Fakta om... - IDG

HU R J O RDEN FUNK AR 

PYR AMIDERNA 

TVIL LIN GAR 

F A RTK A M E R O R 

VATTENKR AF T 

S O L B R Ä NNA 

O L J ERIGGAR 

KO R A L L RE V 

FIB E R O P T IK 

V Ä T G A S B IL AR 

MEDELT I DA S L OTT 

UNDER J O RDISK A L ABB 

Allt du behöver veta om dit t Var för blir du egentligen pig g 

sk ydd mot otäcka sjukdomar av kaf fe på morognen 

Följ med på en tidsresa och 

möt de råaste dinosaurierna 

SUCCÉ- 

TIDNINGEN! 

FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ VÅR OMVÄRLD # 4 

NY 

TIDNING! 


VÄRLDENS VETENSKAP 4/2010 

VETENSKAP NATUR & MILJÖ TEKNIK TRANSPORT HISTORIA RYMDEN 

JORDENS 

TM 

UNDERGÅNG 

LÄR DIG 

MER OM: 

KVICKSAND 

KOLGRUVOR 

SVARTA LÅDOR 

KAMERALINSER 

BENSINPUMPAR 

RADIOAKTIVITET 

GREKISKA TEMPEL 

KINESISKA MUREN 

MOUNT RUSHMORE 

SOLDRIVNA FORDON 

OPTISKA ILLUSIONER 

ENARMADE BANDITER 

SKOTTSÄKRA VÄSTAR 

ANSIKTSIGENKÄNNING 

JETSKI! 

Så funkar vattnets 

roligaste leksaker 

ALLT OM DE STÖRSTA HOTEN 

LIVETS 

MIRAKEL 

Så utvecklas ett foster till ett 

välskapt barn på nio månader 

VATTNETS 

KRETSLOPP 

Därför måste vi vara extra rädda 

om den blöta källan till våra liv 

Algoritmerna 

bakom en sökning 

GOOGLES 

HEMLIGHETER 

SNABBAST 

AV ALLA 

Så står sig djurrikets kvickaste 

mot varandra – och Usain Bolt 

975 

ROLIGA SVAR 

OCH FAKTA 

www.vetenskap.tv 

TIDSAM 4492-04 

0 4 

79 SEK 

7 3 8 8 4 4 9 2 0 7 9 0 1 



SÅ FUNKAR 

SPRÄNGÄMNEN 

Vi berättar allt du någonsin velat veta 

om allt från dynamit till naturliga explosioner 

JAKTEN PÅ 

EN NY JORD 

Så letar forskarna efter planeten 

att fly till om jorden går under 

LÄR DIG 

MER OM 

■ ELPISTOLER 

■ HIEROGLYFER 

■ FLIPPERSPEL 

■ BAGAGEHANTERING 

■ VÄ R M E B Ö L J O R 

■ ÄDELSTENAR 

■ NANOTEKNIK 

■ VÄ DE R K VA R NAR 

■ SOLCELLER 

■ TVÄTTMASKINER 

■ RUSTNINGAR 

■ HJÄRTOPERATIONER 

ÅK BIL I 

1600 KM/H 

Brutal ingejörskonst bakom 

nya världsrekordet på land 

ARGUMENTEN FÖR OCH EMOT ■ HISTORIEN BAKOM 

K ATA STROFERNA ■ SÅ FUNKAR REAKTORN 

SÅ FUNKAR 

LUKTSINNET 

Varför får vissa dofter dig att 

vilja kräkas, andra att äta 

LÄR KÄNNA 

DINA NERVER 

Ditt nervsystem är din autopilot 

– dags att förstå hur det funkar! 

ALLT OM 

VULKANER 

Därför var utbrottet på 

Island bara början 

R A K E T PÅ 

RYGGEN 

Så blev sci-fi-drömmen 

äntligen verklighet 

A L LT O M 

BIG BANG 

Så här har 

du aldrig sett 

skapelsen förut 

925 

ROLIGA SVA R 

O C H FA K TA 


79 SEK 

VETENSKAP SÅ LEVER NATUR & MILJÖ TEKNIK TRANSPORT HISTORIA RYMDEN 

COLOSSEUM DELFINER 

Så fungerade och byggdes Följ med hem till ett av 

antika Roms största stolthet. jordens intelligentaste djur 

VÄRLDENS VETENSK AP 3/2010 

HANGAR- 

FARTYG 

SUCCÉ- 

TIDNINGEN! 

Följ med ombord på skeppen 

som är som städer på vatten 

SÅ BILDAS 

GROTTOR 

Vi berättar hur dessa 

naturfenomen uppstår 

L Y X I G A 

PRIVATJET 

Här är modellerna för 

(nästan) alla plånböcker 

MIKRO- 

MONSTER 

Möt de otäcka pyttedjuren som 

vill äta upp din hud om natten 


982 

ROLIGA S VA R 

OCH FAKTA ! 

GR AT IS FILM 

PÅ KÖ P ET! 

ALLT OM 

LASER 

50-åringen som är mer 

aktuell än någonsin 

LÄR DIG 

MER OM: 

B L ÅVA L E N ■ 

SUPERBILAR ■ 

OLJEBILDNING ■ 

MAMMUTAR ■ 

FYRHJULSDRIFT ■ 

BLODKÄRL ■ 

DYGNSRYTMEN ■ 

K E M T V Ä T T A R ■ 

BAKSMÄLLOR ■ 

FRIHETSGUDINNAN ■ 

KUNGSÖRNAR ■ 

ÅRSTIDERNA ■ 

LÖGNDETEKTORER ■ 

IMA X-BIOGRAFER ■ 

INUTI 

HJÄRNAN 

SÅ FUNGERAR 

JORDENS MEST 

AVA NCERADE 

SKAPELSE 

Varsågod, testa på 

succétidningen gratis! 

Detta är en pdf med några artiklar från Världens Vetenskap, 

Sveriges enda riktiga Illustrerade Vetenskapstidning. 

Skicka gärna vidare den till vänner och bekanta! Om du gillar 

det du läser kan du testa två nummer för bara 49 kronor. 

Surfa in på: idg.se/1.349603 och läs mer! 

NY 

TIDNING! 

FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ VÅR OMVÄRLD 


E X T RE M T 

V ÄDE R 

Där för uppstår tsunamis, åsk väder, 


orkaner och översvämningar 

L ÄR DI G 

M E R O M : 

S ÅSK A P AS 

3D - F I L M E R 

Tyckte du Avatar 3D var cool Så här 

skapades den och andra mästerverk 

9 3 6 

R O L I G ASV A R 

O C H F A K T A 

Andreas Leijon 

Chefredaktör, leijon@idg.se 

SÅ F UNK A RE N 

J O RDB ÄV N I N G 

Lager för lager i jordskorpan 

+ världens värsta katastrofer 

LY XKRYSSARE 

Häng med ombord på världens 

störst a pas s agerar far tyg 

DITT 

I M M U N F Ö R SV A R K O F F E I N 

M O N ST ER 

FRÅN FÖRR 

Upptäck tidningen 


79 SEK

Finurliga frågor och förbluffande fakta 

Varför blir 

äpplen bruna 

när man skär 

dem i bitar 

n I äpplen och många andra frukter finns 

ett enzym som heter tyrosinas, men även 

järn, som innehåller fenol. När man skär ett 

äpple i klyftor reagerar fenolen med syret i 

luften – det kallas oxidering. 

Tyrosinasenzymet snabbar upp reaktionen. 

Processen går långsammare om man 

tillsätter citronsaft, som sänker pH-värdet 

och får enzymet att sluta arbeta. 

Varför bränner sig 

inte eldslukare 

n Förberedelser är jätteviktiga och det gäller att alltid sätta säkerheten främst om eldslukare ska klara sig utan skador. Det 

finns tre faktorer som alla som slukar eld fokuserar på: typen av bränsle som används, teknik och vindriktning. Den första är 

en av de viktigaste, för om man väljer vätska med låg flampunkt, som till exempel alkohol, så kommer det att bli väldigt svårt 

att kontrollera elden, även vid låga temperaturer. 

Eldslukarna använder sig oftast i stället av någon fom av paraffin, som har en relativt säker flampunkt. Eldslukning kräver 

också mycket övning innan man kan göra det rätt, utan att skada sig. När eldslukare sprutar ut eld har de vätskan i munnen 

och sprutar ut den som ett moln över till exempel en tänd fackla så att det bildas en stor eldpuff. Det är extremt viktigt att de 

andas rätt eftersom det är lätt att skada lungorna om man andas in rök, eld eller vätska. Vindriktningen måste alla eldslukare 

också hålla noga reda på, så inte elden blåser tillbaka, rakt i ansiktet på dem. 

06 | Världens Vetenskap 

© Luc Viatour 

Varför finns 

det allt 

färre bin 

n Det beror på vilka arter av bin vi talar 

om. Honungsbin har drabbats av flera 

parasiter, bland annat varroa-kvalster, 

den lilla kupskalbaggen, Aethina tumida 

(som inte finns i Sverige), och ett antal 

olika virussjukdomar, som alla har påverkat 

binas hälsa och produktiviteten i 

kuporna. 

Det har också varit en del skriverier 

om CCD, Colony Collapse Disorder, som 

innebär att arbetsbina plötsligt försvinner 

från bikupan, vilket får till följd att hela 

bisamhället kollapsar. En del menar att 

det beror på parasiter eller virus, men 

den troligaste förklaringen är att det är en 

kombination av olika faktorer där den 

ökade användingen av olika 

insektsbekämpningsmedel spelar en 

stor roll. 

En hel del humle- och getingarter har 

också minskat i antal, vilket främst beror 

på att den miljö de lever i förändrats. De 

arter som lever i dikesrenar och åkrar 

eller i andra speciella miljöer de som är 

mest utsatta. 

www.Vetenskap.TV

Vilken är den hårdaste 

formen av plast 

n De hårdaste formerna av plast är 

sådana som blandats med andra 

material. Ganska nyligen lyckade en 

grupp forskare i indiska Bangalore för-’ 

stär ka plast med nano-diamant (små 

bitar av diamant som inte syns annat än 

i mikroskop) och olika kolfiberrör. 

Polykarbonater, som är en typ av 

värmeresistent plast, används ofta till 

exempel i skottsäkert glas (som du kan 

läsa mer om på sidan 76). 

En av de mjukaste formerna av plast 

är polymer baserad lera, som även kan 

finnas i flytande form. 

Varför dallrar gelé 

n Gelé är en halvflytande massa som 

innehåller gelatin. Gelatin tillverkas av 

proteiner i hud och ben – det är med 

andra ord ingenting för vegetarianer. 

Molekylerna i gelatin är sammanflätade 

in tredubbla spiraler. När de 

blandas med hett vatten löser det upp 

kopplingarna mellan spiralerna så att de 

lindas upp och blir till långa trådar. När 

vattnet svalnar börjar spiralerna formas 

på nytt och länkas samman på alla sätt. 

Processen bildar långa molekylkedjor, 

genom hela gelémassan. Vattnet fångas 

in i mellanrum i spiralerna och det är vad 

som får gelén att dallra. 

Är eld gas, 

vätska eller ett 

fast ämne 

n Eldslågan är den del av elden 

som vi kan se och känna. Eld är inte 

någon form av material, men det är 

däremot det som brinner. För att en 

eld ska kunna brinna krävs det 

värme, syre och bränsle. När de tre 

kombineras uppstår en kemisk 

reaktion som producerar nya 

ämnen. Till exempel bildar trä som 

brinner träkol och en gas som består 

av kol, väte och syre. När gasen 

hettas upp bryts den ner och bildar 

olika ämnen, till exempel vatten, 

koldioxid och en hel del annat. 

Eldslågan som gaserna ger 

upphov till frigör energi i form av ljus 

och värme. Färgen på lågan beror 

på hur varm den är och vilket ma terial 

som brinner. Forskare kan 

analysera ljuset från eldslågor med 

hjälp av spektroskop och avgöra 

vilka ämnen som ingår i materialet. 

Varför går man i sömnen 

n Som det mesta som har med hjärnan 

att göra finns det inga exakta svar på 

vilka mekanismer som får oss att gå i 

sömnen, men det har ändå utförts en 

del intressant forskning inom området. 

Sömncykeln har flera steg som kan 

delas in två olika gruppper beroende 

på om den sovande har snabba 

ögonrörelser eller inte. Den ena kallas 

REM-sömn (snabba ögonrörelser) eller 

parasömn och den andra, djupare 

sömnen kallas non-REM-sömn eller 

ortosömn. Man har upptäckt att all 

fysisk aktivitet, inklusive att gå i 

sömnen, sker under ortosömnen. 

Man tror att vi går i sömnen när 

normala fysiska processer startas vid 

helt fel tillfälle. Forskning har visat att 

det kan vara genetiskt betingat, det vill 

säga att tendenser att gå i sömnen 

kan vidarebefordras från föräldrar till 

barn. 

Barn går oftare i sömnen än vuxna, 

men det kan bero på att barn har 

längre perioder av djupsömn. Flera 

undersökningar har också visat att 

beteendet kan kopplas till stress, feber 

och sömnbrist. 

Det finns en signalsubstans i hjärnan 

som kallas GABA, gammasmörsyra, 

som hindrar viss aktivitet i hjärnan. 

Forskare har spekulerat att en brist på 

den signalsubstansen eller att systemet 

inte har utvecklat den i tillräcklig 

mängd, som hos barn, kan vara en 

bidragande faktor. 

www.vetenskap.TV 

Världens Vetenskap | 07

Finurliga frågor och förbluffande fakta 

Varför sover 

fladdermöss 

uppochner 

n Delvis beror det på att de inte kan 

gripa tag i saker med sina händer, så 

de använder fötterna i stället. Men de 

små, tunna fötterna skulle inte kunna 

bära deras vikt om de stod på dem. 

Fladdermöss kan inte heller lyfta från 

marken som fåglar gör. När de hänger 

uppochner kan de använda gravitations 

kraften för att komma upp 

snabbt i luften, men det är även ett sätt 

att skydda sig mot rovdjur. 

Hur värms maten 

upp i mikron 

n Mikrovågor är en form av elektromagnetiska 

vågor, precis som andra 

radiovågor. I mikrovågsugnen bombarderas 

maten med elektromagnetiska 

vågor, vilket hettar upp vattenmolekylerna 

inuti den. Det ger tillräckligt med 

värmeenergi, som överförs och värmer 

upp de andra molekylerna i maten. 

Hur 

mäter man 

decibel 

n Vad som gör vissa ljud högre än annat är hur mycket 

energi som går åt till att åstadkomma det. Ljudnivån. Hur 

högt ljudet faktiskt är, mäts och beskrivs i decibel. Då 

använder man en decibelmätare. 

Ljud är en vibration som passerar från en molekyl till en 

annan. När vibrationen når vårt öra konverteras den till 

ljud i hjärnan så vi kan tolka vad det är. Ju större vibration, 

desto högre uppfattar vi ljudnivån. En decibelmätare 

innehåller en mycket känslig mikrofon som fungerar 

ungefär som vår trumhinna. Den mäter hur stora 

vibrationer som orsakas av ljudvågorna. Sedan 

konverteras den mätinformationen till en elektrisk signal 

som ger utslag och visar nivån i decibel. I grunden 

innebär det att om mikrofonen vibrerar mycket, så blir 

decibeltalet högre. 

På svenska scener får ljudet i genomsnitt inte överstiga 

100 decibel (dB), och endast vid enstaka tillfällen komma 

upp i 115 decibel. 

Minns fiskar inte 

mer än tre sekunder 

och hur vet vi det 

n Det här är en seglivad myt, som inte 

är sann. Fiskar minns mycket bättre än 

vi tror. Det har utförts flera studier som 

bevisar den saken. 

Ett av dem utfördes i januari 2009, 

när forskare vid Technion-institutet i 

Israel lyckades lära fiskar, som fångats 

in för experimentet, att komma när de 

hörde ett visst ljud som innebar att det 

var matdags. 

Fiskarna kom ihåg ljudet flera 

månader senare. Så fort de hörde 

ljudet kom de tillbaka, fast de hade 

släppts ut i havet då. 

Hur långt 

bort kan vi 

se i rymden 

n Ju längre bort i rymden vi tittar, desto 

längre bakåt i tiden ser vi. Det tar tid för 

ljuset att färdas tvärs över universum 

och gör att det finns en gräns för vad vi 

kan se. Bland annat innebär det att vi 

aldrig kommer att kunna se vissa delar 

av universum för att de ligger för långt 

bort. Även om ljuset rör sig mot oss, så 

utvidgas universum i en mycket 

snabbare takt. Det enda som vi vet är 

snabbare än ljuset är faktiskt universums 

egen expansion. 

Man tror att universum är cirka 13,7 

miljarder år gammalt och vi kan bara se 

ljus som färdats så länge. Det mest 

avlägsna objekt man hittat i rymden är 

GRB 090423, en gammablixt (stark och 

koncentrerad gammastrålning från en 

enda punkt) som upptäcktes 2009. Den 

orsakades förmodligen av en stjärna 

som kollapsade när universum bara var 

600 miljoner år gammalt. Ljuset vi ser 

från den har färdats genom universum i 

13 miljarder år, men vi ser den 

fortfarande som om den befann sig 36 

miljoner ljusår bort. 

Under de 13 miljarder år fotonerna 

från GRB 090423 har färdats mot oss 

har avståndet till den ökat till 46 miljarder 

ljusår. Men det ökande avståndet 

minskar frekvensen på den elektromagnetiska 

strålningen och färgen drar 

mot den röda delen av ljusspektrat, så 

kallad rödförskjutning. 

© NASA 

08 | Världens Vetenskap www.vetenskap.TV

Tigern kan snart gå 

samma öde till 

mötes som sin 

sabeltandade 

förfader. 

© claudiogennari 

Upptäcks det fler nya djurarter 

än det antal som dör ut 

n Tigern har just flyttat upp till toppen 

av listan på hotade djurarter, samtidigt 

som Histiophryne psychedelica, en 

mönstrad grodfisk, just har upptäckts. 

Runt om i världen hittas fler nya arter 

varje år än det utrotas. Fast de ”nya” 

växterna och djuren har oftast funnits i 

miljoner år, men människan har bara 

inte hittat dem förut. Många är också 

Biologisk mång fald – 

varför är det så viktigt 

n Biologisk mångfald handlar om 

variationerna i livet på jorden. Där ingår 

alla arter från blåvalar till de minsta 

bakterier och även de genetiska 

skillnadena mellan dem. Det handlar 

också om alla varianter av ekosystem, det 

vill säga livsmiljöer där organismer finns. 

Till exempel korallrev, grässlätter och 

regnskogar. 

Utan den biologiska mångfalden skulle 


varianter på redan existerande arter och 

inte nya arter som har utvecklats. 

Totalt har 1,5-2 miljoner arter 

beskrivits av forskare, av de mellan 10 

och 30 miljoner arter som lever på 

jorden idag. Cirka 16 000 nya växter 

ooch djur presenteras för första gången 

varje år. 

Den uppskattade hastigheten som 

vi varken ha frisk luft eller vatten, inga 

resurser till mat eller medicin, inga 

naturliga skydd mot naturkatastrofer som 

översvämningar och klimatförändringar. 

I den biologiska mångfalden ingår allt 

liv på jorden, även människan. Vår hälsa, 

vår försörjning och vårt välbefin nande 

hänger på att vi kan se till att den biologiska 

mångfalden bibehålls och 

befinner sig i balans. 

djurarter försvinner är 10-100 gånger 

större än den borde vara. Det innebär 

att ett väldigt stort antal arter riskerar 

utrotning. 

Idag finns det cirka 17 000 arter som 

är direkt utrotningshotade. De flesta av 

dem är ryggradsdjur (fiskar, kräldjur, 

fåglar och däggdjur). 

Hur fungerar 

smärtstillande 

medicin 

n Alla upplever smärta på olika sätt, 

beroende på hur svår skadan eller 

smärtan är. Upplevelsen av smärta 

hänger också samman med vårt 

allmänna hälsotillstånd och hur hög 

smärttröskel vi har (den varierar väldigt 

mycket mellan olika människor). När vi 

känner smärta skickar nervändarna 

signaler till hjärnan via nerverna i 

ryggraden. Hjärnan tolkar sedan hur 

stark smärtan är. 

Det finns två typer av vanliga 

smärtstillande medel som fungerar på 

lite olika sätt. I den första gruppen ingår 

ibuprofen och paracetamol, som 

blockerar prostaglandin, substanser i 

kroppen som bland annat vidgar 

blodkärl och ökar smärtnervernas 

funktion vid inflammationer, 

Prostaglandiner styr också kroppstemperaturen. 

När prosta glandinet 

blockeras minskar svullnader och 

smärta. Den här typen av mediciner 

används vanligtvis för lättare smärta, 

men vid alltför svåra smärtor fungerar 

de inte. 

Det finns flera olika typer av 

smärtstillande inom den här gruppen. 

De som innehåller ibuprofen hjälper ofta 

mot inflammationer och används till 

exempel vid reumatiska smärtor eller 

lättare led- och muskelskador. 

Paracetamol är ett så kallat 

analgetikum som tillfälligt ta bort smärta 

och feber. Smärtstillande medel som 

innehåller acetylsalicylsyra, till exempel 

Bamyl eller Treo fungerar på samma 

sätt som de andra, men ger små 

blödningar i magslemhinnan och ska 

inte tas av människor med magsår, barn 

och kvinnor som vill bli gravida. 

Den andra typen av smärtstillande 

preparat innehåller morfin eller kodein 

(narkotikaklassade) som blockerar 

smärtsignalen i ryggraden och hjärnan. 

De är till för svåra smärttillstånd och 

skrivs ut av läkare. Det finns en del 

preparat som kombinerar de båda 

metoderna att hantera smärta, till 

exempel Panocod och Citodon som 

innehåller kodein och paracetamol. 


transport 

Hangarfartyg 

FAKTA 

F/A-18C/D Hornet 

Kategorier 

Extrema fordon 

I luften 

På räls 

På väg 

Till sjöss 

Framtidsfordon 

Allmänt 

FAKTA 

E-2 Hawkeye 

Denna månad i 

TRANSPORT 

Den här gången ger vi oss 

både ut till havs, på vägarna 

och upp i luften. Vi börjar att 

ta en tur med världens 

största hangar fartyg, som 

du ser här intill. På sidan 32 

hittar du framtidens bilar 

– som finns redan idag (för 

den som har råd). Vi avslutar 

i luften, först med ett av de 

nyaste och mest exklusiva 

privatjetplanen och övergår 

till stealth-planen, som inte 

syns på radar. Du hittar det 

på sidan 38. 

Multifunktionellt plan för 

attack och spaning. 

Kostar: 220 miljoner kronor 

Maxhastighet: Mach 1,7+ 

Motorer: 2 st F404-GE-402 

turbofläktmotorer 

Maxhöjd: 15 200 m 

Radie för stridsuppdrag: 

2 000 km 

Taktiskt varningsystem med 

avancerad radar. 

Kostar: 610 miljoner kronor 

Maxhastighte: 552 km/tim 

Motorer: 2 st Allison 

T-56-A427- turbopropmotorer 


Besättning: 5 

32 Superbilar 

XX XXXX 

36 Lyx i luften 

Hangarfartyg 

38 Stealthflygplan 

TRANSPORT 

26 Hangarfartyg 

30 Fyrhjulsdrift 

32 Superbilar 

36 Lyxhotell i luften 

38 Stealthflygplan 

Livet på ett hangarfartyg kan vara lika händelserikt 

som utmattande. Trots att de är så stora har allt sin 

plats och alla sin uppgift 

Hangarfartyg blir inte mycket större än den 

amerikanska flottans atomdrivna Nimitz-klass. 

Flygdäcket täcker en yta på nästan tvåtusen 

kvadratmeter och är 363 meter långt. 

Flygdäcket på USS Abraham Lincoln är faktiskt större än 

Chrysler Building i New York. Förutom det imponerande 

formatet har hangarfartygen också en strategisk betydelse. De 

är mobila flygbaser för ett antal olika attack- och jaktplan och 

har en besättning på mer än 5 000 personer. Hangarfartygen 

kan skickas ut på internationellt vatten överallt i världen. Till 

skillnad från de flygbaser som USA har i andra länder behöver 

de varken tillstånd för landning eller inflygning. 

Trots att de verkar kunna klara sig gott och väl på egen hand, 

så följs de ofta åt av andra, mer smidiga fartyg i en stridsgrupp, 

vilket ger extra skydd, taktiska möjligheter och leveranser till 

fartyget. 


”När ett budskap om en kris någonstans når 

Washington är det inte konstigt att alla frågar vilket 

hangarfartyg vi ska skicka” 

USA:s före detta president Bill Clinton 

Visste du 

Nimitz-klassen är döpt efter Chester Nimitz, befälhavare för USA:s Stillahavsflotta under andra världskriget 

FAKTA 

EA-6B Prowler 

Stör ut fiendens radar, 

elektronik och kommunikation. 

Kostar: 395 miljoner kr 

Maxhastighet: 920 km/tim 

Motorer: 2 st Pratt & Whitney 

J52-P408-motorer 



1 840 km 

Atomkraft i 

Nimitz-klassen 

Hangarfartygen i Nimitz-klassen 

drivs med hjälp av två små tryckvatten 

reaktorer. Reaktorerna ger 

kraft till fartygets fyra ångturbiner, 

som sätter fart på de fyra fembladiga 

propellrarna. Ångturbinerna driver 

också generatorer som producerar 

elektricitet till allt annat ombord. 

Med hjälp av kärnreaktorerna kan 

fartyget komma upp i sin 

topphastighet, 30 knop. 

Inuti reaktorkärnan frigörs en 

enorm mängd fissionsenergi när 

atomkärnor av uran (isotopen u-235) 

klyvs i två delar. 

I varje reaktor finns två separata 

kylningssystem. I båda systemen 

används vatten som kylmedium. 

Det primära systemet har en 

ledning genom själva reaktorhärden. 

Energin från fissionen hettar upp 

vattnet i ledningen till cirka 480 

grader Celsius, men det sker under så 

högt tryck att vattnet aldrig kan koka. 

Ledningen med det upphettade 

vattnet går sedan vidare till 

ånggeneratorn och genom 

vattentanken i det sekundära 

systemet. Det primära systemet är 

helt slutet, men hettan från ledningen 

får vattnet i det sekundära systemet 

att förångas. Vattenångan driver 

turbinerna, som i sin tur ger kraft till 

generatorn och el till fartyget. 

Ångan från turbinerna kyls ner och 

kondenseras till flytande form igen. 

Sedan börjar processen om på nytt. 

Eftersom båda systemen är helt 

slutna – det är bara värmeenergi som 

passerar mellan dem – stannar den 

radioaktiva strålningen kvar i 

reaktorhärden och läcker inte ut. 

Reaktorerna behöver inte få nytt 

bränsle mer än vart 25:e år och kan i 

stort sett färdas vart som helst. När 

bränslet måste fyllas på tar man ut det 

använda kärnbränslet ur reaktorhärden 

och ersätter det med nytt. 

FAKTA 

F/A-18E/F Super Hornet 

Attack- och jaktplan. Används 

ofta för att eskortera jaktplan 

och för spaningsupprag. 

Kostar: 433 miljoner kr 

Maxhastighet: Mach 1,8+ 

Motorer: 2 st F414-GE-400- 

turbofläktmototrer 



2 346 km 

FAKTA 

SH-60 and MH-60 

Seahawk-helikopter 

Två motorer, medeltunga lyft, 

anv. för transport och attack 

Kostar: mellan 46 och 76 

miljoner kr 

Maxhastighet: 333 km/tim 

Motorer: 2 st T700-GE-700- 

eller T700-GE-701C-motorer 

Besättning: 3-4 

Radie: 600 km, men med 

lufttankning är den närmast 

obegränsad 

5. Ånggenerator 

Värmen från kylmediet i det primära 

systemet hettar upp vattnet i det 

sekundära systemet. Vattnet förångas 

och driver en turbin, som i sin tur driver 

generatorn. Ångan kyls ner, 

kondenseras till vätska och återgår till 

tanken där det hettas upp på 

nytt av det primära systemet. 

4. Strålskydd 

Allt radioaktivt material 

omges av ett betongskal, 

som skyddar mot den 

farliga strålningen. 

6. Ånga 

Ångan från det sekundära systemet 

driver turbinen, som i sin tur driver 

elgeneratorn. 

8. Turbin 

Ångan får turbinaxeln att rotera, 

vilket driver generatorn som 

producerar el. Tryckvattenreaktorerna 

på fartyget ger så 

mycket el att det skulle räcka till 

100 000 människor. 

Plats för 85 flygplan 

Det finns cirka 85 flygplan ombord på ett hangarfartyg i Nimitz-klassen. De olika 

typerna av plan kan attackera fiendeplan eller mål på marken, störa radartrafik, 

varna för taktiska operationer i förväg och attackera ubåtar. 

Även om flygdäcket är stort får inte alla planen plats där. De flesta finns i 

fartygets hangarer. Mer än 60 plan får plats två däck ner, i ett tre däck högt 

utrymme som tar upp mer än två tredjedelar av fartygets längd. 

3. Reaktor 

Reaktorn använder 

uran för fissionen som 

äger rum inuti den tätt 

tillslutna reaktorhärden. 

Det frigör 

enorma mängder 

värme som överförs till 

kylmediet. 

1. Kylpump 

Ser till att kylvatten 

cirkulerar runt 

reaktorn och 

ånggeneratorn. 

2. Tryckvatten 

Vattnet i systemet 

hålls under så högt 

tryck att det inte kan 

koka. 

7. 

Kondensator 

Kyler ångan som 

återgår till vätska. 

Vattnet leds sedan 

tillbaka till ånggeneratorn 

där det 

hettas upp på nytt. 



transport 

Hangarfartyg 

Flygplanen bor under däck 

Hangarerna används för underhåll och förvaring av 

ungefär hälften av flygplanen. Resten befinner sig 

antingen i luften eller står uppställda på flygdäcket. 

De olika hangarerna skiljs åt av ståldörrar. Det är en rest 

från andra världskriget och kamikaze-attackerna på 

USA:s flotta och ska minimera skadorna och avgränsa 

elden om det börjar brinna. Speciella flyghissar 

transporterar planen mellan hangarerna och 

flygdäcket. Hangarfartygen i Nimitz-klassen, som USS 

Abraham Lincoln, har fyra höghastighetshissar mellan 

däcken. Var och en rymmer två F/A-18-jetplan. Det tar 

inte mer än ett par sekunder att få upp åtta extra plan på 

flygdäcket. 

”Fartygen i Nimitz-class måste ha 

med sig tillräckliga förråd för att 

klara tre månader till havs” 

Hur det ser ut inuti USS Abraham 

Lincoln visas på bilden nedanför. 

Plats på däck! 

Det finns två ramper på 

flygdäcket för CATOBARsystemet 

(katapultstart 

och stoppsystem vid 

landning) . Med hjälp av 

det kan flera plan starta 

och landa samtidigt. 

Minimalt manskapsutrymme 

Besättningen bor vanligtvis väldigt trångt i 

trevåningskojer. Man delar ofta utrymme, 

toalett och dusch med upp till 60 personer som 

trängs i de branta, nästan vertikala trapporna 

(lejdarna) och virrvarret av smala korridorer. 

Finns det någon läkare ombord 

Ja. Sjukavdelningen finns under hangardäcket för att patienterna 

snabbt ska kunna tas dit. Det är också ett brandskyddat och 

relativt stabilt område för operationer. Nimitz-klassen har både 

operationssal och intensivvårdsavdelning. 

Full fart framåt! 

Ånga från två 

kärnreaktorer driver 

de fyra propellrarna 

av brons som nästan 

är 10 meter i diameter 

och väger 30 ton 

styck. Fartyget kan komma upp i en 

hastighet på 30 knop (drygt 60 kilometer i timmen). Överhänget 

och den rundade fören ger extra flytkraft och gör den mer 

lättmanövrerad. Formen ska också underlätta flygstarter. 

De servar 5 000 personer… 

Samtidigt som flygpersonalen på 2 480 personer 

är upptagna med flygplanen tar resten av de 

3 200 personerna i besättningen hand om allt 

från underhåll av kärnreaktorerna till 

matlagning och disk. 

Fartygen i Nimitz-klassen måste ha med sig 

tillräckligt med mat och förbrukningsvaror för 

att klara tre månader till sjöss. Ombord finns ett 

antal kök och matsalar som serverar tre mål om 

dagen till alla ombord. Vatten tar man däremot 

från havet. Fartygen har egna avsalt ningsanläggningar 

som ser till att det finns en och en 

halv miljon liter färskvatten ombord. 

När besättningen inte arbetar kan de till 

exempel titta på tv i de små gemensamma 

utrymmen som runt 60 personer delar på. De 

kan också ringa hem via någon av de satelllittelefoner 

som finns uppsatta. 

Fartyget har också en egen tidning, ett 

postkontor och till och med ett eget 

postnummer. 

Det finns även en sjukavdelning, tandläkarmottagning, 

affärer, tvättstugor, ett bibliotek 

och en frisersalong. 

Färgerna berättar vad 

folk gör på däck 

Västar i olika färger talar om va 

olika personerna på flygdäcke 

De vita är säkerhetspersonal, b 

flygtekniker, gröna hanterar 

katapultstart och landing, gul 

sköter start- och landningsford 

och bruna västar, som bärs av 

piloterna. 


5 FAKTA 

OM... 

Folk på 

Flygdäcket 

Top gun-piloterna 

Som om det inte vore 

1 krångligt nog att landa i 240 

km/tim på öppna havet… De 

extrema g-krafterna vid 

landningen utgör en enorm 

påfrestning för piloterna. 

Katapultskötarna 

Personalen som sköter den 

2 ångdrivna katapulten måste 

utföra en mängd beräkningar 

och inställningar så att planen 

får tillräcklig fart för att lyfta. 

AGO stoppar planen 

AGO-personalen ser till att 

3 landningsbanan är fri, men de 

ställer också in rätt motstånd 

på stålkablarna, så att varje 

plan stannar där det ska. 

Lila står för flygbränsle 

Den lila färgen bärs av 

4 personal som har hand om 

flygbränsle. De måste snabbt 

kunna hantera stora mängder 

extremt lättantändligt bränsle 

på flyg- och hangardäcken. 

Brandmännen 

Den rödklädda brandpersonalen 

hanterar all 5 

krasch- och räddningsutrustning 

De räddar personalen på 

flygdäck om något händer och 

tar hand om bränsleläckor. 

Visste du 

Atomdrivna hangarfartyg kan gå hur långt som helst, men andra drar drygt 1,3 liter per meter 

”Ön” 

Tornet är nästan 50 meter högt och en 

tiondel så brett som flygdäcket där 

utrymme är en bristvara. Det är 

fullpackat med radar- och kommunikations 

antenner som kan hålla reda på 

var resten av flottan finns, upptäcka 

inkommande hot och ta emot 

TV- och satellitsändningar. 

Så bor 

befälhavaren 

Befälhavarens hytt 

fungerar också som 

kontor. Den är 10 x 10 

meter, lyxigt jämfört 

med besättningens 

hytter. Han är, förutom 

en och annan gästande 

amiral, den ende i 

besättningen som har 

egen toalett. 

Ledningen i tornet 

I kontrollrummet i flygledartornet (Pri-Fly) sitter flygledaren. Han ser ut över 

däcket, men också över en mängd radar- och gps-skärmar samtidigt som han 

styr det väloljade maskineriet med starter och landningar, manövrar på 

flygdäcket och de plan som befinner sig i luften nära fartyget. 

Strax under finns bryggan. Det är däcksofficerarnas plats. De arbetar i 

fyratimmarsskift och utses av befälhavaren (kaptenen). Däcksofficerarna 

finns alltid på plats när fartyget är under gång och ansvarar för alla säkerhetsoch 

operativa beslut inom allt från navigation till kommunikation. I närheten 

av bryggan finns också den datoriserade stridsledningscentralen där 

taktikofficerare tar fram underlag och realtidsinformation för att underlätta 

befälhavarens beslut vid försvars- och anfallssituationer. 

Den gula gruppen 

Den gula gruppen ger understöd till 

flygverksamheten. Där ingår en 

mobil kraschkran, som flyttar bort 

hinder från landningsbanan, 

gaffeltruckar, dragfordon och den 

enhet som hanterar start av 

jetmotorerna. 

Hangarfartyget 

inifrån och ut 

USA har världens största hangarfartyg 

© John Batchelor / www.johnbatchelor.com 

d de 

t gör. 

lå är 

a 

on 

Landa på ett frimärke 

Trots att flygdäcket är så stort har hangarfartyget 

begränsat utrymme och planen kräver 

maskinellt stöd vid start och landning. 

Flygplanen dras på plats med speciella fordon 

när de är tankade och missilerna är på plats. Vid 

starten går fartyget upp i vind. Vinden ger planen 

extra lyftkraft, tillsammans med den ångdrivna 

katapulten “Fat Cat” får de 30 ton tunga planen 

tillräckligt med fart. Fyra plan per minut kan 

lyfta från fartyget. 

När planen kommer tillbaka handlar det 

verkligen om att landa på ett frimärke mitt i öppna 

Bomber och missiler 

Förvaras i magasin och transporteras till däcket under 

flygdäck i speciella bombhissar. Sedan lastas de på 

vagnar och körs till flygplanshissarna. 

Personal på flygdäcket 

havet. Vid landningen har de 3,5 centimeter tjocka 

stålkablar till hjälp. Kablarna går tvärs över däcket 

drygt en decimeter upp, ungefär var 10:e meter. De 

sitter fast i hydrauliska cylindrar. När en krok 

längst bak under planet hakar i kabeln trycks 

kolvar ner i de vätskefyllda cylindrarna. Ju längre 

ner kolven trycks desto mer energi absorberar de. 

Till slut får de planet att stanna helt. 

Mindre plan och helikoptrar använder inte 

CATOBAR-systemet. En ramp i änden av däcket 

används av de plan som inte behöver komma upp 

i hög hastighet för att lyfta. 

apterar dem manuellt 

‘ i planen. 



Vetenskap 

Nervsystemet 

Denna månad: 

Vetenskap 

I Hollywood tittar aldrig de 

coola grabbarna på 

explosioner. De går bara 

iväg, tänder en cigg, säkrar 

vapnet och justerar sol glasögonen. 

Många av oss 

andra, som varken är 

actionhjältar eller särskilt 

coola, blir förtjusta som små 

barn när saker flyger i luften. 

Om du tillhör den senare 

kategorin, bläddra till sidan 

52 där vi testar världens starkas 

te sprängämnen – farligt, 

men ack så härligt! 

44 Luktsinnet 

47 Hjärtoperationer 

Nerv- 

Kategorier 

Biologi 

Kemi 

Fysik 

Allmänt 

systemet 

Hur smart och bra du än är, så är du mest 

en samling av relativt obegåvade celler 

Som i vilken organisation 

som helst hänger 

framgången på att de 

olika delarna kan 

kommunicera. I kroppen 

kan man säga att du är den här 

kommunikationen, eftersom det är vad 

som gör dig till en fungerande och 

tänkande varelse. Ditt inbyggda 

kommunikationsnät, nervsystemet, 

uppfattar omvärlden, ser till att alla 

kroppsdelar fungerar tillsammans och 

formar de tankar som gör dig till en unik 

individ. 

Nervsystemet består av hundratals 

miljarder specialiserade celler som 

kallas neuroner. En vanlig neuron består 

av en cellkärna med utväxter som kallas 

dendriter och en lång tråd som kallas 

axon. Axon skickar signaler till andra 

neuroner och muskelceller, medan 

dendriterna tar emot signaler från andra 

neuroner och sensoriska celler. Ett axon 

från en neuron kan sträcka sig längs hela 

hjärnan och grena ut sig hundratals 

gånger. 

När någonting får en neuron att 

reagera skickar cellen en elektrisk 

laddning längs sitt axon, vilket får 

axonterminalen (nervändslutet) att 

utsöndra ämnen som kallas 

neurotransmittorer. De väcker upp 

dendriterna i nästa cell och överför den 

elektriska signalen till nästa cell, som 

skickar den vidare längs sitt eget axon, 

eller hindrar signalen från att nå fram. 

Det mellanrum mellan cellerna som 

neurotransmittorerna överbryggar 

kallas synaps. De invecklade 

kopplingarna och signalmönstren 

mellan hundratals miljarder neuroner 

formar tankar, minnen och all annan 

aktivitet i hjärnan. 

På samma sätt utsöndrar de axon som 

löper ut från hjärnan och ryggraden 

neurotransmittorer som leder till att 

musklerna rör sig och att organen 

fungerar. På så sätt styr hjärnan resten 

av kroppen. Neuronerna skickar också 

signaler tillbaka till hjärnan. Du 

uppfattar saker du ser, ljud, lukter och 

smaker när sensoriska celler i ögonen, 

öronen, nästan och munnen får 

neuronerna att reagera. Neuronerna 

skickar elektriska signaler till hjärnan, 

som tolkar dem. Neuroner nära huden 

och andra delar av kroppen skickar 

signaler när något trycker mot dem och 

hjärnan tolkar det som känsel. 

1. Cerebellum 

Latin för “lillhjärnan”. 

Den hanterar motorisk 

koordination, kroppshållning 

och balans. 

2. Ansiktets nerver 

En del av kranialnerverna går till 

smaklökarna och tungspetsen 

och andra är kopplade till 

salivkörtlarna och de muskler 

som gör att du kan röra ansiktet. 

3. Vagusnerven 

En viktig nerv som går från hjärnan till 

nacken, halsen, bröstet och slutar i 

bukhålan. Den kontrollerar hjärtslag, 

stämband, matsmältning och andning. 

4. Ganglier 

Nervknutar som fungerar som 

kommunikationscentraler i 

nätverket av nerver i kroppen. 

5. Spinalnerver 

Ett antal långa axon som 

löper från hjärnan till 

nedre delen av rygg 

raden. Huvudkoppling 

mellan hjärnan och 

resten av kroppen. 

6. Radialnerv 

Skickar signaler till 

de musker som rör 

på armbågen, 

handleden och 

fingrarna. 

48 Sprängämnen 

VETENSKAP 

40 Nervsystemet 

42 Värmebölja 

44 Luktsinnet 

45 Kylskador 

45 Födelsemärken 

47 Hjärtoperationer 

48 Sprängämnen 

52 Så funkar allergier 

52 Placeboeffekt 

53 Så fungerar eld 

Det gör ont – änkestöten 

De flesta av de stora nerverna i 

kroppen skyddas av muskler, 

ben och vävnad. Undantaget är 

ulnanerven som går längs 

armen, förbi armbågen. Den 

skickar signaler till ring- och 

lillfingrarna och information 

tillbaka till det centrala 

nervsystemet. Om du stöter i 

armbågen slår överarmsbenet 

(humerus) mot nerven och 

skakar om axonen inuti den, 

vilket hjärnan tolkar som en 

stickande känsla. 

”Armbågsstöt och änkemans - 

sorg går snabbt över”, sa man 

förr. Det förkortades till 

”änkestöt”. 

7. Ulnanerv 

En nerv som 

hanterar 

rörligheten i 

fingrar och 

handleder. 

Lär känna 

dina nerver 

Det är omöjligt att ta upp alla 

sammanlänkade neuroner, nerver 

och alla de celler som utgör det 

centrala nervsystemet, så vi pekar 

bara ut några av de viktigaste 

deltagarna... 

040 | Världens vetenskap www.vetenskap.TV

5 FAKTA 

OM... 

nervsystemet 

Världens största neuron 

Axon hos stora bläck fiskar är 

1 nästan en meter långa och 

upp till en millimeter tjocka. 

Det hjälper bläckfisken att ta 

sig fram (och hjälpte tidig 

forsknin g kring nervystemet). 

Inget nervsystem 

2 

Svampdjur är de enda 

flercelliga djur som saknar 

neuroner. De gör inte särskilt 

mycket, sitter mest fast vid 

klippor, så de har inte så stort 

behov av ett nervsystem. 

Huvudsaken 

De flesta djur har utvecklat 

3 cefalisering, en koncentration 

av neurala funktioner (oftast 

en hjärna) nära sinnesorgan 

och näringsintag i ena änden 

av kroppen (ett huvud). 

Allsång på hormoner! 

Under våren ökar testo s te ronproduktionen 

hos en del 4 

hanfåglar. Då expanderar de 

delar av av fågelns hjärna som 

han terar sång så att de kan 

locka till sig honor. 

Medveten andning 

Hos valar och delfiner är inte 

5 andningen en del av det 

autonoma nervystemet. De måste 

andas medvetet, vilket innebär att 

de aldrig kan somna helt och 

hållet. 

Visste du 

Nervens 

anatomi 

Nervvävnad ligger som ett skydd 

kring de känsliga axomerna och 

är så flexibel att nerverna kan 

slingra sig runt i hela kroppen. 

Om man sträckte ut dem och la dem efter varandra skulle nerverna i din kropp räcka 2,5 gånger runt jorden 

4.Nervfascikel 

Ett knippe 

av axon. 

3. Perineurium 

Bindvävsskida som omger 

knippen med nervtrådar. 

1. Axon 

Nervtråden som som leder elektriska 

signaler till och fråh hjärnan. 

2. Myelinskida 

Fettrik substans som ligger i ett 

lager runt nervtråden och 

skyddar den. 

5. Blodkärl 

Blodkärl 

som förser 

neuronerna 

med energi. 

6. Bindväv 

Yttre vävnad som skyddar 

nerven. 

Din inbyggda autopilot 

Det autonoma nervsystemet (ANS) arbetar i tysthet för att få din 

kropp att fungera som den ska. Det autonoma nervsystemet är en del 

av det perifera och består av sensoriska nervtrådar som oavbrutet 

skickar information om läget i kroppen till de motoriska nerverna 

och förmedlar instruktioner från hjärnan och ryggmärgen till olika 

körtlar, den glatta muskulaturen i olika organ och blodkärl och även 

till de muskler som kontrollerar hjärtat. 

Det autonoma nervsystemets främsta funktion är att upprätthålla 

balans (homeostas) i kroppen. Det är uppdelat i två olika delar som 

har motsatt funktion men ändå kompletterar varanda. Det 

sympatiska nervsystemet styr allt som kräver energi, ökar 

hjärtfrekvensen, producerar stresshormoner, allt som har med 

kamp och flykt att göra. Det parasympatiska nervsystemet styr allt 

som får kroppen att slappna av och spara energi, som 

matspjälkning, vila. Det kan bland annat sänka hjärtfrekvens och 

andning och slappna av musklerna kring urinblåsan. 

© DK Images 

10. Ischiasnerven 

Kroppens längsta nerv, 

som skickar signaler till de 

muskler som böjer benet. 

11. Peroneusnerv 

Koppling till musklerna 

i underbenet som gör 

att du kan lyfta foten. 

Nervigt 

Neuronerna som axonerna består 

av är ömtåliga celler, som oftast 

inte återbildas om de skadas. 

Därför ligger buntarna av axon 

inbäddade i nerver. En nerv är som 

en elektrisk ledning, med 

tusentals eller miljontals axon 

med ett lager vävnad runt. 

Nerverna som utgår från 

hjärnan och ryggraden kallas det 

centrala nervsystemet. Det går tolv 

par kranialnerver från hjärnan 

och 31 par spinalnerver från 

ryggraden. Från dem sprider sig 

nerverna ut i hela kroppen, det 

kallas det perifera nervsystemet 

(PNS). Det perifera nervsystemet 

kopplar samman det centrala 

nervsystemet med kroppens organ 

och vävnader. I det perifera 

nervsystemet finns det sensoriska 

nerver (afferenta) som skickar 

signaler från känselneuroner 

till hjärnan eller ryggmärgen 

och motoriska nerver 

(efferenta) som skickar 

signaler till muskler 

och andra organ. 

8. Lumbosakrala nervflätan 

En punkt där många nervtrådar från 

ryggmärgen strålar samman. Här möts 

de nerver som kontrollerar underlivet, 

ländryggen och benen. 

9. Femoralnerv 

En stor nerv med många små 

grenar som skickar signaler till 

benets muskler och tar emot 

information från känselceller. 


Världens vetenskap | 041

NATUR & MILJÖ 

Vulkaner 

Kategorier 

Djur 

Klimat 

Geografi 

Geologi 

Växter 

Allmänt 

Så funkar 

vulkaner 

När av de sovande jättarna vaknar kan 

världens klimat påverkas 

Tänk dig jorden som en 

stor, mogen apelsin. 

Under det tunna skalet 

finns ett tjockt lager 

fruktkött och saft - hela 90 

procent av innehållet är vätska. Jordens 

skal kallas litosfären. Ett tunt berglager - 

75 till 150 kilometer tjockt, som täcker ett 

djupt hav av otroligt het, halvflytande 

magma som sträcker sig ner till ett djup 

på 5 000 kilometer. 

När den tyske meteorologen Alfred 

Wegener la fram sin teori om 

kontinentaldrift 1912 tyckte folk att han 

var galen. Hur skulle massiva världsdelar 

som Afrika och Asien kunna röra på sig 

Idag vet vi att han hade rätt. 

Kontinenterna är visserligen massiva, 

men det finns sju stora och sju mindre 

kontinentalplattor som slåss om utrymmet 

och rör sig upp och ner som bojar på 

vågorna. 

Motorn som driver på kontinentalplattornas 

ständiga rörelser är så 

kallade konvektionsströmmar som sakta 

trycker magman uppåt och utåt. När 

magma lyckas ta sig igenom den tunna 

litosfären uppstår vulkaner, men större 

delen av dem har inte de explosiva och 

våldsamma krafter vi vanligtvis 

förknippar med vulkaner. De är snarare 

att jämföra med långsamt kokande 

kittlar, längs en 6 000 mil lång spricka 

mellan två kontinentalplattor som kallas 

den midatlantiska ryggen. 

Den är som ett öppet, blödande sår 

mellan de två plattorna. Plattorna dras 

sakta isär av konvektionsströmmen och 

hålet mellan dem fylls upp av tusentals 

okända och namnlösa vulkaner. När 

lavan svalnar under vattnet bildar den ny 

botten i haven som täcker cirka 60 

procent av jordens yta. 

Glöm liknelsen med apelsinen och 

tänk istället på jordskorpan som en 

enorm gångramp, sådana som finns på 

flygplatser och i tunnelbanor. De olika 

plattorna glider runt på en sådan ramp, 

långsamt, bara cirka tre till fyra 

centimeter om året, tills de möter en 

platta som är på väg i motsatt riktning. 

När de krockar, utlöses väldiga krafter. 

Omkring 90 procent av alla jord bävningar 

sker längs de tektoniska plattornas 

kanter och där finns också några av 

världens största och farligaste vulkaner. 

Ett bra exempel på det är det vulkaniska 

område som omgärdar Stilla havet, 

ibland kallat för ”eldringen”. Hela 

området är en subduktionszon där 

tektoniska plattor krockar och glider 

över och under varandra. 

Havsbottnen består av avlagringar 

med vatten, koldioxid, natrium och 

kalium. Vid ett vulkanutbrott sänker de 

här ämnena smältpunkten för 

berggrunden under och magman 

blandas med gas. Den halvflytande 

magman bubblar snabbt upp till 

vattenytan. Om magman stöter på ett 

hinder, till exempel ett lager av hård 

berggrund, samlas den under ytan, 

samtidigt som trycket ökar när mer och 

mer magma väller upp underifrån. Men 

en dag smäller det. Allt som krävs är ett 

ett svagare segment i ”locket” av 

berggrund som håller tillbaka magman. 

På Mount Saint Helens drog ett 

jordskred med sig ett klipparti från 

bergets norra sida, vilket gjorde att den 

heta lavan undertill fick fritt spelrum. 

Utbrottet som följde skapade ett gi gantiskt 

pyroklastiskt moln , beståen de av 

heta gaser, sten och damm – som brände 

allt inom en radie på 50 mil till aska. 

Flera av de mest omfattande 

vulkanutbrotten har skett i ringen runt 

Stilla havet: Tambora i Indonesien, 

Pinatubo på Filippinerna, Gagxanul i 

Guatemala och Montagne Pelée på 

Martinique. Listan på dödliga vulkaner 

är lång, Faktum är att mer än 400 av 

världens 500 aktiva vulkaner finns längs 

subduktionszonerna. 

Men alla vulkaner är inte av 

subduktionstyp. Under Hawaii finns till 

exempel något som kallas en 

hetfläck. Där kan de starka 

”90 procent av alla jordbävningar inträffar där 

kontinentalplattorna möts och där finns även 

världens största och farligaste vulkaner.” 

016 | Världens vetenskap 

www.vetenskap.tv

5 Fakta 

om... 

vulkaner 

Hur många är aktiva 

Det råder viss oenighet om 

1 vad som är en aktiv vulkan, 

men 1 510 vulkaner har haft 

utbrott under de senaste 

10 000 åren. Det finns många 

fler vulkaner under vattnet. 

Störst i världen 

Världens största vulkan är 

2 Mauna Loa på Hawaii. Den har 

en volym på cirka 80 000 

kubikkilometer. Det senaste 

utbrottet inträffade den 24 

mars 1984. 

Nyttan med vulkaner 

Vulkansluttningar efter ett 

3 utbrott är mycket branta och 

sällsynta växter och djur kan 

vara skyddade där. 

Vulkanaska är också mycket 

bra för jordmånen. 

Eyjafjallajökull 

Den isländska vulkanen som 

4 orsakade så mycket störningar 

i den europeiska flyg 

trafiken har en krater som är 

mellan tre och fyra kilometer 

bred. 

Störst i solsystemet 

Mons Olympus på Mars tros 

5 vara solsystemets största 

vulkan. Den har en diameter 

på 700 km och är 25 km hög. 

Visste du 

Världens högsta ljud (180 dB) var Krakatoas utbrott 1883 som hördes 3 500 kilometer bort 

Varför blixtrar 

det vid 

vulkanutbrott 

De blixtar som syntes i askmolnet när 

Eyjafjallajökull på Island hade sitt utbrott 

uppstår på samma sätt som blixtar vid 

vanliga åskväder. Högt uppe bland de 

regntunga molnen börjar hagel och 

vattendroppar röra sig och kollidera, vilket 

frigör stora mängder elektroner. Positivt 

laddade joner samlas högt upp medan de 

negativt laddade sjunker neråt. När avståndet 

mellan laddningarna blir för stort lösgörs den 

uppsamlade energin i en blixt, vilket 

återställer balansen. 

Blixtar i askmolnet vid ett vulkanutbrott 

uppstår på samma sätt. I det här fallet 

kolliderar partiklar av aska, vatten, kanske 

till och med hagel. Elektriska fält formas 

inom molnet och blixtarna (ofta i lila och 

orange) återställer balansen mellan positiva 

och negativa laddningar. Ytterligare en 

ingrediens i det vulkaniska åskvädret är 

elektriskt laddade kiselpartiklar som finns 

djupt inne i jorden och kastas ut vid utbrottet. 

© Science Photo Library 





Vulkaner 

”Pyroklastiska moln med en hastighet 

på 150 kilometer i timmen kan ödelägga 

en hel stad på några sekunder.” 

konvektionsströmmarna pressa upp 

magma till ytan utan att möta 

speciellt mycket motstånd. Tänk dig 

hetfläcken under Hawaii som en 

tandkrämstub. Ett tryck på den får 

lavan att klämmas upp och bilda den 

första ön, Kauai. Ett tryck till för den 

andra ön, Ohau. Hawaii, den största 

ön, befinner sig rakt över hetfläcken 

och där pumpas lava ut sakta hela 

tiden och gör ön större. Hur 

vulkanutbrottet går till beror till stor 

del på magmans konsistens och på 

vad som stoppar upp flödet. 

Subduktionsvulkaner är så explosiva 

eftersom magman som stiger upp i 

dem innehåller gasbubblor och 

kiselavlagringar från havsbottnen. 

Den höga kiselhalten gör magman 

mer trögflytande, vilket innebär att 

gasbubblorna stannar kvar i den. Det 

blir som att skaka en burk läsk. När 

man släpper på trycket - plopp! 

Hetfläcksvulkanerna på Hawaii 

har mer lättflytande magma som 

består av basalt med låg kiselhalt. Då 

försvinner gaserna fort. Efter ett 

första, relativt lugnt utbrott fortsätter 

lavan bara att välla upp ur Hawaiis 

vulkaner och sakta rinna ner till 

havet. 

Inga vulkaner har varit föremål för 

så många studier som Hawaiis 

Mauna Loa, Kilauea och Mauna Kea. 

Det kan vara en anledning till att 

man använder de hawaiianska 

namnen för att särskilja olika typer 

av lava. Pahoehoe är lättflytande 

basalthaltig lava som stelnar i släta 

rännilar. A’a är en tjockare form av 

lava som för med sig pyroklastiskt 

avfall, som lavablock eller 

lavabomber. Den är mer trögflytande 

och får en grov yta när den stelnar. 

När ett långsamt lavaflöde når 

Bara barnet 

Egmont är en ung 

stratovulkan som 

började bildas för 

70 000 år sedan. 

Lava tar sig över en väg 

under ett vulkanutbrott på 

Reunion, en ö i Indiska 

oceanen. 

Egmont 

Rymdfärjan Atlantis 

tog den här bilden av 

Mount Egmontvulkanen 

på 

Nya Zeeland. 

© NASA 

vattnet bildas vackra runda 

formationer som kallas kuddlava, 

men om hetare och färskare 

magma möter vatten blir resultatet 

mycket mer explosivt. Det kallas för 

ett freatiskt vulkanutbrott. Då 

förångas vattnet direkt i en 

explosion och en askpelare reser 

sig ur vulkanen. 

Det stora askmolnet från 

Eyafjallajökull som stoppade 

flygtrafiken i stora delar av Europa 

bildades när magma kom i kontakt 

med glaciäris. Askan från ett sådant 

utbrott har mycket lite att göra med 

den finkorninga askan i våra grillar 

eller öppna spisar. 

Partiklarna i sådana askmoln 

består av sten, mineraler och glas, 

är hårda och vassa och kan vara 

upp till två millimeter stora. 

© U.S. Geological Survey/photo by Cyrus Read 

Typer av 

vulkanutbrott 

Den bubblar och 

skvätter, fräser, 

stänker och 

- exploderar! När 

magma når ytan är det 

ett riktigt skådespel. 

Här hittar du de olika 

typerna av 

vulkanutbrott. 

Typ av utbrott: magmatiska 

Stromboliskt utbrott 

Stora gasbubblor stiger och 

exploderar vid ytan och skjuter 

iväg projektiler som lavabomber, 

glaspartiklar och aska. 

Pliniskt utbrott 

Orsakas av att en lavapropp i ett 

igenpluggat vulkanrör lossnar. De 

våldsamma utbrotten kan skjuta 

upp lava flera kilometer i luften. 

Peléeiskt utbrott 

Dödligt. En enorm flod av sten, 

vulkaniskt material och lava 

strömmar nerför vulkanens 

sluttningar i upp till 150 km/tim. 

Hawaiianskt utbrott 

De klassiska utbrotten på Hawaii 

när lättflytande lavafontäner 

skjuts upp genom långa smala 

sprickor eller vulkanrör. 


www.vetenskap.tv

Fakta 

om... 

Dödliga 

utbrott 

Superdödlig 

1. Montagne 

Pelée 

Den 8 maj 1902 drog ett 

pyroklastiskt moln in över 

staden Saint-Pierre på 

Martinique i 160 km/tim och 

dödade 28 000 människor. 

© NASA 

superutbrott 

2. Tambora 

Det största utbrottet i den 

kända historien står den här 

indonesiska vulkanen för. 1815 

dödade ett utbrott cirka 71 000 

människor, 11 000 av dem 

omkom direkt. 

© NASA 

Supervulkan 

3. Yellowstones 

caldera (krater) 

För 500 000 år sedan skakade 

ett utbrott som var tusen gånger 

starkare än Mount Saint Helens 

hela västra USA och bildade 

Yellowstones krater. 

Visste du 

Askmolnet från Tamboras utbrott innebar att 1816 blev “året utan sommar” i stora delar av världen 

Colima 

Colimas kratertopp 

visar det de vägar 

pyro klas tiska flöden 

tagit längs slutt 

ningarna under 

tidigare utbrott. 

Mount Redoubt 

Mount Redoubt i Alaska. 

Glaciären som fyllde kratern 

kollapsar när marktemperaturen 

under ökar. 


Effekterna av ett stort 

vulkanutbrott kan bli globala och 

fortsätta under lång tid, men de 

omedelbara effekterna är 

förödande. 

Pyroklastiska moln som rör sig i 

150 kilometer i timmen kan 

ödelägga en hel stad på ett par 

sekunder, medan stora askmoln 

blockerar solens strålar så att 

temperaturen sjunker i flera 

månader, om inte år. 

Utbrottet på Tambora i 

Indonesien 1815 skickade upp så 

mycket aska i atmosfären 

(askpelaren nådde ända upp till 

stratosfären) att solljuset inte 

förmådde tränga igenom det lika 

mycket som vanligt. Det ledde till 

att 1816 blev kallat ”året utan 

sommar”. I stora delar av världen 

slog skördarna fel och det blev 

missväxt och svält. Så långt bort 

som i USA hade man snöstormar i 

juni och frost i juli. 

© MattiPaavola 

Vulkaner 

jorden runt… 

Vulkaner 

Tektoniska plattor 

Ett färggrant 

utbrott på Stromboli. 

Midatlantiska 

ryggen 

© Wolfgang Meyer 

Läs mer 

Freatomagmatiska Freatiska Få direktkoll på många av de största 

vulkanerna i världen via webben: 

http://www.volcanolive.com/ 

volcanocams.html 

En lista över filmer där vulkaner 

spelar huvudrollen (förutom när 

hjälten räddar staden/världen/flickan 

på de mest orealistiska sätt) 

http://tinyurl.com/37j7p23 

På SGU, Sveriges geologiska 

undersökning, finns en hel del 

information om vulkaner jorden runt: 

www.sgu.se. 

Surtsey-liknande 

När en undervattensvulkan når 

över havets yta resulterar det i en 

så kallad hydromagmatisk 

explosion. 

Undervattensutbrott 

Mer än 75 procent av den magma 

som når ytan kommer upp mellan 

de tektoniska plattorna i haven, 

Subglacialt utbrott 

När magma väller upp under en 

glaciär kan det bildas laharer, 

jordskred av lera och vulkaniskt 

material. 

Freatiskt utbrott 

När magma möter vatten så 

förångas det direkt och skapar en 

enorm ask- eller rökpelare. 




Vulkaner 

”Enorma utbrott kan få vulkanen att 

rasa ihop - då skapas en caldera” 

Historiska 

utbrott 

Fler kända 

vulkanutbrott 

Mest känt 

Hetare än hett 

Lavans temperatur varierar mellan 700 

and 1 300 grader 

Foto: US Geological Survey 

Under 

jordens yta 

Så fungerar vulkaner 

1. Vesuvius 

När: år 79 e.Kr. 

Vad hände: Vid Vesuvius utbrott år 79 

förstördes städerna Pompeji och 

Herkulaneum av det pyroklastiska flödet 

och begravdes under flera meter aska. 

Historikern Plinius den yngre såg 

utbrottet och beskrev det i ett brev. Vid 

utgrävningar upptäckte man att Pompeji 

fullständigt överraskats av utbrottet och 

att alllt fanns kvar i husen, människor, 

husdjur och möbler, vilket har gett en 

unik bild av romerskt vardagsliv. Pompeji 

och Herculaneum tillhör numera 

UNESCO:s världsarv. 

En ny ö 

5. I flera lager 

Under lång tid får en stratovulkan 

olika lager av avsvalnad lava och 

kompakt aska och sten. Andra 

vulkaner består helt av lava eller 

helt av askrester. 

Foto: US Geological Survey 

Vackert men farligt! 

Vulkanutbrott tillhör naturens 

mest fantastiska skådespel. 

2. Surtsey 

När: 14 november 1963 

Vad hände: Ett vulkanutbrott utanför 

Islands sydkust började 130 meter 

under vattnet och nådde ytan den 14 

november 1963 och en ö, som fick 

namnet Surtsey, bildades. Utbrottet höll 

på fram till 5 juni 1967 då ön nådde sin 

största storlek 2,7 kvadratkilometer. 

Sedan dess har erosionen minskat öns 

yta och 2007 var den bara 1,4 

kvadratkilometer stor. Det är dock inte 

troligt att den försvinner helt, eftersom 

den centrala delen av ön består av hård 

lavasten. Under de tre och ett halvt år 

som Surtseys utbrott pågick 

producerade vulkanen cirka en 

kubikkilometer lava och öns högsta 

punkt nådde 174 meter. Under de 

första 20 åren började växter, insekter 

och fåglar ta sig till ön. Sedan 1965 är 

ön ett naturreservat och endast ett fåtal 

forskare får tillstånd att besöka ön. 

Inuti 

en vulkan 

Vulkaner uppstår där smält sten (magma) kan subduktionszonerna, där kontinentalplattorna möts. Runt 

tränga upp genom jordskorpan som lava, ofta Stilla havet finns den mest aktiva zonen, som ibland kallas 

tillsammans med upphettad gas, aska och 

”eldringen”. Där ligger många av de mest aktiva vulkanerna. 

klippblock. 

I en subduktionsvulkan börjar magma bildas mellan 100 och 

Vulkaner visar oss att jordytan är i ständig 200 kilometer under jordytan när vatten och koldioxid sipprar 

förändring. Kontinentalplattorna rör sig och krockar, och 

in från den kontinentalplatta som hamnat under en annan. Det 

vulkaner bildas längs deras kanter. Ungefär 400 av de 500 aktiva sänker smältpunkten för berggrunden runtomkring. Den nya 

vulkanerna på jorden ligger längs de så kallade 

magman är lättare än berggrunden och kan därför stiga genom 

020 | Världens vetenskap www.vetenskap.TV

3 FILMER 

OM... 

VUlKANutbrott 

Mest känd 

1 

1. Dante’s Peak 

3. 2012 

En JOHAN!!! typisk standard-katastroffilm TRE FILMER med OM VULKANER 2. VolcanoHÄR! KAN DU GÖRA RUTORNA` 

forskaren ingen tror på.Men det blir givetvis 

ett utbrott! Lite romans, hjältemod och 

bilkörning över lava... Men ett relativt bra 

vulkanutbrott. 

Utbrott i LA 

En vulkan uppstår plötsligt under Los Angeles 

men Tommy Lee Jones fixar förstås det mesta 

och räddar staden. Bästa underrubriken av alla: 

”The Coast is Toast”. 

fÖR MYCKET 

I Roland Emmerichs film om jordens 

undergångstår enorma vulkanutbrott och alla 

tänkbara katast rofer som spön i backen. För 

mycket, även för en riktigt härdad 

katastroffilmsälskare. 

4. Stenblock och bomber 

Under ett utbrott kan vulkanen kasta ut 

askmoln, klippblock, till och med 

lava bomber – lavastenar med flytande 

innehåll och ett skal som stelnat under 

luftfärden. Skalet slås sönder när 

bloc ket träffar marken. 

3. Caldera 

Vulkankratrar kan ha flera utlopp 

där lava, sten och aska kommer 

upp. I vissa fall kan ett stort utbrott 

orsaka att vulkanen kollapsar och 

en caldera skapas - en enorm krater 

som är flera kilometer i diameter. 

TYPER AV… 

VULKANER 

Vulkaner kan bilda 

höga toppar och 

v id sträck ta lavaslätter 

Sköldvulkan 

Långa och inte så branta sluttningar 

som formats av lager med långsamt 

rinnande lava (Mauna Loa på Hawaii). 

Kägelvulkan 

Liten, med ett enda vulkanrör, består 

av vulkanisk sten och aska (Paricutín 

i Mexico). 

1. Vulkanrör 

I en aktiv vulkan stiger 

magmapelare genom 

vulkanröret men när magman 

stelnat och vulkanen är 

inaktiv bildar den en så kallad 

vulkanisk plugg. 

2. Flera utlopp 

Lavan kan ha flera olika utlopp i en 

vulkan, inte bara i kratern, utan även 

på vulkanens sidor. 

Stratovulkan 

Hög, med branta sluttningar som 

består av lager av lava och rester av 

aska och lavabomber (Fuji i Japan). 

Spektakulära och farliga påminnelser 

om att jordytan ständigt förändras 

sprickor i jordskorpan och till slut explodera när de gaser som 

finns inbäddade i magman frigörs. 

Sprickvulkaner bildas längs kontinentalplattorna. Den 

mittatlantiska ryggen, som löper mellan de nordamerikanska 

och afrikanska plattorna, är ett sådant ställe. 

När plattorna glider isär fyller lava från hundratals, till och 

med tusentals, vulkaner upp sprickan och bildar ny 

havsbotten. 


Fem procent av vulkanerna finns på andra ställen än längs 

kontinentalplattorna. Så kallade hetfläckar bildar vulkaner 

genom att magma långsamt pumpas upp till ytan via 

konvektionsströmmarna, djupt i jordens inre. 

Eftersom magmatillförseln är konstant, förändras den inte 

när kontinentalplattorna flyttar på sig. Resultatet blir ofta en 

rad av så kallade sköldvulkaner, som till exempel på Hawaii. 

Sprickvulkan 

Lavan kommer upp ur djupa sprickor 

längs kontinentalplattorna (Las Pilas i 

Nicaragua). 

Läs mer 

Vulkanobservatoriet i Alaska har 

en webbsajt med information och 

videor om vulkaner. På 

www.avo.alaska.edu, 

går det även att följa alla aktiva 

vulkaner i Alaska via 

webbkameror. 


RYMDEN 

Jordens undergång 

”En gång var de flesta asteroider 

ungefär lika stora som Mars” 

Den stora 

smällen 

Asteroider är rester av vad som kunde ha blivit planeter. 

Dammiga och utan atmosfär irrar de runt i rymden 

Asteroider är de allra vanligaste himlakropparna i vårt solsystem. De 

ligger i omloppsbana runt solen, både samlade i stora och små 

asteroidbälten och ensamma. De är många fler än både våra 

väldokumenterade planeter och dvärgplaneter och studeras av 

astronomer jorden runt. Det finns cirka tio miljarder asteroider med en diameter 

på över 100 meter. De flesta är dock relativt små. Det finns bara 30 som har en 

diameter på mer än 200 kilometer. Forskare jorden runt försöker ta reda på mer 

om vad man från början bara trodde var stenar som flöt runt i rymden. Men 

asteroider är långt mer än så. De kan berätta mycket om universums utveckling 

efter Big Bang, astrofysik, rymdfenomen och hur planeter formas. Att studera 

asteroider ger forskarna mycket information om de processer som ledde till att 

vårt solsystem uppstod och hur det fungerar. 


FAKTA 

OM... 

ASTEROIDer 

på FILM 

Visste du 

MISS GRov miss Dundermiss 

1. Asteroid 

Staden Dallas i Texas kommer att krossas 

av en asteroid. USA:s regering använder 

stora laserkanoner för att förstöra den, 

men lyckas bara bryta sönder den i mindre 

bitar som ändå lägger staden i ruiner. 

2. Armageddon 

En till asteroid är på väg mot jorden. Men 

USA:s regering har en plan som går ut på att 

placera en bomb i asteroiden som delar den 

i två så att den missar. Men en tidigare 

meteorit hinner förstöra Shanghai. 

3. Deep Impact 

Ännu en asteroid befinner sig i kollisionskurs 

med jorden. USA:s regering spränger kärnvapen 

för att förstöra den men lyckas bara 

dela den i två delar. Den ena förstör en 

fjärdedel av planeten. 

Den första rymdsonden för undersökning av asteroider var NEAR Shoemaker som NASA sköt upp 1997 

Hot som passerat 

och de som är på väg 

Många potentiellt farliga asteroider har 

passerat nära jorden och fler är på väg 


Större delen av asteroiderna i 

vårt solsystem finns i det stora 

asteroidbältet mellan Mars 

och Jupiter. Där finns 

tusentals asteroider som i 

genomsnitt tar fyra och ett 

halvt år på sig att göra ett 

något ellipsformat varv runt 

solen med liten lutning 

(inklination). Trots att de rör 

sig i samma riktning krockar 

de med varandra då och då, 


JPL spårar inte bara asteroider nära 

jorden utan bygger också fordon som ska 

användas vid utforskning av planeter. 

Asteroiders 

uppbygnad 

Det finns tre typer av asteroider: typ C, som har spår av kolföreningar, 

typ S som är stendominerade och de metalliska som är 

av M-typ. Vad en asteroid består av beror på när den uppstod 

och vad den formades av och om den en eller flera gånger har 

krossats och satts samman på nytt. 

I solsystemets barndom var de flesta asteroider mycket 

större än dem som astronomerna tittar på idag. De var ungefär 

lika stora som Mars och hade mycket varierande former. Men 

radioaktivt sönderfall hos ämnen i asteroiderna smälte de stora 

himla kropparna. Under det flytande stadiet drog gravitationen 

sam-man dem till klot innan de svalnade av. En del av de mindre 

asteroiderna, som svalnade fortare än sina större släktingar, 

nådde aldrig smältpunkten och behöll sina oregelbundna former 

och sin sammansättning av sten och metall. 

De olika sätt som asteroider kan ha bildats på blir tydlig när 

man jämför dem som studeras av många forskare och astronomer 

idag. Till exempel anses asteroiden Ceres, den första 

asteroid som upptäcktes idag av många som en dvärgplanet. 

Ceres är en stor asteroid med en diameter på 487 kilometer 

runt sin ekvator. Dessutom är den rund till formen och av typ C. 

Det tyder på att den drogs isär lätt och svalnade sakta. Ida är en 

liten asteroid med en medeldiameter på 15,7 kilometer av typ S. 

Den har höga halter av järn och magnesium och oregel-bunden 

form (ser ut som en potatis) vilket tyder på att den svalnade 

snabbare och aldrig bröts sönder. 

Månavstånd = avståndet mellan månen och jorden (384,403 km) 

Kilometer från Jorden 

40 

30 

20 

10 

1 

400 000 

300 000 

200 000 

100 000 

100 

0 

Mesosfären 

Stratosfären 

Troposfären 

GA6 

Storlek: 21,6 m 

Avstånd från 

jorden: 

358 883 km 

Datum: 2010 

FU162 

Storlek: 6m 


jorden: 6 400 km 

Datum: 2004 

Kometen 

Hyakutake 

Storlek: 4,2 km 

Månavstånd 

från jorden: 40 

Datum: 1996 

Tunguskahändelsen 

Månens altitud 

FH 

NASA:s gräns för potentiella hot från 

asteroider 

Storlek: 30m 


jorden: 

43 000 km 

Datum: 2004 

Storlek: 30-60 m 


jorden: 1 km 

Datum: 1908 

WN5 



jorden: 

235 000 km 

Datum: 2027 

99942 

Apophis 

Storlek: 270 m 


jorden: okänt 

Datum: 2029 

Eldklot synligt 

under dagtid 

Storlek: 3-14 m 


jorden: 0 km 

Datum: 1972 

AN10 


Månavstånd 

från jorden: 1 

Datum: 2027 

WO107 



jorden: 

235 000 km 

Datum: 2140 

WY55 



jorden: 

75 000 km 

Datum: 2065 


RYMDEN 

Jordens undergång 

”En asteroids sammansättning 

beror på när den uppstått och 

vad den bildats av” 

Asteroiderna 

i solsystemet 

Saturnus bana 

Jupiters bana 

Eros 

Gravitationen på 

asteroiden Eros. Blå 

fält har lägre gravitation 

och röda högre. 

Diameter: 16,84 km 

Aphelium 266,762 Gm (1,783 AE) 

Perihelium: 169,548 Gm (1,133 AE) 

Omloppsbana: 643,219 dagar 

Flykthastighet: 0,0103 km/s 

Temperatur: ~ - 46,15 o C (227 K) 

Spektraltyp: S 

De flesta asteroiderna i 

vårt solsystem finns 

mellan Mars och 

Jupiter, där de samlats i 

det stora asteroidbältet. 

Men vissa asteroider 

har banor som passerar 

nära jorden. Här tar vi 

en titt på några av de 

mest prominenta… 

Ceres sedd från 

rymdteleskopet Hubble. 

Stora 

asteroidbältet 

Mars bana 

Jordens bana 

Risken är en på tio att Eros 

träffar antingen jorden eller 

Mars inom en miljon år. Den är 

en av de största och mest 

undersökta asteroiderna nära 

jorden. Eros är en av de få 

asteroider som en rymdsond 

har landat på, så det finns 

väldigt mycket information om 

den asteroiden. 

banornas riktning 

Ceres 

Diameter: 590 miles Aphelium: 446,669,320 km (2,9858 AE) 

Perihelium: 380 995 855 km (2.5468 AU) Omloppsbana: 

1 680,5 dagar Flykthastighet: 0,51 km/s 

Temperatur: ~ - 116 o C (167 K) Spektraltyp: C 

Icarus 

Diameter: 1,4 km Aphelium: 294,590 Gm (1,969 AE) 

Perihelium: 27,923 Gm (0,187 AE) Omloppsbana: 408,778 

dagar Flykthastighet: 0,00074 km/s 

Temperatur: ~ - 31,5 o C (242 K) Spektraltyp: U 

Ceres är egentligen en dvärgplanet – döpt efter den 

romerska fruktbarhets- och skördegudinnan. Den är också 

utan jämförelse det största objektet i asteroidbältet. Den är 

så stor att den utgör hela 32 procent av asteroidbältets 

totala massa. 

6 Sätt att stoppa den stora smällen… 

Kärnvapenexplosion 

1. Kärnvapenexplosion 

Man försöker krossa 

asteroiden med 

kärnvapen. Men om 

explosionen bara 

delar upp asteroiden i 

mindre delar uppstår 

problem. 

Icarus tillhör Apolloasteroiderna. Det ovanliga är att när 

den befinner sig som närmast solen (perihelium) ligger den 

innanför Merkurius bana. Den har fått sitt namn efter 

Ikaros som flög för nära solen i den grekiska mytologin. Den 

passerar nära jorden i perioder om nio, 19 och 38 år. 

2. Massor av 

explosioner 

Att detonera flera 

kärnvapen precis 

innan nedslaget 

skulle kunna ändra 

asteroidens bana, så 

att den inte krockar 

med jorden. 

Träffyta 

3. Kinetisk 

krockkraft 

Liknar den föregående 

metoden, 

men innebär att man 

skjuter en tung projektil 

rakt in i asteroiden 

för att få den 

att ändra bana. 


5 FAKTA 

OM... 

Asteroider 

Synlig 

1 

Den enda asteroiden i det stora 

bältet som kan ses utan teleskop 

är Vesta som har en diameter 

på 530 km och utgör nio procent 

av asteroidbältets totala massa. 

Ingen svans 

2 

Skillnaden mellan kometer och 

asteroider är att kometerna 

har en synlig svans bakom sig, 

men det har inte asteroiderna. 

Hur döps asteroider 

3 

När en asteroid har upptäckts 

kan den bara namnges i samråd 

med den internationella astronomiska 

unionen, som måste godkänna 

namnförslaget. 

Fotografier 

4 

De första asteroider som 

fotograferats på nära håll var 

Gaspra 1991 och Ida 1993. Bilderna 

togs av rymdsonden Galileo på 

vägen till Jupiter. 

Landstigning 

5 

Den senaste asteroid som en 

rymdsond landat på var Itokawa, 

en spektraltyp S-asteroid 

som korsar Mars bana. Rymdsonden 

Hayabusa återvände till jorden 

med prover från Itokawas yta. 

DID Visste YOU du KNOW XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX 

Asteroiden Ida har en egen måne, Dactyl, som kretsar runt den på ett avstånd av 108 kilometer 

Trojanerna 

Omloppsbana: 

11,87 år 

Förkortningar: 

K Grader Kelvin 

Gm Gigameter 

AE Astronomisk enhet 

Km Kilometer 

Km/s Kilometer per sekund 

~ Genomsnitt 

Adonis 

Hidalgo 

Diameter: 38 km Aphelium: 1427,003 Gm (9,539 AE) 

Perihelium: 291,846 Gm (1.951 AE) Omloppsbana: 5 029,467 


Temperatur: ~ -157,15 o C (116 K) Spektraltyp: D 

Hidalgo har den längsta omloppsbanan av alla asteroider 

utanför det stora asteroidbältet. Den tar mer än 13 år på sig. 

Hidalgo snuddar Saturnus bana och har en stark inklination 

(lutning) på 43 grader som man tror beror på att den 

någon gång kommit för nära Jupiter. 

Apollo 

Diameter: 1,7 km Aphelium: 343,216 Gm (2,294 AE) 

Perihelium: 96,850 Gm (0,647 AE) Omloppsbana: 651,543 


Temperatur: ~ -51,15 o C (222 K) Spektraltyp: Q 

Apollo tillhör spektraltypen Q (metallrika) asteroider. Den 

upptäcktes 1932 men hittades sedan inte igen förrän 1973. 

Den har också gett namn till Apolloasteroiderna som 

passerar nära jorden. Apollo var den första asteroid som 

som man upptäckte korsade jordens bana. 

Diameter: 0,5-1,2 km 

Aphelium: 494,673 Gm (3,307 AE) 



Flykthastighet: 

0,0003-0,0006 km/s 

Temperatur: -66 - 76 o C 

(197-207 K) 

Spektraltyp: C 

Adonis upptäcktes 1936, den 

andra av Apolloasteroider na. 

Omloppsbanan ligger inte så 

långt från Venus och den kommer 

att passera nära jorden sex 

gånger under 2000-talet. 

Amor 

Diameter: 1,5 km 

Aphelium: 412,011 Gm (2,754 AE) 



Flykthastighet: 0,00079 km/s 

Temperatur: ~ -75,15 o C (198 K) 

Spektraltyp: C/S 

Precis som Apollo har Amor fått 

ge namn åt en grupp av asteroider. 

Amorasteroiderna 

passerar nära jordens bana 

men korsar den aldrig. Eugéne 

Delporte upptäckte asteroiden 

1932 när den kom så nära jorden 

som 16 miljoner kilometer. 

Planetjakten 

Franz Xaver von Zach 

(1754–1832), astronom 

som ledde Seebergobserva 

toriet i Tyskland, 

var övertygad om att det 

fanns en till planet 

mellan Mars och Jupiter. 

För att bevisa sin teori 

organiserade von Zach 

en grupp med 24 astronomer 

som fick leta i 

varsin del av stjärnhimlen. 

Men trots att 

gruppen var så stor hann 

en italiensk präst och 

matematiker vid namn 

Giuseppe Piazzi före. 

1801 råkade han hitta 

asteroiden Ceres av en 

slump när han höll på att 

sammanställa en 

stjärnkatalog. 

Eros i närbild. 

Franz Xaver Von Zach 

Asteroiden 

Gaspra 

Giuseppe Piazzi 

Fotoner 

Solsegel 

4. Solsegel 

Man fäster ett 5 000 

kilometer brett solsegel 

på asteroiden. 

Det konstanta trycket 

från solljuset över den 

stora ytan skulle långsamt 

få asteroiden att 

ändra kurs. 

Rymdborr 

5. Jätteborr 

En stor rymdborr 

skulle skjutas in i 

asteroiden, borra ut 

innanmätet, skjuta ut 

det i rymden och på 

så sätt både ändra 

asteroidens massa 

och kurs 

Målad yta 

6. Målarfärg 

Genom att täcka delar 

av asteroiden med 

färg kan mängden 

strålning som avges 

från den sida av 

asteroiden som vätter 

mot solen öka och få 

den att ändra kurs. 



TEKNIK 

Framtidens TV 

”I Sverige ser vi i genomsnitt på TV 

157 minuter om dagen” 

Framtidens 

TV 

TV i Sverige 

Redan 1951 kunde vi se 

provsändningar från 

Danmark. 

1956 

Den 4 september startar 

Radiotjänst de första officiella 

svenska TV-sändningarna. 

1957 

Reguljära sändningar börjar. 

Det beslutas att TV ska vara 

reklamfri och finansieras av 

licenser. 

1958 

Många svenskar skaffar TV 

inför fotbolls-VM. 

1969 

Två kanaler! TV1 och TV2. 

1970 

Färg-tv i officiella sändningar! 

1987 

Monopolet får konkurrens 

från TV3, som börjar sända 

från London. Parabol antenner 

och kabel-TV bli allt 

vanligare. 

1990 

TV4 startar. 

1991 

TV4 får sända i marknätet. 

1997 

Digitala sändningar börjar. 

2000-talet 

Massor av nya kanaler 

tillkommer. 

2005 

De första HDTVsändningarna 

i Sverige! 

2010 

14 nya kanaler får tillstånd för 

sändningar i marknätet, sju av 

dem för HDTV-sändningar. 

Vi tittar på nästa generations 

TV-teknik och hur framtidens 

underhållning i 

hemmiljö kommer att se ut 

Från analog till digital och nu 

till plasma och 3D – TV har länge 

varit vårt fönster mot världen, 

både för underhållning och 

nyheter. TV-tekniken har 

utvecklats enormt under de senaste 

årtiondena och här kommer vi att visa vad som 

händer inuti apparaterna. Läs vidare om all 

den teknik som används för att skicka rörliga 

bilder till våra vardagsrum. 

”Tjock-TV” 

Innan vi ger oss in i den moderna 

TV-tekniken, låt oss kasta ett öga på 

hur bilderna kommit till oss i 60 år 

Innan dagens tunna och platta LCD-, 

plasma- och OLED-skärmar använde 

tv-apparaterna katodstrålerör (CRT). 

Katodstrålerör och elektronkanoner var 

nödvändiga för den förra generationen av 

tv-apparater. En färg-tv består av en skärm 

som är täckt med ett lager fosfor, ett glasrör 

och tre elektronkanoner, en för varje färg 

(rött, grönt och blått). 

Elektronkanonerna skickar iväg 

negativt laddade elektroner från en 

katodledning, som fungerar ungefär som 

glödtråden i en glödlampa. Elektronerna 

passerar igenom en metallanod med 

positiv laddning, vilket samlar 

elektronflödet till en stråle som kan riktas 

in eller skärmas av när den når fosforbeläggningen 

på skärmen. De punkter i 

fosforbeläggningen som nås av den 

elektriska strömmen lyser upp och skapar 

bilder på skärmen. 

Anodkoppling 

Avlänkningsspolar 

Fokuseringsspolar 

Elektronstråle 

Elektronkanon 

Katod 

Upphettad ledning 

som avger elektroner. 

Mask 

Mask som separerar de 

tre olika färgerna i 

strålarna. 

Stråle 

Strömmen av 

elektroner från 

katodledningen. 

Inre skärm 

Fosforbeläggning med 

röda, gröna och blå 

zoner. 

Bildrör 

Det stora 

vaccuumröret av glas 

där allt händer. 

Fosfor 

Närbild av fosforbeläggningen 

på 

skärmens insida. 

© grm wnr, 2006 


www.vetenskap.TV

5 FAKTA 

OM... 

Television 

Skotska rötter 

1926 visade skotten John 

1 Logie Baird upp det första 

fungerande televisionssystemet 

för medlemmar av 

Royal Institution, den brittiska 

vetenskapsakademin. 

Första fjärrkontrollen 

Flash-matic från Zenith, som 

2 kom 1955, var den första 

trådlösa fjärrkontrollen för TV. 

Den kunde växla mellan 

kanaler samt sätta på och 

stänga av TV-apparaten. 

Första plasmaskärmen 

Plasmaskärmen uppfanns 

31964 av Donald Bitzer, för att 

underlätta för studenter som 

var tvungna att sitta framför 

datorn under långa perioder. 

Största tv-bolaget 

Världens största tv-bolag är 

4 public Service-bolaget (med 

statliga avtal om kvalitet och 

innehåll, precis som Sveriges 

Television) BBC, British 

Broadcasting Corporation. 

2,5 timmar per dygn 

I genomsnitt sitter vi svenskar 

5157 minuter per dag framför 

TV-skärmen. Knappt 30 procent 

av tiden ser vi på Sveriges 

Television, 20 procent på TV4 

och resten på övriga kanaler. 

Visste du 

Panasonic har för närvarande den största TV-skärmen – på 152 tum 

© Sony 

LCD-TV 

De är visserligen 

ömtå ligare än de gamla 

bildrören, men har mycket 

bättre bildkvalitet 

Vi har använt LCD-skärmar med flytande 

kristaller sedan sjuttiotalet, oftast i enklare 

apparater som till exempel miniräknare. 

Men idag används LCD-skärmarna i 

tv-apparater. De skapar bilder genom att 

använda tusentals små filter i rött, grönt och 

blått. 

LCD-skärmen har två polariserade 

genomskinliga paneler och utrymmet 

mellan dem är fyllt med en lösning av 

flytande kristall. Lösningen har en 

symmetrisk molekylär struktur, som ändras 

när en elektrisk ström leds genom den. Då 

vrids molekylerna och släpper igenom ljus. 

Utan ström blockerar molekylerna ljus. 

Bilden skapas när mönstret av olika 

kristaller släpper igenom ljus eller inte som. 

Till skillnad från gamla tv-apparater som 

använder fosfor, har LCD-TV färgfilter. Det 

minskar risken för att bilden ska ”brännas 

fast” i skärmen om den visar en stillastående 

bild för länge. Det är ett problem för en del 

plasmaskärmar. 

© Panasonic 

Färgfilter 

© Marvin Raaijmakers, 2009 

Dielektriskt lager Skärmelektroder 

Glaslager 

Horisontella 

filter 

Beläggning av 

magnesiumoxid 

Bakre glaspanel 

Vertikala 

filter 

OLED-TV 

Framtidens 

TV-skärmar 

lyser upp 

På samma sätt som andra typer av tv-skärmar skapas 

färgen i en OLED-skärm när olika starkt blått, grönt och 

rött ljus blandas. Men OLED-skärmarna kan ge mycket 

bättre bild, eftersom de använder en tunn film med 

molekyler som avger ljus när man leder elektrisk ström 

genom dem. 

OLED-skärmar är också energisnålare, eftersom 

molekylerna själva avger ljus och skärmen därmed inte 

behöver belysas bakifrån. Det innebär också att man kan 

tillverka mycket tunnare OLED-skärmar. I stora skärmar 

använder man så kallade aktiva matriser med lysdioder, 

där det går att styra varje bildpunkt på skärmen. 

En stor fördel för tittarna är att bildpunkterna i en 

OLED-skärm kan stängas av helt för att skapa svärta i 

bilden. Kontrasten mellan ljust och mörkt blir på så sätt 

mycket bättre. Vanliga LCD-skärmar kan bara visa svart 

färg som mörkt grå. Men i en OLED-skärm blir svarta 

partier i bilden verkligen svarta. Maxkontrasten i en 

OLED-skärm är 1 000 000:1 ,j ämfört med en LCD-skärm 

som bara klarar runt 10 000:1. 

1. Katod 

Ström passerar 

genom katodlagret 

till anoden. 

4. Lyser upp 

När elektronerna fyller upp hålen i 

transportlagret producerar de extra 

energi och avger ljus. 

Katod (glas) 

© Sony 

Plasma-TV 

Plasmaskärmar 

använder gas för 

att få den 

perfekta bilden 

Frontpanel 

av glas 

Plasma är joniserad gas som innehåller positivt 

laddade joner och negativt laddade elektroner, 

vilket gör att gasen kan leda elektricitet. 

En plasmaskärm innehåller tusentals små 

celler som är fyllda med en blandning av 

xenon- och neongas. Cellerna finns mellan två 

stora glaspaneler. Mellan den bakre panelen och 

lagret med celler finns ett lager av långa 

elektrodremsor. Mellan den främre panelen (den 

vi tittar genom) och lagret av celler finns 

ytterligare ett lager av elektroder. 

Dielektriskt lager 

Addresselektrod 

Kristallmolekyler 

Bildpunkter 

Fosforbelagda 

plasmaceller 

Elektroderna tar emot ström till en viss nivå, 

sedan sker en urladdning då gasen i cellerna blir 

plasma. Plasman avger fotoner som skapar 

ultraviolett ljus. Cellerna har en fosforbeläggning 

som är röd, grön eller blå och omvandlar det 

ultravioletta ljuset till synligt ljus. 

Plasmacellerna utgör bildpunkterna i 

plasmaskärmen. Den kan sättas på och stängas 

av snabbare än en LCD-skärm och ger skarpare 

bild. Dessutom kan plasmaskärmar göras väldigt 

stora (upp till 152 tum = 3,86 meter). 

2. Elektroner 

När ström leds genom 

lagren flyttas elektroner 

till emissionslagret. 

Emissionslager 

(kolbaserade molekyler, polymerer) 

Transportlager 

(kolbaserade molekyler, polymerer) 

Anod (metall) 

Substrat 

3. Emissionslager 

Elektronerna som flyttas från 

transportlagret lämnar hål i det. 

Hålen fylls upp av elektroner 

från emissionslagret. 



teKNIK 

Framtidens TV 

”2013 kommer de analoga TV-näten 

i hela Europa att vara nersläckta” 

Satellittelevision 

Vi skickar ut en signal i 

rymden och hoppas att 

den studsar tillbaka ner 

igen… 

1. Programkälla 

Kanalen som sänder 

programmen. 

3. Satellit 

Satelliten tar emot signaler från 

sändarstationen och skickar 

tillbaka dem till jorden. 

4. Parabolantenn 

Parabolantennen utanför 

användarens hus fångar 

upp signalen från satelliten 

och skickar den till en 

mottagare inne i huset. 

TV-signaler rör sig i raka linjer, så från början stoppades de 

både av jordytans krökning och höjder. Men det var innan 

kommuni kations satelliterna kom. Amerikanska HBO var den 

första programtjänst som började använda satelliter för 

TV-sändningar. Det innebar att signalen kunde skickas upp 

till en satellit i omloppsbana, förstärkas och studsas tillbaka 

till mottagare på helt andra ställen på marken. 

Eftersom satellitsignalerna innehåller högupplösta data 

måste signalen komprimeras (onödig information rensas bort) 

innan överföringen och återskapas när den överförts. Alla 

satellit-TV-signaler är förvrängda (scramblade) av 

leverantörerna. Bara de som prenumererar på respektive 

kanal får den ”rena” signalen och kan se programmen. 

2. Sändningscentral 

TV-leverantören tar emot 

signaler från många olika 

programkällor och skickar dem 

vidare till en kommuni kationssatellit 

i omloppsbana runt 

jorden. 

5. Mottagare 

TV- mottagaren avkodar 

signalen och omvandlar den 

till ljud och bilder. 

Marknätet 

Svenska nätet byggs ut för HD-sändningar 

Det digitala marknätet använder sig 

av sändarmaster som skickar ut 

signaler till mottagare i tv-kabelnätet 

på i stort sett samma frekvenser som 

det gamla analoga. Marknätet sköts 

av Teracom och sändningstillstånd 

ges av Radio- och Teveverket. 

I år, 2010, har vi sju digitala sän darnät 

med mellan fyra och fem kanaler i 

varje. Näten kallas multiplexer – MUX. 

MUX1 täcker 99,8 procent av 

hushållen, medan MUX2, 3, 4 och 5 

täcker 98 procent. MUX6 täcker 80 

procent. MUX7 kommer att ha 80 

procent innan slutet av 2010 och 

komma upp i 98 procent 2011. 

MUX6 och 7 är reserverade för 

HDTV-sändningar. 

Sammanlagd bandbredd för ett nät 

är 22 Mbit/s. Varje sändarnät ska 

rymma upp till fem kanaler, men i 

vissa nät har man lyckats få in sju. 

MUX1 är reserverad för public 

service, det vill säga SVT och UR. 

Utbyggnaden av MUX6 och MUX7 

kommer på sikt att kunna nå 98 

procent av hushållen. I juni flyttades 

kanalerna i MUX6 och 7 till MUX5 för 

att kunna förbereda MUX6 och MUX7 

för HDTV. 

Den 17 juni 2010 fick TV3, TV4, Kanal 

5, Canal + Mix, MTVN, National 

Geographic och Viasat Sport, SVT1 och 

SVT2 tillstånd för egna kanaler med 

HD-sändningar. 

Senast 2015 ska alla nuvarande 

kanaler som sänder i MPEG-2 gått 

över till MPEG-4. Detta för att få plats 

med fler kanaler i MUX1-5. Det här 

innebär att alla som har en digitalbox, 

en TV med inbyggd digitalbox eller en 

inspelare med digitalbox som bara 

kan hantera MPEG-2 måste bytas ut. 

Digital- 

TV 

Det analoga TV-nätet 

är historia, nu är allt 

bara digitalt… 

I november 2007 släcktes det sista 

analoga TV-nätet i Sverige. Här 

genomfördes en stegvis släckning 

mellan 2005-2007. Men till exempel 

Finland släckte hela sitt digitala nät på 

en gång 2007. I mars 2013 kommer alla 

analoga TV-sändningar i Europa att ha 

släckts ner. Sist ut blir Storbritannien. 

Idag måste alla TV-tittare ha en 

separat digitalbox eller en TVmottagare 

som kan ta emot digitala 

signaler. 

Analog ljud- och bildinformation 

skickas via kabel som radiovågor, men 

informationen i en digital signal 

skickas i binär form, som ettor oh 

nollor via kabel eller satellit. 

När signalen når mottagaren 

avkodas informationen i en digitalbox, 

om man har en äldre TV. Men i nyare 

modeller är den funktionen inbyggd i 

TV-apparaten. 

Med digital-TV kan vi ta emot fler 

kanaler. En hel del moderna TVapparater 

har dessutom inbyggd 

hårddisk, vilket innebär att man kan 

pausa, spara, spela in och spela upp 

direktsända program. 

© Humax 

© Pamasonic 


www.vetenskap.TV

FAKTA 

OM... 

TV 

© Panasonic 

STÖRST 

1. 152-tum Full 

HD 3D PDP 

Tillverkare: Panasonic 

Storlek: 152 tum 

Fakta: På CES 2010 visade 

Panasonic sin 3D PDP, som 

just nu är världens största TV. 

© LG 

PLATTAST 

2. LG 42SL9500 

Tillverkare: LG 

Tjocklek: 2,6 mm 

Fakta: Inte mycket tjockare än 

en tiokrona. LGs 42-tummare 

på 2,6 mm är bland de 

tunnaste i världen. 

© Kopin Corp 

MINST 

3. SVGA LVS 

CyberDisplay 

Tillverkare: Kopin Corp 

Storlek: 0,44 tum diagonalt 

Fakta: LCD-skärmen visar lika 

skarpa bilder som en 50-tum - 

mare på två meters håll. 

Kamera 1 

Visste du 

Så får du 3D-TV hemma 

För att få rörliga bilder att visas i 3D måste två bilder spelas in samtidigt. För 

inspelning används vanliga HD-kameror, som ser bilden i lite olika vinklar, på 

samma sätt som våra ögon. 

Kamera 2 

© BSkyB 

Människor som skelar (5-10 procent) kan inte se 3D-effekter på film och TV 

Satellit 

Mottagarantenn 

Vad varje kamera ser 

Kamera 1 spelar in den 

rörliga bilden vinklad 

till vänster. 

Kamera 2 spelar in den 

rörliga bilden vinklad 

till höger. 

Överföring 

Satelliten skickar en signal med den digitala bilden till 

mottagarantennen och digitalboxen i hemmet. 

Digitalboxen måste ha utrustning för att ta emot och 

visa 3D-signalen. 

HDTV i 3D 

3D-TV kommer att revolutionera hur vi 

ser på TV. Följ med oss till nästa steg i 

hemunderhållningen 

Bilderna från båda kamerorna redigeras 

så att färgerna matchar, fokus och djup 

justeras så att övergången mellan de två 

bilderna blir mjuk. Sedan konverteras 

bilderna till en 3D-bild i en 3D-processor. 

En digital MPEG HD-box används för att 

komprimera 3D-bilden till en högupplöst 

digitalbild som kan sändas via satellit. 

3D-HDTV 

Digitalbox 

för 3D-mottagning 

3D-processor 

Digital HD-komprimerng 

För att kunna se 3D-bilder 

måste tittaren använda 

3D-glasögon för TV. De 

hindrar det vänstra ögat 

från att se bilder som är 

ämnade för det högra och 

vice versa. Hjärnan 

kombinerar båda bilderna 

till en. 

Betal-TV 

Så fungerar pay-per-view 

När du har ett kabelteveabonnemang brukar 

du också kunna se film eller enstaka 

sportevenemang, till exempel fotbollsmatcher, 

mot en extra avgift, via så kallad 

pay-per-view. Den funktionen har funnits 

ganska länge. 

Men hur fungerar det egentligen 

Kabelleverantören skickar redan ut sig - 

nalen för sådana program och filmer till din 

digitalbox, men signalen är låst i ett förvrängt 

läge. När du betalat för sändningen låser 

leve rantören upp signalen till din mottagare 

under den tid som programmet eller filmen 

varar, med hjälp av en adresskonverterare i 

närheten av ditt hem. 

TV när du vill 

Skapa din egen tv-tablå och 

titta på de program du vill se, 

när du vill se dem 

© Panasonic 

Sedan 3D-produktionen Avatar blev den mest framgångs 

rika filmen någonsin, har den ena efter andra 

3D-filmen lanserats. TV-sändningar i 3D tror många 

kommer att bli en norm. Idag börjar fler och fler kanaler 

fundera på att erbjuda tredimensionella tjänster. 

För att kunna fånga tredimensionella bilder på film 

måste man använda speciella HD-kameror som kan 

fånga två separata bilder samtidigt, precis som våra ögon 

gör, och sedan redigera och lägga samman bilderna i en 

3D-processor. 3D-bilden komprimeras sedan till en 

digital bild och skickas via satellit hem till tittarna, som 

måste använda speciella 3D-glasögon. 

TV-experten Panasonic hjälper till att få in 3Dtekniken 

i TV-mediet genom sin nya serie HDTVapparater. 

De har plasmaskärmar och 3D-funktionalitet 

och används tillsammans med avancerade 3D-glasögon. 

I 3D-glasögonen visas HD-bilderna i både vänster och 

höger öga, genom en tillslutningsteknik som exakt 

kontrollerar vilket öga som ska se vilken bild. Bilderna 

visas alternerande i höger respektive vänster öga med en 

hastighet på 60 bildrutor i sekunden, vilket ger både 3D 

och full HD-effekt för tittaren. 

www.Vetenskap.TV 

Panasonics 3d-kamera 

kan bli din för 250 000! 

3D eller 2D, Paradise Hotel blir 

inte bättre för det! 

© Panasonic 

Nästa steg är att du själv ska kunna välja vilka 

tv-program du vill se, och se dem när du själv 

vill, på ungefär samma sätt som den ame rikanska 

tjänsten Tivo. Du prenumererar på 

tjänsten, väljer vilka program du vill se och 

när du vill se dem. Leverantören lagrar de 

program du valt och skickar dem till din 

mottagare de tider du valt. 

Skillnaden mot vanliga digitala sändningar 

är att här lagrar leverantören TV-sändnin garna 

i en lokal sändare, i stället för i en central 

sändningsstation. Du får en personlig 

video ström till din egen digitalbox. 

Även om den lokala sändaren kan laga 

program för 1 000 prenumeranter, får alla sin 

egen ström, eftersom informationen överförs 

via fiberoptiska kablar, fram tills cirka hundra 

meter återstår, då den skickas via vanlig 

koppartråd (koaxialkabel). 


historIA 

Dueller 

”Författaren Alexandr Pusjkin 

dog i en pistolduell 1837” 

Dueller 

Hur duellerade man 

Och varför Var det 

alltid på liv och död 

Legendariska 

dueller 

Politik med pistol 

1804 duellerade två högt 

uppsatta amerikanska 

politiker. Vicepresidenten 

Aaron Burr sköt och dödade 

finansministern Alexander 

Hamilton efter att den 

sistnämnde ”uttalat sig 

nedsättande” om Burrs 

karaktär. 

Vem som skulle ta hand om disken 

, avgjordes på sedvanligt vis- 

Litterär svärdsstrid 

En av de grymmaste duellerna 

är Akilles kamp mot 

Hektor i Iliaden. När Akilles 

huggit ihjäl Hektor knöt han 

fast den andres hälsenor vid 

sin vagn och körde runt tills 

Hektors kropp slets i bitar. 

Dueller förbjöds i Sverige i 

en förordning 1662, men den 

hade så dålig verkan att en 

ny förordning kom 1668. Det 

hjälpte inte, dueller förekom ofta, ända 

fram till 1800-talet. År 1816 utkämpades 

den sista duellen med dödlig utgång i 

Sverige. 

På 1800-talet skrevs flera regelböcker för 

Pistoler 

Pistoldueller slutade ofta med svåra 

skador. Duellanterna använde 

speciella flintlåspistoler med ett 

enda skott. Ingen äkta gentleman 

gav sig ut på resa utan ett par 

duellerings pistoler, det ingick i 

utrustningen. Duellanterna valde 

varsin pistol som de höll upprätt i 

handen medan de samtidigt gick ett 

antal steg, tills de nådde en markör. 

Där vände de, siktade och sköt. 

När var det över 

Även om utmanaren kunde stoppa 

duellen när som helst brukade den inte 

avslutas innan någon av dem blivit 

skadad och blödde. 

dueller, som franska L’Essai sur le duel 

och tyska Duell-Codex. Duellerna 

utkämpades oftast med pistol eller 

värja. Den utmanade valde vapen. 

Under en duell dödades motståndaren 

sällan. De duellerande var oftast 

adelsmän eller officerare och levde 

(åtminstone på ytan) efter strikta regler. 

Man kunde utmana någon på duell om 

En garde 

I fäktningsdueller användes många 

olika typer av svärd, till exempel 

sabel eller florett, men den 

vanligaste var värja. När man 

fäktades gällde det att hugga 

motståndaren på känsliga ställen, 

till exempel i halsen eller i 

ljumsken. Stickvapen, som 

floretten, var betydligt farligare än 

värja och sabel eftersom sticksåren 

blev djupare och ofta infekterade av 

smuts och tygrester. 


Innan de började brukade duellanterna 

ofta komma överens om vilka regler som 

skulle gälla och de handlade oftast om 

hur sårad förloraren skulle vara. 

man kände sig förfördelad, avsiktligt 

blev förolämpad eller möjligen för att 

försvara en kvinnas anseende. 

De båda duellerande utsåg en eller 

två sekun dan ter som bestämde tid och 

plats och såg till att reglerna följdes. 

Duel lerna genomfördes oftast tidigt 

på morgonen för att undvika rätt sliga 

efterspel om någon skulle råka dö. 

Andra vapen 

I det gamla Egypten anordnades 

dueller i templen – som underhållning. 

Duellanterna slogs med 

släggor, spikklubbor eller kedjor. 

Gladiatorerna i antikens Rom hade 

inte med svärd, utan duellerade 

också med andra vapen. En typ av 

gladiator kallades retarius. De hade 

bara ett nät med blyvikter, en treudd 

och ett axelskydd. Treudden 

användes för att inte motståndaren 

skulle komma för nära. Nätet 

kastades över den andre. 


När motståndaren avväpnats eller var så 

skadad att han inte kunde slåss stack 

retarius in treudden i den andres hals. 

Dueller kunde också utkämpas med kniv. 

Pistolduell i 

luftballong 

1808 duellerade två fransmän, 

Monsieur de Grandpre 

och Monsieur de Pique, om en 

kvinna. De tyckte själva att de 

var så högtstående och upplysta 

människor att de valde 

att utkäm pa duellen i varsin 

luft bal long, med pistol. 

När de sköt, sprack den ena 

ballongen, föll till marken och 

dödade den ene av dem. 


FILMER 

DÄR... 

FRIHeTs- 

GUDINNAN 

FÖRSTÖRS 

Visste du 

Nedfryst 

1. Day After 

Tomorrow (2004) 

Snabba klimatförändringar 

lägger New York i ruiner och 

människor fryser ihjäl vid 

frihetsgudinnans fötter – ett 

symboliskt slut – för USA... 

omkullVält 

2. Independence 

Day (1996) 

Statyn välts av utomjordingar 

som tänkt invadera jorden och 

landar på Hudsonfloden. Men 

Will Smith ser till att mänskligheten 

får sista ordet... 

Folk hoppat bungyjump från statyn och en kvinna födde till och med barn inuti den 

Begravd 

3. Apornas 

planet (1968) 

Statyn syns, till hälften 

begravd i sand, i filmens 

slutscen som symbol för 

civilisationens undergång 

(och en snygg vändning). 

Frihetsgudinnan 

Statyns officiella namn är ”Liberty 

Enlightening the World” och den byggdes för 

att fira hundraårsminnet av USA:s 

självständighetsförklaring 

Facklan 

1986 byttes den 

gamla facklan ut . 

Den visas numera i 

lobbyn. Den nya 

facklan är 

guldpläterad och 

upplyst av stora 

strålkastare som ger 

extra glans. 

Frihetsgudinnan, eller Frihetstatyn som den 

egentligen heter, ritades av konstnären Frederic 

Bartholdi i Frankrike. Statyn var en gåva från den 

franska republiken till den amerikanska för att fira 

hundraårsminnet av USA:s självständighet. 

Gustave Eiffel, som byggde Eiffeltornet, fick i uppdrag att 

bygga en massiv järnpelare och ett ramverk av stål som skulle 

staga upp den enorma kopparstatyn. Tack vare ramverket kan 

statyn svaja i vinden. Vid vindhastigheter på runt 22 

sekundmeter kan statyn röra sig en knapp decimeter. 

Fundamentet är gjort av sandsten från Skottland och 

byggdes på plats i USA. Statyn skickades i delar från Frankrike, 

350 stycken, packade i 214 lårar.När fundamentet stod klart 

sattes statyn ihop. Den tog fyra månader att resa och sätta fast i 

fundamentet, som stöttas av två uppsättningar järnbalkar och 

balkar. De är fastsatta i ramverket och håller statyn på plats. 

Frihetsgudinnan var tänkt att fungera som fyr och det gjorde 

den också, mellan 1886 och 1902. Elektriskt ljus drogs in i statyn 

och det syntes flera kilometer ute på havet. 

Trappan till 

den vänstra 

armen 

Den här delen har 

varit stängd för 

besökare i många år. 

Trapporna används 

vid underhåll och 

reparationer. 

Trappor 

Två spiraltrappor 

slingrar sig runt 

mittpelaren. Den 

ena används när man 

går upp i statyn och den 

andra när man ska gå 

ner. 

Inskriftstavla 

Inskriftstavlan i 

Frihetsgudinnans vänstra hand 

har texten July IV MDCCLXXVI 

(4 juli 1776), dagen för USA:s 

självständighetsdeklaration. 

Balkar och trappor 

Här syns den ursprungliga stålramen i statyn. 

Runt den slingrar sig spiraltrapporna som 

leder till utsiktsplattformen. 

© DK Images 

Utsiktsplattform 

Utsiktsplattformen finns i statyns huvud. 30 

personer åt gången kan titta på den 

fantastiska utsikten genom 

de 25 fönstren i kronan. 

Först byggde man en träram och 

började gjuta de olika delarna. 

FAKTA 

Frihetsgudinnan 

Statyns fot 

Sex våningar upp finns en avsats vid statyns fot. 

Där kan besökare gå upp i spiraltrappan som leder 

till utsiktsplattformen 12 våningar ovanför. 

Skulptör: Frederic Bartholdi 

Byggd: 1879-1884 

Anledning: Statyn var en gåva 

från Frankrike till USA. 

Plats: Liberty Island, New York 

Höjd: 46 meter. Statyn står på 

en 47 meter hög sockel. 

Trappsteg: 354 

Vikt: 204,1 ton 

© DK Images 

Fundament 

Innanför dörrarna längst ner hittar 

besökarna en trappa upp till den 

första våningen. 

Stenläggning 

Mellan gräsmattorna och statyn 

finns ett stenlagt område där 

besökarna kan gå runt statyn 

innan de kommer fram till 

ingågen. 



historia 

Petra – den röda klippstaden 

”Skattkammaren har en 40 meter hög 

fasad som är uthuggen ur klippan” 

© User:Markv 

Fakta om... 

Petra 

Plats: Petra ligger cirka 180 km 

från huvudstaden Amman i 

Jordanien. 

Byggd: Platsen var bebodd 

redan på stenåldern, men 

klippstaden började byggas 

cirka 700 år f. Kr. 

Funktion: Petra blev under 

300-talet f. Kr. centrum och en 

viktig handelsplats i nabatéernas 

kungadöme. 

Arkitektur: Både egyptisk, 

grekisk och romersk kultur har 

haft stort inflytande på 

arkitekturen i Petra. 

Styre: 106 f.Kr. blev Petra en del 

av det romerska riket. Knappt 

hundra år senare försvann 

handelsvägarna och stadens 

betydelse minskade. På 

600-talet plundrades staden och 

förföll allt mer. 

Storlek: Petra byggdes i Wadi 

Musa, en dalsänka omgiven av 

höga sandstensklippor. Den 

enda ingången är en 2 km lång 

ravin, Wadi-as-sik. Den första 

glimten av Petra är en 40 meter 

hög fasad på en kungagrav som 

kallas skattkammaren. Runt den 

finns mer än 800 monument. 

Den röda 

klippstaden 

Sedan Petra återupptäcktes 1812, har klipp staden 

lockat konstnärer, författare, poeter och filmskapare 

Staden Petra (namnet betyder 

klippa) ligger i naturlig dalsänka. 

Området brukade ofta drabbas av 

översvämningar och stadsborna 

använde dammar, brunnar, cisterner och 

kanaler för att styra och samla vatten. 

Nabatéerna byggde sin stad i en naturlig oas 

och på 300-talet f. Kr. var Petra en blomstrande 

handelsplats. Vissa byggnader var fristående 

medan andra höggs ut ur klipporna. 

Till utsmyckningar som valv, kupoler och 

fönster användes sandsten. Sandstenen togs 

från ett stenbrott i närheten och drogs till 

Vädret är finfint men det är lite långt 

till mataffären... 

staden på slädar över stockar. Man använde 

även mer exklusiva material som pinje- och 

olivträ, marmor och kalksten. 

När staden byggdes tog hantverkarna block 

och taljor, stegar och rep till hjälp. De började 

längst upp och arbetade sig neråt med 

hammare och mejsel när de skapade stadens 

monument och utsmyckningar. Till Petra kom 

många hantverkare från Alexand ria, och 

arkitekturen där hade stort inflytande och 

inspirerade nabatéerna att bygga sitt 

stadskomplex på liknande sätt, bland annat 

hade man en amfiteater. 

Livet i 

Petra 

Petra byggdes vid en 

knutpunkt för handelsvägarna 

mellan Asien och 

Arabien. Därför var det 

också en kosmo politisk 

och kulturell stad med ett 

blomstrande affärs liv, 

jordbruk och god tillgång 

på vatten. Man tror att så 

många som 20 000 

människor levde där. 

Handeln har lämnat 

sina spår och de konstnärliga 

influenserna från 

många antika kulturer 

syns i utsmyckningen av 

byggnader och gravar. 

Utsatt plats 

Petra National Trust 

grundades 1989 för att 

skydda klippstaden Petra, 

som är ett av Unescos 

världsarv. Petra anses 

numera vara en av världens 

mest utsatta arkeologiska 

platser. 

Staden har skadats av 

både översvämningar och 

erosion, men även av 

turismen. Flygplan och 

helikoptrar, som förut 

användes för rundturer 

skadade marken i området, 

men tack vare 

skyddsorganisationens 

arbete är de numera förbjudna. 

Det bor fortfarande 

ett fåtal människor i Petra. 

Klipphusen används till 

bostäder 

och stall. 

© Brad Mering 

090 | Världens Vetenskap 

www.vetenskap.TV

FAKTA 

OM... 

FORNBORGAR 

i SVERIGE 

UNIK 1. Eketorps borg Längst mur 2. Torsburgen STÖRST 

Håkan Svensson 

Fornborg på södra Öland 

som byggts i flera olika 

omgångar. Den äldsta är från 

300-talet och inrymde ett 

20-tal hus. Kon struk tionen 

anses vara unik. 

Ligger på en 115 hektar stor 

höjd på östra Gotland. På ena 

sidan finns en kalkstensbrant, 

på den andra en 1 750 meter 

lång vall med fem öppningar. 

3. Halleberg 

Vid Vänern, i Västergötland ligger 

Sveriges största fornborg, som 

är 20 kvadratkilometer stor. Den 

användes redan under järnål - 

dern och som tillflyktsort ända 

fram till 1600-talets gränskrig. 

Visste du 

Romarna kallade forborgar oppida, latin för en stor inhägnad plats 

En fornborg från järnåldern med ett 

antal försvarsmurar 

Byggnader 

Mitt i de flesta fornborgar 

fanns ett stort hus där 

möten och viktiga 

diskussioner ägde rum. 

En satellitbild av den välbevarade 

fornborgen i brittiska Maiden Castle 

Images © Bob Embleton 

Ingång 

Vid ingången till fornborgen 

fanns två vakttorn. När 

borgen användes pas se - 

rade alla besökare och 

boende in och ut där. 

Fornborgar 

Fornborgar var upphöjda 

försvarsanläggningar, oftast 

byggda på klippor eller höjder. 

Ibland användes de enbart 

som försvarsanläggningar, dit folk flydde 

om samhället eller byn blev attackerad. På 

en del ställen bosatte sig människor i 

fornborgen och de blev centrum för handel 

och sedermera byar och städer. Många 

orter med ordet sten i namnet började som 

eller finns i närheten av fornborgar. Det 

finns fornborgar över hela Europa, men i 

Norden var de vanligast runt 500-talet, när 

det förekom stora folkvandringar och 

boplatser ofta blev anfallna. 

På andra ställen i Europa fanns de redan 

under järn- och bronsåldern. I Storbritannien, 

men även Tyskland och längre 

söderut, hade fornborgarna sin storhetstid 

under de sista 500 åren f. Kr. 

Fornborgarna hade ofta en byggnad i 

mitten där människor kunde bo och 

Försvarsmurar 

Fornborgens främsta försvar 

var flera murar och vallar som 

skulle hindra anfallare. 

samlas om det behövdes, men även 

boskapshus och bodar för förvaring av mat 

och spannmål. I en del grävdes underjordiska 

grottor och gångar ut i fornborgen, 

förmodligen för att gömma mat, värdesaker 

och även människor. Runt de flesta 

fornborgar byggde man vallar och murar, 

en del tror man också hade träpallisader 

som byggdes ovanpå stenkistor, men idag 

finns bara stenfundamenten kvar. 

Alla har däremot öppningar i murarna, 

som förmodligen hade befästa och 

bevakade portar. 

Fornborgarna var lättare att försvara än 

att attackera, men de var inte omöjliga att 

inta för tillräckligt många och 

beslutsamma anfallare och bruket dog så 

småningom ut. 

I Sverige finns cirka 1 140 kända 

fornborgar, från Stenshuvud i Skåne till 

Frösön i Jämtland. De flesta finns i östra 

Mellansverige eller på den norra delen av 

De första byggdes på järn- och 

bronsåldern. En del var tillflyktsorter 

– andra befästa boplatser 

Västkusten, samt på Gotland och Öland. 

Sörmland har flest fornborgar, där finns det 

cirka 300 stycken. 

På Gotland finns det några så kallade 

ringborgar från bronsåldern, men de flesta 

svenska fornborgar har anlagts från 

300-talet f. Kr. till 600-talet. En del av dem 

har byggts på, blivit permanenta boplatser 

eller börjat användas igen under oroliga 

tider, exempelvis på vikingatiden. 

En målning av en fornborg från 

bronsåldern, av John Constable 

Images © JohnConstable 

På höjden 

Uppe på höjden fanns 

långhus, inhägnader för 

boskap, förvaringsplatser 

för spannmål, jordkällare 

och ibland underjordiska 

kammare. 

5 FAKTA 

OM... 

FORnborgar 

© Dae Sasitorn/www.lastrefuge.co.uk 

1 Guldåldern 

Fornborgarnas storhetstid var 

från 200 f. Kr. fram till 600-talet. 

Utbrett bruk 

2 Det finns 1 140 kända fornborgar 

i Sverige. Men det finns även 

liknande i Norge och Finland. 

3 Skattgömma 

I fornborgen Havor på Gotland 

fann man smycken av guld och 

romerskt brons från 100-talet i 

muren vid utgrävningarna. 

Som Stenshuvud 

4 Ortsnamn som innehåller ordet 

”sten” har ofta med fornborgar 

att göra. 

5 Museum 

Eketorps borg på Öland har ett 

museum där det bland annat 

går att se föremål från de olika 

utgrävningarna av platsen. 

www.VETENSKAP.tv Världens Vetenskap | 091

Världens 

Vetenskap 

hem i brevlådan: 

2 nummer för 

bara 49 kronor! 

Beställ på 

idg.se/1.349603

Fakta om... - IDG

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?