AVFALLSPLAN - Skellefteå kommun

AVFALLSPLAN 

2010-04-22 

Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-22

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

SAMMANFATTNING 2 

INLEDNING 4 

Vad är avfall 

Ansvarsfördelning 

Tillgänglighet 

Avfallsplanens syfte och mål 

Varför behövs en avfallstrategi 

BESKRIVNING AV KOMMUNEN 8 

Korta fakta 

Näringsliv 

Kommunal avfallsorganisation 

NULÄGESBESKRIVNING HUSHÅLLSAVFALL 10 

Insamlingssystem 

Gemensamt för villa- och flerfamiljsfastigheter 

Behandling hushållsavfall 

Avfallsmängder 

Problem 

NULÄGESBESKRIVNING AV ÖVRIGT AVFALL 18 

Mängder 

Problem 

STYRMEDEL OCH MÅL 20 

Lagstiftning 

Renare avfall 

Bättre slutbehandling 

Lokala mål med delmål 

KONKRETA MÅL OCH STRATEGIER 24 

REDOVISNING OM BILAGOR OCH VAR DE FINNS 38 

ATT HÄMTA 

Illustrationer: Kjell Magnusson, Atelje Magnusson 

Foto: www.fotoakuten.se 

Olle Thoors 

K. Bergsten 

Layout och produktion: K. Bergsten, tekniska kontoret 

Tryck: HS Copy & Media service AB, www.hscopy.se 

2 

SAMMANFATTNING 

Enligt miljöbalken (1998:808) 15 kap. §11 ska det för varje 

kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla de 

lokala föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen, 

samt en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter 

om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för 

att minska avfallets mängd och farlighet. Föreliggande avfallsplan 

för Skellefteå kommun har tagits fram under 2008-2010. 

Arbetet har utgått från Svenska Renhållningsverksföreningens, 

numera Avfall Sveriges, rapport 2006:13 ”Handbok i kommunal 

avfallsplanering” samt den Nationella Avfallsplanen. 

Avfallsplanen antas av kommunfullmäktige. 

Målet med alla avfallsplaner är att åtgärderna som föreslås ska 

minska avfallets mängd och dess farlighet. Syftet med avfallsplanen 

är att nå de mål som riksdag och regeringen anvisar samt 

att nå de mål som Skellefteå kommun fastställt inom avfallsområdet. 

Under den avfallsplaneperiod som har varit från 2000 och till 

dess att denna avfallsplan antas har stora förändringar skett. 

Kommunen har byggt en egen biogasanläggning och arbetat 

med att införa utsortering av matavfall i hela kommunen. Framtiden 

får nu visa vilka effekter som blir av dessa åtgärder. 

I denna avfallsplan fortsätter Skellefteå kommun med sin strategi 

att göra det enkelt för kommunmedborgarna att sortera 

och därmed få fler att delta i systemet. Som kommun gäller det 

också att föregå med gott exempel och därför ska alla kommunala 

förvaltningar arbeta med att införa full källsortering. 

Sedan förra avfallsplanen antogs har deponier avslutats och 

arbetet med nya inventeringar s.k. MIFO (miljöinventeringar av 

förorenade områden) ska ske under avfallsplaneperioden för att 

säkerställa att inga föroreningar finns som kan skada hälsa och 

miljön. 

Detta är endast ett axplock av alla åtgärder som föreslås i avfallsplanen, 

vilken innehåller följande huvudmål samt därtill följande 

handlingsplan med åtgärder: 

Avfallsplanen kommer att finnas tillgänglig i: 

• Lättläst format 

• Inläst tal 

Det hittar du på: www.infomix.se 

• Översatt till andra språk 

Tryckta upplagor finns att tillgå på Skellefteå kommuns 

kundtjänst. Avfallsplanen finns också på www.skelleftea.se

År 2020 ska 

• minst 90 % av hushållen i Skellefteå kommun ha 

valt utsortering av matavfall 

• minst 90 % av hushållen som bor i fritidshus i 

Skellefteå kommun sortera ut sitt matavfall 

• minst 90 % av hushållsavfallets mängd matavfall 

sorteras ut för biologisk behandling 

• minst 70 % av företagen i Skellefteå kommun, 

där ”därmed jämförligt hushållsavfall” uppstår, 

sortera ut matavfall 

• kommunen göra det möjligt för verksamheter där 

det i produktionen uppstår rötningsbart avfall, 

att leverera minst 1500 ton till Biogasanläggning 

Skellefteå 

• andelen förpackningar i hushållsavfallet inte vara 

mer än 10 vikt-% 

• insamling och transporter av avfall i Skellefteå 

kommun till 100 % utföras av fordon med miljöbränslen 

• mängden farligt avfall i hushållsavfallet via kärlhämtning 

vara mindre än 0,2 vikt-% 

• minst 70 % av avfallsslam från Biogasanläggning 

Skellefteå återföras till jord- och skogsbruk 

Dessutom ska 

• samtliga deponier senast år 2012, även nedlagda, vara 

MIFO inventerade fas1. (metod för inventering av 

förorenade områden) 

• för att minska uttagen av naturresurser i första hand restprodukter 

lämpliga för ändamålet användas vid sluttäckning 

av deponier 

• samverkan i olika former främjas och medverka för en 

positiv utveckling i kommunen, länet och regionen 

Avfallsplanen är framtagen av en projektgrupp 

bestående av : 

Tekniska kontoret: Agneta Lantto Forsgren, 

Magnus Wallström 

Bygg- och miljökontoret: Inger Nygren, Henrik Nygren, 

Jan Tarras-Wahlberg, 

Rebecca Bohman 

Kommunledningskontoret: Erik Nordlund 

Region Västerbotten: Inger Olofsson. 

Samt en styrgrupp bestående av: 

Tekniska kontoret: Hans Andersson 

Stefan Johansson 

Bygg- och miljökontoret: Göran Åström 

Kommunledningskontoret: Lars Hedqvist 

3

INLEDNING 

Varje människa ger varje dag, hela livet upphov till en mängd 

avfall. Hur vi hanterar vårt avfall är därför en viktig fråga. Denna 

avfallsplan behandlar avfallshanteringen i Skellefteå kommun nu 

och i framtiden. Avfallsplanen beskriver hur kommunfullmäktige 

vill att avfallshanteringen ska se ut 2020 och hur vi ska nå dit. 

Uppföljning och eventuell revidering av avfallsplanen kommer att 

ske år 2012 och år 2016. 

Avfallshanteringen är ett komplext område där det händer 

mycket. Ansvarsförhållanden och lagstiftning förändras och nya 

krav ställs. Kostnader ökar, avfallet behandlas på nya sätt och 

behovet av information ökar. Syftet är att bidra till en långsiktig 

hållbar utveckling. 

För att uppnå detta togs år 1991 ett beslut att alla Sveriges kommuner 

är skyldiga att upprätta en avfallsplan. Den ska innehålla 

uppgifter om avfallsmängder, behandlingsmetoder samt åtgärder 

för att minska avfallets mängd och farlighet. I Skellefteå upprättades 

den första avfallsplanen år 1994, nästa reviderades och 

antogs år 2000 och nu är det dags att upprätta en ny plan. 

Naturvårdsverket har i den nationella avfallsplanen gett riktlinjer 

om hur kommunerna ska arbeta fram sina avfallsplaner. 

I takt med ökade kostnader för avfallshanteringen och med 

svårigheten att upprätthålla en hög kompetens inom området, 

är samverkan med andra kommuner och aktörer en nyckelfaktor. 

Denna avfallsplan är därför framtagen tillsammans med Region 

Västerbotten. 

Dessutom har olika företag, hyres- och bostadsföreningar samt 

andra aktörer deltagit i ett seminarium för framtagande av 

aktiviteter för att nå uppsatta mål. Dessa förslag redovisas under 

respektive mål 

Vad är avfall 

En trasig stol – är det ett avfall 

Ja, kanske, om du vill bli av med den. Har du tänkt renovera 

stolen är den inte längre att betrakta som avfall. 

I miljöbalken (1998:808) 15 kap. 1 §, finns följande definition för 

avfall: ”Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör 

sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med”. 

Avfall är allt som vi vill eller måste göra oss av med. Det finns 

många olika typer av avfall. Kommunen har ansvar för hushållsavfall 

och definitionen på detta är: ”Med hushållsavfall avses avfall 

som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från 

annan verksamhet”. Därmed jämförligt avfall kan t.ex. vara avfall 

från affär, skola eller äldreboende där avfallet ser ut ungefär som 

hushållsavfall. Det är alltså inte helt självklart vad som klassas 

som avfall. 

Ansvarfördelning 

Ansvaret för avfallshanteringen i Sverige vilar på kommuner, 

myndigheter, producenter, hushåll och verksamhetsutövare 

Kommuner och myndigheter 

Enligt miljöbalken (1998:808) 15 kap. 8 § har kommunen 

ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall, 

undantaget avfall under producentansvar. Detta kallas 

kommunens renhållningsskyldighet. Renhållningsskyldigheten 

innebär att kommunen måste, om invånaren begär det, hämta 

det hushållsavfall han vill bli av med. Kommunen får givetvis ta 

betalt för det. När det gäller hushållsavfall får dessutom ingen 

annan transportera det än kommunen eller den som gör det på 

kommunens uppdrag. I miljöbalken, 15 kap. 18 § står att; ”När 

avfall skall transporteras genom kommunens eller en producents 

försorg, får avfall inte komposteras eller på annat sätt återvinnas 

eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren”. 

Alltså måste hushållen lämna avfallet till kommunen. 

Kommunen i form av Miljönämnden har också en roll som 

tillsynsmyndighet över avfallshanteringen. 

4

För farligt avfall gäller att kommunen ansvarar för allt farligt avfall 

som ingår i hushållsavfallet. Ansvaret omfattar insamling, transport 

och behandling. 

Kommunen har också ett planeringsansvar i och med ansvaret 

att ta fram en renhållningsordning vilken ska innehålla lokala 

föreskrifter samt en avfallsplan. 

I miljöbalken (1998:808) 15 kap. 11 § står följande; Avfallsplanen 

ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens 

åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. 

Det gäller även avfall från verksamheter och inte enbart hushållsavfall. 

Producenter 

Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av det 

lagstiftade producentansvaret. Producentansvar innebär att 

den som tillverkar en produkt är skyldig att insamla, bortforsla, 

materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår 

då produkten kasseras. En producent är den som yrkesmässigt 

tillverkar, importerar, fyller och/eller säljer en vara. Alla producenter 

omfattas inte av förordningen om producentansvar. Idag 

råder producentansvar för följande avfallsslag (inom parentes det 

materialbolag som sköter producenternas ansvar): 

• bilar (Bil Producentansvar Sverige AB) 

• däck (Svensk Däckåtervinning) 

• returpapper (Pressretur) 

• förpackningar (Returwell, Plastkretsen, Metallkretsen, Svensk 

Glasåtervinning, Svensk Kartongåtervinning) 

• elektriska och elektroniska produkter (El-Kretsen) 

• glödlampor och vissa belysningsarmaturer (El-Kretsen) 

• batterier (El-Kretsen) 

För att leva upp till det ansvaret har producenterna bildat gemensamma 

bolag som administrerar verksamheten, t.ex. El-Kretsen, 

FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen). 

Syftet med producentansvar är att få produkter som är mer resurssnåla, 

lättare att återvinna och inte innehåller farliga ämnen. 

Hushåll 

Hushållen är skyldiga att sortera det avfall som 

uppkommer i hushållet. Sorteringen ska ske enligt 

reglerna i de kommunala föreskrifterna om avfallshantering. 

I Skellefteå kommun bör matavfall sorteras 

ut för behandling i Biogasanläggning Skellefteå eller 

komposteras på ett godkänt sätt. Det farliga avfallet 

som uppkommer ska sorteras ut från brännbart avfall 

och övrigt restavfall. 

Dessutom har alla en skyldighet att sortera ut förpackningar, 

tidningar, däck, glödlampor, batterier och 

elavfall. Det utsorterade avfallet ska sedan lämnas i 

kommunens eller producenternas insamlingssystem. 

Verksamhetsutövare 

För t.ex. företag, verksamheter och industrier gäller 

att ansvaret för avfallet ytterst ligger hos avfallsproducenten. 

Det är företaget som ska ha kunskap 

om avfallet och dess effekter på miljön. Det är också 

företaget som ska hålla sig uppdaterad om 

förändringar i lagstiftningen. För verksamheter där 

avfall uppkommer finns ett ansvar för att detta 

transporteras till en godkänd behandlingsanläggning. 

Verksamheter i Skellefteå kommun, dit räknas även 

kommunala verksamheter som skola, barnomsorg 

etc, bör sortera ut matavfall för behandling i Biogasanläggning 

Skellefteå. Verksamheter har dessutom en 

skyldighet enligt förordningen om producentansvar 

att sortera ut förpackningar, tidningar, däck, glödlampor, 

batterier och elavfall. Det farliga avfallet som 

uppkommer ska sorteras ut från brännbart avfall och 

övrigt restavfall. 

5

Tillgänglighet 

År 2010 ska enkelt avhjälpta hinder vara borta enligt den 

Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Plan- och 

bygglagen (1987:10) ställer krav på att enkelt avhjälpta hinder 

mot tillgänglighet ska undanröjas. Det gäller i byggnader som 

har allmänna lokaler och på allmänna platser. Kraven gäller såväl 

statliga myndigheter som kommuner, landsting och privata 

mark- och lokalägare. 

Skellefteå kommuns återvinningscentraler som alltid är bemannade 

gör det möjligt för samtliga medborgare att kunna sortera 

sitt avfall. På återvinningscentralen kan alla få hjälp vilket 

innebär att till exempel en person med funktionsnedsättning på 

ett smidigt sätt kan sortera sitt avfall. 

För de återvinningstationer som är placerade i kommunen 

ansvarar producenterna. Det vill säga de som tillverkar, importerar 

och säljer förpackningar och tidningar. 

Tillgänglighet är dock mer än de fysiska aspekterna. Det handlar 

också om att kunna vara delaktig när man vill medverka i 

olika verksamheter och aktiviteter. Producenterna och kommunerna 

ska enligt lagstiftningen ha årliga samråd. Vid dessa samråd 

är det viktigt att tillgängligheten på återvinningsstationerna 

beaktas. Kommunen ansvarar idag för att bjuda in till samråd 

med berörda grupper för samrådsmöten med producenterna. 

Information som gäller avfallshanteringen bör också göras tillgänglig 

för olika grupper. Det handlar till exempel om att informationen 

finns på andra språk, att den finns i lättläst format, 

inläst tal och tillgänglig på kommunens webbplats. 

Avfallsplanens syfte och mål 

Avfallsplanen är ett strategiskt dokument i kommunen och ett 

instrument för att styra avfallshanteringen mot de nationella, 

regionala och lokala miljömålen. 

Syftet med avfallsplanen är dels att nå de mål som riksdagen 

och regeringen anvisar och dels att nå de mål som Skellefteå 

kommun fastställt inom avfallsområdet. Avfallsplanen omfattar 

allt avfall som uppkommer i kommunen, det vill säga avfall från 

enskilt hushåll, avfall från de företag som bedriver verksamheter 

i kommunen samt det avfall som producenterna ansvarar 

för. 

För att leva upp till syftet måste avfallsplanen vara ett levande 

dokument som fungerar som vägledning i en ständig process, 

där målen och handlingsplanen årligen måste uppdateras och 

arbetas in. Skellefteå kommun har i den processen beslutat om 

och tagit fram ett så kallat styrkort där olika mål har satts upp 

med ett antal aktiviteter som ska genomföras för att målen ska 

nås. Kommunfullmäktige ställer upp de övergripande nyckelfaktorerna 

och visionerna vilka är lika för alla nämnder och 

styrelser. Varje nämnd och styrelse fattar därefter sina egna mål 

för respektive verksamhet i linje med ovanstående. 

I nämnderna och styrelsernas framtagande av aktiviteter ska 

även beaktas aktiviteter som leder till att uppfylla målen i 

avfallsplanen. 

Vår lokala avfallsplan utgör ett komplement till de lokala avfallsföreskrifterna 

och tillsammans utgör de Skellefteå 

kommuns Renhållningsordning. Renhållningsordningen antas 

av kommunfullmäktige. 

6

Varför behövs en avfallsstrategi 

Vår konsumtion leder till stora mängder avfall och tyvärr ökar 

de totala mängderna. För att kunna minska avfallsmängderna 

är det viktigt att ha en strategi, som kan leda oss till en hållbar 

avfallshantering på lång sikt. 

Europaparlamentet och Avfallsrådet har kommit överens om ett 

nytt ramdirektiv om avfall. Det nya ramdirektivet innebär flera 

viktiga förändringar. Dessa får stor betydelse för de svenska 

avfallsbestämmelserna, eftersom ramdirektivet styr stora delar 

av miljöbalkens regler om avfall och avfallsförordningen. 

Mycket har hänt på avfallsområdet sedan det första ramdirektivet 

ursprungligen skrevs 1975. Under årens lopp har man bara 

gjort mindre ändringar. I december 2005 presenterade EU-kommissionen 

därför ett förslag till nytt direktiv. Förslaget utgick 

från kommissionens strategi om förebyggande och materialåtervinning 

av avfall. 

Förhandlingarna om det nya ramdirektivet har pågått under 

flera år och det slutliga beslutet fattades den 20 oktober 2008. 

Till den 12 december 2010 ska medlemsstaterna ha infört de 

nya bestämmelserna i den nationella lagstiftningen. 

5. Bortskaffande 

3. Materialåtervinning 

1. Förebyggande 

2. Förberedande för återanvänding 

4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning 

Tre direktiv blir ett 

Det nya direktivet kommer att ersätta tre nu gällande direktiv; 

ramdirektivet (2006/12/EG) om avfall, direktiv (91/689/ 

EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja. 

Ramdirektiv om 

avfall 

Direktiv om farligt 

avfall 

Nytt direktiv om avfall 

Direktiv om 

spillolja 

I det nya ramdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som 

prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet. 

Skellefteå kommun har valt en strategi som går i linje med 

den som finns både nationellt och internationellt. Denna 

strategi går ut på att i första hand förhindra att avfall uppstår, 

i andra hand ska avfallet återanvändas, i tredje hand ska 

avfallet återvinnas, i fjärde hand ska avfallet energiutnyttjas 

och som sista åtgärd ska det bortskaffas. 

1. 

2. 

3. 

4. 

Förhindra 

Återanvända 

Återvinna 

Förbränna, energiåtervinna 

5. Bortskaffa 

I Skellefteås strategi ingår dessutom att göra det enkelt för 

medborgarna att sortera sitt avfall och på så sätt få fler att 

sortera. Denna strategi har visat sig vara riktig eftersom fler 

sorterar om man underlättar för var och en att ta sitt ansvar. 

Det stämmer också väl överens med Miljöbalken (1998:808) 

1 kap. 1 §, 5 punkten som lyder ”Miljöbalken ska tillämpas 

så att återanvändning, återvinning liksom 

annan hushållning med material, råvaror och energi 

främjas så att ett kretslopp uppnås”. 

7

BESKRIVNING AV KOMMUNEN 

Korta Fakta 

Skellefteå tillhör klimatzon 5 när det gäller härdighet 

för växter, vilket motsvarar sydsvenska höglandet. I 

kommunen finns 1 500 sjöar, 5 stora kustmynnande 

älvar och 36 mil kust. 

Kommunens yta: 7 217 kvadratkilometer 

Folkmängd 

Skellefteå kommun i nordöstra Västerbotten har drygt 

72 000 invånare. Förutom centralorten, där det bor ca 

35 500, består kommunen av 

ytterligare ett tiotal serviceorter. 

I Skellefteå kommun finns ca 16 500 villor, ca 18 000 

lägenheter i flerbostadshus och ca 7 500 fritidshus. 

Näringsliv 

I Skellefteå kommun har företagande och entreprenörskap 

alltid varit honnörsord. Detta har bidragit till att skapa ett 

starkt och välmående näringsliv. Antalet aktiva (momsregistrerade) 

företag är (2008) ca 8 500 varav ca 30 har mer än 

50 anställda, 8 företag mellan 200-499 anställda. Det största 

företaget avseende anställda är Boliden och dess dotterbolag 

som arbetar bl.a. med gruvdrift, tillverkning och reparation av 

hydrauliska och andra mekaniska produkter samt försäljning 

av olika produkter. 

Några av de största företagen i Skellefteå kommun är Boliden 

AB, Martinson Group AB, Alimak Hek AB, Tieto Enator AB, 

Metso Minerals och Trelleborg. 

Kommunikation: 

Huvudvägar: E 4, Riksväg 95. 

Järnväg: Persontrafik från Jörn eller Bastuträsk med 

anslutningsbuss från Skellefteå. Godstrafik direkt från 

Skellefteå Centrum. 

Flyg: Reguljär- och chartertrafik från Skellefteå flygplats. 

Sjöfart: Hamn i Skelleftehamn. 

Sysselsättning 

Den största arbetsgivaren i kommunen är Skellefteå 

kommun, näst störst är Västerbottens läns landsting. 

De flesta av kommunens förvärvsarbetande jobbar 

inom industrisektorn. 

*uppgifter hämtad från 2009 års ”Korta fakta”, utgiven av Skellefteå kommun 

8

Kommunal avfallsorganisation 

Sveriges kommuner har ett renhållningsansvar. I Skellefteå kommun är 

det tekniska nämnden som har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen 

och avfallsplaneringen. Utförare av insamling och transport av 

avfall är tekniska kontorets avfallssektion. Skellefteå kommuns avfallshantering 

sker både i egen regi och på entreprenad. 

Organisationsöversikt 

Valberedning 

Kommunfullmäktige 

Revision 

Tekniska kontoret 

(beställare och utförare) 

Tekniska kontoret sköter insamling och 

transport av avfall, dels i egen regi och dels på 

entreprenad. Åtta återvinningscentraler finns 

inom kommunen och sköts i egen regi. 

Kommunen äger och driver i egen regi även 

en deponianläggning för icke-farligt och inert 

avfall*, Degermyrans avfallsanläggning. 

En del i avfallshanteringen är information till 

kunder och kontakten med kunderna. Detta är 

ett viktigt led till att påverka kommunmedborgare 

till att bli bättre källsorterare. 

Kommunstyrelse 

Personalnämnd, valnämnd 

Byggnadsnämnd, miljönämnd, 

konsumentnämnd, 

överförmyndarnämnd 

Fastighetsnämnd 

Teknisk nämnd 

Fritidsnämnd 

Barn- och grundskolenämnd, 

kulturnämnd 

Kommunledningskontor 

Kommunhälsan 

Bygg- och miljökontor 

Fastighetskontor 

Tekniskt kontor 

Räddningstjänst 

Fritidskontor 

Skol- och kulturkontor 

Miljönämnden 

Det är miljönämnden som utövar den 

lokala tillsynen och efterlevnaden av bestämmelserna 

kring avfallshanteringen. 

Miljönämnden är tillsynsmyndighet över bland 

annat Degermyrans avfallsanläggning, återvinningscentralerna 

och handlägger ärenden om 

kompostering, nedskräpning m.m. 

Gymnasienämnd 

Gymnasiekontor 

200409 

Socialnämnd 

Bolag 

Socialkontor 

Stiftelser 

*inert avfall avser material som ej lakar eller 

förändras. Till exempel rena jordmassor, 

tegel m.m. 

9

NULÄGESBESKRIVNING HUSHÅLLSAVFALL 

Insamlingssystem 

Insamlingen sker dels i egen regi och med anlitade entreprenörer. 

Hämtning av hushållsavfall sker i två olika fraktioner: 

organiskt rötningsbart matavfall, respektive brännbart 

avfall. I tekniska kontorets regi sker hämtning genom tvåmansbetjänade 

baktömmande en- och tvåfacks sopbilar 

och enmansbetjänade sidlastare. Successivt byts befintliga 

fordon ut mot nya biogasdrivna fordon. Behållarna är till 

huvuddelen kärl. Viss hämtning sker dock med säck eller 

container. 

Kommunen är indelad i fem olika hämtningsområden: 

• Skellefteå centralort med omnejd 

• Bureå/Lövånger 

• Byske/Kåge 

• Boliden/Jörn 

• Burträsk. 

Tekniska kontorets hämtningsområde omfattar området 

från Krångfors ner till Skelleftehamn samt vissa landsbygdsområden 

i anslutning till detta. 

För att utföra avfallshantering i de resterande fyra områdena 

anlitas entreprenörer. 

Villor 

Det finns tre alternativ att välja mellan för att sortera sitt hushållsavfall: 

• Hemkompostering - hushållen komposterar sitt eget matavfall. 

Det brännbara avfallet lämnas till kommunen för 

omhändertagande. Hushållen köper egen varmkompost. 

• Källsortering - hushållen sorterar ut matavfall och brännbart 

i två separata kärl. 

• Blandat avfall - hushållsavfall och brännbart avfall 

lämnas i samma kärl. 

Insamling av hushållsavfallet sker i två olika behållare. För matavfall 

brukas 140 liters ventilerade bruna plastkärl och för brännbart 

avfall gröna behållare, från 140 – 370 liter. Varje kärl har 

dessutom en id-bricka, vilket gör att systemet kan kvalitetssäkras 

genom digital registrering. 

De kunder som sorterar ut sitt matavfall för hämtning av kommunen, 

får en mindre behållare av plast med tillhörande majsstärkelsepåsar 

att ha inne i sitt hushåll. 

10

Flerfamiljsfastigheter 

Många flerfamiljsfastigheter har så kallade soprum som är 

gemensamma för alla lägenheter i huset. Här finns kärl för 

matavfall och brännbart avfall eller kärl för enbart brännbart 

avfall, beroende på vad fastighetsägaren valt. 

Vissa flerfamiljsfastigheter erbjuder också sina hyresgäster 

fastighetsnära insamling av tidningar och 

förpackningar. Det hämtas då av entreprenörer och företag. 

Företag och verksamheter 

Har samma möjligheter som villor och flerfamiljshus att 

sortera sitt hushållsliknande avfall. Skillnaden är att här 

har man möjlighet att bruka större majsstärkelsepåsar 

och behållare, beroende på vilka mängder matavfall som 

uppkommer. 

Villa och flerfamiljsfastigheter - övriga fraktioner 

Som en service erbjuds fastighetsnära insamling av grovavfall 

två gånger per år, om inte tekniska nämnden beslutar 

annat. 

11

Gemensamt för villa- och flerfamiljsfastigheter 

Farligt avfall 

På kommunens ÅVC (återvinningscentraler) kan hushållen 

lämna sitt farliga avfall. Det finns för närvarande åtta stycken i 

kommunen. 

Riskavfall 

Riskavfall är ett samlingsnamn för specialavfall som har ursprung 

från sjukvården. Sådant avfall kan även uppkomma i 

hushållen och klassas då som hushållsavfall, vilket kommunen 

har ansvar för. Kommunen har ett avtal med företaget 

Apoteket AB som innebär att kommunen finansierar utdelning 

av Safe-Clip för kanyler. Apoteket AB tar emot dem och 

ansvarar för behandlingen. De står också för hanteringen av 

läkemedelsavfall mot att kommunen kostnadsfritt hämtar det 

farliga avfall, som av misstag kommer in till Apoteket AB:s 

olika butiker.. 

Slam 

Tvåkammarbrunnar, trekammarbrunnar och slutna tankar ska 

tömmas minst en gång per år. Brunnarna töms av en slambil. 

Fett 

Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför 

måste alla restauranger och dylika verksamheter ha en fettavskiljare. 

Denna ska tömmas minst en gång per år. 

Däck 

För producentansvar för däck ansvarar Svensk Däckåtervinning 

AB. Däck utan fälg kan lämnas kostnadsfritt hos alla som 

säljer däck. 

Bilar 

För bilar finns ett producentansvar som gör att producenterna 

är skyldiga att utan ersättning ta emot uttjänta bilar för skrotning 

om bilarna är registrerade. Det innebär att du som kund 

är skyldig att lämna en uttjänt bil till en auktoriserad bilskrot. 

Trädgårdsavfall 

För att få hämtning av trädgårdsavfall med sopbil krävs särskilt 

avsedd papperssäck som går att köpa på ett antal platser runt 

om i kommunen. Nyttjandet av möjligheten till säckhämtning 

av trädgårdsavfall via sopbil är väldigt liten. Det finns ett stort 

intresse från allmänheten för avlämning av trädgårdsavfall vid 

kommunens återvinningscentraler. Hur stor del av trädgårdsavfallet 

från privatpersoner som komposteras är okänt. Förhoppningen 

är att kompostering av park- och trädgårdsavfall ska 

öka genom egen kompostering. 

Tekniska kontorets eget park- och trädgårdsavfall omhändertas 

och komposteras i egen regi. 

Elektronikavfall 

Det är producentansvar på elektronikavfall. Det fungerar så 

att elektronikavfall från hushåll samlas in via kommunens ÅVC 

och grovavfallsinsamling. Producenterna tar sedan vid och 

förbehandlar/behandlar elavfallet. Mycket av elektronikavfallet 

klassas också som farligt avfall. 

Lysrör, glödlampor, diodlampor samt lågenergilampor samlas 

även in på ÅVC. 

12

Behandling hushållsavfall 

Det insamlade hushållsavfallet som består av matavfall 

transporteras direkt till Biogasanläggning 

Skellefteå. 

Allt övrigt hushållsavfall som lämnats på kommunernas 

återvinningscentraler eller Degermyrans avfallsanläggning 

sorteras och transporteras enligt följande: 

• Brännbart avfall transporteras till förbränningsanläggningarna 

i Boden och i Umeå. 

• Elektronikavfall hämtas av El-kretsen för vidare behandling. 

• Metallskrot transporteras av kommunen till Kuusakoski 

i Skelleftehamn för behandling. 

• Trädgårdsavfall flisas och transporteras bort av entreprenör 

till biobränslepannor och övrigt 

trädgårdsavfall flisas och komposteras i strängar på 

Degermyrans avfallsanläggning. 

• Latrin från hushåll tas emot, separeras och rötas på 

avloppsreningsverket Tuvan. 

• Deponirest går till deponi för icke-farligt avfall eller 

inert avfall på Degermyran. 

14

Från matavfall till Biogas 

3Ditt matavfall har nu omvandlats till Biogas och kan 

tankas bland annat i sopbilen vilken nu kan hämta 

mera matavfall. Årsskiftet 2009/2010 fanns sex biogasdrivna 

sopbilar. Inom kommunkoncernen finns i dagsläget 

(januari 2010) 81 biogasdrivna fordon. 

2På biogasanläggningen förbehandlas avfallet genom 

malning, hygenisering innan rötning. Genom rötningen 

kan vi producera fordonsgas och jordförbättringsmedel 

till jord och skogsbruk. Till biogasanläggningen kommer 

ungefär 275 ton matavfall per månad och 105 ton 

övrigt organiskt avfall (blod, glykol, fett, slakteriavfall). 

*siffrorna hämtade från verksamheten år 2009 

1Det matavfall du har sorterat i det bruna kärlet hämtas 

av sopbilen och transporteras till biogasanläggningen 

på Tuvan. 

Vi hämtar matavfall från 14293 villor, 12897 lägenheter, 

38 skolor och 74 förskolor. 

*siffrorna hämtade från verksamheten år 2009 

• På Fabriksgatan 2, på Norrböle 

kan privatpersoner tanka sina 

gasdrivna bilar. Under oktober 

2008 såldes cirka 25700 Nm3 

fordonsgas vilket motsvarar 

ungefär 25700 liter diesel 

• Skelleftebuss hade i november -08 

tio biogasdrivna bussar i trafik. 

• Rötresten används som täckmaterial 

för gruvhål och sluttäckning 

av områden på 

Degermyrans deponi. 

15

Producentansvarsmaterial 

Hårda - och mjukplastförpackningar 

Hårda- och mjuka plastförpackningar transporteras från 

hushållens insamlingspunkter som till exempel återvinningsstationer 

till sortering, balning och därefter till vidareförädling 

eller energiutvinning. Återvunnen plast används bland annat till 

nya förpackningar, bullerplank etcetera. 

Metallförpackningar 

Återvunna metallförpackningar skickas vidare för sortering, 

sönderdelning och smältning. Användningsområden för återvunnen 

metall är bland annat motordelar, armeringsjärn och 

nya förpackningar. 

Glasförpackningar 

Glasförpackningar lagras och skickas för sortering. Återvunnet 

glas används för framställning av nya flaskor, framställning av 

glasull och som fyllmedel i betong. 

Pappersförpackningar 

Pappersförpackningar sorteras och balas för vidare transport 

till pappersbruk där det återvinns. Av pappersmassan görs ny 

kartong eller gipsskivekartong. 

Tidningar 

Tidningar från hushållen sorteras manuellt. Pappret skickas till 

pappersbruk för framställning av nytt papper. 

Farligt avfall 

På återvinningscentralerna tas hushållens farliga avfall emot. 

Även mindre mängder från företag tas emot men de får då 

betala en avgift för tjänsten. 

Nedan uppräknas ett flertal fraktioner av det som klassas som 

farligt avfall: 

Oljeavfall, lösningsmedelsavfall, färg-, lack- och limavfall 

bekämpningsmedelsrester och PCB-haltigt avfall, 

farliga kemikalierester, kvicksilverhaltigt avfall, småbatterier, 

bilbatterier, el- och elektronikavfall, lysrör, lågenergilampor, 

glödlampor och diodlampor, stora vitvaror (t.ex. spis, 

tvättmaskiner, torktumlare, kyl och frys m.m.) 

Asbesthaltigt avfall deponeras och ska vid avlämnandet vara 

väl inslaget/förpackat. 

Slam/fett 

Slamsugningsbilen tömmer trekammarbrunnar på både slam 

och vatten, varefter det klara vattnet spolas tillbaks i brunnen. 

Slutna tankar töms på hela sitt innehåll. Slammet töms sedan 

på avloppsreningsverket där det behandlas. 

Fettavskiljare töms med en slambil och fettet transporteras 

sedan till Biogasanläggning Skellefteå. 

Vegetabiliskt fett från fritöser och stekning samlas upp i tunnor 

hos restauranger och liknande verksamheter. Det skickas 

därefter till biogasanläggning Skellefteå för rötning. 

Insamlad mängd förpackningar 2000-2008, enhet i ton 

År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 

Returpapper 951 2932 2969 3120 3581 3176 3643 3835 3700 

Kartong 462 579 632 743 793 851 844 937 1050 

Well 1 491 1194 1282 884 1085 1567 1578 1292 988 

Metallförpackningar 67 47 58 89 63 80 93 126 103 

Mjukplast - - - 0 10 18 26 169 20 

Hårdplast - 98 86 119 89 106 124 27 169 

16

Avfallsmängder 

Målet med avfallsplaneringen är att minimera miljöpåverkan och den 

sanitära påverkan avfallet kan orsaka genom att samla in så mycket 

avfall som möjligt på ett bra sätt. Det handlar inte bara om att öka 

insamlingsmängderna genom återvinning utan också se till att mindre 

mängder avfall överhuvudtaget uppkommer. Höga insamlingsmängder 

för återvinning får inte bli ett självändamål. 

Årligen producerar varje Skellefteåbo ca 223 kg brännbart hushållsavfall. 

År 2000 då den gamla avfallsplanen började gälla var samma siffra 260 

kg. Den totala mängden avfall har ökat men omfördelats. Vi blir bättre 

på att sortera men konsumerar allt mer. Att tänka på är att år 2000 

sorterades inte matavfallet ut. 

Plockanalyser 

Skellefteå har vid fyra tillfällen genomfört plockanalyser för att få en 

uppfattning om hur stora mängder av olika fraktioner som slängs i de 

behållare som är avsedda för brännbart avfall. 

Analyser är genomförda år 2001, 2004, 2007 och 2009. 

Problem 

Avfallshanteringen är ett komplext område där 

det finns flera saker man måste arbeta med för att 

uppnå de mål som finns uppsatta. 

Samarbetet med förpackningsinsamlingen kan i 

vissa delar fungera bättre. Bland annat har det varit 

svårt att få till stånd nya återvinningsstationer. 

Tekniska kontoret har under flera år även bedrivit 

insamling från återvinningsstationer och fastighetsnära 

insamling men har dragit sig ur detta 

arbete och överlåtit det till andra entreprenörer, 

utsedda av FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen). 

Definitionen av begreppet hushållsavfall är i vissa 

fall otydlig. Det gäller främst för verksamheter 

med ett hushållsliknande avfall. Denna otydlighet 

gör att det råder osäkerhet för både kommuner, 

verksamheter och entreprenörer om vem som har 

rådighet över avfallet. Det kan även i vissa fall leda 

till att avfallet inte sorteras ut i den omfattningen 

som det borde göras. 

Avfallsmängder 2000 - 2009, enhet i kg/invånare 

År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 

Brännbart 

hushållsavfall 

kg/invånare 

Matavfall 

hushållsavfall 

kg/invånare 

260 247 250 260 295 259 236 230 223 184 

18 34 53 48 

17

NULÄGESBESKRIVNING AV ÖVRIGT AVFALL 

Verksamhetsavfall är sådant avfall från kontor och industri 

som inte är jämförbart med hushållsavfall. Detta avfall har 

verksamhetsutövaren själv ansvaret för. 

Sammansättningen har stor variation och kan utgöras av spill 

från tillverkning, bygg- och rivningsavfall, emballage, kontorsavfall 

och avfall från annan industriell verksamhet. 

Mängder 

Tabellen nedan visar insamlade mängder verksamhetsavfall på 

Degermyran mellan år 2002-2008, enhet i ton. 

Avfallsslag 02 03 04 05 06 07 08 

bygg och 1038 1104 1300 712 1322 1772 1620 

industriavfall, 

osorterat 

Parti/detaljhandel 

31 38 41 50 77 122 112 

sorterat 

bygg och 2369 2044 2460 864 1696 2784 3217 


betong, tegel 

bygg och 

28 329 636 67 


överstort 

bygg och industriavfall, 

1185 1163 

trä 

Fraggmenteringsavfall 

4997 6819 11528 9137 9515 10032 19320 

brännbart 1712 782 874 1512 3361 4320 4604 

avfall, verksamhet 

gjuterisand 109 226 257 337 336 313 258 

Brännbart sorterat, 

1712 539 196 187 1506 1666 987 

överstort 

Jord- och 26308 12419 22615 48581 55078 68799 45189 

schaktmassor 

Avtäckningsmassor 

109 103 110 63 305 970 202 

Asbestavfall 84 78 49 17 30 81 92 

Farligt avfall och riskavfall 

Ragn-Sells AB är det dominerande företaget för omhändertagande 

av farligt avfall i Skellefteå. Under 2008 samlade Ragns-Sells 

in cirka 14 000 ton farligt avfall exklusive förorenade jordar från 

företag i Skellefteå kommun. 

Tabellen nedan visar insamlade mängder hos Ragn-Sells år 2008 

Benämning 

Vikt i kg 

Oljehaltigt avfall 2 025 768 

Lösningsmed.avfall 43 145 

Färg & lackavfall 117 256 

Limavfall 29 257 

Starkt surt/alkaliskt avfall 299 082 

Kvicksilveravfall 41 777 

Antimonavfall 52 838 

PCB avfall 5 792 

Bekämpningsmedel 1 946 

Laboratorieavfall 793 

Pyrotekniskaavfall 238 

Radioaktivtavfall 18 

Övrigt avfall 12 139 

Mineralprodukter 17 756 

Trä 767 843 

Total 14 103 550 

Problem 

En missuppfattning är att om avfallet går till förbränning så behöver 

man inte sortera ut sina förpackningar och tidningar. Detta 

gör att en del verksamheter även vill klassa sitt hushållsavfall som 

verksamhetsavfall just av denna anledning. 

Kommunerna är ansvariga för att planera för allt avfall som 

uppkommer inom kommunen, men har samtidigt ingen rätt att 

direkt styra hur industrin hanterar sitt avfall. 

18

STYRMEDEL OCH MÅL 

Lagstiftning 

Avfallshanteringen i Sverige grundar sig på internationella 

strategier som t.ex. Riokonventionen från 

1992, europeiska strategier som EUs avfallstrappa 

och avfallspolicy samt svenska mål som de svenska 

miljö- och kvalitetsmålen. 

Avfallshanteringen styrs till största delen av bestämmelserna 

i miljöbalken (1998:808) med följdförfattningar. 

Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999 

och därigenom skapades en gemensam lagstiftning 

inom miljöområdet. 

Avfallslagstiftningen är ett område där det hela tiden 

händer mycket. Sedan förra avfallsplanen antogs har 

många stora förändringar genomförts och avfallsplaneringen 

har därigenom fått nya spelregler. 

Miljöbalken (1998:808) 

Författningar med direkt koppling till avfallshanteringen. 

• Avfallsförordningen (2001:1063) 

• Förordning om producentansvar för batterier (2008:834) 

• Förordning om producentansvar för förpackningar (2006:1273) 

• Förordning om producentansvar för däck (1994:1236) 

• Förordning om producentansvar för returpapper (1994:1205) 

• Förordning om producentansvar för bilar (2007:185) 

• Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska 

produkter (2005:208) 

• Förordning om producentansvar för glödlampor och vissa 

belysningsarmaturer (2000:208) 

• Förordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet (2002:187) 

• Lag om skatt på avfall (1999:673) 

• Förordningen om deponering av avfall (2001:512) 

• Förordningen om avfallsförbränning (2002:1060) 

• PBL 1987:10. Plan och bygglagen 

• Bilskrotningslagen (1975:348) 

• Föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande för mottagning 

av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) 

• Hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) 

20

Nationella miljömål 

De 16 svenska miljö- och kvalitetsmålen är: 

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

8. 

9. 

minskad klimatpåverkan 

frisk luft 

bara naturlig försurning 

giftfri miljö 

skyddande ozonskikt 

säker strålmiljö 

ingen övergödning 

levande sjöar och vattendrag 

grundvatten av god kvalitet 

10. hav i balans samt levande skärgård 

11. myllrande våtmarker 

12. levande skogar 

13. ett rikt odlingslandskap 

14. storslagen fjällmiljö 

15. god bebyggd miljö 

16. ett rikt växt- och djurliv 

Under minskad klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd 

miljö finns övergripande mål som berör avfallshanteringen 

direkt. Det finns även mål under andra punkter 

som berör avfallshanteringen mer indirekt. 

För mer information hänvisas till www.miljomal.nu 

Regionala miljömål 

• Senast år 2005 sorteras avfall och restprodukter så att de kan 

behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet 

i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. 

Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet 

ska miljövarudeklareras. 

• Återvinning av avfall genom kompostering eller rötning ska 

år 2010 utgöra minst 35 procent av den i länet biologiskt 

behandlingsbara mängden avfall. 

• Den totala mängden avfall i länet som deponeras ska minska 

med 70 procent, exklusive gruvavfall, fram till år 2005 räknat 

från år 1994. 

• Samtliga avfallsdeponier ska senast under år 2008 uppnå en 

enhetlig standard och uppfylla högt ställda miljökrav enligt 

deponiförordningen och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter 

om deponering. 

Lokala miljömål 

• Vi sorterar våra sopor så att minst 6 000 ton organiskt avfall 

behandlas genom rötning. All bildad biogas ska användas till 

att driva fordon samt ersätta oljeförbrukning inom industrin. 

• Av kommunkoncernens tjänstebilar, arbetsfordon och transportfordon 

drivs 30% med förnyelsebara bränslen. 

• Kommunkoncernen ställer i sin upphandling krav på transporter 

i syfte att minska koldioxidutsläppen. 

Minskade avfallsmängder 

Avfallsmängderna kan minskas genom att förhindra avfallets uppkomst 

och genom att öka återanvändningen. Uppkomst av avfall 

kan minskas genom ett förebyggande arbete där åtgärder vidtas 

för att ändra produktions- och konsumtionsmönstret. Information 

och rådgivning är en viktig del i detta arbete och kan omfatta alltifrån 

att lära ut en enkel komposteringsteknik eller ökad möjlighet 

till källsortering till att öka medvetenhet vid inköp av nya 

produkter. En ökad återanvändning kan uppnås genom 

att uppmuntra invånarna att lämna in begagnade saker 

till secondhand affärer och liknande. 

21

Renare avfall 

Med ett renare avfall menas att 

• skadliga ämnen inte blandas med övrigt avfall utan tas om 

hand på ett korrekt sätt 

• alla avfallsfraktioner är av god kvalitet 

Renare avfall är i högsta grad en fråga om attitydpåverkan, att 

skadliga ämnen undviks vid produktion och konsumtion samt 

att de skadliga ämnena inte läggs bland avfall som ska återvinnas 

eller återanvändas. Det är också nödvändigt att ge 

information om vilka ämnen som skall undvikas och vilka 

alternativ som finns. Därutöver krävs även ett fungerande 

insamlingssystem för det skadliga avfallet som uppstår. 

Återanvändning och återvinning av avfall kräver dels att 

avfallet sorteras och dels att det finns avsättning. Sortering 

bör så långt som möjligt utföras vid källan, men kan även ske 

maskinellt vid större centrala anläggningar. En fungerande 

källsortering är viktig för att öka mängden avfall som återvinns 

och förbättra möjligheterna till ett bättre omhändertagande. 

Kommunen ska arbeta med riktade informationssatsningar 

mot hushåll, fastighetsägare och verksamheter för att åstadkomma 

en god källsortering och därmed god kvalité på det 

avfall som ska behandlas 

Bättre slutbehandling 

Behandling av avfall innebär i de flesta fall någon form av 

biologisk behandling, materialåtervinning, förbränning med 

energiåtervinning eller deponering. 

Alla typer av behandling av avfall innebär hantering av föroreningar. 

Det kan vara i form av fast, flytande, gasformiga 

föroreningar, aska, slagg och luftföroreningar eller lakvatten 

och gaser från avfallsupplag och biologisk behandling. 

Genom att sortera och styra avfallet till lämplig behandling ska 

processerna förbättras och utsläppen minskas. Samtidigt ska 

tekniken för de olika behandlingsmetoderna i sig förbättras 

kontinuerligt för minskad miljöpåverkan. 

Mål och delmål i Avfallsplanen: 

År 2020: 

1. Minst 90 % av hushållen i Skellefteå kommun ska ha valt 

utsortering av matavfall 

2. I fritidshusområden inom Skellefteå kommun ska 90% sortera 

ut sitt matavfall 

3. Av hushållsavfallets mängd matavfall ska minst 90 % sorteras 

ut för biologisk behandling. 

4. 70 % av företagen i Skellefteå kommun, där därmed jämförligt 

avfall* uppstår, ska sortera ut matavfall 

5. I Biogasanläggning Skellefteå mottas och behandlas minst 

1500 ton organiskt avfall som uppkommer i produktion från 

verksamheter inom Skellefteå som geografiskt område. 

6. Andelen tidningar och förpackningar i kärl från hushåll ska 

inte vara mer än 10 vikt-%. 

7. Insamling och transporter av hushållsavfall i Skellefteå kommun 

ska år 2020 till 100 % utföras med fordon med miljöbränslen. 

8. I hushållsavfallet via kärlhämtning ska mängden farligt avfall 

vara mindre än 0,2 vikt -% 

9. Minst 70 % av avfallsslam från Biogasanläggning Skellefteå 

ska år 2020 återföras till jord- och skogsbruk. 

Dessutom: 

10. För att minska uttagen av naturresurser ska i första hand restprodukter 

lämpliga för ändamålet användas vid sluttäckning 

av deponier. 

11. Senast 2012 ska samtliga deponier, även nedlagda, vara 

MIFO-inventerade, fas 1. 

(metod för inventering av förorenade områden) 

12. Samverkan i olika former ska främjas och medverka för en 

positiv utveckling i kommunen, länet och regionen. 

* Därmed jämförligt avfall, är ett hushållsliknande avfall 

som uppstår i ett företag/verksamhet, i utrymmen där 

personal vistas, till exempel personalmatsal, 

fikarum 

23

KONKRETA MÅL OCH STRATEGIER 

Avfallsplanens mål för 2020 med delmål och aktiviteter 


24

Minst 90 % av hushållen i Skellefteå kommun ska ha valt 

1 utsortering av matavfall 

Delmål 2012: 

• minst 85% av alla hushåll i 

Skellefteå kommun ska ha valt utsortering av matavfall 

(2009 - 83%) 

• minst 80% av hushållen i flerbostadshusen ska ha valt 

utsortering av matavfall 

(2009 - 76%) 

Delmål 2016: 

• 88% av alla hushåll i Skellefteå kommun ska ha valt 

utsortering av matavfall. 

(2009 - 83 %) 

• 84% av hushållen i flerbostadshusen ska ha valt utsortering 

av matavfall. 

(2009 - 76 %) 

Möjliga aktiviteter för att nå målet 

• använd ekonomiska styrmedel som till exempel 

vägning av avfallet och debitering efter vikt. 

• informera och beskriv miljönyttan och varför vi ska 

sortera. 

• informera om de olika abonnemangen på flera 

språk. 

• visa hur sortering kan fungera. 

• underlätta utdelning av majspåsar. 




• God bebyggd miljö 

• Senast år 2005 sorteras avfall och • Vi sorterar våra sopor så att minst 

Delmål till god bebyggd miljö 

restprodukter så att de kan behandlas 

efter sina egenskaper och handlas genom rötning. All bildad 

6 000 ton organiskt avfall be- 

• Senast år 2010 ska minst 50% av återföras i kretsloppet i ett balanserat 

samspel mellan staden och fordon samt ersätta oljeförbruk- 

biogas ska användas till att driva 

hushållsavfallet återvinnas genom 

materialåtervinning, inklusive biologisk dess omgivning. Restprodukter och ning inom industrin. 

behandling 

avfall som används i samhällsbyggandet 


• Senast år 2010 ska minst 35% av 

matavfallet från hushåll, restauranger, • Återvinning av avfall genom komstorkök 

och butiker återvinnas genom postering eller rötning ska år 2010 

biologisk behandling. Målet avser källsorterat 

matavfall till såväl hemkom- 

länet biologiskt behandlingsbara 

utgöra minst 35 procent av den i 

postering som central behandling. mängden avfall. 

25

I fritidshusområden inom Skellefteå kommun ska 90% sortera ut 

2 sitt matavfall 

Delmål 2012: 

• minst 70% av fritidshusen i Skellefteå kommun ska 

sortera ut sitt matavfall. 

(2009: 60%) 

Delmål 2016: 

• minst 80 % av fritidshusen i Skellefteå kommun ska 

sortera ut sitt matavfall. 

(2009: 60%) 


• beröm de som gör rätt 

• informera regelbundet 

• informera vid uppsamlingsställen för fritidshuskärl 

Sommaren 2009 startade insamling av matavfall i våra 

fritidshusområden. 




• Senast år 2010 ska minst 50% av hushållsavfallet 

återvinnas genom materialåtervinning, 

inklusive biologisk behandling 

• Senast år 2010 ska minst 35% av matavfallet 

från hushåll, restauranger, storkök 

och butiker återvinnas genom biologisk 

behandling. Målet avser källsorterat 

matavfall till såväl hemkompostering som 

central behandling. 


• Senast år 2005 sorteras avfall och 


efter sina egenskaper och återföras 

i kretsloppet i ett balanserat 

samspel mellan staden och dess 

omgivning. Restprodukter och avfall 

som används i samhällsbyggandet 


• Återvinning av avfall genom kompostering 

eller rötning ska år 2010 

utgöra minst 35 procent av den i 

länet biologiskt behandlingsbara 

mängden avfall. 


• Vi sorterar våra sopor så att minst 

6000 ton organiskt avfall behandlas 

genom rötning. All bildad 


fordon samt ersätta oljeförbrukning 

inom industrin. 

26

Av hushållsavfallets mängd matavfall ska minst 90 % sorteras ut för biologisk behandling. 

3 (målen gäller för abonnemang kompostering och källsortering) 

Delmål 2012: 

• minst 70 % av möjlig mängd matavfall ska sorteras ut för 

biologisk behandling. 

(2009: cirka 52%) 

Delmål 2016: 

• minst 80 % av möjlig mängd matavfall ska sorteras ut för 

biologisk behandling. 

(2009: cirka 52%) 


• visa och beskriv hur biogasanläggningen fungerar 

• beskriv miljönyttan och vad var och en kan bidra 

med genom att sortera ut matavfallet. 

• minska obehaget av insamlat matavfall genom att 

informera och ge tips om hur avfallet kan lagras. 

• fastighetsnära hämtning av trädgårdsavfall. 






• Senast år 2010 ska minst 50% av hushållsavfallet 

återvinnas genom materialåtervinning, 

inklusive biologisk behandling 

• Senast år 2010 ska minst 35% av matavfallet 

från hushåll, restauranger, storkök 

och butiker återvinnas genom biologisk 

behandling. Målet avser källsorterat 

matavfall till såväl hemkompostering som 

central behandling. 

• Senast år 2005 sorteras avfall • Vi sorterar våra sopor så att minst 

och restprodukter så att de kan 

behandlas efter sina egenskaper 

och återföras i kretsloppet 

i ett balanserat samspel mellan 

staden och dess omgivning. 

6 000 ton organiskt avfall behandlas 





Restprodukter och avfall som 

används i samhällsbyggandet 


• Återvinning av avfall genom 

kompostering eller rötning ska 

år 2010 utgöra minst 35 procent 

av den i länet biologiskt 

behandlingsbara mängden 

avfall. 

27

70 % av företagen i Skellefteå kommun, där därmed jämförligt avfall* 

4 uppstår, ska sortera ut matavfall 

Delmål 2012: 

• 50 % av företagen i Skellefteå kommun, där *därmed 

jämförligt avfall uppstår, ska sortera ut matavfall 

(2009: 27%) 

Delmål 2016: 

• 60 % av företagen i Skellefteå kommun, där *därmed 

jämförligt avfall uppstår, ska sortera ut matavfall 

(2009: 27%) 


• informera om sortering och miljönyttan med att 

sortera. 

• ekonomiska styrmedel, styr via taxan. 

• lyft fram goda exempel 

• underlätta utsorteringen med fler utlämningsställen 

för majspåsar. 

• ge möjlighet att välja storlek på påsar. 

* Därmed jämförligt avfall, är ett hushållsliknande avfall som 

uppstår i ett företag/verksamhet, i utrymmen där personal 

vistas, till exempel personalmatsal, fikarum. 





• Senast år 2005 sorteras avfall och 



efter sina egenskaper och återföras i 

• Senast år 2010 ska matavfall och där- kretsloppet i ett balanserat samspel 

med jämförligt avfall från livsmedelsindustrier 

m m återvinnas genom biologisk 

behandling. Målet avser sådant avfall 

som förekommer utan att vara blandat 

mellan staden och dess omgivning. 

Restprodukter och avfall som används 

i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. 

med annat avfall och är av en sådan 

• Återvinning av avfall genom komposkvalitet 

att det är lämpligt att efter behandling 

återföra till växtodling 

tering eller rötning ska år 2010 utgöra 

minst 35 procent av den i länet 

biologiskt behandlingsbara mängden 

avfall. 







28


29

I Biogasanläggning Skellefteå mottas och behandlas minst 1500 ton 

5 organiskt avfall som uppkommer i produktion från verksamheter 

inom Skellefteå som geografiskt område. 

Delmål 2012: 

• minst 500 ton rötningsbart avfall från verksamheter ska 

levereras till Biogasanläggning Skellefteå. 

(2009: 149 ton) 

Delmål 2016: 

• minst 1000 ton rötningsbart avfall från verksamheter ska 

levereras till Biogasanläggning Skellefteå. 

(2009: 149 ton) 


• göra det enkelt för verksamheter att sortera ut rötningsbart 

avfall 

• underlätta utsortering vid produktion. 

• informera olika personalgrupper inom verksamheter 

där det i produktionen uppstår rötningbart avfall om 

hur sorteringen går till, vad som ska sorteras och 

varför vi ska sortera. 

• styr och anpassa taxan efter rötningsbart avfall och 

mängd. 





matavfallet från hushåll, restauranger, 

storkök och butiker återvinnas genom 

biologisk behandling. Målet avser källsorterat 

matavfall till såväl hemkompostering 

som central behandling. 


• Senast år 2005 sorteras avfall 

och restprodukter så att de kan 

behandlas efter sina egenskaper 

och återföras i kretsloppet i ett 

balanserat samspel mellan staden 

och dess omgivning. Restprodukter 

och avfall som används i 

samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. 

• Återvinning av avfall genom 

kompostering eller rötning ska år 

2010 utgöra minst 35 procent av 

den i länet biologiskt behandlingsbara 

mängden avfall. 








30

Andelen tidningar och förpackningar i kärl från hushåll ska inte vara 

6 mer än 10 vikt-%. 

Delmål 2012: 

• andelen tidningar och förpackningar från hushåll ska 

inte vara mer än 25 vikt-% 

(2004: 37 vikt-%, 2007: 34 vikt-%, 2009: 33 vikt-%) 

Delmål 2016: 

• andelen tidningar och förpackningar från hushåll ska 

inte vara mer än 15 vikt-% 

(2004: 37 vikt-%, 2007: 34 vikt-%, 2009: 33 vikt-%) 


• informera om producentansvaret. 

• samarbeta med producenterna på ett konstruktivt sätt. 

• utveckla systemet med återvinningsstationer. 

• utveckla systemet med fastighetsnära insamling som till exempel 

insamling via flera fack/ behållare i sopkärlet. 

• informera om miljönyttan av att återvinna förpackningar. 

• se över producentansvaret, eventuellt ta bort ansvaret från 

producenterna. 

• informera på flera språk. 

• utveckla smarta förvaringslösningar. 

• inför pantsystem. 





hushållsavfallet återvinnas genom 

materialåtervinning, inklusive biologisk 

behandling 


• Senast år 2005 sorteras avfall och restprodukter 

så att de kan behandlas efter sina egenskaper 

och återföras i kretsloppet i ett balanserat 

samspel mellan staden och dess omgivning. 

Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet 


32

Insamling och transporter av hushållsavfall i Skellefteå kommun 

7 ska år 2020 till 100 % utföras med fordon med miljöbränslen. 

Delmål 2012: 

• Minst 60 % av alla fordon som samlar in och transporterar 

avfall i Skellefteå kommun ska drivas med miljöbränslen 

(2009: 30 %) 

Delmål 2016: 

• Minst 80 % av alla fordon som samlar in och transporterar 

avfall i Skellefteå kommun ska drivas med miljöbränslen 

(2009: 30 %) 


• Begränsad klimatpåverkan 

• Frisk luft 


• Användandet av fossila bränslen ska minska på bred front. Beroendet 

av oljan ska vara brutet till år 2020. Oljan ska ersättas av 

förnyelsebar energi för uppvärmning och transport. 

• Vi ska bli självförsörjande på förnyelsebara och miljöanpassade 

drivmedel. 

• Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen ska ha minskat med 

8% jämfört med år 1990. 

• Av kommunkoncernens tjänstebilar, arbets- och transportfordon 

drivs 30% med förnyelsebara bränslen. 

• Kommunkoncernen ställer i sin upphandling krav på transporter 

i syfte att minska koldioxidutsläppen. 

33

I hushållsavfallet via kärlhämtning ska mängden farligt avfall 

8 vara mindre än 0,2 vikt -% 

Delmål 2012: 

• I hushållsavfallet via kärlhämtning ska mängden farligt 

avfall vara mindre än 0,5 vikt-% 

(2004: 1 vikt-%, 2007: 0,7 vikt-%, 2009: 0,6 vikt-%) 

Delmål 2016: 

• I hushållsavfallet via kärlhämtning ska mängden farligt 

avfall vara mindre än 0,3 vikt-% 

(2004: 1 vikt-%, 2007: 0,7 vikt-%, 2009: 0,6 vikt-%) 


• utrusta flerbostadshus med “miljörum” för sortering 

av farligt avfall. 

• fler insamlingspunkter för avlämning av glödlampor 

till exempel insamling på återvinningsstationer. 

• insamling av farligt avfall vid köpcentra, så kallad 

“Farligt avfall bar”. 

• fastighetsnära insamling av farligt avfall som till 

exempel lämna direkt till sopbilen och hämtning vid 

fastighet. 

• informera om farligt avfall, vad som är farligt avfall 

samt hur och varför det ska sorteras. 

• utökade öppettider på återvinningscentraler. 


• Frisk luft 

• Giftfri miljö 

Giftfri miljö-viktiga delmål för avfallsområde 

• Senast år 2010 ska det även så långt 

möjligt finnas uppgifter om egenskaperna 

hos kemiska ämnen som hanteras 

på marknaden. För ämnen som 

hanteras i stora mängder eller bedöms 

som särskilt farliga ska uppgifter finnas 

tillgängliga tidigare än 2010. 

• Senast år 2010 ska varor vara försedda med 

hälso- och miljöinformation om de farliga 

ämnen som ingår. 

• Utfasning av särskilt farliga ämnen under 

perioden 2003-2015 – innebär att nyproducerade 

varor så långt möjligt ska vara fria 

från skadliga ämnen. Olika ämnen har olika 

datum för när delmålet ska vara uppfyllt. 

Exempel på ämnen som ska fasas ut är 

cancerframkallande ämnen (2007), bly och 

kadmium (2010) 

• Hälso- och miljöriskerna vid 

framställning och användning 

av kemiska ämnen ska minska 

fortlöpande fram till 2010 

34

Foto: Olle Thoors 

35

Minst 70 % av avfallsslam från Biogasanläggning Skellefteå 

9 ska år 2020 återföras till jord- och skogsbruk. 

Delmål 2012: 


Skellefteå ska återföras 

till jord- och skogsbruk. 

Delmål 2016: 


Skellefteå ska återföras 

till jord- och skogsbruk. 



• Ett rikt odlingslandskap 

• Ingen övergödning 



fosforföreningarna i avlopp återföras 

till produktiv mark, varav minst 

hälften bör återföras till åkermark. 

Lokala miljömål till 2025 

• Avloppsslam och urin ska i 

möjligaste mån återföras till 

jordbruket. 


36

För att minska uttagen av naturresurser ska i första 

10 hand restprodukter lämpliga för ändamålet användas 

vid sluttäckning av deponier. 

Senast 2012 ska samtliga deponier, även nedlagda, 

11 vara MIFO-inventerade, fas 1. 

(metod för inventering av förorenade områden) 

Samverkan i olika former ska främjas och medverka 

12 för en positiv utveckling i kommunen, länet och 

regionen. 




• Förorenade områden ska kartläggas, undersökas 

och vid behov saneras. 

• Kommunkoncernen ska främja biobränsleproduktion, 

kollektivtrafik, återanvändnings- 

och återvinningsindustrin. 

37

Du hittar oss på webben och når oss via Kundtjänst 

www.skelleftea.se 

Kundtjänst når du på telefon: 0910-73 50 00 

38

BILAGOR TILL AVFALLSPLANEFÖRSLAGET 

Bilagorna finns att hämta och ladda ner på www.skelleftea.se/avfall under fliken 

”Dokument”. Bilagorna går också att beställa via kundtjänst på telefon: 0910- 73 50 00 

Bilagor: 

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 

Nedlagda deponier 

Statistik insamlade mängder mellan år 2003 - 2008 

Utvärdering av föregående avfallsplan 

Återvinningsstationernas placering 

39

2010-04-22

AVFALLSPLAN - Skellefteå kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?