2003/2004 - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten - Uppsala ...

Studiehandbok för civilingenjörsprogrammen 2003/2004 

Studiehandboken innehåller utbildningsplan, 

studieplaner och kursplaner för 

civilingenjörsprogrammen i 

Energisystem 

Teknisk fysik 

Informationsteknologi 

Kemiteknik 

Teknisk fysik med materialvetenskap 

System i teknik och samhälle 

Miljö- och vattenteknik 

Bioinformatik 

Molekylär bioteknik 

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 

Uppsala universitet

Uppsala universitet 

Kansliet för naturvetenskap och teknik 

Omslag: Johanna Lundmark, Uppsala universitet 

Tryck: Elanders Gotab AB, Vällingby 

ISBN: 91-506-1688-9 

Distribution: Uppsala universitet 


Box 256, 751 05 Uppsala 

Telefon: 018-471 18 70

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2003/2004 

Uppsala tekniska högskola 

Civilingenjörsprogrammen 

Innehållsförteckning 


Inledning.................................................................................................................................... 1 

Universitetets organisation ............................................................................................................................ 1 

1. Uppsala universitet.......................................................................................................................... 1 

2. Teknisk- naturvetenskapliga vetenskapsområdet/teknisk-naturvetenskapliga fakulteten ............... 2 

2.1 Områdesnämnden/fakultetsnämnden ........................................................................................ 2 

2.2 Utbildningsnämnderna .............................................................................................................. 2 

2.3 Grundutbildningsutskottet......................................................................................................... 2 

2.4 Uppsala tekniska högskola ........................................................................................................ 3 

2.5 Planeringsgruppen för civilingenjörsprogrammen .................................................................... 3 

2.6 Programråden ............................................................................................................................ 3 

2.7 Institutioner ............................................................................................................................... 3 

Studieinformation...................................................................................................................... 4 

3. Läsåret / perioder............................................................................................................................. 4 

4. Kansliet för Uppsala tekniska högskola (UTH-kansliet)................................................................. 4 

4.1 Schema ...................................................................................................................................... 4 

4.2 Registrering............................................................................................................................... 5 

4.3 Tentamensanmälan.................................................................................................................... 5 

4.4 Kursanmälan ............................................................................................................................. 5 

4.5 Adressändring ........................................................................................................................... 5 

5. Ångströmreceptionen ...................................................................................................................... 5 

5.1 Meritförteckning ....................................................................................................................... 5 

6. Studievägledning............................................................................................................................. 6 

7. Betygsombudsmän .......................................................................................................................... 6 

8. CSN................................................................................................................................................. 7 

9. Studiesocialt .................................................................................................................................... 7 

9.1 Studentkåren och nationerna ..................................................................................................... 7 

9.2 UTN .......................................................................................................................................... 8 

9.3 Ultuna Studentkår...................................................................................................................... 8 

9.4 Studenthälsan ............................................................................................................................ 9 

9.5 Bostäder..................................................................................................................................... 9 

10. Datorer ............................................................................................................................................ 9 

10.1 UpUnet-S ............................................................................................................................... 9 

10.2 Passerkort............................................................................................................................... 9 

11. Studier utomlands.......................................................................................................................... 10 

11.1 Utbyten i teknik och naturvetenskap ................................................................................... 10 

11.2 Generella utbytesprogram ................................................................................................... 12 

11.3 BEST - Board of European Students of Technology ......................................................... 12 

11.4 Information......................................................................................................................... 12 

11.5 Fadderverksamhet ............................................................................................................... 13 

11.6 Urvalsprocess ...................................................................................................................... 13 

11.7 Språkkurser ......................................................................................................................... 13 

11.8 Utbytesprogram utanför Uppsala universitetets regi........................................................... 13 

12. Praktik och examensarbete............................................................................................................ 13 

13 Telefon och addresser ....................................................................................................... 14 

UTH kansliet ............................................................................................................................................... 14 

Ångströmreceptionen .................................................................................................................................. 14 

Universitetets studerandeexpedition (och central studievägledning)........................................................... 14 

Kansliet för naturvetenskap och teknik ....................................................................................................... 14 

Programsamordnare:.................................................................................................................................... 14 

Studievägledning ämneskurser .................................................................................................................... 15 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår........................................................................................................... 16 

Uppsala studentkår ...................................................................................................................................... 16 

Studenthälsan............................................................................................................................................... 16 

Motion ......................................................................................................................................................... 16 

Studentstaden i Uppsala AB........................................................................................................................ 16





CSN ............................................................................................................................................................. 16 

Överklagandenämnden för högskolan ......................................................................................................... 16 

UTBILDNINGSPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMEN 180/220 POÄNG VID 

UPPSALA UNIVERSITET läsåret 2003/2004 ..................................................................... 17 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 2003/2004.................................. 34 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik 180/220 poäng lå 2003/2004 ...... 39 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2003/2004.................... 54 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2003/04 .......................................... 62 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap, 2003/2004 

.................................................................................................................................................. 69 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle, 2003/2004........ 74 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik 2003/2004 ................... 79 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, 2003/2004........................ 86 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik, 2003/04...................................... 92 

Entreprenörskolan i Uppsala, 40 poäng................................................................................. 97 

Kursplaner inom civilingenjörsprogrammen......................................................................... 98 

Adaptiv signalbehandling, 4 poäng .....................................................................................99 

Akvatisk ekologi, 3 poäng...................................................................................................100 

Algebra, 4 poäng .................................................................................................................101 

Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poäng .................................102 

Analog VLSI-konstruktion, 3 poäng ...................................................................................103 

Analog elektronik, 3 poäng .................................................................................................104 

Analys av numeriska metoder, 5 poäng ..............................................................................105 

Analys i flera variabler, 5 poäng .........................................................................................106 

Analytisk farmaceutisk kemi, 5 poäng ................................................................................107 

Analytisk kemi, 5 poäng......................................................................................................108 

Analytisk kemi, 4 poäng......................................................................................................109 

Analytisk mekanik, 5 poäng................................................................................................110 

Antennteori, 5 poäng ...........................................................................................................111 

Användarcentrerad systemdesign, 5 poäng .........................................................................112 

Astronomisk översikt, 4 poäng............................................................................................113 

Atmosfärsfysik med klimatologi, 5 poäng ..........................................................................114 

Atom- och molekylfysik, 4 poäng.......................................................................................115 

Atom- och molekylfysik och kemisk bindning, 4 poäng.....................................................116 

Avrinning, 3 poäng..............................................................................................................117 

Beräkningskemi, 4 poäng....................................................................................................118 

Beräkningsvetenskap I, 4 poäng..........................................................................................119 

Beräkningsvetenskap I, 5 poäng..........................................................................................120 

Beräkningsvetenskap II, 4 poäng ........................................................................................121 

Beräkningsvetenskap II, 5 poäng ........................................................................................122 

Bibliografiskt projekt, 3 poäng............................................................................................123 

Bioenergi - teknik och system, 5 poäng ..............................................................................124 

Biofysikalisk kemi, 6 poäng................................................................................................125 

Bioinformatik, 5 poäng........................................................................................................126 

Bioinformatisk metodik, 6 poäng........................................................................................127





Biokemi, 6 poäng ................................................................................................................128 

Biokemisk metodik, 5 poäng...............................................................................................129 

Biologi, 5 poäng ..................................................................................................................130 

Biologi, 4 poäng ..................................................................................................................131 

Biologi och markvetenskap, 4 poäng ..................................................................................132 

Biomaterial, 5 poäng ...........................................................................................................133 

Biosensorer, 4 poäng ...........................................................................................................134 

Bullerutbredning, 3 poäng...................................................................................................135 

Celest mekanik, 4 poäng .....................................................................................................136 

Cell- och molekylärbiologi, 5 poäng ...................................................................................137 

Cellbiologi, 10 poäng ..........................................................................................................138 

Cellen som dynamiskt system, 5 poäng ..............................................................................139 

Databasteknik, 6 poäng .......................................................................................................140 

Datakommunikation, 3 poäng .............................................................................................141 

Datakommunikation E, 3 poäng..........................................................................................142 

Datakommunikation II, 3 poäng..........................................................................................143 

Datastrukturer, 4 poäng .......................................................................................................144 

Datastrukturer och databaser, 5 poäng ................................................................................145 

Datorarkitektur, 4 poäng......................................................................................................146 

Datorarkitektur IT, 3 poäng.................................................................................................147 

Datorbaserad mätteknik, 3 poäng........................................................................................148 

Datorbaserad styrning, 6 poäng...........................................................................................149 

Datorgrafik I, 4 poäng .........................................................................................................150 

Datorgrafik II, 4 poäng........................................................................................................151 

Datoriserad bildanalys, 3 poäng ..........................................................................................152 

Datoriserad mönsterigenkänning, 3 poäng ..........................................................................153 

Datorsystem I, 10 poäng......................................................................................................154 

Datorsystem II, 9 poäng ......................................................................................................155 

Digital VLSI-konstruktion, 3 poäng....................................................................................156 

Digital design med HDL-verktyg, 5 poäng .........................................................................157 

Digital elektronik, 3 poäng..................................................................................................158 

Digitalteknik, 3 poäng .........................................................................................................159 

Diskret matematik, 7 poäng.................................................................................................160 

Distribuerad modellering med geografiska informationssystem, 2 poäng ..........................162 

Distribuerade informationssystem, 5 poäng ........................................................................163 

Distribuerade system, 3 poäng ............................................................................................164 

Dynamiska biologiska nätverk, 4 poäng .............................................................................165 

Dynamiska system, 5 poäng................................................................................................166 

Dynamiska system och kaos, 4 poäng.................................................................................167 

Elektrisk mätteknik, 3 poäng...............................................................................................168 

Elektrokemi, 4 poäng ..........................................................................................................169 

Elektrokemi, 4 poäng ..........................................................................................................170 

Elektromagnetisk Kompatibilitet (EMC), 4 poäng..............................................................171 

Elektromagnetisk fältteori, 5 poäng ....................................................................................173 

Elektromagnetism, 4 poäng.................................................................................................174 

Elektromagnetism, 5 poäng.................................................................................................175 

Elektromagnetism och vågrörelselära, 6 poäng...................................................................176 

Elektronik, 3 poäng .............................................................................................................177 

Elektronik, 4 poäng .............................................................................................................178 

Elektronik i rymden, 4 poäng ..............................................................................................179 

Elektronik och elektrisk mätteknik, 5 poäng.......................................................................180 

Elektronik och elkretsteori, 3 poäng....................................................................................181 

Elektronisk handel och säkerhet, 5 poäng ...........................................................................182 

Elementarpartikelfysik, 4 poäng..........................................................................................183 

Elkraftteknik, 3 poäng .........................................................................................................184 

Elkrets I, 2 poäng ................................................................................................................185 

Ellära, 4 poäng.....................................................................................................................186 

Ellära och vågrörelselära, 6 poäng ......................................................................................187 

Empirisk modellering, 5 poäng ...........................................................................................188





Endimensionell analys, 6 poäng..........................................................................................189 

Energi- och livscykelanalys, 2 poäng..................................................................................190 

Energifysik, 4 poäng ...........................................................................................................191 

Energihandel, 3 poäng.........................................................................................................192 

Energisystem, 2 poäng ........................................................................................................193 

Energisystemens miljöpåverkan, 5 poäng ...........................................................................194 

Energitekniker, 10 poäng ....................................................................................................195 

Engelska för studenter inom tekn.-nat.fakulteten, 5 poäng .................................................196 

Evolutionsgenetik, 5 poäng .................................................................................................197 

Examensarbete, 12 poäng....................................................................................................198 

Examensarbete, 20 poäng....................................................................................................199 

Farmakokinetik, 5 poäng.....................................................................................................201 

Farmakologi, 5 poäng..........................................................................................................202 

Fasta tillståndets fysik I, 5 poäng ........................................................................................203 

Fasta tillståndets fysik II, 5 poäng.......................................................................................204 

Fasta tillståndets kemi, 4 poäng...........................................................................................205 

Finita elementmetoder, 4 poäng ..........................................................................................206 

Flerdimensionell analys, 6 poäng........................................................................................207 

Fluidmekanik, 4 poäng........................................................................................................208 

Fluidmekanik, 3 poäng........................................................................................................209 

Forskningspraktik, 5 poäng .................................................................................................210 

Forskningspraktik, 7 poäng .................................................................................................211 

Forskningspraktik, 10 poäng ...............................................................................................212 

Fouriermetoder, 3 poäng .....................................................................................................213 

Funktionalanalys, 4 poäng...................................................................................................214 

Fysik för poeter, 3 poäng.....................................................................................................215 

Fysikalisk elektronik, 4 poäng.............................................................................................216 

Fysikalisk kemi, 8 poäng.....................................................................................................217 

Fysikalisk kemi med termodynamik, 5 poäng.....................................................................218 

Fysikens matematiska metoder, 4 poäng.............................................................................219 

Fysikens matematiska metoder, 5 poäng.............................................................................220 

Fysiologi, 4 poäng...............................................................................................................221 

Företag, nätverk och teknikutveckling, 10 poäng................................................................222 

Företagsekonomi, 3 poäng ..................................................................................................224 

Företagsekonomi, 3 poäng ..................................................................................................225 

Galenisk farmaci, 5 poäng...................................................................................................226 

Genfunktion, 6 poäng..........................................................................................................227 

Genteknik, 7 poäng .............................................................................................................228 

Geohydraulik och grundvattenplanering, 3 poäng...............................................................229 

Geoteknik, 5 poäng .............................................................................................................230 

Globala miljöproblem, 8 poäng...........................................................................................231 

Gravitation och kosmologi, 4 poäng ...................................................................................232 

Grundläggande algebra, 3 poäng.........................................................................................233 

Grundläggande biologi, 2 poäng .........................................................................................234 

Grundläggande bioteknik och bioinformatik, 2 poäng ........................................................235 

Grundläggande datoranvändning, 2 poäng..........................................................................236 

Grundläggande matematisk statistik, 3 poäng.....................................................................237 

Grundläggande programmering, 5 poäng............................................................................238 

Halvledarteknologi, 4 poäng ...............................................................................................239 

Humanfysiologi, 8 poäng ....................................................................................................240 

Hydrologi, 3 poäng..............................................................................................................241 

Hållfasthetslära, 5 poäng .....................................................................................................242 

Hållfasthetslära, 4 poäng .....................................................................................................243 

Högprestandaberäkningar och programmering I, 4 poäng ..................................................244 

IT i samhället, 10 poäng......................................................................................................245 

IT-system och människor i samspel, 5 poäng......................................................................246 

Immunologi, 4 poäng ..........................................................................................................247 

Inbyggda styrsystem, 8 poäng .............................................................................................248 

Inbyggda system, 3 poäng...................................................................................................249





Individ, organisation och ledarskap, 4 poäng......................................................................250 

Industriell marknadsföring, 5 poäng....................................................................................251 

Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter, 5 poäng .........................................252 

Informations- och kodningsteori, 4 poäng...........................................................................253 

Informationsteknik, enskilt arbete, 2 poäng ........................................................................254 

Informationsteknik: Muntlig framställning, 1 poäng..........................................................255 

Informationsteknologi, 4 poäng...........................................................................................256 

Informationsutvinning, 4 poäng ..........................................................................................257 

Ingenjören – världsförbättrare och miljöbov, 5poäng .........................................................258 

Innovationsteknik och affärsutveckling, 5 poäng................................................................259 

Interaktiva grafiska system, 5 poäng ...................................................................................260 

Introduktion till datoranvändning, 1 poäng .........................................................................261 

Introduktionskurs i matematik, 1 poäng..............................................................................262 

Introduktionskurs i miljövetenskap, 6 poäng ......................................................................263 

Introduktionskurs till energisystem, 5 poäng ......................................................................264 

Kemi, grundkurs, 6 poäng ...................................................................................................265 

Kemisk apparatteknik, 4 poäng ...........................................................................................266 

Kemisk struktur och bindning, 4 poäng ..............................................................................267 

Kemiska principer, 5 poäng.................................................................................................268 

Kemometri, 3 poäng............................................................................................................269 

Kemometri II, 5 poäng ........................................................................................................270 

Keramkemi, 5 poäng ...........................................................................................................271 

Klassisk elektrodynamik, 5 poäng.......................................................................................272 

Kognitiv psykologi, 5 poäng ...............................................................................................273 

Kommunikation i samhälle och arbetsliv, 3 poäng .............................................................274 

Komplex analys, 3 poäng ....................................................................................................275 

Komplexa system i teknik och samhälle - humaniora, 5 poäng ..........................................276 

Komplexa system i teknik och samhälle - teknik, 5 poäng .................................................277 

Konstruktion av användargränssnitt, 3 poäng .....................................................................278 

Kontinuerliga mediers mekanik, 4 poäng............................................................................279 

Kryptologi DV1, 4 poäng....................................................................................................280 

Kvantfysik, 3 poäng ............................................................................................................281 

Kvantfysik, 5 poäng ............................................................................................................282 

Kvantfysik fk, 4 poäng ........................................................................................................283 

Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 5 poäng.....................................................284 

Kvantmekanik, 4 poäng.......................................................................................................286 

Kvantmekanik, 4 poäng.......................................................................................................287 

Kvantmekanik fk, 5 poäng ..................................................................................................288 

Kvantmekanik och spektroskopi, 8 poäng...........................................................................289 

Kvinnor, män, vetenskap och framtid, 5 poäng...................................................................290 

Kärn- och partikelfysik, 4 poäng.........................................................................................291 

Kärnfysik, 4 poäng ..............................................................................................................292 

Kärnkraft – teknik och system, 5 poäng..............................................................................293 

Ledarskap och organisation I, 5 poäng................................................................................294 

Ledarskap och styrning, 6 poäng.........................................................................................296 

Linjär algebra, 3 poäng........................................................................................................297 

Logistik, 4 poäng.................................................................................................................298 

Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer, institutioner och 

organisationer, 5 poäng .......................................................................................................299 

Luftvårdsteknik, 4 poäng.....................................................................................................300 

Läkemedel - kvalitetssäkring och regulatoriska krav, 5 poäng ...........................................301 

Läkemedelsformulering, 5 poäng........................................................................................303 

Läkemedelskemi, 5 poäng...................................................................................................304 

Läkemedelsteknik, 5 poäng.................................................................................................305 

Lärande system för molekylär dataanalys, 6 poäng.............................................................306 

Magnetiska material, 3 poäng .............................................................................................307 

Makromolekylers struktur och funktion, 2 poäng ...............................................................308 

Makromolekylär kemi, 5 poäng ..........................................................................................309 

Makromolekylära maskiner, 4 poäng..................................................................................310





Marknadsanalys, 4 poäng....................................................................................................311 

Markvetenskap, 14 poäng....................................................................................................313 

Matematik för signalbehandling, 7 poäng ...........................................................................314 

Matematisk statistik, 5 poäng..............................................................................................315 



Matematisk statistik II, 3 poäng ..........................................................................................318 

Materialanalys, 5 poäng ......................................................................................................319 

Materialdesign, 5 poäng ......................................................................................................320 

Materialfysik, 7 poäng.........................................................................................................321 

Materialkemi, 4 poäng.........................................................................................................322 

Materialstrukturanalys, 3 poäng ..........................................................................................323 

Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp, 3 poäng .....................................................324 

Materialvetenskap II: Materialkemiska principer, 5 poäng................................................325 

Materialvetenskap III: Materialkemi, 5 poäng ...................................................................326 

Materialvetenskap IV: Polymera material, 3 poäng ...........................................................327 

Materialvetenskap V: Tekniska material, 6 poäng .............................................................328 

Medicinsk informatik, 3 poäng............................................................................................329 

Medicinsk teknik och strålningsbiologi, 4 poäng................................................................330 

Mekanik, 5 poäng................................................................................................................331 

Mekanik I, 5 poäng..............................................................................................................332 

Mekanik K, 5 poäng ............................................................................................................333 

Meteorologi och klimatologi, 4 poäng ................................................................................334 

Mikrobiologi, 5 poäng.........................................................................................................335 

Mikrosatellitteknik, 5 poäng................................................................................................336 

Mikrostrukturteknik, 3 poäng..............................................................................................337 

Mikrostrukturteknik II, 3 poäng ..........................................................................................338 

Mikrovågsteknik I, 3 poäng.................................................................................................339 

Mikrovågsteknik II, 4 poäng ...............................................................................................340 

Miljöekonomisk översiktskurs, 3 poäng..............................................................................341 

Miljökonsekvensanalys, 2 poäng.........................................................................................342 

Miljörätt, 3 poäng................................................................................................................343 

Miljöteknik, 2 poäng ...........................................................................................................344 

Miljötillämpad radioaktiviet, 3 poäng .................................................................................345 

Modellering av molekylära reglersystem, 4 poäng..............................................................346 

Modellering och styrning av miljötekniska processer, 5 poäng ..........................................347 

Modulation, demodulation och kodning, 4 poäng...............................................................348 

Molekylär biofysik, 6 poäng ...............................................................................................349 

Molekylär bioinformatik, 3 poäng.......................................................................................350 

Molekylär cellbiologi, 4 poäng............................................................................................351 

Molekylär och statistik mekanik, 4 poäng...........................................................................352 

Molekylärbiologi, 6 poäng ..................................................................................................353 

Människa-datorinteraktion, 3 poäng....................................................................................354 

Mätsystem, 3 poäng.............................................................................................................355 

NMR spektroskopi, 4 poäng................................................................................................356 

Neuronnät och lärande system, 3 poäng..............................................................................357 

Nuklidteknik, 2 poäng .........................................................................................................358 

Objektorienterad programmering DV1, 4 poäng.................................................................359 

Oförstörande materialprovning, 2 poäng.............................................................................360 

Oorganisk kemi, 8 poäng.....................................................................................................361 

Operativsystem, 4 poäng .....................................................................................................362 

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning, 4 poäng.........................................363 

Optimeringsmetoder, 4 poäng .............................................................................................364 

Optisk kommunikation, 3 poäng .........................................................................................365 

Optiska material, 3 poäng....................................................................................................366 

Optoelektronik, 3 poäng......................................................................................................367 

Ordinära differentialekvationer, 2 poäng.............................................................................368 

Organisk beräkningskemi, 5 poäng .....................................................................................369 

Organisk farmaceutisk kemi, 5 poäng .................................................................................370





Organisk kemi, 7 poäng.......................................................................................................371 




Organisk kemi med analytiska tekniker, 8 poäng................................................................375 

Organisk-kemiska tekniker, 5 poäng...................................................................................376 

Partiella differentialekvationer, 4 poäng .............................................................................377 

Patent, avtal och förhandling, 4 poäng ................................................................................378 

Planetsystemets fysik, 4 poäng............................................................................................380 

Plasmafysik, 4 poäng...........................................................................................................381 

Polymerer, 3 poäng .............................................................................................................382 

Praktisk verkstadsteknik, 2 poäng .......................................................................................383 

Praktisk verkstadsteknik med materialkännedom, 3 poäng.................................................384 

Prediktiv limnologi, 10 poäng .............................................................................................385 

Presentationsteknik, 4 poäng...............................................................................................386 

Processalgebra DV1, 4 poäng .............................................................................................387 

Processmonitorering, 5 poäng .............................................................................................388 

Processreglering, 4 poäng....................................................................................................389 

Processteknik, 5 poäng........................................................................................................390 

Programkonstruktion I, 6 poäng..........................................................................................391 

Programkonstruktion II, 5 poäng.........................................................................................392 

Programmering av parallelldatorer I, 4 poäng.....................................................................393 

Programmeringsteknik I, 4 poäng .......................................................................................394 

Programmeringsteknik II, 4 poäng......................................................................................395 

Programmeringsteori DV1, 4 poäng....................................................................................396 

Projekt IT, 20 poäng............................................................................................................397 

Projektarbete Entreprenörskolan, 20 poäng.........................................................................398 

Projektarbete i bioinformatik, 5 poäng................................................................................400 

Projektarbete i bioinformatik, 10 poäng..............................................................................401 

Projektarbete i energisystem, 5 poäng.................................................................................402 

Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 5 poäng.................................................................403 

Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 10 poäng...............................................................404 

Projektarbete i molekylär bioteknik, 5 poäng......................................................................405 

Projektarbete i molekylär bioteknik, 10 poäng....................................................................406 

Projektarbete i tillämpad materialvetenskap, 5 poäng.........................................................407 

Projektkurs i adaptiv signalbehandling, 5 poäng.................................................................408 

Protein engineering, 8 poäng...............................................................................................409 

Proteinbioteknologi, 8 poäng ..............................................................................................410 

Radioekologi, 3 poäng.........................................................................................................411 

Radiofarmaceutisk organisk kemi, 5 poäng ........................................................................412 

Realtidsprogrammering, 3 poäng ........................................................................................413 

Reglerteknik, 3 poäng..........................................................................................................414 



Reglerteknisk design, 4 poäng.............................................................................................417 

Relativistisk kvantmekanik MN1, 5 poäng .........................................................................418 

Rymdfysik I, 3 poäng ..........................................................................................................419 

Rymdfysik II, 3 poäng.........................................................................................................420 

Rymdprojekt, 5 poäng .........................................................................................................421 

Röntgenkristallografi, 5 poäng ............................................................................................422 

Sannolikhetslära och stokastiska processer, 4 poäng ..........................................................423 

Sannolikhetsteori, 3 poäng ..................................................................................................424 

Sannolikhetsteori och statistik, 4 poäng ..............................................................................425 

Sensorer och aktuatorer, 3 poäng ........................................................................................426 

Signalbehandling, 4 poäng ..................................................................................................427 

Signaler och system, 3 poäng ..............................................................................................428 

Simulering av transportprocesser, 10 poäng........................................................................429 

Simulering och operationsanalys, 3 poäng..........................................................................430 

Simulering och systemanalys, 3 poäng ...............................................................................431





Solenergi – teknik och system, 5 poäng ..............................................................................432 

Speciell relativitetsteori, 3 poäng ........................................................................................433 

Spektralanalys, 4 poäng.......................................................................................................434 

Språkfärdighetskurs i franska A111 med teknisk-naturvetenskaplig inriktning, 5 poäng ...435 

Statistisk mekanik, 4 poäng.................................................................................................437 

Stokastisk modellering, 3 poäng..........................................................................................438 

Stora sociotekniska system, 3 poäng...................................................................................439 

Syntetisk organisk kemi I, 5 poäng .....................................................................................440 

Syntetisk organisk kemi II, 5 poäng....................................................................................441 

System i teknik och samhälle: Introduktion, 5 poäng.........................................................442 

System i teknik och samhälle: Introduktion, 2 poäng.........................................................443 

System, modell och simulering, 4 poäng.............................................................................444 

Systemanalys, 5 poäng ........................................................................................................446 

Systemanalys, modellering och simulering, 3 poäng ..........................................................447 

Systemidentifiering, 4 poäng...............................................................................................448 

Teknik- och vetenskapshistoria, 5 poäng ............................................................................449 

Teknikbaserad affärsutveckling, 6 poäng............................................................................450 

Teknisk ekologi, 3 poäng ....................................................................................................452 

Teknisk fysik, inledande kurs, 1 poäng ...............................................................................453 

Teknisk orientering, 2 poäng...............................................................................................454 

Teknisk orientering, läkemedel och material, 1 poäng........................................................455 

Teknisk orientering: Presentations- och kommunikationsteknik, 1 poäng.........................456 

Teknisk orientering: riskbedömning/säkerhetsvärdering, 1 poäng.....................................457 

Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar, 10 poäng............................................................458 

Tekniska ytor, 2 poäng ........................................................................................................459 

Tematiska studier i historia, 5 poäng...................................................................................460 

Teoretisk kemi, 3 poäng ......................................................................................................461 

Teoretisk materialmodellering, 3 poäng..............................................................................462 

Termodynamik, 3 poäng......................................................................................................463 



Tillförlitliga system, 3 poäng ..............................................................................................466 

Tillämpad statistik, 5 poäng ................................................................................................467 

Transformer för beräkningar, 4 poäng.................................................................................468 

Transformmetoder, 5 poäng ................................................................................................469 

Tribomaterial, 3 poäng ........................................................................................................470 

Uppsats STS, 10 poäng .......................................................................................................471 

Uppsatsförberedande fördjupningskurs, 5 poäng ................................................................472 

Val av energisystem, 5 poäng..............................................................................................473 

Variationsmetoder i hållfasthetsläran, 3 poäng ...................................................................474 

Vattenkraft - teknik och system, 5 poäng............................................................................475 

Vattenreningsteknik, 3 poäng..............................................................................................476 

Vattenresursteknik, 3 poäng................................................................................................477 

Vetenskap och samhälle, 2 poäng .......................................................................................478 

Vetenskapshistoria, 1 poäng................................................................................................479 

Vetenskapshistoria och kommunikation, 3 poäng...............................................................480 

Vetenskapsteori, 5 poäng ....................................................................................................481 

Vindkraft - teknik och system, 5 poäng...............................................................................482 

Växt- och mikrobiologi, 5 poäng.........................................................................................483 

Vågrörelselära, 4 poäng.......................................................................................................484 

Vågrörelselära, 5 poäng.......................................................................................................485 

Yt- och kolloidkemi, 5 poäng..............................................................................................486 

Ytanalys, 3 poäng................................................................................................................487 

Ytavbildning, 3 poäng .........................................................................................................488 

Ytvetenskap och tunnfilmsteknik, 5 poäng .........................................................................489 

Återkopplade system och reglerteknik, 5 poäng .................................................................490 

Riktlinjer för kursvärderingar inom grundutbildningen..................................................... 491 

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet........................................ 492




Information 

Inledning 

I denna studiehandbok beskrivs de civilingenjörsutbildningar som ges vid Uppsala tekniska 

högskola. Varje program har en bokstavsbeteckning som används i många sammanhang. 

Energisystem 

ES 

Teknisk fysik 

F 

Informationsteknologi 

IT 

Kemiteknik 

K 

Teknisk fysik med materialvetenskap Q 

System i teknik och samhälle STS 

Miljö- och vattenteknik 

W 

Molekylär bioteknik 

X 

Bioinformatik 

X 

Studiehandboken utkommer läsårsvis och delas ut gratis till alla studenter på 

civilingenjörsprogrammen. Den kan hämtas på UTH-kansliet, vid respektive institution eller 

på expeditionen på Uthgård vid höstterminens början. 

Studiehandboken innehåller en kort informationsdel, utbildningsplan, studieplaner och 

kursplaner. Utbildningsplanen innehåller allmänna regler för civilingenjörsutbildningarna. 

Där står de regler som gäller för bl.a. praktik och utbyte av kurs. Studieplanen talar om vilka 

kurser som ingår i varje årskurs på respektive program. Kursplanen beskriver kursens 

innehåll, undervisningens omfattning mm. 

Universitetets organisation 

1. Uppsala universitet 

Uppsala universitet består sedan 1 juli 1999 av tre vetenskapsområden: humanistisksamhällsvetenskapliga 

vetenskapsområdet, medicinska vetenskapsområdet och teknisknaturvetenskapliga 

vetenskapsområdet. Dessa områden inrymmer de åtta fakulteterna; 

teologiska, juridiska, historisk-filosofiska, språkvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska, 

teknisk-naturvetenskapliga och den utbildningsvetenskapliga fakulteten. Den 

utbildningsvetenskapliga fakulteten är fristående och tillhör inget av vetenskapsområdena. 

Universitetets styrelse kallas Konsistorium. Konsistoriet ansvarar för planering och 

genomförande av universitetets verksamhet. Den operativa ledningen utövas av rektor. 

Ordförande i konsistoriet utses fr o m 1998 av regeringen. 

Rektor: professor Bo Sundqvist 

Prorektor: professor Lena Marcusson 

Ordförande i konsistoriet: ekonomie doktor Hans Dalborg 

1




Information 

2. Teknisk- naturvetenskapliga vetenskapsområdet/teknisknaturvetenskapliga 

fakulteten 

Det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet rymmer endast en fakultet, den teknisknaturvetenskapliga. 

Inom vetenskapsområdet/fakulteten bedrivs omfattande grundutbildning, 

forskarutbildning och forskningsprogram inom biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, 

kemi, matematik och teknik. 

Vetenskapsområdet rymmer Uppsala tekniska högskola, som är ett samlingsnamn för de 

tekniska utbildningarna. 

2.1 Områdesnämnden/fakultetsnämnden 

Vetenskapsområdet leds av en områdesnämnd tillika fakultetsnämnd för den teknisknaturvetenskapliga 

fakulteten. Nämnden ansvarar för den vetenskapliga och innehållsmässiga 

kvaliteten i utbildning och forskning inom sitt område. Den ger riktlinjer och 

verksamhetsuppdrag till institutionerna, fördelar statsanslag och ansvarar för 

resultatuppföljningen. 

Dekanus är ordförande i områdesnämnden/fakultetsnämnden och leder arbetet på 

fakultetsnivå. Han har också titeln vicerektor och ingår i universitetets ledning. För samråd 

om viktigare ärenden och policyfrågor samlas rektor och därtill valda lärare och studenter 

regelbundet i den akademiska senaten. 

Ordförande i områdesnämnden (Vicerektor, Dekanus): professor Jan-Otto Carlsson 

Vice ordförande i områdesnämnden (Prodekanus): professor Sten Lunell 

2.2 Utbildningsnämnderna 

Fakultetsnämnden har beslutat att från och med 2002-07-01 inrätta en teknisk utbildningsnämnd, 

TUN, och en naturvetenskaplig utbildningsnämnd, NUN. Utbildningsnämnderna 

ansvarar för strategisk planering i form av bl.a. långsiktiga utvecklingsfrågor, uppföljning av 

utbildningar, profileringar, internationalisering och omvärldskontakter av relevans för 

utbildningen. De ska också representera utbildningarna nationellt och internationellt på möten 

och konferenser. 

Nämnderna består förutom ordförande av fyra näringslivsrepresentanter, tre lärare och fyra 

studenter. Ordförande utses genom val bland lärare. 

Ordförande TUN: professor Mats Leijon 

Ordförande NUN: professor Bengt Gustafsson 

2.3 Grundutbildningsutskottet 

Grundutbildningsutskottet ansvarar för den operativa verksamheten samt kontinuerlig 

uppföljning/utvärdering och kvalitetssäkring av kurser och utbildningsprogram. Utskottet 

bereder utbildningsplaner, fastställer kursplaner, bereder budget för utbildningsprogrammen, 

utser betygsbestämmande lärare, mm. 

2




Information 

Grundutbildningsdekanus är ordförande i utskottet. Därutöver består 

grundutbildningsutskottet av representanter för de olika utbildningsprogrammen samt för 

lärarna och fyra ledamöter med suppleanter är studenter. 

Grundutbildningsdekanus: universitetslektor Anders Sjöberg 

2.4 Uppsala tekniska högskola 

Uppsala tekniska högskola (UTH) är ett samlingsnamn för civil- och 

högskoleingenjörsutbildningarna vid Uppsala universitet. 

2.5 Planeringsgruppen för civilingenjörsprogrammen 

Planeringsgruppen bereder ärenden som rör civilingenjörsprogrammen och består av 

programsamordnare och studievägledare samt en student med suppleant per 

civilingenjörsprogram och studentkårens fakultetssamordnare. Ordförande i gruppen är en av 

programsamordnarna. För kontaktuppgifter se rubriken Telefon och kontakt. 

Programsamordnare: 

Energisystem: Ulla Tengblad (ES) 

Teknisk fysik: Olov Ågren (F) 

Informationsteknologi: Hans Flack (IT) 

Kemiteknik: Ulf Jansson (K) 

Teknisk fysik med materialvetenskap: Åsa Kassman-Rudolphi (Q) 

System i teknik och samhälle: Elisabet Andresdottir (STS) 

Miljö- och vattenteknik: Conny Larsson (W) 

Molekylär bioteknik: Torgny Persson (X) 

Bioinformatik: Torgny Persson (X) 

2.6 Programråden 

Programråden ansvarar för uppföljning och utveckling av respektive program. De föreslår 

vilka kurser som ska ingå i programmet samt ansvarar för att kurser och utbildningsprogram 

håller god kvalitet. I programrådet ingår representanter för såväl inriktningar likväl de 

grundläggande ämnena, studenter och yrkeslivsrepresentanter. Programråden leds av 

programsamordnarna. För kontaktuppgifter till respektive samordnare se rubriken Telefon och 

adresser. 

2.7 Institutioner 

Institutionerna bedriver forskning och utbildning samt disponerar de medel som ställs till 

förfogande från interna och externa uppdragsgivare. Institutionen leds av en 

institutionsstyrelse, som bl a innehåller studentrepresentanter, och den operativa ledningen för 

institutionen utövas av prefekten. 

3




Information 

Studieinformation 

3. Läsåret / perioder 

Årskurs 1 Årskurs 2-5 

Höstterminen 2003-08-19 - 2004-01-16 2003-08-26 - 2004-01-16 

Vårterminen 2004-01-19 - 2004-06-06 2004-01-19 - 2004-06-06 

Varje termin är uppdelad på två perioder av ungefär samma längd. Höstterminens 

undervisning avslutas normalt före juluppehållet. 

OBS! Studiemedel utgår efter universitetets officiella terminstider som är 

1 september till 18 januari och 19 januari till 6 juni. 

4. Kansliet för Uppsala tekniska högskola (UTH-kansliet) 

UTH-kansliet ger service till teknologerna. Kansliet handhar bl.a. studievägledning, 

schemaläggning och kursadministration. På anslagstavlorna utanför kansliet anslås 

tentamensresultat, information från kansliet, schema, aktuell programspecifik information 

samt övrig studierelaterad information. Här finns även sammanställningarna av 

kursvärderingarna. Aktuell information finns även på hemsidan www.uth.uu.se 

Receptionen har öppet vardagar mellan 9-13. 

Besöksadress: Ångström, hus 4 

Postadress: Box 536, 751 21 Uppsala 

Telefon: 018-471 30 03 

Föreståndare: Harald Herbertsson, tel 018 - 471 62 77, Harald.Herbertsson@uth.uu.se 

4.1 Schema 

Schema för varje termin kan hämtas på UTH-kansliet några dagar före terminens början. 

Schema finns även anslaget på anslagstavlorna vid kansliet och på hemsidan. 

Schemaläggare 

Maria Othelius (IT, K, X, W och ES) 

Besöksadress: UTH-kansliet 

Telefon: 018-471 31 45 

Marie-Louise Holmström (F, Q och STS) 

Besöksadress: UTH-kansliet 

Telefon: 018-471 30 05 

4




Information 

4.2 Registrering 

Kursansvarig institution registrerar studenter på kurser och rapporterar in tentamensresultat. 

Registrering sker normalt från de kurslistor som skickas runt vid de första kurstillfällena. 

Samtliga studenter måste vara registrerade på alla kurser de följer. 

4.3 Tentamensanmälan 

Tentamensanmälan ska göras via Internet senast 14 dagar före varje tentamen (ordinarie och 

omtentamen). Länk till tentamensanmälan finner du under www.uth.uu.se. Utanför UTHkansliet 

står en dator ämnad för detta ändamål. Tid och plats för tentamina anslås på listor 

utanför UTH-kansliet och på hemsidan. Vid tentamen tillämpas inte akademisk kvart. 

Skrivtiden är normalt fem timmar. Man måste skriva i minst 30 minuter innan man får lämna 

skrivsalen. Vid tentamenstillfället ska man uppvisa legitimation och giltigt terminskort. 

Observera att du måste anmäla dig till tentamen respektive återta din anmälan om du inte 

avser att tentera. 

4.4 Kursanmälan 

Kursanmälan ska göras senast 15 april för kommande höst, samt 15 oktober för kommande 

vår. Du skall anmäla dig genom att använda det centrala datoriserade anmälningssystemet, se 

www.uth.uu.se. Se vidare Kursanmälan i delen Utbildningsplan. 

4.5 Adressändring 

Adressändring ska rapporteras till UTH-kansliet, till Uppsala teknolog- och naturvetarkår via 

adress@utn.uu.se samt till din nation. 

5. Ångströmreceptionen 

Receptionen handhar meritförteckningar, kopieringskort mm. På anslagstavlorna utanför 

anslås tentamensresultat, information från UTH-kansliet, schema samt övrig studierelaterad 

information. 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1 


Telefon: 018-471 31 03 

Fax: 018-471 32 70 

Receptionen är öppen mån - fre 8.00 -16.30. 

5.1 Meritförteckning 

Alla studenter och deras studieresultat registreras i Uppsala universitets 

studiedokumentationssystem UPPDOK. En meritförteckning, utdrag ur UPPDOK, skickas till 

alla registrerade studenter efter varje termin. Det går även att beställa en meritförteckning från 

receptionen i Ångströmlaboratoriet, eller via studentportalen www.uu.se/student. Det finns en 

viss eftersläpning i inrapporteringen till UPPDOK vilket leder till att registerutdragen inte 

alltid inkluderar de senast avklarade kurserna. 

5




Information 

6. Studievägledning 

Studievägledarna på UTH-kansliet tar hand om samtliga civil- och 

högskoleingenjörsprogram. För information om mycket specifika detaljer kring kurserna 

hänvisas dock till examinator på respektive kurs eller studievägledare på kursgivande 

institution. Blanketter för studieuppehåll m.m. handhas av UTH-kansliet eller kan hämtas på 

www.uth.uu.se. 

Nedanstående personer arbetar som studievägledare, deras mottagningstider fastställes vid 

terminsstart. 

OBS! Vilka studievägledare som ansvarar för de olika programmen kan ändras under året. 

Aktuell information ges via kansliet och från www.uth.uu.se 

Bruno Sahlström 

Besöksadress: UTH-kansliet, Ångströmlaboratoriet hus 4 

Telefon: 018-471 30 02 

E-post: 

Bruno.Sahlstrom@uth.uu.se 

Särskilda arbetsuppgifter: Studievägledning, Q, IT, EI och MI, utbildningsmässor och 

gymnasieinformation. 

Inger Andersson 


Telefon: 018-471 31 05 

E-post: 

Inger.Andersson@uth.uu.se 

Särskilda arbetsuppgifter: Studievägledning F och X, nolleutskick. 

Maud Andersson 


Telefon: 018-471 23 25 

E-post: 

Maud.Andersson@kemi.uu.se 

Särskilda arbetsuppgifter: Studievägledning K, W, BI och KI. 

Simeon Paraschakis 


Telefon: 018-471 72 64 

E-post: 

Simeon.Paraschakis@uth.uu.se 

Arbetsuppgifter: Allmän studievägledning 

7. Betygsombudsmän 

Betygsombudsmännen är till för dig som student, om du anser att du fått fel betyg eller anser 

att examinationen av dig har gått oriktigt till och har begärt ändring hos examinator utan att få 

gehör. Betygsombudsmännen är två lärare med stor erfarenhet av examination inom olika 

områden, som utsetts av rektor. De har i uppgift att efter samtal med berörda och, om så 

behövs, ytterligare utredning ge sin uppfattning till känna i ett särskilt yttrande, som sänds till 

berörda parter. De kan inte själva ändra betyg eller fatta andra beslut. 

6




Information 

Docent Ingegerd Bäcklund, engelska, träffas per tel 018-301710, fax 018-471 1229 eller e- 

post ingegerd.backlund@engelska.uu.se. 

Universitetslektor Rolf Paulsson, teoretisk fysik, träffas per tel 018-471 3249, fax 018-533180 

eller e-post Rolf.Paulsson@teorfys.uu.se 

8. CSN 

Studiemedel handhas av Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Reglerna för studiemedel är 

under förändring och lika villkor kommer att gälla för samtliga utbildningar. I dagsläget gäller 

att för att få studiemedel under det kommande läsåret skall man normalt ha tagit minst 30 

poäng per år. För studerande vid civilingenjörsprogrammen gäller att man under det första 

året ska ha tagit minst 25 poäng inom de två senaste terminerna. Därefter 30 poäng per läsår 

Har du inte lyckats uppfylla dessa krav tas ansökan upp till särskild prövning. Där görs en 

bedömning över prognosen för fortsatta studier, det tas hänsyn till eventuella skäl till varför 

man inte klarat studierna t ex sjukdom eller annat som varit avgörande för resultaten. För att 

CSN ska kunna bedöma prognosen för fortsatta studier kan du upprätta en personlig 

studieplan tillsammans med en studievägledare. Vid den särskilda prövningen avgörs om du 

får dispens från poängkraven. Eventuellt avslagsbeslut kräver att två handläggare är överens 

om beslutet. Kontaktinformation för CSN se Telefon och adresser. 

9. Studiesocialt 

9.1 Studentkåren och nationerna 

Alla som studerar vid Uppsala universitet måste vara medlemmar i Uppsala studentkår och i 

en nation. Inskrivning sker på respektive nation. Den som inte vill ta del av 

nationsverksamheten kan skriva in sig vid Skånelandens nation. Detta är kostnadsfritt och 

sker på Uppsala studentkår. 

För att som icke-uppsalastudent kunna besöka nationerna måste man ansöka om ett s.k. 

gästleg. Dessa administreras av kuratorskonventet, som är nationernas övergripande 

samarbetsorgan. Kuratorskonventets expedition finns på entréplanet på Övre Slottsgatan 7. 

Öppettider: måndag-fredag 9-17. 

Studentkåren arbetar för att tillvarata studenters intressen i utbildningsfrågor och studiesociala 

frågor, både på lokal och på nationell nivå. Därutöver driver studentkåren i samarbete med 

universitetet Studentbokhandeln samt handhar Norreda Torp som hyrs ut till kårens 

medlemmar. För adress och telefonuppgifter se rubriken Telefon och adresser. 

7




Information 

9.2 UTN 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN, är en studentorganisation för studenterna på 

teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Uppsala universitet. UTN är en ideell förening, där 

medlemskap är frivilligt och kostnadsfritt. UTN företräder fakultetens samtliga studenter mot 

universitet, näringslivet och övriga delar av samhället. Grundpelarna utgörs av 

utbildningsbevakning, arbetsmarknadsbevakning och studiesocial påverkan. Genom att varva 

dessa med en väl strukturerad mottagningsverksamhet och kontinuerliga sociala aktiviteter 

hoppas UTN kunna göra såväl studietiden som förutsättningarna inför arbetslivet så goda som 

möjligt för teknologer och naturvetare. 

Varje utbildningsprogram utgör en sektion i UTN och representeras av en egen 

sektionsförening. Sektioner bildar stommen i UTN. För varje sektion finns ett studieråd som 

sköter utbildningsbevakningen på lokal nivå. Vill du komma i kontakt med ditt studieråd gå in 

på hemsidan: www.utn.uu.se. 

Sektion 

Sektionsförening 

DV 

UD (Uppsala Datavetare) 

ES 

FET (Föreningen Energisystemteknologerna) 

F 

FUTF (Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker) 

H 

Uppsala Ingenjörsförening 

IT 

FITS (Föreningen IT-sektionen) 

K 

Kemisektionen 

NVB BÄR (Biologiska Ämnesrådet) 

NVF FysKam (Fysikums Kamratförening) 

NVG Geos (Geovetenskapliga studierådet) 

NVK IUPAK (Intresseföreningen Uppsala Akademiska Kemister) 

NVM Möbius 

Q 

FusQ (Föreningen Uppsala seriösa Q-studenter) 

STS SSTSS (Studentföreningen för STS-sektionen) 

W 

WAWE (We are W-Engineers) 

X Sfinx (Studenter För Intresse och Nöje på X) 

Vill du veta mer, eller komma i kontakt med någon inom organisationen, kontakta någon av 

nedanstående personer. 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår, Uthgård, 752 37 UPPSALA 

Tel 018-57 25 20, fax 018-57 25 35, e-post utn@utn.uu.se 

Ordförande ordf@utn.uu.se, 018-57 25 21 

Arbetsmarknadsutskottes ordförande arb@utn.uu.se, 018-57 25 25 

Internationella utskottets ordförande int@utn.uu.se, 018-57 25 24 

Studiesociala utskottets ordförande soc@utn.uu.se, 018-57 25 26 

Utbildningsutskottets ordförande utb@utn.uu.se, 018-57 25 23 

9.3 Ultuna Studentkår 

För dig som läser kurser vid SLU kan du även vända dig till Ultuna studentkår med frågor om 

tex kåravgift, problem med kurser eller dylikt. 

Tel nr kårkansliet 018-671114 och e-post: uls@stud.slu.se. 

Kontaktperson: uls.utbildningsansvarig@stud.slu.se 

8




Information 

9.4 Studenthälsan 

Studenthälsan anordnar motionsverksamhet samt hälso- och sjukvård för Uppsalas studenter. 

Studenthälsans fullständiga program framgår av en folder som finns att tillgå på studentkåren, 

på de flesta av universitetets institutioner och på många andra ställen där studenter vistas. 

Studenthälsans hemsida: www.student.uu.se/sh/ . För mer information se rubriken Telefon och 

adresser. 

9.5 Bostäder 

Det kan vara ganska knepigt att hitta bostad i Uppsala, men det finns några olika vägar att gå. 

De alternativ som erbjuds är bostadsbolaget Studentstaden, nationerna, stiftelser, teknisknaturvetenskapliga 

fakultetens bostadsförmedling, Uppsala studentkårs bostadsjour, 

Uppsalahem AB eller AP fastigheter. Mer information om dessa alternativ finns på Uppsala 

teknolog- och naturvetarkårs hemsida www.utn.uu.se under studier/studiemiljö. Förutom detta 

kan man själv sätta in annonser eller svara på sådana i till exempel dagstidningar och på 

anslagstavlor. 

10. Datorer 

10.1 UpUnet-S 

Uppsala universitet har ett uppbyggt studentdatornät, UpUnet-S, som alla studenter kan få 

tillgång till under sin studietid. I samband med datakurser i början av utbildningen ges 

studenterna tillgång till ett datorkonto med tillhörande e-post. UpUnet-S ger dig möjlighet att 

från hemmet bl a använda e-post, skriva rapporter, göra inlämningsuppgifter, leta och beställa 

böcker från universitetsbiblioteket, använda Internet samt kunna göra den årliga kursanmälan. 

UpUnet-S är kostnadsfritt men en avgift tas ut för dokumentation och installationsdisketter i 

samband med ett introduktionsseminarium. Mer information finner du på www-adressen 

http://www.student.uu.se/upunets/ 

10.2 Passerkort 

Ansökan om passerkort görs på institutionskanslierna. Tillträde beviljas ett år i taget, därefter 

måste kortet uppdateras. Ansökningsblanketter för uppdatering finns att hämta på respektive 

institutionskansli. 

9




Information 

11. Studier utomlands 

Civilingenjörsstudenterna ges många möjligheter att bedriva studier, utföra examensarbeten 

eller praktisera utomlands. Inga kursavgifter förekommer och bostad m.m. ordnas i de utbyten 

som anges i det följande. Extra studiemedel beviljas i regel studenter som har större 

omkostnader för att studera utomlands. De som avser att studera vid ett universitet bör börja 

planera och söka utbytesplatser cirka ett år i förväg! 

11.1 Utbyten i teknik och naturvetenskap 

Uppsala universitet har ett stort antal institutionsbundna utbytesprogram inom naturvetenskap 

och teknik. De flesta av dessa ger utbytesstudenten möjlighet att läsa ett brett fält av kurser 

inom matematik, fysik, data och teknik. I några fall går det också att läsa kurser i kemi och 

bioteknik. Vissa utbytesprogram är specialiserade mot ett visst ämnesområde. Ansökningarna 

till något av dessa utbyten handläggs av utsedda kontaktpersoner på institutionerna som 

ansvarar för utbytet. 

Sammanställningen nedan omfattar inte alla möjligheter som erbjuds inom universitetet. För 

ytterligare information se broschyren Study abroad at Uppsala University 

Fysik och teknik: 

Amsterdam, Dublin, Hamburg, Konstanz, Madrid, Mainz, Marseille, Sussex, 

Ansökan 

15 april 

Zürich. Kontaktperson: Arne Arnesen, fysiska institutionen, tel 018-4713511, 

Arne.Arnesen@fysik.uu.se 

Eindhoven (TU), Heidelberg, Helsingfors, Innsbruck, Lausanne (EPFL), 

Paris (ENS), Torino, Wien (TU) 

15 april 

15 nov 

Kontaktperson: Göran Fäldt, institutionen för strålningsvetenskap, 018-471 38 44, 

Goran.Faldt @tsl.uu.se 

Utbyte för materialvetare och tekniska fysiker: 

Houston. 

15 april 

Utbytet avser två års studier och avlönad assistenttjänstgöring i Houston efter tredje året på 

civilingenjörsutbildningen. 

Kontaktperson: Ken White, KWWhite@UH.EDU. 

Breda utbyten med profilering mot datavetenskap, informationsteknologi och 

matematik (se även www.tdb.uu.se/erasmus): 

Berlin, Braunschweig, Magdeburg, Stuttgart, Toulouse, Zürich (ETH) 

15 april 

Kontaktperson: Stefan Pålsson, avdelningen för teknisk databehandling, tel 018-471 2970, 

Stefan.Palsson@tdb.uu.se 

10




Information 

Brest, Leuven, Lyon, Marseille, Singapore, Swansea, Tucson 

15 april 

Kontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för datorteknik, tel 018-471 3167, 

Anders.Berglund@docs.uu.se 

Allendale, Singapore, Tucson 

Sista ansökningsdag är i januari-februari för Singapore och Tucson. Sista ansökningsdag ej 

fastställd för Allendale. Kontaktperson: Anders Berglund (e-postadress mm, se ovan) 

Madrid, Milano, Pisa, Torino, Udine, Portsmouth 

15 april 

Kontaktperson: Roland Bol, avdelningen för ADB och datalogi, tel 018-471 7606, 

Roland.Bol@csd.uu.se. 

Utbyten som är relevanta för samtliga teknologer: 

Paris (Ecole Polytechnique) och Lyon (ENS) 

Kontaktperson: Roger Wäppling, Ångströmlaboratoriet, tel 018-471 35 98, 

Roger.Wäppling@fysik.uu.se. 

slutet av maj 

St Petersburg (SPbSTU) 

ej bestämt 

SPbSTU är en av de mest meriterade tekniska högskolorna i forna Sovjet. Huvudsakligen 

undervisning på ryska. Svenska institutet kan ge stipendium motsvarande studiemedel. 

Kontaktperson: Olov Ågren, tel 018- 471 58 16, Olov.Agren@Angstrom.uu.se 

NORDTEK, samtliga civilingenjörsutbildningar i Norden: 

Reykjavik, Trondheim, Stavanger, Lyngby, Ålborg, Helsingfors, Åbo, 15 okt 

Uleåborg, Tammerfors, Villmanstrand 

31 mars 

Alla teknologer som tagit 90 p vid ansökningstillfället kan erbjudas plats vid valfri 

civilingenjörsutbildning i Norden. Vid Åbo akademi undervisas på svenska. 

Kontaktperson: Harald Herbertsson, 018-471 6277, Harald.Herbertsson@uth.uu.se 

Fysikutbyten, särskilt fasta tillståndets fysik och kärnfysik: 

Bonn, Groningen, Göttingen, Lissabon, Lyon, Löwen, Århus 

Kontaktperson: Roger Wäppling (e-postadress mm, se ovan) 

EMSPS, projektarbete i fysik 

(c:a 150 europeiska universitet) 

Kontaktperson: Göran Fäldt (e-postadress mm, se ovan) 

Projektarbete inom teoretisk kemi eller teoretisk kvantkemi: 

Gainesville (Florida), Konstanz, Århus 

Kontaktperson: Sten Lunell, institutionen för kvantkemi, tel 018- 471 3268, 

Sten.Lunell@kvac.uu.se 

15 nov 

kontinuerligt 

kontinuerligt 

Utbyten för miljö- och vattenteknologer: 

Aberdeen, Macquaire University (Australien), Lyon, Dresden, Toulouse, Warsawa 

Kontaktperson: Rajinder Saxena, institutionen för geovetenskaper, tel 018-471 2251, 

Rajiner.Saxena@hyd.uu.se 

Utbyten inom biologi, särskilt bioteknik: 

Kontaktperson: Eva Damm, institutionen för biologisk grundutbildning, 

tel 018-471 43 06, Eva.Damm@ibg.uu.se 

11




Information 

11.2 Generella utbytesprogram 

Uppsala universitet deltar i ett antal generella utbytesprogram där studenten tillåts läsa 

valfritt ämnesområde som finns vid det utländska universitetet. Information om dessa utbyten 

erhålls från Internationella kansliet som också handlägger ansökningarna. Sista dag 

(preliminärt) för ansökan anges nedan. 

Land/region 

Ansökan 

Generella utbyten i USA-Kanada: 

Austin, California State University m.m. (sammanlagt ett 40-tal universitet) 1 dec 

Många universitet kräver avklarat språktest (TOEFL-test). Det är viktigt att ordna 

sjukförsäkring i USA! 

Generella utbyten i Australien och Nya Zeeland 

Sydney, Melbourne, Auckland, Canterbury m.m. (sammanlagt 13 universitet) 29 sept 

Många universitet kräver avklarat språktest (TOEFL-test). 

Generella utbyten i Europa: 

Edinburgh, Heidelberg, Lausanne m.m. (sammanlagt ett 30-tal universitet) 

Generella utbyten med Latinamerika och Sydafrika 

Guanajuato (Mexico), Caracas 

Buenos Aires, Santiago, Kapstaden, Durban 

Generella utbyten i Kina och Japan: 

Peking, Hong Kong, Kanton, Kyoto, Tokyo, Sofia 

Huvudsakligen undervisning på kinesiska eller japanska i humanistiska ämnen. 

1 mars 

1 april 

27 sept 

29 jan 

Kontaktorgan för de generella utbytena: 

Internationella kansliet, St Olofsgatan 10A, tel 018-471 2500 

11.3 BEST - Board of European Students of Technology 

Sommarkurser i Europa 

Ansökan i slutet av april. 

Tvåveckorskurser med syfte att ge ingenjörsstudenter i Europa möjlighet att bredda sina 

tekniska studier och lära känna andra kulturer i Europa. Det erbjuds även veckokurser under 

andra delar av året. 

Besök hemsidan www.best.eu.org/vivaldi för mer information. Uppsala lokala BEST-grupp 

finns på www.best.eu.org/uppsala och kontaktas på best@utn.uu.se. 

11.4 Information 

En gång per termin, i november respektive april, hålls ett informationsmöte. Exakt datum och 

lokal anslås på anslagstavlan intill UTH-kansliet. Ytterligare information kring utbytena kan 

du hitta på www.uth.uu.se 

I februari varje år arrangeras en mässa för studenter som vill åka utomlands och studera, 

arbeta mm. För mer information se www.utn.uu.se/ifd 

Mycket information om studier, praktik, exjobb mm utomlands finns på www.utn.uu.se/intu 

12




Information 

11.5 Fadderverksamhet 

Ett bra sätt att förbereda sig för utlandsstudier är att vara fadder åt en utländsk student i 

Uppsala. Utcor är en arbetsgrupp som tar hand om utbytesstudenter som kommer till Uppsala. 

Kontakta utcor@utn.uu.se för mer information. 

11.6 Urvalsprocess 

Alla studenter som i tid ansöker om en studieplats deltar i en urvalsprocess hos Internationella 

kansliet eller hos kontaktpersonen vid institutionen som ansvarar för utbytet. 

11.7 Språkkurser 

Programstudenter inom teknik/naturvetenskap erbjuds att söka korta språkkurser (5 poäng) i 

tyska, franska och engelska. Kurserna annonseras i universitetets utbildningskatalog. 

Studiemedel kan i vissa fall utgå för att läsa sommarkurser i utomlands. 

11.8 Utbytesprogram utanför Uppsala universitetets regi 

Feinberg Graduate School (Israel) 

Utbytet är avgiftsfritt. Studieinriktningar finns som passar samtliga teknologer. 

Ansökningshandlingar finns på internetadressen http//www.weizmann.ac.il/feinberg 

Utbyten främst avsedda för forskning eller grundutbildning: 

Kina, Japan, Indien, Israel, Thailand, Turkiet, Öst- och Västeuropa 

Svenska institutet, tel 08-789 21 90 

Centrala Östeuropa och forna Sovjet Tempus, tel 08-453 50 00 

12. Praktik och examensarbete 

12.1 IAESTE, praktik utomlands 

Ansökan 

Student som ordnar praktikplats i Sverige till utländsk student får 

1 dec 

”garantiplats” (ansökan i december). Ansökningshandlingar fås på Uthgård. 20 feb 

I början av Februari utkommer en IAESTE-tidning med praktikplatser. Tidningarna kommer 

att finnas tillgängliga vid Uthgård och UTH-kansliet. 

12.2 CERN (NFR) "Summer student programme" 

Utbytet ger teknisk praktik vid acceleratoranläggningen i CERN. 

Kontaktperson: Göran Fäldt, institutionen för strålningsvetenskap, 018-471 38 44, 

Goran.Faldt @tsl.uu.se 

12.3 ÖVRIGT 

Arbetsförmedlingen Utland, Bangårdsgatan 13, tel 018-683508 

Nordjobb (praktik i norden), tel 08-506 113 00 

Women In Tecnology, WITEC (praktik för kvinnor), tel fax: 035-12 73 54, fax: 035-12 81 75. 

Minor Field Studies, CITEC KTH (biståndsprojekt i teknik), tel 08-790 61 24 

Minor Field Studies, SLU (biståndsprojekt i naturbruk), tel 018-67 10 00 

Datorteknik (praktik i Frankrike) Kontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för 

datorteknik, tel 018-183167, Anders.Berglund@docs.uu.se 

13




Information 

13 Telefon och addresser 

Universitetets personalkatalog finns på www.uu.se/Adresser/ 

UTH kansliet 

Besöksadress: Ångström hus 4, Lägerhyddsvägen 1 


Telefon: 018-471 30 03 

Ångströmreceptionen 

Besöksadress: Ångström hus 1, Lägerhyddsvägen 1 


Telefon: 018-471 31 03 

Fax: 018-471 32 70 

Universitetets studerandeexpedition (och central studievägledning) 

Besöksadress: St. Olofsgatan 10B 


Telefon: 018-471 47 10, Stud.exp@uadm.uu.se 

Fax: 018-471 19 73 


Besöksadress: St. Olofsgatan 10B, 3 trp 


Telefon: 018-471 18 70 

Utbildningsledare: 

Birgitta Gelin, tel 018-471 19 78, 

Björn Gembert, tel 018-471 17 39 

Birgitta.Gelin@uadm.uu.se 

Bjorn.Gembert@uadm.uu.se 

Programsamordnare: 

Energisystem, ES 

Ulla Tengblad 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum 12136 

Telefon: 018- 471 32 20 

E-post: Ulla.Tengblad@tsl.uu.se 

Samordnare för ES-kurser vid SLU: Gertrud Nordlander, Inst. för skoglig marklära 

Telefon 018-671986 

E-post Gertrud.Nordlander@sml.slu.se 

Informationsteknologi, IT 

Besöksadress: 

Hans Flack 

Institutionen för informationsteknologi, 

Polacksbacken, hus 1, rum 256 

Telefon: 018-471 30 16 

E-post: Hans.Flack@docs.uu.se 

14




Information 

Kemiteknik, K 

Ulf Jansson 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet rum 3412 

Telefon: 018-471 37 27 

E-post: Ulf.Jansson@mkem.uu.se 

Miljö- och vattenteknik, W Conny Larsson 

Besöksadress: Geocentrum, Villav. 16, GL312 

Telefon: 018- 471 71 86 

E-post: Conny.Larsson@met.uu.se 

Samordnare för W-kurser vid SLU: Ingmar Messing, Inst. för markvetenskap 

Telefon 018-671173 

E-post Ingmar.Messing@mv.slu.se 

Molekylär bioteknik, X och 

Bioinformatik, X 

Torgny Persson 

Besöksadress: EBC, Norbyvägen 14 / BMC, Husarg. 3 

Telefon: 018-471 41 40 (EBC), 018-471 46 86 (BMC) 

E-post: Torgny.Persson@ibg.uu.se 

System i teknik och samhälle, STS Elísabet Andrésdóttir 

Besöksadress: Matematiska institutionen 

Telefon: 018 - 471 32 05 

E-post: Elisabet.Andresdottir@math.uu.se 

Teknisk fysik, F Olov Ågren 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet 

Telefon: 018-471 30 02 

E-post: Olov.Agren@uth.uu.se 

Teknisk fysik med materialvetenskap, Q 

Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum 2216 

Telefon: 018-471 31 16 

E-post: Asa.Kassman@Angstrom.uu.se 

Åsa Kassman Rudolphi 

Studievägledning ämneskurser 

För studievägledning gällande ditt program se kapitel 6 Studievägledning 

Ämne Kontaktperson Telefon 

Biologi Eva Damm 018-471 43 06 

Biologi Eva Björkman 018-471 48 36 

Datavetenskap Olle Gällmo 018-471 31 54 

Datavetenskap Torsten Jarkrans 018-471 57 07 

Fysik Lennart Selander 018-471 35 17 

Geovetenskap Richard Heijkenskjöld 018-471 25 07 

Kemi Kerstin Sunnerheim 018-471 37 12 

Matematik Sohel Zibara 018-471 32 03 

Teknik Lars Ericsson 018-471 30 69 

15




Information 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår 

Adress: Polacksbacken hus 73, 752 37 Uppsala www.utn.uu.se 

Telefon: 018-57 25 20, Fax: 018-57 25 35 

Se även rubrik 9.2 UTN. 

Uppsala studentkår 

Adress: Övre Slottsgatan 7, 753 10 Uppsala www.uppsalastudentkar.nu 

Telefon: 018-480 31 00 (växel), us@us.uu.se 

Studenthälsan 

Mottagning: Övre Slottsgatan 7, 2tr, 753 10 Uppsala www.student.uu.se/sh 

Telefon: 018-15 50 50 

Öppettider: alla vardagar 8.30-12 och 12.30-15.30. Obs tisdag från kl 10.00! 

Motion 

Svettis Sjukhusvägen 2, tel 018-14 05 09 resp 018-69 52 80 www.student.uu.se/sh 

Stallet Dag Hammarskjöldsv. 5, tel 018-471 69 40 

Studentstaden i Uppsala AB 

Besöksadress: Rackarbergsgatan 10, Studentstaden, 752 32 Uppsala www.studentstaden.se 

Telefon: 018-18 40 50, 18 40 51 

Öppettider: Mån-fre 8.30 - 12.00, 13 – 16 

CSN 

Besöksadress: Kungsgatan 57B 

Öppettider: Mån-fre 10-12, 13-15 


Telefon: 0771-27 60 00 (Telefontid: 10-12) Datasvar: 08-619 80 00 

www.csn.se 

Överklagandenämnden för högskolan 

Besöksadress: Birger Jarlsgatan 43, Stockholm 

Postadress: Box 7249 

www.hsv.se/onh 

16




Utbildningsplan 

UTBILDNINGSPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMEN 

180/220 POÄNG VID UPPSALA UNIVERSITET läsåret 2003/2004 

Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2003-05-06 

att gälla fr o m 2003-07-01. Utbildningsplanens gemensamma del fastställd under 

förutsättning att tillstyrkan sker från SLU och att konsistoriet 11 juni fastställer nya riktlinjer 

för studenternas arbetsvillkor. Studieplanen för programmet i bioinformatik är fastställd för 

åk 1-3 och studieplan för åk 4-5 är preliminär. 

1. Beslut om att anordna civilingenjörsprogram 

Enligt beslut av konsistoriet 1992-10-19 och rektorsämbetet 1992-10-30 skall 

civilingenjörsprogrammen i materialfysik, miljö- och vattenteknik, molekylär bioteknik och 

teknisk fysik finnas inrättade vid universitetet fr.o.m. 1 juli 1993. Enligt beslut av konsistoriet 

1994-12-05 skall civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi finnas inrättat vid 

universitetet fr.o.m. 1 juli 1995. Programmet i materialfysik byter namn fr.o.m. 96-07-01 till 

teknisk fysik med materialvetenskap efter beslut av rektor 1995-10-27. Enligt beslut 1997-01- 

17 skall civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, inriktning läkemedel och material, finnas 

inrättat vid universitetet fr.o.m. 1 juli 1997. Enligt beslut 1999-09-27 skall 

civilingenjörsprogrammen i energisystem och system i teknik och samhälle finnas inrättade 

vid universitetet fr.o.m. 1 juli 2000. Enligt beslut i konsistoriet 2000-10-24 skall programmet i 

bioinformatik finnas inrättat fr.o.m. 1 juli 2001. 

Enligt beslut av rektor 2002-04-16 ändras samtliga civilingenjörsprogram inför lå 2002/2003 

från 180 poäng till 180/220 poäng. Alternativet 220 poäng innehåller förutom kravet för 

civilingenjörsexamen även 60 poäng i ämnet företagsekonomi. För studenter som uppfyller 

givna programkrav ges platsgaranti till att läsa 220 poäng. 

2. Mål för civilingenjörsutbildningarna 

1 kap. 9 § högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper 

och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att 

självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område 

som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till 

informationsutbyte på vetenskaplig nivå. 

För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha (från högskoleförordningen) 

tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som 

fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för 

det valda teknikområdet, 

förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö 

med hänsyn tagen till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende 

sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, 

förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt 

område, självständigt kunna svara för utvecklingen eller utnyttjandet av ny teknik på 

internationellt konkurrenskraftig nivå. 

17





3. Lokala mål för civilingenjörsprogrammen 

3.1 Allmänna lokala mål för civilingenjörsprogrammen 

(utöver de i högskoleförordningen fastställda) 

Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på god 

förmåga i 

• att identifiera, formulera, lösa och presentera problem 

• att samverka och kommunicera över teknikgränserna 

• att använda datorer i såväl experimentellt som teoretiskt arbete 

• att kommunicera och använda facklitteratur på engelska 

• att kunna följa kunskapsutvecklingen inom det egna teknikområdet 

• att kunna applicera nya forskningsrön på tekniska problemställningar 

• att kunna utföra tekniskt utvecklings- och forskningsarbete 

• att med olika teoretiska modeller kunna beskriva förlopp, bedöma tillämpbarhet och 

begränsningar samt tolka och värdera resultat 

Utbildningen inom civilingenjörsprogrammen skall även förbereda för forskarutbildning. 

3.2 Mål för civilingenjörsprogrammet i energisystem (ES) 

Teknikområdet energisystem består av processer och system för råvarutillförsel, omvandling, 

distribution och användning av olika energislag. 

Programmet i Energisystem syftar till att utbilda civilingenjörer lämpade att arbeta både med 

specifika energitekniska frågor och med energisystem ur ett helhetsperspektiv och inom 

ramen för en hållbar energianvändning. Dessa skall ha förmåga att väl kunna kommunicera 

med specialister från vitt skilda kompetensområden. De skall vara tränade i att driva projekt 

och därför ha kunskaper i ledarskap och organisation. Dessa civilingenjörer bör därmed vara 

särskilt lämpade att arbeta med energisystem under planering, uppbyggnad och vid 

förändring. 

Utbildningen skall ge kunskaper i 

• grundläggande naturvetenskapliga och tekniska ämnen 

• energisystem 

• energiomvandlingsprocesser 

• sambanden mellan energi, miljö och samhälle både ur tekniskt, 

ekonomiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv 

Utöver den tekniska kompetensen betonar utbildningen 

• förmåga till överblick och systemtänkande 

• kommunikativ förmåga 

• förmåga till analys 

• operativ förmåga 

Utbildningen baseras på den samlade kompetens runt energisystem som finns vid Uppsala 

universitet och SLU, inom naturvetenskap, teknik, ekonomi, samhällsvetenskap och juridik. 

18





3.3 Mål för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik (F) 

Vetenskapsområdet teknisk fysik omfattar såväl de grundläggande vetenskaperna matematik, 

datavetenskap och fysik som deras tekniska tillämpningar. 

Syftet med civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik är att ge en bred kunskapsbas inom 

tekniken. Denna utgörs av 

• goda kunskaper och färdigheter inom grundläggande matematik och fysik med 

tillämpningar; 

• fördjupade kunskaper inom någon specialinriktning av teknisk fysik. 


förmåga i att 

• överblicka ett brett tekniskt område samt värdera och sammanknyta framsteg inom 

fysiken och skilda tekniska delområden; 

• snabbt inhämta kunskapsstoff inom nya fysikalisk-tekniska områden och 

tillämpa nya rön för teknikens utveckling och förnyelse; 

• utföra tekniskt utvecklings- och forskningsarbete inom skilda fält; 

• med matematiska modeller beskriva fysikalisk-tekniska förlopp samt bedöma dessa 

modellers tillämpbarhet och begränsning i olika sammanhang; 

• inom en uppställd modell med lämplig metod genomföra beräkningar samt tolka och 

värdera erhållna beräkningsresultat; 

• planera och välja metoder för och genomföra fysikalisk-tekniska experiment 

och mätningar samt värdera erhållna resultat. 

3.4 Mål för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi (IT) 

Informationsteknologin består av metoder och tekniker för kommunikation mellan människor 

eller mellan människa och maskin. 

Vetenskapsområdet informationsteknologi omfattar teoretisk, experimentell och 

ingenjörsmässigt konstruerande verksamhet rörande data och information. Verksamheten 

innefattar moment om hur insamling, överföring, bearbetning, lagring, presentation och 

tolkning verkställs med framför allt datorsystem och datorbaserade utrustningar, Sådana 

enheter med tillhörande programsystem utgör studieobjekt och är såväl ett 

konstruktionsobjekt i sig som ett hjälpmedel för produkt- och tjänsteutveckling. 

Syftet med civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi är att ge de kunskaper och 

färdigheter som krävs för att civilingenjören efter genomgången utbildning ska kunna 

vidareutveckla och använda teknologi vad avser framtagning och färdigställande av stora 

komplexa system där datorer, kommunikation och styrning har en central roll. I detta 

sammanhang fokuseras på begreppet pålitlig databehandling; tillgänglighet, säkerhet, 

effektivitet, förutsägbarhet och tillförlitlighet. 

Utbildningen syftar till att ge en bred kunskapsbas inom området. Denna utgörs av 

• goda kunskaper och färdigheter inom grundläggande informationsteknologi, 

matematik och tillämpningar därav; 

• fördjupade kunskaper inom någon specialinriktning inom informationsteknologi; 

• en god balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter. 

19






förmåga i att 

• överblicka ett brett område samt värdera och sammanknyta framsteg inom 

informationsteknologi och datorvetenskap samt dess tillämpningar; 

• snabbt inhämta kunskapsstoff inom nya områden inom informationsteknologin och 

tillämpa nya rön inom vetenskapen och tekniken och dess tillämpningar; 

• utföra utvecklings- och forskningsarbete inom området; 

• med matematiska modeller beskriva, analysera och syntetisera tekniska förlopp samt 

bedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsning i olika sammanhang; 

• inom en uppställd modell med lämplig metod genomföra beräkningar samt tolka och 

värdera erhållna resultat; 

• planera och välja metoder för och genomföra experiment och mätningar samt att 

värdera erhållna resultat; 

• konstruera och realisera och utvärdera datoriserade system för tekniska 

tillämpningar; 

• kunna kommunicera med ickespecialister och producera produkter enligt 

specifikationer och inom givna tidsramar; 

• verka inom en internationell organisation stödd av nätverk och annan infrastruktur; 

• kommunicera muntligt och skriftligt; 

• övertygande förmedla en idé och genomföra en konstruktion. 

3.5 Mål för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 

inriktning läkemedel och material (K) 

Under den första delen av civilingenjörsprogrammet i kemiteknik ger utbildningen 

grundläggande kunskaper inom områdena matematik, datavetenskap, fysik, kemi och 

kemiteknik. Utbildningen ger därefter möjlighet till fördjupning och kompetensprofilering 

inom kemiteknikområdet i ämnen med relevans för utveckling, analys och tillverkning av 

material och läkemedel. Såsom exempel på möjliga kompetensinriktningar kan nämnas 

materialvetenskap, läkemedelskemi och farmaci. Utbildningens mål är att ge en bred 

kemiteknisk basutbildning och en fördjupningsutbildning som förbereder för vidare 

utbildning och yrkesverksamhet inom bl.a. följande områden: 

• Utveckling och framställning av nya läkemedel 

• Design och syntes av nya läkemedelsubstanser 

• Vidareutveckling, produktion, analys och kvalitetssäkring av redan existerande och 

nästa generation farmaceutiska produkter 

• Utveckling, analys och tillverkning inom bioteknik-, biomaterial- och 

medicinteknikföretag 

• Utveckling och framställning av material 

• Avancerad materialanalys 

20





3.6 Mål för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap (Q) 

Syftet med programmet Teknisk fysik med materialvetenskap är att utbilda civilingenjörer 

med kompetens att tillämpa kunskaper inom materialvetenskap för att utveckla och utnyttja 

ny teknik i olika typer av tekniska system. Härmed kan de bidra till utvecklandet av ett 

hållbart samhälle baserat på ett effektivt utnyttjande av material och energi. Programmet ger 

en bas inom teknisk fysik (matematik, fysik och datavetenskap), samt en förståelse för 

samband mellan materials sammansättning, struktur och egenskaper. Kunskaper på atomnivå 

från fysik och kemi kombineras med de mekaniska och processinriktade ingenjörsvetenskaperna. 

Programmet ger dessutom spetskompetens inom följande för den moderna 

materialforskningen viktiga områden: 

• Ytmodifiering och tunnfilmsteknologi 

• Karakterisering och analys av material och ytor 

• Avancerad mikrostrukturteknik 

• Materialutveckling med inriktning mot funktionella ytor, såsom 

solenergitillämpningar, energilagring, data- och elektroniktillämpningar, 

biokompatibilitet, slitagemotstånd och friktionskontroll. 

Programmet utbildar civilingenjörer för en arbetsmarknad som inkluderar forskning och 

utveckling inom både små och stora företag eller avancerad materialforskning inom något av 

de forskningsprogram som t ex bedrivs vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Produkter som 

beror av materialvetenskap omfattar allt från komponenter inom mikroelektronik eller 

moderna energisystem, till specialstål, medicinska inplantat och fordon. 

3.7 Mål för civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) 

Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle syftar till att skapa kompetens för 

teknisk utveckling med integrerade lösningar utifrån tekniska systemkrav samtidigt som 

sociala, ekonomiska och kulturella faktorer beaktas. Utbildningens inriktning är 

system/nätverk ur ett helhetsperspektiv. 

Teknik är i allt högre grad delar i nätverk eller system. Företag agerar inom en 

nätverksstruktur och teknikanvändning blir mer och mer systemberoende. Studenten skall nå 

tvärvetenskaplig förståelse av hur teknik utvecklas och används samt hur tekniska system 

både styrs av och formar samhällsutvecklingen och människans villkor. 

Programmet skall ge grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik, systemteknik, 

datavetenskap, naturvetenskap samt i det humanistiska och samhällsvetenskapliga området 

teknik- och vetenskapsstudier. Utbildningen har två alternativa tekniska fördjupningar: 

biologiska och informationstekniska system. 

De tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska delarna av utbildningen skall samverka 

för att ge goda kunskaper i att: 

• analysera, modellera och styra sociotekniska system 

• lösa tekniska problem med systeminriktning och få tekniska lösningar genomförda i 

sociala nätverksstrukturer 

• självständigt och ansvarsfullt värdera tekniska lösningar utifrån ett helhetsperspektiv 

21





Utbildningen fokuserar på tekniska spetsområden, där förändringshastigheten idag är hög och 

där utvecklingen sker globalt. Utbildningens markant tvärvetenskapliga innehåll skall öppna 

för möjligheten att arbeta med flera olika funktioner inom företag och att kunna 

kommunicera, muntligt och skriftligt, över traditionella ämnesgränser inom t ex 

teknikutveckling och omvärldsanalyser. 

3.8 Mål för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik (W) 

Vetenskapsområdet miljö- och vattenteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, 

biologi, geovetenskap (mark, luft och vatten) samt deras miljötekniska tillämpningar i 

produktion och forskning. 

Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik skall ge 

grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi 

och geovetenskap. Inom fördjupnings- och miljötekniska tillämpningsämnen integreras och 

tillämpas grundläggande naturvetenskapliga kunskaper. 

Utbildningen syftar till att utveckla förståelse för och kunskap om sambandet mellan ny 

teknologi och effekter på de ekosystem som är människans livsmiljö. Ett viktigt led mot detta 

mål är att en del av undervisningen inriktas på kombinationer av traditionell teknikvetenskap 

och övriga naturvetenskapliga ämnen. 

3.9 Mål för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik (X) 

Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik syftar till att utveckla 

teknisk och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge tillräcklig 

kompetens för att tillämpa existerande teknik och att utveckla nya metoder och begrepp i 

gränsområden mellan traditionell teknik med matematisk-fysikalisk bakgrund och modern 

bioteknik baserad på kunskap om genuttryck och makromolekylers strukturer. 

Vetenskapsområdet molekylär bioteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, 

molekylärbiologi och genteknik samt deras tekniska tillämpningar i produktion och forskning. 

Syftet med civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik är att ge utbildning för 

verksamhet och vidareutbildning inom följande områden: 

• Utveckling och framställning av nya molekylslag för biotekniska och biomedicinska 

tillämpningar. 

• Utveckling av diagnostikmetoder, biotekniska processer, biokemisk metodik och 

biomedicinsk teknik inom forskning och industriell produktion. 

• Utveckling av tekniker för analys av biomolekyler och celler. 

• Utveckling av matematiska modeller och datoriserade system för tillämpningar i 

gränsområdet mellan molekylärbiologi, biomedicin och teknik. 

22





3.10 Mål för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik (X) 

Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik syftar till att utveckla 

teknisk och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge tillräcklig 

kompetens för att tillämpa existerande teknik och att utveckla nya metoder och begrepp i 

gränsområden mellan traditionell teknik med matematisk-fysikalisk bakgrund och modern 

bioteknik baserad på kunskap om genuttryck och makromolekylers strukturer. 

Vetenskapsområdet molekylär bioteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, 

molekylärbiologi och genteknik samt deras tekniska tillämpningar i produktion och forskning. 

Syftet med civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik är att ge utbildning för 

verksamhet och vidareutbildning inom följande områden: 

• Utveckling och framställning av nya molekylslag för biotekniska och biomedicinska 


• Utveckling av diagnostikmetoder, biotekniska processer, biokemisk metodik och 

biomedicinsk teknik inom forskning och industriell produktion. 

• Utveckling av tekniker för analys av biomolekyler och celler. 

• Utveckling av matematiska modeller och datoriserade system för tillämpningar i 

gränsområdet mellan molekylärbiologi, biomedicin och teknik. 

4. Examensbestämmelser 

För den som med godkänt resultat gått igenom ett civilingenjörsprogram 180 eller 220 poäng 

utfärdar rektorsämbetet på begäran ett, eller två, examensbevis. Efter avslutad utbildning 

ansöker studenten om examensbevis till universitetets Studerandebyrå, 

S:t Olofsgatan 10 B. Till ansökan ska fogas personbevis, aktuellt utdrag ur studeranderegistret 

samt kopior på beslut vad gäller individuella studerandeärenden. 

Examenshandlingen betår av en samlingsmapp med lösa blad. Det finns ett försättsblad, sidor 

(kursblad) med förteckning över lästa kurser, diploma supplement samt en engelsk 

beskrivning av det svenska utbildningssystemet. Kursbladen är tvåspråkiga. 

Inriktningar skrivs in i examensdokumenten för programmen i teknisk fysik (F) och 

kemiteknik (K). 

4.1 Civilingenjörsexamen 

Civilingenjörsexamen (Master of Science in xx Engineering) är en teknisk yrkesexamen som 

uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 180 poäng. 

4.1.1 Engelska översättningar 

För civilingenjörsexamen vid Uppsala universitet används följande översättningar: 

Master of Science in Energy Systems Engineering 

23





Master of Science in Engineering Physics 

Scientific Computing 

Electrical Engineering 

Space Engineering 

Systems Engineering 

Applied Physics 

Master of Science in Information Technology Engineering 

Master of Science in Chemical Engineering 

Pharmaceutical Science 

Materials Science 

Master of Science in Materials Engineering 

Master of Science in Sociotechnical Systems Engineering 

Master of Science in Aquatic and Environmental Engineering 

Master of Science in Molecular Biotechnology Engineering 

Master of Science in Bioinformatics Engineering 

4.1.2 Examenskriterier 

Civilingenjörsprogrammen vid Uppsala tekniska högskola är upplagda för att leda till 

civilingenjörsexamen för de teknologer som med godkänt resultat fullföljt utbildningsplanen. 

För att på begäran erhålla examensbevis skall teknologen: 

• vara godkänd på alla obligatoriska kurser inom programmet 

• ha uppnått minst 180 poäng i enlighet med fordringarna för varje program 

• med godkänt resultat ha genomfört ett examensarbete 

Vidare skall utbildningen omfatta: 

• kurser om minst 80 poäng inom ämnet teknik 

• kurser om minst 40 poäng, utöver examensarbetet, klassade på C/D-nivå 1 . 

De sista två kraven är viktiga att ha i åtanke för studenter som utnyttjar den möjlighet till ett 

friare kursval som finns inom programmen. (Se även regler angående införande av kurs inom 

program, § 5.5 samt § 6.) 

4.1.3 Möjlighet att avlägga dubbel civilingenjörsexamen 

Två (eller flera) civilingenjörsexamina vid Uppsala universitet kan utfärdas endast om 

• alla obligatoriska kurser/moment inom resp. program är genomförda 

• separat examensarbete utförs för var och en av de båda examina 

1 

Inom fakulteten skall används tre olika nivåer AB-nivå, C-nivå och D-nivå. Se § 5.2 

24





4.2 Dubbelexamen från civilingenjörsprogram 180/220 poäng 

Inom ramen för civilingenjörsprogrammen 220 poäng ges även möjlighet att kunna uppfylla 

kravet för en filosofie kandidatexamen med företagsekonomi som huvudämne. 

Enligt examensordningen för grundläggande högskoleutbildning uppnås kandidatexamen efter 

fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade 

studier på 60 poängnivån med godkänt resultat. För att erhålla kandidatexamen skall studenten 

ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i 

huvudämnet. 

Rektor har 1993-07-01 utfärdat lokala föreskrifter till examensordningen för grundläggande 

högskoleutbildning (dnr 1904/93). I bilagor till detta beslut definieras huvudämnen i 

kandidatexamen och magisterexamen samt s k biämnen. Förutom ett huvudämne skall varje 

kandidat- och magisterexamen innehålla minst ett biämne på lägst 20-poängsnivån. 

4.2.1 Kriterier för förlängning från 180 till 220 poäng 

Samtliga civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet har från läsåret 2002/03 en förlängd 

version, 220 poäng, som innefattar ett extra år bestående av de två kurserna Företagsekonomi 

B (FEK B) och FEK C om vardera 20 poäng. 

Antagning till kurserna FEK B och FEK C görs årligen vid ordinarie kursansökningar 15 april 

och 15 oktober. 

Platsgaranti har de studerande inom civilingenjörsprogrammen som har minst 130 poäng 

godkända kurser inom sitt program inklusive kursen FEK A 20 poäng (minst 10 poäng av 

denna får räknas inom kravet för civilingenjörsexamen 180 poäng). Med FEK A likställs 

kursen Företag, nätverk och teknikutveckling 10 poäng inom STS-programmet tillsammans 

med kursen Kalkylering och redovisning 10 poäng inom FEK A. 

5. Innehåll och uppläggning 

5.1 Uppläggning, allmänt 

Civilingenjörsprogrammen är uppdelade i basblock med obligatoriska kurser samt 

fördjupningsblock där specialisering kan uppnås genom successiva val av kurser. 

Omfattningen av de obligatoriska kurserna varierar mellan de olika programmen. 

Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Förutom obligatoriska kurser finns inom 

studieplanerna rekommenderade studiegångar. 

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen. 

5.2 Studieplaner 

Studieplanerna för de olika civilingenjörsprogrammen, version 180 poäng, presenteras i detalj 

i bilaga 1 - 9. 

Ämne anges med förkortningarna B = biologi, D = datavetenskap, F = fysik, 

G = geovetenskap, K = kemi, M = matematik, T = teknik, S= samhällsvetenskapligt ämne och 

H= humanistiskt ämne. Vissa ämnen skrivs ut. Med nivå menas fördjupningsnivå. 

25





Inom civilingenjörsprogrammen används tre olika nivåer AB-nivå, C-nivå och D-nivå 2 . 

För en kurs på C-nivå krävs förkunskaper i huvudämnet samt nödvändiga förkunskaper i 

andra huvudämnen på tillsammans minst 40 poäng. 

För en kurs på D-nivå krävs förkunskaper i huvudämnet samt nödvändiga förkunskaper i 

andra huvudämnen på tillsammans minst 60 poäng. SLU 

• Obligatoriska kurser - obligatoriska inom examenskravet. I studieplanerna markeras de 

obligatoriska kurser som ingår i programmen genom att kursens kod skrivs med fet text. 

• Icke obligatoriska kurser - en icke obligatorisk kurs är ej markerad med fet text i 

kurskoden. Kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska 

kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt 

beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programråds 

ansvarsområde. 

• Tillvalskurser. Inom vissa program finns ett antal kurser som erbjuds utöver den 

rekommenderade studiegången. Kurserna kan medräknas i en examen utan särskilt beslut. 

5.2.1 Rekommenderad studieplan för studenter som önskar erhålla en dubbel 

examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen: 

Period Kursens benämning Poäng Nivå Ämne 

Course name Points Level Subject 

51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonomi 

Business economics B 

53-54 Företagsekonomi C 20 C företagsekonomi 

Business economics C 

61-62 Examensarbete 20 D T 

M.Sc. Thesis Work 

5.3 Kursanmälan 

Anmälan till kurser kommande termin skall lämnas 15 april resp. 15 oktober årligen. 

Kursanmälan är nödvändig för att schemaläggning och lokalbokning skall kunna göras på 

bästa sätt vilket gynnar både teknologer och lärare. Det är även viktigt att teknologer ges 

möjlighet att söka fristående kurser och kurser inom andra program utan att begära 

studieuppehåll. Väljer studenten kurser utanför programmet krävs beslut om införande av kurs 

i yrkesexamen. Beslut fattas av programsamordnaren. 

2 

SLU 

Enligt beslut i grundutbildningsutskottet 2000-11-07. 

SLU tillämpar generellt en annan nivådefinition för kurser än den som här anges för 

civilingenjörsprogrammen. Inom programmet i energisystem fastställs SLUs kursplaner och deras nivåer av 

SLU. 

26





Från hösten 2001 finns ett datorbaserat anmälningssystem som hanterar samtliga kurser vid 

Uppsala universitet, ingång via www.uth.uu.se. Det totala kursvalet får vara högst 30 poäng 

per termin inklusive tilläggskurser. 

Det finns möjlighet att söka 20 poäng kurser vid andra fakulteter som programkurser. Efter 

ansökningstidens slut summeras alla kursansökningar utanför fakulteten och det görs en 

överenskommelse med berörda institutioner. Det finns ingen platsgaranti men chansen att 

antas som programstudent är god. Den som inom sitt program redan har läst 20 poäng vid en 

annan fakultet söker kurser vid andra fakulteter som tilläggskurser (undantag för kurserna 

FEK A-C). 

Kurser i ämnet företagsekonomi (FEK A-C) räknas som icke obligatoriska programkurser. 

Dock gäller att studenter som väljer att läsa företagsekonomi inom sitt program inte kan 

utnyttja möjligheten att med förtur läsa ytterligare 20 poäng kurser vid andra fakulteter. 

På Antagningsenheten diarieförs ansökningarna och sökbilder upprättas. Det finns en inbyggd 

behörighetskontroll i systemet. Studenter som uppfyller förkunskapskraven genom andra vägar 

(t.ex. studier vid andra högskolor) skall skicka intyg på detta till antagningsenheten. Samordnarna 

för programmen medverkar vid behörighetskontroll samt meritvärdering för kurser där urval måste 

göras. 

Antagningsbesked skickas ut till de sökande och svar krävs. 

Frågor besvaras av UTH-kansliet, studievägledare, programsamordnare och fakultetskansliet 

(Birgitta Gelin, birgitta.gelin@uadm.uu.se eller Björn Gembert, bjorn.gembert@uadm.uu.se). 

5.4 Tillgodoräknande av kurser i program 

Enligt föreskrifter i 7 kap 12 § högskoleförordningen har studerande rätt till att tillgodoräkna 

sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig 

motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. 

Fråga om tillgodoräknande (gäller obligatoriska kurser inom program) prövas av 

programsamordnaren, på delegation från fakultetsnämnden, efter framställan av den 

studerande. Sådan framställan skall bifallas, om den utbildning eller de kunskaper och 

färdigheter som den studerande åberopar är av en sådan natur och har en sådan omfattning att 

de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräkna. 

Tillgodoräknande som avser en hel kurs eller ett annat helt utbildningsmoment skall anges i 

utbildningsbeviset. 

Inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gäller gemensamma 

riktlinjer för bedömningar av tillgodoräknande av kurs, införande av kurs och antagning till 

senare del av tekniska yrkesprogram. I detta ligger även krav på att samtliga obligatoriska 

kurser inom programmen skall vara tydligt definierade. 

Dessa riktlinjer är fastställda av grundutbildnigsutskottet 14 januari 2003 och finns 

tillgängliga på adress http://www.teknat.uu.se/guutskott/tillgodo.html 

27





5.5 Införande av kurs i program 

Införande av kurs inom tekniskt yrkesprogram skall göras utifrån kursens relevans för utbildningen. 

Anses kursen som till fullo relevant skall ingen poängreducering ske inom examenskravet även om 

kursen räknas som "icke-teknisk". Relevansen skall bedömas ur ett helhetsperspektiv på 

utbildningen så att gällande krav på bredd och djup inte åsidosätts. Det betyder att kurser som 

inhämtats utanför civilingenjörsprogrammen inte alltid kan fullt ut medräknas med full poäng inom 

examenskravet. Kurser utanför teknisk/naturvetenskapliga ämnesområden (”icke-tekniska” kurser) 

räknas "normalt" som 50% av sitt nominella poängtal vid sammanräkning av de 180 poäng som är 

kravet för civilingenjörsexamen. 

Innehållet i den kurs som införs får inte sammanfalla med innehållet i någon annan kurs som skall 

ingå i examen. Kurser som införs kan inhämtas vid Uppsala universitet eller vid annan högskola 

inom eller utom landet. Anmälan om införande av kurs i teknisk yrkesexamen skall lämnas till 

UTH-kansliet. Programsamordnaren beslutar om poängvärdet av de inbytta kurserna inom 

examenskravet. Varje anmälan behandlas individuellt. 

För de program där kursen Företagsekonomi, 3 poäng är obligatorisk kan denna ersättas av 

Företagsekonomi A (FEK A) utan ansökan om utbyte av kurs. 

För kurserna FEK A gäller att studenter som avslutar sina studier med civilingenjörsexamen 180 

poäng får medräkna minst 10 av kursens 20 poäng inom examenskravet 180 poäng. 

Studenter som läser 220 poäng får inräkna kurserna FEK A-C (60 poäng) med full poäng. 

Kurser inom Entreprenörskolan i Uppsala får införas med full poäng inom examenskravet 180 

poäng för civilingenjörsexamen. 

5.6 Kurser som ej längre ingår i programmet 

Lektioner och laborationer i kurser som utgått ur program erbjuds inte. Normalt ges inga extra 

laborationstillfällen, men examinator kan besluta att en student kan få komplettera en 

laborationskurs om särskilda skäl föreligger. 

I kurser som upphört eller genomgått större förändringar ska minst tre omprovstillfällen ges 

under en tidsperiod som bör omfatta minst tre terminer. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas 

villkor” Konsistoriet 2003-06-11) 

6. Programspecifika tillägg 

6.1 Programmet i energisystem - ES 

Programmet drivs i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. Institutioner vid SLU är 

kursansvariga för ca hälften av programmets kurser vilket bl.a. innebär att olika betygsskalor 

används för programkurserna. Studenterna kommer under sin utbildning att möta två olika 

universitetsmiljöer och delvis olika regler SLU . 

Under åk 4 ges möjlighet till specialisering genom individuellt val av kurser. Av de icke 

obligatoriska kurserna i åk 4 som i namnet har tillägget teknik och system måste minst två 

läsas inom examenskravet. 

SLU 

Se "Regelsamling för grundutbildningen vid SLU". Finns på adress: 

http://slukurs.slu.se/regelsamling.asp 

28





6.2 Programmet i teknisk fysik - F 

Under de fyra första terminerna ges kurser gemensamma för alla studerande inom F- 

programmet. Specialisering väljs därefter inom någon av programmets studieinriktningar: 

Beräkningsteknik (B), Elektroteknik (E), Tillämpad fysik (TF), Systemteknik (Sy) och 

Rymdteknik (R). 

”Icke-tekniska” kurser får maximalt införas inom 180 poäng svarande mot en halv termins 

studier (dvs. 20 poäng kurser varav 10 poäng får räknas inom examenskravet). 

Samtliga obligatoriska kurser inom en inriktningen måste läsas. Inriktning skrivs in i 

examensdokumentet. 

6.3 Programmet i informationsteknologi - IT 

Under utbildningens senare del finns möjlighet att erhålla en utbildningsprofil anpassad till 

egna preferenser genom individuella val av kurser. Inom utbildningen samverkar samtidiga 

kurser till att forma större block för vilka gemensam examination ofta anordnas. 

6.4 Programmet i kemiteknik - K 

Inom åk 1-2 ges obligatoriska kurser gemensamma för alla studerande inom programmet. 

Specialisering väljs därefter inom någon av programmets studieinriktningar: Läkemedel eller 

Material. 

Inom inriktning läkemedel måste de valfria kurserna (åk4) utgöra minst 30p läkemedelsrelaterade 

kurser, varav minst 5 poäng läkemedelskemi (motsv.). 

Inom inriktning material måste de valfria kurserna (åk 4) utgöra minst 30 poäng materialrelaterade 

kurser, varav minst 5 poäng av vardera Materialfysik (motsv.) och Ytvetenskap 

(motsv.). Val av kurser diskuteras på förhand med koordinator/samordnare för godkännande. 

Inriktning skrivs in i examensdokumentet. 

6.5 Programmet i teknisk fysik med materialvetenskap - Q 

Inriktningen Material och konstruktion som getts i Borlänge har utgått ur programmet från 

läsåret 2002/2003. 

”Icke-tekniska” kurser får maximalt införas inom 180 poäng svarande mot en halv termins 

studier (dvs. 20 poäng kurser varav 10 poäng får räknas inom examenskravet). 

6.6 Programmet i system i teknik och samhälle - STS 

Under utbildningens senare del finns möjligheter att erhålla en utbildningsprofil anpassad till 

egna preferenser genom individuella val av kurser. 60 poäng humaniora/samhällsvetenskap 

inklusive en 10-poängsuppsats med djup och omfattning motsvarande C-nivå är obligatoriskt. 

6.7 Programmet i miljö- och vattenteknik - W 

Från årskurs 4 erbjuds de två utbildningsprofilerna Vattenresursteknik med miljöfysik och 

Miljö- och processteknik. Utbildningen sker i samarbete med SLU. 

29





6.8 Programmen i molekylär bioteknik och i bioinformatik - X 

I programmet ingår tillvalskurserna Forskningspraktik 5 poäng, Forskningspraktik 7 poäng 

och Forskningspraktik 10 poäng. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får räknas inom 

examenskravet på 180 poäng. 

7. Tentamina SLU 

7.1 Information 

Tid och plats för tentamina anslås på listor utanför UTH-kansliet samt på kansliets hemsida 

www.uth.uu.se. Vid tentamen tillämpas inte akademisk kvart. Skrivtiden är normalt fem 

timmar. Man måste skriva i minst 30 minuter innan man får lämna skrivsalen. Vid 

tentamenstillfället ska man uppvisa legitimation och betald terminsräkning. 

7.2 Anmälan 

Alla teknologer som skall tentera skall lämna tentamensanmälan. Anmälan sker via 

http://www.uth.uu.se/ senast 14 dagar före tentamensdatum. Avanmälan sker via webben. 

Det är viktigt för planering och även utbildningarnas ekonomi att studenterna såväl anmäler 

sig till de tentamina de avser att genomföra som även avanmäler sig i tillämpliga fall. De som 

ej anmält sig får endast tentera i mån av plats. 

7.3 Betyg 

Inom civilingenjörsprogrammen skall betyg sättas på varje kurs samt, när så bedöms 

ändamålsenligt med hänsyn till kursens art, även på del av kurs. Som betyg skall något av 

uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd 

(5) användas. Om särskilda skäl föreligger kan något av uttrycken underkänd (U) eller 

godkänd (G) användas på vissa kurser. Detta anges i gällande kursplan. 

Inom SLU används betygsskalan godkänd - underkänd för samtliga kurser. 

7.4 Inrapportering av tentamensresultat 

En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom 

högst 25 dagar, dock minst 10 dagar före omprov. Provresultat ska efter avslutad rättning och 

betygsättning snarast dokumenteras i UPPDOK. Student som styrker behov av särskilt intyg 

över resultat ska kunna erhålla ett sådant utan dröjsmål. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas 

villkor” Konsistoriet 2003-06-11) 

Godkända laborationer och andra obligatoriska kursmoment ska rapporteras till UPPDOK så 

snart som möjligt efter läsperiodens slut. Det åligger den kursansvariga institutionen att 

registrera sådana moment. För kurser som består av flera delkurser sätts 

sammanfattningsbetyg. 

7.5 Omtentamen 

För samtliga kurser erbjuds minst tre tentamenstillfällen årligen. Kurser som ges i period 1 

omtenteras i januari och augusti, kurser som ges i period 2 omtenteras direkt efter 

påskledigheten och i augusti, kurser som ges i period 3 omtenteras i juni och i augusti samt 

kurser som ges i period 4 omtenteras i augusti och januari. 

SLU 

Vid SLU tillämpas särskilda tentamensregler. Se http://slukurs.slu.se/tentamensregler.asp 

30





Student som underkänts i visst prov tre gånger skall, om studenten önskar, erbjudas aningen 

annan examinator eller annan examinationsform. En student som underkänts på eller som 

vägrats ventilering av uppsats två gånger har rätt att få byta examinator. Rätten till nytt prov 

för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt 

”Riktlinjer för studenternas villkor” Konsistoriet 2003-06-11) 

7.6 Förnyat prov för högre betyg (plussning) 

Genom beslut av rektor 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet 

gäller endast de kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt 

yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är ”plussning” inte tillåten. Detta 

skall framgå av aktuella kursplaner. 

Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första 

gången registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs 

måste detta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att 

själv ta kontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att 

slutbetyg därför ej skall rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller 

det tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. 

Dokumentation av först erhållet betyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som 

kompletterande kursuppgift. Alla studenter måste registrera sig för tentamen minst 14 dagar i 

förväg. 

7.7 Registerutdrag 

Meritutdrag beställs vid receptionen, Ångströmlaboratoriet. Studenter kan även själva via 

Studentprotalen kontrollera sina meriter vid Uppsala universitet, http://www.student.uu.se/ 

och vid SLU, http:// student.slu.se/ 

8. Examensarbete 

I utbildningsprogrammen ingår ett examensarbete 20 poäng för civilingenjörsexamen. 

Genom examensarbetet skall kunskaper från tidigare studier inom aktuellt 

civilingenjörsprogram tillämpas, breddas och fördjupas. 

Studenten skall genom examensarbetet visa att de mål för civilingenjörsutbildning som finns 

angivna i högskoleförordningen samt lokala mål enligt denna utbildningsplan har uppnåtts. 

Examensarbetet skall normalt avsluta utbildningen och genomföras i åk 5. Gemensamma 

riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas från läsåret 2003/2004. (Dessa 

kommer att fastställas vid och göras tillgängliga via http://www.teknat.uu.se efter 

fakultetsnämndens sammanträde 9 september 2003.) Gemensam kursplan används för 

samtliga civilingenjörsprogram. 

Vid examensarbete sommartid kan extra studiemedel utgå. 

31





9. Praktik 

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, grundutbildningsutskottet, har 14 januari 

2003 fattat beslut om att kravet på obligatorisk praktik inom de tekniska yrkesprogrammen 

utgår. 

Från läsåret 2003/2004 upphör möjligheten att få praktik granskad och införd i UPPDOK. 

10. Uppflyttning till högre årskurs 

För att en studerande skall få påbörja studierna i andra årskursen bör han eller hon klarat 

minst 25 av de 40 poängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets kurser bör 

studenten ha klarat minst 30 poäng av första årskursen och minst 25 poäng av andra 

årskursen. 

En student som inte uppfyller dessa krav erbjuds att i samråd med studievägledare lägga upp 

en individuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren. 

11. Föreskrifter om behörighet 

För att antagas till civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande 

behörighet för högskolestudier (högskoleförordningen: se www.hsv.se) samt 

Standardbehörighet E.2.1: 

Kurser på program inom gymnasie- 

Ssk beh från "gamla" gymnasieskolan 

skolan, ämne, kurs, betyg 

Matematik: Ma E, 3 eller G 

Fysik: Fy eller Fy B, 3 eller G 

Kemi: Kemi A, 3 eller G 

ämne/åk/etapp (betyg 3) 

Matematik: 3 åk NT/etapp 4 

Fysik: 3 åk NT/etapp 4 

Kemi: 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe/etapp 3, 

(2 åk N för betyg som är utfärdade 1985 el 1986) 

Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har 

kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. 

Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt. 

12. Anstånd 

Om särskilda skäl föreligger kan man beviljas anstånd med att påbörja sina studier. För att 

anstånd ska beviljas ska följande två villkor vara uppfyllda: 

• Studenten ska inte själv råda över skälet till anstånd. 

• Skälet ska ha uppstått efter ansökningstidens utgång. 

Särskilda regler gäller vid militärtjänstgöring. Ta alltid kontakt med studievägledningen innan 

du ansöker om anstånd. 

13. Villkor för att vinna tillträde till delar av utbildningsprogram 

Samtliga kurser inom civilingenjörsutbildningarna kan läsas som fristående kurs i mån av 

plats. För de kurser som ej finns medtagna i universitetets utbildningskatalog skall ansökan 

ändå lämnas via ordinarie antagningsförfarande eller lämnas till programsamordnaren i god 

tid före kursstart. 

32





14. Antagning till senare del av utbildningsprogram 

Studerande som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning 

till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande skall kontakta studievägledaren som 

också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan inlämnas till respektive 

programsamordnare. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin. Om den som 

antas till senare del är registrerad på ett annat program inom teknisk-naturvetenskaplig 

fakultet registreras studieavbrott på detta program 

15. Studieuppehåll /studieavbrott 

Den som önskar göra uppehåll i studierna skall skriftligen ansöka om studieuppehåll eller 

anmäla studieavbrott till studievägledaren, för höstterminen senast 15 april och för 

vårterminen senast 15 oktober. Blankett finns på UTH-kansliet. 

Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta. 

Om alla som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle inte kan beredas plats, sker ett 

urval enligt följande prioritering: 

1) Studieuppehåll på grund av tvingande skäl (sjukdom, graviditet, vård av barn, annat 

omvårdnadsansvar eller militärtjänstgöring då anstånd ej beviljats). 

2) Studieuppehåll på grund av tekniska studier eller yrkesverksamhet inom det tekniska 

området, inklusive praktik och forskning. 

3) Övriga studieuppehåll. 

33




Studieplan energisystem (ES) 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 

180/220 poäng, lå 2003/2004 

Bilaga 1 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet 

ÅRSKURS 1 / YEAR 1 

Period Kursens kod och benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2 

11 1MA730 UU Introduktionskurs i matematik 1 AB M 

Basic course in mathematics 

TN4054 O , SLU Introduktionskurs till energisystem, del 1 (3) A T T 

Introduction to energy systems, part 1 

1MA710 UU Endimensionell analys, del 1 (3) AB M 

Calculus of one variable, part 1 

1MA721 UU Grundläggande algebra 3 AB M 

Basic algebra 

1TD780 UU Introduktion till datoranvändning 1 AB T, D 

Introduction to computers 

12 TN4054 SLU Introduktionskurs till energisystem, del 2 (2) 5 A T 

Introduction to energy systems, part 2 

1MA710 UU Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB M 


KE4009 SLU Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet i 

energisystem 5 A K 

General Chemistry for the Energy systems engineering program 

13 1MA722 UU Linjär algebra 3 AB M 

Linear algebra 

1MA520 UU Flerdimensionell analys, del 1 (4) AB M 

Calculus of several variables, part 1 

1ET120 UU Vetenskapshistoria och kommunikation 3 AB idé- och 

History of science 

lärdomshistoria 

14 BI4256 SLU Biologi och markvetenskap 4 A B, G G 

Biology and soil science 

1MA520 UU Flerdimensionell analys, del 2 (2) 6 AB M 


1TD753 UU Programmeringsteknik I 4 AB D,T 

Computer programming I 

1 

2 

O 

SLU 

T 

UU 

G 

Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng 

på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU). 

Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, 

T=teknik, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne. 

Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. 

Kursen ges av kursansvarig institution vid SLU 

På SLU finns ämnena teknik och teknologi som båda innefattas inom ämnet teknik vid Uppsala 

universitet vid ansökan om examen (se aktuella kursplaner). 

Kursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitet 

Vid SLU ingår kursen även i ämnet markvetenskap som vid Uppsala universitet innefattas inom ämnet G 

34





ÅRSKURS 2 / YEAR 2 civilingenjörsprogrammet i energisystem, lå 2003/2004 

Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå Ämne 

Course code Course name Points Level Subject 

21 1MA720 O , UU Ordinära differentialekvationer 2 AB M 

Ordinary differential equations 

1TD754 UU Beräkningsvetenskap I 4 AB D, T 

Scientific ComputingI 

1SV700 UU Mekanik, del 1 (3) AB F,T 

Mechanics, part 1 

TN4057 SLU Energisystem, del 1 (0.5) B T T 

Energy systems, part 1 

22 1FY720 UU Elektromagnetism och vågrörelselära, del 1 (4) AB F, T 

Electromagnetism and wave physics, part 1 

1SV700 UU Mekanik, del 2 (2) 5 AB F,T 

Mechanics, part 2 

KE4008 SLU Organisk kemi 4 A K 

Organic chemistry 

TN4057 SLU Energisystem, del 2 (0.5) B T 


23 1FY720 UU Elektromagnetism och vågrörelselära, del 2 (2) 6 AB F, T 

Electromagnetism and wave physics, part 1 

BI4242 SLU Växt- och mikrobiologi 5 A B 

Plant- and microbiology 

1SV710 UU Termodynamik, del 1 (3) AB F,T 

Thermodynamics, part 1 

TN4057 SLU Energisystem, del 3 (0.5) B T 


24 1SV710 UU Termodynamik, del 2 (2) 5 AB F,T 

Thermodynamics, part 2 

FÖ4072 SLU Företagsekonomi 3 TG A företags- 

Business economics 

ekonomi 

TN0105 SLU System, modell och simulering 4 A T 

Systems, Model and Simulation 

TN4057 SLU Energisystem, del 4 (0.5) 2 B T 


1 

O 

UU 

SLU 

T 

TG 






På SLU finns ämnena teknik och teknologi som båda innefattas inom ämnet teknik vid Uppsala universitet 

vid ansökan om examen (se aktuella kursplaner). 

Kursen är tillgodoräkningsbar mot 1TG010, Företagsekonomi, 3 poäng eller Företagsekonomi A, 20 poäng. 

35






Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå Ämne 

Course code Course name Points Level Subject 

31 1SV730 O , UU Energitekniker, del 1 4 C T 

TN4060 SLU Energy Technologies, part 1 

1MA704 UU Fouriermetoder 3 AB M 

Fourier metods 

ST0038 SLU Grundläggande matematisk statistik 3 A M M 

Basic Mathematical Statistics 

32 1TG141 UU Elkrets I 2 AB T 

Electric Circiut Theory 

1TV101 UU Elektrisk mätteknik 3 AB F,T 

Electrical measurement techniques 

KE0024 SLU Energisystemens miljöpåverkan (2) A B,K 

Environmental Impacts of Energy Systems 

1TV231 UU Reglerteknik 3 C T 

Automatic control 

33 1SV730 UU Energitekniker, del 2 2 C T 


1SV720 UU Kvantfysik 3 C F,T 

Quantum physics 

KE0024 SLU Energisystemens miljöpåverkan, forts. (3) 5 A B,K 


TN4059 SLU Energi- och livscykelanalys 2 C T 

Energy and Life Cycle Analysis 

34 1TG145 UU Elkraftteknik 3 C T 

Power Engineering 

1SV730 Energitekniker, del 3 4 C T 


1TT781 UU Individ, organisation och ledarskap A 4 AB företags- 

Management 

ekonomi 

1TV380 UU Miljöekonomisk översiktskurs A 3 AB national- 

Environmental economics 

ekonomi 

1 

O 

A 

UU 

SLU 

M 




Av dessa kurser skall minst en väljas. 



Vid SLU ingår kursen i ämnena statistik och matematisk statistik som vid Uppsala universitet innefattas 

inom ämnet Matematik (M). 

36






Period Kursbenämning Poäng Nivå Ämne 

41 1TT107 UU Kvantfysik fk 4 C F,T 


TN0123 SLU Logistik (2) C T 

Logistics 

TN4062 SLU Bioenergi- teknik och system A (3) C T 

Bioenergy - Technology and Systems 

1ET203 UU Vindkraft - teknik och system A (3) D T 

Wind power - Technology and Systems 

SLU 

Energianvändning - teknik och system A, ej 03/04 (2) C T 

42 1ET110 UU Stora sociotekniska system 3 AB idé- och 

Large technological systems 


1TV370 UU Miljörätt 3 AB juridik 

Environmental law 

TN0123 SLU Logistik, fortsättning (2) 4 C T 

Logistics 

TN4062 SLU Bioenergi- teknik och system, forts. (2) 5 C T 


1ET203 Vindkraft - teknik och system, forts. (2) 5 D T 


SLU 

Energianvändning - teknik och system, forts. (3) 5 C T 

43 TN0124 SLU Val av energisystem (3) D T 

Selection of energy system 

1ET100 UU Empirisk modellering 5 D D,T 

Empirical modeling 

1ET201 UU Solenergi - teknik och system A (2) D T 

Solar Energy – Technology and Systems 

1ET202 UU Vattenkraft - teknik och system A (2) C T 

Hydroelectric power - Technology and Systems 

1ET200 UU Kärnkraft - teknik och system A (3) D T 

Nuclear Power – Technology and Systems 

44 TN0124 SLU Val av energisystem, fortsättning (2) 5 D T 


FÖ4065 Energihandel 3 A företags- 

Energy Trade 

ekonomi 

1ET201 UU Solenergi - teknik och system , fortsättning (3) 5 D T 


1ET202 UU Vattenkraft - teknik och system, fortsättning (3) 5 C T 


1ET200 UU Kärnkraft - teknik och system, fortsättning (2) 5 D T 


UU 

SLU 

A 

ej 03/04 



Av dessa kurser skall minst två väljas 

Kursen ges ej läsåret 2003/2004 

37





Tillvalskurs: 

1ET300 V Projektarbete i energisystem 5 C T 

Project work in Energy Systems Engineering 




UU eller SLU Degree project 

dubbelkodas 

Alternativt, för de studenter som önskar erhålla en dubbel examen med företagsekonomi som 

huvudämne i en filosofie kandidatexamen: 

51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonom 





Degree project 

V Kursen kan läsas under valfri period 

38




Studieplan teknisk fysik (F) 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik 


Engineering physics 


ÅRSKURS 1-/YEAR 1 

Period Kursens kod och benämning Poäng Nivå Ämne 

Course code and name Points Level Subject 

11 1TT001 Teknisk fysik inledande kurs 1 V AB F 

Introduction to engineering physics 

1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB D, T 


1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 V AB M 

Introduction to mathematics 

1MA721 Grundläggande algebra 3 AB M 

Basic algebra 

1MA710 Endimensionell analys, del 1 - AB M 


1TD753 Programmeringsteknik I, del 1 - AB D,T 

Computer programming I, part I 

12 1MA710 Endimensionell analys, del 2 6 AB M 


1TD753 Programmeringsteknik I, del 2 4 AB D,T 

Computer programming I, part 2 

1MA722 Linjär algebra 3 AB M 


13 1MA520 Flerdimensionell analys 6 AB M 

Calculus of several variables 

1TF700 Mekanik I 5 AB F, T 

Mechanics I 

1TG120 Fysik för poeter 3 V AB F 

Physics for Poets 

14 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M 


1TT046 Elektromagnetism 5 AB F,T 

Electromagnetism 

1MS705 Sannolikhetsteori 3 AB M 

Probability theory 

_____________________________ 


V 

Tillvalskurs, icke obligatorisk, ingår i programmet och får medräknas inom examenskravet 

39





ÅRSKURS 2-/YEAR 2, lå 2003/2004 



21 1TT044 Elektronik 4 AB F,T 

Electronics 

1MA705 Transformmetoder 5 AB M 

Transform methods 

1TT916 Vetenskapshistoria 1 AB H,S,T 

Science history 

1TT915 Presentationsteknik: Rapport på svenska 1* vet AB H,T 

Presentation techniques: Report in Swedish 

22 1TT915 Presentationsteknik: Muntlig framställning 1 AB H,T 

Presentation techniques: Oral presentation 

1TT915 Presentationsteknik: Rapport på engelska 2 AB H,T 

Presentation techniques: Report in English 

1TF706 Analytisk mekanik 5 C F,T 

Analytical Mechanics 

1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D,T 

Scientific Computing I 

23 1TF715 Termodynamik 3 C F,T 

Thermodynamics 

1TT045 Vågrörelselära 5 C F,T 

Wave physics 

1MS700 Matematisk statistik: Stat. teori och metodik 2 AB M 

Math. statistics: Stat. theory and meth. 

1TT080 Praktisk verkstadsteknik med materialkännedom 3 V AB T 

Practical material work 

24 1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D,T 

Scientific Computing II 

1TT306 Kvantfysik 5 C F,T 

Quantum mechanics 

_____________________________ 


V 

Tillvalskurs. Begränsat platsantal. Urval: lottning 

* vet Rapporten på svenska skrivs i ämnet Vetenskapshistoria. Litteratursökning ingår i detta moment. 

40





Från åk 3 väljs inriktning: 

Beräkningsteknik (B) 

Den beräkningstekniska inriktningen syftar till att ge teknologerna goda kunskaper i 

datorberäkningar, simuleringar och andra kvantitativa metoder, något som hela tiden ökar i 

betydelse i teknik och vetenskap. I grenen ingår kurser i beräkningsmetoder, avancerade 

datorsystem och matematiska modeller för olika tillämpningar. 

Det finns olika "spår" att välja på: Beräkning med inriktning mot datavetenskap (betoning på 

metoder och verktyg) och beräkning med inriktning mot fysik (flera kurser i klassisk och/eller 

modern fysik). Det finns också ett matematiskt spår som kan förstärkas ytterligare genom att 

välja in högre matematikkurser. Valmöjligheterna finns markerade i kurstablåerna. I period 44 

ingår en 10-poängs projektkurs i Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar där kunskaper från 

tidigare kurser kombineras. Arbetsmarknaden för civilingenjörer från B är stor, varierad och 

internationell. Inriktningen är även en bra grund för forskarutbildning. 

Systemteknik (Sy) 

Inom systemtekniken studeras metoder för att konstruera och analysera komplexa tekniska 

system, som t.ex. datorbaserade styrsystem, kommunikationssystem, lärande system och 

multimediasystem. De flesta tekniska system implementeras i datorer. Kunskaper om 

datorsystem och programmering är därför viktiga. De metoder som används är baserade på 

tillämpad matematik och ett centralt inslag är konstruktion och användning av matematiska 

modeller för signaler och system. 

Målsättningen med systeminriktningen är att utbilda högkvalificerade systemtekniker som ska 

kunna leda den fortsatta utvecklingen av högpresterande tekniska system inom vitt skilda 

områden. Inriktningen ger därför goda kunskaper i signal- och systemteknik, datorteknik och 

programmering; kunskaper som utgör en utmärkt bas för forskarstudier inom reglerteknik, 

signalbehandling, systemanalys och datorteknik. 

Utbildningen är uppdelad i de tre områdena reglerteknik, signal- och systemteknik och 

datorteknik. Fjärde året finns möjlighet att välja mellan två spår, ett som betonar signal- och 

systemtekniken och ett som fokuserar på datorteknik. 

Elektroteknik (E) 

Den elektrotekniska inriktningen är för teknologer som i sin kommande yrkesroll vill ägna sig 

åt elektronik och/eller telekommunikation. För att möta de ökande kraven på kompetens och 

specialisering inom området har kursutbudet i tredje och fjärde årskursen utformats med tanke 

på att antingen ge fördjupade kunskaper mot telekommunikations- eller mot elektronik och 

mätteknikområdet. 

Till kurser som kan anses speciellt viktiga för elektronikområdet hör "Fysikalisk elektronik", 

"Processteknik för mikrostrukturer", "Analog elektronik", "Analog- och digital VLSIkonstruktion", 

"Sensorer", "Mätsystem" samt "Digital design med HDL-verktyg" . Exempel 

på kurser med en tydlig telekommunikationsprofilering är "Modulation, demodulation och 

kodning", "Antennteori", "Optisk kommunikation", "Datakommunikation" och de båda 

mikrovågskurserna "Mikrovågsteknik I och II". 

Gemensamma kurser för båda profileringarna är bl.a. "Mönsterigenkänning" och "Neuronnät 

och lärande system" som ger en bred syn på analys av signaler och data. 

41





Rymdteknik (R) 

Uppsala har landets största forskningsbas inom rymdteknik. Studenter som väljer denna 

inriktning kommer att kombinera naturvetenskaplig kompetens med sitt tekniska kunnande 

inom elektronik, signalbehandling och reglerteknik. Exempel på områden som kan behandlas 

är ozonhålsproblematiken, rymdväder, satellitkommunikation, geografiska 

informationssystem och plasmafysik. 

Rymdteknik och rymdforskning är ett snabbt expanderande område både inom näringslivet 

(satellitkommunikation, fjärranalys, satellitnavigering m.m.) och inom icke-kommersiell 

rymd- och miljöforskning (jonosfär- och magnetosfärfysik, rymdväder, ozonproblematik 

m.m.), och förväntas få en allt större betydelse i framtiden. Verksamhet med anknytning till 

rymdteknik/rymdforskning är idag relativt omfattande inom landet, både inom kommersiell 

industri och inom statlig verksamhet. Rymdteknikgrenen erbjuder kurser både inom 

rymdteknik och rymdfysikområdet. Efter inledande kurser i rymdfysik och astronomi i tredje 

årskursen, studeras bl. a. celest mekanik, elektronik i rymden, mikrosatellitteknik, 

plasmafysik och atmosfärsfysik med klimatologi i fjärde årskursen. Grenen avslutas med en 

projektkurs där kunskaper från tidigare kurser kombineras. Inriktningen har en allmänteknisk 

bredd (grundläggande fysik, elektromagnetism, elektronik, signalbehandling m.m.) som gör 

denna utbildning användbar även utanför den rena rymdtekniska arbetsmarknaden. 

Tillämpad fysik (T) 

Tillämpade fysikers genuina experimentella och teoretiska modelleringsförmåga är användbar 

för både universitet och näringsliv. Modeller från den teoretiska fysiken har fått accentuerad 

betydelse genom tillämpningar i nya områden som bioteknik och finansmatematik, och 

moderna fysikaliska mätmetoder sprids till allt fler branscher. Profileringar erbjuds mot 

experimentell modern fysik och teoretisk fysik. Kurser i management och projektteknik 

breddar kompetensen. 

Ett obligatoriskt fysikblock omfattar kristallina material, kvantmekanik för bundna tillstånd, 

kärn- och partikelfysik samt statistisk mekanik. Fördjupningskurser i klassisk och modern 

fysik, energifysik m.m. är valfria. Den matematiska formuleringen i klassisk fysik (bl.a. 

elektromagnetism, relativitetsteori, kaosteori samt kontinuerliga medier) har vitt skilda 

tillämpningar. Bland teorikurser i modern fysik kan nämnas "Kvantmekanik fk", ”Fasta 

tillståndets fysik II", Beräkningskemi" samt "Gravitation och kosmologi". 

Sofistikerad utrustning som acceleratorer, detektorer och spektroskopisk utrustning utnyttjas 

för att ge en allsidig experimentell träning. I profileringen mot experimentell fysik ingår 

kurserna "Databaserad mätteknik", "Reglerteknik", "Kärnfysik", "Medicinsk teknik och 

strålningsbiologi", "Ytanalys", "Elementarpartikelfysik", "Fysikalisk elektronik" samt 

”Mikrostrukturteknik”. 

42





ÅRSKURS 3B-beräkningsteknik-/YEAR 3B, 2003/2004 



31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F,T 

Mathematical methods of physics 

1MA707 Komplex analys 3 C M 

Complex analysis 

1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning (3BESy) 3 A C D,T 

Computerized pattern recognition 

1TG010 Företagsekonomi 3 FEK, HI AB företagsekonomi 


32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB T 

Technology in society: Environmental techn. 

1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 Kf C F,T 


1TD770 Programmeringsteknik II (3BSy) 4 C D 

Computer programming II 

1TG020 Simulering och operationsanalys 3 A C D,T 

Simulation and operations research 

33 1TT402 Programmering av parallelldatorer 4 C D,T 

Programming of parallel computers 

1TT392 Funktionalanalys (3B, 4Sy) 4 D M,T 

Functional analysis 

1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 A, D C D,T 

Computer architecture 

1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) - A, D C F,T 

Electromagnetic field theory 

34 1TT411 Finita elementmetoder 4 C D,T 

Finite elements methods 

1TT341 Datoriserad bildanalys (3BSy) 3 A, D C D,T 

Digital image analysis 

1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) 5 A, F C F, T 


1TT802 Operativsystem (3BSy) 4 A2, D C D,T 

Operating systems 

1TT362 Kontinuerliga mediers mekanik (3BT) 4 A2, F C F,T 

Continuum mechanics 

_____________________________ 

Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen. 

FEK, HI Studenter som avser läsa kursen Företagsekonomi A, 20 poäng (kan sökas som programkurs) får 

tillgodoräkna 10 poäng inom examenskravet och detta ersätter då i sin helhet kursen 1TG010. 

Hösten 2003 schemaläggsmed kursen 1TG010 Företagsekonomi på högskoleingenjörsprogrammet. 

Kf 

Som alternativ till Kvantmekanik 4p kan studenter läsa kursen Kvantfysik fk 4p som schemaläggs på 3ESy 

A 

i Alternativkurser. Kurser märkta A i kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat. 

D,F,M Kurserna passar för studenter som inom beräkningstekniska inriktningen vill ha en profilering mot 

datavetenskap (D), fysik (F) eller matematik (M) 

43





ÅRSKURS 3E-elektroteknik-/YEAR 3E, 2003/2004 












Technology in society: Environmental technology. 

1TT107 Kvantfysik fk 4 Kf C F,T 

Quantum physics, advanced course 

1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D,T 


1TT250 Digitalteknik (3ERSy) 3 C T 

Digital electronics 

33 1TT261 Signaler och system (3ERSy) 3 C T 

Signals and systems 

1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 C D,T 


1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) - A C F, T 


1TT500 Fysikalisk elektronik 4 A, E C T 

Solid state electronics 

34 1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 C T 

Signal processing 

1TT350 Analog elektronik (3ERSy) 3 E C T 

Analog electronics 

1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) 5 A CF, T 


1TM541 Mikrostrukturteknik 3 A, E C T 

Micro structure technology 

____________________________ 





Kf 

För studenter som önskar läsa ett djupare fysikspår kan kursen Kvantfysik fk 4 p ersättas av kursen 

Kvantmekanik 4p som schemaläggs på 3BRT 

A 

Alternativkurser, för heltidsstudier läses minst 15p av dessa kurser. Notera att kursblocket är utbytbart. 

E 

Passar studenter som vill ha profilering mot elektronik. 

44





ÅRSKURS 3Sy-systemteknik-/YEAR 3Sy, 2003/2004 



31 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BE) 4 C D,T 










1TT107 Kvantfysik fk 4 Kf C F,T 

Quantum physics, advanced course 



1TT250 Digitalteknik (ERSy) 3 C T 




1TD770 Programmeringsteknik II (3BSy) 4 C D 


1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 C D,T 


34 1TT350 Analog elektronik (3ERSy) 3 C T 


1TT341 Datoriserad bildanalys 3 V C D,T 


1TT802 Operativsystem (3BSy) 4 C D,T 


1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 C T 


_____________________________ 





Kf 

För studenter som önskar läsa ett djupare fysikspår kan kursen Kvantfysik fk 4 p ersättas av kursen 

Kvantmekanik 4p som schemaläggs på 3BRT 

V 

Tillvalskurs, icke obligatorisk, ingår i programmet och får medräknas inom examenskravet 

45





ÅRSKURS 3R -rymdteknik-/YEAR 3R 2003/2004 







1TG010 Företagsekonomi 3 FEK, HI AB 

företagsekonomi 




1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 C F,T 


1TT145 Statistisk mekanik (3RT) 4 C F,T 

Statistical physics 

1TT337 Astronomisk översikt 4 A C F 

Principles of astronomy 

1TT250 Digitalteknik (3ERSy) 3 A C T 




1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) - - C 

F, T 


1TT106 Kärn- och partikelfysik 4 A C F,T 

Nuclear and particle physics 

1TT335 Rymdfysik I 3 C F 

Space Physics I 

1TT531 Celest mekanik 4 A C F 

Celestial mechanics 

34 1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 A C T 


1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) 5 C F, T 


1TT350 Analog elektronik (3ERSy) 3 C T 


1TT695 Speciell relativitetsteori (3RT) 3 A C F,T 

Special relativity theory 

_____________________________ 


FEK, H I 

Studenter som avser läsa kursen Företagsekonomi A, 20 poäng (kan sökas som programkurs) får 



A 

Alternativkurser, för heltidsstudier läses minst 8p av dessa kurser. Kurser märkta A kan, om nödvändigt, 

läggas mot varandra i schemat. 

46





ÅRSKURS 3T-tillämpad fysik-/YEAR 3T, 2003/2004 











1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 C F,T 




1TT145 Statistisk mekanik (3RT) 4 C F,T 


33 1TT106 Kärn- och partikelfysik (3BT) 4 C F,T 


1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) - C F, T 


1TG100 Fasta tillståndets fysik I 5 C F,T 

Solid state physics I 

1TT491 Reglerteknik 4 X C D, T 


34 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) 5 C F, T 


1TT362 Kontinuerliga mediers mekanik (3BT) 4 C F,T 


1FY710 Datorbaserad mätteknik 3 Q C F,T 

Computer based masurements 

1TT695 Speciell relativitetsteori (3RT) 3 C F,T 

Special relativity theory 

_____________________________ 





X, Q Samläsning med X- respektive Q-programmet. Vissa schemakrockar kan förekomma. 

47





ÅRSKURS 4B-beräkningsteknik-/YEAR 4B, 2003/2004 



41 1TT430 Analys av numeriska metoder 5 D D,T 

Analysis of numerical methods 

1TT475 Optimeringsmetoder 4 A 1 , M C D,T 

Optimization 

1TT825 Datakommunikation E (4BE) 3 A 1 , D C D,T 

Computer network E 

1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BE) 4 A 2 C D,T 


1TT705 Dynamiska system och kaos (4BT) 4 A 2 , F D F,T 

Dynamical systems and chaos 

42 1TT452 Fluidmekanik (4BT) 4 F D F,T 

Fluid mechanics 

1DL105 Informationsutvinning 4 D D D,T 

Datamining 

1TT492 Reglerteknisk design 4 A D D,T 

Control design 

1TT395 Transformer för beräkningar 4 A, M D M 

Transforms in computing 

43 1TT462 Partiella differentialekvationer 4 M D M 

Partial differential equations 

1TT477 Högprestandaberäkningar och programmering I 4 D C D,T 

High performance computing and programming 

1TT725 Beräkningskemi (4BT) 4 F C F,K,T 

Computational chemistry 

1TT202 Hållfasthetslära (4BT) 4 D D,T 

Solid mechanics 

44 1TT470 Teknisk-vet. datorberäkningar 10 D D,T 

Scientific computing, advanced course 

_____________________________ 

Α i 

Alternativkurser. Kurserna märkta Ai kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat 

D,F,M Kurserna passar för studenter som inom inriktningen beräkningsteknik önskar få en profilering mot 

datavetenskap (D), fysik (F) eller matematik (M) 

48





ÅRSKURS 4E-elektroteknik-/YEAR 4E, 2003/2004 



41 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BE) 4 C D,T 


1TT825 Datakommunikation E (4BER) 3 A 1 , T C D,T 


1TT972 Mikrovågsteknik I 3 A 2 , T C T 

Micro wave technology I 

1TT826 Digital VLSI-konstruktion 3 A 1 , E C T 

Digital VLSI design 

1TT815 Neuronnät och lärande system(4ESy) 3 A 2 D D,T 

Neural networks and learning systems 

42 1TT526 Mätsystem 3 E C T 

Measurement systems 

1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 C F;T 

Electromagnetic compatibility (EMC) 

1TT971 Mikrovågsteknik II 3 A 1, T C T 

Micro wave technology II 

1TT492 Reglerteknisk design 4 A 1 D D,T 


1TT828 Digital design med HDL-verktyg 5 P, E C T 

Digital design with HDL tools 

43 1TT827 Analog VLSI-konstruktion 3 E C T 

Analog VLSI design 

1TT850 Modulation, demodulation och kodning 4 T D D,T 

Modulation, demodulation and coding 

1TT571 Optoelektronik 3 C T 

Optical electronics 

1TT356 Antennteori 5 A,T D T 

Antenna engineering 

1TM547 Sensorer och aktuatorer 3 A, E D F, T 

Sensors and actuators 

44 1TT576 Optisk kommunikation 3 T D T 

Optical communication 

1TT601 Processreglering 4 D T 

Process control 

1TT577 Projektkurs i adaptiv signalbehandling 5 D D,T 

Adaptive signal processing project 

_____________________________ 

Α i Alternativkurser. Kurserna märkta Ai kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat 

E 

Kursen passar studenter som vill ha en profilering mot elektronik 

T 

Kursen passar studenter som vill ha en profilering mot telekommunikation 

P 

En stor del av kursen utgörs av ett projekt. 

49





ÅRSKURS 4Sy-systemteknik-/YEAR 4Sy, 2003/2004 



41 1TT815 Neuronnät och lärande system(4ESy) 3 A D D,T 


1TT475 Optimeringsmetoder 4 A C D,T 

Optimization 

1TT821 Datakommunikation 3 C D,T 

Computer network 

1TT606 Spektralanalys 4 C D,T 

Spectral analysis 

42 1TT526 Mätsystem 3 C T 


1TT492 Reglerteknisk design 4 D D,T 


1TT842 Realtidsprogrammering 3 Α, D C D,T 

Real time programming 

1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 Α C F,T 

Electromagnetic Compatibility (EMC) 

43 1TT875 Systemidentifiering 4 D D,T 

System identification 

1TT835 Distribuerade system 3 D D D,T 

Distributed systems 

1TT901 Inbyggda styrsystem (4) D D,T 

Embedded control systems 

1TT850 Modulation, demodulation och kodning 4 Α D D,T 


1TT392 Funktionalanalys (3B, 4Sy) 4 Α D M,T 


44 1TT901 Inbyggda styrsystem, fortsättning (4) 8 D D,T 


1TT601 Processreglering 4 D T 

Process control 

1DT155 Processalgebra DV1 4 DV D D 

Process algebra 

_____________________________ 

Α 

D 

DV 

Alternativkurser 

Kursen passar studenter som vill ha en profilering mot systemteknik, datavetenskap 

Samläsning med datavetenskapligt program 

50





ÅRSKURS 4R-rymdteknik-/YEAR 4R, 2003/2004 



41 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BER) 4 Α C D,T 


1TT972 Mikrovågsteknik I 3 C T 

Microwave technology I 

1TT336 GPS och rymdgeodesi 3 2004 C F,G,T 

GPS and space geodecy 

1TT531 Celest mekanik 4 2003 C F 


1TT536 Planetsystemets fysik 4 A C F 

Physics of the planetary system 

42 1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 C F,T 

Electromagnetic compatibility (EMC) 

1TT526 Mätsystem 3 C T 


1TT452 Fluidmekanik 4 A D F,T 


1TT532 Elektronik i rymden 4 D T 

Electronics in Space 

1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 A D D,T 


43 1TT356 Antennteori 5 A D T 


1TT850 Modulation, demodulation och kodning 4 A D D,T 


1TT581 Plasmafysik (4RT) 4 D F,T 

Plasma physics 

1TT533 Mikrosatellitteknik 5 D T 

Microsatellite technology 

44 1TT535 Atmosfärsfysik med klimatologi 5 C F 

Atmospheric physics with climatology 

1TT534 Rymdfysik II 3 D F,T 

Space Physics II 

1TT537 Rymdprojekt 5 D F,T 

Space mission design 

_____________________________ 

A 

2003/04 

Kurserna märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat. 

Denna kurs ges i denna period ht 2003 resp ht 2004. 

51





ÅRSKURS 4T-tillämpad fysik-/YEAR 4T, 2003/2004 



41 1TT705 Dynamiska system och kaos (4BT) 4 A 1 D F,T 


1TG110 Fasta tillståndets fysik II 5 A 2 C T 

Solid state physics II 

1TT173 Kvantmekanik, fk 5 A 2 D F 

Quantum mechanics, advanced course 

1TM332 Ytanalys 3 Q, A 1 C F, K, T 

Solid Surface analysis 

42 1TT452 Fluidmekanik (4BT) 4 D F,T 


1TT721 Klassisk elektrodynamik 5 A 1 D F,T 

Classical electrodynamics 

1TT746 Medicinsk teknik och strålningsbiologi 4 A 1 C F 

Medical techniques and radiobiology 

1TT732 Kärnfysik 4 D F 

Nuclear physics 

43 1TT735 Energifysik 4 D F,T 

Energy physics 

1TT500 Fysikalisk elektronik 4 C F 

Physical electronics 

1TT725 Beräkningskemi (4BT) 4 C F,K,T 

Computational chemistry 

1TT581 Plasmafysik (4RT) 4 A 1 D F,T 


1TT202 Hållfasthetslära (4BT) 4 A 1 D D,T 


1SV071 Relativistisk kvantmekanik 5 NV D F 

Relativistic quantum mechanics 

44 1TT470 Tek-vet datorberäkningar 10 Α D D,T 

Scientific comp. Project 

1TT786 Gravitation och kosmologi 4 D F 

Gravitation and cosmology 

1TT781 Individ, organisation och ledarskap 4 A företagsekonomi 

Management 

1TT772 Elementarpartikelfysik 4 A D F 

Elementary particle physics 

1TM541 Mikrostrukturteknik 3 A C T 

Microstructure technology 

______________________________________________ 

Α i Kurserna märkta Ai kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat. 

Q, NV 

Kursen ges och schemaläggs på Q- respektive naturvetarprogrammet 

52





ÅRSKURS 5-/YEAR 5, 2003/2004 



51-52 1TT914 Informationsteknik: Enskilt arbete 2 åk 2, 3, 4 AB T 

Information technology: Report 

1TT960 Examensarbete 20 D T 




51-52 1TT914 Informationsteknik: Enskilt arbete 2 åk 3 AB T 


Företagsekonomi B 20 Fek A B företagsekonomi 


53-54 Företagsekonomi C 20 Fek B C företagsekonomi 


61-62 1TT960 Examensarbete 20 D T 


____________________________ 

Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk. 

För att få civilingenjörsexamen i teknisk fysik krävs att 180 p i utbildningsplanen för inriktningen, inklusive de 

obligatoriska kurserna, är fullgjorda. 

. 

åk 2, 3, 4 

HI 

Kursen kan med fördel läsas under åk 2, 3 eller 4 för studenter som så önskar 

Kursen schemaläggs på högskoleingenjörsutbildningen 

Fek A(B) För att ha platsgaranti på denna kurs måste studenten ha klarat 130p inom sitt 

civilingenjörsprogram. 

Företagsekonomi A (B) krävs som förkunskap. 

53




Studieplan informationsteknologi (IT) 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 


Information Technology Engineering 


ÅRSKURS 1/YEAR 1, 2003/2004 

Period Kursens kod och benämning Poäng 1 Nivå Ämne 

Period Course code and name Points Level Subject 

11 1MA730 o Introduktionskurs i matematik 1 AB M 


1IT011 Informationsteknologi 4 AB D,T 

Information Technology 


Basic algebra 

1IT021 Programkonstruktion I, del 1 2 AB D,T 

Program Design, part 1 

12 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB M 


1IT031 Kommunikation i samhälle och arbetsliv 3 A sociologi 

Communication in society and the workplace 

1IT021 Programkonstruktion I, del 2 (4) 6 AB D,T 

Program Design I 

13 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB M 


1IT022 Programkonstruktion II, del 1 (1) AB D,T 

Program Design II 

1IT062 Människa- datorinteraktion 3 AB D 

Human Computer interaction 

1IT044 Elektronik och elkretsteori 3 AB T 

Electronics and Electric Circuit Theory 

14 1MA722 Linjär algebra 3 AB M 


1IT022 Programkonstruktion II, del 2 (4) 5 AB D,T 

Program Design II, part 2 

1IT043 Digital elektronik 3 AB T 


1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng 

o 

på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. 


54





ÅRSKURS 2, civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2003/2004 


Period Course code and name 

Points Level Subject 

21 1IT041 o Ellära 4 AB F,T 


1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D 


1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M 


22 1MA702 Diskret matematik; Automatateori 

och formella språk 3 AB D,M 

Automata Theory and Formal Languages 

1IT042 Elektronik 3 AB F,T 

Electronics 

1IT050 Datorsystem I; datorarkitektur 4 AB D,T 

Computer systems; computer architecture 

23 1IT050 Datorsystem I; operativsystem och kompilatorer 4 AB D,T 

Computer systems; operating systems and compilers 

1TG010 Företagsekonomi 3 A företags- 


ekonomi 

1MS702 Sannolikhetsteori och statistik 4 AB M 

Probability theory and statistics 

24 1IT050 Datorsystem I; projekt 2 AB D,T 

Computer systems; project 

1MA702 Diskret matematik; Algebraiska strukturer 4 AB D,M 

Discrete mathematics 

1TG081 Inbyggda system 3 AB T 

Embedded systems 

1 

o 

Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på 

kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. 


55





ÅRSKURS 2, civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 

Preliminär studieplan 2004/2005 



21 1MA702 o Diskret matematik; Automatateori 

och formella språk 3 AB D,M 

Automata Theory and Formal Languages 

1MA520 Flerdimensionell analys, del 1 (4) AB M 


1TG010 Företagsekonomi 3 A företags- 


ekonomi 

22 1IT050 Datorsystem I; datorarkitektur 4 AB D,T 

Computer systems; computer architecture 

1MA702 Diskret matematik; Algebraiska strukturer 4 AB D,M 


1MA520 Flerdimensionell analys, del 2 (2) 6 AB M 


23 1IT050 Datorsystem I; operativsystem och kompilatorer 4 AB D,T 

Computer systems; operating systems and compilers 

1IT050 Datorsystem I; projekt 2 AB D,T 

Computer systems; project 

1MS702 Sannolikhetsteori och statistik 4 AB M 

Probability theory and statistics 

24 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D 




1ITxxx Inbyggda system 4 AB T 


1 

o 




56





ÅRSKURS 3 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2003/2004 



31 1IT070 o Datorsystem II; datakommunikation 3 C D, T 

Computer Systems II; Computer Networks 

1IT080 Matematik för signalbehandling 7 C M, T 

Mathematics for signal processing 

32 1IT070 Datorsystem II; realtids- och distribuerade system 3 C D, T 

Computer Systems II; real time and distributed systems 

2AD512 Objektorienterad programmering DV1 4 DV C D 

Object-Oriented Programming 

1TT261 Signaler och system 3 C T 

Signals and Systems 



33 3 1IT070 Datorsystem II; projekt 3 D D, T 

Computer Systems II, project 

1TT282 Signalbehandling 4 C T 


Programmet är planerat så att de studerande efter individuella kursval omfattande 

20 poäng i årskurs 3 (period 33-34) och 4 (period 41-42) ges möjlighet att profilera sig inom 

något av områdena Data- och Telekommunikation, Datorsystemutveckling, Högpresterande 

datorsystem och Människa-datorinteraktion, Ett annat alternativ är att avluta utbildningen via 

Entreprenörskolan i Uppsala. 

(Observera att det kan förekomma inbördes krav på förkunskaper till kurserna; se 

kursplanerna.) Vissa kurser ges genom samläsning med andra program och kan därför erbjudas 

flera gånger årligen vilket ger ökat planeringsutrymme för enskilda studenter. 

1 



o 


DV 

Samläsning med DVP. Betygsskala VG, G och U används på kursen. 

3 Genom individuella val av kurser inom period 33 och 34 kan olika profileringar åstadkommas. 

57





Data- och Telekommunikation 

Tele- och datakommunikation utgör en central del av informationstekniken. Målsättningen är 

att vi obehindrat skall kunna kommunicera med varandra och söka och bearbeta information 

var vi än befinner oss. För att nå detta mål krävs pålitliga och enkla system, till låg kostnad för 

användaren, vilket ställer stora krav på kunskaper och insikter hos systemkonstruktörerna. 

Profilen syftar till att ge grundläggande kunskaper om metoder för att konstruera och analysera 

system för bl.a. höghastighetskommunikation. I tabellen nedan är kurserna märkta DT. 

Datorsystemutveckling. 

Profilen syftar till att fördjupa kunskaper och färdigheter vad avser distribuerade eller 

inbäddade (eng. embedded) system, där aspekter som tillförlitlighet, säkerhet, effektivitet, 

parallellism, modularitet och feltolerans är centrala. Kurserna är nära kopplade till 

forskningsprojekt som bedrivs inom ramen ´embedded systems´. I tabellen nedan är kurserna 

märkta DS. 

Högpresterande datorsystem 

Profilen syftar till att ge unika kunskaper i användning, programmering och utvecklingsarbete 

av högprestandadatorer. Tillämpningar hämtas från signalbehandling och bildanalys och 

kopplingar görs till de kurser där högprestanda-kommunikation studeras. 

Kurser i datorgrafik för visualisering och animering passar bra in i profilen. Observera att 

samma kurser ges under flera läsperioder, vilket innebär att det finns alternativa personliga 

uppläggningar. Tillfälle till fördjupning och tillämpning av kunskaperna ges i projektkursen i 

åk 4 och i examensarbetet. I tabellen nedan är kurserna märkta HD. 

Människa-datorinteraktion 

De flesta tekniska system ska samverka med människor. Kraven på utformningen av 

gränssnitten mellan tekniska system och människor kommer i framtiden att bli allt större, t ex 

inom processtyrning och annat datorstött arbete. Effektivitet, säkerhet, användbarhet och 

arbetsmiljö beror starkt av hur konstruktörerna kan förstå problemen samt utforma och anpassa 

de tekniska systemen till människors och arbetssituationers krav. Som utexaminerad 

civilingenjör som har läst människa-datorinteraktion är du väl rustad för att angripa sådana 

problem. 

I tabellen nedan är kurserna märkta MD. 

Entreprenörskolan i Uppsala är en ettårig utbildning (40 poäng) som vänder sig till sista årets 

studenter vid de långa tekniska och naturvetenskapliga utbildningsprogrammen vid Uppsala 

universitet och SLU. Målet med utbildningen är att förbereda deltagarna för 

utvecklingsuppgifter inom såväl små entreprenörsledda företag som inom större företags 

produkt- och affärsutvecklande enheter. Studenter kan tillgodoräkna projektarbetet inom 

Entreprenörskolan som examensarbete inom civilingenjörsprogrammen. 

58







33 (43) 1IT150 Introduktionskurs i språkteknologi för ITP 5 AB lingvistik 

Introduction to language engineering for ITP 

1IT110 Konstruktion av användargränssnitt MD 3 AB D,T 

User Interface Design 

1DT138 Kryptologi DV1 (ges inom DVP) DS 4 C D, T 

Cryptology 

1TT850 Modulation, demodulation och kodning DT 4 D D, T 

Modulation, demodulation, and coding 

1TT402 Programmering av parallelldatorer I HD 4 C D,T 

Programming of parallel computers I 

33-34 (1IT060 2 IT- och vetenskapshistoria 2 AB idé- och 

History of Science and IT 

lärdomshistoria) 

34 (44) 1IT120 Adaptiv signalbehandling 4 C T 

Adaptive signal processing 

1TD755 Beräkningsvetenskap II HD, även period 42 4 C D,T 


1IT131 Datakommunikation II DS, DT 4 C D,T 

Advanced Computer Networks 

1TT180 Datorgrafik I även period 42, HD 4 C D, T 

Computer graphics 

1TD341 Datoriserad bildanalys HD 3 C D,T 

Computer assisted image analysis 

1IT140 Informations- och kodningsteori DS, DT 4 C M 

Information- and Coding Theory 

1MD123 Kognitiv psykologi MD, 3 5 AB D, 

Cognitive Psychology 

psykologi 

1MD100 Medicinsk informatik MD 3 C D, T 

Medical informatic 

1 

2 

3 



Ges ej läsåret 03/04. Ges här för studenter som börjat åk 1 ht 2002, dvs lå 04/05 

Ges i samläsning med DVP 

59





ÅRSKURS 4 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2003/2004 

Period Kursens kod Benämning Poäng 1 Nivå Ämne 

Period Course Code Name Points Level Subject 

41 1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning DT 3 C D,T 


1IT210 Interaktiva grafiska system MD 5 D D 

Interactive graphical systems 

1IT160 IT i samhället (5) C D,S 

IT and society 

1TT491 Reglerteknik 4 C D,T 


1IT180 Tillförlitliga system DS 3 D D, T 

Reliable systems 

42 1IT240 Användarcentrerad systemdesign MD 5 C D,T 

User Centred Systems Design 

1IT132 Datakommunikation III DS, DT, ej 03/04 4 D D,T 

Advanced Computer Networks, second course 

1IT190 Datorarkitektur IT DS 3 D D, T 

Computer architecture IT 

1IT160 IT i samhället (5)10 D D, S 

IT and society 

1DT153 Programmeringsteori DV1 DS 4 C D 

Programming theory 

1TT492 Reglerteknisk design 4 D D, T 


43 (33) 1IT200 Datorgrafik II HD 4 D D, T 

Computer graphics II 

1MD101 Operatörer och användargränssnitt vid 

processtyrning MD 4 C D, T 

Human operators and user interface design in process control 

43-44 1IT170 Projekt IT 20 D T 

Project IT 

44 1TD362 Algoritmer för parallellmaskiner MN2 HD 5 D D,T 

Algorithms for parallel computers, second course 

1TT470 Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar HD 10 D D,T 

Scientific Computing, advanced course 

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs 

eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. 

60





ÅRSKURS 5 / YEAR 5 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi 


Period Course Code and Name Points Level Subject 

51-52 1IT960 Examensarbete 20 D T 




51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonomi 




61-62 1TT960 Examensarbete 20 D T 


61

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2003/04 



Studieplan Kemiteknik (K) 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 

180/220 poäng, lå 2003/04 

Chemical Engineering 


ÅRSKURS 1/YEAR 1, 2003/04 



11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M 


1MA721 O Grundläggande algebra 3 AB M 

Basic algebra 

1KE714 Kemi grundkurs 6 AB K 

Chemistry, Basic course 

1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB D 


12 1KE715 Oorganisk kemi 8 AB K 

Inorganic Chemistry 

1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB M 

Calculus of one variable, part I 

13 1KE744 Organisk kemi (del 1) (4) AB K 

Organic Chemistry 

1TD753 Programmeringsteknik I, del 1 (2) AB D,T 


1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3)6 AB M 

Calculus of one variable, part II 

14 1KE744 Organisk kemi (del 2) (4)8 AB K 




1TD753 Programmeringsteknik I, del 2 (2) 4 AB D,T 


1TK072 Teknisk orientering: läkemedel och material 1 AB T 

Technology in society: pharmaceuticals and materials 

1 

2 

O 




T=teknik, farmaceutiska ämnen skrivs ut, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne. 

Kurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. 

62






civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2003/04 



21 1MA720 O Ordinära differentialekvationer 2 AB M 


1KE716 Organisk kemi 7 AB K 


22 1KE718 Fysikalisk kemi, del 1 (3) AB K 

Physical chemistry, part 1 

1MS701 Matematisk statistik 3 AB M 

Mathematical statistics 

1TK016 Mekanik K 5 AB F,T 

Mechanics K 

23 1KE718 Fysikalisk kemi, del 2 (5) 8 AB K 


1KE719 Analytisk kemi 5 AB K 

Analytical chemistry 

24 1KE720 Biokemi (M.L) 6 AB K 

Biochemistry 



1 

O 


på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet 


63






civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2004/05 preliminär 



21 1KExxx O Biokemi (M.L) 5 AB 

Biochemistry 



1MA520 Flerdimensionell analys del 1 (3) AB M 


22 1MA520 Flerdimensionell analys del 2 (3)6 AB M 


1KExxx Analytisk kemi 4 AB K 




23 1KExxx Fysikalisk kemi 5 AB K 


1TK016 Mekanik K 5 AB F,T 

Mechanics K 



1MB201 Termodynamik 3 AB F K 


1MA704 Fouriermetoder 3 AB M 

Fourier methodes 

1 

O 


på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet 


64





ÅRSKURS 3/YEAR 3, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2003/04 

(inriktning material= M, inriktning läkemedel=L) 



31 1KE721 O Fasta tillståndets kemi (M,L) 4 C K,T 

Solid state chemistry 

1TK056 OL Molekylär cellbiologi 4 AB B 

Molecular Cell Biology 

1KE722 Kemometri (M,L) (2) C K,T 

Chemometrics 

32 1KE722 Kemometri (M,L) (1) 3 C K,T 

Chemometrics 

1KE723 Materialkemi (M) 4 C K, 

Materials chemistry 

1TK057 Fysiologi (L) 4 AB farmaceutisk 

Physiology 

biovetenskap 

1KI344 Kemisk apparatteknik (M,L) 4 AB K,T 

Chemical engineering 

33 1KK700 Kvantmekanik och spektroskopi, del 1 (M,L) (5) C F,K,T 

Quantum mechanics and spectroscopy, part I 

1KE734 Keramkemi (M) 3 C K,T 

Ceramic chemistry 

1TK059 Galenisk farmaci (L) 5 B T 

Pharmaceutics farmaci 

34 1KK700 Kvantmekanik och spektroskopi, del 2 (M,L)(3)8 C F,K,T 

Quantum mechanics and spectroscopy, part II 

1TK012 Polymerer (M, L) 3 C K,T 

Polymers 

1KE725 Elektrokemi (M) 4 C K,T 

Electrochemistry 

1TK071 Teknisk orientering: riskbedömning/ 1 AB T 

säkerhetsvärdering (M) 

Technology in society: risk assessment and 

safety evaluation 

1TK058 Farmakologi (L) 5 AB farmaci, 

Pharmacology 

farm biovet 

O 

OL 


Kursen är obligatorisk inom inriktning läkemedel 

65





ÅRSKURS 4/YEAR 4, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2003/04 

inriktning material 



41 1TK040 O Materialfysik 7 D FT 

Materials physics 

1TM541 Mikrostrukturteknik 3 D T 

Micro structural technology 

1KE735 Teknisk orientering: presentations- och 1 AB T 

kommunikationsteknik 

Technology in society: presentation and 

communication 

42 1KE736 Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 D KT 

Surface science and thin film technology 

1KE742 Makromolekylär kemi 5 D KT 

Macromolecular chemistry 

1TM542 Mikrostrukturteknik II 3 D T 

Micro structure technology II 

1TM322 Magnetiska material 3 D F T 

Magnetic materials 

43 1KE745 Biomaterial 5 C KT 

Biomaterials 

1TM291 Optiska material 3 D FT 

Optical material 

1TG150 Tribomaterial 3 D T 

Tribomaterials 

44 1KE737 Materialanalys 5 C KT 

Analytical techniques in materials science 

1KE738 Materialdesign 5 D KT 

Design of Materials 

O 


66





ÅRSKURS 4/YEAR 4, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik 2003/04 

inriktning läkemedel 



41 1TK055 Farmakokinetik 5 C farmaci, T 

Pharmacokinetics 

1KE739 Organisk kemiska tekniker 5 C K T 

Techniques in Organic Chemistry 

1TK014 Analytisk farmaceutisk kemi 5 C K,T 

Analytical Pharmaceutical Chemistry 

farm kemi 

42 1TK062 Läkemedelsteknik 5 C T 

Pharmaceutical technology 

farmaci 

1TK061 Läkemedelsformulering 5 C K T 

Drug formulation and drug delivery 

farmaci 

1KE743 Organisk beräkningskemi 5 C K 

Computational Organic Chemistry 

1KE740 Radiofarmaceutisk organisk kemi 5 C K 

Radio Pharmaceutical Chemistry 

1TK015 Organisk farmaceutisk kemi 5 C K,T 

Organic pharmaceutical chemistry 

farm kemi 

Valbar farmacikurs 5 C 

43 1TK064 Processteknik 5 C K T 

Process Engineering 

farmaci 

1KE726 Syntetisk organisk kemi I 5 D K T 

Syntetical Organic Chemistry I 

1TK051 Läkemedelskemi 5 C K,T 

Medicinal Chemistry 

farm kemi 

44 1TK060 Läkemedel – kvalitetssäkring och 

regulatoriska krav 5 C T 

Regulatory Requirements and Quality 

farmaci 

assurance in Development and Manufacturing 

of Pharmaceutical products 

1TK063 Processmonitorering 

Process Monitoring 

5 C K T 

farmaci 

1KE727 Syntetisk organisk kemi II 5 D K T 

Syntetical Organic Chemistry II 

3FK019 Läkemedelskemi med datorbaserad 5 D T 

läkemedelsdesign 

farm kemi 

Computational Medicinal Chemistry 

Valbar farmacikurs 5 C 

67





Tillvalskurser 

Valbara farmacikurser period 42 och 44 

3FK041 Bioanalys 5 AP D T 

Bioanalysis 

farm kemi 

3FN740 Biologiskt aktiva naturprodukter i 5 AP C T 

läkemedelsutveckling 

farmaci 

Drug discovery based on natural products 

Advanced Drug Delivery and Pharmaceutical Technology 

3FB053 Klinisk farmakokinetik och 5 C T 

farmakodynamik 

farmaci 

3FF060 Neurofarmakologi 5 C farm biovet 

Neuropharmacology 

3FK070 Transportfenomen och polymera system 5 CD farm kemi 

Transport Phenomena and Polymeric Systems 

Övriga kurser period 44 

1KE741 Kemometri II 5 C KT 

Chemometrics II 

1KE733 Yt- och kolloidkemi 5 C KT 

Colloid and Interface Chemistry 

1TT781 Individ organisation och ledarskap 4 AP Aföretagsekonomi 

Management 

Årskurs 5 

51-52 1TK960 Examensarbete 20 D T 








61-62 1TK960 Examensarbete 20 D T 


AP 

Tillvalskurser med ett begränsat antal platser 

68




Studieplan teknisk fysik med 

materialvetenskap (Q) 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med 

materialvetenskap, 180/220 poäng, lå 2003/2004 

Materials Engineering 


ÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2003/2004 





1MA721 3 Grundläggande algebra 3 AB M 

Basic algebra 



1TM561 Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp 3 AB T 

Materials science I: Fundamental concepts 

1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB T, D 


12 1MA722 Linjär algebra 3 AB M 




1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,T 


13 1MA520 Flerdimensionell analys, del 1 (4) AB M 


1FY721 Elektromagnetism, del 1 (1) AB F,T 

Electromagnetism, part 1 

1TF700 Mekanik I 5 AB F,T 

Mechanics I 

14 1MA520 Flerdimensionell analys, del 2 (2)6 AB M 


1FY721 Elektromagnetism, del 2 (3)4 AB F,T 

Electromagnetism, part 2 

1TM192 Materialvetenskap II: Materialkemiska 

principer 5 AB K 

Materials science II: Chemical principles 

1TM082 Praktisk vekstadsteknik 2 AB T 



på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK 

2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik, 

S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne. 

3 Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. 

69






ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2003/2004 



21 1TV101 Elektrisk mätteknik 3 AB F,T 

Electronical measurement techniques 




Mathematical statitics 

1TF715 Termodynamik 3 C F,T 


22 1TF706 Analytisk mekanik 5 C F,T 

Analytical Mechanics 

1TM562 Materialvetenskap III: Materialkemi 5 AB K,T 

Materials science III: Physical metallurgy 

23 1TM061 Hållfasthetslära 5 C T 


1TM574 Materialvetenskap IV: Polymera material 3 C K,T 

Materials science IV : Polymeric materials 

1TG010 Företagsekonomi 3 AB S 




1FY722 Vågrörelselära 4 C F,T 

Wave physics 


Fourier methods 

70






ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2003/04 



31 1MB181 Fysikens matematiska metoder 4 C F,T 

Math methods of physics 

1MB230 Kvantmekanik 4 C F,T 


1TG130 Ytavbildning 3 C T 

Surface imaging 

1TM224 Informationsteknik: Muntlig framställning 1 AB H,S 

Oral presentation 

32 1TT105 Atom- och molekylfysik 4 C F,T 

Atomic and molecular physics 

1TT145 Statistisk mekanik 4 C F,T 


1TM302 Oförstörande materialprovning 2 C T 

Nondestructive evaluation of materials 

1TG020 Simulering- och operationsanalys 3 C D,T 


33 1TG100 Fasta tillståndets fysik I 5 C F,T 


1TM573 Materialvetenskap V: Tekniska material 6 C T 

Materials Science V: Engineering materials 

34 1TG030 Halvledarteknologi 4 C T 

Semiconductor technology 

1TM275 Elektrokemi 4 C K,T 


1TM333 Tekniska ytor 2 C T 

Engineering surfaces 

1TM580 Variationsmetoder i hållfasthetsläran 3 C T 

Variational methods in solid mechanics 

1FY710 Datorbaserad mätteknik 3 C F,T 

Computer based measurements 

Tillval inom ramen för andra program 

34 1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D,T 


71






ÅRSKURS 4 /YEAR 4, 2003/2004 



41 1TG110 Fasta tillståndets fysik II 5 D F,T 


1TM541 Mikrostrukturteknik 3 C T 

Micro structural technology 

1TM332 Ytanalys 3 C F, K, T 

Surface analysis 

42 1KE736 Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 D K,T 

Surface science and thin film technology 

1TM322 Magnetiska material 3 D F,T 


1TM542 Mikrostrukturteknik II 3 D T 

Micro structural technology II 

43 1TG150 Tribomaterial 3 C T 


1TM291 Optiska material 3 D F,T 

Optical materials 

1TM547 Sensorer och aktuatorer 3 D F,T 

Sensosr and actuators 

1KE745 Biomaterial 5 C K,T 

Biomaterials 

44 1TM543 Materialstrukturanalys 3 D T 

Materials structure analysis 

1TM544 Teoretisk materialmodellering 3 D K,T 

Computational material modelling 

1TM545 Projektarbete i tillämpad materialvetenskap 5 D T 

Project work in applied materials science 

72









51-52 1TM960 Examensarbete 20 D T 


1TT913 Informationsteknik: Enskilt arbete 2 AB T 










73




Studieplan system i teknik 

och samhälle (STS) 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet System i 

teknik och samhälle, 180/220 poäng, lå 2003/2004 

Sociotechnical Systems Engineering 





11 1TS001 O System i teknik och samhälle: introduktion 5 Anm AB D, T 

Systems in technology and society: Introduction 

1MA711 Algebra 4 AB M 

Algebra 

12 1TS010 Företag, nätverk och teknikutveckling, del 1 (8) 4 A företagsekonomi 

Business Enterprise, Networks and Technical 

Development, part 1 



13 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB M 


1TS010 Företag, nätverk och teknikutveckling, del 2 (2) 6 A företagsekonomi 

Business Enterprise, Networks and Technical Development, part 2 

1TS030 

Industrisamhällets framväxt, drivkrafter 

och effekter 5 A ekonomisk 

The Development of Industrial Society 

historia 

14 1TS040 Grundläggande programmering 5 AB D, T 

Introductory programming 

1TS051 Vetenskapsteori 5 A teoretisk 

Philosophy of Science 

filosofi 

1 

2 

O 

Anm 


kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet 

Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik, 

samhällsvetenskapligt ämne och humanistiskt ämne skrivs ut i klartext. 


För studenter som antas till senare del av program finns möjlighet att läsa en mindre introduktionskurs 

1TS002, System i teknik och samhälle: introduktion, 2 poäng 

74






ÅRSKURS 2 / YEAR 2 - System i teknik och samhälle, 2003/2004 



21 1TS060 O Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk: 

Kommunikationer, institutioner och 

organisationer 5 B kulturgeografi 

Local milieus for innovations in global networks 

1MA713 Analys i flera variabler 5 AB M 


22 1TS090 Kemiska principer 5 AB K 

Chemical Principles 

1TD766 Beräkningsvetenskap I 5 AB D, T 


23 1TS080 Datastrukturer och databaser 5 AB D, T 

Datastructures and databases 

1TS070 Teknik- och vetenskapshistoria 5 B idé- och 

History of science and technology 


24 1TS100 Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap 5 B statskunskap 

Quantitative methods in social science 

1TS110 Matematisk statistik 5 AB M 


O 


75









31 1MA720 O Ordinära differentialekvationer 2 AB M 


1MS703 Stokastisk modellering 3 C M 

Stochastic modelling 

1TS120 Biologi 5 AB B 

Biology 

32 1TS130 Dynamiska system 5 C D, T 

Dynamic Systems 

1TS140 Tematiska studier i historia 5 B historia 

Thematical studies in history 

33 1TS150 Återkopplade system och reglerteknik 5 C T 

Feedback and automatic control 

a. rekommenderad studiegång informationsteknologi 

Studiegången syftar till att ge fördjupade kunskaper kring olika aspekter av informationstekniska 

system. Inom studiegången finns flera valmöjligheter, med fördjupning mot antingen 

datorbaserade informationssystem (datavetenskap) eller styrning och empirisk modellering av 

system (systemteknik). I den för studiegången inledande kursen behandlas tekniker för 

distribuerade informationssystem. Ytterligare en gemensam kurs handlar om människans 

interaktion med automatiserade/datoriserade system. Inom systemteknik studeras design och 

analys av styrsystem samt kalibrering av dynamiska modeller utifrån empiriska data. I de 

datavetenskapliga kurserna studeras hantering av information i datorsystem, såsom utvinning av 

information ur stora datamängder samt elektronisk handel och säkerhet i distribuerade 

datorsystem. I utbildningens avslutande kursblock, komplexa system i teknik och samhälle ges, 

via projektarbete, ytterligare fördjupning och möjlighet till profilering. 

33 1TS160 Distribuerade informationssystem 5 obl C D, T 

Distributed Information systems 

b. rekommenderad studiegång biologiska system 

Studiegången syftar till att ge kunskaper i cell- och molekylärbiologi och om aktuella tekniker 

och metoder inom ämnesområdet. Inom biologins alla systemnivåer, från celler till organismer, 

populationer och ekosystem, utnyttjas idag molekylärbiologiska och bioinformatiska tekniker och 

metoder i kunskapsutvecklingen. I studiegångens inledande kurs behandlas cellens- och det 

ärftliga materialets uppbyggnad och organisation. I den följande kursen analyseras cellen ur ett 

O 

obl 


En av dessa två kurser är obligatorisk. 

76






systemtekniskt- och reglertekniskt perspektiv. I de avslutande kurserna studeras 

evolutionsgenetik och bioinformatik. Evolution berör frågor om livets ursprung och utveckling, 

principer för variation och selektion hos olika organismer och organismernas släktskap. Inom 

bioinformatiken tillämpas matematiska, statistiska, informationsteknologiska och 

molekylärgenetiska metoder för att bearbeta problemställningar inom biovetenskap och 

biomedicin. I utbildningens avslutande kursblock, komplexa system i teknik och samhälle ges, 

via projektarbete, ytterligare fördjupning och möjlighet till profilering. 

33 1TS170 Cell- och molekylärbiologi 5 obl C B, T 

Cell- and Molecular Biology 

34 1TS180 Systemanalys 5 C D, T 

Systems analysis 

1TS191 Uppsatsförberedande fördjupningskurs F 5 C H/S 

Theory and Method 



41 1TS192 Uppsats STS, del 1 3 (5) - C H/S 

Thesis project STS 

1TS111 Tillämpad statistik 5 A C M 

Applied Statistics 

1TS044 Beräkningsvetenskap II 5 A C D,T 

Scientific computing II 

42 1TS192 Uppsats STS, del 2 (5) 10 C H/S 


44 1TS241 4 Komplexa system i teknik och samhälle 

- teknik 5 D D, T 

Complex systems in technology and society - technology 

1TS240 5 Komplexa system i teknik och samhälle 

- humaniora 5 C H 

Complex systems in technology and society - humanities 

F 

Denna kurs är förkunskapskrav för uppsatsen i åk 4 och ska läsas inom samma ämne. Följande ämnen är 

garanterade som alternativ: historia, idé- och lärdomshistoria, filosofi, ekonomisk-historia, företagsekonomi 

och kulturgeografi. 

3 Följande ämnen är garanterade som alternativ: historia, idé- och lärdomshistoria, filosofi, ekonomisk-historia, 

företagsekonomi och kulturgeografi. 

A Alternativkurser 

4 Denna kurs läses samtidigt som Komplexa system i teknik och samhälle - humaniora. 

5 Denna kurs läses samtidigt som Komplexa system i teknik och samhälle - teknik. 

77






a. rekommenderad studiegång informationsteknologi 

42 1DL105 Informationsutvinning 4 A D D,T 

Data Mining 

1TV450 Datorbaserad styrning 6 A CD D, T 

Computer controlled systems 

43 1TT875 Systemidentifiering 4 D D, T 


1TS230 IT-system och människor i samspel 5 A C D, T 

Information technology and users 

1TS210 Elektronisk handel och säkerhet 5 A C D, T 

Electronic commerce and security 

b. rekommenderad studiegång biologiska system 

42 1TS131 Cellen som dynamiskt system 5 C B, T 

The Cell as a dynamical system 

43 1TS220 Evolutionsgenetik 5 C B, T 

Evolutionary genetics 

1TS200 Bioinformatik 5 D B, T 

Bioinformatics 

ÅRSKURS 5 / YEAR 5 - System i teknik och samhälle, 2004/2005 

51-52 1TS960 Examensarbete 20 D T 








61-62 1TS960 Examensarbete 20 D T 


A Alternativkurser. 

78




Studieplan miljö- och vattenteknik (W) 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik 


Aquatic and Environmental Engineering 







1TV012 O Introduktionskurs i miljövetenskap 6 AB B,G,T 

Introduction to environmental science 


Basic algebra 

1TV041 Teknisk orientering: 

Introduktion till datoranvändning (1,5) AB H,S,T 

Technology in society: Introduction to computers 

12 1KE714 Kemi grundkurs 6 AB K 




1TV041 Teknisk orientering: Svenska (0,5) 2 AB H,S,T 

Technology in society: Swedish 

13 1MA710 Endimensionell analys, (del 1) (3) AB M 


1TV170 Organisk kemi 4 AB K 




14 1MA710 Endimensionell analys, (del 2) (3) 6 AB M 


1TV011 Biologi 

Biology 

4 AB B 

1TV150 Matematisk statistik II 3 AB M,T 

Mathematical statistics II 



2 

O 



Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet 

79








21 1TV111 O Ellära och vågrörelselära (2) AB F 

Electromagnetism and wave physics 

1KE714 Kemi grundkurs 6 AB K 


1TV200 Miljökonsekvensanalys 2 2 AB B G T 

Environmental consequence analysis 

22 1TV111 Ellära och vågrörelselära (4) 6 AB F 


1TV131 Fysikalisk kemi med termodynamik 5 AB K 

Physical chemistry incl. thermodynamics 

23 1TV101 Elektrisk mätteknik 3 AB F T 

Electrical measurements technology 

1TV170 Organisk kemi 4 AB K 


1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D T 


24 1TV150 Matematisk statistik II 3 AB M T 


1TV011 Biologi 4 AB B 

Biology 

1TV520 Fluidmekanik 3 AB F G T 

Fluid Mechanics 

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på 


O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet 

2 Obligatorisk seminarieserie under året kopplas till denna kurs. Ansvariga W-doktorander och W-studenter. 

80





ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2004/05 preliminär 



21 1MA520 O Flerdimensionell analys (del 1) (3) AB M 

Calculus of several variables part 1 


Mechanics I 

1TV200 Miljökonsekvensanalys 2 2 AB B,G,T 


22 1MA520 Flerdimensionell analys (del 2) (3)6 AB M 

Calculus of several variables part 2 

1TV131 Fysikalisk kemi med termodynamik 5 AB K 

Physical chemistry incl. thermodynamics 



23 1TV111 Ellära och vågrörelselära 6 AB F 




24 1TV101 Elektrisk mätteknik 3 AB F,T 

Electrical measurements technology 

1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D T 

Scientific computing 

1TV520 Fluidmekanik 3 AB F G T 

Fluid Mechanics 




2 Obligatorisk seminarieserie under året kopplas till denna kurs. Ansvariga W-doktorander och W-studenter. 

81








31 1TV280 O Hydrologi 3 C G,T 

Hydrology 

1TV241 Meteorologi och klimatologi 4 AB G 

Meteorology and climatology 



32 1TV231 Reglerteknik 3 C T 


1TV210 Analytisk kemi 4 AB K 


1TV510 A Bullerutbredning 3 C T 

Noise propagation 

1TT261 A Signaler och system 2 3 C T 


1TV370 A Miljörätt 3 S AB juridik 


33 1TV260 Markvetenskap, del 1 (7) C B,G,T 

Soil science , part 1 

1TV271 Simulering och systemanalys 3 C T 

Simulation and system engineering 

34 1TV260 Markvetenskap, del 2 (7) 14 C B,G,T 

Soil science , part 2 

1TV291 Teknisk ekologi 3 AB B,T 

Ecology for engineers 




A Minst en av dessa kurser måste väljas. 

2 Kan även läsas i period 33 

S Vissa schemakrockar kan förekomma 

82





ÅRSKURS 4 / YEAR 4 - Vattenresursteknik med miljöfysik / 

Water Resources Engineering 2003/04 



41 1TV311 Akvatisk ekologi 3 C B,T 

Aquatic Ecology 

1TV361 Vattenreningsteknik 3 C T 

Waste water treatment 

1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D T 


1TV331 Geoteknik (1) D T 

Geotechnology 

1TV400 Miljötillämpad radioaktivitet 3 S C F, T 

Environmental and Applied Radioactivity 

42 1TV331 Geoteknik (4) 5 D T 

Geotechnology 

1TV341 Geohydraulik och grundvattenplanering 3 D G,T 

Geohydraulics and groundwater planning 

1TV430 Avrinning 3 D G,T 

Runoff 

1TV370 Miljörätt 3 AB juridik 


43 1TV391 Luftvårdsteknik 4 C G, 

Air pollution technology 

1TV440 Distribuerad modellering med geografiska 

informationssystem 2 AB G,T 

Distributed modelling with geographical 

information systems 

1TV321 Vattenresursteknik 3 C G, 

Water resources engineering 

44 1TV411 Simulering av transportprocesser 10 D G,T 

Simulation of transport processes 

1TV380 Miljöekonomisk översiktskurs 3 E AB nationalekonomi 


Tillvalskurser: 

1TV490 V Projektarbete i miljö- och vattenteknik 5 C T 

Project work in Aquatic and Environmental Engineering 



E Samläsning med Energisystem. Vissa schemakrockar kan förekomma 


83





ÅRSKURS 4 / YEAR 4 - Miljö- och processteknik / 

Environmental and Systems Engineering 2003/04 



41 1TV311 Akvatisk ekologi 3 C B,T 

Aquatic Ecology 

1TV461 Globala miljöproblem, del 1 (3) C B,T 

Global environmental problems, part 1 

1TV361 Vattenreningsteknik 3 D T 

Waste water treatment 

1TV400 Miljötillämpad radioaktivitet 3 S C F, T 

Environmental and Applied Radioactivity 

42 1TV450 Datorbaserad styrning 6 C D 


1TV461 Globala miljöproblem, del 2 (5) 8 C B,T 

Global environmental problems, part 2 

1TV370 Miljörätt 3 AB juridik 


43 1TV440 Distribuerad modellering med geografiska 

informationssystem 2 AB G,T 

Distributed modelling with geographical 

information systems 

1TV470 Modellering och styrning av miljötekniska 5 C T 

processer 

Modelling and control of environmental 

processes 

1TV480 Radioekologi 3 E D G,T 

Radio ecology 

44 1TV420 Prediktiv limnologi 10 D B, T 

Predictive limnology 

1TV380 Miljöekonomisk översiktskurs 3 AB nationalekonomi 


Tillvalskurser: 





S Vissa schemakrockar kan förekomma 

E Samläsning med Energisystem. Vissa schemakrockar kan förekomma. 


84








51-52 1TV960 Examensarbete 20 D T 








61-62 1TV960 Examensarbete 20 D T 


85




Studieplan molekylär bioteknik och 

Bioinformatik (X) 

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, 


Molecular Biotechnology Engineering 








Basic algebra 

1KE714 Kemi, grundkurs 6 AB K 

Chemistry, basic course 

1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 1 (1) AB D, T 


1MB541 Grundläggande bioteknik och bioinformatik 2 AB B, T 

Introduction to Biotechnology and Bioinformatics 

12 1MB150 Cellbiologi 10 AB B 

Cell biology 



1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 1) (4) AB K 

Organic chemistry with analytical techniques 

1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 2 (1)2 AB D, T 


14 1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 2) (4)8 AB K 








2 

O 




86









21 1MS701 O Matematisk statistik 3 AB M 



Mechanics I 

1MB041 Grundläggande biologi 2 AB B 

Introduction to Biology 


Cell biology 

23 1TV111 Ellära och vågrörelselära (3) AB F 

Electromagnetism and wave physics I 


Scientific computing I 



24 1MB201 Termodynamik 3 AB K, F 



Fourier Methods 

1TV111 Ellära och vågrörelselära, fortsättning (3) 6 AB F 

Electromagnetism and wave physics II 

1MB580 Makromolekylers struktur och funktion 2 AB B 

Structure and function of macromolecules 

O 


87









21 1TF700 O Mekanik I 5 AB F,T 

Mechanics I 

Organism- och populationsbiologi 2 AB B 

Organism and population biology 

1MA520 Flerdimensionell analys (del 1) (3) AB M 








23 1MS701 Matematisk statistik 3 AB M 


1TV111 Ellära och vågrörelselära (del 1) (3) AB F 

Electromagnetism and wave physics I 






Fourier Methods 

1TV111 Ellära och vågrörelselära (del 2) (3)6 AB F 

Electromagnetism and wave physics II 

1MB580 Makromolekylers struktur och funktion 2 AB B 


O 


88









31 1MB181 O Fysikens matematiska metoder 4 C F 


1MB230 Kvantmekanik 4 C F,T 


1MB240 Nuklidteknik 2 AB T 

Nuclide technique 

32 1MB250 Atom-, molekylfysik och kemisk bindning 4 C F,K,T 

Atomic and mol. physics and chem.bonding 

1MB221 Elektronik och elektrisk mätteknik 5 AB T 

Electronics and electrical measurements 

1MB550 Teoretisk kemi 3 C F, K,T 

Theoretical chemistry 

1TD770 Programmeringsteknik II 4 C D 

Computer Programming II 

33 1MB330 Molekylär bioinformatik 3 C B,K,T 

Molecular bioinformatics 

1MB280 Molekylär och statistisk mekanik 4 C B,F,K,T 

Molecular and statistical mechanics 

1MB290 Reglerteknik 3 C T 


34 1MB420 Biokemisk metodik 5 C B,K,T 

Methods in biochemistry 

1MB370 Genfunktion 6 C B,T 

Gene Function 

O 


89









41 1MB451 O Makromolekylära maskiner 4 C B,T 

Macromolecular Machines 

1MB310 Mikrobiologi 5 C B,T 

Microbiology 

42 1MB301 Biofysikalisk kemi 6 C B,K,T 

Biophysical chemistry 

1MB410 Immunologi 4 C B,T 

Immunology 

1MB455 Biosensorer 4 C B,K,T 

Biosensors 

43 1MB441 Genteknik 7 D B,T 

Gene technology 

1MB350 Röntgenkristallografi 5 D B,T 

X-ray crystallography 

1MB341 Modellering av molekylära reglersystem 4 D B,T 

Modeling of molecular control systems 

1MB452 Lärande system för molekylär dataanalys 6 D B,T 

Learning Systems for Molecular Data Analysis 

44 1MB450 NMR-spektroskopi 4 D K,T 

NMR spectroscopy 

1MB470 Systemanalys, modellering och simulering 3 D T 

System analysis, modelling and simulation 

1MB560 Vetenskap och samhälle 2 C H,T 

Science and Society 

1MB453 Dynamiska biologiska nätverk 4 D D,B,T 

Dynamical Biological Networks 

1MB454 Molekylär biofysik 6 D B,F,K,T 

Molecular Biophysics 

1MB571 Proteinbioteknologi 8 D B,T 

Protein biotechnology 

O 


90









51 1MB500 Protein engineering 8 A D B,T 

Protein engineering 

52 1MB920 Examensarbete 12 D T 


eller/or 

51-52 1MB960 Examensarbete 20 D T 








61-62 1MB960 Examensarbete 20 D T 



1MB360 Bibliografiskt projekt P 3 C B, K,T 

Literature project 

1MB970 Forskningspraktik F 5 C * Ä 

Research training 



1MB972 Forskningspraktik F 


10 C * Ä 

1MB900 Projektarbete i molekylär bioteknik 5 C T 

Project work in Molecular Biotechnology Engineering 

1MB910 Projektarbete i molekylär bioteknik 10 C T 

Project work in Molecular Biotechnology Engineering 

A 

P 

F 

Ä 

Alternativkurs 

Kursen kan läsas efter period 14 efter överenskommelse. Kontakta programsamordnaren. 

Kursen är tänkt att ge teknologerna möjlighet att få en inblick i det dagliga 

forskningsarbetet/forskningsmiljön och 

under nära handledning få utföra eget arbete. Arbetet kan utföras under sommaren eller under en period där 

valbar kurs ingår. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. 

Kursen får läsas efter 80 poäng inom programmet Molekylär bioteknik. 

Kurserna ämneskodas utgående från kursinnehållet. 

91






Studieplan för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik, 

180/220 poäng, lå 2003/04 

Bioinformatics Engineering 








Basic algebra 

1KE714 Kemi, grundkurs 6 AB K 

Chemistry, basic course 

1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 1 (1) AB D, T 


1MB541 Grundläggande bioteknik och bioinformatik 2 AB B, T 



Cell biology 



1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 1) (4) AB K 


1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 2 (1)2 AB D, T 


14 1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 2) (4)8 AB K 


1MA710 Endimensionell analys, del 2 (2) 6 AB M 






2 

O 




92









21 1MS701 O Matematisk statistik 3 AB M 



Mechanics I 

1MB041 Grundläggande biologi 2 AB B 

Introduction to Biology 


Cell biology 

23 1MS704 Sannolikhetslära och stokastiska processer 4 AB M 

Probability Theory and Stochastic Processes 








Fourier Methodes 

1TD770 Programmeringsteknik II 4 C D,T 


O 


93









21 1TF700 O Mekanik I 5 AB F,T 

Mechanics I 

Organism och populationsbiologi 2 AB B 

Organism and population biology 

1MA520 Flerdimensionell analys (del 1) (3) AB M 








23 1MS701 Matematisk statistik 3 AB M 


1TD770 Programmeringsteknik II 4 C D 




24 1MS704 Sannolikhetslära och stokastiska processer 4 AB M 


1MB201 Termodynamik 3 AB K, F 



Fourier Methodes 

O 


94









31 1MB026 O Datastrukturer 4 C D 

Datastructures 

1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D 


1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C T 


32 1MB590 Kemisk struktur och bindning 4 C K B T 

Chemical structure and bonding 

1MB025 Databasteknik 6 C D 

Database Design 

33 1MB280 Molekylär och statistisk mekanik 4 C B,F,K,T 


1MB290 Reglerteknik 3 C T 


1MB600 Molekylärbiologi, (del 1) (2) C B T 

Molecular Biology (part 1) 

34 1MB600 Molekylärbiologi, (del 2) (4) 6 C B T 

Molecular Biology (part 2) 

1MB542 Bioinformatisk metodik 6 C B K T 

Methodes in bioinformatics 

ÅRSKURS 4 / YEAR 4, 2004/05 (Preliminär) 



41 1KExxx Multivariat dataanalys och försöksplanering 4 C M D K T 

Programmering av parallelldatorer 3 D D 

1MBxxx Teoretisk biofysikalisk kemi 3 C B K T 

42 1MBxxx Etik och lagstiftning 2 C H T 

1MBxxx Klinisk bioinformatik 8 D B K T 

43 1MB341 Modellering av molekylära reglersystem 4 D B,T 

1MB452 Lärande system för molekylär dataanalys 6 D B T 

1MBxxx Tillämpad bioinformatik 5 D B K T 

44 1MBxxx Molekylär evolution 5 D B K T 

1MB453 Dynamiska biologiska nätverk 4 D D B T 

O 


95






ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/06 

51 Examensarbete 20 D T 










1MB360 Bibliografiskt projekt P 3 C B, K,T 








1MB901 Projektarbete i bioinformatik 5 C T 

Project work in Bioinformatics Engineering 

1MB911 Projektarbete i bioinformatik 10 C T 

Project work in Bioinformatics Engineering 

P 

F 

Ä 

Kursen kan läsas efter period 14 efter överenskommelse. Kontakta programsamordnaren. 

Kursen är tänkt att ge teknologerna möjlighet att få en inblick i det dagliga 

forskningsarbetet/forskningsmiljön och 

under nära handledning få utföra eget arbete. Arbetet kan utföras under sommaren eller under en period där 

valbar kurs ingår. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. 

Kursen får läsas efter 80 poäng inom programmet Molekylär bioteknik. 

Kurserna ämneskodas utgående från kursinnehållet. 

96




Entreprenörskolan 

Entreprenörskolan i Uppsala, 40 poäng 

School of Entrepreneurship in Uppsala 

K71490 

Kursplanen är fastställd 2001-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och 

senast reviderad 2003-06-04 

Kursens placering i utbildningsprogram 

Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet 

Kursen ges inom Programövergripande kurser 

Mål för utbildningen 

Entreprenörskolan i Uppsala är en ettårig utbildning (40 poäng) som vänder sig till sista årets 

studenter vid långa tekniska och naturvetenskapliga utbildningsprogram. Målet med 

utbildningen är att förbereda deltagarna för utvecklingsuppgifter inom såväl små 

entreprenörsledda företag som inom större företags produkt- och affärsutvecklande enheter. 

Kursens innehåll: Kurspaket bestående av kurserna: 

Ledarskap och styrning, 6 p 

Marknadsanalys, 4 p 

Patent, avtal och förhandling, 4 p 

Teknikbaserad affärsutveckling, 6 p 

Projektarbete Entreprenörskolan/Examensarbete, 20 p 

Särskild behörighet 

120 poäng inom civilingenjörsprogram eller naturvetenskapligt utbildningsprogram 

omfattande minst 160 poäng. 

Undervisningsform Se respektive kursplan. 

Examinationsform Se respektive kursplan 

Betyg Se respektive kursplan 

Övriga föreskrifter Kursen ges inom Entreprenörskolan i Uppsala, som drivs av Centrum för 

entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala i samarbete med Sveriges 

lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. 

Kurslitteratur Se respektive kursplan 

Nivå: Kursen ges på AB-nivå 

Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi 

Kursen ges inom huvudämnet Handelsrätt 

Kursen ges inom huvudämnet Teknik 

Kursansvarig institution Tekniskt naturvetenskapliga fakulteten 

97




Kursplaner 

Kursplaner inom civilingenjörsprogrammen 

Kursplanerna är sorterade i bokstavsordning 

Kursplanerna finns även tillgängliga i fakultetens databas på adress 

http://dbteknat.its.uu.se 

98




Kursplaner 

Adaptiv signalbehandling, 4 poäng 

Adaptive Signal Processing 

1IT120 


senast reviderad 2003-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 


Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi 

Studieperiod: Kursen ges i Period 34 

Mål för utbildningen Denna projektorienterade kurs har som syfte att bredda, förstärka och 

fördjupa kunskapen om användning av avancerade algoritmer för signalbehandling. Kursen 

skall även ge övning i projektorienterat arbete. 

Kursens innehåll En serie föreläsningar ger en teoretisk bakgrund inom områden som 

adaptionsalgoritmer, tracking, modellbaserad filtersyntes och invers filtrering. I de därpå 

följande projekten får man möjlighet att pröva och utvärdera metoderna. 

Innehåll i föreläsningarna: Modellering: rumsakustik och flervägsutbredning. Struktur hos 

adaptiva filter. FIR, IIR, latticefilter, waveletbaserade filter och filterbankar, neuronnät. 

Adaption och adaptionsalgoritmer: RLS och Kalmanbaserad adaption. Hypermodell-baserad 

design av Kalman-trackers och av algoritmer med konstant förstärkning. En återblick på LMS 

och RLS. Analys av adaptionshastighet och konvergens. Effekter av dålig excitation och av 

icke-stationära regressorer. Adaption i frekvensdomänen. Implementering: praktiska 

aspekter, numeriska effekter, begränsad ordlängd, användning av signalprocessorer. 

Projekt: Grupper bestående av högst fyra studenter utför projektarbete med tex någon av 

följande inriktningar: 

1. Inversion av högtalardynamik och rumsakustik genom direkt adaption. 

2. Akustisk digital kommunikation. 

3. Blind akustisk källseparation med olinjära adaptiva metoder. 

4. Adaptiv akustisk bullerundertryckning. 


Signaler och system och Signalbehandling. Dessutom är kursen Modulation, demodulation 

och kodning förkunskapskrav för dem som väljer ett projekt i akustisk digital kommunikation. 

Undervisningsform Föreläsningar och projektarbete. 

Examinationsform Teoridelen examineras genom miniprojekt. Huvudprojektet redovisas 

med en skriftlig rapport och en muntlig presentation. Varje grupp lägger dessutom upp sin 

egen websida där deras resultat presenteras. 

Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med 

beröm godkänd (5). 

Kurslitteratur Föreläsningsanteckningar, tidskriftsartiklar. 

Referenslitteratur: Haykin, S., Adaptive Filter Theory, Prentice-Hall, 1996. 

Nivå: Kursen ges på C-nivå 

Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik 

Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper 

99




Kursplaner 

Akvatisk ekologi, 3 poäng 

Aquatic ecology 

1TV311 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik 



Det allmänna målet är att ge en fundamental kunskap om akvatiska system som en bas för att 

lösa tillämpade problem i den akvatiska miljön. 

Kursens innehåll 

Skiktningsförhållanden och strömmar, ljusklimat. Vattenkemi inkluderande lösta gaser, pH, 

salthalt, redoxförhållanden, spårelement, näringsämnen och organisk substans. Akvatiska 

ekosystemens struktur, primärproduktion och reglerande faktorer, näringskedjor och 

näringsvävar. Sedimentologi och bottendynamik. Bakteriernas betydelse för cirkulationen av 

kol, kväve, fosfor, svavel och järn i akvatiska system. Effekten av vissa kontaminerande 

ämnen, t ex eutrofiering och giftalger, försurning, tungmetaller, organiska ämnen och 

radioaktivt nedfall. Exkursion för att studera organismsamhällena i olika akvatiska biotoper. 

Kursen avslutas med ett grupparbete på 1 poäng som behandlar beräkningsmodeller och 

simuleringar avseende olika aktuella miljöproblem, exvis kvicksilverkontaminering och 

näringsbelastning. 


Biologi och geovetenskap/Introduktion till Miljövetenskap. Kemi, grundkurs. Matematisk 

statistik I. Biologi, fortsättningskurs. 

Undervisningsform 

Föreläsningar, exkursion och projektarbete. 

Examinationsform 

Skriftligt prov efter teoridelen. Godkänt projektarbete. 



Kurslitteratur 

Kompendium och utdelade skrifter 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik 

Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning 

100




Kursplaner 

Algebra, 4 poäng 

Algebra 

1MA711 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle 



Kursen skall ge grundläggande kunskaper om ekvationer och ekvationslösning, om geometri i 

det tredimensionella rummet samt i linjär algebra. Kursen skall också ge färdigheter i att 

räknemässigt behandla de införda begreppen. 


Komplexa tal, polynom, induktion och algoritmer. Linjära ekvationssystem, 

Gausselimination. Matriser och determinanter. Geometri R2 och R3. Allmänna vektorrum, 

bas, dimension. Inre produktrum, ortogonalitet, ortogonalisering och projektion, minsta 

kvadratmetoden. Linjära avbildningar och deras representation i olika baser. Egenvärden, 

egenvektorer och diagonalisering. Orientering om de ingående begreppens historiska 

bakgrund. Formelhanterande program kan komma att användas i kursen. 


Standarbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner, seminarier och laborationer. 


Skriftlig prov med problem och teoriuppgifter vid slutet av kursen. Obligatoriska uppgifter, 

seminarier och laborationer kan förekomma i samband med undervisningen. 




Tengstrand: Lineär algebra med vektorgeometri, Studentlitteratur, 1994. 

eller 

Andersson, Grennberg m.fl. Linjär algebra med geometri, Studentlitteratur 1999. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik 

Kursansvarig institution 

Matematiska institutionen 

101




Kursplaner 

Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poäng 

General Chemistry for the Energy systems engineering program 

KE4009 

Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem 

Kursplanen fastställd: 6 mars 2002 - SLU 

Ämne: Kemi 

Nivå: A 

Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd 

Förkunskapskrav 

Särskild behörighet enligt fordringarna för civilingenjörsprogrammet i energisystem, eller 

motsvarande. 

Mål 

Studenten ska efter genomgången kurs: 

- ha kunskap om och kunna tillämpa de lagar och begrepp inom allmän kemi som behövs i 

efterföljande kurser inom områdena energiproduktion och miljöpåverkan, 

- känna till namn, formler och egenskaper av de viktigaste naturligt förekommande 

oorganiska föreningar, deras reaktioner, samt ha erhållit tillräcklig experimentell träning för 

att kunna utföra och skriftligt rapportera kemilaborationer, och ha förutsättningar att delta i 

högre kurser inom ämnesområdena kemi, och i kurser inom energi och miljö 

Innehåll 

Kursen fokuserar på överväganden om de energimässiga bakgrunderna för kemiska processer 

i industri och naturliga system, och en systematisk behandling av kemiska jämvikter i dessa 

system. Detta innefattar stökiometri, periodiska systemet, kemisk bindning, kärnreaktioner, 

kemisk energi och tillämpning av termodynamik i beskrivningen av kemiska jämvikter såsom 

protolys, lösligheter, komplexbildning, redoxreaktioner kopplade jämvikter, 

jonbytarprocesser, kemisk kinetik och principer inom kemisk analys såsom titrering och 

spektrofotometri. 

Genomförande 

Föreläsningar 40 tim 

Teoretiska övningar och räknestugor 30 tim 

Laborationer (obligatoriska) 54 tim 

Litteratur 

Chang, R. Chemistry 

Kompletteringslitteratur: Kjellander, R. Vad är drivkraften i molekylernas värld 

Jones, C. J. d- and f-block chemistry 

Examination Skriftlig redovisning av laborationer. Skriftlig tentamen. 

Fordringar för godkänd kurs Godkänd tentamen och godkänd laboratoriekurs. 

Övriga upplysningar 

Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem 180 poäng, som är en utbildning i 

samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. 

Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för kemi, SLU 

102




Kursplaner 

Analog VLSI-konstruktion, 3 poäng 

Analog VLSI-design 

1TT827 

Kursplanen är fastställd 1998-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik 



Kursen avser att ge en introduktion till CAD-konstruktion av moderna analoga IC på kisel. 


Analog MOS- och bipolär teknologi. Ett projektarbete bestående av att med moderna CADverktyg 

och konstruktionsmetoder konstruera en analog kretsfunktion på kisel t ex för 

mobiltelefoni. Moment som ingår i projektet är bl a kretsdesign, analogsimulering i Spice, 

kretslayout på kiselnivå, layoutverifikation. 


Digital VLSI-konstruktion. Analog elektronik, eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar och laborationer. 


Godkänt laboratoriearbete och godkänd projektrapport. 



Kurslitteratur Fastställs senare. 




Institutionen för teknikvetenskaper 

103




Kursplaner 

Analog elektronik, 3 poäng 


1TT350 







Kursen avser att ge kunskaper om analoga komponenters och kretsars funktion och 

uppbyggnad samt att ge förmåga att utnyttja dessa komponenter och kretsar för att realisera 

kretsteorins lagar, samband och modeller i olika tillämpningar. 


Modeller av aktiva komponenter. Kretsdesign med bipolära transistorer och 

fälteffekttransistorer. Förstärkarklasser. Effektförstärkare. Stabilitet och oscillatorer. Brus i 

passiva och aktiva komponenter. Datorsimulering med SPICE. 


Elektronik. Signaler och system, eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar och projektarbete. 


Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd 

projektrapport. 




Molin, B., Analog elektronik. Studentlitteratur, 2001. 





104




Kursplaner 

Analys av numeriska metoder, 5 poäng 

Analysis of numerical methods 

1TT430 







Att ge fördjupade kunskaper i analys och metodik för beräkningsmetoder för 

differentialekvationer. 


Grundläggande egenskaper hos numeriska metoder: konsistens, konvergens, stabilitet, 

effektivitet. Metoder för analys av differensscheman för tidsberoende partiella 

differentialekvationer. Multigridmetoder för elliptiska differentialekvationer. Särskilda 

egenskaper hos ickelinjära differential- och differensekvationer: språngvillkor, entropivillkor, 

stöt-olikheter, TVD-scheman. 


Numerisk analys II. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer och godkända 

inlämningsuppgifter. 




J. C. Strikwerda: Finite Difference Schemes and Partial Differential Equations, Wadsworth & 

Brooks/Cole, 1989. 

Nivå: Kursen ges på D-nivå 

Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap 



Institutionen för informationsteknologi 

105




Kursplaner 

Analys i flera variabler, 5 poäng 


1MA713 





Kursen ges inom Datavetenskapligt program 

Studieperiod: Kursen ges i Period STS 21 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper om reell- och vektorvärda funktioner av en och 

flera variabler, deras egenskaper lokalt (differentialkalkyl) och globalt (integralkalkyl). 

Kursen skall även ge färdigheter i att räknemässigt handha införda begrepp, samt träning i att 

använda dem vid matematisk modellering. 


Skalära och vektoriella funktioner av en och flera variabler. Rymdkurvor och båglängd. 

Partiella derivator: kedjeregeln, gradient, riktningsderivata. Totalderivata, 

funktionaldeterminanter. Taylors formel i flera variabler. Optimeringsproblem. Orientering 

om linjär programmering. Minsta kvadratmetoden och linjär regression. Dubbel- och trippel 

integraler, variabelsubstitution, tillämpningar. 


Kurserna Endimensionell analys (6 p) och Algebra (4 p), eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar och lektioner. 


Skriftlig examination vid kursens slut. Inlämningsuppgifter kan förekomma under kursens 

gång, liksom muntlig examination vid kursens slut. 

Betyg 

Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen 1MA712 Flerdimensionell analys 

och är identisk med denna förutom kursnamn. 


R. A. Adams: Calculus: A complete course, 4th Edition, Addison-Wesley 1999, ISBN 0- 

201-39607-6. 





106




Kursplaner 

Analytisk farmaceutisk kemi, 5 poäng 

Analytical Pharmaceutical Chemistry 

1TK014 

Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik 



Att ge kunskaper och färdigheter i kvantitativa och kvalitativa analytisk-kemiska tekniker och 

metoder, främst baserade på separationsvetenskaperna, för att förstå och bearbeta 

problemställningar inom de farmaceutiska, bioteknologiska och biomedicinska områdena. 


Separationsteori. Principer för separationstekniker såsom vätskekromatografi, 

gaskromatografi och kapillärelektrofores i kombination med absorptionsspektroskopi, 

fluorimetri och masspektrometri som detekteringsmetoder. Läkemedelsanalys med tonvikt på 

bioanalys (provupparbetning och analys av läkemedel och metaboliter i biologiskt material). 

Positronemissions tomografi (PET) och immunologiska metoder. Automatiserade tekniker. 

Metodkonstruktion för kvantitativ eller kvalitativ bestämning av läkemedel och/eller 

besläktade ämnen i farmaceutiska beredningar eller i biologiskt material. 


Kemi grundkurs, Analytisk kemi, Organisk kemi, Fysikalisk kemi. 


Föreläsningar, seminarier, räkneövningar, laborationer. 


Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete, och deltagande i obligatoriska 

moment krävs för godkänt betyg. Laborationerna är värderade till 1 poäng. 

Betyg Något av betygen underkänt (U), godkänt (3), icke utan beröm godkänt (4), med beröm 

godkänt (5). 


D. Westerlund, ed.: Separation Methods in Pharmaceutical and Biomedical Analysis 

Översiktsartiklar från vetenskaplig litteratur 

Laborationsinstruktioner 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk kemi 

Kursen ges inom huvudämnet Kemi 


Kursansvarig institution Institutionen för läkemedelskemi 

107




Kursplaner 

Analytisk kemi, 5 poäng 

Analytical chemistry (I) 

1KE719 







Kursen avser att ge grundläggande kunskaper i analytiska metoder och analytiskt arbetssätt. 


Analytisk metodik inklusive beaktande av kvalitetssäkring. Provtagning (tekniker samt 

diskussioner om provstorlek och provantal). Uppslutningsmetoder för elementaranalys. 

Upparbetningsmetoder för analys av organiska ämnen. Kromatografiska metoder såsom GC 

och LC. Elektroanalytiska tekniker. Molekylär spektroskopi (MS, UV/VIS, NIR, fluorescens, 

kemiluminiscens). Atomärspektroskopi. 

Laborationer: Laborationer belysande kromatografiska metoder, UV/VIS, elektrokemiska 

metoder och atomärspektroskopi. 


Kemi, grundkurs 


Föreläsningar, lektioner, laborationer. Kursstart och laborationer är obligatoriska. 


Skriftlig tentamen i slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är 

poängsatta till 2 poäng. Studerande som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov för 

att få godkänt betyg. 


beröm godkänd (5) 


Harris, D.C.: Quantitative Chemical Analysis. 

Laborationsinstruktioner. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi 


Kemiska institutionen 

108




Kursplaner 

Analytisk kemi, 4 poäng 

Analytical chemistry (W) 

1TV210 







Kursen avser att ge grundläggande kunskaper i analytiska metoder och analytiskt arbetssätt 

med tillämpning inom miljöområdet. 


Provtagning och provberedning, separationsmetoder främst gaskromatografi och 

vätskekromatografi, exempel på detektionsmetoder såsom titrimetri, elektroanalytiska 

metoder och spektroskopi samt behandling av mätdata. 


Kemi, grundkurs. Fysikalisk kemi med termodynamik. Organisk kemi 


Föreläsningar, lektioner, laborationer. Kurstart och laborationer är obligatoriska. 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. I 

kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 1 poäng. 




Fifield, F W & Haines, P J : Environmental Analytical Chemistry. 

Kompendier 





109




Kursplaner 

Analytisk mekanik, 5 poäng 

Analytical mechanics 

1TF706 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen 

Studieperiod: Kursen ges i Period F och Q 22 


Kursen ger fördjupade kunskaper i teoretisk mekanik genom en utvidgning och generalisering 

av mekanikens begrepp och lagar. 


Accelererade referenssystem. Centralrörelse. Stel kropps allmänna rörelse: tröghetstensorn, 

Eulers ekvationer med tillämpningar. Tvångsvillkor och generaliserade koordinater, 

Lagranges ekvationer med tillämpningar. Teori för små svängningar. Hamiltons princip, 

Hamiltonfunktionen, Hamiltons ekvationer. Speciell relativitetsteori. 

Laborationer: 

1. Roterande referenssystem 

2. Kopplade svängningar 

3. Relativistisk stöt 


Mekanik I, Algebra och geometri, Endimensionell analys, Flerdimensionell analys, Ordinära 

differentialekvationer och Elektromagnetism, eller motsvarande kunskaper. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer 

Examinationsform Skriftligt tentamen med problem och teoriuppgifter. För godkännande 

fordras godkänd laborationskurs. 



Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2003/2004 kursen Mekanik II (1TF705) och kan 

ej användas i en examen samtidigt med denna. 


Marion-Thornton: Classical dynamics of particles and systems, 4th ed., Saunders College 

Publishing, 1995. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik 



Institutionen för teoretisk fysik 

110




Kursplaner 

Antennteori, 5 poäng 


1TT356 


senast reviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 





Målet med kursen är att på ett systematiskt sätt introducera de grundläggande principerna 

inom antennteorin, och att sedan tillämpa dessa på analys och design av antenner, och även på 

olika metoder att mäta antennkarateristik. Tillämpningar görs på några av de mest 

grundläggande och praktiska antenntyperna, t.ex. raka dipoler, "loop" -antenner, arrayer, 

microstrip- och aperturantenner. 


Definition av en antenn. Strålningsmekanismen. Fundamentala parametrar för antenner. Friis 

transmissionsekvation och radarräckviddsekvationen. Strålningsintegraler och 

potentialfunktioner. Dualitetssatsen. Reciprocitet och reaktionssatser. Raka trådantenner. 

Infinitesimal dipol, liten dipol och halvvågsdipol. Raka element nära eller på ledande plan. 

Cirkulära "loop"- antennen. Lineära, planara och cirkulära arrayer. Själv- och ömsesidig 

impedans mellan raka antennelement. Antennsyntes och integralekvationer. 

Vandringsvågantenner och bredbandiga antenner. Fältekvivalensprincipen. Rektangulära och 

cirkulära aperturantenner. Microstrip-antenner. Antennmätningar. 

Laborationer: Numerisk beräkning av antennkarakteristik (två laborationer). Design av 

microstrip-antenn och uppmätning av dess strålningsdiagram. 

Särskild behörighet Elektromagnetisk fältteori. Kursen utgör ett värdefullt komplement till 

kurserna Mikrovågsteknik I och II, men kan även läsas oberoende av dessa 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. 

Examinationsform Skriftlig tentamen efter kursens slut 

Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm 

godkänd (5) 

Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1TT355, Antennteori 4 poäng. 

Kurslitteratur C. A. Balanis "Antenna Theory. Analysis and Design, 2nd Ed.", John Wiley 

& Sons Inc., 1997. 



Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik 

111




Kursplaner 

Användarcentrerad systemdesign, 5 poäng 

User Centred Systems Design 

1IT240 






Syftet med denna kurs är att ge praktisk kunskap i hur man tillämpar teorier från människadatorinteraktion 

i processen att utveckla prototyper och system som fokuserar på 

användbarhet. Den kommer att baseras på välkända programutvecklingsmetodologier. 


Introduktion till användbarhet och användarcentrerad design. Grundläggande introduktion till 

systemutvecklingsprocesser. Övningar i analys av användningssammanhanget och 

framtagande av användarkrav. modellering av essentiella användningsfall, tekniker för 

observationsintervju, kontextuell design, prototyping och deltagande design. 

Utvärderingsmetoder och användning av användbarhetslab. Specifikation av roller och 

processer för användarcentrerad systemdesign. 


Människa-datorinteraktion och Konstruktion av användargränssnitt. 


Grupparbeten 


Godkänt grupparbete. Teoretisk skriftlig tentamen för studenter som siktar på ett högre betyg. 




Gulliksen, J. & Göransson, B. (2002) Användarcentrerad systemdesign. Studentlitteratur. 

Lund. Kompletterande material. 






112




Kursplaner 

Astronomisk översikt, 4 poäng 

Principles of astronomy 

1TT337 






Kursen avser att ge en allmän översikt över dagens astronomiska världsbild och modern 

astronomisk forskning. 


Den astronomiska världsbilden av idag och hur den har vuxit fram. 

Koordinatsystem. Teleskop. 

Detektorer. Stjärnornas ljusstyrkor, färger, avstånd, massor. 

Spektralklassifikation. 

HR-diagrammet. Solen. Stjärnornas energiproduktion. Stjärnornas utveckling. 

Stjärnornas slutstadier. Interstellära mediet. Vintergatan. Galaxer. 

Kvasarer. Universums storskaliga strukturer, galaxbildning. Stöd för ”big bang”. 

Astropartikelfysik. Något om inflationsmodellen. 


Algebra och geometri, Analys, Mekanik I, Ellära, Vågrörelselära, Atom- och molekylfysik 

eller Kvantfysik. 


Föreläsningar, lektioner och laborationer. 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkända 

inlämningsuppgifter och laborationer. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen ges inom inriktningen rymdteknik (F). 


Kaufmann, W.J., Freedman, R.A.: Universe, 5:th ed., Freeman and Company, 1998. 




Institutionen för astronomi och rymdfysik 

113




Kursplaner 

Atmosfärsfysik med klimatologi, 5 poäng 

Atmospheric physics with climatology, 5p 

1TT535 



(litteraturändring) 





Kursen syftar till att ge kunskaper inom meteorologi, klimatologi och övre atmosfärens fysik. 


Allmän meteorologi: Atmosfärens sammansättning, genomsnittliga uppbyggnad och dess 

strålningsbalans. Fluiddynamik med strömning och transport, från millimeterskala till skalor 

på tusentals kilometer. Klimatet och atmosfärisk tillämpning, särskilt omblandning 

atmosfärens allmänna cirkulation: grundläggande drag och bakomliggande dynamik. Globala 

klimatförändringar och klimatmodellering. Det atmosfäriska gränsskiktet och turbulens. 

Utbytesprocesser vid jordytan. 

Övre atmosfärens fysik. Strömningsmönster i stratosfären. 


Mekanik II, termodynamik och vågrörelselära eller motsvarande. 

Någon av kurserna Fluidmekanik eller Elektromagnetisk fältteori rekomenderas. 




Skriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationer 


godkänd (5). 


S.A. Ackerman and J.A. Knox.: Meteorology,Thomson Learning, 2003 

Kompleterande stencilmaterial. 



Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap 


Institutionen för geovetenskaper 

114




Kursplaner 

Atom- och molekylfysik, 4 poäng 

Atomic and molecular physics 

1TT105 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap 


Mål för utbildningen Kursen skall befästa kunskaper i kvantmekanik och dess tillämpning 

inom modern atom- och molekylfysik. Den skall även ge förtrogenhet med såväl teoretiska 

arbetsmetoder som teorins experimentella bakgrund. 


Om elektroner, fotoner och atomer. 

Enelektronatomer: Elektroniska energinivåer, finstruktur, Zeemaneffekt, urvalsregler. 

Flerelektronatomer: Orbitalmodellen, Pauliprincipen, SCF-metoden, 

centralfältsapproximationen, Hunds regler, grundämnenas elektroniska uppbyggnad. Termer, 

multiplettstruktur, finstruktur, Zeemaneffekt. 

Tvåatomiga molekyler: Molekylorbitaler, kemisk bindning, Born-Oppenheimerapproximationen, 

rotationer och vibrationer. 

Fleratomiga molekyler: Elektronstruktur, kemisk bindning, symmetri, *-elektronsystem. 

Spektroskopiska metoder. Laser. 

Laborationer: 

1. Fotoelektronspektroskopi 

2. Röntgenspektroskopi 

3. Optisk spektroskopi 

4. Molekylberäkningar 

Särskild behörighet Kvantmekanik. Fysikens matematiska metoder. 


Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även 

godkänd laborationskurs. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen kan även läsas som delkurs inom Kvantfysik, 12 poäng, 1TT103. 

Kurslitteratur B.H. Bransden and C.J. Joachain: Physics of Atoms and Molecules, Longman 

Scientific & Technical, 1989. 

L. Karlsson & S. Andersson: Atom- och molekylfysik, Fysiska institutionen, Uppsala. 

C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. 

Laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. Uppsala. 

Alternativ litteratur:Haken, Wolf: The Physics of Atoms and Quanta. Springer Verlag. 

Haken, Wolf: Molecular Physics and Elements of Quantum Chemistry. Springer Verlag 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik 

Kursansvarig institution Fysiska institutionen 

115




Kursplaner 

Atom- och molekylfysik och kemisk bindning, 4 poäng 

Atomic and molecular physics and chemical bonding 

1MB250 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik 



Kursen utgör en fortsättning av kursen i Kvantmekanik. Kursen syftar även till att ge en 

bakgrund till grundläggande kemiska begrepp med utgångspunkt från kvantmekanik och 

atom- och molekylfysik. 


Flerelektronatomer, effektiva enpartikelekvationer, konfigurationsbegreppet och det 

periodiska systemet. Atomär storlek, polariserbarhet, elektronegativitet och andra egenskaper. 

Hunds regler, urvalsregler. Kemisk bindning, molekylorbitalmodellen. Born-Oppenheimer 

approximationen. Pi-elektronteori. Valensbindningsmodellen. Ligandfältteori. Vibrations- och 

rotationsspektroskopi. Ramanspektroskopi. Elektroniska övergångar. Fluorescens och 

fosforescens. Röntgen- och ESCA-spektra. 

Laser. Elektronspinnresonans. 

Laborationer: Studenten lämnar både muntliga och skriftliga rapporter. 

1. Kvantkemiska beräkningar. 

2. Fotoelektronspektroskopi. 

samt ev ytterligare en spektroskopilaboration. 

Särskild behörighet Kvantmekanik 



Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras godkänt betyg på 

laborationskursen. För studerande som underkänts i ordinarie prov anordnas två extra 

provtillfällen varje läsår, vid påsk och i augusti 



Kurslitteratur Atkins P.W.: Physical Chemistry, 6th ed., Oxford University Press, 1998 

eller senare upplaga. 

Anteckningar och laborationsinstruktioner från Fysiska institutionen. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kemi och Teknik 


Fysiska institutionen 

116




Kursplaner 

Avrinning, 3 poäng 

Runoff 

1TV430 







Kursens mål är att ge färdigheter i beräkning av avrinning från naturliga och mänskligt 

påverkade avrinningsområden. 


Teorier för avrinningsbildning. Beräkningsmetoder för avrinning från naturliga och 

hårdgjorda 

ytor. Flodvägsberäkning. Avrinningsmodellering. Dimensionerade flöden. Tätortshydrologi. 

Föroreningstransport i vattendrag. 


Hydraulik. Hydrologi 


Föreläsningar, lektioner och övningar 


Skriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slut 




Ven Te Chow, David R. Maidment and Larry W. Mays:Applied Hydrology. McGraw 

Hill.1988. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap 




117




Kursplaner 

Beräkningskemi, 4 poäng 

Computational Chemistry 

1TT725 







Kursen ska ge kunskap om moderna molekylmekaniska, statistisk-mekaniska och 

kvantkemiska beräkningsmetoder för beräkningar av molekyler, material, vätskor och ytor. 


• Molekylmekanik, numeriskaminimeringsmetoder, intermolekylära interaktioner, 

visualisering. 

• Molekyldynamik, Monte-Carlo-simuleringar, statistisk mekanik, något om numeriska 

metoder inom MD och MC. 

• Hartree-Fock-beräkningar, elektronkorrelations- metoder, DFT, något om numeriska 

metoder inom kvantkemi. 

• Hybridmetoder, t.ex QM/MM. 

Kursen behandlar teorin bakom metoderna, praktiska beräkningsaspekter, fördelar och 

begränsningar med olika beräkningsstrategier samt metoder att erhålla strukturella, 

termodynamiska och dynamiska egenskaper från simuleringarna. Datorlaborationerna utgör 

en viktig del av kursen. 

Laborationer: 1. Molekyldynamik, 2. Kvantkemi. 

Särskild behörighet Kvantfysik eller Kvantmekanik och Atom- och molekylfysik eller 

Kemisk bindning med grundläggande kvantmekanik. 

Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. Dessutom fordras godkänt betyg på laborationskursen. 

Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) eller 

underkänd (u). 


A.R. Leach: Molecular Modelling: Principles and Applications, Addison-Wesley Longman. 



Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi 

118




Kursplaner 

Beräkningsvetenskap I, 4 poäng 


1TD754 




Studieperiod: Kursen ges i Period ES och IT 21, F 22, W och X 23, Q och K 24 


Att ge ytterligare kunskaper i programmering, att ge kunskaper om grundläggande begrepp i 

beräkningsvetenskap, att ge kunskaper om och färdigheter i numeriska metoder för vanliga 

beräkningsproblem i teknik och naturvetenskap. 


Introduktion till, programmering och användning av MATLAB. Ordinära 

differentialekvationer: egenskaper och numeriska lösningsmetoder för begynnelse- och 

randvärdesproblem. Linjära ekvationssystem: egenskaper, lösningsmetoder och 

tillämpningar. Numeriska metoder för icke-linjära ekvationer och ekvationssystem. 

Approximation av data med minstakvadratmetoden och interpolation. Numeriska metoder för 

integraler. Flyttalsaritmetik, felspridning, kondition och stabilitet. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. 

Programmeringsteknik I eller Programkonstruktion II. 




Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriska 

uppgifter och laborationer. 

Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p. 



Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Numerisk analys I (1TD751). 

Kurslitteratur Heath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, McGraw- 

Hill, 2nd ed, 2002. 

Numerisk analys I och MN1, Kompletteringar och övningsuppgifter, TDB, 1995. 

Pärt-Enander, E , Sjöberg, A: Användarhandledning för MATLAB 6, TDB, 2003. 

Kompletterande kursmaterial. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och inom huvudämnet Teknik 

Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi 

119




Kursplaner 

Beräkningsvetenskap I, 5 poäng 


1TD766 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle 



Att ge ytterligare kunskaper i programmering, att ge kunskaper om grundläggande begrepp i 

beräkningsvetenskap, att ge kunskaper om och färdigheter i numeriska metoder för vanliga 

beräkningsproblem i teknik och naturvetenskap, samt att ge insikt i drivkrafter och idéer 

bakom utvecklingen av beräkningsvetenskap. 


Introduktion till programmering och användning av MATLAB. Ordinära 

differentialekvationer: egenskaper och numeriska lösningsmetoder för begynnelse- och 

randvärdesproblem. Linjära ekvationssystem: egenskaper, lösningsmetoder och 

tillämpningar. Numeriska metoder för icke-linjära ekvationer och ekvationssystem. 

Approximation av data med minstakvadratmetoden och interpolation. Numeriska metoder för 

integraler. Flyttalsaritmetik, felspridning, kondition och stabilitet. Utvecklingen inom området 

beräkningsvetenskap och av beräkningshjälpmedel och matematisk programvara. 

Särskild behörighet Endimensionell analys, Grundläggande programmering. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter och PM. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom 

godkända obligatoriska inlämningsuppgifter och PM. Poängfördelning: tentamen 3p, 

inlämningsuppgifter samt PM 2p. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle 

(STS) och är till stora delar identisk med kursen Beräkningsvetenskap I, 4 poäng (1TD754). 

Kursen ersätter den tidigare Numerisk analys I, 5 poäng (1TD765) och kan inte tillgodoräknas 

i examen tillsammans med denna. 

Kurslitteratur Heath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, McGraw- 

Hill, 2nd ed, 2002. 

Numerisk analys I och MN1, Kompletteringar och övningsuppgifter, TDB, 1995. 

Pärt-Enander, E , Sjöberg, A: Användarhandledning för MATLAB 6, TDB, 2003. 




120




Kursplaner 

Beräkningsvetenskap II, 4 poäng 


1TD755 




Studieperiod: Kursen ges i W och X Period 1. IT, Q och F Period 4. 


Att ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter om grundläggande begrepp i 

beräkningsvetenskap och om numeriska metoder för centrala problem i teknik och 

naturvetenskap. 


Matriser och matrisalgebra: normer, spektralradie, konditionstal, matrisklasser, 

transformationer, faktorisering. Egenvärdesproblem: diagonalisering, triangulering, Jacobis 

metod, QR-metoden, invers iteration, kondition. Minstakvadratmetoden: ortogonala 

polynom, QR-faktorisering, överbestämda ekvationssystem. Fourierutveckling, snabba 

Fouriertransformen (FFT). Numerisk lösning av tidsberoende partiella differentialekvationer 

(PDE) i en rumsdimension: rättställdhet, differensscheman, konsistens, stabilitet och 

konvergens. Semidiskreta metoder. Numerisk lösning av elliptiska PDE i 2 dimensioner. 

Något om finita elementmetoder i en rumsdimension. Iterativa metoder för linjära 

ekvationssystem. Orientering om stora beräkningsproblem i naturvetenskap och teknik. 


Transformmetoder eller Fouriermetoder. Numerisk analys I eller mosvarande. 




Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriska 

uppgifter och laborationer. 




Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Numerisk analys II (1TD752). 

Kurslitteratur Heath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, 2nd ed., 

McGraw-Hill, 2002. 

Complement to the textbook and exercises, TDB, 2002. 




121




Kursplaner 

Beräkningsvetenskap II, 5 poäng 


1TS044 





Mål för utbildningen Att ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter om 

grundläggande begrepp i beräkningsvetenskap och om numeriska metoder för centrala 

problem i teknik och naturvetenskap. 


Matriser och matrisalgebra: normer, spektralradie, konditionstal, matrisklasser, 

transformationer, faktorisering. Egenvärdesproblem: diagonalisering, triangulering, Jacobis 

metod, QR-metoden, invers iteration, kondition. Minstakvadratmetoden: ortogonala 

polynom, QR-faktorisering, överbestämda ekvationssystem. Fourierutveckling, snabba 

Fouriertransformen (FFT). Numerisk lösning av tidsberoende partiella differentialekvationer 

(PDE) i en rumsdimension: rättställdhet, differensscheman, konsistens, stabilitet och 

konvergens. Semidiskreta metoder. Numerisk lösning av elliptiska PDE i 2 dimensioner. 

Något om finita elementmetoder i en rumsdimension. Iterativa metoder för linjära 

ekvationssystem. Orientering om stora beräkningsproblem i naturvetenskap och teknik. 

Kursen innehåller även en större inlämningsuppgift/projekt där man får tillämpa något/några 

av områdena ovan inom ett tillämpningsområde, t ex biologiska system. 

Särskild behörighet Beräkningsvetenskap I (tidigare Numerisk analys I). 




godkända obligatoriska uppgifter. 




Övriga föreskrifter Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle 

(STS) och överlappar delvis kursen Beräkningsvetenskap II, 4 poäng (1TD755). 

Kurslitteratur Heath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, 2nd ed., 

McGraw-Hill, 2002. 

Complement to the textbook and exercises, TDB, 2002. 




122




Kursplaner 

Bibliografiskt projekt, 3 poäng 


1MB360 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatik 

Studieperiod: Kursen ges Ospecificerat 


Kursen skall ge studenten träning i litteratursökning i bibliotek och databaser, träning i 

rapportskrivning och möjlighet till kunskapsfördjupning inom ett delområde av biotekniken. 


Litteratursökningar på bibliotek och i databaser på Internet. Intervjuer av forskare och lärare. 

Framställning av skriftlig rapport. 


Genomgången första årskurs inom programmen Molekylär bioteknik eller Bioinformatik. 


Självständigt arbete under handledning av kursansvarig lärare. 


Skriftlig rapport utformad enligt anvisningar av kursansvarig lärare. 

Betyg Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). 

Övriga föreskrifter 

Kursen kan genomföras vid valfri tidpunkt efter genomgången första årskurs inom 

programmen Molekylär bioteknik eller Bioinformatik. För tillträde till kursen krävs skriftlig 

anmälan till kursansvarig lärare på särskild blankett som erhålls vid kursansvarig institution. 

Vid kursanmälan erhålls även anvisningar om rapportens utformning, regler för val av ämne 

och examination på kursen. 


Aktuella artiklar inom bioteknik eller bioinformatik som erhålls av kursansvarig lärare. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi 




Institutionen för biologisk grundutbildning 

123




Kursplaner 

Bioenergi - teknik och system, 5 poäng 


TN4062 


Kursplanen fastställd: 18 mars 2003 - SLU 

Ämnen: Teknik/Teknologi 

Nivå: C 



40 poäng teknologi/teknik inklusive Energitekniker 10 p eller motsvarande, samt 5 poäng 

kemi och 5 poäng biologi. 

Mål 

Att få kunskap om olika bioenergikällor med hänsyn till primärproduktion, karakterisering av 

råvaran, skördeteknik, logistiksystem, lagring, hantering och förädling. Att nå fördjupad 

kunskap om framställning av bränsle för el- och värmeproduktion samt drivmedel från 

biomassa 

Innehåll 

· Trädbränslen från skogen 

· Åkerbränslen (energigrödor, Salix) 

· Energi från avfall och torv 

· Lagring och torkning av biobränslen 

· Förädling (pellets, briketter, pulver) 

· Ekonomi och marknad 

· Näringsåterföring 

· Drivmedel från biomassa 

· Bränsle för el- och värmeproduktion från biomassa 

Genomförande 

Föreläsningar ca 40 tim 

Laborationer, övningar och studiebesök ca 40 tim (obligatoriskt) 

Litteratur 

Kompendium 

Examination 

Tentamen, skriftlig eller muntlig, redovisning av laborationer och övningar. 

Fordringar för godkänd kurs 

Godkänd tentamen och godkända laborationer och övningar. Närvaro vid obligatoriska 

moment. 

Ansvarig institution/motsvarande 

Institutionen för bioenergi, SLU 

Ort 

Uppsala 

124




Kursplaner 

Biofysikalisk kemi, 6 poäng 

Biophysical chemistry 

1MB301 







Att förklara grundläggande begrepp i irreversibel termodynamik med viktiga biologiska 

tillämpningar. Att ge en förståelse för funktionella egenskaper hos biologiska makromolekyler 

och deras komplex. 


Ligandbindning till makromolekyler, kooperativitet, genreglering. Reaktionskinetik, 

relaxationskinetik, diffusion och diffusionskontroll, enzymkatalys, katalytiska mekanismer, 

transition state teori. Stokastisk beskrivning av kemiska reaktioner. Elektrolyter, Debye- 

Hückel teori. Jämvikter och transport över membran: membranpotential, jontransport, 

kemiosmos. Irreversibel termodynamik: dissipation, noggrannhet, proofreading. 

Laborationer: Enzymkinetik: Steady state, noggrannhet. 


Kemi, grundkurs. Organisk kemi med analytiska tekniker. Cellbiologi. Termodynamik. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar och 

laborationer är poängsatta med 2 poäng. 




Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts. 


Berg O., Ehrenberg M. and Lovmar M.: Biophysical Chemistry: Thermodynamics and 

Kinetics. Kompendium. 

Atkins, P.W.: Physical Chemistry, 6 th ed., Oxford University Press, 1998. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kemi och Teknik 



125




Kursplaner 

Bioinformatik, 5 poäng 

Bioinformatics 

1TS200 

Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 





Med tillämpning av matematiska, statistiska och datorvetenskapliga arbetsmetoder skall 

kursen ge kunskaper om bioinformatik och dess relation till de molekylära och evolutionära 

processer som formar de biologiska sekvenserna (protein och DNA). Med modeller av dessa 

processer som grund skall kursen ge förståelse för och färdighet i att använda datorbaserade 

algoritmer för analys av sekvenser och kompletta genom. 


Historik över utvecklingen av metoder och tekniker inom bioinformatik och molekylärbiologi. 

Internationella databaser och lagring av biologisk information. Metoder att extrahera 

information från databaser. Det humana genomets organisation. Bioinformatikens roll i den 

farmaceutiska industrin och i samhället. Etiska problemställningar angående tillgänglighet av 

biologiska data. Under kursens första del presenteras teori och grundläggande begrepp inom 

bioinformatik. Datorprogram för analys av gener, proteiner och hela genom introduceras 

löpande under kursens gång. Biologiska tillämpningar illustreras med realistiska exempel från 

pågående forskning. Kursorganisationen liknar ett litet genomprojekt där obehandlad data 

successivt detaljanalyseras med bioinformatiska verktyg. Under kursen behandlas etiska 

frågeställningar om sekvensinformation från genom. 

Särskild behörighet Cell- och molekylärbiologi. Numerisk analys I. Matematisk statistik. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och datorövningar. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget 

godkänd (3, 4 eller 5) krävs att litteraturuppgifter och datorövningar bedömts godkända. 

Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med 


Kurslitteratur Baxevanis, A.D. & Oulette, B.F.F. Bioinformatics. A Practical Guide to the 

Analysis of Genes and Proteins. John Wiley & Sons, Inc. 1998. 

Web-baserat instuderingsmaterial som beskriver bakgrunden till de biologiska problem som 

studenten skall lösa samt algoritmerna bakom de datorprogram som skall användas. Till 

materialet hör enkla guider som steg för steg hjälper studenten att navigera sig igenom 

datorprogrammen. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi och inom huvudämnet Teknik 


126




Kursplaner 

Bioinformatisk metodik, 6 poäng 

Methods in Bioinformatics 

1MB542 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik 



Bioinformatik representerar framtidens bioteknik. Målet med kursen är att ge kunskap om 

bioinformatisk metodologi och förmåga att relatera informationen i de stora globala 

databaserna med biologiska system för att förstå livets processer. Kursen skall ge färdigheter i 

att använda algoritmer och programvaror för studier av komplexa, biologiska data. 


Databaser, design och sökverktyg. Datorprogram för analyser av DNA-sekvenser och 

kompletta genom. Jämförelser av annoteringssystem och genprediktionsprogram. Statistiska 

analyser av sekvenslikheter. Fylogenetiska rekonstruktioner. Funktionell bioinformatik med 

fokus på algoritmer för studier av funktionen hos biomolekyler. Microarray design, statistiska 

analyser och progamvaror för visualisering av data från genexpressionsanalyser. Introduktion 

till proteomik och mass spektrometri. Progamvaror för studier av protein-protein interaktioner 

och proteinstrukturer. Metaboliska databaser och nätverk. Systembiologi. Planering, 

genomförande, utvärdering samt muntlig och skriftlig redovisning av projektarbeten inom 

bioinformatik. 

Särskild behörighet Grundläggande bioteknik och bioinformatik. Grundläggande biologi. 

Cellbiologi. Matematisk statistik. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och datorövningar. 


godkänd (3, 4 eller 5) krävs att litteraturuppgifter och datorövningar bedömts godkända. 



Kurslitteratur Preliminärt: 

Baxevanis, A.D. & Oulette, B.F.F. Bioinformatics. A Practical Guide to the Analysis of 

Genes and Proteins. John Wiley & Sons, Inc. 1998. 

Web-baserat instuderingsmaterial. 

Kompendier och stencilerat material. 

Rekommenderad litteratur: Durbin, R., Eddy, S., Krogh, A. & Mitchinson, G.. Biological 

Sequence Analysis. Probabilistic Models of Proteins and Nucleic Acids. Cambridge Univ. 

Press. 1998 




127




Kursplaner 

Biokemi, 6 poäng 

Biochemistry 

1KE720 






Mål för utbildningen Den studerande skall efter genomgången kurs ha en allsidig, 

grundläggande bild av det biokemiska ämnesområdet inklusive de väsentligaste biokemiska 

analys- och reningsmetoderna. 


Kemisk uppbyggnad och molekylär organisation av biologiska system: Aminosyror, 

nukleotider, kolhydrater och lipider, peptider, proteiner, nukleinsyror, polysackarider och 

lipidmembraner. Supramolekylära komplex, organeller. Proteinkemi. Enzymologi: Proteinligandinteraktioner, 

bindningsstudier, enzymer, katalytiska mekanismer, substrat, inhibitorer, 

coenzymer, prostetiska grupper. Enzymkinetik. Metabolism: Digestion och absorption av 

näringsämnen, cellmembraner och transport över membran. Metabolism av kolhydrater, 

lipider, proteiner och nukleinsyror samt reglering och patologiska förändringar i dessa 

processer. Cellens energiomsättning. Allmänna principer för biosyntes. Signalsubstanser. 

Genexpression och proteinsyntes: Replikation, transkription, translation, rekombinant- DNA 

teknologi, post-translationella processer. Reglering av genexpression 

Laborationer: Kromatografi, elektrofores, spektroskopi, enzymkinetik, metabolismstudier, 

rekombinant-DNA-tekniker. Strukturstudier av makromolekyler med datorgrafisk 

molekylmodellering, matematisk modellering av enzymkinetiska data, icke-linjär 

regressionsanalys, datorsimulering av intermediär metabolism. 

Särskild behörighet Organisk kemi. Analytisk kemi I. Fysikalisk kemi. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkända övningar och 

laborationer. Laborationer och övningar inkl rapporter är poängsatta till 2 poäng. 




McKee & McKee: Biochemistry - An Introduction, W C B McGraw-Hill, 1999. 



Kursansvarig institution Institutionen för naturvetenskaplig biokemi 

128




Kursplaner 

Biokemisk metodik, 5 poäng 

Methods in biochemistry 

1MB420 






Mål för utbildningen Kursen skall ge studenten förmåga att isolera, identifiera och 

karaktärisera biomolekyler med tonvikt på proteiner. Studenten skall tränas i att läsa, förstå 

och tillämpa metodiken i biokemiska publikationer, diskutera dess för- och nackdelar samt 

kunna föreslå realistiska alternativa metoder. Studenten skall också tränas i muntlig och 

skriftlig kommunikation i samband med redovisningar av den laborativa delen av kursen. 


Strategier och metoder för isolering och karaktärisering av biomolekyler (kromatografi, 

elektrofores, spektroskopi, elektronmikroskopi, mm). Framställning av rekombinanta 

proteiner. Skräddarsydda proteiner. Kvalitativa och kvantitativa studier av biomolekylära 

interaktioner och mekanismer, struktur-funktionssamband, enzymkinetik. Membranbiokemi. 

Laborationer: Laborationsdelen genomförs i form av olika projekt i mindre grupper. 

Gemensamt för alla projekt är isolering och rening av ett protein där grundläggande 

biokemiska metoder för separation och analys ingår. I övrigt tillämpas olika biokemiska 

metoder beroende på projektets karaktär. I projekten ingår också försöksplanering, 

inhämtning av information samt muntlig och skriftlig redovisning av erhållna resultat. 

Särskild behörighet Cellbiologi. Molekylär bioinformatik 

Undervisningsform Föreläsningar och laborationer 


Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta 

med 2 poäng. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, i augusti och i januari följande år. 





Kurslitteratur Wilson K. & Walker J.: Priciples and Techniques of Practical Biochemistry, 

5th ed., Cambride University Press, 2000. 

Alternativlitteratur 

Scopes R.K.: Protein purification, principles and practice, 3rd ed, Springer, 1994. 




129




Kursplaner 

Biologi, 5 poäng 

Biology 

1TS120 







Kursen ska ge en helhetsbild av biologin samt kunskap om arbetssätt och tekniker inom 

nutida biologisk forskning. 


Biologiska system på olika organisationsnivåer särskilt nivåerna: biomolekyler, organeller, 

celler, populationer och ekosystem. Samband mellan struktur och funktion. 

Populationsgenetik och evolutionsteori. Fylogenetisk rekonstruktion. Organismvärldens 

evolution, mångfald och systematik. Beteende-, populations- och samhällsekologi. 

Ekosystembiologi. Ekotoxikologi. Miljövård. Naturvårdsbiologi. 


Kemiska principer 5p eller motsvarande. Matematisk statistik 5p eller motsvarande. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, två datorövningar och två enskilda 

hemuppgifter samt studiebesök. I kursen ingår även en litteraturuppgift (1p), som genomförs i 

grupp om två-tre kursdeltagare. Litteraturuppgiften redovisas genom en vetenskapligt poster 

och den ventileras på ett seminarium. 

Examinationsform Examinationen sker fortlöpande vid seminarier och genom hemuppgifter. 

Skriftligt prov anordnas vid slutet av kursen. 




Campbell N.A. & Reece J.B. 2002. Biology, 6th ed. Benjamin Cummings. 

Kompendier. 





130




Kursplaner 

Biologi, 4 poäng 

Biology 

1TV011 






Målet med kursen är att ge kunskaper om struktur och funktion hos celler och organismer 

liksom förutsättningarna för organismer att leva och sprida sig i omgivningar 


Introduktion till cellbiologi och genetik. Organismer, deras struktur och funktion. Upptag av 

vatten och näringsämnen: metabolism och vattenbalans. Reproduktion och spridning. Skydds 

och överlednadsmekanismer 


Biologi och geovetenskap eller Introduktionskurs i miljövetenskap. 


Lektioner, seminarier, laborationer 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras även godkända praktiska 

övningsmoment och seminarier. 

Betyg Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G) 


Campbell N.A and Reece J.B.: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings, 2002. 




Institutionen för växtbiologi (SLU) 

131




Kursplaner 

Biologi och markvetenskap, 4 poäng 

Biology and Soil Science 

BI4256 


Kursplanen fastställd: 4 oktober 2000 - SLU 

Ämnen: Markvetenskap/Biologi 

Nivå: A 


Förkunskapskrav Särskild behörighet enligt fordringar för civilingenjörsprogrammet i 

energisystem eller motsvarande. 

Mål Mot bakgrund av Jordens fysikaliska och kemiska uppbyggnad belyses geologisk och 

biologisk utveckling för att ge den studerande perspektiv på relevanta energisystem. 

Utifrån denna bakgrund skall de studerande ha erhållit förståelse för uppkomst och förekomst 

av fossila och andra energikällor ur ett globalt perspektiv. 

De studerande skall också ha erhållit insikt i de geologiska förhållanden och processer som 

format det svenska landskapet, markens uppbyggnad och beståndsdelar, dess viktigaste 

fysikaliska och kemiska egenskaper samt om torvmarkernas speciella geologiska och 

hydrologiska förhållanden. De studerande skall ha orienterats om cellens utveckling, struktur 

och funktion, speciellt med avseende på energiomsättningen. 

Innehåll Kursen belyser Jordens geologiska utveckling, särskilt uppkomsten av de bildningar 

som utgör råvara för fossila bränslen. Energikällor som berörs är förekomsten av uran, 

oljeskiffrar, kol, olja, naturgas och torv. 

Kvartärgeologisk utveckling av landskapet med inriktning mot torvmarkers bildning, 

egenskaper och hydrologi. Markens beståndsdelar och markkolliodernas allmänna 

egenskaper, syra-basreaktioner,buffring, jonbyten etc. Porsystemets egenskaper och funktion, 

vattnets bindning och rörelser samt gasomsättning. Markens kolomsättning och kolförråd. 

Geotermisk energi och ytjordvärme. Biokemisk evolution. Cellens uppkomst, utveckling, 

struktur och funtion. Abiotiska förutsättningar (ljus, temperatur, vatten, mineralnäring) för 

liv. Darwins klassiska evolutionsteori, selektion, fitness, nischbegreppet, konkurrens och 

energieffektivitet. 

Genomförande 


Exkursioner 16 tim (obligatoriskt) 

Seminarier 8 tim (obligatoriskt) 

Övningar och laborationer 16 tim (obligatoriskt) 

Litteratur Campbell, N. A., Reece, J. B. & Mitchell, L. G. Biology 

Lundqvist, J. Geologi. Processer - landskap - naturresurser. 

Kompendium i marklära för kurs BI4256. 

Examination Skriftlig och muntlig redovisning av grupparbeten. Skriftlig tentamen. 

Fordringar för godkänd kurs Godkänd tentamen. Godkänd skriftlig och muntlig 

presentation av grupparbeten samt deltagande i obligatoriska kursmoment. 

Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för skoglig marklära, SLU 

Medansvarig Institutionen för markvetenskap, SLU 

132




Kursplaner 

Biomaterial, 5 poäng 

Biomaterials 

1KE745 


Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i 

kemiteknik och teknisk fysik med materialvetenskap 



Kursen i biomaterial skall ge grundläggande kunskaper inom området för studenter och 

yrkesverksamma som är involverade i utveckling och användning av biomaterial. 


Grundläggande koncept: Generell översikt av biomaterialanvändning och biologiska 

aspekter. Inplanterbara material: tillfälliga alt permanenta inplantat, bionedbrytbara material, 

cellsubstrat, skräddarsydd vävnad. Bioaktiva material och system för läkemedelsdosering. 

Interaktion mellan proteiner och ytor. Interaktioner mellan mänsklig vävnad och biomaterial: 

egenskaper hos naturlig vävnad och transplantationstekniker. Biomimetiska system. 

Sterilisering. Utvärderingsmetoder för medicinska produkter. 

Laborationer: Projekt som inkluderar litteraturstudier, presentation och rapportskrivning. 


100 p naturvetenskap/teknik varav minst 20 p kemi. 


Föreläsningar, seminarier och projektarbete. 


Skriftlig examination (2 p) och godkänt projektarbete (3 p). 

Betyg Något av betygen underkänd (U) och godkänd (G). 


Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Biomaterial, 1KE732. 


Biomaterial Science: An Introduction to Materials in Medicine eds. B. Ratner, A. Hoffman, 

F. Schoen, J. Lemon, Academic Press. 





Institutionen för materialkemi 

133




Kursplaner 

Biosensorer, 4 poäng 

Biosensors 

1MB455 







Kursen skall förmedla kunskap om modern biomedicinsk mätmetodik baserad på elektrisk, 

optisk, och mekanisk registrering av biospecifik interaktion. 


Problemlösning i analytisk kemi; felkällor; signalbehandling; biologisk specificitet: 

bindningskonstanter, adsorptions/desorptionshastigheter, diffusion; enzymkinetik; 

proteinimmobilisering; elektrokemiska och optiska signalgivare; potentiometriska metoder, 

syrgaselektroders användning i biosensorssystem; redox-enzymer i amperometriska 

mätmetoder; konduktometriska metoder; kvartsmikrovågens användning; optiska metoder: 

UV/Vis, fluorescens, luminescens, IR; fiberoptik, ytplasmonresonans, antikroppsbaserade 

sensorer. Diagnostiska och andra biosensorstillämpningar granskas kritiskt med speciell 

tonvikt på metodernas känslighet och stabilitet. 

Litteraturseminarier: Varje student gör en muntlig sammanfattning och kritisk granskning av 

en utvald aktuell artikel inom biosensorsområdet. 

Laborationer:Datorsimulering, ytplasmonresonans, 'total internal reflexion' och 

konduktometri. 

Särskild behörighet Cellbiologi. Molekylär bioinformatik. Biokemisk metodik. 

Undervisningsform Föreläsningar, litteraturseminarier och laborationer. 


Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer och litteraturseminarier är 

poängsatta med 2 poäng. 



Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att 

sammanfattningsbetyg på kursen satts. Kursplanen är ursprungligen fastställd 2000-06-14. 

Kurslitteratur Eggins B: Chemical Sensors and Biosensors. Wiley, 2002. 

Vetenskapliga artiklar. 




134




Kursplaner 

Bullerutbredning, 3 poäng 

Noise propagation 

1TV510 






Kursen ger studenterna grundläggande kunskaper om ljudutbredning utomhus, vädrets 

inverkan samt hur bullernivån varierar under dygnet och året. Kursens mål är att ge praktiska 

verktyg för att kunna beräkna bullerutbredning. 


Akustiska grundbegrepp. Meteorologiska effekter på ljudutbredning dvs. refraktion, 

absorption, spridning och markdämpning. Resultat från experiment och modellberäkningar. 


Meteorologi och klimatologi. Ellära och vågrörelselära. 




Skriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationer. 




Kompendium och artiklar 

E.M.Salomons: Computational Atmospheric Acoustics, Kluwer Academic Publishers, 2002. 





135




Kursplaner 

Celest mekanik, 4 poäng 


1TT531 


senast reviderad 2002-05-13 




Kursen ges i Period 3 


Himlakropparnas rörelser i planetsystemet under deras inbördes gravitation är ett klassiskt 

men ännu viktigt forskningsområde. Kursens mål är att lägga en god grund för tillämpningar 

inom rymdtekniken och vidare utbildning i astronomi, särskilt vad gäller planetsystemet, samt 

att ge grundläggande insikter i den astronomiska forskningens metoder och resultat. 


Två- och flerkropparsproblemet. Sambandet mellan koordinater och banelementen, dvs de 

parametrar som bestämmer banans storlek, form och orientering i rymden. Beräkning av 

banelement ur observationsdata. Numeriska banberäkningar. Raketdynamik. Konstgjorda 

satelliter. Interplanetära banor och navigation. Banutveckling av asteroider och kometer. 

Lagranges planetekvationer. 

Solsystemets stabilitet under långa tidsrymder. 


Analys, Mekanik II och Numerisk analys II, eller motsvarande förkunskaper. 









Danby, J.M.A.: Fundamentals of Celestial Mechanics, 1992, 3rd ed., William-Bell, Inc. 

Kompletterande material. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet Teknik 



136




Kursplaner 

Cell- och molekylärbiologi, 5 poäng 

Cell- and Molecular Biology 

1TS170 

Kursplanen är fastställd 2002-05-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 





Kursen skall ge grundläggande kunskaper i cellbiologi och molekylärbiologi med betoning på 

molekylär genetik och reglering av genuttryck. Kursen skall även ge översiktliga kunskaper i 

cellulär metabolism samt en introduktion till bioinformatik. 


Cellens kemiska sammansättning. Cellorganeller och cellstrukturer. Evolution från molekyler 

till celler. Tekniker att studera celler och cellkomponenter. Uppbyggnad och struktur hos 

nukleinsyror och proteiner. Enzymers struktur och funktion. Uppbyggnad och organisation av 

cellmembran. Cellulär energiomsättning. Katabolism och anabolism. Energiomsättning i 

cellen. Kromosomstruktur och genomorgnisation. Biosyntes av DNA, RNA och proteiner hos 

prokaryota- och eukaryota celler. Reglering av genuttrycket. Mutationer. Genetisk 

rekombination. Reparation av DNA. Mekanismerna bakom genetisk konstans och variation. 

Plasmidbiologi. Molekylär evolution. Grundläggande genteknik: kloning av DNA, 

restriktionsenzymer, transformation, PCR, metoder att mäta genuttryck. Grundläggande 

bioinformatik: databassökningar, sekvensjämförelser. 

Särskild behörighet Kemi 5p, Biologi 5p. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter. 


Skriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med lägst betyget godkänd 

fordras att seminarieuppgifter, övningar och inlämningsuppgifter bedömts godkända. 

Poänguppdelning: Teori 3p, övningar 1p och inlämningsuppgifter 1p. 




sammanfattningsbetyget för kursen satts. 

Kurslitteratur Campbell N.A. & Reece J.B.: Biology, 6e ed., 2002. 

Brown T.A.: Genomes, 1999. Kompendier. 




137




Kursplaner 

Cellbiologi, 10 poäng 

Cell biology 

1MB150 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatik 


Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskaper om cellers struktur och funktion samt 

träning i experimentella metoder inom cellbiologiområdet. 

Kursens innehåll Cellens kemiska sammansättning. Cellorganeller. Evolution från 

molekyler till celler. Hur celler och cellkomponenter studeras: mikroskoperingstekniker, 

metoder att fraktionera celler och cellkomponenter. Makromolekylers struktur och 

informationsinnehåll. Uppbyggnad och struktur hos nukleinsyror, proteiner, polysackarider 

och lipider. Enzymers struktur och funktion. Enzymreaktioners kinetik. Biokemiska tekniker: 

kromatografi, elektrofores, centrifugering. Cellväggars struktur. Organisation av lipider, 

polysackarider och proteiner i plasmamembranet. Membrantransport av små molekyler. 

Membranpotential. Biosyntes av lipider och polysackarider.Cellulär energiomsättning. 

Katabolism och anabolism. Energiutvinning ur organiska och oorganiska föreningar vid 

respiration och fermentation. Uppbyggnad av mitokondrier och kloroplaster. Fotosyntes. 

Näringsämnen. Cytoskelettets struktur, funktion och dynamik. Samspelet mellan cellens olika 

membransystem. Mekanismerna bakom: organelltransport, sekretion, endocytos och 

celldelning. Cellkommunikation; intercellulära kontakter, cellytereceptorer, celladhesion. 

Extracellulära matriser. Signaler över plasmamembranet. Cellrörelse och kemotaxi hos 

eukaryota och prokaryota celler. Biosyntes av DNA, RNA och proteiner. Genomorganisation. 

Genuttryck. Mutationer. Genetisk rekombination. Reparation av DNA. Mekanismerna bakom 

genetisk konstans och variation. Cellkärnans organisation. Kromatin. Kromosomer. 

Cellcykeln. Mitos och meios. Grundläggande genteknik; kloning av DNA, plasmider, virus. 

Laborationer: Ljusmikroskopi. Centrifugering. Elektrofores. Kromatografi. Spektroskopi. 

Odling av bakterier. PCR. Datorövningar. 

Särskild behörighet Grundläggande bioteknik och bioinformatik. Kemi, grundkurs. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer, datorövningar och 

litteraturuppgift som redovisas vid posterpresentation. 


godkänd fordras även godkända seminarie- och litteraturuppgifter samt att laborationskursen 

bedömts godkänd. 





Kurslitteratur Lodish H. et. al.: Molecular Cell Biology, W.H. Freeman & co, 2003 

Brown T A: Genomes II, 2002. 


Kompendier. Laborationsmanualer. Mathews, v.Holde & Ahern. Biochemistry, 3rd ed. 1999 

Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi 


138




Kursplaner 

Cellen som dynamiskt system, 5 poäng 

The Cell as a dynamical system 

1TS131 





Kursen skall ge färdigheter i att göra matematiska modeller för biologiska system. Däri ingår 

modeller för metaboliska flöden, reglering av genuttryck, adaption till förändringar i 

omgivningen. Studenterna får träning i ordinära differentialekvationer, fasplansanalys, stabila 

punkter, masterekvationer för stokastisk beskrivning av kemiska reaktioner i enskilda celler. 


Kursen introducerar allmänna stökiometriska beskrivningar av metabola flöden och hur 

känsliga dessa flöden är för aktiviteten hos enskilda enzymer. Optimala flödesnätverk 

diskuteras. Kursen behandlar också olika mekanismer för reglering av genuttryck på 

transkriptionsnivå och translationsnivå samt globala reglersystem för stressresponser och 

adaption. Kemotaxi, dvs mekanismer som gör det möjligt för celler att söka upp näring 

(attraktion) och undvika giftämnen (repulsion), diskuteras jämte enkla modeller för 

morfogenes. 

Dynamiska system modelleras med ordinära, icke-linjära differentialekvationer som löses 

numeriskt eller diskuteras utifrån fasplansanalys och stabila punkter. 

Stokastiska beskrivningar av genuttryck och kemiska nätverk i enskilda celler introduceras 

med hjälp av masterekvationer. Lösningar till dessa erhålles analytiskt, med numerisk 

integration eller Monte-Carlo simuleringar. Modeller för molekylär evolution introduceras. 

Datorlaborationer kommer att belysa delmoment i kursen och ge studenterna träning i viktiga 

tekniker. 

Litteraturseminarier skall ge utblickar till intressanta problemområden i systembiologi. 


Kemi 5p. Biologi 5p. Cell- och molekylärbiologi 5p. Dynamiska system 5p. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, datorövningar och litteraturuppgifter. 

Examinationsform Skriftlig tentamen vid slutet av kursen samt hemuppgifter. 



Kurslitteratur Kompendium samt valda tidskriftsartiklar. 





139




Kursplaner 

Databasteknik, 6 poäng 

Database Design 

1MB025 







Att ge grundläggande kunskaper om databassystem, deras organisation och användning. 


Datamodeller inklusive Entity-Relationship- relations-, och objekt-orienterade modeller för 

organisation av databaser. Grundläggande predikatlogik och frågespråket SQL. Integritetsoch 

säkerhetsvilkor, funktionellt beroende, normalformer. Aktiva databaser, stored procedures 

och applikationsgränssnitt. Transaktioner, concurrency control och återhämtningssystem. 

Indexering och frågeoptimering. Hantering av icke-traditionella data som bilder, analysdata, 

och XML-baserade data. 


40 p naturvetenskap/teknik, inkl. grundläggande programmering och datastrukturer 

sammanlagt 10 p. 




Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av undervisningen. 

Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med 



Kursen kan ej tillgodoräknas i examen samtidigt med kursen 2AD093 Databasteknik DV1, 

2AD208 Databasteknik MN1, eller 1DL116 Databasteknik. 


Elmasri & Navathe: Fundamentals of Databases, Third Edition, Addison-Wesley, 2000. 





140




Kursplaner 

Datakommunikation, 3 poäng 

Computer networks 

1TT821 







Efter genomgången kurs skall deltagarna kunna redogöra för principerna för de vanligaste 

protokollen i Internetsviten. De ska kunna förstå enkla specifikationsmodeller av 

protokollfunktioner och kunna formulera krav på protokoll utifrån olika typer av 

kommunikationstillämpningar och de tjänster som elektriska, optiska och radiobaserade 

överföringsmedia erbjuder. Deltagarna skall erhålla kunskaper om prestanda och andra 

kvalitetsegenskaper hos datornät. 


Skiktade modeller för öppna kommunikationssystem, speciellt studeras Internetmodellens 

protokoll och tjänster. Åtkomst och delning av fysiska överföringsmedia. Syfte, egenskaper, 

teori och standardprotokoll för de olika skikten. Växlar och vägvalsprotokoll i datornät. 

Tillförlitliga, säkra och effektiva datornät. Karaktäristik och principer för 

tillämpningsprotokoll, bl a för datorpost, sekretess och World Wide Web. 


Algoritmer och datastrukturer. Datorarkitektur. Operativsystem 




Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. 




Kurose & Ross: Computer Networking: a Top-Down Approach Featuring the Internet, andra 

upplagan, Addison-Wesley 2002. 






141




Kursplaner 

Datakommunikation E, 3 poäng 


1TT825 







Denna kurs skall introducera och diskutera de viktigaste aspekterna på området 

datakommunikation. Datakommunikation inkluderar arkitekturer och designmetoder för 

utbyte av data mellan datorer i nätverk. Kunskap om datakommunikation är nödvändig vid 

konstruktion av system för personkommunikation, för distribuerade databaser och andra 

system av samverkande datorer. 


Kursen inkluderar skiktade modeller för arkitekturen hos kommunikationssystem, 

överföringsteknologier, konstruktion av protokoll, närverksorganisation, tekniker för 

implementering och principer för överföring av data från användare till användare. 


Datorarkitektur. 








Kurose & Ross: Computer Networking: a Top-Down Approach Featuring the Internet, andra 

upplagan, Addison-Wesley 2002. 






142




Kursplaner 

Datakommunikation II, 3 poäng 

Advanced computer networks 

1IT131 






Kursen är en fördjupningskurs inom data kommunikation och syftet med kursen är att 

introducera aktuell forskning- och utveckling inom datakommunikationsområdet. 

Efter genomgången kurs skall deltagarna ha tillräckliga kunskaper inom området för att kunna 

förstå artiklar i vetenskapliga tidskrifter. 


Grundläggande kömodeller och och prestandamätningar, Högre skikts protokoll 

(WWW/HTTP, SMPT). Multimedia och multipoint protokoll (Ipv6, mbone, VAT). 

Realtidsprotokoll, QOS-hantering. Resursreservering och paket schemaläggning i datornät. 

Datornät för Gigabit/s. Desk Area Networks. Mobila enheter. Paketradio. Effektiva 

protokollimplementeringar och trafikmodeller. 


Kunskaper motsvarande kurserna Datorsystem II och Sannolikhetsteori med Statistik inom 

civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi. 


Föreläsningar och uppsatsskrivning med opponering. 


Godkända laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. 


godkänd (5). 


Kursen ersätter den tidigare kursen Datakommunikation IT (1IT130). 


Kurose J, and Ross, K. "Computer Networking: A TopDown Approach Featuring the 

Internet", 2003, 2nd ed AddisonWesley Longman. 

S. Keshav: An Engineering Approach to Computer Networking, Addison-Wesley, 1997. 





143




Kursplaner 

Datastrukturer, 4 poäng 

Data Structures 

1MB026 







Att ge en bred allmänkännedom om olika typer av datastrukturer och deras 

användningsområden. Olika datastrukturer belyses dels teoretiskt, dels 

implementeringstekniskt. Stor vikt läggs vid att för givna tekniska förutsättningar belysa 

samspelet val av struktur - val av algoritm. 


Allmänt om algoritmer, datatyper och datastrukturer. Konstruktion och analys av algoritmer. 

Särskilda datastrukturer: arrayer, listor, träd, strängar, mängder, hashtabeller, prioritetsköer 

och grafer. Sökning och sortering. 


Programmeringsteknik II, Beräkningsvetenskap I eller motsvarande. 


Föreläsningar och obligatoriska inlämningsuppgifter. 


Skriftligt och eventuellt muntligt prov vid kursens slut samt godkända obligatoriska 

inlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p. 




Thomas, A, Corman, T N, Leiserson, C E, Rivest, R C: Introduction to Algorithms, 2nd ed., 

MIT Press, 2001. 





144




Kursplaner 

Datastrukturer och databaser, 5 poäng 

Datastructures and databases 

1TS080 







Kursen fördjupar studenternas kunskaper om programkonstruktion. Efter kursen kan 

studenterna självständigt utforma programvara för att organisera och bearbeta data från 

databaser (tex inom bioinformatik) och mätningar (tex inom systemteknik). I detta ingår val 

av lämpliga algoritmer och datastrukturer, användning av befintliga komponenter 

(programbibliotek, databaser), och sammanlänkning av dessa till ett fungerande system. 


• Programmeringsmetodik: imperativ och objektorienterad programmeringsstil, dataabstraktion. 

• Grundläggande datatyper och datastrukturer: stackar, köer, listor, träd (tex binära och 

balanserade träd), hashtabeller. 

• Grundläggande algoritmer för lagring, sökning, sortering och mönstermatchning, samt 

deras egenskaper. 

• Testning, debugging och dokumentation av programvara mha moderna verktyg för 

programvaruutveckling. 

• Entity-Relationship-modellen för organisation av databaser. Funktionellt beroende, 

normalformer för databaser. 

• Frågespråket SQL. Integrering av databasinteraktion i programvara. 


Grundläggande programmering (1TS040) och Algebra (1MA711). 


Examinationsform I huvudsak programmeringsuppgifter i mindre grupper (3 poäng). 

Skriftlig examination (2 poäng). 

Betyg Betygskala U, 3, 4, 5. 

Övriga föreskrifter Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i system i teknik och 

samhälle. Kursen har stor överlapp mot kursen Programmeringsteknik II och kan inte 

tillgodoräknas samtidigt med denna i en examen. 





145




Kursplaner 

Datorarkitektur, 4 poäng 


1TT441 






Efter genomgången kurs skall deltagarna ingående kunna beskriva funktionen hos och 

uppbyggnaden av en dators delar såsom dess styrenhet, dess primärminne, dess in- och 

utmatningssystem och deltagarna skall kunna programmera i assemblerspråk. 


von Neumannmodellen för datorsystem. Maskininstruktioner och adressering. CPU:n, 

pipeline teknik, styrenheten: mikroprogrammering. Minnen, teknik och struktur. In- och 

utmatning, avbrottssystem, direkt minnesaccess. Yttre enheter och anpassningskretsar. 

Assemblerprogrammering. Orientering om alternativa arkitekturer. 


40p inom datavetenskap och matematik, inklusive Programmeringsteknik I eller motsvarande. 


Föreläsningar, laborationer och inlämningsuppgifter. 


Skriftligt prov, godkända laborationer och obligatoriska uppgifter. Poänguppdelning: 

Tentamen 3 poäng, laborationer och uppgifter 1 poäng. 




Kursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen 1TT311, Datorarkitektur 3 poäng. 


Tanenbaum, A.: Strucured Computer Organization 4th edition, Prentice-Hall, 1999, ISBN-0- 

1302043508 






146




Kursplaner 

Datorarkitektur IT, 3 poäng 

Computer Architecture IT 

1IT190 







Kursen är en fortsättningskurs till främst datorarkitekturmomentet inom kurserna Datorsystem 

I och Datorarkitektur I. Syftet med kursen är att inte bara att ge en grundlig förståelse för hur 

dagens datorer är uppbyggda, utan också varför de är byggda på det sättet. 


Kursen delas upp i fyra moment. 

Minnessystem: minnesteknologier, cachar, virtuella minnessystem, och olika former av 

optimeringar i hårdvara och mjukvara. 

Processorer: pipelining, spekulering, superskaläritet, och stöd för parallella trådar. 

Mutiprocessorer: alternativa programmeringsmodeller, coherent delat minne, 

synkroniseringsprimitiv, minnesordningar, SMP, NUMA och COMA. 

Framtid: teknologitrender, avancerad spekulering, CMP (chip multiprocessors), SMT 

(simultaneous multithreading), kluster och emulering av delat minne. 


Datorsystem II. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer, inlämningsuppgifter 


Skriftligt prov (2p). Godkända laborationer och obligatoriska uppgifter (1p). 




Computer Architecture A Quantitative Approach 3rd edition, Hennessy/Pattersson Morgan 

Kaufmann 2003, ISBN155860-724-2 (paper) or ISBN 155860-596-7 (cloth) 

Kompletterande artiklar. 






147




Kursplaner 

Datorbaserad mätteknik, 3 poäng 

Computer based measurements 

1FY710 





Studieperiod: Kursen ges i Period F 34 och Q 34 


Att ge förståelse om hur en datorbuss arbetar samt färdighet i hantering och inkoppling av en 

dator i ett mätsystem. 


Kursen ger en orientering om olika datorbussar. Speciellt studeras GPIB- och ISA-bussen. 

Olika kretsar för att omvandla mellan analoga och digitala signaler behandlas. 

Många praktiska övningar ägnas åt såväl hårdvaran som programvaran i datorbaserade mätoch 

styrsystem. 

Laborationer: 

GPIB, 

Datorkommunikation. 


Elektromagnetism eller Ellära, Elektrisk mätteknik eller Elektronik, Programmeringsteknik I, 

Numerisk analys I. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer och projekt 2,5 veckor inkl. seminarier 


Examinationen är normalt baserad på projektutförande och rapporter med en muntlig 

tentamen på projektrelaterade ämnen. 




Kompendium, Fysiska institutionen 






148




Kursplaner 

Datorbaserad styrning, 6 poäng 


1TV450 




miljö- och vattenteknik och system i teknik och samhälle 



Att ge kunskaper om styrsystemens möjligheter och begränsningar, samt moderna och 

effektiva metoder för att konstruera och analysera regulatorer. Speciell tonvikt läggs vid: 

• Hantering av system med flera in- och utsignaler. 

• Fundamentala faktorer som begränsar den prestanda som kan uppnås. 

• Systematiska metoder för regulatorkonstruktion baserade på optimering. 

• Känslighets- och robusthetsanalys av regulatorer. 

• Analys av system med enkla olinjäriteter. 


Känslighet och robusthet. Återkoppling från rekonstruerade tillstånd. Matematisk beskrivning 

av linjära flervariabla system i kontinuerlig tid. Styrbarhet och observerbarhet. Stabilitet. 

Beskrivning av störningar. Syntes av regulatorer. Känslighet och robusthet för flervariabla 

system. Teoretiska begränsningar för prestanda. Linjärkvadratisk teori. Separationssatsen. 

LTR-metodik. Robust kretsformning. Prediktionsreglering. Analys av system som har enkla 

olinjäriteter. 

För studenter som läst mer än 3 poäng reglerteknik (gäller t ex STS-studenter) ingår en 

obligatorisk fördjupningsuppgift. 

Särskild behörighet Reglerteknik 


Föreläsningar, lektioner, och laborationer. Frivilliga inlämningsuppgifter. 





Kurslitteratur Kursböcker: T Glad, L Ljung: Reglerteknik - Grundläggande teori. 

Studentlitteratur. Lund. 1989. 

T Glad, L Ljung: Reglerteori - Flervariabla och olinjära metoder. Studentlitt. Lund. 1997. 

Övningshäfte: Reglerteori - Övningsuppgifter med lösningar. 

Övrigt: Handledningar till laborationer. 

Nivå: Kursen ges på CD-nivå 



149




Kursplaner 

Datorgrafik I, 4 poäng 

Computer Graphics, first course 

1TT180 







Att ge teoretiska och implementeringstekniska kunskaper om principer och metoder i 

datorgrafik samt att ge kunskaper om grafiska standarder. 


Dataflöde i ett grafikrenderingssystem. Beskrivning av geometriska objekt och 

transformationer. Betraktningsmodeller, klippning och projektion. Borttagning av skymda 

ytor. Belysningsmodeller för polygonorienterad grafik. Grundläggande arkitektur för 

grafikhårdvara. Effekter som texturmappning och bumpmappning. Lågnivåbibliotek (API) för 

3D-programmering, huvudsakligen OpenGL. I kursen ingår ett mindre 

programmeringsprojekt som syftar till att implementera en del av de grafiska effekter och 

metoder som behandlas under kursen. 


Programmeringsteknik I, Programmeringsteknik II och Numerisk analys I eller motsvarande 

kunskaper. 


Föreläsningar, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter. 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer och 


Poängfördening: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 2p. 




Angel, Edward: Interactive Computer Graphics, Addison-Wesley, 2000. 






150




Kursplaner 

Datorgrafik II, 4 poäng 

Computer graphics II 

1IT200 








Att ge kunskaper om metoder och system för avancerad datorgrafik. Huvudinriktningen är 

metoder för visualisering av tredimensionella strukturer och förlopp på grafiska bildskärmar. 

Kursdeltagarna skall efter genomgången kurs själva kunna använda avancerade program för 

realistisk 3D-grafik samt själva skapa program som presenterar data med hjälp av sådan 

grafik. 


Alternativa bildgenererande metoder inom datorgrafik. Parametriska representationer av ytor. 

Metoder för fotorealistisk rendering. Raytracing och Radiosity. Diskreta 

objektrepresentationer. Metoder för direkt rendering av volymbaserade 3D-objekt. 3D 

texturmappning. Avancerade metoder för polygonbaserad rendering. Metoder för rendering av 

skuggor och reflexioner. Kollisionskotroll. Modellering av dynamiska scener. 

Animeringstekniker och fysikaliska rörelsemodeller. Scengrafbaserad programutveckling. 

Enkla bildbehandlingsmetoder för datorgrafik och JPEG. 


Datorgrafik I eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, obligatoriska inlämningsuppgifter och projekt. 


Tentamen 2 poäng, inlämningsuppgifter och projekt 2 poäng. 


godkänd (5). 


Watt, A: 3D Computer Graphics, Addison-Wesley, 2000. 






151




Kursplaner 

Datoriserad bildanalys, 3 poäng 


1TT341 





Studieperiod: Kursen ges i Period F och IT 34 


Att ge grundläggande kunskaper om teori och algoritmer i datoriserad bildbehandling och 

bildanalys. 


Representation av bilder i en dator. Bildtyper. Sampling. Olika målsättningar med 

bildbehandling. Bildgenerering. Bildkodning och komprimering. Bildförbättring och 

bildrestaurering. Ortogonala transformer (Fourier, Hotelling). Punktvisa operationer. 

Histogramoperationer. Omgivningsoperatorer. Operationer på binära bilder. Segmentering, 

representation, mätvärdesextraktion. Matematisk morfologi. Grundläggande klassificeringsoch 

beslutsteori. Bayes beslut. Färg. 3D-bilder. Exempel på tillämpningar. Studiebesök vid 

centrum för bildanalys. 


Numerisk analys II och Programmeringsteknik II eller motsvarande. 

Transformmetoder och Sannolikhetsteori rekommenderas. 


Föreläsningar, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter. 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer och 





Gonzalez, R & Woods, R.: Digital Image Processing, 2nd ed., Prentice Hall, 2002. 






152




Kursplaner 

Datoriserad mönsterigenkänning, 3 poäng 

Computer Based Pattern Recognition 

1TT816 



Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen 

Studieperiod: Kursen ges i Period F 31 och IT 41 


Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och förståelse för hur olika typer av lärande 

system kan användas för problem inom datoriserad mönsterigenkänning som linjär och ickelinjär 

regression, klassificering, särdragsextraktion, klustring, komprimering och 

visualisering. Tillämpningar hämtas bl.a. från datamining och mätdataanalys. 


Matematiska grunder för lärande system. Grundläggande koncept som Bayesiansk 

modellering, parametriska och icke-parametriska metoder, diskriminantfunktioner, 

beslutsytor, parameterestimering, övervakad och oövervakad inlärning, generalisering, 

klustring. Familjer av metoder som beslutsträd, artificiella neuronnät, Bayesianskt lärande och 

prototyp-baserat lärande. 

Tillämpningar inom bl.a. data mining och mätdataanalys. 


Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Numerisk analys I. Matematisk statistik, eller 

motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer och hemuppgifter. 



laborationskurs och godkända inlämningsuppgifter. 


godkänd (5). 


Kursen ersätter den tidigare kursen Mönsterigenkänning (1TT813). 


Webb, A., Statistical Pattern Recognition. 2ed. John Wiley & Sons, 2002. 

Utdrag ur artiklar och böcker. 





153




Kursplaner 

Datorsystem I, 10 poäng 

Computer systems I 

1IT050 





Studieperiod: Kursen ges i Period 22 (datorarkitektur), 23 (operativsystem och 

kompilatorer) och 24 (projekt) 


Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för principerna för konstruktion av 

processorer, minnen och in/ut-system, hur systemprogram som tex kompilatorer och 

operativsystem implementeras och växelverkar med denna maskinvara och programsystem, 

hur operativsystem, programsystem och datorsystem med flera samverkande processorer 

internt är uppbyggda och de grundläggande principerna och teorierna för detta. Vidare ska 

deltagarna kunna genomföra ett mindre datortekniskt projekt. 


Processorarkitektur enligt von Neumann och moderna implementeringar därav, tex RISC. 

Något om programmering på maskininstruktionsnivå. Mikroprogrammering. Processer, 

processkoordination och principer för programmering och schemaläggning av parallella 

system av processer eller processorer. Minnes- och namnhantering för objekt, till exempel 

med hjälp av sidindelning och segmentering. Metoder för minnesallokering. In- och 

utmatningssystem och filsystem samt informationsskydd och datasäkerhet. Flerprocessor - 

arkitekturer och -algoritmer. Cache-minnen och minneskonsistens. Pipe-lining- tekniker. 

Synkronisering i flerprocessorsystem. Orientering om distribuerade system. Syntaxanalys av 

programmeringsspråk, kodgenering och "run time" system. "Compiler compilers". Ett 

konstruktions- och realiseringsprojekt. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Programkonstruktion. Informationsteknologi. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och projektarbete 

Examinationsform Två skriftliga prov om tillsammans 8 poäng och projektarbete 2 poäng. 

Ett icke slutfört projekt kan återupptas för bedömning först vid nästkommande kurstillfälle 



Kurslitteratur W. Stallings. Computer Organization and Architecture. Designing for 

performance. Sixth edition. Prentice-Hall, 2003. 

A. Silberschatz, P. B. Galvin. Operating System Concepts. Fourth Edition. Addison-Wesley, 

Reading, Mass., 1994. 

A. Aho, R. Sethi, J. Ullman. Compilers. Principles, Techniques, and Toools. Addison-Wesley, 

Reading, Mass., 1986. 




154




Kursplaner 

Datorsystem II, 9 poäng 

Computer systems II 

1IT070 





Studieperiod: Kursen ges i Period 31 (datakommunikation), 32 (realtids- och distribuerade 

system) och 33 (projekt). 


Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för hur distribuerade system och 

underliggande kommunikationssystem konstrueras och realiseras. Speciell tonvikt ges härvid 

till realtidstillämpningar. 


Teoretiska och experimentella aspekter avseende OSIs sjuskikts referensmodell. 

Metoder för att uppnå nätoberoende programmering på användarnivå, tex mekanismer för 

synkronisering, processkommunikation, distribuerad styrning och minneskonsistens. 

Tidshantering, schemaläggning, feltolerans och språk för realtidssystem. 

Fallstudier. 

Särskild behörighet Datorsystem I. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och projektarbete. 

Examinationsform Två skriftliga prov och projektarbete. För studerande som ej godkänts i 

prov anordnas extra provtillfälle vid vårterminens slut och vid höstterminens början. Ett icke 

slutfört projekt kan dock återupptas för bedömning först vid nästkommande provtillfälle 




A. Tanenbaum. Computer Networks. Tredje upplagan. Prentice-Hall, 1996. 

A. Tanenbaum. Distributed Operating Systems. Prentice-hall, 1995. 

A. Burns, A. Wellings. Real Time Systems and their Programming Languages. 

Andra upplagan, Addison-Wesley, 1995 






155




Kursplaner 

Digital VLSI-konstruktion, 3 poäng 

Digital VLSI-design 

1TT826 







Denna kurs skall ge en introduktion till design av digitala CMOS-kretsar på kisel. 


CMOS-procesen. Logiska kretsar i CMOS. 

Introduktion till Mentor Graphics programvara GDT. 

Ett projektarbete inkluderande konstruktion av logiska kretsar, logisk och dynamisk 

simulering, designregelkontroll. 


Elektronik. Digitalteknik. 


Föreläsningar, lektioner, projektarbete. 


Projektrapport. 




Introduktion till VLSI-konstruktion med CAD (kompendium). 

Wolf, W., Modern VLSI Design, Systems on Silicon, Prentice-Hall International, 2ed. 

Ej obligatorisk litteratur: 

Weste, N., Eshraghian, K., Principles of CMOS VLSI Design, Addison-Wesley. 





156




Kursplaner 

Digital design med HDL-verktyg, 5 poäng 

Digital electronics design using HDL tools 

1TT828 







Genom kursen skall den studerande förvärva grundläggande kunskaper i VHDL-språkets 

syntax och beteende samt färdighet i hur moderna utvecklingsverktyg används för att 

konstruera komplexa digitala kretsar. Studenten ska efter avslutad kurs ha erhållit färdigheter i 

simulering och syntes av omfattande konstruktioner. 


Introduktion: Genomgång av olika design-stilar och abstraktions-metoder. 

VHDL: De språkliga aspekterna för modellering och specificering. 

VHDL-språkets abstraktionsnivåer. Komponenter (entity, architecture). 

Instansiering. Parallella uttryck (if, case wait, loop). Funktioner och Procedurer. 

Konstruktionsverktyg: Automatisk VHDL generering från grafiska beskrivningar såsom 

tillståndsmaskiner etc.. 

Logisk Syntes: Metoder för syntetisering av VHDL beskrivningar. 

Laborationer: 

Laborationerar med VHDL simulator 

Laborationer med logisk syntes 

Ett relativt omfattande projekt i simulering och syntes för att åstadkomma en icke-trivial 

(industri-relevant) design. Exempel kan väljas från områden som behandlats i tidigare kurser. 

Användandet av färdiga konstruktionsblock är centralt för att åstadkomma omfattande 

kretslösningar. 


Grundläggande kurs i digitalteknik (speciellt tillståndsmaskiner) och programmering. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och projektarbete. 

Examinationsform Godkänt projekt. 




Stefan Sjöholm & Lennart Lindh: VHDL för konstruktion, Studentlitteratur. 

Eventuellt anges annan litteratur vid kursstart. 



Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap 

157




Kursplaner 

Digital elektronik, 3 poäng 


1IT043 






Genom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om systematiska metoder för analys 

och syntes av kombinatoriska nät och sekvensnät. Kursens laborativa del avser att ge 

färdigheter i användandet av digitala kretsar och digitalt konstruktionsarbete, speciellt med 

programmerbar logik. 


Talsystem och koder. Boolesk algebra. Logiska grindar. Analys och syntes av kombinatoriska 

nät. Analys och syntes av kombinatoriska nät och sekvensnät. Programmerbar logik. 

Omvandlare. 


Grundläggande algebra. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer. 


Skriftligt prov vid kursens slut (2 poäng) samt obligatoriska laborationer (1 poäng). 

Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och 



Kursen samläses med och överlappar kursen Digital elektronik EI1 (1EI004), 5 poäng. 


Hemert, LH., Digitala kretsar, Studentlitteratur. 





158




Kursplaner 

Digitalteknik, 3 poäng 


1TT250 







Att ge de teoretiska och praktiska grunderna till analys och syntes av sekvenskretsar och 

kombinatoriska nät med digitala komponenter. 


Talsystem och koder. Boolesk algebra och booleska funktioner. Digitala grundkomponenter. 

A/D- och D/A-omvandlare. Elektroniska minnen. PLD-kretsar. Analys och syntes av 

sekvenskretsar och kombinatoriska nät. 


Elektronik, eller motsvarande kunskaper. 





laborationskurs. 




Storey, N., Electronics - A systems approach, 2ed, Addison-Wesley, 1998. 





159




Kursplaner 

Diskret matematik, 7 poäng 


1MA702 





Studieperiod: Kursen ges i Period 22 (Automatateori) och 24 (Algebraiska strukturer) 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper om teorin för beräkningar och formella språk samt 

teorin för grupper och kroppar, samt ge en introduktion till graf- och kodningsteori. 


Kursen är uppdelad på två delkurser, Automatateori och formella språk (Automata theory and 

formal languages) och Algebraiska strukturer (Algebraic structures). 

Automatateori och formella språk, 3 poäng: 

Automatateori: deterministiska och icke-deterministiska ändliga automater, reguljära språk, 

Kleenes sats, pushdownautomater, sammanhangfria språk, pumpsatser. Chomskys 

språkhierarki. Turingmaskiner: universalmaskinen och stopproblemet. Orientering om 

komplexitetsteori (kompexitetsklasserna P och NP). Rekursiva funktioner. Rices sats och 

andra oavgörbarhetsresultat. Church-Turings tes. Logik: sats- och predikatlogik och deras 

semantiker. 

Algebraiska strukturer, 4 poäng: 

Heltalen (speciellt delbarhet och kongruensräkning), permutationer, grupper (delgrupper, 

sidoklasser, grupphomomorfismer), ringar (speciellt polynomringar), partiella ordningar, 

gitter och boolesk algegra, ändliga kroppar (karakteristik, primkroppar, algebraiska 

kroppsutvidgningar). Kodningsteori: linjära och cykliska koder. Kombinatorik: 

grundläggande principer för enumeration. Grafteori: grundläggande begrepp, 

optimeringsproblem i nätverk. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Programkonstruktion. 


Examinationsform Ett skriftligt och eventuellt ett muntligt prov ges vid slutet av varje 

delkurs. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. 




Automatateori och formella språk: 

L. Salling: En introduktion till formella språk, automater och beräkningar, Uppsala 1996. 

160




Kursplaner 

Icke obligatorisk litteratur: 

J.E. Hopcroft & J.D. Ullman: Introduction to Automata Theory, Languages and 

Computation, Addison-Wesley, 1979. 

J. Barwise, J. Etchemendy: The Language of First Order Logic, 3:rd ed, CSLI Lecture notes 

no.23, 1993. (Ett pedagogiskt datorprogram, Tarski´s World, medföljer och kan beställas i 

antingen Mac- eller PC-version.) 

J. Barwise, J. Etchemendy, Turing´s World 3. 

Algebraiska strukturer: 

N. Biggs: Discrete Mathematics, Oxford Science Publications, 1993. 

Icke-obligatorisk litteratur: 

J.D. Lipson: Elements of Algebra and Algebraic Computing, Addison-Wesley, 1981. 

F.P. Preparata & R.T. Yeh: Introduction to Discrete Structures for Computer Science and 

Engineering, Addison-Wesley, 1973. 





161




Kursplaner 

Distribuerad modellering med geografiska informationssystem, 2 

poäng 

Distributed modelling with geographical information systems 

1TV440 







Ge insikt i hur geografiska informationssystem kan användas för modellering och analys av 

miljörelaterade geovetenskapliga processer. 


Grundläggande principer för GIS: boolska operationer, vektor- och rastermodeller. 

Grundläggande kartografi: transformation av koordinatsystem och projektioner, distribuerad 

statistik. Analys av distribuerade geovetenskapliga processer och miljöprobelm med GIS: 

miljörelaterade akvatiska transportprocesser, vattenresursplanering, 

miljökonsekvensbeskrivning. 


Teknisk orientering. Programmeringsteknik och numerisk analys. Matematisk statistik I och 

II. Markvetenskap. Hydrologi 


Föreläsningar, datorövningar. 


Inlämningsuppgifter 




Goodchild et al.: Environmental modelling with GIS 

Nivå: Kursen ges på BC-nivå 





162




Kursplaner 

Distribuerade informationssystem, 5 poäng 

Distributed Information systems 

1TS160 







Kursen har till syfte att ge studenterna förståelse för distribuerade informationssystems 

uppbyggnad och funktion, förståelse för olika realiseringsmodellers tillämplighet och 

användbarhet i olika sammanhang samt kunskaper om underliggande tekniker såsom exv. 

kommunikation i nätverk och distribuering av information. 


Uppbyggnad av moderna distribuerade informationssystem: flerskikts-arkitekturer, 

klient/server-arkitekturer och orientering om "peer-to-peer"-system. Informationsflödet i 

distribuerade informationssystem: organisation, hantering och presentation av information. 

Distribuerade exekveringsmiljöer: processbegreppet, portabel kod, "sandboxing". 

Distribuerade databaser: uppbyggnad och funktion. Kommunikation i distribuerade 

informationssystem: Internet-arkitekturen, nätverk och protokoll. Säkerhet i distribuerade 

informationssystem: robusthet, feltolerans, redundans, brandväggar. 


Kunskaper motsvarande kurserna Databaser och datastrukturer och Stokastisk modellering 

inom STS-programmet. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer och inlämningsuppgifter. 


Skriftligt prov (3p). Godkända laborationer och obligatoriska uppgifter (2p). 




Fastställs senare. 





163




Kursplaner 

Distribuerade system, 3 poäng 

Distributed systems 

1TT835 







Efter genomgången kurs ska deltagarna ha fått en inblick i de speciella problem som uppstår 

vid konstruktion och drift av distribuerade datorsystem och hur dessa kan lösas. 


Modeller för distribuerade system. Distribuerade operativsystem. Atomära händelser. 

Synkronisering. Distribuerade filsystem. Feltolerans i distribuerade system. 

Datarepresentation. Konsistenskontroll. Metoder för interprocess- kommunikation och 

distribuerad kontroll i distributed system. Existerande distribuerade operativsystem, som 

Mach, Sprite, and Amoeba gås igenom som fallstudier. 


Algoritmer och datastrukturer. Datorarkitektur. Operativsystem. Datakommunikation 


Föreläsningar, laborationer, handledning, seminarier (beroende på antalet deltagare). 


Skriftligt prov vid kursens slut. Godkända laborationer och godkänd projektrapport. 




Tanenbaum: Distributed Operating Systems, Prentice-Hall, 1995. 






164




Kursplaner 

Dynamiska biologiska nätverk, 4 poäng 

Dynamical Biological Networks 

1MB453 







Målet med denna kurs är att skapa en grundläggande förståelse för dynamiska modeller av 

adaptiva evolverande biologiska nätverk t.ex. neuronnät, immunnätverk, gennätverk, 

metaboliska nätverk och ekologiska system. 


Deterministiska och stokastiska dynamiska modeller av dynamiska adaptiva evolverande 

biologiska nätverk som neuronnät, immunnätverk, gennätverk, och ekologiska system. 

Grundläggande begrepp som adaptation, lärande, evolution, kortids- och långtidsminne, 

interna representationer, associativa minnen, generalisering, mönsterkomplettering, 

mönsterigenkänning, dilemman (stabilitet- plasticitet, samverkan-konkurrens, identifieringstyrning). 

Makroskopiska tolkningar ( tex fysiologiska och psykologiska tolkningar av 

neuronnät). 

Laborationer: Datorlaborationer. 


Linjär algbra. Flerdimensionell analys. Matematisk statistik. Numerisk analys. Lärande 

system för molekylär dataanalys. 



Skriftlig tentamen vid kursens slut, inlämningsuppgifter. I kursen ingående övningar och 

laborationer som är poängsatta med 2 poäng. 

Betyg Något av betygen, underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med 




Kurslitteratur (Prel)Bower, J.M and Bolouri, H., Computational Modeling of Genetic and 

Biochemical Networks. MIT Press, 2001. 

Utdrag ur textböcker och artiklar. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap och Teknik 


165




Kursplaner 

Dynamiska system, 5 poäng 

Dynamic Systems 

1TS130 






Mål för utbildningen Att ge kunskaper om metoder och datorbaserade hjälpmedel för att 

beskriva och analysera dynamiska system. 


Exempel på dynamiska system inom teknik, biologi och ekonomi. Differens- och 

differentialekvationer. Översikt och tillämpningar av viktiga transformer: Fourier-, Laplaceoch 

Z-transformen. Beskrivning i frekvensdomänen. Överföringsfunktioner. 

Tillståndsbeskrivning. Introduktion till olinjära system och tidsserieanalys. Linearisering och 

stationära lösningar. 


Ordinära differentialekvationer, Stokastisk modellering, Numerisk analys I. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, datorövningar och inlämningsuppgifter 


godkända datorövningar och inlämningsuppgifter. 




Kursen överlappar delvis kurserna Matematik för signalbehandling (1IT080), Signaler och 

system (1TT261), Transformmetoder (1MA705), Fouriermetoder (1MA704) och kan inte 

tillgodoräknas i en examen samtidigt med någon av dessa. 


H. Sollervall, B.Styf. Transformteori för ingenjörer. Bokförlaget KUB, 1997. 

Pär Samuelsson. Dynamiska System. Avd för Systemteknik, 2002. 






166




Kursplaner 

Dynamiska system och kaos, 4 poäng 


1TT705 






Kursen avser att ge kunskaper för att förstå och analysera komplexa dynamiska system, som 

uppvisar kaotiskt beteende. 


Exempel på dynamiska system i fysik, kemi och biologi. Banor, fixa och periodiska punkter. 

Hamiltonianska och dissipativa system. Aspekter på ickelinjaritet. Bifurkation och övergång 

till kaos. Kaos, Liapunov exponent, attraktorer och kritiska banor. Newtons metod. Fraktaler, 

Juliamängder och Mandelbrotmängder. Olika tillämpningar. 


Analys och Mekanik II eller motsvarande kunskaper. För att kunna utnyttja 

demonstrationsmaterial rekommenderas erfarenhet från Word-Wide-Web. 

Undervisningsform Föreläsningar och lektioner 

Examinationsform Skriftlig tentamen med problem och teoriuppgifter vid kursens slut 




Strogatz, S.H.: Nonlinerar dynamics and chaos, with applications to physics, biology, 

chemistry and engineering, Addison-Wesley 1994. 

Bredvidläsningslitteratur: 

Devaney: A First Course in Chaotic and Dynamical Systems: Theory and Experiments, 

Addison-Wesley. 

Devaney, R.L.: An Introduction to Chaotic Dynamical Systems, 2:nd ed., Addison-Wesley. 

Schuster: Deterministic Chaos - an Introduction, Physik- Verlag. 

P.Cvitanovic: Classical and Quantum Chaos - A Cyclists Treatise , finns på 

http://www.nbi.dk/~predrag/QCcourse 

N.B.Tufillaro, T.Abbot and J.P.Reilly: An Experimental Approach to Nonlinerar Dynamics 

and Chaos, Addison-Wesley, finns på 

http://cnls-www.lanl.gov/nbt/intro.html 

Datordemonstrationer från 

http://www.physics.mcgill.ca/physics-services/physics_software.html 

G.Baumann: Matematica in Theoretical Physics, Springer Verlag 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och huvudämnet Teknik 

Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik 

167




Kursplaner 

Elektrisk mätteknik, 3 poäng 

Electrical measurement techniques 

1TV101 





Studieperiod: Kursen ges i Period Q 21, ES 32 och W 23 


Kursen ger praktiska tillämpningar på mätningar av fysikaliska storheter med modern 

elektrisk instrumentering. Kursen ger också grunderna i analog och digital elektronik, 

speciellt för användning av olika givare. 


Filter, Bodediagram, Tvåpolsekvivalenter för in- och utgångar, Halvledarkomponenter: diod, 

bipolär transistor, FET, m.m., Operationsförstärkare, Digitala kretsar. 

Givare med tillämpningar på ovanstående avsnitt, Mätning med instrument och dator. 

Laborationer: Elektroniska mätinstrument och signalbearbetning, Operationsförstärkare och 

analoga givare , Digitala kretsar och givare, Projektlaboration 

Dessutom utföres några av lektionsövningarna i laboratoriet. 


Algebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. Ellära och vågrörelselära eller 

Elektromagnetism eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer 


Laborativ tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkänd 

laborationskurs 




Kompendier, Fysiska institutionen 






168




Kursplaner 

Elektrokemi, 4 poäng 


1KE725 







Att ge baskunskaper om elektrokemiska processer tillämpliga inom materialkemiska 

sammanhang såsom korrosion, batteriapplikationer, materialsyntes m.m. 


Allmän introduktion till elektrokemi: termodynamik, elektrodkinetik, dynamisk elektrokemi. 

Elektrokemi i fasta tillståndet, anodfilmer, masstransport genom migration och diffusion. 

Jonledare. Grundläggande elektrokemiska tekniker. Materialsyntes genom elektrokemisk 

metodik. 

Laborationer som belyser det teoretiska innehållet. 


Materialkemi 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer. 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs och 

litteraturuppgift. Laborationskursen och litteraturuppgiften är poängsatta till 1 poäng. 


godkänd (5). 


Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden med 

kemiska institutionen som kursansvarig. 


Hamann, C.H., Hamnett, A., Vielstich, W.: Electrochemistry, Wiley-VCH. 






169




Kursplaner 

Elektrokemi, 4 poäng 


1TM725 






Att ge baskunskaper om elektrokemiska processer tillämpliga inom materialkemiska 

sammanhang såsom korrosion, batteriapplikationer, materialsyntes m m. 


Grundläggande begrepp inom elektrokemi. Allmän introduktion till elektrokemi: 

termodynamik, elektrodkinetik, dynamisk elektrokemi. Elektrokemi i fasta tillståndet, 

anodfilmer, masstransport genom migration och diffusion. Jonledare. Grundläggande 

elektrokemiska tekniker. Materialsyntes genom elektrokemisk metodik. 

Laborationer som belyser det teoretiska innehållet. 


Materialvetenskap III: Materialkemi och Termodynamik. 




Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 poäng). För godkännande krävs även godkänd 

laborationskurs (1 poäng). 




Kursen kan ej tillgodoräknas i en examen samtidigt med motsvarande kurs inom K- 

programmet, Elektrokemi (1KE725), 4 poäng. 


Hamann, C H, Hamnett, A, Vielstich, W: Electrochemistry, Wiley-VCH. 






170




Kursplaner 

Elektromagnetisk Kompatibilitet (EMC), 4 poäng 

Electromagnetic Compatibility (EMC) 

1TT165 







Den allt längre gående miniatyriseringen av elektroniska kretsar och utvecklingen av 

långtgående integrering av specialkretsar har idag lett till att elektriska impulser med endast 

några volt amplitud kan störa eller förstöra dagens elektronik som ofta inte tål mera än mJ 

eller mJ energi. Kursen avser att öka studenternas medvetenhet om dessa fakta och vidta 

effektiva åtgärder för att lösa problemen. Kursdelen urladdningars fysik kommer att ge 

studenterna kunskap om överspänningarnas naturliga konsekvenser och kursdelen 

högspänningsteknik behandlar användning av olika instrument och teknik för test av olika 

komponenters och apparaters tålighet mot överspänningar. Kursdelen EMC ger information 

hur överspänningar produceras i olika utrustning och vilka skyddsåtgärder som kan vidtas. 

Kursdelen om åskskydd ger information om hur en byggnad som träffas av blixten skall 

skyddas. Skyddsåtgärderna fordrar djupgående kunskap om urladdningsfysik och EMC. 

Laboratorieexperimenten betonar och kräver den kunskap studenterna fått från lektionerna i 

problemlösning och som behövs i praktiken vare sig studenterna väljer karriärer som forskare 

eller som ingenjörer. 


Introduktion: Elektromagnetisk interferens (EMI), EMC-problemets natur, översikt av de 

elektromagnetiska principerna (Maxwells ekvationer, plana vågor, transmissionsledningar, 

antenner), speciella begrepp för EMC-studier; Elektromagnetiska transienter: Det elektriska 

sammanbrottets mekanismer; Elektriska komponenters icke ideala uppträdande: Ledare, 

kondensatorer, induktorer, resistorer, transformatorer, mekaniska kopplingsdon; Överhörning 

(elektromagnetisk koppling i närfältet): Gemensam impedanskoppling, kapacitiv koppling, 

induktiv koppling, kombinationer av överhörning; Växelverkan mellan elektromagnetiska fält 

med kraftledningar och elektriska kretsar; Elektromagnetisk skärmning: 

Skärmningseffektivitet, absorption, reflexion och multipelreflexion, skärm vid närfältkällor 

respektive fjärrfältkällor; Skärmade kablar: Överhörning till skärmade kablar, begreppen 

kopplingsimpedans, testning av skärmade kablar; Komponenter för överspänningsskydd och 

filter: Serie- och shuntskyddskomponenter, gasurladdningsrör, varistorer, dioder, filter; 

Systemkonstruktion för EMC: Systemplan, skärmningstopologi, införing av ledare i 

skärmade utrymmen, jordning och jordningsprinciper, signaljord och skyddsjord, 

enpunktsjordning och flerpunktjordning; Principer för åskskydd: Infångningsavstånd, 

skyddsklotmetoden, fångurladdningens utbredning (modell), sannolikheten för blixtinslag i en 

byggnad, yttre åskskydd, takledare och uppfångare, nedledare och anslutning till jordtag, 

stegspänningar och beröringsspänningar, jordning, inre åskskydd (anslutningsledare och 

överspänningsskydd); Standardisering och testning: EMC-standard, testning för EMC; 

Laborationer: Fyra laborationer. 

171




Kursplaner 


Ellära eller Elektromagnetism. Elektronik, eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, räkneövningar samt laborationer. 


Skriftlig tentamen samt godkänd laborationskurs 




Denna kurs har stora överlapp i innehåll med den tidigare kursen 1TT540, Sammanbrott och 

tillförlitlighet av elektriska system, 4 p. Teknologer inom F-programmet som har läst båda 

kurserna får tillgodoräkna 6 poäng inom examenskravet på 180 poäng. 


Kompendium. 






172




Kursplaner 

Elektromagnetisk fältteori, 5 poäng 


1TT162 





Studieperiod: Kursen ges i Period 33 - 34 


Kursen avser att härleda och beskriva den klassiska elektromagnetismen på ett självkonsistent 

och utförligt sätt, samt att ge kunskaper som möjliggör såväl djup förståelse som förmåga att 

lösa konkreta elektromagnetiska fältproblem. 


Betydelsen av ett vektorfälts cirkulationstäthet och källtäthet (Helmholtz sats). Elektrostatiska 

fält. Elektrostatisk energi. Multipolutveckling. Dielektrika. Potentialteori (entydighetssatsen, 

spegling, variabelseparation). Stationära strömfördelningsproblem. Magnetostatiska fält. 

Magnetostatiska potentialproblem. Faradays induktionslag. Magnetostatisk energi. 

Magnetiserbara medier. Maxwells ekvationer. Randvillkor. Gauge-transformationer. 

Maxwells spänningstensor. Poyntings teorem. Vågekvationen, plana vågor, reflexion, 

refraktion. Fältinträngning i ledande medier. Generering av elektromagnetisk strålning 

(inhomogena vågekvationen, retarderade potentialer). Multipolutveckling av det 

elektromagnetiska strålningsfältet. Antenner. 


Ellära eller Elektromagnetism. Fysikens matematiska metoder. 


Föreläsningar, lektioner 


Skriftligt prov vid kursens slut 




R Wangsness: Electromagnetic Fields, J. Wiley & Sons. 

Exempelsamling. Stenciler. 





173




Kursplaner 

Elektromagnetism, 4 poäng 


1FY721 







Elektricitetsläran utgör en grundläggande del av fysiken och har omfattande tekniska 

tillämpningar. Kursen avser att dels ge grundläggande kunskaper om de elektromagnetiska 

fälten, dels ge en introduktion till elektrisk mätteknik. 


Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential. Gauss´sats. Dipoler och 

elektrisk polarisation, D-fältet. Kondensatorer, elektrostatisk energi. 

Elektrisk ström: Ohms lag. Kirchhoffs lagar, emk, RC-kretsar. 

Stationär elektromagnetism: Magnetisk kraftverkan, magnetisk flödestäthet, Amperes lag, 

magnetisk polarisation, H-fältet, dia-, para- och ferromagnetism. 

Elektromagnetisk induktion: Faradays lag, självinduktion, ömsesidig induktans, det 

magnetiska fältets energi. Maxwells ekvationer. 

Växelström: visardiagram, komplexa metoden och effekt. Transformatorn. 

Laborationer: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Magnetiska fält, Induktion, 

Växelström. 

Särskild behörighet Grundläggande algebra. Lineär algebra. Endimensionell analys. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer 

Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut och godkänd 

laborationskurs.Poänguppdelning: Tentamen 3p och laborationer 1p. 




Young-Freedman: University Physics, Addison-Wesley. 

Elektricitetslära, kompletterande kompendium till Young-Freedman, Fysiska institutionen. 

Problemsamling och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. 

Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1999. 





174




Kursplaner 

Elektromagnetism, 5 poäng 


1TT046 







fälten, dels att ge en introduktion till elektrisk mätteknik. 


Elektrostatik: elektrisk laddning. Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential, Gauss´sats, 

kapacitans, potentialen och elektriska fältet från en elektrisk dipol, polarisation, dielektrika, 

D-fältet, elektrostatisk energi, kraftverkan i kondensatorer, kondensatorer, 

kondensatorbatterier. Elektrisk ström: strömtäthet, kontinuitetsekvationen, Ohms lag, 

Kirchhoffs lagar, Joules lag, emk, upp- och urladdning av kondensator. 

Stationär elektromagnetism: magnetiska fältet, magnetisk kraftverkan, Biot-Savarts lag, 

magnetiska dipoler, magnetisk polarisation, H-fältet, dia-, para- och ferromagnetism, 

hysteresis, magnetiska kretsar, permanenta magneter , fältlinjers brytning vid gränsyta. 

Elektromagnetisk induktion: induktionslagen, Lenz lag, Faradays lag, självinduktion, det 

magnetiska fältets energi, in- och urkoppling av självinduktion, ömsesidig induktans. 

Maxwells ekvationer. 

Växelström: visardiagram, komplexa metoden, komplex effekt, transformatorn. 

Laborationer i ellära: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Magnetiska fält, 

Induktion, Hysteresis och Växelström. 


Algebra och geometri. Endimensionell analys. Flerdimensionell analys. Mekanik I. 


Examinationsform Prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd 

laborationskurs. Inlämningsuppgifter kan förekomma. 

Laborationskursen poängsätts med 1 poäng. 



Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 02/03 kursen 1TT043 Ellära 5 poäng. 

Kurslitteratur Young-Freedman: University Physics, Addison-Wesley. 

Problemsamling i ellära, Fysiska institutionen. 


Nordling-Österman. Physics Handbook, Studentlitteratur 1999. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och huvudämnet Teknik 


175




Kursplaner 

Elektromagnetism och vågrörelselära, 6 poäng 


1FY720 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem 

Studieperiod: Kursen ges i Period 22 - 2 3 

Mål för utbildningen Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om elektriska och 

magnetiska fält samt vågors egenskaper. Särskilt behandlas hur elektriska och magnetiska fält 

och vågor uppträder och behandlas inom energitekniken. 

Kursens innehåll Följande områden behandlas 

Repetition av vektoranalys. Statiska elektriska fält: Coulombs lag, elektriska fält och 

punktladdningar. Elektriska fält kring distribuerade laddningar. Gauss´ lag. Elektrisk 

potential. Dielektrika. Randvillkor för elektriska fält. Kapacitans. Energi och krafter i 

elektriska fält. Likström: strömmar och spänning. Ohms lag, Kirchhoffs lagar, elektrisk 

effekt. Statiska magnetfält: Fält i rymden. Magnetisk flödestäthet. Bio-Savarts lag. Magnetisk 

dipol. Magnetisk fältstyrka, magnetiska material och permeabilitet. Randvillkor för 

magnetiska fält. Induktans och ömsesidig induktans. Energi och krafter i magnetiska fält. 

Tidsberoende fält och Maxwells ekvationer: Induktion med applikationer. 

Potentialfunktioner. Svängningskretsar. Plana vågor: dopplereffekt, polarisation, förluster, 

grupphastigheter. Reflektion, spridning, interferens, brytning och brytningsindex. 

Applikationer på elektromagnetiska vågor. Ledningar: Ledningsparametrar. Egenskaper hos 

oändliga och avgränsade ledningar. Impedans och anpassning. 

Laborationer: Mätteknik och mätinstrument. Kondensatorförsök, Magnetiska fält, Induktion, 

Hysteresis och Växelström. Laboration inom vågrörelselära. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Flerdimensionell analys. Programmeringsteknik 

I. Beräkningsvetenskap I. 


Vidare ingår begränsade projekt- och beräkningsuppgifter i Matlab. 

Examinationsform Skriftlig och muntlig redovisning av projekt- och konstruktionsarbeten, 

övningar och laborationer. Skriftlig tentamen vid kursens slut. 



Övriga föreskrifter Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet Energisystem, 180/220 poäng, 

som är en gemensam utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. 

Kurslitteratur David A. de Wolf: Essentials of Electromagnetics for Engineering, 

Cambridge University Press 2001C. Nordling & J. Österman: Physics Handbook, 

Studentlitteratur, 1999. Kompendier och laborationsinstruktioner. 




176




Kursplaner 

Elektronik, 3 poäng 

Electronics 

1IT042 






Kursen skall ge kunskaper om digitala och analoga komponenter och deras funktion i olika 

system. 


Analoga och digitala elektroniska system. Passiva komponenter. Filter. Förstärkare. 

Ekvivalenta kretsar. A/D- och D/A-omvandlare. Digitala grundkomponenter. Boolesk 

algebra. Kombinatoriska nät. Sekvensnät. Datorsimulering. 


Algebra och geometri. Analys. Ellära. 


Föreläsningar, lektioner och datorsimulering. 


Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut samt godkända uppgifter. 




Kursen är identisk med delkursen Elektronik, 3 poäng inom Elektrofysik, 7 poäng (1IT040). 








177




Kursplaner 

Elektronik, 4 poäng 

Electronics 

1TT044 







Att ge en introduktion till elektronikens grunder och tillämpningar, samt att utföra mätningar 

och analyser på elektroniska system. 


Elektroniska system. Passiva och aktiva komponenter. Ekvivalenta kretsar. Förstärkare. 

Återkoppling. Operationsförstärkare. Filter. Kraftelektronik. Tids- och frekvensdomän. Brus 

och störningar. Datorsimulering med SPICE. 


Elektromagnetism, eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner och laborationer 


Prov vid delkursernas slut. För godkännande krävs även godkända laborationskurser. 

Inlämningsuppgifter kan förekomma 




Kursen ersätter den tidigare delkursen Elektronik inom kursen Elektrofysik 14 poäng 

(1TT042). 








178




Kursplaner 

Elektronik i rymden, 4 poäng 

Electronics in Space 

1TT532 







Kursen syftar till att ge en introduktion till konstruktion av elektronik avsedd för 

rymdändamål, och att ge kunskaper om joniserande strålnings inverkan på analoga och 

digitala komponenter. Kunskaperna är även användbara inom närliggande områden såsom 

flygelektronik och medicinsk elektronik. 


Rymdmiljön. Joniserande strålnings inverkan på aktiva komponenter. Felkällor i analoga 

komponenter. Kvalitet och tillförlitlighet hos rymdelektronik. Kretslösningar för 

fundamentala funktioner i satellitsystem och för mätning av rymdplasma, t.ex. 

differentialförstärkare, mätförstärkare med låg och hög impedans, analog till 

digitalomvandlare, överföring av analoga och digitala signaler. EMC på kretsnivå. 

"Bootstrapping" (positiv återkoppling). Laborationer: Totaldostest av analoga och digitala 

kretsar i en Co60 strålkälla vid TSL. "Worst-case" analys av kretsar genom numerisk 

simulering med hjälp av SPICE. Miniprojekt: Konstruktion av delsystem för mätning av 

plasmaparametrar. 

Särskild behörighet Elektronik, Analog elektronik och Signaler och system 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och miniprojekt 


Skriftlig eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkända 

laborationer och godkänt miniprojekt 




Kompendium: "Radiation effects enginnering handbook", ESA-rapport 1994. 

Kompletterande kursmaterial, bl.a. delar av kurslitteraturen i Analog elektronik och Signaler 

och system. 





179




Kursplaner 

Elektronik och elektrisk mätteknik, 5 poäng 

Electronics and electrical measurements 

1MB221 







Genom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om begrepp, metoder och 

instrumentering inom den moderna mättekniken, samt erhålla grundläggande kunskaper i 

analog och digital elektronik. 


Passiva och aktiva komponenter. Operationsförstärkare med tillämpningar t ex 

instrumentförstärkare. Behandling och överföring av analoga signaler. Digitalteknik med 

kombinatoriska nät och sekvensnät. A/D-D/A-omvandling. Digitalinstrument. Metoder för 

detektion av signaler dolda i brus. Sensorer för mätning av icke elektriska storheter som 

temperatur, läge, tryck, flöde, etc. Orientering om fysikaliska mätprinciper för biosensorer. 

Mätdatasystem. 


Ellära och vågrörelselära I och II, eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, laborationer,och projektarbete. 


Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras godkänt betyg 

på laborationskursen. 




Storey. N., Electronics - A systems approach, 2ed, Addison-Wesley, 1998. 





180




Kursplaner 

Elektronik och elkretsteori, 3 poäng 

Electronics and Electric Circuits 

1IT044 






Genom kursen skall den studerande förvärva kunskaper i lik- och växelströmslära, kunskaper 

om elektroniska komponenter och kretslösningar för analog elektronik. Vidare avser kursen 

att ge grundläggande färdigheter i analys och konstruktion av analoga kretsar samt erfarenhet 

av analog simulering. 


Begreppen resistans, ström, spänning och potential. Ohms och Kirchhoffs lagar. 

Spänningsdelning. Tvåpoler och tvåpolssatsen. Grundläggande växelströmsbegrepp. 

Överföringsfunktioner. Gränsfrekvens. Mätinstrument och oscilloskop. 

Operationsförstärkaren. Frekvensberoende kopplingar. Bodediagram. Motkoppling. 


Grundläggande algebra. 




Skriftligt prov vid kursens slut samt obligatoriska laborationer. 

Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) oc 



Kursplanen överlappar Elektronik och elkretsteori 5 poäng (1EI023) och kan ej tillgodoräknas 

i examen samtidigt med denna. 


Meddelas senare. 





181




Kursplaner 

Elektronisk handel och säkerhet, 5 poäng 

Electronic commerce and security 

1TS210 






Att belysa hur tekniska och icke-tekniska faktorer påverkar acceptans, framgång eller 

misslyckande av tjänster som bygger på elektronisk handel. 


Säkerhet genom kryptering, protokoll och säkerhetstänkande; olika former av attacker. 

Utformning och konstruktion av en tillförlitlig webbplats. Elektronisk handel, automatiserad 

handel, transaktioner och auktioner. Optimering. Tillämpning av datamining-tekniker. Etiska 

aspekter. 


Matematisk statistik, grundläggande programmering, datastrukturer, samt databasteknik eller 

distribuerade informationssystem. 

Informationsutvinning rekommenderas. 


Föreläsningar och obligatoriska uppgifter. 


Skriftlig prov vid kursens slut, samt konstruktion av en enkel webbplats. 




Fastställs senare. 






182




Kursplaner 

Elementarpartikelfysik, 4 poäng 

Elementary particle physics 

1TT772 







Kursens styfte är at ge en systematisk genomgång av partikelfysikens standardmodell, med 

tonvikt på tolkning av experimentella data, i termer av grundläggande egenskaper hos kvarkar 

och leptoner (på en djupare nivå än i kursen Kärn- och partikelfysik). 


Leptoner och kvarkar - en introduktion till Standardmodellen och dess komponenter. 

Antipartiklar - Dirac teori. Invarians, symmetrier och bevarandelagar, och deras betydelse 

inom partikelfysiken, illustrerade genom exempel såsom pionproduktion, partikelantipartikelsystem, 

det neutrala kaonsystemet. Hadron-hadron växelverkan. Kvarkmodellen 

inklusive spektroskopi med tunga kvarkar. Kvark-kvark växelverkan och kvantkromodynamik 

(QCD). Elektro-magnetisk växelverkan - formfaktorer. Partonmodellen och djupt inelastisk 

spridning, strukturfunktioner. Svag växelverkan inklusive betasönderfall, Caribbo-teori. 

Kobayashi-Maskawa-mixing. Förenad elektrosvag växelverkan, W, Z och Higgs-bosonen. 

Utblick: förening av stark- och elektrosvag växelverkan (GUT´s), supersymmetri, frågan om 

massans ursprung, neutrino oscillationer, solneutrino-problemet mm. 

Särskild behörighet Kvantmekanik fk. 



Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter. Godkänd laborationskurs. 



Kurslitteratur Meddelas vid första föreläsningstillfället. Prel. en av 

B P Roe: Particle Physics at the New Millenium, Springer 1996. 

B.R. Martin, G. Shaw: Particle Physics, John Wiley & Sons, 1992. 

Perkins, D.H.: Introduction to High Energy Physics, Cambridge, 2000 




183




Kursplaner 

Elkraftteknik, 3 poäng 

Power engineering 

1TG145 







Introduktion och översikt av elkraftsystemet och dess ingående komponenter. 


Elkraftsystemet: Trefassystem, symmetriska komponenter, AC transmission av elkraft, 

ekvivalenter av ingående beståndsdelar såsom transformatorer, roterande maskiner (motorer 

och generatorer), kablar, luftledningar. Ingående komponenter: Transformatorer, roterande 

maskiner, ställverk (mättransformatorer, avledare, brytare, frånskiljare) och 

transmissionslinjer och kablar samt tillbehör. Besök/övning på ett högspänningställverk och 

på transformatorfabrik. 


Elkrets I 


Föreläsningar, räkneövningar och studiebesök med övningar 


Skriftlig tentamen 

Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm 

godkänd (5). 


Grainger & Stevenson “Power System Analysis” McGraw Hill 1994, CTH 1992 





184




Kursplaner 

Elkrets I, 2 poäng 

Electric Circuit Theory 

1TG141 







Introduktion och användning av elektriska ekvivalenter för beräkning av elektriska nät vid 

stationärtillstånd. Växelström och likström. Grundkurs för en rad elektriska energikurser inom 

elenergiförsörjningen. 


Kirchoffs lagar. Likströmsnät, effekt/energiberoende och -oberoende källor, serie/parallell 

koppling, D-Y transformering. Spännings/strömdelning, superposition/ekvivalenta tvåpoler, 

mask och nodanalys. slutning och brytningsatser, jw-metoden, frekvenskarakteristik, 

resonanskretsar, överföringsfunktioner, komplex effekt, ömsesidig induktans och ideala 

transformatorer. 


Elektromagnetism och vågrörelselära eller motsvarande. 


Föreläsningar och räkneövningar 


Skriftlig tentamen 


godkänd (5). 


Kompendium & exempelsamling utformat för ES3 Davidsson& Hovenskiöld “Elektriska nät” 

CTH 2001 





185




Kursplaner 

Ellära, 4 poäng 

Electromagnetism IT 

1IT041 









fälten, dels ge en introduktion till elektrisk mätteknik. 


Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential. Gauss´ sats. Elektrisk 

polarisation, D-fältet. Kondensatorer, elektrostatisk energi. Elektrisk ström: Ohms lag. 

Kirchhoffs lagar, emk, RC-kretsar. Stationär elektromagnetism: magnetisk kraftverkan, 

magnetisk flödestäthet, Amperes lag, magnetisk polarisation, H-fältet, dia-, para- och 

ferromagnetism. Elektromagnetisk induktion: Faradays lag, självinduktion, ömsesidig 

induktans, det magnetiska fältets energi. Maxwells ekvationer. Växelström: visardiagram, 

något om komplexa metoden och effekt. Transformatorn. 

Laborationer: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Magnetiska fält, Induktion, 

Växelström.(laborationskursen motsvarar 1 poäng) 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Analys 



Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut och godkänd laborationskurs. 


godkänd (5). 




Problemsamling och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. 





186




Kursplaner 

Ellära och vågrörelselära, 6 poäng 


1TV111 




Studieperiod: Kursen ges i Period W 21-22 och X 22-23 

Mål för utbildningen Elektricitetslära och vågrörelselära utgör grundläggande delar av 

fysiken och har omfattande tekniska tillämpningar. Kursen avser dels ge grundläggande 

kunskaper om de elektromagnetiska fälten, dels att ge en introduktion till elektrisk mätteknik. 

Kursen avser också att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk som 

elektromagnetisk karaktär. 


Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential. Gauss´sats. Kondensatorer, 

elektrostatisk energi. 

Elektrisk ström: Ohms lag, Kirchhoffs lagar, emk, RC-kretsar. 

Stationär elektromagnetism: Magnetisk kraftverkan, magnetisk flödestäthet, Amperes lag. 

Elektromagnetisk induktion: Faradays lag, självinduktion, ömsesidig induktans, det 

magnetiska fältets energi. Maxwells ekvationer. Växelström: visardiagram, något om 

komplexa metoden och effekt. Transformatorn. 

Vågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor. Elektromagnetiska vågor. 

Våghastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, polarisation. Geometrisk 

optik, optiska instrument. Något om interferens och diffraktion samt holografi. 

Laborationer: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Induktion, Växelström, 

Vågoptik, Polarisation, Stråloptik. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. En- och Flerdimesionell analys. Mekanik I. 


Examinationsform Skriftliga prov med problem och teoriuppgifter vid delkursernas slut. 

Obligatoriska inlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma. För godkänt betyg på 

kursen fordras även godkänt betyg på laborationskursen. 

Kursen består av tre poängsatta moment, tentamen i ellära och vågrörelselära, 4 poäng, 

laborationer i ellära 1 poäng och laborationer i vågrörelselära 1 poäng. 



Kurslitteratur Young - Freedman: University Physics, Addison-Wesley. 


Problemsamling, kompendier och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. 




187




Kursplaner 

Empirisk modellering, 5 poäng 

Empirical modeling 

1ET100 





Ge generella kunskaper i modellering av dynamiska system med speciell tonvikt på empirisk 

modellering (systemidentifiering). Att ge färdighet i att använda datorbaserat stöd för 

empirisk modellering inklusive design av experiment, modellkalibrering och 

modellvalidering. 


Exempel på modeller för system och signaler. Introduktion till stokastiska processer. 

Modellering av dynamiska system med matematisk modellering och systemidentifiering. 

Parameterskattning i dynamiska modeller:Linjär regression, minsta kvadratmetoden och 

prediktionsfelsmetoder. Black box och grey box modellering. Olika metoder för 

modellvalidering. Möjligheter och begränsningar med empirisk modellering. Översikt av 

empiriska modelleringsproblem inom olika energisystem. Projekt: Empirisk modellering av 

några system inom energisystemsektorn. 


Reglerterknik (1TV231)eller motsvarande, System, modell och simulering (TN0105) eller 

motsvarande. 


Föreläsningar, lektioner, och laborationer. Projekthandledning. 


Skriftligt prov vid kursens slut samt godkänd projektuppgift. För godkännande krävs också 

godkänd laborationskurs 



Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kurserna Systemidentifiering (1TT875) och 

Modellering och styrning av miljötekniska processer (1TV470) och kan inte tillgodoräknas i 

en examen samtidigt med någon av dessa. 


Ljung, L och Glad, T: Modellbygge och simulering. Studentlitteratur 1991. 

Kompletterande material som tillhandahålls av kursansvarig lärare. 




188




Kursplaner 

Endimensionell analys, 6 poäng 

Calculus of one variable 

1MA710 




Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik 

Studieperiod: Kursen ges i ES, F och Q Period 11 –12. IT, K och STS Period 12-13. 

W och X Period 13 –14. 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper om reella funktioner av en variabel – deras 

egenskaper lokalt (differentialkalkyl) och globalt (integralkalkyl). Kursen skall även ge 

färdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i att använda dem vid 

matematisk modellering. 


Reella tal: olikheter, absolutbelopp. Funktioner av en reell variabel: elementära funktioner, 

gränsvärden och kontinuitet, derivata, primitiv funktion, medelvärdessatsen. Supremum och 

infimum. Extremundersökningar. Riemannintegralen, integrationsmetoder, några 

tillämpningar. Generaliserade integraler och serier. Plana kurvor, polära koordinater. Taylors 

formel med tillämpningar. Enkla ordinära differentialekvationer. Formelhanterande program 

kan komma att användas i kursen. 

Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. 

Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. 


Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid slutet av kursen. Obligatoriska uppgifter 

och laborationer kan förekomma i samband med undervisningen. 



Övriga föreskrifter Kursen ges även som delkurs inom Analys, 14 poäng, 1MA700. 

Kursen kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN1. 


Adams, R.A.: Calculus: A complete course, 4th ed., Addison-Wesley, 1999. 

Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1995. 





189




Kursplaner 

Energi- och livscykelanalys, 2 poäng 

Energy and Life Cycle Analysis 

TN4059 




Nivå: C 



Två årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt utbildningsplanen för 

programmet eller motsvarande. 

Mål 

Kursens syfte är att ge kunskaper om hur man utifrån ett livscykelperspektiv kvantifierar 

användningen av naturresurser och dess miljöpåverkan. Främst behandlas energi-, exergi- och 

livscykelanalys (LCA), metoder vilka baseras på en naturvetenskaplig/termodynamisk 

grundsyn och har en omfattande tillämpning inom industri och forskning. En översikt ges 

också över andra kvantitativa metoder. 

Innehåll 

Energianalys. Exergianalys. 

Livscykelanalys 

- definition av syfte, systemgränser och funktionell enhet 

- inventering (LCI) 

- bedömning av miljöpåverkan (LCIA) 

- resultattolkning, känslighetsanalys 

Övriga kvantitativa metoder för analys av miljöpåverkan (emergianalys, MFA m.fl.) 

Datakällor. Datasäkerhet. Kursen innehåller även ett projektarbete där studenterna i en första 

fas skall utföra en energianalys av ett enklare produktionssystem och i en andra fas utveckla 

analysen till en LCA. 

Genomförande 


Projektarbete 24 tim 

Litteratur 

Rydh, Lindahl och Tingström. Livscykelanalys. Studentlitteratur. 

Examination Tentamen. Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten. 

Fordringar för godkänd kurs Godkänt projektarbete och godkänd tentamen. 


Institutionen för lantbruksteknik, SLU 

Ort 


190




Kursplaner 

Energifysik, 4 poäng 

Energy physics 

1TT735 






Kursens ändamål är att ge grundläggande kunskaper kunskaper om energikällor och 

energiomvandling. Tonvikten läggs på energislag och system av väsentlig betydelse för den 

nordiska energiförsörjningen, med betoning på ämnets ingenjörsmässiga aspekter. 


Inledning till energifysik i teknisk/ekonomisk mening. Energifysikens terminologi. Definition 

av viktiga begrepp. Olika energikällor; spontana och kontrollerbara; uttömliga och förnybara. 

Energilagring. Källors tillgänglighet, deras globala energiinnehåll och utvinningsbarhet. 

Jämförelse av energitätheten hos olika källor och deras öppenhet/ slutenhet visavi biosfären. 

Översiktliga beskrivningar av viktiga delar av energisystemet; principer för 

omvandlingsanläggningar såsom kondensverk, kraftvärmeverk, gasturbiner, 

vattenkraftanläggningar och kärnkraftverk. Grundläggande inledning till termohydraulik; 

transportekvationer för massa, impuls och energi i energiomvandlingssystem. Modellstudier 

av energisystem med termohydrauliska ekvationer. Teknologi för olika ångcykelsystem. 

Jämförelse mellan olika system. Orientering om ekonomiska/tekniska konsekvenser av olika 

energiomvandlingssystem samt deras miljöpåverkan. Effektivisering och besparing. 

Standardiseringsnormer av balanser/redovisningar av energiproduktion och komsumtion. 

Studiebesök: KSU (Kärnkraft, säkerhet och utbildning) och Termiska processer; båda i 

Studsvik. Uppsala energi. Vattenkraftverket i Älvkarleby. Kärnkraftverket i Forsmark. 


Termodynamik och grundläggande kärnfysik. 


Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, projektarbete och studiebesök. 


Skriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen. Godkänt projektarbete. 

Deltagande i studiebesöken är obligatoriskt. 


godkänd (5). 




Kursansvarig institution Institutionen för neutronforskning 

191




Kursplaner 

Energihandel, 3 poäng 

Energy Trade, 4.5 ECTS points 

FÖ4065 


Kursplanen fastställd: 18 mars 2003 - SLU 

Ämne: Företagsekonomi 

Nivå: A 



Grundläggande kurs i företagsekonomi omfattande lägst 3 poäng samt Introduktionskurs till 

energisystem 5 p eller motsvarande. 

Mål 

Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om de energimarknader och den handel 

som finns och som främst berör Sverige. 

Innehåll 

Kursen behandlar energimarknadernas omfattning, funktion och mekanismer som styr utbud 

och efterfrågan på olika energislag och bränslen. Handeln analyseras särskilt. De marknader 

som behandlas i kursen är marknader för olja, kol, naturgas, gasol, biobränslen, fjärrvärme 

och el. Skatter och andra styrmedel som påverkar marknaden analyseras 

Genomförande 

Föreläsningar ca 10 timmar 

Studiebesök ca 5 timmar (obligatoriskt) 

Redovisning av projektarbete ca 10 timmar (obligatoriskt) 

Litteratur 

Utdelat material 

Examination 

Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete. Skriftlig tentamen 


Godkända skriftliga och muntliga presentationer av projektarbeten samt deltagande i 

obligatoriska kursmoment. Godkänd tentamen. 


Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180 poäng, som är en gemensam 

utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. 



Ort 


192




Kursplaner 

Energisystem, 2 poäng 

Energy Systems 

TN4057 




Nivå: B 



Kurs i introduktion till energisystem 5p som ges på civilingenjörsprogrammet i energisystem 

eller motsvarande. 

Mål 

Kursens mål är att studenten ska sätta in den pågående undervisningen i 

energisystemprogrammet i ett större sammanhang och därmed öka förståelsen för 

energisystemen, samt utveckla de kunskaper som studenten tillgodogjort sig på 

introduktionskursen i energisystem, bl.a. förmågan att se helheter och att göra egna analyser. 

Innehåll 

Undervisningen sker i form av seminarier, föreläsningar och exkursioner med innehåll som är 

kopplat till den övriga undervisningen under det andra året på programmet och som kopplar 

samman de mer grundläggande kurserna och energisystem. 

Genomförande 

Obligatoriska seminarier, föreläsningar, studiebesök och exkursioner 30 timmar. Kursen ges 

parallellt med övrig undervisning. 

Litteratur 

Material delas ut under kursen. 

Examination 

Skriftliga referat av utvalda seminarier och exkursioner som granskas och kommenteras av 

kursledaren. 


Seminarier, föreläsningar, studiebesök och exkursioner är obligatoriska. Godkända 

seminariereferat krävs också för godkänd kurs. 


Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180p vid Uppsala universitet, som är 

en gemensam utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. Undervisningen meddelas som 

en så kallad "strimma" i schemat. 



Ort 


193




Kursplaner 

Energisystemens miljöpåverkan, 5 poäng 


KE0024 


Kursplanen fastställd: 22 maj 2002 - SLU 

Ämnen: Biologi/Kemi 

Nivå: A 



Två årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt utbildningsplanen för 

programmet eller motsvarande. 

Mål 

Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om olika energisystems miljöpåverkan, 

hur man mäter och bedömer dessa effekter samt möjliga åtgärder. 

Innehåll 

Kursen kommer att 

- utgå från några viktiga energitekniker och de effekter dessa har på miljön 

- i stor utsträckning kopplas till kurserna Energitekniker och Energi-och livscykelanalys 

- ge grunderna i meteorologi och klimatologi, behandla atmosfärens sammansättning, 

beskriva hur gasformiga utsläpp påverkar vissa atmosfärskemiska processer, strålningsbalans 

och cirkulation, samt ge en översikt över klimatförändringar 

- behandla förbränning innefattande förbränningskemi, spridning av förbränningsprodukter 

samt dessas påverkan på mark, vatten och biologiska system 

- ge en översikt över de miljöfarliga material som används i olika energiproduktionssystem 

- ge en översikt av de globala biogeokemiska cyklerna av C, N, P och S 

- belysa hur olika energisystem kan påverka populationer, artsammansättning och 

biodiversitet, samt att gå igenom metoder för att mäta och bedöma effekter på miljön av både 

långväga luftföroreningar och lokala utsläpp 

- belysa de möjligheter som finns för att komma tillrätta med de miljöproblem som kan 

uppstå. 

Genomförande 


Övningar 20 tim(obligatoriska) 

Litteratur Kompendium 

Examination Skriftlig tentamen. 


Godkänd tentamen, samt deltagande i obligatoriska kursmoment. 

Övriga upplysningarKursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem 180 poäng, 

som är en utbildning i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. 

Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för kemi, SLU 

Medansvariga: Institutionen för ekologi och miljövård, Institutionen för miljöanalys, SLU 

194




Kursplaner 

Energitekniker, 10 poäng 

Energy Technologies 

1SV730 (TN4060 för motsvarande kurs på SLU) 




Studieperiod: Kursen ges i Period 31, 33 och 34 

Mål för utbildningen Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om de 

energitekniker som förekommer med tonvikt på tekniskt funktionssätt men också avseende 

miljöpåverkan och systemegenskaper. 

Kursens innehåll Kursen behandlar tillämpade tekniker för omvandling, distribution och 

lagring av energi samt aspekter för energins användning såsom hushållning och 

effektivisering. Kursen innehåller tre olika delkurser på 4, 2 respektive 4 poäng. 

Del 1 behandlar ångcykeln, värmeteknik, termohydraulik, värmepumpar, turbomaskiner och 

förbränningsmotorer. 

Del 2 behandlar termokemisk omvandling och reningstekniker. (Del 2 samordnas med kursen 

Energisystemens miljöpåverkan, som ges av SLU.) 

Del 3 behandlar solenergi, vindkraft, vattenkraft, bioenergi, kärnkraft, geotermisk energi, vågoch 

tidvattenenergi, bränsleceller/vätgas, batterier, samt energieffektivisering. 

Särskild behörighet Två årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt 

utbildningsplanen för programmet eller 40 poäng på A- och B-nivå i ämnet teknik eller 

teknologi inkluderande introduktionskurs i energisystem eller motsvarande kunskaper, 

termodynamik, reglerteknik och ellära och grundläggande kemi. 

Undervisningsform Föreläsningar. Studiebesök (obligatoriskt). Projektarbete (obligatoriskt). 

Laborationer/övningar (obligatoriskt). 

Examinationsform Kursen är uppdelad i tre delkurser som examineras var för sig och ges 

under tre olika perioder. Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten, övningar och 

laborationer. Examination och skriftlig tentamen för varje delkurs. 

Betyg Godkänd / Icke godkänd. 

Då kursen ges i samarbete med SLU tillämpas inte graderad betygsskala. 

Övriga föreskrifter Kursen ges vartannat år av institutionen för strålningsvetenskap, 

Uppsala universitet och vartannat år av institutionen för bioenergi, SLU. 

Kurslitteratur Henrik Alvarez, Energiteknik, del 1 & 2, Studentlitteratur, Del 1: ISBN 91- 

44-31471-X, Del 2: ISBN 91-44-31481-7. 

Renewable Energy, Power for a Sustainable Future, Edited by Godfrey Boyle, Oxford 

University Press, ISBN 0-19-856452-X, eller motsvarande bok. Kompendier. 




195




Kursplaner 

Engelska för studenter inom tekn.-nat.fakulteten, 5 poäng 

5EN368 


senast reviderad 2001-06-06 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 

Kursen ges Programövergripande 

Studieperiod Kursen ges Ht Period 1 och Vt Period 3 


Utbildningen syftar till att utveckla studenternas färdighet i att läsa texter, skriva 

korta redovisningar samt hålla föredrag och delta i diskussioner om tekniska 

ämnen. Studenterna skall få kännedom om de vanligaste problem som svenska 

studenter möter i fråga om engelska både som fackspråk och som medium för 

internationellt umgänge. Kursen syftar till ökat självförtroende när det gäller den 

egna läs-, skriv- och talförmågan på engelska. 


Kursen bygger på studenternas aktiva deltagande i läs-, skriv- och talaktiviteter 

kring främst tekniska texter, såsom övningar i läsförståelse och vokabulär, 

skriftliga sammanfattningar av svenska och engelska texter, muntliga 

presentationer och diskussionsövningar samt genomgång av de vanligaste fel 

som svensktalande gör på engelska i de aktuella sammanhangen. 

Särskild behörighet 80 poäng inom naturvetenskap/teknik. 

Undervisningsform Lektioner och obligatoriska skriv- och taluppgifter. 

Examinationsform Examinationen sker genom fortlöpande bedömning av obligatoriska 

skriv- och taluppgifter. 

Betyg Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd. 

Övriga föreskrifter Kursplanen är fastställd av Engelska insitutionen. För de tekniska 

yrkesprogrammen kan gälla viss begränsning på hur många poäng som kan 

tillgodoräknas inom examenskravet. Frågor gällande tillgodoräknande av poäng i 

examen avgörs av respektive programsamordnare för civilingenjörsprogrammen 

och av utbildningsledarna för högskoleingenjörsprogrammen. 


Tidnings-, tidskrifts- och internetmaterial från respektive ämnesområde och 

aktuellt material av allmänt intresse. Kompendium för självstudier. 

Nivå: Kursen ges på A-nivå 

Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Engelska 


Engelska institutionen 

196




Kursplaner 

Evolutionsgenetik, 5 poäng 

Evolutionary genetics 

1TS220 






Kursen skall ge insikt i och förståelse för evolutionära processer på framför allt molekylär och 

genomisk nivå sett ur ett systemperspektiv. Specifikt syftar kursen till att studenterna skall 

utveckla ämnesövergripande kunskap inom gränsområdet mellan modern evolutionsbiologi 

och aktuell genomforskning (genomik). 


Livets uppkomst, evolutionära drivkrafter (mutation, drift, selektion, rekombination), 

fylogenetisk rekonstruktion, mutationsprocessen (mönster, hastighet, effekter), den neutrala 

teorin samt positiv och negativ selektion, polymorfism och inomartsvariation, genomet som 

biologiskt system samt dess utveckling och sammansättning, funktionsgenomik, 

beteendegenetik, människans utveckling, domesticeringsprocessen, kön, sexuell reproduktion 

samt åldrandet som biologiska system, betydelsen av genetisk variation, metoder för att 

studera genetisk variation, mutationsanalys, etiska aspekter på genetik. 


Biologi 5p och Cell- och molekylärbiologi 5p. 


Föreläsningar, laborationer, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter. 


Prov anordnas under kursens gång. För att kursen skall bedömas med godkänt betyg betyget 

fodras även att exkursioner, laborationer och seminarier bedömts godkända. 




Kompendier och vetenskapliga artiklar 






197




Kursplaner 

Examensarbete, 12 poäng 

M.Sc.Thesis work 

1MB920 




Studieperiod: Kursen ges i Period 51-52 

Mål för utbildningen Studenten skall genom examensarbetet visa att de mål för 

civilingenjörsutbildning som finns angivna i högskoleförordningen samt de lokala målen 

enligt utbildningsplanen har uppnåtts. Examensarbetet skall även förmedla kontakter inom 

forskning, utrednings- eller utvecklingsarbete. 

Kursens innehåll I examensarbetet skall studenten tillämpa kunskaper som har förvärvats 

under studietiden genom att självständigt behandla och redovisa en uppgift inom planerad tid. 

Uppgiften skall vara så vald att kunskaper från tidigare studier inom aktuellt 

civilingenjörsprogram kan tillämpas, breddas och fördjupas. I kursen ingår även inläsning av 

utvald fördjupningslitteratur. 

Särskild behörighet Minst 140 poäng godkända kurser inom utbildningsprogrammet. 

Undervisningsform Individuell handledning och seminarier. 


Examensarbetet skall redovisas i form av en rapport skriven på engelska eller svenska. En 

rapport skriven på svenska skall innehålla en kort vetenskaplig sammanfattning (abstract) på 

engelska. Samtliga rapporter skall därutöver innehålla en populärvetenskaplig 

sammanfattning omfattande ca 2 sidor svensk text. Rapporten skall innehålla en introduktion 

till det valda ämnesområdet, en beskrivning av målet med projektet och övergripande strategi 

för att lösa det valda problemet, experimentella metoder, resultat, diskussion, referenser till 

vetenskaplig litteratur och en lista på den litteratur som lästs i samband med arbetets 

utförande. Anvisningar för rapportens utformning finns tillgänglig på www.uth.uu.se Arbetet 

skall redovisas muntligt på ett seminarium. I examinationen ingår även att opponera på ett 

annat examensarbete inom det egna programmet. 

Betyg På denna kurs används endast godkänd (G) eller underkänd (U). 


Examensarbetet utförs vid ett företag, en myndighet eller en universitetsinstitution. 

Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas från läsåret 2003/2004. 

(Dessa kommer att fastställas vid och göras tillgängliga via http://www.teknat.uu.se efter 

fakultetsnämndens sammanträde 9 september 2003.) 


Litteratur fastställs individuellt för varje studerande efter samråd med handledare. 




198




Kursplaner 

Examensarbete, 20 poäng 


1IT960 ges inom IT. Kursansvar: Institutionen för informationsteknologi 

1MB960 ges inom X. Kursansvar: Institutionen för biologisk grundutbildning 

1TK960 ges inom K. Kursansvar: Institutionen för materialkemi 

1TM960 ges inom Q. Kursansvar: Institutionen för teknikvetenskaper 

1TT960 ges inom F. Kursansvar: Institutionen för teknikvetenskaper 

1TV960 ges inom W. Kursansvar: Institutionen för geovetenskaper 




Studenten skall genom examensarbetet visa att de mål för civilingenjörsutbildning som finns 

angivna i högskoleförordningen samt de lokala målen enligt utbildningsplanen har uppnåtts. 

Examensarbetet skall även förmedla kontakter inom forskning, utrednings- eller 

utvecklingsarbete. 


I examensarbetet skall studenten tillämpa kunskaper som har förvärvats under studietiden 

genom att självständigt behandla och redovisa en uppgift inom planerad tid. Uppgiften skall 

vara så vald att kunskaper från tidigare studier inom aktuellt civilingenjörsprogram kan 

tillämpas, breddas och fördjupas. 

I kursen ingår även inläsning av utvald fördjupningslitteratur. 


140 p avklarade kurser inom aktuellt civilingenjörsprogram. Examensarbetet skall normalt 

avsluta utbildningen och genomföras i åk 5. 


Självständigt forsknings- eller utvecklingsarbete, rapportskrivning, individuell handledning 

och seminarier. 


Examensarbetet skall redovisas i form av en rapport skriven på engelska eller svenska. 

Samtliga rapporter skall innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning omfattande ca två 

sidor svensk text. En rapport skriven på svenska skall även innehålla en kort vetenskaplig 

sammanfattning (abstract) på engelska. Rapporten skall innehålla en introduktion till det valda 

ämnesområdet, en beskrivning av målet med projektet och övergripande strategi för att lösa 

det valda problemet, experimentella metoder, resultat, diskussion, referenser till vetenskaplig 

litteratur och en lista på den litteratur som lästs i samband med arbetets utförande. 

Anvisningar för rapportens utformning finns tillgänglig på www.uth.uu.se 

Arbetet skall redovisas muntligt på ett seminarium. I examinationen ingår även att opponera 

på ett annat examensarbete inom det egna programmet. 

Betyg På denna kurs används endast godkänd (G) eller underkänd (U). 

199




Kursplaner 

Övriga föreskrifter Examensarbetet utförs vid ett företag, en myndighet eller en 

universitetsinstitution. Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas 

från läsåret 2003/2004. (Dessa kommer att fastställas vid, och göras tillgängliga via 

http://www.teknat.uu.se, efter fakultetsnämndens sammanträde 9 september 2003.) 


Litteratur fastställs individuellt för varje studerande efter samråd med handledare. 



Kursansvarig institution: 

Beroende av program och kurskod. 

200




Kursplaner 

Farmakokinetik, 5 poäng 

Pharmacokinetics 

1TK055 




Mål för utbildningen Den studerande skall efter avslutad kurs: 

- förstå sambandet mellan olika farmakokinetiska och biofarmaceutiska faktorer och deras 

betydelse för läkemedels absorption. 

- kunna visa på en integrerad kunskap och skicklighet i att utvärdera de faktorer, som kan 

påverka ett läkemedels upptag, fördelning och elimination i organismen, samt hur denna 

information kan användas för att optimera läkemedels effekt och användning. 

Kursens innehåll Kursen omfattar läkemedels absorption, distribution, metabolism och 

övrig elimination i organismen. Sambandet mellan olika biofarmaceutiska och 

farmakokinetiska faktorer och deras betydelse för läkemedelsabsorption behandlas. Oral 

läkemedelsadministrering kommer att betonas. Beräkning och värdering av parametrar vilka 

beskriver farmakokinetiska och farmakodynamiska processer gås igenom efter både enstaka 

och upprepad dosering. Vidare behandlas sambanden mellan läkemedels koncentrationtidsförlopp 

och den farmakologiska effekten, doseringsstrategier, interindividuell variation i 

läkemedelsomsättning samt läkemedelsinteraktioner. 

Under kursen behandlas metoder för bestämning samt modeller för beskrivning av läkemedels 

absorption, plasmaproteinbindning, vävnadsfördelning, hepatiska och renala elimination samt 

dispositionskinetik. Vidare behandlas dos-halt samt koncentration-effekt samband för 

administrerad substans samt bildade metaboliter efter enkel och upprepad dosering förutsatt 

såväl linjär som icke-linjär kinetik. Särskild vikt läggs vid orsaker till interindividuell 

variabilitet med avseende på läkemedels absorption, distribution, elimination samt effekt. 


Godkänt resultat på kurserna i Farmakologi, Humanbiologi I och II alternativt Fysiologi 4p. 

Undervisningsform Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och laborationer. 


Individuell, skriftlig examination sker som avslutning på kursen. Individuella muntliga och 

skriftliga rapporter under kursens gång ingår också i examinationen. 



Kurslitteratur Kurslitteratur är senaste upplagan av: Rowland M and Tozer TN, Clinical 

pharmacokinetics - Concepts and applications, Media, PA, Lea and Febiger 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci och inom huvudämnet Teknik 

Kursansvarig institution Institutionen för farmaceutisk biovetenskap 

201




Kursplaner 

Farmakologi, 5 poäng 

Pharmacology 

1TK058 





Den studerande skall efter genomgången kurs erhållit grundläggande kunskaper om 

läkemedels verkningsmekanismer, fr.a. på molekylär nivå, och farmakologiska effekter i den 

mänskliga organismen. 


Kursen förmedlar huvudsakligen kunskap om läkemedelssubstansers cellulära 

verkningsmekanism och läkemedelsutveckling. Den molekylära funktionen av olika 

receptortyper såsom G-protein- respektive enzym-kopplade receptorer och intracellulära 

receptorer behandlas och i samband med detta farmakologisk metodik och matematiska 

modeller för att utvärdera resultat från farmakologiska experiment. Vidare behandlas 

läkemedels bindning och effekter på andra målprotein, dvs jonkanaler, transportprotein och 

enzymer. Läkemedels verkningsmekanismer och effekter i olika organsystem föreläses och i 

samband med detta berörs läkemedelsutveckling i ett historiskt och ett futuristiskt perspektiv. 

Under kursen föreläses allmän farmakologi, såsom absorption, distribution, metabolism och 

eliminering av läkemedel. 

Särskild behörighet Introduktionskurs i farmaci. Organisk kemi. Biokemi. Humanbiologi I 

+ II alternativt Organisk kemi 7p, biokemi 6p, molekylär cellbiologi 4p, fysiologi 4p, eller 

motsvarande kunskaper. 



Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs (1 p). 




Rang, Dale & Ritter; Pharmacology, Churchill Livingstone, senaste upplagan 

FASS. Läkemedelsboken. Utdelat material 

Alternativ kurslitteratur 

Lüllman, Mohr, Ziegler, Bieger; Color Atlas of Pharmacology, Thieme, senaste upplagan 

Övrig litteratur 

Hancock; Cell signalling 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci och huvudämnet Farmaceutisk biovetenskap 


202




Kursplaner 

Fasta tillståndets fysik I, 5 poäng 


1TG100 







Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om kristallina ämnens uppbyggnad samt deras 

grundläggande fysikaliska egenskaper. 


Kristallens uppbyggnad: symmetri, kristallstruktur. Direkt gitter, reciprokt gitter. 

Kristallbindning. 

Diffraktion: Teori och experimentella metoder. 

Gitterdynamik: Fononer, tillståndstäthet, specifikt värme, anharmoniska effekter. 

Elektronteori: Frielektronmodell, bandteori, fermiyta. 

Halvledare: Elektroner och hål, egenledning och störledning. 

Supraledning. 

Para- och diamagnetism. 

Laborationer: Specifikt värme, Supraledning, Halvledare 

Arbetsuppgifter: Diffraktion, Enkla bandstrukturer. 


Analys. Fouriermetoder eller motsvarande. Termodynamik. Kurs i kvantfysik 




Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs 




C Kittel: Introduction to Solid State Physics, J Wiley & Sons, 1996, Upplaga 7, ISBN 0-471- 

11181-3 





203




Kursplaner 

Fasta tillståndets fysik II, 5 poäng 


1TG110 

Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senast 

reviderad 2003-05-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 

Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen och inom Naturvetarprogrammet 


Mål för utbildningen Att ge deltagarna en djupare förståelse för kristallina materials 

elektronstruktur och dess betydelse för deras magnetiska, dielektriska och optiska egenskaper 

samt kännedom om mekanismerna för ledning av elektrisk ström och värme i fasta kroppar. 


Dielektriska och optiska egenskaper:Källor till polarisation i olika frekvensområden. Inre 

fält och depolarisation. Clausius-Mosottis relation. Ferro- och piezoelektricitet, 

fasövergångar. Komplex optisk formalism. Vågekvation och dispersionsrelation. Fresnels 

ekvationer för ett gränsskikt. Oscillatormodeller för optisk polarisation. Drudemodellen för 

ljusets växelverkan med metaller. 

Magnetism: Paramagnetism: Brillouin funktionen, Curies och Paulis lagar, kvävning. 

Ferromagnetism: Utbytesväxelverkan, Stoners kriterium, Heisenbergmodellen och Curie- 

Weiss lag. Mättnadsmagnetiseringens temperaturberoende. Ferromagnetisk anisotropi och 

domänbildning. Avmagnetisering och den magnetiska kretsen. Magnetiseringsdiagram. Ferrioch 

antiferromagnetism. 

Supraledning: Supraledningens termodynamik. Londonekvationen, supraledning i tunna 

filmer. Supraledarens energigap. Orientering om BCS- teorin. Supraledare typ II, magnetisk 

flödeskvantisering och supraledande tunnelfenomen. 

Transportegenskaper: Boltzmannekvationen, elektrongasens elektriska och termiska 

ledningsförmåga, samt effekter av temperatur och föroreningar i metaller och halvledare. 

Matthiessens och Lindes regler samt Wiedeman-Franz lag. Termoelektriska effekter och 

Peltierkylning. 

Projekt Kursdeltagarna utför i arbetsgrupper ett experimentellt projekt inom ett av kursens 

fyra huvudområden. Innan mätuppgiften utföres skall en förstudie göras och redovisas i en 

rapport. Mätningarna utföres i första hand på halv dag enligt schema. Projektet rapporteras 

sedan skriftligt och muntligt. 

Särskild behörighet Fasta tillståndets fysik I. 


Examinationsform Godkänd projektrapport och skriftlig tentamen vid kursens slut. 



Kurslitteratur C Kittel: Introduction to Solid State Physics, 7th Ed., J Wiley & Sons, 1996. 

C-G Ribbing: Introduction to Material Optics (UPTEC K) 

C-G Ribbing, O Beckman: Transportegenskaper hos fasta kroppar, UPTEC 90 009 K. 

Problemsamling tillhandahålles. 




204




Kursplaner 

Fasta tillståndets kemi, 4 poäng 

Solid State Chemistry 

1KE721 







Att ge baskunskaper om det fasta tillståndets strukturella uppbyggnad, i amorft eller 

kristallint, ordnat eller oordnat tillstånd. Laboratoriearbetet skall ge viss färdighet i fasanalys 

och termisk analys. Datorunderstödda övningar i strukturkemi skall stödja teoriinlärningen 

och bereda vägen till kristallografiska databaser. Kompletterande tekniker gås igenom i 

orienteringssyfte 


Egenskaper hos det fasta tillståndet. Amorft och kristallint tillstånd. Grunder rörande oordning 

och punktdefekter. Kristallografins grundkoncept. Elementär strukturkemi (metalliska, jonoch 

molekylkristaller). Fasjämvikter och deras termodynamiska bakgrund. Unära och binära 

fasdiagram. Elementära diffusionsbegrepp. Röntgendiffraktion, termisk analys och orientering 

om kompletterande karakteriseringstekniker. 

Laborationer: Röntgendiffraktion, termisk analys och datorstödda övningar med koppling 

mellan struktur och kemisk bindning. 

Särskild behörighet Oorganisk kemi, Fysikalisk kemi. 



Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. 

Laborationskursen är poängsatt till 1 poäng. 




West, A.R.: Basic Solid State Chemistry, Wiley. 

G.H. Aylward, T.J.V. Findlay: SI Chemical Data 

Berger, R: Kompendium i faslära. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik 



205




Kursplaner 

Finita elementmetoder, 4 poäng 

Finite element methods 

1TT411 







Att ge kunskaper om finita elementmetoder speciellt för randvärdesproblem. 


Variationsformulering för elliptiska problem. Finita elementmetoder: olika typer av finita 

element, feluppskattningar, krokiga ränder och krökta element. Direkt och iterativ lösning av 

glesa linjära ekvationssystem. Konjugerade gradientmetoden. Något om tidsberoende 

problem. 

Orientering om FEM-programvara. 


Numerisk analys II. Programmeringsteknik II. Funktionalanalys. 




Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs även godkänd laborationskurs och 

godkända inlämningsuppgifter. 




Richard Wait: Finite Element Algorithms and Applications, TDB, 2003. 

Referensbok: 

Eriksson, K., Estep, D., Hansbo, P., Johnson, C.: Computational Differential Equations, 

Studentlitteratur, 1997. 






206




Kursplaner 

Flerdimensionell analys, 6 poäng 


1MA520 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen och Högskoleingenjörsprogrammen 

Studieperiod: Kursen ges i Period ES och Q 13-14, F 13 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper om reella och vektorvärda funktioner av en och 

flera variabler - deras egenskaper lokalt (differentialkalkyl) och globalt (integralkalkyl). 

Kursen skall även ge färdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i 

att använda dem vid matematisk modellering. 


Skalära och vektorvärda funktioner av en och flera variabler. Rymdkurvor: båglängd, 

krökning, Frenets formler. Partiella derivator: kedjeregeln, gradient, riktningsderivata, 

differentialen. Totalderivatan av vektorfält, funktionaldeteminanter. Divergens och rotation. 

Taylors formel för funktioner av flera variabler. Optimeringsproblem. Dubbel- och 

trippelintegraler, variabelsubstitution, några tillämpningar. Integralkalkyl för vektorfält: kurvoch 

ytintegral, Greens, Stokes och Gauss satser. 


Kurserna Endimensionell analys och Algebra och geometri eller matematik motsvarande 2 åk 

inom högskoleingenjörsprogrammen eller motsvarande kunskaper. 


Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. 

Obligatoriska uppgifter kan förekomma. 



Övriga föreskrifter Kursen är identisk med delkurs Flerdimensionell analys inom kursen 

Analys, 14 poäng inom civilingenjörsprogrammen. 

Kursen kan inte heller tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN2. 

Kurslitteratur Adams R.A.: Calculus: A complete course. 4th ed., Addison-Wesley, 1999. 



Övningar i flerdimensionell analys, Lund, 1988. 





207




Kursplaner 

Fluidmekanik, 4 poäng 


1TT452 





Kursen ges inom Naturvetarprogrammet 



Kursen avser att ge deltagarna grundläggande kunskaper om fundamentala begrepp och 

relationer inom fluidmekaniken, med tillämpningar både av inkompressibel och kompressibel 

strömning, vågdynamik och turbulens. Huvudsyftet är att lära eleven att på ett systematiskt 

sätt kunna angripa olika problem både inom den rena fluidmekaniken och dess 

ingenjörstillämpningar. 


Grundläggande begrepp och lagar inom fluidmekaniken. Integral- och differentialformerna av 

de grundläggande ekvationerna inom fluidmekaniken. Potentialströmning. Komplex 

strömningspotential. Strömning runt cylindrar och sfärer. Viskös strömning. Randskikt. 

Dimensionsanalys och jämförelse med experimentella data. Grundläggande turbulensteori. 

Ytvågor och interna vågor i fluider. Vågor i roterande fluider. Ljudvågor. Numerisk 

programvara inom strömningsläran. 

Datorlaborationer. 

Särskild behörighet Komplex analys. Fysikens matematiska metoder. Numerisk analys II. 

Kontinuerliga mediers mekanik eller Elektromagnetisk fältteori. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och datorlaborationer. 

Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 poäng). 

Godkända datorlaborationer (1 poäng). 



Övriga föreskrifter Ingående datorlaborationer undervisas av institutionen för 

informationsteknologi och är poängsatta med 1 poäng 


L. M. Brekhovskikh, V. Goncharov: Mechanics of continua and wave dynamics, Springer- 

Verlag, 2nd ed., 1994, ISBN 0-387-57336-4. 





208




Kursplaner 

Fluidmekanik, 3 poäng 


1TV520 






Kursen syftar till att studenten skall utveckla sin förståelse för vissa hydromekaniska fenomen 

och de analysmetoder som används inom fluiddynamiken. 


Storheter för och tillståndsförändringar av vätskor och gaser, vätskor i jämvikt (hydrostatik), 

konserveringsprinciper inom kinematisk och dynamisk analys (rörliga koordinatsystem, finita 

kontrollvolymer, Eulerisk och Lagransk beskrivning av rörelse), energi- och 

kontinuitetsekvationerna, spänning-deformationssamband för vätskor, strömningsanalys i 

differentialform ekvationer, Eulers och Bernoullis ekvationer), dimensionsanalys, laminära 

och turbulenta gränsskikt, likformig och olikformig strömning i öppna och slutna system 

(rörströmning), stationär och icke stationär strömning. 

Laborationer: 

1.Energifördelning och förluster i slutna hydrauliska system. 

2.Strömmande och stråkande strömning i öppna vattendrag. 


Mekanik I, Fysikalisk kemi med termodynamik, Numerisk analys I. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och studiebesök 

Examinationsform Skriftliga tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom 





Robert W. Fox, Alan T. McDonald: Introduction to fluid mechanics. Fourth edition, John 

Wiley& Sons, Inc., New York, 1994. 

Stenciler. 

Anders Wörman: Erosion and Stability of rigid bodies in water and solute transport. 

Kompendium från Institutionen för geovetenskaper. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Geovetenskap och Teknik 



209




Kursplaner 

Forskningspraktik, 5 poäng 


1MB970 



Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen X 

Mål för utbildningen Kursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete 

organiseras och genomförs både idemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution 

eller vid ett biotekniskt företag. 

Kursens innehåll Under ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras 

om forskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall ges 

möjligheter att under nära handledning praktiskt få deltaga i forskningsarbetet. 

Studenten skall deltaga i institutionens interna föreläsnings- och seminarieserier och i andra 

sammankomster där institutionsgemensamma ärenden diskuteras. Studenten skall läsa in den 

teoretiska bakgrunden till ett av forskningsprojekten. Lämplig litteratur för denna teoriuppgift 

väljs av examinationsansvarig forskare i samråd med studenten. 


För tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser. 

Undervisningsform Individuell handledning 


Examinationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av teoriuppgiften. Det 

praktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där arbetet utförts. Det 

praktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar utformade av 

programsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd examination på 

teoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig forskare och 

programsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig forskare om 

examinationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut. 

Betyg Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G) 


Kursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. Ansökan om tillträde till 

kurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan start av kurs skall förslag 

på arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare godkännas av 

programsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen. 

Forskningspraktikkurser om sammanlagt högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap, Farmaci, Fysik, Kemi, 

Matematik och Teknik 


210




Kursplaner 



1MB971 




Mål för utbildningen Kursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete 

organiseras och genomförs både idemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution 

eller vid ett biotekniskt företag. 


Under ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras om 

forskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall ges 









Examinationsform Examinationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av 

teoriuppgiften. Det praktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där 

arbetet utförts. Det praktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar 

utformade av programsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd 

examination på teoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig 

forskare och programsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig 

forskare om examinationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut. 


Övriga föreskrifter Kursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. 

Ansökan om tillträde till kurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan 

start av kurs skall förslag på arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare 

godkännas av programsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen. 

Forskningspraktikkurser om sammanlagt högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. 





211




Kursplaner 



1MB972 





Kursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete organiseras och genomförs både 

idemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution eller vid ett biotekniskt företag. 


Under ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras om 

forskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall ges 









Examinationsform Examinationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av 

teoriuppgiften. Det praktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där 

arbetet utförts. Det praktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar 

utformade av programsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd 

examination på teoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig 

forskare och programsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig 

forskare om examinationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut. 


Övriga föreskrifter Kursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. 

Ansökan om tillträde till kurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan 

start av kurs skall förslag på arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare 

godkännas av programsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen. 

Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. 





212




Kursplaner 

Fouriermetoder, 3 poäng 


1MA704 





Studieperiod: Kursen ges i Period ES och W 31 och i Period X och Q 24 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper om Fourierserier, Fouriertransformer och z- 

transformer, samt färdigheter att använda dessa verktyg i tillämpningar. Formelhanterande 

program kan komma att användas i kursen. 


Komplexvärdefunktioner: derivator, integraler och serier. Fourierserier, Fouriertransformer, 

Laplacetranformer z-transformer. Tillämpningar på ordinära och partiella 

differentialekvationer. 


Algebra och geometri. Analys. 


Föreläsningar, lektioner. 


Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med 

undervisningen. 




Sollervall, H. och Styf B.: Transformteori för ingenjörer. Bokförlaget Kub, Hallstavik 1997. 





213




Kursplaner 

Funktionalanalys, 4 poäng 


1TT392 







Kursen avser att ge en modern introduktion av funktionalanalytiska metoder. Särskild vikt 

läggs vid geometriska och beräkningsmässiga aspekter. 


Normerade rum, Banachrum och Hilbertrum. Ortogonala projektioner. Geometri i Hilbertrum. 

Linjära operatorer och linjära funktionaler. Svag och stark konvergens. Banachs fixpunktsats. 

Valda tillämpningar. 


Funktionsteori. 




Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. 




Kursen ersätter från lå 99/00 den tidigare kursen Funktionalanalys, 3 poäng, 1TT391. 


Erwin Kreyszig: Introductory Functional Analysis with Applications, John Wiley & Sons, 

New York 1989. 





214




Kursplaner 

Fysik för poeter, 3 poäng 

Physics for Poets 

1TG120 





Mål för utbildningen Kursen avser att ge en överblick av den naturvetenskapliga 

världsbilden och den moderna fysiken. 


Hur utvecklades den naturvetenskapliga metodiken 

Hur såg Ptolemaios, Aristoteles, Brahe, och Newton på världen 

Varför rör sig jorden kring solen 

Är allting förutbestämt 

Vad är egentligen kvantmekanik och relativitetsteori 

Vad är gravitation 

Kan man resa i tiden 

Vad är ett svart hål 

Varför lyser solen 

Hur vet man att det finns kvarkar 

Varför är det mörkt om natten 

Vad vet man om Big Bang och skapelsen 

Dessa och många andra frågor kommer att besvaras under kursens gång. 

Särskild behörighet Kursen är endast öppen för programstudenter inom de tekniska 

yrkesprogrammen vid Uppsala universitet. 

Undervisningsform Föreläsningar. 


Examination vid kursens slut som är skriftlig eller muntlig. För studerande som ej godkänts i 

prov anordnas extra provtillfälle vid terminens slut och i augusti. 

Betyg Som betyg används endast något av uttrycken godkänd eller underkänd. 


Kursen utgör en komprimerad version av kursen Fysik för poeter, 5 poäng (1TF212). 

Kurslitteratur Danielsson: Stjärnor och äpplen som faller. Bonniers 

Kompendier. Inst för teoretisk fysik 





215




Kursplaner 

Fysikalisk elektronik, 4 poäng 

Solid state electronics 

1TT500 







Kursen skall ge kunskap om teorin för olika elektroniska halvledarkomponenters funktion, 

även som byggstenar i moderna IC-kretsar (integrerade kretsar) med hjälp av fasta tillståndets 

fysik och grundläggande elektronik. Den skall vidare ge kännedom om tillverkningsprocesser 

och evalueringsmetoder. 


I början behandlar kursen den fysikaliska bakgrunden av moderna elektronikkomponenter: 

kristallgitter, bandteori, elektroner och hål, dopning. Transportteori med strömekvationer, 

generation- rekombination med kontinuitetsekvationer. 

Vidare genomgås funktionen hos likriktar (p-n) dioder, foto- och lysdioder (LED), solceller, 

varaktor- laser- och Zenerdioder, metall-halvledare dioder (Schottky) och heteroövergångar, 

samt bipolära och fälteffekt transistorer (MOS). Med hjälp av funktionsstudier och 

beskrivning av tillverkningsmetoder erhålls förståelse av möjligheter och begränsningar hos 

dessa komponenter. 

Laborationer: 1. Teknologilaboration. Tillverkning av pn-diod och Schottky-diod (1 dag). 

2. MOS-transistorn. 

Särskild behörighet Elektronik eller Elektrisk mätteknik. Fasta tillståndets fysik I eller 

Materialfysik eller Kvantfysik fk. 



Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. 




Sze, S.M., Semiconductor Devices, Physics and Technology, 2nd ed, John Wiley & Sons, 

2002. 





216




Kursplaner 

Fysikalisk kemi, 8 poäng 

Physical chemistry 

1KE718 







Kursen avser att ge grundläggande kunskaper i fysikalisk kemi. 


Klassisk och statistisk termodynamik, kinetik, spektroskopi, fotokemi, yt- och kolloidkemi, 

transportegenskaper. 

Laborationer: Fryspunktsnedsättning, reaktionskinetik, spektrofotometri, ytvågsförsök, 

konduktivitet, diffusion. 


Kemi, grundkurs. Flerdimensionell analys 




Skriftligt prov vid kursens slut. Övningar och laborationer är poängsatta med 2 poäng. 




Atkins, P.W: Physical Chemistry, Oxford University Press 

Aylward & Findlay: SI Chemical Data, Wiley 

Exempelsamling. 





Fysikalisk-kemiska institutionen 

217




Kursplaner 

Fysikalisk kemi med termodynamik, 5 poäng 

Physical chemistry including thermodynamics 

1TV131 







Kursen avser att ge grundläggande kunskaper i fysikalisk kemi 


Kemisk termodynamik, kemisk kinetik, yt- och kolloidkemi, spektroskopi, makromolekylär 

kemi 

Laborationer: Jämviktskonstantens temperaturberoende, elektrolytlösningars konduktivitet, 

galvaniska cellers elektromotoriska spänning, reaktionskinetik, spektrofotometri, ytvågförsök, 

diffusion 






Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta 

till 1 poäng. 

Betyg Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med 



Om slutbetyg erhållits på kursen medges ej förnyat prov för högre betyg 


Atkins: The elements of Physical Chemistry 

Exempelsamling 






218




Kursplaner 

Fysikens matematiska metoder, 4 poäng 


1MB181 


senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden (litteratur). 


Studieperiod: Kursen ges i Period X och Q 31 


Kursen avser att ge kunskaper om vektoranalys vilka skall användas i formulering av 

fysikaliska problem som partiella differentialekvationer. Det kommer också att förmedlas 

praktiska kunskaper om lösningsmetoder för de vanligaste partiella differentialekvationerna 

och om vissa speciella funktioner och approximationsmetoder. 


Nablaoperatorn, integralsatser, kroklinjiga koordinater, differentialer, inledning till 

tensoranalysen. Formulering av fysikaliska problem som partiella differentialekvationer. 

Elementära lösningsmetoder för partiella differentialekvationer: variabelseparation, 

egenfunktionsutveckling, transformer. 

Särskild behörighet Flerdimensionell analys, Linjär algebra, Fouriermetoder, Ellära och 

vågrörelselära eller motsvarande. 

Undervisningsform Lektioner. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. 




Haberman: Applied Partial Differential Equations, Pearson. 

Råde, Westergren: Mathematics Handbook. Studentlitteratur, Lund, 1988. 

Exempelsamling i vektorsanalys. Inst för teoretisk fysik, Uppsala. 

Exempelsamling i fysikens matematiska metoder: Institutionen för teoretisk fysik, Uppsala. 

Formelsamling i fysikens matematiska metoder. Institutionen för teoretisk fysik, Uppsala 

Bredvidläsningslitteratur: Arfken-Weber: Mathematical Methods for Physicists, Acad. Press 





219




Kursplaner 

Fysikens matematiska metoder, 5 poäng 


1TT096 


senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden. 




Kursen avser att öka förtrogenheten med vektoranalytiska metoder. Kursen skall ge viss insikt 

i formuleringen av fysikaliska problem som partiella differentialekvationer med rand- och 

begynnelsevillkor. Kursen avser att ge räknemässiga kunskaper om vissa lösningsmetoder för 

de vanligast uppkommande partiella differentialekvationerna samt om vissa speciella 

funktioner. 


Fältbegreppet: skalärer, vektorer och tensorer. Representation i olika koordinatsystem, 

kroklinjiga koordinater. Inledning till tensoranalysen. Formuleringen av fysikaliska problem 

som partiella differentialekvationer med rand- och begynnelsevillkor. d´Alemberts lösning. 

Variabelseparation och ordinära differentialekvationer. Några speciella funktioner i den 

matematiska fysiken, Besselfunktioner, Legendrefunktioner. Normalsvängningar och 

egenvärdesproblem. Greensfunktioner med tillämpningar på tidsoberoende ekvationer 

relaterade till våg- och värmeledningsproblem. 


Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Transformmetoder. Mekanik II. Vågrörelselära 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut 




Haberman: Applied Partial Differential Equations, Pearson. 

Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988. 

C. Nordling, J.Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1987. 

Exempelsamling samt formelsamling, Inst för teoretisk fysik, Uppsala. 


Arfken-Weber: Mathematical Methods for Physicists, Academic Press. 





220




Kursplaner 

Fysiologi, 4 poäng 

Physiology 

1TK057 






Ämnet fysiologi beskriver hur varje enskilt organ fungerar och hur kroppsorganen samarbetar 

för att hålla livsprocesserna i balans (homeostas). Kursen syftar till att beskriva principerna 

för styrning och kontroll av de fysiologiska processerna. Denna kunskap skall lägga en grund 

för förståelsen av befintliga läkemedels effekter och bieffekter samt farmakokinetik. 


Kursen omfattar beskrivning av kroppsorganens funktionella anatomi och fysiologi. Den 

funktionella anatomin behandlas i sådan omfattning som anses nödvändig för förståelsen av 

de fysiologiska processerna. Följande delområden behandlas under kursen: Nervsystemets 

struktur och funktion. Cirkulationssystemets struktur och funktion. De endokrina organens 

samt reproduktionsorganens struktur och funktion. Njurens struktur och funktion samt 

kroppens syra-bas reglering och elektrolyt- och vätskebalans. Respirationsorganens struktur 

och funktion. Mag-tarmkanalens struktur och funktion. 


Biokemi. 


Föreläsningar och självständiga datorövningar. 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs deltagande på datorövning. 




Haug, Sand & Sjaastad: Människans Fysiologi, LIBER UTBILDNING, Universitetsförlaget 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk biovetenskap 


Institutionen för farmaceutisk biovetenskap 

221




Kursplaner 

Företag, nätverk och teknikutveckling, 10 poäng 

Business Enterprise, Networks and Technical Development 

1TS010 






Mål för utbildningen Kursen skall ge: 

• förståelse för det dynamiska samspelet mellan teknisk utveckling och 

företagsutveckling i industriella nätverk 

• kunskaper om de ekonomiska analysmodeller som finns för att integrera teknisk 

utveckling med andra faktorer för att bedöma tänkbara ekonomiska utfall samt 

kunskaper om och färdigheter att använda de kalkylmodeller som företag använder 

• kunskaper om olika modeller och att analysera organisatoriska förutsättningar för att 

bedriva produktutveckling och kommersialisering av ny teknik 

• kunskaper om hur marknadsföring och inköp samverkar med teknisk utveckling 

• träning i problemlösning och samhällsekonomisk utredningsmetodik inklusive muntlig 

och skriftlig presentation 


Kursens uppläggning ansluter till den grundsyn på samspel mellan teknisk utveckling och 

företag/samhälle som finns i s.k. STS-ansatser och som i kursen formuleras i en 

nätverksansats. I nätverksansatsen betonas att det enskilda företaget inte bara berörs av en viss 

teknisk utveckling utan också utgör en del av den. Det enskilda företaget ses som en del av ett 

industriellt nätverk bestående av förbindelser mellan företag, vetenskapliga institutioner och 

andra kunskapsproducerande enheter. Teknik utgör en av de viktigaste elementen i de trådar 

som håller denna väv samman. Kursen är inriktad på att diskutera de problem- och 

frågeställningar som företag ställs inför i dessa nätverk. Det gäller beslut om investeringar, 

utformning av organisation och uppläggning av marknadsföring och inköp. Inte minst berör 

det företagets totalstrategi gentemot omgivningen. 

Kursen består av tre delmoment. 

1) Kunders och leverantörers roll i företags tekniska utveckling 

2) Organisering av produktutveckling och kommersialisering av ny teknik. Ekonomiska 

underlag och kalkylmodeller vid investeringsbeslut. 

3) Företaget och det teknologiska nätverket. Teknikens betydelse för företagets långsiktiga 

strategiska utveckling. 


Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper. 


Undervisningen sker i form av lektioner, praktikfallsseminarier och projektarbete med egna 

fallstudier och fallanalyser. 

222




Kursplaner 


Examination sker i form av löpande uppgifter enskilt och i grupp i två omgångar, del 1, 4p, 

del 2, 6p. I examinationen ingår även ett projektarbete. 




Kursplanen tillstyrkt av instutionsstyrelsen för Företagsekonomiska institutionen 2000-03-15. 


Eriksson. L., Wiedersheim-Paul, F., 1997, Att utreda, forska och rapportera,Stockholm: 

Liber. 

Gadde, L-E. & Håkansson, H.,1998, Professionellt inköp, Studentlitteratur, Lund. 

Ford, D., m.fl., 1998, Managing Business Relationships, Chichester: Wiley, kap3-7. 

Normann, R., 1975. Skapande företagsledning, Stockholm: Bonniers. 

Olsson, U., (red) 1998, Kalkylering för produkter och investeringar, 2:a uppl, Lund: Stud.litt. 

Tidd. J, Bessant, J., Pavitt, K., 1997, Managing Innovation, Integrating Technological, Market 

and Organizational Change, Chichester: Wiley. 

Kompendium med aktuella artiklar och praktikfall. 




Företagsekonomiska institutionen 

223




Kursplaner 

Företagsekonomi, 3 poäng 


1TG010 




Kursen ges inom Datavetenskapligt program och inom Naturvetarprogrammet 

Studieperiod: Kursen ges Period 1 eller i Period 3 


Kursen skall ge förmåga att beskriva företaget och dess miljö samt att identifiera, strukturera 

och analysera valda problem inom ämnets traditionella områden. 


Företaget och dess plats i samhället. Marknadsekonomiska problem. Värderingsproblemet. 

Olika företagsformer. Delar av bokförings- och aktiebolagslagen. Finansiering. Kostnads- och 

intäktselement. Produktkalkyler. Resultat- och likviditetsbudgetering. Grundläggande affärsoch 

kostnadsbokföring. Investeringskalkyler. Ekonomiska rapporter. Räkenskapsanalys. 


Kursen är öppen för programstudenter inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. 


Föreläsningar, lektioner, seminarier 


Skriftlig tentamen vid kursens slut (vissa moment av kursen kan examineras på annat sätt). 

Obligatoriska seminarier 




Aniander m.fl.:Industriell ekonomi, Studentlitteratur. 

Smith, Dag: Resultat, kapital och kassaflöde.Studentlitteratur, 3:e uppl. 

Kompendium, Institutionen för teknikvetenskaper. 





224




Kursplaner 

Företagsekonomi, 3 poäng 


FÖ4072 



Ämne: Företagsekonomi 

Nivå: A 



Särskild behörighet från gymnasiet i matematik C 

Mål 

Studenten ska efter avslutad kurs ha en förståelse för företagsbegreppet, företagens roll i 

samhället och hur ekonomisk information kan tas fram och användas inom företag och 

organisationer. 

Innehåll 

Kursen börjar med att definiera begrepp och diskuterar företagens roll i samhällsekonomin. 

Därefter behandlas de grundläggande momenten inom ekonomistyrning. Enkla tillämpningar 

i ekonomistyrning sker med anknytning till företag verksamma inom energisektorn. 

Avslutningsvis diskuteras de problem som kan uppstå när företagens kostnader och intäkter 

inte sammanfaller med de värden som samhället i övrigt upplever. 

Kursen innehåller följande demoment: 

- företagsekonomiska grundbegrepp 

- budgetering 

- självkostnads- och bidragskalkylering 

- investeringskalkylering 

- affärsredovisningens huvudkomponenter 

- grundläggande räkenskapsanalys 

- finansiering 

- den ekonomiska informationens nytta och begränsningar 

Tonvikten i kursens innehåll är lagd på de delar som handlar om kalkylering och redovisning, 

dvs ekonomistyrningens grundläggande begrepp och verktyg. Det är inom dessa moment som 

tillämpningsövningarna sker. 

Genomförande Föreläsningar och lektioner: 30 tim varar 5 timmar gästföreläsningar 

(obligatoriska). Övningar: 10 tim 

Litteratur Olsson, J. & Skärvad, P. Företagsekonomi 100 

Kompendium 

Examination Examination sker genom skriftlig tentamen och inlämningsuppgifter. 

Fordringar för godkänd kurs Godkänd skriftlig tentamen och godkända 

inlämningsuppgifter samt deltagande i obligatoriska moment. 

Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för ekonomi, SLU 

Ort Uppsala 

225




Kursplaner 

Galenisk farmaci, 5 poäng 

Pharmaceutics 

1TK059 




Mål för utbildningen De studerande skall efter genomgången kurs 

- äga grundläggande kunskaper om och färdigheter i utformning, framställning, 

biofarmaceutisk funktion och kvalitetskontroll av bruksfärdiga läkemedelsberedningar. 

- äga grundläggande kunskaper i kvalitetssäkring och Good Manufactoring Practice (GMP) 

samt ha tillägnat sig en förståelse för det kvalitetstänkande på vilket hanteringen av 

läkemedelsberedningar är baserad 


Läkemedelsformerna och administreringsvägarna, inkl. biologiska förutsättningar och 

begränsningar. För läkemedelsberedningar relevanta fysikaliska system, deras egenskaper och 

karakterisering. Farmaceutiska framställningsmetoder och processer samt 

steriliseringstekniker. Produktionshygien och kvalitetssäkring vid tillverkning av 

läkemedelsberedningar. Utformning och värdering av läkemedelsberedningar. Förpackning av 

läkemedelsberedningar samt kvalitetskrav på och kvalitetskontroll av läkemedelsberedningar. 

Särskild behörighet För antagning till kursen gäller att studerande uppfyller något av 

följande: För sökande inom programmet: 

-fysikalisk kemi, fysiologi och kemisk apparatteknik eller motsvarande kunskaper. 

För sökande till fristående kurs: 

- har allmän behörighet och, som bedöms genom individuell prövning, uppvisar tillräckliga 

förkunskaper som erhållits genom akademiska studier i naturvetenskap/teknologi. 

- är registrerad vid farmaceutisk eller näraliggande universitetsutbildning i annat land och 

genom individuell prövning uppvisar tillräckliga förkunskaper. 

Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, laborationer 

och gruppundervisningar. Obligatoriska moment under kursen är laborationer, 

gruppundervisningar samt vissa seminarier. 

Examinationsform För godkänt betyg fodras dels godkänt genomförande av obligatoriska 

kursmoment dels godkänd tentamen. 



Kurslitteratur Kurslitteratur är senaste upplagan av: 

Aulton, M.E.: Pharmaceutics: The Science of Dosage Form Design. Churchill Livingstone, 

Edinburgh. 

Castensson et.al: Utformning av läkemedel Apoteket AB, Stockholm. 

Kurskompendium i galenisk farmaci. 



Kursansvarig institution Institutionen för farmaci 

226




Kursplaner 

Genfunktion, 6 poäng 

Gene Function 

1MB370 







Kursen skall ge kunskaper om genreglering i utvalda modellsystem och grundläggande 

praktiska erfarenheter av experimentella molekylärbiologiska metoder. 


Grundläggande genomgång av genomets uppbyggnad och hur man studerar dess funktion. 

Molekylärgenetiska metoder att studera genuttryck i utvalda modellsystem på organismnivå. 

Transgena organismer som molekylärgenetiska redskap. Genetik och mutationsanalys. 

Omvänd genetik. Funktionell genomanalys. Animala DNA- och RNA-virus. Mekanismer för 

infektion av celler och replikation av virus. Viralt genuttryck. Virusvektorer för gentransfer. 

Laborationer: Projektbetonade uttrycksanalyser: 1) Northern blot – preparation av total RNA 

och hybridisering; 2) Reportergen analys – histokemisk analys av promotor aktivitet. 

Vetenskaplig sammanställning av resultat. 


Grundläggande biologi. Cellbiologi. Molekylär bioinformatik. 


Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. I kursen ingående övningar och 






Kurslitteratur Brown T.A.: Genomes 2, 2002. 






227




Kursplaner 

Genteknik, 7 poäng 

Gene technology 

1MB441 





Mål för utbildningen Att ge fördjupade kunskaper om aktuella gentekniker och dess 

applikationer inom dagens forskning. Kursen ska ge praktisk erfarenhet av gentekniskt arbete 

samt förståelse för dess teori. Att ge möjlighet att självständigt teoretisk och experimentellt 

angripa vetenskapliga frågeställningar. 

Kursens innehåll Överblick av genteknisk metodik och potential inom humanmedicin. Men 

även i olika modellsyststem som bakterier, jäst och mus. Metodutveckling. In vitro och in 

vivo mutagenes. Kemisk oligonukleotidsyntes. PCR-relaterade tekniker och applikationer. 

Genetisk kartläggning och genotypning. Genomprojekt och automatiserad DNAsekvensering. 

Expressionsanalys och jämförande genom analys. (CGH) på DNA 

mikroarrayer. Proteomik. Etiska och juridiska aspekter på genteknik. 

Laborationer: En kortare gemensam laboration omfattar kvantifiering av mRNA med hjälp av 

realtids PCR. Projektlaboration över 6 veckor där kursdeltagarna väljer metodik, planerar 

utförandet, genomför experimenten självständigt samt redovisar och diskuterar resultaten. 

Detta projekt genomförs i mån av plats i ett forskningslaboratorium. 

Studiebesök vid biotekniska företag. 

Särskild behörighet Cellbiologi. Mikrobiologi. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer och studiebesök. 

Examinationsform Muntlig redovisning i grupp av den teoretiska delen av kursen. Skriftlig 

och muntlig redovisning av laborationsprojekten. I kursen ingående laborationer samt 

redovisningar av dessa är poängsatta med 4 poäng. Skriftligt alt. muntligt prov vid kursens 

slut. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti. 

Betyg Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). 


sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknsiknaturvetenskapliga 

fakultetsnämnden med kurskod 1MB440. Ny kurskod from läsåret 01/02 

pga ändrad betygsskala. 

Kurslitteratur Lewin B.: Genes VII, Cell Press, 2000. 

Laborationsmanualer. Föreläsningsmaterial. Vetenskapliga artiklar. 




228




Kursplaner 

Geohydraulik och grundvattenplanering, 3 poäng 

Geohydraulics and groundwater planning 

1TV341 







Målet är att ge grundläggande kunskaper i grundvattenresursplanering och ge geohydrauliska 

förutsättningarna för sådant arbete. 


Grundvattenflöde: Grundläggande fysikaliska begrepp. Stationärt transient flöde. Flödesnät 

(med simuleringar). Grundvattenresurser: Akviferer, regionalt grundvattenflöde med 

grundvattenbildning, åldersbestämning av grundvatten. Grundvattenhydraulik, 

provpumpningsmetodik (fältprovpumpning och simulering), vattenresursplanering och 

vattenförsörjning. Stationärt-transient läckage under dammar, dammhaveri och 

grundvattenströmning i tunnlar. Förorening av grundvatten och transportprocesser. Mätning 

av transportparametrar. Grundvattenplanering: exempel och övningar. 


Hydraulik. Markvetenskap. Hydrologi 


Föreläsningar, lektioner, datorövningar och fältarbete. 


Skriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slut 




Domenico, P.A. & Schwartz, F.W. Physical and Chemical Hydrogeology. 2nd ed. John Wiley 

and Sons 1997. 

L. Carlsson & G. Gustafsson: Provpumpning som geohydraulisk undersökningsmetodik. 

Byggforskningsrådet Rapport R66: 1991 






229




Kursplaner 

Geoteknik, 5 poäng 

Geotechnology 

1TV331 







Att vara en introduktion till geotekniska problem och lösningar, med tyngdpunkten på 

tillämpningar inom vattenresurs- och miljöproblem, samt till användningen av geofysikaliska 

tekniker inom ingenjörs- och miljöområdet 


Jordmekanik och bergmekanik. Strukturer och materialegenskaper hos jord och berg. Vattnets 

påverkan. Spänningsfält. Sprick- och brottkriteria. Deformation och stabilitet. Bärförmåga. 

Konsolidering. Yt-, lab- och borrhålsundersökningsmetoder. Tillämpningar inom 

jordmekanik, bergmekanik och geoteknik, inklusive konstruktioner i jord och berg, sättningar, 

släntstabilitet och bergkvalité. 

Geofysikaliska metoder inklusive seismiska, elektriska, elektromagnetiska, gravimetriska, 

magnetiska och radiometriska metoder: Principer, tillämpningar, instrumentering, och 

fallstudier. 


Hållfasthetslära 


Föreläsningar, seminarier, laborationer, övningar, fältkurs och inlämningsuppgifter 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. Obligatoriskt deltagande i fältövningar och laborationer. 




Fastställes senare 





230




Kursplaner 

Globala miljöproblem, 8 poäng 

Global environmental problems 

1TV461 







Kursen skall ge de studerande tillfälle att grundligt analysera något av de globala 

miljöproblemen och ge en fördjupad kunskap om övriga globala miljöproblem 


Genomgång av de globala miljöproblemens orsaker och mekanismer. Kursdeltagarna skall 

gruppvis genomföra egna projektarbeten rörande något globalt miljöproblem. 


Teknisk ekologi. Markvetenskap. Simulering och systemanalys 


Föreläsningar, laborationer, seminarier, projektarbete 


Deltagande i seminarier. Redovisning av genomfört grupparbete 

Betyg Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G) 


Will Time Heal Every Wound The Environmental Legacy of Human Activities/ Läker tiden 

alla sår Om spåren efter människans miljöpåverkan. Swedish Enviromental Protection 

Agency/Naturvårdsverkets förlag. 2001. 





Institutionen för ekologi och miljövård (SLU) 

231




Kursplaner 

Gravitation och kosmologi, 4 poäng 

Gravitation and cosmology 

1TT786 


senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden. 



Mål för utbildningen Kursen avser att introducera studenten i den allmänna relativitetsteorin 

samt visa på dess tillämpningar inom kosmologin. Här finns mycket intressant av fundamental 

betydelse för den modernaste fysiken! Studenterna får i kursen även kontakt med den absoluta 

forskningsfronten. 

Kursens innehåll Kursens första del avser att introducera den allmänna relativitetsteorin. 

Historisk bakgrund och repetition av speciell relativitetsteori. Dess begreppsmässiga 

fundament som t ex ekvivalensprincipen; vad är gravitation Dess matematiska grund i form 

av Einsteins ekvationer och den krökta rumtidens matematik, metriker, krökningstensorer och 

geodeter. Klassiska test av teorin som ljusavböjningen och Merkurius perihelrörelse. 

En spännande tillämpning av den allmänna relativitetsteorin är svarta hål. Den matematiska 

beskrivningen i form av Schwarzschildmetriken med dess horisonter och singulariteter 

kommer att härledas och analyseras. De svarta hålen illustrerar på ett drastiskt sätt många av 

den allmänna relativitetsteorins finurligheter. De svarta hålens astrofysikaliska betydelse 

kommer självklart också att diskuteras. Svarta hål finns de Vad händer om man studerar 

kvantmekanik nära ett svart hål Vad är Hawkinstrålning 

Kursens andra del behandlar tillämpningar inom kosmologin. Den matematiska beskrivningen 

ges av Robertson-Walkermetriken. Big Bang och vårt expanderande universum. Vilken 

betydelse har den kosmologiska konstanten För att förstå universums historia måste också en 

del partikelfysik diskuteras. Kopplingen mellan det allra minsta och det allra största är av 

fundamental betydelse för den moderna kosmologin. Exempel på det är problemet med mörk 

materia. Kanske den utgörs av supersymmetriska partiklar I detta sammanhang kommer 

också fenomenet mikrolinsning att diskuteras, vilket är ytterligare en spektakulär tillämpning 

av den allmänna relativitetsteorin! Den kosmologiska bakgrunds-strålningens fysik är också 

något som kan vara intressant att veta lite mer om. Förväntade observationer, från bland annat 

planerade satelliter, inger förhoppningar om att man skall kunna komma många av det tidiga 

universums mysterier på spåren. 

Särskild behörighet Mekanik II. Kvantmekanik. Termodynamik. Statistisk mekanik. 

Fysikens matematiska metoder. Speciell relativitetsteori. 


Examinationsform Skriftlig tentamen med problem och teorifrågor vid kursens slut. 

Betyg underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). 

Kurslitteratur Schutz: A first course in general relativity, Cambridge Univ Press Linder: 

First principles of Cosmology, Addison-Wesley. 




232




Kursplaner 

Grundläggande algebra, 3 poäng 

Basic Algebra 

1MA721 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen och inom Högskoleingenjörsprogrammen 



Kursen skall ge grundläggande kunskaper om mängder, funktioner, tal, polynom och 

algebraiska ekvationer, om geometri och vektoralgebra i det tredimensionella rummet, om 

teorin för linjära ekvationssystem 


Logik och mängdlära. Hela tal. Induktion. Binomialsatsen. Komplexa tal. Polynom och 

algebraiska ekvationer. Matriser och linjära ekvationssystem. Determinanter. Analytisk 

geometri i planet och rymden. Formelhanterande program kan komma att användas i kursen. 


Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner och eventuellt laborationer. 



och laborationer i samband med undervisningen samt muntlig examination kan förekomma. 


godkänd (5). 


Kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Algebra MN1 


A. Vretblad: Algebra och geometri, Gleerups, 1999. 





233




Kursplaner 

Grundläggande biologi, 2 poäng 

Introduction to biology 

1MB041 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen X 



Kursen skall ge en översikt av och allmän introduktion till biologiämnet, särskilt 

ämnesområdena evolution och systematik. 


Den darwinistiska evolutionsteorin.Namngivning av taxa. Artbegrepp och artbildning. 

Karyotypevolution. Fylogenetisk rekonstruktion. De eukaryota organismernas evolution, 

mångfald och systematik. Livscykeln hos några utvalda eukaryoter. Reproduktionssystem hos 

växter och djur. Populationsgenetik och naturvårdsbiologi. 


Grundläggande bioteknik och bioinformatik. 


Föreläsningar, datorövningar, hemuppgift, seminarier samt studiebesök i Botaniska 

trädgården och Evolutions museet. 


Skriftligt prov vid kursens slut. Godkänd obligatorisk uppgift. 





Kompendium. 





234




Kursplaner 

Grundläggande bioteknik och bioinformatik, 2 poäng 


1MB541 







Att i ett brett perspektiv presentera mål och metoder inom bioinformatik och modern 

bioteknik. 


En översikt av bioinformatik och modern bioteknologi. Medicinsk och industriell bioteknik 

och bioinformatik. Presentation av bioteknisk industri. Aktuell arbetsmarknad. Ett 

framtidsperspektiv. 

Datorövningar: Introduktion till datorövningar i bioteknologi och bioinformatik. 




Föreläsningar, obligatorisk uppgift. 


Skriftligt prov vid kursens slut. Godkänd obligatorisk uppgift. 










235




Kursplaner 

Grundläggande datoranvändning, 2 poäng 


1MB021 




Studieperiod: Kursen ges i Period 11, 13. 


Kursen skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer och programvara för att söka 

och hämta information, använda matematikprogram för symboliska och numeriska 

beräkningar och skriva rapporter innehållande text, formler och bilder. Kursen skall också ge 

kunskap om de regler som gäller för användning av datornät. 


Arbetsstationer, operativsystemet Unix, elektronisk post. Framställning av rapporter med 

persondatorer i programmen Word, Excel, m.fl. Introduktion till matematikprogrammet 

Maple. Informationssökning och kommunikation i Internet, bl a användning av för studierna 

viktiga webbsidor. Etiska regler för användning av datanät. Introduktion till och användning 

av MATLAB i teknik och naturvetenskap. Grundläggande programmering i MATLAB. 


Standardbehörighet E.2.1. 


Laborationer och lektioner. 


Obligatoriska uppgifter. 



Gula luntan, TDB, 2003. 

Introduktion till Maple, TDB, 1998. 

Introduktion till MATLAB, TDB, 2000. 






236




Kursplaner 

Grundläggande matematisk statistik, 3 poäng 

Basic Mathematical Statistics 

ST0038 


Kursplanen fastställd: 14 oktober 2002 - SLU 

Ämnen: Matematisk statistik/Statistik 

Nivå: A 



Matematik 20 poäng (analys, algebra, linjär algebra). 

Mål 

Att ge en introduktion till sannolikhetsteoretiska och statistiska begrepp samt tillämpningar av 

dessa. Efter genomgången kurs ska de studerande kunna tillämpa enklare statistiska metoder. 

Den studerande ska också ha en grund för att kunna fördjupa sig i ämnet genom 

fortsättningskurser eller självstudier. 

Innehåll 

Beskrivande statistik: Mått på genomsnitt och variation, olika diagram. Sannolikhetsteori: 

Utfallsrum, räkneregler, slumpvariabler, sannolikhetsfördelningar. Statistisk teori: 

Punktskattning, konfidensintervall, hypotesprövning, icke-parametriska metoder. Regression 

och korrelation. Användning av statistiska datorpaket. Tyngdpunkten ligger på 

sannolikhetsteori och statistisk teori. Övningsexempel kommer att knyta an till bl a 

energiområdet. 

Genomförande 


Räkneövningar ca 18 tim 

Datorlaborationer ca 4 tim (obligatoriskt) 

Redovisning av projekt ca 4 tim (obligatoriskt) 

Litteratur D. Jonsson och L. Norell. 2002 (eller 1999). Ett stycke statistik. KUB. 

Alternativ litteratur: G. Blom 1989. Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar C. 

Studentlitteratur. 

Alternativ litteratur på engelska: R.A. Johnson. 2000. Miller and Freund's Probability and 

Statistics for Engineers, 6th ed. Prentice Hall. 

Examination 

Skriftligt och/eller muntligt prov. Inlämningsuppgifter och datorlaborationer. Redovisning av 

projektarbete. 


Godkänd enligt punkten Examination. 


Institutionen för biometri och informatik, SLU 

Ort 


237




Kursplaner 

Grundläggande programmering, 5 poäng 

Introductory programming 

1TS040 






Mål för utbildningen Efter kursen skall den studerande: 

• Kunna beskriva problemlösning med hjälp av algoritmer 

• Kunna implementera (enkla) algoritmer i programspråket Java 

• Behärska grunderna i god programkonstruktion och objektorienterade 

programmeringstekniker 


Kursen fokuserar på programmering som metod för problemlösning. Objektorienterad 

problemlösning, formulering av algoritmer, val av datatyper och konstruktion av program i 

valt programspråk är här centralt. I kursen används språket Java för implementeringen av 

program, varvid objekt-orienterad programmering introduceras. Dokumentation och testning 

av program programmeringsstil och programkvalitet behandlas. Programmering diskuteras ur 

vetenskapliga, tekniska och samhällelliga perspektiv, liksom programmeringens betydelse i 

komplexa system. 

I kursen ingår även en orientering om teorier för beräkningar. 

Särskild behörighet Kurserna System i teknik och samhälle: introduktion och Algebra eller 

motsvarande kunskaper. Kursen vetenskapsteori bör läsas parallellt. 

Undervisningsform Föreläsningar, övningar och laborationer. 


Examinationen sker huvudsakligen genom laborationer och uppgifter som löses enskilt och 

/eller i grupp. Skriftlig tentamen kan förekomma som komplement. 


godkänd (5). 


Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle. 

Kurslitteratur Prel litteratur: Skansholm, J: Java Direkt, Studentlitteratur 2001. 





238




Kursplaner 

Halvledarteknologi, 4 poäng 

Semiconductor technology 

1TG030 







Att förstå dagens halvledarkomponenter och ge nödvändiga och grundläggande kunskaper för 

att förstå framtida komponenter, tillverknings processer och applikationer. Kursen avser att 

visa hur fysik och teknologi knyts samman. Detta görs med hjälp av beräkningar, 

funktionsstudier och beskrivning av tillverkningsprocesser för halvledarkomponenter. 


Grunderna för olika halvledarkomponenter med särskild hänsyn till de fysikaliska principerna. 

Teorin för strömtransport i halvledare. Rekombination av laddningsbärare. Teorin för pnövergången 

och metall-halvledar-övergången. Zener- och lavineffekt i halvledarkomponenter. 

Tillverkningsmetoder för integrerade kretsar: lithografi, materialaspekter som dopning och 

oxidering, tunnfilmsteknologi som deponering och etsning. 

Laborationer: 

1. Teknologilaboration. Tillverkning av pn-diod och Schottky-diod (21 dag). 

2. MOS-transistorn. 

Särskild behörighet Elektronik eller Elektrisk mätteknik. Fasta tillståndets fysik I eller 

Materialfysik eller Kvantfysik fk. 



Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänt 

betyg på laborationskursen. 




Sze, S.M., Semiconductor Devices, Physics and Technology, 2ed, John Wiley & Sons, 2002. 





239




Kursplaner 

Humanfysiologi, 8 poäng 

1MB320 







Kursen skall ge grundläggande kunskaper om olika organs struktur och kroppens 

homeostatiska funktioner och reglermekanismer. 


Neuroanatomi och neurofysiologi. Cirkulationsfysiologi. Endokrinologi. Njurens fysiologi. 

Syra-bas, elektrolyt- och vätskebalans. Respiration. Mag-tarmkanalens fysiologi. 

Laborationer: Blodtryck. EKG. Arbetsfysiologi: syra-basanalys på människa. Spirometri. 

Fem interaktiva datorlaborationer. 


Grundläggande biologi. Cellbiologi. 


Examinationsform Skriftligt prov vid slutet av kursen. Deltagande i laborationer och 

problemredovisning är obligatoriska.Skriftlig redovisning av laborationerna 



Kursen är identisk med kursen Fysiologi B, 8 poäng inom Apotekarprogrammet. X- 

programmen köper varje hösttermin 15-20 kursplatser. Urval bland X-studenter baseras på 

totalantal poäng inom X-programmen vid ansökningstillfället. Ansökan sker till Fysiologi B 

8p och kursregistrering sker på Humanfysiologi 8p. 


Berne & Levy: Principles of Physiology, eller 

Guyton & Hall: Human Physiology and Mechanisms of Disease, eller 

Haug, Sand & Sjaastad: Människans fysiologi, senaste upplagan, eller 

Guyton & Hall: Textbook of Medical Physiology. 





240




Kursplaner 

Hydrologi, 3 poäng 

Hydrology 

1TV280 







Det allmänna målet är att ge grundläggande kunskaper om vattenresurserna i naturen som en 

bas för ingenjörsmässigt utnyttjande. Specifikt syftar kursen till att ge kunskap om de olika 

flödena i vattnets kretslopp och hur de bestäms. 


Vattnets kretslopp och vattenresursernas förekomst. Vattenbalans. Energibalans. Nederbörd 

och snösmältning. Is på sjöar och i vattendrag. Avrinningsbildning. Vattenföring i vattendrag. 

Spårämnesteknik. Mänsklig påverkan på vattnets kretslopp. 


Hydraulik 


Föreläsningar, lektioner, laborationer, övningar och fältarbete 


Skriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slut. För godkännande krävs 

även godkända laborationer och praktiska övningar 




Grip, H. och Rodhe, A.:Vattnets väg från regn till bäck. Hallgren och Fallgren. Uppsala, 

2000. 

Kompendium för kursen Hydrologi inom Miljö- och vattenteknikprogrammet. Uppsala 

universitet, 2000. 






241




Kursplaner 

Hållfasthetslära, 5 poäng 


1TM061 







Kursen skall ge de studerande kunskap om hållfasthetslärans grundläggande begrepp och 

principer, konstruktionsmaterials mekaniska egenskaper, metoder för att lösa praktiskt 

betydelsefulla typer av hållfasthetsproblem problem samt förmåga att sjävständigt tillämpa 

ovannämnda kunskaper. 


Materialprovning. Modellmaterial: linjärt elastiskt, icke-linjärt elastiskt, elastisktidealplastiskt 

m fl . Drag och tryck: Isostatiska och hyperstatiska enkla fackverk. Skjuvning 

och vridning i enkla fall. Böjning: spänningar, deformationer. Flytlastförhöjning. Gränslast. 

Egenspänningar. Allmän spännings- och deformationsanalys. Rotationssymmetriska problem. 

Flytvillkor. Brottmekanik. Utmattning. Elementär stabilitetsteori. 


Mekanik I och Mekanik II. 


Föreläsningar, lektioner och demonstrationer. 


Skriftlig tentamen vid kursernas slut. 




Hans Lundh: Grundläggande hållfasthetslära, KTH. 

Formelsamling i hållfasthetslära, KTH . 

Exempelsamling i hållfasthetslära, KTH. 





242




Kursplaner 

Hållfasthetslära, 4 poäng 


1TT202 







Kursen skall ge de studerande kunskap om hållfasthetslärans grundläggande begrepp och 

principer, konstruktionsmaterials mekaniska egenskaper, metoder för att lösa praktiskt 

betydelsefulla typer av hållfasthetsproblem samt förmåga att självständigt tillämpa 

ovannämnda kunskaper. 


Materialprovning. Modellmaterial: linjärt elastiskt, elastiskt-idelaplastiskt m fl. Drag- och 

tryckbelastade stänger. Isostatiska och hyperstatiska enkla fackverk. Sjuvning och vridning i 

enkla fall. Böjning av balkar: spänningar, deformationer. Flytlastförhöjning. Gränslast. 

Egenspänningar. Allmän spännings- och deformationsanalys. Rotationssymmetriska problem. 

Flytvillkor. Brottmekanik. Utmattning. Elementär stabilitetsteori. 


Mekanik I och II. 


Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänt på kursen fordras även 

godkänt betyg på laborationskursen. 




Kursen ges inom F-programmet, inriktningarna beräkningsteknik och tillämpad fysik. 


Hans Lundh: Grundläggande hållfasthetslära, KTH. 

Formelsamling i hållfasthetslära, KTH. 

Exempelsamling i hållfasthetslära, KTH. 





243




Kursplaner 

Högprestandaberäkningar och programmering I, 4 poäng 

High performance computing and programming I 

1TT477 







Att ge kunskaper och färdigheter i att skriva effektiva program på datorer med modern 

arkitektur. Att ge kunskaper om organisation och analys av programvara och hjälpmedel för 

detta. 


Genomgång av Fortran 95 och jämförelse med andra programmeringsspråk. Användning av 

C/C++ inom högprestandområdet. Portabilitet. Hjälpmedel för problemlösning och 

programutveckling, avlusning, organisation av kod, analys av prestanda. Scriptspråk, t ex 

Python. Olika typer av datorarkitekturer och minnessystem. Effektiv implementering av 

numeriska metoder på moderna datorarkitekturer. 


Numerisk analys I, Programmeringsteknik I eller motsvarande kunskaper samt minst 100 

poäng inom civilingenjörs-, datavetenskapligt- eller naturvetarprogram. 


Föreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänd krävs godkända laborationer 

och obligatoriska inlämningsuppgifter. 




Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare 1TT476, Högprestandaberäkningar med 

Fortran och kan inte tillgodoräknas i examen tillsammans med denna. 


Metcalf, M., Reid, J.: Fortran 90/95 Explained, 2nd ed., Oxford University Press, 1999. 

Ytterligare kurslitteratur meddelas senare. 





244




Kursplaner 

IT i samhället, 10 poäng 

IT in society 

1IT160 







Kursen har till syfte att ge studenterna både teoretisk och praktisk förståelse för samspelet 

mellan teknik, användare och konstruktör baserat på relevanta kunskaper inom psykologi och 

systemkonstruktion. Deltagarna ska införskaffa sig kunskaper om, och erfarenhet av, arbete i 

projektform och med verkliga användare är en central del av kursen. Vidare ingår att 

konstruktivt kunna hantera ett komplext och mångfaceterat problem och presentera en 

lösning, både muntligt och skriftligt. 


Kursen kommer att innehålla moment som system konstruktion, gruppdynamik, 

kommunikation i projektgrupp och med användare, samt moraliska och etiska frågor. Ett 

konkret projekt med verkliga användare kommer att löpa som en röd tråd i kursen där 

konstruktion av en prototyplösning för ett aktuellt problem kommer att belysas ur de olika 

momenten i kursen. Rapportskrivning och muntlig presentation. 


Informationsteknologi, Kommunikation i samhälle och arbetsliv, Människan och datorn, 

Datorsystem II, eller motsvarande. 


Föreläsningar, lektioner, seminarier, inlämningsuppgifter och projekt. 


Godkända indiviuella uppgifter (2 poäng) samt godkänd projektredovisning (8 poäng). 



Relevant litteratur för aktuellt projekt. 





245




Kursplaner 

IT-system och människor i samspel, 5 poäng 

Information technology and users 

1TS230 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 



Mål för utbildningen Kursens övergripande mål är att ge studenterna kunskaper om hur 

människan påverkar, och påverkas av, olika typer av automatiserade och datoriserade system 

samt hur människa-systeminteraktion kan förstås i ett organisationsteoretiskt perspektiv. 

Ett första delmål är att utifrån kognitivpsykologiska teorier ge en kännedom om människans 

förmågor och begränsningar när det gäller att uppfatta, bearbeta och använda information. 

Ett andra delmål är att ge en orientering om vilka metoder som kan användas vid analys, 

design och konstruktion av användargränssnitt för att man ska nå övergripande mål som hög 

säkerhet, högre effektivitet och produktivitet. Ett särskilt delmål är att ge studenterna kunskap 

om människans roll i komplexa system, i termer av effekter av automatisering och mänskliga 

felhandlingar. Kunskap om hur organisationer förändras i samband med införande av nya 

tekniska system är ett annat delmål. Här ingår kunskap om gruppsykologiska processer och 

etiska frågeställningar. 

Kursens innehåll Kursen inleds med en teoretisk del om människans 

informationsbearbetning i form av möjligheter och begränsningar. Denna del utgör grund för 

resten av kursen, och här ges en översikt över relevanta kognitivpsykologiska teorier inom 

områden som perception, minne, problemlösning, beslut- och bedömningar m.fl. Kursen 

fortsätter sedan med ett avsnitt om tvärvetenskapliga metoder för analys och design av 

användargränssitt, t.ex. interaktionsdesign, processgrafik och användarcentrerad 

systemdesign. Goda och dåliga exempel används för att illustrera metoder och principer. I 

samband med detta ges ett antal föreläsningar i organisationsteori, med inriktning bl.a. mot 

gruppsykologi och etiska frågeställningar. Kursen avslutas med ett moment om effekter av 

automatiering ur ett systemperspektiv, vilket inkluderar förståelse av begrepp som ”human 

error”, latenta systemfel mm. Minst ett studiebesök i ett kontrollrum eller motsvarande 

kommer att ingå i kursen. 

Särskild behörighet System i teknik och samhälle: Introduktion. Minst 40 poäng godkända 

kurser inom programmet System i teknik och samhälle. 

Undervisningsform Föreläsningar, grupparbete i form av mindre projektarbete, studiebesök. 

Examinationsform Skriftligt prov på teoridelarna, samt inlämningsuppgifter inom något av 

områdena analys eller design. 

Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), samt med beröm 

godkänd (5). 

Kurslitteratur Eysenck, M. W. & Keane, M. T. (2000). Cognitive Psychology: A students 

handbook. 

Vicente, K. J. (1999). Cognitive Work Analysis: Toward Safe, Productive, and Healthy 

Computer-Based Work. 

Reason, J. (1990). Human error. 




246




Kursplaner 

Immunologi, 4 poäng 

Immunology 

1MB410 





Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper 

inom cellulär och molekylär immunologi. 

Kursens innehåll Kursen beskriver de olika system som ryggradsdjur, framför allt däggdjur, 

har för att försvara sig mot infektioner. Det ospecifika, medfödda försvaret och dess 

komponenter beskrivs men tyngdpunkten läggs vid det specifika, inducerbara 

immunsystemet. De celler och molekyler som deltar i detta system beskrivs i detalj och på 

vilka sätt de oskadliggör infekterande agens och hur deras aktivitet regleras. Tonvikten läggs 

på förståelse av immunsystemets kardinalegenskaper: 

- att skilja kroppsegna molekyler från främmande, 

- att minnas utseende av en struktur som det en gång reagerat emot samt 

- att reagera med molekyler (antikroppar och T-cellsreceptorer) som är extremt specifika för 

det främmande. Den sistnämnda egenskapen har medfört att antikroppar har fått en stor 

användning inom olika delar av biologin, t ex för analys av olika ämnen. Under kursen 

behandlas teknik för framställning av monoklonala antikroppar och olika typer av test med 

antikroppar (RIA, ELISA) och test baserad på cellulära reaktioner (MLR) vilka alla används 

bl.a. i klinisk diagnostik. Immunologiska sjukdomar (allergi, autoimmunitet, o s v) behandlas 

översiktligt. 

Laborationer: I laborationer belyses delar av den teori som behandlas under föreläsningar 

och seminarier. 

Särskild behörighet Cellbiologi. Mikrobiologi. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. 


Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar och 

laborationer är poängsatta med 1 poäng. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid 

terminens slut och i augusti. 





Kurslitteratur Abbas A., Lichtman A. and Pober J.: Cellular and Molecular Immunology, 

4th ed., Saunders, 2000 eller 

Kuby, J. Immunology, 3rd Ed. W.H. Freeman & Co., New York, 1997. 

Kompendier. Laborationsmanualer 





247




Kursplaner 

Inbyggda styrsystem, 8 poäng 


1TT901 






Målet med kursen är att tillhandahålla kunskaper om inbyggda styrsystem samt ge praktisk 

erfarenhet i design av sådana på en given plattform. Uppgifterna inom kursen syftar till att ta 

fram en lösning till ett konkret problem som har med styrning, navigering av och samverkan 

mellan autonoma robotar att göra. Att, med lärarens hjälp, hitta effektiva och tillförlitliga 

tekniker för detta utgör en del av själva projektuppgiften. Det anges inte på förhand från vilket 

ämne som sådana tekniker kan inhämtas. Tillvägagångssättet återspeglar det faktum att 

inbyggda system är ett multidisciplinärt ämne och att systemfunktionen ska komma i första 

rummet. 


Kursen är projektbaserad och förutsätter användandet av avancerade metoder och verktyg från 

dynamiska system och datorteknik. Som tillämpning väljs en autonom fyrbent robot med 

sammanlagt tjugo mekaniska frihetsgrader och modern givarutrustning inklusive video och 

ljud. Projektuppgifterna kräver systemtänkande, d.v.s. helhetssyn med betoning på systemets 

funktion, och inbegriper både modellbaserad design av algoritmer och implementering i en 

realtidsmiljö. Samspelet mellan design och implementering får därmed särskild 

uppmärksamhet. Experimenten med roboten möjliggör praktisk utvärdering av erhållen 

prestanda och analys av för- och nackdelar med den valda systemlösningen. 

Särskild behörighet Reglerteknisk design, Systemidentifiering, Realtidsprogrammering. 



Skriftlig rapport och muntlig presentation av projekten. 

Betyg 

Som betyg på kursen används något av uttrycken godkänd (G) och underkänd (U). 


Kursmaterial beroende på projektets inriktning. 






248




Kursplaner 

Inbyggda system, 3 poäng 


1TG081 







Genom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om konstruktion och programmering 

av inbyggda system baserade på enkapseldatorer. Särskild vikt läggs vid växelverkan mellan 

hårdvara och mjukvara. 


Enkapseldatorers uppbyggnad och interna komponenter. Minnestyper. Anslutning av digitala 

och analoga signaler. Hårdvarunära programmering och drivrutiner. Korsutvecklingsverktyg. 


Elektronik och Datorsystem I, eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar och projektarbete. 


Demonstration av projektarbete, skriftlig projektrapport och muntlig examination. 




Wilmshurst, T. An Introduction to the Design of Small-scale Embedded Systems. Palgrave. 






249




Kursplaner 

Individ, organisation och ledarskap, 4 poäng 

Management 

1TT781 





Studieperiod: Kursen ges i Period F 44, ES 34 och K44 


Kursen syftar till att ge studerande en bred kunskap om de viktigaste perspektiv och 

skolbildningar inom områdena organisation och ledarskap, samt att diskutera deras 



Vad är en organisation Individen: perception, personlighet, motivation. Gruppen och 

intergruppbeteende. Beslutsfattande. Makt. Organisationskultur och ledarskap. 

Organisationsstrukturer och förändring. Organisationsomgivning. Strategiskt management. 


Minst 80 poäng inom någon teknisk utbildning. 


Lektioner och seminarier. 


Kursen examineras med prov om sammanlagt 4 poäng, varav 1 poäng genom skriftlig 

tentamen och 3 poäng genom obligatoriska seminarieövningar. 




Bakka, J.G., Fivelsdal, E. & Lindkvist, L., Organisationsteori: struktur, kultur, processer, 

Malmö: Liber 2001. 

Robbins S. P., Organizational behavior, 9:e uppl. Prentice Hall 2001. 

Tilläggsartiklar. 





250




Kursplaner 

Industriell marknadsföring, 5 poäng 

Industrial Marketing 

1TE003 

Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapligafakultetsnämnden och 



Studieperiod Kursen ges i Period 4 


Kunskaper om industriella marknader, marknadsföring och inköp. Insikter i 

analys av relationer för olika typer av produkter och produktionsteknologier samt 

strategier. 


Viktiga delmoment i kursen gäller analyser av relationer för olika typer av 

produkter och produktionsteknologier, bedömningar av relationers värde, 

strategier för att hantera olika typer av relationer samt av företags sätt att 

kombinera olika relationer. 


Högskoleingenjörsexamen, 80 poäng, eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar och seminarieövningar. 


Kursen examineras med prov om sammanlagt 5 poäng bestående av PM 

(2poäng) och skriftligt prov (3 poäng). Deltagande i seminarieövningar som 

innehåller element av examination är obligatoriskt. För studerande som 

underkänts vid ordinarie provtillfälle ges extra provtillfällen vid terminens slut 

och i augusti. 

Betyg 

Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. 


Axelsson, B.: Professionell marknadsföring. Studentlitteratur 1996. 





251




Kursplaner 

Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter, 5 poäng 

The Development of Industrial Society 

1TS030 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i System i teknik och samhälle 


Mål för utbildningen Syftet med kursen är att 

• ge grundläggande kunskaper om industrisamhällets framväxt från 1750 till nutid 

• ge kunskap om hur sambanden mellan naturvetenskap och ingenjörskonst; företag och 

institutioner samt samhälle format industrialiseringsprocessen 

• genom PM-skrivande öka studenternas färdigheter i skriftlig framställning samt 

samhällsvetenskaplig metod. 

Kursens innehåll Kursen ger en introduktion till de faser som industrisamhällets utveckling 

genomgått (den första, andra och tredje industriella revolutionen) samt de regionala mönster 

(nationella och internationella) som industrialiseringen uppvisat. Kursen redogör för de 

drivkrafter (efterfrågan, teknik, institutioner, aktörer, idéer) som legat bakom förändringar av 

det ekonomiska systemet, samt de konsekvenser detta haft för människa (arbete och 

livsvillkor, tänkesätt och sociala relationer), miljö (den inre och yttre) och samhälle 

(fördelningen av makt och resurser). Kursen presenterar de tekniska och organisatoriska 

förändringar som präglat företag och institutioner, förändrade sociala relationer (framförallt 

klass och kön), konsekvenser för miljön, samt människors syn på industrialiseringen. 

Tidsperspektivet är långt och sträcker sig från 1700-tal till nutid, men kursen behandlar 

framförallt perioden 1850-1970. 

Särskild behörighet System i teknik och samhälle: introduktion och kursen Företag, nätverk 

och teknikutveckling eller motsvarande kunskaper. 

Undervisningsform Kursen ges i form av föreläsningar och seminarier. 

Examinationsform Examination sker genom aktivt deltagande på seminarier, genom 

författande av kortare PM i anslutning till seminarier, samt genom författande av en större PM 

i samband med kursens avslutning. Skriftlig tentamen kan förekomma. 



Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Ekonomisk-historiska 

institutionen 2000-05-15. 

Kurslitteratur Mokyr Joel, The Lever of Riches. Technological Creativity and Economic 

Progress, Oxford University Press, 1990. 

Schön Lennart, En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två 

sekel, SNS Förlag, Stockholm, 2000. 

Ytterligare litteratur meddelas senare. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ekonomisk historia 

Kursansvarig institution Ekonomisk-historiska institutionen 

252




Kursplaner 

Informations- och kodningsteori, 4 poäng 

Information and coding theory 

1IT140 






Studieperiod: Kursen ges i Period IT 34 


Kursen skall ge kunskaper om matematisk kommunikationsteori, dess användning inom källoch 

kanalkodning och om vanliga metoder för felkorrigerande kodning. 


Entropi för minnesfria källor, Markovkällor och ergodiska källor. Källkodningssatsen, prefixa 

koder, Huffmankodning, universal källkodning. Diskreta kanaler, Gausskanalen, ömsesidig 

information, kanalkapacitet, kanalkodningssatsen. Hamming-, Reed-Müller-, Reed-Solomon-, 

BCH- och faltningskoder, modifiering och sammanlänknings av koder. Avkodning, 

Berlecamp-Masseys och Viterbis algoritmer. 


Diskret matematik, Sannolikhetsteori och statistik. 




Ett skriftligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriska uppgifter förekomma i 

samband med undervisningen. 




G. A. Jones & M. Jones: Information and Coding Theory, Springer Verlag, 2000. 





253




Kursplaner 

Informationsteknik, enskilt arbete, 2 poäng 

Information techniques, Report 

1TT913 







Kursen avser att ge träning i att planera och skriva tekniska/vetenskapliga rapporter på 

engelska 


Kursen inleds med en föreläsning, som kort beskriver rapportens olika delar, hur 

rapportskrivandet planeras och genomförs (denna presentation ligger i period 34). 

Varje student skall sedan själv författa en rapport över ett valfritt ämne med teknisk/fysikalisk 

anknytning. Rapporten bedöms med avseende på rubriksättning, abstraktinnehåll, struktur, 

inledning, avslutning, presentation av figurer, referenser etc. 


"Svenska" och "Informationssökning 


Föreläsningar, rapportskrivning 


Godkänd rapport 

Betyg 

Endast något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). 


Utdelad stencil 





254




Kursplaner 

Informationsteknik: Muntlig framställning, 1 poäng 

Oral Presentation 

1TM224 







Kursen avser att ge träning i att förbereda och genomföra en muntlig presentation och i att 

använda modern AV-utrustning. 


Kursen inleds med tre föreläsningar om konsten att förbereda och genomföra ett föredrag. 

Därefter håller varje student två föredrag - ett kortare i mindre grupp, ett längre i större grupp 

under två lektionspass. Föredraget videoinspelas för att lärare och student tillsammans skall 

kunna göra detaljerade analyser av framställningen. Under långföredragen deltar studenterna 

som publik och aktiva avlyssnare (kamratkritik). 


Kursen ges endast för teknologer inom Q-programmet 


Föreläsningar och presentationer. 


Godkänt genomförande av föredrag samt obligatorisk närvaro vid föreläsningar samt 

gruppkamraternas presentationer. 

Betyg 

På denna kurs ges endast betyget godkänd eller ej godkänd. 


Kursen ingår även som delkurs inom Informationsteknik, 4.5 poäng, 1TM223. 


Maerial delas ut under kursens gång. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Nordiska spåk 



255




Kursplaner 

Informationsteknologi, 4 poäng 

Information technology IT 

1IT011 







Kursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte. Deltagarna ska få insikt i den 

betydelse datavetenskapliga, matematiska och systemvetenskapliga kunskaper, liksom 

färdigheter i kommunikation och projektarbete har i den fortsatta utbildningen. En speciell 

vikt läggs på en grundläggande förståelse för tekniken bakom det som i dagligt tal kallas 

informationsteknologi. Kursen syftar också till att uppöva vana vid att använda datorer och 

framförallt hur insamling, bearbetning och bedömning av information sker. Deltagarna ska få 

en ökad insikt i konsekvenser av användning av informationsteknologi ur användbarhets-, 

integritets-, säkerhets- och etikaspekter. 


En allmän introduktion till programmet, dess innehåll och syfte. Grundläggande hantering av 

datorer inklusive operativsystem. Principer för uppbyggnad av datorer, datanät och 

distribuerade system. Grunder för hur datorer och annan utrustning samarbetar. Tekniker och 

principer för informationssökning på internet, användbarhet, integritetsskydd, säker 

kommunikation och etiska bedömningar. En central del i kursen är genomförande och 

presentation av en projektuppgift med anknytning till innehållet i utbildningen. 


Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper 


Föreläsningar, lektioner, laborationer och inlämninguppgifter. 


Godkända laborationer och obligatoriska uppgifter samt skriftlig tentamen. 

Betyg Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U) 

Kurslitteratur Beekman, G. & Rathswohl, E.: Computer Confluence business edition, 3rd 

ed., Prentice Hall, 2001. 






256




Kursplaner 

Informationsutvinning, 4 poäng 

Data Mining 

1DL105 






Studieperiod: Kursen ges i Period F 42 


Att känna till olika grundläggande metoder att utvinna information ur stora datamängder, både 

i teori och i praktisk tillämpning. Att kunna tillämpa dessa metoder med lämpliga verktyg. Att 

kunna utvärdera och jämföra olika metoders lämplighet. 


Grundläggande kunskap om databaser och informationsutvinning. Statistisk analys av stora 

datamängder. Informationsutvinning och lärande. Beräkningstekniker (neuronnät, genetiska 

algoritmer, fuzzy logic, beslutsträd). Teoretisk komplexitet och praktisk prestanda. 

Visualisering. Tillämpningar. 


Matematisk Statistik, Programmeringsteknik I och II, Numerisk analys I eller 

Grundläggande programmering och Datastrukturer och databaser inom STS-programmet. 


Föreläsningar. 


Skriftligt prov samt obligatoriska uppgifter. 




Data Mining: Concepts and Techniques, Jiawei Han, Micheline Kamber, Morgan Kaufmann, 

April 2000, ISBN 1-55860-489-8. 

Data Mining: Introductory and Advanced Topics, Margaret H. Dunham, Prentice Hall, 2002. 

Principles of Data Mining, David Hand, Heikki Mannila, and Padhraic Smyth, MIT Press, 

Aug. 2001. 






257




Kursplaner 

Ingenjören – världsförbättrare och miljöbov, 5poäng 

The Engineer - world saviour and environmental destroyer 

5LH201 


Kursen ges som Fristående kurs 

Studieperiod Sommarkurs 


Kursen syftar till att ge en överblick över ingenjörsyrkets framväxt och 

utveckling under de senaste seklen och fram till nutiden, samt grundläggande 

kunskaper om hur bilden av ingenjören och dennes verksamhet har skiftat 

genom tiderna. Kursen skall ge studenterna på ingenjörsutbildningarna ökande 

insikter om sin egen yrkesroll i samhället och förvärvslivet. 


Kursen behandlar bilden av ingenjören såsom den skapats och omskapats under 

de senaste 300 åren – allt från 1600-talets och det tidiga 1700-talets projektör till 

1800-talets uppfinnare och 1900-talets teknokrater och visionärer. En viktig 

fråga är hur dessa bilder och visioner förhåller sig till ingenjörernas vardagliga 

verksamhet. 

Litteraturen består dels av historiska texter som behandlar ingenjörens – och i 

förlängningen även teknikens – samhällsroll, dels av populära framställningar av 

ingenjörer från olika tidsperioder, samt material som utifrån skilda 

utgångspunkter syftat till att påverka ingenjörers självuppfattning. 

Särskild behörighet 30 poäng inom teknik/naturvetenskap. 

Undervisningsform Kursen ges i form av föreläsningar och seminarier kring historiska och 

samtida texter samt filmmaterial. 


Examinationen består av skriftliga och muntliga uppgifter. 

Betyg 

Kursen bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. 

Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av Institutionsstyrelsen för idé- och 

lärdomshistoria 2003-02-03. 

Kurslitteratur Enligt särskild lista. 

Nivå Kursen ges på AB-nivå 

Ämne Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist. 


Institutionen för ide- och lärdomshistoria 

258




Kursplaner 

Innovationsteknik och affärsutveckling, 5 poäng 

Innovation and business development 

2FE775 




Studieperiod Kursen ges i Period 1 (kvällstid) 

Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenterna ha förvärvat insikter i 

entreprenörskap samt kunskaper i produkt- och affärsutveckling med fokusering på frågor 

rörande exploatering av idéer med anknytning till akademisk utbildning och 

forskning. 

Kursens innehåll Kursen vill förmedla både teoretiska kunskaper för att driva företag och 

ge konkreta, praktiska inblickar i verkligt företagande. Moment som kommer att 

behandlas är: 

- Att starta och driva företag 

- Från idé till kommersiell produkt 

- Marknadsanalys och marknadsföring (köpare, konkurrenter och leverantörer) 

- Kapitalförsörjning - aktörer och spelregler 

- Teknikspridningens mekanismer (imitation, avknoppning och nätverk) 

- Skydd av ny teknik. 

Särskild behörighet För tillträde till kursen krävs 80 kurspoäng från 

teknisk/naturvetenskaplig utbildning eller motsvarande kunskaper 

Undervisningsform Undervisningen bedrivs dels genom föreläsningar av olika 

ämnesexperter och av personer från näringslivet, dels genom att de studerande själva söker 

kunskap och undervisar varandra för att känna delaktighet och ta mer ansvar för sitt eget 

lärande. De studerande skall arbeta i smågrupper med egna projekt 

Examinationsform Kursen examineras med skriftliga och muntliga avrapporteringar av 

arbetsuppgifter. Deltagande i seminarier som innehåller examination är 

obligatoriskt. Omtentamen efter särskild överenskommelse 

Betyg Betyg ges med något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). 

Övriga föreskrifter Kursen ges av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, 

CEF. Samråd har skett med företagsekonomiska institutionen. Kursen kan inte 

tillgodoräknas i examen tillsammans med kursen Företagsetablering, 5 poäng. 

Kurslitteratur Klofsten, M. Affärsplattformen, SNS Förlag; 1998 

Artikelsamling enligt senare anvisningar. 

Nivå Kursen ges på AB-nivå 

Ämne Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi 

Kursansvarig institution Företagsekonomiska institutionen 

259




Kursplaner 

Interaktiva grafiska system, 5 poäng 

Interactive Computer Grahpics 

1IT210 

Kursplanen är fastställd 1998-12-14 av och senast reviderad 2001-04-23 av teknisknaturvetenskapliga 

fakultetsnämnden 






Kursen syftar till att ge studenterna teoretiska och praktiska kunskaper inom modellering och 

uppbyggnad av interaktiva tredimensionella grafiska system även kallade virtuella miljöer. 

Studenterna skall få kännedom om olika metoder för 3D visualisering och rendering samt 

deras tekniska grundprinciper. Dessutom ska kursen förmedla en bred kunskap om 

avancerade sensortekniker för interaktion inom visuellt kopplade system. 


Grunläggande matematik och metoder för geometrisk modellering och grafisk rendering. 

Fysiologisk grund för tredimensionell perception. Avancerade displays for tredimensionell 

visualisering samt tekniska principer. Sensorer för flerdimensionell interaktion samt deras 

funktions princip. Konstruktionstekniker för att bygga interaktiva tredimensionella 

simuleringar. Kvalitetetsparametrar för utvärdering av VR system. 

Särskild behörighet Algebra och geometri (1MA701) och Programkonstruktion 10 poäng 

eller motsvarande kunskaper. 

Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och inlämningsuppgifter. 

Examinationsform Skriftligt prov och obligatoriska laborationer. 

Betyg Något av underkänd (u), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm 

godkänd (5). 

Kurslitteratur Handouts. 

Utvalda kapitlar i: Kalawsky R.S.: The Science of Virtual Reality and Virtual Environments. 

Addison-Wesley, 1993. 

Kompletterande sidor i: Angel E., Interactive Computer Graphics: A top-down approach 

with OpenGL, 2nd Ed., 2000. 

Kompletterande sidor i: Foley, Computer Graphics: Principles and Practice, 2nd ed., 1991. 





260




Kursplaner 

Introduktion till datoranvändning, 1 poäng 


1TD780 





Studieperiod: Kursen ges i Period ES, F och Q 11 


Kursen skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer och programvara för att söka 

och hämta information i datornät och databaser, använda matematikprogram för symboliska 

och numeriska beräkningar och skriva rapporter innehållande text, formler och bilder. Kursen 

skall också ge kunskap om de regler som gäller för användning av datornät och databaser. 


Arbetsstationer, operativsystemet Unix, elektronisk post. 

Framställning av rapporter med persondatorer i programmen Word, Excel, m.fl. 

Introduktion till matematikprogrammet Maple. 

Informationssökning och kommunikation i Internet, etiska regler för användning av datanät 

och databaser. 

Särskild behörighet Standardbehörighet E.2.1. 


Lektioner och övningar. 


Obligatoriska uppgifter. 

Betyg 



Gula luntan, TDB, 2002. 

Användning av PC, TDB, 2002. 

Typsättning av text och matematiska formler med hjälp av Latex2e, TDB 1998. 

Introduktion till Maple, TDB, 1998. 






261




Kursplaner 

Introduktionskurs i matematik, 1 poäng 

Introduction to Mathematics 

1MA730 





Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen 



Kursen avser att befästa och utöka skolkunskaperna i matematik inom de områden som är av 

särskild betydelse för de följande studierna. 


Algebra: Hantering av algebraiska uttryck: omskrivning, faktorisering, utlösning av variabler 

ur formler. Olikheter. Ekvationer av första och andra graden. 

Plan geometri: koordinatsystem, räta linjen, enkla kurvor såsom parabel och cirkel. Grafer av 

enkla funktioner. 

Trigonometri: definition av de trigonometriska funktionerna i enhetscirkeln, deras 

användning i elementär geometri. Trigonometriska formler och ekvationer. 

Derivata: geometrisk och fysikalisk innebörd. Derivering av enkla funktioner. 




Föreläsningar och handledda räkneövningar. 


Skriftligt och/eller muntligt prov vid kursens slut. 

Betyg Något av underkänd (U) eller godkänd (G). 


A Vretblad: Algebra och geometri, Gleerups 1999 och senare. Här ingår kapitel 0. 

R A Adams: Calculus. A complete course, 4th ed (eller senare). Addison--Wesley 1999. Här 

ingår kapitel P. 

Studiematerial framställt av matematiska institutionen. 





262




Kursplaner 

Introduktionskurs i miljövetenskap, 6 poäng 

Introduction to environmental science 

1TV012 





Mål för utbildningen Kursen skall ge en översikt över aktuella miljöproblem. Kursen skall 

ge grundläggande kunskaper om planeten Jordens bildning, 3-dimensionella uppbyggnad och 

utveckling och de långsamma eller snabba processer som kontinuerligt förändrar Jorden och 

därigenom sätter randvillkor för vår livsmiljö. Målet är att ge ekologisk kunskap för att förstå 

orsakerna till problemen, vilka åtgärder som kan vidtas för att komma tillrätta med desamma, 

samt att ge förmåga att upptäcka miljöproblem i omgivningen. Kursen ska också ge kunskap 

om bildning av och tillgång på naturresurser och hur deras exploatering påverkar miljön. 

Sammantaget ska kursen leda till insikt om växelspelet mellan människan och naturen och 

bidra till ett grundläggande perspektiv på hur vi kan bidra till en hållbar utveckling i både 

regional och global skala. 

Kursen ger även en introduktion till ett vetenskapligt synsätt. 

Kursens innehåll Fokus ligger på akvatiska miljöer såsom sjöar, våtmarker och hav. 

Ekosystems struktur och funktion samt biogeokemiska kretslopp. Globala och lokala 

miljöfrågor (t ex växthuseffekten, biologisk bekämpning, försurning, eutrofiering) diskuteras. 

Grundläggande ekotoxikologi, indikatorarter. Miljöarbetets organisation. Jordens bildning och 

utveckling. Mineral, bergarter, jordarter samt vatten- och energiresurser. 

I kursen ingår fältmoment med syfte att belysa olika naturtyper och miljöfrågor med 

fokusering på människans påverkan på hydrologi och vattenkvalitet. 

Introduktion till vetenskapligt arbetssätt sker genom ett biologiskt fältprojekt. 

Särskild behörighet Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, övningar och exkursioner. 

Examinationsform Skriftligt prov i slutet av respektive period. För godkänt resultat på 

kursen krävs godkänt resultat på övningsuppgifter under fältmomentet, laborationsmomenten 

och seminarierna. 



Kurslitteratur Campbell N.A and Reece J.B.: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings, 2002. 

Heijkenskjöld R.: Landskapsutveckling i Uppsalatrakten, Naturkonsulten 2001. 

Tarbuck E & Lutgens F : Earth, Prentice-Hall, 2001. 

Kompendier i vetenskaplig arbetsmetodik. Bestämningslitteratur. 

Utdelat stencilerat material 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi och inom huvudämnet Geovetenskap 

Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper 

263




Kursplaner 

Introduktionskurs till energisystem, 5 poäng 

Introduction to energy systems 

TN4054 


Kursplanen fastställd: 10 juli 2000 - SLU 


Nivå: A 


Förkunskapskrav Enligt fordringarna för antagning till civilingenjörsprogrammet i 

energisystem eller motsvarande. 

Mål Efter genomgången kurs ska den studerande: 

- kunna definiera och klargöra begreppet energisystem 

- ha nödvändiga kunskaper för fortsatta studier av energisystem och dess samverkan med 

miljö och samhälle 

- vara orienterad om naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv på 

energisystem 

- vara orienterad om internationella och regionala aspekter på samhällets energibehov och om 

tillgängliga energikällor. 

Innehåll 

Undervisningen läggs upp som en serie seminarier, i några fall föregånget av litteraturstudier 

och räkneövningar. Vid seminarierna deltar flera lärare så att olika perspektiv kan belysas. 

Samhällets energibehov diskuteras parallellt med möjligheter att tillgodose behoven från olika 

energikällor och energislag. Energirelaterade aspekter på människan, bostaden och 

arbetsplatsen (industri, jordbruk, skogsbruk, fiske, handel, förvaltning, skola, sjukhus, service, 

transporter, osv.) studeras i grupparbeten som bygger på konkreta exempel från några 

geografiska områden. Dessa har valts så att de representerar olika befolkningskoncentrationer 

och olika kulturella och industriella strukturer. De utvalda områdena besöks i en serie 

exkursioner. Grupparbetena presenteras och diskuteras i seminarier mot slutet av kursen. 

Genomförande 

Seminarier inklusive föreläsningar, 63 timmar (seminarierna obligatoriska) 

Exkursioner, 29 timmar (obligatoriska) 

Varje student deltar i ett grupparbete som redovisas i seminarieform. 

Litteratur Seminarieunderlag läggs ut på kurshemsidan. 

Examination 

Samtliga studerande skriver korta seminariereferat som granskas och kommenteras av 

kursledaren. Examinationen sker genom ett grupparbete och en skriftlig tentamen. 

Fordringar för godkänd kurs Deltagande i obligatoriska seminarierna och exkursionerna. 

Godkänt grupparbete och godkänd skriftlig tentamen. 

Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180 p vid 

Uppsala universitet, som är en gemensam utbildning för SLU och Uppsala universitet. 

Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för bioenergi, SLU 


264




Kursplaner 

Kemi, grundkurs, 6 poäng 


1KE714 




Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen 

Studieperiod: Kursen ges i Period K och X 11, W 12 


Den studerande skall genom kursen förvärva 

- kunskaper om atomens uppbyggnad och periodiska systemet 

- kunskaper om kemisk bindning (intra- och intermolekylära krafter) 

- förmåga att utföra kvantitativa beräkningar för kemiska processer 

- förståelse för reversibla processer, kemiska jämvikter och kinetik 

- god laboratorievana 


Stökiometri, kemisk bindning, periodiska systemet, kemisk termodynamik, jämviktslära, 

kinetik, elektrokemi. 


Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper 


Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, gruppövningar, demonstrationer och 

laborationer. För vistelse i laboratorierna fordras att de studerande känner till gällande 

säkerhetsföreskrifter. Vid början av kursen ges orientering om risker och skydd vid kemiskt 

experimentellt arbete. Att den studerande känner till gällande föreskrifter är ett krav för 

deltagande i laboratoriearbetet. 


Skriftligt prov vid kursens slut. Muntliga redovisningstillfällen förekommer under kursens 

gång. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng. 



Övriga föreskrifter Ersätter tidigare kurser 1MB080 och 1KI142. Kurserna kan ej 

tillgodoräknas samtidigt i examen. Ändring av poängtal för labkurs 1998-05-20. 

Kurslitteratur Zumdahl: Chemical Principles, Haughton Mifflin. 

Aylward and Findlay: SI Chemical Data, Wiley. 

Kompendier 



Kursansvarig institution Kemiska institutionen 

265




Kursplaner 

Kemisk apparatteknik, 4 poäng 

Chemical engineering 

1KI344 







Den studerande skall efter genomgången kurs ha förvärvat grundläggande kunskaper om 

kemiteknisk apparatur och problem rörande funktionering, dimensionering, konstruktion och 

ekonomisk drift samt få en överblick över svensk kemisk industri 


Grundläggande masstransporter med tillämpningar på destillation, absorption och 

extraktion/lakning. En termisk operation, indunstning. Mekaniska enhetsoperationer som 

filtrering, fluidisation och sedimentation. Omrörning. Systemet luft-vatten med tillämpning på 

torkning. Introduktion till strömningslära. En översikt över svensk kemisk industri. 

Introduktion till strömningslära 

Laborationer: Innehållsmässigt enligt ovan 


Oorganisk kemi. Fysikalisk kemi. Organisk kemi. Algebra och geometri. Analys 


Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationerna är 

obligatoriska. 

Examinationsform Skriftligt prov anordnas under kursens gång och/eller vid slutet av 

kursen. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Poänguppdelning: tentamen 3 

poäng, laborationer 1 poäng. 

Betyg Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med 



Grén,Urban, Theliander,Hans: Grundläggande apparatteknik, Chalmers. 

Sjöberg, Lars-Arne: Svensk kemisk industri. 

Laboratoriehandledning och utdelat material. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och huvudämnet Teknik 


Institutionen för ytbioteknik 

266




Kursplaner 

Kemisk struktur och bindning, 4 poäng 

Chemical structure and bonding 

1MB590 






Kursen skall ge grundläggande teoretisk förståelse för materians grundläggande egenskaper 

samt hur dessa leder till uppkomsten av olika typer av växelverkan, kemisk bindning och 

reaktioner inom biologiska system. 


Grundläggande kvantmekanik: våg-partikel dualism, operatorer, vågekvationen, 

kvantmekanikens postulat och huvudkoncept, väteatomen. 

Orbitalteori: flerelektronatomer, diatomära och polyatomära molekyler, kemisk bindning, 

potentialytor, egenskaper. 

Spektroskopi: genomgång av huvudkoncept som styr spektroskopiska observationer utifrån 

orbitalteori och kvantmekanik, exempel inom NMR, IR, UV, LASER och röntgenspektroskopi. 

Beräkningskemi: Slaterdeterminanten, self consistent field approximationen, Hartree-Fock 

ekvationen, semiempiriska approximationer, täthetsfunktonalteori, hybridmetoder mellan 

kvantmekanik och molekylmekanik, modellering av biokemiska system och reaktioner. 

Datorlaborationer: 1) orbitalteori och 2) beräkningskemi. 

I kursen ingår även ett fördjupningsarbete inom något av de fyra delområdena eller 

datormodellering. 


Beräkningsvetenskap I. Organisk kemi. Matematisk statistik. Programmeringsteknik I. 


Föreläsningar, räkneövningar och datorlaborationer. 


Hemtentamen samt redovisning av fördjupningsarbete. 




Leach A.R.: Molecular Modeling - principles and applications, 2nd ed, Prentice Hall, 2001, 

samt utdelat material. 




267




Kursplaner 

Kemiska principer, 5 poäng 

Chemical Principles 

1TS090 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle 


Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper i kemi som därefter appliceras på 

några biologiska och miljökemiska områden. 


• Kemisk bindning: elektronfördelning i atomer och molekyler, kovalent 

bindning,aromaticitet, molekylers form, stereoisomerer och konformationer. 

• Intermolekylära krafter: växelverkan mellan molekyler och joner t ex bindningar 

mellan biomolekyler, vätebindningar och dispersionskrafter. Energin i bindningar 

växelverkan mellan elektromagnetisk strålning och materia 

• Kemisk termodynamik: energi och arbete, spontana reaktioner, molekylära 

drivkrafter. 

• Jämviktslära: syra-basjämvikter, buffertar. 

• Kinetik: reaktionshast beroende på temp, konc etc, grundläggande 

reaktionsmekanismer, katalyserade reaktioner t ex med enzymer. 

• Struktur- och reaktivitessamband: betydelsen av molekylers struktur för reaktivitet för 

förståelse av reaktioners förlopp. 

• Organiska molekyler: olika funktionella grupper och exempel på några viktiga 

reaktioner (planering och strategi). 

• Bioorganiska molekyler kolhydrater, lipider, fosfolipider, aminosyror, peptider, 

proteiner (enzymer, receptorer), heterocykler, nukleinsyror och deras uppbyggnad, 

metabolism. 

Exempel hämtas tidigt från biokemiska och miljökemiska områden. 

Särskild behörighet Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande fordras godkända 

övningar. Studerande som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov för att få 

godkänt betyg. För studerande som underkänts i ordinarie prov anordnas två extra 

provtillfällen varje läsår, vid vårterminens slut och i augusti. 



Kurslitteratur H S Stoker: General, Organic and Biological Chemistry 2nd Ed., 2001, 

Houghton-Mifflin. Kompendier. 



Kursansvarig institution Kemiska institutionen 

268




Kursplaner 

Kemometri, 3 poäng 

Chemometrics 

1KE722 







Kursen skall ge kunskaper om och praktiska färdigheter i statistiska metoder för att behandla 

resultaten vid kemiska mätningar samt orientera om kemometriska metoder för 

försöksplanering och multivariat dataanalys. 


Tillämpningar av univariat statistik (konfidensintervall, t-test, F-test, 1-vägs ANOVA, enkel 

linjär regression). Kvalitetssäkring vid analytiskt arbete. Orientering om försöksplanering för 

modellering och optimering. Orientering om multivariata metoder för kalibrering och 

klassificering 

Laboratoriearbete: Datorövningar som belyser de teoretiska resonemangen 


Matematisk statistik, Analytisk kemi I 


Föreläsningar och laborationer 


Skriftlig tentamen i slutet av kursen. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. I 





J C Miller and J N Miller, Statistics and Chemometrics for Analytical Chemistry, 4th edition 

2000. 

Kurspärm med instruktioner och kompletterande material. 






269




Kursplaner 

Kemometri II, 5 poäng 

Chemometrics II 

1KE741 






Kursen skall ge kunskap om och praktiska färdigheter i kemometriska metoder för att 

generera och utvärdera mätdata (statistiska tillämpningar, försöksplanering, multivariat 

dataanalys). 


Kemometriska (statistiska och matematiska) metoder för empirisk modellering av kemiska 

system inom områden som industri, miljö och biologi/medicin. Stor vikt läggs vid 

försöksplanering och multivariat dataanalys med tillämpningar som 

- processkontroll och processoptimering 

- multivariat karaktärisering och klassificering, data mining 

- multivariat kalibrering, QSAR 


Kemometri 


Föreläsningar och datorövningar. Miniprojekt hämtade från industriell verksamhet. 


Skriftlig tentamen i slutet av kursen. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. I 











270




Kursplaner 

Keramkemi, 5 poäng 

Ceramic Chemistry 

1KE734 







Att ge ökade kunskaper om keramer med särskild tonvikt på strukturell uppbyggnad och 

fasomvandlingar samt syntes av keramiska material. Kursen skall också ge fördjupade 

kunskaper om keramers mekaniska egenskaper. Inom materialinriktningen på 

kemiteknikprogrammet är riskbedömning/säkerhetsvärdering inom materialområdet en viktig 

del av utbildningen. Inom kursen i keramkemi är målet att ge studenterna översiktliga 

kunskaper inom detta område med betoning på toxikologiska aspekter. 


Kristallstrukturer hos viktiga keramiska material, amorfa keramer, defekter i keramer, 

fasomvandlingar i keramiska system. Syntes av keramiska material, formning, sintring och 

bearbetning. Mekaniska, och termiska egenskaper hos keramer. Brottanalys. Grundläggande 

tribologi. Utöver renodlad keramkemi presenteras grunder för riskbedömning och 

säkerhetsvärdering inom materialvetenskap med betoning på toxikologiska aspekter. 

Laborationer: Syntes av zeolit, syntes och karakterisering av BaTiO 3 


Oorganisk kemi 8p, Fasta tillståndets kemi 4p och Materialkemi 4p (eller motsv.) 


Föreläsningar, laborationer och litteraturuppgift. 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. Laborationer och litteraturuppgiften (inkl. muntlig 

presentation) måste också vara godkända och poängsättes till 2 poäng. 




Chiang, Birnie, Kingery, Physical Ceramics, Wiley, ISBN 0-471-59873-9. 

Litteratur till momentet riskbedömning/säkerhetsvärdering bestäms senare. 






271




Kursplaner 

Klassisk elektrodynamik, 5 poäng 

Classical electrodynamics 

1TT721 







Kursen avser att ge fördjupade teoretiska kunskaper i elektrodynamik med särskild tonvikt på 

elektromagnetiska strålningsprocesser och kovariant klassisk elektromagnetisk fältteori. 


Maxwells ekvationer. Energi- och impulssatserna i Maxwells teori. Maxwellls 

spänningstensor, strålningstryck. Telegrafekvationen. EM-vågor i vakuum och i media. Fasoch 

grupphastighet, dispersion. Inhomogena vågekvationen. Gauge- transformationer, gaugeinvarians. 

Retarderade potentialer. Fälten från godtyckliga ström- och laddningsfördelningar. 

Superpotentialer. Elektrisk och magnetisk multipolstrålning. Relativistisk kinematik. 

Kovariant formulering av elektrodynamiken. Liénard-Wiecherts potentialer. Fälten från en 

laddad partikel i godtycklig rörelse. Broms, cyklotron- och synkrotronstrålning. Koherens och 

inkoherens. Cerenkovstrålning. Relativistisk Lagrange- och Hamiltonformalism för laddade 

partiklar i fält. Lagranges och Hamiltons kovarianta ekvationer för klassiska EM-fält och 

växelverkan med laddade partiklar. Periodiska lösningar i en låda. Planvågsrepresentation. 


Mekanik II. Transformmetoder. Elektromagnetisk fältteori 


Föreläsningar, räkneövningar och demonstrationer med hjälp av numerisk simulering på 

dator. 


Skriftligt prov vid kursens slut samt godkända inlämningsuppgifter 




Föreläsningsanteckningar, problemsamling, formelsamling, tillgängliga via www. 

Ej obligatorisk: J.D. Jackson, Classical Electrodynamics, third ed.,Wiley, 1998. 





272




Kursplaner 

Kognitiv psykologi, 5 poäng 

Cognitive Psychology 

1MD123 






Studieperiod: Kursen ges i Period IT 34 (44) 


Att ge en orientering i psykologisk forskning som har betydelse för människadatorinteraktion. 

Kursen skall ge en grund för vidare fördjupning i MDI samt ge teoretiska 

kunskaper som kan användas i systemutvecklingsverksamheten. 


Grundläggande teorier och metoder i psykologisk forskning som täcker perception, minne, 

tänkande, problemlösning, beslutsfattande, lärande, utveckling, organisations- och 

grupprocesser, sociala relationer, och etisk utveckling. 


Människa-datorinteraktion eller Design och konstruktion av användargränssnitt eller 

motsvarande. 


Lektioner, seminarier och inlämningsuppgifter 


Skriftlig tentamen. Inlämningsuppgiften redovisas dels skriftligt, dels muntligt. 

Betyg 

Väl godkänd, godkänd och underkänd. 


Meddelas i god tid före kursstart. 



Kursen ges inom huvudämnet Psykologi 



273




Kursplaner 

Kommunikation i samhälle och arbetsliv, 3 poäng 

Communication in society and the work place 

1IT031 







Kursen ger grundläggande kunskaper om människans kommunikation, medier och 

opinionsbildning samt om kommunikationsprocesser i samhälle och arbetsliv. 

Kursen syftar till att fördjupa de studerandes förståelse för kommunikationens sociala roll och 

deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. 


Kursen är uppdelad i två moment. 

Moment 1 behandlar teori om människans kommunikation, medier och opinionsbildning. 

Särskild vikt läggs vid studiet av ny informations- och kommunikationsteknik och dess 

sociala och kulturella konsekvenser för samhälle och arbetsliv. 

Moment 2 utgörs av övningar i muntlig och skriftlig framställning. 

Särskild behörighet Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och övningar 


Skrivning/hemtentamen (examinations-PM) vid kursens slut 




Castells, Manuel, Internetgalaxen. Reflektioner om internet, ekonomi och samhälle, Daidalos, 

Göteborg, 2002, 295 s. 

Hård af Segerstad, Peder: Kommunikation och information - en bok om människans förmåga 

att tänka, tala och förstå. Hallgren & Fallgren, Uppsala 2002, 340 s. 

Strömquist, Siv, Konsten att tala och skriva, Gleerups, Malmö, 2001, 242 s. 

Anvisad litteratur, ca 100 s. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Medie- och kommunikationsvetenskap 


Institutionen för informationsvetenskap 

274




Kursplaner 

Komplex analys, 3 poäng 

Complex Analysis 

1MA707 






Målet för kursen är att ge grundläggande kunskaper om analytiska och harmoniska funktioner. 

Kursens innehåll Något om komplexa tal, topologi i C, gränsvärde och kontinuitet. 

Analytiska och harmoniska funktioner. Komplex integration. Cauchys integralsats och 

integralformel med konsekvenser. Potensserier. Något om likformig konvergens och 

analyticitet. Laurentserier med tillämpningar. Nollställen och isolerade singulariteter. 

Residuekalkyl med tillämpningar. Argumentprincipen och Rouches sats. 


Algebra och Geometri, Flerdimensionell analys, Ordinära differentialekvationer och 

Transformmetoder, eller motsvarande kunskaper. 




Skriftlig examination vid kursens slut. Inlämningsuppgifter kan förekomma under kursens 

gång. 

Betyg Något av betygen 3, 4 eller 5 ges efter godkänt resultat på kursen. 


Kursen ersätter Komplex analys, 5 poäng (1MA706), samt delkursen Komplex analys, 6 

poäng inom Funktionsteori 10 poäng (1TT031), och kan inte användas i en examen samtidigt 

med någon av dessa. 


John H. Mathews & Russell W. Howell: Complex Analysis for Mathematics and 

Engineering, 4th ed. Jones and Barlett Publishers, 2001. 





275




Kursplaner 

Komplexa system i teknik och samhälle - humaniora, 5 poäng 

Complex systems in technology and society - humanities 

1TS240 






Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i teknik- och vetenskapshistorisk metod med 

kunskapssociologisk och kulturteoretisk inriktning. Kursen ska ge studenterna insikter i 

projektbaserat utvecklingsarbete. Dessa kunskaper skall tillämpas på det teknikområde som 

behandlas i den parallella kursen Komplexa system i teknik och samhälle – teknik, vilket 

syftar till en integration mellan teknik- och vetenskapsstudier och teknik/naturvetenskap. 


Kursen består av två moment, båda kopplade till projektarbete i kursen Komplexa system i 

teknik och samhälle – teknik. Det första momentet innebär seminariebehandling och annan 

bearbetning av litteratur. Litteraturen består dels av övergripande texter, dels texter kring 

teknikområden som aktualiseras i projektarbetet. Den senare litteraturen ska studenterna 

själva finna. Det andra momentet är ett projekt. I denna del ska en rapport, som bygger på 

litteratur behandlad under seminarierna, färdigställas. Rapporten ska samordnas med 

motsvarande arbete i kursen Komplexa system i teknik och samhälle – teknik. 


System i teknik och samhälle: Introduktion. Teknik- och vetenskapshistoria. Uppsats STS. 


Kursen ges i form av seminarier och projektarbete. 


Kursen består av två moment: seminarie- respektive projektdel. Examination sker genom 

aktivt deltagande på seminarierna och genom redovisning av projekt. 


Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Institutionen för idéoch 

lärdomshistoria 2003-06-02. 

Kursen förutsätter samtidigt deltagande i Komplexa system i teknik och samhälle – teknik. 

Kurslitteratur Meddelas senare. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist. 



276




Kursplaner 

Komplexa system i teknik och samhälle - teknik, 5 poäng 

Complex systems in technology and society - technology 

1TS241 






Efter genomgången kurs skall deltagarna ha ingående kunskaper om hur ett komplext 

dynamiskt system utvecklas och kan analyseras utifrån både ett tekniskt och ett övergripande 

humanistiskt perspektiv. Kursen syftar, tillsammans med den parallella kursen System i teknik 

och samhälle – humaniora, till en integration mellan teknik- och vetenskapsstudier och 

teknik/naturvetenskap. Kursen ska även ge träning i att arbeta tvärvetenskapligt och ge 

kunskaper om hur ett projektbaserat utvecklingsarbete fungerar 


Kursen ges som en projektkurs där studenterna i projektarbetet studerar olika aspekter av ett 

komplext dynamiskt system. Projektarbetet kan antingen inriktas mot biologiska system eller 

informationsteknologi/systemteknik. Det samordnas med motsvarande arbete i kursen 

Komplexa system i teknik och samhälle – humaniora. I projektet fördjupas och befästs 

kunskaper studenterna förvärvat under utbildningen. Betoningen av olika moment beror på 

vald projektinriktning. 


120 p inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle. 


Projekthandledning och kompletterande föreläsningar. 


Godkänt projekt (skriftlig och muntlig redovisning). 

Betyg Godkänd (G) eller underkänd (U). 


Kursen Komplexa system i teknik och samhälle- humaniora, 5p måste läsas parallellt. 


Kurslitteratur bestäms av projektansvarig lärare beroende på valt projekt. 






277




Kursplaner 

Konstruktion av användargränssnitt, 3 poäng 

User Interface Design 

1IT110 






Studieperiod: Kursen ges i Period IT 33 (43) 


Syftet med denna kurs är att ge praktiska färdigheter i utveckling av användargränssnitt. Ett 

delmål är att ge insikt hur man med moderna metoder och verktyg kan lösa vissa problem som 

uppstår vid konstruktion av gränssnitt. 


Introduktion till gränssnittbibliotek; komponenter och funktionalitet. Övningar att skapa 

avbrottstyrda funktioner, visualisering av komplexa datastrukturer, layout-hantering, 

separering av innehåll och presentation (Model-View), Listeners, stöd för olika språk. 


Människa-datorinteraktion, Datorsystem II. 


Grupparbete. Betydande del egen inläsning av teori samt (gruppvis) problemlösning i form av 

utvecklingsarbete/programmering. 


Godkänd gruppuppgift. Förnyat prov efter ett godkänt resultat (plussning) tillåts ej. 




Valfri litteratur om Java/Swing. 

Möjligt alternativ: Thinking in Java, Bruce Eckel, Prentice Hall Computer Books; ISBN: 

0136597238. 






278




Kursplaner 

Kontinuerliga mediers mekanik, 4 poäng 


1TT362 







Kursen skall ge grundläggande kunskaper i modern kontinuummekanik, såväl för elastiska 

kroppar som för vätskor och gaser. 

Kursen avser även att ge färdighet att behandla problem inom detta område. 


Tensorer. Kontinuerliga mediers kinematik. Deformation och spänning. Elastisk kropp. 

Newtonska vätskor. Allmänna integralrelationer, konserveringslagar. Icke-Newtonska 

vätskor. 


Mekanik I. Mekanik II. Fysikens matematiska metoder 


Föreläsningar, lektioner 


Skriftligt prov vid kursens slut 




W M Lai, D Rubin, E Krempl: Introduction to Continuum Mechanics, Pergamon unified 

engineer, 1993. 

Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, 1988. 


Formelsamling i fysikens matematiska metoder. 

Problemsamling, Inst. för teoretisk fysik 






279




Kursplaner 

Kryptologi DV1, 4 poäng 

Cryptography DV1 

1DT138 








Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för de principer och tekniker som 

används för att åstadkomma säkra system med avseende på konfidentialitet, integritet och 

autenticitet och åtkomstkontroll. Vidare skall deltagarna kunna redogöra för de grundläggande 

teorierna för detta och kunna omsätta dem i praktiken. 


Chiffer med en nyckel: block- och flödeschiffer. DES och AES. Nyckelekvivokation. Perfekt 

sekretess. Chiffer med öppen nyckel: RSA, ElGamal. Signaturmetoder: DSA och ElGamal. 

Hashfunktioner. Identifieringsmetoder. Nyckelhantering. Åtkomstkontroll och 

informationsflödeskontroll. Något om standarder. 


Algoritmer och datastrukturer DV2, Datorsystem DV1 eller Operativsystem DV1 


Föreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter och laborationer. 

Examinationsform Skriftligt prov och godkända laborationer och inlämningsuppgifter. 

Poänguppdelning: Tentamen 3 p, laborationer och inlämningsuppgifter 1 p. 

Betyg Något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. 

Övriga föreskrifter Kursen får ej tillgodoräknas i examen samtidigt med någon av kurserna 

Kryptologi och datasäkerhet DV1, 4p (1DT135), Datasäkerhet, 5 poäng (1DT725) eller 

Datasäkerhet MN1 (1DT644). 


W. Stallings. Cryptography and Network Security. Principles and Practice. Third edition. 

Prentice-Hall, 2003. 

Kompletterande artiklar/stenciler. 

Föreläsningsanteckningar finns tillgängliga via avdelningen för datorteknik 




280




Kursplaner 

Kvantfysik, 3 poäng 


1SV720 







Kursen skall ge grundläggande insikter i kvantmekaniska principer, och förståelse för de 

principiella skillnaderna mellan klassisk fysik och kvantmekanik. Kursen skall även ge 

förtrogenhet med kvantmekanikens formalism och beräkningsmetoder, som grund för olika 

tillämpningar inom modern fysik. 


Kvantmekanikens experimentella bakgrund. Grundläggande kvantmekaniska principer: 

obestämdhetsrelationen, väntevärden, operatorer. Vågmekanik: Schrödingerekvationen, 

vågfunktionen. Endimensionella system. Tredimensionella system, rörelsemängdsmoment, 

spinn. Väteatomen. Spinn-bankoppling, atomspektra. Identiska partiklar. Orientering om 

molekyler och spektroskopiska metoder. 

Laborationer: Fotoelektronspektroskopi (obligatorisk demonstrationslaboration) samt 

ytterligare en laboration. 


Elektromagnetism och vågrörelselära. Fouriermetoder. Mekanik. Termodynamik. 


Föreläsningar, lektioner, handledning och laborationer. 


Inlämningsuppgifter, samt skriftlig tentamen. För godkännande fordras även godkänd 



godkänd (5). 

Kurslitteratur P.A. Tipler, R.A. Llewellyn: Modern Physics,W. H. Freeman and Company, 

New York, 1999. 

Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1987. 





Institutionen för strålningsvetenskap 

281




Kursplaner 

Kvantfysik, 5 poäng 


1TT306 




Mål för utbildningen Kursen skall ge en introduktion till den moderna fysikens begrepp, 

teori och arbetsmetoder. Den skall ge teori och modeller för beskrivning av atomer och 

molekyler. Kursen skall träna förmågan att utföra experimentella observationer och att tolka 

resultaten utifrån lämpliga teoretiska modeller. 

Kursens innehåll Översikt över den moderna fysiken: Partiklar och vågor, kvantfenomen. 

Balmerserien. Sannolikhet och osäkerhet. Fotoner, fotoelektriska effekten, Comptonspridning, 

svartkroppstrålning. Atomer, molekyler, atomkärnor, elementarpartiklar och växelverkan. 

Partikelspridning, elektrondiffraktion. Elektronmikroskop, laser, acceleratorer, synkrotronljus. 

Atomfysik: Absorption och emisson av ljus, Fraunhoferlinjer, Rydbergsserier, Bohrmodellen. 

Schrödingerekvationen tillämpad på väteatomen, kvantisering av energi och impulsmoment, 

kvanttal. Vågfunktioner, elektroners sannolikhetsfördelningar. Elektriska dipolövergångar och 

urvalsregler. Grotriandiagram. Flerelektronatomer, skärmning och penetration, oberoende 

partikelmodellen och centralfältsapproximationen, antisymmetriska vågfunktioner, 

elektronkonfigurationen, periodiska systemet, LS- och jj-koppling, termer, finstruktur, 

relativistiska effekter, Lambskift, hyperfinkoppling, inverkan av yttre fält. 

Optisk spekroskopi, Röntgenspektroskopi, fotoelektronspektroskopi. 

Molekylfysik: Born-Oppenheimerseparation, MO-LCAO-modellen, elektronkonfigurationer, 

vibrationer, rotationer, symmetrielement och operatorer, symmetriadapterade 

molekylorbitaler. 

Laborationer: Balmerserien, heliums termschema, kvävemolekylens spektrum, 

röntgenspektrum från koppar.(Fyra halvdagslaborationer) 

Seminarier: Redovisning av resultat från litteraturstudier eller rapportering av besök hos 

forskningsgrupp. 

Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Transformmetoder. Mekanik I. 

Vågrörelselära. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier. 

Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även 

godkänd laborationskurs samt seminariemedverkan. 



Övriga föreskrifter Kursen ersätter där kursen Kvantmekanik, 4 poäng (1TT104). Kursen 

kan inte tillgodoräknas i en examen samtidigt med denna eller någon av Kvantfysik I (delkurs 

inom 1TT302) och Atom- och molekylfysik (1TT105). 

Kurslitteratur P. A. Tipler: Modern Physics 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Kursen ges inom huvudämnet Teknik 


282




Kursplaner 

Kvantfysik fk, 4 poäng 


1TT107 




Studieperiod: Kursen ges i Period ES 41, F 32 


Kursen är en introduktion i det fasta tillståndets uppbyggnad av atomer och i atomers 

uppbyggnad av kärnor och elementarpartiklar. I fokus är kristallina ämnens atomära struktur 

och deras fysikaliska egenskaper samt materiens minsta beståndsdelar och deras 

växelverkningar. 


Fasta tillståndets fysik: 

Kristallstruktur: gitter, strukturer och röntgen-diffraktion. 

Fononer: gitterdynamik och termiska egenskaper. 

Elektroner: Fria elektroner, energiband, termiska och elektriska egenskaper. 

Supraledning och magnetism. 

Kärn- och partikelfysik: 

Struktur: tidiga universum, atomkärnor, baryoner, mesoner, antimateria. 

Växelverkan: elektrosvaga kraften och bosoner, starka kraften och gluoner. 

Reaktioner: relativistisk kinematik, kärnreaktioner fission, fusion, radioaktivitet. 

Verktyg: acceleratorer, detektorer, reaktorer. 

Laborationer: 1. Halvledarfysik. 2. Radioaktiva sönderfall. 

Särskild behörighet Transformteori. Mekanik. Vågrörelselära. Termodynamik. Kvantfysik. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier. 

Examinationsform Skriftlig tentamen och godkända laborationer och seminarier. 




P. A. Tipler, R. A. Llewellyn: Modern Physics, W. H. Freeman and Company, 1999. 


Anteckningar och laborationsinstruktioner. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik 


283




Kursplaner 

Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 5 poäng 

Quantitative methods in social science 

1TS100 







Syftet med kursen är att ge kunskap och färdighet i att genomföra undersökningar och 

vetenskapligt besvara frågeställningar med samhällsvetenskaplig inriktning. Kursen behandlar 

samhällsvetenskapliga forskningsmetoder med särskild inriktning på tillämpning av 

analytiska modeller respektive kvantitativa metoder. Härvidlag ska också kunskaper från den 

matematiska och statistiska undervisningen utnyttjas i undervisningen. 


I en introduktion utreds och diskuteras grundläggande metodgrepp och forskningsprocessens 

olika led – problemformulering, undersökningsdesign, datainsamling, tolkning och 

rapportering – liksom förhållandet mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. 

Det första delmomentet hänför sig främst till teoribildningsfasen och handlar om formella 

modeller inom samhällsvetenskapens område som hanterar individers och gruppers 

beslutsfattande. Syftet här är att studenterna tillägnar sig grunderna inom spelteorin och att 

man också prövar spelteorins nytta eller tillämplighet. Här behandlas olika typer av ickekooperativa 

spel: Spel i strategisk och extensiv form, spel utan information, med fullständig 

respektive felaktig information. Olika typer av problem som hanteras är samarbetsproblem, 

förhandlingar och koalitioner. Grundläggande begrepp som jämvikt och rationalitet 

behandlas. 

Det andra delmomentet består av en introduktion i hur man med speciell kvantitativ metod - 

nätverksanalys - studerar relationerna mellan olika aktörerna, vare sig dessa är individer eller 

kollektiv. Här behandlas grundläggande nätverksbegrepp som matriser, grafer, noder och 

länkar. De vanligaste måtten på centralitet, sammanbundenhet (cliques, k-plexes), positioner 

och roller (olika typer av ekvivalens) berörs med hjälp av speciella datorprogram för 

nätverksanalys. Övningarna genomförs på både färdiga dataset och eget producerade data. 

Det tredje delmomentet utgörs av olika tillämpningar av statistiska metoder. Frågan om 

urvalsundersökningarnas problem tas upp där möjligheterna att dra generella slutsatser från 

urval till population behandlas. Konfidensintervall, signifikans och hypotesprövning tillämpas 

härvidlag på konkreta fall. Merparten av kursen behandlar sedan frågan om hur vi med 

bivariata och multivariata metoder testar samband och mäter dess styrka. Olika typer av 

regression behandlas och de speciella problemen med att analysera interaktion berörs. 


Flerdimensionell analys, Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk (5p), Industrisamhällets 

framväxt: drivkrafter och effekter (5p), Vetenskapsteori – de två kulturerna (5p 

284




Kursplaner 

Undervisningsform Undervisningen består av föreläsningar, övningar och seminarier. Inom 

ramen för de statistiska tillämpningarna och nätverksanalysen tillkommer också 

datorövningar. Seminarierna förbereds med skriftliga inlämningsuppgifter och PM. Det andra 

delmomentet avslutas med ett längre PM där de olika teknikerna tillämpas på ett konkret 

datamaterial. 

Examinationsform Examination sker i samband med seminarier i både skriftlig och muntlig 

form. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. 

Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) samt med 



Samtidigt deltagande i kursen Matematisk statistik (5p), krävs. 

Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Statsvetenskapliga institutionen. 


Zagare, Frank C. (1984). Game Theory. Concepts and applications. Quantitative Applications 

in the Social Sciences series, Volume 41. Sage Publications. 

Fink, E. C., Gates, S. & Humes, B.D. (1998) Game Theory Topics. Incomplete Information, 

Repeated Games and N-Player Games. Quantitative Applications in the Social Sciences 

series, Volume 122. Sage Publications. 

Textmaterial (säljes av institutionen) 

Består av övningar och utdrag ur texter. 

Ytterligare litteratur tillkommer. 

Referenslitteratur: 

Blom, G & Holmqvist, B. (1984). Statistikteori med tillämpningar. Studentlitteratur. 

Nivå: Kursen ges på B-nivå 

Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Statsvetenskap 


Statsvetenskapliga institutionen 

285




Kursplaner 

Kvantmekanik, 4 poäng 


1MB230 





Studieperiod: Kursen ges i Period Q och X 31 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper i kvantmekanik, med tyngdpunkten på dess 

användning inom atom- och molekylfysik och kemi. 


Den experimentella bakgrunden till kvantmekaniken. Sannolikhetstolkningen. Heisenbergs 

osäkerhetsrelation. Schrödingerekvationen. Vågfunktioner. Förväntansvärden. Operatorer. 

Kommuteringsregler. Spridning mot potentialbarriär. Partikel i låda. Harmonisk oscillator. 

Rotationsrörelse. Klotytefunktioner. Väteatomen. Identiska partiklar. Diracformalismen. 

Tillståndsvektorer. Rörelsemängdsmoment. Störningsteori. Variationsmetoden. 

Laborationer: 

1. Teorilaboration: Formalism 

2. Datorlaboration: Spridning mot en potentialbarriär. Vågpaketsdynamik. 

3. Datorlaboration: Approximationsmetoder 


Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Fysikens matematiska metoder 




Skriftlig och muntlig tentamen vid kursens slut. Inlämningsuppgifter. För godkännande 

fordras godkänt betyg på laborationskursen. 




D.J. Griffiths: Introduction to Quantum Mechanics, Prentice Hall, 1995. 

C.Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. 

Anteckningar och laborationsinstruktioner från Fysiska institutionen. 






286




Kursplaner 

Kvantmekanik, 4 poäng 


1TT108 






Kursen skall ge grundläggande kunskaper i kvantmekanik och och dess tillämpningar inom 

modern fysik. Den skall vidare ge förtrogenhet med kvantmekanikens teoretiska 

arbetsmetoder samt en fördjupad förståelse av den kvantmekaniska verklighetsbeskrivningen. 


Vågfunktionen och Schrödingerekvationen. Våg-partikeldualism, vågpaket, 

sannolikhetstolkning, Heisenbergs osäkerhetsrelation. Stationära tillstånd. Förväntansvärden, 

kontinuitetsekvationen och Ehrenfests relationer. Operatorer. System i en dimension. 

Transmission och reflektion. Egenvärdesproblem. Banimpulsmoment och centralrörelse. 

Spinn. Addition av impulsmoment. Identiska partiklar. Tidsoberoende och tidsberoende 

störningsteori med Fermis gyllene regel. Tolkningar av kvantmekaniken, Bells olikhet, 

kvantkryptografi och kvantdatorer. Tillämpningar inom atom, kärn och partikelfysik. 

Särskild behörighet Lineär algebra. Endimensionell analys. Flerdimensionell analys. 

Fysikens matematiska metoder. Mekanik I och II. Elektromagnetism. 

Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Seminarier och handledning i små grupper 

om fem till sex studenter. Datorbaserad laboration. 

Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2002/2003 kursen Kvantmekanik (1TT104) inom 

civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. 


B.H. Bransden and C.J. Joachain: Introduction to Quantum Mechanics, Longman Scientific 

& Technical, 1989. 







287




Kursplaner 

Kvantmekanik fk, 5 poäng 

Quantum mechanics, advanced course 

1TT173 







Kursen avser att ge fördjupade kunskaper i kvantmekanik samt ökad förtrogenhet med 

kvantmekanikens formalism och beräkningsmetoder. 


Bra- och Ketvektorer. Observabler. Rums- och impulspresentationerna. Schrödinger- och 

Heisenbergbild. Harmoniska oscillatorn. Rotationer och generatorer. Addition av 

impulsmoment.Tensoroperationer.Bells olikhet. Gaugetransformationer. Symmetrier. Paritet. 

Tidsoberoende och tidsberoende störningsteori. Spridningsteori. Lippman-Schwingers 

integralekvation. Born- approximationen. T- och S-matriserna. Partialvågsanalys. 

Lågenergispridning. Optiska teoremet. Inelastisk spridning. 

Datorlaboration: Numeriska beräkningar och grafisk visualisering av spridningsprocesser. 


Kvantmekanik (introduktionskurs, MN1 eller motsvarande). Dessutom rekommenderas 

Atom- och molekylfysik samt Kärn- och partikelfysik. 


Föreläsningar, lektioner och datorlaboration. 


Skriftlig examination med teorifrågor och problemlösning vid kursens slut. Godkänd 

datorlaboration. 



Övriga föreskrifter Kursens hemsida: www3.tsl.uu.se/thep/courses/QM/ 

Kurslitteratur Sakurai, J. J.: Modern Quantum Mechanics, Addison-Wesley Publ. Co., 

Revised edition 1994. ISBN 0-201-53929-2. 

Kompendium i spridningsteori. 





288




Kursplaner 

Kvantmekanik och spektroskopi, 8 poäng 

Quantum mechanics and spectroscopy 

1KK700 





Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i kvantmekanik, med 

tyngdpunkt på dess användning inom atom- och molekylfysik och kemi, samt en orientering 

om kvantmekaniska beräkningsmetoder. Den skall vidare ge en introduktion till växelverkan 

mellan elektromagnetisk strålning och materia samt kännedom om de viktigaste 

spektroskopiska metoderna i kemin. 

Kursens innehåll Kvantmekanik och spektroskopi I 

Den experimentella bakgrunden till kvantmekaniken, våg-partikeldualism. 

Schrödingerekvationen, sannolikhetstolkning, Heisenbergs osäkerhetsrelation. Operatorer och 

förväntningsvärden. Egenvärdesproblem. Partikel i låda. Frielektronmodellen. Harmonisk 

oscillator och vibrationsspektra. Väteatomen. Rörelsemängdsmoment. Störningsteori. 

Variationsmetoden. Flerelektronatomer, orbitalapproximationen, skärmning, effektiva 

enpartikelekvationer. Atomära egenskaper och spektra, urvalsregler. Molekylorbitalmodellen, 

bindande och antibindande orbitaler, bindningstal. MO-LCAO metoden. pi-elektronteori. 

Valensbindningsmodellen. Ligandfältteori. 

Laborationer: 1. Teorilaboration (kvantmekanik) 2. Datorlaboration (kvantmekanik) 3. 

Kvantkemiska beräkningar 

Kvantmekanik och spektroskopi II 

Symmetri och gruppteori. Absorption och emission av strålning, Vibrations- och 

rotationsspektroskopi, elektroniska övergångar, breddningsmekanismer. Ramanspektroskopi. 

Fluorescens och fosforescens. Laser och laserspektroskopi. Magnetisk resonans, NMR, ESR. 

Laborationer: 4. Vibrations-rotationsspektra, 5. Laserspektroskopi 

Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Fysikalisk kemi. Mekanik I. 


Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även 

godkända laborationskurser. De tre teoretiska laborationerna motsvarar 1.0 poäng och de 

experimentella laborationerna motsvarar 1.0 poäng. 



Övriga föreskrifter I undervisningen deltar även fysikalisk-kemiska institutionen. 

Kurslitteratur P. W. Atkins: Physical Chemistry, 6th ed, Oxford Press, 1998 eller senare 

upplaga. Anteckningar och laborationsinstruktioner, fysiska institutionen och fysikaliskkemiska 

institutionen. 




289




Kursplaner 

Kvinnor, män, vetenskap och framtid, 5 poäng 

Women, Men, Science and the Future 

5LH200 

Kursplanen är fastställd 1997-04-22 av teknisk-naturvetenskapligafakultetsnämnden och 



Studieperiod Kursen ges i Period 3 (kvällstid) 

Mål för utbildningen Kursen syftar till 

• att ge studenterna en orientering i aktuell forskning och diskussion om 

vetenskapens och medicinens sociala dimension. 

• att bidra till en förståelse av den roll våra föreställningar om kön spelar i 

produktionen och tillämpningen av vetenskaplig kunskap. 


Med utgångspunkt i aktuella frågor, TV, film, artiklar och i den egna forskningsoch 

under visningsvardagen görs studier i diskussionsvänlig litteratur. Kursen 

ger en grundläggande inblick i de teoretiska och empiriska perspektiv som 

förmedlats inom den feministiska vetenskapsteorin. Fokus läggs på 

könskonstituering och kunskapsproduktionens sociala dimension, liksom 

språkets betydelse i vetenskapernas utveckling. 


Genomgångna kurser om minst 60 poäng inom naturvetenskap/teknik eller 

medicin/vård. 


Undervisningen sker i föreläsnings- och seminarieform. I kursen ingår även ett 

avslutande arbete, enskilt eller i grupp, som utgör grund för examinationen. 

Kursen ges på kvällstid för att möjlig-göra ett brett deltagande från olika 

utbildningsprogram. Deltagarantalet är begränsat till 20 personer för att befrämja 

diskussionsklimatet. 


För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i föreläsningar och seminarier samt 

godkänt enskilt arbete. Studerande som underkänts i sitt enskilda arbete har rätt 

att undergå förnyat prov. Detta sker efter överenskommelse med 

betygsbestämmande lärare. 

Betyg Som betyg på kursen används godkänd eller underkänd. 

Kurslitteratur Enligt särskild lista. 

Nivå Kursen ges på A-nivå 

Ämne Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist. 



290




Kursplaner 

Kärn- och partikelfysik, 4 poäng 


1TT106 







Att göra teknologerna förtrogna med begrepp och ideér inom modern subatomär fysik. 

Subatomära fenomen av betydelse i det dagliga livet såsom naturlig radioaktivitet, 

strålningens inverkan på materia och kärnenergi belyses. Fysikalisk reaktionslära studeras 

med utgångspunkt från den speciella relativitetsteorin. I laboratorieförsök undersöks 

produktion och absorbtion av strålning. 


Den speciella relativitetsteorin och partikelmekanik. Fysikalisk reaktionslära och tvärsnitt. 

Systematik för atomkärnor, partiklar och kärnmodeller. Nukleoner, kvarkar och leptoner. 

Antipartiklar och antimateria. Naturkrafterna och de bakomliggande teorierna för krafternas 

kvantisering. Fotoner, bosoner och gluoner. Fundamentala symmetrier och bevarandelagar. 

Radioaktivitet (alfa, beta och gamma) och joniserande strålnings absorption i olika media. 

Tillämpningar inom energiområdet. Biologiska effekter av strålning. Acceleratorer,detektorer 

och stora komplexa mätsystem. 

Laboration: Strålning och detektorer. 

Särskild behörighet Grundläggande kvantmekanik. 


Examinationsform Laborationer, hemuppgifter och skriftlig tentamen vid kursens slut. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen kan även läsas som delkurs inom Kvantfysik, 12 poäng, 1TT103. 


Povh, Roth, Scholz, Zetsche: Particles and Nuclei (3rd edition), Springer Verlag, 2002. 

Kompletterande material i anslutning till föreläsningarna. 


Laborationsinstruktioner. 




291




Kursplaner 

Kärnfysik, 4 poäng 

Nuclear physics 

1TT732 







Kursen avser ge en fördjupad och utvidgad kunskap om kärnfysiken utöver vad som hämtats i 

kursen Kärn- och partikelfysik. Exempel ges på aktuella frågeställningar inom forskningen. I 

kursen ingår en laboration som skall ge en viss förtrogenhet med teknik och metoder som 

används inom modern kärnfysik. 


Atomkärnans egenskaper. Nukleon-nukleon växelverkan, stark växelverkan, spridning, 

kärnmodeller, elektromagnetisk växelverkan. Optiska modeller, resonansspridning och 

kärnreaktioner. Fission. Fusion. Kärnastrofysik. 

Laborationer: Gammaspektroskopiska studier av exciterade energinivåer. 


Kärn- och partikelfysik och Kvantmekanik. Kursen Kvantmekanik fk rekommenderas. 





och godkända inlämningsuppgifter. 




K.S. Krane: Introductory Nuclear Physics, John Wiley & Sons, 1988 

alternativt 

Wong: Introductory Nuclear Physics (2nd edition), John Wiley & Sons, 1998 

Kompendium. 





292




Kursplaner 

Kärnkraft – teknik och system, 5 poäng 


1ET200 


reviderad 2003-06-26 av arbetsutskottet 





Efter genomgången kurs ska studenten ha insikt i de tekniska principerna för kärnkraft, samt 

grunderna för reaktorteknologi. Ha fördjupade kunskaper om uranbränslets cykel från gruva 

till slutförvaring inklusive internationell övervakning. Ekonomiska förutsättningar för 

kärnkraft, inklusive riskanalys. Ha övergripande kunskap om joniserad strålnings biologiska 

effekter. 


Kärnreaktioner, transmutation, reaktorfysik, biologiska effekter av strålning, 

uranbränslecykeln, riskanalys för reaktorolyckor, kärnkraftens ekonomi, kärnkraftens 

koppling till vapen, safe guard. 

Laboration och studiebesök vid bränslefabriken i Västerås. 


Energitekniker 10p, Kvantfysik fk eller motsvarande. 


Föreläsningar och problembaserat grupparbete. 


Skriftlig tentamen (3p). 

Problemredovisning (2p). 


godkänd (5). 


Kursen planeras och undervisas i samarbete mellan institutionen för neutronforskning och 

institutionen för strålningsvetenskap. 


Fastställes senare. 




293




Kursplaner 

Ledarskap och organisation I, 5 poäng 

Leadership and Organisations I 

2FE616 

Kursplanen är fastställd 1999-02-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten 


Studieperiod Kursen ges på kvällstid under period 2 


Syftet med kursen är att ge kunskap om de viktigaste perspektiven och 

skolbildningarna inom området samt att diskutera dess tillämpningar i dagens 

organisationer. 

1. Orientera studenterna om begreppen och modellerna inom organisations- och 

ledarskapsområdet 

2. Träna studenternas förmåga att formulera egna välgrundade åsikter om 

organisatoriska förhållanden 

3. Ge insikt om några av de metoder som finns för att praktiskt öva ledarskap 

och förändring. 


Individen 

Här kommer särskild uppmärksamhet att fästas på begreppen Personlighet, 

"Locus of Control" (styrcentrum), Perception och Beslutsfattande. Vad innebär 

etik i ett organisatoriskt sammanhang 

Värderingar , attityder, arbetstillfredsställelse och motivation 

Exempel på exogena teorier är "förstärkningsteorin" och "målsättningsteorin". 

Exempel på endogena teorier är "behovsteorierna", "equity theory" och 

"förväntningsteorin". I dagens organisationer arbetar man på olika sätt att skapa 

olika typer av belöningssystem – vilka är aktuella och på vilka grunder bygger de 

Grupper och arbetslag 

Här behandlas grundläggande aspekter om hur grupper fungerar. Därefter 

diskuteras hur man kan använda sig av olika typer av arbetslag för att skapa en 

högre effektivitet. En av de stora förändringarna i dagens organisationer är 

övergången till processtyrning. Vad innebär processtyrningen och hur leder man 

team eller målstyrda grupper 

Makt och konflikt 

Diskussion om maktens baser och källor som inleds med några klassiska 

klassifikationer av maktbegreppet och avslutas med maktens symboliska 

aspekter. Olika perspektiv på konfliktbegreppet diskuteras samt hur man 

förhandlar vid konfliktsituationer och hur man kan hantera konflikter. Här 

poängteras att konflikten kan ha både negativa och positiva konsekvenser för 

organisationen. 

Ledarskap och organisationskultur 

En introduktion till viktiga traditionella och moderna ledarskapsteorier och synsätt såväl som 

till begreppen organisationskultur och nationskultur. Dynamiska processer angående kulturens 

styrning och förändring utgör kärnan i ledarskapsbegreppet. Här ingår även frågor om ledning 

av människor med olika etnisk bakgrund. 

294




Kursplaner 

Organisationsstruktur och arbetsdesign 

Aspekter av organisationsstruktur, som exempelvis differentiering och 

integration, samt de faktorer som bestämmer variationer i organisationers 

struktur. Ett centralt tema är jämförelse mellan det klassiska strukturella 

perspektivet och det nya processorienterade perspektivet. Informationsflöden. 

Fördjupad diskussion om processorienterade organisationer och granskning av 

olika modellers implikationer för produktionsuppläggning och de mänskliga 

resurserna. 

Organisationsförändring och stress 

Här behandlas frågor kring organisationer och dess förmåga att förändras. 

Avsnittet inleds med en diskussion kring interna och externa krafter som 

stimulerar till förändring. Därefter diskuteras vilka olika typer av förändringar 

som kan bli aktuella, olika sorters motstånd mot dessa och olika typer av 

förändringsstrategier. 


Minst 80 poäng inom teknik/naturvetenskap. 


Lektionsundervisning, seminarier och gästföreläsningar. Studenterna tränas i att 

muntligt presentera information, leda diskussioner, aktivt delta i diskussioner 

samt kritiskt granska information och formulera relevanta frågor. Under kursens 

gång ges även praktisk träning som en integrerad del i undervisningen. 


Skriftlig presentation (PM - 3 poäng) samt aktivt deltagande i undervisningens 

olika moment och diskussioner (2 poäng). 

Betyg Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och 

underkänd. 


Prel. Robbins, S. P., 1998, Organizational Behavior, Concepts, Controversies, 

Applications, 8e uppl., Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall. 

eller 

Rollinson, D., Broadfield, A. & Edwars, D., Organisational Behaviour and 

Analysi..... 


Ämne Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi 


295




Kursplaner 

Ledarskap och styrning, 6 poäng 

Management, organisation and management control 

2FE820 Kursplanen är fastställd 2001-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 

och senast reviderad 2003-06-11 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 

Kursen ges inom Entreprenörskolan i Uppsala 

Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna: 

• vara orienterade om viktiga begrepp och modeller inom organisations- och 

ledarskapsområdet. 

• tränat förmågan att formulera egna välgrundade åsikter om organisatoriska 

förhållanden, både skriftligt och muntligt. 

• ha insikter om några av de metoder som finns för att praktiskt öva ledarskap och 

förändring. 

• ha goda kunskaper om ”styrkedjans” funktionssätt, dvs ägare, styrelse och 

företagsledningens olika roller i samband med företagets styrning. 

• ha insikt (möjligheter/svårigheter) om företagets styrcykel, dvs företagets planering, 

mätning och uppföljning. 

• självständigt kunna utföra grundläggande kalkylering (produkt- och 

investeringskalkylering), bokföring och företagsanalys 

• erhållit kunskap i viktiga frågor kring projektstyrning. 

Kursens innehåll Det dynamiska företaget präglas av både stabilitet och förändring. Det 

behöver med andra ord organiseras på ett sådant sätt att nya idéer kan utvecklas samtidigt som 

etablerade strukturer och system skall göra det möjligt att bedriva verksamheten på ett 

effektivt sätt. Hela kursen handlar om denna viktiga balansgång mellan stabilitet och 

förändring. Kursen handlar i stor utsträckning om individens betydelse för företagets kreativa 

utveckling. Individer i positiv samverkan kan skapa goda resultat. Därför läggs stor vikt vid 

individens egen motivation och förmåga att arbeta i olika samarbetsformer i kursens 

inledande avsnitt. I den andra delen fästs större betydelse vid styrningen av den löpande 

verksamheten. 

Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter antagna till Entreprenörskolan. 

Undervisningsform Föreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten. 

Examinationsform Kursen examineras genom muntlig eller skriftlig tentamen samt inlämnad 

PM uppgift. För godkänt resultat krävs godkända examinationsuppgifter samt aktivt 

deltagande vid samtliga obligatoriska kursmoment. 

Betyg Underkänd, Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Entreprenörskolan i Uppsala drivs av Centrum för entreprenörskap och 

företagsutveckling i Uppsala i samarbete Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala 

universitet. Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för 

civilingenjörsexamen. 

Kurslitteratur Bennis, W. G., 1998, Organizing Genius , Reading MA: Addison-Wesley. 

Lönnqvist, R., 2002, Årsredovisning i aktiebolag och koncerner , Lund: Studentlitteratur. 

Lönnqvist, R., 2002, Resultat, kapital och kassaflöde – Övningar , Lund: Studentlitteratur. 

Smith, D., 2002, Resultat, Kapital och Kassaflöde , Lund: Studentlitteratur. 

Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi 


296




Kursplaner 

Linjär algebra, 3 poäng 

Linear Algebra 

1MA722 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen och inom Högskoleingenjörsprogrammen 

Studieperiod: Kursen ges i Period F, Q och W 12, ES 13 samt IT, K och X 14 


Teorin för ändligt dimensionella vektorrum, samt färdigheter i att räknemässigt behandla de 

införda begreppen. 


Linjära rum. Linjära avbildningar. Euklidiska rum. Kvadratiska former. Spektralteori. 

Tillämpningar. Formelhanterande program kan komma att användas i kursen 


Grundläggande algebra eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner och eventuellt laborationer. 



och laborationer i samband med undervisningen samt muntlig examination kan förekomma. 


godkänd (5). 


Kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Linjär algebra MN1. 


Anton, Rorres: Elementary linear algebra, Applications version, 7th ed. Wiley 1994. eller 

Eriksson-Lind-Persson-Tengstrand: Algebra för universitet och högskolor, Band II (Linjär 

Algebra), Linköping (varierande tryckår) samt Draugert-Eriksson-Gustavsson, Övningsbok i 

Linjär Algebra, Linköping. 





297




Kursplaner 

Logistik, 4 poäng 

Logistics 

TN0123 


Kursplanen fastställd: 10 januari 2003 - SLU 


Nivå: C 



40 poäng teknik/teknologi inklusive System, modell och simulering 3 poäng eller 

motsvarande, samt 10 poäng matematik och 3 poäng statistik. 

Mål Den studerande skall efter genomgången kurs: 

- kunna lösa och analysera logistiska problem med operationsanalytiska metoder 

- ha goda kunskaper om logistiska problemställningar och dess lösningar inom bland annat 

energisektorn 

Innehåll 

Datorbaserad lösning av linjära optimeringsproblem 

Heltalsprogrammering inklusive binära och blandade problem 

Operationsanalys med: 

- Nätverksteori 

- Transportoptimering 

- Lokaliseringsteori 

- Projektplaneringsteori 

- Lageroptimering 

- Köteori med tillämpningar inom bland annat energiområdet 

Logistikens grundbegrepp 

Teknisk logistik (Transportteknik) 

Transportteknik och system speciella för energisektorn 

Tekniska planeringshjälpmedel, GIS, GPS 

Planering av samhällets transportsystem 

Genomförande 


Datorlaborationer ca 20 tim (obligatoriskt) 

Projektarbete med studiebesök ca 10 tim (obligatoriskt) 

Litteratur 

Hillier och Lieberman. Introduction to operations research, 7th ed., McGraw Hill 

Examination Skriftlig tentamen. Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete. 

Fordringar för godkänd kurs Godkänt projektarbete, godkända datorlaborationer och 

godkänd tentamen. 

Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för lantbruksteknik, SLU 


298




Kursplaner 

Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer, 

institutioner och organisationer, 5 poäng 

Local milieus for innovations in global networks 

1TS060 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 

och senast reviderad 2002-09-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 



Mål för utbildningen Kursen har två övergripande syften. Det ena är att förmedla kunskaper 

om vilken roll lokala och regionala miljöer spelar för företags innovations-och 

konkurrensförmåga i en alltmer globaliserad världsekonomi. Det andra syftet är att ge en 

orientering om världsekonomins utveckling under tiden efter andra världskriget med särskild 

tonvikt på produktionens och handelns förändrade geografi. Ett ytterligare syfte med kursen är 

att genom PM-skrivande öka studenternas färdigheter i skriftlig framställning samt 

samhällsvetenskaplig metod. 

Kursens innehåll Inom kursen behandlas regionala tillväxtmodeller, regionala konsekvenser 

av produkt-cykelförlopp, teknikförändring och teknikpolitik på olika geografiska nivåer. 

Kursen behandlar också grunderna i såväl klassisk som modern lokaliseringsteori. Vidare 

fokuseras de multinationella företagens lokaliseringsbetingelser. I det sammanhanget 

behandlas globala förändringsförlopp inom olika ekonomiska sektorer, liksom regionala och 

lokala konsekvenser av framväxande över- och mellanstatliga ekonomiska organisationer 

(såsom EU och WTO). Kursen tar också upp de små företagens och entreprenörskapets roll i 

den tekniska utvecklingen. 

Under kursen tas också den nya ekonomins framväxt i Sverige upp, med särskild betoning på 

områden som informationsteknik och bioteknik. 

Särskild behörighet Kurserna Företag, nätverk och teknikutveckling samt Industrisamhällets 

framväxt: drivkrafter och effekter. 

Undervisningsform Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, PMskrivande, 

handledning och exkursioner i närområdet. 

Examinationsform Skriftligt prov anordnas under kursens gång. Muntlig examination sker i 

samband med seminarier. Till examinationen räknas också inlämning av skriftliga rapporter 

(PM el. liknande). Aktivt deltagande i övningar, seminarier och exkursioner är obligatoriskt. 




Kursen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Kulturgeografiska institutionen 2001-04-25. 

Kurslitteratur Dicken, P, (1998) Global shift. Transforming the world economy. Third 

edition, Paul Chapman, London, 1998. [468 s.] 

Gunnar Palm (1995) Världshandeln. 4:de upplagan, Stockholm: SNS Förlag. [ca 150 s.] 

Mats Lundmark & Anders Malmberg (2000) Utlandsägda företag och regional utveckling. 

SIR-rapport 115. Stockholm: Fritzes. [ca 90 s.] 

Hans Tson Söderström (red, 2001) Kluster.se – Sverige i den nya ekonomiska geografin. 

Stockholm: SNS Förlag. [ca 175 s.] Kompendium med aktuella artiklar [ca 100 s.] 

Nivå: Kursen ges på B-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kulturgeografi 

Kursansvarig institution Kulturgeografiska institutionen 

299




Kursplaner 

Luftvårdsteknik, 4 poäng 

Air pollution technology 

1TV391 







Kursens mål är att ge en allmän kännedom om luftföroreningsproblem samt informera om 

mätinstrument för luftföroreningar och modeller för simulering av föroreningskoncentrationer 


En sammanfattning av luftföroreningskällor samt naturliga bakgrundsvärden. Mekanismer 

bakom atmosfärisk transport, diffusion, kemisk omvandling och deposition. 

Luftföroreningsmätningar: Mätteknik samt nätverk av luftföroreningsmätningar. Teknik för 

utsläppsreduktion. Effekter orsakade av luftföroreningar, med särskild tonvikt på försurningsoch 

ozonproblemet. Utnyttjande av numeriska modeller för att beräkna 

föroreningskoncentrationer och deposition. 

Laborationer: Numerisk simulering av luftföroreningskoncentrationer och av kemiska 

omvandlingsprocesser. 


Analys. Kemi, grundkurs. Meteorologi och klimatologi 


Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut samt godkänd laborationskurs. 




S. Karlsson: Kompendium i atmosfärens kemi. 

Högström U och Smedman A-S: Kompendium i atmosfärens gränsskikt. Del 2 

Övegångsskiktet, numerisk modellering och spridning 






300




Kursplaner 

Läkemedel - kvalitetssäkring och regulatoriska krav, 5 poäng 

Regulatory Requirements and Quality assurance in Development and Manufacturing of 

Pharmaceutical pro 

1TK060 






De studerande skall efter genomgången kurs ha: 

- kunskaper om de regulatoriska krav som gäller för utveckling, dokumentation och 

godkännande av nya läkemedel. - kunskaper om de kvalitetssystem och arbetssätt som gäller 

för apoteksberedning och industriell tillverkning av läkemedel samt därtill hörande 

myndighetskontroll. 

Kursen skall ge en grund för arbete med regulatoriska frågor och kvalitetsarbete inom 

apoteksväsendet, farmaceutisk industri och läkemedelskontrollen och tjäna som bas för 

verksamhet som sakkunnig. 


Som genomgående tema för kursen kommer regelverket för utveckling, dokumentation, 

tillverkning och godkännande av en ny farmaceutisk specialitet behandlas steg för steg. 

Därvid kommer följande delmoment att behandlas: 

1. Allmänt om läkemedel, läkemedelsmarknaden, läkemedelsindustrin, utvecklingsprocessen 

för nya läkemedel, samhällets tillsyn och tillståndsgivning. Läkemedelsdistribution och 

detaljhandel. 

2. Grundläggande begrepp som kvalitetssäkring och dess olika delmoment, GMP, GLP, 

GCLP, GCP, etc, definieras och deras roll och syfte inom farmaceutisk verksamhet förklaras. 

3. Det regulatoriska systemets olika organ, Läkemedelsverket, EMEA, Europa-kommissionen 

och Europarådet. Sambandet mellan EU:s föreskrifter och den svenska lagstiftningen samt 

Sveriges medverkan i det internationella nätverket. Farmakopéns roll i kontrollen av 

läkemedels kvalitet. 

4. Principerna för validering av analys- och tillverkningsmetoder, liksom krav och metoder 

för kvalificering av utrustning för tillverkning av råvaror och slutprodukter. 

5. Krav beträffande organisation, dokumentation, personal, lokaler och utrustning för 

tillverkning av läkemedel. 

6. Översiktlig presentation av principerna för EU:s, FDA:s och ICH:s krav för klinisk 

prövning och godkännande av nya läkemedel, samt de olika procedurerna för godkännande av 

nya läkemedel inom EU. 

7. Proceduren för godkännande av övriga läkemedelsgrupper (naturläkemedel, homeopatika 

etc) och för andra läkemedelsnära produkter t.ex. medicinsk-tekniska produkter. 

8. Den fortlöpande efterkontrollen av godkända läkemedel (centralt och nationellt), 5- 

årsgodkännande, ändringar, informationskontroll, epidemiologiska data etc. 

Biverkningsrapportering, WHO:s biverkningsregister. 

9. Tillsynen av den internationella marknaden för råvaror, kontrolläkemedel och vanliga 

produkter. Internetförsäljning. Kontroll av marknadsföringsaktiviteter. Apoteksverksamheten. 

10. Företagens skyldigheter beträffande "eftervård" av godkända läkemedel. 

301




Kursplaner 

Informationsskyldighet, ansvarsfrågor och försäkringsfrågor. Patentskydd. 

11. Fallstudie kring dokumentation av ett nytt läkemedel. 


Galenisk farmaci. 


Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar, projektarbete och studiebesök. 

Obligatoriska moment: Gruppövningar, projektarbete och studiebesök. 


Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs, förutom godkänt prov (4 p), godkänt 

resultat på projektarbete (1 p) samt gruppövningar och övriga obligatoriska moment (0 p). 

Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa 

kurstillfälle och endast i mån av plats. 




Utdelat kursmaterial, tillgängligt undervisningsmaterial och aktuella direktiv och riktlinjer 

från EU, EMEA och FDA samt Europeiska Farmakopén, som finns tillgängligt via Internet. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci 



Institutionen för farmaci 

302




Kursplaner 

Läkemedelsformulering, 5 poäng 

Drug formulation and drug delivery 

1TK061 





Mål för utbildningen Kursen utgår ifrån grundläggande kunskaper inom den galeniska 

farmacin och syftar till att ge fördjupade kunskaper rörande formulering av stabila 

läkemedelsformer för anpassning till olika administreringsvägar, för optimal absorption och 

med möjligheter till kontrollerad frisättning. 


1. Läkemedels upplösning och frisättning. Läkemedels löslighet och löslighetsförbättring; In 

vitro-metodik för studier av läkemedelsfrisättning. 

2. System för kontrollerad/optimerad läkemedelsfrisättning och absorption. Tabletter; Geler; 

Mikropartiklar; Transdermala system; Inhalationsformulering;Liposomer; 

Mikro/nanopartiklar mm. Grundläggande fysiologiska aspekter för läkemedelsformulering. 

3. Formulering av biomolekyler. Proteinläkemedel; Nukleotidläkemedel; Vacciner; Genterapi. 

Särskild behörighet Galenisk farmaci. 

Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, 

laborationer, litteraturarbete och studiebesök. 

Obligatoriska moment: Laborationer, litteraturarbete och studiebesök. 


Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs förutom godkänt prov (3 p), godkänt 

resultat på litteraturarbete (1 p) samt laborationer och övriga obligatoriska moment (1 p). 





Kurslitteratur Senaste upplagan av: 

Aulton M. E., Pharmaceutics: The Science of Dosage Form Design. Churchill Livingstone, 

Edinburgh 

Vetenskaplig litteratur i ämnet. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci, Kemi och Teknik 


303




Kursplaner 

Läkemedelskemi, 5 poäng 

Medicinal Chemistry 

1TK051 







De studerande skall under kursen förvärva mycket goda kunskaper om läkemedelssubstansers 

struktur-effektsamband och allmänna kemiska egenskaper, kvantitativa struktureffektsamband, 

modern läkemedelsdesign och läkemedelsnomenklatur. Efter att ha genomgått 

kursen skall de studerande självständigt kunna arbeta med läkemedelskemiska problem och 

frågeställningar och bidraga till en säker och rationell läkemedelsanvändning i samhället. 


Kursen behandlar läkemedel i ett organiskt-kemiskt perspektiv. Störst tonvikt läggs på 

struktur-effektsamband, främst stereokemiska och fysikalisk-kemiska egenskapers inflytande 

på farmakodynamik och farmakokinetik. Vidare behandlas läkemedelssyntes, 

läkemedelsnomenklatur samt hållbarhetsproblem. 


Kemi grundkurs 6p, Organisk kemi 7p. 


Föreläsningar och seminarier. 


Kursen avslutas med skriftlig tentamen. 




Läkemedelskemi, Claesson-Danilesson-Svensson 

Organisk-kemisk nomenklatur, Danilesson-Svensson 

FASS 






Institutionen för läkemedelskemi 

304




Kursplaner 

Läkemedelsteknik, 5 poäng 

Pharmaceutical technology 

1TK062 





Kursen skall förbereda studenterna för experimentellt vetenskapligt arbete i galenisk farmaci 

och för industriell farmaceutiskt verksamhet, framför allt formulering och tillverkning av fasta 

beredningar. De studerande skall efter genomgången kurs ha tillägnat sig: 

- fördjupade kunskaper rörande partikulära och tekniska egenskaper hos läkemedel i fast form 

samt teknisk hantering av fasta läkemedel 

- förbättrade laborativa färdigheter med relevans för den galeniska farmacin 

- utvecklad förmåga till skriftlig vetenskaplig framställning 


Partikelkarakterisering: Partikelstorleksanalys och partikelstatistik, formanalys och 

formfaktorer, yt- och porstorleksanalys, upplösning av läkemedel i partikulär form. 

Tabletteknologi: Metodik för farmaceutisk materialprovning, inkl. komprimeringsanalys, 

tablettillverkning – processteknik och uppskalning. 

Partikeltillverkning - tekniska aspekter: Mikropartiklar, agglomerat. 

Särskild behörighet Galenisk farmaci 

Undervisningsform Undervisning ges i form av seminarier, föreläsningar och laborationer. 

Dessutom skall varje student skriva ett litteraturarbete över givet ämne. Studiebesök 

genomförs vid farmaceutiska produktionsanläggningar i Mälardalsområdet. 

Obligatoriska moment: 

Seminarier, laborationer, studiebesök och litteraturarbete. 

Examinationsform Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs förutom godkänt 

prov (3 p), godkänt resultat på litteraturarbete (1 p) samt laborationer,seminarier (1 p). 





Kurslitteratur Senaste upplagan av: 

Aulton M. E., Pharmaceutics: The Science of Dosage Form Design. Churchill Livingstone, 

Edinburgh. Vetenskaplig litteratur i ämnet. 




305




Kursplaner 

Lärande system för molekylär dataanalys, 6 poäng 

Learning Systems for Molecular Data Analysis 

1MB452 





Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och förståelse för hur 

olika typer av lärande system kan användas för problem inom molekylär datanalys. Målet 

med denna kurs är också att skapa en grundläggande förståelse för hur olika typer av lärande 

system kan användas för att lösa bioinformatiska problem. 


Matematiska grunder för lärande system. Grundläggande koncept som Bayesiansk 

modellering, parametriska och icke-parametriska metoder, diskriminantfunktioner, 

beslutsytor, parameterestimering, övervakad och oövervakad inlärning, interaktiva lärande 

system, generalisering, klustring. Familjer av metoder som beslutsträd, artificiella neuronnät, 

Bayesianskt lärande och prototyp-baserat lärande. lärande system för sekvensanalys, 

dynamisk programmeering, EM-algoritmen, Markov Chain Monte Carlo metoder, simulated 

annealing, evolutionära och genetiska algoritmer, gömda markov-kedjor, fylogenetiska träd, 

stokastiska grammatikor. Allt integrerat med tillämpningar inom molekylär bioinformatik. 

Laborationer: Datorlaborationer med verkliga och syntetiska data. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Flerdimensionell analys. Matematisk statistik. 

Numerisk analys. Molekylär bioinformatik.Genfunktion. 


Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut, inlämningsuppgifter. I kursen 

ingående övningar och laborationer som är poängsatta med 2 poäng. 

Betyg Något av betygen, underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med 




Kurslitteratur Webb, A., Statistical Pattern Recognition, 2nd ed., 2002. 

Utdrag ur böcker och artiklar. 





306




Kursplaner 

Magnetiska material, 3 poäng 


1TM322 







Att ge en bred översikt om magnetiska material för tekniska tillämpningar. 


Magnetiska material: Mjukmagnetiska och hård magnetiska material, media för magnetisk 

informationslagring, supraledande material. Magnetiska egenskaper: magnetostriktion, 

domäner, domänväggar, egenskapernas koppling till materialets mikrostruktur, 

magnetiseringsprocesser, tunnfilmsmagnetism, transportegenskaper i ferro magnetiska 

material, egenskaper hos typ-II supraledare och hur dessa egenskaper kopplar till materialets 

mikrostruktur, förluster i typ-II supraledare 

Laborationer: 

Karakterisering av magnetiska material. 

Ultrafina magnetiska partiklar av gamma-Fe 2 O 3 

Projekt: 

Mikroskopiska mätmetoder av magnetism. 


Fasta tillståndets fysik II 


Lektioner, laborationer och instuderingsprojekt 



samt godkänt projekt 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med 



David Jiles: Introduction to Magnetism and Magnetic Materials, Chapman and Hall, 1991. 





307




Kursplaner 

Makromolekylers struktur och funktion, 2 poäng 


1MB580 







Kursen syftar till att ge kunskaper om sambandet mellan makromolekylers struktur och 

funktion. 


Makromolekylers uppbyggnad och egenskaper. Strukturell bakgrund till makromolekylers 

dynamik, bindningsspecificitet, katalys och kooperativitet. Makromolekylers funktion belyst 

av ett antal exempel. 


Cellbiologi. 


Föreläsningar och datorövningar. 


Inlämningsuppgifter. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). 


Bränden C. & Tooze J: Introduction to protein structure, second edition, Garland Publishing, 

1999. 






308




Kursplaner 

Makromolekylär kemi, 5 poäng 

Macromolecular chemistry 

1KE742 






Att ge kunskap om organisk polymersyntes för designade egenskaper. Att belysa 

makromolekylära interaktioner. Kursen tar även upp biopolymerer, deras kemi och 

egenskaper. 


Polymersyntes: moderna syntesmetoder, funktionella polymerer, karaktärisering. Exempel på 

detta kan vara nanopartiklar för "drug delivery", matriser för celltillväxt, porogen för SiO 2 

isolatorer i datorer etc. Makromolekylär kemi: Relation molekylär struktur till egenskaper. 

Interaktioner på ytor eller i bulk. Metoder för att analysera interaktion/funktion på ytor eller i 

bulk. Naturligt förekommande biopolymerer, ex polysackarider, proteiner från extracellulär 

matrix, egenskaper, funktion och användning. 

Laborationer: Polymersyntes och modern karaktärisering (DSC, TGA, rheologi, NMR, IR, 

GPC, ESCA, SEM). 


Polymerer 3 p 


Föreläsningar, seminarier, laborationer. 


Skriftlig tentamen (2 poäng). Godkänt projektarbete (3 poäng). 




Handbook of Polymer Science, forskningslitteratur. 






309




Kursplaner 

Makromolekylära maskiner, 4 poäng 

Macromolecular Machines 

1MB451 







Kursen skall ge funktionella och strukturella kunskaper om cellens makromolekylära 

maskiner. Kursen skall skapa en kunskapsgrund och inspirera kursdeltagare till att bygga, 

styra och använda dessa maskiner. 


Makromolekylära maskiner viktiga för arvsanlagens uttryck och reglering samt för 

lokalisering/transport av makromolekyler. Molekylära interaktioner inklusive 

reaktionsmekanismer vid replikation av nukleinsyror, transkription/post-transkriptionell 

processning av RNA, proteintranslation, post-translationella processer och protein/RNA 

transport. Experimentella molekylärbiologiska metoder att studera molekylära interaktioner 

och reaktionsmekanismer. Makromolekylära maskiner, naturliga och syntetiska. 

Laborationer: Kontroll av makromolekylära maskiner med hjälp av enkla försök in vitro. 


Grundläggande biologi. Cellbiologi. Biokemisk metodik. Genfunktion 


Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer och 

litteraturseminarier är poängsatta med 2 poäng. 






Lodish H.: Molecular Cell Biology, 5th.ed., Freeman & Co., 2003. 

Mathews, van Holde, Ahern: Biochemistry, 3rd.ed., Benjamin/Cummings, 2000. 

Kompendier. 





310




Kursplaner 

Marknadsanalys, 4 poäng 

Market Research 

2FE821 






Kursen avser att ge en överblick över olika metoder att analysera och potentialbedöma olika 

typer av marknader, med särskilt beaktande av den speciella marknadsföringsproblematiken 

att kommersialisera nya produkter eller affärsidéer. Målet är att studenten efter genomgången 

utbildning skall ha en god förståelse för olika vägar att öka kunskapen om marknaden och 

marknaders funktion samt att kunna tillämpa några av de mest använda teknikerna. 

Efter genomgången kurs skall deltagarna: 

• kunna bedöma och precisera behovet av marknadsinformation i olika skeden av 

företagets utvecklingsprocess 

• självständigt kunna lägga upp och genomföra en marknadsundersökning i olika 

situationer och med olika problembakgrunder 

• känna till hur kvalitativa data kan sammanställas och tolkas 

• känna till hur kvantitativa data analyseras m.hj.a. avancerade statistiska programpaket 

• kunna tolka resultaten av olika marknadsundersökningar för att med stöd i sådan 

kunskap kunna utforma marknadsföringsprogram och andra åtgärder. 


Kursen behandlar behovet av marknadsinformation under olika skeden av ett företag 

utveckling från starten till en etablerad position på marknaden. Kursen tar dels upp hur 

huvudfrågorna preciseras i en marknadsundersökning, dels hur sådana frågor kan besvaras 

med hjälp av olika marknadsstudier. Kursen bygger på föreläsningar seminarier och övningar 

samt laborationer under vilka olika tekniker för marknadsanalys demonstreras och övas. 

Marknadsanalys: 

Marknadsanalysens roll och funktion i företaget 

När görs marknadsundersökningar och varför 

Viktiga frågor om marknaden i olika skeden av innovationsprocessen. 

Undersökningsdesign i olika marknadssituationer. 

Studier av marknadens egenskaper (storlek, segment, utveckling) 

Studier av marknadens/kunders funktion (marknadskanaler, köparbeteende) 

Studier om produktens egenskaper (kunders krav på produkter/tjänster) 

Case och exempel. 

Undersökningsmetodik: 

Att formulera syfte och huvudfrågor för en marknadsundersökning. 

Att bryta ned syfte/huvudfrågor till undersökningsfrågor och mätvariabler. 

Marknadsundersökarens verktygslåda; vanliga analystekniker och deras krav på data. 

311




Kursplaner 

Olika sätt att fånga data (enkät, intervju, fokusgrupper, användartester) 

Laborationer, övningar, egna projekt. 

Kursen genomförs i nära samarbete med erfarna entreprenörer, riskkapitalister och 

affärsutvecklare som delar med sig av erfarenheter från affärsutveckling i praktiken. 


Kursen ges endast för studenter som är antagna till Entreprenörskolan. 


Föreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten. Obligatorisk närvaro i samtliga 

moment. 


Kursen examineras genom skriftliga redovisningar av förberedelseuppgifter, genomförda 

laborationer och projektredovisningar. Godkänt resultat krävs på inlämningsuppgifter och 

projektredovisningar samt aktivt deltagande i alla obligatoriska kursmoment. 

Betyg 

Underkänd, Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). 


Kursen ges inom Entreprenörskolan i Uppsala, som drivs av Centrum för entreprenörskap och 

företagsutveckling i Uppsala i samarbete Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala 

universitet. 

Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för 



Per Lekvall & Clas Wahlbin, 2001, Information för marknadsföringsbeslut, IHM Förlag, 

Göteborg 2001. 





312




Kursplaner 

Markvetenskap, 14 poäng 

Soil science 

1TV260 


reviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 





Kursen ska ge grundläggande kunskaper i markkemi , markfysik och markbiologi. Den ska 

dessutom träna studenten att tillämpa dessa kunskaper kvalitativt och kvantitativt. 

Markanvändning ska kunna bedömas utgående från ett systemtänkande där 

jordmånsklassificering och kunskap om markprocesser ingår som viktiga delar. 


Grundläggande delar i markkemi, markfysik och markbiologi. Jordmåner -klassifikation, 

egenskaper och användning. Projektarbete med systemsimulering avseende olika 

markprocesser och markanvändning utifrån laboratorie- och fältmätningar. Övning i muntlig 

och skriftlig framställning. 


Analys. Mekanik. Hydraulik. Kemi, grundkurs. Fysikalisk kemi med termodynamik. 

Organisk kemi.Biologi och geovetenskap. Biologi, fortsättningskurs. Hydrologi. Meteorologi 

och klimatologi. 


Föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer, datorövningar, fältarbete, projektarbete. 

Examinationsform Övningar, laborationer och projektarbeten är obligatoriska. För godkänd 

kurs fordras godkända skriftliga prov (tentamina i markkemi, markfysik, markbiologi och 

jordmånsklassifikation), godkända övnings- och laborationsredovisningar samt godkända 

projektarbetesredovisningar. 

Betyg 

Som betyg på kursen används något av uttrycken Underkänd (U) eller Godkänd (G). 

Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen 1TV261. 


Brady, N. C. & Weil, R.R. 2002. The Nature and properties of soils. 13th ed. Macmillan 

Publishing Company, New York. 

Laborations- övnings- och litteraturkompendier. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Geovetenskap och Teknik 

Kursansvarig institution Institutionen för markvetenskap (SLU) 

313




Kursplaner 

Matematik för signalbehandling, 7 poäng 

Mathematics for signal processing 

1IT080 







Kursen skall ge en introduktion till komplex anlys (c:a 2/3 av kursen) och stokastiska 

processer (c:a 1/3 av kursen), utifrån behoven i modern signalbehandling. 


Komplex analys: komplexa tal, oändliga serier, potensserier, analytiska funktioner, 

kurvintegraler, Cauchys integralformel, Laurentserier, poler och nollställen, residuer, Rouches 

sats, konforma avbildningar, Möbius avbildningar och Blaschke produkter. Tillämpningar 

(Fourier-, Laplace-, Hilbert- och z-transformer, filter konstruktion). 

Stokastiska processer: Sannolikhetsteori, väntevärden, korrelation, stokastiska processer, 

Markovkedja, stationär process, förnyelseprocess. Linjära filter, spektraltäthet. Inferens för 

stokastika proceser. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Analys. Numerisk analys. 



Ett skriftligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriska uppgifter förekomma i 

samband med undervisningen. 




Edward Saff and Arthur D. Snider: Fundamentals of Complex Analysis, 3rd edition, Prentice 

Hall 2001, ISBN 0-13-907874-6. 

Monson H. Mayes: Statistical Digital Signal Processing and Modeling, John Wiley & Sons 

1996, ISBN 0471594318. 

R.D. Yates, and D.J. Goodman, Probability and Stochastic Processes - a friendly introduction 

for electrical and computer engineers, John Wiley & Sons 1999 ISBN 0-471-17837-3 





314




Kursplaner 

Matematisk statistik, 5 poäng 


1MS700 




Studieperiod: Kursen ges i Period 23 (delkurs Stat. teori och metodik) 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistisk teori och metodik, 

samt om teoriernas och metodernas tillämpningar, speciellt vid experimentella 

undersökningar och statistisk kvalitetskontroll. 


Kursen är uppdelad på två delkurser, Sannolikhetsteori (Probability theory) och Statistisk 

teori och metodik (Statistical theory and methods). 

Sannolikhetsteori, 3 poäng: 

Sannolikhetsbegreppet, utfallsrum, sannolikhetsaxiomen, slumpexperiment. Betingad 

sannolikhet, oberoende händelser. Stokastiska variabler och vektorer. Fördelningsfunktion, 

sannolikhetsfunktion och täthetsfunktion. Betingad fördelning, oberoende stokastiska 

variabler. Väntevärde och varians. Speciella fördelningar, särskilt binomial-, Poisson- och 

normalfördelning. Transformation av stokastiska variabler. De stora talens lag. Centrala 

gränsvärdessatsen. Poissonprocessen. 

Statistisk teori och metodik, 2 poäng: 

Allmänt om statistiska undersökningar. Beskrivande statistik. Konfidensintervall. 

Hypotesprövning. Specialiserad interferensteori, särskilt avseende normalfördelningens 

parametrar. Variansanalys vid ensidig indelning. Regressionsanalys. Något om ickeparametriska 

metoder. Statistisk kvalitetskontroll. Försöksplanering. 

Särskild behörighet Analys. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner. 

Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid slutet av varje delkurs. 

Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. 



Kurslitteratur Sannolikhetsteori: G Blom: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), 

Studentlitteratur, Lund 1984, upplaga 2. 

Statistisk teori och metodik: G Blom & B Holmquist: Statistikteori med tillämpningar (B). 

Studentlitteratur 1998, upplaga 3. Exempelsamling 



Kursansvarig institution Matematiska institutionen 

315




Kursplaner 



1MS701 





Studieperiod: Kursen ges i Period X och Q 21, K 22, W 13 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och dess tillämpningar och om 

statistiska metoder och deras användning vid analys av mätdata. 


Sannolikhetsbegreppet. Stokastiska variabler. Några vanliga sannolikhetsfördelningar. 

Oberoende och betingad sannolikhet. Väntevärde och varians. Transformation av stokastiska 

variabler. Stora talens lag. Centrala gränsvärdessatsen. Något om statistiska undersökningar. 

Beskrivande statistik. Punkt- och intervallskattningar. Hypotesprövning. Regressionsanalys. 

Icke-parametriska metoder. Försöksplanering. 






Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan 

förekomma i samband med undervisningen. 




G. Blom: Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar (C), Studentlitteratur, Lund 

1989, 

eller 

Johnson, R.A.: Miller and Freund´s Probability and Statistics for Engineers, 5th ed., Prentice- 

Hall 1994. 

Stenciler. 





316




Kursplaner 


Mathematical Statistics 

1TS110 







Kursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistisk teori och metodik, 

samt viss kännedom om tillämpning av metoderna inom teknik och samhällsvetenskaper. 

Kursens innehåll Kursen är uppdelad i nedanstående två huvudmoment. 

Sannolikhetsteori 

Sannolikhetsbegreppet, betingad sannolikhet, oberoende händelser. Stokastiska variabler och 

vektorer och deras fördelning. Väntevärde, varians och korrelation. Speciella fördelningar, 

särskilt binomial-, Poisson- och normalfördelning. Funktioner av stokastiska variabler. De 

stora talens lag. Centrala gränsvärdessatsen. 

Statistisk teori och metodik 

Allmänt om statistiska undersökningar. Beskrivande statistik. Allmän statistisk inferensteori; 

konfidensintervall och hypotesprövning. Inferens vid normalfördelade observationer. 

Regressionsanalys. Tillämpningsorienterad statistikmetodik; urvalsundersökningar, 

försöksplanering, kvalitetskontroll. 

Särskild behörighet Analys i flera variabler. 


Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. 

Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med 



Samtidigt deltagande krävs i kursen Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 1TS100. 

Kurslitteratur Blom, G.: Sannolikhetsteori: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), 2:a 

upplagan, Studentlitteratur, Lund 1984. 

Blom, G. & Holmquist, B.: Statistikteori med tillämpningar (B). Studentlitteratur 1998. 

Exempelsamling 




317




Kursplaner 

Matematisk statistik II, 3 poäng 


1TV150 







Kursen skall ge fördjupade kunskaper i statistisk teori och metodik för tillämpningar inom 

miljö- och vattenteknik. 


Statistisk interferens: hypotesprövning och intervallskattningar. Parametriska och ickeparametriska 

metoder. Konstruktion och kontroll av modeller. Statistisk försöksplanering och 

provtagningsteknik. Linjära modeller. Variansanalys: allmänna modeller. Upprepade 

mätningar. Regressionsanalys: icke-linjär regression, multipel linjär regression. 

Simuleringsteknik. Något om multivariata statistiska metoder. Orientering om statistisk 

programvara. 


Algebra och geometri. Analys. Matematisk statistik. 




Skriftligt prov vid kursens slut. 




Johnson, Richard A.: Miller and Freund´s Probability and Statistics for Engineers, 5th ed. 

Prentice-Hall, 1994. 






318




Kursplaner 

Materialanalys, 5 poäng 

Materials Analysis 

1KE737 







Kursen skall ge kunskap om och färdighet i ett flertal viktiga analys- och 

karakteriseringstekniker inom materialkemi. 


Exempel på tekniker som tas upp är transmissionselektronmikroskop (TEM), 

svepelektronmikroskopi (SEM, ESEM), atomkraftsmikroskopi (AFM), Energidispersiv 

Röntgenspektroskopi (EDS), Fotoelektronspektroskopi (XPS), Augerelektronspektroskopi 

(AES), Rutherford tillbakaspriddspektroskopi (RBS), Plasmaoptisk emissionsspektroskopi 

(GDOES) och masspektroskopi (MS, SIMS). 

Laborationer: TEM, SEM, EDS, AES, XPS. 


Materialfysik 7 p eller Fasta tillståndets fysik I 5 p samt Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 p 

eller motsv. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer, enskilt arbete. 


Skriftligt prov vid kursens slut. Under kursen delas ett okänt prov ut som skall analyseras och 

karakteriseras. Redovisning sker vid slutet av kursen som en skriftlig och muntlig rapport. 

Laborationer och enskilt arbete är poängsatt till 2 poäng. 




Kompendier. 






319




Kursplaner 

Materialdesign, 5 poäng 

Design of Materials 

1KE738 







Att ge kunskaper om hur material kan skräddarsys med avseende på kristallstruktur och 

mikrostruktur för att erhålla specifika egenskaper. Att träna förmågan till kunskapsinhämtning 

genom flera olika undervisningsformer. Ge ökad färdighet i muntlig och skriftlig 

presentationsteknik. 


Teoretisk modellering av material och materialegenskaper, nanostrukturerade material, 

samband mellan mikrostruktur och egenskaper i olika materialsystem. Industrirelaterat 



Materialfysik 7p eller Fasta tillståndets fysik I 5p samt Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5p 

eller motsvarande. 


Föreläsningar, projektarbete och litteraturstudier. Laborationer: Datorövningar 


Skriftlig examination i slutet av kursen (2 p). Godkänt projektarbete (3 p). 

Betyg: Något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). 


Kompendier och vetenskapliga uppsatser. 






320




Kursplaner 

Materialfysik, 7 poäng 

Materials physics 

1TK040 







Att ge grundläggande kunskaper i materials termiska och elektromagnetiska egenskaper 

utifrån elektronisk och kristallografisk struktur. 


Kursen utgår från praktiska material (metaller, keramer och till en mindre del polymerer) och 

deras termiska och elektromagnetiska egenskaper. Beskrivningen av de fysikaliska 

egenskaperna baseras på fasta tillståndets fysik: dispersionsrelationen för gitterdynamik, 

reciproka gittret, elektronteori för fria elektroner och bandteori, kvantstatistik (fermi-dirac och 

bose-einstein), tillståndstäthet (för fononer och elektroner). 

Laborationer: Grupper om två studenter gör ett projekt inom ett av följande områden: 

supraledning, mjuka och hårda magnetiska material, halvledare, optiska egenskaper hos olika 

material eller dielektriska egenskaper hos olika material. 


Fysikalisk kemi (termodynamik), kvantmekanik, fasta tillståndets kemi och materialkemi 


Föreläsningar, lektioner, seminarier och projekt. 


Skriftlig examination. Presentation av projektet (1 p). 




Turton, R.: The Physics of Solids. Oxford Univ. Press. ISBN 0 19 850352 0 






321




Kursplaner 

Materialkemi, 4 poäng 

Materials Chemistry 

1KE723 







Att ge baskunskaper om de faktorer som bestämmer mikrostrukturen och materialegenskaper 

vid smältors stelning eller vid omvandlingar i fast fas. Diffusionsberäkningar i fast fas. 

Teknologiskt viktiga materialsystem behandlas liksom viktiga materialsyntesmetodiker. 


Defektteori: dislokationer. Diffusion: Ficks lagar och några lösningstyper, 

diffusionskoefficienter. Fasomvandlingar: kärnbildning och tillväxt. Teknologiskt viktiga 

materialsystem: metallglaser, järn-kol-systemet, hårdmetall, andra legeringssystem. 

Materialsyntes: fastfasreaktioner, metallsmältor, enkristallväxt. Mekaniska egenskaper: 

plastisk deformation, härdning, mikrostrukturens inverkan. 

Laborationer: Metallografi. Materialsyntes inklusive mekaniska egenskaper. 

Fastfasdiffusion. 


Fasta tillståndets kemi. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer, övningar 



Laborationskursen är poängsatt till 1 poäng. 

Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och 

med beröm godkänd (5) 


W.D.Callister, ”Materials Science and Engineering: An introduction”, Wiley. 

Kompendier 






322




Kursplaner 

Materialstrukturanalys, 3 poäng 

Materials structure analysis 

1TM543 







Kursen skall ge kunskap om olika metoder för att bestämma materials struktur och 

sammansättning ner till atomär nivå. 


Studier av materials struktur och sammansättning på atomär nivå kräver tillgång till ett 

transmissionselektronmikroskop (TEM). I denna kurs presenteras metoder för 

elektrondiffraktion och högupplösande avbildning och analys (EELS, EDX) i TEM. Exempel 

för olika typer av materialstrukturer, t ex kristallina, amorfa, nanokristallina och liminära 

material. TEM-instrumentets uppbyggnad och princip gås igenom. Laborationer på 

forskningsinstrument. 


Vågrörelselära. Atom- och molekylfysik. Fasta tillståndets fysik I. 




Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer och rapporter. 

Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm 

godkänd (5). 


Kursen överlappar delvis kursen 1KE737 Materialanalys och kan ej användas i en examen 

samtidigt som denna. 







323




Kursplaner 

Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp, 3 poäng 

Materials science I: Fundamental concepts 

1TM561 







Kursen skall förbereda för fortsatta studier inom ämnesområdet materialvetenskap, samt ge en 

orientering om den forskning som bedrivs inom området och dess betydelse för industriell 

utveckling. 


Introduktion till grundläggande begrepp inom materialvetenskap och materialteknik, såsom 

atomstruktur, kristallstruktur, elastisk och plastisk deformation, och härdningsmekanismer. 

Inbjudna föreläsare, både från företag och universitetet, presenterar aktuella tillämpnings- och 

forskningsområden inom materialvetenskap. I mindre grupper görs besök hos forskare och 

doktorander vid olika forskningsavdelningar vid Ångströmlaboratoriet. Dessa besök 

rapporteras muntligt och skriftligt. 


Grundläggande behörighet samt Ma E, Fy B och Ke A. 


Föreläsningar och mindre projekt. 


Skriftlig tentamen. Godkända rapporter. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beräm godkänd (4), med 



Kursen ersätter från läsåret 2002/03 den tidigare kursen 1TM560, Materialvetenskap I. 


W.D. Callister, JR. Materials science and engineering: An introduction, kap 1-8, 6th ed. John 

Wiley & Sons, 2003. Även 5th ed från 1999 fungerar bra. 





324




Kursplaner 

Materialvetenskap II: Materialkemiska principer, 5 poäng 

Materials science II: Chemical Principles 

1TM192 







Att ge grundläggande kunskaper om periodiska systemet och grundämnenas kemiska 

egenskaper, bindningstyper och dess inverkan på uppkomst av kemiska föreningar, 

termodynamik och reaktionskinetik. Under laborationer skall samband mellan fysikaliska 

egenskaper och bindningstyp klargöras. Kursen skall förbereda för fortsatta studier inom 

ämnesområdet materialvetenskap. 


Kemisk bindning inkl kristallfältteori. Periodiska systemet med översikt över grundämnenas 

kemiska egenskaper. Framställning av grundämnen. Kristallers uppbyggnad, 

bindningsmässigt och kristallografiskt. Reaktionskinetik. Kemisk termodynamik. Elektrokemi 

med något om korrosion. Unära och binära fasdiagram. Laborationer. 

Särskild behörighet Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp eller motsvarande. 


Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående övningar och 

laborationer är poängsatta till 1 p. 

Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och 


Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen Materialvetenskap 

II: Materialkemiska principer 4 poäng (1TM191). 


Callister, W.D. Jr.: Materials Science and engineering: An introduction, Wiley. 

Zumdahl, S.S.: Chemical Principles, Houghton Mifflin. 

Aylward and Findlay: SI Chemical Data, Wiley. 

Utdelat material. 





325




Kursplaner 

Materialvetenskap III: Materialkemi, 5 poäng 

Materials science III: Physical metallurgy 

1TM562 







Att ge baskunskaper och färdigheter i kristallografi och karaktärisering av fasta ämnen samt 

att ge en fördjupad insikt i sambandet mellan kemisk bindning, fasjämvikter och 

termodynamik, och deras betydelse för mikrostruktur, fasomvandlingar och 

materialegenskaper hos keramer och legeringar. 


Kristallografi, röntgendiffraktion, strukturkemi, termodynamik för binära och ternära 

fasdiagram, defekter, diffusion, fasomvandlingar, smältors stelnande, mikrostrukturer, några 

legeringssystem (t ex Fe-C) och keramer. 

Laborationer 

Metallografi, mikrostrukturer, fasanalys med röntgendiffraktion och elektronmikroskopi, 

textur. 


Kunskaper motsvarande kurserna Materialvetenskap I och Materialvetenskap II. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer (inkl. datorstöd). 

Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående övningar och 

laborationer är poängsatta till 1 p. 




Kursen ersätter från läsåret 02/03 den tidigare kursen Materialvetenskap III (1TM571). 


W.D.Callister, Jr: Materials Science and Engineering: An Introduction. 







326




Kursplaner 

Materialvetenskap IV: Polymera material, 3 poäng 

Materials Science IV: Polymeric Materials 

1TM574 






Att ge grundläggande kunskap i polymera material: uppbyggnad, egenskaper, tillverkning 

och användningsområden. 


Kursen avser att ge grundläggande kunskap inom polymerteknologi. Kursen fokuserar kring 

allmän polymerkemi, polymerers mekaniska egenskaper, polymerers bearbetning och 

tillverkning av polymera detaljer. Vidare beskrivs analysen av polymera material med hjälp 

av olika termiska, spektrografiska och rheologiska metoder. 


Materialvetenskap I, II, III 


Föreläsningar, laborationer, projektuppgift. 


Skriftlig tentamen vid kursens slut samt godkända laborationer och projektuppgift. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3) icke utan beröm godkänd (4) och med 


Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 2003/2004 kursen Materialvetenskap IV, 

Keramer och polymerer 1TM272. 


Callister, JR, W D:Materials Science and Engineering: An Introduction, 5th ed. John Wiley 

& Sons, 1999. 

Klason, C, Kubàt, J: Plaster, Materialval & Materialdata, utgåva 5, 2001. 







327




Kursplaner 

Materialvetenskap V: Tekniska material, 6 poäng 

Materials science V 

1TM573 







Kursen ska ge tillämpningsorienterad kunskap och kännedom om olika materialtyper. 

Speciellt eftersträvas god förståelse för metalliska konstruktionsmaterials mekaniska 

egenskaper, framför allt beträffande plastisk deformation. Slutligen skall dessa kunskaper 

kunna användas för val av material för komponenter som utsätts för olika typer av 

belastningar. 


Fördjupade tillämpningorienterande kunskaper om de olika materialtyperna: metalliska, 

keramiska och polymera material samt olika typer av kompositer. Samband mellan 

materialens inre struktur och mekaniska egenskaper. För metalliska material behandlas 

speciellt dislokationers kinetik och dynamik, plastisk deformation, härdningsmekanismer, 

sprickinitiering, utmattning och krypning. 

Laborationer som innebär provning av mekaniska egenskaper och projektuppgifter ingår som 

viktiga momemt i kursen. 

Dessutom ingår systematiserad metodik för och exempel på materialval. I första hand 

mekanisk konstruktion, men även andra typer av belastningar och kravprofiler beaktas. 

Särskild behörighet Materialvetenskap III: Materialkemi. Materialvetenskap IV: Keramer 

och polymerer. Hållfasthetslära. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och projekt. 

Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer och rapporter. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TG050 Metalliska material och kan ej 

användas i en examen samtidigt med denna. 


Ashby&Jones: Engineering materials 1, Butterworth-Heinemann, 1996. 

Ashby: Materials selection in mechanical design, Butterworth-Heinemann, 1999. 





328




Kursplaner 

Medicinsk informatik, 3 poäng 

Medical informatics 

1MD100 







Den övergripande målsättningen för kursen är att ge insikt i olika metoder och tekniker för ITanvändning 

inom hälso- och sjukvården. 


Medicinsk dokumentation och journalhantering, tekniker och förutsättningar för bildanalys 

och bearbetning, tekniker för bildfångst, medicinska standarder, medicinsk terminologi, 

modellering och simulering som verktyg för diagnos och terapi, medicinsk 

kunskapsrepresentation och beslutstöd, användargränssnitt inom hälso- och sjukvården, 

telemedicin. 


Konstruktion av användargränssnitt 


Föreläsningar, studiebesök och inlämningsuppgifter. 


Projektarbete samt mindre tentamen vid kursens slut. 




van Bemmel, Musen (eds): Handbook of Medical Informatics, Springer, 1997 






329




Kursplaner 

Medicinsk teknik och strålningsbiologi, 4 poäng 

Medical techniques and radiation biology 

1TT746 





Kursen skall ge de studerande kunskaper i fysikaliska metoder med medicinsk-tekniska 

tillämpningar. I detta ingår nuklidtekniska mätmetoder, kärnspinnsresonansbaserade 

mätmetoder, elektriska mätmetoder av medicinskt intresse, olika tomografiska metoder, 

kunskap om strålningsdetektorer och om principer för ultraljudsundersökningar. Då många av 

de metoder som genomgås är baserade på joniserande strålning ingår även kunskap om 

strålningens biologiska effekter och risker. Målsättningen är att ge studerande, med intresse 

av arbete inom medicinsk- teknisk industri samt på sjukhusens medicinsk- tekniska 

avdelningar, grundläggande kunskaper inom det medicinsk-tekniska området. 


Acceleratorteknik för tumörbehandling. 

Elektriska mätmetoder med särskild medicinsk-tekniskt intresse. 

Kärnspinnresonansbaserade mätmetoder, t. ex. MRI. 

Laserbaserade mätmetoder, t. ex. cellsortering och konfokal mikroskopi. 

Masspektrometri med medicinska tillämpningar. 

Nuklidtekniska mätmetoder. 

Tomografiska metoder som PET, SPECT och röntgenbaserad tomografi, CT. 

Ultraljud. 

Icke joniserande strålnings biologiska verkan. 

Joniserande strålnings kemiska och biologiska verkan. 

Dosimetriska beräkningar. 

Riskuppskattningar. 

Strålsterilisering och teknisk användning av strålning. 


Grundkunskaper inom ämnet fysik, tillräckliga att följa en kurs på C-nivå. 

Undervisningsform Föreläsningar. lektioner, seminarier, demonstrationer , laborationer. 

Examinationsform Prov vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd 

laborationskurs och godkända seminarier 



Kurslitteratur J.T. Bushberg, J.A. Seibert, E.M. Leidholdt Jr, J.M. Boone: The Essential 

Physics of Medical Imaging. Williams & Wilkins 1994.Kompendiematerial. 



Kursansvarig institution Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi 

330




Kursplaner 

Mekanik, 5 poäng 

Mechanics 

1SV700 





Mål för utbildningen Efter godkänd kurs skall studenten 

ha förståelse för fundamentala begrepp och relationer inom mekaniken, särskilt kinematik 

samt partiklars och stela kroppars dynamik 

ha någon kännedom om grunden för fluiders mekanik och för materials mekaniska 

egenskaper 

kunna analysera och ställa upp matematiska modeller för mekaniska samband och ha 

tränat analytisk och numerisk problemlösning 

ha studerat fysikaliska samband vid experimentellt arbete, ha praktiska färdigheter i att 

genomföra experiment, samt färdighet i muntlig och skriftlig redovisning av arbetet 

ha någon insikt om den klassiska fysikens vetenskapshistoria. 


Kinematik. Newtons lagar. Partikeldynamik: kraft, rörelsemängd, arbete och energi. Stel 

kropps dynamik: kraftmoment, rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, arbete och energi. 

Svängningsrörelse. Elasticitet (skalär). Fluidmekanik (laminär strömning). 

Träning i experimentellt arbete: handhavande av laboratorieutrustning, mätvärdesbehandling, 

rapportskrivning. 

Laborationer: 1. Experimentell problemlösning. 2. Projektarbete. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Endimensionell analys. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, gruppövningar, laborationer. 

Examinationsform Skriftligt prov med teoriuppgifter, problem och beräkningsuppgifter. För 

godkännande fordras även godkänd laborationskurs. I examinationen kan ingå olika former av 

muntlig redovisning samt problemlösning. 

Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm 

godkänd (5). 

Kurslitteratur Bedford-Fowler: Dynamics, Addison-Wesley, 2002. 

C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, Lund 1987. 


Kompendier och laborationsinstruktioner från Inst för strålningsvetenskap och Fysiska 

institutionen. 




331




Kursplaner 

Mekanik I, 5 poäng 

Mechanics I 

1TF700 




Studieperiod: Kursen ges i Period F och Q 13, X 21 


Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om mekanikens fundamentala begrepp och 

relationer, att belysa mekanikens karaktär av teoretisk och experimentell vetenskap och att 

öka förtrogenheten med några av de matematiska metoder som används inom fysiken. Kursen 

avser även att ge vana vid fysikaliskt laborationsarbete och vid presentation av resultat. 


Mätvärdesbehandling, uppskattning av mätosäkerhet och rapportskrivning. 

Övningar i allmänt laborationsarbete. Kännedom om vanliga instrument. Kinematik. 

Partiklars dynamik: kraft, rörelsemängd, Newtons lagar, arbete och energi. Stela kroppars 

dynamik, plan rörelse: kraftmoment, rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, momentlagen, 

arbete och energi. Statik för stela kroppar. Svängningsrörelse. 

Laborationer: 

1. Experimentell problemlösning 

2. Glidbana 

3. Rotationsrörelse 

4. Ballistisk pendel 

5. Harmonisk svängning 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Endimensionell analys 


Examinationsform Skriftlig tentamen med problem och teoriuppgifter. För godkännande 

fordras även godkänd laborationskurs 



Kurslitteratur Bedford-Fowler: Dynamics, Addison-Wesley, 1996. 

C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, Lund 1987. 


Kompendier och laborationsinstruktioner, Inst för teoretisk fysik och Fysiska institutionen 





332




Kursplaner 

Mekanik K, 5 poäng 

Mechanics K 

1TK016 






Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om mekanikens fundamentala begrepp och 

relationer, att belysa mekanikens karaktär av teoretisk och experimentell vetenskap. Kursen 

avser även att ge vana vid fysikaliskt laborationsarbete och vid presentation av resultat. 


Mätvärdesbehandling, mätosäkerhet och rapportskrivning. 

Partikelrörelse: kinematik, Newtons lagar, kraft, rörelsemängd, arbete, energi. 

Stel kropps plana rörelse: rotationsrörelse, kraftmoment, rörelsemängdsmoment, energi. 

Fluidmekanik: tryck, ideala vätskor, Bernouillis ekvation, viskositet. 

Laborationer: Experimentell problemlösning, Glidbana, Viskositet, Rotationsrörelse, 

Ballistisk pendel. 


Algebra och geometri. Endimensionell analys. 


Föreläsningar, lektioner och laborationer. Deltagande i laborationer är obligatoriskt. 


Skriftlig tentamen. Godkänd laborationskurs 

Betyg: Något av betygen underkänd(U), godkänd(3), icke utan beröm godkänd(4)och med 

beröm godkänd(5). 



Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur. 

Kompendier och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen, Uppsala Universitet. 





333




Kursplaner 

Meteorologi och klimatologi, 4 poäng 

Meteorology and climatology 

1TV241 







Kursen syftar till att ge grunden för kunskaper inom meteorologi och klimatologi av betydelse 

för ingenjörer verksamma inom miljöområdet. 


Allmän meteorologi: Atmosfärens sammansättning, genomsnittliga uppbyggnad och dess 

strålningsbalans. Fluiddynamik med strömning och transport, från millimeterskala till skalor 

på tusentals kilometer. Klimatet och atmosfärisk tillämpning, särskilt omblandning 

atmosfärens allmänna cirkulation: grundläggande drag och bakomliggande dynamik. Globala 

klimatförändringar och klimatmodellering. Det atmosfäriska gränsskiktet och turbulens. 

Utbytesprocesser vid jordytan. 


Algebra och geometri. Fysikalisk kemi med termodynamik 




Skriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationer 




S.A. Ackerman and J.A. Knox.: Meteorology, Thomson Learning, 2003 

Kompleterande stencilmaterial. 





334




Kursplaner 

Mikrobiologi, 5 poäng 

Microbiology 

1MB310 







Kursen skall ge grundläggande kunskaper om mikroorganismer, deras morfologi, fysiologi 

och genetik. I kursen tränas grundläggande mikrobiologiska och molekylärgenetiska tekniker. 


Mikrobiologisk metodik. Bakteriecellers struktur och funktion. Tillväxt och tillväxtreglering. 

Mikrobiell metabolism, industriell mikrobiologi. Mikrobiell genetik: genetiskt utbyte i 

bakteriesystem. Replikation, genuttryck och reglering av dessa. Cellcykeln hos bakterier och 

jäst. Plasmider. 

Laborationer: Mätning av mutationshastigheter och isolering av mutatormutanter av 

bakterier. Kartläggning av gener med transduktion och mätning av genduplikationsfrekvenser. 

Bestämning av antibiotikaresistens och överföring av anitbiotikaresistens med plasmid. 

Plasmiders replikation och genuttryck. 

Särskild behörighet Cellbiologi. Organisk kemi med analytiska tekniker 


Examinationsform Skriftligt prov vid slutet av kursen. I kursen ingående övningar och 





sammanfattningsbetyget för kursen satts 


Madigan M T, Martinko J M & Perker J: Brock Biology of the Microorganisms, 8th ed., 

Prentice-Hall International, 1997. 


Stenciler. 





335




Kursplaner 

Mikrosatellitteknik, 5 poäng 

Microsatellite Technology 

1TT533 






Kursen ska ge grundläggande förståelse för satellitsystem, speciellt inriktat på mikrosatelliter, 

dvs satelliter lättare än 100 kg enligt rymdbranschens definition. Kursen introducerar modern 

satellitutveckling med moderna hjälpmedel. Vidare erbjuds studiebesök vid svenska företag 

och institutioner inom rymdområdet. Kursens yttersta mål är att lära studenterna att konstruera 

små avancerade satelliter med tyngdpunkt på multifunktionalitet samt att förstå satelliternas 

roll inom ett rymdprojekt. 


Förståelse av satellitsubsystem som positionsbestämning, telemetri och kommandon (TT&C), 

framdrivning, omborddatahantering (OBDH), attityd- och kontrollsystem (ACS), termisk 

kontroll, struktur, kraft, nyttolast, systemintegration och markstationer. Inom dessa 

undergrupper kommer ett stort antal områden att behandlas, t.ex. kan nämnas markspår, 

dataöverföringshastigheter, ”patch”-antenner, finita elementmetoder (FEM), 

skalningsproblem (från stort till litet), strålningsproblematik och strålskydd, 

redundansstrategier, satellitstabilisersing, drivmedel, v- beräkningar samt 

rymdnedskräpning. Även en liten del kontruktionsprinciper inom mikrostrukturteknik 

kommer att belysas, men för en djupare förståelse kan kursen Mikrostrukturteknik I läsas. 

Särskild behörighet Kurserna Elektronik i rymden, Mikrovågsteknik, Celest mekanik och 

Signaler och system eller motsvarande. 

Kursen Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) rekommenderas. 

Undervisningsform Föreläsningar, workshops och lektioner. 

Examinationsform Essä, redovisning samt skriftlig tentamen. 



Kurslitteratur Space Mission Analysis and Design: James. R. Wertz and Wiley J. Larson, 

3rd Ed, Space Technology Library samt föreläsningsanteckningar. 

Kursboken används även i kursen Rymdprojekt, 5p. 





336




Kursplaner 

Mikrostrukturteknik, 3 poäng 

Micro structure technology 

1TM541 




Studieperiod: Kursen ges i Period K och Q 41, F 34 


Att ge kunskaper om mikrostrukturteknikens tillverkningsmetoder och användningsområden. 


Materialkunskap på mikronivå om kisel, kvarts, III-V-halvledare. Grundtekniker såsom 

litografi, depositionsmetoder, anisotrop och isotrop våtetsning, dopningsselektiv etsning, 

torretsning, bondning, ytmikrotillverkning och mikroreplikering. Mättekniker. Applikationer 

inom sensorer, aktuatorer och integrerade mikrosystem. 

Laborationer: 

Tillverkning av mikromekanisk komponent. 

Våtetsning i kisel (2 dagar). 


Halvledarfysik eller Fysikalisk elektronik eller Fasta tillståndets fysik eller Materialfysik eller 

Kvantmekanik fk. 


Föreläsningar, och laborationer. 







Kompendier 





337




Kursplaner 

Mikrostrukturteknik II, 3 poäng 

Micro structural technology II 

1TM542 





Studieperiod: Kursen ges i Period K och Q 42 


Mikrostrukturteknik II är en fortsättningskurs inom området som ska ge ökad kompetens att 

arbeta i eller med företag som tillverkar mikrostrukturer. Kursen ger kunskap om de material, 

utöver kisel, och de metoder för design och tillverkning som används inom området. 


Tillverkning av mikrostrukturer utöver kvarts och kiselbaserad mikrostrukturer: bl.a. 

strukturering i glas, LIGA (en litografi-teknik), elektroplätering, polymer replikering, 

framställning av analoga mikrostrukturer, användning av kisel som formmaterial. 

Grundläggande kunskaper i datorbaserad design av mikrostrukturer. Klassificering av 

sensorer och sensormodeller, överblick över sensorers användningsområden. Förståelse för de 

praktiska aspekterna i renrumsarbete. 

Laboration: Framställning av polymerbaserade mikrostrukturer 

Särskild behörighet Mikrostrukturteknik eller Processteknik för mikrostrukturer. Någon av 

kurserna Halvledarfysik, Fysikalisk elektronik, Fasta tillståndets fysik I, Materialfysik eller 

Kvantfysik fk. 






godkänd (5). 


Kompendium: Marc Madou, Fundamentals of Microfabrication: The Science of 

Miniaturization, Second Edition 





338




Kursplaner 

Mikrovågsteknik I, 3 poäng 

Microwave engineering I 

1TT972 

Kursplanen är fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast 






Kursen avser att ge kunskaper om grundläggande begrepp, metoder och komponenter inom 

mikrovågstekniken. 


Transmissionsledningsteori. Smith-diagrammet. Vågledarteori. Stripline och Microstrip. 

Förluster och dämpning i vågledare och transmissionsledningar. Kretsbeskrivning av 

mikrovågssystem. Ekvivalenta spänningar och strömmar. Impedansmatrisen. 

Spridningsmatrisen. Metoder för impedansanpassning. Resonatorer. Olika typer av passiva 

mikrovågskomponenter. 

Laborationer: Rektangulära vågledare, Nätverksanalysatorn. 


Elektromagnetisk fältteori 







Denna kurs utgör första delen i ett kurspaket omfattande kurserna Mikrovågsteknik I och 

Mikrovågsteknik II. Dessa kurser är samordnade och har bl.a. gemensam kursbok (D. M. 

Pozar: Microwave engineering, 2nd ed, John Wiley & Sons, 1998). Det rekommenderas att 

båda dessa kurser läses, även om det i princip är möjligt att läsa enbart en av kurserna. 


D. M. Pozar: Microwave engineering, 2nd ed, John Wiley & Sons, 1998. 





339




Kursplaner 

Mikrovågsteknik II, 4 poäng 

Microwave engineering II 

1TT971 






Kursen skall ge kunskap om funktionen hos aktiva mikrovågskomponenter. I ett obligatoriskt 

projektarbete konstrueras och utvärderas en aktiv systemkomponent. 


Två-port effektförstärkning. Transducerförstärkning och stabilitet. Konstruktion av förstärkare 

för maximal eller konstant förstärkning. Brus i mikrovågssystem. Konstruktion av lågbrusig 

förstärkare. Nät för förspänning. Oscillatorer. Detektorer och blandare. Intermodulation. 

Integrerade mikrovågskretsar. 

Projektarbete. 


Analog elektronik. Mikrovågsteknik I, alternativt deltagande i vissa lektionsmoment i 

Mikrovågsystem som går under samma period, eller motsvarande kunskaper. 



Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande av kursen fordras att 

även projektarbetet är godkänt 



Övriga föreskrifter Denna kurs utgör andra delen i ett kurspaket omfattande kurserna 

Mikrovågsteknik I och Mikrovågsteknik II, samt Antennteknik. Dessa kurser är samordnade 

och där Mikrovågsteknik I och II har gemensam kursbok (Pozar, D.M., Microwave 

Engineering, 2ed, John Wiley & Sons, 1998). Det rekommenderas att dessa kurser läses 

tillsammans, även om det i princip är möjligt att läsa enbart en av kurserna. Se 

rekommendationer under särskild behörighet. 


Pozar, D.M., Microwave Engineering, 2ed, John Wiley & Sons, 1998. 





340




Kursplaner 

Miljöekonomisk översiktskurs, 3 poäng 


1TV380 





Studieperiod: Kursen ges i Period ES 34, W 44 


Kursens mål är att de studerande efter genomförd kurs skall kunna belysa miljöproblematiken 

utifrån ett national-ekonomiskt perspektiv, och då huvudsakligen med hjälp av neoklassisk 

välfärdsteori. 


Grundläggande neoklassisk ekonomisk teori och välfärdsekonomi, översiktligt om 

institutionella, ekologiska och andra miljöekonomiska teorier än den neoklassiska, 

marknadsekonomins möjligheter och begränsningar i fråga om miljö- och 

naturresurshushållning, olika sätt att väga miljömål mot andra välfärdsmål samt 

samhällsekonomiska effektivitetsbegrepp, olika typer av beslutsunderlag gällande miljöfrågor, 

värdeteorins utgångspunkter och olika metoder att värdera miljön, olika styrmedel och dessas 

tillämplighet för olika miljöproblem samt styrmedelsanalys utifrån ekonomi-ska och politiska 

utvärderingskriterier, olika definitioner av begreppet uthållig utveckling samt tillämpning av 

miljöekonomiska teorier på faktiska miljöproblem, såväl lokala, regionala som globala 



Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och egna studier. 

Examinationsform Skriftlig tentamen. 

Betyg 

Som betyg används något av uttrycken godkänd (G) eller underkänd (U). 


Brännlund, R., och B. Kriström. 1998. Miljöekonomi. Studentlitteratur, Lund samt 

kurskompendium. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Nationalekonomi 



341




Kursplaner 

Miljökonsekvensanalys, 2 poäng 


1TV200 







Detta är en grundläggande kurs som utgår från olika metoder för att modellera miljögifters 

spridning och effekter, och kursen tar upp kriterier för att rangordna miljöhot. Kursen 

fokuseras till akvatiska miljöer men många av de grundläggande principer och processer som 

behandlas har också intresse för andra typer av ekosystem. Tillhörande seminarieserie har 

som mål att ge miljöteknisk allmänbildning samt ge kunskap om miljötekniska tillämpningar i 

samhälle och näringsliv. 

Kursens innehåll Kursen är indelad i två huvuddelar: 

Delen vattenföroreningar handlar om de stora kemiska miljöhoten mot främst akvatiska 

ekosystemm dvs försurning (av främst sjöar, vattendrag och grundvatten), övergödning (av 

främst sjöar och kustvatten) och förgiftning (metaller, radioaktiva ämnen och organiska 

miljögifter av främst sjöar, vattendrag och kustvatten). Ett system för att rangordna miljöhot 

behandlas, liksom grundläggande effekt-dos-känslighetsanalys för ekosystem. 

Den teoretiska delen av momentet ekosystemmodellering tar upp principer och processer som 

reglerar spridning, bioupptag och effekter av olika typer av miljöförstörande substanser i 

akvatiska ekosystem. Kursen tar upp olika former för miljödata (regressionsanalys, 

transformationer, etc.), olika massbalansmodeller för miljöförstörande substanser, samt olika 

metoder för att åstadkomma "blandade" statistiska och dynamiska modeller. Avsnittet 

behandlar också grundläggande begrepp som tidsoch areakompatibla data. 

Kursen består även av en obligatorisk seminarieserie som behandlar olika miljötekniska 


Särskild behörighet Biologi och geovetenskap 


Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut 




Håkansson, L. 1997. Aquatic environmental consequence analysis, Uppsala universitet 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Geovetenskap och Teknik 


342




Kursplaner 

Miljörätt, 3 poäng 


1TV370 





Studieperiod: Kursen ges i Period ES och W 42 


Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper om gällande svensk miljörätt och den 

tillämpningsmetodik som hör till rättsområdet. Kursen ska visa de rättsliga styrmedlens 

effektivitet och ineffektivitet på miljöområdet. Deltagarna ska med hjälp av främst lagtext 

kunna lösa praktiska miljörättsliga problem. 


Kursen behandlar regler av betydelse för kvalitén på yttre miljö (utomhusluft, yt- och 

grundvatten, biologisk mångfald mm): miljörätt. Rättsområdet innefattar plan- och 

marklagstiftning (naturresurslagen, plan- och bygglagen, naturvårdslagen mm), 

skyddslagstiftning (miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter mm), lagstiftning om 

utvinning av naturresurser (vattenlagen mm) och lagstiftning om vissa anläggningar (väglagen 

mm). De rättsliga instrument som främst diskuteras är reglerna som avgör lagens 

tillämpningsområde, grundläggande materiella krav (på skyddsåtgärder mm) samt kontroll i 

vid mening (tillståndsprövning, tillsyn, straff). EG-rätten och dess betydelse inom svensk 

miljörätt behandlas översiktligt. 

Särskild behörighet Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper. 

Undervisningsform Föreläsningar och seminarier 

Examinationsform Skriftlig tentamen med problemlösning 




Michanek: Svensk miljörätt.1993 (andra upplagen), med tilltryck 1995 (304 sid.) 

Kompendium med artiklar mm (ca 150 sid.). Säljes vid kursstart. 

Miljölagar. Lagtextsamling från Naturvårdsverket (senaste utgåva). 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Juridik 



343




Kursplaner 

Miljöteknik, 2 poäng 

Envorinmental technology 

1TT089 






Kursen syftar till att bredda de studerandes kunskaper om miljö, nationellt och internationellt. 


Miljöteknik: Moment som behandlas är ekologi, globala miljöeffekter, försurning, 

drivhuseffekt och gentoxikologi. Vidare ingår grupparbete i miljöteknik som redovisas i en 

PM. 


Kursen är endast öppen för teknologer inom F-programmet. 


Undervisningens uppläggning kan variera från år till år. Lärare vid universitetet och inbjudna 

föreläsare från forskningsinstutioner och näringsliv deltar. 


Kunskapsredovisningen avpassas efter den aktuella undervisningen. Närvaroplikt tillämpas i 

en del fall, i andra fall godkänt genomfört uppdrag. 

Betyg 

Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). 

Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2003/04 den tidigare kursen Teknisk orientering: 

Miljöteknik (1TT088). 


Meddelas vid kursstart. 





344




Kursplaner 

Miljötillämpad radioaktiviet, 3 poäng 

Environmental radioactivity 

1TV400 






Kursen ger praktiska och teoretiska färdigheter för att förstå, analysera och modellera de 

interna och externa processer som reglerar dels funktionen och balansen hos akvatiska system, 

dels de naturliga reningsprocesserna i miljön (ackumulation kontra spridning). Kursen ger 

grundläggande kunskaper för identifiering och kvantifiering av naturliga och antropogena 

ämnens kretslopp vid gränsytor (atmosfär, vatten, sediment och mark) i miljön. 


Sönderfallsprocesser, produktion och uppträdande av olika radionuklider i miljön, 

strålningsväxelverkan med materia, utbytes- och jämviktsprocesser som styr funktionen och 

stabiliteten hos akvatiska system, radiometri av interna och externa processer i miljön, rumsoch 

tidsskalor vid miljöstudier och relaterade parametrar, nuklid-partikel dynamiken och 

snabba kontra långsamma reningsprocesser, kriterier vid miljösystemanalys, provtagningsoch 

mätstrategier, modellering och kvantifiering av tidsrelaterade miljöförändringar genom 

nuklidteknikens formalism, kalibrering och validering av modeller, massbalansberäkningar 

för rehabiliteringsåtgärder. 

Särskild behörighet C-nivå inom miljö- och vattenteknik eller motsvarande kunskaper i 

kemi/fysik, matematik och datoranvändning. Kursen passar studerande inom kemiteknik med 

intresse för miljövetenskapliga tillämpningsområden. 

Undervisningsform Undervisningen består av föreläsningar, lektioner med övningar, 

laborationer med datorbaserade tillämpningsuppgifter samt fältstudier. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut med problem och ev. teorifrågor. För 

godkännande krävs även godkända laborationer och inlämningsuppgifter som ges under 

kursen gång. För studerande som ej godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas två extra 

provtillfällen, vid terminens slut och i augusti. 




Kursen samläses delvis med motsvarande kurs inom naturvetarprogrammet. 

Kurslitteratur Kompendium med problem och laborationsinstruktioner. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik 


345




Kursplaner 

Modellering av molekylära reglersystem, 4 poäng 

Modeling of molecular control systems 

1MB341 






Kursen skall ge kunskap om kvantitativa aspekter av biologiska kontrollsystem för 

genuttryck, DNA-replikation och metabolism. Kursen skall vidare ge kunskap om 

matematiska, stokastiska och numeriska metoder för analys av dynamiskt beteende hos 

biologiska kontrollsystem. 


Icke-linjär analys: Fasrumsanalys, bifurkationsteori, stabilitet, oscillationer. Mesoskopisk 

kinetik: Masterekvationen, Gillespie algoritmen, Linear noise approximationen, 

Flödesbalansanalys (FBA) och metabolisk kontroll analys (MCA). Plasmidkopietals 

reglering. Kemotaxi. Global analys av växande system. Biologiska kontrollsystem för 

reglering av genuttryck, repressorsystem och transkriptionell attenuering. Separation av 

tidsskalor. 

I kursen ingår ett individuellt projektarbete som omfattar datorstödd analys av ett utvalt 

kontrollsystem. 


Reglerteknik. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. Biofysikalisk kemi. 



Skriftligt prov vid kursens slut. Väl utförda projektarbeten ger bonus. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med 



Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter det att sammanfattningsbetyg satts. 


Ehrenberg M., Elf J. och Paulsson J.: Molecular system theory, kompendium. 






346




Kursplaner 

Modellering och styrning av miljötekniska processer, 5 poäng 

Modelling and control of environmental processes 

1TV470 






Ge allmänna kunskaper i modellering av dynamiska system med speciell tonvikt på empirisk 

modellering. Att ge färdighet i att använda reglertekniska metoder för att styra och modellera 

olika tekniska system (processindustri, reningsanläggningar och förbränningsprocesser). 


Modellering av dynamiska system med matematisk modellering och systemidentifiering. 

Linjär regression, minsta kvadratmetoden och prediktionsfelsmetoder. Simulering och 

optimering. Styrtekniska strategier inom processindustrin, case studies och studiebesök. 

Miniprojekt: Styrning och modellering av en miljöteknisk process. 

Fyra beräkningslaborationer och en vanlig laboration. 


Datorbaserad styrning. Simulering och systemanalys. Vattenreningsteknik. 




Skriftligt prov vid kursens slut samt godkänd projektuppgift. För godkännande krävs också 





Ljung, L och Glad, T: Modellbygge och simulering. Studentlitteratur 1991. 

Kompletterande material 





347




Kursplaner 

Modulation, demodulation och kodning, 4 poäng 


1TT850 





Studieperiod: Kursen ges i F och IT Period 3 


Denna kurs syftar till att ge kännedom om analys och konstruktion av system för överföring 

av elektriska signaler genom att avhandla grundteorier och grundtillämpningar för 

modulation, demodulation och kodning. Tyngdpunkten ligger på signalbehandlingsområdet. 


Länkbudget. Informationsteori: informationsmått, kanalkapacitet. Analog signalöverföring: 

Smalbandiga system och signaler. AM (Amplitude Modulation), DSB (Double Sideband 

modulation), SSB (Single Sideband modulation), PM (Phase Modulation) och FM (Frequency 

Modulation). Digital signalöverföring: källkodning: deltamodulation, prediktiv kodning, 

Lempel-Ziv, talkodning: LPC (Linear Predictive Coding), CELP (Codebook Excited Linear 

Prediction). Felkorrigerande kodning, blockkoder, faltningskoder och egenskaper för kodade 

system. Turbo kodning. Binär och M-värd modulation, ASK (Amplitude Shift Keying), PSK 

(Phase Shift Keying), FSK (Frequency Shift Keying) och CPM (Continuous Phase 

Modulation) och deras spektra. Koherenta och icke-koherenta system. Signalrum, optimala 

detektorer, MAP-mottagare (Maximum A Posteriori). Metoder för beräkning av 

felsannolikheter i brus. Unionsgräns. 

Projekt: Digital radiolänk. 

Särskild behörighet Signaler och system. Sannolikhetsteori och statistik (gäller IT stud), 

Matematisk statistik (gäller F stud), eller motsvarande kunskaper. 


Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen och godkänt projektarbete. 




Öberg, T., Modulation, detektion och kodning, Studentlitteratur, andra upplagan, 2001(finns 

även tillgänglig på engelska "Modulation, detection and coding", Wiley). 





348




Kursplaner 

Molekylär biofysik, 6 poäng 

Molecular Biophysics 

1MB454 


senast reviderad 2003- 06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden 





Kursen skall ge fördjupade kunskaper om biologiska makromolekylers dynamiska strukturer 

och om de avancerade fysiska metoder som idag är tillgängliga för studier av dessa strukturer. 


Metoder för studier av struktur och dynamik: diffraktion och dynamik; elastisk/inelastisk, 

monokromatisk/polykromatisk, röntgen, elektron och neutrondiffraktion. Diffus spridning och 

värmediffus spridning. Holografi och holografisk imaging. Spektroskopi och dynamik. 

Simuleringar. Verktyg för studier av strukturell dynamik: lasrar, kontinuerlig och puls-laser 

spektroskopi, laserinducerade plasmakällor, wake-field acceleratorer, synkrotroner och 

relaterade acceleratorer, optical trapping, massspektrometri, diffraktionsmetoder för enstaka 

molekyler, produktion av ultrakorta strålningspulser. 

Laborationer: Strukturell kinetik, cryotrapping, tidsupplöst kristallografi, molekylär dynamik, 

veckning och funktion, bioenergetik. 


Alla obligatoriska kurser inom programmet. 


Föreläsningar, seminarier och laborationer. 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta 

med 3 poäng. 





Kurslitteratur Vetenskapliga artiklar. Kompendier. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Fysik , Kemi och Teknik 



349




Kursplaner 

Molekylär bioinformatik, 3 poäng 

Molecular Bioinformatics 

1MB330 







Kursen skall ge grundläggande kunskaper och förståelse för den teori (strukturbiologi, 

enzymologi, mönsterigenkänning) som ligger till grund för utveckling av nya bioinformatiska 

analysverktyg. Kursen skall också ge färdigheter i hur bioinformatiska verktyg används i 

praktiken och hur den underliggande teorin kan utnyttjas för att tolka resultaten från olika 

analyser. 


Biologiska databaser, servrar och informationscentra. Grundläggande makromolekylär 

struktur: tredimensionell struktur, PDB-koordinater, klassificering av proteiner i 

strukturfamiljer, program för modellbygge. Introduktion till teorin för klassificering och 

jämförelse av sekvenser och extraktion av gemensamma särdrag (t.ex. motiv). 

Datormodellering av tredimensionell struktur baserad på sekvensdata; sekvensanalys för 

modellering av sekundär och tertiär struktur. Introduktion till hur metoder för 

mönsterigenkänning som lär sig från exempel (t.ex. gömda markovmodeller och artificiella 

neuronnät) kan användas för utveckling av nya bioinformatiska analysverktyg. 


Organisk kemi med analytiska tekniker. Cellbiologi. Termodynamik. Programmeringsteknik 

och numerisk analys. Matematisk statistik 

Undervisningsform Föreläsningar och datorövningar 

Examinationsform Hemuppgifter och skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående 

laborationer/övningar är poängsatta med 1 poäng. 




Lesk A.M.: Introduction to Bioinformatics, Oxford University Press, 2002. 

Vetenskapliga artiklar, utdrag från läroböcker, stenciler och kompendium med allmän 

information om bioinformatiska resurser på Internet 




350




Kursplaner 

Molekylär cellbiologi, 4 poäng 

Molecular Cell Biology 

1TK056 





Mål för utbildningen Att ge kunskap utöver den mest basala nivån om struktur, funktion 

och genetik hos celler och virus. Kursen ska ge en grund för fördjupning inom ämnet, 

angränsande eller tillämpad biovetenskap. 


- Eukaryota cellers struktur. Makromolekyler/Biopolymerer som byggstenar för celler. Kärna, 

organeller, membransystem och filament. 

– Genomets struktur och funktion. Arvsmassans organisation och evolution, DNA struktur, 

syntes, replikation och reparation. Mobil- och repeterad DNA. 

- Genuttryck; från DNA till protein. Transkription, RNA maturering och transport, RNA 

metabolism och proteinbiosyntes. Mekanismer av genreglering. Genreglering, en integrerad 

flerstegsprocess. 

- Intracellulära kompartmenter och transport. Proteinernas sortering och transport till olika 

organeller. Posttranslationell modifiering. 

- Biologiska membran och cell kommunikation. Mekanismer för transport över cellmembran 

och cell signalering. G-protein kopplade receptorer, enzymkopplade receptorer, intracellulära 

receptorer. 

- Koppling av cellens signalvägar till reglering av genuttryck. Receptorer som 

transkriptionsfaktorer. Signalvägar och posttranskriptionell genreglering. 

- Cytoskelett: roll i cellens struktur och funktion. 

- Celldelning, cellcykeln och cell differentiering. 

- Cell-cell interaktioner, tumörbiologi och apoptos. 

Särskild behörighet Organisk kemi. Biokemi 


Föreläsningar, seminarier och grupparbeten med inslag av problemorienterad undervisning. 





All undervisning utom föreläsningar (där närvaro rekommenderas) är obligatorisk. 


Essential Cell Biology; An introduction to the molecular biology of the cell. Alberts et al 

editors, 1998, Garland Publishing, Inc., ISBN 0-8153-2045-0. 




351




Kursplaner 

Molekylär och statistik mekanik, 4 poäng 


1MB280 







Att ge kunskap om moderna datorsimuleringsmetoder för att studera molekylers mekanik och 

dynamik. Statistisk mekanisk teori och tillämpningar på molekylära system. Att introducera 

studenten till en integrerad datorsimuleringsmiljö för att analysera biomolekylers struktur, 

funktion och dynamik. 


Maxwell-Boltzmann fördelningar, ensembler, molekylära och kanoniska tillståndssummor, 

kinetisk gasteori, transition-state teori, konfigurationsfördelningar, icke-ideala gaser, enkla 

vätskor, analytiska kraftfält för växelverkande system, energioptimering, Monte Carlometoder, 

molekyldynamiska (MD) simuleringsmetoder och algoritmer, termodynamiska 

störningsmetoder. 

Laborationer: Kraftfält och små molekylers dynamik, potentiella energiytor, 

energiminimering och konformationsanalys, MD-simuleringar av vatten och små peptider, 

radiella distributionsfunktioner, MD-simulering av proteiner, fria-energi simuleringar, drug 

design. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Analys. Mekanik I. Termodynamik. 

Kvantmekanik. Organisk kemi med analytiska tekniker 

Undervisningsform Föreläsningar, laborationer. 


godkänd fordras att laborationerna bedömts godkända. 

Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti. 



Kurslitteratur Atkins P.W.: Physical Chemistry, 6 th ed., Oxford University Press, 1998. 

Grant G H & Richards W G: Computational Chemistry, Oxford University Press, 1996. 

Stenciler. 





352




Kursplaner 

Molekylärbiologi, 6 poäng 

Molecular biology 

1MB600 


senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden (litteratur). 


Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik, 

Studieperiod: Kursen ges i Period 43 -44 


Kursen skall ge fördjupade kunskaper om aktuella molekylärbiologiska tekniker och deras 

applikationer inom dagens forskning. Den skall ge fördjupade kunskaper om 

makromolekylers egenskaper och funktion i biologiska processer. 


Nukleinsyrors och proteiners uppbyggnad och funktion. Proteindomäner. Den genetiska 

informationens molekylära grund: Molekylära interaktioner inklusive reaktionsmekanismer 

vid replikation av nukleinsyror, transkription/post-transkriptionell processning av RNA, 

proteintranslation och post-translationella processer. Experimentella molekylärbiologiska 

metoder att studera molekylära interaktioner och reaktionsmekanismer. Evolutionära aspekter. 

Speciell vikt skall läggas vid storskaliga metoder för systematisk analys av exempelvis 

genexpression och molekylära interaktioner. Funktionell genomanalys. Proteomik. 


Cellbiologi. Kemisk struktur och bindning. Grundläggande bioteknik och bioinformatik. 

Grundläggande biologi. Kemi, grundkurs. Organisk kemi med analytiska tekniker. 

Undervisningsform Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, 

litteraturseminarier och laborationer. Deltagande i laborationer och därtill hörande 

lektionsundervisning samt seminarier är obligatoriskt. 


Prov anordnas under kursens gång och vid slutet av kursen. För att kursen skall bedömas som 

godkänd fordras att laborationer och seminarier bedömts godkända. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller väl 

godkänd (5). 

Kurslitteratur Lodish H. et. al.: Molecular Cell Biology, W.H. Freeman & co, 2003. 

Brown T A: Genomes II, 2002. 

Kompendier. Laborationsmanualer. 

Mathews, v.Holde & Ahern. Biochemistry, 3rd ed. 1999 





353




Kursplaner 

Människa-datorinteraktion, 3 poäng 

Human Computer Interaction 

1IT062 







Introducera människa-datorinteraktion som ett kunskapsområde och dess relation till andra 

discipliner. Ge kunskap om gränssnittets betydelse för ett systems effektivitet. Betona vikten 

av god gränssnittsdesign och god användbarhet. Ge begrepp och strategier för kommunikation 

ikring användarfrågor i utvecklingsprojektet. Ge grundläggande kunskap om metoder och 

verktyg för utformning och konstruktion av användargränssnitt. Kunskap om metoder för 

utvärdering av användargränssnitt. 


Designexempel från olika verksamhetsområden. Människan som en informationsbehandlare. 

Dialogtekniker. Input och output-tekniker. Gränssnittsdesign i systemutvecklingsprocessen. 

Användarcentrerad design och uppgiftsanalys. Konstruktion av användargränssnitt. 

Organisationsförändringar, användarutbildning och lärande. Metoder för utvärdering av 

gränssnitt. 


Delar av kurserna Programkonstruktion och Informationsteknologi. Studenterna skall ha dessa 

kurser klara eller läsa dem parallellt. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier och inlämningsuppgifter. 

Examinationsform Skriftligt prov och godkända inlämningsuppgifter. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen Människan och datorn, 1IT061. 


Preece, J., Rogers, Y., & Sharp, H., Benyon, D, Holland, S. & Carey, T.: Human Computer 

Interaction. Wokingham England: Addison-Wesley Publishing Compnay. 





354




Kursplaner 

Mätsystem, 3 poäng 


1TT526 






Mål för utbildningen Denna projektorienterade kurs avser att ge grundläggande kunskap och 

förståelse för mätinstrumentering och för analys av uppmätta signaler. En serie föreläsningar 

ger teoretisk bakgrund för mätsystem, statistiska mätfel, datainsamling, databehandling och 

dataöverföring. Det följande projektet ger möjligheter att lösa olika mätproblem och utnyttja 

signalbehandlingsalgoritmer. 


Olika typer av mätinstrumentering. Parametrar och prestanda av mätsystem. Mätfel och 

statistisk analys av mätdata. Uppskattning av offset och drift. Bruskällor, uppskattning av 

brusnivå och brusreducering. Signalanpassning och anpassningskretsar för sensorer. Digital 

dataanalys och behandling. Datatransmission och registrering. Virtuella mätinstrument. 

Projektarbete: Grupper om 2 teknologer kan välja olika projekt, tex: Digital termometer, 

Ultraljudsonar, Mätrobot. 

Särskild behörighet Elektronik. Signaler och system. 


Examinationsform Projektredovisning i mindre grupp liksom teoriprov. Skriftlig slutrapport 

och muntlig redovisning samt demonstration av systemlösning. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen Mät- och signalbehandlingssystem, 

1TT525 och kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med denna. 


Bengtsson. L., Elektriska mätsystem och mätmetoder, Studentlitteratur, 2001. 

Bentley, J.P., Measurement Systems, Longman, 1995. 





355




Kursplaner 

NMR spektroskopi, 4 poäng 

NMR spectroscopy 

1MB450 





Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper för struktur bestämning av 

biopolymerer (DNA, RNA, proteiner och kolhydrater) med hjälp av NMR-spektroskopi. Att 

ge en orientering om den strukturinformation (torsionsvinklar och atomavstånd) som kan 

användas för att förstå dynamiska aspekter av biomolekylers struktur, funktion, interaktion 

och igenkännings processer. 


Grundläggande principer inom NMR, spektrometerns funktion och grundläggande 

experimentella tillvägagångssätt. Kemiska skift. Kopplingskonstanter. Bestämning av 

torsionsvinklar via Karplus-ekvationer. Stereokemi. Dubbelresonans och relaxtionsprocesser. 

Nuclear Overhauser effekten (NOE). Kemiska överföringsfenomen (chemical exchange) och 

deras använding vid mätningar av kinetiska och termodynamiska storheter. Grundläggande 

principer för tvådimensionella NMR-experiment (homo- och heteronukleära 

skiftkorreleringar, NOESY och ROESY). 

Laborationer: Analys av kemiska skift i endimensionella NMR-spektra av proton (1H), kol 

(13C), kväve (15N) och fosfor (31P). Mätning och analys av 1H-1H, 1H-13C, 1H-31P, 13C- 

31P, 13C-15N och 1H-15N kopplingskonstanter i en- och tvådimensionella NMR-spektra. 

Mätning av 1H-1H-avstånd från 1D- och 2D-NOE experiment för bestämning av molekylers 

stereokemi och för beräkningar av dynamiska processer. Struktur bestämning av enkla 

biomolekyler genom mätningar av både kopplingskonstanter (torsonvinklar) och NOEintensiteter 

(avstånd). 

Särskild behörighet Organisk kemi med analytiska tekniker. Biokemisk metodik. Molekylär 

och statistisk mekanik. Makromolekylära maskiner. Genfunktion. 


Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Inlämningsuppgift av praktiskt 

problem. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 1 poäng. 



med beröm godkänd 

Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget 

för kursen satts. I kursen medverkar institutionen för bioorganisk kemi 

Kurslitteratur Kompendium. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik 


356




Kursplaner 

Neuronnät och lärande system, 3 poäng 


1TT815 







Kursen syftar till att ge kunskap om och förståelse för artificiella neuronnät och andra lärande 

system och hur de kan anpassas och användas för att lösa tekniska problem. 


Estimering av sannolikhetstätheter, självorganiserande nät, flerlagerperceptroner, radiala 

basfunktionsnät, gömda Markovmodeller, kriteriefunktioner och optimeringsmetoder, 

förbehandling och särdragsextraktion, lärande och generalisering. Exempel hämtade från 

datoriserad taligenkänning. 


Flerdimensionell analys. Numerisk analys. Simulering och operationsanalys. Datoriserad 

mönsterigenkänning. Eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer och hemuppgifter. 


Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut, För godkännande fordras även godkänd 

laborationskurs och godkända hemuppgifter. 




Kursen ersätter Neuronnät, 1TT814. 


Bishop,C.M., Neural Networks for Pattern Recognition, Oxford University Press, 1995. 

Utdrag ur böcker och artiklar. 






357




Kursplaner 

Nuklidteknik, 2 poäng 

Nuclide Technique 

1MB240 






Mål för utbildningen Att ge kunskaper om radioaktiva nuklider och deras sönderfallsmönster 

och om strålkällor, märkningsmetoder, biologiska och kemiska effekter av strålning, 

biotekniska applikationer, strålskydd och riskuppskattning 


Introduktion i kärnfysik, radioaktivt sönderfall, naturlig radioaktivitet, produktion av 

radionuklider, interaktioner mellan joniserande strålning och material, 

stråldetektorer,biologiska och kemiska effekter av strålning, märkning av biomolekyler, 

användning av radioaktiva nuklider i biologi, medicin och bioteknisk industri, 

strålskyddsberäkningar och praktiskt strålskyddsarbete och strålskyddsregler. 

Laborationer: Strålskyddsdetektorer för gamma- och beta strålning. Kontaminationskontroll. 

Proteinmärkning 

Särskild behörighet Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar och laborationer 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg på kursen fordras godkänt betyg på 

laborationskursen. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i 

augusti. 




Nuclide Technique, ett kompendium från BMS (enheten för biomedicinsk 

strålningsvetenskap) 




Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi 

358




Kursplaner 

Objektorienterad programmering DV1, 4 poäng 

Object-Oriented Programming 

2AD512 

Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och 




Kursen ges inom Datavetenskapligt program och inom Naturvetarprogrammet 



Att ge kunskap om objektorienterade programmeringsspråk, samt objektorienterad metodik 

för analys, design och konstruktion av programvara. 


Principer för objektorienterade programmeringsspråk. Objektorienterad 

programmeringsmetodik. Objektorienterad analys och design. 


Matematik 20 poäng och datavetenskap 30 poäng. 




Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av examinationen. 

Betyg 

Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. 


Barbara Liskov: Program Development in Java, Addison Wesley, 2000. 

Referenslitteratur 

T. Budd: Understanding Object-Oriented Programming with Java, Updated edition, Addison- 

Wesley, 2000. 

B. Meyer: Object-oriented Software Construction, 2nd ed., Prentice-Hall, 1997. 

I. Jacobson: Object-Oriented Software Engineering. 





359




Kursplaner 

Oförstörande materialprovning, 2 poäng 

Nondestructive evaluation of materials 

1TM302 







Kursen avser att ge tillämpningsorienterade kunskaper om oförstörande provningsmetoder 

(OFP), med tonvikt på ultraljud- och induktiv provning. 


Introduktion till och presentation av olika OFP- tekniker. Sannolikhet i OFP. Principer för 

ultraljudsprovning. Utbredning av elastiska vågor. Ultraljudssökare, 

ultraljudprovningsmetoder, akustisk emission. Magnetpulverprovning. Induktivteknik: 

grunder, virvelströmsgivare, induktiv provning, speciella tekniker och instrumentering. 



Elektromagnetism. Vågrörelselära. Elektrisk mätteknik, eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner och projektarbete. 


Projektredovisning i mindre grupp liksom teoriprov. Skriftlig slutrapport samt demonstration. 




Bray, D.E., Stanley, R.K., Nondestructive Evaluation. A Tool in Design, Manufacturing and 

Service, CRC Press, 1997. 

Kompendium. 





360




Kursplaner 

Oorganisk kemi, 8 poäng 

Inorganic chemistry 

1KE715 







Kursen avser att ge grundläggande kunskaper i oorganisk kemi. 


Deskriptiv oorganisk kemi. Fasta tillståndets uppbyggnad. Komplexkemi. 

Integrerat i dessa tre moment behandlas kemisk bindning, struktur, termodynamik, kinetik, 

reaktionsmekanismer, katalys, syntes. 

Laborationer: Innehållsmässigt enligt ovan. 




Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarieuppgift. 


Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer är poängsatta med 2 poäng och 

seminarier med 1 poäng. 




Shriver & Atkins: Inorganic Chemistry, Oxford Univ Press. 

Aylward & Findlay, SI Chemical Data, Wiley. 

Kompendier. 





361




Kursplaner 

Operativsystem, 4 poäng 


1TT802 







Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för hur operativsystem växelverkar 

med maskinvara och programsystem, hur operativsystem internt är uppbyggda och de 

grundläggande principerna och teorierna för detta. 


Processer, processkoordination och principer för programmering och schemaläggning av 

parallella system av processer. Minnes- och namnhantering för objekt med hjälp av 

sidindelning och segmentering. Metoder för minnesallokering. In- och utmatningssystem och 

filsystem samt informationsskydd. Fallstudier: Unix, m fl. 


40p inom datavetenskap och matematik, inklusive kurser i datorarkitektur och algoritmer och 

datastrukturer eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner, laborationer, inlämningsuppgifter. 


Skriftligt prov (3p), godkända laborationer och obligatoriska uppgifter (2p). 




Kursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen 1TT800, Operativsystem 3 poäng. 


Silberschatz, Galvin, Gagne. Operating System Concepts. Sixth edition. Addison-Wesley, 

2001 






362




Kursplaner 

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning, 4 poäng 

Human operators and user interface design in process control 

1MD101 






Mål för utbildningen Kursen kommer att ge grundläggande kunskaper om villkoren för 

mänsklig styrning av komplexa och dynamiska system, samt hur dessa villkor påverkar 

utformningen av användargränssnitt. Särskild inriktning mot trafikstyrning, processtyrning 

och styrning av fordon och farkoster. 


Kursen har dels ett teoretiskt fokus, och dels ett praktiskt sådant. I båda fallen beaktas 

operatörens roll vid styrning av komplexa system, samt modeller för användarcentrerad 

systemdesign. I kursen ingår även ett kort avsnitt om reglerteknik. I den teoretiska delen 

studeras arbetsuppgiftens betydelse i termer av villkor för styrning av komplexa och 

dynamiska system. Här beskrivs hur arbetsuppgiftens art och karaktär styr operatörens 

förhållningssätt till det system som ska styras och övervakas. I kursen beskrivs också hur 

villkoren för styrning kan omsättas till krav på utformning av operatörens gränssnitt mot 

processen. Förutsättningar för realtidsstyrning och representationer av dynamiska system, 

teorier om mänskligt beslutsfattande, samt automatisering och samverkan med automatiska 

system beskrivs i termer av kognitiva arbetsanalyser. Den praktiska delen utgörs av ett flertal 

studiebesök vid t.ex. kärnkraftverk, pappersmassaindustrier, trafikstyrning samt 

avloppsreningsanläggningar. Vid studiebesöken läggs tonvikten på processgrafiken, samt hur 

denna utvecklas från en systemgeneration till nästa 

Särskild behörighet Minst 40 poäng inom civilingenjörsprogram (motsvarande) vari ingår 

grundkurs i Människa-datorinteraktion (MDI). 

Undervisningsform Föreläsningar och studiebesök 

Examinationsform Skriftlig examination på kurslitteraturen, samt examination i form 

gruppuppgifter i praktiskt designarbete. 



Kurslitteratur Vicente, K. J. Cognitive Work Analysis: Toward Safe, Productive, and 

Healthy Computer-Based Work. 




363




Kursplaner 

Optimeringsmetoder, 4 poäng 

Optimization 

1TT475 







Att ge grundläggande kunskaper om numerisk lösning av såväl linjära som icke-linjära 

optimeringsproblem inom teknik och naturvetenskap samt att ge kännedom om lämplig 

programvara inom området. 


Linjär programmering, teori och tillämpningar. Simplexalgoritmen. Något om 

känslighetsanalys. Numeriska metoder för icke-linjära problem utan bivillkor. Dualitet. 

Heuristiska metoder för global optimering. Genetiska algoritmer. Icke-linjära minsta 

kvadratproblem. Tillämpningar. Programvara. 


Numerisk analys II, Programmeringsteknik II eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar och lektioner 


Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter förekommer som ett led i 

examinationen. 





Nash, S., Sofer, A.: Linear and Nonlinear Programming, McGraw Hill, 1996. 






364




Kursplaner 

Optisk kommunikation, 3 poäng 

Optical communication 

1TT576 







I kursen framhävs systemaspekter på optisk kommunikation i motsats till detaljerad hårdvaruoch 

komponentbeskrivning. 


Fördröjning och dispersion i optiska vågledare. Teori för optisk detektion. Poissonprocessen. 

Gaussisk approximation. Mottagare med rektangulära filter. Mottagare med godtyckliga filter. 

Till- från- modulation och alternativa modulationsmetoder. Optisk informationsteori. 

Konstruktion av optiska mottagare. Analog optisk transmission. Optiska förstärkare. 

Heterodynsystem. Fibernät. 



Optoelektronik. 


Föreläsningar, lektioner och projektarbete 


Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänt 

projektarbete 




Senior., Optical Fiber Communications, upplaga 2. 





365




Kursplaner 

Optiska material, 3 poäng 

Optical materials 

1TM291 







Kursen avser att ge deltagarna grundläggande kunskaper om ljusets växelverkan med materia, 

relaterad till uppdelningen mellan å ena sidan isolatorer, halvledare och metaller, å andra 

sidan skillnaden mellan optiskt tjocka och tunna prov. 


Den komplexa formalismen för växelverkan mellan ljus och materia. Lorenz och Drudes 

oscillatormodeller för isolatorer respektive metaller. Optiska materialegenskaper för metaller, 

halvledare och isolatorer. Sambandet mellan bandstruktur och optiska egenskaper. Fresnels 

ekvationer för gränsskikt.Tunnfilmsoptik, interferens i enkel- och dubbelskikt. Principerna för 

multilagerberäkningar. Icke-koherenta fall. Metoder för bestämning av optiska konstanter. 

Tillämpningsexempel: Optiskt selektiva material och beläggningar. 

Laborationer: 

Optiska konstanter 

Tunnfilmsoptik. 


Fasta tillståndets fysik II 








Kompendium, C-G Ribbing: Solid State Optics, UPTEC K 






366




Kursplaner 

Optoelektronik, 3 poäng 

Optical electronics 

1TT571 







Kursen avser att ge en fördjupning inom fysikalisk elektronik särskilt optoelektroniska 

komponenter och system. 


Strålningens utbredning i plana och cylindriska optiska vågledare. Optiska fibrer. Periodiska 

vågledare som optiska filter och reflektorer. Fibergitter. Laserteori. Optisk förstärkning och 

oscillationsvillkor. Kristall-lasrar, 3- och 4- nivåsystem. Metoder för pulsning av lasrar som 

modlåsning och Q-switchning. Diodlasrar baserade på GaAlAs och GaInAsP inklusive 

heterostrukturer. DFB-lasrar, ytemitterande lasrar och kvantbrunnstrukturer. Optiska 

detektorer. Fotomultiplikatorer, fotodioder och lavinfotodioder. Lysdioder. 

Laborationer: 

1. Fibersensorer 

2. Fotodioder och diodlaser 


Fysikalisk elektronik. 









Yariv, A., Optical Electronics in Modern Communications, Upplaga 5. 

Stenciler. 





367




Kursplaner 

Ordinära differentialekvationer, 2 poäng 


1MA720 








Kursen skall ge grundläggande kunskaper om teorin för ordinära differentialekvationer - 

tekniker att lösa sådana och allmänna egenskaper hos lösningarna. Kursen skall även ge 

färdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i att använda dem vid 

matematisk modellering. 


Existens och entydighet av lösningar, beroende av begynnelsedata. Lösbara typer av 

differentialekvationer, integrerande faktor, variation av konstanter, Wronskideterminanten. 

Linjära system, fundamentalmatris, matrisexponential. Icke-linjära system, fasrum, kritiska 

punkter, stabilitet och asymptotisk stabilitet, linearisering, Lyapunovfunktioner. 

Variationskalkyl. 

Särskild behörighet Endimensionell analys och Flerdimensionell analys. 



Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter i 

samband med undervisningen samt muntlig examination kan förekomma. 



Övriga föreskrifter Kursen ingick tidigare som delkurs inom Analys, 14 poäng (1MA700). 

Kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN2. 


Simmons G.F.: Diff.Eq.with Appl. and Historical Notes, McGraw-Hill, New York, 1992 

eller 

R.E. O´Malley, jr: Thinking about ordinary differential equations, Cambridge University 

Press, 1997. 





368




Kursplaner 

Organisk beräkningskemi, 5 poäng 

Computational Organic Chemistry 

1KE743 






Att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i beräkningsmetoder baserade på kvantkemi som 

används inom organisk kemi för mekanismundersökningar. 


Kursen behandlar beräkningsmetoder såsom Hartree-Fock och elektronkorrelerade metoder 

samt metoder för att beräkna kemiska egenskaper såsom laddningsfördelningar, UV-vis 

övergångar, IR-frekvenser och NMR-kemiska skift. Metoder för att lokalisera 

övergångstillstånd kommer att behandlas. 


Matematik 20 p, Organisk kemi 7 p, Fysikalisk kemi 8 p samt Kvantkemi och kemisk 

bindning 8 p. 


Föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörande genomgångar och 

redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska. 


Skriftligt prov anordnas i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också för att 

kursen skall godkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är 

poängsatta till 2 poäng. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med 



Leach: Molecular Modelling - Principes and Application, Prentice-Hall 2001. 





369




Kursplaner 

Organisk farmaceutisk kemi, 5 poäng 

Organic pharmaceutical chemistry 

1TK015 






Kursen avser att ge fördjupade kunskaper i organisk kemi med inriktning mot läkemedel. 


Under kursen behandlas organiska föreningars reaktioner och därmed sammanhängande 

reaktionsmekanismer. Syntes av ett antal strukturellt skilda klasser av farmakologiskt aktiva 

substanser kommer att studeras. Läkemedelskemiskt relevanta utvecklingsmetoder, till 

exempel kombinatorisk kemi och fastfassyntes, kommer också att diskuteras. Stereokemiska 

aspekter vid framtagande av läkemedelssubstanser behandlas. 


Organisk kemi (7 p) 


Föreläsningar, seminarier, laborationer. 



Betyg: Något av betygen underkänt (U), godkänt (3), icke utan beröm godkänt (4), med 

beröm godkänt (5). 


Vetenskapliga artiklar och utdelat material. 







370




Kursplaner 

Organisk kemi, 7 poäng 


1KE716 





Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik 

Studieperiod: Kursen ges i Period K 21 



- grundläggande färdighet i organisk-kemisk laboratorieteknik 

- kunskaper om strukturens betydelse för organiska ämnens egenskaper och reaktioner 

- kunskaper om teorier och experimentella metoder inom organisk kemi 

- kännedom om organisk-kemisk industri 


Struktur- och reaktivitetssamband. Några viktiga organiska reaktioner och deras 

reaktionsmekanismer. Stereokemins betydelse i bl a biologiska system. Deskriptiv organisk 

kemi. Några exempel på teknisk organisk kemi. Spektroskopiska metoder med tonvikt på 

experimentellt genomförande och grundläggande tolkning. Organisk laboratorieteknik och 

syntesarbete 

Särskild behörighet Kemi, grundkurs 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, gruppövningar och laborationer. 


Prov anordnas under kursens gång och/eller i slutet av kursen. I kursen ingående övningar och 

laborationer är poängsatta till 2 poäng. Studerande som underkänts i prov har rätt att undergå 

förnyat prov för att få godkänt betyg. För studerande som underkänts i ordinarie prov 

anordnas två extra provtillfällen varje läsår, vid terminens slut och i augusti. 




Solomons, T W G, Fryhle, C: Organic Chemistry, John Wiley 

Aylward, G, Findley, T: SI Chemical Data, John Wiley & Sons 

Zdansky G.: Handledning i kemisk laboratorieteknik. Studentlitteratur 1993. 





371




Kursplaner 



1KE744 




Studieperiod: Kursen ges i Period 13 -14 



- grundläggande färdighet i organisk-kemisk laboratorieteknik 

- kunskaper om strukturens betydelse för organiska ämnens egenskaper och reaktioner 

- kunskaper om teorier och experimentella metoder inom organisk kemi 

- kännedom om organisk-kemisk industri 


Struktur- och reaktivitetssamband. Några viktiga organiska reaktioner och deras 

reaktionsmekanismer. Stereokemins betydelse i bl a biologiska system. Deskriptiv organisk 

kemi. Några exempel på teknisk organisk kemi. Spektroskopiska metoder med tonvikt på 

experimentellt genomförande och grundläggande tolkning. Organisk laboratorieteknik och 

syntesarbete 




Föreläsningar, lektioner, gruppövningar och laborationer. 


Prov anordnas under kursens gång och/eller i slutet av kursen. I kursen ingående övningar och 

laborationer är poängsatta till 2 poäng. 

Betyg: Något av betyg en underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med 



Solomons, T W G, Fryhle, C: Organic Chemistry, John Wiley. 

Aylward, G, Findlay, T: SI Chemical Data, John Wiley & Sons. 





372




Kursplaner 



1TV170 







Undervisningen har till uppgift att ge kunskaper om teorier och experimentella metoder inom 

organisk kemi. 


Deskriptiv organisk kemi. Stereokemins betydelse i organisk kemi. Struktur- och 

reaktivitetssamband. 

Laborationer: Undersökning av organiska ämnen med avseende på deras reaktivitet. 








kursen skall godkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är 

poängsatta till 1 poäng. 




H. Hart: Organic Chemistry, A short course, Houghton Mifflin Company. 





373




Kursplaner 



KE4008 



Ämne: Kemi 

Nivå: A 



Ma D, Fy A (gäller fr.o.m. läsåret 2002/2003, tidigare Fy B) och Ke A samt Allmän kemi för 

civilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poäng eller motsvarande. 

Mål 

Efter genomgången kurs skall de studerande 

- kunna redogöra för och tillämpa grundläggande lagar och begrepp inom den organiska 

kemin, särskilt de som har betydelse för energitekniska processer, 

-känna till namn, formler, egenskaper för och reaktioner hos de i naturen viktigaste organiska 

ämnesklasserna, särskilt de som har anknytning till energitekniska processer, 

-ha viss kännedom om experimentellt organisk-kemiskt arbete samt kunna på ett bra sätt 

redovisa ett utfört laboratoriearbete. 

Innehåll 

Kursen behandlar reaktioner och kemiska och fysikaliska egenskaper hos de vanligaste 

organiska substansklasserna, särskilt de som är viktiga inom energitekniska processer. 

Genomförande 


Lektioner och gruppundervisning 20 tim 

Övningar och laborationer 40 tim (obligatoriska) 

Litteratur 

H. Hart: Organic Chemistry, A short course, Houghton Mifflin Company, Boston 2001, 11:e 

upplagan. 

Examination 

Bedömning av studieresultaten sker dels genom kontinuerlig uppföljning av obligatoriska 

moment, dels genom skriftliga prov. 


Godkänd enlig ovan under rubriken Examination. 


Institutionen för kemi, SLU 

Ort 


374




Kursplaner 

Organisk kemi med analytiska tekniker, 8 poäng 


1MB110 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och i bioinformatik 



Kursen avser att ge kunskaper om teoretiska och experimentella metoder i organisk kemi för 

vidare utbildning inom biotekniska ämnen. 


Deskriptiv organisk kemi. Några viktiga organiska reaktioner och deras reaktionsmekanismer. 

Betydelsen av stereokemin i biologiska system. Orientering om spektroskopiska metoder i 

organisk kemi såsom kärnmagnetisk resonans (NMR), infraröd spektroskopi (IR) och 

masspektrometri (MS) samt gas- och vätskekromatografi. 

Laborationer: Organiska synteser som exemplifierar teorin, syntesteknik, rening och 

separation liksom strukturbestämning med hjälp av spektroskopiska metoder, gas- och 

vätskekromatografi. 


Godkänd laborationskurs i Kemi, grundkurs. 





Skriftlig tentamen anordnas under kursens gång och i slutet av kursen. Godkänt 

laboratoriearbete krävs också för att kursen skall godkännas. I kursen ingående övningar och 

laborationer är poängsatta till 2 poäng. 




Solomons T.W.G.: Organic Chemistry, 6th ed., John Wiley, 1996. 






375




Kursplaner 

Organisk-kemiska tekniker, 5 poäng 

Techniques in Organic Chemistry 

1KE739 







Att ge kunskaper och färdigheter i separation- och reningstekniker tillämpliga inom preparativ 

organisk kemi för framställning av läkemedelssubstanser samt kunskaper och färdigheter i 

spektroskopiska metoder för strukturbestämning. 


Praktisk tillämpning av separationsmetoder såsom gaskromatografi och vätskekromatografi. 

Reningsmetoder såsom kromatografi, destillation och omkristallisation. Spektroskopiska 

metoder för strukturanalys såsom masspektrometri, kärnmagnetisk resonans, infraröd- och 

ultraviolett spektroskopi. 


Organisk kemi, 7p. 


Föreläsningar, lektioner, gruppövningar och laborationer. Laborationer och därtill hörande 

gruppövningar och redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska. 


Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också för att kursen skall 

godkännas. I kursen ingående laborationer och skriftlig rapport är poängsatta till 3 poäng. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med 



Hesse, M, Meir, H and Bernd, Z: Spectroscopic Methods in Organic Chemistry. 







376




Kursplaner 

Partiella differentialekvationer, 4 poäng 

Partial differential equations 

1TT462 







Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om existens och entydighet av lösningar till 

partiella differentialekvationer, rättställdhet och egenskaper hos lösningar. 


Partiella differentialekvationer, Cauchy-Kowalewskis sats, entydighet. Olika typer av partiella 

differentialekvationer av andra ordningen. Rättställdhet för olika typer av problem. 

Karakteristikor. Starka och svaga lösningar. Något om lösningarnas regularitet. 


Funktionalanalys. Fysikens matematiska metoder. 




Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Inlämningsuppgifter kan 

förekomma under kursen. 


godkänd (5). 


Kursen ersätter från lå 99/00 den tidigare kursen Teori för differentialekvationer, 1TT461, och 

kan ej tillgodoräknas i en examen samtidigt med denna. 


Fritz John: Partial differential equations, 4th ed., Springer, 1992. 





377




Kursplaner 

Patent, avtal och förhandling, 4 poäng 

Patent, contracts and negotiation for an agreement 

2HR104 






Efter genomgången kurs ska studenterna ha nödvändiga kunskaper i de delar av juridiken som 

är aktuella i samband med att forskningsresultat ska förvandlas från affärsidé till kommersiell 

verksamhet. Med nödvändig kunskap avses här dels färdigheten att kunna analysera ett 

konkret händelseförlopp och på ett rättsligt relevant sätt formulera de aktuella problemen, dels 

färdigheten att kunna förstå och översiktligt analysera de tillämpliga reglernas innehåll. 


Kursen innehåller fem olika moment, A – E. De fyra första momenten, A – D, motsvarar 3 

poäng. Det sista momentet, E, motsvarar 1 poäng och är integrerat med det övergripande 

projektarbetet. 

A) Företagande och juridiken 

Ger en introduktion till ämnet och rättskälleläran, förklarar juridiska begrepp och 

handelsrättslig metod samt identifierar olika rättsområden med utgångspunkt från företag och 

intressenter. 

B) Avtalsrätt 

Behandlar allmän avtalsrätt, olika avtalstyper, kommersiella och internationella avtal, 

avtalsstrategier samt de särskilda frågor som är aktuella vid avtal med offentliga organ och 

myndigheter. 

C) Bolagsrätt 

Ger grunderna i allmän bolagsrätt samt behandlar frågor om beslut, ansvar och företrädare i 

aktiebolag. Vidare om aktieägaravtal och bolagets skötsel, företrädarfrågor i praktiken och 

avslutningsvis ombildning och överlåtelse. 

D) Industriellt rättsskydd 

Behandlar patent, varumärke och övriga industriella immaterialrätter, industriellt rättsskydd i 

praktiken samt frågor om licensavtal och tvångslicens. 

E) Avtalsstrategi och förhandlingsteknik 

Behandlar avtalsstrategier – från förberedelse till mall samt förhandlingsteknik. Vidare deltar 

studenterna i praktiska övningar i förhandling och avtalsskrivning. 

Kursen ges med stöd av institutionens IT-tjänst, eHandels. 


Kursen ges endast för studenter som är antagna till Entreprenörsskolan i Uppsala. 


Undervisningen ges som föreläsningar och seminarier, vilka i huvudsak är problembaserade 

och bygger på ett utvecklat handelsrättsligt perspektiv. Det sistnämnda innebär dels att 

studenterna har att utgå från företagens situation, dels att regelsystemet och de faktiska 

rättsliga frågor som kan uppkomma studeras i syfte att ge underlag för en tillförlitlig analys av 

företagets olika handlingsalternativ. Något som i sin tur skapar goda förutsättningar för 

378




Kursplaner 

medvetna och konfliktfria val. 


Hemskrivning avseende momenten B, C och D samt gruppvis examination vid seminarierna. 

Godkänt resultat krävs på hemskrivningar och vid seminarierna samt närvaro vid 

obligatoriska kursmoment. 

Betyg Underkänd, Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Entreprenörskolan i Uppsala drivs av Centrum för entreprenörskap och 

företagsutveckling i Uppsala på uppdrag av Uppsala universitet och Sveriges 

lantbruksuniversitet. Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 

poäng för civilingenjörsexamen. 

Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen vid institutionen för Handelsrätt. 


Allt kursmaterial delas ut och läraren tillhandahåller ett "referensbibliotek". 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Handelsrätt 

Kursansvarig institution Institutionen för handelsrätt 

379




Kursplaner 

Planetsystemets fysik, 4 poäng 

Physics of the planetary system 

1TT536 






Kursens målsättning är att ge grundläggande kunskaper om vårt solsystem (exklusive solen 

själv), med tonvikten lagd på nyvunnen och snabbt växande kunskap från rymdsonder och 

andra nya observationstekniker. 


De fysikaliska och kemiska processer som styr planeternas uppbyggnad och utveckling, samt 

motsvarande för satellit- och ringsystem, analyseras med hjälp av jämförande studier. 

Planeternas, planetatmosfärernas och månarnas fysik ur spektroskopiska studier. 

Interplanetära stoftet och solvinden. De mindre kropparnas natur, deras inbördes samband och 

växelverkan med planeter och månar karakteriseras. Särskild uppmärksamhet ägnas deras 

utveckling och roll som vittnesbörd om förhållandena i det tidiga knappt födda solsystemet. 

Planetsystemets ursprung och utveckling. Andra planetsystem och cirkumstellära skivor. 


Atom- och molekylfysik, Kvantfysik eller motsvarande förkunskaper. 







godkänd (5). 


Moons & Planets, 3rd ed., W.K. Hartmann, Wadsworth Publishing Company 1993. 





380




Kursplaner 

Plasmafysik, 4 poäng 


1TT581 







Inom plasmafysiken studerar man det kollektiva beteendet hos laddade partiklar i 

elektromagnetiska fält. Plasma spelar en viktig roll inom rymd- och astrofysiken och inom 

fusionsforskningen. Tillämpning av plasmaeffekter inom tillverkning och ytbehandling av 

material är ett nytt och snabbt växande område av stort teknologiskt intresse. Målet med 

denna kurs är att ge grundläggande kunskaper om plasmats egenskaper, och att ge exempel på 

tillämpningar inom industriell plasmafysik. 


Definition av plasma. Tillämpningar inom fysik och teknologi. Debye- skärmning. 

Partikelrörelse i elektromagnetiska fält och adiabatiska invarianter. Vätskemodeller av 

plasma. Vågor i plasma. Vågutbredning, grupphastighet, cut-off och resonans. Kollisioner, 

resistivitet och diffusion. Jämvikt och plasmainstabiliteter. Grunderna för kinetisk beskrivning 

av plasma och Landau-dämpning. Elektron- och jonkällor och strålar. DC och RF - 

urladdningar som plasmakällor. 


Ellära, Mekanik I, Komplex analys och Elektromagnetisk fältteori. 


Examinationsform Skriftlig tentamen efter kursens slut. 




F. Chen: "Introduction to Plasma Physics and Controlled Fusion", Vol.1, Plasma Physics, 

2nd ed., Plenum Press, 1984. 

Delar av J. R. Roth : "Industrial Plasma Engineering", Vol.1, Principles. IOP Publishing, 

1995. 






381




Kursplaner 

Polymerer, 3 poäng 

Polymers 

1TK012 







Att ge grundläggande kunskaper om kemi, fysik och teknologi hos polymerer i såväl lösning 

som i det fasta tillståndet 


Allmän introduktion till polymerer. Klassificering och systematik av syntetiska polymerer och 

biopolymerer. Polymerkemi: polymerisation, kinetik, strukturer, och nedbrytning. Polymerer 

i lösning: termodynamik, fasjämvikter, diffusion, viskositet, polyelektrolyter och geler. Fasta 

polymerer: kristallina och amorfa polymerer, termodynamik, fasomvandlingar, och 

mekaniska egenskaper. Metoder för att karaktärisera och analysera fasta polymerer och 

polymerer i lösning. 

Laborationer: Polymersyntes och karaterisering. 


Organisk kemi. Fysikalisk kemi 







Övriga föreskrifter Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk-naturvetenskapliga 

fakultetsnämnden med kemiska institutionen som kursansvarig. 


Polymers: Chemistry and Physics of Modern Materials, 2nd ed. Cowley Stanley Thornes 

(Publ) Ltd, ISBN 0-7487-4073-2. 






382




Kursplaner 

Praktisk verkstadsteknik, 2 poäng 


1TM082 







Kursen skall ge en allmän kännedom om tekniker för bearbetning och sammanfogning av 

material, samt en introduktion till konstruktion och industriell design. 


Bearbetning av material: Skärande bearbetning (t ex borrning, fräsning och svarvning), 

sammanfogning av material (t ex limning, lödning och svetsning). 

Industriell design: Relation mellan människa och produkt-ergonomi. Designens 

marknadsmässiga betydelse. Målgruppsanpassad produkt. Kreativa processer. Designmetoder 

- produktutveckling. Tillverkningsmetoder. Visuell analys - färg och form. Produktgrafik. 

Designhistorik. Skissteknik: frihandsteckning, perspektiv, skissteknik och presentation. 

Modellbygge: kartong- och skumplastmodeller. Orientering om prototypframtagning. 

Formens betydelse för produkten. Orientering om prototypframtagning. 

Ca 5 dagars praktiska material- och verkstadsövningar. 


Materialvetenskap I 


Föreläsningar och praktiska övningar i verkstad. Eventuellt studiebesök. 


Godkända övningar 

Betyg: Något av underkänd (U) eller godkänd (G). 


Kursen ges enbart för Q-teknologer. 





383




Kursplaner 

Praktisk verkstadsteknik med materialkännedom, 3 poäng 


1TT080 






Kursen skall ge studenten en allmän kännedom om tekniska material och hur dessa kan 

bearbetas. Studenten introduceras i metoder som används för estetiska överväganden vid 

konstruktionsarbete, t.ex. formlära, visuell analys och materialval. Kursen skall genom 

praktiska övningar ge studenten grundläggande färdigheter att göra egna konstruktioner. 


Materialkännedom: 

Karaktärisktiska egenskaper hos tekniska material som metaller, keramer, plaster (polymerer) 

och kompositmaterial: Orientering om deras hållfasthet, t.ex. deformation, plasticitet, 

brottgränser och om hur man härdar olika material. Något om val av geometri och material för 

lätta konstruktioner. 

Bearbetning av material: 

Kallbearbetning, skärande bearbetning (t.ex. borrning, fräsning, svarvning), sammanfogning 

(t.ex. limning, lödning, svetsning), ytbehandling (t.ex. keramiska beläggningar, lacker, 

spackel, slipning och ytfinish). Jämförelse mellan ledande lim och lödning. Materialval vid 

olika tekniker för bearbetning. Egenskaper hos fogar och sammanfogningsmaterial. 

Hälsoeffekter av arbete med tillsatsmaterial som flussmedel och lim av olika typer. 

Industriell design: 

Relation mellan människa och produkt - ergonomi. Designens marknadsmässiga betydelse. 

Målgruppsanpassad produkt. Kreativa processer. Designmetoder - produktutveckling. 

Tillverkningsmetoder. Visuell analys - färg och form. Produktgrafik. Designhistorik. 

Skissteknik: frihandsteckning, perspektiv, skissteknik och presentation. Modellbygge: 

kartong- och skumplastmodeller. Orientering om prototypframtagning. 

Särskild behörighet Genomgånget första år på något civilingenjörsprogram eller 

motsvarande. Urval Studerande på något av civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och 

teknisk fysik med materialvetenskap har företräde. 

Undervisningsform Övningar i verkstad, lektioner och föreläsningar. 

Examinationsform Godkänd examination inkluderar praktiska övningar och aktivt 

deltagande på lektioner och föreläsningar. 


Övriga föreskrifter Kursen ersätter Praktisk verkstadsteknik, 1 poäng (1TT078). 

Kurslitteratur Kursmaterial utdelas i samband med kursstart. 

Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik 


384




Kursplaner 

Prediktiv limnologi, 10 poäng 

Predictive limnology 

1TV420 







Kursen är inriktad mot att ge grundläggande kunskaper om hur man konstruerar och testar 

dynamiska/matematiska, statistiska/empiriska och ”blandade” prediktiva ekosystemmodeller. 

Grundmetodiken är, i princip, oberoende av ekosystemtyp, men alla exemplifieringar under 

kursen rör sjöar. 


Ekosystemmodeller (massbalans, sedimentation, resuspension, avrinning från land, trofiska 

interaktioner, mm), testmetodik (slumptester, kalibrering, validering, känslighets- och 

osäkerhetsanalys), metodik för att bestämma representativa och kompatibla data, olika 

variablers variabilitet i tid och rum, praktiska modellkonstruktioner och tillämpningar inom 

akvatisk miljövetenskap (miljöindex, miljöövervakning, GIS, expertsystem, etc). 


Akvatisk ekologi, Teknisk ekologi, Biologi forstättningskurs, Reglerteknik, 

Miljökonsekvensanalys 


Kursen ges i föreläsnings- och projektform och består av två huvuddelar: Teoretisk 

genomgång (3 poäng). Projektarbete ( 7 poäng). 


Skriftlig prov på de teoretiska momenten, 3 poäng. Godkända obligatoriska uppgifter. 

Skriftlig och muntlig presentation av projektarbetet, 7 poäng. 




Håkansson och Peters: Predictive Limnology - methods for predictive modelling. SPB 

Academic Publishing, Amsterdam 1995 (464 sid.). 






385




Kursplaner 

Presentationsteknik, 4 poäng 

Presentation techniques 

1TT915 




Mål för utbildningen Kursen avser att ge träning i 

• att skriva dokument och ge presentationer på svenska och engelska samt i hur det 

svenska språket används i olika situationer, med betoning på språkbruk i 

yrkesverksamma roller. 

• att introducera begreppet vetenskaplig litteratursökning samt demonstrera olika 

metoder för detta. 

• att förbereda en muntlig presentation och genomföra denna med användande av 

modern audiovisuell utrustning. 

• att planera och skriva tekniska/vetenskapliga rapporter på engelska 

Kursens innehåll Kursen består av delkurserna Rapport på Svenska (1 poäng), Muntlig 

framställning (1 poäng) och Rapport på Engelska (2 poäng). 

Rapport på Svenska: Kursen inleds med en allmän föreläsning om konsten att förbereda och 

skriva olika typer av dokument och som kort beskriver olika delar av en rapport, hur 

rapportskrivandet planeras och genomförs. Därefter arbetar studenterna i mindre grupper med 

att skriva en rapport som rättas och återlämnas till studenterna för revision. I kursmomentet 

ingår dessutom litteratursökning och prsktiska övningar att h.h.a. databaser och sökmotorer 

söka information. 

Muntlig framställning: Kursen inleds med två föreläsningar om konsten att förbereda och 

genomföra ett föredrag. Därefter håller varje student ett föredrag om valfritt ämne under en 

lektionstimma. Föredraget videoinspelas för att lärare och student tillsammans skall kunna 

göra en detaljerad analys av framställningen. 

Rapport på engelska: Varje student skall själv författa en rapport på engelska över ett valfritt 

ämne med teknisk/fysikalisk anknytning. Rapporten bedöms med avseende på rubriksättning, 

abstraktinnehåll, struktur, inledning, avslutning, presentation av figurer, referenser etc. 

Särskild behörighet Introduktion till datoranvändning. 

Undervisningsform Föreläsningar, övningar, presentationer och rapportskrivning. 

Examinationsform Godkända rapporter. Godkänt genomförande av föredrag samt 

obligatorisk närvaro vid föreläsningar samt gruppkamraternas presentationer. 

Poänguppdelning: Rapport på svenska 1 poäng, Muntlig framställning 1 poäng och Rapport 

på engelska 2 poäng. 

Betyg På denna kurs ges endast betyget godkänd eller ej godkänd. 

Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Informationsteknik (1TT914). 

Kurslitteratur Utdelade stenciler. 

Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Övriga ämnen 


386




Kursplaner 

Processalgebra DV1, 4 poäng 

Process Algebra 

1DT155 








Efter genomgången kurs skall deltagarna kunna använda teorier för specifikation och analys 

av parallellt exekverade processer i ett datorsystem. 


Kursen behandlar teorier för specifikation och analys av parallella program, t ex CCS 

(Calculus of Communicating Systems) och HML (Hennessy-Milner Logic). Ett verktyg för 

automatisk analys av CCS specifikationer, UPPAAL, används för laborationerna. 


Datorsystem DV1 och Datakommunikation DV1 eller motsvarande kunskaper. 





Poänguppdelning: tentamen 3 poäng, laborationer och uppgifter 1 poäng. 

Betyg 



R. Milner: Communication and Concurrency. Prentice-Hall, 1994. 

Artiklar. Laborationshandledningar. 





387




Kursplaner 

Processmonitorering, 5 poäng 

Process Monitoring 

1TK063 






De studerande skall efter slutförd kurs äga tillräckliga kunskaper i aktuell metodik dels för 

analyser vid processer av traditionellt och bioteknologiskt framställda läkemedel och dels för 

analyser av farmaceutiska beredningar avseende aktiva komponenter och tillsatsämnen. 

Kunskaperna skall kunna användas för att utveckla, modifiera och bedöma analysmetoder för 

kvantitativa och kvalitativa bestämningar. 


Kursen fokuseras på analytisk-kemiska tekniker och metoder inom området produkt- och 

processanalys (kontinuerlig övervakning av processteg on-line och off-line) vid 

läkemedelsframställning.I kursen ingår studier av separationsmetoder, masspektrometri, UV, 

vibrationsspektroskopi, NMR, sensorer, elektroniska näsor, farmakopémetoder och 

GMP/GLP 


Analytisk farmaceutisk kemi, Kemisk apparatteknik och Kemometri eller motsvarande kurser. 


Föreläsningar, seminarier, laborationer, studiebesök 


Skriftligt prov (4 p) i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete, och deltagande i 

obligatoriska moment (1 p) krävs för godkänt betyg på kursen. 




Fastställs senare 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci 





388




Kursplaner 

Processreglering, 4 poäng 

Advanced Computer Control Project 

1TT601 






fördjupa kunskapen om reglersystem. Projektuppgiften går ut på att reglera och övervaka en 

flervariabel process med ett datorbaserat styrsystem. Kursen ger tillfälle till självständigt och 

kreativt arbete. Den innehåller också människa-datorgränssnitt och användning av 

programmeringsspråken MATLAB, HTML och Java. 


Implementering; Feldetektering och alarmhantering. Gränssnittets processdator. Datorsystem 

och programutveckling för reglersystem. Realtidsaspekter. Användning av MATLAB och 

MATLAB-C kompilatorer. Realtidsstyrning med MATLAB. 

Människa-datorgränssnittet; Konstruktion av gränssnitt. Programspråket Java. 

Modellering: Fysikalisk modellering. Transient-, frekvens- och spektralanalys. 

Systemidentifiering i frekvensdomänen. Systemidentifiering med prediktionsfelsmetoder och 

subspace-metoder. 

Regulatorsyntes: Mera om PID-reglering. Parameterstyrning. Regulator- och servosyntes 

med polynommetoder. Oändlighorisonts LQ-reglering med integration, konstruerad med 

tillstånds-metoder eller polynommetoder. Analys av robusthet och syntes av robusta styrlagar. 

Adaptiv reglering med direkta och indirekta algoritmer. Praktiska aspekter på adaptiv 

reglering. 

Projekt: Grupper på ca 4 studenter kan välja mellan sex olika typer av projekt: 1 Fysikalisk 

modellering. 2 Systemidentifiering i frekvensdomänen. 3 Systemidentifiering med 

prediktionsfelsmetoder. 4 Direkt adaptiv reglering. 5 Indirekt adaptiv reglering. 6 Flervariabel 

reglering. Samtliga projekt arbetar på samma labbprocess. Reglerprogrammen utvecklas i 

MATLAB medan användargränssnitten skrivs i Java för att kunna köras i en Webbläsare. 

Särskild behörighet Reglerteknik. Reglerteknisk design, eller motsvarande kunskaper. 

Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och övningar 

Examinationsform Skrivna rapporter och muntliga presentationer av projekten, samt en 

demonstration av det färdiga styrsystemet. Varje grupp skriver dessutom sin egen Websida, 

som presenterar gränssnittets utseende. 


godkänd (5). 

Kurslitteratur Sternad, M., Modelling and Control, Lecture notes for the Project Oriented 

Course in Process Control, 1994. 

Ahlén, A., Sternad. M., An introduction to adaptive control, 1988. 




389




Kursplaner 

Processteknik, 5 poäng 

Process Engineering 

1TK064 






Kursen skall förmedla kunskap om industriell framställning av kemiska och biotekniska 

produkter. Studenten skall efter genomgången kurs ha förmåga att delta i utformning och 

uppbyggnad av en tillverkningsprocess. 


Utformning av processystem. Reaktorteknologi. 

Matematisk modellering inom kemitekniken. 

Fermentation och nedströmsprocesser (separation och upprening). 

Design av olika processteg inom kemisk och bioteknisk industri. 

Uppskalning och relationen mellan råvaror, processer, produkter och företag. 


Kemisk apparatteknik 


Föreläsningar, laborationer, seminarier och studiebesök. 


Skriftlig tentamen (3 p). För godkänt krävs även godkänd laborationskurs och övriga 

obligatoriska moment (2 p). 




Fastställes senare. 





Institutionen för ytbioteknik 

390




Kursplaner 

Programkonstruktion I, 6 poäng 

Program Design 

1IT021 






Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i programmeringsmetodik. 


Grundläggande algoritmiska begrepp. Funktionell programmering i programmeringsspråket 

Standard ML. Procedurell abstraktion, dataabstraktion. Rekursion och andra 

programstrukturer. Systematisk uppbyggnad av program. Strukturering av program och data, 

uttestning, felsökning och dokumentation av program. Programmeringsstil och 

programkvalitet. Orientering om principer för programmeringsspråk och imperativ 

programmering. Programmering av Internet-tillämpningar. 


Standardbehörighet E.2.1 samt introduktion till datoranvändning, motsv. 2p av kursen 

Informationsteknologi. 




Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av examinationen. 

Poänguppdelning: Skriftligt prov 2 poäng, Obligatoriska uppgifter 4 poäng. 




Från läsåret 03/04 ersätter kurserna Programkonstruktion I (1IT021) och Programkonstruktion 

II (1IT022) tillsammans den tidigare kursen Programkonstruktion (1IT020). 

Kurslitteratur M.R. Hansen and H. Rischel: Introduction to Programming using SML. 

Addison-Wesley, 1999. 

Referenslitteratur: J. D. Ullman: Elements of ML Programming. Prentice-Hall, 1998. 

B. W. Kernighan and R. Pike: The Practice of Programming. Addison-Wesley, 1999. 





391




Kursplaner 

Programkonstruktion II, 5 poäng 

Program Design II 

1IT022 






Att ge grundläggande kunskaper om fundamentala algoritmer och datastrukturer och deras 

implementation i olika programmeringsspråk. 

Att ge färdighet i att rationellt välja algoritmer och datastrukturer för ett givet problem. 

Att ge grundläggande kunskaper i imperativ programmering i C. 


Matematiska grunder: asymptotisk notation, summationer, rekursionsformler. Grundläggande 

datastrukturer: stackar, köer, listor, träd, prioritetsköer, tabeller. Sökmetoder: binära sökträd, 

balanserade sökträd, hashtabeller. Sorteringsmetoder. Implementering i ett funktionellt språk 

(ML) och ett imperativt språk (C). 


Programkonstruktion I eller motsvarande 




Skriftligt prov vid kursens slut (3 poäng). För godkännande krävs godkänt resultat på 

obligatoriska inlämningsuppgifter och laborationer (2 poäng). 




Från läsåret 03/04 ersätter kurserna Programkonstruktion I (1IT021) och Programkonstruktion 

II (1IT022) tillsammans den tidigare kursen Programkonstruktion (1IT020). 


Thomas A, Cormen T.H., Leiserson C.E., Rivest R.L.: Introduction to Algorithms. MIT 

Press, 2001. Bilting U, Skansholm J: Vägen till C. Studentlitteratur, 2000. 






392




Kursplaner 

Programmering av parallelldatorer I, 4 poäng 

Programming of parallel computers I 

1TT402 






Studieperiod: ges i Period F 33 


Att ge baskunskaper om parallelldatorer, -algoritmer och -programmering. Att ge kännedom 

om grundläggande algoritmer för olika typer av parallelldatorer, samt om viktigare 

standardprogramvara på området. Att ge färdighet i att självständigt programmera en 

parallelldator. 


Klassificering av parallelldatorer: olika typer av minnesorganisation, processorer, nätverk 

och programkontroll. Olika former av parallellism. Programmeringsmodeller: 

programmering i lokal namnrymd med MPI och i global namnrymd med OpenMP. 

Prestandamått: Speedup, effektivitet, flops. Diskussion om brister med dessa mått, samt 

förslag till alternativ. Parallellisering av grundläggande algoritmer i numerisk linjär algebra: 

matris-vektor-multiplikation och matris-matris multiplikation. Parallellisering av algoritmer 

inom några av områdena lösning av fyllda linjära ekvationssystem, grafalgoritmer eller 

sökning och sortering. Tillämpningar, t.ex. Grid-computing. 

Särskild behörighet Flerdimensionell analys, Numerisk analys I och Programmeringsteknik 

II eller motsvarande. Numerisk analys II rekommenderas. 

Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs även godkända 

laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. 




Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare 1TT401, Algoritmer för parallellmaskiner 

och kan inte tillgodoräknas i examen tillsammans med denna. 

Kurslitteratur Kumar, V et al.: Introduction to Parallel Computing. 2nd ed. Addison 

Wesley, 2003. Kompletterande material. 




393




Kursplaner 

Programmeringsteknik I, 4 poäng 

Computer Programming I 

1TD753 




Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik 

Studieperiod: 






Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i programutveckling, att ge kunskaper om 

datorsystem och att ge erfarenhet av användning av programvara, främst inriktat mot teknik 

och naturvetenskap. 


Algoritmer och problemlösning. Objektorientering. Programmering i Java: klasser och 

objekt, in- och utmatning. Dokumentation, felsökning och uttestning. Datorsystem och 

programmeringsmiljöer. 


Introduktionskurs i datoranvändning, Grundläggande algebra, Endimensionell analys. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och obligatoriska uppgifter. 

Examinationsform Skriftligt prov vid delkursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom 

godkända obligatoriska uppgifter och laborationer. 

Poängfördelning: tentamen 2 p, inlämningsuppgifter 2 p. 



Övriga föreskrifter Kursen har tidigare getts som delkurs inom Programmeringsteknik och 

numerisk analys, 8 poäng, 1TD760. 


Skansholm, J.: Java direkt med Swing, Studentlitteratur, 2002. 





394




Kursplaner 

Programmeringsteknik II, 4 poäng 


1TD770 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och i teknisk fysik 

Studieperiod: Kursen ges i Period F, X 32 eller X 24 


Att ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter i programmering i högnivåspråk, 

ge fördjupade kunskaper om algoritmer och datastrukturer, samt ge kunskaper och färdigheter 

i genomförande av större programmeringsprojekt, främst med inriktning mot naturvetenskap 

och teknik. 


Fortsatt programmering i Java: arv, polymorfi, undantag, trådar. Objektorienterad analys och 

design. Datastrukturer: stackar, köer, länkade listor och binära träd. 

Programmeringsteknik, hjälpmedel för programutveckling. Programmering i C. 


Matematik ca 20 poäng och kursen Programmeringsteknik I. 




Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs och 

godkända obligatoriska uppgifter 




Skansholm, J: Java direkt med swing, Studentlitteratur, 2002. 






395




Kursplaner 

Programmeringsteori DV1, 4 poäng 

Programming Theory 

1DT153 








Kursen skall ge kunskap i teori och metodik för konstruktion och verifiering av program. 


Metoder för att konstruera program. Specifikation och verifiering av program. Metoder för att 

avgöra och hitta invarianter. Svagaste villkor. 


Programmeringsmetodik, Semantik och principer för programmeringsspråk (tidigare benämnd 

Program och maskinsemantik). 




Skriftligt prov.För studerande som ej godkänts i prov anordnas extra provtillfällen vid 

höstterminens början och vid höst- och vårterminens slut. 

Betyg 



Kursen får ej tillgodoräknas i examen tillsammans med kursen 2AD094 Programteori. 


Gries, D.: The Science of Programming, Springer-Verlag, 1981. 

Kompendium 





396




Kursplaner 

Projekt IT, 20 poäng 

Project IT 

1IT170 





Efter genomgången kurs skall deltagarna kunna syntetisera högpresterande komplexa datoroch 

telekommunikationssystem, systemteknik och MMI. Detta inkluderar att kunna redogöra 

för olika konstruktions-principer för sådana system, matematiska modeller som används för 

att beskriva systemens uppbyggnad och arbetssätt samt grunddragen hos de teorier som finns 

inom området. Deltagaren skall också, enskilt eller som medlem i en projektgrupp, kunna 

konstruera ett fungerande system för en given tillämpning och därvid använda sig av moderna 

konstruktionsprinciper och programmerings-metoder samt välja lämpliga komponenter. En 

målsättning är efterlikna den färdiga civilingenjörens arbetsuppgifter, därför eftersträvas att 

ett (eller flera) industriföretag engageras i genomförandet. 


Kunskapsstoffet faller till olika stora delar inom ämnesområdena datorsystem, 

telekommunikation, systemteknik, MMI, och projektarbetsmetodik, med speciell tonvikt på 

högpresterande komplexa system. Innehållet är en fördjupning och befästning av de 

kunskaper och färdigheter studenterna förvärvat under de första 3,5 åren inom 

civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi. Betoningen av de olika ingående 

momenten beror på val av projekt. Projekt väljs nytt år från år. Speciellt kommer deltagarna 

att få ägna sig åt tillämpningar där resurserna är distribuerade och de problem som uppstår när 

de olika komponenterna ska kommunicera med varandra och användarna. 

Projektarbetsmetodik: Planeringsmetoder. Projektrapportering, dokumentation och 

rapportskrivning. 

Särskild behörighet 120p inom civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi. 


Föreläsningar, lektioner och projekt. Huvuddelen under kontorstid i särskilt tilldelade lokaler. 

Examinationsform Godkänt projekt. 

Betyg Som betyg på kursen används något av uttrycken godkänd (G) och underkänd (U). 

Övriga föreskrifter Kursen fastställd 1998-05-22. I studiehandböcker tom 2000/2001 har 

kursen felaktigt återgetts med kod 1TT170. 

Kurslitteratur Eklund, S.: Projekt i undervisningen, Handbok för studenter och lärare. 

Thilda Förlag, 1996. Kompletterande artiklar beroende på projektets inriktning. 




397




Kursplaner 

Projektarbete Entreprenörskolan, 20 poäng 

Project Work, Uppsala School of Entrepreneurship 

2FE823 




Kursen ges inom Entreprenörskolan i Uppsala. 

Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna: 

praktiskt tillämpat, fördjupat och nyttiggjort kunskaper som förvärvas inom respektive 

utbildningsprogram för att föra ett verkligt innovationsprojekt till eller nära en 

kommersialisering 

tillägnat sig en fördjupning inom ämnesområdet entreprenörskap 

utvecklat sin framställningsförmåga: kunna skriva rapporter på ett korrekt, välstrukturerat 

och intresseväckande sätt samt kunna göra muntliga presentationer 

ha förmåga att i grupp planera och genomföra ett affärsutvecklingsprojekt 


Projektarbetet utgörs av ett verkligt innovationsprojekt som bygger på resultat från 

(patenterad) forskning vid eller i anslutning till universiteten och som i projektet skall föras 

till eller nära en kommersialisering. Arbetet kan innefatta allt från tidig marknadsbedömning 

till paketering av ett projekt för utlicensiering till en marknadspartner. Det tekniska innehållet 

i projekten är en viktig del i ambitionen att praktiskt tillämpa, fördjupa och nyttiggöra 

kunskaper som förvärvas inom utbildningsprogrammen. 

Arbetet bedrivs i grupp om 3-4 studenter med nära koppling till projektägaren. Till varje 

studentgrupp knyts en handledargrupp med entreprenöriell, industriell och akademisk 

erfarenhet. Projektgrupperna rapporterar status i projekten löpande, i muntlig och skriftlig 

form, vid planerings- och arbetsseminarier med handledargrupp och externa experter. 

Gemensamma seminarier hålls mellan projektgrupperna för erfarenhetsutbyte och gemensam 

problemlösning. 

Slutredovisningen sker genom en uppsats/slutrapport och slutseminarium där framkomna 

resultat och använda metoder redovisas. Seminariet genomförs i en med problemet förtrogen 

krets. 

Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter inom Entreprenörskolan i Uppsala. 

Undervisningsform Handledning (individuellt och i grupp). Workshop (obligatoriskt). 

Seminarier (obligatoriskt). Föreläsningar (obligatoriskt). Projektarbetet sträcker sig över hela 

Entreprenörskolans läsår. Det inleds i januari och avslutas med slutrapportering i december. 

Projektarbetet ökar i intensitet under året för att närma sig heltid under hösten. Förutom de 

inledande planeringsmötena kommer projekten löpande att redovisas vid arbetsseminarier 

med handledare och externa experter. 

Examinationsform Det utförda arbetet redovisas i en uppsats/slutrapport, som ska 

presenteras och försvaras vid ett slutseminarium. Såväl det praktiska som det teoretiska 

arbetet bedöms och sammanvägs till slutbetyget godkänt eller underkänt. 

Uppsatsen/slutrapporten ska, om så krävs, revideras efter synpunkter framförda vid 

398




Kursplaner 

slutseminariet. Examinator godkänner uppsatsen/slutrapporten när den motsvarar ställda krav 

på vetenskaplighet och textbehandling. För studenter som är registrerade på sitt ordinarie 

examensarbeten (se nedan under Övriga föreskrifter) gäller det regelverk som respektive 

program har fastställt. 

Betyg 

På denna kurs används endast något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). 



företagsutveckling i Uppsala i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala 

universitet. Studenter som inom ramen för Entreprenörskolan vill tillgodoräkna projektarbetet 

som examensarbete skall registreras på respektive ordinarie examensarbete. Detta sker efter 

kontakt med programsamordnaren som godkänner att examensarbetet kan genomföras inom 

ramen för Entreprenörskolan med handledare från CEF. I dessa fall gäller att annat 

huvudämne och nivå är aktuellt än vad som anges i denna kursplan. 


Kurslitteratur fastställs individuellt för varje projekt av kursansvarig institution. 





399




Kursplaner 

Projektarbete i bioinformatik, 5 poäng 

Project work in Bioinformatics 

1MB901 





Studieperiod: Kursen ges i valfri period 


Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ett 

forsknings- eller utvecklingsarbete. 


Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inom 

Bioinformatik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och 

examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående 

forsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en 

myndighet. 


Genomgångna kurser under programmets två första årskurser. 


Individuell handledning. 


Projektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av 

programsamordnaren. 

Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). 


Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start av 

kurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas av 

programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året. 





400




Kursplaner 

Projektarbete i bioinformatik, 10 poäng 

Project work in Bioinformatics 

1MB911 











Bioinformatik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och 



myndighet. 








Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). 









401




Kursplaner 

Projektarbete i energisystem, 5 poäng 

Project Work in Energy Systems Engineering 

1ET300 







Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt, eller tillsammans med en eller 

flera studenter, planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Syftet 

är också att studenten skall få användning för, fördjupa och bredda kunskaperna från tidigare 

kurser inom energisystem 


Genomförande av ett självständigt arbete eller ett arbete i samarbete med en eller flera andra 

studenter. Projekt som utförs i samarbete mellan studenter på olika högskolor och/eller mellan 

studenter med olika akademisk bakgrund uppmuntras. Arbetsuppgift väljs i samråd med 

handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till 

pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid universitetsinstitution, företag, myndighet, 

förening eller organisation. 

Särskild behörighet Kunskaper motsvarande de två första årskurserna inom 

civilingenjörsprogrammet i Energisystem. 

Undervisningsform Individuell handledning. 


Projektarbetet skall redivisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av 

programsamordnaren för civilingenjörsprogrammet i Energisystem. 

Betyg På kursen används betygsskalan godkänd (g) och underkänd (u). 






Beroende på projekt. 





402




Kursplaner 

Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 5 poäng 

Project Work in Aquatic and Environmental Engineering 

1TV490 










Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier i Miljö- och 

vattenteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och 



myndighet. 








Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). 









403




Kursplaner 

Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 10 poäng 

Project Work in Environmental and Aquatic Engineering 

1TV500 










Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier i Miljö- och 

vattenteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och 



myndighet. 

















404




Kursplaner 

Projektarbete i molekylär bioteknik, 5 poäng 

Project work in Molecular Biotechnology 

1MB900 








forsknings- eller utvecklingsarbete 



Molekylär bioteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare 

och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående 


myndighet. 

















405




Kursplaner 

Projektarbete i molekylär bioteknik, 10 poäng 

Project work in Molecular Biotechnology 

1MB910 








forsknings- eller utvecklingsarbete 



Molekylär bioteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare 

och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående 


myndighet. 

















406




Kursplaner 

Projektarbete i tillämpad materialvetenskap, 5 poäng 

Project work in applied materials science 

1TM545 






Kunskaper som förvärvats i tidigare kurser inom materialvetenskap skall tillämpas för att lösa 

en arbetsuppgift av forskningskaraktär. 


Projektet består i att på någon forskningsavdelning lösa en arbetsuppgift. Uppgiften skall 

företrädesvis kräva kunskaper från flera områden och tidigare kurser. Det kan röra sig om att 

analysera och utvärdera ett prov eller en materialgrupp i något avseende, eller att utvärdera ett 

materials funktion i ett tillämpat sammanhang. Vid varje kurstillfälle presenteras nya 

projektuppgifter. Arbetet utförs i grupper om 2 eller 3 personer. Vid kursens slut presenteras 

arbetet både skriftligt och muntligt. 


Minst 20 p av de kurser, eller liknande kurser, som ges i åk 4 på programmet i teknisk fysik 

med materialvetenskap. 


Föreläsningar, seminarier och projekt. 


Muntlig och skriftlig presentation av projektet. 



Fastställs individuellt beroende på projekt. 





407




Kursplaner 

Projektkurs i adaptiv signalbehandling, 5 poäng 

Adaptive signal processing project 

1TT577 






fördjupa kunskapen om användning av avancerade algoritmer för signalbehandling. Kursen 

skall även ge övning i projektorienterat arbete. 

Kursens innehåll En serie föreläsningar ger en teoretisk bakgrund inom områden som 

adaptionsalgoritmer, tracking, modellbaserad filtersyntes och invers filtrering. I de därpå 

följande projekten får man möjlighet att pröva och utvärdera metoderna. 

Innehåll i föreläsningarna: Modellering: rumsakustik och flervägsutbredning. Struktur hos 

adaptiva filter. FIR, IIR, latticefilter, waveletbaserade filter och filterbankar, neuronnät. 

Adaption och adaptionsalgoritmer: RLS och Kalmanbaserad adaption. Hypermodell-baserad 

design av Kalman-trackers och av algoritmer med konstant förstärkning. En återblick på LMS 

och RLS. Analys av adaptionshastighet och konvergens. Effekter av dålig excitation och av 

icke-stationära regressorer. Adaption i frekvensdomänen. Implementering: praktiska 

aspekter, numeriska effekter, begränsad ordlängd, användning av signalprocessorer. 

Projekt: Grupper bestående av högst fyra studenter utför projektarbete med tex någon av 

följande inriktningar: 

1. Inversion av högtalardynamik och rumsakustik genom direkt adaption. 

2. Akustisk digital kommunikation. 

3. Blind akustisk källseparation med olinjära adaptiva metoder. 

4. Adaptiv akustisk bullerundertryckning. 


Signaler och system och Signalbehandling. Dessutom är kursen Modulation, demodulation 

och kodning förkunskapskrav för dem som väljer ett projekt i akustisk digital kommunikation. 


Examinationsform Teoridelen examineras genom miniprojekt. Huvudprojektet redovisas 

med en skriftlig rapport och en muntlig presentation. Varje grupp lägger dessutom upp sin 

egen websida där deras resultat presenteras 



Kurslitteratur Föreläsningsanteckningar, tidskriftsartiklar. 

Referenslitteratur: Haykin, S., Adaptive Filter Theory, Prentice-Hall, 1996. 




408




Kursplaner 

Protein engineering, 8 poäng 

Protein engineering 

1MB500 







Att ge fördjupade kunskaper om sambandet mellan proteiners struktur och funktion och hur 

man med gentekniska metoder specifikt kan förändra proteiners egenskaper. Kursen har 

industriell inriktning och ger träning i planering och genomförande av industriellt projekt. 


Riktad mutagenes och bassekvensanalys på gennivå. Insättning av muterad gen i 

expressionssystem och karakterisering av bildad genprodukt. Odling av rekombinanta 

bakterier. 

Rening, karakterisering och aktivitetsmätning av muterat protein. Modellering av 

mutantproteiner och design av nya proteiner med datorgrafiska metoder. Industriell protein 

engineering. Proteinutveckling med riktad mutagenes applicerad på ett realistiskt problem. 

Laborationer: Design och framställning av modifierade proteiner med molekylgrafik och 

gentekniska metoder. 

Särskild behörighet Biokemisk metodik. Molekylär genetik 


Examinationsform Skriftliga prov under kursen och vid kursens slut. I kursen ingående 

övningar och laborationer är poängsatta med 2 poäng. 





sammanfattningsbetyget för kursen satts 

Kurslitteratur Bränden C. och Tooze J.: Introduction to Protein Structure, 2nd ed., Garland 

publishing, 1999. Kompendier. Stenciler. 




409




Kursplaner 

Proteinbioteknologi, 8 poäng 

Protein biotechnology 

1MB571 







Kursen skall förmedla kunskap om storskalig industriell produktion och processning av 

biologiskt material för att få fram en ren proteinprodukt som uppfyller alla kvalitetskrav som 

ställs hos läkemedels-, livsmedels- och processindustrin. 


Industriella proteiner. Terapeutiska proteiner. Proteiner i diagnostik. Utveckling av 

proteinproduktionssystem i mindre och större skala. Protein engineering för 

produktionsändamål. Fermentationsteknik. Nedströmsprocesser. Analytisk bioteknik och 

proteomik. GLP (Good Laboratory Practice) och GMP (Good Manufacturing Practice). 

Lagstiftning och reglering. Immateriella rättigheter. 

Laborationer: Konstruktion av expressionssystem. Fermentationsteknik. Rening av proteiner i 

pilotskala. Karakterisering av proteiner med avancerad analytisk metodik som 

biosensorteknik och "differiental scanning calorimetry". 


Grundläggande bioteknik och bioinformatik. Grundläggande biologi. Cellbiologi. 

Mikrobiologi. Biokemisk metodik. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. 


Föreläsningar, seminarier och laborationer 


Skriftliga prover under kursen och vid kursens slut. I kursen ingående övningar och 





Kurslitteratur Kompendier och stenciler. 




410




Kursplaner 

Radioekologi, 3 poäng 

Radioecology 

1TV480 




Mål för utbildningen Kursen avser att ge kunskaper om naturliga och människoproducerade 

radionuklider i olika ekosystem: förekomst, uppträdande, källor, spridning, anrikning, samt 

deras effekter på populationer. Speciellt diskuteras de fall som innebär en transport till 

människa och vilka stråldoser, effekter och riskproblem detta kan orsaka. Kursen avser att 

förmedla ett helhetsperspektiv som omfattar såväl grundläggande biogeokemi och ekologi 

som praktisk miljövård, och ger träning i projektarbete 

Kursens innehåll Vår strålningsmiljö; naturligt förekommande och av människan 

producerade radionuklider. Grundläggande ekologiska och radiofysiska begrepp. 

Meteorologiska, hydrologiska, geologiska, fysikaliska, kemiska och biologiska förutsättningar 

för radionukliders spridning i naturen och till människan. Experimentella metoder inom 

radioekologin. Provinsamling, provbearbetning och radiometrisk analys. Modeller för 

radionukliders transport i olika ekosystem, framför allt de vägar som leder till människan. 

Med utgångspunkt från Tjernobylolyckan 1986 behandlas de viktigaste radionuklidernas 

uppträdande i svenska ekosystem under de första 10 åren efter nedfallet, samt i livsmedel som 

produceras där (grödor, mjölk, kött; bär, svamp, vilt, fisk). Mekanismer bakom variationer i 

uppträdande, samt prognoser för framtiden. Konsekvens- och riskanalys av 

Tjernobylnedfallet, jämförelse med andra genotoxiska agentier, risk-nytta-kostnadsbedömningar. 

Angreppsfilosofi vid bedömning av relevanta motåtgärder, myndigheternas roll, 

och allmänhetens reaktioner. Lärdomar för annan miljövård. 

Laborationer och projektarbeten: Radiocesiums uppträdande i ett kontaminerat ekosystem: 

provinsamling, provbearbetning, gammaspektrometri. Projektarbeten baserade på 

ekosystemmodellering. Radioekologisk modellering sker parallellt till övriga kursdelar som 

projektarbete med sjöekosystem som exempel. Projekt genomförs som en simulering av tidsoch 

modellutvecklingen under åren efter Tjernobylnedfallet, genom att prognosmodeller 

utvecklas och stegvist testas med tillkommande data. 


Biologi och geovetenskap. Miljökonsekvensanalys. Simulering och systemanalys. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och projektarbeten 

Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända projektarbeten och 

laborationer 



Övriga föreskrifter Kursen består av två integrerade delar: 1) Allmän och terrester 

radioekologi. Lärare från f.d. Inst. för radioekologi (SLU). 2) Akvatisk radioekologi och 

modellering. Lärare från Inst. för geovetenskap (UU). 

Kurslitteratur K.J. Johanson: Strålning, människan och miljön 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap och inom huvudämnet Teknik 


411




Kursplaner 

Radiofarmaceutisk organisk kemi, 5 poäng 

Radio Pharmaceutical Chemistry 

1KE740 







Kursen skall ge den studerande kunskap om arbete med radioaktiva nukleider såsom 

produktion och syntes av intressanta målmolekyler, där inkorporering av nukleider i 

målmolekylen är ett viktigt moment. Vidare skall kursen ge kunskaper om användningen av 

framtagna molekyler i klinisk diagnostisk, medicinsk forskning och läkemedelutveckling. 


Baskunskaper om strålning. Radionuklidproduktion. Strålningens växelverkan med materia. 

Detektorer. Syntes och märkning av molekyler med radioaktiva nukleider. Nuklearmedicin. 

Användning av radionukleider för studier av farmakokinetik. 


Organisk kemi 7 p, fysikalisk kemi 8p. 






godkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är poängsatta till 2 

poäng. 




Kompendier. 






412




Kursplaner 

Realtidsprogrammering, 3 poäng 

Real time programming 

1TT842 







Att ge kunskaper och färdigheter att programmera i form av parallella processer i 

högnivåspråk. Att ge förståelse för problemställningar, metoder och 

struktureringsmekanismer för realtids- och processprogrammering samt ge exempel på hur 

programmeringsspråk och datorarkitekturer kan understödja dessa. Speciellt stor vikt läggs 

vid att programmeringen syftar till att påverka en yttre miljö av sensorer och aktuatorer. 


Programmeringsdelen innehåller bland annat: Processbegrepp, semaforer, monitorer och 

meddelandesändning i realtidssystem. Parallellt exekverande program kontra sekventiella. 

Konstruktion av realtidssystem. Kommunikationsstrategier och synkroniserings mekanismer 

för processinteraktion. Händelsestyrda system, cyklisk aktivering av processer, distribuerade 

system. Studie och diskussion av programmeringskonstruktioner för parallell- och 

realtidshantering. Skedulering, bland annat Rate Monotonic Scheduling. 


Operativsystem 




Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs 




Preliminärt: Burns, Wellings: Real-Time Systems and Their Programming Languages, 

Addison-Wesley, 1990, ISBN 0-201-17259-0. 






413




Kursplaner 

Reglerteknik, 3 poäng 


1MB290 







Att ge grundläggande kunskaper om metoder för analys och styrning av linjära dynamiska 

system. 


Matematisk modellbygge och beskrivning av dynamiska system; impulssvar, stegsvar, 

överföringsfunktion, Bode-, Nyquist- och Nicholsdiagram. Återkopplade system, 

tillståndsbeskrivning, stegsvar, noggrannhet, snabbhet, känslighet, robusthet, stabilitet, 

Routh´s algoritm, rotort, Nyquistkriteriet, beskrivande funktioner, syntes av reglersystem, 

kravspecifikationer, PID-regulatorer, kompensering, tillståndsåterkoppling, rekonstruktion av 

tillstånd, simulering av reglersystem, programpaketet MATLAB. 

Laborationer: 

Fyra stycken tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLAB används. 

Två stycken halvdagslaborationer. 

1. Reglering av ett tanksystem. 2. Analys och reglering av ett positionsservo. 


Algebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. Fouriermetoder. 




Skriftlig prov efter kursens slut. Godkända laborationer krävs också. 


godkänd (5) 


T.Glad, L. Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, Andra upplagan, 

1989. 

Exempelsamlingar med lösningar. 





414




Kursplaner 



1TT491 







Att ge grundläggande kunskaper om metoder för analys och styrning av linjära dynamiska 

system samt orientering om modellbygge, olinjära fenomen och simulering. 


Modellering och matematisk beskrivning av linjära dynamiska system i tidsoch 

frekvensdomänen: impulssvar, stegsvar, överföringsfunktion, Bode, och Nyquist-diagram, 

tillståndsbeskrivning. Skattning av tillstånd med observatör Stabilitetsanalysmetoder inklusive 

Nyquistkriteriet och beskrivande funktioner. Reglerstrategier: PID-regulatorn, kompensering 

med hjälp av Bodediagram, och tillståndsåterkoppling. Känslighet och robusthet. 

Kravspecifikationer och syntes av reglersystem. Olinjäriteter. 

Laborationer: 

5 st tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLAB används. 

Två halvdagslaborationer: 

Reglering av tanksystem. 

Analys och reglering av positionsservo. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. 

Transformmetoder eller Signaler och system 


Examinationsform Skriftligt prov efter kursens slut. Godkända laborationer krävs också. 



Övriga föreskrifter Kursen ersätter Kontinuerliga reglersystem (1TT497) och kan inte 

medräknas i en examen samtidigt med denna. 


T. Glad, L Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, andra upplagan, 

1989. Exempelsamling med lösningar 





415




Kursplaner 



1TV231 





Studieperiod: Kursen ges i Period ES och W 32 

Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder och datorbaserade 

verktyg för att analysera och reglera dynamiska processer. 


Modeller och matematisk beskrivning av dynamiska system. Överföringsfunktioner, Bodediagram 

och tillståndsbeskrivningar. Simulering och analys av reglersystem. Praktiska 

reglerproblem. Regulatordesign. Datorbaserade reglersystem. Digitala PID rulatorer. 

Laborationer: 

Fyra två-timmars beräkningslaborationer med programmet MATLAB. 

Processlaborationer: 

1. Reglering av en tankprocess. 

2. Analys och reglering av ett positionsservo. 


Fouriermetoder. Ordinära differentialekvationer. Endimensionell analys. 




Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. 




Kursen ersätter 1TV230 


T. Glad, L. Ljung: Reglerteknik - Grundläggande teori. Studentlitteratur, andra upplagan, 

1989. Exempelsampling med lösningar. 





416




Kursplaner 

Reglerteknisk design, 4 poäng 


1TT492 







Att ge kunskaper om reglerteknikens möjligheter och begränsningar, samt moderna och 

effektiva metoder för att konstruera och analysera regulatorer. Speciell tonvikt läggs vid: 

Hantering av system med flera in- och utsignaler. Fundamentala faktorer som begränsar den 

prestanda som kan uppnås. Systematiska metoder för regulatorkonstruktion baserade på 

optimering. Känslighets- och robusthetsanalys av regulatorer. 


Matematisk beskrivning av linjära flervariabla system i kontinuerlig tid. Styrbarhet och 

observerbarhet. Stabilitet. Beskrivning av störningar. Syntes av regulatorer. Känslighet och 

robusthet. Teoretiska begränsningar för prestanda. Linjärkvadratisk teori. Separationssatsen. 

LTR-metodik. Robust kretsformning. Prediktionsreglering. 


Reglerteknik, Signaler och system. 


Föreläsningar, lektioner, och laborationer. Frivilliga inlämningsuppgifter. 


Skriftligt prov efter kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. 



Övriga föreskrifter Kursen ersätter Samplade reglersystem (1TT496) och kan inte 

medräknas i en examen samtidigt med denna. 

Kurslitteratur Kursbok: T Glad, L Ljung: Reglerteori - Flervariabla och olinjära metoder. 

Studentlitteratur. Lund. 1997. 

Övningshäfte: Reglerteori - Övningsuppgifter med lösningar. 

Övrigt: Handledningar till laborationer. 





417




Kursplaner 

Relativistisk kvantmekanik MN1, 5 poäng 

Relativistic quantum mechanics 

1SV017 

Kursplanen är fastställd 1992-03-31 av styrelsen för sektionen för matematik, fysik, teknik 

och datavetenskap och senast reviderad 2003-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga 




Kursen ges som Fristående kurs. Kursen ges inom Naturvetarprogrammet 



Kursens syfte är att ge kunskap om relativistiska rörelseekvationer, i synnerhet Diracekvationen. 


Klein-Gordon- och Diracekvationerna för fria partiklar. Antipartiklar. Icke relativistisk 

reduktion. Lorentzkovarians hos Diracekvationen. Plana vågor. Diracekvationen för partikel i 

yttre fält. Väteatomen. Symmetrier. Feynmanpropagatorn. Spridning och sönderfall med 

tillämpningar inom atom-, kärn - och partikelfysik. 


Kvantmekanik MN2 eller Kvantmekanik fk. Grundläggande kunskaper i speciell 

relativitetsteori och elektromagnetisk fältteori, t ex från kurserna Speciell relativitetsteori och 

Elektromagnetisk fältteori. 


Föreläsningar och lektioner. Träning i problemlösning. 


Skriftlig tentamen omfattande teorifrågor och problemlösning. För studerande som ej 

godkänts i prov anordnas extra provtillfälle vid terminens slut och i augusti. 

Betyg 



F Gross: Relativistic Quantum Mechanics and Field Theory, John Wiley & Sons, 1999. 

Lecture notes. 





418




Kursplaner 

Rymdfysik I, 3 poäng 

Space physics I 

1TT335 







Kursen skall ge grundläggande förståelse för rymdmiljön framför allt inom vårt solsystem och 

för fundamentala principer inom rymdfart, vilket är nödvändigt såväl för tillämpningar inom 

rymdteknik som för vidare förståelse av rymden som sådan. Rymden är inte tom utan fylld 

med ett plasma, vilket under inverkan av solens och planeternas magnetfält organiserar sig i 

olika regioner med mycket varierande karakteristika. Kursen skall ge kännedom om och 

förståelse för fysiken bakom dessa processer och deras växelverkan med rymdfarkoster samt 

orientering om principerna bakom framdrivningsmetoder och banberäkningar. 


Raketprincipen, rörelse i centralfält, satellitbanor, interplanetära banor. Existens av plasma i 

rymden, ideal magnetohydrodynamik, magnetfält i rymden. Solstrålning, solatmosfären, 

solvinden, heliosfären, solsegel. Laddade partiklars rörelse i magnetfält, magnetosfären, 

strålningsbälten. Jonosfären och plasmasfären. Strömmar i magnetosfär-jonosfärsystem, 

norrsken, magnetiska stormar. Rymdfarkosters termiska växelverkan med rymdmiljön. 


Mekanik I och II, Ellära eller Elektromagnetism, Fysikens matematiska metoder. 



Skriftlig tentamen efter kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter kan förekomma. 




Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, inriktning rymdteknik. 

Kurslitteratur M. G. Kivelson & C. T. Russel, Introduction to Space Physics, Cambridge 

University Press, 1995 (ISBN 0-521-45714-9). 

Kompletterande kompendium och övningsuppgifter. 





419




Kursplaner 

Rymdfysik II, 3 poäng 

Space physics II 

1TT534 






Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap i rymdfysiken och dess tillämpningar, och är 

därmed en fortsättningskurs till Rymdfysik I (3p). Speciellt behandlas rymdplasmats 

dynamik, där energitransport via olika slags plasmavågor och elektromagnetiska vågor är av 

fundamental betydelse. 


Chockvågor och gränsskikt, rymdens cellstruktur. Andra himlakroppars växelverkan med 

solvinden, jonosfärer (Venus, Mars, Titan och kometer) och magnetosfärer (jätteplaneterna 

och Merkurius). Rymdplasmats dynamik i magnetohydrodynamik (MHD) och tvåfluidteori. 

Vågor i omagnetiserat plasma, radiovågsutbredning, elektrostatiska vågor, 

magnetohydrodynamiska vågor, energitransport, instabiliteter och dämpning, 

partikelacceleration. Magnetosfärdynamik, substormar och rymdväder. Rymdfarkosters 

elektriska växelverkan med rymdmiljön, jonmotorer. 


Rymdfysik I, Elektromagnetisk fältteori. Plasmafysik rekommenderas. 


Föreläsningar och lektioner 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter kan förekomma. 




M. G. Kivelson & C. T. Russell, Introduction to Space Physics, Cambridge University Press, 

1995 (ISBN 0-521-45714-9). Kompletterande kompendium och övningsuppgifter. 






420




Kursplaner 

Rymdprojekt, 5 poäng 

Space mission design project 

1TT537 





Mål för utbildningen Kursens mål är att träna förmågan att lösa ett komplext vetenskapligt 

och tekniskt problem i projektform tillsammans med flera andra personer. Kursen ger ökad 

förståelse för rymdverksamhet och dess speciella villkor. Kursen utvecklar också förmågan att 

uttrycka sig vetenskapligt, både muntligt och skriftligt. 


Kursen inleds med en kort introduktion till det vetenskapliga målet för en tänkt 

rymdexpedition. Ekonomiska och tidsmässiga begränsningar för projektet preciseras samtidigt 

och kursdeltagarna ska sedan, inom dessa givna ramar, utreda förutsättningarna för den tänkta 

rymdexpeditionen. Den fiktiva expeditionen bygger på verkliga planer och liknar existerande, 

verkliga projekt inom internationella rymdorganisationer. Större delen av kursen består av 

projektmöten med förberedda muntliga och skriftliga inlägg av kursdeltagarna. En stor del av 

arbetet sker genom gruppvisa diskussioner. Deltagarna förväntas själva söka den information 

som behövs för att genomföra projektet. Slutredovisningen av projektet utgörs av en skriftlig 

rapport där varje kursdeltagare skriver en egen del. Rapporten ska vid kursens slut också 

presenteras för delar av det svenska rymdnäringslivet. 

Särskild behörighet Rymdfysik I och Mikrosatellitteknik. Övriga kurser med rymdinriktning 

användbara men ej nödvändiga. 

Undervisningsform Undervisningen består av lektionsundervisning, projektmöten och 

redovisningar av kursdeltagarna. Muntliga redovisningar och projektmöten är moment med 

obligatorisk närvaro. 

Examinationsform Betygsättning sker genom bedömning av muntliga och skriftliga 

presentationer. Förmågan att slutföra uppgifter inom angiven tid har betydelse för betyget. 




Space Mission Analysis and Design: James. R. Wertz and Wiley J. Larson,3rd Ed, Space 

Technology Library (samma bok som i kursen Mikrosatellitteknik). 

Övrig litteratur väljs av den studerande i samråd med kursansvarig. 



Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik 

421




Kursplaner 

Röntgenkristallografi, 5 poäng 

X-ray crystallography 

1MB350 






För att förstå makromolekylers funktion krävs kunskap om den molekylära strukturen. 

Röntgenkristallografi är den mest kraftfulla teknik som idag är tillgänglig för att få detaljerad 

information om makromolekylers struktur. Denna kurs är en introduktion till makromolekylär 

röntgenkristallografi i allmänhet och med särskild inriktning mot kristallografi av proteiner. 


Kursen ger en praktisk orientering i röntgenkristallografiska metoder och en introduktion till 

teorin för kristallografi. Denna omfattar Fouriertransformationer, kristallografi, bestämning av 

rymdkoordinater, datainsamling och experimentell bestämning av faser (inkluderande 

metoderna isomorf ersättning, molekylär ersättning och MAD- fasning). 

Tolkning av elektrontäthetskartor som tredimensionella strukturer diskuteras liksom metoder 

att förfina makromolekylära strukturer. 

Laborationer: Högupplösande datorgrafik för arbete med makromolekyler och kristallografi. 

Preparation av proteinkristaller. Uppsamling av diffraktionsdata med tvådimensionella 

ytdetektorer. Lösning av praktiska kristallografiska problem utgående från diffraktionsdata 

samlade av kursdeltagarna och forskare vid institutionen för molekylärbiologi. 

Särskild behörighet Molekylär och statistisk mekanik. Genfunktion. Makromolekylära 

maskiner. Biokemisk metodik. 



Skriftligt prov vid slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta 

med 1 poäng. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti. 




Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg för kursen satts. 

Kurslitteratur Vetenskapliga artiklar. 

Kompendier och laborationsmanualer 




422




Kursplaner 

Sannolikhetslära och stokastiska processer, 4 poäng 


1MS704 







Att ge förtrogenhet med sannolikhetsteoretiska begrepp och en introduktion till teorin för 

stokastiska processer, särskilt Markovprocesser, och att ge en grund för att använda 

stokastiska modeller inom bioteknik och bioinformatik. 


Slumpvandring, Markovkedjor i diskret tid. Poissonprocessen, intensitetsbegreppet, 

Markovkedjor i kontinuerlig tid, födelse-dödsprocesser. Stationära fördelningar, jämvikt, 

extinktionstid. Tillämpningar från populationsdynamik såsom sannolikhet för nedärvd 

genetisk likhet, Wright-Fisher modellen, genetisk drift. Bioinformatiska tillämpningar såsom 

stokastiska metoder för sekvensanalys, avstånd i genetiska träd, mm. 


Matematisk statistik. 




Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma under kursens gång. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), mycket 

väl godkänd (5). 

Kurslitteratur I. Kaj, Stochastic modeling for engineering studies. Kompendium, 

matematiska institutionen, 2003. 

Material och exempel från G.R. Grant och W.J. Ewens: Statistical Methods in 

Bioinformatics: An Introduction. Springer, New York, 2001. och 

D.L.Hartl och A.G.Clark: Principles of Population Genetics. 3rd Ed. Sinauer Associates, Inc. 

Sunderland, 1997. 





423




Kursplaner 

Sannolikhetsteori, 3 poäng 

Probability Theory 

1MS705 






Kursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och en orientering om teorins 

tillämpningar inom ingenjörsvetenskap. 


Sannolikhetsbegreppet, utfallsrum, sannolikhetsaxiomen, slumpexperiment. Betingad 

sannolikhet, oberoende händelser. Stokastiska variabler och vektorer. Fördelningsfunktion, 

sannolikhetsfunktion och täthetsfunktion. Betingad fördelning, oberoende stokastiska 

variabler. Läges-, spridnings-, och beroendemått. Speciella fördelningar, särskilt binomial-, 

Poisson- och normalfördelning. Transformation av stokastiska variabler. De stora talens lag. 

Centrala gränsvärdessatsen. Poissonprocessen. 


Flerdimensionell analys. 





kan förekomma i samband med undervisningen. 



Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2003/04 delkursen Sannolikhetsteori inom kursen 

Matematisk statistik (1MS700). 

Kurslitteratur Sannolikhetsteori: G Blom: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), 

Studentlitteratur, Lund 1984, upplaga 2. 





424




Kursplaner 

Sannolikhetsteori och statistik, 4 poäng 

Probability theory and mathematical statistics 

1MS702 







Kursen ska ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistik och ge en orientering 

om tillämpningar, speciellt sådana relevanta för hantering av informationsflöden. 


Sannolikhetsbegreppet. Stokastiska variabler. Oberoende och betingad sannolikhet. 

Sannolikhetsfördelningar: binominal-, Poisson-, exponential-, normal-, multivariat 

normalfördelning. Väntevärde, varians, korrelation. Centrala gränsvärdessatsen. Stickprov, 

skattningar, skattningsfel. Regression, icke-parametriska metoder, Poissonprocess. 




Föreläsningar och övningar. 


Ett skriftligt och eventuellt ett muntligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriska 

uppgifter förekomma i samband med undervisningen. 


godkänd (5). 


Blom G.: Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar (Bok C). Studentlitteratur 

1989. 





425




Kursplaner 

Sensorer och aktuatorer, 3 poäng 

Sensors and actuators 

1TM547 






Att ge kunskaper om sensorer och aktuatorer som finns inom mikrosystem. Att ge förståelse 

för de fysikaliska fenomen och materialegenskaper som utnyttjas i dessa system. 


Mikrosensorers funktion och applikation. Materialegenskaper som utnyttjas för 

mikrosensorer. Optiska, mekaniska, termiska, magnetiska och kemiska sensorer som är 

mikrostrukturerade. Översikt av aktuatorer för att skapa kraft och/eller rörelse i mikrosystem. 

Aktuatormaterial och aktuatormekanismer. Teknik för tillverkning av mikroaktuatorer. 

Exempel på tillämpningar av mikroaktuatorer och sensorer. Industriella aspekter belyses. 


Grundkurs i Mikrostrukturteknik. 




Hemuppgifter och tentamen. 




Kursen överlappar delvis kursen 1TT546 Sensorer. 


Kompendier. 






426




Kursplaner 

Signalbehandling, 4 poäng 


1TT282 





Studieperiod: Kursen ges i Period IT 33 och F 34 


Kursen skall ge utvidgade kunskaper beträffande teori och tillämpning av tidsdiskret 

signalbehandling med tonvikt på stokastiska signaler. 


Slumpmässiga tidsdiskreta processer: fundamentala definitioner, minsta kvadratmetoden, 

Yule-Walker- ekvationerna, effektspektrum, filtrering av slumpprocesser, 

spektralfaktorisering, MA, AR, ARMA-processer. Signalmodellering. Minsta kvadrat, 

Prony´s metod, ändliga datamängder, stokastiska modeller. Optimala filter: Wienerfilter, 

Kalmanfilter. Spektralanalys: icke parametriska metoder, parametriska metoder, MUSIC. 

Adaptiv filtrering: LMS och RLS. 

Laborationer: 1. Signalskattning och Signalmodellering, 2. Digital Wiener och Kalman filter. 


Sannolikhetsteori och statistik. Signaler och system. Linjär algebra. 


Föreläsningar, lektioner, datorövningar och laborationer. 







Hayes, M.H., Statistical Digital Signal Processing and Modelling, John Wiley & Sons, 1996. 






427




Kursplaner 

Signaler och system, 3 poäng 


1TT261 





Studieperiod: Kursen ges i Period IT 32 och F 33 


Kursen avser att ge grunderna i teorin för analys av diskreta och kontinuerliga signaler och 

system samt hur dessa samverkar. 


Fourierserien och dess bakgrund. Fourier-, Laplace- och z-transformering av diskreta och 

kontinuerliga signaler och system. Begreppen poler, nollställen och beloppsytor. Stabilitet och 

kausalitet. Analys och syntes av analoga och digitala filter. Exempel på tillämpningar. 

Laboration: Överföringsfunktioner och Digitala filter. 


Transformmetoder, eller Matematik för signalbehandling, och Elektronik. 




Skriftliga duggor under kursens gång (2 poäng) samt redovisning av miniprojekt (1 poäng). 

För godkännande fordras även godkänd laboration. 




Denbigh, P., System Analysis & Signal Processing, Addison-Wesley, 1998. 





428




Kursplaner 

Simulering av transportprocesser, 10 poäng 

Simulation of transport processes 

1TV411 






Att ge kunskap om numeriska metoder för beräkningstekniska problem inom olika 

miljötillämpningar och naturresursutnyttjande. Studenten skall särskilt utveckla en förståelse 

för matematisk problemformulering i form av system av partiella differentialekvationer och 

tillämpa numeriska lösningsmetoder. Kursen ger träning i projektarbete. 

Kursens innehåll Transportprocesser i naturliga miljöer (3 poäng) 

Transportekvationer för massa, värme och rörelsemängd. Transportteorem för flerfassystem. 

Turbulent diffusion och dispersionsfenomen. Konstitutiva samband för biogeokemiska 

reaktioner, sedimenttransport och erosion. Rumslig medelvärdesbildning av 

transportekvationen. Geostatistik och stokastisk analys av heterogena system. Exempel på 

dynamiska (t ex erosion och morfologiska processer) och kinematiska problem (t ex 

föroreningstransport). 

Simuleringsprojekt (7 poäng): Delkursen genomförs i projektform varigenom ett 

transportproblem skall lösas och analyseras med numeriska metoder. Transportprocessen kan 

vara ett miljöproblem som uppkommer i samband med naturresursutnyttjande eller annan 

teknikanvändning, konsekvensanalys för spridning av föroreningar i luft och vatten, planering 

av saneringsåtgärder, dimensioneringsberäkningar för vattenresursanläggningar. Handledning 

ges av konsultföretag, myndigheter och universitetsinstitutioner. 

Särskild behörighet Analys. Fouriermetoder. Numerisk analys II. Hydraulik. Meteorologi 

och klimatologi. Markvetenskap 


Kursen ges i projektform och består av två delar: Transportprocesser i naturliga miljöer (3 

poäng) och Simuleringsprojekt (7 poäng) med handledning i projektgrupper. 

Examinationsform Skriftlig prov vid delkursernas slut. Godkända obligatoriska uppgifter. 

Skriftlig och muntlig presentation av projektarbetet 



Övriga föreskrifter Inst för geovetenskaper har ansvaret för Transportprocesser i naturliga 

miljöer och Simuleringsprojekt. Handledaransvar under Simuleringsprojekt från inst. för 

geovetenskaper (UU) och markvetenskap (SLU). 

Kurslitteratur Transport modelling for environmental engineers and scientists. 1996, Mark 

M. Clarkm John Wiley & Sons 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap och inom huvudämnet Teknik 


429




Kursplaner 

Simulering och operationsanalys, 3 poäng 


1TG020 




Studieperiod: Kursen ges i Period F, Q och IT 32 


Kursen avser att ge basala kunskaper om den systemanalytiska arbetsmetodiken för 

beskrivning och analys av komplexa, dynamiska system samt om olika operationsanalytiska 

metoder för problemlösning. Kursdeltagarna ska ges praktiska kunskaper om 

programmeringsspråk och datorbaserade metoder för genomförande av 

simuleringsexperiment och för lösning av optimeringsproblem. Orientering om moderna 

datorstöd för problemlösning. 


Det systemanalytiska arbetssättet för modellbaserad problemlösning, innefattande 

problemformulering, modellkonstruktion, validering, problemlösning och resultatutvärdering. 

Speciellt betonas arbetet med att hitta lämplig lösningsteknik till praktiska problemställningar 

i arbetslivet. Olika systemanalytiska och operationsanalytiska metoder. Optimeringsmetoder 

beskrivs utgående från olika praktiska problemställningar som resursallokering, 

produktionsplanering, transport- och flödesproblem. I första hand behandlas formuleringen av 

linjära problem och en introduktion ges till simplexmetoden. Grundläggande principer och 

tillämpningar. Tidssekvensering. Tidsstyrd, händelsestyrd och pseudoparallell simulering. 

Statistiska metoder, bl a pseudoslumptalsgenerering, variansreduktion och känslighetsanalys. 

Programmeringsspråk. Vikt läggs vid Java som ett objektorienterat språk för 

objekt/pseudoparallell simulering. 

Inlämningsuppgifter: Självständigt genomförda uppgifter i linjärprogrammering, tidsstyrd 

simulering samt objektorienterad/pseudoparallell simulering i Java. 

Särskild behörighet Programmeringsteknik I eller Programkonstruktion II. Numerisk analys 

I. Matematisk statistik eller Sannolikhetsteori och statistik. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner. Frivilliga inlämningsuppgifter. 



godkänd (5). 

Kurslitteratur Kompendier i systemanalys, operationsanalys, optimering och simulering, 

avd. för systemteknik. 

Bredvidläsningslitteratur: F.S. Hillier, G.J. Liebermann: Introduction to Operations 

Research, upplaga 5, McGraw-Hill, 1990. 




430




Kursplaner 

Simulering och systemanalys, 3 poäng 

Simulation and systems analysis 

1TV271 







Att ge grundläggande kunskaper om metoder för modellkonstruktion och analys med tonvikt 

på simulering av dynamiska system. 


Det systemanalytiska projektet: Problemformulering, modellkonstruktion, validering, 

modellanalys och lösningstekniker, resultatutvärdering, implementering. 

Operationsanalys: linjär programmering, dynamisk programmering, beslutsteori, icke-linjär 

optimering. 

Simulering: Principer och tillämpningar, tidssekvensering, simulering av tidskontinuerliga 

system, händelsestyrd och pseudoparallell simulering, statistiska metoder för simulering, 

simuleringsspråk. 

Tillämpningar: Studier av biologiska modeller. 

Inlämningsuppgifter: 

1. Modellering och simulering av tidskontinuerliga modeller. 

2. Optimering. 

3. Simulering av händelsemodeller. 


Algebra och geometri, Programmeringsteknik I, Numerisk analys I och Matematisk statistik. 

Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Frivilliga inlämningsuppgifter. 




Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1TV270 (Systemanalys) 

Kurslitteratur Kompendier i systemanalys och simulering, avdelningen för systemteknik, 

Uppsala universitet. 




431




Kursplaner 

Solenergi – teknik och system, 5 poäng 


1ET201 






Efter genomgången kurs ska studenterna kunna planera för solvärme- och 

solcellsanläggningar samt för energieffektivisering av nya och befintliga byggnader, särskilt 

med avseende på aktivt och passivt utnyttjande av solenergi. Kursen ska även ge tillräckliga 

kunskaper för att den studerande ska kunna fortsätta med forskning och utveckling inom 

solenergiteknik. 


Solceller : Fysikalisk beskrivning av solceller. Spektral känslighet. Koncept för optimering 

av verkningsgrad. Olika typer av solceller och tillverkningsmetoder för dessa. Beräkningar av 

kapacitet hos solcellssystem utifrån behov. Lager för solel. 

Solvärme : Fördjupad termodynamisk beskrivning av solfångare. Optiska egenskaper hos 

komponenter i solfångare. Tillverkningsmetoder för absorbatorer. Solvärmesystem för olika 

applikationer nationellt och internationellt. Lager för solvärme. 

Direkt utnyttjande av solvärme i byggnader : Optiska egenskaper hos glasade ytor och 

energitransport genom glasade ytor. Olika typer av belagda fönsterglas och 

tillverkningsmetoder. Glasade ytors betydelse för byggnadens energibalans. 


Termodynamik, Kvantfysik fk och Energitekniker del 3 eller motsvarande. 

Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Projektarbete. 

Examinationsform Skriftlig tentamen. 

Projektrapport, muntlig och skriftlig. 


godkänd (5). 


Kursen ges ev. på engelska. 






432




Kursplaner 

Speciell relativitetsteori, 3 poäng 

Theory of special relativity 

1TT695 







Att ge kunskaper om relativistisk mekanik. 


Lorentztransformationer: Minkowskirummet. Intervall, egentid. 

Rotationsgruppen och Lorentzgruppen. Fyrvektorer. 

Relativistisk mekanik: Fyrhastighet och fyrrörelsemängd. Relativistiska partiklar. Fyrkraft 

och fyracceleration. Bevarande av energi- och rörelsemängd. Kollisioner. 

Relativistisk behandling av elektromagnetism: Fyrvektorn för elektrisk laddningstäthet och 

ström, elektromagnetiska fälttensorn. Relativistiska rörelseekvationen för punktladdning i 

elektromagnetiskt fält. Maxwells ekvationer i kovariant formulering. Vågekvationen 


Lineär algebra, Endimensionell analys, Flerdimensionell analys, Mekanik I, Mekanik II, 

Elektromagnetism 


Föreläsningar och räkneövningar 


Skriftlig tentamen efter kursens slut 


beröm godkänd 


Rindler: Introduction to Special Relativity, Oxford Univ Press 






433




Kursplaner 

Spektralanalys, 4 poäng 

Spectral analysis 

1TT606 







Att ge kunskaper om moderna och klassiska metoder och algoritmer för datorbaserad 

spektralanalys av temporala och spatiala signaler. Ge översiktliga kunskaper från olika 

tillämpningar inom bl a kommunikation, systemteknik, radarsystem och biomedicin. 


Grundläggande definitioner och spektralskattningsproblemet. Periodogram och 

korrelogrammetoder. Förbättrade periodogrambaserade metoder. Filterbankmetoder. 

Parametriska metoder för rationella spektra och linjespektra. Spatiala metoder för 

arraysignalbehandling. 


Signalbehandling eller motsvarande kunskaper. 


Föreläsningar och datorövningar. 


Skriftlig tentamen, godkända inlämmningsuppgifter och datorövingar. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U, godkänd (3), icke utan berömd godkänd (4), med 



Stoica P and Moses R. Introduction to Spectral Analysis. Prentice Hall, 1997. 






434




Kursplaner 

Språkfärdighetskurs i franska A111 med teknisk-naturvetenskaplig 

inriktning, 5 poäng 

French 

8FR002 

Kursplanen är fastställd 2001-03-30 av språkvetenskapliga sektionsnämnden 


Studieperiod Kursen ges i Period 2 


Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna uttrycka sig muntligt 

och skriftligt korrekt på franska, kunna uppfatta och förstå vardaglig talad 

franska, kunna läsa och förstå texter med tekniskt-naturvetenskapligt innehåll på 

franska samt behärska grunderna i fransk grammatik. 


a) Den franska grammatikens huvuddrag. Språklig analys med utgångspunkt 

från svenska och franska i samband med översättningsövningar. Den skriftliga 

språkfärdigheten övas. 

b) Studium av 100-150 sidor text, i huvudsak bestående av sakprosa. Vid 

läsningen av texterna uppmärksammas förutom innehållet grammatik, vokabulär 

och fraseologi. Den muntliga språkfärdigheten och uttalet övas. 


För tillträde till kursen krävs, förutom grundläggande behörighet för 

högskolestudier, särskilda förkunskaper i svenska och franska motsvarande 

standardbehörighet C.2: 

Programgymnasiet/Nya vuxenutbildn.: SvB/Sv B2 och Fr C-språk kurs B. 

Linjegymnasiet: Sv 3 åk HSENT och Fr 2 åk B-språk el. 3 åk C-språk. 

Komvux (äldre vuxenutbildning): Sv etapp 3 och Fr etapp 3. 

samt minst 10 poäng inom naurvetenskap/teknik. 


Lektioner och obligatoriska inlämningsuppgifter. 


Obligatoriska inlämningsuppgifter och kontinuerlig bedömning. 

Betyg 

Tvågradig betygsskala tillämpas: Godkänd och Underkänd. 


Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 1994-04-14 

Kursen får ej medtas i examen tillsammans med baskurs Franska A 1 eller 

Franska A 2 eller Juridisk EG-/EU-franska A 211. 


Boysen, G., Fransk grammatik, Lund, Studentlitteratur, senaste uppl. 

435




Kursplaner 

Eriksson, B., Merila, U. och Svensson, H., Kompendium i fransk grammatik, 

Uppsala, Rom. inst., 1997 

Övrig litteratur fastställs i samråd med ansvarig lärare. 

ORDBOK: Norstedts franska ordbok (fr-sv, sv-fr), Stockholm, Norstedts, 

Édition étudiant, 1996 

eller 

Prismas stora franska ordbok , Stockholm, Norstedts Ordbok, 1999. 

Dessutom rekommenderas: 

Enwall, J. och Lötmarker, R., . Fransk-svensk ordbok , Stockholm, Natur och 

Kultur, senaste uppl. 

Le Robert Micro Poche , Paris, Les Dictionnaires le Robert, senaste uppl. 

Lötmarker, R. och Pioud, G., Fransk-svensk fackordbok , Stockholm, Natur och 


Lötmarker, R. och Pioud, G., Svensk-fransk fackordbok , Stockholm, Natur och 


The Oxford-Hachette French Dictionary , Oxford, OUP, senaste uppl. 


Ämne Kursen ges inom huvudämnet Franska 

Kursansvarig institution Romanska institutionen 

436




Kursplaner 

Statistisk mekanik, 4 poäng 


1TT145 







Kursen avser att ge en introduktion till den statistiska mekaniken och några viktiga 

tillämpningar. Kursen ger en inblick i hur sannolikhetsteorin kan utnyttjas för att få fram 

samband mellan materiens mikroskopiska struktur och makroskopiska egenskaper. 


Termodynamiska potentialer. Fasrummet och fördelningar i fasrummet. Maxwell-Boltzmannfördelningar 

med tillämpningar. Ensembler. Fluktuationer. Tillämpningar på kristaller och 

gaser. Kvantstatistik. Bose-Einstein- och Fermi-Diracstatistik, Bose-Einsteinkondensat. 

Grunderna för metallernas elektronteori. Teori för icke-jämviktsfenomen: Diffusion, 

Boltzmanns ekvation, Boltzmanns H-teorem. Partikelsimulering. 

Särskild behörighet Termodynamik. Mekanik I och Mekanik II. Kvantmekanik 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner 


Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut 



Övriga föreskrifter Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, 

inriktningarna rymdteknik och tillämpad fysik. 


F. Mandl: Statistical physics, J. Wiley & Sons, upplaga 2, 1988. 

Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, 1988. 


Exempelsamling. 


Roy E. Turner: Introductory Statistical Mechanics, Addison-Wesley, 1992. 





437




Kursplaner 

Stokastisk modellering, 3 poäng 

Stochastic modelling 

1MS703 







Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i sannolikhetsteori och stokastiska processer, 

samt att ge studenterna beredskap och viss erfarenhet att modellera verkliga fenomen med 

stokastiska modeller. 


Betingade fördelningar och väntevärden. Poissonprocess, livslängdsanalys. Bedömning av 

risk och fel. Markovkedjor, förgreningsprocesser och födelse-döds-processer. Stationära 

processer, kovariansberäkningar, Yule-Walkers ekvationer. Introduktion till tidsserier. Något 

om Brownsk rörelse och diffusionsprocesser. Inslag av simulering och statistisk inferens för 

stokastiska system. 


Kunskaper motsvarande två år inom civilingenjörsutbildning inklusive Matematisk statistik. 









Blom, G.: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), 2:a upplagan Studentlitteratur, Lund 

1984. Kap 11-15. 

Kompletterande material med problemsamling. 





438




Kursplaner 

Stora sociotekniska system, 3 poäng 

Large technological systems 

1ET110 




Mål för utbildningen Efter godkänd kurs skall studenten 

• ha en inblick i de stora tekniska systemens historiska framväxt med fokus på 

Västeuropa (Sverige) och USA. 

• ha en förmåga att hantera de centrala begreppen inom teoribildning LTS (Large 

Technological Systems) och kunna använda dem vid självständig kritisk analys. 

• ha en förståelse för sambanden mellan stora sociotekniska system och politik, det vill 

säga hur man under olika perioder och på olika platser har hanterat de storskaliga 

förändringar i människors livsmiljö, som etablerandet av stora tekniska system 

inneburit, samt hur olika grupper av aktörer strävat efter att påverka systemens 

utformning. 

• ha förståelse för att tekniska system formges med tanke på vissa användargrupper, och 

att de därmed även kan ha en exkluderande karaktär mot vissa samhällsgrupper. 

Kursen ska även träna studenterna i seminariet som arbetsform, i att skriva individuella PM, 

samt i att opponera på varandras arbeten. 


I kursen studeras teoribildningens termer och begrepp. Stora sociotekniska system studeras ur 

olika perspektiv; i synnerhet studeras deras historiska framväxt och forskningen kring dem. 

Frågor om demokrati, miljö, genus, klass och etnicitet i förhållande till stora sociotekniska 

system tas även upp. Slutligen behandlas ingenjörernas roll i de stora tekniska systemens 

framväxt och förvaltande. 

Särskild behörighet Ett års studier på civilingenjörsprogram, eller motsvarande. 

Undervisningsform Huvudsakligen textseminarier. 

Examinationsform Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid textseminarier, 

individuella PM, samt PM-opposition. 




Kursplanen är tillstyrkt av Institutionsstyrelsen för idé- och lärdomshistoria 2003-04-07. 

Kurslitteratur Litteratur är ännu ej fastställd. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ide- och lärdomshistoria 

Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria 

439




Kursplaner 

Syntetisk organisk kemi I, 5 poäng 

Synthetical Organic Chemistry I 

1KE726 







Kursen skall ge den studerande fördjupade kunskaper om fundamentala reaktioner för 

organisk syntes samt fördjupad experimentell färdighet i organisk kemiskt syntesarbete med 

inriktning mot framtagande av läkemedelssubstanser. Ge erfarenhet att inhämta information 

från den kemiskt vetenskapliga litteraturen. 


Syntetiskt viktiga organisk kemiska reaktioner och dess mekanismer. Syntesstrategi med 

retrosyntes. Genomförande av kortare reaktionssekvenser. Automatiserad syntes med hjälp av 

syntesrobot. Organisk kemisk litteraturarbete 


Organisk kemi 7p. 






godkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är poängsatta till 2 

poäng. 




Norman, R O C and Coxon, J H: Principles of Organic Synthesis 






440




Kursplaner 

Syntetisk organisk kemi II, 5 poäng 

Synthetic Organic Chemistry II 

1KE727 







Kursen skall ge den studerande kunskaper om asymmetrisk organisk syntes och dess 

användande i organisk kemiskt syntesarbete med inriktning mot framtagande av 

läkemedelssubstanser. Kunskaper och erfarenheter av metoder för bestämning av optisk 

renhet samt kännedom om metoder för syntesoptimering. 


Metallorganisk kemi och dess tillämpning i asymmetrisk katalys. Kirala material och reagens. 

Kirala handtag samt enzymkatalys. Bestämning av optisk renhet med hjälp av polarimetri, 

kromatografiska metoder och kärnmagnetisk resonans. 


Syntetisk organisk kemi I 5 p. 





kursen skall godkännas. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 3 

poäng. 




Norman, R O C and Coxon, J H: Principles of Organic Synthesis. 







441




Kursplaner 

System i teknik och samhälle: Introduktion, 5 poäng 

Systems in technology and society: Introduction 

1TS001 





Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte, en 

orientering i olika systemperspektiv samt introduktion till matematik. Kursen ska ge 

inledande träning i matematik, skriftlig och muntlig presentation, samt arbete i projektform. 

Kursen ska ge färdigheter i att använda datorer, Internet och viss programvara. 


1. Allmän introduktion av programmet, dess innehåll och syfte 

Kursen belyser systembegreppet ur olika discipliners synvinkel och introducerar 

tvärvetenskapliga perspektiv. Olika definitioner av system gås igenom. En central del i kursen 

är genomförandet av en projektuppgift där ett system ska beskrivas utifrån både tekniska och 

sociala aspekter. 

2. Introduktion till matematik 

Momentet avser att ge inledande träning i matematisk färdighet. Här behandlas moment 

såsom polynom och komplexa tal, samt grundläggande begrepp som kommer till användning 

inom kommande matematikkurser. 

3. Datorintroduktion 

Momentet ger en introduktion till de datorer som huvudsakligen används inom utbildningen: 

arbetsstationer med operativsystemet UNIX samt PC med Windows, inklusive 

applikationsprogramvaror. I kursen ingår även moment med anknytning till Internet. 


Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och datorövningar samt ett projektarbete med 

teman inom området “system i teknik och samhälle“. I projekten ingår informationssökning, 

muntlig och skriftlig presentation. 

Examinationsform Examination sker i form av ett antal löpande uppgifter och ett 

projektarbete. Poänguppdelning: Introduktion till programmet, 3,5 poäng, Introduktion till 

matematik, 1 poäng och Datorintroduktion, 0,5 poäng. 


Kurslitteratur Kaijser, Arne: I fädrens spår, Carlssons bokförlag, 1994. 

Summerton, Jane: Stora tekniska system. Ur Pär Blomqvist & Arne Kaijser, red., Den 

konstruerade världen: Tekniska system i historiskt perspektiv, Symposion,1998, s. 19-43. 

Ytterligare litteratur meddelas senare. 

Referenslitteratur: Gustafsson Leif, Lanshammar Håkan, Sandblad Bengt: System och 

modell, en introduktion till systemanalysen, Studentlitteratur 1982. 




442




Kursplaner 

System i teknik och samhälle: Introduktion, 2 poäng 

Systems in Technology and Society: Introduction 

1TS002 






Kursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte och en orientering i olika 

systemperspektiv. Kursen ska ge inledande träning i skriftlig och muntlig presentation. 


Allmän introduktion av programmet, dess innehåll och syfte. 

Kursen belyser systembegreppet ur olika discipliners synvinkel och introducerar 

tvärvetenskapliga perspektiv. Olika definitioner av system gås igenom. 




Föreläsningar, seminarier samt ett individuellt PM. 


Examination sker i form av ett antal löpande uppgifter och ett individuellt PM. 



Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle som alternativkurs 

till ordinarie introduktionskurs för studenter som antas till senare del av program. Båda 

introduktionskurserna kan inte tillgodoräknas samtidigt inom en examen. 

Kurslitteratur Kaijser, Arne: I fädrens spår, Carlssons bokförlag, 1994. Summerton, Jane: 

Stora tekniska system. Ur Pär Blomqvist & Arne Kaijser, red., Den konstruerade världen: 

Tekniska system i historiskt perspektiv, Symposion,1998, s. 19-43. Ytterligare litteratur 

meddelas senare. 

Referenslitteratur: Gustafsson Leif, Lanshammar Håkan, Sandblad Bengt: System och 

modell, en introduktion till systemanalysen, Studentlitteratur 1982. 





443




Kursplaner 

System, modell och simulering, 4 poäng 

System, Model and Simulation 

TN0105 


Kursplanen fastställd: 22 maj 2002 - SLU 


Nivå: A 



Ma D, Fy A (gäller fr.o.m. läsåret 2003/2004, tidigare Fy B) och Eng A. 

Mål 

Kursen syftar till att ge förståelse för och grundläggande teoretiska kunskaper i 

systemanalytiskt arbete. 

Den studerande skall efter genomgången kurs: 

- Förstå grundläggande idéer, begrepp och metoder inom systemanalysen. 

- Förstå hur ett systemanalytiskt projekt genomförs. 

- Förstå vilka modeller som kan hanteras med analytiska metoder och vilka som kräver 

numeriska metoder såsom simulering. 

- Utifrån givet syfte och avgränsning av ett system känna till vilka aspekter som kan avbildas 

och analyseras med hjälp av olika typer av modeller, tekniker och redskap. 

- Ha grundläggande insikt och färdighet i de vanligaste typerna av modellbyggnad och 

simulering av komplexa system. 

- Förstå och kunna hantera tekniker såsom modellanpassning, känslighetsanalys, optimering 

och prediktion. 

Innehåll En studie utgår från ett syfte. Utifrån detta avgränsas en del av verkligheten 

(systemet) som sedan beskrivs i form av en modell. Modeller kan vara av många olika slag 

såsom statiska eller dynamiska, deterministiska eller stokastiska etc. 

En central del av kursen utgörs av laborationer under vilka studenten får bygga, simulera och 

analysera ett 25-tal modeller av olika slag (statiska/dynamiska och 

deterministiska/stokastiska). Stor vikt läggs också på att studenten skall förstå kopplingen 

mellan ett systems eller en modells struktur och dess beteende. Generella tekniker såsom 

modellanpassning, känslighetsanalys och optimering behandlas och övas i laborationerna. En 

viktig del av kursen behandlar hur ett projekt organiseras och genomförs. 

Kursen innehåller följande huvudavsnitt: 

- Systemanalysens synsätt, begreppsapparat och teori 

- Systemvetenskaplig arbetsmetodik 

- Olika metoder att studera verkligheten samt allmänt om modellbyggnad och simulering 

- Modellbygge och simulering av statiska modeller 

- Händelsesimulering 

- Optimeringsmetoder, modellanpassning och känslighetsanalys 

- Laborationer: Användning av datorsimulering för beskrivning, analys och förståelse av 

komplexa system och övning i olika generella tekniker speciellt med tillämpningar inom 

energisystem. 

Genomförande 


Laborationer 32 tim (obligatoriskt) 

444




Kursplaner 

Litteratur 

Kompendium för System, modell och simulering 

Examination 

Tentamen, skriftlig eller muntlig. Godkända laborationer. 


Godkända laborationer och godkänd tentamen. 


Institutionen för lantbruksteknik, SLU 

Ort 


445




Kursplaner 

Systemanalys, 5 poäng 

Systems analysis 

1TS180 






Mål för utbildningen Att ge kunskaper om metoder för modellkonstruktion och analys med 

tonvikt på simulering av dynamiska system. Att ge praktiska färdigheter i användandet av 

systemanalytiska metoder för att förstå, beskriva och lösa komplexa problem. 



modellanalys och lösningstekniker, resultatutvärdering, implementering. Operationsanalys: 

linjär programmering, dynamisk programmering, beslutsteori, icke-linjär optimering. 

Simulering: Principer och tillämpningar, tidssekvensering, simulering av Tidskontinuerliga 



Minprojekt: Studium av ett ekonomiskt eller biologiskt system. 





Särskild behörighet Algebra, Numerisk analys I, Kvantitativa metoder inom 

samhällsvetenskap, och Matematisk statistik. 


Föreläsningar, lektioner, frivilliga inlämningsuppgifter och ett projekt. 

Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fodras dessutom 

godkänt miniprojekt och godkända inlämningsuppgifter. 

Poänguppdelning: Tentamen 3 poäng samt projekt och inlämningsuppgifter 2 poäng. 



Kurslitteratur Kompendier i systemanalys, operationsanalys, optimering och simulering, 

avd. för systemteknik. 

Bredvidläsning: F.S. Hillier, G.J. Liebermann: Introduction to Operations Research, upplaga 

5, McGraw-Hill, 1990. 




446




Kursplaner 

Systemanalys, modellering och simulering, 3 poäng 

System analysis, modelling and simulation 

1MB470 







Att ge grundläggande kunskaper om metoder för modellkonstruktion och analys med tonvikt 

på simulering av dynamiska system. 



modellanalys och lösningstekniker, resultatutvärdering, implementering. 

Operationsanalys: linjär programmering, dynamisk programmering, beslutsteori, icke-linjär 

optimering. 

Simulering: Principer och tillämpningar, tidssekvensering, simulering av tidskontinuerliga 



Tillämpningar: Studier av biologiska modeller. 






Algebra och geometri, Programmeringsteknik I, Numerisk analys I och Matematisk statistik. 

Undervisningsform Föreläsningar och lektioner 




Kurslitteratur Kompendier i systemanalys och simulering, avdelningen för systemteknik, 

Uppsala universitet. 





447




Kursplaner 

Systemidentifiering, 4 poäng 


1TT875 






Mål för utbildningen Att ge kunskaper om datorbaserade metoder och hjälpmedel för 

kalibrering av parametrar i dynamiska modeller från mätdata (systemidentifiering). Ge 

kunskaper om hur metoderna för systemidentifiering kan analyseras med statistiska metoder. 


Systemidentifieringsproblemet - hur man går från data till modell. Minsta kvadratmetoder. 

Modellstruktur och insignaler. Prediktionsfelsmetoden. Instrumentvariabelmetoden. 

Modellvalidering och praktiska aspekter 

Laborationer: Fem MATLAB laborationer om två timmar: 

1. Systemidentifieringsverktygslådan. Inledande exempel. 

2. Prediktionsfel- och instrumentvariabelmetoder. 

3. Rekursiv identifiering. 

4. Praktiska aspekter. 

5. Tidsserieanalys. 

En halvdagslaboration: Identifiering och styrning av en fläktprocess. 


Någon av kurserna Spektralanalys, Signaler och system eller Stokastisk modellering. 



Kombination av inlämningsuppgifter och ett skriftligt prov efter kursens slut. 




Kopierade delar av boken: Torsten Söderström och Petre Stoica, System Identification. 





448




Kursplaner 

Teknik- och vetenskapshistoria, 5 poäng 

History of science and technology 

1TS070 





Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i vetenskaps- och 

teknikhistorisk metod och teori samt översiktlig historisk kunskap på något betydelsefullt 

område för teknisk och naturvetenskaplig utveckling. Kursen ska ge studenterna insikt om hur 

naturvetenskaplig forskning och teknisk utveckling är relaterade till sociala och kulturella 

förhållanden. Kursen ska också ge praktisk färdighet att tillämpa dessa kunskaper genom 

analys av naturvetenskapliga eller tekniska utvecklingsprojekt. 

Kursens innehåll Kursen består av två moment. Det första momentet är inriktat på 

kunskapssociologisk teori och metod. Fokus ligger på vetenskapens materiella kultur (bl.a. 

experimentteknik), konsensusskapande inom forskning och teknisk utveckling, samt tekniska 

system och nätverk. Det andra momentet innebär en mindre projektuppgift och inbegriper 

studiet av historisk litteratur med syftet att ge en överblick över ett vetenskaps- eller 

teknikområdes förhållande till den allmänna tekniska, vetenskapliga och samhälleliga 

utvecklingen under 1900-talet. Projektarbetena ska företrädesvis behandla områdena IT och 

biovetenskap och utgå från verksamheter vid företag eller universitetsinstitutioner. Samtida 

eller historiskt inriktade uppgifter väljas. 

Särskild behörighet Kurserna Företag, nätverk och teknikutveckling, Industrisamhällets 

framväxt: drivkrafter och effekter, Vetenskapsteori - de två kulturerna. 


Kursen ges i form av obligatoriska föreläsningar och seminarier, samt projektarbete 


Kursen består av två moment: seminarie- och föreläsningsdel (2 poäng) och projektdel (3 

poäng). Examination sker genom aktivt deltagande på seminarierna, genom författande av 

kortare PM i anslutning till seminarier, och genom redovisning av projektuppgifter. 



Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Institutionen för idéoch 

lärdomshistoria 2001-04-09. 

Kurslitteratur Harry Collins & Trevor Pinch, The Golem: What you should know about 

science, 2a uppl. (1998). 

Harry Collins & Trevor Pinch, The Golem at large: What you should know about technology, 

(1998). Ytterligare litteratur tillkommer. 



Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria 

449




Kursplaner 

Teknikbaserad affärsutveckling, 6 poäng 

Technology-based business development 

2FE822 




Kursen ges inom Entreprenörskolan 


Efter genomgången kurs skall deltagarna: 

• ha goda kunskaper om de olika stegen i en affärsutvecklingsprocess 

• ha goda kunskaper om aktörer som har viktiga uppgifter vid exploatering av tekniska idéer 

• ha goda kunskaper om krav på management och ägare i olika utvecklingssituationer 

• ha goda kunskaper om belöningssystem i kunskapsföretag 

• översiktligt kunna analysera en marknadssituation 

• kunna bedöma resursbehov och hinder i den tidiga affärsutvecklingen 

• självständigt kunna formulera en affärsplan baserad på en teknisk utvecklingsidé 

• förmåga att i grupp planera och genomföra ett utvecklingsprojekt 


Kursen behandlar olika steg i en affärsutvecklingsprocess baserad på innovativa (tekniska) 

idéer. Härvid behandlas de krav på ledning och ägare som möter det entreprenöriella företaget 

samtidigt som hinder och möjligheter i arbetet att föra en idé till marknaden behandlas. I 

kursen presenteras också de aktörer som deltar som finansiärer eller utvecklingspartners i 

kommersialiseringsprocessen. Förutom teoretiska kunskaper om innovationsprocesser 

kommer olika verktyg för att genomföra ett projekt att identifieras och behandlas. Kursen 

genomförs som en blandning av föreläsningar, seminarier, övningar samt avgränsade 

projektarbeten. 

Kursen genomförs i nära samarbete med erfarna entreprenörer, riskkapitalister och 

affärsutvecklare som delar med sig av erfarenheter från affärsutveckling i praktiken. 

I kursen ingår följande moment: 

• Affärsidé, affärsplan, affärsutveckling 

• Tidig marknadskoppling 

• Såddfinansiering - venture capital 

• Krav på management i olika utvecklingsfaser 

• Belöningssystem i kunskapsföretag 

• Strategiska allianser 

• Ägarrollen i tillväxtföretaget 


Kursen ges endast för studenter inom Entreprenörskolan i Uppsala. 


Föreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten. Obligatoriskt deltagande i samtliga 

moment krävs. 

450




Kursplaner 


Kursen examineras genom skriftliga redovisningar av förberedelseuppgifter och 

projektredovisningar. Godkänt resultat krävs på inlämningsuppgifter och projektredovisningar 

samt aktivt deltagande i alla obligatoriska kursmoment. 

Betyg 

Underkänd, Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). 



företagsutveckling i Uppsala i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala 

universitet. 

Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för 



Moore, Geoffrey A., 1999, Crossing the Chasm. Marketing and Selling High-Tech Products 

to Mainstream Customers. New York, NY: HarperBusiness (senaste upplagan) 

Trott, Paul, 2002, Innovation Management and New Product Development. Harlow, England: 

Financial Times/prentice Hall 

Till detta kommer löpande att tillföras artiklar och annat material om ca 500 s. 

Referenslitteratur: Malmström, Lars, 2001, Uno Alfredéen om konsten att bygga nya företag. 

Falun: Alfredéen Malmström Förlag 






451




Kursplaner 

Teknisk ekologi, 3 poäng 

Ecology for engineers 

1TV291 

Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och av 

Sveriges lantbruksuniversitet och senast reviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga 






Kursen skall ge sådana baskunskaper och färdigheter i ekologi, speciellt avseende terrestra 

ekosystem, att studenterna skall kunna identifiera och analysera miljöproblem. 


Grundläggande begrepp inom populations-, samhälls- och systemekologi. 

Populationsdynamik. 

Diversitet och succession. Energi och materiecykler. Bevarandeekologi. 


Biologi, fortsättningskurs. Simulering och systemanalys. Fysikalisk kemi med termodynamik. 


Lektioner, seminarier och övningar/laborationer 


Deltagande i seminarier. Skriftlig/muntlig examination vid kursens slut. 

Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G) 


Aber, J.D. & Melillo, J.M. 2001: Terrestrial ecosystems. 2nd ed. Saunders College 

Publishing, Philadelphia 

Campbell N.A and Reece J.B.2002: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings. 

Kurskompendium. 





Institutionen för ekologi och miljövård (SLU) 

452




Kursplaner 

Teknisk fysik, inledande kurs, 1 poäng 

Introduction to engineering physics 

1TT001 







Kursen syftar till att orientera om fysikens betydelse för industriell FoU och fysikalisk, 

kemisk och materialvetenskaplig grundforskning, samt ge grund för den studerandes val av 

inriktning av fysikstudierna. 


Inbjudna föreläsare från industri och akademisk forskning belyser hur fysikkunskaper 

kommer till användning inom olika teknikområden. 


Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper 


Föreläsningar. 


Obligatorisk närvaro på föreläsningarna. 








453




Kursplaner 

Teknisk orientering, 2 poäng 

Technology in society 

1TV041 






"Introduktion till datoranvändning" skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer 

och programvara för att söka och hämta information i datornät och databaser, använda 

matematikprogram för symboliska och numeriska beräkningar och skriva rapporter 

innehållande text, formler och bilder samt kunskap om de regler som gäller för användning av 

datornät och databaser. 

"Svenska" skall ge grundläggande kunskaper i tekniker för rapportskrivning. 

Kursens innehåll Introduktion till datoranvändning: Arbetsstationer, operativsystemet 

Unix, elektronisk post. Framställning av rapporter med persondatorer i programmen Word, 

Excel, m.fl. Introduktion till matematikprogrammet Maple. Informationssökning och 

kommunikation i Internet, etiska regler för användning av datanät och databaser. 

Svenska: inleds med en allmän föreläsning om konsten att förbereda och skriva olika typer av 

dokument. Därefter arbetar studenterna i mindre grupper med att skriva dokument som rättas 

och återlämnas till studenterna för revision. 


Kursen ges för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik. 

Undervisningsform Lektioner, övningar och seminaier. 

Examinationsform Obligatorisk närvaro på momentet Svenska. 

Obligatoriska uppgifter i momentet datoranvändning. 

Betyg Som betyg används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). 


Kursen består av två poängsatta moment: Introduktion till datoranvändning (1.5 poäng) och 

Svenska (0.5 poäng). 

Kurslitteratur Gula luntan, TDB, 2003. 

Introduktion till Maple, TDB och Matematiska institutionen, 1998. 




454




Kursplaner 

Teknisk orientering, läkemedel och material, 1 poäng 

Technology in society, pharmaceuticals and materials 

1TK072 






Kursen syftar till att: 

* Ge en ökad teknisk allmänbildning 

* Genom grundläggande och översiktliga kurser ge kunskap om utbildningen närstående 

tekniska ämnen 

* Inom de studerandes ämnesområden ge kunskap om tekniska tillämpningar samt belysa 

aktuell forskning 

* Informera om arbetsliv och industri 

* Ge tillfälle till analys av frågor rörande samhälle och näringsliv 

* Bredda de studerandes kunskaper om den sociala, ekonomiska och kulturella miljön 

nationellt och internationellt 


Forskning, utveckling och produktion inom material- och läkemedelsområdet. Biotekniska 

aspekter och produkter. Samhällets och myndigheters krav på produkter och 

produkthantering. Hälsoekonomiska perspektiv på användning av läkemedel. 


Kursen är endast öppen för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. 

Undervisningsform Undervisningens uppläggning kan variera från år till år. Kursen planeras 

gemensamt mellan studenter och samordnare på programmet. Lärare vid universitet och 

inbjudna föreläsare från forskningsinstitutioner och näringsliv belyser områden av tekniskt 

intresse, som ej ingår i de ordinarie ämnena. 




Betyg 


Kurslitteratur Meddelas senare. 





455




Kursplaner 

Teknisk orientering: Presentations- och kommunikationsteknik, 1 

poäng 

Technology in society: 

1KE735 






Mål för utbildningen Kursen syftar till att: 

Ge en ökad teknisk allmänbildning 

Genom grundläggande och översiktliga kurser ge kunskap om utbildningen närstående 


Inom de studerandes ämnesområden ge kunskap om tekniska tillämpningar samt belysa 


Informera om arbetsliv och industri 

Ge tillfälle till analys av frågor rörande samhälle och näringsliv 

Bredda de studerandes kunskaper om den sociala, ekonomiska och kulturella miljön 



Muntlig framställning; från förberedelse till presentation. Argumentationsteknik. 

Mötesteknik. Gruppdynamik. 




Undervisningens uppläggning kan variera från år till år. Föreläsningar, gruppövningar, 

spegelvisningar. 




Betyg: Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U). 





456




Kursplaner 

Teknisk orientering: riskbedömning/säkerhetsvärdering, 1 poäng 

Technology in society: risk assessment and safety evaluation 

1TK071 





Mål för utbildningen Kursen syftar till att: 

* Ge en ökad teknisk allmänbildning 

* Genom grundläggande och översiktliga kurser ge kunskap om utbildningen närstående 


* Inom de studerandes ämnesområden ge kunskap om tekniska tillämpningar samt belysa 


* Informera om arbetsliv och industri 

* Ge tillfälle till analys av frågor rörande samhälle och näringsliv 

* Bredda de studerandes kunskaper om den sociala, ekonomiska och kulturella miljön 



Allmänna principer för toxikologisk riskbedömning, exempel på riskhantering, principer för 

riskkommunikation, introduktion till datorbaserad litteratursökning, arbets- och miljömedicin. 




Föreläsningar och projektarbete med litteraturstudier. 




Betyg 

Endast något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G) 






Institutionen för farmaceutisk biovetenskap 

457




Kursplaner 

Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar, 10 poäng 

Scientific Computing, advanced course 

1TT470 







Att ge erfarenhet av lösning av ett större beräkningstekniskt problem, att ge träning i muntlig 

och skriftlig presentation samt projektarbetsmetodik. 


Under kursens gång genomförs ett projektarbete, där de studerande i mindre grupper 

analyserar ett givet problem samt för detta planerar och genomför utveckling av ett realistiskt 

datorprogram. Arbetet omfattar matematisk modellering, matematisk analys, numeriska 

metoder, implementation och tolkning, samt presentation. Projekten hämtas från industri eller 

universitet och behandlar olika tillämpningsområden. Parallellt ges också undervisning i hur 

man presenterar vetenskapliga resultat muntligt och skriftligt, t ex i form av seminarier, 

posters och på webben, där även populärvetenskaplig presentation ingår. 


Programmeringsteknik II och Beräkningsvetenskap II. 


Seminarier och Projektarbete. 


Redovisning i en skriftlig rapport, muntligt i seminarieform, samt i form av en 

populärvetenskaplig presentation. 




Kurslitteraturen kan bestå av rapporter, böcker och projektbeskrivningar och varierar 

beroende på projekt. 






458




Kursplaner 

Tekniska ytor, 2 poäng 

Engineering surfaces 

1TM333 







Idag är de flesta tekniska konstruktioner och detaljer, allt från hårddiskar via solfångare till 

pressverktyg, försedda med någon form av funktionellt ytskikt. Skikten består ofta av exotiska 

och extrema material, som bara förekommer som tunna skikt, och är helt avgörande för 

detaljens funktion. Kursen ger en översikt över tekniskt viktiga ytbehandlings- och 

ytbeläggningsmetoder, över skiktens funktion, möjligheter och begränsningar och 

utvärderingsmetoder. Kursen avser att ge en tillräcklig bakgrund för att välja ytbehandling 

och ytbeläggning, och för att kunna utnyttja dessa tekniker vid utveckling och konstruktion av 

olika produkter. 


Översikt, praktisk klassificering, tunna ytskikts tillväxt och mikrostruktur, mellanytor och 

vidhäftnings-problematiken, karakterisering av tunna skikts egenskaper, applikationsområden 

och funktioner. Metodexposé: ythärdningsmetoder, laserbehandling, kemisk ytomvandling, 

elektrolytisk ytomvandling, jonimplantation, elektrolytisk beläggning, PVD, CVD, kemisk 

beläggning, termisk sprutning, varmdoppning, explosionssvetsning, lackering, mm. 

Särskild behörighet Materialvetenskap V: Tekniska material 



Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TG070 Ytteknik och kan ej användas i 

en examen samtidigt med denna. 


S. Jacobson: Ytbeläggning och ytomvandling. Ytskiktskompositer. UPTEC 90047K. 





459




Kursplaner 

Tematiska studier i historia, 5 poäng 

Thematical studies in history 

1TS140 






Mål för utbildningen Kursens syfte är: 

att studenterna skall tillägna sig förmåga att analytiskt och kritiskt ordna fakta till 

förklarande beskrivningar av sammanhang 

att ge inblick i aktuell historisk forskning genom fördjupningar i speciella temata. 


Kursen behandlar centrala temata som exempelvis ingenjörens roll i samhällsutvecklingen, 

kvinnans roll i samhällsutvecklingen, politiska idéer och miljöhistoria. Utifrån en gemensam 

litteratur diskuteras varje tema. Den enskilde studenten bestämmer i samråd med ansvarig 

lärare ett tema för fördjupning och författar en PM som diskuteras vid seminarium. 


Kurserna Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter och Teknik- och 

vetenskapshistoria. 


Föreläsningar, seminarier och handledning. 

Examinationsform Examinationen sker såväl skriftligt som muntligt. Närvaro vid 

undervisning är obligatorisk och examinationen sker fortlöpande i seminarieform i samband 

med kurslitteraturgenomgångar och ventilering av egna PM. 



Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av Historiska institutionens styrelse 2002-02-06. 


Anderson B S & Zinsser S P, A History of their own. Women in Europe from Prehistory to the 

Present. 1992 eller senare upplagor. 200 s i urval. 

Simmons I, Miljöhistoria. 1994, 195 s. 

Liedman S-E, Från Platon till kommunismens fall (senaste uppl.) 200 s i urval. 

Ytterligare litteratur tillkommer. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Historia 


Historiska institutionen 

460




Kursplaner 

Teoretisk kemi, 3 poäng 

Theoretical chemistry 

1MB550 







Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om den kvantmekaniska behandlingen av 

flerelektronsystem, samt att ge en introduktion till de viktigaste datorbaserade kvantkemiska 

beräkningsmetoderna för molekylära system. 


Fördjupning i mångpartikelteori. Hartree-Fockekvationerna. Beskrivning av joniserade och 

exciterade tillstånd. Relaxations- och korrelationseffekter. Konfigurationsväxelverkan. 

Molekylsymmetri och gruppteori. Ab initio- och semiempiriska beräkningsmetoder. 

Täthetsfunktionalteori (DFT). Molekylära beräkningar med moderna arbetsstationer. 


Kvantmekanik. Atom- och molekylfysik (kan även läsas parallellt). 


Lektioner och datorlaborationer 


Examinationen är normalt baserad på projektutförande, vilket skall redovisas såväl skriftligt 

som muntligt under kursens gång och/eller efter avslutat projekt 




Atkins P W and Friedman R S : Molecular Quantum Mechanics, 3rd ed., Oxford University 

Press, 1997 

Kompedier och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. 







461




Kursplaner 

Teoretisk materialmodellering, 3 poäng 

Theoretical Material Modelling 

1TM544 







Att ge grundläggande kunskap om olika teoretiska metoder och dess användbarhet i studierna 

av varierande materialtyper. Att få en god översikt över dessa metoders applicerbarhet när det 

gäller förutsägelser av varierande materiella egenskaper. 


Målet är att ge en introduktion till teoretiska metoder (kvantmekaniska, semiempiriska, 

empiriska) och deras användbarhet för studier av fasta ytor och solida material, såväl som av 

nano-dimensionerade material. Olika typer av bindningstillstånd i materialen (metall-, 

kovalent och jonbindning) kommer speciellt att beaktas. Kursen kommer i övrigt att fokusera 

på design av material med önskad kombination av kemisk sammansättning, kristallografisk 

fas och fysikaliska egenskaper (termodynamiska, elektriska, optiska, magnetiska och 

mekaniska). 

Laborationer: Datorövningar. 


Kvantmekanik. Atom- och molekylfysik. Numerisk analys I. 


Föreläsningar/lektioner, laborationer, projektarbete 


Prov anordnas vid kursens slut. För godkännande krävs även godkännande av laborationskurs, 

hemuppgifter och övriga obligatoriska övningar. 




Koch, W, Hollhausen, M C: A Chemist's Guide to Density Functional Theory. 






462




Kursplaner 

Termodynamik, 3 poäng 


1MB201 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och i bioinformatik 


Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskap om jämviktstermodynamik samt att ge 

principen för hur statistiska metoder kan användas för att erhålla termodynamiska data ur 

molekylära parametrar. 


Termodynamiska tillståndsvariabler och tillståndsekvationer. Carnotcykler och 

verkningsgrad. Maxwellrelationer. Termodynamiska potentialer. Gibbs fasregel och 

fasjämvikter. Partiella storheter. Ideala kondenserade blandningar. Icke-ideala kondenserade 

blandningar. Gibbs-Duhems ekvation. Fryspunktsnedsättning och andra kolligativa 

egenskaper. Boltzmann-fördelningen, tillståndssummor. Statistisk tolkning av arbete och 

värmeöverföring. Beräkning av termodynamiska storheter för gaser ur tillståndssummor. 

Särskild behörighet Kemi, grundkurs. Mekanik. Flerdimensionell analys 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laboration 


Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkändobligatorisk 

laboration. Studerande som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov för att få 

godkänt betyg. För studerande som underkänts i ordinarie prov anordnas två extra 

provtillfällen varje läsår, vid termionens slut och i augusti. 




Atkins P.W.: Physical Chemistry, Oxford University Press. 

Aylward & Findley: SI Chemical Data, Wiley. 

Kompendium med kompletterande teorimaterial, exempelsamling samt 

laborationsinstruktioner. 

Icke obligatorisk litteratur: Warn J.R.W.: Concise chemical thermodynamics, 

Chapman & Hall, 1969 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet Kemi 

Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen 

463




Kursplaner 



1SV710 





Mål för utbildningen Kursen är central för behandling av olika energiprocesser, och skall ge 

grundläggande begrepp inom termodynamiken med tyngdpunkt på energiomvandlingar. Den 

skall även ge en fördjupning i värmetransporter och strömningslära, och orientering om 

statistisk mekanik. Kursens innehåll ska väl förbereda för efterföljande energitekniska kurser 

med tekniskt inriktade tillämpningar av termodynamiken. 


Termodynamiska tillståndsvariabler och termodynamikens huvudsatser. Begreppen entropi 

och exergi. Ideala gasers egenskaper och kinetisk gasteori. Kretsprocesser. Fasövergångar, 

ångkraftprocesser och kylprocesser. Mediers strömning; energi- och kontinuitetsekvationerna, 

Bernoullis och Navier-Stokes ekvationer, laminär och turbulent strömning. Värmetransporter, 

värmeväxlare. Några tekniska tillämpningar av kretsprocesser. Orientering om statistisk 

mekanik och Boltzmannfördelningen. 

Laborationer: Grupper om 4-5 teknologer genomför projektarbete där kursens innehåll 

tillämpas praktiskt. 


Flerdimensionell analys. Mekanik eller motsvarande kunskaper. 

Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, projektlaborationer. 


Skriftligt prov vid kursens slut. Skriftlig och muntlig presentation av projektarbetet. 

Betyg: Något av underkänd (U), godkänd(3), icke utan beröm godkänd(4) och med beröm 

godkänd(5). 

Kurslitteratur Kursens huvudlitteratur fastställs senare. En av nedanstående tre böcker 

kommer att väljas: I. Ekroth, E. Granryd: Tillämpad termodynamik, Inst. för energiteknik, 

Avdelningen för Tillämpad termodynamik och kylteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, 

Stockholm. eller 

O. Beckman, B. Kjöllerström, T. Sundström: Energilära, Almqvist & Wiksell/Gebers förlag 

AB, 1986. eller 

Atkins: Equilibrium Thermodynamics, Cambridge University Press. 

C. Nordling, J Österman: Physics Handbook, studentlitteratur, 1987. 




464




Kursplaner 



1TF715 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen F och Q 

Studieperiod: Kursen ges i Period 1. Kursen ges i Period 3. 


Kursen skall ge grundläggande kunskaper i termodynamik, såväl i de teoretiska grundvalarna 

som i några tekniska tillämpningar. 


Materia och energi. Termometri. Termisk utvidgning. Kinetisk gasteori. Maxwells 

hastighetsfördelning. Värmeledning, diffusion och viskositet. Termodynamiska 

tillståndsvariabler och tillståndsekvationer. Termodynamikens huvudsatser. Entropi. 

Termodynamiska potentialer och Maxwellrelationer, bl a vid töjning. Fasövergångar. 

Kretsprocesser, värmemaskiner och kylmaskiner. Tekniska tilllämpningar. 

Laborationer: Grupper om 4-5 teknologer genomför projektarbete inom något av följande 

områden: Termoelektriska fenomen, termokemiska fenomen, termomagnetiska fenomen, 

termomekaniska fenomen. 


Endimensionell analys. Flerdimensionell analys. Mekanik I. Elektromagnetism 


Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Skriftlig och muntlig presentation av 

projektarbetet (0,7 poäng). 



Övriga föreskrifter Kursen är identisk med och ersätter kursen Termodynamik, 3 poäng 

1TT143 som tidigare getts inom F-programmet 

Kurslitteratur O. Beckman, B. Kjöllerström, T. Sundström: Energilära. Grundläggande 

termodynamik för högskolestudier, Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB, 1986. 


Exempelsamlingar, Fysiska institutionen. 


Atkins: Equilibrium Thermodynamics, 3rd ed., Cambridge University Press. 

M.W. Zemansky och R.H. Dittman: Heat and Thermodynamics, upplaga 6, McGraw-Hill, 

International Student Edition, 1981. Abbott-Van Ness: Thermodynamics, SI Metric Ed, 

Schaum Outline Series, 1977 (innehåller lösta problem). 




465




Kursplaner 

Tillförlitliga system, 3 poäng 

Reliable systems 

1IT180 







Kursen har till syfte att ge studenterna en förståelse, både teoretisk och praktisk, för hur 

komplexa system kan konstrueras för att göra dem tillförlitliga. Studenterna ska få en 

kännedom om olika tekniker för att öka tillförlitlighten och då framförallt inom områdena 

”feltolerans”, ”säkerhet”, ”testning” och ”konstruktionsmetoder. 


Koncept och terminologi inom feltoleranta system. Konstruktionstekniker för att uppnå 

feltolerans och säkerhet, olika former av redundans. Modellering och utvärdering av 

tillförlitlighet. Metoder för att generera tester. Fallstudier av verkliga system konstruerade 

med tillförlitlighet som rättesnöre. 


Datorsystem II. 


Föreläsningar, lektioner, projekt och inlämningsuppgifter 


Skriftligt prov (2p). Godkända obligatoriska uppgifter (1p). 




Artiklar. Kompendier. 






466




Kursplaner 

Tillämpad statistik, 5 poäng 

Applied Statistics 

1TS111 



Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle, 



Kursen skall ge fördjupade kunskaper i statistisk teori och metodik, speciellt kunskaper om 

tillämpning av metoderna inom teknik och samhällsvetenskaper och förmåga att självständigt 

kunna analysera statistiska datamaterial. 


Icke-parametriska metoder. Variansanalys och multipla jämförelser. Regressionsanalys. 

Multivariata metoder. Principalkomponentanalys. Sambandsmått och test av oberoende. 

Diskussion om Bayesianska metoder och statistisk beslutsteori. Användning av statistisk 

programvara. 


Matematisk statistik (1TS110) och Stokastisk modellering (1TS104), eller motsvarande 

kunskaper. 


Föreläsningar, lektioner, datorlaborationer. 







G. Blom, B. Holmquist, Statistikteori med tillämpningar, Bok B, Studentlitteratur, 3:e 

upplagan, 1998, Kap 24-28, 

samt ytterligare material. 






467




Kursplaner 

Transformer för beräkningar, 4 poäng 

Transforms in computing 

1TT395 







Kursen syftar till en djupare förståelse för den diskreta Fouriertransformen, utvecklingar i 

ortogonala baser liksom för andra transformer, såsom Radontransformationen och olika 

wavelet- transformer. Laborationerna syftar till förtrogenhet med alla beräkningsmässiga 

aspekter hos dessa transformer. 


Den snabba Fouriertransformen. De klassiska ortogonala funktionssystemen som är 

förknippade med namnen Hermite, Legendre, Jacobi, Tjebysjov, Bessel och Hankel. 

Radontransformen. Wavelets och utveckling i olika baser av waveletfunktioner. 


Funktionsteori: Komplex analys 

Funktionsteori: Transformmetoder 




Skriftligt och muntligt prov med problem och teorifrågor vid kursens slut. Godkända 

laborationer erfordras också. 


godkänd (5). 


Frazier, Michael W.: An Introduction to Wavelets Through Linear Algebra. Springer, 1999. 


Icke obligatorisk litteratur: Kahane, Jean-Pierre, & Gilles Lemarie-Rieusset, Pierre: Series 

de Fourer et ondelettes. Cassini 1998. 





468




Kursplaner 

Transformmetoder, 5 poäng 

Transform methods 

1MA705 







Målet med kursen är att presentera grunderna för teorin för Fourierserier, Fourierintegraler, 

Laplace- och Z-transformen, samt tillämpningar av dessa. 


Funktionsföljder och funktionsserier, konvergens och likformig konvergens. Omkastning av 

gränsprocesser. Laplacetransformer, Z-transformen, Fourierserier och Fouriertransformer, 

Shannons samplingssats. Inre produktrum, ortogonala system. Något om Sturm- 

Liouvilleteori. Något om tempererade distributioner. Tillämpningar på ordinära och partiella 

differentialekvationer samt integraler. 


Algebra och Geometri. Analys. 




Skriftlig examination vid kursens slut. Inlämningsuppgifter kan komma att ges under kursens 

gång, liksom muntlig examination vid kursens slut. 




Kursen ges inom F-programmet där den ersätter den tidigare delkursen Transformmetoder 

inom kursen Funktionsteori (1TT031). 


Vretblad, A.: Fourier Analysis (and Applications). Springer-Verlag, N.Y., 2003. 





469




Kursplaner 

Tribomaterial, 3 poäng 


1TG150 




Studieperiod: Kursen ges i Period K och Q 43 


Kursen avser att ge den grundläggande förståelse för tribologi som krävs för att analysera 

industriella problem, och för att kunna föreslå lösningar baserade på förändrad design, bättre 

materialval, användning av tribologiska ytskikt, eller förbättrad smörjning. 


Tribologi är namnet på den moderna vetenskapen om rörliga ytor i kontakt, och behandlar 

med andra ord friktion, smörjning och nötning, fenomen av enorm teknisk och ekonomisk 

betydelse. Tribologi är en tvärvetenskaplig disciplin som sammanväver kunskaper inom fysik, 

kemi, metallurgi och mekanik. Kursen behandlar speciellt materialval för olika tribologiska 

kontaktsituationer. De tekniska tillämpningarna är otaliga, tribologiska problem och 

möjligheter uppstår hos alla som sysslar med ytor som rör sig. Bland de mest utmanande och 

viktiga systemen kan nämnas bilmotorn med alla dess rörliga delar, svarvverktyg, sågar och 

borrar, pressverktyg, glidlager och kullager, proteser och inplantat. 


Materialvetenskap V:Tekniska material, alternativt Materialkemi, Polymerer och Keramkemi. 


Föreläsningar, lektioner, rapportuppgifter och laborationer. 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända rapportuppgifter och laborationer. 



Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TG070 Ytteknik och kan ej användas 

samtidigt med denna i examen. 


S. Jacobson, S. Hogmark: Tribologi – friktion, nötning, smörjning, Liber Utbildning, 1996. 





470




Kursplaner 

Uppsats STS, 10 poäng 


1TS192 





Mål för utbildningen Kursens mål är att deltagarna skall utveckla sin förmåga att göra 

undersökningar på vetenskaplig grund och utveckla sin framställningsförmåga genom att 

utföra ett fördjupat och självständigt arbete. 

Kursens innehåll Kursen innefattar genomförande och seminariebehandling av ett 

självständigt arbete inom ett av följande huvudämnen: Ekonomisk historia, Företagsekonomi, 

Idé- och lärdomshistoria, Historia, Kulturgeografi eller Teoretisk filosofi. 

I kursen tränar deltagarna förmåga att utföra självständiga vetenskapligt grundade 

undersökningar, färdighet i att skriftligt och muntligt framställa och förmedla dessa 

undersökningar och förmåga att kritiskt granska vetenskaplig text. 


System i teknik och samhälle: Introduktion. Företag, nätverk och teknikutveckling. 

Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter. Vetenskapsteori. Lokala 

innovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer, institutioner och organisationer. 

Teknik- och vetenskapshistoria. Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap. Tematiska 

studier i historia. Uppsatsförberedande fördjupningskurs. 


Undervisningsformerna varierar mellan de olika huvudämnena men kan bestå av 

seminarieövningar, lektions- och gruppundervisning samt handledning. 

Examinationsform Uppsatsen ventileras vid ett seminarium med i förväg utsedd opponent. 

Kursen examineras främst genom bedömning av slutversionen av uppsatsen men även genom 

bedömning av presentation och försvar av uppsatsen samt opposition på annan uppsats. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). 


Kursplanen har i relevanta delar tillstyrkts av institutionsstyrelserna för Ekonomisk-historia, 

Företagsekonomi, Idé- och lärdomshistoria, Historia, Kulturgeografi och Filosofi. 

Kurslitteratur Fastställs i samråd med handledare. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ekonomisk historia, Företagsekonomi, Historia, 

Kulturgeografi, Idé- och lärdomshist., Teoretisk filosofi. 


471




Kursplaner 

Uppsatsförberedande fördjupningskurs, 5 poäng 

Theory and Method 

1TS191 






Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper inom valt huvudämne och 

tillgodogöra sig teoretiska och metodiska färdigheter som behövs för att planera, genomföra 

och försvara en 10-poängsuppsats på C-nivå inom ämnet. 


Teoretisk fördjupning och metodisk träning inom ett, eller flera, av följande huvudämnen: 

Ekonomisk historia, Företagsekonomi, Idé- och lärdomshistoria, Historia, Kulturgeografi och 

Teoretisk filosofi. 

Särskild behörighet Kurserna Företag, nätverk och teknikutveckling, Industrisamhällets 

framväxt, drivkrafter och effekter, Vetenskapsteori, Lokala innovationsmiljöer i globala 

nätverk, Teknik- och vetenskapshistoria, Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap och 

Historisk tematisk kurs eller motsvarande. 

Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, författande av egna texter och handledning. 

Övningar kan ingå. Samordning av undervisning inom olika huvudämnen kan förekomma. 


Examination sker genom aktivt deltagande på seminarier, genom författande av egna text(er) 

och genom muntliga redovisningar. Obligatorisk närvaro vid en del av undervisningen. 

Samordning av examination inom olika huvudämnen kan förekomma. 



Kursen ersätter från lå 03/04 kursen 1TS190, Uppsatsförberedande fördjupningskurs, inom 

STS-programmet och motsvarar denna förutom betygsskalan. 

Kursplanen har i relevanta delar tillstyrkts av institutionsstyrelserna för Ekonomisk-historia, 

Företagsekonomi, Idé- och lärdomshistoria, Historia, Kulturgeografi och Filosofi. 



Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ekonomisk historia, Företagsekonomi, Historia, 

Kulturgeografi, Idé- och lärdomshistoria, Teoretisk filosofi. 


472




Kursplaner 

Val av energisystem, 5 poäng 


TN0124 


Kursplanen fastställd: 2 juni 2003 - SLU 


Nivå: D 


Förkunskapskrav 60 p teknologi/teknik inklusive Energitekniker 10 p och Energi- och 

livscykelanalys 2 p, eller motsvarande 

Mål Studenten ska få fördjupade kunskaper i analys av energisystem och dess effekter i 

större skala. Speciellt avses sådana energisystem på kommunal och regional nivå där flera 

energianläggningar kan samverka för att tillgodose behoven från olika användare. 

Förutom färdigheter i studier av energisystemens tekniska utformning skall kursen även ge 

färdigheter i analys av samspelet mellan sådana energisystem och den omgivande miljön, 

liksom i analys av samspelet med de företags- och samhällsekonomiska systemen. 

Innehåll Studenterna kommer att i projektform analysera ett avgränsat geografiskt område 

eller en struktur av användare, och föreslå utformningen av energisystem där olika 

energitekniker kan samverka för att uppfylla beräknade behov av en eller flera energiformer 

(värme, el och/eller drivmedel), alternativt att tillgången till en eller flera energiråvaror skall 

utnyttjas optimalt för framställning av olika energiformer. 

Kursen är baserad på ett systemanalytiskt angreppssätt med tillämpning av metodik inom 

bland annat energiteknik, modellering och simulering, miljösystemanalys och ekonomisk 

kalkylering. Metodik för bestämning av energibehov och övriga förutsättningar beskrivs 

generellt och tillämpas därefter på det studerade området. Studenterna skall sedan: 

- utreda de tekniska valmöjligheterna vid utformningen av systemet 

- utreda potentialen för de energiråvaror som kan komma att utnyttjas 

- utreda ekonomiska och miljörelaterade konsekvenser av olika utformningar av 

energisystemet 

- i förekommande fall analysera de bivillkor som energi- och miljöpolitiska beslut kan ställa 

på utformningen av energisystemet 

- ge en tänkt beslutsfattare ett allsidigt underlag med motiverade rekommendationer 

Genomförande Föreläsningar ca 10 tim 

Datorövning ca 6 tim (obligatoriskt) 

Projektarbete ca 100 tim 

Litteratur Kurslitteratur fastställs av kursansvarig. Aktuell information om kurslitteratur ska 

finnas tillgänglig senast en månad före kursstart. 

Examination Skriftlig eller muntlig tentamen. Skriftlig och muntlig redovisning av 


Fordringar för godkänd kurs Godkänt projektarbete, godkända datorlaborationer och 

godkänd tentamen. 

Ansvarig institution/motsvarande: Institutionen för lantbruksteknik, SLU 

Ort: Uppsala 

473




Kursplaner 

Variationsmetoder i hållfasthetsläran, 3 poäng 

Variational methods in solid mechanics 

1TM580 







Målet är att med hjälp av variationsmetoder ge de studerande kunskaper om 

• modeller av konstruktionselement, 

• fenomen som buckling och vibrationer, 

• approximativa lösningsmetoder. 


Variationskalkyl: funktionaler, Euler-Lagrange ekvationer, isoperimetriska problem, flera 

beroende och oberoende variabler; Approximativa lösningsmetoder; Grundläggande 

ekvationer i hållfasthetsläran: jämviktsekvationer och rörelseekvationer, 

kompatibilitetssamband, konstitutiva samband; Variationsprinciper i hållfasthetsläran: 

virtuella arbetets princip, satsen om potentiella energins minimum, Hamiltons princip; 

Ingenjörsmässiga modeller av konstruktionselement: linor, stänger, balkar, membran, plattor; 

Fenomen: buckling, vibrationer. 

Särskild behörighet Hållfasthetslära. 




Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. 



Kurslitteratur Kompendium. 

Handbok och formelsamling i hållfasthetslära, KTH 1998. 

I. H. Shames and C. L. Dym, Energy and finite element methods in structural mechanics. 

Taylor&Francis, 1996. 





474




Kursplaner 

Vattenkraft - teknik och system, 5 poäng 


1ET202 






Kursens syfte är att ge kunskap om vattenkraft med fördjupning på tekniska aspekter men 

också med avseende på miljöpåverkan och systemegenskaper. 


Vattenförhållanden: energiinnehåll, vattenkraftverkens utformning, dammbyggnad, 

vattenreglering, hydrologiska aspekter. Generatorteknik: ingående komponenter, drifts- och 

feltillstånd, transmission och nätanslutning. 

Turbinteknik: Tillämpad flödesmekanik, flödeskontroll, Kaplanturbinen, Peltonturbinen, 

Francisturbinen. 

Ramförutsättningar: historik, juridiska aspekter, miljökonsekvensbeskrivning, biologiska 

effekter. 


Mekanik och Elkraftteknik. 


Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar och laborationer. Studiebesök och 

laborationer vid vattenkraftverken i Porjus och Älvkarleby ingår som en del i kursen. 


Skriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen. Godkända laborationer. 


godkänd (5). 







475




Kursplaner 

Vattenreningsteknik, 3 poäng 

Wastewater Treatment 

1TV361 







Att ge grundläggande kunskaper om metoder för avloppsvattenrening och miljöeffekter av 

avloppsvatten. Tillämpa kunskaper inom matematisk modellering, mikrobiologi, simulering 

och reglerteknik för att analysera och optimera reningsprocesser. 


Avloppsvattenrening - historik. Kommunalt och industriellt avloppsvatten. 

Drickvattenbehandling. Miljöeffekter. Bioreaktorer. Mikrobiologiska processer. Översikt av 

olika reningsmetoder. Aktivslamprocessen. Sedimentering och slambehandling - slamfrågan. 

Modellering, dimensionering och driftoptimering av aktivslamprocessen. Reglerteknik i 

reningsverk. Studiebesök vid ett kommunalt reningsverk och ett mindre reningsverk. 

Laborationer: 

1. Simulering av enkla bioreaktorer. 

2. Simulering av en aktivslamprocess med kväverening. 


Reglerteknik, Simulering och systemanalys. 


Föreläsningar, lektioner, studiebesök och laborationer. 


Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkänd laborationskurs. 




Kompendium i avloppsvattenrening, Avd. för systemteknik, Uppsala universitet. 






476




Kursplaner 

Vattenresursteknik, 3 poäng 

Water resource engineering 

1TV321 







Ge träning i dimensioneringsmetodik för vattentekniska system såsom bevattningskanaler, 

dräneringssystem, dammar och erosionsskydd samt principer för ett uthålligt utnyttjande av 

vattenresurser. 


Tillämpning av geoteknisk, markvetenskaplig och hydraulisk kunskap för 

dimensioneringsuppgifter. Erosion. Dimensioneringsprinciper för olika vattensresurssystem 

med hänsyn till försörjningskapacitet, stabilitet och säkerhet samt ekonomi. 


Hydralulik. Hydrologi. Markvetenskap. Geoteknik. Geohydraulik och vattenresursplanering 


Föreläsningar. Lektioner. Projektarbete 


Skriftlig tentamen. Godkända övningsuppgifter samt projekteringsuppgift. 










477




Kursplaner 

Vetenskap och samhälle, 2 poäng 

Science and society 

1MB560 







Kursen skall ge en introduktion till vetenskapshistoria och vetenskapsteori. Den skall belysa 

vetenskapens och teknikens roll i samhället. Kursen skall dessutom ge träning i att 

argumentera i problemställningar inom vetenskap och teknik. 


Forskningsetik. Planering, genomförande och rapportering av forskning. Vetenskapen och 

samhället: vetenskapens förhållande till kulturella, samhälleliga, politiska och ekonomiska 

faktorer. 

Vetenskapsteori och vetenskapshistoria. Didaktiskt inriktade övningar i att intervjuas av och 

skriva för massmedia om teknik, forskning och forskningsetik. 




Föreläsningar, seminarier och övningar 


Skriftligt prov vid kursens slut och/eller genom inlämningsuppgifter. I kursen ingående 

seminarier och övningar är obligatoriska. Varje läsår anordnas två extra provtillfällen, vid 

terminens slut och i augusti. 



Vetenskapliga artiklar. Artiklar ur dags- och fackpress. 





478




Kursplaner 

Vetenskapshistoria, 1 poäng 


1TT916 






Att ge kunskaper om grunddragen i den allmänna idéhistorien med särskild tonvikt på 

vetenskapens utveckling. 


Grunddragen i den västerländska idéhistorien och i naturvetenskapernas utveckling från den 

klassiska antiken till i dag. 


Kursen ges endast för studerande på F-programmet. 


Föreläsningar och seminarier. 


Skrivande av en PM. Om denna PM även uppfyller kunskapskraven för momentet "Svenska 

0.5 poäng" inom kursen 1TT915, Presentationsteknik, tillgodoräknas den inom sistnämnda 

kurs. 

Betyg 

Som betyg på kursen används något av uttrycken godkänd (G) eller underkänd (U). 


Kursen ersätter från lå 2003/03 momentet Vetenskapshistoria inom kursen Teknisk 

orientering (1TT077). 


Meddelas vid kursstart. 





479




Kursplaner 

Vetenskapshistoria och kommunikation, 3 poäng 


1ET120 






• att ge kunskaper om grunddragen i den allmänna idé-historien med särskild tonvikt på 

vetenskapernas utveckling. 

• att ge kunskaper om fysikens utveckling under 1800-talet med särskild betoning av 

energi- och entropibegreppen. 

• att förbättra färdigheterna i skriftlig och muntlig framställning 


Grunddragen i den västerländska idé- historien och i naturvetenskapernas utveckling från den 

klassiska antiken till idag. Fysiken under 1800-talet med särskilt tonvikt på begrepp som 

värme, energi och entropi. Allmänt om skriftlig och muntlig framställning 


Inga särskilda förkunskaper krävs. Däremot är kursen bara öppen för studerande på 

utbildningsprogram inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. 

Undervisningsform Föreläsningar och seminarier. 

Examinationsform Skrivande av PM utgående från kurslitteraturen och artiklar, aktivt 

deltagande i diskussion kring dessa på seminarier. 



Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Vetenskapshistoria (5LH700) inom 

civilingenjörsprogrammet i energisystem. 

Kursplanen är tillstyrkt av Institutionsstyrelsen för idé- och lärdomshistoria. 

Kurslitteratur Eriksson, Frängsmyr: Idéhistoriens huvudlinjer. 

Kompletterande material 

Ej obligatorisk litteratur: 

Britt Backlund, Med tanke på talet, Studentlitteratur 1997 





480




Kursplaner 

Vetenskapsteori, 5 poäng 

Philosophy of Science 

1TS051 




Mål för utbildningen Syftet med kursen är att: 

• ge kunskaper om några centrala vetenskapsteoretiska begrepp och frågeställningar 

• träna studenterna i att kritiskt analysera vetenskapliga begrepp, metoder och resultat 

• medvetandegöra de studerande om såväl likheter som skillnader mellan olika vetenskapliga 

discipliner 


• Kunskap och vetenskap 

• Hypoteser och hypotesprövning 

• Observation, data, fakta 

• Teori, modell, verklighet 

• Orsaker och korrelationer 

• Förklaringar och förutsägelser 

• Lagar 

• Kvalitativa och kvantitativa metoder - likheter och skillnader 

• Tolkning, mening, förståelse 

• Sociala fakta och sociala konstruktioner 

• Vetenskap, värderingar och etik 

• Teorier om vetenskapens utveckling: positivism, falsifikationism, Lakatos 

forskningsprogram, paradigm och vetenskapliga revolutioner, teoretisk anarkism 

Några olika vetenskapsfilosofiska riktningar, bl.a. empirism, realism och konstruktivism samt 

positivism och hermeneutik studeras liksom även några olika teorier om vetenskapens historiska 

utveckling. Kursen berör också några problemställningar i matematikens filosofi och ger en 

orientering om postmodernistisk och feministisk vetenskapskritik. 


Kurserna Algebra och Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter. 

Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar och litteraturseminarier. 

Examinationsform Examinationen sker dels genom fyra skriftliga inlämningsuppgifter under kursens 

gång, dels genom en skriftlig hemtentamen i slutet av kursen. 

Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm 

godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kurser ersätter från lå 2003/04 den tidigare kursen 1TS050, Vetenskapsteori - de 

två kulturerna. Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Filosofiska institutionen. 

Kurslitteratur Chalmers A.F., What is this thing called Science, third ed., Open University Press, 

Buckingham, 1999 Johansson, Lars-Göran, Introduktion till vetenskapsteorin, 2 uppl., Thales, 2003. 

Marc-Wogau, Bergström & Carlshamre Filosofin genom tiderna: Efter 1950, 2 uppl., Thales, 2000. 

Övrig litteratur fastställs senare. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teoretisk filosofi 

Kursansvarig institution Filosofiska institutionen 

481




Kursplaner 

Vindkraft - teknik och system, 5 poäng 


1ET203 



Studieperiod: Kursen ges i Period 41- 42 

Mål för utbildningen Kursens mål är dels att ge fördjupning av de tekniska aspekterna, dels 

att ge bred kunskap om utvinning av energi från vindar. Studenten ska förstå de fysikaliska 

principerna och de övergripande samhälleliga förutsättningarna för vindkraft. 


• Vindar: energiinnehåll, variation i tid och rum, geografisk resursfördelning, inverkan 

av terräng, mätmetoder, statistisk analys 

• Turbinteori: friströmning, motståndsprincipen, lyftprincipen, Betz lag, aerodynamik 

för vingar, design av turbinblad 

• Mekanik: statiska laster, dynamiska laster (svängningar), materialhållfasthet, 

mekanisk modellering, aeroelasticitet 

• Elgenerering: synkrona/ asynkrona, lindnings-/ permanentmagnetiserade generatorer, 

konstant/ variabelt varvtal, transformatorer, omriktare 

• Konstruktion: horisontal-/ vertikalaxlade turbiner, blad, styrmekanismer, drivlina, 

torn, fundament, materialval, tillverkning, klimatanpassning 

• Reglerteknik: styrmål, systemmodellering, styrstrategier 

• Systemfrågor: vindkraftparker, transporter, uppförande, nätuppkoppling, drift 

• Ekonomi: finansiering, tillverkning, underhåll, vindenergins värde, analys 

• Ramförutsättningar: miljöfrågor, juridik, statliga stödformer 

• Småskalig vindkraft: teknik, ekonomi, utvecklingslinjer 

Särskild behörighet Mekanik, Elkraftteknik, Elektromagnetism och Kretsteori 

(motsvarande). 


Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, projektarbeten och laborationer. 

Examinationsform Skriftlig examination. Godkänt projektarbete och godkända laborationer. 


godkänd (5). 


J.F. Manwell, J.C. McGowan, A.L. Rogers: ”Wind Energy Explained”, Wiley 2002 




482




Kursplaner 

Växt- och mikrobiologi, 5 poäng 

Plant- and Microbiology 

BI4242 


Kursplanen fastställd: 23 april 2002 

Ämne: Biologi 

Nivå: A 



Ma E, Fy B, Ke A samt Biologi och markvetenskap 4p. 

Mål 

Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om: Organismvärldens huvudgrupper. 

Växters och mikroorganismers förutsättningar för att leva, tillväxa och sprida sig i olika 

omgivningar. Hur energi tas upp och ombildas till olika former av kemisk energi i växter och 

mikroorganismer och hur dessa organismgrupper i kombination med genteknik kan utnyttjas 

för vår energiproduktion. 

Innehåll 

Kursen ger en översikt över organismvärldens huvudgrupper och belyser viktiga skillnader 

mellan de olika grupperna. Kursen belyser växters och mikroorganismers grundläggande 

biologi, samt hur man med molekylära metoder kan modifiera organismernas arvsmassa i 

önskad riktning. Följande områden berörs: 

Växter: Anatomi och morfologi, fotosyntes och floemtransport, transpiration, upptag av vatten 

och mineralnäring, tillväxt och utveckling, reproduktion och spridning samt skydds- och 

överlevnadsmekanismer. 

Mikroorganismer: Mikrobiella huvudgrupper. Tillväxt. Respiration/fermentation. Mikrobiell 

energiproduktion (biogas, vätgas, etanol). 

Markmikrobiologiska processer. Mikroorganismernas betydelse för växter. 

Genetik och genteknik: Nukleinsyror och proteiner. Gener, uppbyggnad och funktion. 

Genetiskt modifierade organismer. 

Genomförande 

Föreläsningar ca 45 tim. 

Seminarier och grupparbeten ca 30 tim (obligatoriska). 

Laborationer ca 30 tim (obligatoriska). 

Litteratur 

Campbell, N. A., Reece, J. B. & Mitchell, L. G. Biology 

Examination Skriftlig och muntlig redovisning av grupparbeten. Skriftlig tentamen. 

Fordringar för godkänd kurs Godkänd tentamen. Godkända skriftliga och muntliga 

presentationer av grupparbeten samt deltagande i obligatoriska kursmoment. 


Institutionen för skoglig produktionsekologi, SLU 

Ort 


483




Kursplaner 

Vågrörelselära, 4 poäng 

Wave Physics 

1FY722 




Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet teknisk fysik med materialvetenskap 



Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk som 

elektromagnetisk karaktär. 


Vågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor. Elektromagnetiska vågor. 

Våghastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, polarisation, optisk aktivitet, 

dubbelbrytning. Geometrisk optik, optiska instrument. Interferens. Diffraktion. Holografi. 

Laborationer: Polarisation. Dispersion. Vågoptik. Stråloptik. 


Grundläggande algebra. Lineär algebra. En- och flerdimensionell analys. Ordinära 

differentialekvationer. Mekanik I. Elektromagnetism. 



Examinationsform Prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd 

laborationskurs. Obligatoriska inlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma. 

Poänguppdelning: Tentamen 3p och laborationer 1p. 





Problemsamling i vågrörelselära, Fysiska institutionen. 


Litteratur för fördjupningsstudier: 

Hecht: Optics, Addison-Wesley. 

Smith-King: Optics and Photonics. 






484




Kursplaner 

Vågrörelselära, 5 poäng 

Wave physics 

1TT045 






Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl 

mekanisk som elektromagnetisk karaktär. 


Vågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor. Elektromagnetiska vågor. Fasoch 

grupphastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, optisk aktivitet, 

dubbelbrytning. Geometrisk optik, optiska instrument. Interferens. Fraunhofer- och 

Fresneldiffraktion. Rums- och tidskoherens. Holografi. Fotometriska enheter. Något om 

strålningskällor. 

Laborationer: (laborationskursen motsvarar 1.6 poäng) Vågoptik, Polarisation, Dispersion, 

Interferometer, Projektlaboration inom vågrörelselära. 

Särskild behörighet Algebra och geometri. Analys. Mekanik I. Ellära. 



Prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Obligatoriska 

inlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma. 


godkänd (5). 


Kursen är identisk med delkursen Vågrörelselära inom Elektrofysik, 14 poäng (1TT042) 



eller Hecht: Optics, Addison-Wesley. 

Problemsamlig i vågrörelselära, Fysiska institutionen. 

Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1999 






485




Kursplaner 

Yt- och kolloidkemi, 5 poäng 

Colloid and Interface Chemistry 

1KE733 





Mål för utbildningen Kursen avser ge en introduktion i yt- och kolloidkemins grunder. 


Yt- och kolloidkemin förklarar egenskaperna hos många material och processer. Vardagliga 

produkter innehåller ofta små kolloidala partiklar (i storleksområdet 1 nanometer till 10 

mikrometer) som bildats antingen genom finfördelning av stora partiklar eller genom 

sammanslagning av små molekyler. I båda fallen uppstår stora gränsytor vilket påverkar 

systemets kemiska och fysikaliska egenskaper, t ex struktur, stabilitet och viskositet. I 

samband med läkemedelshantering förekommer yt- och kolloidkemiska problemställningar i 

snart sagt varje led, från syntes av den aktiva molekylen och formuleringen av läkemedlet, via 

utvärdering av effekten i biologiska system, till produktion. 

Föreläsningar och övningar: 

Termodynamik för ytor, ytspänning, ytadsorption. Intermolekylär växelverkan. 

Självassocierade kolloidala system, speciellt biologiskt relevanta. Fasrelation och 

fasstrukturer i sådana system. Växelverkan mellan kolloidala partiklar, DLVO-teorin. 

Polymeradsorption, sterisk stabilisering och ytkrafter. Översikt av applikationer inom 

läkemedelstransport, samt biofysikaliska aspekter. 

Laborationer/demonstrationer/inlämningsuppgifter behandlar: 

Beräkningar av jonfördelningar vid laddade ytor. Bestämning av fasdiagram. Mätning av 

ytspänning. Tekniker för karaktärisering av prover av ytaktiva ämnen, lipider och polymerer i 

vatten. Tillverkning och karaktärisering av EMLA, en lokalbedövande kräm. 

Särskild behörighet Fysikalisk kemi 


Examinationsform Skriftlig examination, inlämningsuppgift, godkänd laborationskurs. I 

kursen ingående laborationer är poängsatta till 1 p. 




Kompendier: Physical Chemistry of Colloids and Interfaces, Mats Almgren, Uppsala 1997. 


Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk kemi och inom huvudämnet Kemi 



486




Kursplaner 

Ytanalys, 3 poäng 

Surface analysis 

1TM332 







För att förstå egenskaper och reaktioner hos en yta krävs olika slags information. Ofta vill 

man veta kemisk sammansättning och struktur hos ytan, ibland hos de yttersta atomlagren. 

Kursen skall ge kunskap om olika metoder för analys av kemisk sammansättning av ytor, 

samt metodik för val av rätt metod för visst analysproblem. 


Introduktion till ytor och ytanalys. Uppbyggnad av instrument och princip för ett antal 

ytanalys-metoder relevanta för industriell och akademisk forskning och utveckling, t ex 

röntgenanalys (EDX), elektronspektroskopi (ESCA och Auger), sekundärjonspektroskopi 

(SIMS), Rutherford back schattering (RBS) och IR-spektroskopi. De olika metoderna jämförs 

med avseende på prestanda i syfte att ge förståelse för deras praktiska tillämpningar. Flera 

dagars laborationer på forsknings-instrument. 


Vågrörelselära. Atom- och molekylfysik. 


Föreläsningar, laborationer och projekt. 




godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen Materialanalys, 1TG060, och kan ej 









487




Kursplaner 

Ytavbildning, 3 poäng 

Surface characterization 

1TG130 







Att ge kunskap om principen för och prestanda hos några vanliga tekniker för att avbilda och 

karakterisera ytor, samt om hur man praktisk går till väga för att avbilda och karakterisera 

olika typer av ytor. 


Vad är en yta Hur kan man beskriva en yta Genomgång av ett antal tekniker för att avbilda 

och mäta en yta: ytprofilometri, ljusmikroskopi, konfokalmikroskopi, 

svepelektronmikroskopi (SEM), svepspetsmikroskopi (SPM, AFM). Jämförelse mellan olika 

tekniker med avseende på prestanda och möjliga prover. 

Laborationer: Praktisk övningar vid SEM, ljusmikroskop, AFM samt optisk ytprofilmätare. 


Ellära och vågrörelselära I och II eller Vågrörelselära. Matematisk statistik 




Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer. 


godkänd (5). 

Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen Materialanalys, 1TG060, och kan ej 



S. Hogmark, S. Jacobson och Å. Kassman-Rudolphi, Svepelektronmikroskopi i praktik och 

teori. Utdelat kompendiematerial. 





488




Kursplaner 

Ytvetenskap och tunnfilmsteknik, 5 poäng 

Surface Science and Thin Film Techniques 

1KE736 




kemiteknik och i teknisk fysik med materialvetenskap 



Att ge grundläggande kunskaper om ytors och gränsytors kemi, specifika egenskaper och hur 

de kan utnyttjas inom varierande tillämpningsområden. Kursen skall även leda till en 

grundläggande kunskap om ett flertal tunnfilmstekniker. 


Ytstrukturer (även hos inre ytor och gränsytor); kinetik och mekanismer för ytors tillväxt; 

heterogen katalys; framställning av tunna skikt; teoretiska metoder för simulering och 

modellering av ett antal tunnfilmsprocesser. 

Laborationer: Tunnfilmsdeponering; teoretisk modellering; heterogen katalys 


Fasta tillståndets kemi, Materialkemi och Keramkemi 

eller Materialvetenskap II, III, IV och V. 

Undervisningsform Föreläsningar/lektioner, laborationer, projektarbete. 

Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även 

godkännande av laborationskurs, hemuppgifter och övriga obligatoriska övningar. 

Laborationer, hemuppgifter och övningar är poängsatta till 2 poäng. 










489




Kursplaner 

Återkopplade system och reglerteknik, 5 poäng 

Feedback and automatic control 

1TS150 






Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder och datorbaserade 

verktyg för analys av återkopplade system och regulatordesign. Att ge orientering om olinjära 

fenomen i återkopplade system, simulering. 


Modellering och matematisk beskrivning av linjära dynamiska system med tonvikt på effekter 

av återkoppling. Överföringsfunktion, Bode, och Nyquist-diagram för öppna och återkopplade 

system. Skattning av tillstånd med observatör Stabilitetsanalysmetoder inklusive 

Nyquistkriteriet. Reglerstrategier: PID-regulatorn, kompensering med hjälp av Bodediagram, 

och tillståndsåterkoppling. Känslighet och robusthet. Kravspecifikationer och syntes av 

reglersystem. Användning av beskrivande funktioner för att analysera olinjära återkopplade 

system. 

Obligatorisk projektuppgift. 

Beräkningslaborationer: 5 st tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLAB 

används. 

Processlaborationer bestående av två halvdagslaborationer: 

Reglering av tanksystem. 

Analys och reglering av en servomotor. 

Särskild behörighet Dynamiska system eller motsvarande kunskaper. 



godkänt projekt och godkända laborationer. 

Poänguppdelning: Tentamen 4 poäng och laborationer, projekt 1 poäng. 




T. Glad, L Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, andra upplagan, 

1989. Exempelsamling med lösningar. Kompletterande material. 




490




Riktlinjer för kursvärderingar inom grundutbildningen 

Enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100) kap 1, 14§, gäller numera följande: 

Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att 

framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som 

anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om 

resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten 

skall hållas tillgängliga för studenterna. 

Fakultetsnämnderna är ansvariga organ för forskning och utbildning inom resp 

verksamhetsområde. När det gäller kursvärderingar inom grundutbildningen är det viktigt 

med vissa gemensamma riktlinjer inom Uppsala universitet. 

I anslutning till ovan citerade förordningstext utfärdar Rektor därför följande riktlinjer: 

1. Studenter och lärare har gemensamt ansvar för att utbildningen vid universitetet utvecklas 

och förnyas. Kursvärderingar är en viktig möjlighet för studenter att delta i denna utveckling. 

2. Kursvärdering skall genomföras vid kursens slut. Kursvärdering bör också genomföras 

efter delkurser som omfattar fyra poäng eller mera och skall normalt vara skriftlig. 

3. Schemalagd tid skall avsättas för kursvärderingar. 

4. Kursvärderingar skall utformas på sådant sätt att bedömningen inriktas på sakliga frågor 

och att såväl studenters som lärares insatser beaktas. 

5. Studenters och lärares integritet skall beaktas i allt arbete med kursvärderingar. 

6. Kursvärderingar skall användas av ansvariga organ och befattningshavare vid den 

kontinuerliga utvecklingen av givna kurser. Kursvärderingarnas resultat, t ex sammanfattade 

och värderade inom ramen för en kursutvecklingsrapport från ansvarig lärare, skall vara ett av 

flera beslutsunderlag vid utveckling och förändring av kurser. 

7. Där inte annan ordning för genomförande av kursvärderingar – såsom genom programråd 

(motsv) – beslutats av ansvarig fakultetsnämnd, åligger det prefekten vid varje institution att 

tillse 

– att kursvärderingar genomförs, sammanställs och beaktas i utvecklingsarbetet, 

– att sammanställningar av kursvärderingar bevaras i lämplig form, 

– att studenternas besvarade kursvärderingar bevaras till dess sammanställning är gjord, 

– att sammanställning i normalfallet skall vara genomförd inom två månader efter kursens 

avslutning och 

– att dessa sammanställningar hålls lätt tillgängliga för de studenter och lärare som önskar 

studera resultaten. 

8. Fakultetsnämnd skall fortlöpande följa hur arbetet med kursvärderingar sker inom dess 

verksamhetsområde. Om det bedöms lämpligt eller nödvändigt ankommer det på resp 

fakultetsnämnd att utfärda kompletterande riktlinjer. 

Ovanstående riktlinjer är fastställda av rektor 2001-10-09, Dnr: UFV 2001/1531 

491

UPPSALA UNIVERSITET BESLUT UFV 2003/567 

Konsistoriet 2003-06-11 

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet 

Fysisk och psykosocial arbetsmiljö: 

1. Förhållandet mellan studenter, lärare och övriga anställda skall präglas av ömsesidig 

respekt. Ingen får utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av exempelvis kön, 

etnisk tillhörighet, ålder, social bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder, religiös eller 

politisk åskådning. 

2. Studenter, lärare och övriga anställda har rätt till en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. 

Ansvaret för arbetsmiljön har i första hand institutionernas prefekter, men alla studenter och 

anställda har också ett eget ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. 

3. Varje institution skall ha en beredskap för hur studenters särskilda behov kan tillgodoses av 

institutionen genom individualiserade lösningar. Studenter med funktionshinder har rätt till 

särskilt stöd. 

Kvalitetsutveckling och studentinflytande: 

4. För att kurser och program skall vara av god kvalitet och hålla jämna steg med aktuell 

forskning och en bedömd framtida arbetsmarknad skall undervisnings- och 

examinationsformer kontinuerligt följas upp och värderas. Studenterna skall beredas tillfälle 

att delta i institutionernas och fakultetsnämndernas arbete med utvärdering och utveckling. 

Berörd fakultetsnämnd skall för varje utbildningsprogram tillse att en god samordning av i 

programmet ingående kurser kommer till stånd. Kursvärderingar, som bör vara anonyma om 

inte särskilda skäl finns, skall genomföras, sammanställas och användas i utvecklingsarbetet. 

En sammanställning av resultaten skall finnas tillgänglig för studenterna. Information om 

resultaten och eventuella beslut om åtgärder skall lämnas. 

Kursplanering och scheman: 

5. Utbildningsplan för program och övergripande kursplan för kurs skall föreligga i god tid 

före sista ansökningsdatum avseende resp. program eller kurs. Ett översiktligt schema med 

uppgifter om förläggning av obligatorisk undervisning, prov och omprov samt med en 

förteckning av den huvudsakliga litteraturen skall föreligga senast fem veckor före kursstart. 

Ett definitivt schema skall föreligga senast en vecka före kursstart. 

Undervisning och utbildningsmaterial: 

6. Utbildningen skall enligt högskoleförordningen vara avgiftsfri. Universitetet bidrar - enligt 

rektors särskilda beslut om bidrag till studenter för merkostnader vid obligatoriska studieresor 

och obligatorisk oavlönad praktik - till studenternas omkostnader i samband med resor, 

praktik och fältkurser. Avgiftsfriheten omfattar inte kopiering eller kurslitteratur (motsv). 

Studenterna får dock inte åläggas att köpa kurslitteratur, kompendier eller studiematerial i 

övrigt från institutionen eller annan. 

7. Universitetet skall eftersträva att ge studenterna erforderlig tillgång till elektroniska 

informationsresurser, kurslitteratur i referensexemplar samt övrig referenslitteratur, 

kvalificerad datorkraft och annan utrustning liksom läsplatser, gruppstudierum och sådana 

andra arbetsplatser som behövs för utbildningen. Dessa resurser skall så långt som möjligt 

vara disponibla för studenter även utanför ordinarie arbetstid. 

492



8. Student som skriver större uppsats (10p) eller examensarbete skall så långt det är praktiskt 

och ekonomiskt möjligt ha rätt att fritt välja bland etablerade vetenskapliga teorier, metoder 

och forskningsperspektiv. Om särskilda skäl finns, bör student ges möjlighet att på begäran 

byta handledare. 

Examination: 

9. Samma kriterier för betygsnivåer skall tillämpas vid såväl ordinarie prov som omprov. 

Kriterierna skall vara objektiva och kunna tillkännages för studenterna. Om det är avgörande 

för betygssättningen att den tidsfrist som satts ut för viss prestation iakttas, skall det i förväg 

anges vilka följder en försening har. Särskilda skäl för försening skall då alltid beaktas. 

10. En student har, om det inte finns särskilda skäl, rätt att få prov rättat och betygsatt inom 

högst 25 kalenderdagar, dock minst 10 kalenderdagar före omprov. Provresultat skall efter 

avslutad rättning och betygsättning snarast dokumenteras i UPPDOK. Student som styrker 

behov av särskilt intyg över resultat skall kunna erhålla ett sådant utan dröjsmål. 

11. Omprov skall äga rum i nära anslutning till att resultatet på ordinarie prov meddelats och 

förläggas mellan mitten av augusti och mitten av juni, om inte rektor medger en annan 

ordning. Omprov på olika kurser eller delkurser inom viss termin bör ligga på olika datum. En 

student vars prov förkommit liksom en student som fått fel uppgift om dag och tid för prov 

skall utan uppskov beredas möjlighet till nytt prov, om det kan påvisas att universitetet bär 

ansvaret för vad som förekommit. 

12. Student som underkänts i visst prov tre gånger skall, om studenten önskar, erbjudas 

antingen annan examinator eller annan examinationsform. En student som underkänts på eller 

som vägrats ventilering av uppsats två gånger har rätt att få byta examinator. Rätten till nytt 

prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. 

13. I kurser som upphört eller genomgått större förändringar skall minst tre provtillfällen ges 

under en tidsperiod som bör omfatta minst tre terminer. 

Antagning och urval: 

14. Behörighets- och urvalsregler för viss utbildning skall utformas med utgångspunkt i 

sakliga krav för att framgångsrikt genomföra utbildningen i fråga. Ändringar i behörighetsoch 

urvalsregler för utbildningsprogram skall göras med största möjliga.framförhållning. För 

kurser gäller att ändringar inte får göras under giltighetstiden för viss utbildningskatalog. 

Samverkansgrupp för studentfrågor: 

15. Vid Uppsala universitet skall det finnas en samverkansgrupp för studentfrågor. I denna 

grupp kan företrädare för studentkårer och nationer tillsammans med universitetsledningen 

diskutera frågor av gemensam karaktär, bl a i anslutning till dessa riktlinjer. 

Riktlinjerna fastställda av konsistoriet 1999-09-27, dnr UFV 1999/264, och reviderade 2003- 

06-11, UFV 2003/567 

En utvidgad version av dessa riktlinjer, med kommentarer, återfinns på 

http://info.uu.se/fakta.nsf/sidor/rattighetslistan.idE1.html 

493



Denna studiehandbok innehåller endast uppgifter som varit tillgängliga i juni 2003 och 

bedömts förbli giltiga under hela (eller större delen av) läsåret 2003/2004. 

Aktuell information kan även fås via fakultetens hemsida 

http://www.teknat.uu.se 

494

2003/2004 - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten - Uppsala ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?