aktiv med it ny version9.p65 - Solviks folkhögskola

Aktiv med IT
Ett aktivare medborgarskap
för funktionshindrade
genom distansundervisning

ACTIV med IT

AKTIV MED IT
-
Ett aktivare medborgarskap
för funktionshindrade
genom distansundervisning
En handbok framställd inom
ACTIVE-projektet i EU.s Grundtvigprogram
med bidrag från parter i
Sverige Solviks Folkhögskola
Sundsgårdens Folkhögskola
Kristinehamns Folkhögskola KPS
Slovakien Tekniska Universitetet i Kosice
Huset för Social Service (DSS) i Kosice
Wales Telecentres Powys
Italien Tekniska Universitetet i Salerno
Österrike Lernfeldt Sprache i Wien
1

© 2004 Active-projektet.
Projektetes samordnare var Solviks Folkhögskola (Jarl Marklund), boken är
utgiven av Solviks Folkhögskola och tryckt av Ljungbergs tryckeri i Klippan.
Svensk översättning och bearbetning:
Tranflex AB samt Solviks Folkhögskola, Sundgårdens Folkhögskola och
Kristinehamns Folkhögskola KPS.
Språklig bearbetning:
Anna-Greta Sjöström
Layout och grafisk formgivning:
Peter Stenlund, Solviks Folkhögskola
Koncept och innehållslig design av den ursprungliga engelska utgåvan:
Lernfeldt Sprache, Wien.
Layout och grafisk formgivning av den ursprungliga engelska utgåvan:
Richard Singleton, Telecentres Powys, Wales
I framställningen av den svenska utgåvan har HSO i Skellefteå medverkat.
”Aktiv med IT – Ett aktivare medborgarskap för funktionshindrade genom
distansundervisningt” är utgiven på engelska, tyska och svenska, samt som
reviderade utgåvor på slovakiska och italienska.
Samtliga böcker finns gratis att hämta i elektronisk version på ACTIVEprojektets
hemsida http://www.grundtvig-active.eu.com/
Allmänna arvsfonden har bidragit till finansieringen av den svenska utgåvan.
2
ISBN 91-631-4953-2

Innehåll
INTRODUKTION ................................................................................... 6
Redaktörens förord ..................................................................................... 8
Del 1 - IT för funktionshindrade – Att lära genom goda exempel ......... 13
1A: Exempel på arbetssätt och arbetsmaterial för de särskilda
behov som de enskilda målgrupperna har
Social och fysisk kontakt genom lärcentra ......................................... 14
Distansutbildning för personer med förvärvad afasi ......................... 24
Vardagsmatte – en distanskurs .......................................................... 32
Lärcentret ......................................................................................... 48
Weblärmiljöer ................................................................................... 56
1B: Diskussion om ny teknologi och nya möjligheter inom
distansundervisningen
Frågor om flexibelt lärande – en diskussion mellan projektdeltagarna 74
Del 2 – Att söka lämpliga verktyg ........................................................... 87
2A: Presentation av programvaror
Material och mjukvara för Afasi ....................................................... 88
Modifierat konferenssystem .............................................................. 94
Speciella program för specifika målgrupper ...................................... 98
Programvaruverktyg för inlärningssvårigheter .................................. 104
2B: Specialhandledning för målgruppen
Nödvändigheten av att erbjuda särskilt stöd .................................... 106
Mål och kursinnehåll för “Stensta Läs” .............................................110
Samspelet mellan läraren och den lokala handledaren ...................... 112
Utbildning av lärare i grundläggande färdigheter .............................. 116
2C: Praktisk tillämpning av specifika kompetenser
Layoutens betydelse ..........................................................................120
Steg för Steg ..................................................................................... 124
Symbolspråk .................................................................................... 126
Del 3 - Verksamhet inom Active-projektet och behovsanalys ............... 133
3A: De enskilda Active-projekten
Projektbeskrivning av Kristinehamn Folkhögskola KPS .................. 134
Projektbeskrivning av Tekniska Universitetet i Salerno ....................140
Projektbeskrivning av Sociala Servicehuset i Kosice ......................... 150
Projektbeskrivning av Sundsgårdens Folkhögskola .......................... 152
Projektbeskrivning av Solviks Folkhögskola ................................... 154
Projektbeskrivning av Telecentres Powys ......................................... 158
4

3B: Situationen för personer med funktionshinder i de deltagande länderna
Situationen för funktionshindrade i Italien .......................................164
Situationen för funktionshindrade i Storbritanien ............................174
Situationen för funktionshindrade i Slovakien ..................................178
Situationen för funktionshindrade i Sverige ..................................... 182
Situationen för funktionshindrade i Österrike ..................................190
Bilaga – Profiler av projektdeltagarna ..................................................... 195
Lernfeld Sprache/Learning Orbit Language ..................................... 196
Kristinehamns Folkhögskola ............................................................ 198
Tekniska Universitetet i Kosice ........................................................ 202
Sociala Servicehuset i Kosice .............................................................203
Avdelningen för informationsteknik och elektroteknik vid Tekniska
Universitetet i Salerno ..................................................................... 204
Solviks Folkhögskola ........................................................................206
Sundsgårdens Folkhögskola .............................................................. 208
Telecentres Powys – Newtown Resource Centre .............................. 210
HSO i Skellefteå ...............................................................................212
Medverkande ....................................................................................214
5

Inledning
När några anställda vid Solviks folkhögskola i norra Sverige under vintern
2000 – 2001 började planera Grundtvigprojektet ACTIVE –aktivare
medborgarskap för personer med funktionshindrade genom
distansundervisning, tänkte vi genast att vi borde fokusera på de slags
funktionshinder och svårigheter vi bäst känner till, nämligen lättare
utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionshinder. Efter att ha tagit
kontakt med några potentiella samarbetspersoner som har erfarenheter av
ungefär samma typ av inlärningssvårigheter var den allmänna åsikten att en
pedagogisk och metodisk handbok skulle utgöra en av slutprodukterna av vårt
projekt. Ett annat viktigt resultat skulle bli några pilotkurser organiserade som
distanskurser i olika lärcentra. För att få sådana distanskurser att fungera bra
för projektets målgrupp, personer med olika slags inlärningssvårigheter, skulle
vi också behöva tillgång till IT-hjälpmedel och förenklade lärplattformar, väl
anpassade för personer med läs- och skrivsvårigheter, som dessutom ofta har
svårigheter att koncentrera sig eller se helheter.
Utifrån dessa idéer bildades ett projektpartnerskap som idag består av tre
svenska folkhögskolor (Sundsgården, Kristinehamn och Solvik), vilka arbetar
med olika slags inlärningssvårigheter, ett telecenter i Wales, Storbritannien
och en serviceinstitution för funktionshindrade i Slovakien som också arbetar
med liknande svårigheter. Vidare ett tekniskt universitet i Slovakien som
huvudsakligen arbetar med utveckling och anpassning av lärplattformar och
webb-lärmiljöer. Dessutom knöts ett språkinstitut, Lernfeld Sprache i
Österrike, till projektet med den huvudsakliga uppgiften att sammanställa och
redigera denna handbok samt, huvudsakligen för utvärdering, ett tekniskt
universitet i södra Italien.
Detta partnerskap, ACTIVE, har nu arbetat ett par år med de olika uppgifter
som är nämnda ovan. Tidigare erfarenheter av att undervisa personer med
inlärningssvårigheter har samlats ihop, analyserats och skickats till
redaktörerna, som i sin tur har strukturerat materialet i denna bok.
Vi hoppas att denna handbok skall bli användbar och hjälpa lärare,
handledare, lärarkandidater och andra intresserade av livslångt lärande med
fokus på inlärningssvårigheter så att de bättre förstår de problem denna grupp
har. Vi hoppas också att de olika artiklarna kommer att öppna Era ögon för
de möjligheter som distansundervisning har att utveckla och öka
möjligheterna för personer med inlärningssvårigheter att hålla sig à jour med
”normalt liv” och samhället i stort.
6

Vår tidigare erfarenhet är att dessa personer har mycket sämre möjligheter att
få tillgång till datorer och distansstudier än samhället i övrigt, främst beroende
på att datorprogram och distansstudier inte är anpassade efter deras
funktionshinder eller problem. Detta har lett till ökad isolering i vår alltmer
datoriserade värld. Med vårt projekt hoppas vi bryta isen här, bevisa att
distanskurser kan ordnas för personer med dessa svårigheter och att det finns
lärplattformar som är väl anpassade för denna grupp, samt visa att
distansundervisning kan användas som ett medel att uppnå ”Ett aktivare
medborgarskap för funktionshindrade personer.”
Jarl Marklund, Solviks folkhögskola,
Projektsamordnare
7

Redaktörens förord
Föreliggande bok är ett resultat av ACTIVE-projektet. Detta projekt vill
underlätta för funktionshindrade personer att bli aktiva och jämlika
medborgare. Samarbetspartnerna från olika länder tror att IT-baserat lärande
kan hjälpa till med att uppnå detta mål. Detta har lett till att projektet fått
bidrag från EU inom Grundtvigprogrammet som främjar vuxenundervisning.
Hela projektet är på två år. Inom denna period har projektet åstadkommit och
åstadkommer fortfarande många resultat:
+ ACTIVE-kurser för att riva ner hinder har genomförts.
+ ACTIVE-webkurser utvecklas för målgruppernas behov.
+ Lärplattformar anpassas efter speciella behov och testas i målgrupperna.
+ ACTIVE-handboken som en exempelsamling med många olika sorters
övningar och erfarenheter produceras.
+ Målen med ACTIVE-projektets aktiviteter och produkter utvärderas.
Projektet och boken
Många produkter håller fortfarande på att testas och utvärderas. Det kommer
att ta tid tills alla effekter och resultat av projektet kan bedömas och beskrivas
fullt ut.
Föreliggande bok är inte en rapport av projektarbetet. Det är en bok om
erfarenheterna och målen som har motiverat projektets tillkomst.
Syftet med boken
Boken är en samling bidrag från verksamma personer med erfarenhet av ITbaserat
lärande och undervisning av funktionshindrade personer. Den ger en
presentation av den kunskap som uppnåtts genom åratal av praktiskt arbete.
Dessa erfarenheter utmärker sig genom att de tar speciella hänsyn till
elevernas särskilda behov. Varje medförfattare har utvecklat någon typ av
inlärningsmodell. De karaktäriseras av speciellt utformade komponenter och
IT-stöd för att åstadkomma en god inlärningsmiljö. Många ansträngningar har
gjorts för att arbeta så konkret som möjligt för att tillmötesgå elevernas olika
behov. De samlade erfarenheterna från de olika samarbetspartnerna erbjuder
intressanta möjligheter kring hur man kan föra samman lärande och IT för
funktionshindrade. Dessa erfarenheter är mycket informativa. De utgör en bra
bas för vidare diskussioner om framtida nya vägar till utveckling. Med denna
bok vill vi göra dessa möjligheter mer kända och bidra till att övervinna
hinder. Boken vänder sig till andra utövare inom området för IT-baserat
lärande och dem som arbetar aktivt för bättre livskvalitet för de
funktionshindrade. Den vill också medvetandegöra allmänheten om
funktionshindrades behov av lärande och livskvalitet. Det är inte en
8

vetenskaplig bok. Det är en bok som har kommit till genom praktiskt arbete.
Vi är övertygade om att det hittills har saknats en bok som denna och att det
därför finns ett behov av den.
Denna bok ger inte en presentation av alla samarbetspartnerna i projektet.
Kärnan är de praktiska experterna; boken är ett forum för dem. Boken är inte
skriven av professionella författare utan de är professionella inom sina
respektive områden. Deras mål som aktiva yrkesverksamma för sina
målgrupper är att finna ännu bättre instrument och former för lärande till
gagn för deras elever. De presenterar sin bakgrund till arbetet och idéerna som
de har utformat. Av naturliga skäl innehåller boken därför många olika
stilarter och många olika sätt att föra fram budskapet.
9

Struktur och innehåll
Denna bok är ett uttryck för mångårig erfarenhet och forskning. Således har
projektansvariga givit boken titeln AKTIV med IT - ett aktivare
medborgarskap för funktionshindrade genom distansundervisning.
Eftersom fokus är på praktik och spridning av resultat, ligger boken mycket
nära praktisk tillämpning. Läsaren får information om olika sätt att lära in
och lära ut. Läsaren kan också lära mer om olika användningsområden av IT
och distansundervisning samt de olika verktyg som gäller för olika
inlärningsmål. Boken består av tre delar och ett appendix.
Del 1 kallas IT för funktionshindrade – att lära av positiva exempel.
Under 1A, Exempel på hur man kan arbeta samt arbetsmaterial för de
specifika behoven för de enskilda målgrupperna, har våra samarbetspartner
beskrivit en väsentlig del av sitt arbete, hur långt de har kommit och vad de
har lärt. Det innehåller också en beskrivning av uLern, en webbaserad
lärmiljö, som har använts av några samarbetspartner som bas för deras ITbidrag.
Under 1B diskussioner om ny teknologi och nya erbjudanden om
distansundervisning – samarbetsparterna presenterar sina idéer om olika
tillämpningar av IT. Från början av projektet var det uppenbart att alla
deltagare i projektet såg distansundervisning som en utvecklingspotential för
sina målgrupper. De var också mycket medvetna om att detta skulle kräva rätt
stöd från omgivningen. Samordnaren presenterar diskussionen om
nyckelfrågor med att arbeta med IT och distansundervisning.
Del 2 Att leta efter lämpliga verktyg grupperar bidrag under tre olika
aspekter, 2A Presentation av några programvaror, 2B Specialhandledning
för målgrupperna, 2C Praktik för specifika kompetenser. Denna del
omfattar den uppfattning som projektet har – nämligen att de olika
hjälpmedel som finns tillgängliga måste undersökas avseende lämplighet för
den specifika målgruppen. Ett verktyg av central betydelse är programvara
som täcker olika inlärningsprogram och olika programlösningar, inklusive
anpassning och utveckling av egen programvara. Särskild vägledning krävs för
att möjliggöra för deltagarna att medverka fullt ut. De praktiska exempel som
främjar särskilda kompetenser erbjuder några kreativa tillämpningar för
deltagaren.
Del 3 ACTIVE Projekt och behovsanalys presenterar i 3A de olika
ACTIVE-projekt som befrämjar ett aktivare medborgarskap för
funktionshindrade. Dessa kurser har utarbetats speciellt av samarbetsparterna
10

och har genomförts av dessa vid respektive institutioner med kursdeltagare.
Den allmänna utvärderingen av projektets mål presenteras också här. 3B
sammanställer rapporter om situationen för funktionshindrade i
deltagarnas länder och visar jämförbara utvecklingar och olika stadier av
förverkligandet av dessa.
I appendixet får läsaren mer information om de enskilda samarbetspartnerna
och hur man kontaktar dessa.
11

DEL 1
IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
–
ATT LÄRA
GENOM GODA EXEMPEL
1A: Exempel på arbetssätt och arbetsmaterial
för de särskilda behov som de enskilda målgrupperna har
1B: Diskussion om ny teknologi och nya möjligheter
inom distansundervisningen
13

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Social och fysisk kontakt genom lärcentra
För några år sedan planerades projekt som skulle möjliggöra utbildning för
fysiskt funktionshindrade i deras hem genom IT-teknologi. Innan datorerna
installerades, visades det sig emellertid att det största problemet de
funktionshindrade upplevde var inte brist på utbildning utan social isolering.
Utbildning var icke desto mindre en faktor att ta med i beräkningen.
Författaren till föreliggande artikel ombads 1999 att besöka Litauen där dylika
projekt diskuterades. I en rapport som presenterades vid en konferens i Kaunas
pekades på nackdelarna med den hembaserade undervisning som övervägdes.
Nackdelarna omfattade:
· Kostnad för datorutrustning
· Social isolering
· Låg motivation
· Distraktioner
Vid detta tillfälle föreslog föredragshållaren att undervisning av basfärdigheter
kunde ske genom lärcentra eller telecentra. Det allvarligaste problemet ur de
funktionshindrades synpunkt är hur social isolering kan motverkas.
Sammankomster för inlärning gruppvis i ett välutrustat centrum med vänlig
atmosfär med lärare skulle möjliggöra ömsesidigt stöd för kursdeltagarna.
Dessutom skulle geografiskt isolerade kursdeltagargrupper kunna utbyta idéer
och interagera socialt och stödja varandra genom sammankoppling av
telecentra, eventuellt genom att till och med använda ett
videokonferenssystem eller åtminstone e-post eller anslagstavla.
Så genom att använda telecenter som en utgångspunkt för att ge undervisning
till grupper skulle många av problemen med social isolering för
funktionshindrade bli undanröjda. Det är troligt att detta gäller även för
personer med mentalt eller fysiskt funktionshinder. I själva verket vet vi att
det även gäller för personer utan något speciellt funktionshinder utan också
de som enbart lider av social isolering.
I detta mellersta Wales finns det många små gårdar och isolerade kullar. En
plan finns för att ge bönder datorvana på sina gårdar. Uppslutningen var
emellertid liten. Men när samma kurs erbjöds på ett lokalt telecenter blev den
fullbokad och en annan kurs följde omedelbart. Varför? Telecentret erbjöd en
chans för deltagarna att möta och prata med andra bönder. De brukade
komma samman för en god pratstund varje vecka på torget. Men de små
stadsmarknaderna är så gott som borta beroende på ekonomin och mul- och
14

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
klövsjukeepidemien. Så flera dagar i sträck får inte bönderna någon möjlighet
att gå ut och träffa varandra och prata. Men det är inte bara den sociala delen
som spelar roll.
Vid ett
lärcenter
Utbildningsanordnaren
eller
telecenter
Stort gruppcenter
ger
Med videokonferens etc.
grupperna
Lärcenter med handledning
varandra
Skolor telecenter
stöd och
Lärmiljöer college utan handledning
hjälper
Telecentret arbetsplatsen hemmet
varandra
med
uppgifterna.
De ger också varandra stöd inom andra områden av livet. De kan diskutera
sina problem. De kan uppmuntra och motivera varandra att fortsätta med
lärandet. Omgivningen i lärcentret är också mycket mindre distraherande än
hemmet. Det finns inga hushållsgöromål att uträtta vilka avhåller
kursdeltagaren från studierna. Atmosfären är en kombination av studier och
social samvaro. Det viktigaste är mänsklig kontakt i en gruppsituation. Detta
fysiska möte öga mot öga är mycket viktigt. Att använda telefonen eller till
och med videokonferens kan inte ersätta fysisk kontakt. De två förstnämnda
är enbart kommunikationsverktyg som tillkommer.
Vad som sagts ovan gäller också för en framgångsrik användning av
distansundervisning – speciellt lärande genom IT kräver en pyramidliknande
struktur för de platser där lärandet äger rum. Överst finns den person som ger
kursen. Denne kan vara på långt avstånd från kursdeltagaren som bara mycket
sällan behöver besöka detta center.
Därefter finns det stora gruppcentret, såsom universitet och college. Alla
kursdeltagare inom ett särskilt område kan använda denna lokal för
sammankomster. Här kan de träffa sin handledare och många andra
kursdeltagare ansikte mot ansikte. Det är en plats som entusiasmerar alla
kursdeltagarna.
Därefter kommer det lokala lärcentret såsom skolor, telecenter och kanske
college. Det är här den lokala gruppen möts för att få stöd med inlärningen
och uppmuntran och stöd från gruppen.
Slutligen finns det ett lärcenter utan stöd såsom arbetsplatsen eller hemmet.
Telecentret kan också vara ett lärcenter utan stöd, eftersom kursdeltagaren har
15

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
tillgång till det på drop-in basis för att arbeta individuellt – helt enkelt att göra
uppgifter.
Samtliga ovan nämnda centra krävs vanligtvis för att undervisningen ska vara
framgångsrik. Emellertid är det oftast det lokala lärcentret som främst drar
kursdeltagaren till sig. Detta underlättar för att man ska kunna uppskatta
kursdeltagarens behov och också ge råd om vilken kurs, vilken kursanordnare
och plattform som är lämpligast. Detta center ger för den lokala gruppen en
samlingslokal för att träffa varandra och att delta i kursen. Det kommer också
att erbjuda alla de tekniska hjälpmedel som behövs för kursens
genomförande: datorer med internetuppkoppling, kontorsmaskiner såsom
kopiator samt personal som fungerar som stöd.
Således, eftersom dessa lärcentra ger den fysiska och sociala miljön för
distansundervisning, kan man säga att de spelar en avgörande roll för
framgång när det gäller datorbaserad undervisning. Vår erfarenhet har visat att
de lokala lärcentra, där flexibel distansundervisning med IT används, erbjuder
en god och stödjande omgivning för personer med låga baskunskaper i läsning
och matematik.
Studenter vid lärcentret
16

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Lokala lärcentra - vad är det?
Lokala lärcentra är platser i ett samhälle där medlemmar i detta samhälle kan
få tillgång till undervisning. Helt allmänt talar vi inte om kommunala skolor.
Fastän några lokala skolor används som lokala lärcentra är
det problem förknippade med skolor som antar denna roll. Skolor kan t ex
vara sysselsatta med sina elever under dagtid och några personer upplever att
skolor är ett hinder för inlärning på grund av tidigare dåliga erfarenheter där.
Därför letar vi efter en annan slags lokal som har några eller samtliga
nedanstående egenskaper:
· Är inte en institution eller traditionell skola.
· Är lokaliserad inom samhället.
· Används av samhället för andra aktiviteter eller tjänster.
· Är tillgängligt för alla oavsett funktionshinder.
· Har en vänlig och informell atmosfär.
· Har datorutrustning.
· Har personal som har någon erfarenhet av undervisning och support.
· Har system för kvalitetskontroll, utvärdering och behovsanalys.
Telecentres Powys och utvecklingen av samhällsaktiviteter
Telecentres Powys har varit involverat i distansundervisning och haft tillgång
till IT sedan 1994. Sedan starten har Telecenter utvecklat ett antal olika
samhällsaktiviteter som omfattar allt från undervisning som rör sociala,
affärs-, ekonomi-, miljö- och samhällsfrågor. Telecenter kan göra en lokaltidning
och websida, ge IT-råd för affärsändamål, ge yrkesrådgivning, var
informationscentra för miljö- och återvinningsfrågor lika väl som erbjuda
datorträning och tillgång till inlärningsresurser över nätet. Det är tillgången
till IT-baserat lärande och stöd till elever som Telecenter nu går i spetsen för.
Det är denna aktivitet som övervinner många av de hinder för lärande, vilka
hindrar människor med behov av att lära grundläggande färdigheter från att
börja studera. Brister i grundläggande färdigheter vad gäller läsning och
räkning är några av de mest angelägna problemen hos den vuxna befolkningen
i stora delar av Europa. I mellersta Wales finner vi att 25 % av befolkningen är
analfabeter och att 40 % av den vuxna befolkningen inte kan räkna. Det har
en mycket negativ effekt på vår framgång ur ekonomisk synpunkt. Så vad är
det då som hindrar dessa människor från att delta i undervisning nu och
övervinna dessa problem? När vi tittat på inlärningshinder finner vi att vi i
våra lärcentra har många av lösningarna till hur man ska övervinna dessa
problem.
17

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Hinder för lärande
Samarbetspartnerna i Grundtvig Aktivprojektet hade en workshop för att
diskutera hinder för lärande i respektive land. Vi fann att det inte fanns några
skillnader mellan länderna. Nedan finns en sammanfattning av vad vi kom
fram till.
Fältarbetare och ”prova-på-lektioner
Man kan anta att vi i mellersta Wales skulle finna de flesta inlärningshindren
och antagligen några som inte finns uppräknade här. Vi kan minimera denna
effekt genom att erbjuda prova-på-lektioner i lämpliga lokaler i samhället
(Unga bönders förening, kvinnoinstitut, fackföreningar etc.) för att nå
oengagerade, potentiella kursdeltagare. Skaffa en lämplig lärmiljö med
duktiga, välutbildade lärare och stödpersonal. Sätt upp lämpliga mål och
skräddarsy undervisningen för individens behov. Se till att lärandet blir roligt!
Använd olika tillgängliga lärsystem, t ex mentorskap, IT-baserat lärande, små
grupper, stora grupper osv. och låt kursdeltagarna välja. Ibland kan
grundläggande färdigheter packas in i någon annan undervisning, till exempel
träslöjd kan hjälpa till med grundläggande matematik, eller grundläggande
datoranvändning kan inkludera grundläggande läsförmåga, kanske i form av
multimediaspel.
Den viktigaste faktorn när det gäller att undervisa i basfärdigheter är
emellertid förmåga att kunna relatera till andra människor.
Relationer är nyckeln till inlärning
Försök göra följande experiment!
Skriv ner ett exempel på en dålig lärsituation. Lägg till varför den var dålig.
Skriv sedan ner ett exempel på en god lärsituation. Lägg också till varför den
var bra. De flesta kommer att ha skrivit att kvaliteten på undervisningen och
relationen till läraren är de avgörande faktorerna. Någon kan också ha
uppgivit den faktiska lärmiljön som en viktig faktor.
Så vår första lösning på problemen att övervinna hinder för lärande skulle
kunna få sin början genom att använder ett lärcenter med lämpligt stöd för
kursdeltagaren.
Förutsättningar för att kunna ge stöd vid ett lärcenter
Vi hoppas att lärcentret kommer att vara en välkomnande plats med en vänlig
atmosfär och som används för flera ändamål. Det kommer inte att vara en
utbildningsinstitution eller ett college. Det kommer att vara bemannat med
18

Typ av hinder
Fysiskt
Funktionshinder
Avstånd från lärcentret
Socialt
Familjen (överbeskydd,
stigma).
Kulturell omgivning.
Grupptryck.
Brist på uppmuntran från
personal i personens
omgivning.
Engelska ej modersmål.
Miljö
Dålig lärmiljö.
Psykiskt
Dålig självkänsla.
(behov av mentor).
Brist på uppmuntran
Rädsla på grund av
bristande erfarenhet, (t ex
av datorer).
Negativ erfarenhet av
studier.
Dålig undervisning
(överkrav, underkrav).
Olämpliga mål.
Brist på förtroende.
Identitetsproblem.
Utvärdering och prov.
Trauma.
Annat
Brister i studieteknik.
Ekonomiska problem
Avsaknad av lämplig kurs
i närsamhället.
Detaljer
Rörlighet, dövhet etc.,
tillgänglighet, transport,
långvarig sjukdom.
Familjen kan utgöra ett
hinder, till exempel i familjer
där föräldrarna vill att en
familjemedlem går in i
firman hellre än att studera.
Den religiösa och kulturella
kontexten kan göra det
svårt, särskilt för kvinnor, att
få en fullständig utbildning.
De som inte talar bra
engelska har ett hinder för
att studera i Storbritannien.
Detta kan t ex innebära att
miljön är alltför kall, mörk,
ljus, bullrig, distraherande
etc. Eller kan det vara att
lokalen har en ogästvänlig
eller skrämmande atmosfär.
Psykologiska faktorer täcker
förmodligen de flesta hinder
för lärande. Rädsla,
förlägenhet, brist på
motivation eller självkänsla
såväl som svårigheter att
faktiskt fullfölja kursen. Vare
sig de är faktiska eller
subjektivt upplevda – utgör
de viktigaste orsakerna till
problemet. Människor ogillar
utvärderingar och prov om
de inte känner att de
behöver bekräftelse på
inhämtade kunskaper.
Människor vet kanske inte
var de ska få den kunskap
de behöver eller är de alltför
generade för att ta reda på
det. De kanske inte heller har
råd att gå kursen, vet inte
hur de ska ta sig dit eller
saknar barnpassning medan
de är på kursen.
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Hur man övervinner
Lämplig lärmiljö, tillgänglighet för
funktionshindrade, tillhandahålla
transport, färdtjänst.
Använda lokalt lärcenter/
hembaserat lärande.
Fältarbetare
Använd publicitet i lämpliga media
och lokaler.
Anpassning av läromedel
Ha ”prova på” - lektioner.
Se till lärmiljön. Använd lokalt
lärcenter.
Mentorskap – uppmuntran och
stöd. Beröm för prestationer.
Använd lärcentret hellre än
traditionell skollokal.
Använd välutbildade lärare/
stödmedarbetare.
Psykologiskt stöd.
Undervisning utan formell
utvärdering (mjuka resultat) för att
engagera kursdeltagaren, och om
så är lämpligt, ge klartecken till
undervisning med formella mål.
Använd utvärdering och betyg
som ett medel att ge motivation.
Genomför ”prova på”-lektioner.
Fältarbetare.
Information till organisationer.
Information till informationsorgan.
Stipendier.
Lobbying (utbilda donatorer).
19

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
personer från det lokala samhället. Personalen kommer att vara
uppmuntrande men inte förmanande. Man kan utgå ifrån att personer med
behov av kunskap i grundläggande färdigheter är känsliga. De är vuxna
individer och måste bli behandlade som vuxna.
När undervisningen av grundläggande färdigheter genomföres med hjälp av
datorteknik krävs ännu mer skicklighet av stödpersonalen och handledaren.
En del personer är rädda för att ens röra vid en dator. Sådana personer
behöver bli undervisade på ett försiktigt sätt i grundläggande saker som hur
man använder musen på datorn. Jag introducerar ofta en ovan person vid
datorn genom att använda programmet ”Paint”. De kan bli vana vid musen,
börja koppla av, och ha roligt med att rita en bild innan de behöver tampas
med tangentbordet. Budskapet är: introducera försiktigt och låt
kursdeltagarna arbeta i sin egen takt. Flexibla lärsystem, såsom IT-baserat
lärande, tillåter varje individ att arbeta i sin takt – något som den
genomsnittlige läraren och klassrumssituationen inte gör.
Hur många av oss har inte erfarenhet av att blivit undervisade att göra något
på datorn av någon som vet hur man gör det men är en dålig lärare? De rusar
in, tar över tangentbordet, säger till dig att det är lätt, och klick, klick är det
klart. Men du är konfunderad och vet fortfarande inte hur man ska göra det.
Så det bästa är att stå bakom eller sitta bredvid eleven och säga till dem sakta
och varligt hur de ska utföra uppgiften och låta dem göra det själva. Det är så
vi lär bäst. Vi måste uppmuntra eleverna att utforska, hjälpa dem när de
behöver det, men aldrig ta över.
Vi får inte göra saker och ting mer komplicerade än de är. En del människor
med lite kunskap gör saker mer
komplicerade än de behöver vara – det gör att de känner sig duktiga. Men det
gör dem till dåliga lärare. En bra lärare bryter ner en komplicerad uppgift till
små, uppnåbara, enkla teg och gör det möjligt för eleven att göra uppgiften på
enkelt sätt, steg för steg. En bra lärare är alltid positiv gentemot eleven.
Tre nyckeltyper av stöd – stödteamet
Vi har dragit slutsatsen att det finns tre typer av stöd som ett lärcenter skulle
kunna ha:
• Möta, ta emot och bedöma behov.
• Stöd för lärande och hjälp med datorteknologi.
• Stöd för den specifika undervisning som bedrivs, innehållet och
undervisningsmetoden. Bedöm framsteg.
20

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Typ 1 är den första kontaktpersonen. Denna är mycket viktig för att få eleven
att känna sig välkommen. De är a och o för personen som har kommit till
lärcentret av något skäl. De ska bedöma kursdeltagarens grundläggande behov
och peka på dem på lämpligt sätt för att starta lärprocessen.
Typ 2 är såväl vägledning som stöd. De ska ge vana vid teknologin med ITbaserat
lärande och hjälpa eleverna att känna sig avspända och ge dem vana
vid att använda en dator. De behöver inte nödvändigtvis kunna ämnet, men
de känner till principerna och tekniken tillräckligt bra för att hjälpa till när
det är problem. De ska bedöma elevens allmänna kunskaper.
Typ 3 kan till och med vara lärare eller något liknande. De kan ämnet och
också kursen och dess innehåll. De behöver inte vara på lärcentret hela tiden
medan däremot de andra två förmodligen är det. De ska bedöma elevens
framsteg.
Detta är uppgifter som är svåra att utföra väl. Träning i alla tre typer av stöd
behövs för lärcentra som ska ge stöd undervisning i grundläggande färdigheter
genom IT-baserat lärande. Det är inte det enda svaret eller den enda metoden
som fungerar utan denna teknik är ett nytt grepp som har möjlighet att
övervinna så många hinder för att lära grundläggande färdigheter att den
måste underhållas längs vägen mot framgång för såväl kursdeltagarna som de
olika lärcentra som är involverade.
Emellertid skrapar vi bara på ytan. Grundläggande färdigheter är bara en
aspekt på samhällsbaserad IT-undervisning. Lärcentra där denna typ av
lärande praktiseras har möjlighet att ge många och varierande typer av ITbaserad
undervisning i samhället när det gäller stöd och förmedling av
kunskaper. En del sådana centra kan ha utrustning för videokonferens liksom
andra faciliteter. På så sätt kan grupper som har samma studier på stort
geografiskt avstånd från varandra konferera, utbyta idéer och erfarenheter och
erbjuda varandra stöd. Livliga dialoger, öga mot öga mellan elev och lärare
kan uppstå utan att det krävs att man åker långa sträckor. Emellertid finns det
alltid behov av möte mellan lärare och elev för att bygga upp den mycket
viktiga relationen mellan lärare och elev. Men stödpersonalen på lärcentret har
också spelar också en roll i denna relation. Det är inte bara elev och lärare
utan ett lag som bygger upp en fungerande relation. Det är en mjukare
approach till lärande men denna relation är helt avgörande för de mätbara
resultaten.
Så vad händer då härnäst? Vad händer med kursdeltagaren? Det kan vara så att
denne får sin undervisning baserad vid ett lärcenter och sen är det slut. Men
det skulle också bara kunna vara en början - att ha engagerat eleverna i studier
21

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
trots ett visst motstånd, och hjälpt dem att få glädje av dessa studier så att de
blir inspirerade att fortsätta till mer formella studier.
Lärcentret kan vara en pusselbit eller rent av hela pusslet för några. Alla är
olika och vad som öppnas upp är ett individuellt val för alla elever, möjlighet
att välja studier som är anpassade efter elevernas behov. Lärcentra har
möjligheten att vara en utgångspunkt för ett stort studieutbud, att ge stöd för
eleven och vara en vägvisare till vidare studier. Användning av öppet och
flexibelt lärande och adekvat stöd möjliggör att studierna anpassas efter var
och ens behov. Som jag tidigare nämnt är relationen lärare/elev nyckeln till
framgång med studierna. Stödteamet på lärcentret är därför nyckeln till
framgång.
Richard Singleton, TELCENTRES POWYS
22

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
23

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Distansutbildning för personer med förvärvad afasi.
Medicinsk vård
I Sverige drabbas uppskattningsvis 50 000 personer per år av
cirkulationsrubbningar i hjärnan. 25 000 får antingen blodpropp (60%),
hjärnblödning (20%) eller inflammation (20%). 25 000 per år får hjärnskador
p.g.a. traumatiska händelser, som trafikolyckor och andra olyckor, eller blir
misshandlade etc. Omkring 5 000 av dessa 50 000 får afasi. De flesta, som får
afasi, är pensionärer men en hel del är mellan 18 och 65 år.
För att göra det lättare att skriva och läsa så kommer vi att tala om den som
får afasi i maskulin form – men allt som sägs gäller också kvinnor.
När någon får stroke, kommer han till sjukhus och väldigt ofta till
intensivvårdsavdelningen. Därifrån flyttas han till en vanlig vårdavdelning.
Den tid han tillbringar på sjukhuset beror på hans skador, men under de
senaste åren har vi noterat att vårdtiden blivit kortare. Detta har mest
ekonomiska orsaker, inte på att vården blivit så mycket effektivare. Det finns
också en tendens att låta patienten lämna sjukhuset alltför tidigt.
När en person får afasi så är det något som inte bara påverkar honom själv
utan också de omkring honom som delar hans liv. Vardagslivet med hustru
och barn kan förändras dramatiskt – och väldigt ofta görs ingenting för att
hjälpa dem att hantera den nya situationen.
Efter den akuta behandlingen är det dags för rehabilitering så att patienten
kan anpassa sig till dagligt liv. Vad som behöver göras beror på skadans
storlek. Varje skada skiljer sig från en annan; varje patient måste behandlas
individuellt.
Vi kommer inte att i detalj beskriva vården utan snarare koncentrera oss på
dem som senare kan komma att bli studerande i olika program för vuxna.
Detta innebär att de har expressiv afasi. De uppfattar allt eller det mesta som
sägs, men de har svårigheter att uttrycka sig. Ibland har någon förlorat
förmågan att tala, men inte hela förmågan att skriva och kan fortfarande
skriva lite grand.
Behandling kan behövas i åratal – faktiskt oftast för resten av livet. Detta
innebär att man borde träffa en logoped regelbundet, och arbeta på att
förbättra talet, eller en sjukgymnast – om patienten är förlamad. Den del av
hjärnan där vi uppfattar, analyserar och förstår tal finns (för det mesta) bakom
vänster öra. Den del av vår hjärna där talet formas finns framför vänster öra.
Hjärnan kontrollerar vår kropp korsvis, vilket innebär att en skada på vänster
sida kommer att påverka den högra sidan av kroppen. Detta innebär att det
24

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
ofta är höger hand och ben som förlamas på den som fått afasi.
Efter sjukhusvistelse och rehabilitering på någon institution kommer
personen förmodligen att möta en logoped en gång i veckan och kanske också
besöka en öppen avdelning för fysisk rehabilitering.
Det är inte ovanligt att en persons förhållanden förbättras dramatiskt i början.
När hjärnan skadas svullnar delar av hjärnan i området runt omkring skadan.
Detta förhindrar blodet från att cirkulera ordentligt vilket får skadan att verka
vara mycket större än den i verkligheten är. Det kan ta upp till ett år innan
svullnaden har försvunnit. Många som fått stroke har berättat att de i början
inte kunde förstå vad folk runt omkring dem sa. De förstod inte vilket språk
de talade och kunde inte yttra ett enda vettigt ord själva. De var förlamade
och kunde inte gå. Efter det att svullnaden försvunnit förändras saker och ting
till det bättre. När svullnaden väl försvunnit kommer förbättringar bara som
ett resultat av hårt arbete och träning.
Rehabilitering
Det är viktigt att personen stimuleras intensivt hela tiden. För bara några år
sedan trodde man att ingenting kunde göras efter det att ett år eller så passerat.
Det tror man inte längre – på Sundsgården har vi funnit dramatiska
förbättringar även när 10-15 år gått sedan någon fick en stroke.
När patienten lämnar sjukhuset för att åka hem är han inte färdig att
återvända till sitt arbete. Det finns ett utrymme som måste fyllas. På
folkhögskolorna arbetar vi hårt för att det skall bli naturligt att någon
kommer till en folkhögskola efter rehabiliteringen. Folkhögskolor i olika
delar av Sverige har speciella kurser för afatiker. De erbjuder uppenbarligen
en god miljö för dessa kurser. En person med afasi ses inte som en patient
utan som en studerande bland andra studerande – en studerande med särskilda
behov.
Den studerande måste göra allt själv, så mycket som han över huvud taget kan
– ingen bär hans disk om han kan göra det själv. Rullstolen ställs åt sidan om
han kan gå med rollator, osv. Målet är att han skall kunna sköta så mycket
som möjligt av sitt vardagliga liv.
När någon har expressiv afasi tror folk ofta att eftersom han inte kan tala, så
kan han inte förstå. Så varför tala med honom? Om han har svårt för att tala
är det lätt att det slutar i att du inte fattar vad han vill säga till dig. Du måste
själv vara stark för att hantera sådant. När en person behöver tal mer än
någonsin är det risk att folk gradvis slutar att tala med honom. Hans fru
kanske börjar svara i stället för honom – med de bästa avsikter. De har –
kanske – levt så länge tillsammans att de förstår varandra ”i anden”. Men varje
gång hon svarar i stället för honom, ger hon honom budskapet: du kan inte
hantera detta själv.
25

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
I skolan finns ingen fru i närheten så han måste själv försöka göra sig förstådd.
I skolan är han med i en grupp och ibland är han ensam med personalen. Det
lär honom att koncentrera sig även med andra runt omkring sig. Sådant är
livet; det händer saker och ting runt omkring dig och du måste ändå fullfölja
dina uppgifter.
Första målet
Det idealiska är att en person med expressiv afasi automatiskt överförs till
folkhögskola efter någon tid. Hos oss kommer han då att gå på en kortkurs i 5
eller 10 dagar för att se om Sundsgården är det rätta för honom. Dessa korta
kurser är nästan gratis för deltagarna (i mars 2002 var kostnaden 80 kronor
per dag). Det ger också skolpersonalen en chans att se om han kommer att
kunna förbättras genom att gå en lång kurs. Ibland kan det vara för tätt efter
stroken och afatikern kanske ännu inte insett att han måste arbeta hårt för att
förbättra sin situation. Det tar vanligen en viss tid innan han inser att hans liv
behöver en nyorientering, att han inte kan återvända till sitt gamla arbete, att
han måste skaffa sig en ny sysselsättning osv. Detta innebär inte att han skall
acceptera sin situation genom att bli passiv – snarare, att han skall fortsätta
från en ny utgångspunkt.
Studiekostnader
Kostnaden för de långa kurserna – 24 veckor på Sundsgården – kan finansieras
på många olika sätt. Det vanligaste är att de betalas genom den sociala
försäkringen. Efter en olycka kanske ett försäkringsbolag betalar och ibland
betalar arbetsgivaren. Tråkigt nog – ibland är det ingen som vill betala.
Försäkringskassan betalar för studierna om de är en väg tillbaka till arbete.
Ofta önskas något slag av garanti att studierna kommer att öppna
arbetsmarknaden. Men vem kan garantera något i fall som dessa? Vi kan
garantera att varje studerande kommer att må bättre, att hans självförtroende
kommer att förbättras, något som kommer att kosta samhället mindre i det
långa loppet.
Distansundervisning
En del elever kan inte lämna sina hem av olika skäl. Det kan vara viktigt att
de är hemma om de har små barn, till exempel. Då är det ingen bra idé att
vara borta hela veckan. När någon har studerat ett eller två år kan det vara en
god idé att fortsätta studierna hemma, i kontakt med sin ”gamla” skola.
Andra, som inte varit elever på skolan, kan börja studera med handledning
som skolan ställer upp med. De kan antingen studera hemma eller gå till ett
lärcentrum för vuxna där de kan använda datorerna och även få handledning.
Fördelen med det är att få den sociala kontakten med andra i samma situation.
26

Olika former av kommunikation
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Asynkron kommunikation
Asynkron kommunikation innebär icke-samtidig kommunikation, dvs. lärare
och elev möts inte samtidigt. Här kan man jämföra med traditionell
brevundervisning fast med modern teknik. Idag används Internet, e-post eller
någon nätbaserad plattform. Exempel på det sistnämnda är First Class (FC)
som är en beprövad metod för distansundervisning. FC kan användas dels
som individuell undervisning, där man skickar individuellt anpassade
uppgifter till varje elev, dels kan man också lägga ut gemensamma uppgifter i
en konferens, som kan hämtas av alla elever.
Fördelar
Asynkron kommunikation har flera fördelar. Det är ett billigt system.
Programvaran är gratis och det kostar enbart för uppkopplingen till FC när
man skall hämta uppgifterna. När uppgifterna väl hämtats kan man så koppla
ner sig igen. Det är ett förhållandevis enkelt system att använda, något som är
viktigt när vi pratar om funktionshindrade. När det sedan gäller afasidrabbade
är det inte nödvändigt att man kan tala. Man kan använda systemet ändå.
Varken lärare eller elev är bunden till tid (eller plats). Man kan skicka och
besvara uppgifter var man än befinner sig och vid tillfälle som passar.
Nackdelar
En nackdel med asynkron kommunikation är att man missar mycket av den
fysiska kontakten med lärare och kursdeltagare. Därför är det viktigt att man
kombinerar FC med fysiska träffar. Se vidare nedan.
Synkron kommunikation
Med synkron kommunikation menas samtidig kommunikation dvs. lärare och
elev ser och hör varandra i realtid. Man skiljer här på två olika tekniska
varianter, dels internetbaserad, dels kommunikation via telenätet (ISDN). När
det gäller internetbaserad kommunikation kan nämnas program som
Netmeeting och exempel på ISDN-baserad programvara är PictureTel. I båda
dessa program kan man ringa upp varandra och se och höra den uppringde i
realtid. Det finns också möjligheter, vilket är mycket viktigt, att dela
dokument. Läraren kan alltså öppna
t ex ett Worddokument på sin skärm och sedan skicka över det till mottagaren
och sedan gemensamt diskutera de uppgifter som finns i Worddokumentet.
Naturligtvis är det en fördel om man kan kombinera dessa två system, dvs. att
kombinera användningen av FC med PictureTel anslutning.
27

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Fördelar
Den största fördelen med synkron kommunikation är givetvis att man kan se
eleven. I kontakten med afasidrabbade är detta mycket viktigt, vilket vid flera
tillfällen omvittnats av elever som provat på detta. Läraren ser direkt om
eleven uppfattat frågorna. PictureTel är mycket enkelt att använda, det är som
en telefon.
Nackdelar
Den största nackdelen med PictureTel är att det är ett dyrt system. Dels är
programvaran dyr, dels kan det bli mycket dyrt med installation av ISDN,
beroende på var man bor i landet. Detta leder till att bildkommunikation inte
kan bli ett alternativ för funktionshindrade i glesbygd, vilket annars i sig
skulle vara en utmärkt tanke. Men skall man betala 30-40000 kr för en ISDNuppkoppling
är detta alternativ inte aktuellt. För afasidrabbade gäller
dessutom att man inte bör ha förlorat för mycket av sitt tal, eftersom systemet
till stor del bygger på muntlig kommunikation.
Vad beträffar Netmeeting är det ett gratisprogram och det enda man behöver
komplettera sin dator med är högtalare och en enkel kamera. Högtalare följer
i regel med datorn och kameran är relativt billig. Netmeeting
är tyvärr krångligt att använda i och med att man måste använda IP-nummer
för att kunna ringa upp i stället för ett vanligt telefonnummer som i
PictureTel. Det krävs alltså lite större datorvana för att använda
bildkommunikation. Lärare och elev är bundna till att vara anträffbara vid
bestämda tider.
Kombination av synkron och asynkron kommunikation
Under senaste året har vi på Sundsgården inlett ett samarbete med
Medborgarskolan i Ängelholm. Där har vi bl. a. haft en grupp från
Afasiföreningen i Ängelholm. Dessa har träffats två gånger i veckan i
Medborgarskolans lokaler och läraren har funnits på Sundsgården. På plats i
Ängelholm har funnits tillgång till handledare som hjälpt deltagarna med
framför allt den tekniska biten. Här har vi använt oss av både FC och
PictureTel. Uppgifterna har skickats via FC och lärare har funnits tillgänglig
på Sundsgården. Eleverna har alltså haft möjlighet att ringa upp för att få
hjälp. Detta har varit en modell som vi praktiserat med mycket stort utbyte
för alla inblandade parter.
Fördelar
Den största fördelen med den här modellen är tillgången till handledare som
kan vara till hjälp med det tekniska. Handledaren har också en viktig social
funktion, vilket visat sig vara en fördel i att utveckla språkträningen, men
även en social gemenskap är mycket viktig. Att dricka en kopp kaffe
tillsammans är inte minst viktigt i detta sammanhang.
28

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Nackdelar
Den största nackdelen med denna typ av undervisning är kostnaderna. Här
får man förutom PictureTel även kostnader för både lärare och handledare.
Dessutom binder detta upp läraren till bestämda tider då han måste vara
anträffbar.
En annan nackdel för funktionshindrade är att man måste ha möjlighet att ta
sig till lokalen, vilket kan vara ett problem för rörelsehindrade.
Ytterligare faktorer att beakta
Distansundervisning kan med dessa hjälpmedel vara ett utmärkt alternativ till,
eller fortsättning på den undervisning som påbörjats på folkhögskolan.
Vi anser det också viktigt att man har fysiska träffar. Flera av våra elever har
vittnat om betydelsen av dessa träffar, inte minst för att inte bli isolerad vid
sin dator. Det kan betyda att man i vissa fall måste ha hjälp av assistent för att
kunna komma till träffen.
En viktig sak att nämna är också nyttan av syntetiskt tal, alltså få en text
uppläst i datorns högtalare eller headset.
Tidigare har kvalitén på dessa hjälpmedel inte varit så hög, det har låtit för
syntetiskt vilket gjort att många har tröttnat på att lyssna. Nu har dessa
hjälpmedel blivit bättre bl. a. genom en produkt som heter Text-Help. För
vissa afasidrabbade kan detta vara till stor hjälp i och med att man kan
använda funktionen till all slags text på skärmen, även Internet och E-post.
En annan sak som man måste ta hänsyn till är de ekonomiska villkoren för
deltagarna. För att få CSN-bidrag krävs studier på minst halvfart, något som
många funktionshindrade kan få svårt att klara. Dessutom kan det vara svårt
för många funktionshindrade att klara de investeringar i form av dator och
programvara som måste göras. Bidrag lämnas i regel inte till dator men
däremot kan skolan få bidrag till anpassning av skolans utrustning.
En vanlig föreställning är att distansundervisning blir billigare men så är ofta
inte fallet, mycket på grund av nämnda kringkostnader.
En annan viktig fråga är hur man räknar den tid som läraren lägger ned på
distansundervisning. Idag är det ofta så att läraren får en schablontid i timmar,
men att mycket görs vid sidan av denna tilldelning.
En annan kostnad som man måste ta hänsyn till är fortbildningsinsatser för
lärare och ev. handledare. Det är mycket viktigt att personalen får en
grundutbildning dels i distansundervisning men självklart också om det
specifika handikappet. Till dessa investeringar hör naturligtvis också
investeringar i teknik. Lärare skall utrustas med datorer så att man kan arbeta
även hemifrån med distansundervisning.
29

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Sammanfattning
För afasidrabbade kan distansundervisning vara ett mycket bra komplement
till folkhögskolekurser, framför allt som en fortsättning på en kurs som
fullgjorts vid folkhögskolan. Men som vi ser det måste det framför allt bli
individuellt anpassade studier, vilket kräver större insatser från lärarens sida än
vid traditionella distanskurser som läggs ut i
t ex en konferens. Dessutom kräver det ett merarbete från lärarens sida att ta
fram lämpligt material vilket gör att det är viktigt att hitta en vettig
ekonomisk uppgörelse med skolans ledning. Med rätt anpassning till det
specifika handikappet kan distansundervisning bli ett mycket bra alternativ
till traditionell utbildning.
Erik Jivegård, Sven Gunnemo, Sundsgårdens folkhögskola
30

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
31

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Vardagsmatematik på distans – ett sätt att umgås.
Inledning
Följande kursbeskrivning är grundad på en kurs som jag planerade och
genomförde under våren 2001. Den första tanken var att erbjuda deltagare
med olika begåvningshinder möjligheten att studera på distans. Eftersom
matematik är ett av mina huvudämnen så kändes det viktigt att koncentrera
sig på de tillfällen i vardagen där målgruppen anser sig behöva
matematikkunskaper. Förutom det matematiska arbetet så var syftet att
deltagarna skulle upptäcka nya kommunikationsmöjligheter och få fler
verktyg som kan möjliggöra ett livslångt lärande.
Erfarenheter från första kursgenomförandet har gett upphov till en del
förändringar och nya idéer som fått komplettera originalkursen. Vår tanke är
att genomföra den modifierade kursen under vårterminen 2003.
Målgrupp
Kursen vänder sig till deltagare med olika begåvningshinder som tidigare gått
på Solviks folkhögskola. Att de gått på skolan gör rekryteringen mycket
lättare. Vi har kännedom om deras kunnande på både det matematiska och
datatekniska området, vilket gör att vi kan bedöma deras möjligheter att klara
de olika kursmomenten. Matematiken i kursen anpassas direkt till
kursdeltagarna, men när det gäller dataanvändandet så är det vissa saker som
man måste klara för att kunna delta.
Eftersom kursen är en distanskurs med fysiska träffar så bör deltagarna vara
bosatta i Skellefteå med omnejd eller ha mycket goda möjligheter att
transportera sig till träffarna.
Syfte
Kursen är utvecklad och planerad med två olika syften som utgångspunkt.
Det ena syftet är att kursen ska ge deltagarna nya kommunikationsmöjligheter
och öka deras möjligheter till ett livslångt lärande. Distanskurser av det här
slaget kan bidra till att bryta isolering och generera nya möjligheter till
personliga kontakter. Det andra syftet är att erbjuda deltagarna en kurs där de
får arbeta med matematiska problem som de stöter på i sitt vardagliga liv.
Därför är kursen en kurs i matematik, men utformningen och det
gemensamma arbetet ska bredda deltagarnas möjligheter att utvecklas på fler
plan än det matematiska.
32

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Kursens upplägg
Kursen är planerad för 6-8 deltagare och leds av en kursledare som är pedagog
och matematiker. Det behövs förutom kursledaren en handledare som kan
bistå deltagarna både tekniskt och socialt. Dessutom är det vid distanskurser
alltid bra om det finns ytterligare en person som är insatt i kursupplägget och
som träffar kursdeltagarna vid kursstarten. Denna person ska finnas med i
bakgrunden som support ifall kursledaren av någon anledning inte har
möjlighet att själv slutföra kursen.
Tidsmässigt är kursen utformad för att vara igång under en
fyramånadersperiod. Under den perioden har vi fem fysiska träffar på Solviks
folkhögskola med 3-4 veckors mellanrum.
Upplägget innebär att vi har fyra mellanliggande distansperioder under vilka
arbetet bedrivs med kontakter via First Class. Eftersom alla deltagare inte har
tillgång till egna datorer med internetuppkoppling, så finns
möjligheten att nyttja ett studiecenter som ligger inne i centrala Skellefteå.
Proceduren att ta sig till en dator får inte bli för tidskrävande eller på annat
sätt för besvärligt.
De fysiska träffarna på skolan är förlagda till dagtid och sträcker sig över en
hel dag. Det är viktigt att tiden räcker till både social samvaro, dataträning
och matematiskt arbete. Schemat när man träffas får inte kännas pressat.
Vår ursprungliga tanke var att ha dessa fem träffar på skolan och en tidig träff
i studiecentret för att deltagarna skulle bli bekanta med den miljön. Därefter
skulle handledaren och de enskilda deltagarna göra upp om när de skulle
träffas i studiecentret. När första kursen kom igång insåg vi snabbt att det
krävs en regelbundenhet i dessa mellanliggande träffar också. De flesta av
deltagarna har en välstrukturerad vardag, som de fått hjälp av personer i sin
närhet att planera upp. För att passa in i detta liv krävs att träffarna för att
nyttja studiecentret finns inplanerade i förväg. Därför planerade vi in minst
två studiecenterträffar under varje distansperiod. Vi valde att ha dessa träffar
samma veckokväll och vid samma tidpunkt. Under dessa träffar fanns
handledaren alltid på plats och kursledaren deltog ibland. Beroende på vilka
deltagarna är så kan man säkert variera träffstrukturen när det gäller de
mellanliggande mötena under distansperioderna. Det finns deltagare i
målgruppen som vill ha och behärskar en större frihet i tid.
Erfarenheten säger att struktur och regelbundenhet är mycket viktigt, till och
med viktigare än vad vi från början trodde. Många av deltagarna vid den
första kursen hade ett stort behov av att veta allt långt i förväg. Då kan det
även handla om sådant som vilken tid färdtjänsttaxin ska komma.
33

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Kursens innehåll
Innehållsmässigt är kursen upplagd så att varje distansperiod är ett
arbetsområde. Arbetsområdet introduceras på den föreliggande träffen och
summeras på den efterföljande. Den första träffen och den följande
distansperioden ägnas åt att kursdeltagarna ska lära känna varandra och lära
sig använda konferenssystemet First Class. De återstående tre
distansperioderna ägnas åt tre olika vardagsmatematiska områden. Vilka dessa
är bestämmer vi inte i förväg utan det måste deltagarna själva få vara med och
avgöra.
För att ge en tydligare och mer detaljerad bild av kursinnehållet så följer här
en beskrivning av kursen från början till slut. Exempel på vilka uppgifter som
deltagarna får att arbeta med kommer att ingå. Ytterligare uppgiftsexempel
bifogas längst bak i rapporten.
Första fysiska träffen
Den första träffen startas upp med ett gemensamt fika där vi tar oss tid att
småprata och börja lära känna varandra. Det är viktigt att kursledaren,
handledaren och ”supporten” alla är med. Vi har erfarit att det är svårt att
komma in i gruppen vid ett senare tillfälle eftersom personlig tillit är mycket
viktig för många av deltagarna i vår målgrupp.
Efter en timmes socialt umgänge är det dags att börja arbeta vid datorerna.
Det är viktigt att känna sig fram, att genomgången av det nya systemet inte får
gå för fort. Genom att ta ett steg i taget och träna på olika delmoment så
börjar vi med att lära deltagarna de allra enklaste delarna av konferenssystemet
First Class. Vi har gjort i ordning en enkel FC-manual som endast innehåller
de allra viktigaste momenten. Vi går naturligtvis gemensamt igenom allt som
de ska lära sig, men manualen kan vara bra att ha till hands vid andra tillfällen
när kursledningen inte är med. Med en manual kan även anhöriga eller
boendepersonal hjälpa deltagarna när de arbetar hemifrån.
Det krävs att man är fler än en person som kan hjälpa till vid första
datatillfället, eftersom deltagarnas datorvana oftast skiljer sig i hög grad. Det
finns ett behov av personlig undervisning och ett personligt inlärningstempo.
Om en deltagare känner sig stressad och trött av datamiljön så bör det finnas
möjligheter att sätta sig i en vilstol och ägna en stund åt något annat.
Vid första datatillfället får deltagarna lära sig logga in, skriva till varandra och
hitta i den för kursen upplagda konferensen. På varje deltagares skrivbord
finns en personlig mailbox samt kursens ikon som heter Vardagsmatematik.
Kursen har två olika platser där aktivitet äger rum. En kafékonferens för
34

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
socialt prat och ett klassrum för det matematiska arbetet. Vid första tillfället
övar vi att skriva i de två olika rummen.
Efter ett pass i datasalen tar vi paus och äter lunch tillsammans. Det är av
yttersta vikt att det finns gott om möjligheter att ta rast och prata lite med
varandra. Vid det första kursgenomförandet ägnade vi eftermiddagen till
ytterligare dataövning då deltagarna fick arbeta lite mer självständigt med sina
nya kunskaper. Till nästa gång kommer vi att korta av det arbetspasset,
eftersom deltagarna blev mycket trötta. Det är bättre att ägna eftermiddagen
åt någon social övning eller något matematiskt spel. Här är det bra att påbörja
diskussionen om var i vardagen deltagarna anser att de använder matematiska
färdigheter.
Första distansperioden
Nästa steg blir att se till att deltagarna som har dator hemma lyckas med
installationen av First Class. Med sig från första träffen har de programmet på
en CD-skiva samt en instruktion för hur installationen går till. Det är
handledarens uppgift att se till att deltagarna får den hjälp de behöver för att
få programmet att fungera hemma. Handledaren kan åka hem till deltagarna
för att hjälpa till.
För de deltagare som inte har en egen dator med internetuppkoppling gäller
det att använda studiecentrets datorer. Vi planerar in en tidig träff i
studiecentrets lokaler för att deltagarna snabbt ska bli bekanta med miljön.
Vårt studiecenter har tre datorplatser, en harmonisk miljö och ett litet kök
där man kan brygga sig en kopp kaffe och umgås. Handledaren ansvarar för
de praktiska arrangemangen kring studiecenterträffarna.
Den första distansperiodens uppgifter är inte så omfattande eftersom alla
deltagare måste få tid på sig att installera och öva på att använda First Class.
Följande uppgifter ska deltagarna utföra innan den andra fysiska träffen på
skolan. Observera att deltagarna får sina uppgifter presenterade i
klassrumskonferensen.
1. Skriv en kort presentation om dig själv i kaféet. Du kan berätta om
dina fritidsintressen, var du jobbar osv.
2. Skriv ett meddelande här i klassrummet och tala om vilka tre
matteområden från listan här nedanför som du tycker verkar mest
intressanta.
3. Skriv ytterligare ett meddelande här i klassrummet och försök svara på
frågan: När använder du matte i vardagslivet?
35

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Listan som de kan välja matteområden från:
- Hur man räknar med pengar.
- Hur man räknar ut rabatter och liknande.
- Hur man mäter och räknar med längd.
- Hur man väger och räknar med vikt.
- Hur man mäter och räknar med volym (liter, deciliter osv).
- Hur man räknar om recept.
- Hur man läser tabeller och diagram.
- Hur man kan räkna ut hur många tapetrullar som man behöver när
man ska tapetsera ett rum.
- Hur man gör upp en budget. Hur man kan planera sin ekonomi.
- Ni kan säkert komma på några egna förslag också.
Sedan är det kursledarens uppgift att uppmuntra och påminna alla deltagarna
om att göra uppgifterna. När samtliga deltagare valt ut de områden de vill
arbeta med väljer kursledaren ut de tre populäraste vardagsmatematiska
områdena och börjar planera arbetsmaterialen till matematikområde 1,2 och
3. Varje område ska innehålla matematiska uppgifter att diskutera i First
Class, praktiska övningar att jobba med på den fysiska träffen när
arbetsområdet inleds samt ett uppgiftshäfte som deltagarna ska arbeta med
hemma under distansperioden. Vid första kursgenomförandet valde
deltagarna att de ville arbeta med hur man räknar med pengar, rabatter samt
volym och recept. De uppgiftsexempel som finns med i den följande
beskrivningen är hämtade från det första kursgenomförandet.
Andra fysiska träffen
Den andra kursdagen på Solvik är indelad i tre arbetspass. Först ett pass i
datasalen för att träna på First Class, efter fikat en matematiklektion och efter
lunch matematikövningar vid datorerna.
Under den första distansperioden har några deltagare jobbat från studiecentret
och andra hemifrån. Det är därför viktigt att börja dagen med att repetera de
olika momenten i First Class och kolla om deltagarna haft problem med
användandet. Nu kan man även lära ut lite fler finesser och olika sätt att
levandegöra datorkommunikationen. Det kan vara hur man ändrar typsnitt,
byter färg eller storlek. Hur man svarar med citat eller hur man visar att man
skämtar. Det är viktigt att man i gruppen diskuterar vad man kan och inte
kan skriva. Finns det saker som är för privata? Vad är det för skillnad på att
skriva till någons privata brevlåda och att skriva något i kafékonferensen? Det
här datatillfället ska vara till för att utveckla deltagarnas First Classkunnande
och ge dem övning i att kommunicera med varandra via datorerna.
Efter fikat är det dags att introducera kursens första vardagsmatematiska
36

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
område. Det är trevligt att komma bort från datamiljön en stund, så vi håller
till i ett annat klassrum. Kursledaren börjar med att förklara hur det
matematiska arbetet ska gå till. Det första matteområdet som påbörjas vid
denna träff ska sträcka sig över en distansperiod och kommer att avslutas vid
nästa fysiska träff på Solvik. Under distansperioden ska deltagarna jobba med
matematikuppgifter hemma. Både via datorn, i kontakt med kursledaren och
varandra, och individuellt med ett uppgiftshäfte som de får med sig hem.
Vid första kursgenomförandet hade samtliga deltagare önskat att få arbeta
med hur man räknar med pengar, så vi började med det området. Vi startade
med att diskutera vad som är lätt och vad som är svårt när det gäller pengar.
Sedan spelade vi ett spel där man jobbar med att räkna pengar. Man köper
saker, man betalar räkningar, man får lön och så vidare. I spelet är kursledaren
bank och deltagarna använder pengar som ser ut precis som vanliga svenska
sedlar och mynt. Därefter fick deltagarna de uppgiftshäften som de skulle ta
med hem och vi tittade igenom dem för att se att alla förstod hur de skulle
arbeta. Här nedan följer exempel på uppgifter från uppgiftshäftet. Det är
viktigt med bilder som illustrerar uppgifterna och att layouten känns luftig.
Hela häftet finns bifogat som bilaga 1.
Exempel 1:
Lena har 100 kronor. Hon vill köpa en väska för 150 kronor. Hur mycket
pengar fattas?
Exempel 2:
Fredrik har 70 kronor. Han köper en T-shirt för 25 kronor, en boll för 10
kronor och ett slagträ för 20 kronor. Hur mycket pengar har han kvar?
Exempel 3:
Hur mycket kostar skrivmaskinen och blockflöjten tillsammans?
Finns en bild som visar att priset på blockflöjten är 100 kronor och att
skrivmaskinen kostar 755 kronor.
Exempel 4:
Det är marknad i Furuberg. Åsa och Anna är med sina föräldrar och syskon
på tivoli. Inträdet är 5 kronor för barn och 10 kronor för vuxna.
Hur mycket ska Åsas pappa betala i inträde för 2 vuxna och 3 barn?
Uppgiftshäftet innehåller många illustrationer med bilder av pengar där man
helt enkelt ska räkna hur mycket det är. Samtliga uppgiftshäften som används
under kursen ska ha extrauppgifter av lite svårare karaktär på slutet. Dessa
uppgifter är valfria och är till för att stimulera de deltagare som är snabba och
behöver lite mer arbete.
Efter lunch fortsätter det matematiska arbetet i datasalen. Deltagarna får träna
37

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
på att lösa matematiska uppgifter via First Class, på precis samma sätt som de
sedan ska jobba under distansperioden. Kursledaren skriver in uppgifter i
klassrumskonferensen och deltagarna svarar. Här kan kursledaren hela tiden
skriva kommentarer till lösningar, initiera matematiska diskussioner osv. Det
är mycket viktigt att ge deltagarna rikligt med beröm och att inget inlägg
förblir obesvarat eller tillåts försvinna i mängden. Deltagarna är olika snabba
och även de långsammaste måste få respons i diskussionen, även om flera
deltagare gått vidare framåt.
Här följer exempel på uppgifter från första kursgenomförandets övningspass:
Exempel 1:
Du ska betala för en tröja som kostar 165 kronor och ett par byxor som
kostar 235 kronor. Du betalar med en femhundring och får tillbaka 80
kronor. Vad gör du då?
Exempel 2:
Om du ska köpa en skjorta för 230 kronor och betalar med 300 kronor och
får tillbaka 50 kronor. Vad gör du då?
Exempel 3:
Du vill växla en hundring till tjugolappar. Hur många tjugor får du då?
Exempel 4:
Du handlar för 440 kronor och betalar med en femhundring. Du får tillbaka
160 kronor. Vad gör du då?
Kursledaren läser naturligtvis svaren och frågar om, ifall det blir tokigt.
Klassrumskonferensen är dessutom utmärkt för att diskutera andra frågor i
anknytning till uppgifterna, till exempel moraliska frågor: Vad gör man om
man får tillbaka för mycket pengar? Säger ni alltid till?
Andra distansperioden
Under den här perioden jobbar deltagarna med det redan nämnda
uppgiftshäftet och får uppgifter från kursledaren via First Class. De senare ska
deltagarna arbeta med i klassrumskonferensen. Här följer exempel på hur
kursledaren kan ge deltagarna uppgifter under distansperioden. Uppgifterna är
hämtade från första kursgenomförandets andra distansperiod:
38

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Exempel 1:
” Hej igen! Nu är det dags för några fler räkneuppgifter. Ni gjorde ett jättebra
arbete på Solvik sist och det här är liknande uppgifter. Den här gången har jag
satt fem olika uppgifter i samma meddelande. Här kommer frågorna:
1. Om du ska handla något som kostar 72 kronor och betalar med 4 st
tjugolappar, vad får du tillbaka?
2. Du ska köpa 4 st glödlampor som kostar 14 kronor styck. Hur mycket
ska du betala?
3. Du ska betala 114 kronor och lämnar fram 120 kronor. Hur mycket får
du tillbaka?
4. Du ska betala 52,50 kronor och lämnar fram 60 kronor. Hur mycket får
du tillbaka?
5. Du ska köpa en tidning för 11,50 kronor och betalar med en tjuga. Hur
mycket ska du få tillbaka?
Lycka till! Är det något ni vill ha hjälp med så är det bara att skriva och fråga.
Kramar från Johanna ”
Exempel 2:
”Hejsan!
Jag har en fråga som jag tycker det är intressant om vi kan diskutera. Den
lyder såhär:
Hur tycker ni att man ska göra om man blir tveksam på om man verkligen
fått tillbaka rätt växel när man har betalat i en affär?
Kan man lita på att kassörskan alltid gör rätt?
Skriv vad ni tycker och var noga med att läsa vad de andra tycker. Det blir
intressant!
Ha det så bra!
Kram Johanna”
Tredje fysiska träffen
Den tredje fysiska träffen har samma tidsplanering som den föregående
träffen. Det vill säga först ett pass i datasalen, sedan en matematiklektion och
efter lunch ett matematikpass vid datorerna.
Datapasset används den här gången till mer jobb med matematikuppgifter i
det aktuella området, uppgifter som kursledaren lagt in i
klassrumskonferensen innan kursdagens start. Nu finns det gott om tid för
kursledaren och handledaren att gå runt i gruppen och se hur det fungerar för
deltagarna. Det är viktigt att se om de läser varandras inlägg, om de förstår
hur inläggen hänger ihop osv. Det är bra att det finns utrymme för
individuella möten mellan kursledningen och deltagarna. Under detta pass ska
39

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
deltagarna även skriva en liten utvärdering om vad de anser om kursen såhär
långt. Det är bra att få tidig respons så att man hinner ändra på eventuella
problem. Deltagarna får även som uppgift att skriva in egna matteuppgifter
som de andra i gruppen ska försöka lösa. Vid första kursgenomförandet blev
detta inslag mycket populärt och det engagerade deltagarna i hög grad. Att
formulera ett matematiskt problem åt någon annan är mycket bra träning,
både matematiskt och språkligt.
Efter fikat byter vi lokal och jobbar med matematiken utan datorer. Vi börjar
med att prata om hur det gått att arbeta med uppgiftshäftet hemma. Vad var
lätt? Vad var svårt? Deltagarna får lämna in häftena till kursledaren för
rättning. Vi diskuterar även hur det fungerat med matematikuppgifterna i
klassrumskonferensen. Även om deltagarna lämnat en skriftlig utvärdering så
är det viktigt med kontinuerlig muntlig utvärdering av momenten. Det finns
deltagare som har svårigheter med att uttrycka sig i skrift och som hellre
berättar om sina åsikter. När det första vardagsmatematiska området är
avslutat ägnar vi lite tid åt någon avslappnande matematisk lek, eller något
spel.
Därefter är det dags att introducera nästa matematikområde, det område som
ska sträcka sig från denna träff, över kommande distansperiod och fram till
nästa fysiska träff på Solvik. Även denna period ska deltagarna jobba med ett
uppgiftshäfte och med matematikuppgifter i klassrumskonferensen.
Vid första kursgenomförandet valde deltagarna att ägna andra
matematikområdet år att räkna med volymer och att räkna med recept.
Området introducerades med en genomgång om våra vanligaste volymmått.
Vi koncentrerade oss på liter och deciliter. Det är viktigt att titta på olika
volymer och inte bara prata om dem. Ta ett decilitermått och kolla hur många
mått vatten som du kan hälla i ett mjölkpaket osv. Sedan tittade vi på det nya
uppgiftshäftet och deltagarna fick instruktioner beträffande de uppgifter som
skulle kunna vara svåra att fixa alldeles själv. Uppgiftshäftet innehöll flera
olika matlagningsrecept och frågor kring dessa. Vi tittade på hur man ska
räkna om ett recept för två personer till ett recept för fyra personer osv.
Här nedanför följer några exempel på uppgifter från häftet. Hela häftet om
volym och recept finns bifogat som bilaga 2.
Exempel 1:
Hur många deciliter är:
6 liter = _______
4 liter = _______
9 liter = _______
40

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Exempel 2:
Anna ska blanda saft. Hon häller 2 deciliter av saften i tillbringaren. Sedan
fyller hon på vatten så att det blir en liter färdig saft. Hur många deciliter
vatten har hon hällt i?
Exempel 3:
Maria plockar lingon varje dag under en hel vecka. Hon plockar 2 liter om
dagen. Hur många liter lingon plockar hon under hela veckan?
Exempel 4:
Trädgårdsmästaren i Furuberg hade ett stort trädgårdsland. Varje dag skördade
han 200 liter. Hur mycket skördade han på tre dagar?
Två dagar i rad regnade det och han fick bara halv skörd dessa dagar. Hur stor
blev skörden under de två regndagarna?
En dag anställde han Maria och Fredrik som hjälpte honom att plocka bär.
Maria plockade 65 liter och Fredrik plockade 78 liter. Hur mycket plockade
de tillsammans?
Exempel 5:
Först finns det ett recept på hur man tillagar palt. Receptet är för 4 portioner.
Deltagarna får följande frågor:
1. Hur mycket potatis behöver man för att göra palt åt 8 personer?
2. Hur mycket rimmat fläsk går det åt till 12 portioner palt?
3. Hur mycket vetemjöl går det åt till 12 portioner palt?
Efter lunch så är det dags för att åter arbeta vid datorerna. Kursledaren har nu
lagt in övningsuppgifter om volym i klassrumskonferensen. Deltagarna får
ägna den här timmen åt att träna på volym och samtidigt praktisera sina
kunskaper om datakommunikation. Allt detta med tillgång till både
kursledaren och handledaren.
Tredje distansperioden
Under den här perioden jobbar deltagarna med det redan nämnda
uppgiftshäftet och får uppgifter från kursledaren via First Class. De senare ska
deltagarna arbeta med i klassrumskonferensen. Här följer exempel på sådana
uppgifter, de är hämtade från första kursgenomförandets tredje distansperiod:
Exempel 1:
Ur en liter mjölk har du druckit upp 3 deciliter. Hur mycket mjölk finns det
kvar i paketet?
41

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Exempel 2:
Du och tre vänner har plockat 2 liter lingon tillsammans. Hur många deciliter
lingon får du om ni ska dela lingonen lika mellan er?
Exempel 3:
I ett recept läser du att det behövs 12 potatisar till fyra portioner
potatisgratäng. Hur många potatisar går det åt till 12 portioner potatisgratäng?
Exempel 4:
Om du blandar 2 dl koncentrerad saft och 7 dl vatten. Hur mycket saft får du
då?
Exempel 5:
Vem åt mest hallon? Lisa som åt 3 deciliter eller Anna som åt en halv liter?
Exempel 6:
Vilken tillbringare rymmer mest? Den i glas som rymmer 13 deciliter eller
den i plast som rymmer 1 liter?
Parallellt med det matematiska arbetet i klassrumskonferensen pågår samtal av
mer social karaktär i kafékonferensen. Även i kaféet bör kursledaren vara
aktiv och både initiera och delta i olika samtal.
Fjärde fysiska träffen
Även denna träff har samma upplägg som de tidigare eftersom deltagarna
tycker om att ha en känd struktur att jobba efter. Under det första passet i
datasalen så fortsätter arbetet med det pågående matematikavsnittet. Vid första
kursgenomförandet arbetade deltagarna med följande uppgifter:
Exempel 1:
Receptuppgifter i klassrumskonferensen:
1. I ett sopprecept står det att man ska ha en halv liter hönsbuljong till 4
portioner. Hur mycket buljong ska man ha till 8 portioner?
2. I ett kakrecept står det att man behöver 5 dl vetemjöl till 15 stycken
kakor. Hur mycket mjöl behövs till 30 stycken kakor?
3. Till 4 portioner av en gryta behövs 600 gram kött. Hur mycket kött
behövs till 12 portioner gryta?
4. Till en liter jordgubbssylt går det åt 6 dl socker. Hur mycket socker
behövs det till 3 liter sylt?
5. Till en sockerkaka går det åt 150 gram margarin. Hur mycket margarin
går det åt till två sockerkakor?
42

Exempel 2:
Uppgiften ”En festmåltid” i kafékonferensen:
1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
”Tänk dig att du ska planera en tre rätters festmåltid. Hur skulle den vara?
Skriv ett förslag med dina favoriträtter: En förrätt, en huvudrätt och en
efterrätt. Det ska bli spännande att se vad ni gillar.
Kram Johanna”
Efter fikat är det dags för ett matematikpass. Vi börjar med att titta på hur
arbetet med det pågående matematikområdet fungerat under distansperioden.
Sen passar det bra med något praktiskt arbete. Man kan till exempel ägna sig
åt att gissa längd, vikt och volym hos olika föremål. Efter det att deltagarna
gissat får de mäta och väga för att ta reda på hur väl deras antaganden
stämmer med verkligheten. Övningen ger en bättre uppfattning om våra mått,
något som kommer väl till pass vid flera tillfällen i vardagslivet. Därefter är det
tid att introducera det nya matematikområdet och gå igenom vad det innebär.
Vid första kursgenomförandet valde deltagarna att ägna det sista
matematikområdet åt hur man räknar med rabatter. Vi började med att gå
igenom hur man räknar ut priset när det är 50 % rabatt. Därefter pratade vi
om att ibland anges rabatter i procent och ibland i kronor. Slutligen övade vi
lite på hur man räknar när det är 25 % rabatt. Därefter introducerades den
kommande distansperiodens uppgiftshäfte. Här nedanför följer några exempel
på uppgifter från häftet. Hela uppgiftshäftet om att räkna med rabatter finns
bifogat som bilaga 3.
Exempel 1:
Ett par träskor har kostat 300 kronor. Hur mycket får man betala för
träskorna när det är 50 % rabatt?
Exempel 2:
En tröja har på prislappen priset 260 kronor. I butiken står det att allt ska
säljas till halva priset. Hur mycket får man då betala för tröjan?
Exempel 3:
En bukett påskliljor har tidigare kostat 75 kronor. Nu är det 25 kronors rabatt
på alla buketter med snittblommor. Vad kostar då påskliljorna?
Exempel 4:
En 25 meter lång vattenslang har kostat 165 kronor. Med en rabattkupong får
man 25 kronors rabatt. Hur mycket kostar slangen om du har kupong?
43

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Exempel 5:
Vilken av tröjorna är billigare?
En T-shirt med stjärnor på som har kostat 400 kronor och som nu säljs med
50 % rabatt.
Eller
En T-shirt med ränder som har kostat 350 kronor och som nu säljs med 100
kronors rabatt?
Efter lunchen återvänder vi till datasalen för att jobba i klassrumskonferensen
med det nya matematikområdet. Här följer uppgiftsexempel från första
kursgenomförandet:
Exempel 1:
Uppgifter om rabatt:
1. En tröja har kostat 400 kronor men nu är det 50 % rabatt. Vad blir
tröjans nya pris?
2. Ett par skor har kostat 600 kronor men nu är det 50 % rabatt. Vad blir
skornas nya pris?
3. Ett par byxor har kostat 350 kronor. Det är 100 kronors rabatt. Vad blir
byxornas nya pris?
4. En T-shirt har kostat 170 kronor. Det är 50 kronors rabatt. Vad blir Tshirtens
nya pris?
Exempel 2:
Uppgiften ”Mitt bästa reafynd” från kafékonferensen:
” Har du gjort något riktigt bra reafynd någon gång? Skriv och berätta! Kram
Johanna”
Fjärde och sista distansperioden
Under den här perioden arbetar deltagarna individuellt med det redan
nämnda uppgiftshäftet och tillsammans via First Class. Här följer några
exempel på uppgifter som deltagarna kan jobba med i klassrumskonferensen
om arbetsområdet är Rabatter.
Exempel 1:
En baddräkt kostar 299 kronor och affären lämnar 100 kronors rabatt. Vad
måste man betala?
Exempel 2:
Du ska köpa en tröja som kostat 250 kronor. Vad blir billigare? Om du får 50
% rabatt eller om du får 100 kronors rabatt?
44

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Exempel 3:
Om jag köper en jacka som kostat 650 kronor för halva priset, vad får jag
betala då?
Exempel 4:
Ett par stövlar har kostat 440 kronor. Nu är det 50 % rabatt. Hur mycket får
man då betala?
Exempel 5:
En bok som kostat 145 kronor säljs nu med 50 kronors rabatt. Vad får man då
betala för boken?
Femte och sista fysiska träffen
Den sista träffens förmiddag följer samma mönster som de övriga träffarna. Vi
börjar med ett pass i datasalen där vi arbetar med fler uppgifter i det aktuella
matematikområdet. Här kan man även passa på och repetera de tidigare
matematikområdena. Med ett antal blandade uppgifter från alla de områden
som man arbetat med under kursperioden får deltagarna en känsla för hur
mycket de lärt sig och det är stärkande för självförtroendet. Eftersom det är
sista datapasset så passar vi på att skriva extra mycket småprat i
kafékonferensen, bara för att det är trevligt.
Efter fikat är det dags att avrunda det senaste matematikavsnittet. Eftersom
det är det sista tillfället så går vi igenom uppgiftshäftet tillsammans istället för
att deltagarna ska lämna in det för rättning. Sen ägnar vi oss åt någon
matematisk aktivitet. Det kan vara en tipsrunda som handlar om matematik,
eller något matematiskt spel.
Efter lunch är det tid till utvärdering. Vi pratar om hur det varit, men
deltagarna får även skriftligt fylla i ett utvärderingsformulär. Här kan
kursledaren och handledaren hjälpa till genom att skriva åt de deltagare som
har motoriska svårigheter som gör att det tar lång tid att skriva. Sedan är det
dags för en formell avslutning med utdelande av kursintyg och därefter en
festlig avslutning med något riktigt gott att fika. Det är viktigt att deltagarna
känner att de presterat något speciellt när de slutfört vår kurs.
Speciellt för målgruppen:
Metodiskt och pedagogiskt
För deltagare ur vår målgrupp är det viktigt med en personlig kontakt med
kursledaren och handledaren. Relationen bygger på tillit och förtroende och
detta är något som man bör bygga upp redan från början. Därför är det
lämpligt att vid kursstarten reservera gott om tid till det sociala samspelet. Låt
det ta tid vid fikapauser och raster och låt de personliga samtalen få utrymme.
45

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Det är viktigt med lugn och ro vid de olika inlärningstillfällena. Det finns
ingen anledning att forcera tempot utan det måste få ta den tid det tar. Det
kan vara svårt att anpassa sig till deltagarnas mycket varierade
inlärningshastigheter, men det är lättare om man har reservuppgifter till de
snabbaste deltagarna.
En erfarenhet från första kursgenomförandet är att deltagarna har lätt för att
besvara olika uppgifter och frågeställningar både i klassrummet och i kaféet.
Det har visat sig vara svårare att läsa andras svar och reagera på andra
kursdeltagares inlägg. För att träna på detta kommer nästa kurs att innehålla
fler uppgifter av diskussionskaraktär. Förhoppningen är att deltagarna då
tvingas att titta mer på vad de andra skriver.
När det gäller de uppgiftshäften som deltagarna jobbar med individuellt på
hemmaplan så måste man naturligtvis anpassa sig till vilka deltagarna är och
vilken kapacitet de har på det matematiska området det gäller. Vid första
kursgenomförandet räckte det med att varje häfte hade extrauppgifter i slutet
som var svårare och som de snabbare deltagarna gjorde. Om nivåskillnaden i
gruppen är stor får man istället erbjuda olika deltagare olika avancerade
uppgiftshäften som handlar om samma vardagsmatematiska område. Det får
naturligtvis inte vara för lätt, men det är värre om deltagaren tycker att det är
för svårt och tappar modet. Det bästa sättet är att trappa upp svårighetsgraden
stegvis och att de svåraste delarna är valfria.
Speciellt för målgruppen:
Praktiskt
Vid rekrytering av deltagare från vår målgrupp så gäller det att vara mycket
tydlig med informationen. Vi ringde först upp deltagarna för att kolla om de
var intresserade, sen skickade vi en folder om kursen och sedan ringde vi upp
dem igen. Erfarenheten vi gjort är att många tackar ja och är mycket positiva,
för att sedan tacka nej vid nästa kontakt. Då har de oftast talat med anhöriga
eller personal som hjälper dem att strukturera vardagen, och kommit fram till
att det inte finns tid eller möjlighet att gå kursen. Man kan därför kontakta ett
ganska stort antal tänkbara deltagare redan i ett tidigt skede.
Deltagarna från vår målgrupp har, som tidigare nämnts, ett stort
strukturbehov. Träffarna ska planeras in i god tid och de får gärna vara
planerade med samma tidsmässiga upplägg. Vetskapen om hur kursdagarna ser
ut ger deltagarna en trygghet som gör att de kan koncentrera sig på
kursinnehållet.
Praktiska detaljer kring träffarna ger handledaren och kursledaren en del extra
arbete. Det handlar bland annat om att samordna och beställa färdtjänsttaxi,
att kolla upp busstider och på annat sätt bistå deltagarna.
46

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Det är viktigt att etablera en god kontakt med deltagarnas arbetsgivare. Många
av deltagarna har en daglig verksamhet som de känner stor lojalitet mot och
de vill inte själva ansvara för att ta ledigt för att gå kurs. Erfarenheten vi gjort
är dock att det sällan är något problem när vi ringer för att kontrollera om det
går bra att deltagaren går en distanskurs med fem fysiska träffar. Bemötandet
är mycket positivt.
Johanna Lindström, Solviks folkhögskola
47

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Lärcentret
(baserat på Gunnar Smidemans rapport ”Konsekvenser av IT-insatser till personer
med hjärnskada”)
I dagens IT-samhälle har vissa grupper i samhället svårigheter med all
information som snabbt ändras och den tekniska utvecklingen. En av de
grupperna är de funktionshindrade, speciellt de med kognitiva
funktionshinder. IT har fördelar som tillgång till information,
kommunikation, bankärenden m.m. Dessa fördelar kan vara till stor hjälp för
funktionshindrade om de ska bli mer aktiva och integrerade i samhället.
Den vardagliga kontakten med IT är generellt svårare för funktionshindrade
än för de övriga i samhället. Finansieringen av datorköp är det som i de flesta
fallen är problemet. Arbetslösheten i Sverige bland funktionshindrade är
generellt hög, vilket bl a innebär att de inte har möjligheter till förmånliga
hyr- eller köpeavtal som personer med anställning har.
Även med hårdvaran tillgänglig finns det hinder, t.ex. brist på grundläggande
datorkunskap, kunskap om hur man använder dator för eget bruk m.m.
Tillgängligheten och den anpassade användningen är av stor vikt för
funktionshindrade och deras möjligheter att använda IT.
När de lär sig att använda IT ökar chanserna till:
· Delaktighet i ”e-demokratin”
· Att använda sig av webbaserade tjänster och kommunicera över nätet.
· Bättre förutsättningar att finna jobb som kräver IT-vana.
· Att förstå och kunna ta del av samhällsutvecklingen.
· Diskussioner gällande vardagsfrågor.
Om de får metoder som hjälper dem att anpassa och skaffa hårdvara samt
tjänster skulle de i lägre grad räknas som handikappade i jämförelse med det
övriga samhället.
Områden där IT kan användas som stöd eller hjälpmedel.
Stimuli och träning
Syftet är att influera och stimulera deras motivation, koncentration, humör
och förmåga till insikt för att återfå självförtroende m.m. En målgrupp där
IT-stöd är underskattat, är för personer med förvärvade hjärnskador.
Datoranvändandet kan vara en stor hjälp för att stärka deras förmåga att delta
48

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
i samhället. Datorn kan påverka deras självförtroende genom att motivera
dem och fånga deras intresse. Detta hjälper dem att komma över trösklar vid
träning av nedsatta funktioner. Det är väsentligt att funktionsträning är rolig,
stimulerande och att den kittlar deras nyfikenhet. Genom att lära sig att ”ta
befälet över” datorn, olika systemfunktioner, spel och enkla
”standardprogram”, kan stora delar av dessa mål nås.
Riktad träning
Riktad träning av skadade funktioner genom funktionsinriktad träning eller
omorganiserade funktioner (för att kompensera en skadad funktion med en
fungerande).
Riktad träning kan delas upp i två huvudinriktningar:
· Träning av nedsatta funktioner, mer eller mindre som träning av
muskler och muskelfunktioner. Detta görs genom repetitiva övningar.
· Strävan efter att omorganisera nedsatta funktioner genom att blockera
automatiska funktioner och att ersätta en funktion med en annan; att
lära sig vissa förmågor från början på ett nytt sätt.
Möjligheter till funktionsframsteg genom riktad träning med datorn är
områden som t.ex.:
o Spatiala förmågor
o Öga- handkoordination
o Reaktionsförmåga
o Planering
o Problemlösning
o Kategorisering
o Beslutsfattande
o Minnesfunktioner
o Sociala förmågor
o Läs- och skrivförmågor
o Överkomma neglekt
Kompensatorisk träning
Detta uppnås med hjälp av att den skadade använder strategier och metoder
som kan stödja i dagliga situationer som t.ex. att skriva dagbok för minnet,
bildkommunikation istället för text eller tal m.m. Datorn kan i många fall
användas som ett utmärkt verktyg för att lära sig kompensera eller att träna
kompensatoriska strategier. Datorns stora potential ligger i dess flexibilitet,
speciellt när det kommer till möjligheter till individuellt anpassade gränssnitt,
egenskaper, menyer och funktioner. Genom att använda deltagarens icke
49

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
nedsatta funktioner kan de kvarvarande resurserna användas mer effektivt till
att lära hur man kommer förbi problemen som uppstått efter hjärnskadan.
Att använda datorer som kompensatoriskt stöd är ofta ett förstahandsval vid
kompensatorisk träning men kan även resultera i användande av icke ITbaserat
stöd.
Exempel på områden inom datorstödd kompensatorisk träning:
o Alternativ och kompensatorisk kommunikation/AKK (tal
kompensation och bild- eller symbolspråk), olika typer av anpassade
kommunikationsprogram.
o Skrivstöd (alternativ utrustning för input, talstyrning, stavnings- och
grammatikkontroll)
o Lässtöd (syntetiskt tal, förstorning, skanning, ordbehandling m.m.)
o Minneshjälpmedel (dagbok, filofax eller liknande, påminnelsehjälpdel)
o Struktur (datorns gränssnitt, olika datorbaserade träningsprogram,
datorprogram för strukturering)
o Kalkylering (privatekonomi, program för ekonomi och hjälp)
o Planeringsstöd (program för att planera)
o Initiativ (påminnelser för inplanerade händelser)
Kompensatoriskt stöd/hjälp
Kompensatoriskt stöd är ett kontinuerligt stöd för skadade funktioner
(dagbok, kommunikationshjälpmedel, databaser för minneshjälp, läs- och
skrivhjälp m.m.). Det är inte möjligt att förutse gränserna för
rehabiliteringen, men i många fall kommer funktionsnedsättningarna att vara
bestående. Detta skapar ett långvarigt behov av kompensatoriskt stöd för den
skadade då rehabiliteringsprocessen sträcker sig livet ut. Ett kompensatoriskt
stöd ska ses i ett perspektiv som stöd i en utvecklingsprocess.
Exempel på datorstödda uppgifter har kategoriserats som ”kompensatorisk
träning”. Termen ”kompensatorisk” används ofta som något negativt, men jag
tror att det är viktiga verktyg för rehabiliteringen. Att ha tillgång till rätt
verktyg och veta hur man kan arbeta med dem kompenserar svårigheterna för
personer med funktionshinder. Det underlättar för dem att förstå och
använda resurser de behöver för egna syften. Att lära sig att fungera med
nedsatta funktioner är en livslång process som ändrar på gamla invanda
mönster. Detta är arbetsamt och kräver lång tid.
Arbetshjälpmedel
Den funktionshindrade kan även använda IT för att kunna utföra
meningsfulla arbetsuppgifter. Den snabba utvecklingen inom IT har medfört
50

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
en mängd nya möjligheter för de funktionshindrade. Med de möjligheter
till individuella anpassningar av datorn är det möjligt för en person med
förvärvad hjärnskada att utföra arbetsuppgifter som uppvärderar deras sociala
situation.
Datorn kan programmeras så att den understödjer utförandet av komplicerade
arbetsuppgifter, som att sortera och klassificera stora datamängder, att styra
processutrustning, tolka och översätta information mellan olika medier, att
skapa, redigera och sammanställa text-, bild- och ljudmaterial, att söka efter
och presentera information. I användandet av IT som arbetshjälpmedel är det
bara fantasin och engagemanget som sätter gränser.
Motverka isolering och öka delaktigheten i samhället
Genom olika tjänster, e-handel och kommunikation som IT erbjuder
(Internet, chatt, e-post m.m.) ökar delaktigheten i samhället. Att drabbas av
en hjärnskada som vuxen kan leda till en känsla av hjälplöshet, vilket ofta
leder till att personen blir utanför.
Internet
Med kunskap om hur man söker information är detta en outsinlig källa att
utforska. Fler och fler sidor dyker upp med läsbar information vilket
underlättar för personer med kognitiva funktionshinder att ta del av
information och nyhetsrapportering. Det finns även nyhetsgrupper
(newsgroups) i vilka vem som helst får delta.
Elektronisk post
Elektronisk post, e-post, e-mail eller bara mail som det kallas, gör det enkelt
att skicka brev till en annan dator. Det är mindre pretentiöst än vanliga brev
och kan vara skillnaden mellan att skicka ett brev eller inte. Personer med en
fysisk funktionsnedsättning kan använda sig av ett e-postsystem för att kunna
skicka ett meddelande på egen hand.
Chatta
Chatt (kommer ifrån engelskans uttryck för att samtala) har blivit ett mycket
populärt sätt att kommunicera med andra i realtid. Genom att ansluta sig till
en chattkanal är det möjligt att komma i kontakt med likasinnade även över
stora avstånd. Många använder sig av chattkanaler som ett slags social
samlingspunkt där de kan mötas regelbundet och knyta nya kontakter.
Fördelen med chatt är att där används oftast ett enklare språk och att det
finns tid att formulera sig och svara, eftersom konversationen håller ett lägre
tempo än ett telefonsamtal. Idag finns det chattkanaler tillgängliga, där
funktionshindrade kan använda sig av bilder eller t.ex. Blissymboler (Charles
51

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Bliss utvecklade ett symbolspråk för personer utan tal; språket kallas
symantografi och stöder kommunikation mellan talande och icke talande,
vilket även inkluderar personer med talnedsättningar). Det finns även
möjligheter att skapa nya kanaler med fokus på olika intressen för att hitta
likasinnade personer.
Offentliga tjänster
Den ökade takten och efterfrågan att kunna hantera ännu större mängder
information på en högre abstraktionsnivå gör det svårare för personer med
förvärvade hjärnskador att delta i samhället och dess dagliga sociala
aktiviteter. Det finns en utveckling inom vissa områden av e-handel och
offentliga tjänster på Internet, som erbjuder möjligheter att handla matvaror,
böcker och musik, att kunna boka semesterresor och göra bank- och
postärenden. Denna form av utveckling gör att den funktionshindrades
möjligheter till ett oberoende liv ökar markant.
Utbildning och rekreation
Allt mer utbildning som erbjuds är Internetbaserad. Med hjälp av din dator
kan du ta del av kurser som du genomför i din egen takt. Från Internet kan
du ladda ner program, spel, bilder, dokument, musik och filmer. Internet har
blivit ett sätt att kanalisera våra intressen, att ta reda på mer om produkter
och få annan information inom våra intresseområden.
Datorerna spelar också en väsentlig roll för den sociala interaktionen inom
gruppen. Deltagarna hade tillgång till spel som t.ex. ”Tetris” och patienser. Vi
konstaterade att de använde dessa spel när de hade behov av att skärma sig
ifrån gruppen. Det kan beskrivas som en ”meditativ” aktivitet där de
fokuserade på en, för uppgiften de skulle göra, ovidkommande sak. Bara att
arbeta med detta i 5-15 minuter gav deltagarna förmåga att vara
uppmärksamma och att kunna koncentrera sig på sin uppgift, vare sig det var
en individuell eller gruppuppgift.
Virtuellt Lärcenter
Det är en mer delikat fråga. Följaktligen är det svårare att erbjuda en lämplig
lärmiljö. En deltagare kan få hjälp med att anpassa gränssnittet på datorn och
omgivningen, men med ett ”Online learning centre” är det svårare att
individuellt anpassa. Men om målgruppen ges en passande miljö eller
plattform kan de ha stor hjälp av det.
Precis som i fallet med fysiskt lärcenter och användandet av mjukvara är det
av vikt att man använder standard, gällande webbmiljöer. Denna webbmiljö
bör inte vara för prålig eller svårhanterlig. Utseendet och funktionaliteten ska
52

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
vara tydlig för att skapa tillgänglighet. En övrig viktig sak är tillgängligheten
till kommunikationsmedel på ett online center.
Specifika gruppbehov
Förvärvade hjärnskador
Ett anpassat center, vare sig det skulle vara ett fysiskt eller virtuellt för den
gruppen, där de kan få stöd och utbildning för sin situation och sina
funktionsnedsättningar, skulle ha många fördelar. Men det är av vikt att man
inte glömmer att erbjuda ”standardiserad” miljö. De som tillhör denna grupp
bedömer sig själva vara mer eller mindre normala och de är inte medvetna om
vilka problem som deras funktionsnedsättningar orsakar. Så de föredrar –
precis som resten av samhället – att bli behandlade med respekt. Detta gäller
även vilken programvara man ska använda och hur man använder den. Det är
att föredra att arbeta med ”vanlig” mjukvara som t.ex. Microsoft Office,
Internet Explorer, Netscape eller annan vanligt förekommande mjukvara/
program. Detta är av stor vikt för deras delaktighet i samhället; de känner att
de får använda de verktyg och program som används av majoriteten i
samhället.
Tidsaspekten är väsentlig när man diskuterar aktiviteter för personer med
förvärvade hjärnskador. För en person med förvärvad hjärnskada tar varje
steg i inlärningsprocessen mycket längre tid än för en ”normal” person. När
en person med förvärvad hjärnskada ska lösa ett problem eller en uppgift
finns det många saker som påverkar hur lång tid han/hon behöver.
Om en deltagare, t ex skriver om något i sin dagbok på datorn, finns det
många saker som kan störa. I vissa fall kanske de har så pass allvarliga
53

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
minnessvårigheter att det är omöjligt för dem att komma ihåg hur man sätter
igång datorn. Eller att de inte kommer ihåg i vilken mapp de sparade sitt
arbete eller vad de döpte det till. Om deras koncentrationsförmåga är störd, är
svårigheten att kunna jobba kontinuerligt med uppgiften; om
uppmärksamhetsförmågan är nedsatt har de också problem att kunna hålla sig
till det de ska. Det finns många fler aspekter på tid som läggs ner på en
uppgift, men mottot är alltid: Det måste få ta tid.
Fredrik Hollsten, Kristinehamns folkhögskola, KPS
54

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
55

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Webblärmiljöer
uLern och applikationer för målgrupper
Förord
Arbetet med alternativ för webbutbildning och utformningen och
distribution av webbkurser är centrala frågor i projektet Active. Två partners
från Slovakien, från Tekniska universitetet i Kosice och från Huset för Social
Service i Kosice visar i sitt bidrag hur förenade krafter fungerar vid anpassning
av webblärplattformen för de speciella önskemål och speciella
inlärningsbehov som människor med inlärningssvårigheter har. Webbkurserna
har utvecklats i samarbete med projektpartners från Solvik (SE),
Kristinehamn (SE), Telecentre Powys (UK) och företaget uLern. Plattformen
uLern och webbkurserna används redan av kursdeltagare och partners och
kommer att användas ännu mer i en nära framtid, med konstant översyn av
användbarheten hos funktioner samt presentations- och hanteringssätt.
Webbkurserna visas och illustreras med exempel. En omfattande beskrivning
av allmänna, specifika, tekniska och pedagogiska-didaktiska resonemang
återfinns i de följande fem delarna.
1. Webblärmiljöer – normer och funktion
En webblärmiljö (WLE) kombinerar standardverktygen för kommunikation
via Internet (t.ex. e-post, chat, diskussionsgrupper, etc.) med resurser för
utbildningsmoduler, t.ex. programmeringsverktyg, handledning, testning och
utvärdering. Själva programmet är endast ett verktyg, men korrekt använt ger
det stöd för självständig, kreativ inlärning och ett personligt återskapande av
kunskap. Sist men inte minst öppnar en webblärmiljö en ”port” mot Internet
som kontrolleras av skickliga utbildare. IEEE (Institute of Electrical and
Electronics Engineers) 1484 LTSA-specifikationen beskriver systemets
utformning och komponenterna i Learning Technology Systems Architecture
(LTSA). LTSA-specifikationen täcker in ett stort antal system, allmänt kända
som utbildningsteknologi, datorbaserad utbildning, datorstödd undervisning,
intelligent handledning, utbildningsteknologi, metadata, etc. LTSA identifierar
fyra processer: Kursdeltagare, utvärdering, systemcoach och
distributionsprocess; två arkiv: Journaldatabas och kunskapsbibliotek; samt
sju informationsflöden bland komponenterna: Beteendeobservationer,
bedömningsinformation, information om prestationsförmåga, frågeindex,
innehållsindex, positionerarindex, utbildningsinnehåll, multimedia, lärstil.
Det övergripande flödet har följande form:
• lärstil eller -strategi diskuteras bland kursdeltagare och andra
intressenter
• kursdeltagaren observeras och utvärderas
56

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
• utvärderingen ger information för bedömning och/eller om
prestationsförmåga
• informationen om prestationsförmågan lagras i kursdeltagarens
historikdatabas
• systemcoachen granskar kursdeltagarens bedömning, tidigare historik
över prestationsförmåga och eventuellt framtida utbildningsmål
• systemcoachen söker i kunskapsbiblioteket via fråge- och
innehållsindexen efter lämpligt undervisningsinnehåll
• systemcoachen tar fram positionerarindex från de tillgängliga
innehållsindexen och vidarebefordrar positionerarindexen till
distributionsprocessen, t.ex. en lektionsplan
• distributionsprocessen tar fram undervisningsinnehållet från
kunskapsbiblioteket, med utgångspunkt i positionerarindexen,
förvandlar undervisningsinnehållet till en interaktiv
multimediapresentation för kursdeltagaren.
Fig. 1.1: Systemarkitektur för utbildningsteknologi (Learning Technology Systems Architecture)
Standarderna för och funktionerna hos webblärmiljöer samt uppdatering av
dessa undersöks av många organisationer med syftet att utveckla gemensamma
standarder och specifikationer (t.ex. ADL, AICC, IMS, ARIADNE,
SCORM).
Vanligtvis består webblärmiljön av:
• LMS (Learning Management System – utbildningshanteringssystem) –
säkerställer hantering av studenter och kurser, utvärdering av
kursdeltagare, övervakning av aktiviteter, etc.
57

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
• LMCS (Learning Content Management System – hanteringssystem för
utbildningsinnehåll) – säkerställer utveckling av kursinnehåll,
kursimport/-export, delaktighet i kurser, etc.
• Verktyg för synkron och asynkron kommunikation.
Mer detaljerat innehåller WLE följande verktyg (http://www.edutools.info/):
¨ Kursdeltagarverktyg
• Kommunikationsverktyg (Diskussionsforum, Filutbyte, Intern e-post,
Online-journal/ anteckningar).
• Hjälpverktyg (Bokmärken, Administration av nya användare, Funktion
för att sammanfatta kursen, Sökning inom kursen, Granskning av egna
framsteg, Kurskalender, Arbete offline/synkronisering).
• Realtidsverktyg (Gemensamma applikationer, Webbsökning i grupp,
Realtids-chat), Videotjänster, Röst-chat, Whiteboard (anslagstavla))
• Verktyg för deltagarmedverkan (Grupparbete, Självutvärdering,
Studentkårshus, Kursdeltagarnas portfolios).
¨ Supportverktyg
• Administration (frivillig extra utbildning, Registrering, Säkra
transaktioner)
• Kursplan (Mallar för kurslayout, Kursplanering, Anpassad se & kännfunktion,
Verktyg för kursutformning – mallar)
• Handledare (Automatisk testning & poängberäkning, Resurskontroll
under kursen, Samlingslokal för instruktörer, Informationscentral för
handledare, betygsättningsverktyg online), Registrering av
kursdeltagare).
2. Webblärmiljön – plattformen uLern
De partners som ingår i projektet ACTIVE har kommit överens om att
använda två e-utbildningsplattformer för distribution av webbkurser,
nämligen FirstClass, eftersom de svenska deltagarna har goda erfarenheter av
denna plattform och webblärmiljön uLern, eftersom det är gratis för
projektet. Dessutom har uLern använts för att skräddarsy och anpassa
plattformen för de speciella behoven hos målgrupperna – personer med
begränsad inlärningsförmåga. Plattformen uLern (www.uLern.com) är en
webblärmiljö som gör det enkelt att konstruera utbildningsmaterial på
Internet och att navigera snabbt under inlärnings- eller
handledningsprocessen.
Funktioner i uLern:
• Administration av handledare, kursdeltagare, kurser och
utbildningsmoduler i multimedialagring
58

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
• Verktyg för utveckling av serier av audio-/videolektioner, tester,
uppgifter, meddelanden, kursinfo, tillgänglig kurskalender och
filöverföring, wysiwyg-redigeringsprogram för html
• Asynkron kommunikation med hjälp av intern e-post, filöverföring och
diskussioner
• Synkron kommunikation i virtuella klassrum med hjälp av chat,
streaming av audio-/videolektioner, anslagstavla, synkron bläddring,
tidsanpassade frågor & svar och gemensamma fönster
• Sökning, bokmärken, betygsbok, hanteringsverktyg (personliga
uppgifter, personlig kalender, systemmeddelanden) etc.
Administrationen av uLern är baserad på inskrivning och hantering av
handledare, kursdeltagare, klasser, moduler och kurser via
systemadministratören. För handledarna finns en eller flera moduler
tillgängliga vilka är lagrade i multimediadatabasen. Modulerna kan enkelt
fyllas med utbildningsmaterial av handledaren (audio-/videolektioner,
uppgifter, tester, resurser, etc.). För att registrera en kurs måste
systemadministratören koppla samman handledaren med en klass med
kursdeltagare och en specifik modul. Detta betyder att administratören kan
skapa flera kurser med olika handledare och olika klasser med kursdeltagare
från en specifik modul.
Efter inloggning kommer kursdeltagaren eller handledaren in i
systemfönstret för uLern där han/hon kan välja den kurs som ska studeras. I
systemfönstret finns det menyer för Management (hantering) (med
meddelanden, personliga uppgifter, kalender, etc.), för Courses (kurser) (lista
över aktuella kurser), för Modules (moduler) (tillgängliga endast för
handledare), för Grade book, Communication (betygsbok, kommunikation)
(med e-post, diskussioner och filöverföring) samt för Settings (inställningar)
och Help (hjälp). När kursdeltagaren/handledaren har valt en kurs att studera
i systemfönstret öppnas Course Window (kursfönstret). I kursfönstret finns
menyn Info (info) (med kursinformation, kurskalender, etc.), Announcements
(meddelanden) (nya, senaste sju dagarna, etc.), Lectures (lektioner) (lista
över kurslektioner), Tasks, Tests (uppgifter, test) (självutvärderande, aktuella
och sluttest), Resources (resurser) (ordlista, litteratur, länkar, etc.),
Communications (kommunikation) (e-post, kursdiskussioner) och
Bookmarks (bokmärken). Studenten kan välja en speciell lektion att studera i
kursfönstret. När han/hon har gjort detta, öppnas Lecture Window
(lektionsfönstret). Varje lektion består av flera lektioner och varje lektion
består av ett antal audio-/videobilder (utbildningsobjekt). Till vänster om
lektionsfönstret finns en kontrollpanel med listor över lektioner/bilder, MS
MediaPlayer och knappar med länkar till en specifik uppgift, ett test,
kursdeltagarens anteckningar och ett bokmärke. Därefter följer innehållet i ett
speciellt utbildningsobjekt (bild) i form av en webbsida (eller Word-
59

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
dokument, Excel-arbetsbok, pdf-fil, Powerpoint-presentation, animation,
etc.), en audio-/videofil och länkar till en uppgift eller ett test som öppnas i
ett separat fönster (se fig. 2.1).
Fig. 2.1: Systemfönstret, kursfönstret och lektionsfönstret i uLern
Om handledaren redan har förberett webbsidor (eller doc, pdf etc.), audio-/
videofiler och har fyllt uLern med uppgifter och bedömningar, är
utbildningsobjektet med audio/video enkelt att skapa genom att länka filerna
i programmeringsverktyget – Lecture Editor (se fig. 2.2).
Det viktiga synkrona kommunikationsverktyget är uLern Virtual
Classroom. Handledaren kan till Virtual Classroom hämta in en audio-/
videolektion som kan streamas ut till eleverna. Förutom detta kan deltagarna
kommunicera via chat, anslagstavlan, synkron bläddring, tidsanpassade frågor
och svar samt gemensamma fönster (se fig. 2.3).
Miljön uLern är tillgänglig på alla språken för de projektpartners som har
webbkurser, dvs. engelska, svenska och slovakiska.
Sammanfattningsvis gör plattformen uLern det möjligt att enkelt koppla
samman olika utbildningsmaterial (html, doc, ppt, pdf, audio, video etc.),
uppgifter och tester för att skapa innehållsrika lektionsserier med audio/
video. Dessutom ger kombinationen av system-/kurs-/lektionsfönster och
rullgardinsmenyer/snabbmenyer snabb navigering (allting kan i stort sett nås
via en enda klickning) som i sin tur ger minimala serveranslutningar och en
användarvänlig inlärningsmiljö.
60

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Fig. 2.2: I programmeringsverktyget i uLern, Lecture Editor,
aktiveras snabbmenyn genom att
man dubbelklickar på ett speciellt programobjekt
(dvs. ändring av ett programobjekt
är möjligt utan anslutning till servern).
Fig. 2.3: Virtual Classroom i uLern – Whiteboard (anslagstavlan)
61

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
3. Webblärmiljöer – möjligheter och hot
Vid jämförelse mellan olika e-utbildningsplattformar kan vi konstatera
följande:
• Huvuddelen av e-utbildningsplattformarna har olika funktioner, men
vissa av dem har endast LMS, dvs. har inte stöd för kursframställning,
virtuella klassrum etc.
• E-utbildningsplattformerna realiserar den pedagogiska syn som har sin
utgångspunkt i konstruktivism (t.ex. att konstruera ny information
genom att kombinera den med information som är känd sedan tidigare)
• De ger möjlighet till virtuellt samarbete och utvecklas kontinuerligt
vilket ger intelligenta handledningssystem.
• Den programvara som krävs är mycket dyr (tusentals US-dollar per år
per server).
I stort sett är det möjligt att namnge följande fördelar med e-utbildning:
• Rutinarbete för lärarna sker automatiskt (t.ex. testutvärdering)
• Läraren har mer funktionen av en rådgivare (”god vän”) och fungerar
som utvecklare av multimediautbildningsmaterial.
• Läraren kan be eleverna att studera en lektion i förväg, så att han/hon
får mer tid för förklaringar eller personlig kontakt med eleverna.
• Multimediadatabaser med kunskap på Internet är tillgängliga för
eleverna.
• Eleverna tvingas inte att memorera information (vilket sker alltför
mycket för tillfället), utan de kan arbeta med information på ett
kreativt och konstruktivt sätt.
• Det finns inget beroende av tid och plats för utbildningen. Detta passar
speciellt för människor med handikapp.
• Utveckling av en kunskapsdatabas med möjlighet till gemensamma
kurser.
För att e-utbildningen ska fungera bra måste speciellt följande villkor
uppfyllas:
• Lärare och elever har tillräckliga kunskaper för att kunna använda PC
och Internet.
• Lärare och elever måste ha de nödvändiga tekniska förutsättningarna,
dvs.: hårdvara/mjukvara/Internetanslutning.
• Lärarna måste vara välutbildade och motiverade (även ekonomiskt).
• Eleverna måste vara välutbildade och motiverade (kvalitetskurser).
• Stöd av ledningen för institutionen (även ekonomiskt).
• Dagligt tålmodigt arbete krävs, man får inte förvänta sig alltför snabba
resultat. Som bonus får man en systematiserad kunskapsdatabas.
62

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
• Det är viktigt att komma ihåg att detta enbart är teknik som stöder
kreativiteten och den personliga utvecklingen hos elever och lärare (dvs.
vi måste undvika att bli moderna ”slavar under tekniken”).
4. Finslipning av läs- & skrivfärdigheter hos
funktionshindrade
I följande stycken kommer vi att koncentrera oss på inlärningssvårigheter, i
synnerhet läs- och skrivsvårigheter. Läsning och skrivning i sig är en process
med bokstavsavkodning, uttal, fylla den uttalade formen med betydelse och
därefter binda samman till ord – förståelse. Processer med syn, hörsel, tal,
orienteringsförmåga, intellektuell kapacitet, motivation, emotionell stabilitet,
hälsa, föräldrarnas socioekonomiska status och lärarens kvalitet spelar också
en viktig roll vid läsning och skrivning. Å andra sidan möter vi personer som
har stora problem med att läsa och skriva, trots att de har utmärkta sociala
och kulturella förutsättningar för att lära sig läsa och skriva. Detta gör att läsoch
skrivproblemen är mångfaldiga:
• Genetiskt arv, nervskador och skador på de centrala delarna av
reflexsystemet, ämnesomsättningsproblem. Exempel på detta är dysfasi
(störd talutveckling).
• Hjärnskada på grund av stroke, tumörer, olyckor, inflammatoriska
hjärnsjukdomar. Exempel på detta
är afasi (förvärvade talsvårigheter).
• Neuros, stress och psykologiskt trauma kan ge talsvårigheter, t.ex. total
mutism, surdimutism (oförmåga att tala och ibland att höra),
funktionell mutism (selektiv oförmåga att tala).
• Röstbortfall på grund av kirurgiskt ingrepp, skada på talsystemet,
nedärvd funktionsnedsättning. Exempel på detta är dysfoni
(röststörningar, röstens uppbyggnad), afoni (röstbortfall).
• Talsvårigheter, nedärvda eller av miljöbetingade, organiska eller
funktionella orsaker, harmynthet, hjärndysfunktioner, t.ex. balbutism
(stamning – problem med taltempo), rinolali (otydligt uttal, nasalt tal –
störningar i talljudet), dyslali (artikulationsstörning), dysarti (skada på
artikulationsapparaten), dysprosodi (intoneringsstörningar).
• Symtomatiska problem med tal på grund av annat sjukdomstillstånd,
t.ex. lätt hjärnskada, schizofreni, autism.
• Problem med den grafiska delen av talet, t.ex. dyslexi (lässvårigheter),
dysgrafi (skrivsvårigheter), dyskalkuli (matematiksvårigheter),
dysortografi (stavningssvårigheter), alexi (bortfall av redan befintlig
förmåga att läsa).
Genom rätt handledning går det att lindra dessa problem och i samarbete med
familjen kan man förhindra tråkiga psykologiska effekter för barnet. Man kan
63

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
dela in läs- och skrivsvårigheter i fyra kategorier efter det sätt de framträder
på: omkastning av bokstäver, stavelser och ord som liknar varandra;
omkastning av bokstäver stavelser eller ord i riktningen vänster-höger eller
uppåt-nedåt; spegelvända omkastningar och kombinerade omkastningar.
Utöver detta uppträder ofta beteendeförändringar som en sekundär effekt av
känslomässig obalans på grund av de svårigheter som beskrivits. Behandlingen
baseras på klargöranden, lämplighet, enskild anpassning samt principer som
bygger på varaktighet, aktivitet och medveten ansträngning.
Följande åtgärdstekniker används:
• Förberedande arbete – ger övningar för perception via hörsel och syn
samt övningar i att harmonisera samverkan mellan visuella och
kinestetiska funktioner – användning av spel och pussel, mosaik,
spårningsövningar och lego faller inom denna kategori.
• Associativt arbete – målet är här att koppla samman så många
analysfunktioner som möjligt – arbete med färgkuber och fonematiska
metoder faller inom denna kategori.
• Logopediskt arbete – detta används i de fall lässvårigheterna är kopplade
till talsvårigheter. Målet för en logoped är att korrigera artikulationen.
• Övningar i ögonrörelser – målet med dessa är att förbättra ögats
fixering vid raderna och att eliminera felaktiga ögonrörelser – läsning
med läsfönstret faller inom denna kategori.
• Att rita bokstavskonturer förbättrar visuell och auditiv perception och
analys.
• Gemensam läsning.
• Utveckling av rumsorienteringen har som mål att träna upp
urskiljningförmågan för begrepp som anger riktning eller plats.
• Utveckling av finmotoriken med målet att förbättra koordination och
rörlighet för händerna genom övningar för handleder, händer och
fingrar.
• När man arbetar med problem som omkastningar av bokstäver har
övningarna som mål att förbättra förmågan att skilja mellan bokstäver.
• Övningar i att skriva diakritiska element – i de språk som använder
dessa – har som mål att göra arbetet med dem enklare att förstå.
Arbete med läsfönstret
Läsfönstret (Se fig. 5.3) är en pappersremsa på 6 x 4 cm. I ändarna finns två
”läsöppningar”. Öppningen till vänster är ca 0,5 cm och öppningen till höger
är ca 4 cm. Den faktiska storleken beror på storleken på bokstäverna som ska
läsas. Man kan arbeta med läsfönstret på följande sätt:
64

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
• Täcka över texten från vänster till höger. Först visas början av ordet och
därefter resten. Med denna metod förhindras läsaren att gissa ordet med
utgångspunkt i bara några igenkända bokstäver.
• Täcka över texten. Läsaren ser först hela raden och därefter täcker vi
successivt över den, så att läsaren tvingas att fortsätta med läsningen.
Eftersom graden och formen av svårigheter bestämmer typen av korrigerande
teknik, måste teknikerna väljas individuellt för varje elev. Det är också
nödvändigt att anpassa dem efter individens behov. Detta är en mycket
krävande process för läraren och även för föräldrarna. I början är det således
viktigt att koordinera arbetssätten för barnet och läraren, barnet och föräldern
samt barn och klasskamrater. I allmänhet är det viktigt att:
• få en rättvisande diagnos över orsaken till de svaga läs- och
skrivfärdigheterna (pedagogisk, psykologisk och medicinsk diagnos).
Det är viktigt att läraren samarbetar med specialläraren och psykologen.
• att visa för barnet hur man kan lära sig genom att lyssna.
• att uppmuntra till tyst läsning av texten och använda frågor för att
åstadkomma förståelse.
• att ha tålamod vid högläsning, att korrigera fel utan negativa
kommentarer och att ge tid till tyst läsning i förväg.
• att huvudsakligen arbeta med grundläggande undervisningsmaterial och
att samarbeta med familjen.
5. Webbkurserna ACTIVE och plattformen uLern
Styckena som följer beskriver kurserna som ingår i projektet ACTIVE. De är
speciellt utformade och utvecklade på plattformen uLern för personer med
olika inlärningssvårigheter (http://www.grundtvig-active.eu.com eller http://
81.0.210.34/active.htm).
Först och främst har det varit viktigt att maximera motivationen för personer
med försämrad inlärningsförmåga. Följande fem principer har tillämpats för
utvecklingen av webbkurserna:
• webbkursen som en lek – leken är en naturlig form av inlärning som
kan vara mycket lämplig för handikappade personer
• interaktivitet – denna form av meningsfullt utbyte upprätthåller
uppmärksamheten och motivationen hos kursdeltagarna
• samarbete – samarbete eller vänskaplig tävlan (beroende av
handledarens uppläggning) förstärker motivationen
• kommunikation – möjligheten att kommunicera via Internet är en
mycket stark motiverande faktor (genom chat eller virtuellt klassrum)
65

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
• mycket media – kombination av text, bilder, audio/video ger större
valmöjligheter för kursdeltagarna
I ett andra, lika viktigt steg anpassades programmet uLern i samarbete med
företaget uLern för användare med försämrad inlärningsförmåga:
• Förenkling av inledningssidan. Elever med försämrad inlärningsförmåga
har eventuellt problem med navigeringen i den vanliga uLern-miljön.
Därför kan de efter inloggning gå direkt in i lektionsfönstret för
webbkurser (se ikonerna A, B och D i fig. 5.1). Å andra sidan finns
fortfarande möjligheten kvar att gå in i uLern-miljön i standardformen,
för dem som så önskar.
• Integrering av möjligheten att använda ett läsfönster. Med tanke på de
läsproblem som finns bland elever med försämrad inlärningsförmåga,
har det visat sig klokt att använda en anpassad väg genom kursen vad
gäller läsningen. Läsfönstret bildar en lämplig mask för de omgivande
orden som annars sannolikt skulle försämra förståelsen för eleven
(fig.5.3).
ACTIVE webbkurser kan delas in i två huvudgrupper
Webbkurser för att förbättra matematikfärdigheterna för
personer med funktionshinder:
• Det interaktiva spelet ”Shopping” finns i två former: enanvändarläge
för endast en spelare (distribueras på CD eller laddas ner från Internet)
och fleranvändarläge för flera spelare (på Internet). De flesta
grundläggande räknesätten kan övas. Det finns t.ex. addition,
subtraktion och multiplikation. Spelet har utvecklats av TU Kosice och
företaget uLern och finns tillgängligt på slovakiska, engelska och
svenska (fig. 5.4, 5.5).
• ”Kurs B” på plattformen uLern. Denna något mer avancerade kursen
innehåller procentberäkning
och därmed multiplikation och division (fig. 5.2). Det har utvecklats av
Solvik och TU Kosice och finns tillgängligt på svenska och engelska.
• ”Kurs %” är en ännu mer avancerad kurs i procenträkning på
plattformen uLern. Den har utvecklats av Solvik och finns tillgänglig på
svenska.
66

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Fig. 5.1: ACTIVE webbkurser - introduktionssida
Webbkurser för att förbättra läs- och skrivfärdigheterna för
personer med funktionshinder:
• ”Course A” (Kurs A) på plattformen uLern handlar om visuell
perception och rumsuppfattning. Det har utvecklats av slovakiska
partners och finns tillgängligt på slovakiska och engelska.
• ”Course D” (Kurs D) på plattformen uLern, med material för att
utveckla ordförråd, skrivning och ortografi har utvecklats av slovakiska
partners och Telecentre Powys. Kursen finns tillgänglig på slovakiska
och engelska.
• ”Course C” (Kurs C) på plattformen uLern är kombinerade övningar
som utvecklats av slovakiska partners och som finns tillgänglig på
slovakiska.
• ”Kurs EU-medborgarrätt” på plattformen uLern är en kurs i hur man
hämtar in och kritiskt granskar av information om EU. Kursen har
utvecklats av Kristinehamns Folkhögskola (SE) och finns tillgänglig på
svenska.
• ”Läsning” för en användare (distribueras på CD eller laddas ner från
Internet). Den innehåller kurserna A, B, C och D, som nämnts ovan. I
kursen finns möjlighet att öva på kursinnehållet med hjälp av det
speciella läsfönstret som utvecklats av TU Kosice och företaget uLern
på slovakiska, engelska och svenska.
67

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
68
Fig. 5.2: ”Kurs B” i uLern. Eleverna kan skicka en lösning till handledaren med hjälp av
uppgiftsikonen.
Fig. 5.3: ”Specialkurs Läsning” – läsfönstret styrs med hjälp av musen eller
tangentbordet. Storleken kan ändras genom att man högerklickar med musen.

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
• Det interaktiva spelet ”Vad är det?” finns i två former: enanvändarläge
med endast en spelare (distribueras på CD eller laddas ner från Internet)
och fleranvändarläge för flera spelare (på Internet). Det innehåller
kurserna A, B, C och D som nämnts ovan. I programmet finns
möjligheter att öva kursinnehållet med andra spelare (fleranvändarläge).
Spelet har utvecklats av TU Kosice och företaget uLern och finns
tillgängligt på slovakiska, engelska och svenska (fig. 5.6, 5.7).
Följande stycken beskriver mer detaljerat enanvändarläget och
fleranvändarläget i de interaktiva spelen ”Shopping” och ”Vad är det?”.
”Shopping” – Grundidén för spelet har hämtats från elevens vardag: man går
och shoppar och köper olika varor. I spelform lockas eleven till att använda
räknesätten och därigenom tillägna sig mer färdigheter för att kunna hantera
pengar.
Det webbaserade spelet finns i två versioner – en enanvändarversion för en
elev och en fleranvändarversion för flera elever med handledning av en
handledare.
Båda versionerna finns på slovakiska, engelska och svenska. Samarbetsspelet
är integrerat i uLerns e-utbildningsmiljö. Enanvändarversionen finns även
tillgänglig som en java-applet på en fristående webbsida.
Det enskilda spelläget (fig. 5.4) :
På kontrollpanelen till vänster kan man välja fyra olika alternativ, nämligen
träning i att känna igen pengar (alternativ D), träning i addition (A),
subtraktion (B) och multiplikation (C). Olika varor är till salu för eleven vid
kassan. Varorna har olika pris och elevens uppgift är att välja rätt mynt för
betalning.
Fig. 5.4: Det interaktiva webbaserade spelet ”Shopping” –enanvändarläge
69

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Fleranvändarläge (fig. 5.5):
Ryggraden i spelet är densamma, men flera elever kan delta. De kan vara
fysiskt placerade på olika platser och anslutna via Internet. Handledaren väljer
den elev som ska betala för varorna. De andra eleverna övervakar vad han/
hon gör och när ett fel begås kan handledaren lämna över kontrollen över
spelet till en annan elev. Handledaren delar ut poäng till den elev som gjort
rätt. Spelet innehåller ett chat-fönster för utbyte av korta texter mellan
deltagarna.
70
Fig. 5.5: Det interaktiva webbaserade spelet ”Shopping” – fleranvändarläge
”Vad är det?” – Grunden i spelet är att arbeta med bildbaserad information på
ett sådant sätt att varje bild tilldelas ett ord och en uppgift, samt hjälp. Spelet
finns i två versioner – som enanvändarspel för en användare och som ett
fleranvändarspel för flera elever, med hjälp av en handledare. De finns på
slovakiska, engelska och svenska och är integrerade i uLerns eutbildningsmiljö.
Det enanvändarspelet kan även användas som java-applet på
en fristående webbsida.
Enanvändarläget (fig. 5.6) –
På kontrollpanelen till vänster kan man välja mellan fyra olika
bilduppsättningar. I en bilduppsättning som eleven valt kan han/hon klicka
igenom de olika bilderna, avslöja deras betydelse och göra den uppgift som
tilldelats bilden. När det är klart kan han/hon använda ett textfönster till att
skriva in lösningen på uppgiften.
Fleranvändarläge (fig. 5.7) –
Principen för spelet är densamma. Flera elever kan dock spela spelet
samtidigt. De kan fysiskt befinna sig på olika platser, men är anslutna via

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
Internet. Handledaren kan skicka den utvalda bilden till alla eleverna, låta
dem få reda på vad den betyder och ge dem en kreativ uppgift. Eleverna
skriver ner lösningen på uppgifterna i textfönstret och handledaren kan när
som helst läsa eller utvärdera dem. Handledaren kan skriva in den bästa
lösningen i chat-fönstret så att alla elever får se. Spelet har ett chat-fönster för
utbyte av korta meddelanden mellan deltagarna.
Fig. 5.6: Det interaktiva webbaserade spelet ”Vad är det?” - enanvändarläge
Fig. 5.7: Det interaktiva webbaserade spelet ”Vad är det?” - fleranvändarläge
71

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Sammanfattningsvis har webbkurserna utvecklats för att ge personer med
inlärningssvårigheter flera möjligheter att öva matematikfärdighet och läs-/
skrivfärdigheter:
• de kan öva på innehållet i webbkurserna enskilt, utan
Internetanslutning och feedback från handledaren (se kurserna
”Shopping”, ”Läsning” och ”Vad är det” i enanvändarläge som javaapplet
på en webbsida eller på CD)
• de kan använda kurserna inom uLern-miljön och skicka lösningen på
uppgifterna till handledaren och få feedback, de kan arbeta tillsammans
i ett virtuellt klassrum, arrangera möten (se kurserna A, B, C, …)
• de kan spela spel i samarbete eller tävlan tillsammans med vänner på
Internet och ledas av en instruktör (se spelen ”Shopping” och ”Vad är
det?” i fleranvändarläge).
• de kan ta del av den omfattande mediautbildningsmiljön med audio/
video-streaming och på så vis öka sin motivation.
Peter Kosc, Beata Dordova, KOSICE
72

1A ARBETSSÄTT OCH ARBETSMATERIAL
73

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Frågor om flexibelt lärande – en diskussion mellan
projektdeltagarna
Under arbetet med projektet ACTIVE har några angelägna frågor
uppmärksammats, som samtliga har att göra med öppet och flexibelt lärande
för personer med funktionshinder. Vi vill fokusera på dessa frågor och
granska dem utifrån de olika erfarenheter som vårt arbete med IT och
funktionshindrade har gett oss i de olika länder där vi är verksamma.
Vi vill belysa dessa frågor utan anspråk på att ge slutgiltiga svar. Vi anser att
frågorna är ytterst viktiga att bearbeta för den som ska bedriva datorstödd
distansundervisning för funktionshindrade. Genom att lyfta fram frågorna vill
vi även stimulera till fortsatt reflektion och diskussion.
De erfarenheter vi refererar till bygger dels på de aktiviteter som hittills
bedrivits inom projektet, dels på verksamhet som har bedrivits innan
projektet påbörjades. Under den återstående projekttiden ska ett antal
distanskurser för målgruppen genomföras och planerad verksamhet ska
bedrivas på våra olika lärcentra. Vi är övertygade om att det återstående
arbetet inom projektets ram kommer att ge oss ytterligare värdefulla
erfarenheter.
Vi avser att redovisa dessa erfarenheter i den uppdaterade elektroniska
versionen av handboken och att presentera dem på projektets hemsida,
www.grundtvig-active.eu.com
De frågor som behandlas i detta avsnitt har vi inom projektet bearbetat
genom en debatt mellan projektdeltagarna på projektets elektroniska
plattform FirstClass.
Här presenteras frågorna med en sammanfattning av debatten.
1. Vad betyder öppenhet och avstånd för målgruppen?
Torbjörn Carlsson på Solviks Folkhögskola skriver:
” öppet och flexibelt lärande är för de flesta människor ett av många alternativ
för att fortsätta att lära i vuxen ålder, tillsammans med andra människor. Om
det finns valmöjlighet verkar de flesta föredra att studera i mer traditionell
form, dvs. i ett fysiskt klassrum med både kursdeltagare och lärare närvarande
samtidigt.
74

1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETER
Under vissa omständigheter kan distansundervisning spela en viktig roll, t.ex.
om man har barn eller arbetar på obekväm tid och har problem med att
komma ifrån, eller om man vill gå en kurs som inte finns i närheten. Då är
möjligheten till deltidsstudier, oberoende av tid och plats, med öppet och
flexibelt lärande en verklig tillgång.
Allt detta gäller även för vår målgrupp, människor med funktionshinder. Men
för dem måste följande aspekter tas med i beräkningen, vilket leder till
ytterligare åtgärder och därmed ytterligare tillgångar.
På många platser finns det inte tillräckligt med specialkompetens för att skapa
en ändamålsenlig inlärningsmiljö.
I Sverige får personer med speciella behov, vad gäller lärmiljö, möjlighet att
studera på villkor som anpassas efter deras behov under vissa perioder i livet.
Under skolåren erbjuds de lärare med speciallärarkompetens, undervisning i
små grupper, anpassade pedagogiska hjälpmedel och annan typ av anpassning
efter de individuella behoven. I vuxenlivet får de ibland möjlighet till studier i
lämpliga miljöer. I Sverige tillhandahåller folkhögskolor eller
vuxenutbildningsanordnare ofta sådana möjligheter, men många gånger kräver
deltagandet ett fullständigt avbrott från de dagliga rutiner personerna är vana
vid. Och tillgången till lämpliga kurser, vid tidpunkter och platser som är
anpassade efter varje persons behov, är starkt begränsade. En större ökning av
öppet och flexibelt lärande som riktar sig till personer med funktionshinder
skulle öppna helt nya vyer och framtidsutsikter för dem: de skulle kunna
delta i ett livslångt lärande efter sina egna önskemål och förutsättningar.
Det går inte att i detta sammanhang betona för mycket att en ökning av
lämpliga kurser måste kombineras med möjligheter till lokal handledning i
ena eller andra formen, annars skulle kurserna i praktiken bli
otillgängliga. I många fall måsta man anta att oavsett hur bra utformningen av
kursen är, blir någon form av ”coaching” nödvändig, både för att personen i
fråga ska våga börja kursen och senare ha styrkan att hålla ut och avsluta den.
Det finns två sidor hos lärmiljön:
• en kurs som är utformad och ledd av kompetenta personer i en bra
elektronisk miljö
• tillgång till anpassade lokaler där kursdeltagaren får det stöd som
behövs.
Svårigheten att komma till fysiska möten är ofta större än för personer utan
funktionshinder
75

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
För många personer med olika typer av funktionshinder skulle det vara en
lättnad att genomföra studierna i en miljö som de redan är bekanta med och
där de känner att de har viss kontroll. På så sätt blir det en mindre belastning
för dem. Det faktum att de kanske måste använda sig av någon form av
transportmedel får att komma till utbildningen, kostar dem så mycket i styrka
att de förmodligen inte vill utsätta sig för den belastningen alltför ofta. Andra
kanske har problem med att vara bland andra människor och kan därför
kanske bara koncentrera sig på inlärning i en miljö där de känner sig hemma.
Under alla omständigheter erbjuder öppet och flexibelt lärande en möjlighet
att komma igång med studierna på ett bra sätt.
Som kursledare måste du vara observant på att IT i sig inte är identiskt med
öppet och flexibelt lärande. Distansundervisning är ett medel för att undvika,
ja, att övervinna alla gamla och nya typer av isolering för deltagaren. Det är
en viktig pedagogisk uppgift att fastställa hur kursen ska genomföras och hur
blandningen av fysiska möten med virtuella möten ska planeras för att passa
alla personer. I vissa fall är den viktigaste lektionen i kursen kanske just det
fysiska mötet med andra kursdeltagare.
76
Det virtuella mötet kan ibland vara en hjälp till att minska handikappet för
personen med funktionshinder
Det är utan tvivel så att distansundervisningens möjligheter till studier i egen
takt är en uppenbar fördel för personer med funktionshinder. Datorns
förmåga att vänta utan att bli irriterad eller forcera är en av de största
pedagogiska fördelarna. Vare sig man läser eller skriver sakta eller har
svårigheter med att finna orden eller att uttrycka sina tankar, känns det som
en lättnad att inte ha det extra trycket på sig att någon står bredvid och väntar
på ett snabbt svar.
Det finns också ett stort urval program som gör det möjligt att visa större text
och som ger stavnings-/skrivhjälp eller där du kan peka med fingret direkt på
skärmen och på så vis styra systemet. All denna hjälp öppnar nya möjligheter
för många elever med funktionshinder att kunna behärska sitt studiematerial.
En ökad bekantskap med IT betyder ett mer aktivt medborgarskap
Forskningen bevisar att tillgång till och kunskap om IT i den
funktionshindrade gruppen är lägre än bland befolkningen i allmänhet. Detta
medför att en ökande kunskap om IT hjälper målgruppen med att spela en
mer aktiv roll i samhället eftersom allt fler tar dessa kunskaper för givna.
Samtidigt som gruppen blir van vid att hantera IT på olika sätt (speciellt om
de är tvingade att lära sig andra funktioner än chat och spel), kommer

1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETER
gruppen även att få nya möjligheter till att hålla kontakten med och att
påverka samhället. Alla typer av öppet och flexibelt lärande kommer därför
att påverka kursdeltagarnas möjligheter till ett mer aktivt medborgarskap och
detta gäller speciellt för grupper med funktionshinder. Om en person
verkligen väljer att använda sig av de nya möjligheterna är en annan fråga,
men det kommer att handla om individuella val, precis som för andra
människor.”
2. Vilken funktion kan ny teknologi ha?
Fredrik Hollsten på Kristinehamns Folkhögskola skriver:
”När man ska svara på frågan om ny teknologi är bra eller inte får man inte
glömma att det är svårt att förutsäga framtiden.
Fördelar
Ny teknik är intressant från den synpunkten att mycket av tekniken är bra för
att förenkla göromål som annars skulle vara mycket krävande. I detta avseende
är ny teknik en stor tillgång för människor som lider av funktionshinder. Den
skapar jämlikhet eftersom den är universellt användbar och möjliggör alla
typer av användning.
Med fokus på IT (informations- och kommunikationsteknik) kan man se
många konkreta fördelar för funktionshindrade, oavsett om de har ett fysiskt
funktionshinder eller inlärningssvårigheter av något slag. IT, vilket innefattar
datorer, Internet, mobiltelefoner, kameror etc., är användbart för nästan alla i
det västerländska samhället av idag.
Det vanligaste svaret i Sverige på frågan vad som kan vara den största fördelen
med IT/datorer för funktionshindrade är förbättrad kommunikation. Med IT
finns det möjlighet att kommunicera enklare på egen hand och ha bättre
tillgång till information.
En ännu större fördel ligger inom fältet simulering, en teknik och ett redskap
som sällan används idag. Datorn ger utomordentliga möjligheter till att
simulera händelser, inom t.ex. ekonomi. Det faktum att funktionshindrade
personer på detta sätt får möjligheten att använda samma verktyg som ej
funktionshindrade, är mycket viktigt. De funktionshindrade kan på så vis
känna att de är en del av samhället och nutidshistorien, de har blivit
”normala”, vanliga människor och medborgare.
Nackdelar
Det kan bli fel på många sätt. Men vad som räknas mest är villigheten att lära
ut den nya tekniken till de funktionshindrade och göra den användbar för
dem.
77

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
En viktig nackdel är det faktum att inköp, installation, leverans och
implementering, samt även integreringen av tekniken kan ta lång tid och är
kostnadsintensiv, speciellt i startfasen.”
3. Vad betyder ”behovsorientering”?
Sven Gunnemo och Erik Jivegård vid Sundsgårdens Folkhögskola skriver:
”Vid vår skola har vi haft elever med förvärvad afasi i många år, så vi har fått
erfarenheter av vad som är nödvändigt för utbildningen. För att uppfylla deras
behov inom fältet språkutbildning, använder vi ett antal datorprogram som
kan justeras efter behoven hos den enskilda deltagaren. Vi lägger ned mycket
arbete på detta. Dessa program kommer att användas även för Grundtvigprojektet.
Vi har också funnit att de deltagare som går på vår skola ofta har stora
svårigheter att följa med i vad som händer i världen. För att inspirera dem att
göra detta, ger vi dem tio frågor i början av veckan om vad som hänt under
föregående vecka. Vi kan se att det har blivit en förändring till det bättre med
tiden. Dessa frågor kommer vi att skicka till deltagarna i Grundtvig-projektet.
Förhoppningsvis motiverar detta dem till att läsa lokaltidningen på webben.
Det finns några viktiga lagar i Sverige om funktionshindrade personers
rättigheter, men i många fall har vi funnit att kommunerna inte lever upp till
lagens avsikt. Det finns ett stort behov att hjälpa funktionshindrade att få
kunskap om dessa lagar så att de kan försvara sina rättigheter. Det ger dem
även möjlighet att lära känna dem som har makten i deras kommuner.
Många organisationer för funktionshindrade, t.ex. Afasiförbundet i Sverige,
har webbsidor med viktig information. På en del av dem finns det även
möjlighet till chat och man kan komma i kontakt med andra. Vi kommer att
inspirera deltagarna till att göra det, eftersom många av dem har ett stort
behov av kommunikation. Afasi gör det svårt att kommunicera, men på
webben kan man välja när och hur man vill kommunicera med andra och
man kan göra det i sin egen takt.”
Richard Singleton vid Telecentres Powys håller med om påståendet ovan, att
inte alla kommuner klarar att uppfylla avsikten med lagen (inte ens formellt).
Han säger: ”Jag har forskat lite och funnit att vi har samma problem här.”
Han anser att en lista över bra webbsidor skulle vara till hjälp. Han kommer
att placera aktuella länkar på vår webbsida och även låta dem ingå i den här
handboken.
78

1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETER
4. Vad är den specifika rollen för strukturering av kursplan
och undervisning?
Pär-Olof Eklund på Solviks Folkhögskola skriver:
”Målgruppen för projektet består av personer med inlärningssvårigheter.
Många av dem (afatiker, dyslektiker, personer med psykisk
utvecklingsstörning, personer med förvärvade hjärnskador) har
dysfunktioner, som begränsar deras förmåga att tänka abstrakt och att få en
överblick över sammanhanget. Personer med psykisk utvecklingsstörning
delas vanligen in i tre grupper beroende på deras intellektuella nivå:
• A-nivå, samma förmåga till abstrakt tänkande som ett barn på 0-1,5 år
• B-nivå, samma förmåga till abstrakt tänkande som ett barn på 2-7 år
• C-nivå, samma förmåga till abstrakt tänkande som ett barn på 7-13 år
Medlemmarna i målgruppen har inte förmåga till abstrakt tänkande på det
sätt som andra vuxna har, vad gäller tid, rum, kvalitet, kvantitet och
orsaksförhållanden, men deras tänkande är i hög grad konkret. Denna
förmåga till abstrakt tänkande ökar från A-nivån. Hur kan man planera flera
månader framåt i tiden och tänka på händelser som kommer att hända, om
man bara klarar att tänka på saker som händer här och nu?
Nödvändigheten av struktur
De personer med utvecklingsstörning som är elever vid Solviks Folkhögskola,
är på en intellektuell nivå som motsvarar ett barn på 12-13 år. De behöver
speciellt hjälp med att strukturera livet så att det fungerar. Deras tänkande är i
hög grad konkret. De kan vare sig överblicka stora sammanhang eller planera
sin tid (framtiden) på egen hand. Därför är det nödvändigt att skapa en
struktur där tid och sammanhang är indelade i mindre delar på ett
pedagogiskt sätt, vilket gör det möjligt för dem att få en överblick. Detta
betyder att exakt planering och tydliga strukturer är viktigt för dem – och för
de planerade ögonblick som hör till vardagslivet.
Pedagogisk anpassning
De krav som beskrivs ovan medför en stor utmaning för arrangörer av öppet
och flexibelt lärande för personer med nämnda funktionshinder. Den
pedagogik som används i distansundervisning för denna målgrupp måste utgå
från följande:
• konkretion
• enkelhet och tydlighet
• små, små steg
79

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Fel vid planeringen och i strukturen ger kaos och frustration för människor
med dessa problem. Detta leder till en situation där de fastnar i detaljer, inte
klarar att fortsätta distanskursen och i värsta fall hoppar av kursen, eftersom
de inte tycker det är roligt eller meningsfullt. Därför är det mycket viktigt att
göra en exakt planering av distanskursen, vad som kommer att hända och när
samt vad som förväntas av varje deltagare. Deltagarna måste kunna få en
överblick över kursen och innehållet på ett enkelt sätt. Målet måste vara att
visa både utformning och innehåll i kursen på ett pedagogiskt sätt.
Hur kan detta gå till? Tänk på vikten av att:
• använda ett läsligt och exakt språk
• använda korta meningar och uttryck
• ge möjlighet till att läsa och lyssna på instruktionerna samtidigt
• visa genom att rita och berätta
• använda olika färger för att illustrera olika saker
• använda bekanta och enkla symboler
Fokus på inlärningsprocessen
När du siktar på en klar och tydlig struktur är det viktigt att alla deltagare har
möjlighet att påverka både utformningen av och innehållet i kursen. Av
samma anledning ska en studiehandledning inte vara för styrd och detaljerad.
Annars utestängs kursdeltagarnas möjligheter att påverka kursinnehållet och
ett processorienterat arbetssätt omöjliggörs.
Som arrangör av öppet och flexibelt lärande för denna målgrupp behöver du
även vara medveten om att målet inte är kvantiteten kunskap som har lärts in,
utan vägen mot målet, dvs. inlärningsprocessen. Fokus måste vara på de
färdigheter som måste övas in under kursen och på förbättring av dessa
färdigheter – på individen och hans/hennes inlärningssituation snarare än på
mängden kunskap som har lärts in. Därför är all sorts examination, som är
inriktad på kunskap som har lärts in, meningslös i detta sammanhang.”
5. Befrämjar öppet och flexibelt lärande ett mer aktivt
medborgarskap för personer med inlärningssvårigheter?
I vårt samhälle finns mer och mer av medborgarinformation och
kommunikation tillgänglig via datorer och Internet. Personer med
funktionshinder har många problem i detta avseende. Deras tillgång till
datorer är begränsad och deras kunskap om användning av IT är i allmänhet
också liten. Under dessa omständigheter är själva möjligheten att lära sig hur
man arbetar med datorer och IT ett viktigt bidrag till ett mer aktivt
medborgarskap.
Fredrik Hollsten, vid Kristinehamns Folkhögskola säger:
”Distansundervisning som används på rätt sätt kan vara ett stort steg framåt
80

1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETER
mot ett mer aktivt medborgarskap. Om det används på fel sätt kan det hindra
människor. För att använda öppet och flexibelt lärande på ett bra sätt är det
nödvändigt att beakta alla viktiga fakta: elevens behov, mål, förmåga,
motivation, utrustning. Det är också viktigt att bygga upp den rätta
pedagogiska miljön.”
Han ger följande exempel på hur distansundervisning används på rätt sätt:
”När en elev vill ha ett svar av en person eller en institution har han/hon tid
till att förbereda frågan. Vad som är än viktigare är att han/hon har tid till att
läsa och reagera. Han/hon kan ta den tid som behövs. När en elev frågar via
telefon eller ansikte mot ansikte, löper han/hon ofta en hög risk att missförstå
eller alltför snabbt glömma vad som sagts och betydelsen av det, eftersom
han/hon inte kan följa resonemanget på rätt sätt. När han/hon får chansen
till betänketid, tid till att läsa, läsa om och skriva, är detta en mycket bättre
möjlighet till att göra rätt antaganden och svara korrekt. Återigen finns också
alternativet att använda en annan person som bollplank och för att diskutera
innan informationen sammanställs till ett svar.”
På distanskursen ”Vardagsmatematik” som finns på Solviks Folkhögskola, såg
vi hur eleverna som arbetade med enkla uppgifter fick kännedom om e-post
och plötsligt såg en möjlighet till att hålla kontakten med de andra
kursdeltagarna. En intensiv kommunikation startade mellan några av
deltagarna, en kommunikation som fortsatte efter att kursen avslutats. Detta
handlar om människor som normalt inte skulle ha kontaktat människor
utanför den närmaste bekantskapskretsen. Genom att använda e-post kunde
de ta sig den tid de behövde för att uttrycka sig och de kunde kommunicera
asynkront, vid den tidpunkt som passade dem.”
Sven Gunnemo och Erik Jivegård vid Sundsgårdens Folkhögskola har följande
idéer om hur man gör deltagarna till mer aktiva som medborgare:
”När vi möter våra elever, kommer vi att kunna skapa oss ett intryck om
deras sinnestillstånd och kunna bedöma vilket stadium de är på – vilket
betyder hur hårt drabbade de är av stroke. Vi visar dem våra förslag och idéer
om de sex inplanerade arbetsveckorna. En av våra idéer är att få dem att
kontakta Afasiförbundet i Sverige. Förbundet använder FirstClassplattformen,
som även vi använder. Förbundet har ett kafé och vi kommer att
inspirera våra elever till att använda det. Vi kommer att göra dem medvetna
om den information som förbundet har på webben.
En annan fråga vi driver är att besöka webbplatserna för andra organisationer
för handikappade personer. Det är viktigt att dessa kontakter blir tätare.
81

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Nästa steg: eleverna ska ta reda på vad som sägs på webben om deras hemort –
och kanske även komma i kontakt med någon via e-post. Vi kommer att ge
dem uppgifter som tvingar dem att söka efter information från Socialstyrelsen
i Stockholm om aktuell handikappolitik. Ibland skriver lokaltidningarna om
handikappade människor som har fått problem på grund av att de inte känner
till lagen eller inte känner till
lagändringar. När vi hittar en sådan artikel, en fallstudie, kommer vi att
studera den. En viktig fråga som diskuteras är om Sverige ska bli medlem i
EMU. Det kommer förmodligen att finnas mycket information på Internet
och vi kommer att hjälpa eleverna att hitta denna information. Ett av de
omedelbara resultaten av projektet är att den lokala afasiföreningen i
Ängelholm Kommer att starta ett nytt lärcentrum.
Vad som än händer med eleverna i vårt projekt, är vi utifrån våra erfarenheter
100 % säkra på att de kommer att ha mycket mer självförtroende i slutet av
projektet och att det är värt mycket.”
6. Hur och enligt vilka kriterier kan resultaten mätas?
Vi har upptäckt att detta är en mycket, mycket viktig fråga för den som
tänker arrangera öppet och flexibelt lärande för personer med
inlärningssvårigheter. Det är nödvändigt att förankra startpunkten i
deltagarnas behov och situation. Ofta består deras framsteg i små, små steg
framåt. Richard Singleton vid Telecentres Powys poängterar att målet inte är
att uppnå målet, utan ”avverkad sträcka”.
Han säger:
”I diskussioner med ett antal människor, t.ex. det finansierande organet för
Training and Education Wales, har resultaten traditionellt mätts efter hur
godkända utbildningspaket har fullföljts. Till exempel examina: Många av oss
som arbetar i en alternativ lärmiljö (inte skolor och högskolor) tror på flexibla
resultat. Dessa är inte allmänt erkända mål, utan ”Avverkad sträcka”. Detta
går att mäta, men är ett individuellt resultat, inte en nationell norm. Det
avstånd som avverkats för någon med en speciell inlärningssvårighet kan
således vara förmågan att stanna kvar vid datorn och koncentrera sig på en
uppgift i 40 minuter, när det tidigare bara varit möjligt att koncentrera sig i
två minuter. Detta är ett framsteg som går att mäta och består av den
avverkade sträckan på individuell grund.
Vi har varit tvungna att arbeta hårt på att få de finansierande organen att
acceptera denna mätmetod. Traditionella utbildningscentra tycker inte direkt
om detta. De tycker om (nationella) normer, examina och enhetlighet. Detta
är OK för huvuddelen av eleverna, men det finns många för vilka detta inte är
lämpligt och som kan skäras bort från utbildning helt och hållet. Detta skulle
82

1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETER
gälla för personer med inlärningssvårigheter.
Att bedöma det avstånd som avverkats kräver ett mer individuellt arbetssätt
från läraren. Men jag anser att halva framgången med undervisningen ligger i
att bygga relationer, så jag antar att detta är bra.”
7. Hur finansierar man den personal som behövs och den
nödvändiga tekniska utrustningen?
Att genomföra anpassad distansundervisning för personer med
inlärningssvårigheter och väl fungerande lärcentra, kräver mer resurser i form
av pengar och personal än öppet och flexibelt lärande för andra personer. Mer
personal behövs för att handleda eleverna och det kostar i allmänhet mer,
eftersom den anpassade tekniska utrustningen är mycket dyr.
Sven Gunnemo och Erik Jivegård vid Sundsgårdens Folkhögskola poängterar:
”Detta är verkligen ett problem. Genom att genomföra projekt som detta
hoppas vi visa på att det vi gör och det vi har för avsikt att göra (distansundervisning
för funktionshindrade) fungerar väl och också är något som det
finns ett stort behov av. Politikerna säger ofta att handikappade människor ska
ha en chans att lära hela livet.”
Så – vi vill att staten ska lösa den finansiella delen genom att ge skolorna
tillräckligt med pengar för att genomföra öppet och flexibelt lärande. Efter
detta projekt hoppas vi kunna visa upp siffror på kostnader för
distansundervisning som kan visa för myndigheterna att de måste hitta en
korrekt lösning.
Idag har vi sex elever med afasi i en distanskurs och tre av dem måste betala
både utrustningen och kommunikationskostnaderna själva, men för de andra
tre betalas kommunikationskostnaderna av Socialstyrelsen ”.
Fredrik Hollsten vid Kristinehamns Folkhögskola bekräftar att detta är ett
stort problem. Han säger:
”Problemet är inte bara pengar utan även att myndigheterna inte ser vad vi
gör och inte förmår uppfatta situationen.”
Med kursen ”Järngänget” för personer med förvärvade hjärnskador visar
Fredrik Hollsten att olika finansierande organ stöder olika åtgärder och
strävanden.
Kursen ”Järngänget” har möjliggjorts genom en kombination av fyra separata
finansiärer. Var och en av dessa finansiärer kommer att omnämnas, men inga
siffror eller summor kommer att anges.
83

IT FÖR FUNKTIONSHINDRADE
• Landstinget – ett bidrag som beviljats skolan eftersom den är en del av
landstingets offentliga sektor. Det täcker de delar av kursen som inte handlar
om personalkostnader.
• Statligt bidrag – bidraget delas ut av Folkbildningsrådet i proportion
mot antalet deltagarveckor. Bidraget är baserat på antalet deltagarveckor som
schemaläggs av skolan för innevarande år och antalet deltagarveckor som
genomförts under föregående år. Bidraget används till att täcka de
grundläggande personalkostnaderna men utgör i viss utsträckning kostnader
för lokaler och utrustning.
• Tilläggsbidrag – kostnaderna för extra personal täcks av
Folkbildningsrådet (SISUS): Detta är ett bidrag skolan är berättigad till från
SISUS om skolan har handikappade deltagare/elever. Detta är ett bidrag som
säkerställer att verksamheten kan genomföras med ett ökat antal lärare,
kursledare, kursadministratörer och elevvårdspersonal.
• Bidrag till ökad assistans – delas också ut av SISUS: För att bereda väg
för handikappade personer till vuxenutbildning kan skolorna erbjuda
anpassad handledning, socialt stöd och ytterligare åtgärder för att göra miljön
ändamålsenlig. Vuxenskolor söker statsbidrag hos Statens institut för särskilt
utbildningsstöd, SISUS och Folkbildningsrådet. SISUS ansvarsområde är att
besluta om statliga bidrag för assistans både för fysiskt handikappade personer
och för elever med andra typer av funktionshinder. Det är deras ansvar att
hjälpa dessa elever så att de får bästa möjlighet att delta i vuxenutbildningen.
Eleverna själva har ett betydande inflytande över hur lämplig assistans ska
ordnas för de speciella behoven på skolan som de söker till. Efter genomgång
av nödvändiga data tillsammans med eleverna söker skolan statsbidrag hos
SISUS för de kostnader som inte täcks in av de allmänna statsbidragen.
När det gäller finansiering av personal och teknisk utrustning fortsätter
Hollsten:
”Jag anser att man måste vara nytänkande i sökandet och försöka få så många
finansiärer som möjligt, myndigheter, företag, organisationer. Man får inte
vara för låst i de traditionella banorna.”
Sundsgårdens Folkhögskola har erfarenheter av att försöka få
företagssponsorer och de visar att det inte är en lätt uppgift. Erik och Sven
skriver:
”När vi startade vårt projekt ”IT och afasi” för några år sedan försökte vi på
bästa sätt få rabatt eller bidrag för två bärbara datorer som vi behövde. Vi tog
kontakt med alla de stora importörerna och berättade för dem att vårt projekt
eventuellt skulle visas upp på olika mässor och konferenser. Importörerna sa
84

1B NY TEKNOLOGI OCH NYA MÖJLIGHETER
att de inte brukade ge några rabatter, utan att detta var en fråga för de lokala
återförsäljarna. De lokala återförsäljarna var inte särskilt intresserade. Ett
företag i Helsingborg tjänade inte så mycket på att vårt projekt visades upp i
Stockholm, Lund eller någon annanstans.
Kanske var vi inte tillräckligt smarta för att kunna övertyga dem. Om man
kunde få in artiklar i lokaltidningen om vad som skulle hända kanske det
fanns en chans att få stöd från en lokal återförsäljare. Men, återigen, då skulle
vi få problemet att övertala tidningen att skriva något om vårt projekt. I
Helsingborg finns endast en lokaltidning och det är mycket svårt att få dem
intresserade. Vi blev sponsrade, inte av Rotary, men något liknande. Från dem
fick vi ekonomiska resurser till att betala för en person. Naturligtvis försöker
vi hjälpa eleverna att söka stipendier närhelst det finns en chans.
Ett företag från Malmö ska komma hit för att visa sin nya kamerautrustning
(PictureTel finns inte på marknaden längre) och de kommer att låta oss låna
två kameror gratis under en tid. Vi vet inte hur det kommer att gå med detta
ännu.”
Torbjörn Carlsson, Pär-Olof Eklund, Solviks folkhögskola
85

DEL 2
–
ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
2A: Presentation av programvaror
2B: Specialhandledning för målgruppen
2C: Praktisk tillämpning av specifika kompetenser
87

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Material och mjukvara för afasi
Vi har arbetat i många år med datorer och mjukvara lämplig för språkträning.
Här nedan vill vi ge några exempel på vad vi använder och vad vi finner
användbart för våra målgrupper.
En viktig aspekt är att programmen skall vara lätta att använda. När det gäller
afasidrabbade måste materialet ofta anpassas individuellt. Man kan inte
använda samma material för alla elever. Uppgifterna måste vara skräddarsydda
för varje deltagares individuella behov och önskemål. På Sundsgården har vi
också tagit fram en CD-skiva med uppgifter som är gjorda speciellt med tanke
på afasidrabbade. Den har visat sig fungera mycket bra, till stor del beroende
att den tagits fram i samarbete med våra deltagare. För att detta skall fungera
måste skolan vara beredd att sätta till extra resurser för att läraren skall ha tid
att ta fram materialet.
Lexia
I Sverige finns också ett mycket använt program som heter Lexia. Det har
tagits fram av en logoped, Olle Gunnilstam och har funnits i flera år och även
kommit i nya versioner. Det innehåller ca 80 olika program som tränar bl a
läsning och skrivning.
Lexia erbjuder övningsmoment bl.a. i:
- Auditiva processer (språkligt och ickespråkligt)
- Sekventiellt tänkande och minne
- Språklig/fonologisk medvetenhet
- Fonemidentifikation/segmentering/syntes (avkodning, stavning)
- Fonem-grafemsamband (avkodning, stavning)
- Stavelseidentifikation/segmentering/syntes (avkodning, stavning)
- Morfemidentifikation/segmentering/syntes (avkodning, stavning)
- Övningar på ord- och begreppsnivå
- Meningsnivå
- Textnivå
- Grammatik(syntax)
- Grundläggande matematik
- Tid/klockan
- Språklig reflektion och eget skapande
- Engelska för elever med svårigheter i svenska
Lexia passar för personer med dyslexi, afasi, läs- och skrivsvårigheter,
grammatiska svårigheter samt språkförståelsesvårigheter. Lexia passar även i
undervisning av svenska för invandrare.
88

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
För att Lexia ska fungera som reellt träningsverktyg, måste programmet
anpassas till ett unikt Lexia för varje elev/patient/brukare. Dvs. läraren gör,
utifrån en analys/bedömning av eleven, ett urval av övningar som är lämpliga
utifrån den aktuella bedömningen.
Läraren/logopeden anpassar inställningar, väljer språkligt material så att
eleven/patienten upplever uppgifterna som möjliga att klara av.
Nedan presenterar vi några andra lämpliga träningsprogram.
Blandade övningar
Multigram
Kunskapsprogram innehållande övningar inom ett flertal områden, där du
även kan bygga din egen bank av kunskaper. Programmet är språkobundet,
varför man själv kan lägga in övningar i andra språk. Programmet innehåller
följande:
Rättstavning
Språklära
Svenska blandat
Engelsk grammatik
Engelsk ordkunskap
Svensk ordkunskap
Matematik
Blandat
Skapa egna övningar
Övningar i matematik
GrafMatte
GrafMatte är ett program som är framtaget för att eleverna ska få bättre
möjligheter till goda, automatiserade tabellkunskaper. Programmet är
uppbyggt ungefär som småstegsmetoden, väl anpassat till de inlärningsgångar
som finns i svensk grundskola. Med GrafMatte får både lärare och elever ett
bra redskap som underlättar en individualiserad träning/undervisning.
Läraren kan både ändra och göra egna övningar. Graden av automatisering
avläses på en grafisk kurva. Ju snabbare eleven anger sitt svar, desto högre
stapel bildas. Vid fel svar bildas en nedåtgående stapel. Eleven kan också sätta
sitt eget mål, ungefär som en höjdhoppsribba. GrafMatte innehåller ca 90
olika övningar med de fyra räknesätten.
89

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Övningar med korsord och Pussel
Kors och tvärs 1 och 2
Kors och tvärs 1 och 2 består av 105 korsord vardera i tre olika
svårighetsgrader. Nycklarna består av både text och bild.
Pussel
JigSaw är ett program som är mycket uppskattat av våra deltagare. Det är ett
traditionellt pussel anpassat för dator. Det är möjligt att använda de bilder
som följer med men man kan också lägga in egna bilder.
Kartövningar
Seterra
I programmet Seterra kan man hitta kartor från hela världen med tillhörande
övningar. Det är övningar som går ut på att hitta länder, städer, floder m m.
Det är inte avsett speciellt för afasidrabbade, men vi har funnit det mycket
användbart. Dessutom är det ett gratisprogram som man kan hämta på
Internet.
Sundsgårdens afasiövningar
Under de senaste åren har vi tagit fram en egen CD med övningar, som är
framtagen i nära samarbete med våra deltagare på afasilinjen. Den innehåller
träningsuppgifter med hjälp av bilder, ord och tal. Den har varit värdefull för
oss på många sätt; lärarna har varit aktiva i arbetet att finna nya uppgifter och
deltagarna har också varit involverade genom att utvärdera innehåll och
layout.
Vi använder oss mycket av bilder, dvs. kombinerar text och bild. Bilderna
anknyter ofta till vardagslivet, som t ex bilder från köket, på verktyg, djur,
växter men även från resor mm. Och det viktigaste är just språkträningen för
våra deltagare.
Förutom bildövningar innehåller också skivan språkliga övningar, t ex
övningar med prepositioner, som kan vara mycket svårt för en afasidrabbad.
CD:n används i klassrumssituationen men även i vår distansundervisning.
Dessutom har flera av våra deltagare köpt skivan för att kunna fortsätta
träningen hemma. Se exempel nedan.
En av våra lärare på afasilinjen har då och då arbetat som reseledare jorden
runt. Han har tagit fram en CD från Sydafrika, Indien/Nepal, Sydamerika
och arbetar nu med en CD om Sydostasien. Varje CD innehåller omkring 400
bilder med intalad text. Många som drabbats av afasi tycker det är svårt att
följa med t ex reseprogram på TV – de sänds ofta på originalspråk med svensk
textremsa. Eftersom många är intresserade av resor har dessa CD-skivor, som
90

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
Exempel 1
Exempel 2
91

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
vår lärare tagit fram, blivit mycket uppskattade. För dem som tycker det är
svårt att lyssna finns också ett texthäfte där kommentarer finns till varje bild.
Word
Många deltagare blir allt bättre att skriva och använder då Word för att skriva
dagböcker och berättelser. Dessa berättelser är viktiga för deltagare som säger
att de inte blir bättre. Då är det bara att gå tillbaka till sina sparade filer och se
skillnaden.
Publisher
Vid jultid använder några av deltagarna Publisher för att göra egna julkort.
Power Point
Under läsåret använder vi en digitalkamera för att ta bilder till en PowerPointpresentation
av läsåret. Tillsammans med deltagarna tar vi fram de bilder som
skall användas och de tar även med privata bilder för att användas i
beskrivningen av dem själva. Det hela resulterar i en CD där deltagarna och
läsåret presenteras och denna kan man sedan ta med sig hem.
Erik Jivegård, Sven Gunnemo, Sundsgårdens folkhögskola
92

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
93

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Modifierat konferenssystem
Solviks Folkhögskola har tillsammans med pedagogiska institutionen vid
Umeå Universitet under åren 2000 – 2002 bedrivit ett forskningsprojekt
benämnt ”Vilket är din bästa hand?” Vi har samlat in ett antal röster med
erfarenheter kring arbete med IT och begåvningshinder. Dessa röster utgör i
sig inget statistiskt underlag men vi bedömer att ett större urval inte skulle
kullkasta den erfarenhetsbas vi lyft fram.
Dessa röster talar om behovet av enkelhet, anpassningsbarhet på individnivå,
bemötande och vikten av att använda visuella och audiella verktyg.
Ställer man konferenssystemet First Class (som vanligen används i
distanskurser för målgruppen) mot dessa önskemål lever inte First Class upp
till många av önskemålen.
Att First Class ändå valdes för denna målgrupp beror sannolikt på att
praktiska och ekonomiska överväganden vägt tyngre än maximal anpassning
till målgruppen.
Även om man skulle ha högprioriterat ett konferenssystem som är anpassat
till målgruppen, så skulle man sannolikt inte hittat något alternativ på
marknaden som tillräckligt bra svarar mot anpassningskraven.
Idag finns det hundratals konferenssystem/utbildningsplattformar. Vi har
kommit i kontakt med ett tiotal av dessa. Det som slagit oss är att när
utvecklingen verkar gå mot webbaserade system har de flesta aktörer nyttjat
de nya tekniska möjligheterna till större komplexitet (självvalidering,
möjligheten att följa och utvärdera många fristående kurser m.m.). Men man
har valt att arbeta i samma gamla grafiska form istället för att förenkla miljön
med hjälp av ny grafisk form.
Spetsar man till det kan man säga att den grafiska miljön i konferenssystemen
fortfarande har större släktskap med Windows filhanterare än med startscenen
i ett modernt dataspel, typ dataspelen Quake, Doom eller NHL 2002.
Denna utveckling passar måhända också studiefokuserade, högpresterande
universitetsstudenter eller stressade karriärister med många järn i elden.
Däremot är de nya webbaserade systemen inte så bra för vår målgrupp
(begåvningshinder).
Här pekar all forskning tvärtom på att de behöver enkla, visuella och
anpassningsbara miljöer, med flexibla lösningar för att individuellt kunna
anpassas till personer med olika lärstilar.
Som tidigare antytts tillåter den webbaserade tekniken detta.
94

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
Med bredbandsutbyggnad, script i webläsarna, interpolerade animeringar och
bättre komprimeringsteknik för ljud och bild o.s.v. är ett sådant
konferenssystem fullt möjligt att skapa, men ingen systemutvecklare verkar ha
prioriterat detta.
Här vore önskvärt med mer forskning för att kunna rekommendera ett
lämpligt gränssnitt för webbaserade konferenssystem som vänder sig till
personer med språkliga, neuropsykiatriska och/eller lindriga
begåvningsmässiga funktionshinder.
Ett färdigt förslag till gränssnitt skulle underlätta för systemutvecklare att
kunna göra en nischprodukt för målgruppen. Med ett anpassat
konferenssystem skulle målgruppen lättare kunna omfattas av det flexibla
lärandet.
Som vi tänker, skulle ett sådant konferenssystem utformas efter önskemålen:
enkelhet, anpassningsbarhet på individnivå samt med många bilder,
animationer och ljud. Ett sådant konferenssystem borde också kunna anpassas
för att premiera en taktil lärstil.
Vi har gjort en enkel skiss för att i bild kunna beskriva våra visioner för en
framtida samverkanspartner i forskning vi önskar bedriva kring detta område.
Några konkreta tillämpningar på tre aspekter
1. Vikten av enkelhet
I våra ögon är First Class alldeles
för komplicerat för att passa vår
målgrupp. Konkreta exempel på
detta är alla fönster som öppnas,
alla konferenser som ligger
framme m.m.
I ett anpassat konferenssystem
borde öppningsscenen helst bara
bestå av ett enda objekt (se
bifogad bild). Sedan skulle t.ex.
en tangentkombination kunna
öppna för fler valmöjligheter
”under skalet”.
95

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
2. Anpassningsbarhet på individnivå.
Det finns redan idag ett antal elektroniska lärmiljöer som genom animeringar,
ljud och bild är anpassade för vår målgrupp. Nackdelen är dock att de sällan
(av förklarliga skäl) är anpassade ner på individnivå då distributionsformen
ofta är en CD-skiva. Istället skulle man kunna göra samma miljö webbaserad
(med webläsaren som klient) och lämna ”luckor” i gränssnittet.
Dessa luckor skulle sedan med databaskoppling kunna fylla med individuellt
valda bilder/ljud och inlagda av kursanordnaren. Så skulle anpassning kunna
ske på individnivå.
Vi gjorde två sådana miljöer där två elever har valt vilka saker de föredrog att
shoppa, vilken färg lärmiljön skulle ha, hur eventuell bakgrundsbild skulle se
ut, typ av belöningsmusik, om man ville ha spreakertext eller ej.
3. Ta vara på ljud och bild.
Genom att använda webläsaren som klient skulle man med webbaserad teknik
kunna göra t.ex. en e-postbrevlåda betydligt mer visuell och audiell än de epostsystem
som finns på marknaden idag.
Bilden på motsatt sida visar ett förslag på hur en sådan skulle kunna utformas.
Breven i de olika brevhögarna sprids grafiskt ut på skrivbordet genom en
animering när man klickar på respektive brevhög. När man sedan håller
muspekaren över respektive brev visas en bild på avsändaren, titeln på brevet
och datum (här förutsätts att kursanordnaren lagt in bilden i en databas
innan). Klickar man slutligen på ett enskilt brev öppnas kuvertet och ett
papper vecklas upp genom en animering. Papperet visar brevinnehållet
samtidigt som innehållet i brevet läses upp av en röstsyntes. I brevet finns
även bilden på avsändaren.
Peter Stenlund, Solviks Folkhögskola
96

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
Exempel på hur ett visuellt och auditivt e-postystem skulle kunna designas
97

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Speciella program för specifika målgrupper
Jag vill hävda att användandet av vanliga programvaror, som är tänkta för att
användas av alla, är väldigt fördelaktigt vid användandet av IT för
funktionshindrade. Man behöver ordentligt utreda de tillgängliga
programvarornas möjligheter, för att hitta deras användningsområden för
inlärning.
Det är svårt att dra en tydlig linje mellan att lära sig om datorer och att
använda datorer som ett stöd för att kunna tillgodogöra sig kunskaper/
färdigheter. Datoranvändande erbjuder möjligheter till kunskap, som behövs
för att kunna använda och förstå datorns funktion. Detta innebär att
användandet av datorer, utifrån hanteringen, ofta erbjuder pedagogiskt stöd
till en rad av färdigheter och kunskapsområden, vilka vart och ett kan
utvecklas och tränas utifrån datorrelaterade uppgifter.
En och samma mjukvara kan användas inom olika områden, inte bara för
undervisning. För att kunna använda programvaran till något speciellt inom
olika områden, är det viktigt att den är knuten till pedagogiska mål och
aktiviteter.
Olika användningsområden för IT-stött lärande
· Verktyg för att skriva och rita: Datorstödda uppgifter där deltagarna
skriver, redigerar text och bilder. Detta är den mest kända formen av
användning. Exempel på program: MSWord, MSWorks och Adobe
photoshop.
· Utforskande och experimenterande: Datorstött experiment, utforska
system, bygga strukturer, organisera och kategorisera, t.ex. deltagarna
skapar sina egna mappstrukturer för sparande av filer för att kunna
hitta dem. Exempel: Word, Excel, Access, PowerPoint, PowerSim och
Utforskaren (filhanteringen) i Windows.
· Träna specifika färdigheter: Specialprogramvara för träning av specifika
färdigheter. Exempel: ”Lyssna och skriv” i Trädet (en programvara
utvecklad av Pelle Lindblå, kunnig inom dyslexi). Lexia, programvara
som används till dyslektiker och afatiker är också ett sådant program,
men Officepaketet går även att använda till detta.
· Informationshämtning: Att använda datorn för att träna sig hur man får
tag på information ifrån olika informationskällor, som t.ex. CDromskivor,
databaser och Internet.
98

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
· Kommunikation: Använda datorn till kommunikationstekniker genom
nätverk, såväl lokala som globala. Kommunikationen kan ske med
hjälp av olika verktyg t.ex. e-postklienter (MS Outlook, Eudora),
FirstClass, mIRC (Internet Relay chat client) kanaler eller Netmeeting.
Fördelar med IT i lärandet
· Struktur: Såväl hårdvaran som mjukvaran i datorn är mycket
strukturerad, det är ingen disharmoni emellan dem. De passar väl ihop.
· Feedback/respons: Responsen som ges av en dator är snabb, rak och fri
ifrån värderingar.
· Anpassning: Det är enkelt att anpassa, gällande fysiska (anpassningar
gjorda i arbetsmiljön eller perifer datorutrustning t.ex. tangentbord,
mus eller bildskärm) eller andra individuella villkor (tid, plats och
tillfälle); passande för arbetsplatser eller utbildningslokaler, såväl lokalt
som på distans.
· Motivation: Datorns attraktionskraft, som ett viktigt verktyg i dagens
IT-baserade samhälle, är något
som sporrar motivationen. Den erbjuder fler möjligheter om den
behärskas - att kunna få inflytande och bli mer aktiv i samhället.
Det som följer är exempel på arbete och anpassningar av datorn och
datorstödda uppgifter med Officepaketet och Windows.
Inställningar på datorn
Genom att ändra datorns inställningar får deltagarna en känsla av kontroll
och kan göra inställningar som passar dem, t.ex. färger, ljud och
skärmsläckare. En färginställning som inte verkar passa för en person kan vara
till hjälp för en annan (visuellt gränssnitt). Ett ljud kan vara besvärande och
irriterande för någon, men för någon annan kan det vara helt självklart vad
som ska göras eller vad som skedde på skärmen (ljudgränssnitt). Alla dessa
inställningar är också viktiga för personer med perceptionsstörningar –
nedsatt perceptionsförmåga – nedsatt perception. Detta innefattar storlek på
ikoner och antalet objekt man kan se på skärmen. I denna kategori, ta med
hur muspekaren ser ut och rör sig.
Det är av stor vikt att deltagaren gör sina egna val, bortsett från att de får
kunskap om hur de själva kan anpassa. Det ger dem även en känsla av
kontroll och en känsla av att kunna påverka sin egen situation.
99

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Programinställningar
Det är precis lika viktigt att anpassa programinställningar så att menyer passar
deltagarna. Detta gäller antalet objekt, storlek och placering på skärmen.
Pedagogiska uppgifter med inställningar
Om deltagarna har perceptuella funktionsnedsättningar är det en bra idé att
ha uppgifter som syftar till att göra inställningar som passar deras behov. Det
kan även vara en bra idé att låta dem förklara vid inledningen vad de tycker
och tänker om färger, vilka de tycker är bra och gillar. Detta kan vara bra för
att bryta isen och ger läraren/handledaren en uppfattning om hur de tänker
och fungerar. När de ha gjort detta och börjat arbeta är det viktigt att ha dem
under uppsikt och vara uppmärksam på vad och hur de gör, speciellt när de
stöter på problem. När de stöter på något som de inte kan lösa är det bra att
reflektera tillsammans med dem och tillsammans komma underfund med var
någonstans det tog stopp, hur många steg de klarade av. Antalet steg som de
klarat av är av stor vikt för det fortsatta arbetet med datorbaserade uppgifter
och även övriga uppgifter och arbeten. Detta ger läraren/handledaren och
deltagaren en bild av hur deras minne arbetar och fungerar. Detta kan ge en
bas för att hitta strategier och metoder för dessa situationer. På grund av
datorns strukturerade arbetssätt måste man utföra ett visst antal moment för
att nå dit man vill. Det är enkelt att ta reda på, t.ex. om deras
minnesfunktioner klarar av 3 till 4 moment eller om det är fler.
En intressant aspekt på detta är att gruppen av deltagare ser ut att göra precis
samma saker medan man kan se på skillnaderna i hur de arbetar och hur
många steg de klarar av. I de flesta fall är de enda, som kan se dessa skillnader i
klassrummet, den pedagogiska personalen eftersom de har till uppgift att se
dessa skillnader. En annan fråga gällande pedagogiska uppgifter med
inställningar är att ge de funktionshindrade deltagarna en situation där de kan
ges möjlighet till insikt om sin situation och sina funktionsnedsättningar,
vilka de ofta nonchalerar. Men de kan aldrig komma till insikt om sin
situation och sina svårigheter utan ”aktivt” stöd från professionella (lärare
eller liknande). Det ”aktiva” stödet bör vara av kommunikativt slag, där
deltagaren reflekterar över vad som hänt under uppgiften tillsammans med en
utomstående (pedagogisk personal) och vad denne sett och anser samt få
vägledning hur liknande situationer ska klaras ut i framtiden.
Pedagogiska uppgifter med Microsoft Office
Skriva och rita
Detta är det område som används mest – området som deltagarna från början
greppar, förstår vad det handlar om. Saker som kan tränas i dessa situationer,
bortsett från det självklara, textredigering, är responsen
100

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
om texten blir rätt eller fel och hur snabbt det går att ändra den. Deltagarna
kan lära sig att bygga enkla meningar och hur meningens betydelse ändras om
de ändrar ordföljden. En viktig bit är att de ges möjlighet att lära sig och
reflektera över hur många steg/moment de klarar av under olika uppgifter. I
en situation med inställningar eller någon annan uppgift är det viktigt att ge
dem tillfälle att reflektera över sina framsteg. Vid arbete med deltagare med
förvärvade hjärnskador, är det en bra träning att skriva dagbok, såväl för
hanteringen av datorn som för deras struktur för dagen. Det man kan
observera i denna uppgift är bl a deras förmåga att strukturera dagen i
kronologisk ordning. De kan använda sig av ”paint” för att måla och för att få
förståelse för vilka verktyg som ska användas, och när, för att kunna
färdigställa en bild på datorn.
Utforskande och experimenterande
På detta område är datorerna överlägsna alla andra typer av lärande.
Experiment och utforskning kan göras med en gång och kan enkelt ändras för
att få andra nya resultat. För en person med en förvärvad hjärnskada, som har
svårigheter med struktur, kronologi och vissa spatiala förmågor är det ett bra
verktyg. När det gäller en persons inlärningsförmåga, hennes kognitiva
förmågor och avseenden gällande kategorisering, strukturering av tankar och
minnen samt organisering är dessa viktiga.
Allt vi lär oss och lagrar i våra minnen kategoriseras. Efter en hjärnskada
förloras dessa förmågor eller flyttas – omorganiseras. Detta gör att det är
viktigt att ta fram uppgifter och jobba med det som handlar om att
strukturera och organisera för att tillsammans med deltagaren kunna hitta
strategier, som hjälper dem att förstå sina funktioner efter skadan. Det kan
handla om väldigt enkla uppgifter som filhanteringen i Windows eller att
organisera filer på en diskett eller hårddisk, så att de kan hitta sina uppgifter
och filer. Mer komplicerade uppgifter kan hänvisa till att organisera för att få
förståelse för ”orsak och verkan”. I detta fall är Excel att föredra. Deltagarna
får förklara hur de tänker och ska få ihop det på en såväl logisk som
funktionell nivå. Enkla uppgifter som ”personekonomi” är användbara för att
få förståelse för hur inköp påverkar totalekonomin. Genom att visualisera
med hjälp av ett diagram ökar deltagarens möjligheter att förstå resultatet.
Att använda Excel på det här sättet ger en grov simulering av en praktisk
situation och kan ge en möjlighet att rätta till felaktigheter.
För att arbeta med mer komplexa simuleringar, för att få förståelse för system
och händelser, är PowerSim (www.powersim.com) ett bra verktyg. Här kan
deltagaren eller läraren bygga system av skiftande svårighetsgrad med hjälp av
ett grafiskt gränssnitt. Vad jag vet, så har inte denna typ av arbete provats på
gruppen med förvärvade hjärnskador i Sverige - troligen ingen annanstans
heller.
101

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
För att förklara en händelse eller episod, kanske som ett minnestest, är
PowerPoint ett användbart verktyg. I PowerPoint kan deltagaren organisera
bilderna i rätt ordning för att få presentationen att hänga ihop. Det grafiska i
PowerPoint ger en konkretisering (mindre abstrakt) till skillnad från Word
med text.
Träning av specifika färdigheter.
För att träna specifika färdigheter, som grundläggande begrepp, ögahandkoordination
och annan känsel-motorisk koordination, är det enklast att
använda speciellt framtagen programvara/verktyg. Det finns en mängd
program på marknaden idag som erbjuder en stor variation. Det finns
självklart möjligheter att läraren eller en programmerare kan göra ett program
som är anpassat för en speciell uppgift. Men de kan även vara användbara i
andra situationer. Det är helt upp till läraren vad målet med aktiviteten är.
Exempel på bra program är: Trädet, Lexia, Harpan (enkel patiens som är med
i Windows), Cheops (matematikspel) och en mängd andra. Officepaketet är
självklart användbart inom detta område också. Det kan användas till att
producera egna ”program”. Se Sundsgårdens folkhögskolas program gjort i
Excel för afatiker, utvecklat av lärare på Sundsgården.
Informationshämtning
Att hämta information och använda sig av information:
Idag är det viktigt att kunna hitta och sortera ut information, till och med den
enklaste formen, t.ex.
indexerad information (telefonkatalogen) kan vara svår för en person med
förvärvad hjärnskada. Detta område innefattar även nyhetsbevakning och
förmågan att ta ut matnyttig information.
Det finns en hel del användbara verktyg tillgängliga, både på Internet och på
CD-rom. Oftast är problemet för gruppen att få tag på dessa verktyg och
förstå kapaciteten och användbarheten hos dem. Hjälpfunktionen i olika
program är användbar för att få förståelse för information för det
programmet. Om deltagare kör fast när de jobbar i Word och gillar och kan
använda sig av hjälpfunktionen, kan de ofta komma förbi problemet och
fortsätta jobba. Detta är bra för självkänslan och självförtroendet. Gällande
större områden, som att söka på Internet, ger en förståelse av sökmetoder
bättre förutsättningar att lösa och hantera problem med information.
Kommunikation
För personer med förvärvade hjärnskador är kommunikation via datorn en
metod att få bearbeta svaren i sin egen takt. Det är bra för dem att ha
möjligheten att kunna ta tid på sig att formlera sin tankar och funderingar.
Att träna på att formulera förståeliga meningar är en bra träning.
102

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
Vikten av att använda vanliga programvaror
Allt ovan nämnda kan göras med ”vanliga programvaror” – programvara som
är allmänt känd av allmänheten. Folk vet vad programvaran är till för och vet
hur den fungerar. Det ger den funktionshindrade en stor källa till stöd och
trygghet när en ”normal” användare kan hjälpa dem att använda programmet/
plattformen. De kan få hjälp att navigera i programmet, att hitta funktioner
och verktyg. Deltagarna kan använda sin kunskap i annan programvara också,
eftersom de flesta programvarorna är uppbyggda på liknande sätt.
En annan viktig aspekt när det gäller användandet av ”normal” programvara
är att deltagarna kan relatera i samtal som handlar om arbete och problem
med datorer. De får en förståelse för vad folk pratar om, t.ex. i bussen eller på
ett kafé på stan, om det är en diskussion om datorrelaterade ämnen. Det ger
dem en känsla av delaktighet – inte av att bli åsidosatta.
Fredrik Hollsten, Kristinehamns folkhögskola, KPS
103

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Programvaruverktyg för inlärningssvårigheter
De erfarenheter av programvaruapplikationer som presenteras här
färdigställdes medan författaren arbetade på Castell–y–Dail Telecentre som är
ett IT-resurscentrum alldeles utanför Newtown speciellt avsett för personer
med inlärningssvårigheter. Omfattningen av svårigheterna sträckte sig från
personer med multihandikapp till personer med lätta inlärningssvårigheter
eller psykiska handikapp. På Castell-y-Dail Telecentre kan alla människor
utnyttja informations- och kommunikationsteknik.
De med större svårigheter får hjälp med att kommunicera och interagera och
t.o.m. öka koncentrationen genom att använda sensoriskt och intellektuellt
stimulerande programvara. Genom att använda pekskärm har människor som
inte kommunicerar, blivit hjälpta via multimediaspel som t.ex. Touch Games
och First Artist. Grundläggande koordination mellan handen och ögonen
kombineras med ljud till intressanta uppgifter med hjälp av dessa spel. En
markant utveckling har skett hos personer med stora svårigheter.
Grundläggande läsförmåga för personer med mindre grava svårigheter tränas
upp med ett program som kallas Clicker. Det är ett grundläggande
ordbehandlingsprogram som har ett rutmönster under arbetsområdet. I detta
rutmönster kombineras symboler eller bilder med ord och placeras i olika
celler. När man klickar på en cell, uttalas ordet av datorn och placeras i
ordbehandlaren på markörens plats. Cellerna kan också leda till andra
händelser, t.ex. att ett annat rutmönster laddas eller att dokumentet skrivs ut.
En elev tog digitala foton av sina kolleger, vänner och sin familj och placerade
bilderna med tillhörande namn i cellerna. Med lite hjälp lades aktiviteter med
symboler, t.ex. Makaton-symboler till. Efter en tid kunde eleven skriva
historier om personerna i sitt liv genom att klicka på symbolerna och
bilderna. På så sätt tränade han upp färdigheter i att konstruera meningar,
stycken och berättelser. Detta är början på nya vägar mot läs- och
skrivfärdigheter som ingen trott vara möjliga. Clicker läser också upp orden i
ordbehandlaren och när en mening avslutas läses hela meningen upp.
För personer med mindre allvarliga läs- och skrivsvårigheter har vi använt
TEXTHelp, ett program som används tillsammans med ett
ordbehandlingsprogram eller t.o.m. ett kalkylblad. TEXTHelp har ett antal
funktioner av vilka en är uppläsning av vad som skrivits in. Det gör även
stavningskontrollen enklare och mer lättanvänd. Stavningskontrollen placerar
sina förslag i en kontext och läser upp dem högt. Om du t.ex. skriver ”theer”,
skulle stavningskontrollen i en vanlig ordbehandlare föreslå: There, their,
three, thee, men ger inte någon hjälp för eleven att bestämma vad som är rätt.
TEXTHelp säger: “There, place, as in ‘over there’. (there, plats, som i ’over
there’) Or Their, possession, as in ‘the house belongs to them, it is their
104

2A PRESENTATION AV PROGRAMVAROR
house’. (Eller Their, ägande, som i ’the house belongs to them, it is their
house’ (huset tillhör dem, det är deras hus)) Or three, number, as in ‘the
number between two and four is three’. (Eller tre, siffra, som i ‘the number
between two and four is three’ (siffran mellan två och fyra är tre)) Or thee,
person, an old fashioned way of saying you, as in ‘I vow to thee my
Country…’. (Eller thee, person, ett gammalmodigt sätt för att säga ni, som i ‘I
vow to thee my Country…’ (jag lovar eder mitt land)) TEXTHelp hjälper
verkligen eleven att bestämma hur stavningen ska förbättras. Detta ger eleven
större självförtroende. TEXTHelp har också en förutsägande textfunktion
som automatiskt fyller i slutet av ordet eller korrigerar ett felstavat ord genom
att se på kontexten, lära sig elevens ordval och göra användbara och
intelligenta förutsägelser. Detta hjälper upp hastigheten och självförtroendet.
Eleverna börjar tycka om att skriva i stället för att betrakta skrivandet som en
smärtsam och förödmjukande exercis. TEXTHelp håller även reda på typen
av fel som eleven gör och klassificerar dem i typer som ”dyslektiska”,
”homofona” osv. Detta gör det möjligt för läraren att hjälpa eleven att
koncentrera sig på de vanligaste feltyperna och utveckla övningar för att
hjälpa eleven att övervinna dessa problem.
Vi använder många andra spel för att öka elevernas erfarenheter av att
använda IT till att förbättra kommunikation samt läs- och skrivsvårigheter.
Dessa datortekniker är inte hela lösningen, utan ett användbart tillskott i
undervisningen av grundläggande kommunikationsfärdigheter, läsning,
skrivning och matematik. Vi har ett konstruktivistiskt arbetssätt där
kursdeltagaren fokuseras. Vi tror att övningarna måste vara intressanta,
utförbara och framför allt roliga för att elevens färdigheter och inlärning ska
kunna förbättras.
Vid Newtown Resource Centre har vi genomfört ett arbete som fortfarande
pågår vid Castell-y-Dail, men med en annan elevgrupp. Våra elever har inte så
stora inlärningssvårigheter eller svåra kommunikationsproblem, utan bara
lättare inlärningssvårigheter eller behöver bara hjälp med grundläggande
färdigheter i att läsa och skriva samt matematik. I Newtown använder vi
TEXTHelp och inlärningsmaterial online för dessa elever. Det är inte en
auktoriserad kurs utan den är mer avsedd att hjälpa kursdeltagarna att
övervinna rädsla och hinder innan de börjar på en mer formell
vuxenutbildning i läs-/skrivfärdigheter eller matematik på college.
I detta avseende har Community Learning Centres (kommunens lärcentra)
som t.ex. Telecentres fått en stor roll att spela genom att förbättra
livskvaliteten hos personer med behov av grundläggande färdigheter. All
programvara som nämns ovan kan köpas från SEMERC i Manchester, U.K.
http://www.semerc.com/
Richard Singleton, TELECENTRES POWYS
105

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Nödvändigheten av att erbjuda särskilt stöd -
- samhällets stöd, service och åligganden.
Vår erfarenhet av distansundervisning för personer med inlärningssvårigheter
(i vårt fall personer med lindring utvecklingsstörning) har visat att i det
svenska samhällets finns både bristande så väl som mycket bra fungerande
stöd för denna målgrupp.
Eftersom vår erfarenhet rör personer som har ett stort behov av att få
tillvaron strukturerad och överblickbar, för att de ska fungera på ett
tillfredsställande sätt, har vi sett att en väl genomtänkt samhällelig struktur
också är nödvändig. Vi har märkt att i många avseenden är denna struktur
bristfällig och i vissa fall saknas den helt och hållet.
De behov av samhälleligt stöd som vi uppmärksammat som nödvändiga för
funktionshindrade som deltar i Öppet och Flexibelt lärande rör följande
områden:
- Färdtjänst/transporter,
- Nätverk av lärcentra och handledare
- Behovet av specialpedagoger i öppet och flexibelt lärande för
funktionshindrade.
Behov av ökat utbud av Öppet och Flexibelt lärande för funktionshindrade,
samt av ekonomiskt stöd till kursanordnare.
Som ett övergripande problem har vi märkt bristen på möjligheter för
personer med funktionshinder att delta i livslångt lärande och
distansundervisning. Det är relativt få utbildningsanordnare som erbjuder
anpassad distansutbildning för denna målgrupp. Vi är starkt övertygade om
att ökade möjligheter för funktionshindrade att kunna delta i sådan
distansundervisning också ökar deras möjlighet att delta i samhällsdebatten,
och därigenom få ett aktivare medborgarskap. Anpassade distanskurser för
denna målgrupp, tillsammans med anpassade lärcentra är kostsammare för
anordnaren, än annan distansundervisning. Därför har de kurser som hittills
erbjudits är så långt vi kunnat se samtliga varit projektfinansierade. När det
gäller det samhälleliga stödet för sådan verksamhet behöver en översyn göras.
1. Färdtjänst och transporter.
Personer med begåvningshinder har i de flesta fall svårigheter att resa på egen
hand. Detta kan bero på att de har svårt att orientera sig, men också har
begränsad förmåga att läsa och förstå t.ex. busstidtabeller. Därför har de rätt
till färdtjänst inom den egna kommunen, d.v.s. personlig transport till och
från olika aktiviteter
106

2B SPECIALHANDLEDNING
I de flesta fall sker denna transport med taxi, och kostnaden är starkt
subventionerad av samhället. Den funktionshindrade betalar, beroende på hur
långt man åker, en egeninsats som varierar mellan 35 och 50 SEK (Uppgiften
gäller för 2003). För att få rätt till denna service görs en utredning om
behovet, och beslut fattas i varje enskilt ärende av de sociala myndigheterna.
Vid resor utanför den egna kommunen kan man också få riksfärdtjänst.
Förutom det stöd som färdtjänsten faktiskt utgör för målgruppen, kan de
också behöva hjälp med beställning av färdtjänstresorna.
.
I distanskursen om Vardagsmatematik som vi genomförde för personer med
lindrig utvecklingsstörning behövde deltagarna använda färdtjänst för att delta
vid de träffar som var förlagda till skolan, samt till träffarna i lärcentret. Vår
erfarenhet visar att det är kursledarens eller handledarens ansvar att beställa
färdtjänsten vid varje tillfälle, och att tydliggöra avresetiderna för varje enskild
kursdeltagare. Detta var ett tidskrävande arbete eftersom vi försökte
samordna resorna, något som var gynnsamt för deltagarna både ur ekonomisk
och gruppdynamisk aspekt.
Färdtjänsten är ett gott exempel på samhällets stöd till den nämnda
målgruppen. Det underlättar i hög grad deras deltagande i
distansundervisning
2. Nätverk av lärcenter och handledare
För personer med inlärningssvårigheter är ett anpassat lärcenter en
nödvändighet för att de på ett framgångsrikt sätt ska kunna delta i
distansundervisning. Detta beror dels på att många av dem inte har
tillgång till Internet-uppkopplade datorer i sin vardag, dels på att de ofta
behöver just anpassning av software, datorgränssnitt och virtuella lärmiljöer
för att de ska kunna tillgodogöra sig studierna. Dessutom finns det en
handledare kopplad till lärcentret som kan stödja i både tekniska och
praktiska frågor. Vi har sett att det är viktigt att kursledaren inte behöver
ansvara för de tekniska aspekterna i kursen, utan kan koncentrera sig på de
pedagogiska och metodiska frågorna. Handledaren kan vara ett viktigt stöd
för den enskilde funktionshindrade både när det gäller teknik och i
studiesociala frågor.
De lärcentra som finns, och som är särskilt anpassade för funktionshindrade
av olika slag, är relativt få och ofta projektfinansierade. Projekt skapar goda
möjligheter att bygga upp och utveckla verksamheten vid de olika lärcentra,
men verksamhetens fortsättning blir osäker när projektmedlen upphör,
eftersom projekt är tidsbegränsade. Vi har genom DISTUM/CFL och EU:s
Grundtvig-program genomfört sådana projekt, och det har inneburit stora
möjligheter för oss att utveckla och anpassa vårt lärcenter. Men enligt vårt
107

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
sätt att se är det angeläget att samhället skapar ett nätverk av lärcentra, där
man också beaktar denna målgrupps särskilda behov av stöd och anpassning.
Precis som det finns ett nätverk av bibliotek i samhället, borde det finnas ett
nätverk av lärcentra, för att personer med inlärningssvårigheter ska få ett
framgångsrikt deltagande i det livslånga lärandet.
Vi har med genom ACTIVE-projektet fått inblick i hur man har ordnat detta
i Wales. Där har samhället skapat ett nätverk av telecentra i varje tätort. Det
är datastugor som är öppna för
allmänheten, men med anpassad verksamhet och utrustning så att man kan
vara en resurs för personer med behov av särskilt stöd. Dessa telecentra är
offentligt finansierade, men drivs i privat regi. Vi har med stort intresse tagit
del av dessa erfarenheter, och menar att det är ett mycket gott exempel på hur
samhället kan stödja funktionshindrade och underlätta deras deltagande i det
Öppna och Flexibla lärandet.
3. Specialpedagoger
Pedagoger med särskild utbildning för att kunna stödja personer med
inlärningssvårigheter är idag en viktig resurs i den svenska skolan. De har
speciell kompetens omkring funktionshinder, särskilt när det gäller personer
med inlärningssvårigheter, och de har nödvändiga redskap för att kunna skapa
och visualisera de strukturer som denna målgrupp är så beroende av.
Vår erfarenhet visar a) dels att det är nödvändigt att knyta specialpedagoger
till distansundervisning för personer med dessa svårigheter, b) dels att detta
inte sker i tillräcklig omfattning.
Vi tror att specialpedagoger är viktiga resurspersoner vid planering av
distanskursers uppläggning och innehåll, samt vid anpassning och planering
av verksamheten vid lärcentra.
Det är orimligt att kräva att kursledaren ska ha denna kompetens. Det ideala
arbetssättet vid öppet och flexibelt lärande för denna målgrupp är att skapa ett
arbetslag bestående av kursledare, som har ämnes- och distanspedagogisk
kompetens, handledaren som främst har teknisk kompetens samt
specialpedagogen som har kompetens rörande funktionshinder. På detta sätt
uppnår man den helhetssyn, som bäst gynnar den enskilde deltagaren att
studera utifrån sina egna förutsättningar.
Pär-Olof Eklund, Solviks folkhögskola
108

2B SPECIALHANDLEDNING
109

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Mål och kursinnehåll för ”Stensta Läs”
Kurs för personer med läs- och skrivsvårigheter vid
Kristinehamns folkhögskola, KPS
Vårt mål med kursen för personer med läs- och skrivsvårigheter är att bjuda
in deltagarna att ta del av vidare utbildning eller yrkesverksamhet och att
uppmuntra viljan att lära. Vi är övertygade om att få dem att delta genom
reflekterande samtal och få dem att beakta sina framsteg, vilket ger en
positivare självbild. Kursen använder de fem sinnena och visar deltagarna
olika inlärningsstilar för att de själva ska kunna hitta något som passar dem.
Ett flertal studie- och minnestekniker presenteras och används.
I början är det viktigt för målgruppen att träna på att läsa och skriva, mer än
att använda sig av tekniska hjälpmedel. Detta är viktigt, därför att
arbetsminnet hos denna grupp tappar information när de hanterar mer än 3-4
olika delar eller steg. Vikten av att träna glöms ofta bort i letandet efter
tekniska kompensatoriska hjälpmedel.
Svenska
I detta ämne i kursen är syftet att öka deltagarnas språkliga medvetenhet och
att visa dem på olika strategier för läsning och hur de kan använda sig av
dessa. En del av träningen här är att skriva både påhittade och informativa
texter samt att hjälpa deltagarna att kunna urskilja information i text, bild och
musik.
Deltagarna får även träna sig att förbättra sina kunskaper i att stava, öka på
sitt ordförråd och sin ordförståelse. De introduceras även i att använda och
förstå enklare grammatiska regler och uppmuntras att våga tala inför grupper
genom att använda sig av sina intressen och idéer.
Kreativa aktiviteter
Deltagarna ges möjlighet att arbeta med olika material, både 2- och 3dimensionellt.
Dessa aktiviteter innefattar känsel och motorik samt spatiala
förmågor. De jobbar då med att besluta om färg och form och arbetar med
olika spatiala planer och dimensioner. Dessa aktiviteter används även för att
upptäcka slumrande förmågor samt att ge deltagarna möjlighet att använda
alla sina fem sinnen i
inlärningsprocessen. I slutet av dessa aktiviteter blir det ju även en produkt
som de själva har skapat.
110

2B SPECIALHANDLEDNING
Grundläggande datorhantering
Deltagarna får lära sig grundläggande ordbehandling och datorhantering samt
får prova att arbeta med bilder på datorn. Dessa grundkunskaper innefattar
även hur man kan använda datorn som ett kompensatoriskt hjälpmedel.
Matematik
Deltagarna får arbeta med enkel vardagsmatematik och träna de fyra
grundläggande räknesätten.
Övrigt kursinnehåll
Ett antal andra ”ämnen” är också inkluderade i kursen: Studiebesök för att få
komma ut och se på olika intressanta platser. Lättare samhälls- och
miljöarbete genomförs samt diskussioner om aktuella nyheter. Deltagarna
arbetar stundtals med uppgifter på egen hand. Andra viktiga ämnen är
friskvård och vikten av att röra på sig, bl.a. för att träna koordination. En
vecka per år har deltagarna hantverksvecka där de får prova saker som de kan
vara intresserade av. Under sin studietid får deltagarna även ta del av olika
kulturella aktiviteter som arrangeras på skolan. De deltagare som är
intresserade kan få ta del av FMT (Funktionsinriktad Musik Terapi), en
neuromuskulär behandlingsmetod, byggd på utvecklingsteoretiska grunder,
framtagen av Lasse Hjelm. För att veta mer om det gå till www.kps.liv.se/
html/fmtsv.htm.
Fredrik Hollsten, Kristinehamns folkhögskola, KPS
111

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Samspelet mellan läraren och den lokala
handledaren.
Vi har använt plattformen First Class på Sundsgården några år och finner att
den passar oss bra. Det betyder att vi har några lärare på Sundsgården som är
vana vid att använda First Class. Vi har använt First Class för några
funktionshindrade distanselever och vi har funnit att den fungerar enligt våra
önskemål.
Så om de ansvariga lärarna inte var vana vid First Class så hade vi börjat vårt
Active-projekt med att göra lärarna hemmastadda med den. Det är mycket
viktigt att läraren vet hur han skall hantera de dagliga problem som uppstår i
början. Läraren behöver inte vara en lokal First Class-administratör, men det
blir mycket lättare om han kan ge behörighet till nya elever och skapa nya
klassrum när det behövs.
På Sundsgården är vi anslutna till ett nätverk som drivs av Folkbildningsrådet.
Rådet arrangerar fortlöpande kurser för användare som skall bli
administratörer och vi rekommenderar ansvariga lärare att delta i en sådan
kurs. Om man inte gått en sådan kurs så måste vi kontakta Rådets
administratör så fort vi vill ta med ytterligare elever eller göra förändringar.
Om Rådets administratör har mycket att göra så kan det ta tid innan han kan
göra det vi önskar. Det kan vara mycket frustrerande. Så – det första ni skall
göra: sänd en eller två lärare till en administratörskurs i First Class. Genom att
använda Folkbildningsrådets First Classserver får de studerande fri tillgång till
den Svenska Nationalencyklopedin, som är en utmärkt kunskapskälla när
man lärt sig att hantera den.
Läraren i projektet måste inse att detta är ett arbete med individuell
utbildning. Han måste inse att de studerande alla är olika och följaktligen
måste behandlas som individer. Även om läraren har mer eller mindre samma
grundstruktur för alla de studerande kan det utveckla sig helt olika. Läraren
måste vara mycket lyhörd för de studerandes önskemål och beredd att
förändra sina planer efterhand som kursen pågår.
Distansundervisning med datorer kan tyckas mycket flexibel och det är den i
den meningen att den studerande kan arbeta med sina uppgifter när han
tycker det passar honom. Han kan sända de fullgjorda uppgifterna till läraren
när som helst. Det samma gäller för läraren. Men det måste vara helt klart att
uppgiften ges i förväg – vid bestämd tidpunkt – och svaret måste också ges vid
en fastställd tidpunkt. Och det allra viktigaste: Man måste komma överens om
tider då läraren sitter vid sin dator och är beredd att kontaktas av den
112

2B SPECIALHANDLEDNING
studerande och vice versa. Det är inte acceptabelt att säga: ”Nå, den här
veckan är jag fullt sysselsatt med något annat vid den tiden.” Enligt våra
erfarenheter kommer en sådan attityd snart att leda till att studierna bryter
samman.
Så, läraren som är inblandad måste bli van vid First Class, han måste planera
kursen så att han kan göra olika förändringar och han måste vara lika
disciplinerad som de studerande. Kursen bör inte vara något som du tar del i
”när du känner för det”.
I detta speciella Grundtvigprojekt kommer två lärare att ingå på Sundsgården.
De delar ett kontor med två datorer och kommer att arbeta nära tillsammans.
En av dem, som är svensklärare, kommer att ha speciell språkträning som
behövs för dem som har afasi. Den andra läraren arbetar med
samhällskunskap och kommer att ha huvudansvaret då det gäller att aktivera
de studerande som medborgare. Detta innebär att de kan ersätta varandra om
det blir nödvändigt. De två lärarna har redan arbetat tillsammans med
grupper på Sundsgården.
En lärare som arbetar med datorstödd distansundervisning har fel om han tror
att det är ett enkelt ”sätt att komma ifrån arbetet”. Han kommer snart att
upptäcka att det kräver mycket mer tid än den traditionella
klassrumsundervisningen.
Den lokale handledaren på den plats där de studerande arbetar med att lösa
sina uppgifter måste också vara utbildad. Han måste vara väl förtrogen med
First Class eftersom han är den som skall hjälpa de studerande när något blir
fel. Men han får inte ge de studerande för mycket hjälp. De måste arbeta med
problemen själva ganska länge innan de får någon hjälp så att de till slut kan
fixa de flesta problemen själva och den lokale handledaren kommer att bli
förvånad över hur mycket de klarar på egen hand. I den här processen är det
viktigt att ge hjälp när det behövs – och följaktligen inte ge hjälp när det inte
behövs.
Den lokale handledaren behöver inte vara dataexpert – de allvarliga
problemen får experter ta hand om – men han måste kunna ta hand om de
dagliga problem som alltid uppstår.
Ännu viktigare är att han kan inspirera de studerande och hjälpa dem att se de
framsteg de gör. Studerande med afasi klagar ofta på att förbättringarna går så
långsamt. Och de har rätt; ofta är det så. Då är det ytterst viktigt att peka på
vad som blivit bättre. Det fysiska mötet är mycket viktigt och varje
träningstillfälle bör också inkludera ett avbrott för en kopp kaffe eller ett
113

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
samtal, där den lokale handledaren har den betydelsefulla uppgiften att vara
”en i gruppen” och inspirera de studerande att tala.
Handledaren måste inse att läraren ansvarar för utbildningen och
arbetsuppgifterna. Handledaren bör inte kritisera lärarens arbete inför de
studerande utan låta läraren få veta om han tycker något är fel. Handledaren
kollar om de uppgifter som en studerande får är för lätta eller för svåra och
tala om det för läraren. Han kan helt säkert diskutera med den studerande vad
han är intresserad av om han ser att den studerande inte är nöjd med de
uppgifter han får. Handledaren måste också inse att det handlar om
utbildning. Han måste reservera all den tid som behövs för projektet i sin
kalender.
Med utgångspunkt från de erfarenheter vi haft hitintills måste vi understryka
den sociala sidan av handledarens uppgift. First Class är inte en komplicerad
plattform och den som arbetat med datorer kommer att lära sig använda den
på en relativt kort tid. Därför är det bäst att leta efter någon med social
kompetens och lära honom använda First Class. Vi tycker att det är mycket
viktigt att läaren och handledaren möts och lär känna varandra innan
projektet startar. Distansundervisning kan också genomföras utan lokal
handledare och det gör vi också, men i Grundtvigprojektet kommer vi att ha
en lokal handledare som kommer att ge de studerande, som inte har en egen
dator chans att delta.
Erik Jivegård, Sven Gunnemo, Sundsgårdens folkhögskola
114

2B SPECIALHANDLEDNING
115

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Utbildning av lärare i grundläggande färdigheter
och bedömning av resultat
I många studier och seminarier om undervisning i grundläggande läsning/
skrivning och matematik har det visat sig att kvaliteten på läraren är en av de
viktigaste faktorerna för hur bra eleven lyckas. Förhållandet till läraren är
mycket viktigt för de traditionella metoderna för att lära ut grundläggande
färdigheter. I en e-lärmiljö är förhållandet ännu viktigare, men även de
förhållanden som byggts upp till stödpersonalen på ett kommunalt
lärcentrum (Community Learning Centre) är viktiga.
I Storbritannien börjar utbildningen av lärare i grundläggande färdigheter med
de mycket viktiga frågorna om inlärningshinder. Vad är det som har gått fel?
Varför har en stor del av den vuxna befolkningen dåliga grundläggande
färdigheter? När vi undersöker hindren för inlärning upptäcker vi snart några
av sätten att övervinna dessa hinder. Metoden att undervisa i grundläggande
färdigheter vid Community Learning Environment är ett sätt att komma över
rädslan för platsen för inlärningen/skolan. Sättet att undervisa i
grundläggande färdigheter på distans med handledning, är ett annat sätt att
övervinna de hinder som det traditionella klassrumssystemet skapar: det är
roligare (interaktiv multimedia), inte hotfullt; eleverna blir inte rädda för att
göra bort sig inför de andra; inlärningen av de grundläggande färdigheterna
kan maskeras till en IT-kurs; eleverna kan arbeta i sin egen takt och vid en
tidpunkt då det passar dem. Det är ett flexibelt system med kursdeltagaren i
centrum. Detta är fantastiskt – ett innovativt arbetssätt som övervinner
många barriärer.
Men det fungerar inte om personalen fortfarande har det gamla elev-lärareförhållandet.
Vi måste ändra på den undervisningsmetod som innebär att
läraren vänder sig till alla elever samtidigt och förväntar sig att alla ska
genomföra uppgifterna samtidigt. Inlärningen måste bli ett lagarbete, där en
laganda med ömsesidig respekt utvecklas mellan alla deltagare. Detta måste vi
öva på. Detta är inte så svårt för nya unga lärare, men för den äldre
personalen, som har vant sig vid ett speciellt sätt att sköta sitt arbete på, kan
det bli svårare. Det effektivaste är utbildning av lärare i grundläggande
färdigheter och stödpersonal i en grupp som är interaktiv, kreativ och
kommunikativ, så att relationerna i lärarutbildningen återspeglar dem som
senare ska återskapas i den faktiska lärmiljön. Gruppen delar med sig, ger stöd
och kritik och fungerar som ett arbetslag med handledaren mer som en resurs.
Hur bra resultatet blir beror på detta nya tillvägagångssätt.
116

2B SPECIALHANDLEDNING
Vad menar vi med bra resultat? Kommer våra elever som lär sig grundläggande
färdigheter att bedömas efter om de får bättre jobb, klarar examina eller går
vidare till högre utbildning och få en examen? Ja, i viss utsträckning kommer
de att göra det, men endast i viss utsträckning. Detta kallas hårda resultat
(hard outcomes) och är lätta att bedöma. Men är de den huvudsakligaste
anledningen till att förbättra sina grundläggande färdigheter? Förmodligen
inte! Faktiskt bryr sig en del människor inte om utbildning i fruktan för
examina och misslyckande. Så för att bedöma hur vårt projekt om
handledning i grundläggande färdigheter fallit ut måste vi mäta andra resultat
också. Dessa är mjuka resultat (soft outcomes) och innefattar:
• Interpersonliga färdigheter, till exempel sociala färdigheter och förmåga
att hantera myndigheter
• Organisatoriska färdigheter som personlig organisation, tidsplanering
och prioriteringsförmåga.
• Analytiska färdigheter som bedömnings-, problemlösningsförmåga och
förmåga att tilldela resurser för en uppgift
• Självmedvetande, till exempel insikt, koncentration, motivation,
förtroende, tillförlitlighet och medvetenhet om hälsa och personlig
hygien
Men hur mäter vi framgångarna med dessa flexibla resultat? Vi använder
mjuka indikatorer (soft indicators). Med hjälp av dem kan vi mäta nivån på
framstegen med dessa mjuka resultat. Förbättringar av närvaron,
punktligheten och kommunikationsförmågan är t.ex. mätbart och anger att
en förbättring av motivationen eventuellt har skett. Inte alla indikatorer är
lämpliga för alla målgrupper och vissa är specifika för målgruppen.
Dessa mjuka resultat har stora fördelar för eleven. De är också en form av
utveckling mot de hårda resultat som nämnts ovan. De som har ökat
motivationen och kommunikationsförmågan tycker eventuellt att jobbet är
lättare och de tycker kanske att relationerna till arbetskamraterna är bättre så
att de eventuellt är lyckligare
och mer produktiva på arbetet. Denna förbättring på arbetsplatsen är till stor
del subjektiv och svår att mäta. Men vi har kunnat mäta de mjuka resultaten
eller indikatorerna för mjuka framgångar. Dessa ger en fingervisning om
framstegen i hårda resultat. Denna utveckling kallas avverkad sträcka
(distance travelled). Innan vi kan bedöma den avverkade sträckan måste vi
göra en individuell bedömning för att skapa ett utgångsläge varifrån
utvecklingen mäts. Som vid all utvärdering måste detta vara en positiv
utvärdering av egenskaperna och färdigheterna hos eleven vid projektstart.
117

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Mätningen av de mjuka resultaten och avverkad sträcka är mer användbara
funktionsindikatorer för våra målgruppselever som lär sig grundläggande
färdigheter än de begränsade hårda resultat som kan användas i mer formella
utbildningssystem. Trots allt är det viktigaste skälet för alla våra
ansträngningar att göra det möjligt för eleven att leva ett fullständigare,
lyckligare liv, inte bara att ta sig igenom examina.
Richard Singleton, TELECENTRES POWYS
118

2B SPECIALHANDLEDNING
119

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Layoutens betydelse
För afasidrabbade kan distansundervisning vara ett mycket bra komplement
till folkhögskolekurser, framför allt som en fortsättning på en kurs som
fullgjorts vid folkhögskolan. Men som vi ser det måste det framför allt bli
individuellt anpassade studier, vilket kräver större insatser från lärarens sida än
vid traditionella distanskurser som läggs ut i
t ex en konferens. Dessutom kräver det ett merarbete från lärarens sida att ta
fram lämpligt material vilket gör att det är viktigt att hitta en vettig
ekonomisk uppgörelse med skolans ledning. Med rätt anpassning till det
specifika handikappet kan distansundervisning bli ett mycket bra alternativ
till traditionell utbildning.
Vi vill här beskriva en form av distansundervisning där vi tagit särskild
hänsyn till layoutens betydelse. De flesta av kursdeltagarna kom från Samhall.
Denna grupp hade liten erfarenhet av studier eller hade en negativ attityd
gentemot skolan och de uppgifter de hade fått göra där. Det skulle ha varit
omöjligt att presentera traditionella uppgifter på stenciler för dem. För oss
blev det viktigt att erbjuda en klar och tydlig struktur på uppgifterna genom
att förbättra layouten. Här vill vi visa våra tankegångar runt en speciell
uppgift
Om vi tar en traditionell övning i ordkunskap så kan man göra den som ett
helt vanligt Worddokument med linjer där man skall skriva svaren:
Ordkunskap A - Ö
A.
1 Från Spanien har vi importerat solmogna ............................. .
2 Svenska ............................. har utsett årets nobelpristagare i litteratur.
3 Jag gick till ............................... och hämtade ut mina mediciner.
4 Jag fick 300 kr i ....................... för mitt föredrag.
5 Upprorsledaren skickade ut en kraftfull ...................... där han
uppmanade alla att stödja revolutionen.
6 Efter olyckan fick han åka till sjukhuset i .............................. .
7 Han köpte en byrå från 1800-talet. Den var ............................... .
Denna typ av övning är dock ej lämpad för att användas i dator. Det går
naturligtvis lättare att skriva svaren med penna på stencilen, så som man alltid
har gjort.
Så vårt nästa steg blev då att ta bort punktlinjerna och lämna ett tomrum där
man skall skriva svaren.
Problemet med detta blev att det var mycket lätt att flytta hela meningen av
misstag genom att trycka på Enter-tangenten, något som orsakade irritation
för eleven.
120

2C PRAKTISK TILLÄMPNING
Första omarbetningen i Word:
Ordkunskap A - Ö
A.
1 Från Spanien har vi importerat solmogna .
2 Svenska har utsett årets nobelpristagare i litteratur.
3 Jag gick till och hämtade ut mina mediciner.
4 Jag fick 300 kr i för mitt föredrag .
5 Upprorsledaren skickade ut en kraftfull där han
uppmanade alla att stödja revolutionen.
6 Efter olyckan fick han åka till sjukhuset i .
7 Han köpte en byrå från 1800-talet. Den var
Vi tog lärdom av detta och försökt ånyo förbättra övningen. Vi gjorde om
Worddokumentet och använde oss nu av verktygsfältet Formulär. Nu var det
alltså möjligt att med hjälp av Tab-tangenten flytta från en uppgift till nästa
utan att riskera att meningen flyttas. Detta förutsätter också att verktygsfältet
Formulär är aktiverat i Redigera-menyn. Glömmer man detta så uppstår ju
samma problem som tidigare beskrivits, dvs man kan genom att av misstag
trycka på Enter-tangenten skapa oordning i dokumentet.
Andra omarbetningen i Word.
Ordkunskap A - Ö
A.
1 Från Spanien har vi importerat solmogna .
2 Svenska har utsett årets nobelpristagare i litteratur.
3 Jag gick till och hämtade ut mina mediciner.
4 Jag fick 300 kr i för mitt föredrag.
5 Upprorsledaren skickade ut en kraftfull där han uppmanade
alla att stödja revolutionen.
6 Efter olyckan fick han åka till sjukhuset i .
7 Han köpte en byrå från 1800-talet. Den var .
Tredje omarbetningen i Excel
Vi fann nu ett sätt att göra övningen mer tilltalande (vilket inte helt framgår
av exemplet nedan). Layouten gjorde övningarna trevligare och roligare att
göra. Vi vill också framhålla att nämnda grupp från Samhall tillsammans med
afasigruppen aktivt medverkade till att utveckla och utvärdera vårt arbete med
att göra övningarna mer attraktiva.
I arbetet med deltagare som drabbats av afasi har vi nästan uteslutande arbetat
med Excel-övningar. Vi har använt många bilder för att på det viset underlätta
för deltagarna att känna igen ord.
Vad beträffar övningarna för afasideltagarna så är även de till stor del gjorda i
121

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Excel och här har vi använt oss av många bilder för att på det sättet underlätta
för eleverna att känna igen ord och kombinera ord och bild.
Det är också viktigt att uppgiften är praktiskt enkel att göra eftersom en
afasidrabbad ofta bara kan använda en arm och många tangenttryckningar i
Office är svåra att göra med bara en hand. Prova t ex @ eller Ctrl+Alt+Del
och försök göra det med
en hand!
Innehållet i övningarna i
samhallsgruppen har till
stor del varit
basfärdigheter i svenska;
ordkunskap, rättstavning
och läsövningar och vi
utgick mycket från
deltagarnas egna önskemål
och behov. Övningarna
blev efter hand mer och
mer relaterade till deras
egen vardag med ord som
var en naturlig del av deras
vardagliga liv. (Bilaga 1 – 4
är dock inte ex på detta, utan mera på en traditionell övning som många
känner igen från sin skoltid!). Vi utgick också mycket från Internet där vi
hämtade aktuella texter som vi arbetade med vilket deltagarna tyckte var
mycket positivt. För afasigruppen har innehållet i övningarna i stort varit
relaterat till deltagarnas vardag och här har vi samarbetat med svenskläraren
som gjort samma övningar på traditionellt sätt och vi har sedan jämfört deras
synpunkter på de olika sätten att arbeta. Bilaga 5 – 7
I samband med avslutningen av projektet genomförde vi en enkät med
deltagarna samt hade personliga samtal med alla. Samhallsgruppens
kommentarer var enbart positiva. Eleverna hade fått en nyuppväckt lust att
studera och detta tack vare datorn och här spelade inte minst layouten en
viktig roll. Synpunkter från deltagarna gjorde också att vi hela tiden
utvecklade utseendet och innehållet i de övningar som vi använde.
Afasigruppen har, som ovan nämnts, gjort övningarna på olika sätt.
Båda grupperna fann flera fördelar med att arbeta på detta sätt. Man tyckte att
det var ett modernare sätt att arbeta. Det var mycket enklare att ändra om
man skrivit fel och man fick en automatisk feedback. Ur pedagogisk
synvinkel är det ju också bättre att man direkt får reda på vad man gjort för
fel. För afasideltagare som ofta är förlamad i höger arm är det en fördel att
skriva med dator i och med att man har svårt att skriva med vänster hand. En
intressant detalj var också miljöaspekten! Det går ju åt mindre papper genom
att göra uppgifterna på datorn.
122

2C PRAKTISK TILLÄMPNING
Men det fanns också en del nackdelar. Flera deltagare tyckte det var en fördel
att skriva på papper för då kunde de sätta in uppgifterna i en pärm och sedan
arbeta vidare med dem hemma. Man missar också det personliga mötet och
diskussionerna kring uppgifterna.
Det sistnämnda är inte minst viktigt när man arbetar med övningar via dator
och framför allt när det gäller distansundervisning. Därför har vi i vår
distansundervisning varit noga med att lägga in flera fysiska träffar under
läsåret, något som upplevts mycket positivt bland deltagarna.
Några synpunkter att beakta för vidare diskussioner
Genom mycket enkla medel går det att hitta metoder som gör undervisningen
och lärandet mer lustbetonat och därmed förhoppningsvis mer effektivt och
med bättre resultat. Givetvis är detta svårt att mäta i de små grupper som vi
har haft.
Den svenske forskaren Roger Säljö skriver i sin bok ”Lärande i praktiken. Ett
sociokulturellt perspektiv” (Stockholm, Prisma, 2000) om lärande, interaktion
och den sociokulturella bakgrunden: ”Den intressanta frågan blir att utröna
varför människor engagerar sig i och motiveras av vissa lärprocesser, medan
det ofta är svårt att skapa ett sådant engagemang i andra sammanhang. Men
människor kan inte undvika att lära.” Detta är mycket viktigt. Vi kan ställa
oss denna fråga: Var det datorn eller uppgifterna som gjorde studierna
intressanta för samhallseleverna? Jag tror att svaret blir att det är en
kombination, i vilken datorn kan bli det redskap där vi skräddarsyr
hjälpmedel till dem som behöver det. Som lärare måste vi vara observanta på
elevernas användande av datorer och få dem att förstå att datorerna inte
ersätter böcker och traditionellt lärande.
En viktig del av vårt arbete har varit den regelbundna kontakten med
deltagarna, både via e-post och inte minst den fysiska kontakten där vi haft
träffar med eleverna. Vid dessa kontakter har vi varit lyhörda för elevernas
önskemål och tagit stor hänsyn till deras synpunkter på uppgifternas
utformning, innehåll och layout. Tack vare utformningen av kursen hade de
flesta blivit intresserade av fortsatta studier och skulle gärna vilja ha en
uppföljning av den genomförda kursen, vilket dock inte har blivit av, kanske
framför allt av ekonomiska skäl.
Erik Jivegård, Sven Gunnemo, Sundsgårdens folkhögskola
123

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Steg för steg
Steg för steg är ett material som är utformat av Caroline Rodhe-Wallström för
svensktalande vuxna med inlärningssvårigheter och skrivsvårigheter/dyslexi.
Materialet vänder sig till personer som kan bokstäverna men har problem
med att läsa och skriva.
Steg för steg innehåller ordkunskap (25 000 ord), stavning, ordbildning,
grammatik och meningsbyggnad. Eleven övar med hjälp av datorer och
laborativa material såsom bandspelare, arbetsblad och spel. Arbetsbladen kan
bestå av korsord, rimövningar, övningar med homofoner och homografer,
som är vanliga i svenskan.
Eleverna tränar endast en svårighet åt gången. Det första steget innehåller ord
som stavas fonetiskt, t.ex. stol, stadig, komet. När eleven känner sig säker går
han/hon vidare till nästa svårighet, steg två, som innehåller ord med s-ljudet,
som i svenskan kan stavas med s, c eller z. Dubbelteckning i t.ex. falla och sjljudet,
som på svenska kan stavas på många sätt, varav de vanligaste är sj-, stj-,
sk- och skj-, är andra exempel på svårigheter i svenska språket som eleverna
måste öva på.
Materialet är utformat i tolv steg och eleven tillåts arbeta konkret och varierat
i sin egen takt. Övningarna hjälper eleverna att befästa inlärningen och inte
förrän eleven känner sig säker tillåts han/hon att fortsätta till nästa svårighet.
Det är mycket viktigt att eleverna lyckas och därigenom stärker
självförtroendet.
Genom Steg för steg kan eleverna upptäcka hur deras språk är konstruerat,
arbeta i sin egen takt och använda sig av flera sinnen. De använder hörseln
genom att lyssna på bandinspelningar och lärarnas röst, känseln används vid
kortspel och datoraktiviteter, färg används ofta etc. Med hjälp av
instruktionerna från lärarna kan eleverna upptäcka vårt stavningssystem på
egen hand. Här finns inte någon utantillärning, utan eleverna är aktiva i sitt
sökande efter kunskap och uppmuntras att dra sina egna slutsatser. Deras
lingvistiska medvetenhet utvecklas och eleverna tillägnar sig verktyg för sitt
fortsatta läsarbete. Kunskapen blir elevens egen kunskap.
Anna Greta Sjöström, Solviks folkhögskola
124

2C PRAKTISK TILLÄMPNING
125

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Symbolspråk
Hur man kan få mer flexibilitet mellan språk och tanke med hjälp av ett extra
symbolspråk?
(Informationen i detta kapitel är tagen från Kerstin Falck, 1995: Alternativ
kommunikation. Sedan början av 1970-talet har hon arbetat med olika typer
av tal- och språkstörningar hos människor med medfödda
inlärningssvårigheter.)
De olika delarna av språkprocessen
Detta behövs:
• Ett symbolförråd, t.ex. ord eller tecken
• Regler för hur dessa symboler ska användas, t.ex. grammatik eller
ordföljd
• Komma ihåg hur dessa symboler används
• Förstå när andra använder symbolerna
• En tillräcklig motorisk funktion för att kunna tala eller använda
tecknen/teckenspråket
Vanliga typer av språkstörning
En språkstörning kan vara antingen expressiv, vilket betyder att ha svårigheter
att uttrycka sig, eller mer impressiv, vilket betyder att ha svårigheter med att
förstå vad andra människor säger. Hybridformer är vanliga.
Afasi innebär att några av de fyra första delarna av språkprocessen försvinner,
t.ex. efter en hjärnblödning eller skallskada. En person med en hjärnskada,
som uppstått i låg ålder eller som är medfödd, har eventuellt så svåra skador
att den normala språkutvecklingen hämmas.
Apraxi betyder att den motoriska funktionen är intakt, men att förmågan att
komma ihåg och att styra talorganen saknas.
Dysarti betyder att språkförmågan är intakt men att talorganen påverkas av
någon form av funktionsnedsättning.
Perceptionsstörning betyder att en persons förmåga att korrekt tolka det
han/hon ser eller hör är störd, t.ex. på grund av Downs syndrom eller en
hjärnskada. Hörselskada kan leda till allvarliga konsekvenser för en person
med inlärningssvårigheter, eftersom han/hon inte kan kompensera med hjälp
av assistans från andra i samma utsträckning som personer utan hörselskada.
126

2C PRAKTISK TILLÄMPNING
Sen talutveckling är vanligt och barn som lider av detta behöver även
kommunikationshjälp.
Språket – tankens verktyg
När det gäller vår talutveckling hänvisar Kerstin Falck till Gunnar Kylén, som
bl.a. har forskat för ALA-stiftelsen (Anpassning till liv och arbete). Kylén tror
att vårt medvetande hjälper oss med tre saker:
• att arrangera våra sinnesintryck i fem kategorier: tid, rymd, kvantitet,
kvalitet och förnuft och att återföra dem till medvetandet som
minnen
• att tänka, planera och utföra handlingar
• att använda mer eller mindre abstrakta symboler. Symboliseringen ger
oss både ett språk som gör det möjligt för oss att förstå andra och att bli
förstådda och ett verktyg för vår inre dialog, så att vi kan bearbeta
minnen, förstå vad som händer och planera.
Som barn fungerar vi enbart här och nu, mycket konkret. Senare växer
abstraktionsförmågan för olika individer med olika hastighet. Kylén räknar
med fyra abstraktionsnivåer, A, B, C och D. Ungefär i 16-18 års ålder är
tillväxten av denna förmåga färdig och efter detta samlar vi endast
erfarenheter på den abstraktionsnivå som vi har nått.När en vuxens allmänna
förmåga ligger på nivå A, B eller C, betecknas detta som en
inlärningssvårighet. Om en persons språkfärdighet fungerar på en lägre nivå
än den allmänna förmågan, betecknas detta som en språkstörning.
Här är ett exempel på kommunikationsförmågan på olika
nivåer.
Alternativa kommunikationssystem
Tingen bär information användbart från nivå A1 till A2
Människor på ett mycket tidigt stadium i utvecklingen kan inte använda
språket till att lagra och bearbeta minnen. De kan vare sig tala om ting som
kommer att hända eller bygga upp förväntningar. De är bundna vid ett här
och nu och av att skapa rutiner som ger säkerhet. Men ibland kan objekt som
signalerar vissa aktiviteter användas till att skapa möjligheter till att ändra lite
på rutinerna och till att göra det möjligt att skapa en dimension med tid och
förväntningar. Objekten kan placeras i lådor som arrangeras som ett schema
för olika aktiviteter under dagen, eventuellt i kombination med ett foto eller
ett piktogram. Eleven kan t.ex. ha en sked i lådan innan det är dags att gå på
lunch och ridhjälmen anger att det är dags för ridlektionen. En boll eller en
127

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
gymnastiksko illustrerar gymnastiklektionen. Efter aktiviteten sätts objektet
åt sidan och det objekt som representerar nästa aktivitet sätts fram i stället.
Idén är att eleven får information som han/hon kan förstå och att detta kan
skapa både säkerhet och förväntningar: det ger ett verktyg för tanken.
Kommunikation med tecken användbart för nivå A2 och uppåt
Många människor med inlärningssvårigheter har bra hörsel och väl
fungerande kroppsspråk och mimik, även om de inte kan tala. Många har
också störd språkuppfattning, vilket betyder att de kan tolka andra
människors kroppsspråk men inte betydelsen av deras ord. Dessa människor
kan bli hjälpta av att andra människor använder tecken från teckenspråket för
döva för att förstärka talet. De kan då göra sig bättre förstådda och bättre
förstå vad andra människor säger till dem, eftersom orden på så sätt blir
”synliga”. Kerstin Falck har upptäckt att i många fall kan en person klara sig
långt med en grundläggande ”vokabulär” på cirka 200 tecken. Det är inte fråga
om inlärning av teckenspråket för döva, utan om att tala modersmålet med
dess intonation samtidigt som man förstärker det man säger genom att göra
tecken. För barn med försenad språkutveckling kan man göra tecken
samtidigt som orden uttalas, för att få dem att använda småord och andra
grammatiska fenomen, vilket de till slut kommer att kunna använda i sitt
talade språk.
128
NIVÅ A
(0-1½ år)
Allvarlig
utvecklingsstörning
Motsvarighet hos
Piaget:
Senso-motorisk nivå
A1: Naturliga
reaktioner:
Mage-värk > skrik >
tröst
A2: Intuitiva signaler,
t.ex. Skrik > någon
kommer. Intonation.
A3: (Signalen blir
symbol) Enstaka ord,
intonation
NIVÅ B
(1 ½-7 år)
Måttlig
utvecklingsstörning
Motsvarighet hos
Piaget:
Preoperationell,
Prelokal nivå
B1: Enkla meningar(2-
3 ord, symboler)
B2: Fullständiga
meningar. Känner
igennågra bokstäver
och figurer
NIVÅ C
(7-12 år)
Lätt
utvecklingsstörning
Motsvarighet hos
Piaget:
Logisk nivå
C: Förmåga att läsa &
skriva godtyckliga
symboler t.ex.
bokstäver och skrivna
tecken
NIVÅ D
(12 år —)
Normal
intelligens
Motsvarighet hos
Piaget:
Formellt tänkande.
Abstrakt logisk nivå.
D: Förmåga att förstå
dolda betydelser, t.ex.
ironi.
Förmåga att förstå
metaforer och använda
symboler för symboler,
t.ex. kreditkort.

2C PRAKTISK TILLÄMPNING
Piktogram användbart för nivå A3 och uppåt
Bildtecknen är baserade på den kanadensiska talpedagogen Subhas Maharajs
PIC-system från 1980. Det består av lättolkade bildsymboler i vitt mot svart
bakgrund. De trycks på kraftig papp, 10 x 10 cm eller på självhäftande
etiketter, 3 x 3 cm. De kan även lagras i datorn för privat användning.
De används delvis som ett mindre abstrakt ”skriftspråk” för människor som
använder teckenspråk och delvis som ersättning för tecken för en person som
saknar motorisk förmåga att tala och att göra tecken, men som har tillräcklig
abstraktionsförmåga. Det är lätt att använda för människor som inte kan
läsa symboler på dörrar, arbetsinstruktioner, tidtabeller etc.
I broschyrerna på resebyråer och på vissa trafikskyltar används bildsymboler
allt mer. Även människor med afasi av olika slag kan snabbt lära sig använda
piktogram.
Bliss användbart från nivå C (B2) och uppåt
Charles Bliss skapade Bliss-symbolsystemet på 1940-talet. Han var av judisk
härkomst och född i Österrike. Under flykten undan nazisterna hamnade han
i Kina, där han fick idén om ett internationellt grafiskt symbolsystem, som
skulle ena hela mänskligheten. Hans idéer fick ingen uppmärksamhet – på
den tiden. Men 25 år senare upptäcktes symbolerna av några lärare för barn
med svåra funktionshinder i Kanada. Hela systemet bygger på cirka 120
nyckelsymboler som kan kombineras och sammanställas i ett väl fungerande
språk med egen semantik och syntax. Symbolerna placeras i ett rutmönster
på en pektavla och över varje symbol skrivs de egentliga orden med vanliga
bokstäver så att även en oinsatt person kan förstå vad som sägs, dvs. pekas på
med ett finger, en pekare eller kanske med en strålkastare.
129

ATT SÖKA LÄMPLIGA VERKTYG
Exempel på meningar med Bliss-symboler:
Hon är ledsen idag
Bliss är bäst i världen
Katarina Eriksson, Solviks folkhögskola
130

2C PRAKTISK TILLÄMPNING
131

132

DEL 3
-
VERKSAMHET
INOM ACTIVE-PROJEKTET
OCH BEHOVSANALYS
3A: De enskilda Active-projekten
3B: Situationen för personer med funktionshinder
i de deltagande länderna
133

ACTIVE-PROJEKTET
Projektbeskrivning av Kristinehamns folkhögskola,
KPS
Ämne
I den här kursen kommer vi att arbeta med frågor gällande den europeiska
monetära unionen (EMU).
Bakgrund
Målet med denna kurs är att få funktionshindrade mer delaktiga i samhället
och påvisa hur det påverkar dem. Utifrån detta verkar det vara bra att ta upp
EMU.
Idé
För att kunna få kursdeltagarna mer ”aktiva” som medborgare är det viktigt
att påvisa för- och nackdelar med EMU. Det är även av vikt att ge dem ett
stöd vad gäller olika metoder att kritiskt granska, såväl skriven som muntlig
information. Deltagarna kommer att stöta på en mängd information, inte bara
i denna kurs utan även via TV, radio och Internet samt även från vänner vid
t.ex. fikapauser. Vi hoppas att med denna kurs kunna förbereda deltagarna att
följa en konversation eller till och med inleda och leda en diskussion i det här
ämnet. Detta hoppas resultera i att de ska få så pass mycket självkänsla att de
därmed blir mer intresserade av att ta del av diskussioner och ny information,
även när de ställs inför ett nytt ämnesområde.
Målgrupp
En av de svagaste grupperna, vad det gäller delaktighet i samhället, är personer
med förvärvade hjärnskador. På grund av sina funktionsnedsättningar, som
t.ex. minnesfunktioner, koncentrationssvårigheter, vakenhetsgrad och brist på
insikt om sin situation, har de svårt att behandla information på ett bra sätt.
Detta leder till en direkt förlust av information och mer eller mindre
missförstånd av den givna informationen. Eftersom den här gruppen växer
med i runda tal 20 – 30 000 per år, är det av stor vikt att ta reda på hur
distansundervisning kan fungera för denna del av befolkningen. Pilotkursen
förväntas ha 8 deltagare, med såväl personer som fått skadan under
ungdomsåren som de som fått skadan som vuxna.
Mål
Frågan om en gemensam valuta och en gemensam marknad är en fråga som
diskuteras livligt i Sverige. Det kommer att hållas en folkomröstning om
Sverige ska ha den gemensamma valutan eller inte. Målet med ACTIVEkursen
är att ge deltagarna en möjlighet att ta ställning för eller emot Sveriges
134

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
deltagande. Ett annat mål är ge dem så pass mycket kunskap och självkänsla
att de kan ta del av och leda en enklare diskussion.
Beskrivning
Steg 1
Introduktion av plattformen
Även idag så är det enklast att nå personer med brev eller över telefon. En
liten enkel folder med information om hur man använder plattformen ska
skickas ut till deltagarna. Foldern ska vara 6 – 10 sidor och måste innehålla
bilder.
Detta är bara ett första utkast av steg 1. Det kommer att utarbetas mer efter
hand tillsammans med dem som utvecklar plattformen i Slovakien.
Steg 2
Introduktionen och annan information, som t.ex. schema och arbetsuppgifter
kommer att finnas på plattformen.
Introduktion till ämnet
Som i all undervisning är det viktigt att förklara varför, hur, var och när
deltagarna gör olika saker. Detta är av större vikt och betydelse när man
arbetar med personer med förvärvade hjärnskador. Det kommer att finnas ett
arbetsschema tillgängligt, som deltagarna kan komma åt när som helst för att
kolla vad som ska göras samt kontrollera vad de själva har gjort. I det här
avsnittet kommer vi även att förtydliga kursens mål, hur vi kommer att arbeta
med ämnet och vad som förväntas av kursdeltagarna.
Varför detta ämne?
Vi valde detta ämne eftersom EMU, vid händelse av en gemensam valuta,
kommer att ha stor betydelse för kursdeltagarna, både inom Sverige och vid
resor inom den Europeiska Unionen.
Hur ska vi jobba med ämnet?
Vi kommer att arbeta utifrån ett bestämt schema: läsa, diskutera och göra
några enkla test för att se om deltagarna kommer ihåg och förstår den
information de har jobbat med.
Var ska de lära sig?
De kommer att arbeta över Internet, hemifrån eller från någon närliggande
lokal med uppkoppling. Beroende på deltagarnas hemvist, kommer det
eventuellt att hållas en fysisk träff. Den fysiska träffen är bra för det fortsatta
135

ACTIVE-PROJEKTET
arbetet, men det kan vara svårt att få den till stånd om deltagarna är spridda
över landet. Projektet kanske har möjlighet att täcka deras resekostnader
eftersom det är en pilotkurs, men det kommer att vara svårt att hitta
finansiering till den som reguljär kurs. Många har idag inte råd att resa
långväga.
När kommer de att arbeta?
Deltagarna kommer att kunna arbeta när de önskar så länge de håller sig till
de hålltider som finns angivna i schemat.
Steg 3
Introduktion av deltagarna.
Deltagarna kommer att få skicka en kort beskrivning av sig själva så att de får
reda på lite om varandra. Detta är viktigt för personer med förvärvade
hjärnskador eftersom de har minnessvårigheter. Det ger dem en
trygghetskänsla om de kan gå in och läsa och ta reda på ”vem var den där
personen X?” .
De kommer att få i uppgift att göra en beskrivning utifrån följande punkter:
136
Vad är ditt namn?
Hur gammal är du?
Var bor du?
Vilka är dina favoritintressen?
Berätta vad du är bra på?
Det finns ett syfte med varför denna uppgift hålls kort och enkel. Det är
viktigt att informationen deltagarna får är av samma typ och utformning som
de själva har skrivit. Det är även bra att de får skriva lite om sin historia och
nuvarande situation. Diskussioner gällande detta kommer att få utrymme i ett
fritt forum som de får tillgång till. Där kan de umgås och skicka personlig epost
om de vill.
Steg 4
Start
1. Kort introduktion av vad Emu handlar om hålls väldigt enkel och
konkret.
Mål: Efter det första testet ska de ha förståelse för varför EMUskapades.
- En kort text att läsa, med en karta som visar vilka länder som var med
ifrån starten. Textmaterialet kommer även att finnas som ljud, uppläst
text. Texten ska inte vara mer än två sidor och vara skriven med relativt

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
stort teckensnitt. Kartan kommer bara att visa de länder som är med i
EU, medan andra som t.ex. Norge kommer att vara skuggade eller
borttagna. Länderna som är medlemmar i EU kommer att visas med
namn och vara grönfärgade.
- Kort diskussion om historiken runt EMU. Deltagarna kommer att
guidas i diskussionen.
- Ett litet test kommer att förberedas för att se om de har förstått EMU:s
grundidé. Testet blir om två viktiga frågor vid bildandet av EMU.
2. Presentation av tidslinje från de inledande debatterna om gemensam
valuta till idag, när Euron är den nationella valutan i många av EU:s
medlemsländer.
Mål: Att de efter det andra testet vet hur många år det tagit för att skapa
en gemensam valuta för Europa och att de känner till tre viktiga datum.
- De viktiga datumen kommer att vara markerade på tidslinjen och ha
kompletterande text om datumen och händelserna. Materialet kommer
även att finnas som ljudfil.
- En diskussion om de länder som varit ivrigast att få en gemensam
valuta. Guida deltagarna genom diskussionen och även fråga dem vad
de själva tror ligger bakom skapandet av en gemensam marknad och en
gemensam valuta.
- Test om tre viktiga datum som flervalsalternativ.
3. Vilka länder är med i EMU och vilka är det inte?
Mål: Att veta hur många länder som är med i EMU och vilka länder
som inte deltar.
- En text som förklarar vilka länder som inte deltar i EMU.
Textmaterialet kommer även att finnas tillgängligt som ljudfil.
- Använda en online-karta som visar vilka länder som deltar i EMU och
vilka som inte deltar. Kartan ska även visa de europeiska länder som
inte är med i EU.
- Kort diskussion om vilka orsaker som kan finnas till varför inte de
länderna är delaktiga i EU och EMU.
137

ACTIVE-PROJEKTET
- Test på kartan vilka länder som inte är med i EU/EMU.
- Test på kartan vilka länder som är med i EMU.
4. För och emot med EMU i text och exempel.
Mål: Att veta ett argument för och ett emot.
- Visa 5 argument för och 5 emot i en exempeltext. Textmaterialet
kommer att finnas även som ljud.
- Visa argument för och emot och även argument som har använts
tidigare. Detta kommer att presenteras som video.
- Diskussion om de 5 argumenten för och emot.
- Test för att se om deltagarna har förstått ett argument för och ett emot.
5. Titta på sedlar och mynt för den gemensamma valutan.
Mål: att veta värdet av eurosedlar och mynt i svenska kronor.
- Använda bilder på sedlar och mynt som det går att klicka på så att man
får se fram- och baksidor och samtidigt ser värdet i svenska kronor.
- En övning där de kan arbeta med en miniräknare som ligger på nätet
för beräkning och konvertering av valutor. Denna uppgift ska innehålla
ett utbud av varor de kan komma i kontakt med, t.ex. kaffe och kläder
samt restaurangpriser m.m.
- Ett test för att se om de kan räkna om euro till kronor och vice versa.
6. Spel
Mål: Att motivera kursdeltagarna
- Låta dem spela poker med euro, fyra mot fyra. Ett enkelt pokerspel där
de använder euro som betalningsmedel.
7. Utvärdering
138
Mål: Att få reda på vad de tyckt om utbildningsmetoden och om de
känner sig säkra i det de läst.
- Deltagarna får till uppgift att gå till affärer och räkna om priser på vissa
givna varor.

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
- Diskutera för att få reda på om de tyckte det var lätt eller svårt och vad
som i så fall var svårt respektive lätt.
- Be dem skriva ner tre bra saker med kursen och tre saker som inte var
så bra.
Fredrik Hollsten, Kristinehamns folkhögskola, KPS
139

ACTIVE-PROJEKTET
Projektbeskrivning för Tekniska universitet i Salerno
Utvärdering av hela ACTIVE-projektet
Denna uppsats handlar om de handledningsidéer som styr
utvärderingsstrategin som antagits av Universitet i Salerno för Activeprojektet.
Vi försöker visa hur kriterierna för utvärdering härleds från de
pedagogiska utgångspunkterna om behovsorienterad inlärning och lämpliga
teknikfunktioner för dessa ändamål. Den version som presenteras här är en
förkortad version av en mer omfattande rapport.
Utveckla en utvärderingsstrategi
1. Pedagogiska dimensioner
Utbildningsverksamhet och målgruppens behov i Active
Alla e-lärplattformar ska ge möjlighet till att förbättra kvaliteten och
variationen på utbildningen och inlärningen på ett sätt som inte uppnås
genom traditionella metoder. Det finns ett allmänt krav på e-lärplattformar.
Detta krav är att kapaciteten på e-lärverksamheten ska kunna erbjuda de extra
tjänster och verktyg för behoven hos målgrupperna i Active-projektet,
människor med psykiska funktionsnedsättningar, och göra dem centrala i
processen för kunskapsinhämtning.
Vår pedagogiska och psykologiska ståndpunkt
Vi startar vår utvärdering från ett pedagogiskt och psykologiskt perspektiv.
Följande element är viktiga:
• Elever och deras relationer ska vara i centrum för uppmärksamheten
• Förbättring av lärmiljön genom möjlighet till omfattande
kommunikation
• Fokus på den sociala miljön
• Erkännande av individuella lärstilar
Det konstruktivistiska arbetssättet
Det konstruktivistiska arbetssättet bygger på en teori om kognitiv tillväxt och
inlärning med individen i centrum och som skapar inlärningserfarenheter och
har underlättande verktyg. Den nya tekniken betraktas i allt högre grad som
ett optimalt medium för att kunna tillämpa dessa idéer på inlärning.
Den tekniska basen för konstruktivistisk inlärning
Teknikbaserade inlärningssystem är ett sätt att implementera en filosofi som
öppnar för fler möjligheter att utföra autentiska aktiviteter från verkliga livet
och är baserad på inlärningsmetoder som är alternativ till de traditionella
utbildningsmodellerna – modeller som inspirerats av beteendepsykologi som
prioriterar drill och repetition. Stella Vosniadou, en kognitiv forskare,
140

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
framhåller att tekniken ”gör det möjligt att skapa lärsituationer som
återspeglar vad som händer i verkligheten […] datorsimuleringar ger kraftfulla
metoder för att engagera eleverna i komplexa resonemang och i
problemlösning i autentiska lärsituationer […]”. Vad vi siktar mot är att
tillhandahålla ett orienterande ramverk för ett konstruktivistiskt arbetssätt för
att utvärdera e-lärmiljöer. Vi vill visa hur vi utvärderar den plattform vi
använder inom ACTIVE-projektet. I det följande vill vi ge en kort översikt
över de viktigaste punkterna.
Kursdeltagarna skapar kunskap
Kursdeltagarna är medarbetare vid lärandet:
• Kursdeltagarna konstruerar aktivt sin kunskap
• Kursdeltagarna tar helt enkelt inte in idéer som presenteras för dem
genom upprepade övningar
• Kursdeltagarna assimilerar snarare ny information genom att koppla
samman den med redan befintlig kunskap
• Kursdeltagarna modifierar sin förståelse genom sammankoppling
Utbildningsövningar måste därför:
• Underlätta av kursdeltagarens kognitiva tillväxt genom att förbättra
deras egna aktiva inlärningsförmåga
• Främja lärande genom social förhandling och samspel
• Möjliggöra meningsfull förståelse med autentiska uppgifter
• Skapa en lärmiljö där kursdeltagarna konstruerar sina egna idéer
• Förbättra utvecklingen av tankar och gärningar, både individuellt och
konstruktivt
Härav följer att ett konstruktivistiskt system betonar följande funktioner och
roller:
• betoning på kunskapskonstruktion snarare än på kunskapsreproduktion
• kursdeltagaren är i centrum av inlärningsprocessen
• lärarna underlättar lärandet
• meningsfullt och relevant lärande förstärks
• utbildningsmål som följer kursdeltagarnas mål utarbetas
• inlärningsuppgifter som är inbäddade i autentiska sammanhang föreslås
• samarbete uppmuntras
• flera framställningssätt och perspektiv används
• metakognitiva och reflektiva aktiviteter främjas
Vad för allt detta med sig för ett utvärderande arbetssätt?
Karakteristiska egenskaper hos e-lärplattformen i fråga
• En konstruktivistisk e-lärplattform är en miljö där kursdeltagarna
samarbetar och stöder varandra med hjälp av olika verktyg och resurser
141

ACTIVE-PROJEKTET
• Det är en miljö där kunskap konstrueras och kursdeltagarna antar en
central roll i den kognitiva processen
• Att lära sig sekvenser är flexibelt och kontextbaserat: innehållet kan inte
anges i förväg eftersom kursdeltagarna uppmuntras att söka egna
kunskapskällor för att fördjupa sig i ett ämne
• Kursdeltagarna ges också möjlighet till att reflektera över hur och vad
de lär sig och hur detta passar in i det som de redan vet
• Den grundläggande idén med e-lärplattformen är den pluralistiska
inställningen till handledning, mångfalden av perspektiv och strategier
och varierade lärstilar
• E-lärplattformen erbjuder specifika tjänster och verktyg för att möta
mångfalden av lärsituationer och tillfredställa elevens utbildningsmål
Dessa punkter bildar basen för utvärdering av den e-lärplattform som används
i ACTIVE-projektet. Två frågor betraktas som viktiga: kan plattformen
tillfredställa dessa synpunkter? I vilken utsträckning uppfylls dessa
förväntningar?
En viktig aspekt av denna utvärdering gäller motivation
• Motivation är en mycket viktig faktor, en drivande kraft i den kognitiva
processen, eftersom den påverkar hur och varför man lär sig
• Motivationen (tillsammans med intresset) utvecklar tänkandet och
uppmärksamheten
• Människor kan inte tänka effektivt på ett problem eller lära sig något
som betraktas som tråkigt eller värdelöst
• Motivationen spelar en ännu viktigare roll när lärandet sker via
plattformar och det handlar om elever med utvecklingsproblem och/
eller svårigheter med uppmärksamheten
Vår plan är att fokusera på frågan om plattformen erbjuder verktyg som
klarar att underlätta motivationen och skapa intresse hos eleverna och på så
vis främja lärandet.
En annan aspekt är elevens perception och lärmiljön
Det finns ett antal strategier och verktyg som kan användas till att skapa en
positiv attityd hos eleven och en gynnsam atmosfär. Vad som utvärderas är i
vilken omfattning dessa aspekter beaktas i plattformens lärmiljö:
• I vilken omfattning känslan av gemenskap underlättas i e-lärmiljön
• De metoder som tillämpas för att uppmuntra gruppsammanhållningen
• De strategier som används för att öka självförtroendet och oberoendet i
kontrast till hur detta underskattas i traditionell inlärning
142

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
Oberoende och självförtroende betraktas som grundläggande aspekter,
speciellt när målgruppen måste kämpa med inlärningssvårigheter.
Utvärdera hur plattformen främjar samarbete
Dessa frågor kommer att besvaras genom utvärdering med hjälp av kriterierna
för ett konstruktivistiskt tänkande – med utgångspunkt i Lev Vygotskys och
Jerome Bruners skrifter:
• Lärandet är extra effektivt om eleverna arbetar tillsammans mot ett
gemensamt mål
• När eleverna är engagerade i verkliga argumentationssituationer
• När de deltar i diskussioner för att uppnå en gemensam lösning
• När de kan utbyta idéer och åsikter aktivt ökas nivån på intresset och
deltagandet
• Aktiva underlättande åtgärder främjar utvecklingen av färdigheter i
kritiskt tänkande
• Kursdeltagarna kan prestera på högre intellektuella nivåer om de
samarbetar
• Kursdeltagarna vinner på tillämpningen av mångfalden av kunskap och
kompetenser bland dem
• Inlärningsmetoder som bygger på samarbete främjar problemlösande
strategier
• Ett stödsystem i form av handledare spelar en viktig roll genom att
hjälpa eleverna att internalisera extern kunskap
Som ett steg i utvärderingen syftar detta till att utvärdera funktioner hos
plattformen och hur de optimerar och stöder kursdeltagaren och klarar av att
engagera honom i dialoger och konstruktiva diskussioner.
Utvärdera den handledning i lärprocessen som erbjuds i ACTIVE-plattformen
• Det är mycket viktigt att eleverna inte känner sig desorienterade eller
förvirrade, vilket ofta är fallet i e-lärmiljöer
• Plattformen måste kunna ta hand om utvecklingen av kursdeltagarens
känsla av kompetens
• Olika typer av feedback måste användas för att bekräfta kompetenser
• Eleverna behöver få konsekvent feedback på sina framsteg i lärandet
• Positiva resultat måste konstant bekräftas
• Korrigerande procedurer för en mångfald problem måste implementeras
• Kursdeltagarna behöver också erkännande för det de har gjort och
lyckats med, det gör dem mer intresserade och entusiastiska i sina
studier
• Kursdeltagarna måste uppmuntras till att använda metoder för
självutvärdering
143

ACTIVE-PROJEKTET
• Den ökande förmågan till självutvärdering hjälper eleverna att ta mer
ansvar när det gäller att möta problem och lösa dem
• Självutvärderingen hjälper kursdeltagarna att tänka mer självständigt
och agera på rätt sätt
Utvärdering av dessa aspekter kräver analys av egenskaperna hos
feedbackfunktionerna och strategierna för arbete med erkännande av resultat
och självutvärdering.
Utvärdera integreringen av sensorisk perception
En sensorisk miljö befrämjar positiva attityder och beteenden.
• Elever som utsätts för berikande miljöer kan genomföra uppgifterna
mycket bättre än de som utsätts för mindre stimulerande miljöer
• En berikande miljö har ett visst antal egenskaper för att kunna
befrämja utvecklandet av en mångfald färdigheter och intressen som är
själsliga, fysiska, sociala och emotionella.
• Alla e-lärplattformar som används av elever med inlärningssvårigheter
måste även stimulera sinnena
• En inlärningsatmosfär måste skapas för att minska på trycket och
stressen genom att blanda arbete med glädje, positivt emotionellt stöd
och befrämja upptäckten av hur roligt det är att lära
Utvärdera den interaktiva kvaliteten hos e-lärsystem
• Deltagarna kan arbeta på distans på synkrona och/eller asynkrona sätt
• De kan upptäcka innehåll och få användning av de inbyggda
potentialerna hos hypermediaverktyg
• Deltagarna kan utveckla en spelliknande attityd genom lämpliga
alternativ
• Spelet kan fungera som måttstock för utvärdering av e-lärplattformar
för elever med speciella behov:
- det kan stimulera intresse, optimism, känslor och trygghet
144
- det kan uppmuntra eleverna till att uttrycka känslor, utforska
relationer, beskriva erfarenheter och avslöja önskningar och idéer för
självförverkligande
- när den lekfulla aspekten av inlärning och att dra nytta av riktiga spel
intensifieras kan plattformen även befrämja utmaning, nyfikenhet och
fantasi
- med spelen kan en plattform slutligen göra komplexa mål tydliga och
kan hjälpa till att på ett lekfullt sätt anpassa de olika svårighetsnivåerna
och på så sätt hålla utmaningen med uppgiften optimal

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
Utvärdera lämpligheten hos stödet för målgrupperna i projektet
Den viktigaste rollen för läraren och för undervisningen i konstruktivistiskt
tänkande är att göra eleven till en aktiv deltagare snarare än en passiv
iakttagare.
• Rollen för läraren som initiativtagare och drivande kraft är mycket
viktig för elever med inlärningssvårigheter
• Läraren måste använda sig av ett demokratiskt arbetssätt genom att
erkänna det sätt kursdeltagaren konstruerar sin kunskap på
• Läraren måste utveckla och erbjuda metoder för handledning och
flexibla lärstilar
• Det finns ett starkt positivt samband mellan lärarens arbetssätt och hur
elevens inlärningsförmåga utnyttjas
• I denna omtänksamma och varma miljö frodas eleverna och
överkommer svårigheterna
• Lärarna måste uppmuntra eleverna, motivera dem, ha goda
förhoppningar om dem och erbjuda extra hjälp när så behövs
Detta gäller speciellt när det gäller att bedöma vilken hjälp och
studievägledning eleverna behöver Dessa synpunkter är särskilt viktiga för att
främja målgrupperna
Utvärdera anpassningen till olika utvecklingsnivåer
• Utbildningsvägen och -innehållet måste anpassas efter individen för att
passa dessa elever
• En detaljerad elevanalys krävs därför för att förstå hans/hennes
inlärningsbehov och -attityder
• Enligt Learning Orientation Theory (Inlärningsteorin) är det också
viktigt att förstå individernas känslor och mål
• Det är viktigt att lära sig hur man kan nå mål genom lärande
• Det är också viktigt att lära sig av hur den enskilda individen
interagerar med omgivningen och hänger sig åt lärandet
• E-lärsystemet som sådant bör också tillhandahålla tjänster för att
utveckla lärstilen med utgångspunkt i hans/hennes egenskaper
Dessa egenskaper kräver anpassade tekniska funktioner som gör hela systemet
bättre. Mer detaljerad information om dessa funktioner följer nedan.
Utvärdera undervisningsmetoderna
Att organisera elever, hjälpa dem att lära, välja bland de många resurserna och
tillgängliga enheter är viktiga utbildningsåtgärder för att underlätta lärandet
hos eleverna. I ljuset av detta är det vårt mål att utvärdera de metoder och
tekniker som används inom plattformen för handikappade kursdeltagare och
utvärdera hur bra det konstruktivistiska arbetssättet fungerar för att främja
145

ACTIVE-PROJEKTET
lärandet hos handikappade kursdeltagare. Detta främjande visar sig i följande
nyckelfrågor:
• kunskapskonstruktion
• kommunikation och samarbete
• framställning i form av ikoner och symboler
• utgångspunkt i intuition
• initiativtagande
• medvetande om tidsåtgång
• deltagande och medverkan
Dessa egenskaper kräver anpassade tekniska funktioner som gör hela systemet
bättre.
2. Tekniska funktioner
Från teknisk synpunkt är det viktigt att uppmärksamma tre huvudaspekter
för att kunna utvärdera online-lärplattformarnas potential på ett korrekt sätt.
Ett effektivt e-lärsystem måste kunna integrera alla tre komponenterna till en
större helhet, så att de kan samverka effektivt med varandra:
• Learning Management System (LMS) (”Lärhanteringssystem”)
• Learning Content Management System (LMS) (”hanteringssystem för
utbildningsinnehåll”)
• Den virtuella undervisningsmiljön med tillhörande verktyg
Learning Management System (lärhanteringssystemet) innehåller alla
tjänsterna för hantering av undervisningsverksamheten online. Det har som
mål att erbjuda hanteringsfunktioner för användare av
utbildningsplattformen: systemadministratörer, lärare, handledare och elever.
Från elevens synpunkt måste ett LMS ha tjänster som klarar att utvärdera och
registrera de färdigheter som inhämtats genom att lagra den väg genom
utbildningen som de har gått. Systemadministratören måste ha möjlighet att
föra statistik över användningen av plattformstjänsterna för att kunna
organisera utbildningstjänsterna online bättre. Ett LMS ska ge läraren
möjlighet att verifiera rätt utformning av de olika lektionerna och föreslå
ändringar (om man kan sluta sig till detta halvautomatiskt från
elevuppföljningen) i vägen genom utbildningen. Därför kan de funktioner i
ett LMS som är integrerade i en distanslärplattform kategoriseras på följande
sätt:
• Elevhantering
• Kurshantering
• Bedömning av elevernas färdigheter
• Övervakning och registrering av elevens aktiviteter
• Rapportering av aktiviteter.
Learning Content Management System (hanteringssystemet för
utbildningsinnehåll) innehåller alla funktioner för att möjliggöra produktion,
146

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
beskriva, importera eller exportera innehåll samt återanvändning och
spridning av detta. Innehållet organiseras i allmänhet i fristående behållare,
som kallas utbildningsobjekt och tillfredsställer ett eller flera didaktiska mål.
Ett avancerat LCMS måste kunna spara samspelet mellan användaren och alla
utbildningsobjekt med målet att samla in detaljerad information om
användning och ändamålsenlighet.
Ändamålsenligheten hos utbildning online är direkt relaterat till den virtuella
miljön och de verktyg som gjorts tillgängliga på plattformen samt dessas
användbarhet. Tjänsterna måste kunna tillfredsställa lärarnas och elevernas
behov. Tjänsterna måste kunna anpassas efter olika användare. Lärarna bör
t.ex. kunna få verktyg som gör det möjligt för dem att hantera
utbildningsprocessen för enskilda individer eller grupper. Verktygen måste
även vara till hjälp vid arbete med samarbete, t.ex. asynkrona diskussioner
eller livehändelser. Läraren behöver också verktyg för hantering av
uppdaterade rapporter om elevens eller elevgruppens framsteg för att bättre
kunna hantera utvärderingsprocesserna och underlätta verksamheten. För
eleverna är det nödvändigt att få möjlighet till synkron och asynkron
kommunikation både med läraren och med de andra eleverna. Följande
kännetecknar en utbildningsplattform online från samarbetssynpunkt:
• Virtuell klassrumstjänst. Det är en tjänst som är utformad för att
distribuera kurser på ett synkront sätt och även för att stödja liveutbildning
online. Denna typ av tjänst har som mål att återskapa de mekanismer som
finns i ett klassrum under ett traditionellt utbildningstillfälle och betraktas
som en sorts behållare där alla de tjänster som klarar att återskapa en virtuell
klassrumsatmosfär ingår.
• Tjänst för audio/videokonferens.
• Chat
• Whiteboards (anslagstavla)
• E-post
• Virtuellt lab
De tekniska funktionerna hos e-lärplattformen som utvecklats och används i
ACTIVE kommer att utvärderas med utgångspunkt i synpunkterna ovan.
Man kommer särskilt att undersöka om plattformen ger sådana oumbärliga
hanteringstjänster som:
• Tjänster för att inkludera och uppdatera användarprofilen
• Tjänster för att skapa kurser och katalogisera dem
• Tjänster för att skapa tester som beskrivs via en norm
• Registreringstjänster för användare
• Tjänster för att hantera rapporter om kursfrekvens och användning
147

ACTIVE-PROJEKTET
• Tjänster för att skapa, organisera och hantera det egna
utbildningsinnehållet eller det innehåll som tillhandahålls av andra
tillverkare.
I tillämpningen av dessa vägledande kriterier för utvärdering överförs
huvudfrågarna till utvärderingsmallar som ger namn åt målen och
parametrarna för utvärderingen och kopplar samman dem med lämpliga
utvärderingsfunktioner. Allmänna frågor i Active-projektet är
systemeffektivitet; Leverans av kurser och tjänster: ändamålsenlighet och
kvalitet, administration, användarens behovsanalys, pedagogiska mått och
tekniska funktioner. Alla dessa huvudfrågor bryts ner i förfinade mallar som
kan ses exempelvis i behovsanalysen för användarna. Behovsanalysen för
användarna är ett strategiskt steg vid utvärderingen av funktionen hos elärplattformen.
I detta projekt utgörs målgruppen av elever med
inlärningssvårigheter. Det är därför nödvändigt att utföra en grundlig analys
av deras behov och tillstånd.
Genom att arbeta på detta sätt, från vägledande kriterier fram tills de
avspeglas i projektverksamheten och -produkterna, går det att utvärdera på ett
noggrant och systematiskt sätt och även hjälpa till i processen med att uppnå
de uppställda målen.
Massimo De Santo, Francesco Colace, SALERNO
148
Användarens behov
Analys av målgruppens egenskaper
Analysens giltighet
Analysens tillförlitlighet
Målgruppens inlärningsbehov
Användarens behov och utformning av
plattformen
Utvärderingsverksamhet
Beskriva vilka egenskaper hos målgruppen som ska
analyseras
Rapportera om analysen ger rätt data eller inte
Rapportera om analysen ger samma kvalitetsresultat
i olika situationer
Skapa en överblick över i vilken utsträckning
inlärningsbehoven hos användarna analyseras och
hur de lär sig mest effektivt
Beskriva hur och i vilken utsträckning egenskaperna
hos målgruppen integreras i utformningen av
plattformen

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
149

ACTIVE-PROJEKTET
Projektbeskrivning från Huset för Social Service i
Kosice / Domov socialnych sluzieb Kosice
Partnerinstitutionen
Huset för Social Service (DSS) i Kosice öppnades 1970. Det har kapacitet för
210 barn. HSS var ursprungligen avsett för fysiskt funktionshindrade barn
med normal psykisk utveckling. Då fick barnen intensiv sjukgymnastik.
Sedan 1996 har DSS även en enhet för begåvningshindrade barn, med en
kapacitet för 30 boende.
Sedan 1999 har tjänsterna hos DSS förbättrats avsevärt. Enheten
tillhandahåller tjänster inom det sociala området, sjukvård, sjukgymnastik
och utbildning. Det är en av de två största institutionerna av sitt slag i
Slovakien. DSS erbjuder tjänster till de boende som är mellan 3 och 25 år
gamla. Boendet kan vara över en dag, en vecka eller ett år. De boende kan
delta i förskola, grundskola och yrkesutbildning på olika nivå (t.ex.
skomakarutbildning).
Medgivande om att delta eller lämna skolan fastställs av en kommitté som
består av direktören för DSS, läraren, läkaren, psykologen, socialarbetaren och
vårdnadshavaren. De boende har vanligen problem med att kommunicera och
att anpassa sig till den vanliga sociala miljön eller arbetsmiljön.
Behovsanalys – preliminära resultat
Pilotgruppen
För närvarande har en pilotgrupp utsetts för arbetet inom projektet.
Pilotgruppen består av fysiskt funktionshindrade boende från 16 till 24 års
ålder. Den vanligaste diagnosen i gruppen är polio som visar sig på många
olika sätt. Inlärningsproblem av olika etiologi är utmärkande för hela
gruppen.
Behovsanalys
Vår undersökning har visat att gruppmedlemmarna har ett akut behov av
global social kommunikation. Internet har en lång rad tjänster när det gäller
att söka efter kontakter och kommunikation, oavsett avståndet mellan de som
kommunicerar. Detta sätt att utöka möjligheterna till att nå ut är något som
våra boende har stort behov av.
En annan grupp elever som redan har två års erfarenhet av Internet har visat
hur kraftfullt Internet är som verktyg för inlärning. Möjligheten att kunna
kommunicera över Internet är en starkt motiverande faktor. Således kan
150

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
Internet också användas till att lära sig att behärska inlärning och till
problemlösningsuppgifter. I kommunikationssystemet kan man bygga in att
möjligheten till Internetkommunikation blir en belöning för att uppgiften
löses (eller löses delvis). Uppgiftslösningen skulle kunna vara nyckeln till
Internetkommunikationen. Systemet med ”inlärningsspel” skulle kunna ha
många nivåer med olika grader av komplexitet. Sådana ”dolda” kurser skulle
kunna vara en mycket effektiv väg för de boende till att kunna behärska
problemen av kontextuell, syntaktisk eller logisk natur och många andra
problem.
”Spelen” skulle kunna utvecklas för olika typer av dysfunktioner som är
typiska för inlärnings- eller kompetensproblem hos medlemmarna i vår
pilotgrupp. Dessa undersökningsområden är:
• Förbättring av det matematiska tänkandet (t.ex. att komplettera enkla
sifferserier, domino)
• Förbättring av förmågan att fokusera uppmärksamheten (t.ex. leta efter
skillnader i form eller gestalt)
• Förbättring av den visuella perceptionen (differentiering av geometriska
former)
• Förbättring av korttidsminnet (återskapa siffergrupper, ord, symboler)
• Förbättring av ordförståelse (söka efter betydelsen hos allmänna
uttryck, differentiering mellan betydelsen hos synonymer)
Denna lista är inte en fullständig innehållsförteckning över de kurser som
behövs, utan återger de viktigaste behoven hos de boende.
Gejza Timcak, Julius Benko, Huset för Social Service, Kosice
151

ACTIVE-PROJEKTET
Projektbeskrivning på Sundsgårdens folkhögskola
Motiv
Målet med kursen är att förbättra förmågan att tala och skriva och göra
deltagarna mera aktiva att kontakta och hålla kontakt med organisationer och
offentlig service som gäller deras funktionshinder.
Bakgrund
Många afatiker blir mycket isolerade eftersom deras funktionshinder gör det
svårt för dem att kommunicera.
Målgrupp
Målgruppen är vuxna afatiker som fått sina handikapp som vuxna och har
svårt att uttrycka sig i ord. Deltagarna i detta projekt kommer från
Ängelholm och dess närmaste omgivningar och kommer att mötas på ett
lärcenter i Ängelholm.
Mål
Vi vill att deltagarna skall använda datorn för att ta reda på vilken
vuxenutbildning som finns i deras kommun och hur de skall få del av den.
Enligt lagen är kommunerna tvungna att kontakta alla funktionshindrade,
men det fungerar inte så bra i många kommuner. Vi vill inspirera deltagarna
att ta de nödvändiga kontakterna själva för att få del av sina rättigheter.
Det finns också ett antal handikapporganisationer, som har mycket
informativa webbsidor. Vi vill att deltagarna skall besöka dem och använda sig
av dem oftare. Vi vill också att de skall läsa lokaltidningen så att vi kan arbeta
med lämpliga artiklar. Den lokala dagstidningen finns också på en webbsida.
Beskrivning
Steg 1
Vi kommer att ha ett introduktionsmöte antingen på det lokala lärcentret i
Ängelholm eller på Sundsgårdens folkhögskola. Vi vet av erfarenhet att det är
mycket viktigt att mötas ansikte mot ansikte i början av en kurs.
Vi kommer att ha en introduktion i First Class, som vi kommer att använda
som elektronisk plattform. En stor ansträngning kommer att göras för att göra
deltagarna bekanta med plattformen och strukturen för projektet.
Handledaren i det lokala lärcentret har arbetat med First Class tidigare och
kan hjälpa dem om de har några problem när de arbetar i det lokala lärcentret.
152

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
Vid detta tillfälle kommer vi också att bestämma reglerna för kursen; när
uppgifterna kommer att ges; när svaren skall vara klara och så vidare. En strikt
agenda är särskilt viktig när man arbetar på distans.
Vi skall också diskutera innehållet i kursen med varje deltagare och besluta på
individuell bas med vilka uppgifter eleven skall arbeta. Vi kommer,
naturligtvis, att föreslå vad som kan vara lämpligt men det är mycket viktigt
att deltagarna tar aktiv del i planeringen av kursen. Det kommer att göra
honom mer benägen att göra uppgifterna även när det känns tungt.
Steg 2
Deltagarna får de första uppgifterna att arbeta med när de går till det lokala
lärcentret. Vi planerar att låta dem arbeta vid två olika tillfällen varje vecka.
De kommer att få några uppgifter för att förbättra sitt språk (vi kommer att
använda Lexia och material som vi själva producerat).
När vi skriver detta (i oktober 2002) är det svårt att förutse vad som kommer
att bli aktuellt i början på
nästa år, men vi tror att budgeten och vad den innebär för enskilda kan vara
något att arbeta med. Det kan också vara ett lämpligt ämne på det lokala
planet.
Att titta på handikapporganisationernas webbsidor är alltid intressant. Eller
hur vore det att inspirera deltagarna att sända ett e-mail till en minister eller
politiker för att be om mer information, kritisera dem eller föreslå
förbättringar?
Det kanske händer något på internationell nivå som skulle vara intressant att
studera. Som situationen ser ut just nu kan Irakkonflikten och
Mellanösternkonflikten ge en möjlighet till det.
För att göra en summering – den här delen av projektet kommer att utformas
slutgiltigt när vi kan planera den med hjälp av varje deltagare i projektet.
Erik Jivegård, Sven Gunnemo, Sundsgårdens folkhögskola
153

ACTIVE-PROJEKTET
Projektbeskrivning för Solviks Folkhögskola
Mål
I distanskursen ”Vardagsmatte” och med stödjande aktiviteter vid lärcentret
arbetar vi med att öka förmågan hos kursdeltagarna vad gäller
vardagsmatematik, med speciellt fokus på att räkna rabatt och procent.
Bakgrund
Målgruppen för den här kursen är personer med inlärningssvårigheter. I detta
fall är kursdeltagarna personer med lätta begåvningshinder. En av deras
svårigheter är abstrakt tänkande och därför har de ofta problem med pengar
och pengars värde. Det är också svårt för dem att veta vad som är billigt och
vad som är dyrt, att uppskatta vad rabatt och procent egentligen innebär när
de betalar. Under kursen har kursdeltagarna möjlighet att träna och öka sin
matematiska förmåga. De blir förhoppningsvis bättre förberedda för att ta en
mer aktiv del i det sociala livet. Kursen är utformad för fem elever. Deltagarna
kommer från Skellefteå och Piteå. Bägge är städer i närheten av Solviks
folkhögskola. Alla elever är före detta elever på skolan. Genom denna kurs får
de möjlighet att hålla kontakten med livslångt lärande och med skolan.
Idé
Vi använder både en textbaserad plattform (FirstClass) och en plattform med
en kombination av text, ljud och video (uLern). Idén är att jämföra dessa två
olika plattformar för att se vilken av dem som fungerar bäst för vår målgrupp.
Vår åsikt är att en plattform med en kombination av text och video/ljud är
bättre för personer med lätt utvecklingsstörning, eftersom de både kan lyssna
på och läsa uppgifterna samtidigt.
Kursen är utformad för fem kurssammankomster på dagtid och under tiden
mellan dessa äger ytterligare fyra sammankomster rum på lärcentret, som
finns på skolan. Under kursen samarbetar vi med konsumentrådgivaren i
kommunen, med speciellt fokus på kostnaderna för mobil telefoni. Vi har
märkt att många personer i vår målgrupp har ekonomiska problem eftersom
de inte kan förutse sambandet mellan användningen av mobiltelefonen och
kostnaderna.
Beskrivning
För att rekrytera elever till kursen kontaktar vi personligen ett antal tidigare
elever med lätt utvecklingsstörning. En presentationsfolder över kursen har
tagits fram, där kursinnehållet presenteras kortfattat och där en visuell
framställning av hela kursen med möten på skolan och på lärcentret visas.
154

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
Kurs
Kursen är avsedd för fem sammankomster, men kan beskrivas i två steg.
Del 1
Användning av FirstClass: Under de tre första sammankomsterna använder
kursdeltagarna den textbaserade plattformen.
Vid den första sammankomsten får de en introduktion till FirstClass och de
elektroniska klassrum som vi använder under kursen. En specialmanual för
hur man använder FirstClass, anpassad efter målgruppen, har producerats på
svenska.
Kursplanen för kursen presenteras och kursdeltagarna har också viss möjlighet
att påverka innehållet. Arbetsfälten är: de fyra räknesätten, enheter (längd,
volym etc.), rabatt och procent. Vanliga mattelektioner förekommer också
under sammankomsterna. Uppgifter inom vardagsmatte finns tillgängliga på
FirstClass.
Vi vet av erfarenhet att det inte är realistiskt att tänka sig att alla elever ska
kunna använda datorer mellan sammankomsterna. En del av dem har inte
någon dator tillgänglig och vissa vågar inte. Därför får eleverna häften med
uppgifter att arbeta med hemma och under träffarna på lärcentret.
Deltagarna påverkar innehållet för de följande två sammankomsterna, 4 och
5.
Del 2
Användning av uLern: Under de sista två sammankomsterna använder vi
plattformen uLern, där det går att kombinera video, ljud och text.
Vid träff 4 får eleverna en introduktion till uLern och de interaktiva spel som
ingår i plattformen. En manual om hur man använder uLern, anpassad efter
våra kursdeltagare, har tagits fram på svenska.
Under sammankomst nummer 4 och 5 fokuserar vi på rabatt och
procenträkning och de interaktiva spelen ”Shopping” och ”Vad är det?” med
vardagsmatematiska uppgifter används.
Även i denna del har eleverna häften med uppgifter.
Lärcentrum
Lärcentrets uppgift är att vara ett tekniskt och socialt stöd för eleverna och att
ge dem möjlighet att använda datorer. Två handledare arbetar på lärcentret
och de är ansvariga för kvällssammankomsterna på centret. De ger även stöd
vid kurssammankomsterna på skolan.
155

ACTIVE-PROJEKTET
Under sammankomsterna vid lärcentret kan kursdeltagarna arbeta med
uppgifterna i häftena och vid behov få hjälp av handledarna. De kan även
använda FirstClass för att hålla kontakt med de andra eleverna eller med
läraren och handledarna. Naturligtvis är det möjligt för dem att även använda
datorerna till andra ändamål. Ett mål med sammankomsterna på lärcentret är
att även erbjuda socialt umgänge och socialt stöd.
Pär-Olof Eklund, Solviks folkhögskola
156

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
157

ACTIVE-PROJEKTET
Projektbeskrivning för Telecentres Powys
Behov
Vid Voluntary Sector Conference år 2001 visade Jane Davidson,
utbildningsminister i Wales, siffror för läs-/skrivsvårigheter och
matematiksvårigheter för den vuxna befolkningen i Wales. Dessa siffror var
en chock för dem som hörde dem för första gången. 25 % av befolkningen är
funktionsmässigt inte läs- och skrivkunniga och 40 % av befolkningen är
funktionsmässigt ej räknekunniga. Hon förklarade att Main Stream
Education (den traditionella skolan) därför hade misslyckats med denna del av
befolkningen och hon vände sig till Voluntary Sector (den frivilliga sektorn)
för att få hjälp med att åtgärda problemet.
Dåliga grundläggande färdigheter i Mid Wales resulterar oundvikligen i låga
förväntningar och lågkonjunktur. Detta leder till en ond cirkel och ytterligare
avfolkning eftersom människor med bättre utbildning flyttar till områden
med bättre ekonomiska möjligheter och med bättre service. Detta i sig själv
vidmakthåller den dåliga ekonomin och den låga servicenivån.
Att uppfylla de grundläggande kraven på förbättring av basfärdigheterna
bland den vuxna befolkningen är ett fält där Telecentres Powys redan har
lyckats bra. Så här långt har man huvudsakligen inriktat sig på förbättringar
av grundläggande IT-kunskaper. Men nätverket Telecentres Powys är idealiskt
för att göra det möjligt för människor med dålig läs- och skrivförmåga att
förkovra sig genom flexibelt lärande och distansutbildning. Människor med
dåliga läs- och skrivkunskaper och matematikfärdigheter går sannolikt inte i
traditionella utbildningsinstanser för att förbättra sina basfärdigheter, eftersom
de inte har haft idealiska erfarenheter
av sådana instanser tidigare. Personer
med dålig läs- och skrivförmåga har
också sannolikt lågt självförtroende.
Om de går på College för att ta itu
med sina problem kommer de att
avvika från de bättre utbildade
personer som College huvudsakligen
inriktar sig på. I allmänhet hamnar de
inte där. Men de kan använda ett
telecenter. På ett telecenter avviker de
inte från mängden, de är bara ännu en
person framför en dator.
Människor kommer till dessa
telecentra för att utföra alla sorters
158

aktiviteter, så en person som sitter vid en terminal
och får utbildning i basfärdigheter via flexibla
lärosystem är inte annorlunda än en annan person
som kanske håller på att surfa på nätet. Genom att
Telecentres Powys erbjuder ett kommunalt
lärcentrum för flexibel inlärning, med support,
kommer centret att kunna ge ett betydande bidrag
till att ta itu med detta behov.
Bakgrund
Grevskapet Powys är ett av de mest glesbebyggda
grevskapen i Storbritannien. Det täcker ett
område på cirka 5 120 km 2 och har en befolkning
på cirka 126 000 människor samt flera miljoner
får.
3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
Fördelningen av
Telecentres i Powys
Powys ligger långt framme vad gäller IT-revolutionen och dess effekter på
landsbygden. År 1995 hade Powys mer Telecentra än hela England. Tanken
var att man genom att ge sig in i informationstekniken skulle kunna förnyas
och bli mer ekonomiskt aktiva och livskraftiga. I många avseenden har detta
uppfyllts. Telecentres Powys har alltid legat i frontlinjen av denna tekniska
revolution.
Det finns för närvarande 30 Telecentres Powys som varierar i storlek från de
minsta i mer avlägsna områden, vilka består av en eller två arbetsstationer
med kringutrustning, till det största i Llandrindod Wells, med 30
arbetsstationer, aula och klassrum. Men alla telecenter har tillkommit tack
vare kommunens uttryckta önskemål om att ha ett. De har aldrig blivit
påtvingade ovanifrån. Konsekvensen av detta är att kommunen faktiskt
använder dem.
Dessa telecenter kan drivas som självständiga företag, i kompanjonskap med
andra organisationer och lokala myndigheterna eller helt och hållet som
kommunala projekt. Hårdvaran finansierades ursprungligen av EU, EU:s
utvecklingsfond för glesbygd. Dessa pengar har nu tagit slut och för
närvarande måste alla Telecenter göra sina egna offerter till olika
organisationer för att få finansiering. De drivs till stor del av volontärer trots
att några centra tillfälligt har fått avlöna en anställd för att kunna överleva.
159

ACTIVE-PROJEKTET
Från början har dessa lärcentra erbjudit utbildning och hjälp till allmänheten,
kommunala grupper och småföretag. Castell-y-Dail Telecentre har erbjudit
möjligheter för handikappade och personer med inlärningssvårigheter. Över
sju års erfarenheter har gjort det möjligt för Castell-y-Dail Telecentre att
skaffa sig avsevärd kunskap om att hjälpa människor att förbättra läs-/
skrivfärdigheter, matematikfärdigheter och basfärdigheter. CYD Telecentre är
baserat i ett center för vuxna med inlärningssvårigheter. Centret är ett
småbruk på landet om cirka 4,5 hektar, där man lär ut ett antal olika typer av
arbetsbaserade aktiviteter. Telecentret spelar en mycket viktig roll i centrat
och dess verksamhet. Man gör t.ex. affischer, skyltar, nyhetsbrev, etiketter för
produktion och så vidare. Dessutom undervisar man i basfärdigheter.
Ett av de nyaste telecentren ligger i Llandrindod Wells och är ett privatägt
företag. Centret fick inga bidrag för att starta verksamheten utan var därför
en mycket djärv satsning av ägarna, Sue och Dave Darby. Centret har
utmärkta utbildningsresurser. Ett rum har en datorprojektor ansluten till
lärarens dator och 20 arbetsstationer installerade runt om i rummet. Det finns
också en aula med dataprojektor och plats för cirka 70 personer. Dessutom
finns det ett litet undervisningsrum med 8 arbetsstationer och tre
sammanträdesrum. Sedan öppnandet 2002 har centrat varit nästan fullbelagt,
speciellt med konferenser och möten. Det är ett utmärkt exempel på att ett
extremt väl genomfört projekt blir framgångsrikt.
Andra telecentra i Powys är inblandade i många olika typer av undervisning,
både traditionell, och med distansundervisning och flexibla
utbildningssystem. Vissa erbjuder auktoriserad utbildning i samarbete med det
lokala Further Education College (college för vidareutbildning) eller andra
utbildningsanordnare, medan andra erbjuder mjukare, ej auktoriserad
utbildning som är mer skräddarsydd efter individuella behov.
Telecentren utbyter erfarenheter med varandra via nätverksarbete.
Representanter för varje center träffas varannan månad. Men de
kommunicerar alla med varandra med hjälp av anslagstavlor samt e-post med
en listserver. Vi hoppas att lärcentren snart också kommer att ha möjlighet till
videokonferenser.
Telecentres Powys har i många år samarbetat med college, universitet och
andra utbildningsanordnare för att erbjuda flexibla utbildningslösningar. De
har i nuläget varit involverade i två transnationella EU-projekt där man
erbjuder ett flexibelt lärande via multimedia och distansundervisning. Det är
faktiskt så att telecentren har varit involverade i livslångt lärande alltsedan
starten. Telecentren har problem med finansieringen på så sätt att arbetet till
stor del utförs av oavlönad personal som lätt drabbas av utbrändhet.
160

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
Volontärerna får viktiga erfarenheter vid centren och kan senare få välbetalda
arbeten tack vare sina kunskaper. Så lärcentren behöver en viss nivå av
finansiering för att kunna fortsätta sin verksamhet med att erbjuda utbildning
och fungera som stödjepunkter i öppet och flexibelt lärande i ändamålsenliga
lokaler i kommunen. Telecentren har dock den stora fördelen att de redan
finns på plats i den kommun där de behövs och används. De har
erfarenheterna och kunskapen. Telecentres Powys är konstruerat som en icke
vinstgivande organisation som finns till för att gynna kommunen.
Projektet Grundtvig Active – Ta itu med behoven
Active-projektet har sin bas i Sverige, men har partners från Österrike,
Slovakien, Italien och Storbritannien. Det är ett transeuropeiskt projekt för
att möta problemen med läs- och skrivproblem och matematiksvårigheter.
Den brittiska partnern är Telecentres Powys, som redan har erfarenheter från
transnationella EU-projekt inom öppet och flexibelt lärande.
Den förväntade målgruppen för projektet är huvudsakligen personer med
mycket lätta inlärningssvårigheter, personer med förvärvade hjärnskador som
lett till problem med läsning/skrivning och matematik, personer
med afasi och personer som av någon anledning har mindre utbildning än
normalt. Det är denna målgrupp som Telecentres Powys vill erbjuda öppet
och flexibelt lärande.
Ett mål för projektet är att använda en speciell virtuell lärmiljö, ”Virtual
Classroom”, som utvecklats i Slovakien – uLern.
Brittiska partners (Telecentres Powys) kommer att utveckla den första
prototypkursen för att förbättra läs-/skrivkunnigheten. Vi förutser att
Telecentres Powys kommer att samarbeta med flera organisationer lokalt för
att samla in kunskap för att maximera användbarheten och resultaten för
denna del av projektet. Programmet Virtual Classroom gör det möjligt för
kursdeltagarna att arbeta i sin egen takt och innebär ett projektbaserat system
för multimediautbildning. Kursdeltagarna arbetar med moduler och när de så
önskar går de vidare till nästa modul. Läraren kan övervaka framstegen och
uppmuntra kursdeltagaren. Kursdeltagaren och läraren har möjlighet till chat
online hela tiden. Kursdeltagaren kan arbeta med sina projekt när och var de
vill. De är inte bundna av de begränsningar som traditionella
utbildningssystem eller utbildningsetablissemang har. De kan t.ex. dela upp
studietiden mellan hemmet och det lokala telecentret.
Telecentren är lärcentra med stöd för kursdeltagarna. Kursdeltagarna själva är
också ett stöd för gruppen och läraren ger online-stöd i det virtuella
klassrummet. Det är därför viktigt att Telecentren har personal som gör
161

ACTIVE-PROJEKTET
denna process möjlig. Denna personal behöver även ha tillräckligt med
utbildning och färdigheter för att kunna ge lämpligt stöd.
I slutet av Grundtvig-projektet kommer Telecentren fortfarande att använda
det virtuella klassrumsprogrammet för att utveckla andra applikationer med
en lång rad utbildningsanordnare över hela grevskapet och ännu längre bort. I
Grundtvig-projektet kommer det även att finnas inbyggda möjligheter till
workshops och seminarier för stödarbetare i lärcentrer och
utbildningsanordnare.
Finansiering
Som förklarats ovan startades Telecentres Powys ursprungligen med pengar
från European Regional Development. På den tiden var Powys ett Mål 1område,
men har sedan dessa förlorat denna status. Pengarna från ERDF
(European Rural Development Fund) kom via de lokala myndigheterna som
ursprungligen startade det första telecentret. År 1995 bildades en informell
grupp som kallades Telecentres Powys. Representanter från alla telecentra
möttes varannan månad för att diskutera problem, besluta om policy och
vägen framåt. När pengarna från ERDF började ta slut letade man efter andra
finansieringskällor. Man insåg att det var en god ide att frigöra sig från de
lokala myndigheterna och bilda en icke vinstgivande organisation. Man kände
att de lokala myndigheterna inte skulle vilja ha telecenter om man inte fick
bidrag för att driva dem. Även de lokala myndigheterna omorganiserades. Så
en konstitution, en styrelse och andra lagkrav infördes i stället.
Telecentres Powys separerades från, men har fortfarande nära band till de
lokala myndigheterna. Vissa utvecklingstjänstemän i Powys County Council
arbetar från telecenter. Arbete i partnerskap har alltid varit viktigt för centren.
Trots att partnerskap har bildats med Welsh Development Agency för
rådgivning i affärs-IT och Careers Service för karriärsrådgivning och med en
eller två utbildningsanordnare för åtkomst eller användning som kommunala
lärcentra, har man ännu inte fått någon huvudfinansiär för alla telecenter. Vi
har verkligen försökt och fortsätter vårt sökande. Partnerskapen, även om de
är till stor nytta, bidrar inte med tillräckligt mycket finansiering för att
telecentren ska kunna existera på längre sikt.
För närvarande försöker vi ansöka om pengar från European Social Fund och
vi hoppas på motsvarande finansiering från Education Funding Body, ELWa –
Education and Learning Wales. Vår första ansökan till ELWa avslogs, så vi
försöker för närvarande göra om vår ansökan och gå till ESF först. Eventuellt
försöker vi även undersöka om det fortfarande finns ERDF-pengar tillgängliga
för vårt projekt.
162

3A DE ENSKILDA ACTIVE-PROJEKTEN
Så hur överlever telecentren för närvarande? De förlitar sig till stor del på
frivilliga insatser. Men detta är i själva verket inte hållbart. Ansökningar om
mindre bidrag till enskilda telecenter är det vanligaste sättet som gör det
möjligt för oss att överleva. Exempel på sådana bidragsgivare är:
• Välgörenhetsorganisationer med ett intresse för social utslagning /
utbildning
• Kommunala regenereringsplaner
• Lotterier (National Lottery)
• Små ESF-bidrag för enskilda projekt som kostar mindre än £10 000
• Donationer av utrustning från företag, t.ex. British Telecom.
Så hur ser framtiden ut? Det är en avgörande tidpunkt för Telecentres Powys.
Vi behöver en huvudfinansiär för att kunna fortsätta. Med lämplig
huvudfinansiär kommer projekt som Grundtvig Active Project att kunna ha
stor påverkan på basfärdigheterna för befolkningen i Mid Wales. Vi skulle
kunna växa med hjälp av Active-projektet för att kunna ha andra typer av
individuell utbildning via den multimediala virtuella lärmiljön. Slutligen
skulle alla telecenter kunna erbjuda e-lärande och kunna låta kursdeltagarna
välja plattform (uLern, LearnDirect etc.) samt ett urval kurser. Detta blir
endast av om vi får en huvudfinansiär. Welsh Assembly Government säger att
de vill ha innovativa projekt som tillhandahåller grundläggande läs-/
skrivträning och matematikutbildning i kommunen, vilket är exakt vad
telecentren erbjuder sig att göra. Men man har ännu inte satsat några pengar
på det. Vi hoppas att det kommer att fungera bättre innan det är för sent.
Richard Singleton, TELECENTRES POWYS
163

ACTIVE-PROJEKTET
Situationen för funktionshindrade i Italien
Funktionshinder i siffror
I denna uppsats kommer vi att visa situationen i Italien vad gäller
funktionshindrade människors rättigheter och integreringen av dem i ett
socialt och kulturellt sammanhang. Vi kommer särskilt att uppmärksamma
personer med inlärningssvårigheter och deras förhållande till ny teknik. Innan
vi ger en generell bild av vissa data om antalet funktionshindrade personer i
Italien, är det viktigt att klargöra varför det är svårt att ge exakta siffror.
Anledningarna är följande:
• Det finns inte någon generell definition av funktionsnedsättning.
Definitionen ändras konstant från en statistisk undersökning till nästa.
Definitionen beror även på vem som har genomfört undersökningen
(trots att den definition som föreslagits av WHO är allmänt
vedertagen). Detta medför en obestämd användning av sådana termer
som handikappad, invalidiserad osv. Därför kan en sammanfattning av
data från olika källor sammanställa personstatistik som är baserad på
olika parametrar.
• Exaktheten i undersökningen varierar med typen av funktionshinder. Det
är t.ex. svårare att samla in data om mentala än psykiska
funktionsnedsättningar än om fysiska, på grund av motvilja och
kulturella fördomar som hindrar de drabbade personerna eller deras
familjer från att kontakta ansvarig myndighet och från att svara korrekt
på frågorna i undersökningar eller enkäter.
• En uppskattning av antalet funktionshindrade barn skulle kräva
informationskällor som för närvarande inte är tillgängliga. I Italien är det
faktiska antalet funktionshindrade förskolebarn inte känt, eftersom
funktionshindrade barn från 3 till 5 år endast registreras om de skrivs in
i en förskola, vilket är frivilligt i Italien.
• All datainsamling måste bestå av data från båda källorna, de
funktionshindrade som vårdas i hemmet och de som vårdas inom
omsorgen. Hur som helst har vi för närvarande inte tillförlitliga och
fullständiga data om antalet funktionshindrade som får vård på
institution.
• Det finns inte ett certifierat system, utan ett antal. Det finns olika
parametrar för certifieringssystem som gäller funktionshinder,
invaliditet och diagnos av funktionshindrade skolbarn och inga
enhetliga undersökningsmetoder eller registreringsinstrument har ännu
utvecklats.
164

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Synpunkterna ovan klargör att det inte är enkelt att säkert bekräfta hur
många funktionshindrade personer som bor i Italien. Men vi stöder oss på
några undersökningar om funktionshindrade personer som genomförts av
italienska statistiska institutet (ISTAT), som är den mest tillförlitliga källan.
Enligt den färskaste av dessa undersökningar finns det cirka 2 615 000
funktionshindrade personer i Italien. Detta antal inkluderar inte människor
som lider av mycket speciella former av funktionshinder eller barn som är
under sex år. Vad gäller social verksamhet är 21 % av de funktionshindrade,
medlemmar i frivilliga föreningar, politiska partier och yrkesförbund och 17
% av dem deltar i verksamhet som är kopplad till dessa organisationer. 26 %
av de funktionshindrade utövar någon form av sportaktivitet. De flesta av
dem är mellan 6 och 44 år (från 1989 till 1997 ökade antalet medlemmar i
handikappidrottsförbundet med 5,3 % varje år), 20 % läser böcker, 38 % följer
med i italiensk politik, 92 % ser på TV, 18 % av de funktionshindrade som är
yngre än 44 år läser en dagstidning nästan dagligen.
Italiensk handikapplagstiftning
I detta stycke riktas uppmärksamheten mot den lagstiftning som på senare tid
främjat integrering av och rättigheter för funktionshindrade, för att tydliggöra
hur, när och i vilken utsträckning synen på funktionshindrade och deras
villkor har ändrats i vårt land. Vi hänvisar till de senaste lagarna om
funktionshindrade och visar starten på reformarbetet, i början av sjuttiotalet,
då en stark förnyelseprocess ledde till ett ökat intresse från regeringen och
institutioner och till att de mänskliga rättigheterna successivt infriades.
Lag nr 118 från mars 1971 var det första steget i denna svåra och ofta
kontradiktoriska process. Den innehåller för första gången principer och
yttranden av generell natur med avsikten att främja integrering och sociala
rättigheter för funktionshindrade trots att gruppen man explicit hänvisade till
var invalidiserade medborgare. En stor mängd av de konkreta lagstiftningarna,
även om de var fragmentariska och begränsade i sitt omfång och inte användes
i någon större utsträckning, tog tid på sig att ta form tills de slutligen
utfärdades under 80-talet. De var avsedda att riva byggnadsmässiga hinder,
både i allmänna (lag 41/86) och privata byggnader (lag 13/89) och även att
införa och anpassa regler för ekonomisk hjälp (lag 508/88).
Lag nr 104 från februari 1992 riktade för första gången uppmärksamheten mot
helheten och självständigheten för alla individer, oavsett hälsotillstånd eller
typ av funktionshinder. Först och främst resulterade denna inställning i ett
nytt arbetssätt för att studera funktionshindrade personer på ett begripligt
sätt. Man undersökte hela utvecklingen från födelsen och familjelivet genom
skolan till arbetslivet och fritiden. Målen med denna lag kan sammanfattas på
följande sätt:
165

ACTIVE-PROJEKTET
• att främja en djupare respekt för den mänskliga värdigheten
• att främja självständighet och deltagande
• att förbättra integreringen och livskvaliteten
• att övervinna social alienering
Dessa mål skulle uppnås genom ett antal förebyggande och stödjande åtgärder
samt utbildningsåtgärder, bland annat stödjande utbildningsåtgärder,
skolintegrering, möjlighet till yrkesutbildning, avlägsnande av alla hinder för
rörlighet, främjande av fritid, sport, semester samt tillgång till information
och kommunikation.
1998 utfärdades lag nr 162 av parlamentet. Den godkände vissa ändringar och
förbättringar som gjorde lag 104 mer flexibel och anpassad efter de
funktionshindrades behov. Lagen förutsåg bland annat möjligheten till att
organisera tjänster för att skydda och integrera personer med svåra
funktionshinder som inte har något familjestöd.
Den första nationella konferensen om handikappolitik med rubriken ”Frihet
att leva som alla andra” anordnades i Rom i december 1999. Den var ett annat
viktigt tecken på denna djupgående kulturella förändring mot bättre vård och
intresse för funktionshindrade.
Sent i juli 2000 godkände det italienska kabinettet ett åtgärdsprogram, en
strategi på längre sikt för att förbättra situationen för de funktionshindrade,
som skulle realiseras under åren 2000-2003. Detta program har varit ett
enastående företag för att realisera och dra full nytta av den stora potentialen
hos lag 104/92 och dess implikationer. Principerna i åtgärdsprogrammet kan
sammanfattas med följande:
• icke-diskriminering: alla människor är unika och kan bidra till att berika
livet för andra och samhällets kulturella resurser.
• lika möjligheter: regeringens politik är att tillhandahålla lika möjligheter
åt alla. Det får inte finnas någon diskriminering av funktionshindrade
personer vad gäller möjlighet att få arbete eller service.
• inklusion av svårt funktionshindrade: åtgärdsprogrammet är avsett att
möta och uppfylla behoven hos svårt funktionshindrade personer samt
att stödja deras familjer.
• positiv integrering: lagstiftande initiativ måste leda till en meningsfull
och positiv integrering av de funktionshindrade i samhället genom att
helt och hållet uppmärksamma deras mänskliga och sociala rättigheter.
Politiken bakom åtgärdsprogrammet avser att realisera ett integrerat system av
informationskällor om funktionshinder. På så vis tar man ett steg framåt i
processen att bereda väg för ett aktivt och effektivt medborgarskap för
166

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
funktionshindrade. Allt detta återspeglar en tydlig icke- diskriminerande
politik med fullt erkännande av de mänskliga rättigheterna för människor
med handikapp. Det är en politik som bekräftas av godkännandet av den
övergripande lagen för att realisera ett integrerat system av sociala åtgärder och
tjänster från den 18 oktober 2000. När direktiv nr 229 från juni 1999
offentliggjordes, utgjorde detta ännu ett viktigt steg längs den ojämna vägen
mot gynnsamma villkor för funktionshindrade.
Funktionshindrade och integrering i skolan
Vi har redan nämnt den viktiga lag 118 från mars 1971. Nu måste vi tillägga
att den också för första gången erkände rättigheten för elever med
funktionshinder att få utbildning tillsammans med andra i vanliga klassrum.
Politiken med segregering i specialskolor övergavs. Senare infördes med lag
517 från augusti 1977 nya principer som ledde till att nya arrangemang
infördes, åtminstone för förskolan och lågstadiet. Begreppet ”integrering”
gjordes explicit. I artikel nr 1 fastställde man att varje skola skulle utveckla
integreringsstrategier som skulle gynna funktionshindrade barn. På så sätt
garanterade lagen nödvändiga specialtjänster och andra viktiga stödformer.
Framför allt betonade man hur viktigt det är med individualiserad
undervisning för att främja utvecklingen och personligheten hos barn med
funktionshinder. Artikeln bekräftade nödvändigheten för dessa barn att få
handledning av speciallärare. Under åttiotalet infördes via olika direktiv andra
förmåner för elever med funktionshinder och samarbete mellan skolorna och
lokala hälsovårdsmyndigheter började spela en större roll för att tillhandahålla
bättre och mer innehållsrik assistans och social service.
I alla händelser var lag 104/1992 ett unikt steg framåt mot en aktiv och
fullständig skolintegrering för funktionshindrade elever. Först av allt
garanterades deras rättighet till utbildning, inte enbart i förskola och på
lågstadium, utan även hela vägen upp t.o.m. högskola. Man fastställde även att
utbildningens övergripande mål är att utveckla fullständiga möjligheter för
personer med funktionshinder och fullständig integrering i kommunikationen
och det sociala livet.
Här följer några data om integrering av utbildning och skola:
Elever i skolan år 1999/2000
Det fanns 133 029 elever med funktionshinder (1,5 % av alla elever)
167

ACTIVE-PROJEKTET
Trender
• den ökande integreringen av elever med funktionshinder blir synlig.
Det finns en ökning av procentandelen funktionshindrade elever i
förhållande till det absoluta antalet elever från 1,2 % till 1,6 % från år
1989/90 till 1999/2000.
• Skolåret 1999/2000 har uppvisat en avsevärd ökning i antalet
funktionshindrade elever. Denna ökning beror på ett annat mått – den l
lägsta åldern då eleverna slutar skolan har ökat till 15 år.
Stödlärare
• Det fanns 44 378 stödlärare (5,5 % av alla skollärare).
• Det fanns i genomsnitt en stödlärare för var tredje elev med
funktionshinder.
Servicecentra
Servicecentra utför specifika uppgifter, särskilt i kommunen, men de
tillhandhåller även rådgivning. Nyligen har lokala servicecentra bildats. De
spelar en viktig roll eftersom de handhar problemen med skolintegrering från
olika synpunkter. För att vara mer exakt, är de engagerade i att samla in
dokumentation, kartlägga nationella resurser, skapa databaser, främja
information och forskning och hjälpa till med professionell rådgivning. I en
nära framtid kommer ett lokalt servicecentrum att ha etablerats i varje större
stad.
Funktionshinder och yrkesutbildning
Låt oss gå igenom en del av de viktigaste italienska lagarna som reglerar
arbetsmarknaden för funktionshindrade. Vi startar med lag 482/1968 och
slutar med den nyare lagen 68/1999. Å ena sidan var lag nr 482/1968 viktig
eftersom den enade olika lagar som tidigare varit komplexa. Detta gav en ny
dimension, rätten till arbete. Å andra sidan ledde denna rättighet till ny
diskriminering, eftersom den skapade ”skyddade kategorier”, vilket återspeglar
en hjälpfilosofi samt en skadeståndspolitik. Senare fastställde lag 118/71 att
funktionshindrade personer kunde använda sig av åtgärder och verksamhet
inom fältet yrkesvägledning och yrkesutbildning efter den obligatoriska
skolgången. Ytterligare steg framåt togs under 1990-talet. Lag 381/1991, en
övergripande lag om sociala samarbetsorgan skapade nya villkor och
möjligheter för arbetsmarknaden, via samarbetsorgan som uppfyller
arbetsbehovet för funktionshindrade. Artikel 4 erkänner faktiskt fysiskt,
psykiskt och sensoriskt funktionshindrade som missgynnade människor och
fastställer att personer med en grad av funktionshinder som är högre än 45 %
måste erbjudas möjligheter i samarbetsorganen. Dessutom måste dessa
människor utgöra 30 % av arbetskraften inom dessa organ.
168

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
En verklig förändring jämfört med tidigare och en effektiv övergång blev
tydlig i och med lag 104/1992 och därefter i och med lag 68/1999. Den första
har bidragit till att förbättra placerings- och integreringspolitiken på
arbetsplatserna och till att främja åtgärder för anställda som har
funktionshindrade medlemmar i familjen. Artikel 18 fastställer att regionerna
ska använda sig av möjligheten att reglera olika former av hjälp och stöd för
anställda som är funktionshindrade, vilket innebär att de funktionshindrade
ska få hjälp att nå sina arbetsplatser eller att starta en egen verksamhet. Denna
lag förespråkar även uppmuntran, möjligheter och bidrag till de företag som
erbjuder anställningsmöjligheter för personer med funktionshinder.
Lag 68/1999, ”Normer för rättigheten till arbete för funktionshindrade”, är den
viktigaste lagliga åtgärden inom detta fält. Den gäller för alla kategorier av
funktionshindrade personer och bland dem, för personer som har påverkats
av fysisk, psykisk eller sensorisk funktionsnedsättning i arbetslivet och för
personer med begåvningshinder vars arbetsförmåga är reducerad med mer än
45 %. Denna lag är avsedd att uppmuntra arbetsplacering och integrering på
arbetsmarknaden genom att tillgripa en mängd åtgärder med syftet att
utnyttja så mycket som möjligt av den faktiska arbetsförmågan hos människor
med funktionshinder.
Några av huvudpunkterna i lagen 68/1999 finns i listan nedan:
• obligatorisk integrering: en funktionshindrad person måste anställas
av företag som har mellan 15 och 35 anställda, men endast vid
nyrekrytering; två funktionshindrade anställda av företag som har
mellan 36 och 60 anställda; 7 % av arbetskraften i företag med mer än
50 anställda ska komma från den funktionshindrade befolkningen
• skatteftergifter: total befrielse från arbetsrelaterade skatter för
maximalt 8 år för anställda vars funktionshinder överskrider 79 % av
arbetsförmågan
• ekonomiska resurser: det finns koncessioner för utgifter vid
anpassning av en byggnad som används av anställda med
funktionshinder och extra finansiering för ytterligare inköp av
instrument, maskiner, möbler
• sanktioner: böter för företag som försenar rapporteringen av viktiga
data till centrala myndigheter eller är sena med att skicka in
informationsrapporten som beskriver den egna verksamheten
På grund av vikten av anställning och ekonomisk självständighet för den
sociala integreringen av de funktionshindrade, visas vissa data om
sysselsättningsnivåer, verksamhetssektorer och jobbtillfredsställelse nedan:
169

ACTIVE-PROJEKTET
• Sysselsättningsnivån för personer med funktionsnedsättningar var 20,8
% år 1999, arbetslösheten var 14,8 %.
• 28,2 % av de funktionshindrade som är anställda arbetar inom
jordbruk.
• Personer med sensoriska hinder har en högre grad av arbetslöshet
(22,9 %) än de som har funktionshinder (11,7 %)
• Cirka 30 % av de sociala kooperativen anställer funktionshindrade
personer
• 61 % av de funktionshindrade som har jobb är mycket till ganska nöjda
med sitt arbete. 47,7 % är lite till inte alls nöjda.
Funktionshindrade och frivilliga organisationer
Den italienska lagstiftningen inriktar sig tydligt och klart på att erkänna och
reducera de negativa effekterna av funktionshinder, dvs. på att minimera de
sociala nackdelarna som blir resultatet av att ha funktionshinder och vara
tvungen att möta problemet med alienation. Tanken är att funktionshindret i
sig reduceras genom att man reducerar nackdelarna med funktionshindret i
det sociala livet. Lagstiftningen använder olika medel för att uppnå dessa mål,
alla avsedda att uppfylla behoven för funktionshindrade: stöd till familjen,
ekonomiska bidrag, eliminering av byggnadsmässiga hinder, utbildning och
tillträde till arbetsmarknaden. Att tillgodose dessa människors behov är ett
socialt ansvar. Alla samhällssektorer har ansvar för att tillhandahålla de
tjänster som uppfyller dessa behov. I Italien är den roll som den frivilliga
sektorn spelar med sitt stöd till offentliga ansträngningar mycket viktig.
Specialiserade centra och organisationer som erbjuder utbildning och
utbildningsprogram ger funktionshindrade möjligheter att aktivt delta i
utvecklingen av sina kommuner. De får även hjälp att bli produktiva och
aktiva samhällsmedlemmar och att komma över en beroendekänsla. De
tjänster som erbjuds av organisationer utan vinstsyfte är t.ex. utbildning,
rehabilitering och terapi. Dessa organisationer organiserar även seminarier och
workshops för anställda och för handledare inom detta område. Dessa
seminarier uppfyller ändamålet att förbättra och uppgradera färdigheterna och
funktionsnivåerna. Dessa organisationer vet mycket väl att behoven för de
funktionshindrade inte kan uppfyllas av enbart känslor av sympati och
medkänsla. Det som behövs är praktisk hjälp med att övervinna de hinder
funktionshindrade människor stöter på när de vill leva ett värdigt liv och när
de vill släppa loss sin kreativa förmåga på ett konstruktivt sätt.
Frivilliga centra och offentliga institutioner i vårt land tillhandahåller ett stort
antal tjänster för funktionshindrade. Tjänsterna är verkligen många. Den
största anordnaren är ANFASS (nationella familjeföreningen för mentalt och
emotionellt funktionshindrade). Det bildades 1958 och var den första
170

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
italienska föreningen för mentala funktionshinder. Målen för föreningen kan
sammanfattas på följande sätt:
• att förhindra och diagnosticera mentala störningar
• att främja rehabilitering av mentalt och emotionellt funktionshinder
• att uppmuntra integrering i skola och utbildning
• att informera föräldrarna och göra det möjligt för dem att ingripa
• att öka allmänhetens medvetenhet om problem som funktionshinder
leder till
• att skydda och garantera funktionshindrade människors mänskliga,
sociala och medborgerliga rättigheter.
Funktionshindrade, teknik och arbetsmarknad
Öppet lärande och distansundervisning samt de nya
kommunikationsteknikerna har under en längre tid erbjudit ytterligare
utbildningsmöjligheter för alla dem som av olika skäl inte kan studera på
traditionella skolor och universitet. Distansstudier, öppet och flexibelt lärande
håller också på att etablera sig som ett genomförbart alternativ för de
funktionshindrade och kroniskt sjuka. Dessa system med sin flexibla
undervisning, möjliggör att en kontinuerligt växande cirkel av
funktionshindrade personer kan anpassa sig efter de snabbt växlande villkoren
i livet och i lärmiljön, i yrkesutövningen och samhället i största allmänhet.
De nya integrerade och didaktiska teknikerna förtjänar vår särskilda
uppmärksamhet, eftersom de eventuellt spelar en enastående roll inom fältet
för social integrering för funktionshindrade. Genom ett ännu större utbyte av
idéer och erfarenheter kan alla inblandade få del av en större kulturell och
social mångfald. IT kan bli ett medel för att underlätta lärprocessen för elever
med funktionshinder. De blir mer självständiga under kunskapsinhämtningen
och med lämpliga metoder och strategier bidrar IT till att förbättra elevernas
motivation och själkänsla. Det är uppenbart att samarbetsansträngningar
efterfrågas för att övervinna hinder som härrör från funktionshindret. I detta
avseende kan assisterande teknik spela en viktig roll. Den har en potential för
att förstärka färdigheter och till viss del kompensera för hinder som skapats av
funktionshinder, så tekniken kan bli ett medel för att förlänga den fysiska,
sociala och kommunikativa förmågan hos funktionshindrade människor.
Målet med teknisk hjälp är att ge de funktionshindrade samma möjligheter till
oberoende och självständighet genom att tillhandahålla den, med möjlighet att
samspela med omgivningen och andra människor. Assisterande teknik kan
även vara användbar vid integrering av funktionshindrade i ett yrkesmässigt
sammanhang.
Med assisterande teknik kan hindren för de funktionshindrades inträde på
arbetsmarknaden, som till stor del beror på deras reducerade produktivitet,
171

ACTIVE-PROJEKTET
övervinnas. Olika utbildningsinitiativ, som använder sig av assisterande
tekniker och teknisk hjälp, har satts igång och pågår i Italien. Dessa har lett
till fall med faktisk arbetsintegrering. Bland de organisationer som genomför
dessa initiativ och som även främjar användningen av kommunikationsteknik
bland de funktionshindrade kan nämnas ASPHI, föreningen för utveckling av
informationsprojekt för funktionshindrade, ACLI, nationella förbundet för
yrkesutbildning i Ferrar, Rieti och Rimini och APO, företag för
informationstjänster för funktionshindrade.
ASPHI är en organisation utan vinstsyfte med avsikten att helt integrera
funktionshindrade i utbildnings-, arbetssammanhang och sociala sammanhang
genom att använda sig av informationsteknik och telematisk teknik. Det är ett
kompetent centrum som organiserar utbildningskurser, koordinerar
framställningen av kvalificerade program och hanterar avancerade projekt i
samarbete med andra institutioner. Egentligen är samarbete ett nyckelord hos
denna organisation. Organisationen samarbetar med offentliga
administrationer, lokala hälsoenheter, universitet och rehabiliteringscentra.
I Italien finns det också ett nätverk av specialiserade centra inom fältet för
tekniskt stöd, kallat GLIC. Det bildades 1997 och sedan starten har det
uppnått mycket goda resultat. GLIC har inte några kommersiella intressen
utan det ger information och erbjuder rådgivning. Deras huvudmål kan
sammanfattas på följande sätt:
• att främja användningen av tekniskt stöd för personer med
funktionshinder
• att göra befintliga centra starkare och hjälpa andra italienska centra att
utveckla sin verksamhet
• att vidarebefordra professionalism genom utbyte av information,
erfarenheter, forskningsresultat och andra resurser
• att vara bättre representerade i det nationella sjukvårdssystemet och i
processen med att leverera tekniskt stöd till personer med
funktionshinder.
Ett snabbt stigande antal av funktionshindrade människor ber om tekniskt
stöd och lösningar för att öka självständigheten i vardagslivet, hemma, på
arbetet och i skolan. Det är därför viktigt att pröva ut lösningar som kan
hjälpa till med att aktiv integrera de funktionshindrade i samhället och på
arbetsmarknaden. Under alla omständigheter kräver verklig integrering att
åtminstone tre villkor uppfylls:
• en lämplig och omfattande yrkesvägledning
172

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
• utbildningsprojekt som är starkt knutna till behovet på
arbetsmarknaden
• skapande av strukturer som är användbara vid integreringen av personer
med inlärningssvårigheter, vilka fungerar både på behovssidan
(överkomma byggnadstekniska hinder, anpassning av arbetsplatsen,
användning av rätt hjälpmedel) och på utbudssidan (yrkesvägledning,
utbildning, etc.).
Funktionshindrade individer måste få en mer aktiv roll i samhället och ha
rätten till att leva ett värdigt liv, liksom alla andra samhällsmedlemmar. Att
tackla detta problem är ett nationellt ansvar som kräver mycket arbete genom
att tillhandahålla rehabilitering, vård, utbildning och anställning. Som vi har
sett är regeringen, offentliga institutioner samt organisationer utan vinstsyfte,
alla inblandade i att uppnå dessa mål. Under senare år har många av målen
uppnåtts, men det finns fortfarande mycket som kan och bör utföras.
Massimo De Santo, Francesco Colace, SALERNO
173

ACTIVE-PROJEKTET
Situationen för funktionshindrade i Storbritannien
Disability Discrimination Act 1995 (lagen om diskriminering
av funktionshindrade)
Disability Discrimination Act introducerar nya åtgärder som har
målsättningen att få ett slut på diskrimineringen som många
funktionshindrade upplever. Lagen ger funktionshindrade människor nya
rättigheter inom områdena:
• anställning
• tillgång till egendom, resurser och tjänster
• hantering, inköp och hyra av land eller egendom
Dessutom medför lagen följande:
• den kräver att skolor, college och universitet tillhandahåller information
för funktionshindrade
• den tillåter regeringen fastställa miniminormer för att hjälpa personer
med funktionshinder att använda allmänna transporter
• den etablerar National Disability Council (nationella
handikappförbundet) som rådgivande organ för regeringen vid
eliminering av diskrimineringen av funktionshindrade.
Definition: En person med funktionshinder är enligt lagen en person som har
”en fysisk eller mental nedsättning som har en betydande eller långsiktig
ogynnsam effekt på förmågan att utföra normala vardagsaktiviteter”. Idén
bakom denna definition är att den bör täcka in människor som i allmänhet
betraktas som funktionshindrad.
· Arbetsgivare och tillhandahållare av tjänster får inte diskriminera och
ska göra justeringar för att lindra effekterna av ett funktionshinder när
så är möjligt.
· Arbetsdomstolen bestämmer i slutändan vad som är rimligt vad gäller
anställning.
174

Vad betyder diskriminering?
3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
3 nyckelord:
1. Mindre gynnsam behandling utan berättigande
Om inte behandlingen är berättigad får du inte behandla någon anställd eller
arbetssökande mindre gynnsamt – på grund av något som har anknytning till
hans eller hennes funktionshinder – än andra personer som denna anledning
inte gäller för, inklusive andra personer med funktionshinder. Om du inte kan
rättfärdiga sådan behandling, då är det diskriminering.
2. Rättfärdigande
Ett rättfärdigande måste vara både relevant för de speciella omständigheterna
och betydande. Anledningen måste därför både vara relevant och inte trivial
eller av mindre vikt.
3. Rimlig anpassning
Du måste vidta alla åtgärder som är rimliga, för att reducera eller avlägsna alla
betydande nackdelar som en fysisk funktion i dina lokaler eller
anställningsanordningar kan ge upphov till för en anställd med
funktionshinder eller jobbsökande jämfört med en person, som inte är
funktionshindrad. Detta kallas en ”rimlig anpassning”. Om en rimlig
anpassning inte sker utan berättigande är detta också diskriminering.
Rimlig anpassning – några exempel:
- göra anpassningar av lokalerna (t.ex. sänka strömbrytarna för ljuset så
att de kommer inom räckhåll eller måla om delar av lokalerna för att ge
bättre kontrast för någon som har en synnedsättning)
- omfördela delar av ett jobb till en annan anställd
- överföra den funktionshindrade personen för att fylla en befintlig
vakans
- anpassa personens arbetstider
- ge personen en annan arbetsplats
- tillåta frånvaro under arbetstid för rehabilitering, utvärdering eller
behandling
- tillhandahålla ytterligare utbildning
- införskaffa specialutrustning eller modifiera befintlig utrustning
- modifiera instruktioner eller referensmanualer
- modifiera procedurer för testning eller utvärdering: tillhandahålla en
läsare eller tolk, eller tillhandahålla ytterligare handledning
175

ACTIVE-PROJEKTET
• Efter 5 år sker många ändringar
• Regelbunden översyn av arbetsplatsen genomförs
• Alla nya byggnader måste anpassas för personer med funktionshinder
• Där så är möjligt anpassas gamla byggnader
• Omplaceringen av personer med inlärningssvårigheter är nästan klar
• Serviceåtgärderna för funktionshindrade gör framsteg
Vi har bara börjat – det finns fortfarande mycket att göra – ändringar av lagen
ändrar till slut attityderna.
I hemmet:
• Självständigt boende – bättre än hos föräldrarna eller på en institution
• Omplacering av vuxna med inlärningssvårigheter – stängning av
mentalsjukhus för långtidsboende – politik inom EU under de senaste
10-20 åren
Socialt & fritiden:
• Teatrar & biografer, klubbar & mötesplatser
Gamla byggnader, inte många anpassade, brandrisker!
Nya byggnader är alla OK
• Hotell & restauranger
Stora och moderna eller moderniserade är OK
• Pubar, barer och kaféer
Många saknar fortfarande lämpliga ingångar eller resurser
• Affärer och varuhus
Varuhusen är alla OK.
Äldre affärer är inte alltid möjliga att anpassa
Sportanläggningar:
• De flesta offentliga sportanläggningarna har vissa resurser för
funktionshindrade, men inte tillräckligt många – ramper och hissar
finns ibland
• Personer med funktionshinder deltar i internationella sporthändelser –
ParaOlympics och andra händelser
• Speciella resurser genom välgörenhetsorganisationer, t.ex. Royal
Disabled Association (kungliga sällskapet för funktionshindrade)
(RDA).
Utbildning:
• Personer med funktionshinder är till stor del, men inte helt, integrerade
i den traditionella utbildningen
176

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
• Speciallärare har anställts
• Gamla byggnader begränsar möjligheterna för universitet och college
att helt integrera funktionshindrade. Men anpassning sker när
byggnaderna renoveras
• Specialskolor för funktionshindrade är fortfarande i bruk
• Ibland kan dessa vara det bästa alternativet när behoven är störst
• Privata utbildningsanordnare varierar stort
Transport:
Allmänna transporter:
• Funktionshindrade har i allmänhet svårigheter på bussar och tåg
• Det ska finnas anordningar, och ibland fungerar det, men långt ifrån
alltid. Ramper och assistans finns ibland tillgängliga på vissa stationer.
• Flygresor: Mycket bättre anordningar.
• Privata anordnare och välgörenhetsorganisationer som t.ex. Dial-a-Ride
kompenserar en del av bristerna i de offentliga anläggningarna
Politik om järnvägstransport:
• Assistans erbjuds på alla stadier i resan om det bokas i förväg
• Telefonlinje för rådgivning och bokning
• Utbildad personal som hjälp
• Om resan avbryts eller det blir svårigheter erbjuds assistans när så är
möjligt – alltid på en resa som bokats i förväg
• Återbetalning om förbokade arrangemang inte levereras
Arbete:
• EU-kvotsystemet avslutades 1996
• Eftersom 5 % av befolkningen är registrerade som funktionshindrade,
bör 5 % av arbetskraften vara det. Så på företag med över 20 anställda
måste 5 % av den arbetskraft som anställs vara funktionshindrade
• Disability Discrimination Act 1995 trädde i kraft sent under 1996 och
håller fortfarande på att införas. År 2004 kommer det att bli krav på att
följa lagen.
Richard Singleton, TELECENTRES POWYS
177

ACTIVE-PROJEKTET
Situationen för funktionshindrade i Slovakien
Historiskt sett har skollagarna i kungadömet Österrrike-Ungern påverkat
vårdsystemet för personer med funktionshinder i Slovakien. Det första
hemmet för mentalt funktionshindrade i Slovakien etablerades 1898 i Plesivec.
Ett hem för blinda barn etablerades i Levoca år 1923, för döva och stumma
barn år 1835 i Liptovsky Mikulas. Den första skolan för personer med
talsvårigheter öppnades i Bratislava så sent som 1952. Efter andra världskriget
byggde den kommunistiska regeringen många hem och institutioner för
funktionshindrade, men den övergripande strategin grundade sig på
segregationsprincipen.
Efter 1989 skedde en revolutionerande förändring i den politiska inriktningen
för Slovakiska republiken. Nytänkande, fria val av samhällsmodeller, men
även en pedagogisk rörelse blomstrade i landet. Attityderna mot
funktionshindrade har börjat ändras, segregeringsstrategin kritiseras öppet och
integreringsstrategin för människor med speciella behov i det allmänna
samhället prioriteras.
För närvarande arbetar många experter inom fältet för specialpedagogik i
olika institutioner, forskningsinstitut och universitet. Det slovakiska
utbildningsministeriet har realiserat ett första steg mot integreringen av barn
med funktionshinder eftersom lagstiftningen gör det möjligt för
grundskolorna att starta klasser för elever med funktionsnedsättningar.
Dessutom gör den slovakiska lagstiftningen det möjligt att utbilda barnen på
deras hemort, vilket är i linje med de övergripande lagarna om utveckling av
lika möjligheter för människor med funktionshinder.
I största allmänhet pågår en integreringsprocess för barn med funktionshinder
i traditionella skolor. Denna process observeras från lagstiftningssynpunkt av
statens pedagogiska institut i Bratislava. Denna institution förbereder även
material och instruktioner för skolor, t.ex. utbildningsprogrammen för barn
med speciella utbildningsbehov, instruktioner för bedömning av integrerade
elever. Den psykologiska forskningen utförs av forskningsinstitutet för
barnpsykologi och avdelningen för psykologi inom den pedagogiska
fakulteten i Bratislava.
Det finns ett ganska väl etablerat nätverk av institutioner för social service i
Slovakien där fysiskt och/eller mentalt funktionshindrade har möjlighet att
förbättra sin livssituation. Generellt sett är institutionerna indelade i fyra
grupper:
• Institutioner för social service för barn och ungdom med specialbehov
(51 totalt, 39 statliga och 12 övriga)
178

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
• Institutioner för social service för barn och vuxna med specialbehov
(29 totalt, 27 statliga och 2 övriga)
• Institutioner för social service för vuxna med specialbehov (68 totalt, 58
statliga och 10 övriga)
• Skyddade bostäder (5 totalt och 4 övriga)
Av detta framgår att antalet institutioner som finansieras av staten (125 totalt)
är mycket större än antalet institutioner som finansieras privat (28 totalt).
Detta är naturligtvis ett arv från den kommunistiska regimen där privata
initiativ avvisades. Å andra sidan, är det totala antalet institutioner ganska
högt jämfört med antalet invånare i Slovakien (cirka 5 miljoner).
Det finns två stora institutioner, i Kosice och Bratislava. Sociala servicehuset i
Kosice med tillhörande skolor (förskola, grundskola, specialgrundskola,
yrkesskola och affärsskola) byggdes 1970 för barn med
funktionsnedsättningar. Uppdraget för institutionen är att garantera komplex
rehabilitering och vård för barn och unga människor som inte kan klara sig
själva på grund av sitt funktionshinder och för vilka familjen, på av olika skäl,
inte kan säkerställa korrekt vård. Barnen (214 totalt) är antingen mentalt eller
fysiskt funktionshindrade och många av dem kräver vård dygnet runt.
Poängen är att den slovakiska lagen tillåter vård av barnen på institutionen
tills de är 25 år gamla. Följaktligen måste de olika stödtjänsterna under resen
av livet utvecklas i samhället genom projekt, NGO, föreningar, etc.
För att korrekt analysera den aktuella situationen i Slovakien vad gäller
medborgarrätt för människor med specialbehov, får vi inte glömma att det
senaste årtiondet i Slovakien har varit ett årtionde med ökande aktivitet i hela
samhället för att förbättra livsvillkoren för människor med funktionshinder
vad gäller ytterligare integrering i samhället och större serviceutbud. Som ett
resultat av detta har också en mängd föreningar, NGO och projekt bildats. De
viktigaste är följande:
Slovakiska humanitära rådet
(http://www.changenet.sk/org/shr): Slovakiska humanitära rådet bildades
1990. Det är det nationella frivilliga centret för humanitära organisationer och
välgörenhetsorganisationer, medborgarrättsorganisationer och stiftelser som
agerar inom det sociala fältet. Dessa organisationer erbjuder hjälp, tjänster,
vård, rådgivning och genomför olika aktiviteter för att gynna socialt
missgynnade och personer med funktionshinder. Rådet erbjuder praktiska,
metodiska, samordnade tjänster samt informationstjänster till de
frivilligorganisationer som är medlemmar. Rådet delar ut bidrag till viktiga
humanitära projekt, organiserar specialseminarier och workshops, publicerar
en specialtidskrift och firar årligen den internationella frivilligdagen och de
fysiskt funktionshindrades dag. Rådet delar även ut utmärkelsen Årets gåva,
etc.
179

ACTIVE-PROJEKTET
Alliansen för organisationer för funktionshindrade i Slovakien
(http://www.zutom.sk/aozpo): Alliansen för organisationer för
funktionshindrade i Slovakien skapades som samordningsorgan för att främja
rättigheterna och intressena för dessa personer i Slovakien i alla
parlamentsorgan och andra statliga organisationer. Målet för den
gemensamma verksamheten är att aktivt bedriva och skapa lika villkor och
möjligheter enligt de internationella mänskliga rättigheterna som accepterats
av medlemsstaterna i FN. Alliansen är en medlemsorganisation i Disabled
People International (DPI - Internationella organisationen för
Funktionshindrade Människor) och Rehabilitation International (RI -
Internationell rehabilitering). Huvudverksamheten är följande:
• utbyta information mellan organisationer för funktionshindrade,
övervaka den faktiska situationen för dem, skapa en databas om dessa
personer i Slovakien
• främja rättsintresset för personer med funktionshinder via deputerade
i parlamentet och samarbete vid förberedelser av lagförslag för
regeringsorgan
• rådgivnings- och medlingstjänster till institutioner som arbetar inom
området, organisera kampanjer med syftet att vända sig till allmänheten
och skapa en miljö utan hinder, deltaga i beredningen av det nationella
programmet för aktuella förutsättningar för integrering av
funktionshindrade i samhället, etc.
Föreningen för fysiskt funktionshindrade ungdomar
(http://www.ztpm.mladez.sk/): Föreningen för fysiskt funktionshindrade
ungdomar bildades med syftet att integrera dessa människor i det vanliga
samhället, att propagera för jämlikhet i arbetslivet för funktionshindrade och
icke funktionshindrade människor, förbereda och organisera sport- och
kulturaktiviteter samt sociala aktiviteter för fysiskt och mentalt
funktionshindrade ungdomar, att rådgöra om hur man hittar anställning samt
om hur man skapar en säker arbetsmiljö. De viktigaste verksamheterna är
personlig assistans, ParaOlympics, hippoterapi, etc.
Flera europeiska projekt inom fältet specialundervisning och för att främja
denna målgrupps behov har utförts och utförs fortfarande i Slovakien, t.ex.:
• Copernicus LEARN-ED – -”Learning and Educational Access using
Remote Networks - Enabling the Disabled” (Lärande och
utbildningsmöjligheter med hjälp äv fjärrnätverk – möjligheter för
funktionshindrade)
• Socrates WELLDONE – ”Web Learning Environments for Disabled
People” (webblärmiljöer för funktionshindrade)
180

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
• Socrates M.O.I.S.E. – “Organizational Model of Services for Persons
with Special Educational Needs” (organisationsmodell för tjänster för
personer med speciella utbildningsbehov)
Sammanfattning:
1. Under det senaste decenniet har vi i Slovakien sett en ökande aktivitet i
hela samhället för att förbättra livssituationen för funktionshindrade
när det gäller att integrera dem i samhället och att främja deras
rättigheter och intressen.
2.. Vi märker fortfarande av arvet från den kommunistiska regimen som
förbjöd individuella aktiviteter. Den övergripande strategin byggde då
på segregationsprincipen.
3. En slutsats av ovanstående är att man bör lägga mer kraft på att främja
individuella aktiviteter för föreningar, NGO, projekt etc. Medborgarna
ska vara aktiva, de får inte bara förlita sig på statens stöd/tjänster. Det
finns fortfarande ett psykologiskt hinder som säger ”Det går inte”. Vi
bör också lägga märke till att procentandelen arbetslösa i Slovakien är
ganska hög (upp till 20 %).
4. Ett ganska lovande sätt att främja integreringen av funktionshindrade
människor i det vanliga samhället genom att bilda olika stödtjänster
genom hela livet skulle kunna vara användning av IT, t.ex.
specialiserade webbsidor, lärcentra etc.
Peter Kosc, Tekniska Universitetet i Kosice
181

ACTIVE-PROJEKTET
Situationen för funktionshindrade i Sverige
Omkring 21 % av den svenska befolkningen säger sig ha någon form av
funktionshinder. Det innebär att det finns omkring 1,8 miljoner människor
som har någon form av funktionsnedsättning.
I Sverige har var femte person mellan 16 och 64 år ett funktionshinder, medan
var tionde person har nedsatt arbetsförmåga. Majoriteten av att alla i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder har försämrad arbetsförmåga. Nästan 30 %
av svenska Arbetsmarknadsverkets utgifter för arbetsmarknadspolitik satsades
på särskilda åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga.
Kognitiva funktionshinder
”Kognitiv” hänförs till ”att förstå”, förmågan att förstå vad du ser och hör,
och att sluta sig till sociala fingervisningar och ”kroppsspråk”. Människor
med dessa problem kanske har svårt att lära nya saker, dra slutsatser från en
situation till en annan, och uttrycka sig själv med talat eller skrivet språk.
Kognitiva begränsningar kan uppstå vid vilken ålder som helst men de som
man möter hos människor i yrkesverksam ålder har troligen funnits sedan
barndomen; i så fall kan begränsningen ha påverkat livserfarenheter så väl
som skolutbildning. Eftersom behovet av stöd är ytterst individuellt är det
viktigt att ta tid för att lära känna personen och att strukturera sitt sätt att
handla därefter.
Kognitiv begränsning av varierande grad kan man ofta finna hos människor
som i skolan klassificerats som begåvningshindrade, mentalt
funktionshindrade, autistiska, flerhandikappade, eller som har fått diagnosen
huvudskada eller Down Syndrom. Det är emellertid viktigt att inte närma sig
en individ med förutfattade meningar när det gäller hans eller hennes speciella
förmågor. Alla som talar långsamt är inte kognitivt försämrade.
Vad är ett kognitivt funktionshinder?
· Kognitiva funktionshinder inkluderar begåvningshinder och andra
utvecklingshandikapp som autism, svår och ständig mentalsjukdom,
traumatisk hjärnskada, stroke och Alzheimer’s sjukdom;
· Kognitivt funktionshinder medför intellektuell prestation under
genomsnittet och begränsningar i adaptivt uppförande;
· Kognitivt funktionshinder kan uppstå vid eller före födseln, som
nyfödd eller under den period som man utvecklas upp till 21 års ålder,
under det vuxna livet eller när man blivit gammal;
182

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
· Vi lever i ett samhälle där vi är starkt beroende av att fungera kognitivt:
att få och planera våra tankar och handlingar, tolka subtila sociala
signaler, hantera nummer och symboler;
· Våra intellektuella och kognitiva mönster är ytterst personliga, och det
gäller också dem, som har kognitiva funktionshinder.
I ACTIVE-projektet finns tre svenska partners som arbetar med de tre
följande grupperna:
a. Förvärvade hjärnskador
b. Begåvningshinder
c. Afasi
Förvärvade hjärnskador:
50 000 – 60 000 personer varje år drabbas av någon slags hjärnskada.
· Stroke (hjärninfarkt och hjärnblödning): omkring 25 000 – 30 000
skadade varje år.
· Traumatiska hjärnskador: omkring 25 000 varje år
· Tumörer: omkring 1 000 skadade varje år
· Skador p g a syrebrist (anoxi): omkring 350 varje år
· Skador orsakade av lösningsmedel: omkring 450 varje år
· Skador p g a infektionssjukdomar: omkring 100 varje år
Funktionsstörningar, p g a hjärnskador, kan delas i fyra
kategorier:
1)Perceptuella
Här är signalerna från omgivningen runt den skadade och/eller från hans
egen kropp störda som en följd av skadade nerver. Det kan gälla
synstörningar, hörselnedsättningar, balansrubbningar, smärtförnimmelser,
reaktion vid beröring etc. Detta kan också påverka kroppens
perceptionsförmåga och orsaka störningar i förmågan att integrera
sinnessignaler (visuella, balans, hörsel, temperatur etc.).
2) Motoriska
Olika slags förlamningar, ataxi, apraxi – fysiska försämringar eller störning
när det gäller att dirigera och utföra kroppsrörelser.
3) Kognitiva
Betraktas ofta som ”osynliga” funktionshinder av vanligt folk, men nog så
problematiska för den drabbade. Denna kategori innefattar språkliga
funktionshinder som afasi, minnesstörningar, störningar i observations- och
183

ACTIVE-PROJEKTET
koncentrationsförmågan, sömnlöshet, initiativlöshet, oförmåga att inse sina
egna problem, omdömeslöshet.
4) Känslomässiga
Störningar i de emotionella funktionerna, med svängande känslor, oförmåga
att kontrollera sina känslor och impulser. Detta kan allvarligt förändra en
persons uppförande och människor i den skadade personens omgivning kan
uppleva en förändrad personlighet.
Exempel: depressioner, aggressivitet, mani, brist på impulskontroll,
hämningslöshet, känslomässiga störningar och förlorad självkänsla.
Det är svårt att uppskatta antalet människor som har någon slags förvärvad
hjärnskada. Det finns ingen bra statistik att förlita sig på. Men förmodligen
mer än 50 000 prsoner lider av svåra störningar p g a hjärnskada och finner
det svårt att hantera sin situation utan hjälp från släktingar och samhället.
Begåvningshinder
Omkring 0,4 % av den svenska befolkningen har någon form av
utvecklingsstörning, vilket är omkring 38 000 personer. I Sverige använder vi
den administrativa definitionen: De som gått i särskola (för
begåvningshindrade barn och ungdomar) eller sysselsätts genom LSS (SFS
1993:387). Om samma psykologiska definition använts som i USA, där en IQ
under 70 anses vara en utvecklingsstörning hade siffrorna varit 2 – 3 %, 180
000 – 270 000 personer.
Det finns en stor olikhet hos människor med utvecklingsstörning, som
innefattar de som kan leva i samhället med endast mindre hjälp eller stöd till
dem som behöver total omvårdnad i hela det dagliga livet. WHO
(Världshälsoorganisationen) har utarbetat en fyrgradig skala med hänsyn till
sociala funktioner, förmågan att anpassa sig och intelligensprofil. I praktiken
används oftast tre nivåer.
· Personer med lätta begåvningshinder – 8 600 personer (24 %)
· Personer med medelsvåra begåvningshinder – 12 000 personer (34 %)
· Personer med allvarliga begåvningshinder – 17 800 personer (41 %)
Antalet män med begåvningshinder har alltid varit lite större än bland
kvinnor. Det är en skillnad på omkring 6-7 % mellan könen.
Afasi
Afasi är ett språkligt funktionshinder. Afasi associeras ofta med talsvårigheter.
Det är en språkstörning p g a en skada i hjärnan. Men det finns ingen
184

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
homogenitet i de förlorade funktionerna; det finns olikheter i afasi som man
måste ta hänsyn till. Förmågan att förstå vad du hör, förmågan att tala, att
läsa, att skriva och räkna kan vara påverkade antingen var för sig eller alla
tillsammans. En hjärnskada som orsakat afasi medför i många fall både fysiska
problem såsom synfältsbortfall, ensidig förlamning, känselbortfall och
kognitiva svårigheter.
Mer än 8 000 personer i Sverige får varje år afasi pga. någon slags hjärnskada.
Det totala antalet afatiker i Sverige är svårt att uppskatta.
Politisk situation och lagar
Den svenska riksdagen har beslutat att handikappolitiken skall ha följande
mål på det nationella planet.
En kommunal gemenskap med stor variation på basnivå så att kommunen gör
det möjligt för funktionshindrade i alla åldrar att till fullo delta i vardagslivet
och skapar likvärdiga levnadsförhållanden för flickor och pojkar, kvinnor och
män med funktionshinder.
Att integrera och genomföra de funktionshindrades perspektiv i samhällets
alla sektorer har prioritet för att skapa ett tillgängligt samhälle och för att
förbättra behandlingen av dem.
Riksdagen godkände regeringens lagförslag, som säger att den
funktionshindrade har rättighet till att få sin rätt säkrad. Om samhället inte
ser till att den funktionshindrade får sin rätt kan han föra saken inför
domstol. Det har länge funnits behov att lösa problemet med landstinget de
lokala myndigheterna som trotsar lagarna. Dessa lagar ger varje enskild person
med funktionshinder rätten till aktivitet i enlighet med LSS (SFS 1993:387)
och lag för social service.
Riksdagen avgav fyra tillkännagivanden till regeringen
1. Det första innehåller krav på tillgänglighet och tillämplighet i
lagstiftningen. Regeringen har som uppgift att vidta tillräckliga åtgärder
att använda mot dem som inte lever upp till lagens krav.
Tillgängligheten för funktionshindrade till transportmöjligheter måste
observeras och förbättras. När så inte sker bör regeringen fundera på
och analysera olika möjligheter till sanktioner.
2. Lagstiftningen som gäller olaglig diskriminering måste ses över med
tanke på tillgänglighet för funktionshindrade.
185

ACTIVE-PROJEKTET
3. Det nya systemet för statligt stöd till handikapporganisationer kan
skapa betydliga problem för några organisationer, t ex de mindre
organisationer som inte kan leva upp till kraven att få statligt stöd enligt
det nya systemet för stöd.
4. Den ekonomiska situationen för funktionshindrade, t ex när det gäller
avgifter för sjukhusvistelse och mediciner, hemhjälp, transporter etc.
Svenska lagar som handlar om livet för de funktionshindrade
i samhället
Möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar att få stöd från
samhället definieras huvudsakligen i Socialtjänstlagen (SOL, från1 januari
1982), Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL, från 1 juni 1986) och Lagen för
särskilt stöd för personer med funktionshinder (från 27 maj 1993)
Vid samma tidpunkt upphävdes lagen om stöd för begåvningshindrade från
1986 och lagen om inackorderingshem för psykiskt sjuka från1965.
SOL (SFS 2001:453)
Socialtjänstlagen (SOL) omfattar alla i samhället och är en s k ramlag. Det
betyder att den tar upp målet för verksamheten utan att slå fast detaljer. Den
är formulerad så att den kan ändras så snart som tiden och behoven förändras.
Från § 1: Socialnämnden i samhället skall på demokratins och solidaritetens
grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i
levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhället.
5 Kap § 7: Socialnämnden skall verka för att människor av fysiska, psykiska
eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att
delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull
sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes
behov av särskilt stöd.
Den 1 juli 1993 gjordes följande tillägg:
5 Kap § 8: Socialtjänsten skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena
i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i
sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa
områden.
Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och
psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med
landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.
186

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
HSL (1982:763)
Hälso- och Sjukvårdslagen är också en ramlag som omfattar alla i samhället
särskilt när det gäller hälsa och medicinsk omvårdnad. I förbindelse med
tillkomsten av LSS fick HSL ett supplement.
I § 3a står bland annat: Landstinget skall erbjuda dem som bor inom dess
område
1) Habilitering och rehabilitering.
2) Hjälp för funktionshindrade, och
3) Tolkstöd för vardaglig tolkning för personer som är döva sedan
barndomen, dövblinda, vuxendöva och nedsatt hörsel.
LSS (1993:387)
Lagen om särskilt stöd för personer med speciella fysiska funktionshinder
beslutades den 27 maj 1993.
I enlighet med ett beslut i riksdagen är följande bestämt:
Inledande bestämmelser
Stycke 1. Denna lag innehåller bestämmelser om åtgärder för särskilt stöd för
dem:
som är begåvningshindrade, autistiska eller tillstånd liknande autism, som har
betydande och permanent intellektuell funktionsnedsättning efter förvärvad
hjärnskada, nedsättning orsakad av yttre våld eller fysisk sjukdom, eller som
har annan bestående fysisk eller mental funktionsnedsättning som inte beror
på normalt åldrande och om dessa försämringar är betydande och orsakar
avsevärda svårigheter i det dagliga livet och, följaktligen, kräver mycket stöd
och service.
Regeringen garanterar att kommunen eller landstinget skall stödja dessa
grupper med aktiviteter och hjälp så att de kan delta i samhällslivet.
187

ACTIVE-PROJEKTET
Datoranvändning
Enligt Gunnar Smidemans undersökning med jämförelse mellan 3 olika
åldersgrupper och 3 grader av funktionshinder när det gäller att använda
datorer.
100%
Internetanvändning
Enligt Gunnar Smidemans undersökning med jämförelse mellan
funktionshindrade och icke funktionshindrade när det gäller databaserade
aktiviteter.
E-mail
61% av befolkningen utan funktionshinder använder e-mail, jämfört med 27%
av de svårt/medelsvårt funktionshindrade och 44% av de lätt
funktionshindrade.
Fredrik Hollsten, Kristinehamns Folkhögskola KPS
188
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
94% 91%
73%
Diskussion
e-handel
Spel
Musik
Bankärenden
Samhällsinformation
46%
74%
65%
7%
10%
11%
11%
21%
13%
24%
16-39 år 40-59 år 60-79 år
15%
14%
17%
17%
22%
26%
28%
42%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Icke funktionshindrade Funktionshindrade
Svårt/medelsvårt
funktionshinder
Lindrigt funktionshinder
Inget funktionshinder

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
189

ACTIVE-PROJEKTET
Situationen för funktionshindrade i Österrike
(baserat på rapporten om situationen för funktionshindrade i Österrike, daterad
mars 2003 av det österrikiska federala ministeriet för social trygghet och äldre)
Den österrikiska lagstiftningen har inte ett övergripande begrepp för
funktionshindrade. Följaktligen finns det inte några exakta data om antalet
människor med funktionshinder i landet. Den österrikiska policyn gällande
denna målgrupp har som riktlinjer för nödvändiga åtgärder och strävanden en
sorts ramdefinition som lyder på följande sätt:
”Funktionshindrade är personer i alla åldrar som inom ett viktigt område för
relationer har en fysisk, mental eller psykologisk funktionsnedsättning till en
betydande grad på en bestående sätt. På samma sätt hör till denna grupp de
människor som hotas av att bli funktionshindrade inom en överskådlig
framtid. Livsviktiga områden för sociala relationer är speciellt sektorerna
utbildning, skola, förvärvsarbete, fast anställning, kommunikation, boende
och organisation av fritiden.”
Vad beträffar antalet personer med funktionshinder beror svårigheten att ange
exakta siffror på det faktum att den grupp som hänvisas till är mycket
heterogen, full av betydande skillnader inom gruppen. Om man ser till den
subjektiva uppfattningen och insikten hos befolkningen som referenspunkt
visar det sig att mer än två miljoner (29,9 %) betraktar sig själva som fysiskt
arbetsoförmögna, nästan var fjärde österrikare anger att han/hon lider av en
kronisk sjukdom. Om man jämför detta med uppskattningen av den
europeiska nivån, kan man säga att Österrike - jämförbart och liksom övriga
länder i EU – har cirka 10 % funktionshindrade människor i befolkningen.
Mer än 0,6 % av den totala befolkningen, cirka 48 000 personer enligt
experterna, måste betraktas som inte helt mentalt friska, cirka 80 000 personer
(1 % av befolkningen) betraktas som psykiskt funktionshindrade.
Trots att inga tillförlitliga och giltiga siffror finns om antalet
funktionshindrade, kan man med viss säkerhet anta att det är förknippat med
en förhöjd risk för fattigdom att ha en funktionsnedsättning. Detta gäller
speciellt i kombination med total eller partiell oförmåga att arbeta. På grund
av den låga utbildningsnivån tenderar dessa personer att arbeta i
låglönearbeten inom ekonomisektorn, även i de fall då funktionshindret inte
är kopplat till ett stort behov av vård eller inte utesluter förvärvsarbete. Som
en följd av detta ligger medelinkomsten under medelinkomsten för icke
funktionshindrade.
190

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
Socialpolitiska åtgärder
En viktig influens för dagens oemotsagda övertygelse om att staten har
ansvaret för att stödja de funktionshindrade i sin önskan om (re-)integrering
och inte får behandla dem som mottagare av allmosor har sina rötter i
effekterna av första världskriget: i slutet av detta krig fanns det tre miljoner
sårade i det som var Österrike-Ungern. Den unga Österrikiska Republiken
skapade handikapplagar 1919 och 1920 som tvingade företag – beroende på
storlek – att anställa människor med funktionshinder. Dessa lagar införde
skyddsreglering av lön och avsked och innehöll även regler om
yrkesutbildning. Efter andra världskriget blev målgruppen för dessa
rehabiliterings- och integreringsåtgärder större. Åtgärderna riktade sig mot
skadade från krigen, men även offer för politisk förföljelse och personer som
drabbats av olycka på arbetet. Fram till 1969 utvecklades dessa principer
ytterligare och ledde för första gången till en generell lag om anställning av
funktionshindrade som gäller för alla människor med funktionshinder,
oavsett sorten och omständigheterna för funktionsnedsättningen.
En annan milstolpe i lagstiftningen var handikapplagen som kom 1990 och
som påbjöd instiftandet av en rådgivande kommitté för funktionshindrade
som skulle ha en rådgivande funktion i alla relevanta ärenden gällande
handikappolitik. Detta gav i viss utsträckning ett direkt inflytande för de
drabbade personerna. Dessutom fastställde man år 1992 att intentionen var att
integrera de funktionshindrade som fullt ansvariga i alla sektorer i livet – från
och med nu uppfattades handikappolitiken som en viktig och omfattande
samhällsuppgift. Denna ändring av inställningen visade sig från 1993 bland
annat i stegvisa förbättringar av lagen om utbildning och skolgång som
tillhandahöll möjligheterna att undervisa barn med funktionshinder samtidigt
med icke funktionshindrade barn – först av allt på lågstadiet, senare mellanoch
högstadiet. Statistiska data visar en klart godtagbar utveckling som utan
tvivel går att utveckla ytterligare: Under skolåret 1994/95 undervisade 29 % av
lågstadieskolorna 3 481 elever med behov av specialpedagogiska åtgärder
tillsammans med icke funktionshindrade barn. Dessa siffror steg under 2001/
02 till 47,4 % för lågstadieskolor med 6 365 elever. På mellan- och
högstadieskolorna fick integreringsåtgärderna ett något bättre fäste. Under
1994/95 integrerade 21,3 % av skolorna 1 250 funktionshindrade elever, 2001-
2002 integrerade 70,6 % av skolorna 7 313 barn och ungdomar i klasserna. För
närvarande finns det inte någon ökning i integreringen i skolorna, vilket
kritiserats av handikapporganisationerna.
Ännu en extremt viktig åtgärd, som utfärdades 1993, var den allomfattande
reformen av det förebyggande vårdsystemet. Viktade behovsorienterade
vårdpengar infördes som säkrade den lagliga rätten till dessa vårdpengar
oberoende av inkomst och kapital och orsaken till vårdbehovet. På senare år, i
191

ACTIVE-PROJEKTET
synnerhet sedan Österrike gick med i EU, har frågorna om lika rättigheter
och behandling samt det konstitutionella skyddet mot diskriminering fått
större betydelse. Därför godkändes följande ändring av den österrikiska
konstitutionen år 1997:
”Ingen ska behöva lida för sitt funktionshinder. Republiken … åtar sig att
garantera lika behandling av funktionshindrade och icke funktionshindrade
människor inom alla områden av det dagliga livet.”
I februari 2003 utfärdade den österrikiska nationalförsamlingen det framtida
”Utarbetning av lagen om lika behandling av funktionshindrade genom
inblandning av insatta experter”. Denna integrering har varit ett långsiktigt
krav som olika handikapporganisationer krävt. De vill ha en lag som
ovillkorligen etablerar åtminstone de tydligaste behoven och rättigheterna och
ger möjlighet till att bestraffa diskriminering. Ett annat viktigt krav från
handikapporganisationerna, vilket de kräver ska ingå i lagen om lika
behandling, är en explicit etablering av rättigheten till fullständig utbildning i
hela grundskolan, även yrkesskolor i närheten av den funktionshindrades
hemort.
Utsikter för arbetsmarknaden
Procentandelen funktionshindrade människor av det totala antalet arbetslösa
uppgår till 16,54 % år 2000. Detta betyder att var sjätte arbetslös är
funktionshindrad. Den största delen av dem som registrerats som arbetslösa
med funktionsnedsättningar var fysiskt funktionshindrade (cirka 80 %), cirka
15 % var psykiskt funktionshindrade och 1 % hade sensoriska nedsättningar.
Den blygsamma procentandelen människor med mentala funktionshinder på
cirka 3-4 % kan tillskrivas det faktum att denna grupp människor till stor del
är totalt utesluten från arbetsmarknaden. Man kan med viss säkerhet
framhålla att de procentandelar som nämnts ovan inte har ändrats i någon
större utsträckning sedan det totala antalet arbetslösa har stigit avsevärt på
senare år. Det uppskattade antalet ej registrerade människor med
funktionshinder har sannolikt inte gått ner under denna period.
Det fundamentala problemet har bestått, trots att den österrikiska regeringen
har infört vissa främjande åtgärder. Hösten 2000 infördes ett aktivt
arbetsmarknadsinitiativ på kort sikt för personer med funktionshinder och
tusen miljoner österrikiska schilling (= 7,2 miljoner euro [ung. 65 140 000
kr]) delades ut årligen till detta ändamål. Tre problemområden för den svåra
situationen för människor med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden
namngavs vilka har ett akut behov av åtgärder och har det fortfarande:
• Komma in på och återgå till den öppna arbetsmarknaden
• Säkra hotade arbetsplatser
• Integrering av personer med speciella svårigheter på arbetsmarknaden
192

3B SITUATIONEN FÖR FUNKTIONSHINDRADE
I detta avseende framhävdes förbättringen av möjligheterna till informationsoch
kommunikationsteknik för människor med funktionshinder samt den
aktuella nödvändigheten att hitta en bra lösning för boende. Men inga
definitiva resultat av respektive strävanden har dokumenterats ännu så länge.
Integrering av vuxenutbildning
Behovet av utbildning och kunskap hos dessa personer är inte enbart inriktat
på arbetsmarknadspolitiskt korrekta åtgärder, utan sträcker sig bortanför det,
mot allmänna utbildnings-, vidareutbildnings och
påbyggnadsutbildningskurser för den specifika målgruppen. Under en ganska
lång tid har den liberala och allmänna vuxenutbildningssektorn varit aktiva
med att uppfylla detta behov. De kurser som erbjuds är utformade från första
början för de specifika behov som målgruppen har och anpassas efter de
aktuella deltagarna. Dessa kurser erbjuder möjlighet att gottgöra för eller
fräscha upp skolkunskaperna, att delta i kurser i personlig utveckling och
yrkesutbildning och att delta i kurser för att upptäcka och utforska nya
former av fritidsaktiviteter.
Ett pilotprojekt som finansierades av Österrikiska nationalbanken skapade de
nödvändiga förutsättningarna för detta arbete. Projektet gjorde det möjligt för
mer än 70 kursledare inom vuxenutbildningen att få information, rådgivning,
handledning och utbildning i ämnet ”integrering av personer med
funktionshinder i vuxenutbildningen”. Ur detta växte institutionen
”Pedagogisk assistans – information, rådgivning och coaching för
yrkesutbildning för människor med funktionshinder” fram. Denna institution
är tänkt att vara till förfogande som ett stödinstrument för funktionshindrade
parter och för andra intresserade individer. Avslutningsvis kan ett pågående
projekt kallat ”mo.bi.le – modeller för utbildning och lärande för personer
med funktionshinder” nämnas. Detta projekt handlar om utveckling av
utbildningsmaterial och om konceptet för utbildning av vuxenutbildare med
fokus på datorbaserad inlärning.
LERNFELD SPRACHE
193

194

BILAGA
Projektdeltagarnas profiler
195

BILAGA
Lernfeld Sprache/Learning Orbit Language
Lernfeld Sprache är en sammanslutning av ett litet team av specialister med
mångårig erfarenhet från olika relevanta arbetsområden: lingvister och
samhällsvetare; författare av facklitteratur och bokförläggare; redaktörer och
översättare.
Kärnan i vårt arbete utgörs av övertygelsen om att idag är kunskap viktigare
än någonsin för självförverkligandet och arbetsinriktningen. Vi vill bidra till
mer genomtränglighet när det gäller tillträde till kunskap, till
utbildningserbjudanden och –institutioner – även för personer vars sociala
och hälsomässiga funktionshinder gör det svårt för dem att delta i det sociala
och yrkesmässiga livet.
Lernfeld Sprachet språk betonar enskild och flexibel tillgång till kunskap,
forskar i behoven hos eleverna och elevgrupperna vetenskapligt. Med
utgångspunkt i detta utvecklar vi material och handledningserbjudanden.
Forsknings- och utbildningsverksamheten hör till vårt arbete liksom
forskningsarbetet om lämpliga lärresurser. Denna verksamhet erbjuds
individer, institutioner och företag.
Lernfeld Sprache erbjuder seminarier och workshops, organiserar dem och
samarbetar med institutioner som är intresserade av individualiserade lärstilar
och av arbete med språk och texter. Vi genomför alla typer av textprojekt,
utformar publikationer av/för konstnärer och vetenskapsmän.
Lernfeld Sprache samarbetar i en rad transnationella EU-projekt.
Ett urval av våra tjänster
Tvärvetenskapliga forskningsprojekt
• om sambandet mellan kunskapsinhämtning och spårkinlärning
• om öppet lärande och nya media
• om inlärningsteorier och informationsbehandling
Leverans av material/utformning av material
• utveckling av åskådnings- och presentationsmaterial
• erbjudanden om anpassat och standardiserat lärande för vuxna, för
självstudier och självständigt lärande, även ytterligare stödtjänster för
handledare
• utformning av de kunskapsdatabanker som krävs med länkar och
hypertext som navigeringshjälpmedel
196

PROJEKTDELTAGARNA
Resurser
• anskaffning av specialmaterial av hög kvalitet från olika
kunskapsområden
• tillhandahållande av material och kunskap om studietekniker
• hänvisning till och rekommendationer av en lång rad media
Samordning/förmedlingsrådgivning/handledning/
projekthantering
• handledning för material- och textbaserad inlärning
• erbjudanden om interaktiv handledning för utvärdering av den
personliga kompetensnivån
• metodisk och personinriktad handledning i skrivaktiviteter och -
uppgifter
• vägledning för all sorts skrivfärdigheter och –metoder samt för lärande
av hur man använder skriv- och studietekniker
• anskaffning av specifika navigeringsinstrument
• utformning av individualiserade kursplaner
• vägledning och innehållsrådgivning för utveckling av
åskådningsmaterial för projektarbete
• stöd vid riskhantering och i konfliktslösningsstrategier
Kontakta:
Lernfeld Sprache
Sanettystr. 4/15
A-1080 Vienna
Österrike
E-post: lernfeld.sprache@chello.at
197

BILAGA
Kristinehamns folkhögskola, KPS
· Skolan har ungefär 300 kursdeltagare
· Personalen består av ungefär 60 personer
· Skolan är en del av Landstinget i Värmlands verksamhet
· Skolan har en politiskt vald styrelse
· Kristinehamn har ungefär 25 000 innevånare och ligger i sydöstra
Värmland vid Vänern.
· Deltagarna har skiftande bakgrund och är mellan 18 och 90 år
· I enlighet med de stadgar skolans styrelse fastställt erbjuder skolan
utbildning för utsatta grupper: personer med låg utbildning,
funktionshinder och arbetslösa.
Kristinehamns folkhögskola, KPS, inriktning är:
· Fritidsledarutbildning med inriktning på att jobba med
funktionshindrade
· Läs- och skrivkurser för personer med dyslexi
· Förvärvade hjärnskador
· Danskurs
· Danshandledarkurs
· Användandet av IT i den pedagogiska processen
Skolans historia
Kristinehamns Praktiska Skola (KPS) grundades 1878. Sedan dess har olika
former av utbildning bedrivits. Redan från starten har metodiken och
pedagogiken haft folkhögskolekvalitéer. Folkhögskolan startade 1979 som en
filial till Molkoms folkhögskola, men har sedan 1980 varit en egen
folkhögskola.
Kursutbud
Allmänna kurser
Allmän medborgerlig bildning: de allmänna kurserna finns i tre nivåer. I
grundkurs tre kan deltagarna välja mellan fem olika profiler:
· Allmän, vilken innehåller samma typ som de 2 tidigare nivåerna.
· Europaprofil, där de ämnen som ger profilen är europarelaterade studier
i historia, geografi, kultur och idéhistoria. Ämnen läses tillsammans i
teman.
· Natur- och miljöprofil, där de ämnen som ger profilen är natur- och
miljörelaterade. Ämnen läses tillsammans som teman.
· IT-profil, profilämnen är datorkunskap och matematik. Ämnen läses
tillsammans som teman.
198

PROJEKTDELTAGARNA
· Barn och tonårsprofil, profilämnen är pedagogik, psykologi, fritid,
barnlitteratur, barndans, musik, bild och form samt drama. Ämnen
läses tillsammans som teman.
Alla kurserna kan läsas för att få behörighet till universitet och högskola.
Danskurser
Danskursen: Målet är att öka intresset för dans, att ge en bra grundutbildning
i olika tekniker av konstnärlig dans.
Danshandledarkursen: Att öka kvalitén på dansutbildning överlag, att ge
deltagaren en bättre självsäkerhet som dansinstruktör för amatörer och att
öka förståelsen för dans som konstart.
Fritidsledarutbildningen
Inriktar sig på att arbeta med personer med funktionshinder. Yrkesutbildning
för att arbeta som fritidsledare.
Kurser för synskadade
Kurs för äldre med synskador, att lära dem att hantera sin synnedsättning i
vardagssituationer.
Kurs för heminstruktörer, som hjälper synskadade i deras hem.
Övriga kurser för funktionshindrade
Kurser för funktionshindrade och arbete med funktionshindrade.
· Järngänget: kurs anpassad för personer med förvärvade hjärnskador
förberedande utbildning för fortsatt utbildning eller återgång till
sysselsättning. Datorer används som pedagogiskt verktyg i
undervisningen, både som stöd och som kompensatoriskt hjälpmedel.
Undervisningen är temabaserad.
· Stensta läs: kurs för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi,
studie- och yrkesförberedande. Datorer används som pedagogiskt
verktyg, både som stöd och kompensatoriskt. Delar av arbetet är
temabaserat. Vi erbjuder även en individuellt anpassad distanskurs.
· Personlig assistent: påbyggnadsutbildning för personer som redan har
utbildning inom något vårdyrke. Kursen blandar teori med praktik om
olika funktionshinder.
· Quo Wadis: kurs för whiplashskadade.
· Hälsa och stress: kurs för personer som varit långtidssjukskrivna pga.
stressrelaterade sjukdomar t.ex. utbrändhet.
199

BILAGA
Kortkurser
Samverkanskurser tillsammans med föreningar och fackliga organisationer.
Uppdragsutbildningar
Anpassade kurser för olika intressenter.
Distansutbildning
På dina villkor: Distansutbildning på halvfart som löper över
sexveckorsperioder. Kommunikationen sker över First Class. Deltagarna
måste ha tillgång till Internet.
Ämnen som läses under 2002/2003 är:
· Datakunskap, med möjlighet att ta ECDL-kort
· Engelska
· Svenska
· Samhällskunskap
· Matematik
· Spanska för semestern
· Projektmetodik
· Gör dig hörd (sökande med reumatism har förtur)
Skolans fem övergripande målsättningar
Frihet
Vi är inte bundna av centrala planer. Varje kursdeltagare fastställer målen för
studierna tillsammans med respektive lärare.
Helhetssyn
Vår strävan är att se hela människan och inte bara till kunskap och fakta.
Därför bryter vi ibland lektionerna med skapande verksamhet, kulturella
inslag och studieresor.
Samverkan
Du kan påverka studiernas uppläggning och innehåll. Vi anstränger oss för att
möta varje kursdeltagare på den kunskapsnivå där han/hon befinner sig. Vi
arbetar i små grupper.
Kompetens
Dina tidigare kunskaper och erfarenheter är viktiga inslag i undervisningen.
Alla kursdeltagare är berättigade till intyg eller omdöme efter genomgången
kurs.
Flexibilitet
genomsyrar verksamheten. Lärarnas erfarenheter och kompetens skall kunna
tillgodose snabbt uppkomna behov av utbildning.
200

Kontakt:a:
Kristinehamns folkhögskola
Strömbergsgatan 15
S- 681 32 Kristinehamn
SWEDEN
Email: fredrik.hollsten@folkbildning.net
Email: fredrikh@kps.liv.se
PROJEKTDELTAGARNA
201

BILAGA
Tekniska universitetet i Kosice / Technicka
univerzita v Kosiciach
Tekniska universitetet i Kosice bildades 1952, men rötterna finns mycket
längre tillbaka i tiden. Idag har TU Kosice åtta fakulteter, cirka 12 000
heltidsstudenter och 700 doktorander. Nästan 900 lärare arbetar här och lika
många är anställda som forsknings- och administrationspersonal.
Följande fakulteter finns inom TU Kosice: Fakulteten för gruvdrift, ekologi
och geoteknologi, fakulteten för metallurgi, fakulteten för maskinlära,
fakulteten för elektroteknik och informatik, fakulteten för väg- och
vattenbyggnad, fakulteten för ekonomi, fakulteten för fabriksteknik och
fakulteten för konst.
TU Kosice uppfyller en lång rad utbildningsbehov, inte bara i Östslovakien,
utan i hela Slovakien och Centraleuropa, eftersom det är det enda centrat för
utbildning och forskning i detta område med mycket specialistkunskap. Det
fungerar i nära samarbete med andra universitet och med industriella
organisationer över hela landet.
Peter Kosc arbetar vid laboratoriet för teknisk industri, fakulteten för
elektroteknik & informatik. Under det senaste årtiondet var han inblandad i
flera europeiska utbildningsprojekt, han hade tjänsten som samordnare för
följande två projekt: Projektet WELLDONE – ”Web Learning Support
Environment for Disabled People” (supportmiljö för webbinlärning för
personer med funktionshinder), SOKRATES ODL, 56193-CP-1-98-1-SK-
ODL-ODL, 1998-2000.
Projektet STAMP – ”European Standards for Advanced Manufacturing
Technologies and Intellectual Property” (europeiska normer för avancerad
fabriksteknik och immateriell egendom), TEMPUS, IB_JEP-14092-1999,
1999-2001.
Kontakta:
Technical University of Kosice
Letna 9
04200 Kosice
Slovakiska republiken
Tel./fax: +421-55-6022281
E-post: Peter.Kosc@tuke.sk
202

PROJEKTDELTAGARNA
Huset för Social Service i Kosice / Domov socialnych
sluzieb Kosice
Huset för Social Service (DSS) i Kosice öppnades 1970. Det har kapacitet för
210 barn. DSS var ursprungligen avsett för fysiskt funktionshindrade barn
med normal psykisk utveckling. Så barnen fick intensiv sjukgymnastik. Sedan
1996 har DSS även en enhet för begåvningshindrade barn, med en kapacitet
för 30 boende.
Sedan 1999 har tjänsterna hos DSS förbättrats avsevärt. Enheten
tillhandahåller tjänster inom det sociala området, sjukvård, sjukgymnastik
och utbildning. Det är en av de två största institutionerna av sitt slag i
Slovakien. DSS erbjuder tjänster till de boende som är mellan 3 och 25 år
gamla. Vistelsen kan vara en dag, en vecka eller ett år. De boende kan delta i
förskola, grundskola och yrkesutbildning på olika nivå (t.ex.
skomakarutbildning).
Tillträde till skolan samt beslut om att lämna skolan avgörs av en kommitté
som består av direktören för DSS, läraren, läkaren, socialarbetaren och
huvudvårdnadshavaren. De boende har vanligen problem med
kommunikationen med och anpassningen till den befintliga sociala eller
arbetsmässiga omgivningen.
Beata Dordova är speciallärare vid DSS. För närvarande är hon är hon chef för
Avdelningen för specialundervisning.
Kontakta:
Domov socialnych sluzieb Kosice
Opatovska 97
04001 Kosice
Slovakiska republiken
Tel. +421-22-6740 517
E-post: hadit@pobox.sk
203

BILAGA
Avdelningen för informationsteknik och
elektroteknik, Universitetet i Salerno/Dipartimento di
Ingegneria dell’Informazione ed Ingegneria Elettrica
DIIIE - Dipartimento di Ingegneria dell’Informazione ed Ingegneria
(avdelningen för informationsteknik och elektroteknik) vid universitetet i
Salerno bildades 1994. Det skapades för att underlätta den kulturella tillväxten
inom olika tekniska områden och för att möjliggöra bättre samverkan mellan
industrin och forskningscentra som är placerade i området runt Salerno samt
med nationella och internationella centra, via intensivt samarbete mellan
forskare med liknande kulturell bakgrund. För närvarande är DIIIE aktivt
engagerad i forskningsverksamhet som innefattar de mest framstående
aspekterna av informationsteknik och elektroteknik:
• Tillämpad elektromagnetism
• Kommunikationssystemteknik
• Datavetenskapteknik
• Elektronik
• Elektroteknik
• Elektronisk mätning och instrumentanvändning
• Kraftelektronik
• Optik
Särskild uppmärksamhet ägnas utvecklingen av tillämpad forskning inom
fältet informationsteknik, elektronisk/elektrisk teknik och elektriska
installationer. Detta är också möjligt tack vare överenskommelser och
vetenskapligt samarbete med den lokala tillverkningsindustrin och även på
grund av aktivt och engagerat deltagande av avdelningens forskare i
vetenskaplig verksamhet. Från didaktisk synvinkel, hanterar DIIIE de
tekniska områdena inom universitetet i Salerno. Dess huvudsakliga didaktiska
verksamhet innefattar kurser som leder till examina inom elektronteknik,
men DIIIE är också inblandade i examina i väg- och vattenbyggnad, kemi,
maskin- och miljöteknik. Avdelningen är speciellt inblandad i att hantera
laboratorierna för datavetenskap vilka används av studenterna inom alla
tekniska linjer inom högskolan.
204

Kontakta:
Prof. Massimo De Santo
DIIIE –Università degli Studi di Salerno
Via Ponte Don Melillo 1
840 84 Fisciano (Salerno)
ITALIEN
E-post: desanto@unisa.it
Telefon: +39 89 964276
PROJEKTDELTAGARNA
205

BILAGA
Solviks Folkhögskola
Solviks Folkhögskola är en del av den fria vuxenutbildningen i Sverige
finansierad med statsbidrag. Skolan är nära knuten till Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen (EFS), en lekmannarörelse inom Svenska kyrkan. På
Solvik utförs vuxenutbildning för att göra det möjligt för cirka 170 elever per
år att antingen fortsätta till högre studier eller att aktivera och förbättra sitt
medborgarskap. Detta är huvudsakligen fokus för de grupper med
funktionshindrade deltagare som får utbildning på Solvik. Folkhögskolan har
haft mer än 20 års erfarenhet av arbete med människor med funktionshinder
av olika slag, både inom ”vinterkurserna” (normal skolutbildning) och inom
”sommarkurserna”, som speciellt vänder sig till människor med
inlärningssvårigheter och neuropsykiatriska funktionshinder. Skolan erbjuder
utbildning för människor med många typer av funktionshinder, bland annat
dyslexi, inlärningssvårigheter och neuropsykiatriska funktionshinder.
Skolan arbetar även med utbildning av personliga assistenter som i sitt arbete
kommer att stödja människor med funktionshinder och som behöver hjälp
med att hantera sin vardag. Detta arbete har breddat kunskapen och
expertisen hos personalen på Solvik.
Genom att ha deltagit i projekt om flexibelt lärande som finansierats av
Distansutbildningsmyndigheten i Sverige och efter att ha arrangerat flera
distanskurser i egen regi har Solvik samlat en hel del erfarenhet av öppet och
flexibelt lärande för personer med inlärningssvårigheter. Personalen, som
består av både lärare, handledare och personliga assistenter, utbildas
kontinuerligt för att uppfylla behoven hos dessa målgrupper. Genom
koordination av och deltagande i ACTIVE-projektet och genom arbetet med
handboken har personalen lärt sig mycket från andra projektdeltagare och tror
även att de har bidragit till att bredda kunskapen hos de andra
projektdeltagarna.
Kurser på Solvik
• Allmän kurs–ger eleverna allmän behörighet för högskoleutbildning.
(1-3 år)
• Kurs i afro-musik – ger eleverna möjlighet att kvalificera sig för högre
musikstudier eller möjlighet till personlig utveckling, specialisering på
gospel (år 1) och framträdande (år 2).
• Konstkurs – ger eleverna möjlighet att kvalificera sig för högre studier i
konst, eller möjlighet till personlig utveckling. (2 år)
206

PROJEKTDELTAGARNA
• Kurser för personer med neuropsykiatriska funktionshinder – ger
eleverna möjlighet att studera i sin egen takt och att utvecklas enligt
sina egna behov med stöd av personal.
• Kurs för elever med dyslexi – specialisering på metoder för utveckling
av elevernas läs- och skrivfärdigheter.
• Kortare kurser som anpassats efter behoven på ”marknaden”.
Kontakta:
Solviks Folkhögskola
Frostkåge 105
934 92 KÅGE
SVERIGE
Telefon: 0910 73 20 00 Fax : 0910 73 20 01
E-post: jarl.marklund@folkbildning.net
E-post: par-olof.eklund@folkbildning.net
E-post: torbjorn.carlsson@folkbildning.net
207

BILAGA
Sundsgårdens folkhögskola
Sundsgården är en folkhögskola i den evangeliskt lutherska rörelsen och har
en kristen livssyn och betonar ”hela människan”. Skolan startades 1938 och
drivs av en förening som står i nära anslutning till EFS, Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen. Det är en rörelse inom svenska kyrkan. I många år var
de som ville studera på Sundsgården tvingade att bo på internatet. Övriga
bodde i näraliggande städer och kommuner och åkte till skolan varje dag.
Allmänna kurser
Den allmänna kursen på folkhögskolan är ett alternativ till den vanliga
utbildningen i högstadium/gymnasium och vuxenutbildning som anordnas av
de lokala myndigheterna (dvs ”Komvux”). Allmänna kursen inkluderar
baskurser såväl som kurser som ger behörighet till studier på universitet eller
annan högskolenivå.
På folkhögskola är alltid individen och hans/hennes intressen, villkor och
behov startpunkten för utbildningen. Vilken kurs och profil som väljs beror
på behov, mål och riktning. På Sundgården finns följande profiler: arbetsliv,
personlig utveckling, datalinje och internationell linje. Totalt finns 150
studerande på dessa kurser.
Kurser för dyslektiker
Denna kurs vänder sig till dem som har problem att läsa och skriva. Målet är
att öka den studerandes förmåga och säkerhet i att handha språket.
Undervisningen sker i små grupper där man använder datorer som stöd. Man
arbetar också mycket med temastudier. Det finns plats för 24 studerande på
kursen.
Teaterlinje
Teaterlinjen omfattar ett eller två år. Huvudämnen är: drama/musik och
bibelkunskap. Utbildningen ger de studerande möjlighet att fundera över och
fördjupa sin kristna tro och också att bearbeta alla de frågor som blir aktuella
när man studerar Bibeln och de frågor som finns inom samhället, kulturen
och kyrkan.
Vi söker efter verktyg att ge uttryck åt och fläta samman dessa tankar. Vår
undervisning baserar sig på dialog och problemlösning. Diskussioner och
samarbete är väsentliga i denna process. Kursen har plats för 14 studerande.
Kurser för dem som har förvärvad afasi
Varje år drabbas 5000 svenskar av afasi. På några sekunder förlorar de sitt
språk Vägen tillbaka till ett normalt liv kan vara mycket lång, osäker och en
verklig prövning.
208

PROJEKTDELTAGARNA
Den som får afasi har stora svårigheter att läsa eller skriva, eller både och.
Men trots allt detta kan man fortfarande studera på folkhögskola. På
Sundsgården finns särskilda lärare som förstår svårigheterna med afasi.
Kursen är på ett år och upplagd för att passa var och en av de 12 deltagarna.
Man kan gå mer än ett år. Det finns också kortare kurser på 5 eller 10 dagar.
Alla dessa kurser syftar till att aktivera den som har afasi och också ge dem
möjlighet att se om folkhögskolekurser är något som passar dem.
Under de senaste åren har vi arrangerat kurser för anhöriga. De har
uppskattats mycket. Vi har också kurser för afatiker som vill ha mer
information om sitt funktionshinder och sina levnadsvillkor.
Musikkurser
Musikkursen är en bred utbildning i musik som också ger stora möjligheter
att delta i konserter. Kursen är på ett eller två år med totalt 28 studerande.
Kursen är en utmärkt förberedelse för fortsatta studier på till exempel
musikhögskola eller universitet. De studerande kan välja mellan klassisk profil
och afroprofil.
Många av de studerande har ambitionen att arbeta som lärare/pedagoger eller
musiker i framtiden. Förberedelse för högre utbildning är en viktig del av
Teckenspråkskurser
Kursen är på ett eller två år och är förberedelse för kurser för dem som vill
lära sig teckenspråk för att arbeta som tolkar för döva. Kursen har 18
studerande.
Andra kortkurser för funktionshindrade.
Vi arrangerar också korta kurser (omkring en vecka) för vuxendöva och för
dövblinda.
Kontakta:
Sundsgårdens Folkhögskola
S-255 92 Helsingborg
Sverige
Fax: +46 42 19 38 50
Email: erik.jivegard@folkbildning.net
Email: erik.jivegard@sundsgarden.nu
Email: sven.Gunnemo@folkbildning.net
Email: sven.gunnemo@sundsgarden.nu
kursen.
209

BILAGA
Telecentres Powys – Newtown Resource Centre
Ett partnerskapsprojekt med South Montgomeryshire
Volunteer Bureau
Byråns huvudsakliga verksamhet fortsätter att främja alla
välgörenhetsändamål som gynnar de 24 300 invånarna (folkräkningen 1991) i
de 17 Community Councils som finns i South Montgomeryshire genom att
assistera konstituerande myndigheter och frivilligorganisationer som är
inblandade i att främja utbildning, hälsovård, förbättra livskvaliteten i
kommunen, lindra fattigdom, nöd eller sjukdom samt andra välgörande
ändamål. Detta uppnås genom att rekrytera, utbilda, placera och stödja
frivilliga; öka medvetandet om frivilligt arbete och dess effekter på
kommunerna i södra Montgomeryshire; identifiera och uppfylla lokala behov;
främja och stödja utvecklingen av initiativ och tjänster inom den lokala
frivilligsektorn och tjänster för att uppfylla lokala behov samt tillhandahålla
en informationstjänst till lokala kommuner om kommunens aktiviteter,
möjligheter och tjänster. Byrån försöker tillhandahålla hjälp för människor
som är funktionshindrade, äldre, unga, sjuka, bundna vid hemmet eller
missgynnade i något avseende och för frivilligorganisationer genom att
tillhandahålla frivilliga som är villiga att arbeta inom sin kommun.
Byrån har startat ett Telecentre, Newtown Resource Centre – Telecentre, i
samarbete med Telecentres Powys för att tillhandahålla förbättrade
möjligheter till information via Internet och för att tillhandahålla ITutbildning
för alla, men speciellt långtidsarbetslösa, unga och äldre personer
samt funktionshindrade. Målet för Telecentres är att förbättra dessa
människors färdigheter, hjälpa till vid inlärning av nya färdigheter, öka deras
kapacitet, skaffa arbetserfarenhet inom frivilligsektorn för att förbättra deras
möjligheter att få anställning. Telecentret i sig kan kallas ett kommunalt
lärcentrum (Community Learning Centre) på grund av det faktum att det är
en kommunal resurs, det stöder kursdeltagarna och utgör en knutpunkt för einlärning.
Newtown är den största staden i Powys och har en befolkning på ungefär 10
500 invånare (siffror från folkräkningen 1991). Bureau’s Newtown-kontoret är
till för Community Councils i Aberhafesp, Caersws, Kerry och Mochdre, en
befolkning på totalt cirka 14 000 människor – 25 % av befolkningen i
Montgomeryshire, vilket motsvarar 12 % av befolkningen i Powys. Newtown
har 5 industriområden.
Resurscentrat bildades år 2000. I juni 2001 började Richard Singleton som
projektledare efter att tidigare ha drivit Castell-y-Dail Telecentre – ett centrum
210

PROJEKTDELTAGARNA
för personer med inlärningssvårigheter. Richard Singleton är utbildad lärare i
grundläggande läs- och skrivfärdigheter och håller på att utveckla Newtown
Resource Centre som ett kommunalt lärcentrum med tonvikten på
grundläggande färdigheter och e-lärande.
Kontakta:
Telecentres Powys
Newtown Resource Centre
11, Severn Street
Newtown Powys
Wales SY162AQ
Storbritannien
Telefon: +44 1686 629 487
E-post: richards@telecentres.org.uk
211

BILAGA
HSO i Skellefteå
I arbetet med den svenska översättningen av boken har HSO i Skellefteå varit
en samarbetspartner.
HSO, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan, i Skellefteå består av 30
föreningar. HSO är handikapprörelsens enade röst mot kommunen och andra
myndigheter i Skellefteå kommun. Det övergripande målet är ett samhälle
som är öppet för alla, där alla har lika möjligheter att vara delaktiga.
Grundinställningen är att frågor för funktionshindrade ska betraktas både
som välfärdspolitiska och som frågor om mänskliga rättigheter samt att de
flesta samhällsområden har en funktionshinderaspekt. Det handikappolitiska
arbetet baseras till stor del på FN:s standardregler för att tillförsäkra
människor med funktionsnedsättningar delaktighet och jämlikhet”.
Alla ska ha samma rätt till skola och utbildning. Personer med
funktionsnedsättning är ofta utestängda från olika former av vuxenutbildning
som erbjuds.
HSO Skellefteå ser därför detta projekt som ett steg i rätt riktning.
Kontakta:
HSO
931 85 SKELLEFTEÅ
Telefon: 0910-73 95 80
E-post: hso.skelleftea@swipnet.se
212

PROJEKTDELTAGARNA
213

BILAGA
Medverkande
Torbjörn Carlsson
är biträdande rektor och lärare i samhällsorienterande ämnen vid Solviks
folkhögskola.
Francesco Colace
DIIIE –Università degli Studi di Salerno
Beata Dordova
är speciallärare vid DSS, för närvarande är hon chef för Avdelningen för
specialundervisning.
Pär-Olof Eklund
är skolpräst och lärare i religionskunskap, etik och datakunskap vid Solviks
folkhögskola. Han är också föreståndare för kursen Personlig assistent.
Katarina Eriksson
arbetar som specialpedagog/stödlärare vid Solviks folkhögskola. Hon är också
föreståndare för kursen för personer med lättare begåvningshinder.
Sven Gunnemo
är lärare och utvecklare vid Sundsgårdens folkhögskola. Han är specialiserad
på undervisning av afatiker, även som distansutbildare. Han har producerat en
special-CD om att resa jorden runt för användare inom målgruppen.
Fredrik Hollsten
Lärare för ”Järngänget”, en kurs för personer med förvärvade hjärnskador, ITpedagog
och IT-tekniker, specialiserad på tillhandahållande av IT för många
sorters funktionshinder.
Eric Jivegård
är lärare i svenska och kursen för afatiker vid Sundsgården. Han är även
utvecklare, specialist på bildkommunikation och tillverkare av en CD med
uppgifter och övningar för afatiker och dyslektiker.
Peter Kosc
arbetar vid laboratoriet för teknisk industri, fakulteten för elektroteknik &
informatik.
214

PROJEKTDELTAGARNA
Johanna Lindström
är biträdande rektor och lärare i matematik och naturkunskap vid Solviks
folkhögskola. Hon är också föreståndare för den allmänna kursen.
Jarl Marklund
är projektsamordnare för ACTIVE-projektet och lärare i svenska, engelska
och historia vid Solviks folkhögskola.
Massimo de Santo
DIIIE –Università degli Studi di Salerno
Richard Singleton
Projektledare, Newtown Resource Centre. Ordförande för Telecentres Powys.
Han har arbetat med öppet och flexibelt lärande för mentalt och fysiskt
funktionshindrade sedan 1996 och har utvecklat programvara för
undervisning i grundläggande baskunskaper för denna grupp.
Anna-Greta Sjöström
är lärare i svenska och samhällsorienterande ämnen. Hon är också
föreståndare för kursen för dyslektiker.
Peter Stenlund
är lärare i konst och datakunskap vid Solviks folkhögskola. Han är också
föreståndare för konstkursen.
215

216

Denna bok är en samling bidrag från erfarna fackmän
och pedagoger verksamma inom IT-stött lärande för
personer med inlärningssvårigheter.
Den baseras på mångårigt praktiskt arbete med denna
målgrupp och fokuserar på de speciella behov dessa
personer har.
Varje författare i boken har utvecklat sin speciella
inlärningsmodell och bl.a. tillämpat den i projektet
ACTIVE inom EU:s Grundtvigprogram.
Boken ger exempel på specialdesignade dataprogram
och IT-plattformar, som stöder ett flexibelt lärande för
personer med inlärningssvårigheter, samt visar på
lärcentrets betydelse i detta sammanhang.
Erfarenheterna från projektparterna ger intressanta utblickar
över hur man kan hitta en gemensam nämnare
för lärande och IT.
ISBN 91-631-4953-2