande gator, 

platsbildningar med byggnader i fonden för vissa centrumgator 

t ex Nygatan med kyrka och Stationsgatan 

med järnvägsstation. Ett annat exempel på offentlig 

byggnad utanför rutnätsstaden var den nya samskolans 

placering sidoordnad i förlängningen av Strandgatan. 

Den kommande järnvägen från Bastuträsk till 

hamnen i Kallholmen hade sin plats i planen. 

Gatorna i de nya kvarteren runt rutnätsstaden får 

sin trädgårdsstadsprägel främst genom de fristående 

husen, maximerade till två våningar och fem lägenheter 

samt sättet att placera husen antingen direkt 

mot gatan eller indragna med förgårdsmark. Mellan 

de enskilda husen planteras ofta träd som tittar ut i 

gaturummet. Stadsdelar med denna karaktär är delar 

av Norrböle, Älvsbacka och Prästbordet som ligger 

närmast Centrum. 

Flerbostadsbebyggelse, funktionalism 

(Delar av Norrböle, Älvsbacka) 

De politiska målen om ett folkhem formulerades under 

1930-talet och började förverkligas kring 1945. 

Bostadsförsörjningen var en hörnsten i uppbyggnaden 

mot bakgrund av den rådande delvis eländiga 

bostadssituationen i landet. Den bostadssociala utredningen 

tillsattes 1933 och blev klar i början på 40-talet. 

Ordnandet av byggandets finansiering resulterade 

i samhällsstöd och kvalitetskrav. Kommunernas engagemang 

i bostadsproduktionen blev viktig. Den översiktliga 

fysiska planeringen och planeringen av bo- 

3 STADEN 

25

stadsförsörjningen växte fram. De allmännyttiga och 

kooperativa bostadsföretagen kom till och drev på 

utvecklingen av bostadsproduktionen som övergick 

från hantverk till industri. Egnahemsrörelsens traditioner 

med bl a självbyggeri blev en viktig utgångspunkt 

i småhusbyggandet och HSB var en drivande kraft. I 

1947-års byggnadslag och byggnadsstadga lades den 

lagliga grunden för den nya inriktningen, bl a med 

översiktliga planinstitut som general- och regionplan. 

Bostadssociala utredningens förslag om 60 000 - 75 

000 lägenheter per år uppnåddes inte de första åren 

efter kriget. Till början av 50-talet byggdes endast 

cirka 40 000 lägenheter per år och först under den 

senare hälften av 50-talet nådde man upp till målet. 

En lång rad välkända bostadsområden skapades under 

denna tid av landets mest framstående arkitekter. 

Stilmässigt sker under denna period en övergång från 

30-talets stränga funktionalism till ett formspråk som 

hämtar inspiration från tidigare perioder, national- romantiken 

och 20-talsklassicismen. Däremot behöll man 

mycket av funktionalismens sakliga förhållningssätt till 

frågor om bostadskvalitet mm Denna revision av 30-talet 

som har kallats The New Empiricism eller The New 

Humanism gjorde Sverige berömt ute i världen. 

sadeltaken med enkla öppna takfötter. De ursprungliga 

entrépartierna i ek kan studeras i Älvsbackahusen. 

Parallellt med dessa större hus byggdes en lång rad 

”egnahem”, små enfamiljshus i en våning med källare 

på Norrböle i kvarteren Odlingen och Fårtickan, 

på Älvsbacka i kvarteren Järpen och Ärlan. 

Grannskapsenheter (Norrbacka, Getberget) 

In på 1950-talet utvecklades folkhemstanken så att 

bl a byggandet skulle ske i enheter lagom stora för att 

invånarna skulle känna en gemenskap och ansvar för 

sin del av staden. För att stödja detta skulle enheten - 

grannskapet - ha ett litet centrum med butiker, post 

och kanske en bankfilial. Exempel på grannskapsenheter 

är Norrbacka och Getberget med delar av Morön. 

Storskaliga bostadsområden 

Miljonprogrammet d v s statens mål att bygga en miljon 

lägenheter på tio år från 1965 orsakades av en 

fortsatt stor omflyttning in till städerna från landsbygden. 

För att göra ett så stort projekt möjligt satsade 

staden medel och stimulanser för industriella byggnadsmetoder. 

Programmet har satt sina spår även i Skellefteå. Främsta 

exemplen på detta storskaliga byggande är Moröhöjden 

och flerbostadsdelen i Sjungande Dalen men 

även kvarteren längs Läkarvägen, bebyggelsen kring 

Nyckelgatan och Bogårdsvägen i Sunnanå. De karaktäriseras 

av storskaliga två- och trevåningshus, i Moröhöjden 

med souterrrängvåning, placerade i skogster- 

3 STADEN 

I Skellefteå var det HSB som engagerade sig tidigt och 

nya hus byggdes i första hand i stadsdelarna kring centrum 

men även i centrum. På Norrböle hindrade bestämmelserna 

i Lilienbergs stadsplan såväl trevånings 

lamellhus som egnahem vilket gjorde en stadsplaneändring 

nödvändig. Bebyggelsen kring Oskarsvägen 

på Norrböle och den i kvarteren Uranus och Sälen på 

Älvsbacka har en utpräglad funkisstil med husen i tre 

våningar placerade enbart i nord-sydlig riktning. Detsamma 

gäller de släta putsade fasaderna, de flacka 

26

äng. Husen nås trafikmässigt av en matargata (s k 

utifrånmatning) med angöring genom stora samlade 

parkeringsytor närmast gatan. I Skelleftehamn finns 

några kvarter med denna typ av bebyggelse. 

Flerbostadskvarteren på Morö Backe, som är av något 

senare årtionde, kan räknas till denna kategori även 

om stadsbyggnadsättet här är mer omväxlande och 

levande bl a på grund av att våningsantalet är skiftande 

i bebyggelsen. 

Stadsdelen Anderstorp kan räknas till storskaliga bostadsområden 

men är inspirerad av låg-tättrörelsen. 

Det innebär i stort sett att alla byggnader är i två våningar 

förutom den fem våningar höga centrumbyggnaden. 

I övrigt är kännetecknen lika som ovan, långa 

byggnadskroppar, utifrånmatning och stora parkeringsområden. 

Flerbostadsbebyggelse från 1970-talet och framåt i 

mindre enheter finns här och var i Skelleftedalen, t ex i 

Degerbyn, Sunnanå, Sörböle, Anderstorp och Ursviken. 

Småskalig bebyggelse 

Inom Skelleftedalen finns en utspridd småskalig bostadsbebyggelse 

av olika karaktär och ålder. 

Äldst är den agrara bebyggelsen som finns på flera 

avsnitt längs älven men även efter Klintforsån. Det är 

aktiva och före detta jordbruk, hästgårdar samt enstaka 

avstyckningar med äldre och nyare villor. Tydliga 

exempel är Myckle, Stämningsgården, Lund, Tuvan/ 

Södra Bergsbyn och Gunsen. 

Egnahemsbebyggelse finns från tidigt 1900-tal och 

fram in på 1950-talet. Tydliga exempel är 1940-talets 

små enplanshus med källare på Norrböle, Älvsbacka 

och Skelleftehamn. Tomterna avgränsas ofta med 

häckar och stora björkar som inramar gatorna i dessa 

kvarter. Tiden har i många fall gått hårt åt byggnadernas 

ursprunglighet genom om- och tillbyggnader, nya 

fönster och fasadbyten. 

I och med smältverket på Rönnskär tog ägaren Bolidenbolaget 

också ett ansvar för byggandet av bostäder, 

kyrka m m. Stadsplan för detta upprättades av 

Bolidens ”arkitekt” John Åkerlund som också ritade 

kyrkan och bostadshusen runt om. Karaktären är trädgårdsstaden 

med byggnader i 1920-talsklassicism, 

en-, två- och flerbostadshus tillsammans med en rik 

växtlighet. Förutom kyrkan ritade Åkerlund ett Folkets 

Hus för den nya stadsdelen. 

1950-talets villabebyggelse utgör stadsbyggnadsmässigt 

en fortsättning på trädgårdsstaden med traditionella 

gator i rutnätsmönster med lite olika karaktär. 

Några större grönytor förekommer sällan med undantag 

för ett fåtal lekplatser. Byggnaderna är företrädesvis 

i ett plan eller ett- och halvt plan med fasadmaterialet 

trä eller fasadtegel som kommer på modet 

under 50-talet. Kvarteren ger en mycket grön prägel 

med stora uppvuxna träd m m. Tydliga exempel på villastadsbebyggelse 

är Eriksberg, delar av Sörböle och 

Sunnanå, Älvsbacka, Prästbordet. 

Nyare villabebyggelse är stadsplanemässigt utformade 

efter trafikplaneringsideologi som introducerades 

under senare delen av 1960-talet. Den innebär en 

strävan efter trafiksäkerhet och framkomlighet vilket 

medför byggande av vägar och gator för olika trafikslag: 

övergripande trafik, lokaltrafik, samt gångoch 

cykeltrafik. För att inte få genomfartstrafik utformades 

gatusystemet som ett träd där entrégatan till 

den enskilda bostaden är den yttersta grenen i trädet. 

För att nå ett närliggande kvarter måste man tillbaka 

i systemet för att söka sig utåt till det nya målet. Gatorna 

är av lite olika karaktär beroende på ålder, de 

äldre har traditionell karaktär med trottoarer, de nyare 

utan med gräsytor fram till tomtgränsen. Villaområde 

med denna karaktär finns i hela Skelleftedalen. 

Samtidigt med byggandet av ovan nämnda villabebyggelse 

uppförde byggföretag småhusenheter i en mer 

enhetlig karaktär i form av radhus, parhus och kedjehus. 

Parhus uppfördes redan på 1930-talet i Skelleftehamn 

i kvarteren runt kyrkan. Från 1950-talet kan 

nämnas kedjehusen på Norrböle ritade av dåvarande 

stadsarkitekten Paul Stampe. Bebyggelse av denna karaktär 

finns väl representerat i Sjungande Dalen, Morön, 

Morö Backe, Bergsbyn och Ursviken. 

Inom Skelleftedalen finns även inslag av rena fritidshus 

och fritidshus som övergått till hus för permanent 

boende. De förekommer företrädesvis i lägen 

nära vatten som Falkträsket, Skellefteälven (Bergsbyn, 

S Tuvan) och i havsnära lägen (Skelleftehamn och Örviken). 

Längs Skellefteälven kan fritidsbebyggelse vara 

blandad med den agrara bebyggelsen. 

Institutionsbebyggelse 

Stora tydliga inslag i stadsbilden är institutioner som 

lasarettet, Campus, gymnasieskolorna, stora idrottsanläggningar 

och så vidare 

Lasarettet ligger norr om Järnvägsleden i Klockarbergets 

sydsluttning och tar upp hela denna del av Norrböle 

mellan Lasarettsvägen och Klockarbergsvägen. Det 

utgör en ansenlig stadsbyggnadsvolym i kontrast mot 

den småskaliga bebyggelsen i södra delen av Norrböle. 

3 STADEN 

27

Universitetsområdet (Campus Skellefteå) har fått en 

central placering i staden söder om älven intill genomfarten 

(E4). Etableringen inleddes redan på 1970-talet 

har sedan dess vuxit ut till en omfattande del av 

Sörböle norr om Skråmträskvägen. Campus består av 

många relativt små byggnader med gator emellan. 

Avsikten med detta upplägg är bl a den successiva utbyggnaden 

och planeringsidén att det ska utgöra en 

del av den centrala staden med dess rutnät av gator. 

Till institutioner kan även räknas de större skolorna 

som spelar en stor roll i bebyggelsekaraktären på sina 

respektive platser. De ligger oftast i en småskalig bebyggelse 

där de utgör ett dominerande inslag. Exempel 

på detta är de tre gymnasieskolorna samt de sex 

högstadieskolorna. Även Medlefors folkhögskola kan 

räknas hit. 

Idrotts- och nöjeslokaler är anläggningar av institutionskaraktär. 

Även dessa har en dominerande karaktär 

i sin omgivning och har dessutom oftast stora 

parkeringsytor kring sig. Exempel på anläggningar av 

denna typ är Arenan, Folkets Hus, Eddahallen samt 

Norrvalla med nya fotbollshallen, alla på Norrböle. 

Verksamhetsbebyggelse 

Inom Skelleftedalen finns sedan lång tid tillbaka större 

och mindre verksamhetsområden (industriområden), 

oftast avskilda från bostadsbebyggelse. Avskildheten 

beror på flera saker, störningar mot omgivande bebyggelse 

och funktionalismens planeringsprinciper 

att skilja på olika typer av funktioner. Områdena har 

en storskalig karaktär med byggnader av varierande 

storlek, omgivande mark för förvaring och parkering, 

stängsel runt den enskilda tomten. Framträdande exempel 

på denna typ av bebyggelse är Hedensbyns industriområde, 

Hammarängen och delar av Degerbyn. 

Till denna kategori hör även storskaliga kommunala 

anläggningar som vattenverket Abborren, deponin på 

Solbacken och reningsverket på Tuvan. 

Vissa områden med ovanstående typ av verksamheter 

har med åren fått nya inslag främst handel, ursprungligen 

med bilar, byggvaror och möbler. På senare år 

har den allmänna omstruktureringen av handeln inneburit 

att nya typer av varuslag kommit till områdena 

till exempel elektronik och olika typer av dagligvaror. 

Bebyggelsekaraktären har stora byggnader omgivna 

av parkeringsytor. 

I centrum öster om Viktoriagatan i kvarteren Sirius 

och Sleipner har stora kontorsbyggnader vuxit upp 

från 1960-talet fram till idag (2009). Förutom kontor 

finns i dessa byggnader hotell, restauranger men även 

allmänna inslag som bibliotek och högstadieskola. Bebyggelsen 

ingår i centrums rutnätsstruktur och delar 

av trädgårdsstadens gatunät. Karaktären liknar den i 

centrum men byggnaderna är högre. I Ursviken intill 

Järnvägsleden finns ett kontorskomplex med en lång 

slingrande lågdel och ett högre punkthus. 

Kommunikationsbebyggelse 

Byggnader för kommunikationer som järnvägsstationer 

har traditionellt givits en stark representativ prägel 

genom sin arkitektur och placering i städernas centrala 

delar. I Skelleftedalen finns två stationshus med 

denna prägel, Skellefteå och Skelleftehamn. Frånvaron 

av persontrafik på järnvägen har gjort att dessa 

byggnader fått en annan användning idag. Dessutom 

har bangårdsverksamheten i staden upphört och därför 

har kopplingen till järnvägen försvunnit också i 

detta avseende. 

Busstationen i centrum är ett provisorium sedan 

1980-talet. Tillhörande byggnader har inte den prägel 

som beskrivs ovan. Karaktären på busstationen är därför 

en stor yta med tidvis många bussar uppställda. 

Hamnen i Skelleftehamn har den karaktär godshamnar 

har med hamnmagasin, kranar, järnvägsspår och 

fartyg. Det är en storskalig miljö som är välordnad. 

På norra sidan på Näsudden finns en oordnad hamnsträcka 

med bl a oljehantering samt ett par industrier 

med hamnläge. 

Grön och blå struktur 

I Skellefteå finns flera parker som är en viktig del i 

omgivande bebyggelse. Det är s k finparker med hög 

skötselnivå, Stadsparken i Centrum, parken norr om 

Eddahallen, parken söder om järnvägsstationen i Skelleftehamn 

samt småparker på Norrböle, Älvsbacka 

och Prästbordet. Speciella naturområden som bidrar 

till stadsstrukturen förutom Vitberget är de så kallade. 

stadsbergen, t ex Mullberget och Getberget på Norrböle. 

Väster om Centrum ligger Nordanå som kan definieras 

som kultur- och aktivitetspark. Parken ansluter till 

stadens bebyggelsestruktur genom bl a entrégatan 

(Ernst Westerlinds allé) fram till huvudbyggnaden, 

före detta läroverket. 

Viktiga gröna ytor i staden är även kyrkogårdarna som 

i flera fall är gestaltade av landets främsta landskapsarkitekter. 

De ligger utspridda i stadsområdet i nära 

3 STADEN 

28

anslutning till bebyggelsen t ex kyrkogården kring 

Landskyrkan och Lunds kyrkogård samt Alhems, Sunnanås 

och Skelleftehamns kyrkogårdar. 

Andra viktiga gröna ytor i staden är de olika idrotts-, 

fritids och friluftsområdena som också bidrar till stadsstrukturen. 

Exempel på sådan är Vitbergsområdet 

med skidstadion och slalombacken, Byberget, Rösberget, 

Norrvalla, Sörvalla. 

3 STADEN 

Viktigaste blå strukturen i Skelleftedalen är älven genom 

hela bebyggelsebandet, det deltaformade utloppet 

i Bottenviken med havskust runt Skelleftehamn 

och diverse sjöar främst Falkträsket. Dessa vattenområden 

har format staden med sina kajer, strandpromenader 

och grönytor. 

Gator och platser, offentliga rum 

Viktiga delar i stadsstrukturen är alla de gator som 

binder ihop och delar upp de olika delarna av staden 

i kvarter, stadsdelar, parker och andra grönytor. Gatorna 

är utformade på en mängd olika sätt beroende 

på den uppgift de har. Stora trafikleder med i princip 

enbart biltrafik har en utformning att koppla ihop 

stadsdelar. Utformningen är därför visuellt ganska enkel 

och underordnad trafikuppgiften. Från trafikleden 

finns sedan en mängd gatutyper ner till den rena gågatan 

för enbart gående. Några gator med blandtrafik 

har fått en hög estetisk gestaltning där barriäreffekten 

minskat även om trafikmängden är relativt stor. 

Förutom gatorna finns i det offentliga rummet en rad 

platser eller torg som samlingspunkter för invånarna. 

Det kan vara allt från torget i centrum till platser på 

Campus, Södertorget, torgen i Ursviken och Skelleftehamn 

med flera. 

29

Stadsdelarna 

Mål 

Alla stadsdelar ska ha en allsidig sammansättning av 

bostäder, lägenheter i olika storlekar, hyresrätter och 

bostadsrätter samt egenägda småhus. Stadsdelarna 

ska också innehålla service, butiker och arbetsplatser. 

Befintliga kvaliteter ska bevaras och säkras vilket höjer 

kvaliteten på stadsdelen och staden. 

HISTORISK UTVECKLING 

Stadsdelarna i Skellefteå har successivt vuxit fram och 

fått namn efter bl a de gamla byarna i Skelleftedalen, 

t ex Norrböle, Sörböle, Sunnanå och Prästbordet. 

1968 fattade dåvarande stadsfullmäktige beslut om 

en övergripande indelning av stadsområdet i 16 stadsdelar. 

I ett nytt beslut 1977 av kommunfullmäktige 

har antalet stadsdelar ökat till 23. Flera av stadsdelarna 

har delområden, ofta med gamla namn. Ett par 

av stadsdelarna, Tuvan och S Bergsbyn, har en ren 

landsbygdsprägel. 

Administrativt har stadsdelarna ingen roll jämfört med 

större kommuners kommundelsförvaltningar. 

Gällande fördjupningar 

upphör att gälla 

Många av stadsdelarna har fördjupningar av varierande 

detaljnivå och aktualitet. Dessa redovisas nedan 

under den stadsdel där de hör hemma. I den fördjupade 

översiktsplanen för Skelleftedalen skall gällande 

markanvändning överföras och i vissa fall ändras där 

nya planeringsförutsättningar uppstått. De gamla fördjupningarna 

upphör att gälla men kan fungera som 

underlagsmaterial för detaljplanering och bygglov 

eftersom de i många fall är mer detaljerade än kommande 

plan. 

Anderstorp 

Anderstorp är till största delen ett miljonprogramsområde 

med radhuslängor, kedjehus och flerfamiljshus i 

trä i två våningar. Vid Anderstorps Centrum finns dock 

ett högre bostadshus som i bottenvåningen inrymer de 

olika centrumfunktionerna. Parallellt med E4 i väster 

går Gymnasievägen och parallellt med älven sträcker 

sig Anderstorpsleden. Området nås med säckgator 

från de större vägarna till parkeringarna. Planeringen 

i området ger fördel för gång och cykeltrafik men det 

finns också möjlighet boende att köra in i området. 

en god blandning mellan privat, halvprivat och offentligt. 

Boende på Anderstorp har nära till handel och 

nära till centrum. 

Centrumhuset och Anderstorpsskolan har det man 

mest kan likna vid ett torg. Andra platser är bland annat 

idrottsanläggningen som ligger centralt i stadsdelen 

och vårdcentralen i norr. 

I norr gränsar Anderstorp till älven, något som till 

störst del gagnar de som bor norr om Anderstorpsleden. 

I radhusområdet finns det gott om grönska insprängt 

mellan husen och väl tilltagna grönytor kring 

skola och idrott. Östra delarna består av skog med en 

elljusslinga. För övrigt finns det gott om lekplatser i 

hela Anderstorp både för stora och små barn. 

3 STADEN 

Varierande identitet 

Stadsdelarna har en mycket varierande identitet. Äldre, 

som t ex Norrböle, har vuxit fram under lång tid 

med stadskaraktärer från 20-talet fram till sent 1990- 

tal. Här ligger en starkare identitet i de olika delområdena, 

Eriksberg, Norrbacka m fl. Andra som byggts ut 

under kortare tid Anderstorp, Moröhöjden m fl har en 

starkare karaktär sett över hela stadsdelen. 

Norr om Anderstorpsleden vid älven finns en del äldre 

trähus och villor samt radhus och flerbostadshus. Här 

är bebyggelsen mer varierad och representerar olika 

tidsepoker. I söder och väster avslutas Anderstorp med 

handelsetableringar utmed E4. Inom bostadsområdet 

är det bilfritt, området är grönt och har lekplatser och 

idrottsanläggningar. Det är byggt tätt och lågt och har 

30

FÖP Anderstorp (antagen i december 1983) 

Beskrivning 

Planen är en revidering av en plan från 1970-talet som 

upprättades i samband med utbyggnaden av Anderstorp. 

Revideringen har föranletts bl a av frågor kring 

trafiksystemets funktion avseende vägar och busslinjesträckningar. 

En viktig del i planen var föreslagen 

förbifart för E4 söder om stadsdelen, kallad Östra 

Leden med bro över älven. Denna undantogs vid antagandet. 

2004 antogs en ny fördjupad översiktsplan 

som för Anderstorp omfattar områden väster och söder 

om Gymnasievägen, se nedan Tjärn-Anderstorp. 

Aktualitet i FÖP Skelleftedalen 

Planen är i princip färdigbyggd men förändringar sker 

kontinuerligt ibland på sätt som inte helt ligger i linje 

med intentionerna i planen. 

Bergsbyn 

Bergsbyn ligger 7 kilometer sydöst om Skellefteå. Skellefteälven 

och Holmberget utgör tillsammans en karaktäristisk 

dalgång som genererar ett kuperat landskap 

genom. höjden, älven och den lummiga vegetationen. 

Bergsbyn delas i och med järnvägen i två delar ”söder” 

och ”norr” om järnvägen. Båda områdena avgränsas 

i sin tur av antingen Skellefteå älv i ”söder” eller Väg 

372 (väg 372) i ”norr”. Stadsdelen är ca 2 km lång 

från väst till öst och 1 km som bredast. De barriärer 

som finns i Bergsbyn har skapat en uppdelning av 

stadsdelen med tätare bebyggelse på vissa platser. 

3 STADEN 

Bergsbyn karaktäriseras mest av småskaliga bostadsgator 

med friliggande hus och radhus. Området har 

en liten andel flerbostadshus. Byggnaderna utgörs 

av en eller två våningar. Topografin i dalgången har 

påverkat var bebyggelsen finns lokaliserad och utgör 

de naturliga förutsättningarna för Bergsbyns säregna 

siluett; byggnader och skog på Holmberget. 

Bergsbyns gaturum består av tre huvudgator och uppsamlingsgator 

i bostadskvarteren. Mellan kvarteren 

finns ett stort antal genvägar endast avsedda för gång 

och cykeltrafik. Bergsbyvägen är huvudleden genom 

orten och häktar på Väg 372 i öster och i väster. Väg 

372 ligger norr om Bergsbyn och sträcker sig från 

Skelleftehamn till centrala Skellefteå. 

Plankarta Anderstorp 

Skellefteälven rinner längs hela Norra Bergsbyns södra 

sida. Bergsbyn har en damm med slussfunktion som 

byggdes under 60-talet i samband med anläggningen 

av Kvistforsens kraftstation (Mobacken). Dammens 

funktion var att det alltid skulle finnas vatten i älven. 

Skellefteälven är en naturlig barriär i Bergsbyn och 

ganska svårtillgänglig för bergsbyborna då privata 

trädgårdar finns längs älvkanten. 

31

Det finns elljusspår för motion och rekreation. I stadsdelen 

finns idrottsplatserna Bergvallen och Gunsen 

med fotbollsplan och hockeyrink. Bergsbyn har även 

en 20-håls discgolfbana i den östra delen. Folkets Hus, 

EFS Bergsbyns ungdomsförening, EFS Misssionsförening 

och Bergsbyns Sportklubb - fotboll. 

3 STADEN 

FÖP Bergsbyn (antagen i september 1983) 

Plankarta Bergsbyn 

Den huvudsakliga grönstrukturen utgörs av Nyåkersberget 

och Holmberget. Mellan Väg 372 och bostadsbebyggelsenfinns 

ett grönt rekreationsområde med 

idrottsplats och elljusspår. I och med att Bergsbyn är 

ett typiskt villaområde utgörs grönstrukturen mycket 

av Den huvudsakliga grönstrukturen utgörs av Nyåkersberget 

och Holmberget. Mellan väg 372 och bostadsbebyggelsen 

finns ett grönt rekreationsområde 

med idrottsplats och elljusspår. I och med att Bergsbyn 

är ett typiskt villaområde utgörs grönstrukturen 

mycket av äldre lummiga villaträdgårdar. Utanför 

dessa finns även 

inslag av mindre gröna stråk, öppna ytor och lekparker.. 

När man svänger av huvudleden upplever man 

Bergsbyn som väldigt frodig och järnvägens barriäreffekt 

märks inte lika tydligt. 

I Bergsbyn finns ett barr- och naturskyddsområde som 

är fredat som biotopskyddsområde. I praktiken fungerar 

det som naturreservat. 

Beskrivning 

Planen är en stadsdelsplan inom ramen för generalplanearbetet 

för Skelleftdalen. Planen redovisar befintlig miljö och 

föreslår nya områden för bostäder och verksamheter samt 

ny infrastruktur i form av gator, platser och parker. Planen 

är utbyggd söder om Järnvägsleden med undantag för 

några mindre områden väster om korsningen Falmyrvägen 

- Järnvägsleden. Delarna norr om leden är inte alls tagna i 

anspråk. Detsamma gäller industri- och järnvägsändamål 

längst i öster förutom en mindre järnvägsterminal som som 

används i ganska liten grad. 

Aktualitet i Skelleftedalen 

Söder om Järnvägsleden och öster om Bergsbyvägen har 

detaljplaner i stor sett ersatt planen. Övriga delar kommer 

att ses över i FÖP Skelleftedalen och annat ändamål 

är troligt. Planen är inte längre aktuell men delar av t ex 

föreslagna bostadsområden läggs fast i planen. 

32

Björnsholmen. Snett emot på den norra sidan ligger 

Ursviken. Stackgrönnan är den större orten med villabebyggelse, 

skola m m. Här finns också det välbesökta 

båtmuseet. I Nyhamn är bebyggelsen glesare och inslag 

av äldre gårdar. 

3 STADEN 

Väster om Stackgrönnan har de s k småälvarna grävts 

ut mellan älven och Innerviksfjärden. Stadsdelen ligger 

till stora delar bara ett par meter över havets 

medelvattenstånd vilket innebär vissa risker för översvämning. 

Omgivningarna är en blandning av skogsmark 

och uppodlad mark. För fritidsändamål har en 

vandringsled mellan Stackgrönnan, Innerviksfjärden, 

Nyhamn och åter Stackgrönnan ställts iordning. 

Plankarta Gunsen 

Gunsen (antagen i december 1975) 

Beskrivning 

Planen redovisar Gunsen mellan Bergsbyn och Ursviken 

som ett område för en större godsbangård och 

godsterminal för tåg och lastbilstransporter samt tillhörande 

områden för industriell verksamhet. Verksamheten 

är inte längre aktuell på denna plats. Ny 

lokalisering kommer att tas fram i Föp skelleftedalen 

och slutförandet av järnvägsutredningen. 


Planerna för en stor godsterminal med omgivande 

verksamheter är helt inaktuella varför planen kan upphöra 

att gälla. 

Bockholmen/Stackgrönnan 

Stadsdelen ligger på södra sidan Skellefteälven och 

omfattar samhällena Stackgrönnan och Nyhamn. 

Öster om Nyhamn finns öarna stensgrönnan och 

Centrum 

Skellefteå centrum är den centrala platsen för hela 

Skelleftedalen med service, handel och turism. 

Centrumbebyggelsen ingår i en tydlig rutnätsstruktur 

med ett finmaskigt trafiknät. Våningsantalet varierar 

mellan 2-6 våningar och med skiftande fasadmaterial, 

mestadels tegel och puts. Kvarteren söder om Kanalgatan 

är till stor del slutna och de få öppna ytorna utgörs 

av parkering. Norr om Kanalgatan är strukturen 

mer upplöst. Centrum avgränsas i norr av järnvägen, 

i öster av E4 och i söder av älven. Alla dessa tre utgör 

stora barriärer. I väster avslutas centrum i lägre bostadsbebyggelse 

samt Nordanåområdet. 

Gatustrukturen präglas av rutnätsplanen. Gång- och 

cykeltrafik sker både i blandtrafik och på separata 

gång- och cykelvägar (gc). Nygatan, som är gågata 

och det stora shoppingstråket i stan, har en behaglig 

skala. Här sker många av mötena, planerade som 

33

oplanerade. Trädgårdsgatan är ett viktigt stråk i nordsydlig 

från parkering och busshållplats ner mot handel, 

arbete och rekreation. 

Huvudgatorna för fordonstrafiken är E4 (Viktoriagatan) 

och Kanalgatan samt till viss del Strandgatan och 

Södra Lasarettsgatan. 

3 STADEN 

Stadsparken är ett viktigt inslag där älven möter centrum. 

Alla gator i nord-sydlig riktning har siktlinjer 

mot älven. Ett landmärke i vattnet förutom de båda 

broarna är älvsfontänen. I hela centrum består grönstrukturen 

av trädplanteringar samt blomlådor som 

ställs ut sommartid. I västra delarna av stadsdelen 

Centrum står villaträdgårdarna för grönskan. 

FÖP Centrum (antagen i september 1994) 

Beskrivning 

Planen föreslår ett centrum som förutom den gamla 

rutnätsdelen omfattar en del av Sörböle fram till 

Skråmträskvägen i söder och Sunnanå kyrkogård i 

väster. I väster angränsar den föreslagna angöringen 

till Centrumbron. Kopplingen mellan bron och Norrböle 

beror på hur järnvägen dras i framtiden. Därför 

är en del av Prästbordet fram Norlandergatan med i 

planen. Planen redovisning är i viss mån aktuell men 

pågående utredningar och projekt gör att stora förändringar 

kan krävas. 


Kommunsstyrelsen har gett bygg- och miljökontoret i 

uppdrag att göra en översyn av gällande fördjupning. 

Plankarta, kvartersmark Centrum 

34

Degerbyn 

Degerbyn ligger i nordvästra Skellefteå. Bebyggelsen 

består i söder av låga enfamiljshus och radhus från 

70-talet i tegel och trä. Centralt mellan de stora vägarna 

ligger ett verksamhetsområde med större industribyggnader. 

I östra delen mot Klintforsån finns 

flerbostadsbebyggelse i 3-4 våningar från 90-talet. 

Längst i norr, vid Järnvägsleden finns ett nyare område 

med större villor i trä. Västerut glesar bebyggelsen ut 

sig och tomterna blir större. 

3 STADEN 

I öst-västlig riktning fungerar Järnvägsleden och Bolidenvägen 

som infarter till Skellefteå. Matargator korsar 

dessa och mynnar ut i bostadsgator som försörjer 

kvarteren. Trafiken inom bostadskvarteren är lokalt 

alstrad. Järnvägsleden och Bolidenvägen är viktiga 

leder för Skellefteå och har dagligen en tung trafik. 

Dessa vägar är också viktiga lokalt eftersom de är de 

enda kopplingarna mellan Degerbyn och Prästbordet. 

Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt med tunnlar 

och broar som tar dig under och över de största barriärerna 

(Klintforsån och lederna). 

Stadsdelen är grön med villaträdgårdar och grönsläpp 

med lekplatser mellan kvarteren. Längs med älven i 

söder går strandpromenaden med branter och ängar 

upp mot bostäderna. Här finns möjlighet att grilla och 

förtöja sin båt. Längst i väster på Hälsans stig finns 

Mobackenbadet och campingen med skogspartier 

runt omkring. Även i nordsydlig riktning finns ett rekreationstråk 

längs med Klintforsån. I väster mynnar 

stadsdelen ut i öppna landskap. Idrottsplatsen norr 

om Järnvägsleden är ett stort grönt inslag mot Järnvägsleden. 

Plankarta Degerbyn-Stämningsgården 

Utbudet av offentlig service finns i form av Mobackenskolan 

(f-5), Medlefors folkhögskola och ett par 

förskolor. 

FÖP Degerbyn-Stämningsgården 

(antagen juni 1987) 

Beskrivning 

Planen lägger fast markanvändningen norr om Bolidenvägen 

upp t o m Alimak. Stora delar av planen är 

genomförda, utredningsområdet i centrum av planen 

är nu ett idrottsområde. I industrikvarteren mellan 

Bolidenvägen och järnvägen ligger äldre bostadsfastigheter 

kvar. Enligt detaljplanen kan här ytterligare 

industrier etableras. Marken längst i väster är också 

lågt utnyttjad. Försök att etablera bostäder i nordväst 

har inte lyckats på grund av lantbrukverksamheter. 


Föreslagen markanvändning läggs fast i Föp skelleftedalen. 

Planen upphör att gälla. 

35

Hedensbyn 

Hedensbyn är beläget norr om Skellefteälven. Mot 

väster gränsar området till Morön och Östra leden, 

mot norr till Moröbacke och österut mot Bergsbyn. 

Hedensbyn har en varierad bebyggelse. I väster, mot 

Östra leden, finns ett mindre bostadsområde, den s k 

Focobyn, som i söder består av friliggande enplansvillor 

i radstruktur och i norr av 1,5-plansvillor i rutnätsmönster 

med sammanlänkade garage. Några äldre 

tvåvåningshus i trä finns också i området. Söder om 

Skelleftehamnsleden (väg 372) ligger en delvis äldre 

bebyggelse längs Skellefteälven. Den har av hävd 

namnet Tuvan och delas av järnvägen i en mindre del 

närmast älven och en större norr om järnvägen. Bebyggelsen 

har en mer lantlig karaktär med friliggande 

bostadshus nära naturen. Precis norr om Skelleftehamnsleden 

finns i den östra delen ett mindre antal 

friliggande bostadshus strax söder om industrikvarteren 

längs Risbergsgatan. 

vid ett dagis och en nedgången tennisplan. Hedensbyn 

angränsar till Skellefteälven i söder. I delområdet 

Norra Tuvan är det byggnaderna söder om järnvägen 

som har mest kontakt med älven. Trots att hela Hedensbyn 

har hög exploateringsgrad finns det gott om 

grönska, då varje delområde omgärdas av grönytor. 

Av väg- och gatunätet i området är Skelleftehamnsleden 

(väg 372) den i särklass mest trafikerade och 

största vägen. Östra leden i väst kommer därnäst. Vägarna 

och gatorna i bostadsområdena är mindre och 

begränsar framfarten till låga hastigheter. Vägarna i 

industriområdet är genom sin utformning anpassade 

för tung trafik. Viss kollektivtrafik finns genom området 

i begränsad skala. 

Morö Backe 

Morö Backe är stadsdelen längst bort i nordöstra delen 

av Skellefteå. I söder ligger ett flerfamiljshusområde, 

och i norr ligger enfamiljshus i form av friliggande 

villor, parhus och radhus. Flerfamiljshusen är uppförda 

3 STADEN 

Den centrala och nordöstra delen av Hedensbyn består 

av industrikvarter med varierade verksamheter 

och bebyggelse. Lokaler för tung industri, lagerlokaler 

och fina gamla kontorshus finns i stadsdelen. Sammanfattningsvis 

kan man säga att Hedensbyn består 

av ett större industriområde med bostäder i söder och 

väster. 

Nästan hela området saknar allmänna samlingsplatser, 

medan det i det västra bostadsområdet mot Östra 

leden finns ett mindre grönområde med lekplatser för 

barn samt en tennisplan. Några parker finns inte i området. 

I Focobyn finns det allmänna grönytor mellan 

husen, samt ett större sammanhängande grönområde 

Plankarta Morö Backe 

36

Plankarta Degermyran och del av Morö Backe 

Plankarta ett område 

söder om Degermyran 

i början av 1990-talet i tegel, 3-6 våningar. Här ligger 

ett stadsdelscentrum med ett torg. I enfamiljshusområdena 

är det främst bebyggelse från 1970-tal i trä 

och tegel, 1-2 våningar. I nordöst finns det yngre bebyggelse 

i samma anda. 

Tre vägar ringar in Morö Backe, E4 i nordväst, Östra 

leden i väster och Torsgatan i söder. Från Östra leden 

tar man sig in i området via Höjdgatan och från Torsgatan 

på Morö Backevägen och Svedjevägen. Dessa 

leder i sin tur vidare till bostadsgatorna. SCAFT-planering 

genomsyrar enfamiljshusområdena i norra delen 

av Morö Backe då många gator är väldigt smala och 

slutar i återvändsgränd. Det går att köra igenom området 

men då Morö Backe till största delen består av 

bostäder är det mest lokal trafik. Förbi området går 

Torsgatan som leder till verksamhetsområdet i Hedensbyn. 

Här går en hel del tung trafik. Likaså är Östra 

leden en viktig länk mellan E4 och Järnvägsleden. 

På södra Morö Backe finns det ett stadsdelscentrum 

med torg. I bebyggelsen runt torget finns det i bottenvåningen 

ett bibliotek, en pizzeria och en videobutik. I 

anslutning till torget finns även vårdcentral och Morö 

Backe kyrka. I anslutning till centrum ligger också 

Morö Backe skolan (F-6) som är en viktig träffpunkt. 

Ridskolan i stadsdelens östra hörn är en annan viktig 

mötesplats. 

Kring kraftledningar, som går sydväst och norr om 

Morö Backe, finns gröna stråk. Den i sydväst är inte 

så trevliga för rekreation utan fungerar mest som en 

grön mur mot Östra leden. I norr och öster angränsar 

området till lövskog. Även i söder finns en grön remsa 

som skydd mot trafiken på Torsgatan, samt en hästhage. 

GC-vägarna och Höjdgatan som sträcker sig genom 

stadsdelen är också dem kantade av grönska. 

Föp Morö Backe (antagen i november 1979) 

Beskrivning 

Planen är en stadsdelplan inom ramen för generalplanearbetet 

för Skelleftedalen. Planen redovisar befintlig 

miljö och föreslår nya områden för bostäder, 

verksamheter samt ny infrastruktur i form av gator, 

platser, och parker. Planen innehåller småhus i form 

av villor, radhus, kedjehus samt allmanna funktioner 

norr om centrala gångstråket. Söder om detta ligger 

flerbostadshus, allmänna funktioner m m. I sydost har 

mark för grupphus ersatts av ett större äldreboende, i 

övrigt är marken ännu inte bebyggd. Mark för bostäder 

i nordost är ännu inte tagen i anspråk bl a med 

hänsyn till störningar från skjutbanor i norr. Industrikvarteren 

i sydost är delvis bebyggda och obebyggd 

mark används som betesmark för hästar från intilliggande 

ridhus. 

Aktualitet i föp Skelleftedalen 

Föreslagen mark läggs fast i föp Skelleftedalen. Planen 

upphör att gälla och utgör planeringsunderlag. 

Föp Degermyran och del av Morö Backe 

(antagen i februari 1996) 

Beskrivning 

Planen behandlar dels ridklubbens och Moröns bollklubbs 

behov av mark för sina aktiviteter dels Degermyrans 

utbyggnad. För bollklubbens behov lades 

mark för bollplaner ut norr om kraftledningen och för 

3 STADEN 

37

idklubben mark för bete, ridsport och rekreation. För 

att nå bollplanerna föreslås att Svedjevägen förlängs 

till vägen längs kraftledningen. Detta är ej genomfört. 

Utökningen av deponin pågår. 


Föreslagen mark läggs fast i föp Skelleftedalen. Planen 

upphör att gälla och utgör planeringsunderlag. 

FÖP Ett område söder om Degermyran 

(vann laga kraft i november 2003) 

Beskrivning 

Planen redovisar en flyttning av kraftledningen norr 

om Morö Backe i en båge norr om idrottsplatserna, 

detta för att minska på störningen mot bostäderna. 

Flyttningen är genomförd. 


Planen är genomförd och kan upphöra att gälla. 

Moröhöjden 

Moröhöjden är ett flerbostadsområde som tar till 

vara på den omkringliggande naturen och utnyttjar 

terrängen. I området finns lokal handel. Flerbostadshusområdet 

är uppfört i slutet på 1960-talet. Husen 

har 3-4 våningar och garage i bottenplan, samt stora 

parkeringsytor mellan matargatan och husen. Materialet 

är främst tegel och varje lägenhet har en inbyggd 

balkong. 

Två större matargator går runt området, Myntgatan 

och Krongatan. Stadsdelen begränsas av de större trafiklederna 

Torsgatan och Östra leden. Inne i bostadsområdet 

är det GC-vägar. Stadsdelens centrum är vid 

ICA-butiken och Frasses, vid den södra infarten. Varje 

husgrupp har en egen gård. 

I bebyggelsens mitt finns ett större grönområde med 

skogspartier och en slinga. Varje gård är ett grönt inslag 

där det dessutom finns sittmöjligheter och lekplatser. 

Nordväst om Moröhöjden finns ett elljusspår 

som dessutom har kopplingar till Alhems kyrkogård 

(parklandskap). 

Morön 

Morön ligger som en kil mellan Torsgatan och Järnvägsleden. 

Här finns vacker 50-tals arkitektur utmed 

älvdalens norra sluttning i form av punkthus, flerbostadshus, 

kedjehus, radhus och villor. Området har 

även bebyggelse från 70-talet. Det är en stor variation 

i skala och täthet, allt från punkthus i 8 våningar till 

enplansradhus. Flertalet hus ligger i suterräng. I norr 

har tekniska kontoret en stor anläggning och i öster 

finns ett mindre verksamhetsområde. I samband med 

sistnämnda finns Skogsvallen med såväl inomhussom 

utomhusplaner. 

I norr avgränsar Torsgatan stadsdelen Morön och i söder 

Järnvägsleden. Då Järnvägsleden är en viktig kommunikationsled 

mellan Skellefteå och Skelleftehamn 

passerar här mycket biltrafik och tung trafik dagligen. 

Parallellt med dessa går bostadsgator som löper genom 

hela stadsdelen. Gatorna är breda och har trottoar 

på båda sidor. Korsningarna av vägarna som avgränsar 

Morön är stora. Ett par gång- och cykeltunnlar 

finns. Torsgatan är viktig för att nå Hedensbyns industriområde 

öster om Morön. Inom stadsdelen trafikeras 

gatorna mestadels av boende i området. 

Det man allra mest kan likna vid ”centrum” är platsen 

utanför pizzerian, frisör och konditori/bageri vid 

Getbergsvägen. Andra viktiga platser i Morön är skola 

och idrottsplats, samt bönhus. 

I nordvästra hörnet av stadsdelen finns Getberget som 

är skogsmark som används för rekreation. För övrigt 

består stor del av grönskan i Morön av trädgårdar och 

gemensamma grönytor mellan husen. Grönkil finns 

för att avskärma från de mindre verksamhetsområdena 

och större vägarna. Mullberget är en lite bortglömd 

pärla med utsiktstorn över staden. 

Även om Morön ligger nära älven har man ingen kontakt 

med vattnet. Detta på grund av järnvägens och 

Järnvägsledens sträckning. 

Norrböle 

Norrböle är beläget i centrala Skellefteå och ligger i 

en sydsluttning. Området avgränsas av Lasarettet i 

väst, Mullberget i öst, järnvägen i söder och Vitberget 

i norr. Stadsdelen ligger på en ås som sluttar ner mot 

centrum. 

Stadsdelen har relativt många gröna lungor och stråk 

dels genom parker och dels genom små skogsdungar 

och gräsmattor. Stadsdelen är grön och lummig och 

många av gatorna kantas av höga träd, främst björk. 

Norrböle gränsar till Sjungande dalen i nordväst genom 

ett större grönområde som bland annat inhyser 

ett antal kolonilotter, grillplats osv. Här återfinns 

även en av entréerna till Vitberget. I den östra delen 

är grönstrukturen i form av skog mer begränsad, här 

finns däremot ett antal större grönytor. 

3 STADEN 

38

Gatorna följer de naturliga förutsättningarna vilket 

genererar svängda gator som skapar mer liv. 

På Norrböle finns en stor variation av mötesplatser, 

större och mindre. Många dragplåster finns i stadsdelen. 

Dessa är: 

• Lasarettet 

• Folkparken 

• Ishallen 

• Erikslid centrum 

• Norrvalla/Eddahallen 

FÖP Norrböle (antagen i oktober 1989) 

Beskrivning 





platser, och parker. Av sådant som är genomfört kan 

nämnas Erikslids centrum, nybyggda delar kring ishallen, 

förbindelsen mellan Torsgatan och Klockarbergsvägen 

samt parken Klockardalen. Förutom att peka 

ut ett mindre antal bevarandevärde byggnader med 

q-beteckning tar inte planen upp hur befintlig bebyggelse 

bör hanteras vid om- och tillbyggnad samt renovering. 


Planen bedöms både aktuell och inaktuell. Förändringar 

kring Järnvägsleden och Norrbotniabanan förändrar 

förutsättningarna. Gällande plan får därför 

bedömas som inaktuell i flera avseenden. 

Prästbordet 

Prästbordet är fortsättningen på centrum väster ut, en 

stadsdel med unika natur- och kulturmiljöer. Här finns 

dessutom en god blandning av boende, handel, verksamheter 

och service. 

Stadsdelen avgränsas i norr mot järnvägen, i öster 

mot Högströmsgatan/Centrum, i söder mot älven och 

i väster mot Klintforsån. Det är jämnt fördelat mellan 

friliggande villor och tvåvånings flerbostadshus av 

olika material (trä, tegel och plåt). Prästbordet är en 

naturlig fortsättning på centrum och dessa två stadsdelar 

flyter delvis samman. 

3 STADEN 

Södra delen av Prästbordet har stora kulturhistoriska 

värden. Här finns äldre bebyggelse på Nordanå, i 

Bonnstan och gårdarna kring Landskyrkan. Dessa är 

miljöer är av riksintresse. 

Genom Prästbordet går Bolidenvägen och från denna 

går ett par uppsamlingsgator som slutar i lokalgator. 

En annan mycket trafikerad väg är Kyrkvägen/Klockarbergsvägen 

som är länken mellan Järnvägsleden och 

Lejonströmsbron. Bostadsgatorna har behaglig skala 

och längs de större vägarna finns separata GC-vägar, 

men i övrigt går och cyklar man i blandtrafik. 

Plankarta Norrböle 

Den mest centrala mötesplatsen är utanför ICA. Andra 

mötesplatser är skola, förskola, servicehem och kyrka/ 

kyrkogård. 

39

Det finns goda kontakter med vatten i stadsdelen 

Prästbordet i form av Klintforsån och Skellefteälven. 

Utmed vattnet finns också stora grönområden för rekreation 

i form av park, slingor och öar. I Prästbordet 

finns det färre antal lekplatser i jämförelse med andra 

stadsdelar. Det går en grönkil med GC-väg från älven 

och upp runt Fältjägarvägen. 

3 STADEN 

FÖP Prästbordet-Lund 

(antagen i september 1984) 

Beskrivning 

Planens syfte var att utreda möjligheterna till en ny 

begravningsplats i Lund. Planens omfattning motiveras 

av det samlade kulturlandskapet kring älven vid 

Landskyrkan. Begravningsplatsen är tagen i anspråk 

sedan länge och övriga redovisade områden är detaljplanerade 

och ianspråktagna. Enda avvikelsen är att 

slakteriet söder om älven är borta och istället växer nu 

fram bostadsbebyggelse. 

Plankarta Prästbordet – Lund 


Planen är aktuell vad gäller kvartersmark som är fullt 

utbyggd. Kronbodgatans status som en del av huvudnätet 

har inte fungerat utan den rollen har Brännanvägen 

fortsatt att ha. Naturmarkerna längs älven 

kommer att ses över i den nya planen. 

Skelleftehamn 

Skelleftehamn är Skelleftedalens östra stadsdel. Skelleftehamn 

uppkom som en bruksort och byggdes 

kring Rönnskärsverken. I Skelleftehamn finns bl a 

idrotts- och bowlinghall, Folkets hus och kyrka. Ett 

mindre torg finns anlagt utanför apoteket. 

Det finns mycket skog, Skelleftehamn är lummigt och 

skulle lika gärna kunna vara en ort i inlandet. Vattenkontakten 

märks inte av i de centrala och norra 

delarna. 

Det finns två småbåtshamnar i Skelleftehamn, Kurjoviken 

och tjuvkistan vid Näsuddsvägen. Dessa är mycket 

fina, men något försynta i sitt utryck. Kan utvecklas till 

”marinor” med fler bryggor och sittplatser, samt lek 

Järnvägsspåren och väg 372 delar Skelleftehamn i två 

delar. Rangerbangården ligger vid centrum vilket understryker 

barriäreffekten. Det finns ingen koppling 

mellan de två delarna, vilket är synd då den ”gamla” 

huvudgatan i viss utsträckning har handel kvar. 

Kallholmen är ett lummigt område lite avskärmat från 

centrum med stora villor som klättrar upp för berget, 

en egen liten gräddhylla med utsikt över Sörfjärden. 

Området söder om järnvägsspåren med Södra Hamngatan 

som matargata har sin egen karaktär med flera 

affärsverksamheter och kan nästintill ses som en 

”stadsdel” i sig. 

40

Y 

L 

M 

E 

B 

B 

B 

HB 

L 

Y 

BÖ 

HB 

B 

L 

J 

A 

A 

L 

L 

B 

J 

V 

B 

B 

W 

B 

HB 

B 

B 

BÖ 

HB 

HB 

B 

L 

BÖ 

A 

H 

B 

B 

T 

BÖ 

C 

Y 

Y 

C 

L 

Y 

L 

A 

B 

Y 

L 

U 

Q 

A 

BÖ 

BÖ 

C 

C 

HB 

A 

B 

B 

A 

J 

B 

B 

W 

E 

BÖ 

B 

BÖ 

V 

W 

BÖ 

L 

B 

V 

Y 

Y 

B 

A 

J 

BÖ 

V 

BÖ 

B 

B 

B 

E 

B 

W 

W 

J 

J 

E 

T 

J 

J 

J 

J 

J 

V 

J 

V 

J 

V 

V 

W 

BETECKNINGAR 

Allmänt ändamål 

Gång- och c 

FÖP Skelleftehamn (antagen i september 1999) 

Beskrivning 

Planen är en stadsdelsplan inom ramen för generalplanearbetet för Skelleftedalen. 

Planen redovisar befintlig miljö och föreslår nya områden för bostäder, verksamheter 

samt ny infrastruktur i form av gator, platser och parker. För ny bostadsbebyggelse 

redovisar planen två mindre områden, vid Pokerbacken och strax söder om 

Folkets Hus. Någon exploatering av områdena har inte skett ännu bl a då färdiga 

tomter för småhus finns till salu. 

) 

) 

) ) 

) 

) 

Se utdrag ur dispositionsplan 1 : 8000 

Friliggande småhus 

Radhus, flerfamiljshus 

Centrum 

Handel 

Begravning 

3 STADEN 

Tekniska anläggningar 

Industri 

Odling 

Kulturreservat 

Trafikområde 

Upplag 

Hamn 

Vattenområde 

Idrott 

Park 

Natur 

Genomfart 

Huvudgata 

Uppsamling 

Lokalgata 

Planerad ga 

Bibehållen m 

Förändrad m 

Plangräns 

Fastställd o 

Planerad om 


För hamnen pågår en översyn av planen vilken kommer att redovisas i Föp Skelleftedalen. 

Planen redovisar förslag för bostadsbyggande i Pokerbacken, vilket inte 

stämmer med gällande plan. I övrigt innehåller planen mycket som kan vara av 

värde även framledes. 

) 

Plankarta Skelleftehamn 

Plankarta Skelleftehamn 

Sjungande dalen 

Sjungande dalen är ett av Skellefteås miljonprogramsområden, med radhus, flerbostadshus 

och villor på älvens norra dalsluttning. 

All bebyggelse uppkom ungefär samtidigt under åren kring 1970 och har lett till 

stor homogenitet inom området. I väster på sydsluttningen ligger radhus i suterräng. 

I norr finns flerbostadsbebyggelse i tre våningar samt ett höghus i nio våningar. 

Nedanför detta område ligger ett område med radhus och friliggande villor. 

Centralt i stadsdelen ligger förskolor, skola och kyrka. Materialet är främst tegel 

men där finns även inslag av trä. 

Järnvägleden i söder och Klockarbergsvägen i öster har mycket trafik. Inom området 

finns ingen genomfartstrafik och det mesta av trafiken är lokal. För gång- och 

cykeltrafikanter finns det planskilda korsningar mot söder. I områdets västra del går 

återvändsgator från den större matargatan - Gamla Kågevägen - in mot radhusen. 

Gång och cykling sker på separata vägar både inom området och ut från området. 

I villaområdet i söder finns bostadsgator med gång och cykling i blandtrafik. Gångoch 

cykelvägar finns inom och ut från området. 

FÖRDJUPNING AV ÖVERSIK 

FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN 

SKELLEFTE 

V Ä S T E R B O T T E N 

DISPOSITIONS 

MARKANVÄNDNING 

0 200 400 

meter 

SKELLEFTEÅ 1999-05-05 

BYGG- OCH MILJÖKONT 

PLAN OCH STADSBYGGNAD 

41

Vid höghuset finns något som kan liknas till ett litet 

torg och en jourlivsbutik, dessutom finns ett äldreboende 

här. Skolan, idrottsplatsen och kolonilotterna är 

andra viktiga mötesplatser. 

Området omges av skog i norr där det även finns 

ett elljusspår med förbindelse mot Vitbergsområdet. 

Mellan kvarteren och mot Järnvägsleden finns också 

grönska. Det finns ett kolonilottsområde i öster. 

i söder på östra sidan har det externa handelsområdet 

Handelsplats Norr (Solbacken) etablerats. Tidigare redovisad 

utbyggnad av deponin mot öster finns inte 

med i denna plan. Väster om E4 finns idag bara en 

bensinstation, Räddningsstationen med övningsområde 

samt snötippen längs i norr. 


För västra sidan har detaljplanearbete påbörjats. I anslutning 

till detta bör frågan om anslutningsvägar till 

området diskuteras. Resultatet bör kunna finnas med 

i Föp Skelleftedalen. 

3 STADEN 

Solbacken 

Solbacken etablerades som handels- och industriområde 

kring 1990 intill E4 norr om Morö Backe. Ett antal 

företag sökte sig hit men fullbyggt blev det inte. I 

början av 2000-talet utropades Solbacken som Skellefteås 

nya externhandelsområde och efter bara ett 

par år stod etapp 1 klar. Redan 2008 var tredje etappen 

klar och därmed hela denna del av Solbacken. 

Bebyggelsen kännetecknas av träet som byggnadsmaterial 

vilket ger den en betydande enhetlighet. Kring 

byggnaderna finns såsom bör omfattande ytor med 

parkeringsplatser. 

Gröna inslag i själva handelsområdet består av träd 

och buskplanteringar längs bl a gatorna. Däremot är 

omgivande mark skogsbevuxen. 

Till Solbacken hör en ännu inte påbörjad del väster om 

E4 men efterfrågan på tomtmark finns. Detaljplanearbete 

för denna del har påbörjats. 

FÖP Solbacken (antagen i september 1990) 

Beskrivning 

Planen redovisar industri- och handel på båda sidor 

om E4 samt den centrala deponin Degermyran. Längst 

Plankarta Solbacken 

42

matargator som försörjer kvarteren enligt SCAFTs 

principer. Längs Skråmträskvägen färdas den mesta av 

trafiken som ska in i stadsdelen eller bara igenom. I 

stadsdelen är trafiken måttlig och här håller man låga 

hastigheter. Från norr till söder sträcker sig Falkträskvägen. 

På Sunnanå finns inget torg eller centrum. Kyrkogården, 

skolan och kyrkan är de mötesplatser som 

finns. 

3 STADEN 

Sunnanå är en grön stadsdel tack vare de välvårdade 

villaträdgårdarna. Det är nära till skog och bad/rekreation 

kring Falkträsket. Det finns en stor fotbollsplan 

i anslutning till Sunnanåskolan. Grönytor/lekplatser 

finns lite här och var som små släpp mellan kvarteren. 

I väster gränsar stadsdelen till det öppna landskapet i 

Lund. I norr flyter älven och längs med den går Hälsans 

stig. 

FÖP Västra Sunnanå (antagen i juni 1991) 

Plankarta V Sunnanå 

Beskrivning 

Planen har följts upp en detaljplan för delen väster om 

Falkträskvägen med undantag för fritidsbostäderna 

närmast sjön. Falkträskvägens nya sträckning är ännu 

inte genomförd men ligger med i detaljplanen samt 

även i detaljplanen längre söderut. 

Sunnanå 

Sunnanå utgör Skellefteås sydvästra hörn, en stadsdel 

som består av mestadels villor i tydliga kvarter och 

låga flerbostadshus samt ett par lite mer isolerade områden 

i söder. 

Villabebyggelsen i 1-2 våningar präglar hela stadsdelen. 

Scaft-strukturen skapar tydliga kvarter i villaområdena 

men de binds ihop av likartad arkitektur. Längs 

älven och på Nyckelgatan finns det inslag av flerfamiljshus 

i två våningar. Bebyggelsen vid Nyckelgatan 

och Falkträskområdet i söder ligger som nämnts något 

isolerade från Sunnanå i övrigt. 

Det går två större vägar i öst-västlig riktning (Skråmträskvägen 

och Lantmannagatan) och ifrån dessa går 


Det fortsatta utnyttjande av stranden mot sjön och 

västsluttningarna i söder tas upp i Föp Skelleftedalen, 

i övrigt får planen anses genomförd. 

43

Södra Bergsbyn/Tuvan 

Tuvan/Södra Bergsbyn är beläget söder om Skellefteälven 

och löper längs båda sidor av Bockholmsvägen 

från Södra Hedensbyn via Bergsbydammen 

till Stackgrönnan. Stadsdelarna ger en typisk landsortskänsla 

med skog och öppna åkrar/ängar mellan 

fastigheterna. Bebyggelsen är spridd över stora ytor 

och uppdelad mellan större och mindre gårdar, mestadels 

i Tuvan, samt lite tätare villabebyggelse med bykänsla 

i Södra Bergsbyn. Det finns några få fritidshus 

i området. Marken är till största delen uppodlad men 

mindre skogspartier förekommer. Tillgängligheten till 

älvsstranden finns på vissa ställen men huvuddelen av 

stranden är inte åtkomlig. 

Södra Bergsbyn består av jordbruksbebyggelse och 

hästgårdar men även något parti med villabebyggelse 

längs Skellefteälven från Bockholmen i öster till Bergsbydammen 

i väster. Tuvan består liksom S Bergsbyn 

av jordbruksbebyggelse längs Skellefteälven tätast 

närmast Bergsbydammen och Anderstorp. Intill Bergsbydammen 

finns en stor anläggning, kommunens reningsverk 

och biogasverk med kringliggande mark. 

Bebyggelsen i stadsdelarna består av småskalig träoch 

tegelbebyggelse, flertalet av husen är typiska 

enplansvillor från 1970-talet och ett antal nybyggnationer 

pågår i området. Byggnaderna ligger övervägande 

framme vid älvskanten med ägorna i söder mot 

allmänna vägen. 

finns längs de större gatorna och på det mindre bostadsgatorna 

cyklar man i blandtrafik. Två viktiga entréer 

är de båda broarna över älven som är länkarna 

mellan norra och södra Skellefteå. 

Bostadsgator med hus nära vägen bildar tydliga och 

trevliga gaturum. I Parkbrons förlängning finns ett 

torg. Detta upplevs som Sörböles centrum med fontän, 

bänkar och blomsterplantering. Här finns även ett 

konditori, reklamskyltsfirma och el-butik. 

Strandpromenaden som går längs med älven är det 

främsta rekreationsstråket i stadsdelen med visuell 

kontakt med centrum. Det finns ett par lekplatser i 

små grönområden i villabebyggelsen och intill skolgården 

finns grönytor och en spontanidrottsplats. 

FÖP Hammarängen (antagen i maj 1985) 

3 STADEN 

Sörböle 

Sörböle är den stadsdel som möter centrum på älvens 

södra sida. Stadsdelen avgränsas av E4 i öster och 

Karlgårdsleden i väster. Norra delen av Sörböle består 

av campusområdet, grundskola, låga flerbostadshus/ 

radhus och viss handel/service. Söderut övergår stadsdelen 

i villabebyggelse och längst ut i söder ligger en 

travbana. Utmed E4 ligger Hammarängens industriområde 

och utmed Brogatan finns ytterligare verksamheter. 

Bebyggelsen i hela Sörböle består av 1-3 

våningshus, i trä eller tegel. 

Beskrivning 

Planen redovisar en utvidgning av industriområdet 

Hammarängen dels söderut öster om gamla Burträskvägen 

dels väster om den. Något större genomförande 

har inte skett, mycket mark finns att exploatera. Ny 

sträckning av Burträskvägen har genomförts. 


Föreslagen mark läggs fast i Föp Skelleftedalen. 

Genom Sörböle finns det ett par genomfartsleder 

(Skråmträskvägen och Tjärnvägen) som samlar upp 

trafiken från bostadsgatorna. Gång- och cykelbanor 

Plankarta Hammarängen 

44

Plankarta Tjärn – Anderstorp 

FÖP E4, Skellefteå delen Yttervik – Tjärn 

Tjärn 

Tjärn är beläget söder om staden och är den stadsdel 

som möter resenärer söderifrån. I norr angränsar Tjärn 

till stadsdelarna, Sörböle, Anderstorp och Tuvan/Södra 

Bergsbyn. Söder om stadsdelen ligger Rönnbäcken 

och Innervik. 

Stadsdelen består av utspridd jordbruksbebyggelse 

längs gamla E4 sydost om Anderstorp. Gårdar ligger i 

grupper nere vid gamla E4 eller högre upp i sluttning 

mot sydväst. Tjärn är till stora delar ett typiskt västerbottniskt 

natur- och jordbruksområde. De många 

ängsladorna är ett kännetecken för stadsdelen och 

Tjärn sägs vara ett utpräglat ladlandskap. I sydöst 

finns större sammanhängande skogsområden och i 

sydväst präglas Tjärn av lantbruk med spridda gårdar 

och mindre samlingar av bostadshus. 

I botten av dalgången närmast gamla E4 omger odlingsmarker 

en mindre bäck som rinner mot Innerviksfjärden. 

En del av bebyggelsen ligger i skogsbrynet 

ovanför odlingsmarken. 

FÖP Tjärn – Anderstorp 

(vann laga kraft i juli 2004) 

Beskrivning 

Planen har föranletts av att utvecklingen inom handel 

och övriga verksamheter gått så långt, framför allt 

trafikutvecklingen, att en översyn av utvecklingsmöjligheterna 

varit nödvändig. Därutöver har en trafiköversyn 

gjorts utifrån byggandet av nya Burträskvägen. 

Detta har resulterat i att utfarten från Anderstorp 

flyttats mot söder nära hotell Aurum och att Gymnasievägen 

dragits söderut till södra cirkulationsplatsen. 

Därmed möjliggörs nya handelstomter med direktläge 

mot E4. I planen har den gamla förbifarten Östra Leden 

illustrerats med ett utredningsområde in mot före 

detta Gymnasievägen. 



FÖP E4, skellefteå delen Yttervik –Tjärn 

(antagen i september 1998) 

Beskrivning 

Planen upprättades i samband med byggandet av nya 

E4 från Tjärn till Yttervik. Vägsträckan är fullt färdigställd 

och tagen i bruk sedan ett antal år. 


Planen är genomförd och kan upphöra att gälla. 

Ursviken 

Ursviken är ett långsträckt samhälle som ligger längs 

med Järnvägsleden mellan Skellefteå och Skelleftehamn. 

Ursviken är en serviceort med främst friliggande 

enfamiljshus och har även inslag av radhus och 

flerbostadshus. Stadsdelen delas in i fem områden. 

Norr om järnvägsleden ligger Furunäs, Inre Ursviken 

och Yttre Ursviken. Söder om den ligger Klemensnäs 

och Öhn. 

Förbi Ursviken går järnvägen och Järnvägsleden och 

inom Ursviken, parallellt med dessa, fungerar Skelleftehamnsvägen 

som lokal huvudgata. Järnvägsleden 

är huvudled mellan Skelleftehamn och Skellefteå 

och är utsedd som väg av riksintresse eftersom den 

3 STADEN 

45

3 STADEN 

Plankarta Ursviken 

leder till Rönnskärsverken som är en anläggning av 

riksintresse. En stor del trafik passerar Ursviken (varav 

många tyngre fordon) vilket också genererar buller. 

Huvudgatorna sträcker sig i väst-östlig riktning med 

bostadsgator som följer topografin. Det finns ett torg 

som är omsorgsfullt utsmyckat vid matbutiken i Innerursviken. 

Ursviken är välförsörjt med lekplatser och 

har en stor idrottsanläggning vid Ursviksskolan. 

Vid Haratjärnen och vid älven finns det möjligheter 

för rekreation vid vatten. Dessutom ligger Ursviken i 

direkt anslutning till skog och mark. De flesta boende i 

Ursviken har tillgång till egen trädgård. Det går en väg 

norrut från Ytterursviken till Harrbäcksands friluftsområde 

där man kan bada och motionera. 

FÖP Ursviken antagen i (april 1980) 

Beskrivning 





platser och parker. Utlagd mark för bostäder avsågs 

räcka för en befolkning kring 6000 personer år 2000, 

en ökning från 3500 på mitten av 1970-talet. Dagens 

befolkning, drygt 4000, gör att det finns stora områden 

i planen som inte tagits i anspråk. Det är områden 

i norr, dels norr om Haratjärn dels norr om Yttre Ursvikens 

skola i öster. Det stora industriområdet Scarins 

är nedlagt och föremål för sanering. Ny användning 

kommer att tas upp i Föp Skelleftedalen. 


De obebyggda ytorna är inte till hinder för annat ändamål 

och i kommunens ägo varför de kan ligga kvar 

som reservmark för bostadsbyggande. Föreslagna 

bostadsområden läggs fast som reservområden i Föp 

Skelleftedalen. 

46

Vitberget 

Stadsdelen Vitberget gränsar i söder mot Norrböle 

och Sjungande Dalen , i väst mot Stämningsgården 

och i öst mot Morö Backe/Solbacken. Vitberget är ett 

mycket stort och välbesökt område. Det är mycket 

stadsnära och är Skellefteås viktigaste rekreationsoch 

friluftsområde. Enligt fritidsvaneundersökningen 

besöker 57 % av skellefteborna Vitbergsområdet 

minst någon gång per år. Här finns många motionsspår, 

en vandringsled och stigar. Från många platser 

på Vitberget får man en fin utsikt över landskapet. 

Toppen är belägen 140 meter över havet och är tillgänglig 

med bil. Inom området finns mycket höga 

naturvärden. Här finns trolska granskogområden och 

tallhällmarker. 

I stadsdelen finns ett fåtal byggnader, två restauranger 

(Vitbergsstugan och Dinners) samt en mack. I höjd 

med Solbackens handels- och industriområde finns en 

snötipp vid gamla E4. 

Älvsbacka 

Älvsbacka ligger i centrala Skellefteå öster om E4. På 

Älvsbacka finns ett ganska stort verksamhets- och 

kontorsdistrikt i nordväst intill järnvägen och E4. Bebyggelsen 

är hög och fungerar som en ljudbarriär mot 

trafiken från E4, Norra Järnvägsgatan och järnvägen. 

Längs Östra Nygatan finns en hel del småbutiker utspridda 

i flerbostadshus. Öster ut från Aldergatan 

(Korv Ivars) återfinns de flesta enfamiljshusen. Resterande 

områden består av blandad bostadsbebyggelse. 

Älvsbacka stadsdel har inslag av trädgårdsstadskaraktär 

där de flesta bostadshusen byggdes för fem familjer 

med stora tillhörande trädgårdar. Även enfamiljshus 

byggdes och de äldsta byggnaderna återfinns i 

den sydvästra delen av Älvsbacka. Stadsdelen har 

kompletterats med fler årsringar under 60-talet fram 

till nutid. Hus och kvarter med 70- och 80-talsanda 

har tillkommit både som en utvidgning av stadsdelen 

österut och som förtätning i de redan bebyggda områdena. 

Tvärgatorna i nord-sydlig riktning har tydliga siktlinjer 

ner mot älven där man kan se sluttningen. Både Kanalgatan 

och Nygatan ansluter till Östra Nygatan som 

fungerar som stadsdelens huvudstråk. 

Den huvudsakliga grönstrukturen utgörs av parker 

och lummiga trädgårdar. Hela stadsdelen får sin lummighet 

av buskage, träd och annan grönska som breder 

ut sig längs bostadsgator och på allmänna platser. 

Längs älven finns många gröna ytor och en hel del 

parkmark som får växa fritt. Skellefteälven rinner längs 

hela Älvsbacka. Ca 300 meter från Viktoriabron finns 

Manhemskajen och det finns även privata bryggor öst 

om den längs hela Älvsbacka. Älven är tillgänglig för 

allmänheten på stora delar av Älvsbacka men stadsdelens 

östra del består av en hel del egnahemshus vilket 

leder till begränsning. 

På Älvsbacka finns stadsbiblioteket och Expolaris kongresscenter 

vilket leder till att människor från hela 

Skellefteå besöker stadsdelen. På Älvsbacka finns det 

många arbetsplatser, stora som små. Det genererar en 

levande stadsdel under hela dagen. 

Arbetstillfällen finns främst inom media och företagstjänster, 

handel och kommunikationer samt vård och 

omsorg. Även inom byggverksamhet, utbildning och 

forskning, personliga och kulturella tjänster samt offentlig 

förvaltning arbetar många personer. 

Örviken/Degerön 

Örviken är ett småskaligt bysamhälle som ligger i Skellefteälvens 

utlopp, strax söder om Skelleftehamn. Från 

början var Degerön en fiskeplats. 1894 uppfördes en 

såganläggning i tegel med tillhörande arbetarbostäder 

i trä, som idag är klassade som riksintresse för 

kulturminnesvården. Samhället består till största del 

av småskalig bebyggelse i form av friliggande villor 

och fritidshus. Bebyggelsen är samlad kring några få 

gator nära havet. 

Utanför samhället korsar Sundgrundsleden Örviken i 

nordsydlig riktning. Sundgrundsleden är en viktig länk 

mot Skelleftehamn och industrierna där. Från väster 

kommer Farleden. Denna korsar Sundgrundsleden, 

smalnar av och fungerar som bostadsgata i villaområdet 

i söder. Bostadsgator servar villa- och fritidshusområdena 

som ligger längs med vattnet. 

Tydliga entréer till själva stadsdelen Örviken är broarna 

i norr och söder samt korsningen där Sundgrundsleden 

möter Farleden. Gång- och cykel sker i blandtrafik. 

Det finns ingen mittpunkt i form av ett torg eller liknande 

i Örvikens struktur. Knutpunkten är Folkets 

hus. Förskolan fungerar som en naturlig mötesplats 

när föräldrar hämtar och lämnar sina barn. 

Örvikens grönstruktur består mestadels av tallskog 

och närmare havet blandskog. I bostadsområdena finner 

man välskötta trädgårdar. Många tomter ner mot 

3 STADEN 

47

havet har privata bryggor på kommunens mark. Det 

finns många vackra utblickar mot havet men direkt 

vattenkontakt är mer otillgängligt pga. av havstomterna. 

Det finns flera små badvikar. I väster gränsar 

Örviken till naturreservatet för Innerviksfjärdarna som 

har betydelse som fågellokal och rekreationsområde. 

Innerviksfjärdarna klassas även som riksintresse för 

naturvård med högklassade våtmarker och lövskogar. 



Fördjupningar som upphävs: 

• Anderstorp (1983) 

• Bergsbyn (1983) 

• Centrum (1993) 

• Degerbyn - Stämningsgården (1987) 

3 STADEN 

FÖP Örviken (antagen i november 1999) 

Beskrivning 

Planen är ursprungligen en stadsdelsplan inom ramen 

generalplanearbetet för Skelleftedalen. Planen 

redovisar befintlig miljö och föreslår nya områden för 

bostäder, verksamheter samt ny infrastruktur i form 

av gator, platser och parker. 1996 upprättades en 

översyn av planen bl a för att undersöka möjligheterna 

att exploatera Sönnerstörudden. 

I övrigt syftade planarbetet till 

att anpassa planen till en befolkningsförändring 

som skiljer sig stort 

från förväntningarna på 1970-talet. 

Det innebar att minska på mark för 

bostäder m m. 

Genomförandemässigt pågår detaljplanering 

för Sönnerstörudden, 

i övrigt är efterfrågan på tomter 

mycket låg. 

• Degermyran och del av Morö Backe (1996) 

• Föp ett område söder om Degermyran (2003) 

• Gunsen (1975) 

• Hammarängen (1985) 

• Morö Backe (1979) 

• Norrböle (1989) 

• Prästbordet-Lund (1984) 

• Skelleftehamn (1999) 

• Solbacken (1990) 

• Tjärn - Anderstorp (2004) 

• Västra Sunnanå (1991) 

• Yttervik - Tjärn (1998) 

• Ursviken (1980) 

• Örviken (1999) 

Plankarta Örviken 

48


Övergripande mål till år 2025 

Skyddsvärda skogar, våtmarker m m ska avsättas för naturvårdsändamål. 

Prioritering görs enligt de regionala miljömålen. 

detta vill kommunen uppnå till år 2012 

Skogar äldre än 120 år sparas i större utsträckning. Andelen 

gammal skog och andelen äldre lövrik skog är 5 procent större 

än år 1998. 

Fysisk struktur 

Geologi 

Skelleftedalen ligger i den naturgeografiska regionen 29a Kustslätt och dalar kring norra 

Bottenviken. Kusten och älvdalarna präglas av uppodlad kulturbygd. Skelleftedalen 

ligger nedskuren mellan 75-140 meter höga skogsklädda bergsryggar. Själva älvsterassen 

är relativt flack och ligger upp till ca 25 meters höjd eller lägre inom planområdet. 

Landisens erosion och avlagringar vid isens avsmältning har format landskapet i 

Skelleftedalen. Kustområdet har efter istiden successivt höjt sig ur havet vilket innebär 

att landområdet i stor utsträckning har påverkats av svallning. Skellefteälvens 

nedre dalgång består av finkorniga sediment som till stor del är uppodlade. Älvens 

mynningsdelta ligger vid Innerviksfjärdarna men kraftverksutbyggnaden har lett till 

deltat inte växer i samma omfattning som tidigare. 

Söder om älven består bergsryggen av förgnejsad jörngranit och norr om älven av 

fyllitiska bergarter. I de högre områdena är jordtäcket tunt eller utgörs av berg i dagen. 

I skelleftedalen finns stora arealer av mäktiga lager av älvssediment. I de flacka 

områdena både på älvsterassen och i dess närhet förekommer tunnare torvlager. 

3 STADEN 

Miljömål – materialhushållning 

De nationella miljömålen redovisar att uttaget av naturgrus i hela 

landet högst ska vara 12 miljoner ton till år 2010. Enligt de lokala 

miljömålen ska intentionerna i ”Materialhushållningsplan för Skellefteå 

kommun 2003” följas. Delar av målen redovisas nedan. 

1. Exploatering av mark- eller vattenområden med höga natureller 

kulturvärden ska undvikas. Vid alla exploateringar ställs 

höga krav på hänsyn till natur och kulturmiljön. 

2. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen 

ska bevaras. 

3. Nya täkter av naturgrus ska av hushållningsskäl endast tillåtas 

då annat likvärdigt material inte finns att tillgå. 

Landhöjning 

Den nuvarande landhöjningen är längs Skellefteå kommuns kust störst i landet 

med ca 9 mm/år. Det innebär att det med tiden bildas nya landområden. Klimatförändringarna 

kan dock innebära att effekten av landhöjningen successivt minskar 

och med tiden kompenseras av havsnivåhöjningen. 

Vegetation och klimat 

I Skelleftedalen kan inversion i luftlagren uppkomma vintertid. Detta leder tidvis till 

förhöjda halter av luftföroreningar. I fuktiga områden bildas också strålningsdimma. 

Vegetation har stor betydelse i en vid och grund dal som Skelleftedalen. Den fungerar 

på många ställen som ett topografiskt element i landskapet och påverkar klimat- 

och temperaturförhållanden lika mycket som kullar och åsryggar. Väst om 

stadskärnan finns uppodlade marker i Stämningsgården och i Lund. Odlingsmarker 

finns även i Tjärn och längs älven vid Södra Bergsbyn. Dessa öppna marker är utsatta 

för kall luft och vindpåverkan. 

49

Sommartemperaturen är hög och nederbörden relativt 

liten. Vegetationsperioden är cirka 130-160 dagar. 

Vitberget och andra skogsklädda höjder skyddar mot 

kalla nordanvindar. Dalgångens sydvända sluttning 

tillhör växtzon 4 och är gynnsamt för vegetationens 

utveckling. I övrigt ligger planområdet i växtzon 5. 

Sulfidjord/Svartmocka 

Sulfidjord förekommer på många platser längs norrlandskusten, 

även i Skellefteälvens finkorniga älvssediment. 

Den dominerande typen längs Norrlandskusten, 

järnmonosulfid (FeS), har en karaktäristisk svart 

färg som gett den benämningen svartmocka. 

Sulfidjord är på många sätt en problemjord. Den är 

mycket lös, har dålig bärighet och är mycket sättningsbenägen 

om den belastas. För att bygga på en 

sulfidjord måste åtgärder i konstruktionen vidtas för 

att skapa stabilitet. Ur miljösynpunkt medför sulfidjorden 

problem då den kommer i kontakt med luft. Detta 

sker naturligt genom landhöjningen men är kanske 

mest påtagligt vid schaktningsarbeten i samband med 

byggande av hus och vägar samt vid förläggning av 

ledningar i mark, det vill säga människans påverkan. 

Sulfidjorden har hög försurningspotential och denna 

kemiska påverkan på olika material kan innebära vissa 

problem, till exempel vid arbeten som kan medföra att 

grundvattennivån sänks. 

Då oxideras sulfiden till sulfat vilket ger sura förhållanden 

i mark och markvatten, vilket i sin tur medför att 

metaller frigörs i ökad grad. Vattenkvalitén i de vattendrag 

som tar emot detta sura och metallhaltiga markvatten 

försämras ofta markant och detta kan i värsta fall 

leda till fiskdöd. Igensättning av dräneringar till följd av 

att järn fälls ut förekommer också där sulfidjordar finns 

och skapar ofta problem i jordbruksområden. 

Var sulfidjord finns mer exakt inom Skelleftedalen är 

inte kartlagt i dagsläget, men kunskap om förekomst 

och utbredning skulle vara av stort värde vid planering 

av byggande och för miljön. I Skelleftedalen finns det 

dock en översiktlig bedömning på var dessa jordar kan 

tänkas finnas. 

Radon i inomhusluft 

Radon är en radioaktiv gas som har sitt ursprung från 

berggrunden. Radon i inomhusluften kommer från tre 

olika källor: 

• blå lättbetong som är tillverkad av radonhaltigt 

material 

• vatten från brunnar borrade i radonhaltig berggrund 

• markradon via ventilationsluften. 

Radongasen blir farlig då vi andas in den. Med en förhöjd 

radonhalt i inomhusluften ökar risken att drabbas 

av lungcancer. 

Idag används inget radonhaltigt byggnadsmaterial i 

nybyggnation. Problem med detta finns i de hus som 

byggdes på 1970-talet. 

Problem som kan uppstå idag är radon från mark och 

dricksvatten. Med rätt åtgärder kan detta dock undvikas. 

Markradon 

En modern ventilation skapar undertryck i byggnaden 

och kan på det sättet dra i radonhaltig markluft. Detta 

måste beaktas och undvikas vid nybyggnation. För 

Skellefteå kommun finns en radonriskkarta som översiktligt 

visar områden med hög, låg och normal risk 

för radon i marken. Generellt kan sägas att grusåsar 

utgör högriskområde, men även vissa moränryggar 

kan innehålla höga halter av radon. 

Dricksvatten 

Dricksvatten som varit i kontakt med radonhaltig 

mark kan också leda till förhöjda radonhalter. Det 

gäller nästan uteslutande vatten från borrade brunnar. 

Radon i vatten sprids till luften via duschning och 

ånga från matlagning. Det går att åtgärda förhöjda 

halter i dricksvatten genom speciella radonfilter. För 

det kommunala dricksvattnet inom Skelleftedalen utgör 

radon inget problem. Det är i privata brunnar man 

måste vara observant. 

Materialhushållning 

Naturgrus är en ändlig resurs som inte förnyas inom 

en överskådlig framtid. Naturgruset bildades generellt 

sett under föregående istider. Den senaste har lagt sista 

handen vid utformningen av landskapsbilden genom 

att omfördela och avsätta material i olika terrängformationer. 

Dess formationer utgör en viktig del av 

kommunens karaktäristiska landskapsutseende. Landskapsbilden 

har ofta en stor känsloladdad betydelse, 

eftersom landskapsformationer försvinner som ”alltid 

funnits i hemmamarkerna”. Dessa orörda formationer 

är längs kusten i Skellefteå kommun ganska sällsynta. 

Att minska användningen av naturgrus hänger samman 

med att värna om grundvattenbildningen, som till stor 

del sker i grusåsar. På sikt innebär det också att säkra 

tillgången till ett bra dricksvatten. Jordlagret utgör ett 

naturligt filter och en spärr som kan hindra förorenande 

3 STADEN 

50

3 STADEN – områden med risk för sulfidjord och radon

ämnen respektive bakterier och virus att nå grundvattnet. 

Nederbörden får kortare väg till grundvattnet när 

vegetationen tas bort vilket kan medföra en ojämnare 

vattenkvalitet och en ökad försurningspåverkan. 

Ballastmaterial används i Västerbottens län främst till 

vägbyggen och underhåll av dessa. De stora mängderna 

kommer främst från naturgrus och bergkrosstäkter. 

En övergång till bergkross skulle innebära färre 

täkter, då bergmaterial är mer kompakt och ger mindre 

spillmaterial jämfört med naturgrus. 

2003 färdigställdes arbetet med en materialhushållningsplan 

för Skellefteå kommun. Följande förslag till 

strategi föreslogs bland annat: 

• Inga nya tillstånd ges för nya eller utökade täkttillstånd 

av naturgrus annat än vid mycket välmotiverade 

fall. 

• Geologiska formationer i klass 1 samt huvuddelen 

(90%) av klass 2 bevaras och skyddas från täktverksamhet. 

Vattentäkter och bergtäkter 

Delar av Skellefteåsen och Burträskåsen går utanför 

planområdet för Skelleftedalen. I Rönnbäcken finns en 

bergtäkt. Sveriges geologiska undersökning (SGU) anser 

bland annat att Skellefteåsen är värdefull på grund 

av den goda vattentillgången och bedömer att den 

har nationell betydelse för dricksvattenförsörjningen. 

Källa: SGU RM 115. 

ny helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete 

för att bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, 

kust- och grundvatten. Vattenförvaltningen är det 

svenska genomförandet av vattendirektivet och innebär 

att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, 

fastställa mål/kvalitetskrav, upprätta åtgärdsprogram 

samt övervaka vattenmiljöerna i Sverige. I december 

2009 har vattenmyndigheten i Bottenvikendistriktet 

tagit beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, 

åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning. 

Planområdet omfattar fem vattenförekomster i havet, 

sex vattendragsförekomster, tre sjöar samt en grundvattenförekomst. 

Flertalet av dessa har fått en klassning 

som är sämre än god, det vill säga att åtgärder ska 

vidtas för att god ekologisk status ska uppnås. Målet 

är att den goda statusen ska uppnås till 2021. Klassningen 

bygger på en så kallad modellberäkning. Den 

första åtgärden är att bekräfta att statusklassningen 

stämmer genom undersökningar och provtagningar. 

Kallholmsfjärden klassas som kraftigt modifierat har 

som mål god ekologisk potential senast 2021. Vilka kriterier 

som ingår i god ekologisk potential har inte definierats 

för fjärden, vilket i dagsläget gör det svårt att 

veta vilka åtgärder som kan komma att behöva vidtas. 

Kommunen ska vara delaktig det fortsatta arbetet med 

undersökningar och processen med att ta fram riktlinjer 

för god ekologisk potential i Kallholmsfjärden. 

I åtgärdsprogrammet anges att kommunerna bl a behöver 

arbeta med nedanstående åtgärder: 

• Kommunerna behöver utveckla sin planläggning 

och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten 

uppnås och inte överträds. 

• Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter 

och föroreningsskadade områden som kan 

ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de 

områden med vattenförekomster som inte uppnår, 

eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status 

eller god kemisk status. 

• Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, 

utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt 

i områden med vattenförekomster som inte uppnår, 

eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, 

god kemisk status eller god kvantitativ status. 

VATTENDRAG EKOLOGISK STATUS HAVET EKOLOGISK STATUS 

Bergängesbäcken Måttlig o Kallholmsfjärden Kraftigt modifierad o 

Bjurån Måttlig o Ursviksfjärdarna Måttlig o 

Falkträskbäcken Måttlig o Skelleftebukten Måttlig o 

Klintforsån Måttlig o Sörfjärden Måttlig o 

Sjöbäcken Måttlig o Ytterviksfjärdarna God o 

Skellefteälven 

Kraftigt modifierad o 

3 STADEN 

VATTENDIREKTIVET 

År 2000 antog alla medlemsländerna i EU det så kallade 

Ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en 

SJÖAR EKOLOGISK STATUS GRUNDVATTENFÖREKOMST EKOLOGISK STATUS 

Falkträsket Måttlig o Älvssediment Medleområdet God o 

Inre viken God o (nedre delarna) 

Yttre viken 

God o 

Ekologisk status i Skelleftedalens vattendrag 

52

Grönstruktur 

Grönstrukturen beskriver landskapets uppbyggnad och koppling till tätorten och 

utgörs av det nätverk som stadens alla grönområden och omgivande natur bildar. 

Innehållet varierar från alléer, parker, trädgårdar, kyrkogårdar till angränsande 

grönområden med gångstråk och vägar ut i naturen. Grönstrukturen ger möjlighet 

till upplevelser, avkoppling och aktivitet utifrån allas olika behov och önskemål. 

Den fungerar som informell mötesplats. Inom begreppet grönstruktur ryms privat 

mark och kommunägd mark, då grönskan utvecklas oberoende av vem som äger 

marken. Kontakten mellan stad och landsbygd har stor betydelse då avståndet från 

bostaden är avgörande för hur mycket vi rör oss ute i skog och mark. 

Varför grönstrukturplanera 

Parker och andra grönområden fyller många viktiga funktioner i staden. De används 

i huvudsak av människor för rekreation då de kan erbjuda plats för lek, promenader, 

naturupplevelser, idrott, solbad, kulturevenemang, fester och avkoppling 

och så vidare. Men grönytorna har stora värden även inom andra områden. Parker 

och grönområden bidrar till en attraktiv tätortsmiljö och är tillsammans med hus, 

vägar och vatten ett viktigt stadsbyggnadselement. Grönområden ger identitet och 

karaktär åt staden, fungerar som kontraster i stadsmiljön, avgränsar stadsdelar från 

varandra och fungerar som orienterande element. Allmänt tillgängliga grönområden 

är också bland de viktigaste offentliga mötesplatserna i staden. Parker, gator 

och torg bildar offentliga rum. Gestaltning och skötsel av de offentliga rummen är 

en viktig del i ortens identitet. 

Stadens gröna miljöer är även viktiga för den biologiska mångfalden då de fungerar 

som livsmiljö för många växt- och djurarter. Den ger förutsättningar för växter 

och djur att fortleva i staden och i det omgivande landskapet. För att den biologiska 

mångfalden ska fungera och bestå måste djur och växter kunna förflytta sig 

och spridas mellan väl fungerande kärnområden eller biotoper. Djur är beroende 

av olika miljöer för vila, näringssök och reproduktion men även växterna behöver 

spridningsmöjligheter för att inte växtsamhället ska utarmas. Barriärer som vägar, 

järnväg och ibland även bebyggelse utgör hinder för en fungerande grönstruktur. 

Det finns även informell grönska, vilket innebär alla villaträdgårdar i staden. 

Miljömål – grönstruktur 

Leva och Bo 


Människor ska kunna bo och verka i såväl kust- och skärgårdsregionen 

som i inlandet och det ska finnas goda möjligheter till ett rörligt friluftsliv 

i hela kommunen. 

Vi ska lägga mera tyngd på att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden 

i staden, tätorterna samt dess närområden. 

Tätortsnära skog ska vara lättillgänglig och skötas så att den inbjuder 

till uteliv. 

detta vill vi uppnå till år 2012 

Det finns antagna planer för hur grön- och vattenområden i tätorter 

och dess omgivningar ska bevaras och utvecklas. 



Kommunkoncernen ska vara ett föredöme i sin förvaltning av den egna 

skogsmarken både då det gäller produktion och bevarande. Natur- och 

kulturmiljö samt friluftsvärden ska ha hög prioritet liksom skogar som 

är särskilt viktiga för rennäringen. 

Skyddsvärda skogar, våtmarker m m ska avsättas för naturvårdsändamål. 

Prioritering görs enligt de regionala miljömålen. 


Skogar äldre än 120 år sparas i större utsträckning. Andelen gammal 

skog och andelen äldre lövrik skog är 5 procent större än år 1998. 

3 STADEN 

53

Den informella grönskan kan vara viktiga ur ekologisk 

synpunkt som spridningsväg för igelkottar, fåglar och 

annat. Ur social synpunkt har villaträdgårdarna ganska 

liten betydelse eftersom de endast nyttjas av dem 

som äger gårdarna och ej tillgängliga för allmänheten. 

Däremot har villaträdgårdarna en stor betydelse 

för hur människan visuellt upplever ett område, vad 

gäller lummighet, dofter och färger. I områden med 

flerbostadshus finns gemensamma innegårdar för 

närrekreation. Dessa kan säga vara halvprivata, då 

de mestadels används av boende i husen. Hur dessa 

grönområden uppfattas och används av andra människor 

beror på huruvida dessa ytor uppfattas, om de 

på ett tydligt sätt ”tillhör” ett bostadsområde eller 

inte. Innegårdar kan lättare fungera som en samlande 

punkt för de boende i området samtidigt som boende 

från andra områden sällan besöker dessa gröna ytor 

då de kan upplevas som mer privata. 

helgen, även om dessa områden är nog så viktiga. Det 

är de bostadsnära grönområdena som spelar störst 

roll för vardagslivet och det är de bostadsnära parkerna 

som, då de fungerar bra, blir mest utnyttjade. 

Behovet av en grön närmiljö kan inte helt tillgodoses 

genom tillgång till en trädgård i direkt anslutning till 

huset då de privata trädgårdarna inte kan rymma alla 

de funktioner som ryms i en allmän park. De kan heller 

aldrig fungera som viktiga offentliga mötesplatser. 

Barn behöver plats och möjlighet att leka, springa, 

röra sig fritt. För de minsta barnen kan den privata 

trädgården vara tillfredsställande men så fort barnen 

blir lite äldre är trädgården för liten för att ge tillräcklig 

stimulans. Boende i tätorter bör ha tillgång till grönområden 

som ger utrymme för såväl naturkontakt och 

aktiviteter till vardags, som för långpromenader och 

helgutflykter. Ju mer omväxlande utbudet av grönytor 

är, desto mer utnyttjas de. 

naturen är särskilt viktigt för människor som inte rör 

sig så långt som till exempel barn, äldre, sjuka och 

funktionshindrade. 

Med en medveten kommunal planering kan kommuninvånarna 

få tillgång till grönområden av olika 

karaktär genom att anläggning och skötsel av nya 

och befintliga grönområden bestäms utefter de behov 

som finns. Grönstrukturplanen visar på helheten 

och fyller en viktig funktion som kunskapsunderlag i 

stadsplaneringen. Den visar på samband mellan olika 

grönområden för att klargöra var och hur även mindre 

ingrepp kan få stor betydelse för helheten. 

3 STADEN 

Den gröna marken är också en resurs för lokala 

kretslopp med förutsättningar för omhändertagande 

av dagvatten, odling och kompostering etc. Dessutom 

bidrar vegetationen till ett mer hälsosamt och behagligt 

klimat genom att bland annat att rena luften från 

föroreningar, utjämna temperatursvängningar, dämpa 

vinden och fungera som ett filter som tar upp damm 

och stoft från luften. Vegetation används även för att 

begränsa störningar genom att den fungerar som ett 

visuellt, känslomässigt och i viss mån bullerdämpande 

skydd mot till exempelvis vägar och industrier. 

Människors behov av rekreation och tillgång till 

grönområden går inte att tillfredsställa bara genom 

tillgång på friluftsområden i utkanten av staden eller 

utflyktsmål som bara kan nås med bil eller cykel på 

Eftersom tillgängligheten är en viktig aspekt för hur 

människor upplever och använder parker och natur 

ingår i grönstrukturen även förslag på utveckling av 

strukturer för att öka tillgängligheten till grönområdena. 

Hinder av olika slag kan medföra att grönområden 

inte nyttjas. Dessa hinder kan vara att avståndet 

är för långt eller att olika typer av barriärer, exempelvis 

vägar och järnvägar, ligger mellan bostaden och 

grönområdet. Hindret kan även ligga i att vägen till 

en park eller ett naturområde är ovårdat eller otryggt. 

Det finns park och natur som kan vara ovärderlig för 

de som bor i närheten eller för den biologiska mångfalden, 

men som är helt okänd för många. Sådana 

områden behöver uppmärksammas. Närhet till park 

och natur är viktig för människan. Den bostadsnära 

54

Olika typer av grönstruktur 

Det finns olika sätt att kategorisera det gröna i en 

stad. I Skellefteå har vi valt att titta närmare på den 

omgivande grönskan, gröna stråk och gröna oaser. 

Den omgivande grönskan utgörs av natur- och vattenområden 

som möter och går in i staden. Den tränger 

sig in som fingrar i stadsbebyggelsen. Inom den omgivande 

grönskan finns områden som klassats värdefulla 

- så kallade kärnområden. I stadsbebyggelsen finns 

också gröna stråk som binder ihop grönytorna med 

varandra. De gröna stråken är mindre områden än 

den omgivande grönskan och ur ett ekologiskt perspektiv 

är de kanske något smala för att innehålla något 

stort ekologiskt värde. De gröna stråken ska dock 

ses som viktiga spridningsvägar för djur och växter. 

De gröna stråken har en social och kulturell dimension. 

Då utgörs stråken av länkar såsom cykelvägar, 

vandringsleder och stigar som sammanlänkar rekreationsområden 

med varandra och ökar tillgängligheten 

till dem. De gröna stråkens sammanlänkande funktion 

gör att de är mycket värdefulla. Tillgängligheten till 

grönområdena är avgörande för betydelsen de kan 

ha, socialt och kulturellt sett. Är de inte tillgängliga 

kan de inte nås eller användas. 

De gröna oaserna utgörs oftast av mycket värdefulla 

mindre grönområden. De kan vara fristående gröna 

oaser som inte alls hänger samman med den övergripande 

större grönstrukturen, exempelvis helt omgiven 

av bebyggelse. Men oaserna kan också finnas i 

anslutning till de gröna stråken som viktiga karaktärsskapande 

delar. 

Omgivande grönska 

3 STADEN 

55

Omgivande grönska – Skellefteå 

centralort 

Den omgivande grönskan är värdefull då den möjliggör 

en kontakt mellan stad och natur. Den omgivande 

grönskan har mycket stor betydelse för möjligheterna 

till rekreation och för ekologiska samband med omlandet. 

Inom omgivande grönskan har viktiga kärnområden 

pekats ut. Dessa områden får ej ianspråktagas 

då de har mycket höga naturvärden eller rekreativa 

värden i staden. 

Grönska norr om Skellefteå centralort 

Norr om centrala Skellefteå ligger Vitbergsområdet 

med dess mångfald av rekreationsområden och 

mycket värdefulla naturområden. Grönskan norr om 

tätorten tar sig in i bebyggelsen genom två större tätortsnära 

naturområden, Klockardalen och Klockarberget, 

dessa leder fram till lasarettet. Andra vägen in 

mot centrum går genom den tätortsnära skogen norr 

om Moröhöjden ned till Getberget och Mullberget. 

Inom den omgivande grönskan i norr finns flera av 

kommunens populära rekreationsområden med olika 

aktiviteter. Vitberget med dess spårsystem, skidbacke 

och aktiva föreningsliv. Det finns vandringsleder och 

mycket vacker och varierad natur. Naturvärdet på 

norra delen av Vitbergsområdet är mycket högt. Den 

grönska som kommer in i staden från norr slutar vid 

Skelleftehamnsleden och järnvägen. Gröna kopplingar 

mellan norr och söder bör förbättras. 

1. Klockarberget 

Klockarberget är ett tätortsnära skogsområde som är 

viktigt för de närboende. Ett flertal stigar finns i området. 

Barrdominerad skog med inslag av både hällar 

och större block gör området intressant och varierat 

för besökaren. I norr är det trevlig utsikt över Erikslidsbacken. 

2. Moröhöjdskogen 

Den tätortsnära skogen norr om Moröhöjden är även 

ett mycket populärt rekreationsområde genom sitt elljusspår. 

Här finns också en länk till spårsystemet på 

Vitberget. Område är relativt kuperat och på höjderna 

finns det berg i dagen och gamla tallar. Området innehåller 

även ett antal branter och är relativt barrskogsdominerat. 

3. Getberget och Mullberget 

Två mindre tätortsnära skogsområden centralt i Skellefteå 

som ligger på två små bergstoppar. Utsikten 

från topparna är bra och man kan beskåda stora delar 

av centrala staden. Upp till topparna finns det stigar 

som visar att områdena nyttjas idag. I branterna står 

det en hel del gamla tallar som bör bevaras, samtidigt 

som området är i behov av en viss röjning för att förbättra 

utsikten. Det finns möjlighet att köra bil ända 

upp på Getbergets topp. 

4. Vitbergsområdet 

Vitbergsområdet norr om centrum är ett mycket stort 

och välbesökt område. Området är mycket stadsnära 

och består av barrskog på några, för Skelleftedalen, 

relativt höga bergstoppar och områdena kring dem. 

Området är Skellefteå kommuns viktigaste rekreations- 

och friluftsområde och cirka 15 olika föreningar 

nyttjar området regelbundet för sin verksamhet. Enligt 

fritidsvaneundersökningen besöker 57 % av skellefteborna 

Vitbergsområdet minst någon gång per år. 

Här finns många motionsspår, en vandringsled och stigar. 

Från topparna får man en fin utsikt över landskapet. 

Vitbergets topp är belägen 140 meter över havet 

och är tillgänglig med bil. Inom området finns även 

mycket höga naturvärden. 

4 a. Norr om Skellefteå camping 

Här finns ett område med ett välutvecklat spårsystem 

för skidor, löpning och cykel. Området är en relativt 

välskött barrskog med enstaka naturvärdesträd. Ett 

lövrikt område i norra delen är viktigt för fågellivet i 

området. 

4 b. Nöppelberget/Brännberget 

Dessa ligger norr om Vitberget och håller höga naturvärden. 

Här finns trolska granskogområden och 

tallhällmarker. Inom området finns en hel del grova 

granar och både liggande och stående död ved och 

signalarter som tretåig hackspett och rosenticka. I området 

finns även ett välutvecklat spårsystem och det 

nyttjas även mycket för bär- och svampplockning. 

4 c. Prästfäbodberget 

Är ett mycket varierat bergsområde med trevlig och 

öppen naturtallskog i söder med fina stigar och rastplatser. 

I den branta norrsluttningen finns det några 

mindre grottor men framförallt ett urskogsliknande 

granskogsområde. 

3 STADEN 

56

4 d. Dödmansberget 

Ett populärt tätortsnära berg som nyttjas flitigt av både 

motionärer och hundägare i närområdet. Det finns 

många väl upptrampade stigar och ett elljusspår som 

sitter ihop med övriga motionsspår på inom Vitbergsområdet. 

Uppe på berget finns även kulturlämningar 

i form av tre områden med forntida gravar och rösen. 

Området domineras till stor del av barrskog, inslag av 

löv finns framförallt i närheten till Sjungande dalen. 

Grönska väst om Skellefteå centralort 

Väster om centrala Skellefteå ligger de två byarna 

Myckle och Lund. Båda byarna är jordbruksbygd med 

aktiva bönder och enskilda hästgårdar. Odlingslandskapet 

och skogen kommer in mot centrala Skellefteå 

och följer älven in i staden. Längst Skellefteälven finns 

det mindre raviner och lövträdsdominerade branter 

ned mot den mycket populära Hälsans stig som följer 

älven från Mobackendammen in till centrum. Älvsrummet 

är tillsammans med Vitbergsområdet de viktigaste 

naturområdena i Skelleftedalen. Från norra sidan 

av älven ansluter Bjurån och Klintforsån som båda 

håller lax och öring i dess nedre delar. Bäver och utter 

förekommer också regelbundet i detta område. 

Skellefteälven 

Detta område består av Skellefteälvens huvudfåra 

och de mindre vattendragen som mynnar i den. I 

den reglerade Skellefteälven vandrar både lax och 

öring upp från havet. Kompensationsutsättning av 

både lax och öring sker årligen nedanför Kvistforsens 

kraftverk. Detta gör Skellefteälven till ett av Sveriges 

bästa laxfiskevatten. Flodnejonögon vandrar upp till 

Bergsbydammen för att reproducera sig. Utter rör sig 

då och då längs älvfåran. Skellefteälven är även viktig 

för friluftslivet, både som fiskevatten och båtled. 

Skellefteås populäraste promenadstråk, Hälsans stig, 

sträcker sig från Parkbron upp till Mobackendammen 

på båda sidorna av älven. Från Mobackendammen utefter 

Skellefteälven ned till Bergsbydammen finns en 

populär kanotled. 

5. Klintforsån 

Klintforsån som mynnar i Skellefteälven vid Rovön är 

en viktig del i grönstrukturen för Skellefteådalen. Ån 

fungerar som ett grönt stråk med både växtlighet, 

vatten och gångstigar. Vid Klintfors/Stämningsgården 

är ån svårtillgänglig då sluttningar ner mot vattnet är 

branta. Klintforsån är ett näringsrikt vattendrag som 

inom Skelleftedalen erbjuder ett par fina forsområden 

samt slingrande lugnflytande partier genom odlingslandskapet. 

I älven, nedströms Klintforsåns mynning, 

finns ett antal holmar med lövskog och grunda vattenområden. 

Möjligheten att förbättra de sociala värdena kring ån 

är mycket goda. Ån är det största biflödet som mynnar 

i Skellefteälven inom översiktsplanområdet. Längs 

Klintforsån är vegetationen frodig och lövträd är dominerande. 

Fältskiktet är av högörttyp och den ovanliga 

blåsippan växer rikligt på en sluttning ner mot 

ån. Även strutbräken återfinns i området. En del trädgårdsväxter 

har spritt sig in bland de vilda växterna. 

I Klintforsån finns ett flertal förekomster av bäver vilka 

har en stark positiv inverkan på många andra arter. 

Genom att fälla träd gynnar de bland annat vissa 

svampar, insekter och hackspettar. Mindre hackspett 

ses ibland vid nedre delen av ån. Även stenknäck gillar 

dessa lövträdsområden och detta område är den 

nordligaste kända häcklokalen för denna art. Uttrar 

rör sig regelbundet längs Klintforsån och ut i Skellefteälven. 

Klintforsån fungerar som en grön länk och är 

troligtvis en viktig spridningsmöjlighet för en mängd 

arter av både växter och djur. Ån har stationära bestånd 

av både öring och harr och lax vandrar upp i de 

nedre delarna. 

6. Skellefteälven, Rovön & Nordanå 

Där Klintforsån mynnar i Skellefteälven bildar den ett 

vackert landskap med lummiga öar i stadsnära miljö. 

Detta är ett populärt utflyktsområde för Skellefteås 

invånare. Nedströms, mellan Lejonströmsbron och 

Parkbron, finns ett antal mer eller mindre orörda holmar. 

Området kring holmarna är ett viktigt område 

för rastande och häckande fåglar. Bland rastarna återfinns 

bland annat mängder av änder och måsfåglar 

på vårarna, till exempel stjärtand och salskrake. Bland 

häckfåglarna återfinns bland annat gråhakedopping 

vilket är ovanligt för en så stadsnära miljö. Andra häckningsarter 

är till exempel svarthätta, härmsångare och 

mindre hackspett. Även älvstrandbrinkarna i området, 

speciellt på norra sidan, har värdefull natur. Där växer 

bland annat sminkrot, dvärgvårlök och majsmörblomma 

som alla har sina enda kända växtplatser i länet 

just här. I området ligger även Bonnstan som är en 

gammal kyrkby med höga kulturhistoriska värden. Här 

växer även den i kommunen akut hotade paddfoten. 

Nordanå är en viktig mötesplats för stadens invånare, 

här finns möjlighet till lek och rekreation. 

3 STADEN 

57

7. Bjurån 

Bjurån mynnar i Skellefteälven strax öster om Mobackendammen. 

Förutom stationära bestånd av harr 

och öring vandrar havsöring och lax upp i de nedre 

delarna av ån för lek. Bjurån fungerar idag som gränsen 

mellan landsbygd och tätortsbebyggelse och är en 

viktig grön länk mellan Skellefteälven och nordvästra 

delarna av de gröna kilarna. 

3 STADEN 

Grönska Söder om Skellefteå centralort 

Söder om Skellefteå ligger ett flertal byar med aktivt 

jordbruk med öppna odlingsmarker i synnerhet i närheten 

av de sjöar som finns. Skogarna i den södra 

kilen in mot centrala Skellefteå består främst av tall 

och gran, men inslag av olika lövträd. Närmast staden 

ligger Falkberget och Rösberget som nyttjas aktivt 

av det rörliga friluftslivet. Det finns ett elljusspår på 

Rösberget och på Falkberget finns fina klätterleder. På 

topparna finns det renspolade hällar och gamla tallar, 

samt en trevlig utsikt ut mot Falkträsket eller staden. 

8. Sunnanåskogen/Rösberget 

Skogen norr om Sunnanå ligger på Rösberget och 

består till stor del av barrskog. Området är en viktig 

tätortsnära skog för boende på Sunnanå och Sörböle. 

Uppe på toppen finns berg i dagen och en fin utsikt 

över staden. På Rösberget finns även ett elljusspår som 

nyttjas av boende i närområdet. Det är en fin bär- och 

svampskog och de många stigar som finns i skogen 

vittnar om aktivt nyttjande. Delar av Sunnanåskogen 

nyttjas även som skolskog. 

Anderstorp bostadsområde 

58

9. Falkträsket 

Falkträsket som är cirka 1 km2 till ytan och därmed 

en av de större sjöarna i översiktsplanområdet. I sjöns 

östra del finns en mycket populär kommunal badplats. 

Ett visst fritidsfiske bedrivs i sjön, främst av närboende. 

En sevärdhet är annars gråhakedopping som 

häckar i sjön. 

10. Falkberget 

Området består av en brant norrsluttning ner mot 

Falkträsket. Där finns både blockområden och klippstup. 

Nedanför branten växer en drygt 100-årig granskog. 

Norrsluttningen ger goda förutsättningar för 

en rik moss- och lavflora av klipplevande arter. Bland 

klipporna växer en del klippspecialiserade ormbunkar. 

Nötkråka och sidensvansar är observerade i området 

under sommaren. Falkberget är ett populärt utflyktsmål 

med utsikt över Skellefteå och branta klippor för 

klättrare. Populariteten och närheten till staden har en 

viss negativ påverkan på framför allt lavfloran. 

Grönska Öst om Skellefteå centralort 

Öster om centrala Skellefteå rinner älven ut mot havet. 

Längst älvens södra strand finns ett levande öppet 

landskap med framförallt hästgårdar. På norra sidan 

älven kommer stadsdelarna Bergsbyn, Ursviken och 

Skelleftehamn på ett pärlband. Älven nyttjas flitigt av 

fritidsbåtar och sportfiskare. Ett aktivt notfiske finns 

på ett flertal platser längst älven. 

Småälvarna som rinner till Innerviksfjärden och dess naturreservat 

är tillsammans med Ursviksfjärden och sandrevlarna 

vid Björnsholmen mycket viktiga för fågellivet i 

kommunen. Det öppna landskapet i Innervik och Yttervik 

är även välbesökta områden för fågelskådare. 

11. Anderstorpsskogen (Byberget) 

I anslutning till stadsdelen Anderstorp, i öster, ligger 

Byberget och dess omgivning. Området är ett mycket 

populärt tätortsnära skogsområde som har närkontakt 

med öppna odlingsmarker. Detta gör det mycket 

spännande och varierat med öppna marker och barrskogar. 

Elljusspår, tennisbanor och fotbollsplan är insprängda 

i skogsområdet. Området nyttjas även för 

svamp- och bärplockning på hösten. 

12. Innerviksfjärdens naturreservat 

Inom Innerviksfjärdens 1 500 hektar stora naturreservat 

har man noterat cirka 190 olika fågelarter. Av 

dessa utgör ett 80-tal arter häckfåglar. Området har 

långgrunda stränder och sandrevlar som erbjuder 

änder och vadare en välbehövlig paus i sin fortsatta 

flytt norrut och västerut. Andflockarna domineras av 

bläsand och kricka och vadarna av kärrsnäppa och 

mosnäppa. Den skräniga gråhakedoppingen är vanlig 

och brun kärrhök och fiskgjuse ses regelbundet i 

området. 

13. bergsbyn 

Ett elljusspår sträcker sig genom hela den tätortsnära 

skogen norr om Bergsbyn. Det finns även fina stigar 

i den barrdominerade skogen som nyttjas flitigt för 

promenader och rekreation. Skogen fungerar även 

som en ridå mot Skelleftehamnsvägen. 

14. ursviken 

Den tätortsnära skogen domineras av barrskog och 

är Området nyttjas frekvent som rekreationsområde 

genom tillgången till ett elljusspår och skidspår vintertid. 

Centralt i området finns ett flertal gravrösen. 

15. Kalkstenstjärnens naturreservat 

Norr om Ursviken finns ett av kommunens minsta naturreservat. 

Här finns för Sverige ett mycket ovanligt 

bestånd av Finnros. Reservatet är den enda växtplatsen 

för Finnros som skyddats i Sverige. Finnrosen är 

fridlyst och finns på rödlistan över Sveriges utrotningshotade 

arter. Den växer i glesa skogar med ytligt och 

rörligt grundvatten och måste skyddas från ingrepp 

som kalhuggning och dikning. 

16. Skelleftehamn 

Den tätortsnära skogen domineras av barrskog med 

en liten bäck tvärs igenom. Kring bäcken och Sjön där 

marken är fuktigare finns inslag av lövträd vilket även 

främjar sländor och fågellivet i området. Det finns ett 

flertal stigar som slingar sig fram genom skogsområdet 

som nyttjas av de närboende. Skolan använder 

området som skolskog. 

3 STADEN 

59

Bostadsnära natur 

Den bostadsnära naturen är den naturen som ligger 

närmast bostaden. Denna grönska är viktig för människans 

livsmiljö, en plats för lek, samvaro, inspiration 

och för att utveckla en förståelse för naturen och dess 

resurser. Kvaliteten är just att den ligger nära bostaden 

och ger en känsla av natur och grönska. 

Den bostadsnära naturen spelar störst roll för vardagsrekreationen 

och bör ligga på gångavstånd från bostaden 

(inom 300 meter), det vill säga grönområdet 

ska gå att nå på 5-10 minuter. Dessa gröna områden 

är särskilt viktigt för människor som inte rör så långt, 

till exempel barn, äldre, sjuka och funktionshindrade. 

Kartan ovan visar vilka bostäder som har mer än 300 

meter till närmsta bostadsnära natur. Avståndet och 

tillgängligheten till stadens gröna områden styr naturligtvis 

i hög utsträckning hur dessa används. 

3 STADEN 

Gröna stråk 

Gröna stråk förenar stadens grönområden med varandra 

och är stråk som är gröna och behagliga. De 

gröna stråken är oftast bilfria och kan innehålla cykelvägar, 

skidspår, motionsslingor men de kan också bara 

vara av grön karaktär. De gröna stråken som redovisas 

i Skelleftedalen är både av ekologisk karaktär och av 

social karaktär och baseras främst på kopplingen mot 

Skellefteälven, Vitberget och de andra värdefulla områdena 

som ingår i den omgivande grönskan. 

Det är viktigt att kunna nå sammanhängande grönområden, 

särskilt för människor som av olika skäl inte kan 

eller vill förflytta sig längre avstånd för naturupplevelser 

(exempel äldre, barn och funktionshindrade). I och med 

att staden förtätas så blir frågan om tillgänglighet mer 

aktuell eftersom avstånden till grönområdena i stadens 

utkanter ökar. Då blir det allt viktigare att värna om de 

gröna stråken, oaserna i staden för att alla ska ha tillgång 

till det gröna i staden. En ständig utveckling och 

förädling av grönstråken är därför av betydelse. 

60

3 STADEN – gröna stråk 

61

Gröna oaser 

Gröna oaser är mindre grönområden som är värdefulla för närrekreationen (exempel stadsdelslekparker). 

Dessa områden är kanske mest intressanta ur social synvinkel. De gröna oaserna kan ligga i områden omringade 

av bebyggelse eller trafik. De behöver nödvändigtvis inte ha någon koppling till andra grönområden. 

I Skellefteå har några viktiga gröna oaser lyfts fram. Dess numrering återfinns i kartan. 

3 STADEN 

1. Mobackenbadet Rekreation 

2. Mobacken Minigolf, cykelbana 

3. Mobacken Lokal skogsdunge 

4. Klintforsfallet Rekreation, kultur 

5. Mobacken Grönområde 

6. Prästbordet Närrekreation 

7. Klintfors Stadsdelslekpark 

8. Jockebacken Vinterlek 

9. Prästbordet Stadsdelslekpark 

10. Sjungande Dalen Stadsdelslekpark 

11. Sjungande dalen Lokal skogsdunge 

12. Norrböle Alhemskyrkans pulkbacke, 

vinterlek 

13. Klockardalen Rekreation, vinterlek 

14. Rovön Naturpark 

15. Landskyrkans 

backe 

Vinterlek 

16. Nordanå Kultur, rekreation, 

stadsdelslekpark 

17. Centrum Stadsparken/Bryggarbacken 

18. Norrböle Stadsdelslekpark 

19. Norrböle Stadsdelslekpark 

20. Eddaparken Rekreation 

21. Alhem Stadsdelslekpark 

22. Vitbergets Naturstigar 

23. Grenvägsparken Park 

24. Älvsbacka Stadsdelslekpark 

25. Morön Stadsdelslekpark 

26. Älvsbacka Mindre lokal park 

27. Älvsbacka Rekreation, grönområde 

28. Morön Tätortsnära skog 

29. Moröhöjden Stadsdelslekpark, 

lokal skogsdunge 

30. Morö backe Stadsdelslekpark 

31. Morö backe stadsdelslekpark 

32. Morö backe 4H-gård 

33. Morö backe Lokal skogsdunge 

34. Morö Backe Lokal skogsdunge 

35. Moröbacke Stadsdelslekpark 

36. Sunnanå Stadsdelslekpark 

37. Falkträsket Stadsdelslekpark, grönområde 

38. Sunnanå Aktivitetspark, lekpark 

39. Falkträskbadet Rekreation 

40. Falkberget Klättring 

41. Sörböle Stadsdelslekpark 



44. Sörböle Näridrottsplats, spontanidrott 

45. Anderstorp Stadsdelslekpark 

46. Bergsbyn Stadsdelslekpark 



49. Bergsbyn Frisbeegolf 

50. Ursviken Stadsdelslekpark 


52. Ursviken Kanotudden 

rekreationsområde 

53. Öhn Stadsdelslekpark 


55. Skelleftehamn Pokerbacken, kulturhistoria 

56. Skelleftehamn Stadsdelslekpark 

57. Skelleftehamn Lokal vattenspegel 





62. Skelleftehamn Oscarsparken 

63. Örviken Rekreation, vinterlek 

64. Bockholmen Vandring, fågelskådning 

62

3 STADEN – gröna oaser

4 stadens innehåll 

(intressen) 

synK

Befolkning 

Historik och Skelleftedalen 2009 

För drygt 30 år sedan hade Skellefteå kommun ca 

72 500 invånare. Befolkningen ökade år efter år fram till 

och med 1980 då kommunen hade drygt 74 200 invånare. 

Därefter vidtog en period med i princip oförändrad 

befolkning. Från 1989 steg befolkningen åter snabbt 

och toppåret var 1994 med drygt 75 800 invånare. 

I mitten av 1990-talet förändrades mönstret och befolkningen 

sjönk under en knapp tioårsperiod med 

4 050 personer till knappt 71 800 invånare 2003. 

Detta motsvarar att kommunen förlorat drygt fem 

procent av sina invånare. 

Miljömål 

Leva och Bo 


Förutsättningar för spontana mötesplatser 

för människor ska skapas i bostadsområden 

och i den offentliga miljön. 

intensifiera arbetet med att skapa en hållbar struktur i 

hela kommunen för sysselsättning, offentlig och kommersiell 

service. 

4 STADENS INNEHÅLL (intressen) 

Stadens innehåll 

(intressen) 

I detta kapitel redovisar vi stadens 

innehåll, som baseras på vår befolkning. 

Hur ser befolkningstrenderna ut för 

framtiden Hur ser skolans verksamhet 

ut Vilka åtgärder krävs för vård och 

omsorg i staden Kapitlet redovisar 

näringslivet och företagandet i Skelleftedalen 

samt kultur, fritid och turism. 

Under åren från 2004 och framåt har det skett en viss 

återhämtning och befolkningen har i genomsnitt ökat 

med 80 personer per år. Ökningen är mest påtaglig i 

tätortsområdena medan stora delar av landsbygden och 

många av de mindre orterna förlorar invånare. Under 

2008 minskade dock befolkningen som helhet igen. 

Det bor ca 45 000 invånare i Skelleftedalen. Detta 

motsvarar drygt 60 procent av kommunens befolkning. 

Befolkningsutvecklingen i Skelleftedalen liknar 

utvecklingen i kommunen med en stark utveckling 

fram till toppåret 1994 och därefter ett fall. Skillnaden 

är att i Skelleftedalen är befolkningen nu lika stor som 

1994. Skelleftedalen har med andra ord en starkare 

befolkningsutveckling än kommunen som helhet. 

Det pågår en inte obetydlig omflyttning inom kommunen 

där folk flyttar från landsbygden och de mindre 

tätorterna till Skelleftedalen. Kommunen bör därför 

Medelåldern i kommunen är generellt hög (43 år) och 

befolkningen i Skelleftedalen skiljer sig inte nämnvärt 

från detta. Totalt sett bor här ungefär lika många kvinnor 

som män men det råder obalans i åldersgrupperna. 

I samtliga åldrar över 65 råder ett klart överskott 

på kvinnor. I åldrarna mellan 20 och 45 finns ungefär 

750 fler män än kvinnor. 

Precis som i många andra regioner är åldersstrukturen 

skev med relativt många födda på 1940- och 1990-talet 

och få unga födda efter mitten av 1990-talet. 

65


Befolkningsutveckling i Skellefteå kommun 1975–2008 (antal personer) Källa: SCB 

Befolkningsutveckling i Skelleftedalen 1986–2008 (antal personer) Källa: SCB 

Befolkning Skelleftedalen, 

kvinnor och män fördelat på 

åldrar 2008 Källa: SCB 

66


Befolkning år 2008 

Befolkningsutveckling i kommunen i två olika scenarier. 2009–2030 

Skelleftedalen 2030 

I den senaste befolkningsprognosen för kommunen redovisas ett antal scenarier 

för kommunens utveckling. Om kommunen fortsätter att utvecklas som trenden 

de senaste åren kommer befolkningen endast att växa sparsamt fram till 2030. 

Ökningen blir ca 1 300 invånare jämfört med idag. Detta medför en kraftig förskjutning 

upp mot högre åldrar i befolkningen och på sikt kommer det att födas 

färre barn. Sannolikt kommer hela kommunens befolkningsökning att äga rum i 

Skelleftedalens tätorter i detta scenario. Skelleftedalen kan till och med komma att 

växa snabbare än kommunen eftersom det troligen kommer att ske en inflyttning 

från övriga kommundelar. 

Den höga och stigande medelåldern medför att kommunen och Skelleftedalen i 

framtiden får ett allt större underskott av arbetskraft och ökade behov av omsorg. 

Det krävs helt enkelt fler och särskilt fler yngre för att klara näringslivets behov av 

personal och för att klara välfärden. Samtidigt ska näringslivet behov av kompetens, 

yrkesskicklighet och entreprenörskap tillgodoses. 

Ohälsotalen är relativt höga i kommunen och det behövs ett systematiskt arbete för 

att nå en förbättrad folkhälsa och på så sätt öka arbetskraftstillgången. Befolkningstillväxt 

kan skapas genom ökad inflyttning, ökad återflyttning och invandring samt 

ett högre barnafödande. På så sätt kan mångfalden öka och medelåldern sjunka. Det 

krävs ett omfattande arbete för att förbättra integration och jämställdhet. Skellefteå 

måste representera en bra livsmiljö, god arbetsmarknad och låga levnadsomkostnader. 

Grunden för ökad befolkning är ett dynamiskt och utvecklande näringsliv. 

67

Näringsliv och företagande 

Det finns knappt 23 000 sysselsatta i Skelleftedalen varav ca 60 procent inom näringslivet. 

Ungefär 70 procent av alla arbeten i kommunen finns i Skelleftedalen 

men bara 60 procent av befolkningen. 

Skillnaderna mellan könen är omfattande. Männen arbetar till stor del inom näringslivet 

medan kvinnorna arbetar i offentlig sektor. De största branscherna är 

vård och omsorg bland kvinnor och bland män tillverkning och utvinning. 

Skellefteå är i grunden en industristad. Traditionellt har basindustrin varit viktig och 

välståndet i kommunen är i grunden skapat ur jord- och skogbruk, gruvnäring och 

vattenkraft. Den omfattande verkstadsindustrin har sedan sprungit ur behoven att 

rationalisera basnäringarna. Efter hand har allt fler högteknologiska företag fått 

större betydelse. Successivt ökar också service- och tjänstesektorn. Det finns en 

stark känsla för entreprenörskap och innovationer i kommunen. 

Det råder en stark koncentration av befolkning och sysselsättning till stor- och universitetsstäder. 

Det är en utmaning för en stad som Skellefteå och Skelleftedalen 

att trots denna trend skapa utveckling och tillväxt i näringslivet. Grunden för 

tillväxtarbetet måste vara långsiktighet och att främja tillit och samarbete mellan 

näringsliv, offentlig sektor och universiteten. 

Sysselsatta per sektor 2007 


Kommersiell service i Skelleftedalen 

I Skelleftedalen är den kommersiella servicen främst koncentrerad till centrum 

och de externa handelsområdena Solbacken och Anderstorp. Solbacken ligger vid 

E4:ans norra infart till Skellefteå. Hammarängen ligger längst E4:ans södra infart 

till stan, intill området Anderstorp. Utöver dessa finns det butiker spridda i Skelleftedalen 

främst där befolkningen är som tätast till exempel i Skelleftehamn och 

Ursviken. 

Efter flera år med svag utveckling och underskott inom handeln, har de senaste 

årens expansion inom handel gjort att det blivit ett av kommunens starka tillväxtområden. 

Handeln i Skellefteå kommun omsatte 3,6 miljarder kronor år 2007. 

Dagligvaruhandeln omsatte 1,7 miljarder kronor, vilket är en ökning på 3 procent 

jämfört med 2006, och sällanköpshandeln omsatte 1,9 miljarder kronor vilket innebär 

en ökning på 10 procent. Sysselsatta per bransch 2007 

68

Dagligvaruhandeln i Skellefteå har i stort sett utvecklats 

i linje med dagligvaruhandelns i riket. Sällanköpshandeln 

som hade en svagare utveckling än riket under 

1998-2002, ökade starkt från och med 2003 och 

ligger nu i nivå med rikets utveckling. Bakom den starka 

utvecklingen inom sällanköpshandel ligger troligen 

etableringen av köpcentret Citykompaniet i centrum 

samt externhandelområdet Solbacken. Solbackens 

etablering har troligen också haft viss effekt på dagligvaruhandeln. 

En mindre livsmedelsbutik på Morö- 

Backe har lagts ner efter etableringen på Solbacken. 

Jordbruk, skogsbruk 

och yrkesfiske 

De areella näringarna i kommunen kommer fortsättningsvis 

att ha stor betydelse trots att utvecklingen 

från 70-talet och framåt inte varit gynnsam. Rationaliseringen 

inom skogsbruket har drastiskt minskat personalbehovet 

och inom jordbruket fortgår en negativ 

trend med igenväxning av jordbruksmark och minskad 

sysselsättning som följd. 




• Kommunkoncernen ska vara ett 

föredöme i sin förvaltning av den 

egna skogsmarken både då det gäller 

produktion och bevarande. Natur- och 

kulturmiljö samt friluftsvärden ska ha 

hög prioritet. 

• Åkermark som tagits ur bruk ska 

användas som en resurs för biobränsleproduktion. 

Detta vill kommunen uppnå till år 2012 

• Döda träd, kullfallna träd liksom grenar 

och kvistar får i större utsträckning 

multna ner på plats. 30 procent mer 

död ved lämnas kvar i skogarna jämfört 

med 1998 års skogskartering. Ökningen 

sker framförallt i kustregionen. 

Odlingsmark 

69

Jordbruk 

Från senare tiders jordbruk finns värdefulla spår av 

människors liv och arbete. Kulturmiljövärden i odlingslandskapet 

i Västerbottens län har sammanställts 

i länsstyrelsens meddelande 2/1993, ”Det värdefulla 

odlingslandskapet”. I sammanställningen har utvalts 

områden och landskapstyper med representativitet 

för olika hävdtyper vid en eller flera tidsepoker, samt 

områden med kontinuitet, ålderdomlighet och variationsrikedom. 

I Skelleftedalen finns det öppna landskapet 

i Innervik-Yttervik-Tjärn utpekat som värdefullt 

odlingslandskap. 

Skogsbruk 

I Skellefteå kommun finns det flera typer av skogar 

med höga naturvärden. Gemensamt för dessa är att 

de är gamla, naturligt föryngrade och har fått utvecklas 

fritt i minst 40-50 år utan ingrepp från människan 

vilket gjort att det bildats en så kallade. naturskog med 

träd i alla åldrar och många gamla och döda träd. 

Små och särskilt värdefulla naturområden i skogsmark 

eller jordbruksmark kan avsättas som biotopskydd. 

Skyddet kan ges till områden upp till 5 ha och fungerar 

i praktiken som naturreservat. Bergsbyn finns en 

barrnaturskog som har biotopskydd. 

Rennäring 

Rennäringens intressen i och i anslutning till planområdet 

består av betesområden för Mausjaure sameby 

norr om bebyggelsen öster och väster om E4. Delar av 

Vitbergsområdet och skogsmarker väster om Solbacken 

är utpekade. Utöver betesmarker är några passager 

över större vägar av riksintresse. Det är en passage 

över E4 norr om Solbacken och en över väg 95 norr 

om Myckle. Söder om Skellefteälven har Maskaure 

sameby intresseområden men inte i direkt anslutning 

till planområdet. 

Utbildning 

Förskola, grundskola och 

gymnasial utbildning 

För- och grundskolorna i kommunen har sedan länge 

en hög standard. Skolverksinspektionens rapport 

2008 visade att Skellefteå har personal med hög pedagogisk 

utbildning, goda lärarmiljöer och resultat 

över rikssnittet. Förskole- och grundskoleverksamheten 

i Skelleftedalen är förlagd till ett stort antal lokaler 

fördelade på många platser. 

Förskolorna i planområdet är spridda över Skelleftedalen 

med förtätning kring stadens centrala delar. 

Många av förskolorna byggdes 1975-1995 när en 

omstrukturering genomfördes för att minska antal 

barn hos dagbarnvårdare till förmån för förskola. De 

förskolor som byggdes var främst enavdelningsförskolor. 

Idag finns det även två kommunala öppna förskolor/familjecentraler 

i planområdet. 

I området Skelleftedalen finns 21 kommunala grundskolor 

och 6 grundsärskolor. Det finns en kombinerad 

friförskola (1-5 år) och friskola (F- åk 6) samt en friskola 

för elever i årskurs 7-9. I Skelleftedalen finns tre 

föräldrakooperativ med förskoleklass. I området finns 

också Skellefteå kommuns musikskola där 70 procent 

av grundskolans elever studerar under någon period. 

I Skellefteå kommun finns fyra kommunala gymnasieskolor, 

tre av dessa finns i Skelleftedalen: Anderstorpsskolan, 

Balderskolan och Kaplanskolan. Samtliga 

är belägna i centrala Skellefteå. I dagsläget finns det 

även tre friskolor i kommunen. 

Kommunens gymnasieskolor har en bred verksamhet 

med hög standard. De kommunala gymnasieskolorna 

erbjuder idag 16 av de 17 nationella gymnasieprogram 

som finns. Utöver detta finns också specialutformade 

program och collegeutbildningar. På två av 

de kommunala gymnasieskolorna bedrivs även gymnasiesärskola. 

Elevunderlag och förändringar 

Kommunens födelsetal sjönk drastiskt under en tioårsperiod 

efter 1990-talets ”babyboom”. Det innebär 

ett minskande elevunderlag till skolorna. Under de senaste 

fem åren har födelsetalen dock planat ut på en 

lägre nivå med cirka 700 barn/år i kommunen. 

Kommunens vision är att befolkningen i hela kommunen 

ska uppgå till 80 000 invånare 2030. Den största 

delen av ökningen förutspås ske i Skelleftedalen med 

7 000 personer. En normalfördelad befolkningsökning 

i denna omfattning bedöms öka barnafödandet 

något jämfört med idag men inte tillbaka till de nivåer 

som var rådande när barnafödandet kulminerade 

1991. Däremot skulle visionen kunna innebära en 

uppbromsning av nedgången i barnantalet. 

Enligt kommunens prognos för perioden 2008/2009- 

2014/2015 beräknas kommunens totala elevunderlag 

minska med ungefär 800 elever (F-9). Största nedgången 

i elevunderlaget beräknas dock ske utanför 


70

Skelleftedalen. Enligt prognoser gjorda fram till 2013 

beräknas antalet barn i ålder 1-5 år i stort sett vara 

oförändrat i kommunen och Skelleftedalen. 

Gymnasieskolan påverkas liksom grundskolan av minskade 

barnkullar samt det ökade antalet friskolor. Den 

kommunala gymnasieskolan har idag ungefär 3200 

elever. Ungdomskullarna beräknas dock minska. Från 

att under de senaste åren i genomsnitt varit 1100 nya 

elever per år, till att från år 2013 och framåt ligga något 

över 700 nya gymnasieelever per år. Gymnasieutredning 

som gjordes 2008- 03-10 visar att alternativet 

att behålla alla tre gymnasieskolorna i planområdet, 

varken är ekonomiskt eller pedagogiskt försvarbart. 

Kommunen utreder frågan och det har inte tagits 

något beslut beträffande en eventuell avveckling av 

en gymnasieskola i planområdet. Trots eventuella 

avvecklingar är målsättningen att gymnasieskolan 

ska erbjuda kompletta utbildningsprogram för såväl 

ungdomar som vuxenstuderande. Samverkan mellan 

kommunerna i Västerbotten har också utvecklats under 

de senaste åren och kommer sannolikt utvecklas 

ytterligare. Det ger eleverna utökade möjligheter att 

söka utbildning i länets övriga gymnasiekommuner. 

Vuxenutbildningar, eftergymnasial 

utbildning och Campus 

Campus Skellefteå är ett så kallat multi-universitetcampus 

och där finns Luleå tekniska universitet (LTU), 

Umeå universitet (UMU) Kvalificerad Yrkesutbildning 

(KY) och Yrkeshögskolan (YH). De som studerar vid 

dessa instanser kallas Campusstudenter och är ungefär 

1 800 personer. Det har skett en tredubbling på tio år. 

Utbildningarna har olika upplägg men i regel omfattar 

det studenter som läser färdiga utbildningsprogram, 

enskilda kurser samt distansutbildningar som anordnas 

vid Campus Skellefteå. Sammanlagt ges mer än ett 

20-tal utbildningsprogram vid Campus. Många av dem 

är profilerade och finns bara i Skellefteå. I Skellefteå 

bedrivs till exempel världsledande träforskning genom 

LTU. En del forskning sker i samarbete med träforskningsinstitutet 

SP Trätek som också finns på Campus. 


Förskolor 

Utöver campusstudenterna finns det ungefär 400 distansstudenter, 

vilka bor i kommunen men studerar på 

distans mot en utbildning som anordnats på en annan 

ort. Distansstudenterna kan också använda sig av den 

service som finns vid Campus till exempel för att skriva 

tentor. Den kommunala vuxenutbildningen, (VUX) bedriver 

också sin utbildning på Campus Skellefteå. Det 

71

är ungefär 750 elever (heltid och deltidselever) som 

går på någon av de kommunala vuxenutbildningarna. 

På Campus Skellefteå finns utöver utbildningsanordnare 

även andra verksamheter som kommunens gymnasiekontor, 

företag och organisationer. Lärcentrum som 

Tillväxt Skellefteå ansvarar för finns också på Campus. 

Lärcentrum fungerar som en ingång och nav till kompetensutveckling 

samt mötesplats för både enskilda 

individer, företag, utbildningssamordnare och organisationer. 

Det totala antalet personer som är yrkesverksamma 

vid Campus uppgår till ungefär 350 stycken. 

Utöver de vuxenutbildningar som anordnas vid Campus 

Skellefteå finns det också 3 folkhögskolor i Skellefteå 

kommun varav en, Medlefors folkhögskola, ligger 

i planområdet. 


Bostäder 

De senaste årens strukturförändringar tillsammans med 

befolkningsutvecklingen har medfört en viss bostadsbrist 

och ökande fastighetspriser. Det under en period låga 

bostadsbyggandet har medfört ett behov av modernisering 

och nybyggande. Den nuvarande bristsituationen 

tillsammans med befolkningsmålet på 52 000 invånare 

medför att ca 3 000 nya bostäder behöver byggas. 

Det är många faktorer som påverkar behovet av bostäder. 

Den enskilt viktigaste faktorn är befolkningsutvecklingen 

och därmed förändringen av antalet hushåll. 

Beräknad förändring av antalet hushåll per åldersklass 

i kommunen tom 2020. 

Bedömningen i figuren till vänster baseras på hela 

kommunen men de generella mönstren är giltiga även 

för Skelleftedalen. I början av 1990-talet föddes de 

Bostäder 

största barnkullarna på många år (drygt 1000 barn/år) 

Sedan mitten av 1990-talet ligger födelsetalen på ca 

700 barn/år. De stora barnkullarna från tidigt 1990-tal 

går nu ut gymnasiet och de som väljer att bo kvar i 

Skellefteå ska etablera sig på bostadsmarknaden. På 

kort sikt kan det därför komma att uppstå ett behov 

av mindre relativt billiga lägenheter i centrala lägen. 

När de tidiga 1990-talskullarna bildar familj kommer antalet 

hushåll i åldern 25-34 att växa kraftigt (se figuren). 

Det kommer att leda till en större efterfrågan på småhus 

och även större lägenheter under de kommande åren. 

Efter 1990-talskullarna kommer det dock betydligt färre 

unga underifrån och de bör till stor del kunna fylla på 

i det bostadsbestånd som 1990-talisterna lämnar när 

de bildar familj. Behovet av att bygga många och små 

lägenheter för unga människor är därför begränsat. 

Antalet hushåll i åldrarna 35-65 beräknas minska, och 

inte påverka behovet av nya bostäder särskilt påtagligt. 

Däremot kan det ske en viss omflyttning från villor 

till lägenheter med hög standard i stadsnära eller 

centrala attraktiva lägen. 

Antalet hushåll i åldrar över 65 år kommer att öka i takt 

med att de stora årskullar som föddes på 1940-talet fyller 

65 år. Detta kommer att medföra ett ökat utbud av 

villor och samtidigt en efterfrågan på lägenheter med 

centrala lägen. Man kan ’även tänka sig en efterfrågan 

på lägenheter med ett kompletterande serviceutbud. 

72

Vård och omsorg 

Äldreomsorgen 

I Skelleftedalen finns ett omfattande utbud av vård 

och omsorg. Landstinget erbjuder sjukvård på ett antal 

hälsocentraler samt på Skellefteå lasarett. Kommunen 

bedriver äldreomsorg på ett antal äldreboenden samt 

genom hemtjänst. Dessutom finns ett fåtal privata 

vårdgivare. 

Idag bor ca 9 000 personer över 65 år i Skelleftedalen. 

2 500 av dem är över 80 år. Fram till 2020 beräknas 

antalet över 65 öka till 11 500 varav 3 000 över 80 år. 

Därefter fortsätter ökningen av antalet äldre. Drygt 600 

personer per år fyller 65 under de kommande åren. Antalet 

äldre i kommunen kommer att öka kraftigt och 

nästan hela ökningen kommer troligen att ske i Skelleftedalen. 

Landstinget har inte aviserat några förändringar som 

medför en förändrad struktur för lasarett och hälsocentraler 

i Skelleftedalen. Planeringen bör därför i första 

hand utgå från en oförändrad struktur men ha beredskap 

för förändrad lokalisering av hälsocentraler. 

I den senaste boendeplanen aviserar socialnämnden att 

antalet äldreboendeplatser ska öka med 191 platser i 

Skelleftedalen fram till 2020. Ett äldreboende byggs på 

Morö Backe 2012. I den boendeplan som tagits i socialnämnden 

föreslås att det byggs två enheter med 60 

platser under 2013, ytterligare en enhet 2015, samt en 

2020. Samtidigt avvecklas ett antal ej fullvärdiga äldreboendeplatser. 

Om man skriver fram befolkningen för perioden efter 

2020 kommer antalet personer i gruppen 80-90 år att 

öka kraftigt. Samtidigt minskar gruppen 65-79 och 90 

och äldre något. Den stora ökningen mellan 80 och 90 

talar dock för att det kommer att finnas behov av ytterligare 

äldreboenden i Skelleftedalen utöver de redan 

planerade. 

I takt med att befolkningen åldras ökar behovet av seniorbostäder 

i ordinärt boende. Seniorbostäder är ett 

samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas 

av särlagstiftning och som är avsedda och anpassade 

för personer över en viss ålder. Seniorboenden är inte 

en biståndsprövad insats och erbjuds i Skellefteå av 

Skebo och andra hyresvärdar. 

Det finns äldre som känner sig ensamma och otrygga i 

sitt boende. Ett sätt att öka tryggheten är att erbjuda så 

kallade trygghetsbostäder. Det är en form av bostäder 

för äldre som känner sig oroliga, otrygga, och/eller socialt 

isolerade. Den som bor i trygghetsbostad kan exempelvis 

ha tillgång till gemensamhetslokal och möjlighet 

till gemensamma måltider. På enheten ska det finnas 

fast personal några timmar under dagtid. Trygghetsboende 

kan ha olika initiativtagare och huvudmän. 

Handikappomsorgen 

Inom handikappomsorgen planeras för nya gruppbostäder 

årligen. Varje enhet inrymmer maximalt sex 

lägenheter. Hösten 2010 invigs två gruppbostäder i 

Skelleftehamn och ett serviceboende på Sörböle. Under 

åren fram till 2014 planeras för tre gruppbostäder 

respektive år. Lokaliseringen för dessa är inte klar men 

troligtvis kommer ett antal placeras i Skelleftedalen. 

Enligt boendeplanen är det svårt att bedöma behovet 

efter 2014, men sannolikt kommer det finnas behov 

av nyproduktion i någon omfattning även åren fram 

till 2020. 

Samhällsplaneringens inriktning är att skapa en omsorg 

som har en lokal närhet. Boenden och anläggningar 

för omsorg ska finnas med en god geografisk 

representation och tillgänglighet. Ökad livslängd och 

därmed stigande andel äldre med demens- och multisjukdomar 

medför allt större behov av kvalificerad 

vård. Det krävs därför möjligheter att skapa nya bostäder 

för både äldre- och handikappomsorg. Under perioden 

fram till 2030 bedöms bostäder motsvarande 

sammanlagt 400-500 platser krävas. Planen ska visa 

på möjligheterna för en sådan expansion. 


73

Kultur, fritid och turism 

Kultur är ett brett och mångfasetterat begrepp. Kultur 

kan vara identitetsskapande för en enskild medborgare 

likväl som i förlängningen för en hel stad eller 

kommun. Kultur medverkar på alla samhällsnivåer, 

alla samhällsklasser, åldersspann, etnicitet och könstillhörighet. 

Kultur är en del av den ideella sektorn likväl 

som en del inom näringslivet. Dess olika yttringar 

har möjligheten att inspirera och påverka oss alla. 

För att kunna ge den bästa servicen till medborgarna 

behövs lokaler anpassade för verksamhetens varierade 

behov. Kulturens del i den strategiska planeringen 

av kommunen bör beaktas i fråga om lokaler, hus och 

utemiljöer. 

Kultur är en tillväxtfaktor. Två tillgångar är kommunens 

natur- och kulturresurser samt universitetet. Kreativa 

näringar och kulturella tjänster som t.ex. design, arkitektur, 

musik, film och dans har en ökad efterfrågan 

och en positiv roll för den regionala utvecklingen. 

Kultur är också en del av den växande besöksnäringen. 

Även turister och människor från andra nära orter söker 

sig till kulturens lokaler för att använda dem i lärandeoch 

rekreerande syften. Kulturen och turismen är var för 

sig viktiga faktorer i kommunens utvecklingsarbete och 

när vi slår ihop de båda begreppen så får vi en tredje 

infallsvinkel med en alldeles egen kraft: kulturturismen. 

Lokaler som berörs här kan vara av högt kulturhistoriskt 

värde och blir därmed behandlat i frågeställningar 

kring dess bevarande. Ett exempel på detta är Skellefteå 

kommuns ”50-talstad” som är en attraktion i sig värd 

att belysa kommunövergripande. Kulturlokaler är tacksamma 

att göra till landmärken och symboler eftersom 

dess verksamhet är just människoinvolverande. 

Kultur i det offentliga rummet 

Kulturen arbetar med den psykiska och fysiska offentliga 

miljön, inne såväl som ute. Konstnärliga utsmyckningar/gestaltningar 

är ofta bärare av ett områdes 

identitet, en symbol eller ett riktmärke för en 

plats. I och med att konstbegreppet vidgats från att 

tidigare så gott som alltid handlat om ett enskilt objekt, 

exempelvis en kopparskulptur, så arbetar dagens 

professionella kulturaktörer ofta med hela miljöer. 

Den här utvecklingen i samtiden påverkar självfallet 

processerna hos alla involverade i skapandet av det 

offentliga rummets estetik. En konsekvens av detta är 

att konstnären ofta behöver komma in tidigt i de gemensamma 

processerna. 

Kulturnämnden ser även fortsatt att 1 % regeln följs 

och därmed kommer fler konstnärliga gestaltningar 

av lokaler och utemiljöer att växa fram i Skellefteå. Regeln 

innebär att på varje nybygge eller tillbygge inom 

kommunen ska 1 % av den totala byggkostnaden avsättas 

till konstnärlig gestaltning. Skellefteå kommun 

har tillämpat 1% regeln sedan 1976. Konstverken 

stärker stadens varumärke och bilden av Skellefteå 

som en öppen och attraktiv stad att bo och verka i. 

Dessutom utökas vår gemensamma konstsamling 

som såväl invånare som besökare kan ta del av på ett 

likvärdigt sätt och tolka efter sitt perspektiv. 

Kulturnämndens mål 

Skellefteå kommun ska kännetecknas av ett modigt 

och stimulerande kulturklimat. Framåtsyftande kultursatsningar 

gör kommunen till en attraktiv och hälsosam 

livsmiljö där hela människan kan växa och må bra. 

Skellefteå kommun ska utmärkas av ett innovativt och 

stimulerande kulturlandskap. Kulturnämnden har i 

sina mål sedan 2009 ”Skellefteå är regionens kulturcentrum”. 

Framåtsyftande satsningar inom kulturområdet 

som exempelvis planerandet av stadens framtida 

centrum, omvandlingen av nordanåområdet, är av stor 

betydelse för en sådan målsättning. Satsningar på kultur 

och dess mötesplatser är investeringar i Skellefteås 

framtid, som en attraktiv plats att bo och verka i. 

Tre kulturnoder 

Kulturnämndens verksamhet vad det gäller lokaler är 

primärt centrerat kring tre tydliga noder i Skellefteå 

stad. Det är nordanåområdet med dess anläggningar 

och grönområden, Campusområdet med sitt bibliotek 

och Viktoriaplatsen där Stadsbiblioteket är lokaliserat. 

Både på nordanåområdet och kring Viktoriaplatsen 

samexisterar olika verksamheter. Där skapas en stor 

genomströmning av människor. Vidare har kulturnämnden 

ansvar för tekniken på Anderstorpsaulan 

under kvällstid. 

Nordanå som hus och område har mycket stor utvecklingspotential 

vad det gäller att kunna erbjuda Skellefteborna 

och turister såväl förströelse som nya kunskaper. 

Nordanås ”nya” entré är ett steg på vägen. I och 

med en eventuell utbyggnad av teatern på Nordanå 

kommer köket att behöva omvandlas till ett restaurangkök. 

Inom området finns många olika verksamheter 

och både lokalerna och utomhusmiljön brukas för 

evenemang under olika tider av året. 


74

• Hallen 

• Teaterlokalen och Hörsalen 

• Café 

• Museum 

• Arkiv (Företags- och föreningsarkivet) 

• Föreningar 

• Lekpark 

• Idrottshall 

• Skellefteå konsthall 

• Sture Meijer rummet 

• Museum Anna Nordlander 

• Nordanå gården 

• Vävstugan 

• Handens Hus 

• Barnpedagogisk verksamhet i lokalen 

”mellanrummet” 

• Dansbanan Snäckan 


Campus är beläget på södra sidan älven. Universitetsområdet 

inrymmer en rad olika verksamheter, utbildning, 

utveckling, forskning, företag som under dagtid 

gör det till ett levande stadsrum. Till det skall läggas 

allmänna lokaler på Campus som biblioteket, aulan, 

restaurangerna m m. Campus är utformat för att framledes 

kunna var en naturlig del av Skellefteås centrum. 

Viktoriaplatsen är en öppen plats som utgör Kanalgatans 

östra ände med Kanalskolan som viktig fondbyggnad. 

Platsen som är en förädlad del av Kanalgatan, 

omges av Skellefteå Krafts byggnader på norra 

sidan med stadsbiblioteket, Scandic hotell och kongresscenter, 

företagsbyggnad. Mot öster ligger Kanalskolan 

och mot söder två byggnader med tjänsteföretags, 

arbetsförmedlingen, restaurang m m. 

Bibliotek och kulturnoder 

Biblioteken i Skelleftedalen 

En gemensam trend över hela landet visar att utlåningssiffrorna 

på böcker har minskat. Detta sker samtidigt 

som andra behov av biblioteken ökat och växt 

fram. Behovet av biblioteket som socialt rum och som 

ett informationscentrum är tydligt. De är kulturcentrum 

med möjligheter för olika upplevelser. Biblioteket 

som kulturscen är en viktig del i medborgarens 

möjlighet till kunskap och upplevelse. I ytterområdena 

är biblioteken centrala mötesplatser. 

Skellefteå stadsbibliotek är kulturnämndens största 

bibliotek både till ytan och till verksamhetsomfång. 

Stadsbiblioteket har idag ändamålsenliga lokaler. 

Campusbiblioteket är en integrerad del av Skellefteås 

campus. Det finns ytterligare tre bibliotek i Skelleftedalen, 

Skelleftehamn, Ursviken och Moröbacke. 

75

Fritid och rekreation 

Allmänt 

Skellefteälven är ett av de större och viktigaste rekreationsområdena 

inom Skelleftedalen. Utöver älven är 

tillgång till vandringsleder och skidspår i närområdet 

viktiga för det rörliga friluftslivet. Viktigt är att dessa 

områden förblir tillgängliga och utvecklas för att 

främja allemansrätt och friluftsliv. Vitberget är ett annat 

viktigt område både ur fritids- och rekreationssynpunkt. 

Båtliv 

Båtlivet i Skellefteå kommun är intensivt och ökar ständigt. 

De flesta båtklubbar har kö till sina bryggplatser. 

Båtlivet i Skellefteälven innefattar allt från gummibåtar 

och kanoter till större fritidsbåtar. Ca 450 båtar 

finns från Kanotudden (Ursviken) upp till Mobacken. 

Älven utgör en båtlivet viktig koppling mellan staden 

och havet. Slussen begränsar idag storleken på båtar 

som kan gå upp i älven. Ett annat hot mot båtlivet är 

den pågående uppgrundningen av farlederna i älven. 

Badplatser 

Badplatser och liknande anläggningar är viktiga ur såväl 

rekreationssynpunkt som för den kommersiella turismen. 

I Skelleftedalen finns det två allmänna badplatser, 

Mobacken och Falkträsket. På Vitberget finns en 

tempererad bassäng. Utöver de kommunala badplatserna 

finns ytterligare badplatser. Dessa utpekas som 

badplatser av andra, exempelvis byar och föreningar. 

På dessa platser förekommer dock inga provtagningar 

och kontroller som omfattar de kommunala badplatserna. 

Inom Skelleftedalen finns Örviken och Nyhamn. 

Från Skelleftedalen är det också nära till det kommunala 

havsbadet Boviken och Östanbäck som ligger utanför 

planområdet. 


Ett stort antal fritidsbåtar från andra delar av norra 

Sverige gästar eller passerar kuststräckan. Bara i Västerbottens 

län finns ca 20 000 båtar. Behovet av hamnar, 

gästhamnar och utflyktsmål/naturhamnar är därför 

stort i kommunen. Behovet i Skelleftedalen riktar 

sig främst till båtplatser för mindre motorbåtar. Idag 

ligger de utspridda lite här och där efter älven vilket 

skapar viss irritation. Även båtplatser för gäster är för 

få idag. 

Badplatser och båtliv. 

76

Hälsans stig 

Hälsans stig är en populär promenadstråk längs älven i centrala Skellefteå. Den 9 

km långa stråket går på båda sidor om älven från Parkbron i öster till Mobackenbadet 

i väster. En stor del av Hälsans stig plogas för vinterbruk. Promenadstråket 

ska förlängas österut mot den planerade gång- och cykelbron mellan Anderstorp 

och Älvsbacka strand. 

Fritidsfiske 

Skellefteälven rinner genom Skelleftedalen och här finns möjlighet att fiska bland 

annat lax, havsöring och harr. Fisket mellan Mobackendammen-Ytterholmen förvaltas 

av Lejonströms fiskevårdsområde. Ett omfattande fiske bedrivs även nedströms 

detta område, både från land och från båt. 

Motions- och elljusspår 

I Skellefteå centralort underhålls de flesta elljusspåren av Fritid Skellefteå. Från Vitbergets 

elljusspår finns anslutningar till spåren på Sjungande Dalen och Moröhöjden. 

På detta vis uppnås ca 20 kilometer sammanhängande elljusspår. I Bergsbyn, 

Ursviken, Skelleftehamn, Anderstorp och Sunnanå finns elljusspår som prepareras 

av föreningar. Hundspåret tillåter längdskidåkning tillsammans med hund. 

Fiske 


Skelleftedalens populära promenadstigar 

• Hälsans stig 

• Naturstigarna på Vitberget 

• Vinterpromenaden, slinga på Vitberget som körs upp med skoter. 

• Sommartid: alla elljusspår 

• Mineralleden är en vandringsled som börjar i Skelleftedalen. 

• Kyrkstigen går mellan Skellefteå landskyrka och Burträsk kyrka. 

• Öbergsleden i Stackgrönnan 

• Hälsorundor i Ursviken, Skelleftehamn och 

Stackgrönnan 

Spårsystem 

77

Vitbergsområdet 

Vitbergsområdet är Skelleftedalens stora motions- och rekreationsområde. Här finns 

allt från naturstigar, skidspår, mountainbikebana och grillkåtor till många större och 

mindre anläggningar. Området finns även en mängd föreningar som svarar för ett stort 

utbud av aktiviteter. En informations- och aktivitetsplan håller på att tas fram för Vitbergsområdet. 

Syftet med denna plan är att lyfta fram och visa upp den mångfald som 

finns Vitbergsområdet och att göra området än mer lättillgängligt och funktionellt. 

Isbanor 

Spolade naturisar finns på många platser Skelleftedalen och nyttjas av både allmänhet 

och föreningar. 

Idrottsanläggningar 

Inom Skelleftedalen finns ett stort antal idrottsanläggningar som har stor betydelse 

för både föreningsliv och allmänhet. Discgolf, beachvolley, skatepark, minigolf, gocartbana, 

skidbackar och fotbolls- och hockeyanläggningar är några exempel. 


Idrott och ishallar 

78

Turism 

Besöksnäringen 

Besöksnäringen är en bransch med god potential för 

tillväxt i Skellefteå. Turister och besökare bidrar till 

ökad omsättning inom exempelvis shopping, restaurang, 

logi, transport, livsmedel och aktiviteter. 

Skellefteå som varumärke är relativt känt i närområdet, 

den egna närmarknaden, men är i nuläget inte 

tillräcklig attraktivt för att locka långväga resenärer 

i stor mängd. Skellefteå bör lyfta fram och fokusera 

på att systematiskt utveckla de företeelser, produkter, 

sammanhang och aktiviteter som bedöms ha de bästa 

möjligheterna att nå och väcka uppmärksamhet på 

de olika marknaderna. Det handlar om att långsiktigt 

stärka Skellefteås attraktivitet som besöksmål och 

besöksområde, kommersiellt centrum, etableringsort 

och bostadsort. 

En ensidig satsning på utveckling av Skelleftedalen riskerar 

att drabba de omkringliggande serviceorterna. 

Det är därför viktigt att samtidigt som staden utvecklas 

satsa på att höja attraktiviteten i utvalda serviceorter 

och även vissa intressanta byar. En stor del av de 

besökare som söker sig till kommunen är intresserad 

av naturbaserad turism i områden som ligger utanför 

Skelleftedalen. Besöksnäringen i Skelleftedalen ska 

bland annat attrahera kulturturism, shoppingturism, 

evenemangs- och nöjesutveckling samt konferensoch 

affärsturism. 

Skellefteå som stad behöver vidareutvecklas bland annat 

genom satsningar och investeringar på valda kultur- 

och fritidsanläggningar som förstärker besökarnas 

upplevelser av Skellefteå. En väl vald mix av olika 

evenemang bidrar till att skapa en trevligare och mer 

attraktiv stad för besökare och boende. Skellefteå bör 

även arbeta strategiskt med konferenser, kongresser, 

evenemang och så vidare 

Miljön med byggnader, parker och gatumiljöer kan 

inte enbart värderas utifrån sin tekniska funktionsduglighet. 

Miljön ska också upplevas som känslomässigt 

inbjudande och attraktiv av boende och besökare. 

Design är viktig när man utformar attraktiva miljöer. 

Fritidsanläggningar, museer, teatrar, hembygdsområden, 

kulturminnen och infrastruktur med mera har en 

avgörande inverkan på turismnäringens möjligheter 

att utvecklas. En översyn med helhetsperspektiv och 

fokus på produktutveckling är viktig. Om den mer 

långväga turismen ska kunna utvecklas har flygförbindelserna 

en central roll. 

Camping 

Inom planområdet finns fyra campingar. Den största 

är Skellefteå camping och stugby. Det är en åretruntanläggning 

med 300 campingplatser, 65 stugor, 26 

rum fördelat på två byggnader samt servicehus. Campingen 

ligger i Vitbergsområdet och det innebär att 

ytorna inom campingen även nyttjas av skolor, föreningar 

och övriga fritidsverksamheter. Planer finns på 

att bygga ytterligare stugor. Mindre campingar finns 

även på Mobacken, Tjärn och Björnsholmen. 

Miljömål – turism 



• Ekoturismen ska främjas och till exempel 

ingå i marknadsföringen av kommunens 

natur- och kulturvärden. 


79

5 kommunikation och 

teknisk försörjning

Kommunikation och 

teknisk försörjning 

I detta kapitel kan man läsa om Skelleftedalens 

trafiksystem i stort, vilka resvanor 

Skelleftebon har till exempel, var det 

finns brister i vägnätet och hur kommunen 

jobbar för att åtgärda dessa. 

I kapitlet redovisas även förutsättningar 

för vatten- och avlopp, avfall och energi. 

Kommunikationer 

Infrastrukturen i Skellefteå är som helhet bra men det 

finns några brister inom de flesta transportslagen som 

bör åtgärdas. En ökad helhetssyn har efterfrågats vad 

gäller utveckling av trafik och kommunikationer. Ett 

heltäckande kommunikationssystem är en förutsättning 

i strävan mot en hållbar utveckling och en bra 

näringslivsutveckling. Skellefteå kommun måste därmed 

planera lösningar där kommunikationer möts 

varvid resande och godstransporter effektiviseras. Det 

ska vara enkelt att byta eller omlasta. Det ska vara 

enkelt att förflytta sig inom Skelleftedalen men även 

till och från. 

Vision 

En kommun där allt är jämställt och tillgängligt för 

alla. Ett samhälle som är nära, enkelt och öppet. Som 

alla vill tala. 

Miljömål 

Leva och Bo 


Samhällsplaneringen ska underlätta för 

miljö vänliga kommunikationer till exempel 

järnväg, kollektivtrafik, cykel, sjöfart m m. 

Vi ska spara på naturgrus och följa intentionerna 

i ”Materialhushållningsplan för 

Skellefteå kommun 2003”. 

Frisk luft utomhus 


Vi ska bli självförsörjande på förnyelsebara 

och miljöanpassade drivmedel. 

Planering och byggande ska ske till förmån 

för ett samhälle där luftföroreningarna och 

koldioxidhalterna minskar. 

Detta vill vi uppnå till år 2012 

Genom goda trafiklösningar i Skellefteå 

klarar vi med bred marginal riksdagens mål 

för frisk luft. 

En miljözon har införts i centrala Skellefteå. 

Alla arbets- och lastfordon inom denna 

zon drivs med drivmedel som har den 

bästa miljöklassen. 

5 kommunikaton och teknisk försörjning 

81

Resvanor 

Under 2003 genomfördes en resvaneundersökning i 

Skelleftedalen. Syftet med undersökningen var att ge 

underlag för en samplanering av bebyggelse och trafik. 

Den visade hur boende inom Skellefteåområdet 

reser under vardagar, det vill säga förflyttningar mellan 

bostad arbetsplats, affärer med mera. 

Några resultat i sammandrag: 

Cirka 100 000 resor gjordes under undersökningsperioden. 

Skelleftebon gjorde vid undersökningstillfället 3,5 

resor per dag. Resorna med egen bil dominerar stort 

följt av cykel och gång. Skellefteborna åker lite buss 

(kollektivt), totalt 4 procent av alla resor. Flest resor görs 

på morgonen och eftermiddagen/kvällen, det vill säga 

till och från arbetet. Val av färdmedel skiljer sig åt beroende 

på ålder, kön, sysselsättning och så vidare. 

Flest resor görs till och från stadsdelen Centrum, 17 

500 respektive 17 600. Till och från Anderstorp är till 

exempel motsvarande mängd bara hälften. 

Vägtrafiknätet 

Vägtrafiknätet utgörs av ett biltrafiknät och ett gångoch 

cykelnät. Biltrafiknätet består av ett övergripande 

nät, huvudnät, och ett lokalnät. Det övergripande biltrafiknätet 

utgörs dels av de trafikleder som leder till 

stadens centrala delar, dels av genomfarterna samt de 

övriga länkarna i huvudnätet. 

Huvudvägnät 

E4 i nord-sydlig riktning och väg 95/372 i väst-östlig 

riktning fungerar både som genomfarter i staden och 

som infarter till stadens centrala delar. Det leder till 

stora trafikvolymer på vägarna. Söder om älven fungerar 

Falkträskvägen (väg 816) och Skråmträskvägen 

(väg 814) som infarter. Då Skelleftedalen har centralt 

lokaliserade trafikleder är staden lättillgänglig och 

målpunkter kan enkelt nås från alla håll. En baksida 

av det är att de stora trafikvolymerna skapar tydliga 

barriärer som delar staden. Denna barriäreffekt märks 

framför allt när biltrafiken ökar och belastningen på 

korsningarna blir större. 

E4 

Den nationella Europavägen 4 korsar Skelleftedalen 

genom stadsdelen Norrböle, mellan stadsdelarna 

Älvsbacka och Centrum norr om älven samt Anderstorp 

och Sörböle söder om älven. För Skellefteå är en 

väl fungerande E4 är av stor betydelse för kommunens 

och regionens utveckling. 

Järnvägsleden (Väg 95/372) 

Järnvägsleden som heter väg 95 väster om E4 och väg 

372 österut är regionens viktigaste led i öst-västlig 

riktning. Vägen är en viktig transportled och turistväg. 

Järnvägsleden har dessutom en viktig funktion i stadens 

trafiknät. 

Skråmträskvägen (väg 814) 

Skråmträskvägen fungerar som genomfart/infart till 

centralorten för biltrafik. Vägen börjar vid E4 och cirkulationsplatsen 

strax söder om älven och passerar 

genom Sörböle och Sunnanå. På Sunnanå ansluter 

Falkträskvägen (väg 816) som är en lokal huvudgata 

och en infart från byar söder om staden. 

Väg 829 

Vägen fungerar som infart/genomfart till centralorten 

för biltrafik. Väg 829 fungerar som en länk mellan E4 

och Sundgrundsleden. Vägen förbinder även Bergsbyn, 

Ursviken och Skelleftehamn med stadsdelen Anderstorp 

och dess handelsmålpunkter. 

Sundgrundsleden (väg 827) 

Sundgrundsleden förbinder E4 med väg 372 och Skelleftehamn. 

Den går över älven mellan Örviken och 

Skelleftehamn. En stor del av de fordon som trafikerar 

vägen utgörs av tunga transporter till Skelleftehamn 

och Hedensbyn. 

Sundgrundsleden fungerar som förbifart för farligt 

gods. De oskyddade trafikanterna som färdas mellan 

Örviken och Skelleftehamn är hänvisade till att färdas 

på körbanan tillsammans med lastbilar och bilar. 

Burträskvägen (väg 364) 

Väg 364 ansluter till E4 vid cirkulationsplatsen på 

Hammarängen. Vägen fångar upp resor och transporter 

i nord-sydlig riktning parallellt med E4 och har 

omfattande arbetspendling mellan främst Skellefteå 

och Burträsk. Vägen fungerar även som länk mellan 

E4 och väg 774 som är tillfartsväg till flygplatsen. 

Klockarbergsvägen/Torsgatan 

Klockarbergsvägen/Torsgatan är en centrumövergripande 

led i öst-västlig riktning. På delen väster om E4 

benämns leden Klockarbergsvägen och öster om Torsgatan. 

Standarden är god på stora delar av leden men 

på vissa delar finns bostäder nära intill vägen med miljöstörningar 

som följd. 


82

83 

5 kommunikaton och teknisk försörjning – övergripande vägnät

Centrum 

Kanalgatan löper i öst/västlig riktning genom centrum 

och är en länk i huvudvägnätet för bilister. Många av 

dessa bilister har inte någon målpunkt i centrum utan 

passerar endast förbi via Kanalgatan. Trafiken består 

huvudsakligen av motorfordon men enstaka cyklister 

färdas också längs gatan. Kanalgatan har flera korsande 

övergångsställen och passager. Storgatan, en parallellgata 

till Kanalgatan, går också genom centrum 

och passerar norr om stadsparken. Vid korsningen 

med Trädgårdsgatan finns ett betydande stråk för fotgängare 

och cyklister över gatan. 

Broar 

• I Skelleftedalen finns 5 broar med fordonstrafik. 

• Lejonströmsbron (två körfält) 

• Parkbron (enkelriktad i nordgående riktning) 

• Viktoriabron (fyra körfält) 

• Bergsbybron (två körfält) 

• Sundgrundsbron (två körfält) 

De centrala broarna med Viktoriabron i spetsen är de 

mest belastade. Lejonströmsbron och Parkbron har inskränkningar 

på fordonsbredd och tillåtna axeltryck. 

Det medför att huvuddelen av trafiken i nord-sydlig 

riktning måste passera älven på Viktoriabron. Öster 

om E4-genomfarten (Viktoriabron) finns två förbindelser 

över älven. Dessa är Bergsbybron respektive Sundsgrundsbron. 

Bergsbybron ligger cirka 6.5 km öster om 

E4 och har en viktig funktion som passage över älven 

för många dispenstransporter. Sundgrundsbron går 

över älven mellan Örviken och Skelleftehamn, ca 13.5 

km öster om E4. 

Trafikräkning bil 

Trafiknätsanalys 

Tekniska nämnden antog 1999 en trafiknätsanalys 

för Skellefteå centralort samt Bergsbyn, Ursviken och 

Skelleftehamn. I analysen redovisas dels de olika trafikanternas 

anspråk på trafiknätet (bilnätet, bussnätet, 

utryckningsnätet samt gång- och cykelnätet) dels de 

olika nätens kvalitet avseende tillgänglighet, fram- 

komlighet, säkerhet och buller. Analysen ger en god 

överblick av stadens trafiknät och är till stora delar 

fortfarande aktuell (en uppdatering av vissa uppgifter 

är dock nödvändigt) och fungerar väl som planeringsunderlag. 


84

Trafikräkning cykel 

Trafikmängder 

Kommunen genomför regelbundna trafikräkningar på 

ca 100 platser (50 platser/år) inom framförallt centralorten, 

men även på vissa större vägar i andra delar av 

Skelleftedalen. Det är framförallt på det övergripande 

vägnätet som dessa trafikräkningar genomförs. Trafikräkning 

sker förutom på de kommunala gatorna även 

på de större statliga vägarna. Utöver de regelbundna 

trafikräkningarna genomförs även särskilda räkningar 

vid behov på lokalgator. 

Särskild cykelräkning utförs en gång per år vid 15 platser 

längs cykellederna. 

Trafiken och 

luftföroreningar 

Halterna av luftföroreningar är tidvis höga i centrala 

Skellefteå. Utsläppen kommer nästan uteslutande från 

vägtrafiken. Detta medför hälso- och miljöproblem. 

Sämst är luften under vinterhalvåret. De mätningar 

som är gjorda visar att de så kallade miljökvalitetsnormerna 

överskrids. Om dessa överskrids måste kommunen 

som är ansvarig vidta åtgärder för att minska 

luftföroreningarna. Skellefteå kommun har fått i uppdrag 

av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för 

att komma tillrätta med de höga halterna. Programmet 

ska vara klart under våren 2010. 

Utmed E4 och en bit in på Kanalgatan är halterna 

som störst. Även från Stationsgatan och österut är 

halterna stundtals för höga. I dessa områden måste 

man vara särskilt försiktig när ny bebyggelse planeras. 

En förändrad bebyggelse kan innebära att gaturummets 

luftomsättning blir sämre och att den helt enkelt 

kommer att ventileras mindre. Följden av bebyggelsen 

kan då innebära att luften står mera stilla och föroreningshalterna 

ökar. 

På grund av detta måste ett mer ingående beslutsunderlag 

tas fram för nya detaljplaner i de aktuella 

områdena. Detta ska visa vilka åtgärder som vidtas för 

att kunna påverka och underlätta ett uppfyllande av 

miljökvalitetsnormerna. 


85

Brister i vägnätet 

Centrala Skellefteå 

Trafiken medför miljöproblem, främst buller, emissioner 

och vibrationer. En översyn av hela det övergripande 

vägnätet är inledd. Det gäller främst vägarna 

95/370, 364, 372 och E4. De utredningar som genomförts 

visar att passagen av Skellefteås centrala 

delar har de största bristerna när det gäller framkomlighet, 

trafiksäkerhet och miljöbelastning. De stora 

trafikmängderna medför att små störningar i trafiken 

kan orsaka långa köer söderifrån. Redan med dagens 

trafikmängder på E4 uppstår det periodvis problem 

med framkomligheten i form av långa köer under de 

mest belastade timmarna. Då begränsas tillgängligheten 

till centrum. Den bristande framkomligheten 

drabbar även kollektivtrafiken. 

Av alla polisrapporterade trafikolyckor 2008 skedde 

nästan hälften på fyra av kommunens större vägar. Så 

har det varit de fem senaste åren. E4 ligger högst i 

antalet olyckor. 

Norra Järnvägsgatan har stora brister ur miljösynpunkt 

(buller, luftkvalitet), framkomlighet och trafiksäkerhet. 

Tabell. Olycksdrabbade vägar 2004-2008. 

Den nuvarande vägen är en stor barriär för gång- och 

cykeltrafikanter som färdas till och från centrum. Utformningen 

på centralortens övergripande vägsystem 

begränsar möjligheterna till att minska trafiken på Kanalgatan 

och Storgatan. 

Vid mätningar har det visat sig att halterna av kvävedioxid 

vid Kanalgatan och Viktoriagatan i centrum är för 

höga. Regeringen har med anledning av detta gett Skellefteå 

i uppdrag att ta fram förslag till ett åtgärdsprogram 

för att förbättra luftkvalitén. Kommunen ska under 

2009-2010 redovisa sitt förslag till åtgärdsprogram. 

Broar 

I Skellefteå centralort finns endast en fullgod förbindelse 

för biltrafik över Skellefteälven och det är Viktoriabron 

på E4. På grund av inskränkningarna på 

Lejonströmsbron och Parkbron måste huvuddelen av 

trafiken i nord-sydlig riktning passera älven på Viktoriabron. 

Det leder till stora trafikmängder med stort inslag 

av tunga transporter. Utgångspunkten är att avlasta 

stadens trafiktryck och särskilt i centrum. Då uppnår 

man ökad trafiksäkerhet och bättre framkomlighet. 

Väg 372 

Mellan Skellefteå och Skelleftehamn är vägen mycket 

olycksdrabbad med många allvarliga olyckor främst 

i korsningar. Stora brister finns i trafiksäkerheten för 

alla trafikantslag. Hela sträckan mellan Skellefteå och 

Skelleftehamn är i behov av åtgärder. 

Skellefteåprojektet 

Vägverket Region Norr har i nära samarbete med Skellefteå 

kommun tagit fram en förstudie över det allmänna 

vägtransportsystemet i Skellefteå. Förstudien 

ska mynna ut i en vägutredning kallad ”Skellefteåprojektet”. 

För att nå de mål som är uppsatta i förstudien bedömer 

Vägverket att det fortsatta arbetet måste utgå 

från samtliga steg i Fyrstegsprincipen. Det handlar 

dels om att upprätta och förbättra förbindelser i infrastrukturen 

dels om att på andra sätt påverka valet 

av färdmedel för att förbättra nyttjandet av systemet. 

Syftet är att minska biltrafiken i området i ett långsiktigt 

perspektiv. I arbetet har även företrädare för 

projektet Framtidsvägen ingått. 

Under 2007 påbörjades ett arbete med syfte att utveckla 

Skellefteå torg och stadskärna. Projektet inleddes 

i form av ett demokratiprojekt där en grupp bestående 

av politiker via dialog med medborgarna tog 

fram förslag till riktlinjer för utveckling av torget och 

stadskärnan. En trafikanalys för centrum är nödvändig 

innan planarbetet för en utveckling av stadskärnan 

tar vid. En trafikanalys för centrum måste ske med 

utgångspunkt från de förutsättningar som klargörs av 

Vägverkets vägutredning i Skellefteåprojektet. 


86

87 

5 kommunikaton och teknisk försörjning – huvudnät cykel

Gång- och cykelvägnät 

Gång- och cykelvägnätet består dels av ett huvudcykelnät 

och dels av ett lokalcykelnät. Cykelvägnätet 

inom centralorten är uppbyggt så att huvudstråken 

från de olika stadsdelarna sammanstrålar i centrum till 

Nygatan. Inom Skelleftedalen finns stråk i öst-/västlig 

riktning som sammanbinder centralorten med ytterområdena 

Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn. 

Delar av dessa stråk är Vägverket väghållare för. Förbindelserna 

i väster mellan byarna Lund och Myckle 

och de intilliggande stadsdelarna har idag brister. Från 

dessa byar saknas ett separerat cykelstråk in till centralorten. 

Från de södra stadsdelarna finns ett huvudstråk för 

gång- och cykeltrafik in till centrum som löper över 

Parkbron, via Strandgatan och Trädgårdsgatan, fram 

till Nygatan och torget. Från Norrböle finns ett stråk 

för gång- och cykeltrafik in till centrum, via gångtunneln 

under väg 95/Norra Järnvägsgatan och järnvägen. 

Gångtunneln mynnar ut i Södra Järnvägsgatan 

och ansluter till det stråk som löper längs Trädgårdsgatan, 

över Kanalgatan och fram till torget. 

I huvudcykelnätet finns cykelstråken som förbinder 

olika stadsdelar och med kopplingar mot centrum. Cykelstråken 

ska skyltas med lokaliseringsmärken och avstånd. 

I huvudcykelnätet finns även länkar till skolor och 

viktiga målpunkter. Dessa cykelbanor har bäst standard 

och prioriteras när det gäller drift och underhåll. 

Lokalcykelnätet är av sekundär art. Standarden ska 

vara god men prioriteringen av drift och underhåll något 

lägre än huvudcykelnätet. I Skelleftedalen finns det 

också många kortare cykelbanor som inte har karaktären 

av cykelnät. Det kan vara kopplingar mellan gator i 

bostadsområden eller andra kortare perifera sträckor. 

Cykelstrategi/cykelplan 

Gång- och cykelvägnätet inom Skelleftedalen är relativt 

väl utbyggt. Det finns dock vissa delar som inte 

hänger ihop. Dessa ”felande länkar” finns både inom 

centralorten och i de mindre tätorterna utanför Skellefteå. 

Kommunen har tagit fram en cykelstrategi och 

denna ska utmynna i en cykelplan för att sammanlänka 

och förbättra de ”felande länkarna”. Cykelstrategin 

beskriver olika åtgärder för att gynna cyklandet i 

kommunen. För att cyklandet ska öka krävs olika typer 

av infrastrukturella åtgärder men även marknadsföring 

av fördelar med cyklandet. Det är också nödvändigt att 

kommunen arbetar gemensamt i alla projekt som kan 

påverka valet att använda cykeln mer. För att kvalitetssäkra 

uppföljningen av detta ska en cykelplan arbetas 

fram. Den ska täcka hela kommunen och inte göra 

någon skillnad på statligt eller kommunalt vägnät. Liknande 

text under kapitel om politiska styrmedel. 

Konflikter 

I centrum färdas många synskadade och rörelsehindrade 

som är beroende av att gångbanorna är fria från 

hinder. På gångbanorna ska dessa trafikantgrupper 

kunna känna sig trygga. Av denna anledning är det 

särskilt viktigt att minimera konfliktrisker med andra 

trafikantgrupper som cyklister och bilförare. 

Centrum saknar idag ett genomgående cykelstråk i 

öst/västlig riktning då cykeltrafik av trafiksäkerhetsskäl 

och utrymmesskäl inte är tillåten på Nygatan (mellan 

Stationsgatan och Hörnellgatan). Kommunen har en 

ambition att på sikt skapa ett genomgående cykelstråk 

i öst/västlig riktning i centrum och studerar möjliga 

sträckningar för en cykelbana. Förändringar kan mest 

troligt leda andra åtgärder i det övergripande gatuoch 

vägnätet. Det finns i dagsläget inte något konkret 

förslag till förändringar av gatusektionerna i centrum. 

Under 2010 planeras även byggstart för en gång- och 

cykelbro över Skellefteälven mellan stadsdelarna Älvsbacka 

och Anderstorp. 

Parkering 

Bilparkering 

I Skellefteå centrum finns en stor andel allmänt tillgängliga 

parkeringsplatser på gatumark och i parkeringshus. 

Tillgången på parkeringsplatser för besökare 

på markparkeringar är begränsad inom kvartersmark. 

Moped- och motorcykelparkering 

Särskilt anordnade parkeringsplatser för mopeder och 

motorcyklar finns för närvarande endast i centrum 

på parkeringen vid busstationen, på CK-parkeringen 

samt inom Campusområdet. 

Cykelparkering 

Behovet av parkeringsplatser för cyklar får inte underskattas. 

De uppställningsplatser för cykel, som finns i 

de centrala delarna av staden, är otillräckliga. Det är 

viktigt att cykelparkeringens ytbehov beaktas i fortsatta 

studier. Idag är Trädgårdsgatan den gatan i cen- 


88

trum med flest parkerade cyklar. Det finns även ett 

stort behov av cykelparkering vid busstationen och ett 

framtida resecentrum. Viktigt är att cykelparkeringen 

och dess placering inte ger upphov till barriäreffekter 

i stadsrummet. 

Antalet cykeluppställningsplatser i cykelställ uppgår 

till över 700 platser i permanenta cykelställ, som även 

finns till hands under vintern. Ett problem i centrum är 

att det av utrymmesskäl är svårt att tillgodose behovet 

av cykelparkering på alla platser. 

Hastighetsöversyn 

I maj 2007 beslutade riksdagen att godkänna regeringens 

förslag om att införa nya hastighetsgränser. 

Det innebär att Vägverket, länsstyrelserna och kommunerna 

har rätt att införa hastighetsgränser i intervaller 

om 10 kilometer i timmen, från 30 till 120 km/ 

timme. Vägverkets önskan är att så många kommuner 

som möjligt tar fram en hastighetsplan under 2009 

eller 2010. 

Kollektivtrafik 

Nuläget 

I skellefteå centralort förbinder busstrafiken bostadsområdena 

med centrum. De olika linjerna i linjenätet 

trafikeras med olika intensitet där de flesta linjer har 

2 turer/timme. Linjenätet är uppbyggt av både radiella 

linjer och ringlinjer med en mängd hållplatser runtom 

i centralorten. Centrumhållplatsen är av naturliga 

skäl den största målpunkten i Skelleftedalen och är 

en bytespunkt för alla typer av busstrafik. Resenärer 

kommer till platsen med de lokala, regionala och interregionala 

busslinjerna som angör busstorget. Dessa 

bussbyten innebär en mängd förflyttningar mellan de 

olika hållplatserna. Begreppet ”hela resan” får allt 

större betydelse då den geografiska rörligheten ökar 

och därmed även behovet att kunna skapa sin ”egen” 

resa från dörr till dörr, från bostaden till en målpunkt 

i en annan region. 


89

Järnväg 

Den befintliga järnvägen genom 


Vid norra norrlandskusten finns det idag ingen sammanhållande 

järnväg. Syftet med Stambanan var i 

första hand för malm- och timmertransporter vilket 

bidrog till att den byggdes i inlandet. 

1910 färdställdes Skellefteåbanan som ansluter till 

Stambanan och 1990 lades persontrafiken på Skellefteåbanan 

ner. Skellefteå är nu den största svenska tätorten 

utan persontrafik på järnväg. Den enkelspåriga 

Skellefteåbanan nyttjas nu för godstrafik. De närmsta 

orterna som har persontågtrafik är Umeå och Luleå. 

Persontrafik på järnväg till och från Skellefteå kan endast 

ske med kompletterande trafik som bil eller buss. 

Avstigning måste ske i Jörn eller Bastuträsk. Det är 

ingen långsiktigt funktionell trafik. Behoven av regionförstoring 

och goda pendlingsmöjligheter är stora. 

Med funktionell järnvägstrafik kan de större städerna 

längs norrlandskusten tillsammans förbättra både arbetsmarknaden 

och utbildningsförutsättningarna. 

Järnvägen mellan Bastuträsk och Skelleftehamn ansluter 

till Skellefteå tätort väster om Mobacken. I Degerbyn 

passerar järnvägen genom industriområdet och 

går sedan parallellt med Järnvägleden. 

I centrum utgör Järnvägen och Järnvägsleden en barriär 

och gräns till stadsdelen Norrböle. Det finns en 

gångtunnel under järnvägen öster om järnvägsstationen 

samt en passage längs Lasarettsvägen. Gångtunneln 

är i behov av renovering för att förbättra tillgängligheten 

för människor med rörelsehinder. 

Vid Moröhöjden viker järnvägen av från Järnvägsleden 

ner mot älven. Järnvägen går genom hela Bergsbyn 

och ansluter återigen till Järnvägsleden i Ursviken ut 

mot Skelleftehamn. I Bergsbyn är järnvägen en barriär 

som i väst påverkar kontakten med älven och påverkar 

tillgängligheten inom stadsdelen negativt. 

I Skellefteå tätort finns det ett par industrispår kopplade 

till banan varav tre är större terminalområden. En 

finns på Hedensbyn och två i Skelleftehamn. Övriga 

anslutningar/terminaler utmed järnvägen i Skellefteå 

tätort är Skellefteås gamla station, samt två mindre 

stickspår väst om denna. 

Norrbotniabanan 

– viktig för kommunens och regionens utveckling 

Norrbotniabanan är en ny järnväg som planeras mellan 

Umeå och Luleå. Den ska bilda en ny effektiv 

transportlänk i norra Norrland ända upp till finska 

gränsen. Norrbotniabanan ska kopplas samman med 

Ådalsbanan och Botniabanan i söder samt med Haparandabanan 

och är avgörande för hela regionens 

långsiktiga utveckling. Järnvägen kommer inte bara 

att bidra positivt till utvecklingen för kommunerna 

längs järnvägen utan för hela Sverige. Därför är det 

mycket angeläget att Norrbotniabanan byggs. 

Överföringen av persontrafik och godstransporter 

från väg till järnväg kommer att medföra positiva miljöeffekter 

i form av minskade koldioxidutsläpp och 

säkrare transporter. Godstransporterna kommer att 

effektiviseras på ett avgörande sätt. För framtiden är 

Norrbotniabanan en förutsättning för ett konkurrenskraftigt 

näringsliv i norra Sverige. 

Norrbotniabanan medför viktiga positiva effekter för 

den regionala utvecklingen. De ökade kommunikationsmöjligheterna 

innebär att orterna längst norrlandskusten 

binds samman till en större region. Det 

stärker möjligheterna till utbyte och samarbete mellan 

orterna. Regionens arbetsmarknader kan komplettera 

varandra och kompetensförsörjning underlättas både 

för näringslivet och för den offentliga sektorn. 

Under 2009 tog banverket fram fem olika principlösningar 

i östra Skellefteå inom ramen för korridor i alternativ 

Öst. Nytt spår Hedensbyn innebär att ett nytt 

spår byggs vidare österut från Hedensbyn och ersätter 

en del av det befintliga spåret vid älvstranden. Alternativet 

medför goda möjligheter att bygga ut godsangöringar 

för den befintliga och framtida industrin i 

Hedensbyn. Alternativet medför också att spåret längs 

älvstranden mellan Risön och Ursviken kan tas ur drift. 

Det är positivt för bland annat för boende i Bergsbyn. 

Banverket förordar att man man bygger ett stickspår 

i Hedensbyn där loken som kommer söderifrån vänder 

för att gå tillbaka på det befintliga spåret genom 

Bergsbyn. Om man bygger detta alternativ kan man 

i framtiden vidareutveckla banan enligt alternativet 

Nytt spår Hedensbyn, genom en etapputbyggnad. 

Banverkets förslag till järnvägsutformning har inneburit 

att korridoren från den översiktliga utredningen har 

kunnat minskas. Det innebär att kommunens samordning 

med övriga planeringsfrågor förenklas något. 


90

91 

5 kommunikaton och teknisk försörjning – järnväg och gods

Godshantering 

Hamnen 

Skellefteå godsterminal är i dag lokaliserad till Skelleftehamn 

och terminalen används för vagnslasttrafik 

för Skellefteå med omnejd. I Skelleftehamn finns både 

en handelshamn som drivs av kommunen och en industrihamn 

som drivs av Boliden Mineral. De ligger 

intill varandra och hanterar varje år cirka 2 miljoner 

ton gods. En stor del av verksamheten rör transporter 

för basindustrin och måste vara lokaliserad till Skelleftehamn. 

I hamnen finns även terminalhantering av 

gods från både järnväg och lastbil. 

Ett par större industrier har egna transporter från delar 

av terminalen eller från anslutande stickspår. Green 

Cargo använder bland annat den kommunala hamnens 

terminalspår, som är tillräckligt för de volymer 

som hanteras idag. 

Sedan starten har godstrafik på järnvägen i hamnen 

ökat konstant. Kombinationen järnväg och hamn har 

lockat många företag att välja terminalen i Skellefteå 

hamn framför orter med sämre transportmöjligheter. 

Godshanteringen till och från Rönnskärsverken sker 

idag via lastbil, båt och tåg/järnväg. Normalt passerar 

all trafik till och från Rönnskärsverken Skelleftehamns 

övre bangård. 

Industrispåret vid Hedensbyn ger ett antal industrier 

möjlighet att transportera gods via järnvägen 

Gunsen 

På Gunsen i Bergsbyn finns en nedlagd godsterminal. 

Driften upphörde på grund av ändrade trafikupplägg 

under 90-talet. 

Vatten och avlopp 

Allmänt 

Huvudman för det allmänna vatten- och avloppssystemet 

är Skellefteå kommun vilket innebär ett ansvar att 

ta hand om vatten, spillvatten och dagvatten från det 

så kallade va-kollektivet. Detta omfattar alla anslutna 

fastigheter inom de av kommunen upprättade verksamhetsområdena 

för respektive typ av vatten. 

Spillvatten 

Avloppet från hushåll och verksamheter i Skelleftedalen 

samlas upp i spillvattenledningar som leder till kommunens 

reningsverk i Tuvan. Recipient för det renade 

vattnet är Skellefteälven. Nya bostäder och verksamheter 

ansluts successivt till spillvattennätet. Bäst är om 

nya ledningar kan läggas med självfall men om det inte 

går måste vattnet lyftas med hjälp av pumpstationer. 

Dagvatten 

Dagvatten är ett samlingsnamn för bland annat nederbördsvatten 

och ytvatten. Att lösa dagvattenfrågan 

är en förutsättning för att nya bostadsområden 

ska kunna växa fram. Avledning kan ske i öppna eller 

slutna system, diken eller ledningar. 

Ansvarsfördelning 

De system, ledningar och diken, som ska se till att 

vattnet ”försvinner” ska dimensioneras efter de 

branschregler som har antagits som norm. Följer verksamhetsutövaren 

inte branschregeln kan denne som 

ägare till anläggningen få ett skadeståndsansvar vid 

skador, t.ex. källaröversvämningar. Nedan redovisas 

vilka områden som kommunen ansvarar för som huvudman 

för allmän vatten och avloppsanläggning. 

Kommunens huvudmannaskap avser alltså avledning 

av dagvatten. Det är slutligen fastighetsägare och den 

som har ansvar för den allmänna platsmarken som 

samlar in dagvattnet och utför eventuell avskiljning 

innan det lämnas vidare till huvudmannen och det allmänna 

dagvattennätet. 

10-årsflöde 

Skellefteå kommun ansvarar för allmänna vatten- och 

avloppsledningar att avleda dagvatten upp till motsvarande 

ett så kallat 10-årsflöde. Ett 10-års flöde är det 

flöde som har en statistisk återkomsttid på 10 år. Ofta 

beräknas flödet utifrån motsvarande 10-års regn och 

anslutna hårdgjorda ytor. Om ett kraftigt skyfall med 

efterföljande skador inträffar måste kommunen visa 

att ledningssystemet klarar dimensioneringskravet. 

Nya bostadsområden bör utformas så att fördröjning 

av nederbörd sker i anslutning till hårdgjorda ytor 

(kvantitet), och att avskiljning av föroreningar sker 

inom fastigheten i första hand med ex. oljeavskiljning, 

stoft och partikelfällor (kvalitet). 

Vid nybyggnation och exploatering av nya bostadsområden 

ska kommunen se till att området utformas 

på sådant sätt att om större mängder än dimensionerande 

flöden belastar området ska det fortsatt vara 

tryggt och säkert samt tillsammans med verksamhetsutövaren 

lösa vatten- och avloppsfrågan enligt de regler 

och normer som är gällande. 


92

Kritiska områden i Skelleftedalen 

Det finns områden i Skelleftedalen där systemet redan 

idag är hårt belastat. Det är en fråga som behöver 

utredas djupare. Det vi idag vet är att området nedströms 

Vitberget är känsligt och måste hanteras med 

varsamhet. Vid all detaljplanering ska en vattenbalans 

(kvalité och kvantitet) för dagvatten upprättas där in 

och utgående vatten till området fastställs samt dess 

påverkan på omkringliggande områden redovisas och 

tas hänsyn till i utformningen. Här är det av största 

vikt med höjdsättning och minimera de så kallade instängda 

områdena. 

Avfall 

Skellefteå kommun har valt en strategi för avfallshantering 

som går ut på att i första hand förhindra att avfall 

uppstår, i andra hand ska avfallet återanvändas, i tredje 

hand ska avfallet återvinnas, i fjärde hand ska avfallet 

energiutnyttjas och som sista åtgärd ska det bortskaffas. 

Dessutom ska det vara enkelt för medborgarna att 

sortera sitt avfall och på så sätt få fler att sortera. 

Kommunen ansvarar för insamling och omhändertagande 

av allt hushållsavfall, förutom avfall som faller under 

producentansvar. Det råder producentansvar för avfall 

som till exempel returpapper, bilar och bildäck, metallglas- 

och plastförpackningar samt elektroniska produkter. 

På flera ställen i Skelleftedalen finns återvinningsstationer 

för att underlätta sopsortering för privatpersoner. 

Inom planområdet finns Degermyrans avfallsanläggning 

och återvinningscentral. Det finns även en återvinningscentral 

i Ursviken. Vid återvinningscentralerna 

kan privatpersoner kostnadsfritt och verksamheter 

mot en avgift, lämna sitt avfall. Nästan allt avfall som 

uppstår i hemmet eller i verksamheten kan lämnas vid 

återvinningscentralen. Det gäller även miljöfarligt avfall. 

Vid Degermyrans avfallsanläggning finns också 

en deponianläggning för icke-farligt och inert avfall 

(inert avfall avser så kallade. dött material som till exempel 

rena jordmassor, tegel m.m.). 

Avfall som hämtas vid fastigheterna består av två fraktioner 

brännbart och komposterbart. Det komposterbara 

körs till biogasanläggningen intill reningsverket i 

stadsdelen Tuvan där avfallet rötas till biogas med främsta 

användningsområde fordonsbränsle. Det brännbara 

körs till Dåvamyrans avfallsvärmeverk i Umeå. 

Energi/fjärrvärme/el 

Energi 

Energivision för Skellefteå 2025 

• Skellefteå är en fossilfri kommun. Olja och kol 

används inte för uppvärmning. Anläggningar 

för produktion av etanol och biogas eller annat 

alternativ tillgodoser behovet av drivmedel för 

transporter. 

• Förekomst av spillvärme och överskottsvärme 

ska undersökas och där ekonomin så tillåter ska 

energin tillvaratas. 

• De energiproduktionsmetoder som används orsakar 

inte utsläpp eller påverkan på luft, vatten och 

mark som överskrider vad naturen långsiktigt tål. 

Inte heller skadar de människors hälsa, den biologiska 

mångfalden eller rubbar naturens ekologiska 

balans. 

Användandet av både förnyelsebara och icke förnyelsebara 

energikällor påverkar miljön och det är först 

under de senaste årtiondena som dessa problem 

uppmärksammats mera. Begrepp som luftförorening, 

skogsdöd och växthuseffekt har blivit mer och mer 

aktuella. Merparten av vår tids stora miljöaspekter har 

kopplingar till hur energi brukas, främst användningen 

av icke förnyelsebara energikällor. 

Den energi som kommer från icke förnybara källor 

tas från ändliga resurser. Icke förnybara energikällor 

är kärnkraft, olja, kol och naturgas. Förnyelsebara energikällor 

ingår i naturliga kretslopp vilket genererar 

ett konstant flöde. Exempel på dessa energikällor är 

vattenkraft, solstrålning, vindkraft och bioenergi. 

Energiplan för Skellefteå kommun 2001 

Skellefteå kommun tog 2001 fram ”Energiplan för 

Skellefteå kommun”. Huvudsyftet är att Skellefteå 

kommun ska spara energi och på sikt övergå till att 

endast bruka förnyelsebar energi. I dokumentet redovisas 

visioner för framtiden, övergripande riktlinjer 

samt hur kommunens olika förvaltningar aktivt ska 

arbeta för att förverkliga dessa. 

Att skapa ett hållbart energisystem handlar i korthet 

om att bygga ett system som inte kommer på kollisionskurs 

med de spelregler som gäller i naturen. 

Då krävs ett långsiktigt tänkande och ett tydligt agerande. 

Kommunens roll för att bidra till ett hållbart 

energisystem handlar mycket om att skapa de rätta 

förutsättningarna för privata initiativ. Förutom ramförutsättningarna 

som kan ges i en översiktsplan, bör en 

kommun även föregå med gott exempel samt aktivt 

sprida kunskap i ämnet. 


93

En av visionerna i dokumentet är att i samband med fördjupade 

översiktsplaner göra en uppvärmningsplan för 

att kartlägga framtida uppvärmningssätt och behov. 

Spillvärme i Skelleftedalen 

Från Rönnskärsverken pågår ständigt en översyn om 

möjligheterna till att ta vara på spillvärme. Boliden arbetar 

med en utredning som visar på att olika utbyggnadsplaner 

skulle kunna ge mer spillvärme som kan 

nyttjas till fjärrvärmenätet. 

Om det närmaste planerna för Rönnskär genomförs 

så kan cirka 50 MW nyttjas i fjärrvärmenätet. Detta 

förbrukas inte i Skelleftehamn. För att kunna nyttja 

denna spillvärme så bör Skelleftenätet och Skelleftehamnsnätet 

byggas ihop. 

I fjärrvärmenätets ytterområden, det vill säga Mobacken, 

Sörböle (vid rondellen E4/Burträskvägen), 

Solbacken och Sunnanå är det idag begränsningar i 

nätets rördimensioner. Det finns olika lösningar för att 

klara en expansion i sådana lägen. 

Produktionen till fjärrvärmenätet sker idag huvudsakligen 

från Hedensbyn, där finns ca 100 MW värme 

att tillföra fjärrvärmenätet beroende på hur bioenergikombinatet 

körs. 

Idag går Hedensbyverket för fullt vid kallare väderlek 

och då spetsas produktionen med andra anläggningar 

placerade på olika ställen i centrala Skellefteå. Produktionskapaciteten 

i nätet är anpassad efter förbrukningen 

och måste därför förstärkas om utbyggnad sker. 

Ledningssystem 

Fjärrvärme 

I Skelleftedalen finns två nät för fjärrvärmeledningar, 

det ena i de östra stadsdelarna med överskottsvärme 

från Rönnskär, det andra i de västra stadsdelarna med 

värme från Skellefteå Krafts kraftvärmeverk. Näten är 

inte ihopkopplade men diskussion om detta pågår. 

El 

Större kraftledningar, bl a 130 kV, är dragen norr och 

söder om bebyggelsen i Skelleftedalen fram till Skelleftehamn/Rönnskär. 

Mellan Myckle och Mobacken 

går en ledning mellan de två först nämnda. Bostadsbebyggelse 

finns nära kraftledning på en kort sträcka 

i Stämningsgården. Närliggande bostäder fanns tidigare 

i Moröbacke men ledningen har flyttats längre 

från bostäderna. 

Biogas 

I dag, finns ett tankställe för biogas i stadsdelen Norrböle 

och ett vid biogasverket. Det har funnits planer 

på en biogasledning fram till tankstället och en förstudie 

har gjorts för att titta på en lämplig sträckning. 


94

6 miljöskydd, hälsa 

och säkerhet

Miljöskydd, hälsa 

och säkerhet 



• Förorenade områden ska kartläggas, undersökas 

och vid behov saneras. 

Miljömål 

Leva och Bo 

6 miljöskydd, hälsa och säkerhet 

I detta kapitel redovisas de frågor som 

man måste ta hänsyn till i planeringen 

för att inte skada människors hälsa och 

miljön. Här redovisas framtidsscenarier för 

klimatet och hur det kan tänkas påverka 

Skelleftedalen. Här kan man läsa om 

skred- och erosionsrisker, översvämningsrisker 

och så vidare. Var i Skelleftedalen 

finns det förorenad mark och vilka skyddsavstånd 

har vi till verksamheter idag 

Miljö, hälsa och säkerhet är centrala begrepp i samhällsplaneringen 

som särskilt lyfts fram i både plan- och 

bygglagen och i miljöbalken. Olika miljö- och riskfaktorer 

kan direkt eller indirekt påverka enskilda människors 

hälsa och säkerhet, liksom miljön som helhet. Miljöer 

som kan vara särskilt känsliga för störningar och påverkan 

kan till exempel vara: 

• bostadsbebyggelse utefter starkt trafikerade vägar 

och järnvägar 

• bostadsbebyggelse och anläggningar i närheten av 

större industrier 

• försurningskänsliga mark- och vattenområden 

• särskilt känsliga och värdefulla natur- och kulturmiljöer. 


• Vi ska bygga ett samhälle som inte 

alstrar så mycket buller och med ökad 

kunskap bidra till en säker strålmiljö. 


• Genom lämpliga åtgärder i tätorterna 

är antalet bullerstörda (> 65 decibe-lA) 

människor 5 procent lägre än år 

1993. 

• Utanför tätorterna är ingen utsatt för 

trafikbuller överstigande nu gällande 

riktvärde 65 decibe-lA. 

96

Skred- och erosionsrisker 

Skred och ras är snabba massrörelser i jordtäcket eller 

i berg. Dessa kan vålla stora skador på både mark och 

byggnader. I många fall är skred eller ras följden av 

en naturlig erosionsprocess men de kan även framkallas 

av människans ingrepp i naturen. Den största 

risken för skred och ras är i jordslänter som består av 

jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter med 

svagheter i berggrunden. En gemensam nämnare är 

att de kan inträffa utan förvarning. 

Översiktliga och mer detaljerade karteringar finns 

gjorda i bebyggelsen längs älven och visar på 6-7 mera 

riskutsatta områden och där området vid Klintforsåns 

nedre del är mest markant. 

Älvens naturliga erosion av stränder innebär att det 

ibland kan uppstå behov av förstärkningsåtgärder i 

strandbrinkar och stränder. 

Vattendirektivet 

År 2000 antog alla medlemsländerna i EU det så kallade 

Ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en 

ny helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete 

för att bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, 

kust- och grundvatten. Vattenförvaltningen är det 

svenska genomförandet av vattendirektivet och innebär 

att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, 

fastställa mål/kvalitetskrav, upprätta åtgärdsprogram 

samt övervaka vattenmiljöerna i Sverige. 

Målet är att alla så kallade vattenförekomster ska 

uppnå lägst God status (potential) senast år 2015 och 

att ingen vattenstatus försämras. För ytvatten gäller 

det kemisk status och ekologisk status medan det 

för grundvatten gäller kemisk status och kvantitativ 

status. Andra tids- eller kvalitetskrav än god status 

till 2015 får fastställas om det finns särskilda skäl. 

Det kan till exempel vara aktuellt om det är tekniskt 

omöjligt och/eller ekonomiskt orimligt att genomföra 

åtgärder som gör att statusen eller potentialen ska höjas 

till god senast 2015, eller om det av naturliga skäl 

tar lång tid för miljön att återhämta sig. Det gäller till 

exempel vatten som förklarats som ”kraftigt modifierade”, 

på grund av att de är konstgjorda vatten eller 

att mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt ändrat 

vattnets fysiska karaktär. Denna kvalitet benämns som 

ekologisk potential istället för ekologisk status. 

Under 2008 har vattenmyndigheterna för Sveriges 

fem vattendistrikt tagit fram förslag till förvaltningsplan, 

miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning. 

Underlaget är för närvarande 

på remiss varför klassificeringen i Skelleftedalen säkerligen 

kommer omarbetas. Även regelverken kring 

vattenförvaltningen kan komma att förändras efter 

remisstiden. 

Översvämningsrisker 

Skellefteälven är kraftigt reglerad genom vattenkraftsproduktionen 

och har under de senaste 40-50 åren endast 

haft höga flöden ett fåtal gånger. Kombinationen 

med fyllda regleringsdammar och kraftiga regn under 

en längre period har då varit orsaken. Höga flöden orsakade 

av intensiv vår-/fjällflod är likaså mycket ovanliga. 

Den översiktliga översvämningskartering som gjordes 

2006 visar hur ett så kallat 100-årsflöde och ett högsta 

dimensionerande flöde (så kallat 10 000-årsflöde) 

kan påverka samhället. Den måttliga påverkan som 

100-årsflödet bedöms ge, ska dock vara den lägsta 

nivå där t ex bostäder eller infrastrukturella etableringar 

förläggs. 

De mindre vattendragen kan vid skyfall och liknade 

händelser ge lokala översvämningar som påverkar 

fastigheter och infrastruktur. Ofta beror det på att 

avloppsanordningar för dagvatten eller vägtrummor 

täpps till, t ex av medflytande bråte. 

Framtida klimatscenarier 

Framtidens klimat diskuteras flitigt runt om i Sverige 

och Världen. Det man vet idag är att människan har 

skapat en global uppvärmning som kommer att föra 

med sig konsekvenser i framtiden. Vilka konsekvenserna 

blir är inte helt enkelt att förutspå. En klimatförändring 

kan leda till både ökad och minskad sårbarhet 

eller till helt nya sårbarheter. Graden av sårbarhet beror 

på vilken hänsyn som tagits i den fysiska planeringen. 

Ju längre period som planeringen avser desto 

större spännvidd av tänkbara klimatförhållanden finns 

att ta i beaktande. 

Varje enskild kommun har ett stort ansvar eftersom 

alla typer av verksamheter sker i och påverkar en kommun 

och dess befolkning. Kommunen har ansvaret 

för miljö, hälsa och säkerhet i den fysiska planeringen, 

vilket innebär att bebyggelse ska lokaliseras till lämplig 

mark med hänsyn till bland annat människors hälsa 

och säkerhet, mark och vattenförhållanden (Räddningsverket). 


97

6 miljöskydd, hälsa och säkerhet – skredrisker 

98

Uppvärmning 

Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) pekar 

på en tydlig uppvärmning i Sverige och därför ett 

varmare klimat för norra Norrlands kustland. Fram till 

2030 tros medeltemperaturen stiga cirka 1-1,5 grad 

och fram till 2100 räknar man med en årstemperatursökning 

på ca 4,5°C. Det innebär bland annat kortare 

perioder med snö- och istäcken. Havsisen väntas 

minska kraftigt. 

Nederbördsmängder 

En marginell ökning av nederbörden sker fram till 

2030. Nederbörden på våren och hösten beräknas 

öka med 20-30 % till år 2100 och nästan hela ökningen 

sker omkring 2050. Nederbörden ökar för alla 

säsonger utom för sommaren med en extrem ökning 

under vinterhalvåret på 60%. 

Extrem nederbörd 

Fram till 2100 så beäknar SMHI att extrema skyfall kan 

komma att öka med omkring 10%. Det innebär att 

dagar med extrem dygnsnederbörd kan öka med 5-8 

dagar i sträck. Men fram till 2030 räknar man med en 

marginell ökning. 

Kapaciteten i dagvattensystemen kan på sikt komma 

att behöva utökas eller säkerställas på annat sätt. 

Höga flöden 

Risken för höga flöden i Skellefteälven bedöms komma 

att öka och det nuvarande 100-årsflödet kan mot slutet 

av seklet komma att visa sig vara ett ”70-årsflöde”. 

Regleringsdammarnas nuvarande konstruktion, höjder 

och avbördningsförmåga klarar med god mariginal 

även detta scenario. Höga flöden kan i sin tur komma 

att öka risken för erosion längs älvsstränderna. 

Landhöjningen bedöms att under hundratals år vara 

större än den höjning av havsnivån som beskrivs i klimatutredningen. 

Extrema havsnivåer 

Klimatet i vårt område domineras av stora årstidsvariationer. 

Dessa är ofta förutsägbara men även mer extrema 

väder hör till klimatet. Pågående klimatförändringar 

förutsägs förstärka dessa extrema vädersituationer. 

T ex kan havsnära och låglänta områden översvämmas 

av plötsligt kraftigt förhöjda vattenivåer. Detta kan orsaka 

stora skador på bebyggelse och infrastruktur. 

I Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60, 

Meier 2006) studerades ett antal framtidscenarier för 

extrema havsnivåer. Framskridningarna på dessa scenarier 

gjordes till och med år 2100. Enligt utredningen 

är det nuvarande scenariot för aktuellt område en 1,5 

m förhöjning av havsytan vid en extrem situation. På 

kartan redovisas områden som ligger 1 meter respektive 

2 meter över havet. 

Kartan är preliminär i avvaktan på bättre höjddata och 

ska i första hand fungera som underlag vid planering 

av nybyggnation. När nya bättre höjddata finns tillgänglig 

kan även hänsyn tas till befintlig bebyggelse 

med krav på restriktioner och så vidare. 

Buller 

Buller är enkelt uttryckt oönskat ljud, det vill säga ljud 

som vi känner oss störda av och helst vill slippa. 

Buller är ett utbrett miljöproblem och är den miljöstörning 

som berör flest människor i Sverige. Vanliga 

källor till buller och höga ljudnivåer är väg-, spår- och 

flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier, 

byggnadsarbeten, diskotek och konserter. 

Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god 

livskvalitet. Det påverkar människor olika beroende på 

vilken typ av buller det är, vilken styrka det har, vilka 

frekvenser det innehåller, och hur det varierar över tiden. 

Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts 

för det. 

Förutom att vi blir störda av buller kan det påverka 

vår prestation, inlärning och sömn negativt. För den 

vuxna befolkningen finns undersökningar som tyder 

på att det finns en ökad risk för blodtryckssjukdomar 

om man utsätts för mycket buller under lång tid. 

Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning 

och öronsusningar (tinnitus). 


99

100 

6 miljöskydd, hälsa och säkerhet – extrema havsnivåer och översvämning

Vägtrafikbuller 

Riktvärden 

Riksdagen har i samband med Infrastrukturpropositionen 

1996/97:53 fastställt riktvärden för trafikbuller. I 

beslutet anges också att: ”Vid tillämpning av riktvärdena 

vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn 

tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt 

rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till 

nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena 

inte överskrids.” I infrastrukturpropositionen 

anges även riktlinjer för åtgärder i befintlig miljö. Idag 

gäller följande riktvärden som normalt inte bör överskridas 

vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad 

eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 

• L eq inomhus, 30 dBA 

• L max inomhus, 45 dBA (nattetid) 

• L eq utomhus, 55 dBA 

• L max utomhus 70 dBA (på uteplats) 

(L eq = ekvivalent (genomsnittlig) ljudnivå, L max = 

maximal ljudnivå) 

Dessa riktvärden utgör även långsiktiga mål för befintlig 

bebyggelse och trafikinfrastruktur. I infrastrukturpropositionen 

anges också riktlinjer för åtgärder i 

befintlig miljö. I en första etapp bör åtgärdsprogrammen 

för vägtrafikbuller för statliga vägar avse minst de 

fastigheter som exponeras för buller med ekvivalent 

ljudnivå ( 65 dB(A) utomhus, frifältsvärde vid fasad. 

I samband med trafikbullerutredningen från 1993 

bedömdes det att ca 670 människor var bullerstörda. 

Antalet vägtrafikbullerstörda har sedan kartläggningen 

minskat, när framför allt Vägverket genomfört bullerdämpande 

åtgärder utmed sina vägar. Vägverket 

har åtgärdat i stort sett alla miljöer utmed sina vägar 

där bullernivåerna har överskridit 65 dB(A). 

Trafikbullerutredning 

I samband med den fördjupade översiktsplanen för 

Skelleftedalen har en översyn gjorts av trafikbullerutredning 

inom Skelleftedalen från 1993. Tillsammans 

med Vägverket har en kartläggning av genomförda 

åtgärder gjorts. Trafikbullerutredningen från 1993 är 

till stora delar fortfarande relevant då vägtrafikbullret 

vid bostäder är starkt kopplat till fordonsflöden och 

avståndet mellan gata/väg och bostad. Fordonsflödena 

har på stora delar av väg- och gatunätet inte 

ökat i någon större omfattning sedan utredningen genomfördes. 

I samband med utredningen användes vid 

beräkningen av vägtrafikbullret värden på fordonsflödena 

som var något större än de verkliga. Kartläggningen 

av vägtrafikbullret, som omfattar beräkningar 

och i vissa fall mätningar, visar på höga bullernivåer 

(över 65 dB(A)) utmed vissa gator och vägar. Det är 

främst utmed E4 och väg 95/372 genom centralorten 

samt Kanalgatan som bullerstörningarna från vägtrafiken 

är störst. Utmed nämnda vägar E4, 95 och 372 

har bullerdämpande åtgärder i form av vallar, plank 

och fönsterbyten vidtagits. 

Åtgärdsbehov 

Inom det kommunala gatunätet finns överskridanden 

av riktvärdet för befintlig bebyggelse 65 dB(A) 

på delar av Kanalgatan, Stationsgatan och Storgatan 

i Skellefteå centrum samt även enstaka hus vid Lasarettsvägen 

och Bolidenvägen. Vid dessa gator finns i 

befintligt gaturum inget utrymme för bullerdämpande 

åtgärder för utemiljön. För att åstadkomma en bättre 

utomhusmiljö krävs en betydande reducering av trafikmängderna 

på gatorna, vilket i sin tur kräver omfattande 

åtgärder i det övergripande gatuoch vägnätet. 

I de fall där det är svårt att åstadkomma reducering 

av bullernivåerna utomhus bör åtgärder vidtas så att 

riktvärdet 30 dB(A) inomhus inte överskrids. Detta kan 

normalt åstadkommas med fönster- och fasadåtgärder. 

En översiktlig inventering av antal fönster på aktuella 

bullerutsatta fastigheters fasader i centrum visar 

på att ca 600 fönster kan behöva åtgärdas. 

Miljökvalitetsnormer 

Miljökvalitetsnormer, MKN, infördes i svensk lagstiftning 

med miljöbalken 1999 och är ett juridiskt bindande 

styrmedel som i de flesta fall baseras på krav 

i olika EG-direktiv. Normerna infördes för att komma 

till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor, 

så som trafik och jordbruk, och kan till exempel 

gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller 

vatten. Nivåerna för en miljökvalitetsnorm utgår från 

vad som bedömts vara godtagbart utifrån människors 

hälsa och naturen. (Naturvårdsverket, 2009) 

Kommunen utför med viss regelbundenhet mätningar 

av emissioner på vissa platser. Mätningarna i delar av 

centrala Skellefteå visar att man överskrider miljökvalitetsnormen 

för kvävedioxid på E4 och Kanalgatan. 

Regeringen har gett kommunen i uppdrag att redovisa 

ett förslag till åtgärdsprogram. Det ska visa vad 

kommunen och andra aktörer kan göra för att minska 

utsläppen. Uppdraget innebär att Skellefteå Kommun, 

i samråd med berörda myndigheter, ska finna 

de mest lämpade och kostnadseffektiva åtgärderna 

för att normen ska uppfyllas snarast. 


101

Risker runt 

kommunikationsleder 

Järnvägstransporter 

Det saknas generella riktlinjer för hur nära en järnväg 

bebyggelse kan lokaliseras. Vid en tågurspårning är 

dock risken liten att vagnar ska hamna mer än 15 meter 

från spåret, enligt rapporten Säkra järnvägstransporter 

av farligt gods, Banverket 2004. 

Transporter med farligt gods 

på vägar och järnvägar 

Varje dag transporteras stora mängder av ämnen och 

produkter, som har sådana farliga egenskaper att de 

kan skada människor, miljö och egendom om de inte 

hanteras rätt under en transport. Ett samlingsbegrepp 

för dessa ämnen och produkter är farligt gods. 

Med de ytterst allvarliga konsekvenser som en olycka 

med farligt gods transporter kan få är de en viktig del 

att ha med i kommunens hotbild. Som planeringsunderlag 

används Räddningsverkets översiktliga farligtgodsstatistik, 

enskilda större företags farligt godstransporter 

samt resultaten från ”Trafikräkning av farligt 

godstransporter i Skellefteå”, 2006. 

Transporter med farligt gods förutses fortsätta riskbelasta 

främst E 4, järnvägen, Järnvägsleden, Sundgrundsleden 

samt nuvarande Östra leden. 

Förorenad mark 

På platser där det legat en gammal industri eller liknande 

finns det risk att marken är förorenad. Numera är 

det ett krav att eventuella markföroreningar undersöks 

innan eller när en industri läggs ned. I hela landet pågår 

inventeringar av misstänkta platser för markförorening. 

Inventering av nedlagda verksamheter sköts av länsstyrelserna. 

Kommunerna ställer krav på att verksamma 

industrier och företag undersöker om de kan ha orsakat 

någon förorening under sin verksamma tid. Ansvaret 

för undersökningar och sanering av förorenade områden 

har i första hand den som bedriver eller har bedrivit 

verksamheten som orsakat föroreningen. Om det inte 

finns någon ansvarig verksamhetsutövare är det i andra 

hand den som äger fastigheten som är ansvarig. 

Inom planområdet för Skelleftedalen finns ett stort 

antal identifierade platser. Att en plats är identifierad 

behöver inte innebära att det finns en förorening där 

men det är en första indikation på att platsen måste 

undersökas vidare. 

Några förorenade platser är kända, till exempel Oljehamnen 

i Skelleftehamn, Wipro Hedensbyn och 

Rönnskärsverken. Dessa måste saneras senast då verksamheterna 

läggs ned. 

Skyddsavstånd till industrier 

och andra verksamheter 

Olika typer av industrier och verksamheter kan påverka 

sin omgivning på olika sätt. Det kan röra sig om buller 

från själva verksamheten, trafiken till och från eller 

på utsläpp av lösningsmedel, lukter, allergener eller 

explosionsrisk. För miljöstörande verksamheter finns 

riktvärden för skyddsavstånd till bostadsbebyggelse. 

Riktvärdena är en samlad bedömning av störningar 

och risker för miljö, hälsa och säkerhet. Skyddsavstånden 

varierar beroende på verksamhet och gäller vid 

nyetableringar av bostadsbebyggelse eller störande 

verksamheter. Om skyddsavstånd finns att läsa i Boverkets 

allmänna råd 1995:5. 

Verksamheter som kräver 

särskild hänsyn 

Avstånd till anläggningar 

med djurhållning 

På grund av allergirisk och risk för lukt och andra olägenheter 

bör det föreskrivas ett viss avstånd mellan 

anläggningar för djuruppfödning, hästanläggningar 

och nya bostäder. Under senare år har genom forskning 

och undersökningar framkommit bättre kunskap 

om hur hästallergener sprids inom och utomhus än vad 

som funnits tidigare. Halten allergen i utomhusluft avtar 

mycket snabbt i förhållande till avståndet, och inomhus 

sprids allergenen främst via kontakt mellan människor. 

Inom planområdet ligger en större ridanläggning på 

Moröbacke. Denna regleras i en detaljplan där bedömningen 

har gjorts att en riktlinje om 50 meter runt 

anläggningen är lämplig som skyddsavstånd. 

Bensinstationer 

Räddningsverket rekommenderar 30 meter som minsta 

riskavstånd mellan bostäder och bensinstationer på 

grund av explosionsrisken. I Boverkets och Naturvårdsverkets 

publikation Bättre plats för arbete rekommenderas 

på grund av störningarna från bensinstationer 

ett minsta avstånd till bostäder på 100 meter. 


102

6 miljöskydd, hälsa och säkerhet – skyddsavstånd 

103

7 övriga intressen, 

riksintressen

Övriga intressen, 

riksintressen 

Kulturmiljöer 


Inom Skelleftedalen finns bebyggelse från olika tidsperioder 

dels i inom själva stadsområdet dels i de byar 

och samhällen som fanns redan före stadens tillblivelse 

1845. Denna bebyggelse har inventerats av Skellefteå 

museum från tidigt 1970-tal och framåt. Sedan 2006 

finns även denna bebyggelse samlad i ett Kulturmiljöprogram. 

Miljömål 

7 övriga intressen, riksintressen 

I detta kapitel redovisas de 

kulturmiljöer och riksintressen som 

finns i Skelleftedalen. 

Leva och Bo 


Vi ska lägga mera tyngd på att bevara och 

utveckla natur- och kulturmiljövärden i staden, 

tätorterna samt dess närområden. 

Utöver miljöer pekar programmet på en lång rad enskilda 

byggnader och gårdskomplex som bör bevaras. 

Här redovisar vi några av dessa i korthet. Mer detaljerad 

information finns i Kulturmiljöprogrammet och 

berörd inventering. 

105

Anderstorpsgården 

Hedensbyn, södra 

Hedensbyn karaktäriseras i huvudsak av jordbruksbebyggelse 

med anor från 1700-tal med inslag av högreståndsbyggnader. 

Status 

– Anderstorpsgården är byggnadsminne 3 kap KML. 


Innervik - Tjärn 

Innervik och Tjärn är två byar som ligger söder om 

Skellefteå. Ett öppet, vidsträckt kulturlandskap präglar 

denna kustnära jordbruksbygd. Det öppna odlingslandskapet 

med sina karaktäristiska lador är av mycket 

stor betydelse för en varierad landskapsbild och för ett 

bibehållet rikt fågelliv. 

Status 

– Naturreservat 7 kap Miljöbalken. 

Innervik 

106


S:t Örjanskyrkan, Skelleftehamn 

Skelleftehamn 

I Skelleftehamn finns ett par kulturmiljöer som främst 

uppkom i samband med gruvindustrins efterfrågan på 

ett smältverk på Rönnskär. Området kring kyrkan med 

bostadshus från 1930-talet är uppförda av Bolidenbolaget 

inom väl avgränsade kvarter med karaktäristiska 

staket. Enhetlig bebyggelse i lummiga trädgårdar är 

kännetecknande för området. 

Väster om kyrkan ligger ett område som inte var 

planerat och uppbyggt av Bolidenbolaget. Området 

präglas av småhusbebyggelse som huvudsakligen 

uppfördes under 1920- och 30-talen. Här finns småhuskaraktären 

kvar, kompletterad med hyresfastigheter 

från 1940- och 50-talen. 

I och med stambanans utbyggnad 1912 uppfördes 

det på järnvägsområdet i Skelleftehamn ett stationshus, 

verkstadsbyggnader, lokstallar m m, byggnader. 

Dessa har än idag kvar karaktären från 1910- och 

1920-talen. 

Status 

– S:t Örjanskyrkan skydd enl. 4 kap KML. 

107

Örviken (Kulturmiljö av riksintresse) 

Den udde där Örviken i dag ligger var tidigare en ö 

vid namn Degerön. Här uppfördes 1894 en ångsåg, 

som drevs av Örviken AB fram till 1905. Såghuset fick 

sin plats vid vattnet och ett stycke därifrån byggdes 

bostadshus för anställda av olika kategorier. 

I dag finns flera bostadshus kvar från sågverksepoken. 

Maskinhuset till sågen står också kvar. Sulfitfabrikens 

byggnader, uppförda av tegel med putsade väggar 

och ornering i mönstermurat rött tegel har, trots att de 

senare byggts om i flera etapper och fortfarande används, 

väl bibehållen ursprunglig karaktär. Från samma 

period daterar sig också ytterligare arbetarbostäder och 

en förmansbostad. Trädgårdar och björkalléer sätter sin 

prägel på bostadsområdena. Till miljön hör också färjestället 

samt kajer och ett övergivet brädgårdsområde. 


Status 

– Kulturmiljö av riksintresse, AC nr 19. 

Bebyggelsemiljöer 

i Skellefteå centrum 

I Skellefteå centrum finns sex utpekade kulturmiljöer. 

Majoriteten av dessa karaktäriserar bebyggelsemiljöer 

främst från första halvan av 1900-talet och framåt 

men det viktigaste. 

Kvarteren Göta, Skandia, Tule 

och del av Aldebaran 

Kvarteren bebyggdes under 1920- och 30-talen och 

ligger väster om den gamla stadskärnan. Områdets 

karaktär är blandade villa- och flerbostadshuskvarter 

med sammanhållen nyklassicistisk bostadsbebyggelse 

med inslag av nationalromantik mot jugend. 

Vretgatan, Prästbordet 

108

Kvarteren Björnen och Ringduvan 

Kvarteren ligger väster om den gamla stadskärnan ned mot Nordanåparken och 

utgör en del av den omgivande trädgårdsstadsbebyggelsen. Utpräglad trädgårdsstadsbebyggelse 

i nyklassicistisk stil från 1920-talet. 

Kvarteren Tor, Kyrkan, Renen och Vargen 

Kvarteret Renen utgör tillsammans med kvarteren norr och söder därom stadskärnans 

östra avslutning. Områdena karaktäriseras av stadsbebyggelse från 1930-talet 

med stadskyrkan i Nygatans avslutning och Kanalskolan som Kanalgatans fondbyggnad. 

Status 

– Kyrkan, skydd enl. 4 kap KML. 


S:t Olofskyrkan 

Kvarteret Björnen 

109

Kvarteren Strömsör, Siken 

och del av Ugglan 

Trädgårdsstadskvarter med bebyggelse i blandad jugend, 

nationalromantik och 1920-talsklassicism. 

Kvarteren Ekorren, Falken, Gladan 

och del av Haren 

Områdena karaktäriseras av centrumbebyggelse som 

innehåller stadens äldsta bevarade byggnader i för regionen 

tidstypiska byggnadsstilar. Bebyggelsen i kvarteren 

spänner över hela stadsperioden från 1845 till 

1990-tal. 

Status 

– Byggnadsminnen, enl 3 kap KML, finns i kvarteren 

Falken, Ekorren och Haren. 

Markstedska gården 


Kvarteren Oden, Pantern 

och del av Oxen 

Området karaktäriseras av exempel på god 1950-tals 

arkitektur i rött fasadtegel i en väl sammanhållen centrummiljö. 

Det ungefär samtidiga byggandet har resulterat 

i en mycket homogen stadsbebyggelse med 

det röda teglet som främsta signum. 

Kvarteret Siken 

Liggande damen, Odentorget 

110

Skellefteå, västra delen 

(Kulturmiljö av riksintresse) 

Väster om stadskärnan sträcker sig längs Skellefteälven 

ett större sammanhängande område, vilket både 

kulturhistoriskt och miljömässigt utmärker sig som 

särskilt värdefullt. Området var tidigare kyrkans mark 

och domineras till stor del av den mäktiga landskyrkan, 

vars stomme är av medeltida ursprung. Området 

är Skellefteå sockens centrum sedan medeltiden. 

Brunnsgården och gården Lugnet berättar om platsens 

betydelse för bygdens kyrkliga och sociala liv under 

en lång period. (Den mäktiga landskyrkan, Gamla 

färjestället, Bonnstan - genuin karaktär, Gamla landsvägen, 

Lummig karaktär) 

Status 

– Kulturmiljö av riksintresse, AC nr 20. 

– Byggnadsminnen enl 3 kap KML: Bonnstan, majorsbostället 

Nyborg och Lejonströmsbron. 

– Landskyrkan skyddad enl 4 kap KML. 

Skellefteå museum, Nordanå 


Majorsbostället, Nordanå 

Bonnstan 

Lejonströmsbron 

111

Riksintressen 

Kultur 

Skellefteå stad, västra delen 

Beskrivning, se avsnitt kulturmiljö ovan. 

Övrig reglering. Skydd i Föp Centrum och Prästbordet. 

Byggnadsminne för Bonnstan, Nyborg och Lejonströmsbron. 

Landskyrkan enligt 4 kap KML. 

Träindustrin i Örviken 

Beskrivning, se under avsnitt Kulturmiljö ovan. 

Övrig reglering. Skydd i Föp Örviken och i detaljplan. 

Natur 

Kalkstenstjärn 

Området ligger öster om Skellefteå och består i huvudsak 

av skogsmark och en liten myr. Inom området 

finns också en liten igenväxande odlingsmark. Tidigare 

har lador och en mindre stuga funnits vid odlingen 

men dessa är nu rivna. Lägsta punkt ligger 35 meter 

över havet. 

Strax norr om reservatet finns en mängd små för länge 

sedan övergivna kalkbrott. Vid Kalkstenstjärn finns ett 

av de rikaste av Sveriges fyra kända bestånd av finnros. 

Beståndet har varit konstant i området under lång 

tid. Under senare år har finnrosen även spridit sig ut 

till omgivande åkermark. 

Vegetationen i övrigt är artrik. Här finns arter som 

ögonpyrola, vispstarr, grönkulla och norna. 

Innerviksfjärdarna 

Innerviksfjärdarna är beläget i Skellefteälvens mynningsområde 

och omfattar förutom delar av själva älvmynningen 

även norra och södra Innerviksfjärden som 

via Ytterviksfjärden står i kontakt med Bottenviken. 

Två igenväxningskärr, Ötjärn och Åviken finns också 

i området. Reservatet domineras av vidsträckta sedimentslätter 

med flera stora havsfjärdar som omges av 

en mosaik och uppodlad mark, lövrika sumpskogar, 

blandskogar, lövskogar och barrskogar. Den högsta 

punkten är Öberget som ligger 40 meter över havet. 

Ett mycket stort antal naturtyper finns inom området 

såsom grunda, mer eller mindre sötvattenpåverkade 

och igenväxta acumulationsvikar, vidsträckta strandängar, 

gråaldominerade sumpskogar, kärr, jordbruksmark, 

hällmarkskogar med mera. 

Innerviksfjärden är en av norra Västerbottens viktigaste 

häck- och rastlokaler för fåglar. Här finns en 

av landets största koncentrationer av gråhakedopping 

(25 par), häckande dvärgmås och ett stort antal 

våtmarksberoende arter. I området observeras ofta 

förbisträckande rovfåglar som blå kärrhök, fiskgjuse, 

tornfalk och fjällvråk. Fågeltorn finns vid södra Innerviksfjärden 

och Åviken. 

Nuvarande reglering; naturreservat 

Vägar 

E4, 95, 372 

Korridorer för nya sträckningar. 

Beskrivning, se avsnitt Kommunikationer. 

Järnvägar 

Tvärbanan 

Korridor för norrbotniabanan 

Beskrivning, se avsnitt Kommunikationer. 

Farleder 

Inom planområdet farleder in till hamnen i Skellefte 

hamn. 

Yrkesfiske 

Länets mest betydelsefulla område för yrkesfiske återfinns 

i Skelleftebukten. I Skellefteälvens mynningsområde 

finns länets enda så kallade terminalfiskeområde 

där restriktionerna för fiske minimerats för att öka fisket 

efter odlad lax. Därmed skonas de vilda laxbestånden. 

Skelleftebukten är av riksintresse för yrkesfisket. 

Yrkesfisket har sedan 40-talet minskat kraftigt. Fiskarkåren 

har idag hög medelålder och nyrekryteringen 

till branschen är liten. Fortsatt dålig lönsamhet gör 

att antalet fiskare sannolikt kommer att fortsätta att 

minska. 

Rennäring 

Svåra passager över väg 95 i Myckle samt E4 norr om 

Solbacken. 


Nuvarande reglering; naturreservat 

112

113 

7 övriga intressen, riksintressen

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT IDAG - Skellefteå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?