Uppsala universitets hÃ¶gskoleingenjÃ¶rsutbildningar - Teknisk ...

SJÄLVVÄRDERINGSRAPPORT 

CIVILINGENJÖRS- 

PROGRAMMEN 

180/220 poäng 

UPPSALA UNIVERSITET 

Energisystem (ES) 

Teknisk fysik (F) 

Informationsteknologi (IT) 

Kemiteknik (K) 

Teknisk fysik med materialvetenskap (Q) 

System i teknik och samhälle (STS) 

Miljö- och vattenteknik (W) 

Molekylär bioteknik (X) 

Bioinformatik (X) 

Mars 2005

UPPSALA UNIVERSITET 2005-03-31 Självvärderingsrapport 

Civilingenjörsprogrammen 

Lärosätesnivå 

Självvärderingsrapport för civilingenjörsprogrammen vid 

Uppsala universitet 

Riktlinjer för arbetet med denna självvärdering har lagts upp av programsamordnarna 

tillsammans med utbildningsledare och studeranderepresentant. Gruppen samlades tidigt på 

hösten 2004 för att tillsammans med representanter för Sekretariatet för kvalitet och 

utvärdering ställa samman en enkät till utexaminerade civilingenjörer. Denna skickades ut i 

oktober 2004 och sammanställning av inkomna svar blev tillgänglig i februari 2005. Det 

direkta arbetet med att genomföra självvärderingen inleddes i december 2004 och då 

avgjordes vilka frågor som ska besvaras på lärosätesnivå, hur insamlande av statistik kan 

genomföras, en genomgång av arbetet på programnivå samt vilka frågor som skall lämnas 

vidare till studentorganisationen. För helheten har planeringsgruppen (se nedan) utgjort 

referensgrupp och för de enskilda programmen har programråden (se nedan) haft motsvarande 

uppgift. 

Självvärderingsrapporten är förankrad hos fakultetsledningen. 

De uppgifter i frågeformuläret som har gemensam karaktär har besvarats bland frågor på 

lärosätesnivå som inleder rapporten. Därefter följer programmens separata rapporter med svar 

på övriga frågor samt i vissa fall kompletteringar till frågor besvarade under del A. För att 

särskilja frågor från olika delar av rapporten har frågornas nummer angetts med en 

indexering, t.ex. 24ES, 24Q osv. i de programspecifika avsnitten. 

Rapportens delar och ansvariga för sammanställning av respektive del är: 

A. Uppsala universitets civilingenjörsutbildningar – frågor på lärosätesnivå ______ 3 

Birgitta Gelin, utbildningsledare 

Avsnitt ES. Civilingenjörsprogrammet i energisystem ________________________ 29 

Ulla Tengblad, programsamordnare UU 

Avsnitt F. Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik _________________________ 46 

Olov Ågren, programsamordnare 

Avsnitt IT. Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi_________________ 61 

Hans Flack, programsamordnare 

Avsnitt K. Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik___________________________ 75 

Ulf Jansson, programsamordnare 

Avsnitt Q. Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap ______ 94 

Åsa Kassman Rudolphi, programsamordnare 

Avsnitt STS. Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle __________ 110 

Elísabet Andrésdóttir, programsamordnare 

Avsnitt W. Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik _______________ 127 

Conny Larsson, programsamordnare 

Avsnitt X. Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatik __ 140 

Torgny Persson, programsamordnare 

F. Förteckning bilagor________________________________________________ 160 

2




A. Uppsala universitets civilingenjörsutbildningar – frågor på 

lärosätesnivå 

Organisation, processer, mål och måluppföljning 

1 

Uppsala universitet har sedan den 1 juli 1999 tre vetenskapsområden: humanistisksamhällsvetenskapliga 

vetenskapsområdet, medicinska vetenskapsområdet och teknisknaturvetenskapliga 

vetenskapsområdet. Dessa områden inrymmer de nio fakulteterna; 

teologiska, juridiska, historisk-filosofiska, samhällsvetenskapliga, språkvetenskapliga, 

medicinska, farmaceutiska, teknisk-naturvetenskapliga och den utbildningsvetenskapliga 

fakulteten. 

Universitetets styrelse, Konsistoriet, ansvarar för planering och genomförande av 

universitetets verksamhet. Den operativa ledningen utövas av rektor. 

Det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet har endast en fakultet, den teknisknaturvetenskapliga. 

Inom vetenskapsområdet/fakulteten bedrivs grundutbildning och 

forskning, med forskarutbildning, inom biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, 

matematik och teknik. Vetenskapsområdet rymmer Uppsala tekniska högskola, som är ett 

samlingsnamn för de tekniska utbildningarna. 

Korta fakta för vetenskapsområdet/fakulteten år 2004: 

Antal anställda: 1730 

Antal professorer: 240 

Årlig omsättning: 1.5 miljard 

Antal helårsstudenter: 4500 

Antal civilingenjörsprogram: 9 

Antal högskoleingenjörsprogram: 4 

Antal naturvetarprogram: 6 

Antal forskarstuderande: 825 

Antal doktorsexamina: 145 

Fakultetsanslag för forskning: 490 mkr/år 

Externfinansierad forskning: 660 mkr/år 

Antal publikationer i internationella tidskrifter/år: 1700 

År 2004 utgjorde civilingenjörsprogrammen 44 % av fakultetens grundutbildning. 

Denna självvärdering koncentrerar sig på Uppsala universitet såsom innehavare av 

examensrätten för civilingenjörsexamen. Inom två av civilingenjörsprogrammen, 

energisystem och miljö- och vattenteknik är SLU samarbetsuniversitet. Inom några av 

civilingenjörsprogrammen finns även omfattande samarbeten inom Uppsala universitet med 

övriga vetenskapsområden. 

2 

Vetenskapsområdet leds av en områdesnämnd som samtidigt är fakultetsnämnd för den 

teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Nämnden ansvarar för den vetenskapliga och 

innehållsmässiga kvaliteten i utbildning och forskning inom sitt område. Den ger riktlinjer 

och verksamhetsuppdrag till institutionerna, fördelar statsanslag och ansvarar för 

resultatuppföljningen. 

3




I fakultetsnämnden fattas de övergripande beslut som rör utbildningarna, dvs. policyfrågor, 

dimensioneringsfrågor, budgetfrågor, mm. Dekanus är ordförande i områdesnämnden/ 

fakultetsnämnden och leder arbetet på fakultetsnivå. Ärenden som rör att starta nya 

utbildningsprogram alternativt att lägga ner utbildningsprogram beslutas av konsistoriet. 

Dekanus är också vicerektor och ingår i universitetets ledning. För samråd om viktigare 

ärenden och policyfrågor samlas rektor och därtill valda lärare och studenter regelbundet i 

den akademiska senaten. 

Organisation av fakultetens grundutbildning, som beskrivs här, kommer delvis att förändras 

från hösten 2005. Förändringen (se nedan) går ut på att renodla och tydliggöra dagens 

matrisorganisation. Studentrepresentanterna i samtliga organ utses av Uppsala studentkår. 

Fakulteten har två utbildningsledare som bereder och föredrar ärenden inom 

grundutbildningen i nämnder och utskott. 

Sedan hösten 2002 finns en teknisk utbildningsnämnd, TUN, och en naturvetenskaplig 

utbildningsnämnd, NUN. Utbildningsnämnderna ansvarar för strategisk planering av bl.a. 

långsiktiga utvecklingsfrågor, uppföljning av utbildningar, profilering, internationalisering 

och omvärldskontakter av relevans för utbildningen. De representerar utbildningarna 

nationellt och internationellt på möten och konferenser. Nämnderna består av ordförande, fyra 

näringslivsrepresentanter, tre lärare och fyra studenter. Ordförande utses genom val bland 

lärare och är ledamot i fakultetsnämnden. 

Grundutbildningsutskottet ansvarar för den operativa verksamheten samt kontinuerlig 

uppföljning/utvärdering och kvalitetssäkring av kurser och utbildningsprogram. Utskottet 

bereder ärenden för fakultetsnämnden men fattar även egna beslut efter en fastställd 

delegationsordning, bereder utbildningsplaner och budgetfrågor, fastställer övergripande 

riktlinjer, utser betygsbestämmande lärare, mm. Grundutbildningsdekanus är ordförande i 

utskottet. Därutöver består grundutbildningsutskottet av representanter för de olika 

utbildningsprogrammen samt för lärarna och fyra ledamöter med suppleanter är studenter. 

Civilingenjörsprogrammen är representerade i utskottet via sina programsamordnare och 

studenter. 

Programsamordnare utses av fakultetsnämnden för tre år i taget. De har en verkställande 

funktion för sitt program och ansvarar för såväl löpande verksamhet som 

verksamhetsplanering. I deras uppgifter ingår att ha en aktiv beställarfunktion gentemot 

institutionerna, följa att programmets kurser genomförs enligt den fastställda studieplanen och 

enligt programrådets intentioner, ansvara för att det sker ett fortlöpande kvalitets- och 

utvecklingsarbete beträffande utbud och innehåll av kurser och samverka med omvärlden. 

Planeringsgruppen för civilingenjörsprogrammen bereder ärenden som rör 

civilingenjörsprogrammen och består av programsamordnare och studievägledare, en student 

med suppleant per civilingenjörsprogram samt studentkårens fakultetssamordnare. 

Ordförande är en av programsamordnarna. Här beslutas, eller tillstyrks beroende på karaktär, 

programrådens förslag. Utbildningsplanen går vidare till grundutbildningsutskottet. 

Planeringsgruppen fastställer alla nya kursplaner för civilingenjörsprogrammen. Genom att 

programsamordnarna också är ledamöter i grundutbildningsutskottet kan beslut förmedlas till 

kollegor, studenter och näringslivsrepresentanter i programrådet. Berörda personer utanför de 

beslutande organen har möjlighet att påverka beslut i förväg genom kontakt med sina 

respektive representanter i programrådet. Under hela år 2004 har planeringsgruppen 

4




sammanträtt gemensamt med motsvarande planeringsgrupp för högskoleingenjörerna, då 

många frågor sammanfaller när det gäller att driva Bolognaprocessen framåt. 

För varje civilingenjörsprogram finns ett programråd, där lärare från kursgivande 

institutioner, studenter och näringslivsrepresentanter ingår. Programsamordnaren är normalt 

ordförande. Programrådet ansvarar för utvecklingen inom programmet och föreslår 

förändringar i utbildningsplan, studieplan och nya kursplaner. Förändringar i utbildningsplan 

beslutas på hösten inför fakultetens verksamhetsplanering och beslut om kursplaner fattas på 

våren. Förslag till nya kursplaner kommer från institutionsnivån på eget initiativ eller på 

förfrågan från programråd. Efter att programrådet har behandlat en ny kursplan går den till 

planeringsgruppen för fastställande. Programgemensamma kurser behandlas på samma sätt. 

Till stöd för arbetet med kursplaner har fakulteten en databas med olika behörighetsnivåer. 

Ändringar i programmets egna kursplaner fastställs av programrådet och ändringar i 

gemensamma kurser av planeringsgrupp. Förändringsförslag kommer vanligtvis från lärare, 

studenter och institutioner som resultat av kursvärderingar. Programsamordnaren bereder 

ärenden som rör programmet och ansvarar för att besluten genomförs. Samordnaren är 

studenternas främsta samtalspartner, t.ex. för studieråden, som består av representanter för de 

olika årskurserna. Både programmet i energisystem och i miljö- och vattenteknik har en extra 

samordnare som ansvarar för SLU:s del av verksamheten och det finns representation från 

SLU i programråden. 

Förslag till ändringar i program kan komma även som resultat av olika programutvärderingar. 

Under 2001 genomförde fakulteten egna utvärderingar av programmen i teknisk fysik och i 

molekylär bioteknik ur ett näringslivsperspektiv. Syftet var att se om Uppsalas färdiga 

civilingenjörer lever upp till näringslivets förväntningar samt att få uppslag till kommande 

förändringsarbete. 

Fakultetens dialog med studenterna är mycket god och har så varit under en lång tid. 

Samarbetet har vuxit dynamiskt ända sedan civilingenjörsutbildningarna startade i Uppsala, 

då den lokala studentorganisationen utvecklats och tagit form samtidigt som fakulteten funnit 

sin organisation för civilingenjörsutbildningarna. Dialogen är mycket positiv för båda parter. 

Studenterna är en viktig aktör såväl i fakultetens löpande verksamhet som i dess långsiktiga 

strategiska arbete. Därför finns en stor lyhördhet för studenternas åsikter. Studenterna är 

representerade i alla beslutande organ som hanterar ärenden som rör studenterna, både inom 

det utbildnings- och studiesociala området. Fakulteten ge även stöd till andra aktiviteter 

utöver de utbildningsrelaterade som främjar en god miljö för studenterna utanför studierna. 

Både fakulteten och studenterna/studentorganisationerna är mycket nöjda med samarbetet. 

Fr.o.m. hösten 2005 inrättas två nya nämnder tekniska utbildningsnämnden, TU, och 

naturvetenskapliga utbildningsnämnden, NU. Nuvarande grundutbildningsutskott och 

planeringsgrupper upphör. De nya nämnderna får både det operativa och det strategiska 

ansvaret inom respektive verksamhetsområde. Beslut finns även om att slå ihop vissa av 

dagens programråd till större enheter, ”programkluster”, med ansvar för mer än ett program. 

Diskussioner om hur detta skall ske pågår. 

Forskning och utbildning sker på institutionerna. Verksamheten drivs för de medel som 

ställs till förfogande från interna och externa uppdragsgivare. Institutionen leds av en 

institutionsstyrelse med studentrepresentanter. Prefekten ansvarar för den operativa 

ledningen. Ingen enskild institution ansvarar för något helt utbildningsprogram utan ett flertal 

institutioner är engagerade. Matematiska institutionen ansvarar för kurser i matematik osv. 

5




Lärarkompetensen säkras genom fakultetens rekryteringsgrupper för matematik, data, fysik, 

teknik, kemi, biologi och geovetenskap. De bereder ärenden angående anställningar av lärare 

(professorer, lektorer och forskarassistenter). I rekryteringsgrupperna ingår fyra lärare, en 

doktorand och en studeranderepresentant. Berörd prefekt har närvaro- och yttranderätt. För 

anställningar av professor överlämnas ärendena till rektor för beslut. För anställningar som 

lektor eller forskarassistent har rektor delegerat beslutsrätten till prefekten. Vidare har 

fakulteten en befordringskommitté som bereder ansökningar om befordran av lektor till 

professor. Dessa ärenden överlämnas via fakultetsnämnden till rektor för beslut. 

3 

1993 utfärdade Rektor lokala föreskrifter till examensordningen för grundläggande 

högskoleutbildning. Under rubriken Yrkesexamen står: 

”Mål utöver vad som anges i examensordningen och kursvis utformade krav för viss 

yrkesexamen fastställs av berörd fakultetsnämnd (motsv). 

Beslut om tillgodoräknande av en tidigare utbildning eller verksamhet som del av kurs fattas 

av examinator. Beslut om tillgodoräknande av en tidigare utbildning eller verksamhet som del 

av examen fattas av berörd fakultetsnämnd (motsv).” 

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden fastställer årligen utbildningsplan för 

civilingenjörsprogrammen. Denna består av en gemensam del med ett övergripande regelverk 

för alla civilingenjörsprogram samt nio studieplaner (förteckning över vilka kurser som ingår 

i programmen). Se studiehandboken bilaga 1. 

Enligt utbildningsplanens gemensamma del för läsåret 2004/2005, gäller: 

Civilingenjörsexamen (Master of Science in xx Engineering) är en teknisk yrkesexamen som 

uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 180 poäng. 

Civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet är upplagda för att leda till 

civilingenjörsexamen för de teknologer som med godkänt resultat fullföljt utbildningsplanen. 

För att på begäran erhålla examensbevis skall teknologen: 

- vara godkänd på alla obligatoriska kurser inom programmet 

- ha uppnått minst 180 poäng i enlighet med fordringarna för varje program 

- med godkänt resultat ha genomfört ett examensarbete 

Vidare skall utbildningen omfatta: 

- kurser om minst 80 poäng inom ämnet teknik 1 

- kurser om minst 40 poäng, utöver examensarbetet, klassade på C/D-nivå 2 . 

De sista två kraven är viktiga att ha i åtanke för studenter som utnyttjar möjligheten att göra 

en personlig profilering inom sitt program. (Se regler angående införande av kurs inom 

program, § 5.5 samt § 6 i utbildningsplanen.) 

Civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet har från läsåret 2002/03 en förlängd 

version, 220 poäng, som innefattar de två kurserna Företagsekonomi B (FEK B) och FEK C 

om vardera 20 poäng. Platsgaranti har de studerande inom civilingenjörsprogrammen som har 

minst 130 poäng godkända kurser inom sitt program inklusive kursen FEK A 20 poäng (minst 

10 poäng av denna får räknas inom kravet för civilingenjörsexamen 180 poäng). Inom ramen 

för civilingenjörsprogrammen 220 poäng ges även möjlighet att kunna uppfylla kravet för en 

filosofie kandidatexamen med företagsekonomi som huvudämne. 

1 

2 

Inom fakulteten finns teknik som huvudämne i examen. Samtliga teknikområden innefattas inom detta 

samlingsnamn. Djup inom ämnet garanteras genom kontinuerligt ökande behörighetskrav till kurser. 

Inom fakulteten används de tre nivåerna AB-nivå, C-nivå och D-nivå. 

6




För den som med godkänt resultat gått igenom ett civilingenjörsprogram 180 eller 220 poäng 

utfärdar rektorsämbetet på begäran ett, eller två, examensbevis. Efter avslutad utbildning 

ansöker studenten om examensbevis hos universitetets Studerandebyrå. Till examensbevisen 

bifogas Diploma supplement samt en engelsk beskrivning av det svenska utbildningssystemet. 

Två (eller flera) civilingenjörsexamina vid Uppsala universitet kan utfärdas endast om 

- alla obligatoriska kurser/moment inom resp. program är genomförda 

- separat examensarbete utförs för var och en av de båda examina 

4 

Allmänna lokala mål ingår som del i den gemensamma utbildningsplanen: 

Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på: 

- en bred teknisk kompetens inom sitt område genom en väl avvägd sammansättning av 

teknik och naturvetenskap med anknytning till såväl näringsliv som aktuell forskning. 

- färdigheter att lösa problem med ett projektorienterat arbetssätt, samt god förmåga att 

samarbeta och lösa problem i grupp 

- goda kunskaper och färdigheter, i användning av datorbaserade hjälpmedel, som stöd för 

ingenjörsarbete 

- förmåga att inhämta facklitteratur på svenska och engelska samt god förmåga att uttrycka 

sig muntligt och skriftligt på svenska och engelska 

- förmåga att kunna applicera nya forskningsrön på tekniska problemställningar 

- förmåga att med teoretiska modeller kunna beskriva förlopp, bedöma tillämpbarhet och 

begränsningar samt tolka och värdera resultat 

Utbildningen skall ge behörighet till forskarutbildning. 

I konsistoriets verksamhetsplan för 2005 betonas särskilt Universitetets regelverk och 

policydokument för studenternas arbetsvillkor, kvalitetsarbetet, universitetets personalpolicy 

och jämställdhetsplan. Varje vetenskapsområde skall avsätta medel för utveckling av 

verksamheten inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. 

Policybeslut för civilingenjörsutbildningarna angående mål för miljö och arbetsmiljö 

innefattas i de dokument som är gemensamma för hela lärosätet. 

Arbetsmiljö innefattas i det personalpolitiska programmet, som bl.a. behandlar arbetsmiljö för 

personalen. Under utarbetande är idag ett centralt arbetsmiljödokument som ska beröra 

arbetsmiljön för både studenter och personal. På institutionsnivå finns däremot årliga 

handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. För jämställdhet och likabehandling av studenter finns 

planer fastställda på fakultetsnivå. 

Fakultetens jämställdhetsplan är ett dokument som uppdateras årligen och som innehåller en 

statistisk uppföljning av utvecklingen inom bl.a. grundutbildningen. Vi väljer att synliggöra 

några av de mål som finns uppsatta: 

Mål: Samtliga lärare inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten skall vara utbildade i 

könsmedveten pedagogik 

Åtgärd: Nya lärare ges utbildning i könsmedveten pedagogik inom ramen för befintlig 

pedagogisk kurs, och etablerade lärare utbildas via seminarier/kurser som skapas speciellt för 

detta ändamål, inom fakulteten eller gemensamt för hela universitet. 

Tidsplan: Samtliga etablerade lärare skall inom 3 år ha deltagit i en halvdagsutbildning i 

könsmedveten pedagogik 

Ansvarig: Fakultetsnämnden ansvarar för att lämpliga kurser finns tillgängliga, studierektorer 

ansvarar för att undervisande lärare har denna kompetens. 

7




Mål: På sikt få en jämn könsfördelning och en könsneutral arbetsmiljö bland studenter på 

grundutbildningsnivå. Likabehandlingsplanen för studenter utgår när det gäller 

jämställdhetsarbetet från fakultetens jämställdhetsplan och denna behöver därför förstärkas på 

detta område. 

Åtgärd: Kartlägg studenternas situation vad gäller könsfördelning och förhållanden i 

studiemiljön. 

Ansvariga: Programsamordnarna 

5 

”Uppsala universitet arbetar målmedvetet och effektivt med praktiskt taget alla delar av 

internationalisering.” Bästa arbetet görs vid Uppsala universitet visar en rapport från 

Högskoleverket 2005 där en bedömargrupp utvärderat internationaliseringsarbetet vid landets 

universitet och högskolor. Rektor vid Uppsala universitets har fastställt ett handlingsprogram 

för internationalisering som innehåller mål och policy för internationalisering. Här fastställs 

bl.a. målet för antalet utresande studenter, att ECTS skall användas, att fler kurser skall ges på 

engelska, att icke-mobila studenter skall erbjudas möjlighet till "internationalisering hemma". 

I bilaga 3 visas regler och riktlinjer för Uppsala universitet. 

Internationalisering av grundutbildningen är ett angeläget insatsområde. Utgångspunkten för 

fakultetens nya organisation av grundutbildning fr.o.m. hösten 2005 är en effektivare 

beslutsorganisation. Verksamheten kommer att fokusera på utveckling mot 

Bolognaanpassning under 2005. Ett antal särskilt tillsatta arbetsgrupper arbetar med detta. 

Studentutbytet ställer krav på särskilda stödinsatser för mottagning och studievägledning. 

Institutionernas verksamhet avseende internationellt studentutbyte skall analyseras. Med 

utgångspunkt i denna analys skall ett särskilt stöd till institutioner med stor utbytesverksamhet 

utformas. 

Ekonomi 

6 

De ekonomiska möjligheterna att bedriva bra utbildning har kontinuerligt urholkats under en 

följd av år. Inom fakulteten fördelas medel till institutioner. Studieplanerna för programmen 

fastställs på hösten och utgör programmens uppdrag till institutionerna. Här har programråden 

en central funktion i att bevaka programmens intresse gentemot institutionerna. Eftersom 

tilldelningen baseras på helårsstudenter innebär det att om studenterna uteblir förlorar 

institutionerna medel. Det senare är den verklighet som vi i dag upplever. Vissa kostnader för 

kurser är i stort sett oberoende av antalet deltagare. När studentunderlaget sviker innebär det 

att många institutioner går med stora underskott på grundutbildningen. Diskussioner pågår om 

hur underskotten skall hanteras och hur balans ska kunna uppnås på några års sikt. 

Sammantaget betyder den sviktande ekonomin att många lärare är hårt pressade och att det 

inte kan avsättas tid för pedagogisk förnyelse och kompetensutveckling. Lärarnas tillgängliga 

tid för utveckling av kurser har försämrats under se senaste 15 åren. För att kunna komma 

tillrätta med detta planeras för övergång till gemensamma kursmoduler, minskad schemalagd 

tid, andra undervisningsformer mm. Arbetet har initierats av fakultetsnämnden under år 2004, 

att genomföras under 2005. 

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala införde 2001 en budgetmodell för 

grundutbildningen där tilldelningen baseras på antalet helårsstudenter. Modellen ger synlighet 

för tilldelning per program och ämne. Fakultetsnämnden har fastställt relationstal mellan olika 

ämnens prislappar som gäller fram t.o.m. 2005 (se nedan). I verksamhetsplaneringen för 2004 

reviderades modellen något och institutionerna ges uppdrag även för prestation, CD-nivå och 

8




antal examensarbeten. Samtliga sektioner och institutioner är mer eller mindre delaktiga inom 

civilingenjörsutbildningen. 

I korthet gäller: 

- Ersättningen inom grundutbildningen baseras till 80 % på registreringar och till 20 % på 

prestationer. 

- Kurser på CD-nivå ersätts med dubbel prislapp jämfört med AB-nivå. Motivet är att 

kurser på CD-nivå normalt kräver större resurser samt att dessa kurser skall kunna ges 

med ett lägre antal deltagare. Nödvändiga omfördelningar förutsätts kunna ske på 

institutionsnivå. 

- Medel ges även för en basorganisation. Schablonen för studievägledning är 500 hst per 

studievägledare och för kursadministration 700 hst per kursadministratör. Resurser 

tilldelas både program och ämnen. Schablonen för programsamordning är 100 % 

nedsättning för 800 hst med en miniminivå för civilingenjörsprogrammen på 30 %. 

- Varje programsamordnare har till programmets förfogande 1000 kr/hst. 

- Medel för lokaler tilldelas i särskild ordning. 

År 2005 finns inget utrymme för pris- och löneomräkning vilket medför en smygbesparing för 

institutionerna. Endast inom basorganisationen har schablonerna kunnat uppräknas 1 % 

jämfört med 2004. På fakultetsnivån görs en avsättning (3,7 Mkr år 2005) för pedagogiska 

förnyelseprojekt, en gemensam avsättning till rekryteringsinsatser samt stöd till 

studentorganisationen. 

År 2005 är prislapparna 

Ämne AB-nivå kr medelprislapp kr (exkl. basorganisation) 

Matematik: 23 600 28 269 

Datavetenskap: 30 800 44 197 

Fysik: 30 900 42 620 

Biologi: 39 116 61 813 

Geovetenskap: 36 960 51 793 

Kemi: 51 436 63 070 

Teknik: 36 960 55 912 

För kurser vid andra fakulteter gäller olika prislappar baserat på program och kurs. 

Lärare 

7 

I tabell nedan ges en sammanfattning över de lärare inom fakulteten som undervisade inom 

civilingenjörsutbildningen år 2004. Observera att det inte är totala lärarkåren som anges utan 

endast de som medverkade inom civilingenjörsutbildningen. Ett flertal lärare deltar även i 

naturvetarutbildning och inom fristående kurser. Vi har valt att visa lärarnas totala 

undervisning i kolumnen Helårsekvivalenter GU, detta för att kunna ge en rättvisande bild av 

lärarnas forskningsutrymme. 

Observera att lärare från SLU som deltar i civilingenjörsprogrammen i energisystem samt 

miljö- och vattenteknik inte är med i tabellen. Inte heller redovisas de lärare som tillhör 

medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet samt humanistisk samhällsvetenskapliga 

vetenskapsområdet och som medverkar inom civilingenjörsprogrammen i kemiteknik och 

system i teknik och samhälle. Även för dessa gäller nära 100 % forskande lärare. 

Anställningsform Antal Andel med internt eller 

externt finansierad forskning 

Helårsekvivalenter 

GU 

9




Professor 92 99 % 29 

Lektor 90 84 % 42 

Adjunkt 16 38 % 11 

Övriga disputerade 75 89 % 17 

lärare 

Övriga ej 

16 6 % 12 

disputerade lärare 

Summa lärare 289 83 % 111 

(ej doktorander) 

Doktorander 198 100 % 32 

8 

Utrymmet för forskning och kompetensutveckling i tjänsten kan se olika ut på olika 

institutioner beroende på det aktuella ekonomiska läget. Uppsala universitet har ett 

personalpolitiskt program som prioriterar lärarnas kompetensutveckling. Här står att läsa: 

”Lärare och forskare skall ges möjlighet samt vara beredda på att tjänstgöra inom både 

forskning och grundläggande utbildning.” I stort kan sägas att detta efterlevs i mycket hög 

grad. Det stora flertalet lärare är aktiva forskare. Som ett försök till generell sammanfattning 

kan sägas att utrymmet för forskning bestäms av om vederbörande har externa anslag för sin 

egen lön, av tillgången på interna forskningsmedel, t.ex. rörlig resurs för forskning, samt 

institutionens grundutbildningsuppdrag. För lärare utan egna forskningsmedel planeras 

forskning och kompetensutveckling in i årsarbetstiden. Tillgänglig tid för 

kompetensutveckling är på många institutioner liten p.g.a. besparingar. Alla lärare uppmanas 

dock aktivt att delta i pedagogisk vidareutbildning. 

Värt att nämna är att fakulteten avsätter medel till forskning för samordnarna. Att vara 

samordnare får inte medföra att möjligheten till aktiv forskning upphör, vilket skulle försvåra 

rekryteringen av de bästa. Under 2005 har sex av fakultetens åtta programsamordnare för 

civilingenjörsutbildning, 100 000 kr vardera i forskningsstöd. 

9 

Fast anställda lärare med egen yrkeserfarenhet utanför högskolan är en bristvara. Det finns ett 

fåtal lärartjänster, främst vid högskoleingenjörsprogrammen, där yrkeserfarenhet angetts som 

meriterade vid utannonsering. Andra undantag är de lärare som engageras inom 

Entreprenörskolan i Uppsala. Dessa lärare rekryteras av CEF (Centrum för entreprenörskap 

och företagsutveckling i Uppsala) och är ofta förordnade på tidsbegränsade anställningar. 

10 

Andelen kvinnliga forskarassistenter och professorer ökade fram till 1998, under 

Thamtillsättningarna, för att sedan plana ut eller till och med långsamt minska. I augusti 2003 

var andelen kvinnliga adjunkter 32 %, forskarassistenter 29 %, forskare 24 %, lektorer 19 %, 

och professorer 7 %. Om man endast ser till andelen kvinnliga lektorer så ökar den vilket 

endast beror på befordringsreformen. Antalet manliga lektorer som befordrats har varit 

mycket högre än antalet kvinnliga. Fakultetens jämställdhetsplan resonerar om hur 

jämställdhet kan främjas mellan män och kvinnor i lärarkåren med fokus på kvantitativ 

jämställdhet. 

Vi citerar från planen: ”Andelen kvinnliga lärare, forskare och professorer är fortsatt låg inom 

fakulteten och på många håll mycket låg. Nittiotalets positiva trender i ökad andel kvinnliga 

forskarassistenter, lektorer och professorer har nu brutits. Andelen kvinnliga doktorander är 

10




på sina håll låg, men oftast inte mycket lägre än andelen examinerade studenter inom 

motsvarande program.” och 

”För att öka jämställdheten krävs därför en attitydförändring i hela samhället, där rollbilderna 

av både män och kvinnor tillåter båda könen inneha alla befattningar. Vad kan vi då göra 

inom fakulteten Ett generellt problem inom universitetskarriären är steget från 

forskarassistent till lektor. Detta är det avgörande steget för både män och kvinnor eftersom 

det är steget mellan tidsbegränsad anställning och fast tjänst. Läraryrket vid universiteten har 

traditionellt varit mansdominerat, vilket visar att kvinnor har haft särskilt svårt att ta detta 

steg. Eftersom kvinnliga universitetslärare fungerar som förebild för kvinnliga studenter, är 

detta inte bara problematiskt för de kvinnor som vill kunna arbeta som lärare, men också ett 

problem för rekryteringen, något som därmed långsiktigt påverkar andelen kvinnliga 

universitetslärare. Möjligheten att få en fast anställning som lektor är en distinkt flaskhals i 

jämställdhetsarbetet, snarare än det som hittills oftast antagits; andelen kvinnliga doktorander. 

Ett exempel där detta är särskilt tydligt är den biologiska sektionen. Där har andelen kvinnliga 

doktorander i åtskilliga år legat omkring 50 % eller till och med högre, men detta har inte alls 

lett till någon ökning av andelen kvinnliga universitetslärare.” 

Fakulteten har beslutat om finansiellt stöd till den institution som tillsätter en kvinna på ett 

lektorat. Avsikten är att så snabbt som möjligt försöka rätta till ett stort jämställdhetsproblem. 

I motsats till exempelvis samhällsvetenskapliga fakulteten har vi inom teknisknaturvetenskapliga 

fakulteten en stereotypkonflikt och även problemet att 

tekniker/naturvetare traditionellt förknippas med egenskaper som anses vara manliga. 

11 

Universitetets personalpolitiska program innehåller bl.a. en sexveckors pedagogisk utbildning 

för nyanställda lärare och doktorander, varav två veckor är institutions- och ämnesanknutna. 

Fakulteten sätter 2005 en rambudget på 450 000 kr till den pedagogiska grundkursen för 

lärare och doktorander samt ytterligare 200 000 kr till fakultetens ämnesdidaktiska kurs. Den 

senare gavs första gången 2004. Utvecklingen har bekostats inom fakulteten som har en 

projektledare anställd för ändamålet. Den ämnesdidaktiska kursen har fått mycket goda 

kursvärderingar från deltagande lärare. 

Fakulteten har en egen pedagogisk förnyelsefond som från 2004 och framåt årligen disponerar 

3 700 kkr. årligen. I bilaga 2 framgår vilka projekt som beviljats medel för åren 2004 och 

2005. 

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden har fastställda rekommendationer för 

utformning av ansökan till anställningar som lärare, för att ge sökande vägledning hur en 

ansökan bör utformas och vilka handlingar som bör bifogas. Redovisningen av de 

pedagogiska meriterna ska klargöra inte bara vad den sökande gjort utan även hur detta gjorts, 

varför man gjort just så och vad det fått för resultat. Den pedagogiska grundsyn som den 

sökande har skall redovisas och på vilket sätt denna har kommit till uttryck i den egna 

verksamheten. Likaså ska inte bara förtecknas vilka pedagogiska utbildningar den sökande 

deltagit i utan också vad man lärt sig genom dessa och hur lärdomarna tillämpats i 

undervisningen. Vid befordringsärenden ställer fakulteten höga krav på pedagogiska meriter 

vilket sannolikt kommer att få goda efterverkningar inom grundutbildningen. 

En stor andel av lärarna på SLU har genomgått grundkurs i pedagogik. För att bli docent 

krävs denna grundkurs liksom en kompletterande pedagogisk kurs för docenter. 

Studenter 

11




12. 

De formella förkunskapskraven inför hösten 2005 är Matematik D + Fysik B + Kemi A. Detta 

är en sänkning av behörighetskravet i matematik. De främsta motiven till att sänka 

behörigheten var att andelen gymnasieelever som väljer Matematik E har sjunkit, vilket 

innebär att rekryteringsunderlaget till utbildningar som kräver Matematik E har minskat 

kraftigt, och att flera andra lärosäten med motsvarande utbildningar redan genomfört denna 

förändring av behörighetskraven. Beslutet baserades även på att timantalet för både Ma C och 

Ma D för ett par år sedan utökades kraftigt utan att innehållet ökade. Det betyder att eleverna 

nu lägger mer tid på bl.a. derivator och integraler i D-kursen och att E-kursens fördjupning är 

mindre väsentlig. Studenterna har reserverat sig mot beslutet att sänka behörighetskravet i 

matematik i alla instanser. 

Generellt märks det redan nu brister i matematik. Studenternas reella förkunskaper är mycket 

varierande och den stora spännvidden är slående. För att stötta studenterna ingår repetition av 

gymnasiematematiken under mottagningsveckorna före terminsstart. Den propedeutiska 

kursen i matematik, som undervisas av studenter i högre årskurser, är frivillig. Totalt elva 

pass repetitionsundervisning (2x45 minuter) planeras inför hösten 2005, vilket är oförändrat 

jämfört med 2004. Däremot pågår diskussion om att något förändra kurens upplägg. Terminen 

inleds sedan med den valfria Introduktionskurs i matematik, 1 poäng. 

13 

Civilingenjörsprogrammen i Uppsala har en hög andel kvinnliga studenter jämfört över riket. 

År 2004 var andelen kvinnor 36 % av studenterna (inom alla program och alla årskurser) och 

44 % av de utexaminerade civilingenjörerna men tyvärr endast 31 % av de nyantagna. 

Variationen mellan olika program är stor. Tendensen är att program med en mer 

tvärvetenskaplig inriktning är mer attraktiva för kvinnor. Att andelen kvinnor inom 

programmen sjunker är en nationell trend som måste analyseras vidare. 

Att stimulera intresse för naturvetenskap och teknik är en prioriterad fråga för Uppsala 

universitetet och teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Rekryteringsinsatser görs inom 

fakulteten av ett flertal olika aktörer. Fakulteten har fastställda riktlinjer som stöd för alla som 

arbetar med kommunikation inom vetenskapsområdet. Mycket arbete läggs ner på att få bra 

webbinformation med tydliga sökingångar för olika målgrupper. Fakultetens hemsida och 

fakultetens sida om utbildningsinformation är exempel på webbsidor som används i 

rekryteringsverksamheten. Fakultetens webbplats visas i bilaga 4. 

För att bättre förstå nybörjarna genomförs årligen en nybörjarenkät. Studenterna får fylla i 

enkäten på webben under den inledande datakursen. Trender och förändringar kan följas på 

detta sätt. Resultaten från enkäten följs upp, presenteras och används i det arbetet för 

studievägledare och för strategisk planering. Se bilaga 5. 

Viktigt för all rekrytering, och troligen extra viktigt för rekrytering av kvinnor, är att arbeta 

långsiktigt, d.v.s. arbeta för att väcka intresse tidigt, behålla intresset för teknik och till slut 

informera om och visa på bra utbildningar inom teknikområdet. Våra projekt "Prova på - 

teknik" och TekNO är bra exempel på detta. Inom Prova på - teknik planeras några dagar 

tillsammans med Vattenfall till sommaren som riktas till tjejer i åk 7-9. Extra viktigt i hela 

den här processen när man riktar sig till den kvinnliga målgruppen är att utforma utbildningar 

som är attraktiva. Flera av Uppsalas civilingenjörsprogram, som har en hög andel kvinnliga 

studenter, synliggör teknikens koppling till miljö/biovetenskaper och samhälle. Vi anser att 

12




rekryteringsbegreppet inkluderar att bibehålla studenterna på utbildningarna, och i 

coachprojektet (se fråga 19) finns data som visar att kvinnor har stor nytta av det konceptet. 

Fakulteten inrättade MOR-enheten år 2001 för arbete med frågor rörande marknadsföring 

(M), omvärldskontakter (O) och rekrytering (R). En fast anställd informatör arbetar därutöver 

med webbinformation och tryckt material samt med strategiska informationsfrågor. På UTHenheten 

(UTH = Uppsala tekniska högskola) finns programmens studievägledare som aktivt 

deltar i gymnasieresor, mässor och högskoledagar (där gymnasister kommer till Uppsala 

universitet och får information om studier) samt administrerar verksamhet med 

hemortsambassadörer. Utöver detta görs även direkta insatser på programnivå. 

MOR-enhetens huvuduppgifter är att samverka med institutioner, centrumbildningar, 

områdeskansli, studerandebyrån, informationsavdelningen, programråd, samordnare och 

studierektorer och då: 

- verka för bättre rekrytering till fakultetens grundutbildningar, 

- öka intresset i samhället för teknik och naturvetenskap, 

- ta initiativ till populärvetenskapliga arrangemang 

- marknadsföra fakultetens grundutbildning och forskning 

- utveckla områdets omvärldssamverkan generellt 

Projekt som har initierats inom MOR -enheten är t.ex. TekNO-bussen (prisbelönt inom EU), 

RUTU -projekt och "Prova på - teknik". 

Uppsala studentkår har tagit fram en dokumentärfilm, ”Jag kan inte en enda snapsvisa – 

röster om den öppna högskolan,” om breddad rekrytering och ökad mångfald i högskolan. 

Filmen varvar universitetslivets mest traditionstyngda miljöer med besök i delar av samhället 

där högskoleutbildning är något helt främmande. Filmen synliggör på ett bra sätt hur 

studenter från icke-akademiska miljöer kan uppleva universitetslivet. Insatser för att bredda 

rekryteringen av studenter från studieovana hem har hitintills varit få inom fakulteten. RUTUprojektet 

har dock denna målgrupp som fokus. 

En rekryteringsbas som har visat goda studieresultat är de studenter som kommer till 

civilingenjörsprogrammen via garantiplatser från Uppsala universitets basår. Den här gruppen 

är studenter som inte hade tekniska studier som första prioritet under gymnasieåren men som 

tänkt om. Hösten 2005 kommer Universitetet även att utöka samarbete med olika kommuner i 

Uppland om collegeutbildning med inriktning natur och teknik. Vissa garantiplatser planeras 

även för dessa studenter. 

Här vill vi även synliggöra CeTUSS, Centrum för Teknikutbildning i Studenternas 

Sammanhang. CeTUSS är ett nationellt resurscentrum kring pedagogiska frågor inom 

teknikutbildning, med speciell inriktning på att undervisningen ska ske i studenternas 

sammanhang, som finansieras under tre år via Rådet för högre utbildning. CeTUSS verkar för 

att stimulera undervisning och skapa undervisningsmiljöer där studenterna ser lärandet av 

teknik i ett sammanhang, skapat både av sociala relationer och kring tillämpningarna av 

tekniken. Syftet är att studenterna redan från början av sin utbildning uppfattar sina ämnen 

och studier som meningsfyllda i ett vidare sammanhang utöver det värde som kunskapen i sig 

om teknik skänker studenterna. Se bilaga 6. 

Infrastruktur 

14 

13




Det finns fem välutrustade bibliotek inom fakulteten och ytterligare två som är gemensamma 

med medicin och farmaci. Biblioteken har idag elektroniska resurser med tillgång till 7000 

tidskrifter online inom teknik-naturvetenskap och medicin-farmaci. Drygt 20 

referensdatabaser finns tillgängliga från biblioteken (bl.a. ASCE Civil Engineering Database, 

Beilstein kemidatabas, Espacenet, European Patent Office) och elektroniska böcker (bl.a. 

Knovel med ca 500 tekniska referensverk och handböcker, Mathnetbase 60 

matematikhandböcker i fulltext, Environetbase 100 e-böcker inom miljöteknik). 

Biblioteken har ca 350 läsplatser och ca 70 publika datorer. Därutöver finns studieplatser 

tillgängliga för studenterna inom samtliga campusområden. Uppskattningsvis har fakulteten 

ca 30 fullt utrustande datasalar för studenter. Vid Ångströmlaboratoriet finns dessutom ett 

stort antal grupprum som är bokningsbara för studenter. De lokaler som ligger vid SLU är 

också funktionella om än något äldre. 

15 

De centrala personerna för att verksamheten ska fungera, är programsamordnarna. Mycket av 

deras tid går åt till att ha kontakter med lärare och studenter samt ge stöd och riktlinjer för 

verksamheten. 

UTH-enheten är en administrativ enhet under fakultetskansliet bestående av enhetschef, 

administratörer och studievägledare. Enhetens huvudsakliga uppgift är att ge service till 

institutioner, samordnare och studenter. Enheten arbetar bl.a. med 

- schemaläggning av ingenjörsprogrammens kurser och tentamina, samt lokalbokning. 

- utveckla och underhålla datorbaserade system och rutiner för tentamensanmälningar, 

schemaläggning, webbinformation m.m. 

- handlägga och administrera individuella studentärenden, råd och vägledning samt 

studentexpedition för alla typer av studentärenden, öppen dagligen 9-13 samt 

kvällsexpedition en dag i veckan. 

- arkivering och publicering av examensarbeten. 

- framtagning av statistik till samordnarna och institutioner. 

- stöd till studenter vid utlandsstudier. 

- stöd till institutionerna i Uppdokfrågor. 

- 

UTH-enheten tilldelas medel i den ordinarie basorganisationen som är baserad på antalet 

helårsstudenter inom de tekniska yrkesprogrammen. I nuläget finns fem 

programadministratörer och nio studievägledare (5 heltidsekvivalenter), en webbansvarig 

samt en enhetschef på 50 %. Även kursansvariga institutioner tillhandahåller stöd för både 

lärare och studenter genom egna kurskanslier. Fakulteten har även två utbildningsledare som 

är övergripande ansvariga för helheten. Mycket arbete läggs ner på att utveckla väl 

fungerande webbsidor, som har målgruppsanpassad information och ingångar för bl.a. 

anställda, studenter och blivande studenter. Där finns länkar samlade till fakultetens 

stödsystem såsom scheman, kursplanedatabas, supportsidor för fakultetens matlabserver, 

webbaserade anmälningssystem till kurser och tentamina mm. Nyligen avslutades ett 

webbprojekt där information om forskning gjordes tillgänglig både i rekryteringssyfte och för 

studenterna. 

16. 

Uppsala universitet satsar målmedvetet på att samla verksamheten för både forskning och 

undervisning till större campusområden, från att tidigare ha haft institutionerna utspridda över 

staden. En medveten strategi är att forskning och undervisning skall finnas nära varandra. 

Fakultetens campusområden är Polacksbacken med MIC (Matematiskt- 

14




informationsteknologiskt centrum) och Ångströmlaboratoriet, BMC (Biomedicinskt centrum), 

Geocentrum samt EBC (Evolutionsbiologiskt centrum). Inom varje campusområde finns både 

forskningslokaler och undervisningslokaler. Där finns studieplatser för studenter, datasalar, 

bibliotek och restauranger. Campusområdena håller hög standard och de flesta är byggda eller 

renoverade under senare tid. Fakulteten har god tillgång till grundutbildningslokaler och 

kvaliteten är bra beroende på att de flesta lokalerna är nybyggda eller nyligen renoverade. 

MIC invigdes 1992, Ångström invigdes 1997 och EBC år 2000. BMC är äldre men har 

renoverats (dock inte hela) under slutet av 1990-talet. Viss renovering i samband med 

omflyttning pågår fortfarande. De lokaler som ligger vid SLU är också funktionella om än 

något äldre. 

Prestationer och utbildningsuppdrag 

17. 

År Förstahandssökande 

Antagna Examina 

under året 

Nybörjare Totalt CI 

Kön M+K M K M K M K 

1996 728 224 116 253 132 100 13 

1997 863 278 153 338 165 122 24 

1998 866 263 163 341 191 132 42 

1999 664 260 176 310 201 92 42 

2000 790 288 209 328 223 125 40 

2001 796 360 211 385 244 127 63 

2002 721 319 183 383 200 173 72 

2003 672 328 160 364 172 169 108 

2004 621 336 150 355 162 142 111 

Examinationsfrekvensen för nybörjarna 1996 och 1997 fram till mars 2005 är 51 % och 52 %. 

Det finns variationer inom både program och årskullar i intervallen 35 % till 63 %. 

18 

Uppsala universitets uppdrag att utfärda civilingenjörsexamina enligt regleringsbrevet var för 

tidsperioden 2001-2004, 800 civilingenjörsexamina. Resultatet under tidsperioden blev 965 

civilingenjörsexamina vilket med marginal översteg uppdraget. För tidsperioden 2005-2008 

är uppdraget 1220 utfärdade civilingenjörsexamina vilket troligen kommer att uppnås. 

Uppföljning av studenter 

19 

Under senare år har vi observerat en utveckling mot att fler studenter hoppar av eller byter 

utbildning. Det finns en stark korrelation mellan resultat termin ett och totala studietiden för 

en enskild student. Goda resultat under första terminen ökar motivationen att stanna kvar och 

läsa på sitt program. I syfte att medvetandegöra lärare och studenter om en faktisk verklighet 

samt att ge inspiration till förändring ordnade fakulteten en ”Förstaterminskonferens” i maj 

2004 med ca 100 deltagande lärare, studentrepresentanter, studievägledare och inbjudna 

gäster. Konferensen blev första steget mot den ”Handlingsplan för mottagande av nya 

studenter och första årets studier” (Bilaga 7) som sedan fastställdes av fakultetsnämnden. 

Som resurs för att driva arbetet är en projektledare anställd vid MOR-enheten. Målet är att 

minst 80 % av de nyantagna studenterna skall ta poäng upp till eller över studiemedelsgränsen 

(25 p) under sitt första studieår. Kvaliteten på utbildningarna ska bibehållas. Alla program har 

15




i uppdrag att före maj 2005 göra en egen planering för mottagandet av nya studenter och 

första årets studier inför läsåret 2005/2006, med utgångspunkt i den gemensamma 

handlingsplanen samt kompletterad med egna åtgärder. Arbetet samordnas av 

planeringsgrupperna med hjälp av projektledaren. Programmens handlingsplaner skall 

innehålla uppföljningsbara mål för programmets första studieår och en tidplan över första året 

som synliggör programmets aktiviteter på ett strukturerat sätt. 

Det finns mycket verksamhet som redan är igångsatt, här kan nämnas 

- DiaNa-projektet inom biologi, geovetenskap och kemi vid Uppsala universitet är 

systematisk färdighetsträning i muntlig och skriftlig kommunikation som är integrerad i 

ämnesundervisningen (Bilaga 8). 

- Vägvisarprojektet inom civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi. Här delas 

studenterna i grupper om fem som har en egen handledare för att lotsa studenterna genom 

deras första år på utbildningen. Handledaren är en doktorand från IT-institutionen. 

Studenterna blir lotsade rätt i djungeln av kurshandledare, SI, inluppar, lektioner, 

omtentor, stresshantering, studievägledning, osv. Studentgruppen träffas en gång i 

veckan under hela första året (Bilaga 9). 

- Mentorskap i Bioinformatik och Molekylär bioteknik är ett studentdrivet projekt med 

regelbundna träffar där man studerar tillsammans och diskuterar kring den studiesociala 

situationen samt fikar. 

- Mattesupporten. Hjälp för studenter som läser matematik, oberoende av kurs eller 

program. Öppettider: må-to 17-19 (Bilaga 10). 

- Coachprojektet startade som försöksverksamhet på några program hösten 2004 för att 

omfatta samtliga program 2005. Målet är att underlätta studiestarten och övergången från 

tidigare studier. Ingen student ska känna sig osynlig och varje student ska veta vart 

han/hon kan vända sig om frågor eller problem uppstår. Coacherna träffar studenterna i 

grupper om ca 20 och under den första läsperioden finns 1 h/vecka och grupp 

schemalagt. Under resten av årskurs 1 fortsätter verksamheten ca en gång per månad 

eller vid behov, och innehållet övergår mer mot information om inriktningar på 

programmet, framtida arbetsmarknad och studiebesök. Coachen är normalt programmets 

studievägledare och har huvudsakligen följande uppgifter: 

- Stötta och stödja, både studenter i grupp och enskilt. Träffa studenterna regelbundet, 

oavsett vilken kurs de går på. Vid behov kontakta studenter som uteblivit från 

obligatorisk undervisning utan giltig frånvaro, för att höra hur det går. 

- Informera – både i grupp och enskilt, när informationen verkligen efterfrågas. 

- Entusiasmera studenterna, skapa ”vi-känsla” och organisera aktiviteter. 

- Jobba med målfokusering och reflektion. 

Rutiner för resultatuppföljning av studenter inom civilingenjörsprogrammen fastställdes 2003 

av planeringsgruppen för civilingenjörsprogrammen. Arbetet utförs av programmens 

studievägledare som redovisar löpande till resp. programråd samt kontaktar studenter som 

halkar efter och erbjuder studievägledning. För att möjliggöra allt detta har resurser tillförts, 

bland annat ändrades schablonen för fakultetens studievägledning 2004 från 800 hst till 500 

hst per studievägledare. 

Särskilda insatser har gjorts under 2004 med att genomföra utbildning för lärare och 

studievägledare i studieteknik. En valfri kurs Studieteknik, 1 poäng erbjuds nu för studenterna 

och ges integrerad i olika ämneskurser. Coachen är normalt ansvarig även för 

studieteknikundervisningen, vilket ger kontinuitet i kontakten med studenterna. För att få 

16




godkänt ska studenten aktivt delta i kursens alla övningar och moment. Ämneskursen bidrar 

med innehållet i läs- och anteckningsövningarna. 

Det finns även repetitionskurser sommartid, både juni och augusti, som hjälper studenter att 

bli godkända på kurser. Erfarenheten från repetitionskurs i Mekanik sommaren 2004 är 

mycket positiv och genomströmningen på resttentamen i juni ökade markant. 

20 

Det är nödvändigt att ta tillvara kunskaper och erfarenheter från utexaminerade studenter för 

att kunna forma bra utbildningar. Det finns i dag olika vägar som programmen använder för 

att komma i kontakt med sina alumner. 

- Enkätundersökningar. Den senaste i raden är genomförd av enheten för Kvalitet och 

utvärdering inom Uppsala universitet under hösten 2004 och sammanställd i mars 2005. 

Undersökningen omfattar samtliga utexaminerade civilingenjörer åren 2001 och 2002. 

Bilaga 11- 16. 

- Seminarieserier och informationskvällar med inbjudna alumner. 

- Äldre studenter deltar i programråden som näringslivsrepresentanter 

- Examensarbeten där tidigare studenter agerar som handledare 

- Egna utvärderingar. Uppsala tekniska högskola, civilingenjörsprogrammen i teknisk 

fysik och i molekylär bioteknik, gjorde våren 2001 programutvärderingar ur ett 

näringslivsperspektiv. 

Nedanstående frågor är gemensamma för Uppsalas civilingenjörsprogram och är upplyfta till 

lärosätesdel A. 

24 

Civilingenjörsutbildningarna i Uppsala har en fördel av att vara del i ett stort universitet. Det 

förekommer ett omfattande samarbete över fakultetsgränserna. Totalt år 2004 gavs 10 % av 

fakultetens totala utbildningsuppdrag av institutioner tillhörande andra fakulteter. Samarbeten 

inom den stora teknisk-naturvetenskapliga fakulteten ger Uppsala möjlighet att erbjuda 

civilingenjörsprogram som är breda inom naturvetenskap och teknik. 

För icke-tekniska kurser finns ett antal olika lösningar som erbjuds våra studenter 

- Programkurser inom studieplanen 180 poäng 

- Professionella kunskaper och färdigheter, kommunikation mm som ligger integrerade i 

olika ämneskurser 

- Möjlighet att välja från ett kompletterande och programövergripande kursutbud 

- Möjlighet att läsa 220 poäng varav 60 poäng företagsekonomi – dubbelexamen 

Se regelverk i utbildningsplanen. 

- Entreprenörskolan 40 poäng. Ett begränsat antal teknologer erbjuds att inom ramen för 

180 poäng välja in hela kurspaketet inklusive examensarbete. Se bilaga 17. 

- Studenterna kan välja fritt ur universitetets kursutbud och ge utbildningen en personlig 

profilering. Teknologerna erbjuds att söka 20 poäng utanför fakulteten inom sitt program 

(köpta platser). 

Möjligheten att få införa kurser inom examenskravet ser något olika ut beroende på program. 

(Se Programspecifika tillägg i utbildningsplanen §6, bilaga 1.) 

17




Entreprenörskolan i Uppsala riktar sig till studenter som läser ett långt tekniskt eller 

naturvetenskapligt program om minst 160 poäng. Målet med utbildningen är att förbereda 

deltagarna för affärsutvecklande uppgifter inom både små entreprenöriella företag och större 

företags produkt- och affärsutvecklande enheter. Entreprenörskolan ersätter det ordinarie 

avslutande studieåret inom respektive utbildning. Utbildning avslutas med en examen inom 

det egna utbildningsprogram, men med Entreprenörskolan som en profil. Entreprenörskolan i 

Uppsala leds av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling (CEF) som ansvarar för 

programmets genomförande och har det administrativa huvudansvaret. En styrgrupp med 

representanter från SLU och Uppsala universitet fungerar som Entreprenörskolans styrelse. 

Inom Entreprenörskolan arbetar enbart lärare som är erfarna praktiker och lärare/forskare 

inom innovationsområdet. 

Så tycker företagen om Entreprenörskolan i Uppsala (hämtat från hemsidan) 

- "Vi är ett världsomspännande företag och slåss ju med en del andra lokaliseringar om 

resurser och uppmärksamhet. Men det är bara i Uppsala vi kan skryta med att vi har en 

Entreprenörskola. Och det brukar vi göra!" Lars-Erik Nyström, Director Bioprocess 

Research, Protein Separations R&D, Amersham Bioscience AB, Uppsala 

- "Entreprenörskolan i Uppsala ger studenten erfarenheter och kunskaper som är mycket 

värdefulla i en rekryteringssituation. Företag som vårt har stort behov av 

ämnesspecialister som också har en affärsmässig kompetens och studenterna vid 

Entreprenörskolan har ju demonstrerat ett tydligt intresse för teknik och 

affärsutveckling." Per Matsson, Sr. Scientific Advisor, Pharmacia Diagnostics AB 

- "Projektarbetet är ett utmärkt sätt att lära känna varandra. Vi drev ett projekt i 

Entreprenörskolan 2002 och en av studenterna från den gruppen är nu anställd hos oss." 

Anders Tärnström, VD, Animech AB 

30 

Inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gäller gemensamma 

riktlinjer för bedömningar av tillgodoräknande av kurs, införande av kurs och antagning till 

senare del av tekniska yrkesprogram. I en verklighet där studenterna i allt högre grad byter 

mellan program och utbildningar och där rörligheten över landet ökar, är det nödvändigt med 

tydliga direktiv för samordnad tillämpning av regler och riktlinjer. Hanteringen av 

individuella studerandeärenden inom fakultetens yrkesutbildningar görs i dag av ett flertal 

olika personer som behöver ett regelverk som stöd för en enhetlig bedömning av individuella 

studerandeärenden. I detta ligger även krav på att samtliga obligatoriska kurser inom 

programmen skall vara tydligt definierade. 

Antagning till senare delar av utbildningen sker två gånger årligen i mån av plats. Generellt 

kan sägas att den stora andelen efterantagningar är programbyten. Vi har en mycket liberal 

inställning till att låta studenterna välja kurser från andra program och att byta program. 

Oberoende av studenternas bakgrund upprättas en individuell studieplan för alla som antas till 

senare del. 

F (teknisk fysik) har det dominerande antalet antagningar till senare del av program. 

32 

I Uppsala finns det en dokumenterat bra nollning som klarar att synas i sömmarna. 

Introduktionen av studenterna organiseras av Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) i 

samarbete med fakulteten och verksamheten finansieras delvis av fakulteten. 

Mottagningsverksamheten, kallad nollningen, startar två veckor innan terminsstart och är 

uppskattad bland de nya studenterna. Några veckor innan verksamheten börjar får de 

18




nyantagna studenterna ett välkomnande telefonsamtal från en student i högre årskurs samt ett 

välkomstpaket som bl.a. innehåller ”Nolleboken”, en diger informationsskrift. Här beskrivs 

hur det är att läsa teknik i Uppsala. Under nollningen agerar studenter i högre årskurser 

faddrar enligt ett väl utarbetat faddersystem och de nyantagna studenterna får möjlighet att 

dels lära känna varandra och dels bekanta sig med Uppsala och studentlivet. 

Introduktionskurser i matematik och datavetenskap genomförs också under denna tid. 

Under den första mottagningsveckan presenterar sig programsamordnare och andra 

programfunktionärer vid särskilda programinformationer. Här tas också syftet med 

programmet upp och en del formalia runt att vara programstudent. Inom fakulteten finns 

också ett s.k. coachprojekt. (Se fråga 19). 

33 

I de inledande matematikkurserna har ändrade examinationsformer medfört en ökad 

genomströmning på 10-20 %, med bibehållen kvalitet. Man har även minskat ner 

föreläsningsgrupperna. Det som gäller är att studenten kan välja att göra en rad duggor under 

kursens gång och om samtliga är godkända, få godkänt på kursen. För ett högre betyg krävs 

dock sluttenta. 

35 

I genomsnitt beräknar vi att studenterna lägger ner ca 20 timmar per vecka på studier utöver 

den schemalagda undervisningen. Det är dock mycket svårt att beräkna. Variationen är stor 

mellan olika individer, program och årskurser. Den nedlagda tiden är i regel inte konstant sett 

över en läsperiod utan tenderar att öka ju närmare slutet av perioden man kommer. Det kan 

dock konstateras att studierna motsvarar heltidssysselsättning. 

41 

Inom civilingenjörsprogrammen sätts betyg på varje kurs samt, när så bedöms ändamålsenligt 

med hänsyn till kursens art, även på del av kurs. Som betyg skall något av uttrycken 

underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) 

användas. Om det finns särskilda skäl kan något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd 

(G) användas på vissa kurser. Detta anges i gällande kursplan. Särskilda skäl kan vara hög 

grad av laborativa inslag eller projektarbeten där det finns dåliga möjligheter att kunna 

bedöma enskilda studenters insatser. Det kan även gälla introduktionskurser och 

orienteringskurser som examineras enbart genom deltagande i obligatoriska moment. Den 

tvågradiga betygskalan (U och G) används även av rättviseskäl på examensarbeten inom 

civilingenjörsprogrammen. Motiveringen är här att olika externa arbetsplatser erbjuder olika 

former av stöd till studenterna, vilket påverkar deras möjligheter att kunna genomföra arbetet. 

Det är även oundvikligt att olika arbetsuppgifterna ställer olika krav, vilket naturligtvis 

påverkar slutresultatet. Inom SLU används betygsskalan godkänd – icke godkänd för 

samtliga kurser. 

Provresultat dokumenteras i UPPDOK (och LADOK för ES vid SLU). Student som styrker 

godkända laborationer och andra obligatoriska kursmoment ska rapporteras till UPPDOK så 

snart som möjligt efter läsperiodens slut. Det åligger den kursansvariga institutionen att 

registrera sådana moment. För kurser som består av flera delkurser sätts 

sammanfattningsbetyg. 

Genom beslut av rektor 1996 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg, s.k. plussning. 

Beslutet gäller endast de kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i 

tekniskt yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är plussning inte tillåten. 

19




Detta framgår av aktuella kursplaner. Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter 

det att kursen/delkursen för första gången registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. 

43 

Gemensamma bestämmelser för examensarbeten finns fastställda inom fakulteten. 

Huvudsyftet med dessa är att kvalitetssäkra kursen examensarbete och att garantera 

studenternas rättssäkerhet. De syftar även till en enhetlig hantering av examensarbeten och en 

tydlig ansvarsfördelning vilket underlättar för såväl institutioner som program. Institutioner 

som har examensarbetare från många olika program har efterfrågat enhetliga rutiner. Det är 

viktigt att ett examensarbete tillåts präglas av det program där det ingår. Kvalitetssäkringen är 

därför dubbel, d.v.s. på både program- och institutionsnivå. 

Vid Uppsala universitet använder vi oss av tre nivåer 

Handledare: leder det dagliga arbetet och hjälper studenten att föra arbetet framåt och att 

hålla tidsplanen. Handledaren är verksam vid den arbetsplats där arbetet utförs och har 

kompetens inom det aktuella området 

Ämnesgranskare: Tillstyrker innehållet i examensarbetsuppgiften med avseende på relevans, 

omfattning och djup. Han/hon tillstyrker även förslaget till tids- och projektplan, håller 

kontakt med studenten och handledaren enligt planen samt tillstyrker eventuell revidering av 

denna. Han/hon tillstyrker den preliminära skriftliga rapporten samt ger klartecken för 

muntlig presentation och bedömer i samråd med examinatorn den muntliga presentationen, 

samt tillstyrker den slutliga versionen av den skriftliga rapporten. För examensarbeten inom 

civilingenjörsprogrammen skall ämnesgranskaren vara en disputerad lärare eller forskare och, 

om det inte finns särskilda skäl, vara anställd vid Uppsala universitet eller, för ES- och W- 

programmen, vid SLU. 

Samtliga examensarbeten görs inom huvudämnet teknik. Det innebär bland annat krav på 

teknisk relevans och att arbetet ska kunna sättas in i ett tekniskt sammanhang. Uppgiften för 

examensarbetet skall dessutom passa ihop med programmets mål och programmets egna 

riktlinjer för vad som är lämpliga examensarbeten. Då ämnesgranskare utses ska kompetens 

vara avgörande och inte institutionstillhörighet. 

Examinator: Är ytterst ansvarig för kursen. Examinatorn kan delegera delar av uppgiften till 

en exjobbskoordinator. Observera att i Uppsala finns det endast en examinator per program. 

Detta avviker från den terminologi som används på flertalet andra högskolor. 

Studenterna har all information som rör exjobb samlat på en hemsida (Bilaga 18). 

Programmen ordnar dessutom regelbundna informationsmöten för studenter som ska göra 

examensarbete. Även UTH-enheten medverkar med information och stöd till studenterna 

samt sköter nödvändig administration inklusive arkivering av rapporter. 

44 

Vad som krävs för att studenten ska bli godkänd på sitt examensarbete framgår av den 

projektplan som upprättas för varje student innan arbetet påbörjas. Examensarbetet skall 

redovisas i form av en rapport skriven på engelska eller svenska. Samtliga rapporter skall 

innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning omfattande ca två sidor svensk text. En 

rapport skriven på svenska skall även innehålla en kort vetenskaplig sammanfattning 

(abstract) på engelska. Rapporten skall innehålla en introduktion till det valda ämnesområdet, 

20




en beskrivning av målet med projektet och övergripande strategi för att lösa det valda 

problemet, experimentella metoder, resultat, diskussion, referenser till vetenskaplig litteratur 

och en lista på den litteratur som lästs i samband med arbetets utförande. Anvisningar för 

rapportens utformning finns tillgänglig på fakultetens hemsida. 

Vid underkännande av ett examensarbete skall skriftlig motivering ges, normalt genom att 

ange av vad studenten behöver göra för att bli godkänd. 

45 

Vi vill betona att det i Uppsala finns det endast en examinator per program. Detta avviker 

från den terminologi som används på andra högskolor. Grundregeln är att minst två personer 

skall delta i bedömningen av varje examensarbete. 

Därutöver gäller att: 

- Handledare och ämnesgranskare måste vara två olika personer. 

- Ämnesgranskare och examinator måste vara två olika personer. 

- Handledare och examinator kan vara samma person. 

46 

Om ett examensarbete inte håller planerade tidsramar skall examinatorn ta kontakt med 

studenten/ämnesgranskaren/handledaren och föreslå åtgärder. Detta ska alltid ske om nio 

månader förflutit sedan projektplanen godkändes. De alternativ som finns i detta läge är 

underkännande eller omstart och upprättande av ny projektplan. 

53 

Högskoleverket har utsett Uppsala universitet att representera Sverige i tävlingen om det 

bästa kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor i Norden. Uppsala universitet har ett väl 

utvecklat kvalitetsutvecklingsprogram som antogs av konsistoriet år 2002. Ansvarig enhet 

inom universitetet är enheten för kvalitet och utvärdering. Förutom 

kvalitetsutvecklingsprogrammet antas varje år ett årligt handlingsprogram för 

kvalitetsutveckling där målen för verksamhetsårets kvalitetsarbete fastställs. Vid Uppsala 

universitet finns också andra riktlinjer och styrdokument med syfte att bidra till hög kvalitet i 

universitetets verksamhet. Kvalitet och utvärdering har sammanställt en förteckning över 

dessa dokument. 

Inom fakulteten pågår ständiga kvalitetsdiskussioner. Ett led i detta är att fakulteten har 

fastställda riktlinjer för mycket av det dagliga arbetet. Alla projekt och olika 

försöksverksamheter utvärderas innan de övergår i reguljär verksamhet. Som exempel på 

projekt som övergått från försöksverksamhet till att i dag drivas inom samtliga 

civilingenjörsprogram kan nämnas coachprojektet. Projektet togs fram inom ramen för 

RUTU-projekt som initialt var ett externfinansierat projekt inom MOR-enheten. 

TUN (tekniska utbildningsnämnden) genomförde en SWOT-analys under 2004 som 

fakulteten antog som strategisk i Bolognaprocessen (Bilaga 19). 

Programmens kvalitetssäkring görs på flera nivåer. Beslut som rör programmets innehåll 

(studieplanen, d.v.s. vilka kurser som ges, omfattning och nivå mm) förankras i programrådet. 

Därefter går studieplanerna vidare för granskning i planeringsgruppen för att gå vidare till 

fakultetsnämnden för fastställande. Programrådens sammansättning fastställs av 

grundutbildningsutskottet som också bevakar att det i programrådet finns en spridning över 

21




institutioner samt tillräckligt antal studenter och näringslivsrepresentanter. 

Programsamordnarna förordnas på en period av tre år och tillsätts av fakultetsnämnden. 

54 

Kursvärderingar är mycket viktiga för att ge alla studenter möjlighet att komma med 

synpunkter på kurser. Som ett led i detta kvalitetsarbete har fakulteten i januari 2005 fastställt 

nya riktlinjer för kursvärdringar. I korthet kan sägas att ansvaret för att kursvärderingar 

genomförs och följs upp ligger på kursansvarig institution. Vid de flesta program används 

pappersblanketter som utdelas till studenterna i slutet av kursen på ett ordinarie schemalagt 

tillfälle. Institutionerna ska erbjuda studenterna möjlighet att sammanställa kursvärderingarna, 

något som studenterna gör i de allra flesta fall. Ersättning utgår till studenterna. 

Eftersom kursvärderingar är ett viktigt instrument i kvalitetsarbetet följs de upp i olika 

instanser på fakulteten. Sammanställningarna föredras av studenterna i programråden och är 

ett viktigt underlag för förändringar av kurser och program. Genomgång av kursvärderingarna 

görs även på institutionsnivå och kursanalyser, som bygger på kursvärderingarna, görs av 

institutionerna. (Bilaga 20) 

59 

Se fråga 11. 

63 

Se fråga 19. Samma rutiner används inom samtliga civilingenjörsprogram. 

66 

Några nedskrivna mål i dessa termer finns inte. Det är en balansgång mellan kvalité och en 

hög genomströmning. 

22




21 

I denna sista fråga har vi valt att analysera verksamheten efter de aggregerade frågeområden 

som bedömargruppen angett: 

Ledning och styrning 

Ingenjörsidentiteten kan stärkas i Uppsala. Nuvarande organisation har gjort det svårt att 

prioritera tekniska frågeställningar, synliggöra tekniska utbildningar och utveckla 

lärarkulturen mot en mer ingenjörsvetenskaplig ansats. Den nya beslutsorganisation som 

införs till hösten 2005 har tillkommit med avsikt att ändra på detta. 

En fördel med Uppsalas organisation är att samordning och samsyn finns internt mellan de 

olika civilingenjörsprogrammen. Det finns en gemensam utbildningsplan och många 

gemensamma regler och riktlinjer. Programsamordnare deltar i diskussioner och beslut som 

rör civilingenjörsutbildningen (dagens planeringsgrupp, kommande teknisk 

utbildningsnämnd). Studenterna är med och påverkar på alla nivåer inom organisationen. 

Fakulteten har en matrisorganisation med institutioner och program i grundutbildningen. I 

samtliga program ingår kurser från ett flertal olika institutioner. Detta system har både föroch 

nackdelar. Fördelen är att institutionerna, som har personal- och ekonomiansvar, får 

medel direkt från fakultetsnivå och kan göra de omfördelningar och prioriteringar som bäst 

behövs i den egna verksamheten. Nackdelen är att programmen kan bli maktlösa mot 

institutionerna om konflikt uppstår. En viktig uppgift för programråden är att följa upp att 

kursinnehåll och undervisning sker ur ett programperspektiv. Olika civilingenjörsprogram har 

olika förutsättningar, vissa program har många inriktningar och många studenter, andra har 

endast en inriktning och samarbetar med ett fåtal institutioner. Vissa program är knutna till 

en institution medan det finns program som har många institutioner/fakulteter inblandade. 

Hur kvalitetsarbete sker på programnivå beror i hög grad av dess programsamordnare. 

Programsamordnarnas nedsättning i tid uppfattas som låg i förhållande till förväntad och 

behövd arbetsinsats. Översyn av detta pågår som ett led i verksamhetsplaneringen. Det är 

nödvändigt om vi ska kunna rekrytera och behålla de mest kompetenta personerna till dessa 

uppdrag. 

Mål och måldokument 

Det pågår en kontinuerlig diskussion om ingenjörsmässighet och behov av att stärka 

yrkesperspektivet inom civilingenjörsprogrammen i Uppsala. Uppsala universitet är ett starkt 

varumärke som tyvärr inte alltid förknippas med ingenjörsutbildning. Att förändra bilden av 

Uppsala universitet och synliggöra tekniken är viktigt både ur identitets- och 

rekryteringsperspektiv. Det finns även behov av att tydliggöra skillnaden mellan ingenjörer 

och naturvetare för såväl studenter som lärare och avnämare. Särskilt tydligt är detta behov i 

Uppsala där vi utnyttjar fakultetens stora bredd och samarbetar över institutions- och 

sektionsgränser. 

Fakulteten har deltagit i CDIO workshops och spridit CDIOS:s budskap internt vid lärardagar 

och fakultetskollegier. Medvetandet ligger på en hög nivå inom alla programråd. Flera av våra 

program hade inlett ett förändringsarbete, ovetande om CDIO, och har redan gått flera steg 

framåt utan att detta innefattas i någon utvecklad målbeskrivning på programnivå. Arbete 

pågår med att förändra målbeskrivningarna i kursplanerna och med översyn av målen på 

programnivå. Detta görs med utgångspunkt i Bolognaprocessen. 

23




Jämställdhetsarbetet och motsvarande plan är idag i stor utsträckning fokuserade på 

kvantitativ jämställdhet, d.v.s. hur jämn könsfördelning mellan kvinnor och män kan uppnås. 

Större vikt behöver därför läggas på kvalitativ jämställdhet för att på sikt nå reell 

jämställdhet. Ett långsiktigt och strategiskt arbete behövs för att nå en mer könsneutral 

inställning till den verksamhet som bedrivs inom fakulteten. 

Integrerade utbildningsplaner 

Behov av integrerade utbildningsplaner är något som genomsyrat diskussioner vid införande 

av nya utbildningsprogram. Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi som startade i 

Uppsala hösten 1995 har varit en föregångare. Även inom de traditionella programmen har 

detta varit prioriterat, teknisk fysik genomförde det första kurskopplingsprojektet i slutet av 

1980-talet och synliggjorde hur kurser bygger vidare på varandra. Även om alla är på något 

plan medvetna om ett behov av integrering av kunskaper och färdigheter så finns det 

fortfarande brister i hur det förmedlas till studenterna samt om hur undervisning samordnas. 

En positiv utveckling har varit att det införts projektkurser i programmen där kunskaper och 

färdigheter från tidigare studier behövs och därför blir tydliga för studenterna. 

Kommunikation, både skriftligt och muntligt, är något som fortlöpande förbättras och i dag 

synliggörs inom olika kursplaner. Vi är inne i en förändringsprocess som drivs sakta men 

säkert framåt. Vi ser CDIO som ett bra hjälpmedel att kunna strukturera upp och arbeta vidare 

med integrationsfrågor. 

Internationalisering 

”Uppsala universitet arbetar målmedvetet och effektivt med praktiskt taget alla delar av 

internationalisering” visar en rapport från Högskoleverket där en bedömargrupp utvärderat 

internationaliseringsarbetet vid landets universitet och högskolor. Internationalisering av 

grundutbildningen är ett angeläget insatsområde där verksamheten under 2005 kommer att 

fokusera på utveckling mot Bolognaanpassning. Inom fakulteten har det tillsatts ett antal 

arbetsgrupper för detta. Behovet av särskilda stödinsatser till verksamhet med stor 

utbytesverksamhet skall uppmärksammas i detta sammanhang. Det internationella utbytet 

inom teknikområdet är i dag av för liten omfattning. Fakulteten är medveten om detta och en 

utbildningsledare kommer att arbeta 50 % med dessa frågeställningar från maj 2005. 

Samarbeten inom Europa på mastersnivån eftersträvas. Attraktiva mastersprogram kan även 

medföra att antalet inresande studenter ökar, vilket är en positiv utveckling. 

Utbildningens innehåll 

Uppsala universitet har mycket god kompetens inom de grundläggande ämnena vilket 

utnyttjas till att ge samtliga teknologer en stabil grund. Hög forskningskompetens ger djup i 

utbildningen. Samarbeten, t.ex. med olika forskningscentra, ger också möjligheter att nå 

uppsatta mål på systemnivå. Vi arbetar även med strategin att tydliga inriktningar behövs för 

målinriktade studier. Tidigare utvärderingar har visat att näringslivet utgår från att alla 

program och inriktningar är väl genomtänkta och håller en hög kvalitet. Detta förtroende är 

det högst prioriterade kriteriet att leva upp till. 

Samarbeten sker såväl inom fakulteten som över fakultetsgränser och mellan Uppsala 

universitet och SLU. Uppsala universitets bredd och nämnda samarbete ger ett stort utbud 

med många valmöjligheter för studenterna. Uppsala universitet har därmed fördelen att kunna 

erbjuda en bredare utbildning för ingenjörer än många andra universitet/högskolor. 

Medvetna val av undervisningsformer 

24




Undervisningsformerna har utvecklats under de sista tio åren mot en allt större grad av nya 

arbetsformer och ett mer projektbaserat arbetssätt, dock inte i önskvärd omfattning. 

Programråden måste ta ett större ansvar i att se till att alla programmets kurser syftar mot att 

uppfylla programmålen. En ökad medvetenhet om detta finns hos samtliga 

programsamordnare. 

En ny hemsida planeras i dagarna som synliggör de pedagogiska initiativ och alternativa 

examinationsformer som redan finns inom våra utbildningar. Vi ser förändringsarbete som ett 

led i kommande utbildningsplanering, både att bättre implementera CDIO samt inom 

Bolognaprocessen. Dagens otillräckliga ekonomi inom utbildningssystemet kan tvinga oss att 

införa nya arbetsformer på vissa kurser. Vi vill framhålla fakultetens ämnesdidaktiska kurs 

samt projektet CeTUSS som goda exempel. 

Från utvärderingen som gjorts av utexaminerade framgår att då de fick bedöma 

undervisnings- och arbetsformer efter den nytta de haft av dem efter examen visar det sig att: 

71 % vill ha mer seminarier 

71 % vill ha mer studiebesök 

69 % vill ha mer muntliga presentationer 

76 % tycker det är lagom mycket laborationer 

67 % tycker det är lagom mycket grupparbeten och gruppövningar 

63 % tycker det är lagom mycket självständiga arbeten 

41 % vill ha mindre av lärarledd undervisning (58 % säger lagom) 

Resultaten kommer att analyseras vidare på programnivå. 

Stödjande lärandemiljöer 

UU har satsat målmedvetet, och gör så fortfarande, på att samla verksamheten för både 

forskning och undervisning till större campusområden. En medveten strategi är att forskning 

och undervisning skall finnas nära varandra. Inom varje campusområde finns både 

forskningslokaler och undervisningslokaler. Där finns studieplatser för studenter, datasalar, 

bibliotek och restauranger. Inom fakulteten finns ett stort inslag av laborativa kurser, något 

som är värt att värna om även när ekonomin sviktar. I Uppsala finns även miljökontakter med 

studenter från andra fakulteter via kurser som ges av Cemus (Centrum för mijö- och 

utvecklingsstudier), Centrum för genusvetenskap, CEF mfl. Även studentlivet via nationer, 

studentbostäder mm bidrar till en stödjande lärandemiljö. 

Lärarnas kompetens, ämnesmässigt och didaktiskt 

Ämneskompetensen är hög, eller mycket hög, hos samtliga lärare. Internationellt välkända 

forskare deltar som lärare på programmen. Detta är grunden för en god undervisning. 

Pedagogisk utbildning kan aldrig ersätta ämneskompetens, men finns ämneskompetensen kan 

lärare utvecklas. Krav på pedagogisk grundkurs finns vid nyanställning på lärartjänst inom 

universitetet. Det som saknas hos dagens lärarkår är främst egen yrkeslivserfarenhet utanför 

forskarsamhället. Diskussioner pågår om hur vi kan stärka ingenjörsidentiteten för både 

studenter och lärare. 

Fakulteten har utvecklat en egen ämnesdidaktisk kurs för lärare och har även en egen 

pedagogisk förnyelsefond som omfattar 3 700 kkr. årligen. Prioritering har gjorts för projekt 

som kan komma många studenter tillgodo, projekt som syftar till en ökad 

näringslivsanknytning samt projekt av relevans för Bologna. Resultat presenteras löpande på 

lärardagar och fakultetskollegier. Erfarenheten visar dock på att det är svårt att nå ut med 

25




information och ändå svårare att få genomslag av andras erfarenheter inom den egna 

undervisningen. Här finns ett behov av informationsstrategi. 

Examination och examensarbete 

De gemensamma bestämmelser för examensarbeten som finns inom fakulteten är en styrka. 

Huvudsyftet är att kvalitetssäkra kursen examensarbete och att garantera studenternas 

rättssäkerhet. De syftar även till en enhetlig hantering av examensarbeten och en tydlig 

ansvarsfördelning vilket underlättar för såväl institutioner som program. Bestämmelserna 

infördes efter år av diskussioner på alla nivåer. Det positiva i den processen var att när 

beslutet togs var det väl förankrat och även efterlängtat, vilket har bidragit till ett mycket 

positivt bemötande ute i verksamheten. 

Det är viktigt att ett examensarbete tillåts präglas av det program där det ingår. 

Kvalitetssäkringen är därför dubbel, både på program- och institutionsnivå. 

Det finns fortfarande oklarheter och gränsdragningar som kräver diskussion, det gäller främst 

när examensarbeten utförs vid andra lärosäten eller andra vetenskapsområden inom UU. 

Vi skulle gärna se en nationell överenskommelse om hur examensarbeten skall hanteras om 

de utförs på en annan högskola än den egna. Det skulle underlätta hanteringen samt medföra 

att enskilda studenter kan få klara direktiv. 

Utvärdering av program 

Som ett led i fakultetens kvalitetsarbete inom yrkesprogrammen skall samtliga 

programsamordnare från år 2005 tillse att programmen utvärderas terminsvis. 

Handlingsplaner för programvärderingar fastställs av programrådet. Som en rekommendation 

föreslås att sammanställningar av programvärderingar görs av studierådet eller av 

studievägledare. Syftet med programutvärderingarna är att få tillgång till studenternas 

helhetsintryck av programmets uppläggning, arbetsbelastning, undervisningsformer, 

examinationsformer, schemaläggning mm, att få veta hur studenterna upplever den 

infrastruktur som finns, t.ex. angående studentinflytande, studentservice och studievägledning 

och att ge studenterna möjlighet att reflektera över sin egen personliga utveckling under 

studietiden och om de upplever att programmets mål är tydliga i den processen. 

Uppsala universitets enhet för kvalitet och utvärdering har, inför denna utvärdering av 

civilingenjörsprogrammen, genomfört en enkätundersökning till alla civilingenjörer som 

examinerades åren 2001 och 2002. 

Några sammanfattande reflektioner: 

Nästan 9 av 10 (86 %) instämmer helt eller nästan helt i påståendet ”Jag trivdes mycket 

bra under min studietid” 

Tre fjärdedelar (74 %) instämmer i påståendet ”Jag är nöjd med den utbildning jag fick 

på mitt utbildningsprogram” 

Nöjda studenter är det bästa omdöme en utbildning kan få. Det gäller bara att inte dra 

förhastade slutsatser mot bakgrund av dagens oroväckande avhoppsstatistik. 

Cirka en tredjedel (34 %) av de svarande är idag doktorander och ytterligare en fjärdedel 

(23 %) skulle kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen. 

Den exakta siffran beträffande övergång till doktorandstudier är sannolikt för hög i den här 

undersökningen eftersom vi ser att doktoranderna har en högre svarsfrekvens. Det är ändå 

värt att notera att övergångsfrekvensen är hög i Uppsala. 

26




Mindre än hälften (44 %) instämmer helt eller nästan helt i påståendet ”Jag kände mig väl 

förberedd för arbetslivet efter avslutade studier” 

Inträdet på arbetsmarknaden har skett snabbt för de allra flesta. Andelen som har fått arbete 

(eller doktorandtjänst) redan innan avslutade studier är 43 %. Inom sex månader efter 

avslutade studier hade ytterligare 46 % fått arbete (eller doktorandtjänst). Att studenterna 

känner sig oförberedda för arbetslivet är något som kommer att arbetas vidare med inom 

fakulteten. Näringslivsanknytningen är ett prioriterat insatsområde. 

Det frågades efter i vilken utsträckning de haft arbetsuppgifter som ställt krav på olika 

färdigheter. Det framgår att de främst haft höga krav på: 

- Att självständigt lösa problem 

- Att göra skriftliga presentationer 

- Att göra presentationer på engelska 

Under utbildningen var de före detta civilingenjörsstudenterna mest nöjda med 

färdighetsträningen i att: 

- Självständigt lösa problem 

- Arbeta i grupp 

- Göra skriftliga presentationer 

- 

Den färdighetsträning som de generellt sett var minst nöjda med var: 

- Argumentera och övertyga 

- Göra muntliga presentationer 

Enkätundersökningen bifogas som bilagor till denna självvärdering. 

Resultaten analyseras inom samtliga programråd och är ett värdefullt underlag i det pågående 

förändringsarbetet. 

Flexibilitet, anpassning, förnyelse 

Civilingenjörsutbildningen i Uppsala startade 1962 med teknisk fysiklinjen. Därefter tog det 

26 år innan nästa civilingenjörsutbildning startade 1988, dåvarande materialfysiklinjen, nu 

Teknisk fysik med materialvetenskap. År 1991 kom Molekylär bioteknik och sedan följde en 

mycket expansiv period, 1993 startade Miljö- och vattenteknik, 1995 startade 

Informationsteknologi, 1997 startade Kemiteknik, 2000 startade både System i teknik och 

samhälle och Energisystem samt sist i raden startade Bioinformatik år 2001. Samtliga nya 

program har ett brett systemteknisk perspektiv med en, mer eller mindre tydlig, koppling till 

samhället. Uppsalas nya program med sin bredd har varit attraktiva för bl.a. kvinnor. 

Att på en tidsperiod omfattande 12 år starta 7 nya civilingenjörsprogram tyder på stor 

flexibilitet. Det betyder även en mycket stor belastning på systemet och det har påskyndat 

processen med nya campuslösningar inom verksamhetsområdet. 

Efter år av positiv nysatsning har vi nu fått anpassa oss till en verklighet där 

studentunderlaget viker. Att behöva fundera i banor av att lägga ner utbildningsprogram, 

något som ännu inte har skett, är något som många har svårt att ta till sig. 

För att möta utvecklingen har vi inom fakulteten bl.a. infört handlingsprogram för mottagande 

av nya studenter och vi har utökat antalet studievägledare. För att kunna öka 

genomströmningen behöver vi möta dagens studenter på deras villkor vilket kräver 

nytänkande. Detta innefattas i den nya profileringsplanen för fakulteten. Dess syfte är att 

skapa ett system för att identifiera, attrahera och rekrytera studenter till, behålla studenter på 

27




de teknisk-naturvetenskapliga utbildningsprogrammen och med ambitionen att rekrytera 

studenter från målgrupper som vanligtvis inte väljer våra utbildningar. Profilplanen kommer 

att innehålla tre delar: en marknadsföringsstrategi baserad på Uppsala universitets styrkor och 

konkurrensfördelar, en plan för rekryteringsåtgärder, samt en plan för åtgärder för att 

åstadkomma högre genomströmning på programmen. Fakultetens samordnare m.fl. skall 

träffas under en heldag i maj 2005 för att ventilera profileringsplanen. 

Även ekonomiskt krävs det nya initiativ. Dagens tilldelningsmodell för medel inom 

grundutbildningen fungerar bra under tillväxtperioder och mindre bra i ett system där vi går 

med tomma platser. Viss anpassning har gjorts men den är inte tillräcklig. 

Andra exempel på nysatsningar de möjligheter vi erbjuder studenterna att läsa mer 

företagsekonomi än vad som normalt ryms inom en civilingenjörsexamen nämligen Uppsalas 

förlängda programalternativ om 220 poäng samt Entreprenörskolan i Uppsala. Den senare har 

examinerat två årskullar och är inne på den tredje. Det är en utbildning som håller mycket hög 

kvalitet men kan erbjudas endast till ca 20 studenter per läsår. Diskussioner pågår om dess 

organisatoriska hemvist som idag ligger inom centrumbildningen CEF (Centrum för 

entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala), vilket medför en delvis oklar 

ansvarsfördelning. 

Resultat, kvalitativt och kvantitativt 

Uppsala universitets civilingenjörer är eftertraktade på arbetsmarknaden och undersökningar 

har visat att de ligger högt i statistiken över ingångslöner. Vi har hitintills alltid prioriterat 

kvalitet före kvantitet inom utbildningarna. Värt att nämna är att vi har en mycket hög andel 

studenter, ca 30 %, som fortsätter som doktorander. Dessvärre är genomströmningen 

oroväckande låg, endast ca 50 % av de nyantagna tar ut civilingenjörsexamen. 

Vi är tvingade att förändra detta av ett flertal olika skäl, politiska, studiesociala och 

ekonomiska. I den processen söker vi nu vägar att kunna öka genomströmningen genom att ge 

ökat stöd till studenterna, bättre anpassa utbildningsformerna till dagens förväntningar samt 

genom att försöka se och stimulera studenterna på individnivå. Vi tror att dessa insatser ska 

bidra till att vi kan öka genomströmningen utan att sänka kvaliteten på slutprodukten. Vi 

menar att även om vi sänker nivån på det första året, vilket vi sannolikt måste göra för att rätt 

kunna möta studenterna, kan vi ta igen detta senare i utbildningen. 

28


Civilingenjörsprogrammet i 

energisystem (ES) 

Avsnitt ES. Civilingenjörsprogrammet i energisystem 

I detta avsnitt besvaras endast frågor som är programspecifika. De frågor som inte finns 

medtagna i detta avsnitt besvaras i rapportens gemensamma del, del A. 

En arbetsgrupp bestående av de båda samordnarna för programmet (vid UU och SLU), 

lärare/forskare från både UU och SLU, samt en doktorand och fyra studenter utsågs av 

programrådet för energisystemprogrammet hösten 2004. Arbetsgruppen har träffats några 

gånger, och därutöver kommunicerat via e-post. Särskilda träffar med studenterna i 

arbetsgruppen har genomförts. Underlag rörande frågor kring lärare och lärande har inhämtats 

från lärare för de programspecifika kurserna vid UU och SLU. Till ett par frågor har 

studenterna lämnat underlag från sin utvärdering av programmet. De 12 principerna har 

presenterats och diskuterats under en lärardag i mars. Självvärderingen och den samlade 

bedömningen av programmet har förankrats i programrådet för energisystemprogrammet i 

mitten av mars. 

22ES 

Civilingenjörsprogrammet i energisystem drivs i samarbete mellan UU och SLU, där 

institutioner vid SLU har kursansvar för ca 40 % av programmets kurser. Initiativet till 

utbildningen kom samtidigt från de båda universiteten, och tanken var att koppla samman 

expertis inom energisektorn från både biologiområdet och fysikalisk/kemiska energitekniker. 

Det lokala målet för programmet framgår av utbildningsplanens gemensamma del, se bilaga 

1. I studieplanen framgår vilka kurser som ges av UU respektive SLU. 

Programmet syftar till att utbilda civilingenjörer som kan arbeta med energisystem ur ett 

helhetsperspektiv, vid sidan av specifika energitekniska frågor, och inom ramen för en hållbar 

energianvändning. Programmets profil är bredd, samt förmåga till överblick och 

systemtänkande. Utbildningen baseras till stor del på den forskning kring främst förnybara 

energitekniker (bioenergi, solenergi, vatten- vind och vågkraft) som bedrivs vid de två 

universiteten. Programmet ger, tillsammans med kunskaperna i matematik, data och teknik, 

en bred grund både i fysik, kemi och biologi, och erbjuder betydligt fler 

samhällsvetenskapliga och humanistiska kurser än traditionella energitekniska utbildningar. 

Detta är nödvändigt för att kunna bedöma och utveckla olika energitekniker och -system med 

hänsyn till tekniska, miljömässiga och samhälleliga faktorer. Det ger även en god förmåga att 

kommunicera med specialister från skilda kompetensområden. 

23ES 

Om de i programmet ingående kurserna kategoriseras enligt sitt huvudsakliga innehåll får 

man fördelningen 34/53/13 %. Då har examensarbetet helt tillförts kategori b). Emellertid 

finns moment tillhörande kategori c) integrerade i många av kurserna i kategori a) och b), 

främst kommunikation och andra personliga och professionella kunskaper, men även 

yrkeslivsintroduktion och ekonomi. Efter en uppskattning av andelen sådana moment som 

ingår i kurserna får vi följande andelar: 32/48/20 %. 

24ES 

Energisystemprogrammet är i sig en bred utbildning. Under de tre första åren är, med två 

undantag, samtliga kurser obligatoriska med en i stort sett jämn poängfördelning mellan de 

grundläggande vetenskaperna matematik (26p), fysik (25p) och biologi-kemi (25p). Under åk 

3 ges en kurs i energitekniker på 10 poäng, där en översikt över ett stort antal olika 

29




energitekniker ges. Under åk 4 erbjuds ett antal fördjupningskurser inom olika 

energiområden, s.k. ”teknikoch systemkurser”, av vilka minst två om sammanlagt 10 poäng 

måste väljas. Övriga kurser i studieplanen för åk 4 är valfria (30 poäng). Goda möjligheter till 

fördjupning inom något område eller ytterligare breddning finns således, genom att välja 

kurser utanför studieplanen. Samordnaren avgör relevansen av de valda kurserna för 

utbildningen. Speciella möjligheter till breddning är den s.k. ”dubbelexamen" med 60p i 

företagsekonomi. 

Energisystemprogrammet har än så länge endast en inriktning, men önskemål har framförts 

från studenterna om större valmöjlighet främst i årskurs 3, exempelvis genom flera 

alternativkurser, så att en inriktning mot antingen mer tekniskt eller mer 

miljö/samhällsinriktade kurser kan väljas. 

25ES 

Programmens kvalitetssäkring görs på flera nivåer, se del A, fråga 2 och 53. Till de frågor 

som tas upp i programrådet (med ledamöter från både UU och SLU) rörande programmets 

studieplan hör obligatoriska kurser resp. valfrihet, omfattning, nivå och förkunskapskrav för 

programmets kurser, och programspecifika tillägg till examenskraven. Ambitionen i 

uppbyggnadsskedet av energisystemprogrammet var att skapa en utbildning med 

sammanhang och väl integrerade kurser. Programrådet lade vikt vid att utbildningen skulle ha 

en god bredd och ge en helhetsbild av energisystem på olika nivåer, såväl tekniska som 

samhälleliga. Den stora bredden i programmet nödvändiggjorde en effektiv planering av 

kursernas innehåll, och en väl genomtänkt utvecklingslinje. 

Då två lärosäten tillsammans ansvarar för programmets kurser, är det av största vikt att ha ett 

väl fungerande samarbete. Kontakterna mellan ansvariga vid de båda lärosätena är täta och 

samarbetet gäller alla aspekter av arbetet med programmet, dess kurser, lärarkontakter, 

studentkontakter, rekrytering, omvärldsfrågor, administration och andra frågor. Samarbetet 

mellan två lärosäten innebär även att studenterna kommer i kontakt med två olika 

lärandekulturer, och har tillgång till lärare och forskare vid två universitet. 

Lärare 

26ES 

I programspecifika kurser vid UU är 89 % av lärarna disputerade. De 11 % odisputerade 

lärarna är i samtliga fall doktorander. Vid SLU är 75 % av lärarna disputerade. Av de 25 % 

odisputerade lärarna är hälften doktorander och hälften gästföreläsare från näringslivet. 

27ES 

UU: samtliga lärare bedriver aktiv forskning. 

SLU: Av totalt 69 lärare bedriver 51 aktiv forskning. Av de 18 som inte bedriver forskning är 

16 föreläsare från näringslivet. 

28ES 

I kursen Introduktion till energisystem, 5p, som ges under termin 1, är ca hälften av lärarna (8 

av 19) från näringslivet, som företrädare för olika energibranscher. Övriga lärare är 

gästföreläsare från olika forskningsområden inom energisektorn. I åk 2 är hälften (6 av 12) 

lärare från näringslivet i kursen Energisystem, 2p, som ges som en strimma under hela året, 

med syfte att koppla de olika kurserna till verkligheten. I åk 3 anlitas lärare från näringslivet i 

någon grad. I åk 4 finns lärare från näringslivet i varierande grad (0-20 %) i de olika kurserna. 

30




Studenter 

29ES 

Antalet studenter på programmet har tagits fram med hjälp av utsökning på kull i UPPDOK 

och LADOK samt lista över samtliga kursregistreringar gjorda av programstudenter. Totalt 

fanns 174 aktiva studenter inom programmet ht04, varav 64 kvinnor (37 %). Årskurs har 

tilldelats studenten utifrån val av kurser, dvs. studenten anses tillhöra åk 4 om det finns 

registreringar på utbudet kurser inom åk 4 även om kullbenämningen visar något annat. 

Studenter som har studieuppehåll eller läser inom andra program är inte medräknade. Till 

studenterna inom åk 5 räknas de som gör examensarbete och/eller läser företagsekonomi AB. 

Ht 2004 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 

K M K M K M K M K M 

Antal 

studenter 14 39 16 26 16 27 12 16 6 2 

Kommentar. Programmet startade ht 2000. Av de 32 studenterna i kull ht 00 är 24 kvar på 

programmet. Av dessa studerade under ht 04 8 st. i åk 5, 12 i åk 4, 2 i åk 2-3, och 2 hade 

studieuppehåll ht 04. Av de 41 som antogs ht 01 är 32 kvar på programmet, varav 15 studerar 

i åk3 eller har studieuppehåll. 

Infrastruktur 

31ES 

Tillgången på lärosalar, ordinarie laborationslokaler och väl fungerande laborationsutrustning är 

god både på UU/Ångströmlaboratoriet och på SLU. 

Studenternas tillgång till datorer: önskemål finns bland studenterna om bättre tillgång till de PCsalar 

som finns på Ångströmlaboratoriet, då det för studenterna idag tillgängliga antalet datorer är 

underdimensionerat. I några kurser där datorer används i hög grad (Empirisk modellering, UU 

och System, modellering och simulering, SLU) är tillgången på datorer med bra kvalité god med 

nyrenoverade datorlaboratorier och nya datorer. 

Särskilda lärmiljöer-laboratorier: Ett antal laborationer utförs vid anläggningar utanför 

UU/SLU. Exempel är laboration på TPS Termiska Processer AB i Studsvik, laboration vid 

reaktorsimulatorerna vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU), och laborationer vid 

vattenkraftanläggningen i Porjus och i Älvkarleby. Bland laborationsanläggningar på 

Ångströmlaboratoriet kan nämnas ett litet vindkraftverk och solceller, samt vågtank för 

vågenergilaboration. Planeras: värmeväxlare. 

Insikt i olika arbetsmiljöer fås dessutom genom de många studiebesöken, se fråga 39 och 

bilaga 21. 

Introduktion 

32ES 

• Vid programinformationen under uppropsdagen tas programmets mål, uppläggning och 

arbetsmarknad upp. En enkät har även genomförts varje år från ht 2000, med frågor om 

val av utbildning och vilken typ av arbete som studenten hoppas att utbildningen leder till. 

• Studieresa (tre dagar) under andra veckan inom kursen Introduktion till energisystem, 

med syfte både att ge gruppkänsla och en övergripande bild av energisystemens roll i 

samhället. Båda programsamordnarna (UU och SLU) deltar i resan. Resan uppfattas som 

31




mycket viktig av studenterna då den ger insikt i verkligheten och främjar 

sammanhållningen i klassen. 

• Studentträff (ca tre timmar) med de båda samordnarna och ”coacher” efter en månad, med 

mer ingående information om programmet. 

• Från och med ht 04: ”coaching”, se vidare del A, fråga 19. 

• Informationsmöte med samtliga årskurser under våren, med information om främst 

kurserna i åk 4, presenterad av resp. lärare. 

• Introduktionskurser i energisystem. I kursen Introduktion till energisystem, 5p, som ges 

under termin 1, ges obligatoriska seminarier av många olika inbjudna gästföreläsare från 

forskningsområden och näringsliv. Syftet är att ge en översiktsbild av energisystemen och 

deras samverkan med miljö och samhälle. Samhällets energibehov studeras i grupparbeten 

kring olika geografiska områden, som representerar olika befolkningskoncentrationer och 

olika kulturella och industriella strukturer. Kontakten med omvärlden fortsätter under hela 

åk 2 i kursen Energisystem, 2p, med seminarier, studiebesök och gästföreläsare. 

• Övrigt: Deltagande i energiseminarium (ht 00-03). Programmet sponsrar i viss 

utsträckning studenters deltagande i olika konferenser. 

Undervisning 

33ES 

• Vid inledningen av utbildningen är det främst förkunskaperna i matematik som behöver 

uppmärksammas. En del av det stöd som ges framgår under fråga 12. I stort sett samtliga 

ES-studenter läser den valfria introduktionskursen i matematik på en poäng. I biologi kan 

problem uppstå i och med att behörighetskravet till programmet inte innehåller biologi. 

Det handlar dock om ett fåtal studenter och löses på individuell basis. 

• Supplemental Instructions Inom energisystemprogrammet har vi under ht 03 och ht 04 

prövat SI (Supplemental Instructions) under de två första matematikkurserna, vilket har 

fallit mycket väl ut. 

• Kurs i studieteknik Från och med ht 04 erbjuds en valfri kurs i studieteknik på en poäng 

inom civilingenjörsprogrammen, som för ES integreras med kursen Allmän kemi, SLU. 

34ES 

En arbetsbelastningsstudie för år 2004 har genomförts för samtliga ingenjörsprogram vid 

fakulteten. De angivna timantalen nedan är hämtade ur denna studie. Vi räknar ett 45- 

minuterspass som en hel klocktimma. Tid avsatt för examination är inräknat under Annat. 

Under Termin 1 tillkommer dessutom schemalagda timmar för coach och studieteknik. En 

tumregel som programrådet för energisystem rekommenderar till programmets lärare är att 

schemalägga maximalt 20 klocktimmar per poäng, inklusive laborationer, studieresor och 

annat. 

Termin 

Schemalagd tid i klocktimmar per poäng 

Föreläsningar + övningar Laborationer Annat 

Termin 1 15,4 3,8 3,2 

Termin 2 14,9 1,9 1,2 

Termin 3 13,2 4 3,5 

Termin 4 12,5 6,8 1,5 

32




35ES 

Studenterna vid energisystemprogrammet har på eget initiativ genomfört en 

programutvärdering, i januari 2005, där fråga 35 lades med. Svaren fördelade sig på följande 

sätt i timmar per vecka: 

Totalt K+M Procent 




som det viktigaste momentet. I kursen Energisystem, 2p (”Strimman”) i åk 2 får studenterna 

bl.a. skriftligt redogöra för hur de förhåller sig till växthuseffekten. 

I de olika projektkurserna/projektmomenten i åk 3 och 4 integreras kritiskt och själständigt 

tänkande i hela kursen/momentet. Dessutom är frågeställningar under föreläsningar och 

övningar formulerade för att provocera självständiga reflektioner. I kursen Stora 

sociotekniska system (åk 4) är stimulans till kritiskt tänkande en viktig grundförutsättning. I 

kursen förekommer texter med mycket skilda synsätt rörande genus, klass, och etnicitet som 

är valda för att få studenterna att ta ställning och formulera egna åsikter, och att reflektera 

över olika viktiga systemaspekter som inte tas upp i andra kurser. 

38ES 

I åk 1 är träning i skriftlig och muntlig framställning och grupparbete integrerad i kurserna 

Introduktion till energisystem, Vetenskapshistoria och kommunikation samt biologikursen 

under våren. I introduktionskursen utgör skrivande av ett stort antal referat en del av 

examinationen. I kursen Vetenskapshistoria och kommunikation tränas muntlig framställning 

med återkoppling enligt DiaNa-modellen (Bilaga 8). I biologikursen tränas grupparbete. I de 

tre kurserna ges föreläsningar i skriftlig respektive muntlig, framställning och i 

grupparbetsteknik. 

I åk 2 ges en viss fortsatt träning enligt DiaNa-modellen. För övrigt tränas kommunikation 

genom skriftliga och muntliga rapporter av laborationer och projekt i programmets olika 

kurser under årskurs två - fyra. Kursen Individ, organisation och ledarskap i åk 3 bygger helt 

på muntlig och skriftlig framställning i form av obligatoriska seminarieövningar. 

I vissa av projektkurserna i åk 4 genomförs opposition, varvid studenterna tränas att granska 

en text och att argumentera, liksom givetvis i examensarbetet (åk 5). I samtliga 

projektmoment tränas skriftlig och muntlig redovisning och träning i argumentation. Kursen 

Stora sociotekniska system (åk 4) ges i seminarieform med syfte att träna förmågan att 

formulera åsikter i tal. En större PM-uppgift tränar den skriftliga förmågan. Kursen uppfattas 

av studenterna som viktig och central. 

Studenterna, främst i de tidigare årskurserna, ges möjlighet att resa till sin gamla 

gymnasieskola och informera om energi, vilket ger god träning i att tala inför grupp. 

39ES 

Under hela utbildningens gång genomförs ett stort antal, totalt ca 30, studiebesök, bl.a. vid 

stålverk, fjärrvärmeverk, reningsverk, pappersbruk (åk 1), raffinaderi, kärnkraftverk 

biogasanläggningar (åk 2), turbintillverkning, värmeanläggningar, ställverk (åk 3), 

vindkraftverk, vattenkraftverk, värmeverk (åk 4). Se vidare bilaga 21. En del av 

studiebesöken är kopplade till projekt med större eller mindre omfattning. I flera av kurserna i 

årskurs tre och fyra genomförs dessutom laborationer vid olika anläggningar utanför 

universitetet, se beskrivning i frågorna 31 och 36. I många kurser förekommer gästföreläsare, 

se fråga 29. I projekten i åk 4 krävs att studenterna själva tar kontakt med näringsliv och 

omvärld. 

I flera kurser finns ordinarie lärare eller inhyrda lärare med aktiv/direkt anknytning till 

näringslivet. Några institutioner har nära kontakt/samarbete med olika enheter i näringslivet. 

Flera av programmets lärare har dessutom genom sin forskning omfattande kontakter med 

omvärlden utanför forskningssamhället och informerar studenterna om sin verksamhet. 

34




Energisystemprogrammets studenter kommer under våren 2005 att delta i en internationell 

dokumentärfilm om den framtida oljeförekomsten och dess inverkan på 

samhällsutvecklingen. Programledningen uppmuntrar och sponsrar dessutom studenternas 

deltagande i olika konferenser och seminarier inom energiområdet. 

40ES 

Siffrorna i tabellen är baserade på de olika examinationsformer som finns angivna för 

programmets kurser, tillsammans med en grov skattning av den andel varje examinationsform 

utgör av den totala examinationen för kursen, uttryckt i procent. 

Examinationsform Termin 1-4 Termin 5-8 

Salstentamen 69 57 

Referat/PM 12 1 

Inlämningsuppgifter/duggor 8 2 

Projektredovisningar/labbrapporter 6 26 

Grupparbetsredovisning, skriftlig och/eller muntlig 4 0 

Seminarieövningar/aktivt deltagande i diskussioner kring 2 9 

PM och artiklar, opposition på PM. 

Hemtentamen 0 3 

Laborativ tentamen 0 3 

41ES. 

De olika betygssystemen inom utbildningen (Uppsala universitet: U-3-4-5, SLU: godkänd – 

icke godkänd) har mött viss kritik och har diskuterats mycket i programrådet. Bakgrunden är 

olika lärandekulturer, syn på inlärning och ”policy” kring den. Vi förväntar oss framöver en 

enhetlighet i samband med Bologna och införande av en 7-gradig betygsskala. 

42ES . 

Grundläggande naturvetenskapliga och tekniska ämnen examineras genom salstentor, 

hemtentamina, projekt- och laborationsredovisningar. Sambanden mellan energisystemen och 

omgivande miljö och samhälle examineras främst via grupp- och projektarbeten. 

Systemtänkandet tränas och examineras särskilt i laborationer och projekt. Kommunikativ 

förmåga tränas och examineras genom moment integrerade i olika kurser. Ingenjörsmässiga 

färdigheter, som förmåga till utformning av energisystem i samhället, examineras i 

projektkurser i åk 4. 

48ES 

Externt 83 % och internt 17 %. Av totalt 6 st. påbörjade examensarbeten under ht 04 var fem 

externa och ett internt. 

Internationalisering 

49ES 

Förutsättningar: Vid UU och SLU finns flera olika utbytesprogram, och ES-studenterna har 

möjlighet att åka på utbytesstudier både via UU och SLU. De ES-studenter som hittills 

studerat/studerar utomlands (Australien, Irland, Storbritannien, Spanien) har i första hand gått 

via Internationella kansliet vid UU. 

Motivation: Informationsdagar på Ångströmlaboratoriet och på SLU. Intresset för nya 

förnybara energitekniker förväntas växa internationellt. Även väletablerade tekniker som 

35




vattenkraft är under utveckling, vilket bör ge goda möjligheter för arbete på en internationell 

arbetsmarknad. 

50ES 

Förutsättningar: Se del A, fråga 5. 

Integration: Med start hösten 2005 kommer utländska studenter att kunna läsa ett kurspaket 

på 40 p, Master of Science Programme in Renewable Energy. De antagna studenterna ska ges 

särkilt stöd genom en introduktionskurs på två poäng. 

Principer om en kurs skall ges på engelska: 

Grundkurser i de tidigare årskurserna bör ges på svenska, med undantag för lärare som ej talar 

svenska, och kurser där man har medveten träning i engelska i tal och skrift. Kurser på C- och 

D-nivå bör kunna ges på engelska. Kurserna i åk 4, speciellt ”teknikoch systemkurserna” 

skall i princip ges på engelska. 

51ES 

Unikt med energisystemprogrammet är att det i sig är ett väl fungerande samarbete mellan två 

lärosäten, där båda lärosätena har kursansvar. 

Övriga samarbeten nationellt 

• Deltagande i utveckling av en distansbaserad nationell masterutbildning i energiteknik, 

tillsammans med KTH, Gävle, Umeå, Linköping, Karlstad, m fl högskolor. 

• I ett tidigt skede av programmet diskuterade vi samarbete med energiutbildningar vid KTH 

och i Umeå. Diskussionerna kommer att återupptas då våra kurser är mer inarbetade (åk 4 

gavs för första gången under 03/04) 

• Samarbetsdiskussioner med flera program i Uppsala har förts under hösten 04. Mycket 

samarbete med övriga civilingenjörsprogram väntas i samband med Bolognaprocessen 

Internationellt: vi arbetar f.n. med att kartlägga och därefter försöka skapa ett nätverk av 

liknade utbildningar internationellt, både för student- och lärarutbyte. 

52ES 

Någon formell eller systematisk benchmarking genomförs inte. En viss bevakning av andra 

liknande utbildningar görs, avseende utveckling, innehåll, och rekrytering. En kartläggning av 

andra aktörer inom området internationellt har initierats, se fråga 51. 

53ES 

Kvalitetsarbetet drivs i första hand av programrådet med ledamöter från både UU och SLU 

(forskare/lärare, doktorand, administrativ personal, studenter från fyra årskurser). 

Programrådet och dess arbetsutskott (samordnarna samt programrådsordförande/vice ordf, 2 

lärare/forskare) driver fortlöpande utvärdering och utveckling av programmet och dess kurser, 

samt omvärldsbevakning. En mycket viktig del i kvalitetsarbetet är student- och 

lärarkontakter som främst sköts av samordnarna, samt av studievägledaren. 

De metoder vi använder, utöver arbetet i programrådet och skriftliga kursvärderingar, är: 

• Muntliga utvärderingar vid regelbundet återkommande ”studentträffar” - ca en träff per 

termin och årskurs - som komplement till de skriftliga utvärderingarna. De är uppskattade 

av studenterna. Mycket värdefulla synpunkter och förslag kommer fram som inte syns i 

de skriftliga utvärderingarna. 

• Goda personliga kontakter med studenterna och ”öppet hus” hos samordnarna och många 

lärare möjliggör ett informellt kvalitetsarbete. Strukturen på Ångströmlaboratoriet 

medger en nära kontaktyta mellan studenterna och forskningsmiljön. 

36




• Lärardagar samt lärarlag/lärarträffar och schemaläggningsmöten 

• Informella kontakter med studierektorer och lärare. 

54ES 

Sammanställningarna av utvärderingarna tas upp i programrådets arbetsutskott (möten ca 6 

ggr/termin). Studierektor och lärare inbjuds till diskussioner med arbetsutskottet i 

förekommande fall. Alternativt kontaktas studierektor av samordnaren. 

Kursvärderingarna föredras i programrådet av respektive utvärderare (student) och följs ofta 

av diskussioner som bidrar till utveckling av utbildningen. Flera större omläggningar av 

kurser har föranletts av studenternas synpunkter, i programrådet och i kursvärderingar, och 

många viktiga synpunkter och önskemål som framkommit från studenterna står på vår 

”åtgärdslista”. Studenternas synpunkter tas även tillvara vid ”studentträffarna”, se punkt 53 

ovan. 

55ES 

- Genom arbetet i programrådet och regelbundna kontakter med UTH-enheten 

- Via lärarlag, lärarmöten, och lärardagar; lärarenkät kring examinationsformer och andra 

pedagogiska frågor, personliga kontakter och diskussioner 

- Speciella utvecklingsprojekt (kurskopplingar, datorbaserade laborationer) 

56ES. 

I samband med studiebesök stämmer vi av vad avnämarna anser om utbildningen Vi får även 

in synpunkter vid personliga kontakter med nyckelpersoner i näringslivet, och vid 

diskussioner i samband med konferenser, samt vid inbjudan av näringslivsrepresentanter till 

lärardagar. 

57ES 

Inga utvärderingar av programmet har genomförts under 2000-2004. En utvärdering har 

genomförts av programmets studenter under januari 2005. Vissa delar av resultatet 

presenteras i denna självvärdering. 

58ES 

Systematisk träning i muntlig och skriftlig kommunikation 

Systematisk kommunikationsträning enligt DiaNa-modellen (bilaga 8) är integrerad i vissa 

kurser i årskurs ett och två. Under våren 2005 kommer vi att integrera den i flera kurser under 

de senare årskurserna, och även arbeta med den skriftliga framställningen (rapporter, PM) i 

programmets kurser samt träning av kursernas lärare. 

Utveckling av laborationskurs i mekanik 

I mekanikkursen i åk 2 har laborationsmomentet utvecklats av en forskare/lärare vid avd. för 

fysikdidaktik. Fokus har bl.a. lagts på den muntliga och skriftliga träningen, och att 

argumentera och skriva rapporter på engelska. 

Nya utvecklingsprojekt 

Under våren 2005 kommer två nya projekt, ”Varaktig nytta med kurskoppling – ett projekt 

inom energisystemprogrammet” och ”Kursintegrerade beräkningslaborationer” med fokus på 

träning i Matlab, att genomföras. 

37




59ES. 

ES-programmet har fått medel ur den pedagogiska förnyelsefonden (se fråga 11 eller bilaga 2) 

för pedagogisk utveckling inom programmet, med syfte att arbeta med både sammanhang, 

kursintegration och pedagogik. Arbetet har hittills utgjorts av integrationsprojekt och 

kursutveckling i vissa kurser, se fråga 58. Därutöver har vi arbetat med 

utvecklings/lärardagar, SI - Supplemental Instructions (se fråga 33), samt synliggörande av 

programmets struktur, bl.a. i form av en matris över kurskopplingar. 

60ES 

År HSTD/HSTK per 

kalenderår 

HPRK per 

kalenderår 

Totalt antal 

examina 

M K 

2000 10 6 0 0 

2001 38 25 0 0 

2002 62 55 0 0 

2003 105 78 0 0 

2004 146 106 0 0 

61ES 

Se fråga 19, del A. Vi har sedan programmets start 2000 lagt stor vikt vid en god mottagning 

av de nya studenterna och har jämförelsevis få studieavbrott. 

Avbrott: 10-30 % Varierar mellan kullarna men visar ingen trend. Procentsiffrorna anger 

samtliga studenter som ej längre studerar inom programmet, d.v.s. både anmälda och ej 

anmälda avbrott. Majoriteten har samband med studiemisslyckanden men undantag finns, t ex 

övergång till annat program efter goda studieresultat. 

Uppehåll: 35-45 %. Några av dessa följs av studieavbrott och kan hänföras till 

studiemisslyckanden. Majoriteten (80 %) återkommer emellertid till programmet och för 

dessa varierar orsakerna till studieuppehållen. Reslust (ibland kopplat till viss studietrötthet) 

och lust att pröva andra utbildningar dominerar. 

62ES 

2000 2001 2002 2003 2004 

Kön M K M K M K M K M K 

Nybörjare 18 14 25 16 27 15 34 18 40 13 

Antal (av dessa) 9 11 18 13 22 12 

som uppnått >40 p 

Antal som uppnått 7 9 9 8 12 7 

>80 p 

Antal som uppnått 4 3 5 2 

>110 p 

Antal som studerat 0 2 2 0 0 1 

utomlands 

Antal som avlagt examen på programmet: Inga studenter har hittills avlagt examen på 

energisystemprogrammet, då den första kullen antogs ht 2000. 

64ES 

38




Vad studenterna anser om utbildningen: 

ES-studenterna genomför en omfattande programutvärdering i januari 2005. Vi planerar att 

införa en utvärdering avseende hela utbildningen i samband med att examen tas ut. 

Relevanta arbeten: 

Än så länge: personliga kontakter med de utexaminerade studenterna. Vi kommer att hjälpa 

till med bildande av alumniförening, och i övrigt hålla aktiv kontakt i på olika sätt. 

65ES 

Inga studenter är ännu utexaminerade från programmet. En dialog förs dock med handledarna 

för examensarbeten i industrin/näringslivet. 

67ES 

Måluppfyllelsen säkras genom obligatoriska kurser, examenskraven och programspecifika 

tillägg till dem, samt prövning av relevansen hos införda kurser. De kvalitativa målen prövas i 

examensarbetet där studenten ska implementera och tillämpa de kunskaper och färdigheter 

som förvärvats genom utbildningen. Här är det även viktigt att klargöra målen för 

ämnesgranskaren. I arbetet med kursvärderingar ges dessutom en bild av hur studenterna ser 

på utbildningen. 

39

Samlad självvärdering ES 

Lärosäte: 

Uppsala universitet/Sveriges lantbruksuniversitet 

Bedömare: 

Följande ledamöter i programrådet: Ulla Tengblad (of), Bengt 

Hillring, Leif Abrahamsson, Inger Andersson, Kjell Aleklett, Marcus 

Berg, Gunnar Niklasson, Mari-Louise Persson, Emma Petersson 

Program: 

Civilingenjörsprogrammet i energisystem 

Datum: 

2005-03-17 

Bedömningsnivåer: 

0. Ingen påbörjad programplan *) eller pilotimplementering 

1. Påbörjad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå 

2. Väl utvecklad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå 

3. Komplett och antagen programplan; implementering av planen på kurs- och programnivåer är på väg 

4. Komplett och antagen programplan; omfattande implementering på kurs- och programnivå och med ständig förbättring införd 

*) programplan = ”måldokument/utbildningsplan” 

Principer Belägg för uppfyllnad Nivå Kommentarer och åtgärder 

1 Sammanhanget för civilingenjörsutbildningen 

Alt 1: Antagning av principen att livscykeln för 

produkter och system utgör sammanhanget för 

en civilingenjörsutbildning. 

Produkter och system skall tolkas i vid mening och kan, 

beroende på utbildningsprogram vara hårdvara, mjukvara, 

tjänster m m och kombinationer av dessa. Livscykel 

definieras som hela cykeln från idé/koncept till 

utveckling, produktion, drift, underhåll och 

skrotning/återvinning. 

Alt. 1 gäller, då programmet har inriktats 

mot energisystem. 

Det befintliga måldokumentet för 

energisystemprogrammmet ansluter väl 

till principen, som därför kan anses 

antagen av programledningen. 

3 Programmet är ungt (5 år) och helt nytt vad 

gäller de sista årskurserna. De första 

studenterna har just lämnat utbildningen. 

Det innebär att vi har relativt begränsad 

erfarenhet av hur hela programmet fungerar. 

Vi följer detta noga och stämmer av mot 

studenterna (alumniverksamhet planeras) 

och mot avnämarna i näringsliv och 

samhälle. 

40

Alt 2: Om det beskrivna sammanhanget enligt 

alternativ 1, med den vida definitionen, inte är 

tillämpbart vill vi att ni här definierar 

sammanhanget för programmet. I fortsättningen 

står då begreppen produkt- och systemutveckling 

för detta sammanhang. 

2 Målbeskrivning 

Specifika och detaljerade lärandemål för 

ämneskunskaper, personliga och professionella 

kunskaper och färdigheter samt för kunskaper 

och färdigheter i produkt- och systemutveckling. 

Dessa kunskaper och färdigheter 

överensstämmer med programmets övergripande 

mål och har validerats av programmets 

intressenter. 

3 Integrerade utbildningsplaner 

En utbildningsplan som består av ömsesidigt 

stödjande ämneskurser och som har en tydlig 

plan för att i dessa kurser integrera mål för 

personliga och professionella kunskaper och 

färdigheter samt kunskaper och färdigheter i 

produkt- och systemutveckling. 

4 Introduktion till ingenjörsarbete 

En introduktion som syftar till att ge studenterna 

en uppfattning om ingenjörens yrkesroll inom 

produkt- och systemutveckling, och som 

introducerar centrala personliga och 

professionella färdigheter. 

I måldokumentet finns listat ett antal 

lärandemål. I varje kursplan finns angivet 

kunskaper och färdigheter efter godkänd 

kurs. 

En preliminär plan för integration av 

vissa personliga och professionella 

färdigheter i olika kurser finns. 

Under programmets verksamhet har vi 

fokuserat på att utveckla kurskopplingar 

och en röd tråd i utbildningen. 

Programmets utbildningsplan är därmed 

framtagen med tanke på systemsyn och i 

viss grad integrerade färdighetsmoment. 

Mycket arbete återstår. 

Introduktionskurs i energisystem ges i åk 

1 och utgör starten för en 

sammanhållande aktivitet för 

programmet, och inledande träning i 

personliga och professionella färdigheter. 

Lärare och studenter bör i högre grad kunna 

medvetandegöras om principen. 

1 En viktig del av programrådets verksamhet 

är kontinuerlig översyn och utveckling av 

kursplaner och lärandemål. 

Åtgärd: att utarbeta en dokumentation av 

programmets mål och kurser, i form av en 

utförlig programplan med mål- och 

kursbeskrivningar. 

2 Projekt har genomförts av programrådet och 

tagits upp på flera lärardagar. 

Ett projekt om kurskopplingar (ömsesidigt 

stödjande kurser) kommer att drivas under 

2005. En utvecklingsstege avseende 

integrerade kommunikativa färdigheter ska 

tas fram, liksom kursintegrerade 

beräkningslaborationer baserade på Matlab. 

4 Introduktionen fungerar väl. Programmet 

har t.ex. ganska få avhopp jämfört med 

andra civilingenjörsprogram vid lärosätet. 

Det förekommer ett visst inflöde av 

studenter. Ett utvecklingsarbete görs inför 

41

5 Design-build-test-projekt 

Utbildningsplanen innehåller minst två ”designbuild-test”-projekt 

och/eller ”major design 

project” enligt ABET, dvs. projekt där studenter 

planerar, utvecklar, implementerar och testar 

användning av en produkt eller ett system, ett 

enkelt och ett avancerat. 

6 Stödjande lärandemiljöer 

Lärandemiljöer som möjliggör och främjar 

verklighetsnära lärande inom produkt- och 

systemutveckling, ämneskunskaper och social 

kompetens. 

7 Integrerat lärande 

Kurser baserade på aktiviteter där lärande av 

ämneskunskaper är integrerat med lärande av 

personliga, professionella färdigheter samt 

färdigheter i produkt- och systemutveckling. 

I åk 2 finns en s.k. ”strimma” som ges på 

låg fart under hela läsåret och som 

fungerar som en kontaktpunkt mot 

energisektorn. Studenterna blir tidigt i 

programmet medvetna om energisektorn 

som yrkesområde, och ser vart 

utbildningen strävar. 

En sammanhållen sekvens med kurser 

utgår från introduktionskursen i åk 1, 

fortsätter via energisystemstudier i åk 2 

och 3 samt avslutas i åk4 med valbara 

kurser i ”energi - teknikoch system”. 

I kursen Val av energisystem analyserar 

och utreder studenterna energisystem på 

kommunal och regional nivå. 

Lärandemiljöer avseende laborationer, 

föreläsningar, grupparbete fungerar väl. 

Utrymmen/miljö för mer utvecklat och 

för eget ingenjörsarbete saknas vid 

lärosätena. 

Ett antal laborationer utförs vid 

verklighetsanknutna anläggningar utanför 

lärosätena. 

Projektarbeten genomförs i flera olika 

kurser där samverkan sker med 

näringslivet (Energitekniker, 

grupparbetet i introduktionskursen, 

Vattenkraft - teknik och system, 

varje årskurs för att ytterligare förbättra 

introduktionen till programmet. 

2 Åtgärd: Att arbeta för att ytterligare 

tydliggöra kopplingen inom profilområdet 

”system”. 

Starta en diskussion kring införande av nya 

specifika DBT-kurser. 

2 På Ångströmlaboratoriet befintliga datasalar 

görs tillgängliga för alla studenter. 

Möjligheterna att genomföra laborationer i 

miljöer utanför lärosätet utvecklas vidare. 

. 

3 Tanken är att utveckla detta koncept 

ytterligare utifrån erfarenheterna i befintliga 

kurser. Dessa dokumenteras och inkluderas 

i kursbeskrivningarna i programplanen 

enligt åtgärderna för princip 2, och 

42

8 Aktivt lärande 

Undervisning och lärande som bygger på ett 

aktivt och erfarenhetsbaserat arbetssätt. 

9 Utveckling av lärarnas kompetens 

Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens 

när det gäller personliga och professionella 

kunskaper och färdigheter samt kunskaper och 


10 Utveckling av lärarnas kompetens inom 

lärande och undervisning 


både när det gäller att skapa integrerat lärande, 

byggt på aktiva erfarenhetsbaserade 

arbetsformer, och när det gäller examination av 

studenternas lärande. 

Kärnkraft - teknik och system). I flertalet 

av kurserna i åk 4 genomförs projekt som 

integrerar olika färdigheter. 

Några tidiga kurser är helt baserade på 

aktiva lärmetoder, såsom 

introduktionskurserna i energisystem. 

Aktiva metoder finns även inom vissa 

andra tidiga kurser , samt i högre grad i 

de senare kurserna; projektkurser i åk 4, 

liksom i kurser som Sociotekniska system 

och Miljörätt. 

Ett antal professorer och lärare vid ESprogrammet 

har industrierfarenhet med 

produkt- och 

systemutvecklingskunskaper både från 

Sverige men också internationellt. Många 

lärare har genom sin forskning kontakt 

med omvärld och näringsliv. Ett 

jämförelsevis stort antal gästföreläsare 

från näringslivet deltar i undervisningen, 

tillsammans med läraren. 

På lärardagarna tar vi upp pedagogiska 

frågor, och frågor kring integration av 

olika moment. Programansvariga har fört 

dialoger med de pedagogiska enheterna 

vid UU och SLU. 

Lärarna deltar i ordinarie pedagogisk 

utvecklingsstegar enligt princip 3. Principen 

vidareutvecklas vid lärar-/utvecklingsdagar. 

2 Utveckling och diskussion kring lärandet 

pågår ständigt. 

Åtgärd: De olika lärmetoderna ska 

dokumenteras i programplanen. 

2 Motivera lärare att delta i kurser avseende 

kommunikativa moment samt grupp- och 

lagarbete. 

Lärarnas kompetens dokumenteras. 

. 

2 Fortsatt utveckling i form av lärardagar och 

lärarlag. Riktade inbjudningar till 

pedagogiska utvecklingsprojekt och kurser. 

Studiebesök vid andra lärosäten. 

43

11 Examination av färdigheter 

Examination av studenternas lärande, såväl av 

personliga, professionella kunskaper och 


produkt- och systemutveckling som av 

ämneskunskaper. 

12 Utvärdering av program 

Ett system för utvärdering mot valda principer 

enligt alt 1 eller 2. Systemet skall ge 

återkoppling till studenter, lärare och andra 

intressenter i syfte att skapa ständiga 

förbättringar. 

fortbildning och obligatoriska 

pedagogiska kurser vid respektive 

universitet. På SLU krävs pedagogiska 

kurser för att bli docent. En ny kurs i 

ämnesdidaktik har införts vid Uppsala 

universitet, tek.- nat.- fakulteten. 

Gemensamma lärardagar för samtliga 

program vid fakulteten fr o m ht 2004. 

I vissa kurser sammanför examinationen 

olika lärandemål, särskilt kurserna i åk 4. 

Inslaget av varierade examinationsformer 

är ganska stort, men en översyn och 

samordning av dem krävs. 

Programrådet är ansvarigt både för 

genomförande och återkoppling Alla 

kurser utvärderas och tas upp för 

uppföljning i programrådet med 

efterföljande utveckling i förekommande 

fall. 

Programmet har ännu inte utvärderats 

externt. Dock genomförs just nu en 

programutvärdering av studenterna i 

samtliga årskurser på deras eget initiativ. 

2 Programrådet driver frågan vidare i samråd 

med kursansvariga för aktuella kurser. 

Bland annat görs en kartläggning av 

examinationsformerna i samband med 

upprättande av programplanen och 

målbeskrivning enligt princip 2. 

2 Vidareutveckling av den befintliga planen 

för kursvärderingar. 

Vi planerar att införa en 

programutvärdering genom s.k. Brev där 

studenterna efter genomförd utbildning i 

strukturerad form gör en helhetsbedömning 

av programmet. 

Åtgärdsanalys 

44

Vid utformningen av programmets utbildningsplan har vi följt flera tankegångar som uttrycks i de 12 principerna, vad gäller helhetssyn, 

sammanhållning, ömsesidigt stödjande kurser, samt lärandemål för naturvetenskapliga och tekniska kunskaper, systemsyn, anknytning till 

samhället, samt inslag av projekt. 

• Vi behöver utarbeta en dokumentation och kvantitativ kartläggning av programmet i form av en explicit programplan med utförlig 

målbeskrivning och kursbeskrivningar, samt vilka moment för olika färdigheter utöver rena ämneskunskaper som ska föras till vilken kurs. 

Planen har flera syften, 

• att i högre grad synliggöra/medvetandegöra programmets mål för lärare och studenter (Princip 1 och 2) 

• att utifrån programdokumentet fortsätta arbetet med integration av personliga och professionella färdigheter i kurserna och koppling mellan 

kurserna (Princip 3, 7 och 8) 

• att utveckla examinationsformerna (Princip 11) 

• att validera programmets mål hos olika intressenter, främst framtida arbetsgivare 

• att utifrån dokumentet göra fortlöpande utvärdering av programmet (Princip 12). 

• Vi behöver föra en diskussion kring förekomsten av DBT-kurser/moment i utbildningen (Princip 5). 

• Vi behöver arbeta för en mer utvecklad lärmiljö, både inom och utom lärosätena. (Princip 6) 

• Vi behöver kartlägga lärarnas professionella kunskaper och möjlighet att öka dessa (Princip 9). 

45



teknisk fysik (F) 

Avsnitt F. Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik 

Självvärderingen för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik i Uppsala har utarbetats av 

programrådet i teknisk fysik, med Olov Ågren som ordförande, med deltagande av Lars 

Ericsson, Axel Strandell, Leif Abrahamsson m.fl. Representanter i programrådet har 

fortlöpande informerat lärare och institutioner om arbetet. Studierådsordföranden för teknisk 

fysik (Maria Lindström) har engagerat en rad studenter (7st) i arbetet. 

22F 

Målen för teknisk fysik och dess utbildningsplan finns beskrivna i studiehandboken (bilaga 

1). I mindre formella termer kan F-programmet beskrivas som ett brett program med teoretisk 

tyngd, där de ingående momenten är noga utvalda för att ge en komplett ingenjörsutbildning 

som är användbar inom ett brett fält och har tillräckligt djup för att ge behörighet till en 

mängd forskningsområden. I viss mån anpassas fördjupningskurser mot forskningsprofiler 

som finns i Uppsala, men än viktigare är att utbildningen har relevans för näringslivet. Det är 

väsentligt att de utexaminerade kan välja bland olika karriärmöjligheter. Uppsalas F- 

utbildning kännetecknas främst av sina starka inriktningar. Det är en styrka att det finns en 

samstämmighet bland samtliga lärosäten som har ett F-program att teknisk fysik är ett 

varumärke som måste vårdas: generella problemlösare med gedigen teoretisk och teknisk 

skolning gör dem efterfrågade inom många olika områden. 

23F 

a. ca 55% 

b. ca 40%(inkl. exjobb) 

c. 10-20 % (här ingår exjobbet som en viktig del). I programmet finns kurser i 

presentationsteknik, företagsekonomi samt management. Flera teknologer läser till dubbel 

examen i företagsekonomi, och några går entreprenörsskolan. 

24F 

De 2 första åren på F består av gemensamma obligatoriska kurser, därefter kan studenten 

välja någon av de 5 inriktningarna Beräkningsteknik (B), Elektroteknik (E), Systemteknik 

(Sy), Rymdteknik (R) eller Tillämpad fysik (T). Ungefär 3 terminer på samtliga inriktningar 

består av kurser som inte är obligatoriska, varav 4e året består enbart av valbara kurser för att 

underlätta möjligheterna till utbytesstudier. Det finns ett brett utbud av valbara kurser på 

programmet och dessutom går det att tillgodoräkna kurser från andra program på fakulteten. 

På initiativ av F-programrådet har en möjlighet att läsa till dubbelexamen i ekonomi införts. 

25F 

Programråden ser varje år över utbildningsplanen som ständigt förnyas, med beaktande av 

förändringar i gymnasiet, universitetet och omvärlden. Omdaningen av utbildningen måste 

göras varsamt så att teknisk fysik kan kännas igen. Befintliga inriktningar ersätts med nya 

tämligen ofta (under den senaste tioårsperioden har 6 inriktningar tagits bort, och ersatts med 

nya). Denna flexibilitet är möjlig genom att kursblocken är strikt genomgångna så att det blir 

enkelt att göra förändringar. 

Integrationen av ingenjörsprogrammet garanteras genom examenskraven, 

kurskopplingsanalyser, integration av olika färdigheter, målformuleringar, hörsamhet mot 

önskemål från studenter, lärare och näringsliv. 

46




26F 

Föreläsare är i huvudsak disputerade, och laborationer och räkneövningar kan också handhas 

av doktorander. Forskningsanknytningen är god och behöver inte stärkas. Å andra sidan är det 

en brist att mycket få lärare har ingenjörserfarenhet från näringslivet. Vi arbetar för att oftare 

synliggöra för studenterna att saker som ”pris-prestanda-kvalitet” och annat icke-akademiskt 

faktiskt är relevant. Kopplingen mellan olika ämnen kan stärkas, t.ex. mellan matematik och 

tillämpade kurser. Arbetet med att åtgärda detta pågår och bl.a. har en professur i tillämpad 

matematik inrättats. 

27F 

Uppskattningsvis 80% 

28F 

Lärare från näringslivet anlitas endast i mycket liten utsträckning, bl.a. för att det är svårt att 

betala tillräcklig ersättning. 

För närvarande är det alltför få studiebesök, många studenter har inte varit på några alls under 

hela utbildningstiden. Vi avser att lägga in moment om minst ett studiebesök varje termin på 

varje inriktning under åk 3-4. 

29F 

I tabellen anges antalet studenter på programmet ht 2004, uppdelat på kvinnor och män. 



Antal 

studenter 14 110 16 110 26 100 15 90 23 90 

31F 

Ångström och MIC har genomgående bra lokaler, och grupprum kan bokas där. Några lokaler 

på MIC har otillräcklig ventilation. Laborationssalar i övrigt håller god kvalitet. 

32F 

Nollningsmottagning som är ”snäll”, d.v.s. dokumenterat studentvänlig och omtyckt. 

Programinformation på uppropet (ca 1 tim) och vid senare tillfällen 

Kursen ”teknisk fysik, inledande kurs” 

Gemensam middag i slutet av period 1 för åk. 1, med trevligt exempel på hur 

teknikundervisning kan genomföras. 

Fotbollsmatch lärare mot F-studenter. 

Därtill kan läggas kursinformation inför kursval (varje termin), årlig grenvalsdag och lärardag 

där studenter har rätt att delta (varje termin), information om utbytesstudier mm. 

33F 

Det är viktigt att informationen klargör att F är en krävande utbildning, och att de som 

informerar nya och blivande studenter har en känsla för vilka svårigheter som kan uppstå. 

47




Någorlunda goda förkunskaper har kunnat garanteras genom att F lyckats behålla en 

betygsspärr. 

Studievägledare, programsamordnare, lärare och studieråd får ofta ta hand om olika problem 

relaterade till förkunskaper. Samtliga inblandade ska känna till att individuella studieplaner 

ska ges till dem som behöver detta. 

Därtill finns följande 

• Kurs i studieteknik erbjuds de nyantagna 

• Stödundervisning i inledande matematikkurser 

• Studentledd stödundervisning på F-programmet utfördes ht 2005 

• Repetitionskurser på sommaren/Sommarkurser 

34F 

Det är i snitt knappt 30 schemalagda timmar per vecka. 

Föreläsn Lab Coach Antal Snitt 

Period Lektioner Seminar Studietek Tenta Övrigt SUMMA dagar per dag 

Frågestund 

0 31 2 33 10 3,3 

11 156 18 3 8 6 191 38 5,0 

12 148 13 0 15 6 182 44 4,1 

13 218 20 0 18 4 260 46 5,7 

14 122 24 0 15 2 163 39 4,2 

Åk 1 675 75 3 56 20 829 177 4,7 

21 136 12 0 10 0 158 41 3,9 

22 174 18 0 8 8 208 45 4,6 

23 132 34 0 15 4 185 46 4,0 

24 92 40 0 10 6 148 37 4,0 

Åk 2 534 104 0 43 18 699 169 4,1 

35F 

ca 20 tim , eller 0-40tim (Ingen vet!) 

Det varierar väldigt mellan studenter, kurser, föreläsare, väder och framförallt hur långt det är 

kvar till tentan. 20h kan kanske stämma bra som snitt. 

36F 

Studenterna är aktiva med att jämföra inriktningarna och skaffa en överblick över dessa. 

Genom att studenterna har någorlunda god kunskap om programmet så underlättas 

integrationen av kurser. Ett problem är att de flesta lärarna är otillräckligt insatta i 

programmets uppbyggnad. 

Det finns olika examinationsformer (muntliga och skriftliga redovisningar, projekt mm) som 

varieras för att träna personliga och professionella färdigheter, men detta skulle kunna 

utvecklas. 

Varje inriktning har projektkurser och vissa temakurser (t.ex. Energifysik I och II, 

Rymdprojekt, Tekniskt-vetenskapliga beräkningar, inbyggda styrsystem, projektkurs i adaptiv 

signalbehandling) som ger god överblick, färdighetsträning och praktisk fördjupning. 

Studiebesök, projekt och varierade examinationsformer bidrar till att integrera 

ämneskunskaper och färdigheter. 

48




Ett problem är att projektkurser tyvärr tenderar att få alltför få deltagare, trots att studenter i 

många sammanhang förordar fler projektkurser. Orsakerna till detta behöver analyseras. 

Många studenter anser att de inte får hjälp av undervisningen för att få en helhetsbild, och att 

det är helt upp till studenterna själva att försöka lägga ihop kurser för att få en helhetsbild. 

37F 

Samtliga kurser vilar på ingenjörs- eller vetenskaplig grund, och målet är studenterna ska 

förstå att de utbildas för att tillhöra en grupp som har kompetens att genomföra förändringar. 

(”vilka skulle annars kunna klara detta”) 

Vi lyckas dock inte fullt ut med att förmedla bilden av att det ofta finns tusentals olika 

lösningar till ett ingenjörsproblem. En ingenjör ska leverera en tillräckligt bra och billig 

lösning på utsatt tid. I Uppsala med sin akademiska tradition fokuseras undervisningen ofta på 

att få fram en unik optimal lösning, men detta speglar inte ett typiskt ingenjörsarbete. De 

kreativa elementen i ingenjörens arbete riskerar att nedtonas och vi når inte ut med budskapet 

att en ingenjör ofta är fri i arbetet med att få fram en användbar lösning på ett problem. 

För vissa studenter kan studietempot vara väl högt för att de ska kunna hinna med en god 

färdighetsträning; och då finns risk för tentamensfixerad inlärning. Många upplever att de inte 

kan något annat än att räkna tentor. Lite mer fokus på förståelse vore bra. 

38F 

Bl.a. i kursen Presentationsteknik, i redovisningen av examensarbetet och andra kurser. 

I Uppsala finns visserligen en studentmiljö där teknologerna naturligen träffar och 

kommunicerar med andra än blivande ingenjörer, men det borde betonas tydligare i 

utbildningen att det är viktigt att civilingenjören ska kunna kommunicera med andra 

yrkesgrupper. 

39F 

Kontakterna med näringslivet bör ökas, och detta behov har stärkts efter att praktikkravet 

tagits bort. En valbar kurs i näringslivspraktik har införts för att i någon mån åtgärda detta. 

Studiebesök vid företag och inbjudna lärare från företag förekommer. 

Examensarbetet är en viktig kontakt med näringslivet, liksom vissa projektkurser, 

arbetsmarknadsdagar, öppet hus och andra arrangemang. Studenter arrangerar företagskvällar 

med vissa företag. 

40F 

Termin 1-4 Termin 5-8 

salstentamina: 90%, 90% 

duggor: 30 % 20% 

hemtentor: 0% 0% 

projektredovisningar: 5 % 10% 

Inlämningsuppgifter: 10% 10% 

Anmärkning: på vissa kurser används flera examinationsformer i kombination, varför 

ovanstående ger mer än 100 %. 

41F 

Nästan samtliga kurser har betygen U-3-4-5. Vissa småkurser har U eller G. 

49




Vi förväntar oss framöver en enhetlighet i samband med Bologna och införande av en 7- 

gradig betygsskala. 

42F 

Under åk 4 mognar studenternas kunskaper, och det blir då lättare att få in ingenjörsmässiga 

mål i examinationen. Därtill har de olika kurserna färre deltagare (eftersom så många kurser 

erbjuds), varför det blir lättare att införa t.ex. individualiserad examination, men troligen bör 

individualiserad examination genomföras i större utsträckning. 

43F 

F-programmet har en särskilt utsedd examinator för examensarbetet 

46F 

F-programmet har tagit initiativ till att om ett examensarbete inte är klart i tid måste en ny 

arbetsplan utarbetas. Kontroll finns för att studenterna inte har för många kurser kvar innan 

examensarbetet påbörjas. Tidigare fanns ofta problem med att studenterna inte gjorde klart 

examensarbetet på utsatt tid, men detta är inte ett stort problem idag. 

48F 

Externt 68 % och internt 32 %. 

49F 

Samtliga F-studenter erbjuds att utan kostnad resa en vecka till S:t Petersburg för att göra 

laborationskurs i vågrörelselära. Sammanlagt har mer än 150 studenter deltagit, eller ca 35 

studenter årligen. Kurs i laserfysik liksom en databaskurs har också getts i S:t Petersburg. 

Det finns många utbytesprogram vid universitet, och dessa listas i studiehandboken. 

Studenterna tar ofta egna initiativ till att studera vid ett universitet utan att utbytesavtal finns. 

Flertalet utbyten är naturvetenskapliga och det är en brist på utbyten med lärosäten som 

utbildar ingenjörer. 

Flera informationsträffar om utbytesstudier ordnas varje termin där studenter motiveras att 

studera utomlands. Dessutom informerar programsamordnare, studievägledare och studenter 

som rest ut om möjligheterna. UTN har en avlönad student med ansvar för information om 

internationalisering. 

50F 

Uppsala har endast ett fåtal utbyten med ingenjörslärosäten, varför det är tämligen få 

inkommande utbytesstudenter som studerar på ingenjörsprogrammen. Eftersom antagning till 

civilingenjörsprogram kräver behörighet i svenska finns inga problem för att anta dessa 

studenter i detta avseende. För utbytesstudenter (som inte behärskar svenska) erbjuds en 

utvald lista på kurser som ges på engelska. Vissa nyckelkurser är utvalda, men om en kurs ges 

på engelska avgörs i de flesta fall av lärare/studierektor. Studievägledare har en viktig roll för 

att detta arbete ska fungera. 

Nästan allt kursmaterial (inklusive nyskrivna kompendier) är skrivna på engelska. 

UTN anordnar möten med ”välkomstsoppa” flera gånger varje termin, och de inkommande 

studenterna bor i studentkorridorer (det underlättar integrationen). Samtliga utbytesstudenter 

50




får ett gediget mottagande av Uppsala universitet, med en utvald kompott av sociala träffar, 

undervisning i svenska m.m. 

51F 

Samarbeten nationellt 

Träffar med programansvariga och studentrepresentanter för teknisk fysik vid de svenska 

lärosätena sker med något års mellanrum. 

Inom Uppsala finns samarbeten med andra civilingenjörsprogram i huvudsak. 

I något fall (kurser där Uppsala saknar kompetens eller då det varit oekonomiskt att samtidigt 

ge kurser vid två lärosäten) har det funnits samarbeten med Stockholm (särskilt KTH). 

Samarbetet med lärosäten i Stockholm skulle kunna ökas, t.ex. genom att låta vardera lärosäte 

ansvara för varsin period av en termins kurser. 

Visst samarbete har skapats med andra lärosäten för att antagning till senare del till Uppsala 

ska fungera smidigt. 

Lokalt har i Uppsala diskuterats om det borde ordnas en nationell träff för F-utbildningarna 

för att komma överens om en gemensam bas för landets F-utbildningarna, så att studenter på 

F-utbildningar smidigt kan byta till någon F-utbildning vid annat lärosäte. Eftersom landets F- 

utbildningar genom en stark tradition för närvarande faktiskt har en tydlig gemensam bas har 

detta tidigare inte ansetts som särskilt oroande, men Bolognaprocessen kan ändra detta. 

Samtliga lärosäten torde vinna på att teknisk fysik fortsätter att vara ett tydligt varumärke med 

gott renommé. 

Internationellt: 

Vissa spår (t.ex. mikrovågsteknik mm) erbjuds som ettåriga magisterprogram. 

Det finns tämligen stort utbyte med S:t Petersburg (Polytechnice, State University och IFMO) 

I Uppsala har data- och fysikområdena mer internationella kontakter inom grundutbildningen 

än den tekniska sektionen. IT-institutionen har lärarutbyte med franska universitet. Samarbete 

på masternivå med Stanford University är under uppbyggnad på IT-institutionen. Enligt 

planerna kommer även KTH att delta i detta. 

Antalet samarbeten under perioden uppskattas till ca 10 

53F 

Utöver arbetet i programrådet och kursvärderingar kan nämnas 

• Programsamordnaren uppsöker regelbundet institutioner och lärare som kan förnya 

utbildningen 

• Muntliga utvärderingar vid regelbundet återkommande ”studentträffar” (åtskilliga per 

termin och åk). 

• Personliga kontakter mellan studenter och anställda 

54F 

Studierådet för teknisk fysik har skött kursvärderingar på ett förnämligt sett. F-programmet 

har under senare år haft en rad förstklassiga studierådsordföranden, som gett många goda tips 

på hur utbildningen kan förbättras och varit lyhörda mot studenters önskemål. Studierådet har 

51




alltid representanter närvarande på programrådsmöten och kontaktar återkommande 

programsamordnaren och andra med förslag. 

Kursvärderingar förmedlas till programsamordnare, studierektor och berörda lärare. 

Programsamordnare läser igenom samtliga kursvärderingar. Om behov av förändringar i en 

kurs framkommer (genom kursvärdering eller på annat sätt) tas detta konsekvent upp för 

behandling, vanligtvis i programråd. 

55F 

På samma sätt som det samlas in för studenter. Dessutom ordnas varje termin särskilda 

lärardagar. Programsamordnare bjuder ofta in lärare med ”tydliga” åsikter till 

programrådsmötena. Programsamordnare och studievägledare möts nästan dagligen. 

56F 

• Inbjudna näringslivsrepresentanter till lärardagar m.m. 

• Regelbundna informella kontakter med programsamordnare 

• Vid arbetsmarknadsdager 

• Enkätundersökningar (dock med oregelbundna intervall) 

• Utvärderingar med näringslivsrepresentanter 

57F 

Ja. Studierådet har gjort en genomgripande utvärdering av hela programmet 2002. Det kunde 

ha följts upp bättre. 

58F 

Utveckling av en dubbelexamen i företagsekonomi (på initiativ från teknisk fysiks 

programråd) 

Utvecklingen av inriktningen Rymdteknik 

Införandet av ett ”energispår” inom inriktningen Tillämpad fysik 

Programinnehållet har förtydligats av att blockkurser och kursen teknisk orientering (som 

med tiden tappat sin relevans) tagits bort från utbildningen och att kursen presentationsteknik 

lyfts fram. 

Systematiska genomgångar av att basblock och samtliga kurser inom inriktningarna logiskt 

hänger ihop. Kurserna är nu tydligare byggklossar som lättare kan infogas i nya profileringar. 

F-programmet har fått en ”mer logiskt” struktur än tidigare. 

En utredning om tänkbara förändringar inför Bologna har genomförts av studenter 2004 

(bilaga 22). 

59F 

Gemensamt: kurs i ämnesdidaktik 

Allmänt kursutvecklingsarbete 

Särskilt utvecklingsarbete i enskilda kurser: 

Kurskopplingsprojekt 

63F 

52




Studenter som har problem med studierna kan få en individuellt anpassad studieplan efter 

samtal med studievägledare. Om problemen kvarstår så fortsätter man att få nya studieplaner, 

det vore kanske bra om studievägledarna vore öppnare för att föreslå andra 

utbildningsalternativ. 

Vi vill gärna ha aktiva åtgärder för att fånga upp studenter med problem som inte själva aktivt 

söker hjälp. 

64F 

Vad studenterna anser om utbildningen: 

F-sektionen hade en alumniträff 2003 med anledning av 40-årsjubileum för teknisk fysik i 

Uppsala. I stort sett verkar F-studenter ha fått relevanta arbeten, men det har under de senaste 

åren varit en kärv arbetsmarknad som fördystrat bilden. 

En undersökning har genomförts under 2005 hur nyexaminerade ser på utbildningen. I stort 

sett verkar studenterna nöjda med utbildningens innehåll, men en starkare kontakt med 

näringslivet efterfrågas av ganska många. Det allmänna omdömet om utbildningen var för 

några år sedan mer positivt, och troligen hänger detta samman med att det varit svårt för flera 

studenter att finna jobb (bilaga 11). 

Kommentar: 

Under de glada telekom- och dotkomdagarna rådde det stor efterfrågan på F-studenter, 

särskilt de med IT-profil. ABB har traditionellt varit ett viktigt företag för tekniska fysiker 

från Uppsala, men även detta företag fick problem under de första åren av det nya millenniet. 

Bioteknikföretag, inte minst i Uppsala, har anställt många F-teknologer. Tyvärr drabbades 

även bioteknikföretag av problem. Lägg därtill att en stor del av industriproduktionen flyttat 

utomlands, så inses att de senaste åren varit unikt kärva för F-teknologer, inte minst inom 

nyckelbranscher för teknisk fysik. Trots detta tycks F-teknologer ha klarat sig något bättre än 

andra nyexaminerade civilingenjörer, vilket kan ha att göra med att F-utbildningen trots allt 

ger flexibilitet på arbetsmarknaden. 

65F 

Näringslivsrepresentanter i utvärderingar har varit nöjda med utbildningen. Möjligen borde 

utbildningen i högre grad möta småföretags behov (där finns större krav på kompetensbredd). 

66F 

Det finns inga sådana mål, utöver fakultetens och universitetets utbildningsuppdrag. 

67F 

Utformning av utbildningsplaner och kursplaner 

Obligatoriska kurser 

Examenskrav och programspecifika tillägg 

Prövas i examensarbetet 

53

Samlad självvärdering F 

Lärosäte: 

Program: 


Teknisk fysik 

Bedömare: 

Datum: 

Olov Ågren, Lars Ericsson, Axel Strandell, Peter Li 

2005-03-21 


0. Ingen påbörjad programplan *) eller pilotimplementering 

1. Påbörjad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå 

2. Väl utvecklad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå 

3. Komplett och antagen programplan; implementering av planen på kurs- och programnivåer är på väg 

4. Komplett och antagen programplan; omfattande implementering på kurs- och programnivå och med ständig förbättring införd 

*) programplan = ”måldokument/utbildningsplan” 










står då begreppen produkt- och 

systemutveckling för detta sammanhang. 

Alt 2 gäller. Teknisk fysiks sammanhang 

har inte explicit uttryckts i formella 

dokument. Den princip som i praktiken 

sedan lång tid tillbaka är antagen av 

programledningen och har stöd i en starkt 

etablerad kultur kan sammanfattas som 

att tekniska fysiker skall vara länken 

mellan akademisk forskning och 

kommersiell utveckling inom en mängd 

områden i samhället som kräver teknisk 

multikompetens och förmåga till 

avancerat modelltänkande. Teknisk fysik 

skall kort sagt vara ett varumärke för 

tillämpbar teori. 

4 Principen behöver introduceras i ett formellt 

måldokument och göras mera känd i en 

vidare krets. 

För att principen ska nå ut och fungera 

tillsammans med de mer formella målen kan 

man fundera över att försöka hitta mer 

visionära formuleringar. T.ex. är behovet av 

kreativitet hos ingenjörer en sak skulle 

behöva en formulering. 

54







överensstämmer med programmens 

övergripande mål och har validerats av 

programmens intressenter. 








Kortfattad övergripande målbeskrivning 

som knyter an till sammanhanget i punkt 

1 finns i studieplanen. Implicit avspeglas 

också målen i kursutbudet och i beslut 

om vilka kurser som skall vara 

obligatoriska. Kvaliteten på kursmålen 

varierar starkt. 

Utbildningsplanen uppfyller dessa mål 

vad gäller ämnesteoretisk ”röd tråd” 

mellan olika kurser, med beaktande av 

princip 1. Dock lämnas integrationen av 

kunskaper i stor utsträckning till den 

enskilda studenten. Integrationen av 

personliga och professionella färdigheter 

avgörs idag i stor utsträckning av 

enskilda institutioner eller lärare, inte av 

programledningen. 

2 • Lärandemålen på både program- och 

kursnivå behöver göras tydligare, mera 

detaljerade och mätbara. Delade meningar 

finns om samtliga mål kan (eller bör vara) 

mätbara. 

• Medvetenheten om målbeskrivningens 

innehåll behöver ökas hos inblandade lärare. 

• System för feedback från programmets 

avnämare behöver utvecklas och integreras i 

programledningens löpande arbete. Resurser 

behövs för detta. 

• Regelbundna enkäter till utexaminerad 

skulle vara ett sätt att pejla in om vi ”ligger 

rätt”. 

3 • Typ och omfattning av olika färdigheter 

behöver konsekvent specificeras i kursmålen 

för att åstadkomma en komplett helhet på 

programnivå. 

• Ett system för att åstadkomma större 

samverkan mellan olika kurser behöver 

utarbetas. 

• Man bör undersöka om dessa kvaliteter i 

högre grad kan vara meriterande vid 

anställning av lärare. 

• För en nyexaminerad teknisk fysiker 

lutar avvägningen mellan ”teoretiskt bredd” 

(som ger möjligheter att snabbt sätta sig in i 

nya problemställningar) respektive operativa 

färdigheter i vid anställningens början mer 

55

56 

åt teoretisk bredd. Denna avvägning prövas 

ständigt. 

• Tanken bakom denna avvägning är att 

den utexaminerade tekniske fysiken snabbt 

ska kunna sätta sig i en mängd områden som 

inte på förhand har kunnat planeras in under 

utbildningen. De ständigt skiftande kraven 

inom näringslivet ställer krav på dylik 

kompetens. En fördel med detta upplägg är 

att F-studenter får karriärmöjligheter inom 

en mängd områden. Erfarenheten att 

tekniska fysiker ofta varit drivande för att 

utveckla och implementera ny teknik, inte 

minst inom multidisciplinära områden, tyder 

på att detta är en riktig strategi. 

• De omdömen vi fått från näringsliv och 

forskning är i stort sett positiva. Tekniska 

fysiker har en högre genomsnittlig lön och 

lägre arbetslöshet än flertalet 

civilingenjörer. 

• Möjligen skulle F-programmet behöva 

profileras något mer mot småföretags behov 

(där finns delvis andra krav än hos 

storföretag). Vissa tecken tyder på att 

utvecklingsprojekt kommer att flyttas över 

till innovativa småföretag, men trenden är 

oklar. Hur denna process framskrider kan ha 

ett avgörande inverkan på hur utbildningen 

bör utformas.


















kompetens. 

Introduktionskurs (1p) till programmet 

och tekniska fysikers yrkesroll ges som 

första kurs. Under första terminen erbjuds 

även coaching för att stärka den 

personliga utvecklingen. 

Grenvalsinformation och terminsvisa 

informationskvällar inför kursval ger viss 

information om ingenjörers yrkesroll. 

Egentliga ”design-build-test”-projekt 

finns endast under åk 4, ett per inriktning, 

utom på Tillämpad fysik (som har en 

något mer ”akademiskt ämnesprofilerad” 

framtoning än övriga inriktningar). Allt 

flera laborationer i lägre årskurser 

utvecklas mot ”miniprojekt”, dock utan 

att kunna klassificeras som DBT. 

Ångströmlaboratoriet och MIC, som är F- 

studenternas huvudsakliga hemvist, 

erbjuder en mängd mötesplatser för 

spontana kontakter mellan studenter och 

mellan studenter och lärare samt 

uppmuntrar till lärande i grupp. Från 

caféer till ett stort antal bokningsbara 

grupprum. Samtliga laboratorier som 

används för DBT-projekt är tillgängliga 

dygnet runt för studenterna och detta 

gäller även datorsalar och i viss mån även 

övriga laboratorier. Bibliotek med 

tillgång till en stor mängd tidskrifter finns 

2 • Introduktionen till ingenjörsarbete 

behöver ges större omfattning, enligt 

studenternas åsikt företrädesvis under de 

högre årskurserna. 

• I coachprojektet avser vi att i högre grad 

betona att civilingenjören måste vara socialt 

aktiv och kunna ”mingla” professionellt för 

att vara framgångsrik. 

2 Programledningen är medveten om att flera 

kurser bör baseras på DBT-projekt. 

Möjligheten att göra de ekonomiska 

prioriteringar som krävs för detta ökar 

förhoppningsvis i den nya 

grundutbildningsorganisationen som införs 

1 juli 2005. 

4 

57














också inom Ångström. Verkstadslokaler 

för studenter finns på Ångström. MIC har 

datasalar som är tillgängliga dygnet om. 

De befintliga DBT-projekten har stora 

inslag av integrerat lärande. 

Examensarbetat har också utvecklats för 

att tydligare integrera professionella 

färdigheter. Inom ramen för 

civilingenjörsutbildningen kan studenten 

välja att läsa sista året vid 

Entreprenörsskolan, som mycket tydligt 

integrerar teknik och affärsutveckling 

med arbete i ett ”skarpt” projekt. 

Projektkurserna och några laborativa 

kurser genomförs på detta sätt. 

De flesta lärarna på programmet är aktiva 

forskare varför det är väl sörjt för den 

ämnesmässiga kompetensutvecklingen. 

Ytterst få har dock någon koppling till 

näringslivet utöver samarbetsprojekt 

inom forskning. Kompetensutveckling 

vad avser ”ingenjörsmässighet” 

1 Studentens lärande styrs i hög grad av 

examinationsformen. Traditionella salstentor 

som idag dominerar utbildningen belönar i 

allmänhet inte att studenten tillägnar sig ett 

mera integrerat lärande. Diskussioner sker 

fortlöpande i programledningen angående 

detta och examinationsformer som 

uppmuntrar integrerat lärande, t ex muntliga 

redovisningar av uppgifter, har blivit 

vanligare. Examinationsformer styrs dock 

ännu inte aktivt av programledningen, vilket 

kanske vore önskvärt. 

2 Väl många laborationer är fortfarande 

”strömlinjeformade” med ett styrt 

inlärningssätt där det inte ”får göras fel”. 

Programledningen diskuterar löpande hur 

laborationer kan göras mera studentaktiva 

Beslut om detta fattas dock av 

institutionerna. 

2 • Fakulteten har beviljat medel för ett 

projekt som skall undersöka möjliga 

modeller för hur lärare kan utföra ”praktik” 

i näringslivet. 

• Näringslivserfarenhet behöver ges ett 

högre meritvärde vid tillsättning av 

lärartjänster. 

58


inom lärande och undervisning 


















förekommer inte i organiserad form. 

Lärare får beviljad tjänstledighet om de 

tillfälligt tjänstgör i näringslivet. 

Krav på att nyanställda lärare skall 

genomgå pedagogisk utbildning. 

Universitetet erbjuder pedagogiska 

fortbildningskurser för mera erfarna 

lärare samt möjlighet att ingå i ett 

mentorskollegium och vara ett stöd för 

nyanställda. Vid fysiska institutionen har 

en professur i fysikens didaktik inrättats 

och nya rön sprids i viss mån till samtliga 

lärare via lärardagar. 

Separata kurser med muntliga och 

skriftliga presentationer på svensk och 

engelska, företagsekonomi, ledarskap 

mm finns. 

Fakulteten har nyligen beslutat om nya 

skärpta rutiner för kursvärderingar, krav 

på dokumenterade kursanalyser samt 

införande av terminsvisa 

programutvärderingar. Vid oregelbundna 

tillfällen genomförs enkäter riktade mot 

utexaminerade studenter. 

• Nuvarande lärarundantag utnyttjas 

troligen i för liten utsträckning. 

3 Pedagogisk vidareutbildning behöver ges 

högre status för att kunna bli likvärdig med 

forskning. Diskussioner har förts inom 

fakulteten att inrätta en pedagogisk grad, 

likställd med docent och förslag om detta 

har lämnats till Rektor. 

3 

3 De nya rutinerna behöver utvärderas och 

förbättras kontinuerligt. 

Åtgärdsanalys: 

59

Tekniska fysiker får en stor ämnesmässig bredd och kompetens, men det finns brister hur dessa ska integreras i ett ingenjörsmässigt 

sammanhang. Studenterna blir antagligen väl förberedda för ett livslångt lärande, och livslångt lärande med yrkesverksamma tekniska fysiker 

som återkommer tillfälligtvis till universitet kan vara ett sätt att få in respons från näringslivet. Det vore bra att få in mer av öppna 

problemställningar (gärna med många rimliga lösningar) i undervisningen. Dessa saker kan förtydligas i kursplaner, måldokument för 

sammanhang mm. 

Programmets mål kan förtydligas och kalibreras bättre mot näringslivets behov (forskningens behov är väl tillgodosedda). 

Förmågan att kommunicera och sälja in teknik till icke-specialister skulle kunna stärkas. Nödvändigheten att kommunicera med andra än 

ingenjörer i yrkesutövningen skulle kunna betonas i introduktionskurser och coachprojekt. 

Det är önskvärt att DBT-projekt utökas. Det vore önskvärt att programråden får en tydligare beställarfunktion, bl.a. för att åstadkomma detta. 

Praktikkravet är borttaget för ingenjörsstudenter. Annan form av näringslivsanknytning (t.ex. kurs i ”näringslivspraktik”) kan införas för att 

motverka detta. 

Framtida arbetsmarknad och avvägningen mot behov riktade mot stora företag respektive små företag behöver analyseras. 

Integrering av mjuka mål i utbildningen behöver analyseras och implementeras. 

I coachprojekt kan nödvändigheten av att studenterna i sin yrkesroll måste verka i ett socialt sammanhang betonas. Studenterna måste känna att 

det är tillåtet att göra fel för att de ska ha självförtroende för att söka efter kreativa lösningar. Vår undervisning är i hög grad baserat på att hitta 

den unikt rätta lösningen. I arbetslivet finns oftast inte endast en ”rätt” lösning, och att det finns många ingenjörslösningar öppnar för kreativitet. 

Regelbundna analyser av erfarenheter från utexaminerade studenter kan genomföras. 

60



informationsteknologi (IT) 

Avsnitt IT. Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi 

Arbetet med självvärderingen startades i oktober månad 2004. En arbetsgrupp utsågs av 

programrådet. Medverkande har varit 

Therese Berg, doktorand vid institutionen för informationsteknologi med grundexamen 

från ITP. 

Mats Daniels, studierektor i datorteknik vid institutionen för Informationsteknologi. 

Lars Ericsson, ämnessamordnare i teknik och studierektor vid institutionen för 

teknikvetenskaper 

Hans Flack, programsamordnare och lärare vid institutionen för informationsteknologi. 

Erik Hagersten, professor i datorarkitektur vid institutionen för informationsteknologi. 

Maciej Klimek, professor i matematik. 

Leon Ljunggren, studerande på programmet. 

Samtliga i arbetsgruppen har kontinuerligt förankrat svarsförslagen i respektive intressegrupp: 

programråd, institutionsledning, studerandeorganisationer och fakultetsledning via bland 

annat planeringsgruppen för ingenjörsprogrammen. 

Arbetsgruppen har haft sju arbetssammanträden och också kommunicerat via e-post. I arbetet 

har vi uppdelat utarbetande förslag på svar på de ställda frågorna. 

Slutdokumentet har behandlats 21 mars 2005 för överlämnande till fakultetsledningen. 

Mål och måluppföljning 

22IT 

Vid det inledande arbetet med att utforma programmet (år 1994) enades den dåvarande 

arbetsgruppen (föregångare till programrådet) att det avslutande momentet inom utbildningen 

före examensarbetet skulle utgöras av ett projekt omfattande 20 poäng, variera från år till år 

men tillsvidare alltid röra aspekter runt trådlöst kommunicerande och ibland även autonoma 

system där datorer har en central roll. Från denna premiss visade sig arbetet med att utforma 

studieplanen bli en ganska rättfram process. 

Autonoma datorsystem måste sammanbindas med kanaler varför såväl signalbehandling och 

datakommunikation måste ges som förberedande kunskaper. 

Båda ämnesområdena ställer särskilda förkunskaper i dagen; matematisk analys och 

kunskaper om datorsystem, vars delar företer tydliga sekvenser av kurser. 

En annan utgångspunkt var den att cirka två och ett halvt år av obligatoriska kurser skulle 

vara en lämplig nivå. Stor frihet till individuella val skulle därefter vara möjliga. Till 

vägledning för studenterna har vi steg för steg infört förslag till valfria kurser i studieplanen. 

Valen är inte begränsade till där uppräknade kurser, men om de studerande önskar gå utanför 

studieplanen måste de ansöka om tillgodoräknande eller införande av kurs. Beslut här fattas 

av programsamordnaren på delegation. 

De inriktningar som anges i studieplanen, data- och telekommunikation, datorsystemutveckling, 

högpresterande datorsystem, människa - datorinteraktion ska ses som exempel på 

vad studenterna kan välja. Utbildningsplanen bifogas (bilaga 1). 

23IT 

61




Den exakta fördelningen är svår att ange på grund av den relativt omfattande valfriheten för 

studenterna och att moment om färdigheter, kommunikation, ekonomi etc. ofta ingår som en 

naturlig del i olika kurser. Efter bästa förmåga uppskattar vi fördelningen så. 

Grundläggande vetenskaper: 25 % matematik 

Tekniska ingenjörsvetenskaper: 60 % datorteknik, elektroteknik, signalbehandling, mm. 

Övriga vetenskaper: 15 % 

24IT 

Valfriheten för studenterna är stor efter två och ett halvt års studier. Fördjupningen omfattar 

ett flertal kurser på D-nivå. De studerandes begränsningar styrs via examinationskriterierna 

vara godkänd på alla obligatoriska moment inom programmet 

ha uppnått minst 180 poäng 

med godkänt resultat ha genomfört ett examensarbete 

ha avklarat minst 80 poäng inom ämnet teknik 

har avklarat minst 40 poäng, utöver examensarbetet, på 

kurser klassade på C- eller D-nivå. 

25IT 

Beslut/förslag till beslut utformas enligt särskilda delegationer av programsamordnare, 

programråd, planeringsgrupp för ingenjörsprogrammen, grundutbildningsutskott och 

fakultetsnämnd. Förslag på förändrad organisation är för närvarande under utarbetande. 

26IT 

Under ht 2004 var andelen disputerade lärare på de programspecifika kurserna 71 % om man 

tittar på hur många poäng de ansvarar för av totalen (70 av 98). Tar man med de lektorer som 

inte disputerat men som blivit bedömda att ha motsvarande kompetens blir andelen 86 % (84 

av 98). 

27IT 

Av de 20 personer som undervisade på programspecifika kurser under ht 2004 bedrev 90 % 

aktiv forskning. 

28IT 

Under HT04 anlitades ingen lärare från näringslivet. Den minskade mängden studenter har 

medfört att utrymmet för externa lärare är litet. Projektterminen på termin 8 drivs dock av en 

lärare från näringslivet. 

29IT 


samt lista över kursregistreringar gjorda av samtliga programstudenter. 

Totalt fanns 205 aktiva studenter (= registrerade med rapporterat resultat) inom programmet 

ht04, varav 23 kvinnor (11 %). Årskurs har tilldelats studenten utifrån val av kurser, d.v.s. 

studenten anses tillhöra åk 4 om det finns registreringar på utbudet kurser inom åk 4 även om 

kullbenämningen visar något annat . Ett stort antal studenter läser kurser inom årskurserna 3 

och 4 samtidigt varför uppdelningen är något osäker. Studenter som har studieuppehåll eller 

läser inom andra program är inte medräknade. Till studenter inom åk 5 räknas de som är 

registrerade på examensarbete (35 st.) samt studenter som läser företagsekonomi B-D (20 st.). 

Ht 2004 

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 


62




Antal 

studenter 

1 40 4 33 5 32 1 30 12 47 

30IT 

Studenter kan ansöka om antagning till senare del av programmet inför varje vår- och 

hösttermin. Ansökningarna ställs till fakultetsnämnden och handläggs av studievägledare och 

beslut om antagning till viss årskurs tas av programsamordnaren (på delegation av 

fakultetsnämnden). 

31IT 

Tillgången på lektionssalar och arbetsplatser i laboratorier är för närvarande god, delvis 

beroende på det minskande studentantalet. I stort sett alla lokaler är nybyggda eller 

nyrenoverade och håller därför god standard. Undantaget är en äldre byggnad som kommer att 

ersättas med ett nybyggt hus hösten 2006. Laboratorierna är genomgående tillgängliga för 

studenterna dygnet runt. Under dagtid finns också tillgång till ett stort antal bokningsbara 

grupprum för självstudier och grupparbeten. De räcker dock inte alltid till under 

tentamensperioderna. 

Tillgång och kvalitet på utrustning, såväl datorer som instrument och komponenter, är 

generellt sett god eller tillfredställande. Speciellt tillgången på datorer för studenter i de högre 

årskurserna är mycket god då i stort sett samtliga studenter, som uppfyller kraven, utnyttjar 

möjligheten att till rabatterat pris köpa en bärbar dator under våren i årskurs 2. 

32IT 

Studenterna har två veckors introduktion till civilingenjörsutbildningen som sköts av Uppsala 

Teknolog och Naturvetarkår (UTN). Under denna tid så har de lektioner i matematiken som 

lästes på gymnasienivå och introduktionslaborationer till datorsystemet vid Polacksbacken. 

Utöver det så tar faddrar hand om studenterna och visar dem runt och ordnar kvällsaktiviteter. 

Vägvisarprojektet som startade för två sedan innebär att studenterna delas in i grupper om 

fem och att de under första terminen regelbundet träffar sin ”lots” (en doktorand vid IT 

institutionen). På träffarna diskuteras bl.a. den studiesociala situationen, kurser, fusk, 

studieteknik, och ergonomi, under samordning av en lärare. Projektet fortsätter under 

vårterminen med en lägre intensitet. Bilaga 9. 

33IT 

Efter introduktionsveckorna följer ytterligare en repetitionskurs i matematik. De första 

kurserna i datorrelaterade ämnen är utformade så att studenterna i princip inte behöver några 

förkunskaper. För att ytterligare hjälpa studenter med bristande förkunskaper har kursplanen 

lagts om så att alla tyngre kurser inte längre ges under det första året. 

Under första året erbjuds även så kallad PSI-undervisning (Programming Supplementary 

Instructions) i programmeringskurserna. 

En annan utveckling är att kursen Matematik för signalbehandling i åk 3 – som brukade vara 

mycket populär – blivit mindre intressant eftersom tid ansetts behövas ägnas åt att befästa 

grundkunskaper som studenterna redan borde ha och som är nödvändiga för andra kurser i 

signalbehandling. 

34IT 

Se nedanstående tabell. 

63




Föreläsn Lab Vägvisarpr. Antal Snitt 

Period Lektioner Seminar Studietek Tenta Övrigt SUMMA dagar per dag 

Frågestund 

0 31 2 33 10 3,3 

11 136 32 8 10 5 191 38 5,0 

12 126 64 20 9 9 228 42 5,4 

13 116 20 10 17 2 165 42 3,9 

14 134 20 10 23 6 193 39 4,9 

Åk 1 543 136 48 59 24 810 171 4,7 

21 112 2 0 10 0 124 40 3,1 

22 130 20 0 15 9 174 40 4,4 

23 120 20 0 15 2 157 42 3,7 

24 102 12 0 5 5 124 40 3,1 

Åk 2 464 54 0 45 16 579 162 3,6 

35IT 

Tiden som läggs ner per vecka varierar kraftigt mellan olika tidsperioder. Under en 

tentamensperiod kan 6-8 timmar dagligen läggas på studier medan det under en lugnare 

period kan röra sig om lika mycket eller mindre per vecka utöver den schemalagda tiden. 

Finns bonuspoäng till tentamen att få i en matematikkurs genom att göra lektionsuppgifter 

läggs extra timmar där också under kursens gång. 

Det finns en stor spridning bland studenterna som beror på hur väl de behärskar 

programmeringens hantverk. För vissa studenter kräver laborationer/inlämningsuppgifter i 

programmering extra tid utöver schemalagd laborationstid medan för andra ingen. 

Det är mycket svårt att göra en bedömning eftersom spridningen bland studenter och mellan 

årskurser är stor. En grov uppskattning, som inte överensstämmer med uppskattningen ovan, 

baserad på tidsstudier gjorda för några år sedan är att en student lägger ner i genomsnitt 50-60 

timmar totalt per poäng. Men studenterna orkar inte (i snitt) plugga mer än 40-50 timmar i 

snitt per vecka, sedan lägger de ner mer tid under sommaren och inför omtentor. 

36IT 

I en mindre skala innehåller de flesta kurser genom hela programmet inlämningsuppgifter och 

laborationer där syftet är att integrera ämneskunskaper med färdigheter. Under andra halvan 

av termin 4 får studenterna prova på att genomföra projekt och där de dessutom uppmanas att 

utnyttja synergimöjligheter mellan kurserna Datorsystem I och Inbyggda system. Flera av 

kurserna under den senare delen av utbildningen innehåller större moment där kunskaper ska 

integreras med färdigheter på ett självständigt sätt. Kursen Datorsystem II avslutas med ett 3p 

moment i termin 6 med ett samarbete med studenter i USA. Konstruktion av 

användargränssnitt 3p ligger i samma period och innehåller stora delar av självständigt arbete. 

Under andra halvan av termin 6 ligger Projektkurs i adaptiv signalbehandling 5p, där 

studenterna arbetar i projektform. IT i samhället kursen under termin 7 omfattar 10p där 

studenterna ska samverka sinsemellan och dessutom med en verklig arbetsplats, Uppsala 

Akademiska Sjukhus, och studenter i USA. Kursen Datakommunikation III 5p, är en kurs där 

studenterna får prova på att samarbeta med forskare i datakommunikationsgruppen. Projekt IT 

omfattar 20p under termin 8 där studenterna arbetar på ett själsvständigt projektorienterat sätt. 

37IT 

64




Kurserna som nämns i punkt 36 har alla tydliga inslag av att stimulera kritiskt och 

självständigt tänkande. Både IT i samhället och Projekt IT är kurser som är baserade på 

öppna projekt (Open-Ended Group Projects) där just ett sådant tänkande är avsett att stärkas. 

Kursen Datakommunikation III har en mycket stark koppling till att uppöva ett forskande 

förhållningssätt, och detta gäller även i något mindre grad kursen Datakommunikation II 4p. 

38IT 

De projektorienterade kurserna innehåller alla aspekter på träning av de kommunikativa 

förmågorna, och i IT i samhälletkursen är detta ett explicit kursmål. För övrigt finns moment 

av muntlig offentlig presentation i flera kurser och i vissa med krav på att det ska ske på 

engelska. Det sistnämnda gäller t.ex. Datorsystem II och IT i samhället. Vidare finns under 

termin ett kursen Kommunikation i samhället och arbetslivet, där grunder för kommunikation 

tillägnas. Vidare kan nämnas att kontakt med företag är en väsentlig del i kursen Projekt IT 

och att en aspekt på matematikundervisningen är att uppöva förmågan till stringent 

kommunikation. 

39IT 

Förutom kurserna Datorsystem II, IT i samhället och Projekt IT, där kontakt med näringsliv 

och omgivande samhälle ingår som ett tydligt moment, innehåller kursen 

Informationsteknologi under termin 1 ett miniprojekt som görs tillsammans med ett 

universitet i Nya Zeeland. Uppgiften är att hitta och utvärdera webbsidor tillsammans med 

studenterna vid det andra universitetet. 

IT sektionen brukar anordna lite gästföreläsningar, under det senaste året har det bland annat 

förelästs om AI, Microsoft mobile och Telia. Gästföreläsare förekommer, t.ex. regelbundet på 

Projektkurs i adaptiv signalbehandling, Datorarkitektur IT och på användargränssnittskurser. 

40IT 

Under de fyra första terminerna: 

65/15/10/10 (salstentamina/projektredovisningar/hemtentor/seminarium) 

Under de fyra följande terminerna: 

60/35/5 (salstentamina/projektredovisningar/duggor) 

Många kurser innehåller också obligatoriska inlämningsuppgifter. 

42IT 

Projekt IT kan sägas utgöra en examination av ingenjörsmässighet generellt, medan övriga 

kurser examinerar olika spekter av att vara en ingenjör. 

47IT 

Medianvärdet är 238 kalenderdagar. Tiden är tagen från den angivna starten av 

examensarbetet till datumet då examinator har godkänt det. Det finns alltså stora marginaler 

för att detta inte representerar den verkliga tiden som studenten arbetat med examensarbetet. 

48IT 

80% 

49IT 

Förutom universitetets generella utbytesprogram har institutionen för informationsteknologi 

ett stort antal avtal, både inom Europa (Erasmus, 36 platser) och utanför (Singapore, Korea, 

och från hösten Kina). Dessa avtal gäller för ämnesområdet informationsteknologi, oavsett 

65




studieprogram. I princip alla studenter som vill åka ut och uppfyller rimliga krav på 

studieresultat får plats (dock inte alltid på deras förstahandsval). 

Information om studentutbyten ges via webben, broschyrer (om universitetets generella 

program) vid speciellt anordnade möten inför ansökningstillfällen, och vid informationsmöten 

i samband med kursval. Tre kontaktpersoner tar under hela året hand om frågor från studenter 

rörande utbyten (och håller även kontakt med studenter under utbytena). Universitetet 

erbjuder ibland en språkkurs i franska för blivande utbytesstudenter. 

50IT 

Inresande studenter kan i princip välja alla kurser inom institutionerna vid teknisknaturvetenskapliga 

fakulteten som ges på engelska. Eftersom institutionerna är inblandade i 

många program, innebär detta i praktiken nästan alltid att inkommande studenter läser olika 

kurser med olika program, så de integreras inte i programmet. De får en fadder genom UTN. 

Faktorer som påverkar om en kurs ges på engelska är: 

- lärarens språkkunskaper. Några utländska lärare talar inte svenska bra nog för att undervisa 

på svenska (även om de kan förstå frågor på svenska). När vi gör bedömningen att en 

lärare inte är tillräckligt bra på engelska (eller läraren själv gör den bedömning), då ges 

inte kursen på engelska. 

- vi försöker generellt att undvika engelska i årskurs 1 och 2 

- i ett fåtal fall är så stor del av kursmaterialet på svenska att det inte går att ge kursen på 

engelska. 

- hänsyn till att ett sammanhängande kurspaket skapas. 

Relevanta institutioner erbjuder varje period 12-15 kurser på engelska (normal studietakt för 

inresande utbytesstudenter är 2 kurser per period), omkring en tredjedel av alla kurser. 

51IT 

Samarbetet med Auckland Institute of Technology, Auckland, Nya Zeeland i 

Informationsteknologikursen och samarbetet med Grand Valley State University, Allendale, 

Michigan, USA i Datorsystem II kursen har båda genomförts vart år under perioden 2000 – 

2004. Samarbetet i kursen IT i samhället med Rose-Hulman Institute of Technology, Terre- 

Haute, Indiana, USA genomfördes för första gången under 2004. 

52IT 

Ingen regelrätt benchmarking genomförs, men via samarbetet med andra universitet, samt 

erfarenheter från in och utresande studenter, får vi en värdemätare på hur vår utbildning 

fungerar. Våra studenter klarar sig utmärkt när de studerar utomlands och de studenter som vi 

tar emot är nöjda med den utbildning de får. 

55IT 

Kursutvärderingssystemet har under 2004 på IT-institutionen ändrats till att mer systematiskt 

fånga in lärarnas refletioner kring den kurs som just givits. Denna modell är beslutad att gälla 

för samtliga kurser på fakulteten från och med 2005. I modellen ingår att aktuell studierektor 

redogör för eventuella åtgärder som den just genomförda kursen motiverat. 

Programrådet har en representant från administrationen och den vägen kommer synpunkter 

fram, t.ex. angående schemaläggning och rutiner kring registrering och rapportering. 

56IT 

66




Avnämarnas synpunkter samlas främst in via examensarbeten eftersom de flesta utförs ute i 

industrin och det övriga näringslivet. Detta ger en värdefull bild av hur våra studenter är 

förberedda för sina kommande arbetsuppgifter, likväl som fingervisningar om vad som för 

tillfället eftertraktas i form av kunskaper och vilka områden som är intressanta. 

57IT 

Datavetenskapen utvärderades under 2000 och i den utvärderingen var ITP en stor del. Den 

utvärderingen föll väl ut för Uppsala, så någon egentlig uppföljning till följd av den 

utvärderingen ansågs inte behövas. 

58IT 

Vid IT-institutionen bedrivs aktiv forskning i datavetenskapens didaktik. Runestone projektet, 

som stöddes av rådet för högre utbildning 1997 – 2000, var centrerat kring den internationella 

projektavslutningen på Datorsystem II kursen. Fortsatt arbete inom Runestone har resulterat i 

ett stort antal publikationer och inom kort har tre personer disputerat på studier av det 

projektet. Även IT i samhälletkursen har attraherat externa anslag för utveckling och studier, 

speciellt i området Open Ended Group projects (OEGP). 

59IT 

Fakulteten uppmuntrar till pedagogisk förnyelse, bl.a. genom att avsätta pengar till 

pedagogiska förnyelseprojekt. Detta möjliggör en ökad synlighet för pedagogiska intitativ. 

Det sedan 1 juli 2004 av rådet för högre utbildning stödda nationella centret för 

teknikutbildning, Centrum för TeknikUndervisning i Studenternas Sammanhang (CeTUSS), 

är ett annat exempel där pedagogiska idéer kan samlas och spridas. 

60IT 

Se nedanstående tabell. 

År 

HSTK per 

kalenderår 

HPRK per 

kalenderår 

Totalt antal 

examina 

M K 

1996 46 28 

1997 72 60 

1998 132 93 

1999 187 140 1 0 

2000 221 177 6 1 

2001 239 178 14 1 

2002 229 195 14 4 

2003 234 175 20 8 

2004 223 173 15 16 

67




62. Nedanstående är tabeller som berör genomströmningen. 

1997 1998 1999 2000 2001 


Nybörjare 1 41 17 59 10 40 23 49 13 51 9 

Antal (av dessa) 35 12 49 9 29 11 34 7 27 5 

som uppnått >40 p 2 

Antal som uppnått 27 10 30 8 16 7 29 3 21 4 

>80 p 


>110 p 

Antal som studerat 7 1 10 5 7 3 10 0 2 3 

utomlands 3 

Antal som avlagt examen på 

programmet 

Antal som avlagt CI-examen v 

lärosätet 

Terminer efter 10 12 14 10 12 14 

antagning 1 

Kön M K M K M K M K M K M K 

1996 9 0 1 0 1 2 

1997 7 4 7 3 3 0 

1998 7 0 4 7 0 0 0 0 

1999 6 2 0 0 

63IT 

Arbetet sker primärt i förebyggande syften. För två år sedan omstrukturerades programmet så 

att alla tyngre kurser inte kommer under det första året utan i stället sprids ut under de fyra 

första terminerna, vilket ger studenterna mer tid med dessa kurser. Det infördes också 

ickeobligatoriska duggor på kurser som en- flerdimensionell analys, algebraiska strukturer 

m.m. vilket ger studenterna en möjlighet att klara av delmoment i kursen innan huvudtentan. 

Detta uppmuntrar eleverna att studera på egen hand under hela kursen och inte bara veckorna 

innan tentan. 

Vägvisarprojektet som startade HT2003 riktar in sig på all studenter på ITP under deras första 

år och har som en stark drivkraft att fånga upp studenter som har svårigheter med studierna. 

Studieteknik är ett återkommande tema för träffarna som lotsarna har med sina studntgrupper 

och studenternas studieresultat används för att fånga upp problem, både individuella och 

generella. 

64IT 

Uppföljning har under hösten 2004 gjort via en s.k. Alumnenkät. Resultatet som avser 

studerande som examinerats under åren 2001 och 2002 sammanfattas mycket kort här. 

Här förtjänar att påpekas att de berörda studenterna är bland dem som antogs under de första 

åren 1995 och 1996. Antagningstalet var då 30. 

Enkäten som sändes till de 32 som utexaminerats besvarades av 20 och visar bland annat på 

följande. (Procenttalen avser de som på en femgradig skala svarat 4 eller 5.) 

- 95% anser att studierna bidragit till förmåga till självständigt arbete. 

- 65% att studierna bidragit till förmåga till kritisk bedömning. 

68




- 80% att studierna bidragit till att kunna följa kunskapsutvecklingen. 

- 95% att studierna bidragit till att självständigt kunna lösa problem. 

- 85% trivdes mycket bra under studietiden. 

- 50% kände sig väl förberedda inför arbetslivet. 

- 75% fick arbete inom en månad efter examen. 

- 75% att utbildningen varit relevant för arbetsuppgifterna. 

Från rapportens sammanfattning citeras. 

”Sammanfattningsvis kan sägas att de svarande är ganska nöjda med sina nuvarande jobb 

samt att de är nöjda med och trivdes under utbildningen. Undersökningen visar att de före 

detta studenterna i hög utsträckning menar att högskolelagens mål uppfylldes och att de är 

nöjda med färdighetsträningen inom de flesta av undersökningen belysta områdena.” 

Bilaga 12. 

65IT 

Någon samlad och konsekvent undersökning av avnämares uppfattningar har inte gjorts. Det 

framgår dock att tre av de tillfrågade i enkäten efter examen blivit doktorander. Löpande får 

vi också viss information via de studerandes examensarbeten, där det är vanligt att de 

studerande efter arbetet erbjuds anställning vid den plats där examensarbetet genomfördes. 

66IT 

Det finns inga lokala mål för ITP. 

67IT 

De kunskaper och färdigheter som uttrycks i målen för programmet är inbyggda i 

utbildningen och följs alltså upp kontinuerligt under studenternas utbildningstid. 

Examensarbetet är speciellt viktig i detta sammanhang eftersom studenterna där förväntas 

visa upp sina kunskaper och färdigheter. 

69

Samlad självvärdering IT 

Lärosäte: 


Bedömare: 

Hans Flack (ordf), Therese Berg, Mats Daniels, Lars Ericsson, 

Erik Hagersten, Maciej Klimek och Leon Ljunggren 

Program: 

Informationsteknologi 

Datum: 

2005-03-21 


0. Ingen påbörjad programplan eller pilotimplementering. 

1. Påbörjad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå. 

2. Väl utvecklad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå. 

3. Komplett och antagen programplan; implementering av planen på kurs- och programnivåer är på väg. 

4. Komplett och antagen programplan; omfattande implementering på kurs- och programnivå och med ständig förbättring införd. 



Antagning av principen att livscykeln för 









Programmet utformades utifrån att det 

avslutande momentet inom utbildningen 

före examensarbetet skulle utgöras av ett 

projekt omfattande 20 poäng, röra 

aspekter runt trådlöst kommunicerande 

och ibland även autonoma system där 

datorer har en central roll, samt 

arbetsformer och kontakt med användare 

och näringsliv. I projektet ingår även 

underhåll och återvinning. 

Detta har varit vägledande vid 

utformningen av målbeskrivningen för 

programmet och val av kurser. 

3 Medvetenheten hos en lärare om 

sammanhanget för en enskild kurs varierar. 

Ett kortfattat och tydligt 

kurskopplingsdokument för de centrala 

kurserna bör tas fram liksom rutiner för att 

medvetandegöra inblandade lärare om detta. 

70









intressenter. 

Se målbeskrivningen i studieplanen. 2 Målbeskrivningen för Projekt IT 

överensstämmer väl med denna princip och 

bör göras mer synlig för alla inblandade. 






















Studieplanen innehåller ett antal kurser 

där målsättningen är att integrera 

tekniska kunskaper och färdigheter med 

personliga och professionella färdigheter. 

Det gäller framförallt Projektkurs i 

adaptiv signalbehandling, IT i samhället 

och Projekt IT. 

Informationsteknologi 4p är en kurs med 

motsvarande målsättning. Speciellt de två 

senare kurserna som nämns under princip 

3 är relevanta även för denna princip. Det 

finns planer på att införa en kurs i 

Näringslivspraktik. 

Studieplanen innehåller ett flertal kurser 

där ”design-build-test” projekt ingår, från 

relativt begränsade i årskurs 2 och 3 till 

omfattande i årskurs 4. 

71 

3 Målsättningarna i dessa kurser kan göras 

tydligare. Vidare bör en översyn göras vad 

gäller obligatoriska kurser och fördelning av 

var dessa moment tas upp. 

3 Ingenjörsmässighet bör betonas mer i 

informationsteknologikursen. 

4 Arbeta på att få lärare med egen erfarenhet 

av sådana projekt i näringslivet.




kompetens. 









Studenterna har en god tillgång till 

datorsalar, vilka är ett centralt verktyg för 

dessa studenter. De erbjuds i årskurs två 

att förmånligt köpa en bärbar dator, vilket 

det stora flertalet också gör. Båda dessa 

miljöer erbjuder möjligheter till socialt 

lärande, men det är främst i några av de 

mer specialiserade projektkurserna i 

årskurserna 2, 3 och 4 där goda 

förutsättningar finns för en 

verklighetsnära social utvecklingsmiljö. 

Open Ended Group Projects är en 

metodik som används i de kurser som 

nämns under principerna 3 och 4 och som 

är ämnad att just understödja denna 

princip. Det finns en infrastruktur med 

grupprum och nära tillgång till forskare 

som stödjer principen. 

4 Detta är ett område som kräver kontinuerlig 

bevakning. 

3 Ta till oss lärdomar från DiaNa-projektet. 

Se belägg för princip 7. 4 Formerna för aktivitet kan utökas, bl.a. med 

mer träning i att framföra argument. 








Detta är inget som hanteras på 

programnivå utan sker i den allmänna 

verksamheten vid de relevanta 

institutionerna. Det innebär i de flesta fall 

endast indirekt erfarenhet av praktiskt 

ingenjörsarbetet i samband med 

samarbetsprojekt med industrin. 

72 

1 Aspekten näringslivserfarenhet kan få en 

högre prioritet vid tjänstetillsättningar. 

Det nystartade bastuprojektet som syftar till 

att undersöka hur lärare kan få 

näringslivserfarenhet bör följas upp med 

konkreta åtgärder.














enligt alt 1 eller 2. Systemet ska ge återkoppling 

till studenter, lärare och andra intressenter i syfte 

att skapa ständiga förbättringar. 

Kurser som ges av UPI-enheten 

innehåller sådana moment. Fakulteten har 

under ett flertal år fördelat pengar till 

utvecklingsprojekt i grundutbildningen i 

den s.k. BASTU-satsningen. Sedan 1 juli 

2004 finns vid fakulteten det nationella 

centret CeTUSS (Centrum för 

TeknikUtbildning i Studenternas 

Sammanhang) på uppdrag från Rådet för 

Högre Utbildning. Centralt för CeTUSS 

är just pedagogiska former som integrerar 

tekniskt kunannde med personliga och 


I olika kurser, speciellt projektkurserna, 

ingår olika former av examination och 

dessa inkluderar den nämnda metoderna 

Programsamordnaren gör årliga 

verksamhetsrapporter. 

Kursutvärderingssystemet har reviderats 

under 2004 och innehåller numera 

förutom studenternas åsikter också data 

kring hur de lyckats, lärarnas egen 

reflektion och sammanställning av berörd 

studierektor. 

3 Lärare som vidareutbildar sig och visar 

initiativförmåga inom grundutbildningen bör 

premieras, t.ex. med titel eller högre lön. 

3 Lärarkårens kompetens att bedöma bör 

stärkas. 

1 Här kan mer göras för att fånga in ett mer 

programspecifikt tänkande. 


Självvärderingen påvisar behov av följande åtgärder: 

73

• En mer detaljerad och operativ målbeskrivning behöver utarbetas baserad till exempel svaret på fråga 22. 

• Lärarnas kompetens vad avser personliga i och professionella färdigheter i produkt- och systemutveckling behöver stärkas via utökade kontakter 

och samarbeten med näringslivet. 

• Vi bör också sträva efter att medvetandegöra programmets mål och innehåll för de lärare som verkar inom programmet. Kurskopplingsdokument 

bör utarbetas och synliggöras. 

• Större vikt bör läggas vid utvärdering av programmet. 

• Den samlade självvärderingen visar också de glädjande resultaten att programmet (som vi tidigare bara anat) genomsyras en mångfald av designbuild-test-projekt 

och goda stödjande lärandemiljöer. 

• Denna självvärdering ger oss vägledning i det kontinuerliga arbetet med förbättringar av programmet. 

74



kemiteknik (K) 

Avsnitt K. Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik 

Självärderingsarbetet på programnivå initierades vid ett programrådsmöte 2004-10-20. 

Programrådet beslutade att självutvärderingen skulle ledas av en arbetsgrupp bestående av 

Prof. Ulf Jansson (programsamordnare och smk), Prof. Rolf Berger (koordinator 

materialinriktningen), Doc. Katarina Edsman (koordinator läkemedelsinriktningen), FD Åsa 

Ekstrand (studievägledare) samt studenterna Pontus Lundberg (materialinriktningen) och 

Robert Löwling (läkemedelsinriktningen). Underlag till utvärderingen har samlats in från 

studierektorer och studievägledare. Enkäter har också gjorts till utexaminerade studenter. Den 

slutgiltiga rapporten har godkänts av programrådet vid ett möte 2005-03-18. Studenterna har 

deltagit i hela processen dels genom representanter i arbetsgruppen och dels genom att 

godkänna den slutgiltiga rapporten genom sina representanter i programrådet. 

22K 

Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik vid Uppsala universitet startades 1997 och har 60 

årsstudieplatser. Utbildningen har två inriktningar: läkemedel och material. Valet av 

inriktningar motiverades av att dessa utgör styrkeområden vid Uppsala Universitet. Vid 

Ångströmlaboratoriet (UU) finns ett av norra Europas största centra för materialforskning. 

Kombinationen kemi-fysik-teknik vid Ångströmlaboratoriet skapar därför mycket goda 

förutsättningar för en slagkraftig utbildning. Uppsala universitet har också en mycket stark 

ställning inom läkemedelsområdet, inte minst genom att UU har Sveriges enda farmaceutiska 

fakultet. Kombinationen av stark forskning inom läkemedelsområdet och närheten till många 

företag inom läkemedels- och bioteknikbranschen utgör en självklar grund till valet av 

läkemedel som inriktning inom programmet. Programmet har utformats för att tillgodose 

specifika krav och önskemål från avnämarna. Vid programmets utformning deltog också 

representanter från industrin. Industrirepresentanter ingår också i programrådet och dessa har 

kontinuerligt deltagit i den regelbundna översyn som görs av programmets innehåll. 

Utformningen av läkemedelsinriktningen har utgått ifrån hur den industriella utvecklingen av 

ett läkemedel faktiskt ser ut. Ofta är detta en lång process (ibland längre än 10 år) som initialt 

innehåller explorativ forskning för att hitta en aktiv substans. I detta skede arbetar kemister 

huvudsakligen med syntes, analys och karakterisering. I näste skede, utvecklingsskedet (som 

är ca. 6 år långt) sker en utveckling av substanskandidaterna på olika sätt. Dels beslutas hur 

läkemedlet skall formuleras för att kunna levereras i kroppen på bästa sätt. Man konstruerar 

beredningsformen samt tillverkningsprocessen för beredningen. Parallellt med detta sker 

också uppskalning och processutveckling för tillverkning av den aktiva substansen. Under 

dessa 6 år sker även den kliniska utvecklingen, d.v.s. läkemedlets effekt testas då på 

människa. Först när all dokumentation finns framme kan en ansökan om registrering av 

läkemedlet ske. Myndigheterna (Läkemedelsverket, EMEA, FDA mfl) har mycket stora krav 

när det gäller kvalitetssäkringen vid läkemedelsframtagning, läkemedelstillverkning och 

läkemedelskontroll. 

Läkemedelsinriktningen är uppbyggd med två olika kompetensprofiler, en profil mot 

läkemedelskemi och läkemedelssyntes och en profil mot process och formuleringsteknik. Den 

första profilen är inriktad mot arbete i de tidiga skedena i läkemedelsutvecklingen, där man 

designar, karakteriserar och syntetiserar nya aktiva substanser. Denna profilering mot 

organisk syntes har tillkommit efter starka önskemål från såväl industri som utexaminerade 

studenter från programmet. Den andra profilen är inriktad mot den senare utvecklingsdelen, 

då formulering av den aktiva substansen sker och tillverkningsprocesser tas fram. Här ingår 

också en kurs om kvalitetssäkring och regulatoriska frågor som behandlar den dokumentation 

75




som krävs för registrering och det kvalitetstänkande som all läkemedelsframställning baseras 

på. Studenter som läst denna profil har också en mycket passande utbildning för arbete inom 

produktion, analys och/eller kvalitetssäkring på ett läkemedelsföretag. Studenterna kan om de 

vill följa en av dessa profiler genomgående eller välja kurser blandat från båda dessa 

kompetensprofiler. 

Inom materialinriktningen har vi valt att profilera utbildningen mot aspekter i 

materialutveckling där kemister är involverade. Det innebär gedigna kurser i materialkemi, 

materialfysik, elektrokemi, polymerkemi samt tillämpade teknikkurser som t.ex. ytvetenskapoch 

tunnfilmsteknik, mikrostrukturteknik, biomaterial, tribomaterial, materialanalys etc. 

Många av kurserna inom materialinriktningen är gemensamma med civilingenjörsprogrammet 

teknisk fysik med materialvetenskap (Q). 

23K 

Programmet innehåller dels kurser av grundläggande karaktär inom matematik, kemi, fysik 

etc. dels kurser som helt kan klassas som teknisk ingenjörvetenskap. Vi har också kurser 

under terminerna 5-8 som definierar programmet och som innehåller både grundläggande 

inslag samt stora moment som helt definierats av tillämpningar. Det innebär att det finns 

många kurser som i olika grad innehåller både ett grundläggande stoff samt ett 

ingenjörsvetenskapligt innehåll. Grundläggande stoff i kemi, matematik, fysik etc uppskattas 

till ca 75-80p av det totala kursinnehållet på 180p. Andelen tekniska ingenjörskunskaper 

varierar något beroende på val av inriktning men kan uppskattas till ca. 90-95p. Andelen 

övriga vetenskaper och kunskapsområden är också beroende på studentens enskilda val men 

kan uppskattas till ca 10-15 p. Det bör dock nämnas att ett stort antal studenter utnyttjar 

möjligheten att termin 8 läsa 10p kurser inom andra områden som ekonomi, språk etc. En 

grov uppskattning ger då fördelningen 40/55/5. 

24K 

Under de första två åren läser studenterna enbart gemensamma kurser som alla är 

obligatoriska. I åk 3 väljer studenterna att följa antingen läkemedelsinriktningen eller 

materialinriktningen. Samtidigt ökar också valbarheten och enbart en del av kurserna är 

obligatoriska under åk 3 och 4. Under det sista året har studenterna en stor möjlighet till 

profilering inom de ramar som kan anses rimligt inom en ingenjörsutbildning. På 

läkemedelsinriktningen kan studenterna välja att profilera sig mot två områden genom ett 

medvetet val av de kurser som erbjuds inom programmet (se fråga 22). Inom 

materialinriktningen finns också ett utbud av kurser som gör det möjligt för den enskilda 

studenten att profilera sig. Som ett led i profileringen utnyttjas också kurser från andra 

civilingenjörsprogram där överlapp i intresseområdena finns (t.ex. programmen Q, F). Genom 

ett medvetet val kan studenten antingen skaffa sig ett brett materialkunnande eller profilera 

sig mot mer specifika områden som biomaterial, ytteknik, mikrostrukturteknik etc. 

25K 


förankras i programråd. Programrådets sammansättning fastställs av 

grundutbildningsutskottet som bevakar att det finns en spridning över institutionerna och 

näringslivsrepresentanter. 2004 satt tre näringslivsrepresentanter från AstraZeneca, Sandvik 

och biomaterialföretaget Doxa AB i programrådet. Efter programråden går studieplanerna 

vidare till planeringsgrupp, grundutbildningsutskott och till sist fakultetsnämnden för 

fastställande. 

76




26K 

Undervisningen på de programspecifika kurserna bedrivs genom föreläsningar, lektioner, 

laborationer och övriga undervisningsformer (t.ex. projekt och seminarier). 

Laborationsundervisningen utförs i huvudsak av doktorander. Den övriga undervisningen 

under HT2004 utfördes av totalt 50 olika lärare (några av kurserna under åk 4 har många 

inbjudna lärare från näringslivet). Av dessa var samtliga utom 3 disputerade (94 %). Vi har 

också en relativt hög andel som är professorer. HT2004 var andelen undervisande professorer 

av dessa lärare HT2004 38 % (19 st). 

27K 

92 % (46 st.) av de totalt 50 olika undervisande lärarna på programspecifika kurser under HT 

2004 bedriver egen forskning (doktoranderna undantagna). Många av lärarna deltar också i 

industriella samarbetsprojekt. 

28K 

Under åk1 ges en strimma i form av en teknisk orientering med inbjudna föreläsare. Under åk 

2-3 sker sporadiska inbjudningar till enskilda kurser. Under åk 4 anlitas externa föreläsare 

från näringslivet i större utsträckning, både som inbjudna föreläsare och i samband med 

studiebesök. Största delen externa lärare finns på läkemedelsinriktningens 4:e år där i 

genomsnitt 25-30% av föreläsningarna ges med hjälp av externa föreläsare. Störst inslag av 

externa föreläsare har kursen ”Läkemedel – kvalitetssäkring och regulatoriska krav” där 90 % 

av undervisningen förmedlas av lärare från industri och myndigheter. 

29K 

Andelen studenter på programmet HT 2004 anges i tabellen nedan. Antalet studenter har 

tagits fram med hjälp av utsökning i UPPDOK samt genom lista över kursregistreringar 

gjorda av programstudenter. Totalt fanns 179 aktiva studenter (registrerade med rapporterat 

resultat) inom programmet HT04, varav 96 (54 %) kvinnor. Årskurs har tilldelats studenten 

utifrån val av kurser. Ett stort antal studenter läser både kurser inom åk 3 och 4 varför 

uppdelningen där är något osäker. Studenter som har studieuppehåll eller läser inom andra 

program är inte medräknade. Till studenter inom åk 5 räknas dem som är registrerade på 

examensarbete (29 st) samt studenter som läser till dubbelexamen i företagsekonomi A-D 

(9st). 

HT 2004 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 


Antal 

studenter 

19 24 22 17 17 12 19 16 19 14 

Som synes är programmet inte helt fyllt. Antalet förstahandsökande HT 2004 var 44 st. på 

totalt 60 platser. Vi har också liksom de flesta andra civilingenjörsprogram en viss 

avhoppsfrekvens som gör att antalet studenter på åk 3-5 typiskt utgör ca 65 % av de antagna i 

åk 1. 

30K 

K-programmet har en mindre del studenter som antas till senare delar av utbildningen. Det är 

i huvudsak kemiteknikstudenter från andra lärosäten eller studenter från 

högskoleingenjörsutbildningen som vill byta/komplettera till en civilingenjörsutbildning. 

77




31K 

Undervisningen bedrivs i moderna lokaler vid framförallt Ångströmlaboratoriet och 

Biomedicinskt centrum (BMC). Föreläsningar äger huvudsakligen rum i särskilda salar. 

Tillgången på både datasalar och grupprum anses vara tillfredsställande. På både BMC och 

Ångströmlaboratoriet finns ett stort antal kemilaboratorier för kursbruk. På 

Ångströmlaboratoriet ges undervisningen i mycket moderna lokaler (byggda 1997). BMC 

byggdes till 1998 och de gamla delarna har efter det byggts om och moderniserats, vilket gör 

att de flesta laboratorier, föreläsningssalar och en hel del grupprum är antingen nybyggda 

eller moderniserade. Dock finns vissa grupp- och seminarierum, t.ex. i källarplanet som inte 

moderniserats, där undervisningsmiljön är sämre och viss kritik har framförts mot dålig 

ventilation i dessa källarlokaler. 

Inom båda inriktningarna kommer studenterna redan vid starten av årskurs 3 i kontakt med 

mycket avancerad utrustning, t.ex. röntgendiffraktionsapparatur och utrustning för termisk 

analys av samma typ som påträffas ute i industrin. Vissa kurser under åk 4 (t.ex. 

mikrostrukturteknik, materialsyntes och materialanalys) sker i forskningslaboratorier och 

delvis i renrumsmiljö. Här utnyttjas avancerad analysutrustning (t.ex. elektronmikroskop, 

avancerad spektroskopi) och syntesutrustning (t.ex. processutrustning för halvledarteknologi). 

På vissa kurser utnyttjas även speciella lokaler och maskiner som t.ex. en pilotanläggning i 

processteknik (används både för undervisning och uppdragsforskning) och speciella 

laboratorier för framställning av tabletter och sterila läkemedel. 

32K 

Under termin 2 ingår ett moment som en strimma s.k. teknisk orientering som, i form av 12- 

13 föreläsningar av representanter för industrin eller akademien, skall ge en inblick i hur det 

framtida arbetet kan gestalta sig. 

33K 

De studenter som börjar på programmet kan ha stora variationer i förkunskaper. Många har 

dessutom haft ett uppehåll mellan sina gymnasiestudier och sina påbörjade universitetsstudier 

vilket lett till att delar av kunskapsstoffet glömts bort. För att repetera matematikkunskaperna 

ger vi en introduktionskurs i matematik under första veckorna. Det har också visat sig finnas 

ett behov att repetera gymnasiekemin. Vi har därför fr.o.m. HT 2005 beslutat att ge en 

frivillig repetitionskurs i kemi på 8-10 timmar under nollningsperioden samt skicka ut ett 

skriftligt repetitionsmaterial efter antagning till programmet. Under termin 1 ger vi också en 

integrerad träning i studieteknik under en programspecifik kemikurs. 

34K 

Den schemalagda undervisningen i klocktimmar/poäng är: 

Föreläsningar/ 

Lektioner 

Laborationer Övrigt (inkl. 

tentamen) 

Termin 1 11.4 5.3 1.3 

Termin 2 9.5 4.3 2.2 

Termin 3 9.8 5.3 1.6 

Termin 4 8.2 5.6 1.3 

78




35K 

Utöver det schemalagda arbetet förekommer förberedelser, och efterarbete med laborationer 

samt icke schemalagd tid för projekt, hemuppgifter, projektarbete, litteraturstudier, 

tentamensläsning samt givetvis självstudier. Antalet timmar per vecka som studenterna lägger 

ned varierar enligt egna uppgifter från student till student men är också beroende på kurs. 

Kurser som uppfattas som svåra av många studenter (t.ex. flerdimensionell analys och 

kvantmekanik och spektroskopi) tenderar att kräva mer studietid än andra kurser. Kurser med 

projektinriktat innehåll som t.ex. biomaterial och materialdesign är också av sådan karaktär 

att många studenter kan lägga ned mycket tid beroende på uppgifternas karaktär. 

36K 

Ett viktigt mål i planeringen av programmet har varit att skapa en helhet där ämneskunskaper 

integreras och byggs upp under utbildningens gång. Inom läkemedelsinriktningen ges under 

3:e året grundläggande biovetenskap som bildar en naturlig fortsättning på t.ex. grundkursen i 

biokemi. Både de grundläggande biovetenskapliga kurserna, kemikurserna, fysik, matematik 

och apparatteknik ger en bra grund inför de mer fördjupande kurserna. Exempel på kurser 

med ett mer tvärvetenskapligt arbetssätt finns på båda kompetensprofilerna inom 

läkemedelsinriktningen. Inom den läkemedelssyntetiska kompetensprofilen (i kursen 

radiofarmaceutisk organisk kemi) utnyttjas kunskaper från både fysik biologi, kemi och 

medicin. Inom processoch läkemedelsteknikinriktningen inom ämnet galenisk farmaci 

integreras kunskaper inom apparatteknik, fysikalisk kemi, organisk kemi och biovetenskap. 

Ett annat exempel är kursen processteknik där tidigare kunskaper inom olika kemiämnen, 

apparatteknik och matematiska modelleringar/simuleringar av kemiska problem integreras i 

kursen. Det finns också flera exempel på gruppövningar av projektkaraktär och projekt där 

studenterna utnyttjar kunskaper från olika områden för att lösa de uppgifter de får (t.ex. i 

kurserna galenisk farmaci, processteknik och analytisk farmaceutisk kemi). 

Inom materialinriktningen sker liknande integration under terminerna 5-8. Här integreras 

ämneskunskaperna med färdighetsskapande moment, dels i form av laborationer med olika 

inom industrin direkt tillämpbara tekniker (t.ex. diffraktion, termisk analys, elektrokemi), dels 

i form av projekt (termin 7 och 8) som inbegriper litteratursökning, egenplanering och eget 

utförande av syntes- och analysverksamhet med avancerad utrustning. Ett talande exempel på 

detta är kurserna i materialdesign och biomaterial som innehåller direkta industriprojekt som 

utförs tillsammans med olika företag. I biomaterialkursen arbetar studenterna i grupper som 

medvetet satts samman med studenter med olika kompetenser (studenter från kemiteknik, 

molekylär bioteknik och teknisk fysik med materialvetenskap). 

37K 

Ett kritiskt och självständigt tänkande samt ett forskande förhållningssätt stimuleras på olika 

sätt inom programmets kurser. Många laborativa moment framför allt i slutet av utbildningen 

är av ”forskningskaraktär” (i motsats till kokbokskaraktär) samt projektlaborationer där 

studenterna får lösa ”riktiga” problem från industrin. Det förekommer flera/många moment 

där studenterna får inhämta, värdera, och granska material från olika håll såsom kliniska 

prövningar, FASS, forskningsrapporter, vetenskaplig litteratur och regelverk. Denna 

information sammanställs ofta i en egen rapport som presenteras och diskuteras i 

övningen/momentet. Ibland används sedan rapporten/informationen för att t.ex. utveckla 

analysmetoder och laborationsmoment som utvärderas praktiskt. Det förekommer även 

moment i kurserna där studenterna ska granska och bedöma t.ex. biologiska effekter av och 

risker med kemikalier och strålning. Etiska frågeställningar såsom djurförsök och 

forskningsetik förekommer framförallt i samband med examensarbetet. 

79




38K 

Kommunikationsträning förekommer på många olika nivåer och i olika former under 

programmet. I de laborativa kurserna tränas via laborationsrapporter skriftlig kommunikation 

genom hela programmet i form av mindre eller mer omfattande rapportskrivning. Även 

litteraturarbeten och sammanställningar under punkt 37 innebär skriftlig och muntlig 

kommunikationsträning där ansvarig lärare ger återkoppling till studenterna. För 

materialgrenens studenter påbörjas under termin 5 en systematisk träning i kommunikation 

genom olika moment, i form av en strimma som fortsätter under resten av utbildningen fram 

till examensarbetet (se bilaga 23). I början ligger fokus på sökning och sammanställning av 

data med direktanknytning till stoffet i de olika kurserna. Gruppuppgifterna nagelfars med 

återkoppling med hjälp av lärare som var och en undervisar på enskilda kurser inom 

programmets materialinriktning, men som för varje kurs tillfälligt anknyts med enbart 

granskande och stödjande uppgift. Allteftersom förskjuts fokus och målgruppsscenarion 

ändras, så att uppgifternas karaktär och utförande skall ge en större bredd i 

kommunikationsträning. Så småningom ingår även argumentation och diskussion i 

smågrupper samt i ett större seminarieforum (termin 8). Vid det laget har de också fått 

kommunikationsträning som en separat kurs (1p) inkluderande videospegling och träning på 

engelska. Studenterna delges en grovplan av denna uppläggning direkt vid starten i åk 3. 

På läkemedelsinriktningen är kommunikationsträningen ännu inte lika systematiskt 

genomförd. Även här planeras en kommunikationsträning med videospeglingar och en tydlig 

strimma genom kurserna. I dagsläget har studenterna skriftlig kommunikationsträning via 

laborationsrapporter och större skriftliga arbeten, där olika mallar för rapportskrivning 

används. Dessa arbeten presenteras även muntligt med hjälp av PowerPoint presentationer, 

där den tänkta målgruppen varieras, men oftast är den tänkt att vara kollegor. Studenterna får 

feedback på både det skriftliga och muntliga framförandet. De tränas även i att opponera på 

de andra studenternas arbeten och i vissa övningar tränas studenterna i att fungera som 

ordföranden under gruppdiskussioner. 

39K 

Inom programmet finns flera olika typer av omvärldskontakter. Under åk 1 ges en teknisk 

orientering med inbjudna föreläsare från industrin inklusive examinerade studenter som 

berättar om sina erfarenheter från arbetslivet. Under utbildningens gång sker också ett flertal 

studiebesök. UTNARM är ett av kåren arrangerat årligen återkommande forum där företag 

presenterar sig för studenter Under UTNARM ges företagen och studenterna möjlighet att 

komma varandra närmare. Kontakten sker dels genom den information som företagen delar ut 

men även i form av representanter från företag som studenterna kan prata med och få 

information om vad företaget håller på med och vilka typer av folk de kan tänkas behöva 

anställa. Studenterna kan även få information om vilka möjligheter till att få sommarjobb och 

exjobb som finns samt hur de kan söka dessa. 

Inbjudna föreläsare förekommer också i varierande omfattning (se fråga 28). I flera kurser 

finns också projekt i samarbete med olika företag. I t.ex. kursen materialdesign 5p som ges 

under termin 8 på materialinriktningen utför studenterna i grupper om 2 personer ett projekt 

på 3p med en riktig industriell problemställning (se fråga 58). S.k. BASTU-medel har också 

erhållits för att öka näringslivskontakter till kemiutbildningarna i Uppsala. 20 % tjänst har 

avsatts för detta (se bilaga 2). 

40K 

80




På de flesta kurser förekommer flera olika examinationsformer. Under de första 4 terminerna 

är salstentamina den vanligaste examinationsformen (100 % av kurserna har sluttentamen i 

skrivningssal) men de flesta kurser har kompletterande examinationsmoment. Olika former av 

duggor ges på många av de programspecifika kurserna under åk 1-2. Syftet med duggorna är 

framförallt att stimulera studenterna till tidig inläsning samt ge en bättre grund för att 

smidigare kunna genomföra en laboration. Ofta kan resultatet från duggorna användas för att 

höja ett slutbetyg och i några fall kan godkända duggor ersätta en sluttentamn. På alla 

programspecifika kurser under de första fyra terminerna ges en laborationskurs som är 

poängsatt separat (poängantalet anges i kursplanen). Laborationskursen examineras genom 

dels att det laborativa arbetet bedöms, dels genom godkänd laborationsrapport. På vissa 

kurser som t.ex. programmeringsteknik är inlämningsuppgifter obligatoriska och ingår i 

examinationen. Under termin 1-4 slutexamineras ca 75 % av poängen med salstentamen 

medan återstoden examineras i form av rapporter (inkl.laborationsrapporter) och 

projektredovisningar. 

Även under termin 5-8 är salstentamen en vanlig examinationsform. Under dessa terminer 

ökar dock andelen alternativa examinationsmoment. Det förekommer även 

examinationsformer där studenterna under flera dagar fördjupar sig i och löser ett 

vetenskapligt problem istället för en vanlig salstentamen. På flera kurser ingår även PMskrivning, 

hemtentamen och aktivt seminariedeltagande. ”Läkemedelskemi med datorbaserad 

läkemedelsdesign” har t.ex. en praktisk tentamen under 4 dagar med muntlig redovisning. På 

projekttunga kurser (t.ex. biomaterial, makromolekylär kemi och materialdesign) sker 

examinationen fortlöpande i form av skriftliga och muntliga projektrapporter. Under termin 

5-8 examineras ca. 60 % av poängen på salstentamen medan återstoden examineras i form av 

rapporter/projektredovisningar/hemtentamen etc. 

42K 

Skriftlig salstentamen mäter relativt väl de mål som finns att inhämta grundläggande 

ämnesmässiga kunskaper. Utbildningen skall dock enligt målen också ge andra färdigheter 

rörande t.ex. laborativ träning, kommunikationsträning samt förmåga till helhetstänkande 

samt ”ingenjörsmässighet”. De laborativa färdigheterna examineras och poängsätts separat 

(se fråga 40 ovan) genom bedömning under laborationskursen. Detta gäller också moment 

som t.ex. kommunikationsträning som bedöms och godkänns separat vid de enskilda 

träningstillfällena. Ingenjörsmässigheten examineras i olika former genom problemlösande 

moment. Det sker dels på skriftliga tentor där problemlösning förekommer i skiftande 

omfattning. Ett bra exempel är kursen i Processmonitorering som har en speciell tentamen 

med en ”riktigt” process från industrin som studenterna skall studera för att sedan ge förslag 

på i vilka moment man skulle kunna tillämpa de nya kunskaperna och metoderna vilket kräver 

ett ingenjörsmässigt resonerande. Även inom kursen Processteknik finns många moment som 

är rent ingenjörsmässiga; dessa examineras dels genom praktiskt arbete dels som 

inlämningsuppgifter och på tentamen. Inom flera kurser på båda inriktningarna ges större 

projekt som kräver en förmåga att kombinera grundläggande ämneskunskaper med ett 

problemlösande förhållningssätt till praktiska uppgifter vilket får anses vara en viktig del i 

begreppet ingenjörsmässighet. 

43K 

På K-programmet hat två exjobbskoordinatorer utsetts. Dessa koordinerar och följer upp 

examensarbetena och försäkrar sig om att reglerna för arbetets genomförande följs. 

Studenterna får terminen innan de ska genomföra sitt examensarbete information både 

81




skriftligt och muntligt om tillvägagångssättet. Studenterna deltar också i en heldagskurs där 

föreläsningar ges i forskningsmetodik, etik, patentfrågor mm. En representant från Previa 

föreläser också om problem som kan uppstå på arbetsplatser i samband med examensarbete. 

Studenterna letar själva upp ett företag, myndighet eller institution där de kan utföra sitt 

examensarbete. På K-programmet utser exjobbskoordinatorn ämnesgranskare för att försäkra 

sig om kompetent granskning. Vi har upprättat en checklista för studenten att följa – dels 

presenterad i pappersform och kommenterad muntligen, dels utlagd på nätet. Checklistor 

finns också för handledare och ämnesgranskare. 

45K 

I 2 fall av det totalt 145 registrerade arbetena har handledaren varit examinator. Detta har 

berott på att koordinator (normalt examinator genom delegation) annars skulle ha behövt ingå 

ett sekretessavtal utöver dem som student, handledare och ämnesgranskare redan tecknat. I ett 

annat fall är handledaren är den person som normalt sköter examinationen. I båda fallen har 

det dock funnits oberoende ämnesgranskare. Grundregeln är att minst två personer skall delta 

i bedömningen av arbetet. Ämnesgranskare och examinatorer är alltså alltid två olika personer 

(liksom handledare och ämnesgranskare). 

46K 

Som en kontroll på att arbetsuppgiften i examensarbetet är av en rimlig omfattning skriver 

studenten en försöksplan under de första veckorna på sitt examensarbete, där bakgrund till 

frågeställningen och metoder som ska användas beskrivs. I denna plan ska även en detaljerad 

tidsplan för examensarbetet finnas. Denna försöks- och tidplan godkänns av handledare, 

ämnesgranskare och examinator. När ungefär halva tiden för examensarbetet gått har 

ämnesgranskare och student kontakt för avstämning hur arbetet fortskrider, då även 

justeringar i försöksplanen/tidsplan diskuteras. Både studenten och ämnesgranskaren har ett 

ansvar för att se till att halvtidsavstämningen kommer till stånd. Eftersom koordinator har en 

överblick över de examensarbeten som är löpande, finns mot slutet av en 20-veckorsperiod en 

kontrollmöjlighet till att fastställa hur långt framskridet rapportskrivandet är. Tidsåtgången 

har hitintills inte avvikit speciellt mycket från planen, så frågan om den inverkar på 

bedömningen har inte haft omedelbar relevans. 

47K 

Den genomsnittliga tiden för ett 20p examensarbete inom programmet är något längre än 20 

veckor mellan startdatum och datum för slutredovisning, med 6 månader som en ungefärlig 

medeltid. Statistiken är inte helt tillförlitlig eftersom startdatum inte alltid är detsamma som 

registreringsdag eller p.g.a. tillfälliga uppehåll t.ex. under sommaren. 

48K. På programmet har totalt 145 examensarbeten registrerats från 2001 t.o.m. december 

2004. Av dessa har totalt 38 utförts vid institutioner på UU (26 %), 7 st. vid utländska 

universitet (5 %), 91 st. har utförts vid företag inom läkemedel och material (63 %) samt 9 st. 

(6 %) vid övriga externa uppdragsgivare som myndighet, statliga forskningsinstitut eller 

sjukhus. Det bör noteras att andelen externa examensarbeten är mycket varierande från år till 

år. Detta beror på konjunktursvängningar hos de företag som ger examensarbeten. T.ex. 2003 

utfördes 30 av totalt 34 examensarbeten (88 %) utanför UU. 

49K 

Inom materialinriktningen har ett organiserat arbete påbörjats med att skapa programspecifika 

utbyten tillsammans med civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap. 

Idag finns sådana samarbeten med ETH i Zurich och ett liknande samarbete med Université 

Joseph Fourier, Grenoble kommer att påbörjas 2005. Denna verksamhet leds av en speciell 

82




internationaliseringsansvarig person som delvis avlönas med programmedel. Utöver de 

generella utbyten som finns, kan studenterna på läkemedelsinriktningen också ta del av 

farmaceutiska fakultetens utbytesprogram (17 universitet i 9 länder, alla i Europa). Det finns 

även speciella stipendier för studenterna att söka för att underlätta den ekonomiska 

situationen vid studier utomlands. 

I samband med information om sitt val av kurser och examensarbeten informeras om studier 

utomlands och hur man kommer i kontakt med internationella samordnaren. Det vanligaste är 

att studenterna åker utomlands under examensarbetet, då kan även enskilda forskares 

kontakter med andra universitet och företag både inom och utom landet utnyttjas (här finns 

kontakter i hela världen). Eftersom programmet under åk 1-3 har en så stor andel 

obligatoriska kurser krävs att varje student som ska studera utomlands får en individuell 

rådgivning inför sitt kursval vid det utländska lärosätet. I största möjligaste mån görs i förväg 

av programsamordnaren en bedömning om möjligheterna för tillgodoräknande och införande 

av kurs i studentens framtida examen. I de fall där studenten inte kan genomföra en 

obligatorisk kurs utomlands upprättas en individuell studieplan för att minimera eventuella 

problem vid återkomsten till programmet. 

50K 

Vi har hittills haft endast en utländsk student som läst en hel termin inom programmet. 

Vanligen väljer utländska studenter att plocka kurser från olika ingenjörsprogram. 

Anledningen till detta är densamma som begränsar våra studenters utlandsstudier nämligen att 

studenterna oftast har en uppsättning obligatoriska kurser som måste avklaras. På 

materialinriktningen har vi har identifierat ett antal kurser under åk3 och 4 som kan ges på 

engelska. Urvalet av dessa kurser har skett i samråd med ansvariga institutioner och 

programrådet. På läkemedelsinriktningen ges så gott som samtliga kurser på engelska om 

engelskspråkiga studenter finns registrerade. I samband med Bolognaanpassningen kan man 

förvänta sig att en större del av kurserna på högre årskurser kommer att ges på engelska. 

Dessutom hjälper internationella kansliet till med anskaffande av bostad. Förutom mer 

praktiska åtaganden kan Uppsala Universitet även erbjuda ett omfattande välkomstprogram 

vilket även inkluderar tillgång till personlig mentor för den inkommande studenten samt 

möjlighet att studera det svenska språket (gratis för GU-studenter). 

51K 

Samarbeten med andra lärosäten genom lärarutbyte, kursverksamhet etc förekommer i ytterst 

begränsad omfattning. Institutionen för farmaci ger grundkursen i galenisk farmaci även på 

andra utbildningsprogram, t.ex. på KTH. Detta gör att KTH-studenterna även i viss 

utsträckning kan läsa samma fördjupningskurser som UTH-studenterna. När detta sker läser 

UTH-studenterna och KTH studenterna tillsammans här i Uppsala Processmonitorering har 

samarbete gällande elektroniska näsor och tungor med Linköpings universitet. Den nya 

processteknikkursen har använt sig av lärare från Lunds Tekniska högskola. Det är sannolikt 

att graden av samarbete med andra högskolor framförallt inom Stockholmsområdet kommer 

att öka i framtiden. 

52K 

Nej, inte ännu. Vi avser dock att planer programmet så att vi uppnår de kriterier som krävs för 

den planerade eurobachelorn i kemi (bilaga 24). 

53K 

83




Kvalitetsarbetet bedrivs genom att kontinuerligt ta till vara synpunkter från de tre 

huvudaktörerna i utbildningen; studenterna, lärarna och avnämarna i näringslivet. Dessutom 

följer programrådet och programsamordnaren den utveckling som sker t.ex. CDIO, frågor om 

ingenjörsmässighet, examinationsformer etc. Studenternas synpunkter är dessa en viktig del i 

kvalitetsarbetet och deras synpunkter tas till vara genom ett speciellt förfarande (se punkt 54K 

nedan). 

54K 

Fakultetsgemensamma regler för kursutvärderingar finns (se lärosätesgemensam del) Sedan 

VT 2004 sker på K-programmet en speciell uppföljning av kursutvärderingarna. 

Programsamordnaren kallar studentrepresentanterna i programrådet till ett separat möte. Vid 

detta möte går deltagarna igenom samtliga kursutvärderingar och tar fram ett protokoll som 

sammanfattar de viktigaste synpunkterna om kurserna. Protokollet skickas ut till lärarna för 

att dessa skall kunna ange eventuella förändringar till nästa år. Protokollet föredras för 

programrådet där ev. åtgärder diskuteras. 

55K 

Dels samlas lärarnas synpunkter in i samband med kursutvärderingen. I det 

utvärderingsprotokoll som upprättas sammanfattas lärarnas synpunkter och ev. förslag till 

åtgärder. Utöver detta förekommer regelbundet lärarmöten för hela eller delar av programmet. 

Lärarmöten sker också institutionsvis samt gemensamt över hela fakulteten. På större kurser 

där många lärare är inblandade samlar i regel kursansvarig lärare samtliga involverade lärare 

för att förbereda och/eller följa upp kursen. 

Kemiteknikprogrammet har under sin relativt korta tid genomgått några större förändringar. I 

samband med dessa förändringar har olika lärare ingått i arbetsgrupper etc. för att tillvara 

deras synpunkter och erfarenheter. En viktig uppgift för programsamordnaren är också att i 

informella möten och diskussioner samla upp åsikter och synpunkter från lärarkåren. 

56K 

Avnämarnas synpunkter är viktiga för utformningen av programmet idag och i framtiden. 

Inför programmets start 1997 tillsattes en arbetsgrupp som inhämtade synpunkter, både 

skriftligt och i muntliga diskussioner, med ett tiotal olika företag inom läkemedel- och 

materialbranschen. Deras synpunkter vägde tungt i den ursprungliga programutformningen. 

Programmet leds av ett programråd. I detta sitter tre representanter från industrin. 

2002-2003 genomgick kemiteknikprogrammet en större förändring. I samband med detta 

förändringsarbete inhämtades synpunkter från industrin. Bl.a. genomfördes efter 

programrevisionen en större enkät till 38 chefer på företag på olika materialrelaterade företag 

samt inom läkemedels- och bioteknikindustrin. 

På farmaceutiska fakulteten har flera institutioner/ämnen ”referensgrupper” som består av 

personer i ledande befattningar på industri och myndigheter. Denna referensgrupp träffar 

institutionens personal/ämnesföreträdare en till två gånger per år. I samband med detta 

diskuteras både forskning och undervisning för att få feedback från avnämarna. 

57K 

Dels har en enkät utförts riktad till 38 chefer inom några av K-programmets avnämarföretag. 

Syftet med denna enkät var att få in uppgifter om avnämarnas åsikter om programmets 

innehåll och upplägg samt konkret fråga om programmets ”ingenjörsmässighet” i samband 

84




med den revision som utfördes 2003. De som svarade på enkäten var genomgående positiva 

och svaren användes direkt i förändringsarbetet. 

Under HT 2004 utfördes en telefonenkät till samtliga 96 studenter som i oktober 2004 hade 

tagit ut examen från programmet. Enkäten gav uppgifter om studenternas inställning till 

utbildningen, arbetsgivare och arbetsuppgifter samt synpunkter på moment som saknas eller 

borde tränas mer (se fråga 64). Fakulteten har också i samband med denna utvärdering utfört 

en mer omfattande enkät till ca 20 % av de utexaminerade studenterna. Båda enkäterna visar 

samma, för programmets del positiva resultat. I samband med Bolognareformen kommer 

resultatet från enkäterna ovan att användas för att stärka och förbättra programmet. Se 

bilagorna 13 och 25. 

58K 

Utvecklingsinsatser som vi speciellt vill lyfta fram är: 

• Strukturerad omvandling av läkemedelsinriktningen 2002-2003 mot två 

kompetensprofiler i läkemedelsteknik och läkemedelssyntes (organisk kemi). 

Då programmet startade hade läkemedelsinriktningen ett annat utseende än vad det har 

idag. Inriktningen gav en bred grund att stå på när det gäller läkemedel, men endast med 

liten grad av specialisering inom läkemedelsområdet. Mot detta förekom en viss kritik, 

från studenthåll önskade man mer valfrihet bland kursutbudet. Programledningen hade 

också ett önskemål om att göra studenterna mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. 

Vi valde då att göra två kompetensprofiler, en mot Läkemedelskemi och 

läkemedelssyntes samt en mot Process och formuleringsteknik. 

• Utveckling av kurs i kvalitetssäkring och regulatoriska krav tillsammans med 

industri och myndigheter 

Kursen ”Läkemedel-kvalitetssäkring och regulatoriska krav 5p” har tillkommit som ett 

resultat av ett stort industriellt behov. För att fungera som QP (qualified person, 

sakkunnig) inom läkemedelsindustrin krävs en speciell kompetens, denna kompetens har 

länge varit en brist på arbetsmarknaden. Många ingenjörer har anställts, men för att 

uppfylla kraven har det krävts en ganska omfattande komplettering av deras 

grundutbildning. För att fylla detta behov har vårt program anpassats, bla med denna 

kurs. Kursen har tagits fram med hjälp av Professor Ingvar Sjöholm, som varit 

gästprofessor på Institutionen för farmaci, efter det att han pensionerats från tjänsten 

som ställföreträdande generaldirektör på läkemedelsverket. Utvecklingen av kursen har 

gjorts i stort samarbete med både läkemedelsindustri och läkemedelsverket. Kursen 

speglar både myndigheternas och industrins syn och krav på kvalitetssäkring och 

dokumentation, detta avspeglas också i det stora antalet mycket kvalificerade föreläsare 

från både läkemedelsverket och läkemedelsindustrin. 

• Utveckling av kurs i processteknik med starkt ingenjörsfokus 

Processteknik 5p är en kurs med starkt ingenjörsfokus. Kursens mål är att förmedla 

kunskap om industriell framställning av kemiska och biotekniska produkter inom 

läkemedelsområdet. Efter kursen skall studenten ha förmåga att delta i utformning och 

uppbyggnad av en tillverkningsprocess. Innehållet är anpassat för att, tillsammans med 

kurserna Läkemedelsteknik, Läkemedelsformulering, Processmonitorering och 

Läkemedel -kvalitetssäkring samt regulatoriska krav, ge allsidigt kunnande inom processoch 

formuleringsteknik. Kursen består av två delar: dels tre veckors studier med 

grundläggande karakterisering och dynamisk modellering av ideala reaktorer följt av två 

veckors introduktion med laborationer som bygger på flerfassystem med exempel från 

85




bioteknik- och läkemedelsindustri. Studenterna tränas slutligen i processdesign med stöd 

av ett datorprogram som idag används inom industrin. Detta sista moment innebär att 

studenterna får se hela utvecklingsprocessen inklusive tillverkning. De sista fyra dagarna 

startas med en halvdags studiebesök där studenterna tilldelas uppgifter med ”verkliga” 

problemställningar. 

• Utveckling av projektbaserade kurser i biomaterial och materialdesign med stark 

industrianknytning. 

Dessa kurser ges till studenterna på materialinriktningen under termin 8. En central del i 

kurserna är industrirelaterade projekt. Projekten har samlats från intresserade företag och 

är oftast av utredande karaktär där studenterna ska föreslå en åtgärd eller en presentera en 

lösning. Inte sällan har resultatet från dessa projekt lett till faktiska beslut eller åtgärder. 

Under 2004 deltog SECO Tools, ABB, CSM Materialteknik och Doxa AB med totalt 8 

projekt. I kursen i biomaterial deltog i år bl.a. Q-med, Åmic och det japanska 

bioteknikföretaget Menicon. I kursen biomaterial blandas studenter med olika 

studiebakgrund för att skapa projektgrupper med olika kompetenser. 

• Integrerad kommunikationsträning på materialinriktningen 

På materialinriktningen genomförs en kommunikationsträning som är integrerad i 

kurserna under termin 5-8. Kommunikationsträningen beskrivs närmare i fråga 38. 

Liknande verksamhet är på gång också inom läkemedelsinriktningen. 

59K 

Det pedagogiska utvecklingsarbetet bedrivs på fakultetsnivå, programnivå samt på 

institutionsnivå. Det pedagogiska utvecklingsarbetet på fakultetsnivå består dels av 

kompetensutveckling av lärare dels av särskilda satsningar. Kompetensutvecklingen av 

lärarna sker bla genom kurser som aningen är frivilliga eller i några fall obligatoriska. T.ex. 

krävs att all undervisande personal genomgått en pedagogisk kurs på minst 4 veckor. 

Fakulteterna erbjuder också lärarna möjligheten att gå kurser i t.ex. mentorskap, ledarskap, 

kommunikation, IKT etc. Kompetensutveckling sker också på fakulteternas lärardagar. Där 

förekommer både speciellt inbjudna pedagoger eller föreläsare från industrin som föreläser 

om något speciellt tema. På lärardagar sker också praktiskt arbete då lärarna arbetar med 

kursövergripande frågor. Kompetensutveckling förekommer också i form av speciellt 

inbjudna föreläsare mellan lärardagarna. Exempel på speciella satsningar på fakultetsnivå är 

projektet ”Medfarm DoIT” som är ett projekt för en satsning på informations- och 

kommunikationsteknologi (IKT) i undervisningen inom Vetenskapsområdet för medicin och 

farmaci (Medfarm) vid UU. Mer info finns i bilaga 26. 

På programnivå sker det pedagogiska utvecklingsarbetet genom programrådets arbete med 

programsamordnaren som verkställande person. Programrådet följer upp verksamheten 

genom kursutvärderingar, enkäter, insamling av lärarsynpunkter etc. Förslag och initiativ till 

förändringar kanaliseras genom programrådet som regelbundet fattar beslut i frågor som rör 

pedagogiska frågor på programmet. I regel sker arbetet i arbetsgrupper där lärare och 

studenter deltar. På kursnivå/institutionsnivå sker utvecklingen både kontinuerligt baserat på 

behovsinventering med studenterna, lärarna och avnämarna och i form av riktade insatser. 

Även institutionerna har regelbundet lärarmöten. 

86




60K 

År 

HSTK per 

kalenderår 

HPRK per 

kalenderår 

Totalt antal 

examina 

M K 

1997 24 17 

1998 85 62 

1999 141 122 

2000 175 132 

2001 206 181 1 1 

2002 203 178 11 10 

2003 191 185 19 30 

2004 194 163 7 22 

61K 

Studieavbrott och studieuppehåll är relativt vanligt. I de kullar som börjat 97-01 har ca 27% 

registrerat studieuppehåll och ca 10% studieavbrott. Avbrott i början på utbildningen beror 

oftast på att studenten byter till annan utbildning eller annan utbildningsort och ibland på att 

studieresultaten inte är tillfredsställande ofta pga. bristande förkunskaper. Uppehåll under en 

eller två terminer är mycket vanligt under senare delen av utbildningen och vanliga orsaker är 

studier eller arbete utomlands, resor, studier i annat ämne, uppehåll görs även för att komma 

ikapp med studieresultaten. 

62K 

1997 1998 1999 2000 2001 


Nybörjare 1 22 39 27 32 26 36 22 40 24 35 

Antal (av dessa) 17 30 19 28 17 27 12 27 15 25 



>80 p 


>110 p 


utomlands 3 


programmet 


lärosätet 


antagning 1 


1996 - - - - - - - - - - - - 

1997 5 5 5 14 4 5 0 1 0 1 1 0 

1998 8 5 7 7 0 0 0 0 

1999 1 8 0 

64K 

87




HT 2004 utfördes en större enkät riktad till de studenter som tagit examen från programmet. I 

oktober 2004 var detta totalt 96 studenter och motsvarar 3 årskullar. De utexaminerade 

ingenjörerna kontaktades och intervjuades per telefon vilket gjorde att svarsfrekvensen var 

mycket hög (>90 %). Resultatet visar att de flesta studenter är nöjda eller mycket nöjda med 

sin utbildning och att de i de flesta fall får relevanta arbeten (se enkät). Anställningsgraden 

(inklusive doktorander var drygt 90 %) och medeltiden från examen till anställning var 4.5 

månader. Enligt vår uppfattning visar enkäten att studenter från vår utbildning är attraktiva 

och till största del snabbt får jobb. Vi har också identifierat områden som kan behöva 

förstärkas inom utbildningen. 

65K 

Kemiteknikutbildningen i Uppsala är relativt ny och HT2004 hade endast tre årskullar 

utexaminerats. Vi har inte ännu gjort någon större enkät eller annan utfrågning av avnämarna 

eftersom vi fram tills nu betraktat det statistiska underlaget som litet. Vi har dock underhand i 

samband med personliga kontakter med arbetsgivare ställt frågor om utbildningen och deras 

syn på de utexaminerades färdigheter. Deras respons har varit positiv. Som redan nämnts i 

punkt 56 utfördes 2003 en enkät till chefer inom material- och läkemedelsindustrin. Denna 

enkät avsåg att besvara frågor kring utbildningens uppläggning och innehåll (inkl. 

ingenjörsmässighet) och ställde inga direkta frågor om synpunkter på de utexaminerades 

färdigheter. Detta var också omöjligt eftersom de flesta av de tillfrågade inte hade personliga 

erfarenheter av våra studenter. 

66K 

Lärosätet eller programmet har inga formella kvantitativa mål att utexaminera en viss andel 

av de som antas som nybörjare varje år. Vårt mål är att så många som möjligt av de studenter 

som antas också skall ta examen inom de kvalitetskrav som vi ställer. 

67K 

Att kontrollera om kunskaper och färdigheter uppnås enligt målen är en svår uppgift. Vi har 

försökt att göra detta på två sätt: dels följer vi upp nivån på studenternas presentationer i åk4. 

Som beskrivits ovan innehåller många av dessa kurser stora delar av problemlösande moment 

som kräver en förmåga till helhetstänkande. Kurserna kräver också att studenterna inhämtat 

de grundläggande kunskaper som programmet definierat. Det avslutande examensarbetet kan 

också betraktas som ett ”gesällprov” som visar om studenterna uppnått programmets mål. 

Genom att utvärdera kurserna under åk 4 samt inhämta lärarnas synpunkter på studenternas 

presentationer erhåller vi någon form av genomsnittlig utvärdering av huruvida de kvalitativa 

målen uppfylls. Resultaten från detta arbete används kontinuerligt i det förbättringsarbete som 

regelbundet genomförs. 

Vi får också genom de enkäter som utförts till utexaminerade studenter en direkt respons på 

om utbildningen ger de kunskaper och färdigheter som krävs för arbetslivets krav. Resultatet 

från dessa enkäter är gott och utbildningen får goda vitsord. 

. 

88

Samlad självvärdering K 

Lärosäte: Uppsala Universitet 

Bedömare: Ulf Jansson (smk), Katarina Edsman, Rolf Berger, Åsa 

Ekstrand, Pontus Lundberg, Robert Löwling 

Program: Kemiteknik 

Datum: Tagen i programrådet 2005-03-18 






















står då begreppen produkt- och systemutveck- 

Alt. 1 gäller i en vid bemärkelse (se fråga 

24 i ....). Principen är i praktiken antagen 

av programledningen och framgår från 

målen för programmet. Ett mer detaljerat 

måldokument saknas och bör utformas. 

3 Ett mer detaljerat måldokument behöver 

utarbetas för att tydliggöra principen. 

Programsamordnaren ansvarar för att ett 

sådant dokument utformas i samband med 

programmets Bolognaanpassning. 

Arbetsgrupp utses av programrådet. 

89

ling för detta sammanhang. 









intressenter. 














En majoritet av de programspecifika 

kurserna har fått reviderade 

målbeskrivningar under 2004. Målen i 

kursplanerna är mätbara vad avser 

ämnesmässiga kunskaper och detaljerade 

vad avser andra färdigheter (t.ex. 

kommunikationsträning). Validering av 

programmets intressenter har skett på 

olika sätt på program- och kursnivå (se 

fråga 56-57 i självärderingen) 

Den nuvarande studieplanen har 

reviderats under 2002-2003. På både 

läkemedels- och materialinriktningen har 

ömsesidigt stödjande kurser arbetats fram 

vad avser det ämnesmässiga innehållet. 

Integrerad kommunikationsträning finns 

på materialinriktningen och är under 

utarbetning på läkemedelsinriktningen. 

Översyn av annan färdighetsträning bör 

göras. Integration med kurser på åk 1-2 

bör också ses över. 

En introduktionskurs i form av teknisk 

orientering 1p ges under åk 1. 

90 

2 Samma arbetsgrupp som under princip 1 

kommer att utvärdera kursernas och 

programmets nuvarande mål och utvärdera 

dessa i relation till det måldokument för 

programmet som kommer att utformas. 

3 Uppgiften att genomföra denna översyn ges 

till samma grupp som i princip 1 och 2. 

Översyn sker i samband med 

Bolognaanpassning 

3 Arbete pågår just nu att förändra kemiska 

sektions grundläggande kurser i kemi. Ett 

utökat introduktionsmoment under åk 1 skall 

införas. De tekniska utbildningarna vid UU 

studerar f.n. olika alternativ till 

näringslivspraktik. Medel har tilldelats 

kemiska sektionen för att öka 

näringslivskontakterna och en 20% tjänst 

har avsatts för denna uppgift.












kompetens. 









Flera kurser med dessa inslag finns både 

på läkemedels- och materialinriktningen 

(t.ex. biomaterial, materialdesign, 

analytisk farmaceutisk kemi, 

processteknik och läkemedelskemi- med 

datorbaserad design) 

Stödjande lärandemiljöer finns på 

avancerad laborativ nivå t.ex. 

pilotanläggningar i processteknik, 

tablettillverkningslabb och sterilrum för 

att efterlikna produktionsmiljö samt 

renrum för analys och process inom 

materialområdet. Studenternas 

lärandemiljö är också integrerad med 

forskningsverksamheten. 

Lärandemål och ämnesinriktad kunskaper 

till stor del integrerade enligt princip 2. 

Projekt med industriell anknytning finns i 

flera kurser. Föreläsare/lärare från 

industrin förekommer i relativt stor 

utsträckning på framförallt 

läkemedelsinriktningens senare kurser. 

Flera kurser kombinerar färdighetsträning 

med ämneskunskap. 

Förekommer i laborationer, projekt, 

seminarier och kommunikationsträning. 

Enkäterna visar att studenterna är nöjda 

med omfattningen 

3 • Gör en systematisk utvärdering av 

innehåll speciellt med avseende på 

progressivitet 

• Utvärdera effekterna på individnivå. 

3 

Utvärdera erfarenheterna 

2 • Specificera detta i programmets 

måldokument 

• Utvärdera effekterna speciellt med 

avseende på bredd och progressivitet 

• Se över integrationen även på kurserna 

under åk- 1-2 

2 • Specificera detta i måldokument 

• Utvärdera effekterna speciellt med 

avseende på progressivitet 

• Utveckla detta inslag i programmets 

kurser 

91




















En överväldigande majoritet av lärarna 

har egen forskning och en stor del av 

dessa har samarbeten med industrin 

Alla lärare vid UU har genomgått 

pedagogisk kurs. Kurser, workshops och 

seminarier anordnas regelbundet för att 

öka lärarnas pedagogiska kompetens. 

Samtliga lärare skall enligt 

fakultetsbeslut gå en halvdagskurs i 

genusperspektiv på utbildning. 

Ämnesdidaktisk kurs finns. 

Examination sker f.n. i huvudsak med 

salstentamen men också andra former 

förekommer som hemtentamen, 

laborationer, projektrapporter och 

projektredovisningar. Ingen systematisk 

plan för examinationsformer finns 

utarbetad. 

92 

3 Utred möjligheterna till industriell 

kompetensutveckling av lärare genom 

tidsbegränsad tjänstgöring i industrin. 

Ansvarig: programrådet 

3 Gör det möjligt för lärarna att delta i kurser. 

Stimulera internationellt utbyte. 

3 Översyn av examinationsformer och deras 

progressivitet under åk 1-4 skall utföras och 

relateras till det arbete som görs inom 

princip 1-3. 

En ansökan har skickats in till Rådet för 

Högre Utbildning om medel för att utreda 

examinationsformerna i samband med 

Bolognareformen för kemiska sektionens 

utbildningar. Om projektet tilldelas medel 

skall också problem som rör gruppdynamik, 

genusperspektiv, och etnicitet i samband 

med examination utredas Huvudsökande: 

Kristina Edström (UU)






Kursutvärderingar utförs och följs upp. 

Beslut på fakultetsnivå finns att fr.o.m. 

VT2005 utföra programutvärderingar 

varje år för ökad helhetssyn 

3 Utveckla rutiner för återmatning av resultat 

på måldokument/utbildningsplan 


Utvärderingen har varit värdefull för att utreda programmets nuvarande status och som underlag för åtgärder och förbättringar 

Programmet saknar ett tydligt måldokument enligt CDIO som definierar princip 1 och hur denna skall relateras till princip 2 och 3. Ett sådant 

dokument är värdefullt också för programråd och programsamordnare i sin beställarfunktion gentemot institutionerna. Ett sådant dokument kommer att 

utarbetas. 

Vi behöver också utvärdera och förbättra integrationen mellan kurser på lägre och högre nivå samt skapa en bättre integration av även ickeämnesmässiga 

färdigheter över alla årskurser. Speciellt viktigt är att denna integration har en bredd och progressivitet för studenten. Dvs. nivån och 

kraven måste hela tiden ökas vilket kräver en väl dokumenterad plan. Rutiner för återkoppling måste också utvecklas. 

Från värdering av principerna 4, 5 och 6 följer att vi bör utföra en samlad utvärdering av effekterna och speciellt i det arbete som sker i samband med 

Bolognaanpassning utnyttja tillfället att stärka denna del. 

Själutvärderingen av princip 7 och 8 visar att en utvärdering av dessa principer bör utföras och speciellt för att försäkra sig om att en bredd och 

progressivitet finns mellan årskurserna vad avser nivån och krav 

Vi behöver göra det möjligt för lärare att delta i kompetensutveckling. En viktig del måste vara att i större omfattning göra lärarna delaktiga i 

programmets övergripande mål. Möjligheterna till ”pryo” i industriell miljö skall studeras. 

Frågan om examination och betygssättning står inför stora förändringar i samband med Bolognareformen. Programmet bör i samband med detta göra 

en översyn av examinationsformerna. 

Rutiner för återmatning av programutvärderingar på måldokument bör utvecklas. 

93



teknisk fysik med materialvetenskap (Q) 

Avsnitt Q. Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med 

materialvetenskap 

Självvärderingsarbetet på programnivå initierades vid ett programrådsmöte 2004-11-11, 

diskuterades vidare vid ett programrådsmöte 2005-01-25 och godkändes av programrådet vid 

ett möte 2005-03-16. Arbetet har letts av programsamordnaren. Underlag till utvärderingen 

har samlats in från studierektorer, studievägledare och lärare. Studenterna har deltagit i hela 

processen dels genom behandling i programmets studieråd, dels genom representation i 

programrådet (2 studenter från varje årskurs 1-4). 

22Q 

Civilingenjörsprogrammet i Materialfysik inrättades 1 juli 1993. Programmet bytte namn till 

Teknisk fysik med materialvetenskap från och med 1 juli 1996. Syftet med programmet är att 

utbilda civilingenjörer med kompetens att tillämpa kunskaper inom materialvetenskap för att 

utveckla ny teknik och nya typer av tekniska system. Programmet ger en grund inom teknisk 

fysik, samt kunskap om samband mellan materials sammansättning, struktur och egenskaper. 

Programmet ger fördjupad kunskap inom: Ytteknik och tunnfilmsteknologi; Karakterisering 

och analys av material och ytor; Avancerad mikrostrukturteknik (MST); Funktionella ytor för 

olika tillämpningar. Utbildningen skall dessutom: Träna teknologerna att lösa uppgifter i olika 

arbetsformer, både individuellt och i projektform; Träna teknologerna i både skriftlig och 

muntlig presentations- och kommunikationsteknik; Vara organiserad så att den ger goda 

möjligheter till internationellt utbyte. 

Material har definierats som ett av Uppsala universitets styrkeområden och vid Ångströmlaboratoriet 

finns ett av norra Europas största centrum för materialforskning. Programmets 

profil har stark anknytning till den teknikinriktade forskning inom materialvetenskap som 

bedrivs vid Ångströmlaboratoriet. 

Den obligatoriska delen av studieplanen, under åk 1 och 2 och delvis åk 3, liknar till viss del 

den för programmet Teknisk fysik (F) vid UU. En viktig skillnad är det kurspaket inom 

materialvetenskap och -kemi, samt hållfasthetslära, som ges inom vårt program. (Dessa kurser 

omfattar 21 p, under åk 1-2). 

De valbara kurserna i åk 4 ges inom de fördjupningsområden som definierats inom 

programmet, se ovan. Vissa kurser är gemensamma med kurserna inom materialinriktningen 

inom civilingenjörsprogrammet Kemiteknik vid UU. Detta är naturligt då materialvetenskap 

är ett brett område som mycket väl lämpar sig både studenter med en grund inom kemi och 

för de med en grund inom fysik. De områden som Q-programmet ger fördjupad kunskap inom 

bygger i hög grad på fysik. 

23Q 

De obligatoriska kurserna inom programmet kan till stor del klassas som grundläggande (ca 

70 p), och i mindre utsträckning som teknisk ingenjörsvetenskap (ca 30 p). Examensarbetet 

20 p tillkommer dock inom teknisk ingenjörsvetenskap. De valbara kurserna i åk 3 och 4 har 

visst inslag av grundläggande karaktär, men teknisk ingenjörsvetenskap dominerar. Inom 

programmet finns några mindre kurser inom övriga vetenskaper, dessutom finns sådana 

moment i viss utsträckning integrerat i övriga kurser. En grov uppskattning ger då 

94




fördelningen 40/55/5 %. En typisk examen innehåller dock ofta mer av övriga vetenskaper till 

följd av studenternas möjlighet till egna val, se fråga 24. 

24Q 

Enligt nu gällande studieplan omfattar en examen från programmet 105 p obligatoriska 

kurser, 20 p examensarbete, samt 55 p valbara kurser. Det stora utrymmet för valbara kurser 

ger den enskilde studenten goda möjligheter att utforma sin egen utbildning. 

Programmet erbjuder valbara kurser omfattande 85 p, vilket alltså är mer än vad som krävs 

för examen (55 p). De valbara kurserna i åk 3 är av olika karaktär, vilket ger studenterna 

möjlighet att relativt fritt bredda eller fördjupa sig. Inom programmet erbjuds kurser inom 

teknik, kemi, fysik och datavetenskap. Det är också vanligt att studenter som vill komplettera 

sin utbildning med t ex företagsekonomi, gör det under detta år. De valbara kurserna under åk 

4 ger en fördjupning inom olika tillämpningsområden för materialvetenskap, såsom 

mikrostrukturteknik och funktionella ytor, se fråga 22. 

Dessutom är det möjligt för studenterna att läsa kurser inom andra ingenjörsprogram, inom 

UU eller vid annat lärosäte. Kurserna kan införas i examen under vissa villkor. Vanligt är att 

studenterna läser någon eller några kurser inom t ex inriktningen tillämpad fysik inom 

Teknisk fysik eller i materialkemi inom civilingenjörsprogrammet i Kemiteknik. Även vissa 

kurser inom området produktutveckling inom högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 

vid UU, eller inom något civilingenjörsprogram i maskinteknik vid annat lärosäte, brukar 

intressera studenter från programmet. 

Även ”icke-tekniska” kurser, som t ex lästs vid annan fakultet inom UU, kan införas i 

examen. Dock gäller högst 10 p i examen från Q-programmet. Möjligheten att läsa till 

”dubbel examen” har uppskattats av programmets studenter. 2004 återfanns ca 10 % av 

programmets totala hst inom företagsekonomi. Däremot har ännu ingen från programmet läst 

inom Entreprenörsskolan. 

25Q 


förankras i programrådet. Programrådens sammansättning fastställs av grundutbildningsutskottet 

som bevakar att det finns en spridning över institutioner samt tillräckligt antal 

studenter och näringslivsrepresentanter. Programsamordnarna förordnas på en period av tre år 

och tillsätts av fakultetsnämnden. Efter programråden går studieplanerna vidare för 

granskning i planeringsgruppen för att gå vidare ytterligare till fakultetsnämnden för 

fastställande. 

26Q 

Samtliga kursansvariga lärare för programspecifika kurser ht 2004, vilka i samtliga fall 

ansvarade för föreläsningarna inom kursen, är disputerade. I flertalet kurser ingick 

laborationer vilka handleddes av doktorander inom området. 

27Q 

Samtliga kursansvariga lärare för programspecifika kurser ht 2004, vilka i samtliga fall 

ansvarade för föreläsningarna inom kursen, bedriver aktiv forskning. De doktorander som 

deltog i undervisningen som laborationshandledare bedriver naturligtvis också forskning. 

28Q 

95




Ingen kurs har en kursansvarig lärare från näringslivet. I vissa kurser anlitas personer från 

näringslivet som gästföreläsare inom något specifikt område. Detta sker sällan eller aldrig i 

grundläggande kurser i t ex matematik och fysik. Däremot sker det i högre grad i de 

programspecifika kurserna i senare årskurser. 

Flera av lärarna inom de programspecifika kurserna har genom sin forskning kontakt med 

näringslivet och kan i viss mån relatera till detta i sin undervisning. Några personer som 

kombinerar en deltidsanställning inom forskning vid universitetet med verksamhet vid något 

företag (i vissa fall eget företag) deltar också i undervisningen. En stor bristvara är kvinnliga 

lärare med ingenjörsbakgrund. 

29Q 


samt lista över kursregistreringar gjorda av samtliga programstudenter. Totalt fanns 139 

aktiva studenter (= registrerade med rapporterat resultat) inom programmet ht 2004, varav 32 

kvinnor (23 %). Årskurs har tilldelats studenten utifrån val av kurser, d.v.s. studenten anses 

tillhöra åk 4 om det finns registreringar på utbudet kurser inom åk 4 även om kullbenämningen 

visar något annat. Ett stort antal studenter läser kurser inom årskurserna 3 och 4 

samtidigt varför uppdelningen är något osäker. Studenter som har studieuppehåll eller läser 

inom andra program är inte medräknade. Till studenter inom åk 5 räknas de som är 

registrerade på examensarbete (13 st.) samt vissa av de studenter som läser företagsekonomi 

B-D (18 st.). 

Ht 2004 

Antal 

studenter 



7 30 7 17 4 20 9 26 5 14 

30Q 

Ett fåtal studenter (typiskt 2-3) brukar antas varje år till senare del av programmet. 

Studenterna kommer från andra program vid UU, såsom högskoleingenjörsprogrammet i 

maskinteknik, eller civilingenjörsprogrammen i kemiteknik eller teknisk fysik. Några 

studenter har tillkommit från andra lärosäten. 

31Q 

Undervisningen bedrivs i moderna lokaler, till stor del vid Ångströmlaboratoriet. Vid 

Ångströmlaboratoriet (färdigt 1997) finns moderna föreläsningslokaler, grupprum som 

studenterna kan boka och använda för självstudier, samt modernt utrustade datasalar som 

programmets studenter har tillgång till. Dessutom finns restaurang, vars möbler är tillgängliga 

även när försäljningen är stängd, rum med mikrovågsugnar där mat kan värmas, samt ett 

vackert inrett andrum för stillhet och vila. 

Ångströmlaboratoriet är ett modernt laboratorium för forskning inom materialvetenskap. 

Delar av undervisningen, främst laborationer i programspecifika kurser, sker i forskningslokaler. 

I vissa kurser sker undervisningen i renrumsmiljö och ofta med avancerad forskningsutrustning. 

Studenterna kommer i kontakt med modern utrustning inom samtliga 

profileringsområden inom programmet såsom: Beläggningsutrustning för olika tekniker för 

tunnfilmstillverkning; Instrument för elektronmikroskopi och spektroskopi; Processutrustning 

för tillverkning av mikroelektronik och mikrokomponenter; Provningsutrustning för 

utvärdering av funktionella ytor (t ex optiska, magnetiska, biokompatibla eller tribologiska 

96




egenskaper). Denna laborationsmiljö är i många fall mer avancerad än vad som finns inom de 

flesta företag. 

32Q 

Under första terminen ges en introduktionskurs Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp 

3p, vilken ger en introduktion till ämnet materialvetenskap och dess tillämpningar, både inom 

industri och forskning, men även till programmet och studierna i stort. 

33Q 

En stor del av åk 1 utgörs av kurser i matematik. Det har visat sig viktigt för de fortsatta 

studierna att studenterna snabbt kommer igång inom ämnet. Terminen startar med en valbar 

Introduktionskurs i matematik (1 p), vilken innehåller en del repetition men som också ger en 

inblick i hur matematik undervisas, studeras och tenteras vid universitetet. Den första kursen i 

matematik Grundläggande algebra 3 p är upplagd med flera duggor, vilka ger bonus på 

tentamen. Även här är syftet att redan från början få med studenterna i undervisningen. Även 

inom andra kurser det första året har extra resurser tillsatts, t ex för kontaktperson kvällstid 

inom Programmeringsteknik. 

34Q 

Termin Schemalagd tid för obligatoriska kurser. 

Klocktimmar (60 min) / poäng 

Föreläsningar Övningar Laborationer Annat 

Termin 1 8,2 4,3 1,3 1,6 

Termin 2 6,1 4,8 2,8 1,2 

Termin 3 6,2 3,9 5,4 1,6 

Termin 4 8,5 2,7 3,5 1,4 

35Q 

Hur mycket tid studenterna lägger ner på sina studier utöver schemalagd undervisning 

varierar beroende på person, kurs och tid under perioderna. Vissa kurser kräver mer studier 

utanför schemalagd tid. I början av perioderna då mer tid är schemalagd studerar man mindre 

vid sidan av den schemalagda tiden, medan förberedelse / efterarbete med laborationer och 

studier inför tentamen medför mer studier utanför schemalagd tid i slutet av perioderna. 

Studenterna själva uppskattar att de använder ca 10-25 timmar per vecka utöver den 

schemalagda tiden. 

36Q 

Programmet har utformats med målsättningen att skapa en helhet där ämneskunskaper byggs 

upp och integreras under utbildningens gång. Profilering inom mikrostrukturteknik (MST) 

och funktionella ytor kräver integrering av ämneskunskaper, speciellt inom fysik och 

materialvetenskap. Tunnfilmsteknik och ytvetenskap, samt ytkarakterisering och ytanalys, 

kan ses som profileringar i sig men är också starkt förbundna med varandra och med både 

MST och funktionella ytor. Under åk 4 ingår i vissa kurser laborationer och kortare projekt 

som är relativt öppna för studenterna att planera och genomföra. Dessutom görs större projekt 

inom kurserna Biomaterial och Projektarbete i tillämpad materialvetenskap. 

37Q 

Programmets har ej haft en plan för att stimulera ett kritisk och självständigt tänkande. I de 

enkätundersökningar som gjorts bland examinerade från programmet anser de flesta att 

97




utbildningen bidragit till ökad förmåga. De två vanligaste svaren på en öppen fråga om nyttan 

av utbildningen i arbetslivet i en enkät bland samtliga examinerade från programmet var 

också självförtroende och arbetsmetodik. 

Lärarna på de programspecifika kurserna är nästan samtliga aktiva inom forskning. Enligt 

dem själva så använder de sig ofta av ett forskande förhållningssätt och nya forskningsrön i 

undervisningen. Det är dock inte klart om detta framgår, dvs. om studenterna upplever det så, 

just i undervisningssituationen. 

38Q 

I de laborativa kurserna tränas via mer eller mindre omfattande laborationsrapporter skriftlig 

kommunikation genom hela programmet. Träning i både muntlig och skriftlig kommunikation 

finns integrerat i ett flertal kurser under senare delen av programmet: i form av muntliga och 

skriftliga projekt- och laborationsredovisningar, skriftlig hemtentamen, posterredovisning av 

projektuppgift, etc. I en särskild obligatorisk kurs (2 p) skall en skriftlig vetenskaplig rapport 

skrivas på engelska. Både utformningen av rapporten och språket granskas, av en forskare 

inom materialvetenskap respektive en specialist inom engelska. Dessutom erbjuds en särskild 

kurs i muntlig framställning (1 p) som ges av en specialist inom området (icke-tekniker). 

Slutligen finns inom examensarbetet krav på t ex muntlig redovisning och populärvetenskapligt 

skriven sammanfattning på svenska. Det saknas dock en dokumenterad plan för 

hur dessa förmågor skall integreras, utvecklas och dokumenteras under utbildningen. 

39Q 

I vissa kurser anlitas personer från näringslivet som gästföreläsare inom något specifikt 

område. Detta sker sällan eller aldrig i grundläggande kurser i t ex matematik och fysik. 

Däremot sker det i högre grad inom de programspecifika kurserna. Detsamma gäller 

studiebesök, vilket uppmuntras genom att eventuella kostnader för transporter etc. ersätts 

centralt av programmet. I några kurser finns också projekt som kan utföras i samarbete med 

företag, t ex i Biomaterial 5p, Projektarbete i tillämpad materialvetenskap 5p och 

Forskningsprojekt i materialvetenskap 3p. 

Läsåret 2005/06 införs en ny kurs på programmet, Ingenjörsmetodik 5p. Kursen går över hela 

åk 3 och syftet är att bland annat att ge teknologerna en bild av hur ingenjörsarbete bedrivs i 

näringslivet. I kursen varvas föreläsningar och seminarier med studiebesök på företag och 

egna undersökningar som redovisas skriftligt och muntligt. 

Även inom studentkåren organiseras aktiviteter för näringlivskontakt. Varje år arrangeras t ex 

UTNARM (arbetsmarknadsdagar). Studenterna ordnar också själva aktiviteter, tex. företagsbesök, 

för hela kåren eller för studenter inom visst eller vissa program. Studenterna inom Q- 

programmet har dessutom vid ett flertal tillfällen ordnat egna företagskvällar, där ”gamla” 

studenter från programmet berättat om sina erfarenheter av arbetslivet. 

40Q 

För de första fyra terminerna uppskattas andelen (saltentamina / annan examinationsform) 

till ca (75 % / 25 %). Under de första fyra terminerna dominerar salstentamina. Samtliga 

obligatoriska kurser utom två har en skriftlig sluttentamen. Endast Introduktionskurs till 

datoranvändning 1 p samt Elektrisk mätteknik 3 p avviker, den senare examineras genom en 

praktisk tentamen. Flera kurser har dock alternativa examinationsmoment. Ett par kurser 

består av flera examinationsmoment, t ex duggor och inlämningsuppgifter, som tillsammans 

kan ge godkänt med betyg 3 på hela kursen, men där högre betyg kräver skriftlig tentamen 

98




(Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp 3 p, Grundläggande algebra 3 p). Andra 

kurser har poängsatta delmoment av laborationer, duggor och inlämningsuppgifter. En valbar 

kurs Praktisk prototypframtagning 3 p examineras genom praktiska moment och skriftlig 

rapport. Totalt examineras 61 av 80 p (obligatoriska kurser) med skriftlig tentamen. 

Även för termin 5-8 uppskattas andelen (saltentamina / annan examinationsform) till ca (75 

% / 25 %). Även under dessa terminer är salstentamina den vanligaste examinationsformen. 

Här tillkommer dock några alternativa examinationsformer, men eftersom teknologerna i 

högre grad väljer kurser friare under dessa år kommer olika studenter att träffa på alternativa 

examinationsformer i varierande grad. I vissa projekt- eller projekttunga kurser sker 

examination fortlöpande i form av skriftlig och muntlig redovisning (Oförstörande 

materialprovning 2 p, Datorbaserad mätteknik 3 p, Biomaterial 5 p , Projektarbete i 

tillämpad materialvetenskap 5 p, Forskningsprojekt i materialvetenskap 3 p). 

Kommunikationsfärdigheter examineras i två dedikerade kurser, Muntlig framställning 1 p 

och Enskilt arbete 2 p (rapport på engelska). I en kurs används hemtenta för en stor del av 

kursen (Mikrostrukturteknik II 3p). Andra kurser har ett större inslag av inlämningsuppgifter 

och laborationer (Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 p och Teoretisk materialmodellering 3 p). 

42Q 

Examination av ämneskunskaper mäts relativt väl genom skriftlig salstentamen. Målen för 

kommunikationsfärdigheter mäts genom att sådana obligatoriska moment ingår i kurser och 

examineras separat. Här sker normalt ingen graderad betygssättning, utan det krävs att 

momenten skall vara godkända. En obligatorisk kurs i rapportskrivning på engelska ingår i 

utbildningen. Dessutom sker en bedömning i samband med muntlig och skriftlig redovisning 

av examensarbetet. 

Om man med ingenjörsmässighet menar förmågan att sammanställa kunskap och information 

från flera områden och lösa ett visst flerparameterproblem så ingår detta i projektkurserna, 

men också i andra kurser i form av obligatoriska inlämningsuppgifter och laborationer och i 

varierande utsträckning i form av problemlösning vid skriftliga tentamina. 

47Q 

Under 2003 och 2004 har de flesta arbeten, från start till slutrapportering, tagit ca 7-8 

månader. Några har tagit kortare tid (5-6 mån), några något längre tid (9-10 mån). Dessutom 

finns ett fåtal arbeten som tagit ännu längre tid, men det har oftast berott av någon annan 

anledning än arbetet i sig. Effektiv tid för arbetena kan endast uppskattas. Även om tid för t 

ex semester eller annan ledighet, t ex tid mellan det att arbetet slutfört – slutredovisat – 

slutrapportera, räknas bort så är den genomsnittliga effektiva tiden för examensarbetena 

möjligen något längre än planerade 20 veckor. 

48Q 

Med internt menar vi någon institution inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid 

Uppsala universitet. Under åren 2000-2004 har ca 40 % av arbetena utförts externt. De 

senaste åren, 2003 och 2004, har andelen varit högre ca 50 %. Ett flertal arbeten har också 

utförts i samarbete med industrin på så sätt att delar av eller hela arbetet utförts vid 

Ångströmlaboratoriet, med den utrustning som finns tillgänglig här, men att företaget har 

definierat uppgiften och till viss del handlett arbetet. 

49Q 

99




Många studenter reser idag via universitetets generella utbytesprogram. Ett organiserat arbete 

har påbörjats med att skapa programspecifika utbyten tillsammans med materialinriktningen 

inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Idag finns samarbeten med ETH i Zurich och 

ett liknande samarbete med Université Joseph Fourier, Grenoble kommer att påbörjas 2005. 

Denna verksamhet leds av en speciell internationaliseringsansvarig person som delvis avlönas 

med programmedel. 

Möjligheten att studera utomlands är störst inom åk 3 och 4. Tidigare årskurser består av 

obligatoriska kurser varför det är svårt att hitta motsvarande kurser utomlands. För att 

underlätta för utlandsstudier är de obligatoriska kurserna i åk 3 är av sådan typ att det ofta 

finns liknande kurser vid andra universitet vilka studenterna kan läsa och tillgodoräkna. 

Typiskt utförs några (2-3) examensarbeten varje år vid företag eller universitet utomlands. 

Inför utlandsstudierna får varje student en individuell rådgivning angående kursval, för en 

första bedömning av möjligheterna till tillgodoräknande och införande av kurser i examen. 

Vid hemkomst gör studenterna ingen dokumenterad utvärdering av utlandsstudierna i 

förhållande till programstudierna, men genom samtal vet vi att studenterna generellt är nöjda 

med sina förkunskaper och att de inte har några problem att följa kurserna vid de utländska 

universiteten (t ex vid ETH). 

50Q 

Vi har för avsikt att ge samtliga kurser i åk 1 och 2 på svenska. Tillsammans med materialinriktningen 

inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik har vi utformat ett paket om 40 p 

kurser inom materialvetenskap som kan ges på engelska. Dessa erbjuder vi inresande 

studenter. Vanligen väljer utländska studenter att plocka kurser från olika program. 

Internationella kansliet vid UU hjälper till med anskaffande av bostad. Förutom mer praktiska 

åtaganden kan UU även erbjuda ett omfattande välkomstprogram vilket t ex inkluderar 

tillgång till personlig mentor för den inkommande studenten samt möjlighet att studera det 

svenska språket (gratis för grundutbildningsstudenter). 

51Q 

Några sådana samarbeten förekommer inte idag. Fram till läsåret 01/02 fanns ett samarbete 

med högskolan i Borlänge, vilket innebar att studenterna kunde välja att läsa åk 4 i Borlänge 

med inriktning mot material och konstruktion. Samarbetet upphörde av olika skäl. Dels 

omarbetades programmet, vilket innebar att vissa materialkurser tidigarelades i utbildningen, 

vilket i sin tur innebar att det uppstod problem med att utforma en lämplig studieplan i 

Borlänge. Dels var det väldigt få (vissa år ingen) som valde den avslutningen. 

52Q 

Inget systematiskt eller dokumenterat arbete har genomförts. I och med arbetet dels med att ta 

fram utbytesavtal med utländska universitet, dels med att anpassa utbildningen till ”Bologna”, 

så har många andra liknande utbildningar granskats. 

53Q 

Programmets kvalitet diskuteras kontinuerligt i programrådet. Dessutom följer programrådet 

och programsamordnaren den verksamhet som sker t ex inom IVA och CDIO-projektet. 

54Q 

100




I programrådet ingår en student från varje årskurs (samt suppleanter) samt ordförande i 

programmets studieråd (del av kårorganisationen). På detta sätt tas studenternas synpunkter 

tillvara i hög grad. Kursvärderingar diskuteras i programrådet och i studierådet. 

Programsamordnare och studenter i programrådet genomför periods- eller terminsvisa 

genomgångar av kursvärderingar. Dessa genomgångar ligger till grund för beslut om 

eventuella åtgärder i programrådet. 

55Q 

Programrådet består av representanter för lärare, studievägledning, schemaläggning och 

studenter. Programrådet är den naturliga vägen att föra fram förslag och diskutera utveckling 


Lärarnas synpunkter kommer också fram genom kursvärderingarna. Utöver detta förekommer 

lärarmöten för enskilda kurser eller grupper av kurser. Programsamordnaren träffar också 

lärare enskilt eller i grupp för att diskutera specifika frågor. Dessa möten är oftast av 

informell karaktär. 

56Q 

Inget systematiskt och dokumenterat arbete. 

57Q 

Inga externa utvärderingar av programmet har utförts. 

58Q 

Pågående utvecklingsinsatser utöver diskussioner kring kurs- och programutveckling i 

samband med en anpassning till Bologna: 

• Ett arbete mot ökad arbets- och näringslivsanknytning under utbildningen, samt utveckling 

av alumnverksamheten, har just påbörjats. Under våren 2005 är två programstudenter 

projektanställda på deltid för att arbeta med detta tillsammans med programsamordnaren. 

Arbetet skall inkludera utvecklingen av en plan för aktiviteter inom utbildningen (t ex 

studiebesök och gästföreläsare inom kurser, eller företagskvällar inom studentorganisationen), 

en kurs i Ingenjörsmetodik 5p (med start läsåret 2005/06), ett ökat samarbete med industrin 

inom projektkurser, samt aktiviteter för och med alumner. 

• Utveckling av målbeskrivningen för programmets kurser, enligt metodik som utvecklats 

inom CDIO-projektet. Arbetet inkluderar diskussion och beskrivning av kursernas mål och 

innehåll, dels vad gäller kursernas ämnesinnehåll, dels vad gäller integration av t ex 

färdigheter och näringslivsanknytning. 

• Stärkt studentengagemang. Studenternas engagemang inom programmet och kåren har 

stärkts betydligt under de senaste åren. Utvecklingen av programmets studentsektion inom 

kåren har varit betydelsefullt t ex för mottagandet av nya studenter och för att stärka 

sammanhållningen och identiteten hos programmets studenter. Vissa aktiviter har bekostats 


101




60Q 

År HSTK per 

kalenderår 

HPRK per 

kalenderår 

Totalt antal 

examina 

M K 

1996 152 128 27 2 

1997 151 137 20 3 

1998 156 129 19 2 

1999 150 127 21 2 

2000 156 126 17 5 

2001 155 131 12 1 

2002 150 124 23 3 

2003 114 98 16 5 

2004 125 104 14 7 

61Q 

Genom åren har studieavbrotten från programmet varit stora, se även fråga 62. Sedan 1996 

har antalet förstahandssökande till programmet varierat mellan 22 och 32 (utom 1998 då 

programmet hade 38 förstahandssökande). Antal examina har också varit drygt 20 de flesta år. 

Många har sökt Teknisk fysik (F) i första hand och Teknisk fysik med materialvetenskap (Q) i 

andra hand. Då de ej antagits till F har de börjat studera på Q, vars studieplan liknar den för F 

det första året (tidigare år i ännu högre grad än idag). Efter en eller två terminer har en del av 

dessa sökt och ofta antagits till senare del av F-programmet. Dessa programbyten har skapat 

stor oro och en form av identitetsproblem hos programmets studenter. 

Dock har ännu fler studieavbrott gjorts. Ingen systematisk undersökning av studieavbrotten 

har utförts. Avbrotten beror oftast på byte till annat program, eller på att studieresultaten ej 

har varit tillräckligt goda. Programmet har varit utan betygsspärr under många år och kurserna 

under de två första åren är relativt teoretiska inom matematik och fysik. 

Väldigt många tar studieuppehåll under någon period under utbildningen. Under studieuppehållen 

bedriver studenterna andra studier vid Uppsala universitet eller utomlands, reser, 

eller arbetar. Det finns också ett antal studenter som genom hela studietiden varvar studier 

med arbete för att undvika att ta studielån, vilket naturligtvis oftast leder till lång studietid. 

62Q: 

1997 1998 1999 2000 2001 


Nybörjare 1 51 6 38 15 41 20 45 13 36 4 

Antal (av dessa) 35 4 23 11 25 16 22 5 28 0 



>80 p 


>110 p 

Antal som studerat 

utomlands 3 5 1 0 1 6 1 2 2 1 0 

102





programmet 


lärosätet 


antagning 1 


1996 3 2 4 0 4 1 4 0 6 0 1 0 

1997 8 1 2 1 5 1 2 0 3 0 1 0 

1998 10 2 1 4 3 0 2 2 

1999 3 1 1 1 

64Q 

En enkätundersökning bland samtliga examinerade från programmet (1992-2004) utfördes 

under sommaren och hösten 2004. Svarsfrekvensen var 75 %. De allra flesta (>85 %) är nöjda 

eller mycket nöjda med utbildningen och de allra flesta arbetar eller har arbetat inom 

materialområdet. En hög andel ca 30 % är doktorander eller har doktorerat. Svar på öppna 

frågor rörande vad man haft nytta av respektive vad man saknat i utbildningen har analyserats 

och kommer att påverka utvecklingen av programmet. Se bilaga 27. 

Dessutom har en enkätundersökning riktad till studenter examinerade 2001-2002 utförts av 

Enheten för kvalitet och utvärdering inom universitetet hösten 2004. Tyvärr missade man här 

att programmet bytte namn 1996, varför 15 examinerade ej tillfrågades. Dessa följs upp i 

efterhand, men finns ej med i den presenterade sammanställningen. Även denna undersökning 

skall analyseras. En rad förändringar av kurs- och studieplan har genomförts sedan dessa 

studenter läste inom programmet. Från och med läsåret 99/00 har t ex ett kurspaket inom 

Materialvetenskap införts under de två första åren av utbildningen. Se bilaga 14. 

65Q 

Någon systematisk och dokumenterad undersökning har ej genomförts. 

67Q 

Att de utexaminerade har de kunskaper som uttrycks i målen försäkras formellt genom 

godkänd examination från de kurser som utgör programmet. Vid beslut om införande av 

kurser som ej ingår i programmet i examen görs en individuell bedömning att helheten 

stämmer med programmets mål. 

Att de utexaminerade har de färdigheter som uttrycks i målen kan i viss mån bedömas utifrån 

deras möjligheter att finna examensarbeten och anställning inom området för deras 

utbildning. Detta har enligt de uppföljningar vi gjort fungerat bra. Under utbildningens gång 

diskuteras också studenternas prestationer bland lärare och i programråd, t ex i samband med 

diskussion kring kursvärderingar. Detta ligger sedan till grund för det kontinuerliga 

förändrings- och utvecklingsarbetet med programmet. 

103

Samlad självvärdering Q 

Lärosäte: Uppsala universitet 

Program: Teknisk fysik med materialvetenskap 

Bedömare: Programrådet Datum: 2005-03-16 























Alt. 1 gäller i en vid bemärkelse. 

Programledningen har i praktiken arbetat 

efter principen, vilket också framgår av 

målen för programmet. Dock saknas ett 

mer detaljerat måldokument som 

tydliggör detta. 

Vissa uppgifter finns i utbildningsplan 

och måldokument. Dessa omfattar 

kunskaper och färdigheter, men är i 

huvudsak på övergripande nivå. Det finns 

104 

3 • Ett mer detaljerat måldokument behöver 

utarbetas för att tydliggöra principen. 

• Programsamordnaren ansvarar för att ett 

sådant måldokument tas fram i samband 

med Bologna-anpassningen av utbildningen. 

Lämpligen utses en arbetsgrupp. 

2 • Specifika lärandemål för programmet bör 

utarbetas, valideras och dokumenteras. 

• Kopplingen mellan mål på programrespektive 

kursnivå bör tydliggöras och




intressenter. 














inga detaljerade lärandemål vad gäller 

utbildningen som en helhet. 

En stor del av de programspecifika 

kurserna har detaljerade och specifika 

lärandemål, både vad gäller ämneskunskaper 

och andra färdigheter (främst 

kommunikationsträning). Det finns dock 

ingen dokumentation över hur kursmål 

kopplas till programmål. 

Programmet har ömsesidigt stödjande 

kurser vad gäller ämnesinnehåll. 

Integrerad kommunikationsträning finns i 

vissa av de programspecifika kurserna. 

Denna träning kan utvecklas vidare, t ex 

vad gäller progression, samt införas i 

högre grad under åk 1 och 2. 

Annan färdighetsträning, t ex färdigheter 

i produkt- och systemutveckling, finns 

t ex i tillämpade kurser i åk 4. Det finns 

dock ingen utarbetad plan för detta. 

En introduktionskurs (3 p) till 

programmet ges under första terminen. 

Kursen introducerar snarare ämnet 

materialvetenskap än ingenjörsrollen. 

Kursen innehåller moment för träning av 

vissa personliga och professionella 

färdigheter. 

respektive kursnivå bör tydliggöras och 

dokumenteras. 

• Kursmålen bör vidareutvecklas, bl a med 

avseende på examinationsformer och 

integrering av av olika typer av kunskaper 

och färdigheter. 

• Arbetet utförs i samband med utarbetande 

av måldokument enligt princip 1. 

2 • Behov av översyn av kommunikationsträning. 

Utarbeta en plan för kontinuerlig 

utveckling av dessa färdigheter genom 

utbildningen. 

• Dokumentation av utveckling av andra 

färdigheter, såsom datoranvändning, 

produktframtagning och systemutveckling, 

handhavande av viss utrustning. Utarbeta en 

plan för hur dessa färdigheter skall utvecklas 

under utbildningen. 

• Arbetet utförs i samband med arbetet enligt 

princip 1 och 2. 

4 • Fortsatt utveckling av kurserna, framför 

allt vad gäller professionella färdigheter och 

insikter i introduktionskursen. 

• Utvärdering och fortsatt utvärdering av den 

nya kursen i Ingenjörsmetodik. 

105












En ny kurs Ingenjörsmetodik 5 p införs i 

åk 3 läsåret 2005/06. Kursen skall förbereda 

studenterna på hur ingenjörsarbete 

går till i praktiken på ett företag. I kursen 

ingår föreläsningar, seminarier, 

företagsbesök, samt kommunikationsträning. 

Exempel enkla projekt: 

- Åk 2: Praktisk prototypframtagning 3p. 

Tillverkning av Stirling-motor, analys av 

motorn och förslag till förbättringar. 

- Åk 3: Tekniska material 6p. Materialvals-projekt: 

komponenter i någon 

produkt utvärderas och analyseras. 

Exempel avancerade projekt: 

- Åk 3: Datorbaserad mätteknik 3p. 

Projektkurs där både hård- och mjukvara 

skall tas fram för ett styr- och/eller 

mätsystem. 

I åk 4 ges möjlighet att utföra projekt 

inom flera kurser, t ex Biomaterial 5 p, 

Projektarbete i tillämpad materialvetenskap 

5 p, Forskningsprojekt 3 p. 

Uppgifterna är ofta av typen DBT, och i 

vissa fall studentinitierade. 

I samband med kurser används lab med 

utrustning som är likvärdig med eller till 

och med bättre än vad som finns inom 

106 

3 • Utveckla någon kurs tydligare mot ett 

avancerat DBT-projekt. 

• Utveckla progressiviteten och utvärdera 

effekterna på individnivå. 

4 • Utred om det är möjligt att inreda ett öppet 

lab, t ex för provpreparering och 

ytkarakterisering (hårdhetsmätning,

kompetens. 










näringslivet. Bland annat ett renrum med 

avancerad processoch analysutrustning. 

Modern lärandemiljö vad gäller föreläsningssalar, 

grupprum, datasalar, etc. 

Studenterna bedriver en stor del av sina 

självstudier vid Ångströmlaboratoriet. 

Tyngdpunkten i de flesta kurser ligger på 

ämneskunskaper. Integrering av 

kommunikationsfärdigheter sker i flera 

programspecifika kurser. I vissa kurser 

utförs uppgifter i grupp. 

Programspecifika kurser i främst åk 4 

utgår i hög grad från tillämpningar, där 

produkt- och systemutveckling kommer 

in. Projekt med industriell anknytning 

finns i flera kurser. Föreläsare från 

industrin förekommer. 

Färdigheter i t ex provning och hantering 

av utrustning för t ex ytkarakterisering 

tränas i kurser i åk 3-4. 

Aktivt lärande förekommer i laborationer 

och projekt, och även i form av 

inlämningsuppgifter och hemtentamina, 

sällan används studentaktiverande 

metoder vid salsundervisning. 

ljusmikroskopi, svepelektronmikroskopi). 

3 • Flera kurser integrerar lärande av 

ingenjörsmässiga kunskaper och färdigheter 

med ämneskunskaper. Detta sker utifrån en 

övergripande målsättning i utbildningsplanen 

att kurserna skall innehålla sådana 

moment, trots att det inte finns ett styrande 

dokument som direkt och formellt beskriver 

hur detta skall genomföras inom 

programmet (jmf princip 3). 

2 • Utveckla inslaget av aktivt lärande i 

programmets kurser. 

• Enligt enkät bland examinerade är man 

ganska nöjda med undervisningen, men i 

arbetet med att förhindra stavbrott är detta 

en viktig del. 

107
















dkt h t t kli 

Nästa samtliga lärare på programspecifika 

kurser är disputerade och 

bedriver aktiv forskning. Många har 

projekt i samarbete med näringslivet, 

vissa har egna företag. Dessa har därmed 

goda förutsättningar för att beskriva och 

exemplifiera olika typer av utvecklingsarbete. 

Forskning innebär också att lärarna 

generellt har goda kunskaper inom 

kommunikationsfärdigheter (rapportskrivning 

och muntliga redovisningar) 

och projektarbete. 

Alla lärare förväntas genomgå en 

pedagogisk grundkurs som ges centralt 

vid UU. I vilken grad de lärare som 

undervisar inom programmet följer de 

kurser, workshops och seminarier som 

anordnas är oklart. 

Det är vanligt att även doktorander som 

deltar i undervisningen deltar i denna 

utbildning. Många lärare har dessutom 

genomgått handledarutbildning, vilken 

riktas mot handledning av doktorander, 

men som också handlar om lärande. 

Examination av ämneskunskaper sker i 

huvudsak med salstentamen, men andra 

former förekommer. Examination av 

fä di h t t 

108 

3 • Vi har få lärare som själva är 

civilingenjörer eller som har erfarenhet av 

att arbeta inom industrin. 

• Möjligheterna till tidsbegränsad 

tjänstgöring inom industrin bör utredas. 

3 • Lärarnas pressade situation och brist på 

resurser gör att utrymmet för kompetensutveckling 

är litet. 

• Metoder för att uppmuntra lärarna att delta 

i utbildningar. 

2 • Översyn av examinationsformer, deras 

lämplighet, variation och progressivitet. 

• Systematisk plan för examinationsformer









färdigheter, t ex 

kommunikationsmoment, och 

laborationer kräver normalt endast 

godkänt utförda uppgifter. Återkoppling 

och kriterier för betygssättning är 

eftersatt. 

Kursutvärderingar utförs och följs upp 

både vid institutioner och i programråd. I 

programrådet diskuteras relevans och 

kurskoppling, och programmet utvärderas 

terminsvis. En enkät bland samtliga 

examinerade gjordes 2004. 

bör utarbetas, i samband med arbetet i 

anknytning till princip 2. 

• Översyn av graderad betygssättning av 

kurser med hänsyn tagen till både 

ämneskunskaper och andra kunskaper och 

färdigheter. 

3 • Utveckla rutiner för återkoppling mellan 

kursvärderingar / programvärderingar och 

måldokument. 


Programmet saknar ett tydligt måldokument som definierar princip 1. Programmet saknar vidare en beskrivning av mer detaljerade lärandemål för 

utbildningen som helhet, samt hur dessa lärandemål integreras i utbildningen (princip 2 och 3). Dessa dokument är värdefulla för programmets 

intressenter, men också för programråd och programsamordnare i sin beställarfunktion gentemot institutionerna. Sådana dokument kommer att 

utarbetas. 

Vi anser att vi har ett bra innehåll vad gäller introduktion till ingenjörsarbete, DBT-projekt, samt stödjande lärandemiljöer (princip 4, 5 och 6). Trots 

det kan vi stärka dessa områden ytterligare. Dessutom behövs en utvärdering av aktiviteterna som är relativt nya. 

Utvärderingen av princip 7 och 8, integrerat respektive aktivt lärande, visar att en utvärdering av dessa principer bör utföras. Speciellt för att försäkra 

sig om att en progressivitet finns mellan årskurserna vad avser nivån, och för att stärka det aktiva lärandet. 

Vi behöver också öka motivationen för lärare att delta i utvecklingen av programmets kurser. En viktig del är att i större omfattning göra lärarna 

delaktiga i programmets övergripande mål, samt tydliggöra att olika typer av pedagogiska insatser uppskattas. Möjligheterna till ”pryo” i industriell 

miljö skall studeras. 

Frågan om examination och betygssättning, princip 11, står inför stora förändringar i samband med Bolognareformen. Programmet bör i samband med 

detta göra en översyn av examinationsformerna. 

109


Civilingenjörsprogrammet system i 

teknik och samhälle (STS) 

Avsnitt STS. Civilingenjörsprogrammet system i teknik och 

samhälle 

En grupp tillsatt av programrådet för STS programmet, bestående av lärare och studenter, har 

arbetat med självutvärderingen. Gruppen har inhämtat synpunkter från en större grupp lärare, 

studenter och administrativ personal. Resultatet har därefter i olika omgångar förankrats med 

lärare, studenter och programråd. 

Gruppen har letts av programsamordnare Elísabet Andrésdóttir. 

22STS 

Det övergripande målet för utbildningen är att studenten ska ha kompetens att förstå, hantera 

och utveckla sociotekniska system. Detta kräver kunskaper inom såväl matematik, 

naturvetenskap, teknik som humaniora och samhällsvetenskap. Det ställer i sin tur krav på att 

studenterna uppfattar det berättigade i olika kunskapsintressen, förklaringsmodeller och 

metoder från dessa områden. Ett viktigt övervägande vid utformningen av programmet var att 

måluppfyllelsen underlättas av om de tekniska/naturvetenskapliga och de 

humanistisk/samhällsvetenskapliga delarna innehållsmässigt påverkar och stödjer varandra. 

Den sociotekniska kompetensen är till stora delar generell men studenten väljer efter eget val 

att fördjupa sig i ett tekniskt system. Inom programmets ram finns två förberedda 

fördjupningar: informationsteknik och biologiska system. Detta är områden som befinner sig 

under tillväxt och där kraven på systemkompetens är mycket framträdande. För mer 

information om uppbyggnaden av programmet se bilaga 28, ”Att utveckla en tvärvetenskaplig 

civilingenjörsutbildning”, en rapport gjord av programmet i samarbete med avdelningen för 

Kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet. 

Till överväganden rörande uppläggningen hör också att utbildningen huvudsakligen byggts 

upp av kurser om 5 poäng och att två kurser läses parallellt. Det ansågs också viktigt att de 

båda aktuella vetenskapsområdena med tydlighet introduceras och grundläggs tidigt i 

utbildningen. Detta har medfört att den tekniska/naturvetenskapliga tyngdpunkten blir mera 

framträdande mot slutet av utbildningen. 

Kurserna från vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap är utformade till ett 

gemensamt och successivt fördjupande block som avslutas med tio-poängs uppsats på C-nivå 

motsvarande en kompetens som fil kand inom teknikoch vetenskapsstudier. Att utforma 

blocket på detta sätt ansågs som centralt, för att möjliggöra för studenterna att ta tillvara 

insikter och metoder inom teknikoch vetenskapsstudier. 

En arbetsgrupp har under hösten 2004 sett över de programspecifika målen och arbetat fram 

en mer detaljerad målformulering, där mål avseende kunskaper och färdigheter lyfts fram. 

Dessa mål (se nedan) ersätter de programspecifika mål som finns i utbildningsplanen för 

2004/2005. Programmet kommer att fortsätta att arbeta med målen i samband med 

Bolognaprocessen. 

Mål för civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) 

Syftet är att utbilda civilingenjörer som ska kunna skapa integrerade tekniklösningar med 

hänsyn till såväl tekniska som sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. 

En färdigutbildad civilingenjör inom System i teknik och samhälle ska ha förmåga att: 

- definiera problemställningar och utforma lösningar utifrån kunskaper hur teknik 

utvecklas och används 

110




- förstå, analysera och modellera komplexa dynamiska förlopp i sociotekniska system 

- kritiskt värdera lösningar på tekniska problem 

- förstå hur tekniska system både styrs av och formar samhällsutvecklingen och 

människans villkor. 

Civilingenjören ska efter utbildningen ha uppnått goda färdigheter i att: 

- arbeta med ett gränsöverskridande systemperspektiv 

- kommunicera med olika grupper 

- presentera information i olika former 

- driva och delta i projekt 

- värdera information utifrån olika syften och sammanhang. 

För att uppnå dessa mål ska utbildningen, förutom de färdigheter som nämns ovan, ge 

följande: 

- grundläggande kunskaper inom relevanta problemställningar i företagsekonomi, 

ekonomisk historia, filosofi, kulturgeografi och teknikoch vetenskapshistoria 

- fördjupad kunskap inom teknikoch vetenskapsstudier med inriktning mot ett 

humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne 

- fördjupad kunskap i systemteknik 

- fördjupad kunskap inom biologiska system eller informationsteknologi. 

23STS 

Grundläggande vetenskaper 36p: 20%, tekniska ingenjörsvetenskaper 80p: 44% och övriga 

vetenskaper och kunskapsområden 64p: 36%. Enligt de uppställda kriterierna faller 

introduktionskursen under kategori (c). Dessa poänger är schablonberäknade utifrån en 

standardstudent på endera inriktningen. 

24STS 

De första 2,5 åren innehåller obligatoriska kurser. Därefter påbörjas en av två inriktningar 

(informationsteknologi eller biologiska system). Inom respektive studiegång är kurserna 

endast rekommenderade, vilket ger studenten stor frihet att utforma utbildningen med fokus 

på djup eller bredd, så länge examenskravet om 80 poäng teknik och 60 poäng på C/D-nivå 

uppfylls. Det måste dock finnas ett innehållsmässigt samband i de valda kurserna för att 

möjliggöra ett examensarbete i teknik på D-nivå. I och med att programmet innehåller en 

individuell uppsats förutom examensarbetet finns också där en möjlighet att skapa sin egen 

profil (studenten väljer inom vilket ämne uppsatsen skrivs). Dessutom finns möjligheter för 

dubbelexamen med företagsekonomi, eller att avsluta programmet inom Entreprenörskolan 

vid Uppsala universitet. Många STS studenter väljer att utforma en egen inriktning i slutet av 

programmet. 

25STS 

Utbildningsplanen, och programmets struktur, är formad med integration i åtanke, där de 

första fem terminerna består av obligatoriska kurser. Det finns flera kurser som explicit 

omfattar ett brett spektrum av sociotekniska aspekter. Kurserna genomförs medvetet i en 

sådan ordning att studentens sociotekniska kompetens förstärks ur flera aspekter. 

Genomtänkta målbeskrivningar spelar där en nyckelroll och att samtliga lärare på programmet 

är medvetna om programmets mål och sammanhang. Programmet har haft regelbundna möten 

med lärarkollegiet, med syfte att alla ska känna till programmets sammanhang och mål. Detta 

är speciellt viktigt då lärarna kommer från olika vetenskapsområden och kulturer. De 

kulturkrockar som fanns i starten av programmet har successivt minskat, och nu berikar de 

olika kulturerna i ännu högre grad varandra. När nya lärare kommer in i programmet är det 

111




viktigt att de förstår sammanhanget (programmets övergripande mål och utformning), därför 

är det centralt att kontinuerligt arbeta med dessa frågor även i fortsättningen. 

26STS 

Kvot disputerade/icke disputerade: 29/5. Källa: Uppsala universitets katalog över personal 

utifrån de lärare som finns med på schemat för programspecifika kurser på STS programmet, 

normerat efter kursens storlek och antal lärare på kursen. 

27STS 

Av de disputerade lärarna driver drygt 75 % aktiv forskning, oftast med externt finansierad 

forskning. Källa: Uppgifter från samtliga disputerade lärare på programspecifika kurser. 

28STS 

För kursen Komplexa system i teknik och samhälle anlitas lärare från näringslivet. I kursen 

Teknik- och vetenskapshistoria har några gästföreläsare med erfarenhet från näringslivet 

medverkat men annars anlitas lärare från näringslivet i ganska begränsad omfattning. 

29STS 

Antalet studenter på programmet har tagits fram med hjälp av utsökning på årskull i 

UPPDOK samt lista över kursregistreringar gjorda av samtliga programstudenter. Totalt fanns 

230 aktiva studenter (= registrerade med rapporterat resultat) inom programmet ht04, varav 

89 kvinnor (39 %). Årskurs har ”tilldelats” studenten utifrån val av kurser, dvs. studenten 

anses tillhöra åk 4 om det finns registreringar på utbudet kurser inom åk 4 även om 

kullbenämningen visar något annat. Ett stort antal studenter läser kurser inom årskurserna 3 

och 4 samtidigt varför uppdelningen är något osäker. Till studenter inom åk 5 räknas de som 

är registrerade på examensarbete (7 st.) samt studenter som läser företagsekonomi B-D (3 st.). 

Studenter som har studieuppehåll eller läser inom andra program är inte medräknade. 

Dessutom är de fem studenter som följer entreprenörskolan (åk 4-5), inte heller medräknade. 

Ht 2004 

Antal 

studenter 



29 38 15 51 22 34 18 13 5 5 

30STS 

Antagning till senare del sker enligt etablerade rutiner som är gemensamma för alla 

civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet. En sökande som tidigare har läst kurser som 

motsvarar delar av STS programmet kan, om det finns plats, antas till programmet. Det kan 

ske tidigast till vårterminen i årskurs 1. 

Programstudievägledaren ansvarar för att förhandskontrollera att de meriter som studenten 

uppvisar kan tillgodoräknas som moment inom programmet, samt att studentens förkunskaper 

är de rätta inför kommande kurser. Han/hon kontrollerar också att det finns plats i årskursen i 

fråga. 

Programsamordnaren är (på delegation) ansvarig för att formellt anta studenten till 

programmet på grundval av programstudievägledarens förarbete. När antagningen är klar 

upprättas en individuell studieplan i samråd mellan student och studievägledare. 

31STS 

112




Både studenter och lärare upplever kvaliteten som god. För studenterna finns det en relativt 

god tillgång till lokaler, inklusive laborativa lokaler och utrustning, i likhet för övriga 

studenter vid Uppsala universitet. De flesta lokalerna med utrustning är en allmän resurs som 

STS-studenterna delar med övriga studenter. STS har förutom det ett eget kursbibliotek i ett 

rum med viss möjlighet till grupparbeten. De allmänna resurserna består främst av datasalar 

med dedikerad programvara för civilingenjörsprogrammen. Det finns både datasalar med 

Windows och med Sun Solaris installerat och tillgången är så pass hög att det mycket sällan 

inte går att få tag på en dator för ens egna behov. Vid undervisningslokalerna finns det också 

tillgång till en stor mängd grupprum som studenterna själva kan boka. 

32STS 

En introduktionskurs till STS inleder första terminen för att ge ett tydligt syfte, överblick och 

början till den röda tråd som löper genom hela programmet: sociotekniska system. 

Samtliga nybörjare på programmet fram till år 2003 fick svara på enkäter om deras val av 

program och förväntningar, deras svar finns sammanställda i rapporter från avdelningen 

Kvalitet och utvärdering (se bilaga 29-31). 

33STS 

Studenternas brister och variationer i förkunskaper i matematik hanteras med olika former av 

stödundervisning som frivillig introduktionskurs i början av studierna samt stödundervisning 

på kvällarna (mån-tors). I övriga kurser är variationerna inte lika stora och där hanteras detta 

inom ramarna för respektive kurs. 

34STS 

Termin 

Schemalagd tid 

Föreläsningar/lektioner 

Laborationer/seminarier/ 

fältövningar 

Termin 1 11,15 3,4 1,85 

Termin 2 9,2 2,1 2,1 

Termin 3 13,95 1,6 1,6 

Termin 4 7,8 4,5 2,35 

Coachtid, 

salstenta, övrigt 

Källa: Arbetsbelastningsstudie 2004. Varje klocktimme består av 45 + 15 minuter och räknas 

per poäng. Rasten på 15 minuter tas i många kurser i anspråk, t ex i laborationer och på 

lektioner i många ämnen, där studenterna jobbar självständigt i grupper. Denna tid är 

schemalagd och studenten kan inte göra något annat under tiden. Därför räknas rasten med i 

klocktimmen. 

35STS 

Uppskattningsvis 25-30 timmar, men det är mycket svårt att uppskatta. Detta varierar också 

från termin till termin. Studenterna på STS programmet lägger dock ner betydligt mer tid på 

studier utanför schemalagd tid än studenter på traditionella program, pga. omfattande 

projektarbeten och PM-skrivande inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga kurserna. 

36STS 

På STS programmet pågår denna integration redan från termin ett. Från termin 5 ingår 

fördjupningskurser och översiktskurser som tar tillvara och integrerar ämneskunskaper från 

tidigare terminer. Ämnesintegreringen består ofta i att en del i de kurser som läses nu består 

av en projektuppgift. Projektuppgiften är bredare till sin karaktär och presentationsformerna 

113




är bland annat skriftliga rapporter, muntliga föredrag eller laborationer. Projektuppgifter är 

ofta en viktig del i kursen och ingår i många kurser, t ex Systemanalys, Komplexa system i 

teknik och samhälle, och Beräkningsvetenskap. Dessutom ingår 10p uppsats på C-nivå som 

syftar till att ta tillvara den sammanlagda humanistiska och samhällsvetenskapliga färdigheten 

från de inledande terminerna. 

37STS 

Kritiskt tänkande är en huvudpoäng i många av de kurser som studenterna läser. I de 

humanistiska och samhällsvetenskapliga kurserna ingår detta som en självklar del och 

studenterna tar med sig detta till övriga kurser genom den integration som beskrivs i fråga 36. 

Projektuppgifterna är ofta inte detaljstyrda vilket stimulerar studenterna att på egen hand ta 

fram viktiga aspekter och behandla dessa på ett kritiskt sätt och sedan presentera resultatet i 

rapporter eller genom föredrag. Även den humanistiska/samhällsvetenskapliga uppsatsen 

syftar till ett forskande och vetenskapligt förhållningssätt. 

Studenterna har därutöver valt att lyfta fram detta som en aspekt som ingår i alla 

kursvärderingar. 

38STS 

Detta tränas kontinuerligt under programmets 4,5 år. I programmets humanistiska och 

samhällsvetenskapliga kurser tränas skriftlig presentation genom de många skrivuppgifter 

som kurserna innehåller. Muntlig presentation övas i seminarier med det utbyte av 

ståndpunkter och tolkningar som de består av. Även i de tekniska och naturvetenskapliga 

kurserna finns ett stort inslag av olika projekt, där både muntliga och skriftliga 

kommunikationsfärdigheter tränas. 

39STS 

Redan från termin ett med kursen Företag nätverk och teknikutveckling, möter studenterna 

näringslivet genom att studera och möta utvalda företag och sätta in deras verksamhet i ett 

teoretiskt perspektiv. Detta fortsätter sedan genom hela utbildningen, bland annat under 

kurserna Teknik och vetenskapshistoria samt Kulturgeografi. I kursen, IT-system och 

människor i samspel, görs olika besök i praktisk operatörsmiljö och i kursen Komplexa 

system i teknik och samhälle har gästföreläsare från näringslivet och projektuppgifter med 

problemställningar hämtade från ”riktiga” problem. Examensarbetet utgör naturligtvis också 

en omfattande kontakt med omvärlden. 

40STS 

Detta är en mycket grov uppskattning. I årskurs ett och två salstentor (48%), hemtentor (6%), 

uppgifter/laborationer (9%), seminarier/föreläsningar (8%), PM (29%). 

För årskurs tre salstentor (58%), hemtentor (5%), uppgifter/laborationer (9%), 

seminarier/föreläsningar (19%), PM (12%). I årskurs fyra är det så många frivilliga kurser att 

det är svårt att göra någon uppskattning. Dock består årskurs fyra av en obligatorisk C- 

uppsats på 10 poäng, dvs. en fjärdedel av poängen i årskurs fyra. 

I salstentor ingår kategorin frivilliga duggor. I de flesta matematikkurserna kan studenten 

välja att göra en rad duggor under kursens gång och, om samtliga är godkända, få godkänt på 

kursen. För ett högre betyg krävs dock sluttenta. Detta leder till att studenterna är mera aktiva 

under hela kursens gång. I och med att detta är frivilligt moment har vi inkluderat detta i 

andelen salstentor. 

114




42STS 

Programmet har under läsåret 2004/2005 utarbetat mer detaljerade mål för kunskaper och 

färdigheter. Nästa steg är att se över målen i samtliga kurser på programmet och därefter i en 

matris jämföra i vilka kurser de olika målen (högskolelagen, högskoleförordningen, Uppsala 

universitets mål för civilingenjörsutbildningarna, samt programspecifika mål för STS) 

uppfylls. Här ingår bland annat grad av ingenjörsmässighet. En godkänd kurs betyder att 

målen i kursen är uppfyllda och därmed de utbildningsmål som kursen uppfyller. 

47STS 

Inte relevant för STS programmet. 

48STS 

Trots att programmet är nytt var det en student som blev klar med sin examen i slutet av 2004. 

Av dem som påbörjade sina examensarbeten under 2004 var 7 externa och 3 interna. 

49STS 

Uppsala universitet har ett av landets största utbud av utbytesstudier. Möjligheter finns för 

studenterna att bedriva utbytesstudier både genom universitets gemensamma program, genom 

program kopplade till institutionerna och via program knutna till utbildningsprogrammen 

(Nordplus/Nordtek). 

Information om utlandsstudier finns att tillgå via studiehandböcker och på UTH-expeditionen. 

Dessutom genomför universitetets internationella kansli kontinuerligt informationsträffar 

under terminerna. Utöver detta sker uppmaningar i väsentligen allt informationsmaterial om 

fakultetens utbildningar, och även genom muntlig information, t.ex. genom 

coachverksamheten. Från universitetet ses utlandsstudier som en viktig erfarenhet, och en 

liberal policy tillämpas vid tillgodoräknande av utländska studier inom alla 

civilingenjörsprogrammen. STS studenterna utnyttjar denna möjlighet i en mycket stor 

utsträckning (se fråga 62 och gemensam del). 

50STS 

Det finns stora möjligheter för studenter att läsa på flera program. Individuella studieplaner 

upprättas för varje inresande student, så dessa är sällan knutna helt till ett enskilt 

civilingenjörsprogram utan läser ofta kurser från flera olika program. En kurs på CD-nivå ges 

normalt på engelska om minst två studenter så begär. 

51STS 

En av programmets kurser, Teknik- och vetenskapshistoria, som ges av Inst. f. idé- och 

lärdomshistoria, avdelningen för vetenskapshistoria inspirerades delvis av verksamheten på 

Massachusetts Institute of Technology, USA, och STS-kurser. Annat samarbete kring 

konkreta kurser förekommer inte, däremot är många av lärarna från vetenskapsområdet 

humaniora/samhällsvetenskap aktiva inom nätverk med forskare inom ”teknikoch 

vetenskapsstudier” där det också finns ett intresse för att undervisa om detta för 

ingenjörsstuderande. Detta var exempelvis ämnet för ett Roundtable på den gemensamma 

STS-konferensen för EASST och 4S i Paris hösten 2005. 

Det finns inte så många liknande utbildningar internationellt (nationellt finns ingen) men 

några har identifierats i Holland och i USA är det mycket vanligt att studenten själv kan göra 

val som leder till motsvarande kompetens. Något samarbete har dock inte etablerats ännu. 

115




52STS 

Nej, det görs inte i dagsläget. I framtiden bör samarbeten med Holland och USA undersökas 

och kanske utveckla ett samarbete/utbyte med andra nya och på olika sätt bredare, svenska 

civilingenjörsutbildningar. 

53STS 

Programmet använder en rad metoder: 

Programråd 6-7 ggr per år (varav ett möte med arbetslivsrepresentanter där endast strategiska 

frågor diskuteras). I programrådet finns representanter från olika institutioner och studenter, 

där vitt skilda frågor diskuteras och beslut tas för att förbättra programmet. 

Lärarkollegiet 1-2 ggr per år, där samtliga lärare på programmet är inbjudna och 

sammanhanget med utbildningen diskuteras i olika former, dels tillsammans och dels i små, 

på förhand bestämda grupper och åtgärder föreslås. 

Utvecklingsmöten 5-6 ggr per år, lite varierande beroende på behov. Det är möten i mindre 

grupper med några lärare ofta från olika kurser/institutioner/fakulteter och 

studentrepresentanter. Där finns det bra möjligheter att ta upp integrationsfrågor kurser 

emellan. Detta är speciellt viktigt då programmet är så brett och innehåller kurser från så vitt 

skilda områden. 

På en informationsdag, den 8 mars i år (som ska bli årsvis), där samtliga kurser/lärare har en 

poster, kommer lärarna att ombedes fylla i en matris med samtliga kurser på programmet och 

ge en siffra på hur deras kurs hänger ihop med alla andra kurser på programmet. 

Förhoppningsvis kommer detta att ge dem en utmärkt möjlighet att bekanta sig med resten av 

kurserna i programmet och förhoppningsvis öka den egna förståelsen av programmet. 

Samordnaren för programmet har regelbundna bollplanksmöte med studentrepresentanter 

från de olika årskurserna ca 3-4 ggr per termin. Syftet med mötena är att fånga upp 

stämningen hos studenterna, åtgärda problem innan de blir stora och bolla idéer med 

studenterna. 

Största delen av kvalitetsarbetet sker i grupper tillsatta av programrådet och/eller 

samordnaren, t ex finns det nu tre olika grupper som arbetar med målformuleringar för 

programmet (en gemensam och en för resp. inriktning). Det har resulterat i att omfattande 

förändringar planeras på biologiska system inriktningen. 

Feedback från arbetslivet är av naturliga skäl en svag punkt på programmet men när 

arbetslivsrepresentanter med STS kompetens kan ge feedback i programråd mm borde 

kvaliteten öka. Därför är det viktigt att programmet bygger upp en aktiv alumniverksamhet, 

något som programmet jobbar med. 

I en rad rapporter som programmet tillsammans med avdelningen för Kvalitet och utvärdering 

vid Uppsala universitet har gjort, återkopplas studenternas syn på programmet. Sju 

individuella intervjuer med studerande på STS-programmets fjärde årskurs ägde rum i maj 

2004. Av de intervjuade var fyra kvinnor och tre män, och samtliga tillhörde den första 

årskullen studenter som började på programmet. Urvalet av dessa personer gjordes i syfte att 

spegla den totala gruppen som började STS-programmet 2000 avseende kön och teknisk 

fördjupning. Flera pekar på att de utvärderingar de deltagit i också medfört förändringar i 

programmet: ”Väldigt bra att det utvärderas ordentligt, programmet. Att de som tagit fram 

programmet inte känner att det är färdiggjort, att nu är det bara att köra på, utan att det 

verkligen finns möjligheter att ändra på saker som kanske inte varit så bra. Att de svar de får 

in på olika typer av utvärderingar verkligen påverkar, och det har det faktiskt gjort rätt 

mycket tror jag jämfört med andra utbildningar. Jag tror att det är ganska mycket ändrat i de 

tidigare årskurserna [för senare årskullar] jämfört med hur det såg ut i början.” 

116




(se bilaga 32). Flera rapporter om studenternas syn på programmet gjordes i samarbete med 

enheten för Kvalitet och utvärdering under programmets uppbyggnad. 

54STS 

STS programråd betalar en student för att genomföra kursutvärderingar på samtliga kurser i 

programmet. Det har fungerat mycket väl och alla inblandade får resultatet av 

kursutvärderingarna några veckor efter att kursen är avslutat. Studierektor på resp. institution 

och lärare får kopia av kursutvärderingen och läraren skriver kommentarer om vad han/hon 

tänker göra för att förbättra kursen där det behövs. Studenterna presenterar resultatet av 

utvärderingarna tillsammans med lärarnas kommentarer på följande programrådsmöte. I de 

fall där det anses finnas behov, kallar samordnaren till ett möte med inblandade lärare och 

studentrepresentanter, där man diskuterar problemen och kommer överens om åtgärder. I och 

med att STS programmet är ett relativt nytt program bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete 

i rätt många kurser, där kursutvärderingarna och studenternas synpunkter mycket aktivt 

används som utgångspunkterna för förändringsarbetet. 

55STS 

Programråd, lärarkollegiet, utvecklingsmöten, informationsdagar och arbete i grupper bygger 

samtliga på de anställdas erfarenheter. 

56STS 

Under programmets planeringsfas ordnades dels ett idéseminarium som kom att påverka det 

slutliga förslaget. En representant för Ericsson ingick i det första programrådet. Senare fanns 

en referensgrupp med två representanter (Ericsson och Pharmacia). Dessutom fanns andra 

avnämare representerade, ex. fd. chefen för Nordiska museet. Detta har ansetts viktigt både 

med tanke på programmets bredd men också med hänsyn att det är viktigt att 

civilingenjörskompetens inte bara kommer industri och övrigt näringsliv till del utan också ex 

offentlig sektor, ex kommunal planering eller statlig utredningsverksamhet. I dagsläget är ett 

programråd per år ägnat åt att få in synpunkter från avnämare, där 2-3 representanter från 

arbetslivet är inbjudna. 

57STS 

Nej, programmet har varit i uppbyggnad under denna tid. Däremot har det gjorts en rad 

interna utvärderingar i form av enkäter och intervjuer, som kontinuerligt har påverkat 

utformningen av utbildningen (se fråga 22, 32 och 53). 

58STS 

Ett mycket bra exempel är utveckling av temaperiod (period 44) inom STS programmet. 

I denna period ges kurserna Komplexa system i teknik och samhälle: teknik (5p), respektive 

Komplexa system i teknik och samhälle: humaniora (5p). Det är ett försök att göra en 

temaperiod med syfte att förverkliga integrationen av teknikoch vetenskapsstudier med 

utbildningens tekniska och naturvetenskapliga innehåll. Studenterna ska i temaperioden inom 

ramen för ett projekt belysa ett komplext, dynamiskt system ur både tekniska och ett 

övergripande humanistiskt/samhällsvetenskapligt perspektiv, det senare baserat på teknikoch 

vetenskapsstudier. Ett gemensamt tema för de båda kurserna är risker i tekniska system. I 

den tekniska kursen ges kunskaper i probabilistisk riskanalys, modern programvara för 

riskanalys, inledande kunskaper i kärnkraftteknik och dess säkerhetssystem. I ett grupparbete 

tillämpas kunskaperna genom en riskanalys av ett tekniskt system. En viktig del i kursen är 

gästföreläsare från näringslivet. I projektet används ett verkligt problem hämtat från 

näringslivet. Här utnyttjas konsulter från ett riskanalysföretag.. I båda kurserna ges också ett 

117




vidgat perspektiv på riskanalys ("riskhistoria", den mänskliga faktorn, upplevelser av risker, 

riskvärdering etc.). 

Ett annat exempel är introduktionskursen (period 11). Föreläsarna i kursen kommer från de 

olika institutioner och fakulteter som är inblandade i programmet och belyser 

systembegreppet ur olika synvinklar. Studenterna får inblick i programmets sammanhang, 

dvs. vad ett sociotekniskt system är. Studenterna deltar i seminarier och genomför en 

tvärvetenskaplig projektuppgift i små grupper, där ett system ska beskrivas utifrån både 

tekniska och sociala aspekter. Studenterna har ansett kursen som en mycket bra introduktion 

till det som komma skall inom programmet. 

Flera andra kursblock är uppbyggda med samarbete i åtanke. Perioden med Kvantitativa 

metoder och Matematisk statistik är exempel på två kurser från olika fakulteter, som ligger 

parallellt och ska komplettera varandra och samarbeta. Kursblocket hade svårigheter i början, 

men de arbetar med att få det att fungera bättre och blocket har nu fått mycket bättre resultat i 

kursutvärderingarna. Ett annat exempel är grundläggande programmering och 

vetenskapsteori, som är två parallella kurser, från två fakulteter, som samarbetar med bland 

annat ett gemensamt seminarium. 

Dessutom pågår ett utvecklingsarbete inom en rad enstaka kurser, som är på god väg på att 

hitta rätt form för programmet. Där spelar de omfattande kursutvärderingarna en nyckelroll. 

Lärarna i allmänhet har varit mycket positiva till de utvecklingsmöten som hållits, 

tillsammans med studenter, och tagit till sig av den kritik som framförts och genomfört 

ändringar i kurserna. Ett omfattande utvecklingsarbete för biologikursen och hela biologiska 

system inriktningen har påbörjats, med syfte att få en mer utvecklad koppling till resten av 

programmet. 

59STS 

Pedagogsikt utvecklingsarbete bedrivs i huvudsak inte på programnivå utan inom respektive 

vetenskapsområde. UU har interna pedagogiska kurser som alla lärare ska delta i. Men STS 

programmet har under sin uppbyggnad aktivt uppmuntrat till alternativa undervisningsformer 

och examinationsformer. I och med att programmet har lärare från så vitt skilda områden, 

finns det en unik erfarenhet av en rad undervisnings- och examinationsformer inom 

programmet, som studenterna blir vana vid och ställer krav på i programmets kurser. Under 

olika typer av utvecklingsmöten (se punkt 53) diskuteras även pedagogiska lösningar och ett 

stort erfarenhetsutbyte äger rum mellan lärare/institutioner/fakulteter. Inom tek/nat fakulteten 

är variationen av undervisnings- och examinationsformer inte lika stor som på hum/sam 

kurserna, men de är under utveckling. Det finns också mycket bra exempel på tek/nat kurser, 

där man drar nytta av programmets utpräglade uppmuntran till varierande undervisnings- och 

examinationsformer. 

60STS 

År 

HSTK per 

kalenderår 

2000 15 4 

2001 65 61 

HPRK per 

kalenderår 

Totalt antal 

examina 

M K 

118




2002 113 95 

2003 173 148 

2004 243 187 

61STS 

Av de totalt 349 studenter som antagits till programmet har 52 hittills haft studieuppehåll. 

Som främsta orsak anges ”andra studier”. I detta ingår sannolikt också en del utlandsstudier. 

En del studieuppehåll är relaterade till arbete (yrkes- eller studierelaterat). 

12 personer har anmält definitivt avbrott från programmet. Detta överensstämmer dock inte 

med verkligheten, utan fler har slutat utan att anmäla detta. Många i den senare kategorin har 

dock börjat läsa annat program vid universitetet och har därför kanske inte ansett 

avbrottsanmälan vara nödvändig. Uppföljning pågår av de studenter som har hoppat av men 

inte anmält detta formellt. Mörkertalet är att betrakta som relativt stort. 

13 16 30 23 

62STS 

2000 2001 

Kön M K M K 

Nybörjare 1 16 18 37 28 

Antal (av dessa) 



>80 p 


>110 p 

Antal som studerat 2 3 16 6 

utomlands 3 

63STS 

Uppföljning av studieresultat sker efter varje termin för studentkullarna med avseende på 

förväntat antal erhållna poäng. Individuell undersökning sker av dem som inte nått 

poängkraven (t ex. 25 poäng efter åk 1). Studievägledaren agerar också proaktivt i 

årskurserna och uppmanar studenterna att ta kontakt om det är något som de behöver 

diskutera. I de fall studievägledaren anser så nödvändigt tas kontakt med studenten ifråga för 

samtal och eventuellt upprättande av individuell studieplan. Om studievägledaren märker att 

studenten är på väg att glida ut i periferin eller om det finns misstanke om t ex. oupptäckt 

funktionshinder finns remissmöjligheter till UUs studenthälsa. 

Enheten Kvalitet och utvärdering har gjort en intervju med samtliga studenter som bytt från 

STS programmet till andra utbildningar vid Uppsala universitet. Där framgår det att andelen 

på STS som byter är ungefär lika stor som på andra program. De flesta var nöjda med 

utbildningen, men menade att de inte visste riktigt vad utbildningen gick ut på när de började. 

(se bilaga 33). 

64STS 

I dag ej aktuellt för STS programmet. Aktiv alumniverksamhet och återkoppling undersöks. 

65STS 

I dag ej aktuellt för STS programmet, men blir mycket intressant framöver. 

119




66STS 

De första studenterna håller på att ta sin examen, därav ej möjligt att ange något om 

uppfyllelse av mål. 

67STS 

En student som har klarat av samtliga kurser i programmet (inklusive examensarbetet), ska 

(se svar på fråga 42) ha de kunskaper och färdigheter som uttrycks i målbeskrivningen 

(högskolelagen, UU mål samt de programspecifika målen). Den matris som planeras kommer 

att visa om kurserna tillsammans uppfyller uppsatta mål. Gör de inte det, kommer åtgärder att 

vidtas i syfte att säkerställa att samtliga mål uppfylls inom utbildningen. 

120

Samlad självvärdering STS 

Lärosäte: 


Bedömare: Elísabet Andrésdóttir (of), Bengt Carlsson, Henrik Kriisa, 

Ola Ljunggren, Jörgen Nissen, Filip Åsblom 

Program: 

System i teknik och samhälle (STS) 

Datum: 

2005-03-18 









Alt 2: Sociotekniska system utgör 

sammanhanget för STS-programmet 

Med sociotekniska system avses att tekniska systems 

utveckling, prestanda, robusthet mm bestäms av tekniska 

och sociala faktorer som inte går att separera från 

varandra. 




Denna princip ligger bakom hela 

programmets idé och utformning. Den 

avspeglas både i målformuleringen, 

sammansättningen av kurser och 

programmets namn. I nuläget saknas 

lärare som själva har den helhetssyn som 

programmet ska ge. 

Målen finns i målbeskrivning, studieplan 

och kursplaner. Programrådet har under 

3 - Ett nybildat forskningscentrum (STS 

centrum) för teknik och 

vetenskapsstudier kan förbättra 

situationen. 

- Framtida alumner kommer att 

underlätta förståelsen för 

sammanhanget med utbildningen 

- Ett nytt måldokument ska tas fram 

som är baserad på de nyligen 

reviderade programspecifika målen 

samt den framtida kandidat/master 

enligt Bologna. 

2 - Översyn av målen för samtliga 

kurser på programmet 

121






intressenter. 




















höstterminen 2004 utarbetat mer 

detaljerade programspecifika mål vad 

gäller kunskaper och färdigheter. 

Utformning av mål för de olika 

inriktningarna har påbörjats och redan 

resulterat i ett pågående arbete om 

omfattande översyn och eventuell 

kursändring på en av inriktningarna. 

Kartläggning av kurskopplingen mellan 

samtliga kurser på programmet pågår. 

Utbildningsplanen, och programmets 

struktur, är formad med integration i 

åtanke. Det finns flera kurser som 

explicit omfattar ett brett spektrum av 

sociotekniska aspekter. Kurserna 

genomförs medvetet i en sådan ordning 

att studentens sociotekniska kompetens 

förstärks ur flera aspekter. 

I introduktionskursen problematiseras 

både olika perspektiv på teknik och 

tekniska system samt ingenjörsuppgifter 

relaterade till sådana system. I flertalet 

av hum/sam kurserna ingår besök i 

tekniska företag och projektarbete kring 

dessa besök. 

Inslag av design-build-test-projekt finns i 

programmeringskurser, några av de ITspecifika 

kurserna, någon av kurserna 

inom biologiska system samt kurserna 

Komplexa system i teknik och samhälle. 

122 

- Målen (högskolelagen, UU och 

programspecifika) mäts med 

kursmålen i en matris där eventuella 

luckor/överlapp blir synliga 

- Kurskopplingsprojektet slutförs. 

- Omfattande granskning och 

validering av måldokument & 

målbeskrivning bland programmets 

lärare för att säkerställa att de blir 

kända och efterlevs. 

3 - Aktivering av lärarna i 

kurskopplingsmatris pågår. 

- Inriktningarnas kurskoppling 

behöver förtydligas i samband med 

Bologna, detta arbete görs integrerat 

med åtgärderna för princip 2. 

2 - Ingenjörsrollen för sociotekniska 

system behöver ytterligare 

medvetandegöras bland programmets 

lärare, i synnerhet i de tekniska 

kurserna. Detta arbete kan med 

fördel göras tillsammans med 

åtgärderna för princip 2. 

- Brist på rollfigurer pga utb. är ny. 

2 - Undersöka om projekt av typen DBT 

kan lyftas fram tydligare i 

programmet. Programmets 

tvärvetenskapliga inriktning innebär 

en större utmaning än traditionella






kompetens. 






Utbildningen utnyttjar Uppsala 

universitets mångfald, där studenterna 

kommer i kontakt med en unik bredd av 

lärande miljöer, samt forskningsnära 

miljöer. God kvalitet på undervisningslokaler 

och utrustning, samt ändamålsenliga 

labblokaler. 

De flesta av de 

humanistiska/samhällsvetenskapliga 

kurserna innehåller integrerat lärande, 

men också ett flertal andra kurser som 

introduktionskursen, 

programmeringskursen, komplexa system 

och biologiska system. 

program i detta sammanhang. 

- I dag finns det ett stort projekt i 

kursen Komplexa system i teknik 

och samhälle. Det bör utredas om det 

går att genomföra större projekt i 

flera kurser, behöver diskuteras i 

programråd, lärarkollegiet och 

kursledning. 

4 - Lärarnas situation vad gäller tid för 

forskning och utveckling av kurser 

har ständigt försämrats under de 

senaste 15 åren. 

3 - Behöver förstärka yrkesmässiga 

ingenjörsuppgifter. Bör göras ihop 

med princip 5. 

- Underlättas när fler färdiga 

ingenjörer kommer ut på 

arbetsmarknaden. 




Samtliga hum/sam kurser på programmet 

genomsyras av aktivt lärande och i de 

flesta andra kurser på programmet finns 

det moment av aktivt lärande. Detta är 

tydligast i uppsatskursen och 

examensarbetet. 

3 - Ingenjörsrollen och DBT behöver 

förstärkas (princip 5) 


Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens De flesta lärarna arbetar aktivt med 2 - Ingenjörserfarenhet i näringslivet 

123




forskning inom sitt område, men 

ingenjörserfarenhet och kompetens inom 

sociotekniska system är en bristvara hos 

programmets lärare. 

behöver få högre meriterande värde 

vid anställningsförfarandet vid UU. 

Denna fråga ligger dock utanför 

programmets befogenheter. 

- STS centrum kan förbättra 

situationen 








Programmet har en princip om 

”medveten pedagogisk mångfald” vilket 

ska uppmuntra till pedagogiska initiativ. 

Majoriteten av lärarna har stor 

pedagogisk erfarenhet. UUs enhet för 

pedagogisk utveckling (UPI) ger stöd för 

lärarnas kompetensutveckling, bl.a. 

genom en obligatorisk pedagogikkurs för 

alla nya lärare. UU har ett väl utvecklat 

pedagogiskt meriteringssystem vid 

anställning (se riktlinjer). 

3 

Lärarnas pressade arbetssituation är ett 

hinder för utvecklingen. 










Programmets bredd gör att floran av 

examinationsformer är mycket stor och 

varierande, där kombinationen av 

kunskaper och färdigheter examineras. 

Programmets lärare träffas i ett ständigt 

pågående utvecklingsarbete och där sker 

ett stort erfarenhetsutbyte institutioner 

och fakulteter emellan. 

Från starten av programmet har det 

genomförts utvärderingar (enkäter till 

124 

3 Programmet kan ytterligare verka för större 

erfarenhetsutbyte institutioner och fakulteter 

emellan, för att i synnerhet tek/nat kurserna 

ska kunna dra nytta av den erfarenhet som 

finns inom programmet vad gäller 

varierande examinationsformer. Detta 

arbete kan kombineras med princip 2, 3, 4 

och 5. 

4 I dag saknas återkoppling från alumni. 

Det sociotekniska perspektivet kommer



studenter samt ett antal intervjuer av 

olika slag), som resulterat i ett antal 

rapporter. Dessa rapporter har varit en av 

utgångspunkterna i programmets fortsatta 

uppbyggnad. Det är först nu som det 

börjar bli möjligt att utvärdera hela 

programmet. Rimligt att göra det tex om 

ett år, då de första studenterna har 

kommit ut på arbetsmarknaden. Olika 

kursblock och årskurser har dock 

utvärderats, samt en kontinuerlig och 

omfattande utvärdering av kurserna, som 

ofta leder till utvecklingsmöten mellan 

lärare från olika institutioner och 

fakulteter. 

att kunna utvärderas bättre när 

programmet har fått studenter ut i 

arbetslivet. 

125

Åtgärdsanalys STS: 

1. Arbeta vidare med måldokumentet, baserad på de nyligen reviderade programspecifika målen. Detta bör göras i samband med 

framtagningen av kandidat och master examen enligt Bologna. Beräknas pågå under längre tid, ett första steg behöver bli klart under 

2005. 

2. Det redan påbörjade arbetet med målen för de två inriktningarna ska fortsätta och gå över till mål för master. Behöver bli klart under läsåret 

2005/2006. 

3. Involvera samtliga lärare på programmet i granskning och validering av måldokument & målbeskrivning, för att säkerställa att de blir kända 

och efterlevs. 

4. Fortsätta med det redan påbörjade arbetet med kursändring på inriktningen biologiska system. Görs parallellt med punkt 1 & 2. Det ska 

framgå klart vilken kompetens studenterna ska behärska efter utbildningen med tanke på framtida arbetsgivare. Behöver bli klart senast i 

september 2005. 

5. Se över inriktningen informationsteknik och kurskopplingen inom inriktningens kurser. Görs ihop med 1&2. 

6. Se över målen på samtliga kurser på programmet och hur de kopplas till högskolelagen, högskoleförordningens mål, Uppsala universitets 

mål för civilingenjörsutbildningarna, samt de programspecifika målen. Borde kunna genomföras läsåret 2005/2006. 

7. Fortsätta arbetet med kurskopplingsmatrisen, bör bli klart våren 2005. 

8. Undersöka möjlighet till större DBT (Design-Build-Test) projekt på programmet där sociotekniska system står i fokus och yrkesmässiga 

ingenjörsuppgifter ingår. En första plan borde kunna presenteras under höstterminen 2005. 

9. Fortsätta stödja uppbyggnaden av ett aktivt alumni. 

10. Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle är ett nytt program som tills nu har varit under ständig uppbyggnad. Den Bologna 

anpassning som krävs framöver, kommer att betyda större ändringar för STS programmet än övriga civilingenjörsprogram. Det blir viktigt 

i den processen att stå vakt om ”själen” i STS programmet, så att den bevaras. 

126


Civilingenjörsprogrammet i miljöoch 

vattenteknik (W) 

Avsnitt W. Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik 

Arbetet med självvärderingen har genomförts under ledning av programrådet (representanter 

från lärarkår vid Uppsala universitet och SLU, studenter, näringslivsrepresentanter, 

utbildningsledare, studievägledare och schemaläggare) med delegation till samordnaren. 

Studenterna har förankrat sina svar. Diskussioner har förts och underlag har inhämtats från 

studierektorer, lärare, studenter och fakultetskansliet. Rapporten har diskuterats vid 

programrådsmöte. 

22W 

Det mål som anges i utbildningsplanen kan kortfattat beskrivas som att utbilda civilingenjörer 

som kan utveckla och arbeta med ny teknologi så att dess effekter på de ekosystem som är 

människans livsmiljö minimeras. Inriktningen är akvatisk men inrymmer också mark och luft, 

vilket är nödvändigt i ett helhetsperspektiv. Profilen miljö- och vattenteknik är specifik för 

landet och tillvaratar den samlade kompetensen inom området vid Uppsala universitet och vid 

SLU. Området miljö- och vattenteknik är bredd och omfattar de traditionella ämnena 

matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi, geovetenskap (mark, luft och vatten) samt 

dess miljötekniska tillämpningar i produktion och forskning. Utformningen är avsedd att leda 

till en helhetssyn på teknikens roll och möjligheter inom produktion och livsmiljö och har 

därför ovanligt stor bredd för att vara en civilingenjörsutbildning. Utbildningens inslag av 

ämnen som traditionellt betraktas som ”mjuka”, som biologi och geovetenskap har även visat 

sig attrahera duktiga kvinnliga sökande. Utbildningsplanen bifogas (bilaga 1). 

23W 

44/48/8 % Se vidare del A. 

24W 

Redan i årskurs 3 ges en första möjlighet till val av kurser då en av ett urval på tre kurser 

väljs. Under fjärde året är valmöjligheterna bara begränsade av studieplanens krav på att 

utbildningen ska omfatta minst 80 p teknik. Två huvudspår anges men är bara 

rekommendationer. Studenterna har således möjlighet att fritt välja bland Uppsala universitets 

hela kursutbud och ges dessutom möjlighet att införa kurser från hela världen. De senare 

måste dock uppfylla vissa kriterier på kvalité och inriktning mot miljö- och vattenteknik. 

Studenter, som väljer att läsa 220 p kan få dubbla examina, dvs. både civilingenjörsexamen 

och en fil kandidatexamen i företagsekonomi. Kurser inom Entreprenörskolan i Uppsala får 

införas med full poäng inom examenskravet 180 p. 

25W 

Genom utbildningsplanen, valet av examensarbete och genom rutiner med tillgodoräknande 

och införande av kurs. Löpande säkras detta genom ett brett sammansatt programråd med 

representanter för utbildningsledningen, inblandade institutioner (på både Uppsala universitet 

och SLU), näringslivet och studenter från åk 1-5. 

26W 

32/26 

27W 

80 % 

28W 

127




Speciellt utnyttjas lärare från näringslivet vid vissa seminarier och projektarbeten. 

Uppskattningsvis uppgår det till 5 % omfattning. 

29W 



Totalt fanns 179 aktiva studenter (= registrerade med rapporterat resultat) inom programmet 

ht04, varav 107 kvinnor (60 %). Årskurs har tilldelats studenten utifrån val av kurser, dvs. 

studenten anses tillhöra åk 4 om det finns registreringar på utbudet kurser inom åk 4 även om 

kullbenämningen visar något annat . Ett stort antal studenter läser kurser inom årskurserna 3 

och 4 samtidigt varför uppdelningen är något osäker. Studenter som har studieuppehåll eller 

läser inom andra program är inte medräknade. Till studenter inom åk 5 räknas de som är 

registrerade på examensarbete (30 st.) samt studenter som läser företagsekonomi A-B (4 st.). 

Ht 2004 

Antal 

studenter 

Årskurs 

1 

Årskurs 

2 

Årskurs 

3 

Årskurs 4 Årskurs 

5 

K M K M K K M K M 

M 

24 22 17 13 21 20 22 9 23 8 

31W 

Uppsala universitetet har förnyat undervisningslokalerna under senare år och har idag mycket 

moderna och välanpassade lokaler; i huvudsak nybyggda. Vid programmets huvudsakliga 

hemvist i Geocentrum har undervisningslokalerna, och då speciellt datorsalarna, 

moderniserats under 2004. Stora delar av byggnaden är byggd 1998. De lokaler som ligger 

vid SLU är också helt funktionella om än något äldre. 

För de studenter som gör examensarbete kan lokaltillgången variera något men ambitionen, 

som vid Geocentrum oftast uppnås, är att studenten ska ha tillgång till skrivbord och egen 

dator i samband med examensarbetet. 

Laboratorielokaler och utrustning är moderna och funktionsdugliga på det hela taget. Speciell 

mätutrustning för miljölaborationer både för inom- och utomhusmätningar är önskvärt men 

har inte kunnat inköpas p.g.a. bristande ekonomiska medel. 

33W 

Brister och variationer i studenternas förkunskaper hanteras genom att studievägledaren 

lägger upp en anpassad studieplan. Kursernas tillträdeskrav ger också en möjlighet att 

undvika fel förkunskaper hos studenterna. Ofta kontaktar studenterna läraren och får tips om 

lämplig kompletteringslitteratur. 

34W 

Termin 

Schemalagd tid/p 

Föreläsningar/lektione 

r 

Övningar Laborationer Annat 

Termin 1 16,6 1,3 1,3 2,6 

Termin 2 14,6 1,2 1,1 1,6 

Termin 3 15,8 1,2 1,2 1,6 

Termin 4 14,2 0,8 0,8 1,6 

35W 

128




Det varierar från student till student och beroende på tidsavståndet till nästa tentamensperiod 

men ett riktvärde är ungefär 20 timmar i veckan men det förekommer säkert det dubbla 

antalet timmar. 

36W 

Inom det s.k. markblocket (Markvetenskap 14 p) i termin 5 integreras många olika 

discipliner i markvetenskap (kemi, biologi, fysik m.m.) och det avslutas med ett 3,5 p 

projektarbete. Under termin 8 ges två kurser med mycket stora inslag av projektundervisning 

(Simulering av transportprocesser, 7 p projekt av 10 p; prediktiv limnologi, 7/10 p). Vidare 

ges en rad kurser med ett mindre inslag av projektarbete (1-2 p); t ex Distribuerad 

modellering med GIS, Vattenresursteknik, Miljömätteknik. Kurserna Projektarbete utnyttjas 

också av studenter som gör t ex MFS-projekt eller har specifika intressen att fördjupa sig 

inom områden där vi inte ger reguljära kurser. Det är ofta under projektarbetena som 

studenterna får utveckla sin holistiska syn och få insikten att de faktiskt kan använda sina 

kunskaper i praktisk problemlösning. 

37W 

Stimulansen sker effektivast under projektkurserna. Projekten definieras medveten så att viss 

problemdefiniering krävs innan arbetet kan börja. I viss utsträckning kan kritiskt och 

självständigt tänkande stimuleras under föreläsningar och övningar men sannolikt når vi här 

bara de mest lättstimulerade studenterna. Huvuddelen av träningen i självständigt, kritiskt 

tänkande och forskning sker sedan under examensarbetet. 

Seminarier används inom några kurser som stimulantia och dylika inslag borde sannolikt 

ökas. I vissa laborationer ingår planering av försök/mätningar (t ex. i Miljömätteknik under 

termin 8) som en viktig del, medan andra har mer karaktären av receptlabbar. 

38W 

I kursen Teknisk orientering: Svenska, 0,5 p, ges en grundläggande träning. Studenterna anser 

dock att omfattningen är för liten önskar också att större tonvikt läggs på muntlig 

framställning. 

Ett flertal kurser, däribland Markvetenskap och Akvatisk ekologi innehåller projekt med 

muntliga och skriftliga redovisningar. Här skulle återkopplingen till studenterna, och därmed 

kraven, kunna ökas. 

Laborationsrapporter ger också kommunikationsträning men även här skulle återkoppling och 

kritik, med konstruktiva förslag till förbättringar på vad som egentligen är en snygg och bra 

rapport, kunna förbättras. 

39W 

Ett stort antal av studenterna gör Examensarbete i samarbete med näringsliv eller 

myndigheter. Studenterna uppmanas också att i sina funderingar kring ämnen för 

examensarbete ta kontakter med presumtiva arbetsgivare. 

Inom kursen Vattenreningsteknik tas gästföreläsare in och studiebesök vid ett 

vattenreningsverk ingår. 

Under termin 5, inom ramen för kurserna Meteorologi och klimatologi och Hydrologi, görs 

studiebesök vid SMHI och vid Älvkarleby, som är mycket uppskattade. 

Det finns inga obligatoriska projektkurser på programmet som görs i samarbete med företag. 

Däremot kan studenterna inom den frivilliga kursen Projektarbete i miljö- och vattenteknik 

välja att utföra arbetet vid företag eller myndigheter. 

129




Studenterna tycker att det är bra när det kommer f.d. miljö och vattenteknikstudenter som 

föreläst och berättat om sina jobb. 

Studenterna arrangerade, med stöd av programrådet, en temadag med namnet adWent den 

första advent 2004. EU-lagstiftningen togs upp av inbjudna föreläsare, bl.a. 

europaparlamentariker. Den vände sig främst till studenterna men attraherade även tidigare 

studenter. Den planeras att vara årligen återkommande. Dagen kan ses som en fortsättning på 

programmets 10-års jubileum år 2003. 

40W 

Det helt dominerande examinationssättet är salstentamina men det förekommer att hemtentor, 

projektredovisningar och duggor ersätter salstentamina till en viss del. 

Termin 1-4: 90 % salstentamina och 15 % övriga tentamensformer. Det betyder att i 5 % av 

fallen ersätter inte projektredovisning och duggor helt salstentamina. 

Termin 5-8: 85 % salstentamina och 20 % övriga tentamensformer. I 5 % av fallen ersätter 

inte projektredovisning och duggor helt salstentamina. 

Källa: Schema, kursplaner och kursvärderingar. Siffrorna är skattade från dessa källor. En 

noggrannare uppdelning blir så pass osäker så den är inte meningsfull. 

42W 

På de tekniska kurserna har lärarna som ambition att ställa ingenjörsmässiga frågor för att på 

så sätt mäta hur detta utbildningsmål uppfylls. Över lag är tentamensfrågorna tillämpade. 

Integrationsmålet mäts vid redovisningen av projektarbeten, framför allt i åk 4. 

47W 

I genomsnitt har examensarbetet tagit mellan 8-9 månader. Stor variation kan förekomma från 

6 månader och upp till 16 månader. Spridningen är beroende på ett stort antal orsaker och inte 

ofta uppstår det förseningar beroende på specifika problem, som inte alltid kan påverkas 

genom insatser från kursledningen. Det förekommer ganska ofta att planeringen av 20 

veckors heltidsstudier läggs ut över en längre period p.g.a. resor, sommarlov (sommarjobb), 

parallelläsning av andra kurser, varför den totala tiden sannolikt överskattar den effektiva 

tiden. MFS-arbeten (Minor Field Studies) görs ofta av programstudenterna. Det stärker de 

internationella kontakterna och då speciellt med utvecklingsländerna. 

48W. 

Ungefär 70% av alla examensarbete har haft handledare utanför och utförts utanför Uppsala 

universitet eller SLU 

49W 

Studenter motiveras redan vid uppropet till utlandsstudier av vicerektor. Lärare och 

programledning uppmuntrar studenterna till att utnyttja möjligheterna med studier utomlands. 

Miljö- och vattenteknik har dessutom en internationaliseringsansvarig, som fungerar som 

koordinator för utlandsstudierna. På W:s hemsida annonseras namn på kontaktpersoner som 

är ansvarig för studentutbytet med de olika utländska universiteten. Dessutom har 

Internationella kansliet en allmän informationsdag varje termin då de generella möjligheterna 

till studier utomlands presenteras. Studenten skall ha läst minst två terminer på 

hemuniversitetet innan studier utomlands rekommenderas. 

50W 

130




Förutsättningarna för att ta emot utländska studenter är goda. Vi har bilaterala avtal med 

många utländska universitet. Integrationen underlättas av att W-programmet (tillsammans 

med inst f geovetenskaper) har en internationaliseringsansvarig som kan ge personligt stöd till 

utländska studenter. 

Studenten skall ha läst minst 2 terminer på sitt hemuniversitet. Varje utländskt universitet har 

i princip en koordinator/ansvarig för internationella utbyten som kontaktar oss om de ämnar 

skicka studenter till Uppsala och översänder deras ”transcript of record”. I de flesta fallen har 

studenten själv valt kurser som är godkända av hemuniversitets koordinator. Om behov finns 

diskuterar W-programmets internationaliseringsansvarige och inresande students koordinator 

varefter rekommendationer ges till studenten. På så sätt blir det lättare för studenten att 

tillgodoräkna intjänade poäng vid Uppsala universitet. Om det är fler än ungefär 10 % 

utländska studenter på en kurs ges kursen på engelska. Hittills har dock de flesta kurser med 

någon utländsk student givits på engelska, efter samråd med kursansvarig lärare. Vilka kurser 

som normalt ges på engelska anges på http://www.uadm.uu.se/inter/education/. 

51W 

Samarbetet med SLU är en förutsättning för W-programmet. Vi samarbetar både inom W- 

programmet med kursutveckling men också med agronomiutbildningarna vid SLU. Vissa 

kontakter med Ekosystemteknikutbildningen vid LTH har också tagits. 

52W 

Nej, inte strikt. Lärare och programråd håller sig a jour med jämförbara utbildningar nationellt 

(ekosystemteknik, väg- och vattenteknik). Genom vårt internationella samarbete får vi också 

anledning att jämföra våra kurser och vårt program med kurser och program vid utländska 

universitet. 

53W 

Enheten för Kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet har genomfört en 

enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002. Löpande kvalitetsarbete 

sker vid och inför lärardagar då olika aspekter såväl som utbildningen i dess helhet diskuteras. 

Vidare anpassas studieplanen och kursplanerna årlig med hänsyn till samhällets utveckling, 

studenternas krav och önskemål och för att effektivisera verksamheten. Arbetet har letts av 

programsamordnaren och programrådet. W-programmet utvärderades av studenterna år 2000. 

54W 

Ett väl fungerande system med kursvärderingar utvecklar utbildningen. Kursvärderingar 

genomförs av alla kurser av arvoderade studenter under kursgivande institutions ansvar. 

Studenterna föredrar sedan dessa vid programrådsmötena varefter de diskuteras grundligt. Om 

strukturella eller ihållande problem identifieras sätts åtgärder in från samordnarhåll. Ordinära 

problem hanteras av respektive studierektor i samråd med kursansvariga lärare. I 

lärarinstruktionen anges att första föreläsningstillfället ska inledas med en kort presentation 

av vilka förändringar som gjorts av kursen med anledning av förra kursvärderingen. Detta, 

tillsammans med att läraren också sätter in kursen i sitt programsammanhang har visat sig 

vara väldigt uppskattat av studenterna. 

Det bör också här framhållas den mycket stora tillgång som W-programmet har i sina 

studenter. Programrådsrepresentanterna (fem studenter) är och har alltid varit väldigt aktiva 

och drivande i programmets utveckling. 

Ordföranden i tekniska utbildningsnämnden har i samarbete med samordnarna för de olika 

ingenjörsprogrammen utfört SWOT-analys på utbildningarna som tagit sin utgångspunkt i 

kursvärderingar och studentsynpunkter (bilaga 19). 

131




55W 

Lärarna ger synpunkter i samband med kursvärdering på aktuell kurs. På detta sätt kan kursen 

förbättras från både student och lärarperspektiv. Programrådet har också en god 

representation av lärare och studierektorer som starkt bidrar med erfarenheter. 

56W 

Näringslivsrepresentanten i programrådet är en viktig del. Handledarna på examensarbetet är 

ofta från näringslivet och ger ofta värdefulla synpunkter om utbildningen. Dessa framkommer 

ofta i samband med redovisningen av examensarbeten. Likaså framförs åsikter vid 

studiebesök, gästföreläsningar och liknande kontakter. 

57W 

En enkätundersökning riktad till miljö- och vattenteknikstudenter examinerade åren 2001- 

2002 (februari 2005) kommer att ha stor betydelse för utbildningens utveckling. Ett mindre 

antal tidigare studier har gjorts under olika former. Utvärderingarna har haft stor betydelse för 

utbildningens utveckling och varit en tydlig ledstjärna vid förändringar i utbildningsplanen 

och vid arbetet med kursplaner. 

58W 

Ett samlat grepp har gjorts på biologikurserna samt på den inledande Introduktionskurs i 

miljövetenskap, där studenterna har varit mycket pådrivande. 

59W 

Det sker på främst universitets- och institutionsnivå med pedagogiska utvecklingsprojekt. 

Lärarna undervisar oftast på olika program och därför ligger en stor del av utvecklingsarbetet 

på studierektorerna. Den noggranna genomgången av kursvärderingarna bidrar i högsta grad 

till det pedagogiska utvecklingsarbetet. Strävan från programledningen är att ha en 

differentierad pedagogik genom utbildningen, med olika inslag och olika tentamensformer på 

olika kurser. Samarbetet med SLU är härvidlag mycket fruktbart. En stor andel av lärarna på 

SLU har genomgått grundkurs i pedagogik. För att bli docent krävs denna grundkurs liksom 

en kompletterande pedagogisk kurs för docenter. 

60W 

År 

HSTK per 

kalenderår 

HPRK per 

kalenderår 

Totalt antal 

examina 

M K 

1996 130 115 0 0 

1997 168 147 0 0 

1998 214 177 8 9 

1999 233 203 5 9 

2000 250 196 17 10 

2001 236 204 12 25 

2002 192 161 19 17 

2003 179 159 18 22 

2004 177 149 13 28 

61W 

Utav studenter antagna HT 01 var 77 % fortfarande registrerade på programmet termin två. 

Termin tre var 74 % registrerade på programmet och termin fyra var det 66%. 

132




I likhet med andra program beror avbrott till stor del på att studenterna känner att de valt fel 

utbildning och de väljer därför att byta utbildning. Den största delen av avbrotten sker under 

första veckorna den första terminen. 

Inom Miljö- och vattenteknik kan avbrotten speciellt bero på att flertalet av studenterna som 

söker till programmet har ett genuint miljöintresse men inte lika stort intresse för matematik 

och teknik. Motivationen är viktig för dess studenter och här kommer coachprojektet (fråga 

32) och uppföljning av studieresultat (fråga 63) in. Dessa åtgärder tror vi kommer att minska 

avbrotten på programmet. 

Studieuppehåll beror till en del på att studenterna vill läsa andra kurser som inte ingår i 

programmet. En annan orsak är att studenterna tar studieuppehåll för att vila sig från 

studierna. Studenter tar även studieuppehåll av ekonomiska skäl dvs. för att arbeta och 

därmed få bättre ekonomi. 

62W 

1997 1998 1999 2000 2001 


Nybörjare 1 24 36 24 40 26 39 20 44 23 29 

Antal (av dessa) 20 28 20 31 16 31 11 28 16 21 


Antal som uppnått 

>80 p 

16 11 13 18 8 14 7 18 4 8 


>110 p 


utomlands 3 5 4 3 4 3 4 2 4 2 1 


programmet 


lärosätet 


antagning 1 


1996 2 5 7 6 6 3 0 0 0 1 0 0 

1997 4 5 8 7 3 6 0 0 1 1 0 1 

1998 4 1 6 11 0 1 0 0 

1999 0 3 0 0 

63W 

Uppföljning av studieresultat sker efter varje termin. Studievägledaren har informationsträffar 

med studenterna i samtliga årskurser en till två gånger per termin. Under 

informationsträffarna uppmanas studenterna att ta kontakt med studievägledaren för 

personliga samtal och/eller upprättande av individuell studieplan om behov finns. Om 

studenten är i behov av professionell hjälp remiteras studenten till Studenthälsan. 

I de fall där studenter har särskilda behov p.g.a. funktionshinder samarbetar studievägledaren 

med Birgitta Hydén (Bilaga 34). 

133




64W 

I enkätundersökningen riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 (feb 2005) för Miljöoch 

vattenteknik kan följande läsas: ”Sammanfattningsvis kan sägas att de före detta 

studenterna trivdes bra under sin utbildning och idag är nöjda både med utbildningen och med 

sina nuvarande jobb. En majoritet har relativt snabbt fått ett första jobb och bara ett fåtal hade 

gått utan arbete under en längre period. De flesta är nöjda med sitt nuvarande arbete och anser 

att arbetsuppgifterna motsvarar deras utbildningsnivå. Det som är anmärkningsvärt om man 

jämför civilingenjörsutbildningen i miljö- och vattenteknik med andra 

civilingenjörsutbildningar är att en stor andel, en tredjedel, arbetar utanför de svenska 

storstadsområdena.” Se bilaga 15. 

65W 

Någon systematisk undersökning av avnämarnas uppfattning har inte gjorts. Några tecken 

talar dock för att den är positiv; flertalet studenter får relevanta anställningar; 

företag/myndigheter som anställt en W-civilingenjör anställer ofta ytterligare; informella 

kontakter med arbetsgivare tyder på att W-civilingenjörer är uppskattade, bl.a. på grund av sin 

bredd och sitt systemkunnande. 

I ovanstående enkätundersökning ställs också frågan om avnämarnas arbetsuppgifter i relation 

till utbildningsnivå. 

Det framgår att två tredjedelar av de svarande anser att arbetsuppgifterna motsvarar den 

utbildningsnivå de har. En knapp tredjedel anser dock att arbetsuppgifterna är något eller 

alltför okvalificerade i relation till deras utbildningsnivå. 

67W 

Vid bedömningar av ämnet för examensarbete, tillgodoräknande och införande av kurs 

försäkrar vi oss om detta på studentnivå. Fastställande och förändringar av studieplan och 

kursplaner gör detsamma på utbildningsplannivå. Att studenterna får arbete efter avslutad 

examen är också ett sätt att försäkra att de har dessa kunskaper och färdigheter. 

I studentenkäten fick de före detta studenterna bedöma i vilken grad de upplevde att 

högskolelagens mål uppfyllts. På en femgradig skala som sträcker sig från ”Instämmer i 

mycket hög grad” till ”Instämmer inte alls” ombads de före detta studenterna ta ställning till 

hur väl utbildningen bidragit till förmågan (Bilaga 15). 

1. till självständigt arbete 

2. till kritisk bedömning 

3. att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 

4. att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 

5. att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser 

I vilken utsträckning de svarande instämde i ovanstående påståenden varierade. Det påstående 

som de svarande i störst utsträckning instämde i gällde utbildningens påverkan på förmågan 

till självständigt arbete. För övriga påståenden instämmer mer än två tredjedelar av de 

svarande i stor utsträckning förutom förmågan till kritisk bedömning där drygt hälften av de 

svarande instämmer i stor utsträckning i påståendet om bidrag till förmågan till kritisk 

bedömning. 

134

Samlad självvärdering W 

Lärosäte: Uppsala universitet 

Program: Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik, W 

Bedömare: Conny Larsson, Lars-Christer Lundin Datum: 2005-03-14 




















Alt 1 gäller i den vida bemärkelsen att 

hela den miljö vi lever i är det system 

som utgör sammanhanget för miljö- och 

vattenteknik (W). I måldokumentet för W 

står: Utbildningen syftar till att utveckla 

förståelse för och kunskap om sambandet 

mellan ny teknologi och effekter på de 

ekosystem som är människans livsmiljö. 

Ett viktigt led mot detta mål är att en del 

av undervisningen inriktas på 

kombinationer av traditionell 

teknikvetenskap och övriga 

3 Måldokumentets efterlevnad måste 

kontinuerligt kontrolleras ner på kursnivå 

både beträffande planering genomförande 

och integrering, Hänsyn måste tas till 

systemets utveckling vilket gör att 

måldokumentet måste uppdateras, inte minst 

beroende på nya miljöhot och lämpliga 

motåtgärder. 

Ansvarig: Samordnare och programråd 

135



står då begreppen produkt- och systemutveckling 

för detta sammanhang. 









intressenter. 














naturvetenskapliga ämnen. I 

rekryteringssammanhang ställs frågan: 

Vill du rädda världen (miljön) Bilden av 

ett vindpinat träd i en miljö, där både 

mark, luft, hav och vatten finns med, har 

gett programmet en tydlig identitet. 

Övergripande mål finns i programmets 

och i de för Uppsala universitet gällande 

lokala målen. De övervägs vid 

studieplansändringar. En enkät till 

nyligen utexaminerade belägger detta. 

Specifika och detaljerade mål framgår av 

kursplaner. Valideringen av dessa sker 

genom löpande diskussioner i 

programrådet och specifikt i samband 

med de årliga uppdateringarna av 

kursplanerna. 

Ämneskurserna bygger på varandra på ett 

sätt som framgår av förkunskapskraven. 

De ämneskurser som läses parallellt är 

ömsesidigt stödjande i så stor 

utsträckning som detta är möjligt; dvs. 

mer i högre årskurser än i lägre. 

Den inledande Introduktionskurs i 

miljövetenskap har detta syfte. Under 

utbildningens senare del är denna 

målsättning ännu tydligare och 

manifesteras i bl a realistiska 

2 För vissa kurser skall de programspecifika 

målen tydliggöras bättre och införas i 

kursplanen. Inför mätbara mål på 

kursplanenivå. 


3 Baserat på förkunskaper och 

schematekniska överväganden bör parallella 

kurser intgreras ytterligare. En intensifierad 

omvärldsanalys är nödvändig för att 

integrationen ska kunna ske optimalt. 


3 Introduktionskursen har genomförts under 

två år och har anpassats allt mer mot 

programmets mål. Fortsatt förbättringsarbete 

pågår. De tekniska utbildningarna arbetar 

med att ta fram kurser för 

136












kompetens. 






projektarbeten med ”beställare”. 

En sekvens av kurser erbjuds inom 

hydrologi, meteorologi, markvetenskap 

och systemteknik som uppfyller dessa 

krav. Kurserna Simulering av 

transportprocesser, Miljömätteknik och 

Prediktiv limnologi är några specifika 

exempel på detta. 

Moderna laboratorier inom bl.a. kemi och 

det s.k. vattenlaboratoriet är bevis på 

stödjande lärarmiljöer. Avdelningen för 

utveckling av pedagogik och interaktivt 

lärande, UPI, består av 

Läromedelscentralen, Pedagogisk 

utveckling och Uppsala Learning Lab 

arbetar med dessa frågor. Grupp- och 

projektarbeten inom ramen för olika 

kurser ger också i viss utsträckning 

verklighetsnära träning. 

I görligaste mån är detta målsättningen 

för de flesta av programmets kurser. Har 

lyckats speciellt väl i markvetenskap och 

hydrologi, där ett uppskattat fältarbete 

ingår. 

näringslivsanknytning. 

Ansvarig: Samordnare, programråd och 

kursansvarig på de aktuella kurserna. 

4 Kurserna behöver kontinuerligt ses över och 

anpassas efter produktionens krav och 

teknologernas kunskapsnivå. 

3 Arbetet är omfattande och sker 

institutionsvis. Skapande av tid för detta 

arbete bör prioriteras. Eftersom 

begränsningarna är av ekonomisk natur har 

programråd och samordnare en begränsad 

makt över detta. 

3 Fortsatt arbete på fler kurser. 


Undervisning och lärande som bygger på ett Laborationer, fältövningar, projektarbete 2 Större ekonomiska ramar för kurserna skulle 

137

aktivt och erfarenhetsbaserat arbetssätt. m.m. är exempel på detta. ge en betydande höjning av kvalitén på 

utbildningen. 






Genom lärarnas starka 

forskningsanknytning sker en 

professionell kunskapsutveckling 

fortlöpande. 

3 Viktigt att ge lärarna tid att också vara 

forskare. 



















Genom universitets UPI-enhet utvecklas 

detta på institutionsbasis. 

Ämnesdidaktisk kurs erbjuds alla lärare. 

Enligt fakultetsbeslut skall samtliga 

lärare genomgå en kurs i 

genusperspektiv. 

Obligatorisk pedagogisk utbildning för 

nyanställda lärare, fortbildning av erfarna 

lärare och ett utbyggt mentorssystem 

bidrar till detta. 

Görs fullt ut i Examensarbete och 

projektkurser men i mindre utsträckning i 

kurser på grundläggande nivå. 

Enkäter under första året. 

Kursvärderingar. Enkätundersökning 

riktad till examinerade studenter (vt 

2005) av Uppsala universitets enhet för 

3 Motivera lärarna att genomgå relevanta 

kompetensutvecklande moment. 

Ansvariga: Samordnare, programråd och 

studierektorer 

2 Eftersträvas och bör implementeras på fler 

kurser. 

Ansvariga: Kursansvarig lärare, samordnare 

och programråd 

3 Kontinuerlig utvärdering önskvärd. 

Bolognaprocessen innebär en fokusering på 

programutvärdering och utnyttjas. 

Ansvariga: Samordnare, programråd och 

138

Kvalitet och utvärdering. 

studierektorer 


För nedanstående åtgärder har samordnaren det övergripande ansvaret med stöd av programråd, studierektorer och kursansvariga lärare. 

De olika måldokumentens efterlevnad kontrolleras kontinuerligt på relevant nivå både beträffande planering, genomförande och bidrag till en holistisk 

syn för studenterna, inte minst med anledning av att nya miljöhot uppstår och lämpliga motåtgärder utvecklas. 

Tydliggör de programspecifika målen bättre och låt dessa verka på kursplanenivå. 

Kontinuerlig översyn av de integrerade programmålen och deras efterlevnad. 

Omvärldsanalys är en viktig grund för utveckling. Speciellt gäller det att föra in samhällets behov och att ta lämplig hänsyn till studenternas 

förkunskaper. 

Introduktionskursen ses fortlöpande över för att tidigt kunna visa utbildningens mål för studenterna och förmedla insikter i den framtida yrkesrollen. 

Argumentera för att samhället skall öka den ekonomiska tilldelningen till utbildningen. 

Fortsatt stöd till stödjande lärandemiljöer, integrerat och aktivt lärande och en utveckling där lärarnas kompetens i dessa avseenden prioriteras. 

Examination av färdigheter införs på fler kurser 

139


Civilingenjörsprogrammen i molekylär 

bioteknik och bioinformatik (X) 

Avsnitt X. Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och 

bioinformatik 

Värderingen har skrivits av programsamordnaren med bidrag från studievägledaren, studenter 

och lärare. Ett urval studenter har samlat synpunkter från sina kursare och lämnat 

sammanfattande textförslag. Värderingen har även bearbetas i programrådet som innehåller 

studentrepresentanter från alla årskurser. 

22X 

Värderingen omfattar två separata program. Molekylär bioteknik startades 1991. Programmet 

ger en mycket bred utbildning med stor frihet för studenterna att välja utbildningsprofil under 

det sista året. Programmet lyckades från start rekrytera många duktiga studenter som blev 

goda ambassadörer för programmet både inom näringslivet och universitetsvärlden. Under 

slutet av 90-talet var det en stor efterfrågan på ingenjörer från X i näringslivet, särskilt sådana 

som hade profilerat sig i gränsområdet mellan molekylärbiologi och datavetenskap. 

Företrädare för näringslivet uppvaktade universitetsledningen med önskemål om att fler 

sådana studenter skulle utbildas. Efter diskussioner i lärarkåren om det skulle ske i form av en 

inriktning inom Molekylär bioteknik eller som ett separat program beslöt Konsistoriet det 

senare alternativet. År 2001 startade Bioinformatikprogrammet. Vid utformningen av 

programmet deltog ett flertal näringslivsföreträdare mycket aktivt i arbetet. 

De två programmen har en nära koppling. Programbeteckningarna är X1 (Molekylär 

bioteknik) respektive X2 (Bioinformatik). Studenterna har en gemensam sektion och betraktar 

sig främst som X-are och i andra hand som bioteknologer och bioinformatiker. Under de tre 

första terminerna samläses alla kurser. Därefter delas programmen men samläser på vissa 

kurser under terminerna 4 och 6. X-studenter har möjlighet att byta program inför termin fyra. 

De flesta övergångarna har skett från X2 till X1. 

Mål för molekylär bioteknik (X1) 

Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik syftar till att utveckla 

teknisk och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge tillräcklig 

kompetens för att tillämpa existerande teknik och att utveckla nya metoder och begrepp i 

gränsområden mellan traditionell teknik med matematisk-fysikalisk bakgrund och modern 

bioteknik baserad på kunskap om genuttryck och makromolekylers strukturer. 

Vetenskapsområdet molekylär bioteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, 

molekylärbiologi och genteknik samt deras tekniska tillämpningar i produktion och forskning. 

Syftet med civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik är att ge utbildning för 

verksamhet och vidareutbildning inom följande områden: 

Utveckling och framställning av nya molekylslag för biotekniska och biomedicinska 

tillämpningar. 

Utveckling av diagnostikmetoder, biotekniska processer, biokemisk metodik och 

biomedicinsk teknik inom forskning och industriell produktion. 

Utveckling av tekniker för analys av biomolekyler och celler. 

Utveckling av matematiska modeller och datoriserade system för tillämpningar i 

gränsområdet mellan molekylärbiologi, biomedicin och teknik. 

140




Mål för bioinformatik (X2) 

Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i bioinformatik syftar till att utveckla teknisk 

och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge kompetens för att 

tillämpa existerande teknik och att utveckla nya metoder och begrepp i gränsområden mellan 

matematik, datavetenskap och modern biologi. 

Vetenskapsområdet bioinformatik omfattar matematik, matematisk statistik, datavetenskap, 

molekylärbiologi och genetik samt deras tekniska tillämpningar i forskning och utveckling. 

Syftet med civilingenjörsprogrammet i bioinformatik är att ge utbildning för verksamhet och 

vidareutbildning inom följande områden: 

databehandling av genetisk information och dess applikationer inom bland annat medicin, 

diagnostik, läkemedelsutveckling samt växt- och djurförädling; 

användning av, sökning ur och åskådliggörande av biologiska databaser; 

utveckling av matematiska modeller för tillämpningar inom gränsområdet mellan biologi och 

datavetenskap; 

fylogenetiska analyser och evolutionära processer på molekylär nivå; 

utveckling av systemlösningar för instrumentering och verktyg inom den biotekniska 

industrin. 

Nyligen har en ny målbeskrivning för X2 tillstyrkts av programrådet för X-programmen. 

Beskrivningen har ännu inte behandlats och formellt antagits av fakultetens GU-utskott. 

Förslag till ny målbeskrivning för bioinformatik (X2). 

Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i bioinformatik syftar till att utveckla teknisk 

och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge kompetens för att 

tillämpa existerande verktyg, att utveckla nya metoder och att formulera nya 

problemställningar i gränsområden mellan matematik, datavetenskap och biologi. 

Området bioinformatik omfattar matematik, matematisk statistik, datavetenskap, 

molekylärbiologi, genetik och genomik samt deras tekniska tillämpningar i forskning och 

utveckling. 

Utbildningen skall ge grundläggande kunskaper inom biologi, datavetenskap och matematik 

om bioinformatikens problemområden (så som evolutionära processer och fylogenianalys, 

genomik och expressionsanalys, proteomik och proteinstrukturer) och deras karaktäristiska 

frågeställningar och metoder om bioinformatikens tillämpningar inom bland annat medicin, 

diagnostik, läkemedelsutveckling, djur- och växtförädling samt bioprospektering 

Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter i 

tillämpning av datorbaserade verktyg för att analysera, modellera, representera och visualisera 

biologiska data 

programvarukonstruktion och programmering 

utveckling, implementering och tolkning av modeller för biologiska processer och system 

utveckling och implementering av algoritmer för analyser av biologiska data 

konstruktion och utveckling av databassystem 

141




Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter, bland vilka det skall 

framhållas god förmåga i att 

överblicka ett stort område samt värdera och sammankoppla framsteg inom datavetenskap 

och matematik relevanta för biologiska problem samt kunna välja lämpligaste verktyget för en 

given problemställning 

övertygande kunna kommunicera med specialister inom såväl biologi som datavetenskap och 

matematik och att arbeta i projekt där sådana specialister ingår 

kunna kommunicera med icke-specialister vad gäller bioinformatiska verktyg och system 

23X 

Fakulteten tilldelar varje student 20p som får användas för att med platsgaranti söka till kurser 

utanför vår fakultet. Studenterna har möjligheter att läsa språk, handelsrätt, juridik, ekonomi, 

mm inom ramen för programstudierna. Organisationen är ett alternativ till att erbjuda denna 

typ av kurser inom utbildningsplanen. X-studenter breddar och fördjupar sina studier med 

kurser utanför programmen i mycket hög grad. Organisationen innebär att andelen kurser i 

grupp C varierar mellan olika X-studenter. Genomsnittfördelningen är: 60/30/10 %. 

24X 

När X1 startade fanns det i landet inget liknande program som integrerade molekylärbiologi 

med traditionella ingenjörskurser. Vid UTH fanns utbildning i teknisk fysik och ett flertal 

fysikkurser från det programmet integrerades i X1. De första studentgrupperna engagerade sig 

föredömligt i programmets utveckling. Som ett resultat av detta genomfördes de följande åren 

flera revisioner av programinnehåll och organisation. Studenternas möjlighet att välja kurser 

ökades markant. Ett flertal fysikkurser blev valbara och totalt ökade valbarheten till 40p. 

Inom X2 består hela årskurs 4 av valbara kurser. Inom X1 består andra perioden i årskurs 3 

och de tre avslutande perioderna i årskurs 4 av valbara kurser. Förra året infördes i 

examenskravet för båda programmen att studenter som antagits från ht-02 eller senare skall 

läsa minst 15p kurser med ett innehåll som finns inom de valbara kurserna. Dessa 15p kurser 

kan läsas inom programmen eller som kurser med snarlikt innehåll på annat program inom 

landet eller utomlands. 

Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG, www.ibg.uu.se) är ’moderinstitution’ för X- 

programmen. IBG är den institution som ansvarar för flest antal kurser inom programmen. 

Samordnaren har sin arbetsplats vid IBG. Även biologistudenter inom Naturvetarprogrammet 

har IBG som sin moderinstitution. Genom att ha samma moderinstitution har de båda 

studentgrupperna en nära samverkan. X-studenterna får service inte enbart från UTH-enheten 

utan även från IBG-kanslierna vid EBC och BMC. Båda grupperna använder samma 

laboratorier för molekylärbiologisk undervisning och delar uppehållsutrymmen och läsplatser 

vid BMC och EBC. 

X-studenter som önskar läsa påbyggnadskurser inom biologiområdet särbehandlas positivt 

vad gäller tillträdeskravet till dessa kurser. Många X-studenter läser 10p-kurser i Evolutionär 

genetik, Molekylär cellbiologi, Neurobiologi, Molekylärmedicinsk teknik, Immunologi, m.fl. 

Varje år köper programmet 15 platser på Apotekarprogrammets kurs i Fysiologi 8p till X- 

studenter som bildar en egen urvalsgrupp. 

Då X-programmen ger baskunskaper inom många ämnen kan studenterna även läsa 

fördjupningskurser i dessa ämnen inom naturvetarprogrammet eller inom våra andra 

civilingenjörsprogram. Möjligheterna till breddning beskrivs i svaret till fråga 23. 

25X 

142




Enligt fakultetens delegationsordning beslutar samordnaren om tillgodoräknande av 

obligatoriska kurser och införande av kurs i examen. Fakulteten har fastställt riktlinjer för 

dessa myndighetsbeslut. Inom X-programmen krävs för examen att alla obligatoriska kurser i 

studieplanen ingår i studierna. 

Förslag till nya kurser eller ny organisation av utbildningsplanen kan tas fram av studenter, 

enskilda lärare eller institutioner och lämnas till fakultetsnämnden. Förslagen behandlas i 

programrådet. Vid större förslag tillsätts arbetsgrupper. Om programrådet tillstyrker förslaget 

behandlas det därefter i planeringsgruppen för civilingenjörsprogrammen och GU-utskottet. 

Det är ytterst GU-utskottet som säkrar att programmet innehåller kurser som ger en utbildning 

som motiverar att programmet klassas som en civilingenjörsutbildning. 

26X 

Av sammanlagt 70 lärare var 55 disputerade, dvs. 79% av lärarna är disputerade. Dessa siffror 

är ej normerade efter antalet undervisningstimmar och/eller kursens storlek. Som lärare 

räknas de som undervisar i form av föreläsningar och lektioner. Assistenter (doktorander) vid 

laborationer är ej medräknade. 

27X 

94% av lärarna bedriver aktiv forskning. 

28X 

Gästföreläsare från näringslivet anlitas i begränsad omfattning. Se vidare fråga 56. 

I undervisningen ingår studiebesök vid företag. I den studentdrivna kvällsseminarieserien 

inbjuds näringslivsföreträdare att informera om företagen och deras verksamheter. 

29X 



Totalt fanns 352 aktiva studenter (= registrerade på programkurs och har något resultat 

rapporterat inom program) inom de båda programmen tillsammans ht 04, varav 182 kvinnor 

(52%). Årskurs har tilldelats studenten utifrån val av kurser, dvs. studenten anses tillhöra åk 

4 om det finns registreringar på utbudet kurser inom åk 4 även om kullbenämningen visar 

något annat . Ett stort antal studenter läser kurser inom årskurserna 3 och 4 samtidigt varför 

uppdelningen är något osäker. Studenter som har studieuppehåll eller läser inom andra 

program är inte medräknade. Till studenter inom åk 5 räknas de som är registrerade på 

examensarbete (30 st.) samt studenter som läser företagsekonomi A-B (4 st.). 



Antal 45 43 37 34 40 49 38 33 22 11 

studenter 

Varav X1 33 31 30 23 26 40 38 33 22 11 

Varav X2 12 12 7 11 14 9 0 4 0 0 

143




År 

Molekylär 

bioteknik 

HSTK per 

kalenderår 

HPRK per 

kalenderår 

Totalt antal 

examina 

M K 

1996 200 150 2 4 

1997 210 174 8 9 

1998 255 220 14 18 

1999 260 221 19 18 

2000 249 212 17 16 

2001 252 210 17 25 

2002 253 196 17 22 

2003 279 237 19 20 

2004 286 255 21 22 

År HSTK per HPRK per Totalt antal 

Bioinformatik kalenderår kalenderår examina 

M K 

2001 13 5 - - 

2002 33 21 - - 

2003 54 35 - - 

2004 63 50 - - 

30X 

Senare del antagning sker enligt etablerade rutiner som är gemensamma för alla 

civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet. En sökande som tidigare har läst kurser som 

motsvarar delar av ett av X-programmen kan, om det finns plats, antas till programmet. Det 

kan ske tidigast till vårterminen i årskurs 1. 

Programstudievägledaren ansvarar för att förhandskontrollera att de meriter som studenten 

uppvisar kan tillgodoräknas som moment inom programmet, samt att studentens förkunskaper 

är de rätta inför kommande kurser. Han/hon kontrollerar också att det finns plats i årskursen i 

fråga. 

Programsamordnaren är ansvarig för att formellt anta studenten till programmet på grundval 

av programstudievägledarens förarbete. När antagningen är klar upprättas en individuell 

studieplan i samråd mellan student och studievägledare. 

31X 

X-studenterna läser vid Matematisk-informationsteknologiskt Centrum, 

Ångströmlaboratoriet, Biomedicinskt Centrum och Evolutionsbiologiskt centrum. 

Byggnaderna vid dessa enheter är alla nybyggda eller nyrenoverade. Det finns rikligt med 

läsplatser, grupprum, uppehållsrum och datorsalar. X-studenterna har mycket stor tillgång till 

datorer och lokaler då de även har tillgång till IBGs datorsalar och övriga lokaler vid BMC 

och EBC. 

Den rikliga tillgången på datorer innebär att det alltid finns plats för eget skrivarbete dygnet 

runt. 

144




Datorerna är nya och innehåller alla nödvändiga program för undervisningen. Plattformar 

finns för Windows, Linux, Macintosh och Sun Solaris. Utbudet av fri programvara under 

Linux är så stort att ingenting behöver saknas ens för mer ovanliga behov. 

Laboratorierna för molekylärbiologisk undervisning vid BMC och EBC är rikligt utrustade 

med all den apparatur som krävs för avancerad 

cellbiologisk/mikrobiologisk/molekylärgenetisk undervisning. Även undervisningen i fysik, 

datavetenskap och kemi sker i välutrustade och moderna laboratorier vid 

Ångströmlaboratoriet och BMC. 

32X 

Under programmets första period ges en 2-poängskurs i Grundläggande bioteknik och 

bioinformatik för att introducera studenterna till möjligheterna inom området och ge 

målbilder för deras framtida karriärer. 

Kurskopplingsprojektet. Projektet startades redan av de första studentkullarna på X1. 

Diskussionen handlade om hur kurserna var kopplade till varandra. På vilka efterföljande 

kurser används kunskapen från en specifik tidigare kurs, vilken är den optimala 

ordningsföljden, vilka kurser skall vara obligatoriska respektive valbara. Analysen ledde till 

omorganisationer av programmet, en kurs togs bort och några fysikkurser gjordes valbara. 

Projektet fördes vidare till efterföljande studenter och ledde till en dokumentation av hur 

studenterna uppfattar kursernas koppling. På IBGs webbsidor beskrivs alla programkurser 

med en översiktlig beskrivning, formell kursplan och kurskopplingsbeskrivningen. Denna 

information ger studenterna en god bild av innehållet i hela programmet och i kommande 

kurser och motiverar dem inför kurser som anses extra arbetskrävande. Kurserna under senare 

delen av X2-programmet har ännu ingen kopplingsinformation men arbete att utarbeta dessa 

dokument har inletts. 

Mentorsprogrammet. Inom X-programmen finns en helt och hållet studentorganiserad 

stödundervisning i matematik och programmeringsteknik. Programmet startades vt-2003 av 

en student på X2 som vid programstart redan hade mycket goda kunskaper i 

javaprogrammering. Det var så många studenter som bad om hans hjälp att han inte hann 

hjälpa alla. Han organiserade då mentorsprogrammet som innebär att en mentor får ansvar att 

hjälpa mellan 3-6 nybörjare. De träffas på kvällstid, några gånger i veckan under kursens tid. 

Mentorsträffen består av studier, diskussioner kring den studiesociala situationen och fika. 

Den första mentorsundervisningen var i javaprogrammering. Därefter har 

mentorsundervisningen utökats till algebra samt analys. Verksamheten har blivit mycket 

populär och studenter som själva fått mentorsundervisning är mycket villiga att senare under 

studierna ställa upp som mentorer. Arbetet är helt ideellt. IBG har givit ekonomisk stöd till 

fika, sociala sammankomster och luncher med mentorer. Under ht-2004 deltog 95 % av alla 

nybörjare i mentorsgrupper tillsammans med 30 mentorer. Nybörjarnas resultat på 

grundläggande algebra var bättre än tidigare årskurser och mentorsundervisningen är 

sannolikt en bidragande orsak. Förutom stöd i ämnesundervisningen ger mentorsprogrammet 

en mycket bra sammanhållning mellan olika årskurser inom programmet. Vid träffarna får 

nybörjarna tips på hur studierna skall läggas upp och om innehåll i senare kurser som 

mentorerna för tillfället läser. 

33X 

145




Studenternas brister och variationer i förkunskaper i matematik hanteras med olika former av 

stödundervisning som frivillig introduktionskurs i början av studierna samt stödundervisning 

på kvällarna (mån-tors). Dessutom finns studentdrivna stödprojekt, de så kallade 

mentorsprojekten, där äldre studenter hjälper yngre med algebra, analys och 

javaprogrammering. 

I övriga kurser är variationerna inte lika stora som i matematiken och där sköts eventuella 

variationer inom kursens ramar. Beslut finns dock om en kort repetitionskurs i kemi, efter att 

studenterna bett särskilt om detta. 

34X 

Termin 

Schemalagd tid 

Föreläsningar Övningar Laborationer Annat 

Termin 1 13,25 1,05 4,00 3,05 

Termin 2 11,50 1,40 1,50 1,45 

Termin 3 14,20 1,90 0,50 2,15 

Termin 4 13,10 3,00 0,20 1,90 

Undervisningen redovisas som antal 45 minutersenheter per poäng. 

35X 

Studenterna anger att de läser 1-2 timmar per kväll och 8-12 timmar per helg med ett snitt på 

16 timmar när det inte är tentaperiod. Under tentaperioder läser de 30 tim/vecka. Genomsnitt 

under hela kursperioden blir det 20-25 tim/vecka. 

36X 

Så här skriver en student i årskurs fyra: ”Jag anser att de kurser som jag läst hittills har 

innehållit en bra blandning av olika slags projekt och labbar där kunskap från tidigare kurser 

blandats med nya saker. Biokemisk metodik är ju en sån kurs där man i projektform verkligen 

får användning av allt man lärt sig och dessutom får nya perspektiv på det man gjort tidigare. 

Laborationerna i genfunktionskursen var också väldigt fria och krävde hela tiden initiativ från 

studenterna. Dessutom så har man ju möjlighet att göra forskningspraktik redan efter 4 

terminer!” 

37X 

Studentsynpunkt från årskurs fyra: ”Många av de laborationer som görs under vårterminen i 

trean har någon slags forskningsanknytning och det kanske inte alltid finns ett givet svar på 

vad som ska hända. Det stora projektet vi gjorde i biokemisk metodik kändes som ett sätt att 

få prova på något forskningsinriktat vilket jag tror inspirerade många till att vilja göra 

forskningspraktik. Det är ju verkligen en kurs som ar guld värd och jag har hitintills inte hört 

en enda student från nåt annat universitet som har något liknande.” 

38X 

Studentsynpunkt:” De senare kurserna på våren i trean tycker jag hade en bra blandning av 

föredrag och grupparbeten. De innehöll många diskussioner, både schemalagda och såna som 

uppstod inom grupperna när planeringen av arbetet gjordESI cellbiologin, litteraturprojektet. 

Dessutom så är i princip alla labbar i grupp som leder till att man måste kunna samarbeta. På 

146




programmeringskurserna så redovisas labbarna nuförtiden muntligt inför en assistent som ger 

feedback och kommenterar koden.” 

39X 

Genom kurserna Forskningspraktik 5p, 7p eller10p ges studenterna möjlighet att arbeta vid ett 

forskningsprogram inom ett universitet eller vid ett företag. I kursen följer studenterna 

forskningsarbetet på arbetsplatsen och gör ett eget arbete. Målet med kurserna är främst att 

studenterna skall få prova på arbetsmiljön. Erfarenheterna från kurserna ger studenterna 

underlag i valet om de vill utföra examensarbetet inom eller utanför universitetet. Under åren 

1995 – 2004 har 163 st. arbeten utförts, varav 44% utomlands. Sammanställning över 

arbetsplatser och ämnesområdet för praktiken bifogas (bilaga 35). 

Andelen examensarbeten som utfördes i industrin under åren 2000-2004 är 29%. I dessa 

arbeten rekryteras handledaren från företaget och ämnesgranskaren från en 

universitetsinstitution. 

Årligen arrangeras arbetsmarknadsdagar där studenterna ges information om företagen 

verksamheter, behov av nyanställningar och vilka utbildningsprofiler som är eftersökta. 

40X 

Under de fyra första terminerna är andelen salstentamina / hemtentamina och 

inlämningsuppgifter / projektredovisningar / duggor, 53 /19 / 3 / 25. För terminerna fem t.o.m. 

åtta är förhållandet 62 /15 / 23 / 0. I aktuella scheman har antalet examinationstillfällen 

summerats och de olika examinationsformerna uttrycks som andelar av totalantalet 

examinationstillfällen. 

42X 

Att de kunskapsmässiga utbildningsmålen uppfylls utvärderas främst genom salstentamina 

och färdighetsmålen genom projektredovisningar och duggor. Mer övergripande mål, så som 

ingenjörsmässighet, utvärderas främst genom projekt/projektredovisningar och 

inlämningsuppgifter, vilka utformas så att förutsättningarna (resurser, tillgänglig tid, 

målsättning) överensstämmer med de krav som ställs. Programmets utbildningsmål som 

helhet avstäms främst genom målen för de ingående kurserna (godkända kurser innebär 

uppfyllda mål), men mer allmänna mål också genom examensarbetet. 

46X 

Inom X-programmen finns två examensarbetskoordinatorer vid IBG. Via IBGs webbsidor och 

koordinatorerna får studenterna information om arbetsplatser och handledare som erbjuder 

examensarbeten. Innan ett arbete får påbörjas måste tids- och arbetsplan godkännas av 

koordinatorerna. Dessa följer upp hur arbetet framskrider. Om ett arbete drar ut på tiden 

kontaktas studenten för diskussion om hur denne kan få stöd för att avsluta arbetet. Ett av 

färdighetsmålen med examensarbetet är träning i att hålla en tidsgräns. Bedömningen om 

arbetet skall godkännas påverkas ej av hur lång tid arbetet pågått om det avslutas inom den 

maximala tidsgräns på ett år som handledaren enligt avtalet förbundit sig att erbjuda 

handledning. 

47X 

Under åren 2000 – 2004 har 215 examensarbeten utförts inom X1 (bilaga 2, 

www.teknat.uu.se/HSV). Av dessa har 41% utförts vid UU, 15% vid andra universitet och 

högskolor i landet, 15% utomlands och 29% i företag. Genomsnittstiden för arbetet är 28 

147




veckor. Detta är tiden mellan verklig tidpunkt för arbetets start och tiden för muntlig 

redovisning. Genomsnittstiden mellan startdag och registrering av godkänt arbete i UUs 

databas är 38 veckor. Många studenter får anställning direkt efter att examensarbetet 

redovisats och efterarbetet att redigera arbetet enligt de formkrav vi har kan då dra ut på tiden. 

Genomsnittstiden mellan registrering på examensarbetet och inrapportering av godkänt arbete 

är 40 veckor. Majoriteten studenter registrerar sig några veckor före aktuell startdag av 

arbetet. I genomsnittstiderna ingår jullov, påsklov och uppehåll för ledighet under sommaren. 

Alla examensarbeten publiceras i fulltext och i sammanfattning på IBGs webbsidor. 

Organisationen med webbpublicering startade år 1998. Åtgärden hade en mycket stor 

kvalitetshöjande effekt. Webbstatistik visar att arbetena laddas ned över hela värden och i en 

mycket hög utsträckning inom industrin. Vetskapen om detta innebär att studenterna lägger 

ned mycket stor omsorg på att redigera den skriftliga presentationen. Detta förklarar till viss 

del den stora skillnaden i genomsnittstid mellan muntlig redovisning och formellt 

godkännande av arbetet. 

Redan vid programstart uppmanar vi nybörjarna att översiktligt granska de publicerade 

examensarbetena. Detta ger nybörjarna insikt om att programmet är internationellt och har en 

bredd som ger dem möjlighet att profilera sina studier inom många ämnesområden. 

48X 

Totalt 59% externt. 

49X 

Alltsedan starten av X1 har vi aktivt stimulerat studenterna att läsa utomland en period. Vid 

programstarten och återkommande under studierna informerar vi om möjligheterna till 

utlandsstudier. X-studenterna kan utnyttja universitetets centrala utbytesavtal och olika avtal 

på institutionsnivå. IBG har utbytesavtal med 20 Europeiska universitet som många X- 

studenter utnyttjar. Vi tillämpar en generös bedömning när studenterna önskar införa 

utländska kurser i sin examen. 

50X 

Några av kursledarna i årskurs 4 har engelska som modersmål och undervisningen på dessa 

kurser ges helt på engelska. Utbytesstudenter och internationella studenter (oftast 

doktorander) kan läsa dessa kurser som fristående kurs. I lägre årskurser deltar en handfull 

lärare som undervisar på engelska men kursen som helhet ges på svenska. 

För två år sedan gav Rektor programsamordnaren i uppdrag att utforma ett internationellt 

masterprogram i vilket avancerade kurser i X1 och X2 skulle kunna ingå. Programmet’ 

Research Master in Molecular Biotechnology and Bioinformatics, 80p’ startar kommande 

höst med 30 kinesiska studenter. Av dessa har 15 st. stipendier från China Scholarship 

Council och 10 st. stipendier från Uppsala universitet. UU har samarbetsavtal med de fem 

högst rankade kinesiska universiteten. De 10 stipendierna från Uppsala universitet fördelas 

med två vardera till dessa universitet. Till de fem platserna utan stipendier är det 104 sökande. 

I programmet ingår 6 st. kurser på 5p som de kinesiska studenterna skall samläsa med X1 (2 

kurser) och X2 (4 kurser). 

Sommaren 2004 gav vi en översiktskurs i bioteknik och bioinformatik för10 studenter från de 

fem kinesiska universiteten. Ett flertal X-studenter var engagerade både i undervisningen och 

148




i det omfattande sociala programmet. Det lyckade resultatet från kursen är att de kinesisk 

studenterna blev mycket goda ambassadörer för studier i Uppsala och att X-studenterna och 

programledningen fick information om de kinesiska studenternas förkunskaper. Inför starten 

av masterprogrammet finns en positiv inställning bland X-studenterna till samläsningen 

mellan dem och de kinesiska studenterna. 

51X 

X1 var landets första bioteknikprogram som integrerade molekylärbiologi och traditionella 

tekniska ingenjörskurser. Efter att programmet startat besöktes vi av företrädare för LiTH och 

Umeå inför start av deras program i Teknisk biologi. Kontakterna utvecklades till årliga 

träffar mellan programföreträdarna och studentrepresentanter, där vi informerar om 

programmens utveckling. Nätverket har utvecklats till att omfatta Chalmers, KTH och Lund 

allteftersom de har startat sina bioteknikprogram. Vid de årliga sammankomsterna arrangerar 

värduniversitet ett program som de senaste åren inneburit att programföreträdarna inleder med 

att träffas en heldag för informationsutbyte. De följande två dagarna deltar studenter och 

lärare tillsammans. Temat för konferenserna har varierat: Biotekniken i samhället (med 

presentationer av företrädare för massmedia och myndigheter), Näringslivskontakter, mm. 

Aktuell forskning i bioteknik/bioinformatik presenteras också. Ett centralt inslag i 

konferenserna är den studentorganiserade festen som avhålls tillsammans med studenter och 

programföreträdare. År 2004 genomfördes mötet i Uppsala med ca 100 deltagare vid 

föreläsningarna och 200 vid gasquen. 

Studenterna har bildat ett nationellt nätverk av bioteknikstudenter, BUS 

(Bioteknikutbildningar i Sverige). Så här skriver förra årets ordförande för X-studenternas 

studieråd: ”Förra året så hade BUS ett möte i Umeå, ett i Stockholm. Vi hade ju 

bioteknikdagarna (Xymbios) och vi blev senare inbjudna till en helg i Lund. Dessutom så blir 

vi varje år inbjudna till Berzeliusdagarna i Stockholm som är en weekend i festens tecken. 

Samarbetet är på det hela väldigt bra och vi mailar en hel del mellan de olika ordförandena. 

Finns även en gemensam hemsida, www.bioteknolog.se” 

52X 

Ja, genom det nationella samarbetet jämför vi hela tiden våra program och ger varandra tips 

om och stimulans i programmens utveckling. På uppdrag av Umeå Tekniska Högskola ledde 

programsamordnaren tillsammans med företrädare för Chalmers, KTH, SLU och näringslivet 

år 2000-2001 en utvärdering av Teknisk biologi. Utvärderingen hade samma upplägg som 

denna aktuella HSV-värdering. 

53X 

Metoden är att skapa förutsättningar för att få konstruktiva synpunkter från kollegor och 

studenter och tillvarata deras synpunkter så att de i hög grad känner sig delaktiga i 

utvecklingsarbetet. 

54X 

Kursvärderingar genomförs av arvoderade studenter som skickar sammanställning till berörda 

lärare, ansvarig studierektor och till programsamordnaren. Värderingarna behandlas i 

programrådet och föredras av studentrepresentanterna. Samordnaren har ansvaret att åtgärda 

problem eller klagomål som framförs. Om en lärare får kritik kontaktar samordnaren ansvarig 

studierektor för att diskutera problemet och vilka åtgärder som kan eliminera problemet. 

Samordnaren har vid ett flertal tillfällen arrangerat möten med studentrepresentanter, 

149




kritiserad lärare och dennes studierektor för att reda ut problemen. Även om dessa möten har 

varit känslomässigt ansträngda för alla inblandade har de lett till bra resultat genom att läraren 

får förstahandsinformation om studenternas kritik. 

Programledning och X-studenterna har ett förtroendefullt och nära samarbete. Så här skriver 

en av förra årets företrädare för X-sektionens studieråd: ”Jag tror att de flesta skulle hålla med 

mig om att det aldrig är något större problem att ta upp en fråga med någon på IBG. För 

studenter som inte är insatta i vad IBG gör eller hur det fungerar kanske det är svårt att veta 

hur de ska gå till väga. Men i och med den utomordentliga sammanhållningen på X finns det 

som oftast någon i klassen eller årskursen (representant för programråd, X-styrelseledamot 

eller annan) att vända sig till och be om råd. Jag anser nog att om det dyker upp någon 

synpunkt eller problem i en klass eller årskurs så går det rätt så snabbt innan ett vettigt svar 

eller lösning på problemet kommer. Jag tror att de flesta X-studenter vet att de kan få hjälp 

och stöd om så behövs men att den kontinuerliga informationen i många fall gör att man 

kanske får svar på sin fråga innan man ens hunnit höra sig för med någon på IBG. 

Programråden fungerar mycket bra, det fungerar bra med klassrepresentanter. Många 

uppskattar att du alltid svarar på mail och personligen tar emot studenter med frågor. 

Studievägledaren är jätteduktig och många utnyttjar hans kunskap väl.” 

Programledningen anser att det är viktigt att ge studenterna mycket god service och tillvarata 

deras synpunkter. Ett tecken på att de uppskattar vår inställning är att programsamordnaren 

sedan 1999 är hedersledamot i deras sektion. 

I höstas införde vi en kurs ’Öppen fördjupningskurs i molekylär bioteknik och bioinformatik 

5p. Det särskilda med kursen är att det i kursplanen anges att innehåll och organisation 

beslutas av IBG för varje separat kurstillfälle. Framförhållningen för att starta en ny kurs är 

normalt mycket lång, ca 1,5 år. Denna kursplan ger möjlighet att starta en kurs omedelbart. På 

studenternas önskemål eller på förslag av enskilda lärare inventerar vi möjligheterna att ge en 

kurs inom ett område där vi inte har någon fördjupningskurs. Vi pejlar sedan studenternas 

intresse genom att gå ut med en lista för preliminäranmälan. Om lägst 15 studenter anmäler 

sig ger vi klartecken för att ge kursen. De ansvariga lärarna utformar då i samråd med 

studenterna ett innehåll och en organisation och bestämmer under vilken tidsperiod kursen 

skall ges (kvällstid och eventuellt även på helgdagar). Därefter får studenterna göra en 

definitiv anmälan till kursen. På förslag från en student i årskurs 4 skall vi kommande höst ge 

kursen för första gången och med underrubriken ’Biomekanik och biosimulering’. Efter en 

omgång med preliminäranmälningar har studenten fått klartecken att organisera kursen. 

Studenten som själv skall ge några föreläsningar har engagerat lärare från IT-institutionen. 

Det företag som säljer den avancerade programvaran som skall användas har visat stort 

intresse för kursen och skall bidra med föreläsare. 

55X 

Lärardagar arrangeras årligen. Kontinuerligt förs diskussioner mellan lärare och ledamöter i 

programrådet om kursernas och programmets innehåll och organisation. Förslagen tas upp till 

behandling i programrådet. 

56X 

Genom personliga kontakter mellan lärare och företagsanställda förs näringslivets synpunkter 

till programrådet. Vi har goda kontakter med X1-ingenjörer i näringslivet. Se fråga 64 om 

alumnföreningen, AlumniX. 

150




För några år sedan startade organisationen UppsalaBIO, som är en samverkan mellan 

myndigheter, universitet och näringslivet i Uppsalaregionen. Organisationens uppdrag är att 

utveckla och marknadsföra bioteknik i regionen. I arbetet ingår att skapa nätverk av 

samarbeten mellan näringslivet och universiteten inom grundutbildningen. Sedan ett år 

arbetar två projektledare vid IBG, i samarbete med UppsalaBIO, med att skapa nätverk 

mellan företagen och X-programmen. Målet för projektet är att ge studenterna en ökad 

förståelse för vilka framtida möjliga arbetsplatser som finns i regionen och låta dem direkt 

möta representanter för företag och statliga verk som återkommande kursinslag samt under 

seminarier och studiebesök. Vi vill också förenkla för både företag och studenter att få 

kontakt inför forskningspraktikperioder och examensarbeten. I detta arbete har vi till 

studenterna distribuerat en aktuell inventering av svenska bioteknikföretag och övriga 

arbetsplatser för vår målgrupp. Projektledarna har hittills gjort personliga besök på ett tjugotal 

arbetsplatser i Uppsala-Stockholm regionen för att etablera personlig kontakt med företagen 

och för att upplysa om våra program. Ett särskilt mål är att få företagen att inse värdet av att 

ta in studenter i olika typer av projekt, och att ha ett studentperspektiv redan i sin 

verksamhetsplanering. En framträdande del av IBGs hemsida har tillägnats 

projekterbjudanden från institutioner och företag med avsikten att inspirera och förenkla 

kontakt mellan student och handledare. 

Begränsningar för projektet är resursbrist hos företagen samt till viss del bristfällig förståelse 

för näringslivets klimat hos universitetslärare. Projektet präglas dock av optimism och 

entusiasm från både studenter och näringslivsrepresentanter, den ökade kontakten upplevs 

som värdefull och stimulerande för alla parter. 

57X 

År 2001 utvärderades X1 av företrädare för näringslivet, studenter och fakulteten. 

Programmet ansågs väl avpassat till industrins behov och att det gav studenterna rika 

utvecklingsmöjligheter. 

Under hösten 2004 genomförde enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet 

en enkätundersökning riktad till studenter (81 st) som avlagt examen på Molekylär bioteknik 

under åren 2001 och 2002 (bilaga på www.teknat.uu.se/HSV). Majoriteten av de svarande 

skulle välja samma utbildning igen om de fick göra om sitt val. Vid deras bedömning av om 

högskolelagens mål uppfylldes så svarade en majoritet att utbildningen bidragit i hög grad 

eller mycket hög grad till förmågan att arbeta självständigt, göra kritiska bedömningar, kunna 

följa kunskapsutvecklingen inom utbildningens område, att kunna diskutera och kommunicera 

samt självständigt lösa problem inom utbildningens område. Vad gäller färdighetsträning var 

en majoritet ganska eller mycket nöjd med förmågan att självständigt kunna lösa problem och 

göra utredningar, göra skriftliga presentationer, göra presentationer på engelska samt att 

arbeta i grupp. En majoritet ansåg att de inte fått tillräcklig träning i att argumentera och 

övertyga samt förklara för icke-specialister. När det gäller förmågan att göra muntliga 

presentationer var andelen nöjda och missnöjda lika stor. De svarande önskade mer 

studiebesök, seminarier och muntliga presentationer i undervisningen och mindre av 

grupparbeten och lärarledd undervisning. En majoritet trivdes bra under sin studietid och var 

nöjda med den utbildning de fått. Svaren på vad som var särskilt bra eller mindre bra eller 

som saknades i utbildningen varierar mycket. Många uppskattar bredden och kvaliteten i 

utbildningen och samtidigt saknade många en nära koppling till arbetslivet. 51% har påbörjat 

doktorandstudier. Ingen var arbetslös och 86% fick sin första anställning inom en månad efter 

151




examen. 71% var nöjda med sitt nuvarande arbete och 86% arbetade inom Uppsala- 

Stockholmsregionen. 

Förra årets enkät bekräftar att det finns ett behov av att utveckla samarbetet mellan 

programmen och näringslivet och vårt pågående projekt leder förhoppningsvis till en positiv 

utveckling att detta. 

58X 

Genom kurskopplingstexterna får studenterna redan från programstarten god information om 

kursernas innehåll och hur kunskaperna från en viss kurs kommer att utnyttjas i senare kurser. 

I marknadsföringen av programmen betonar vi det speciella med programmen, att studenterna 

har en mycket god sammanhållning. X-studenterna har en välfungerande sektion och 

engagerar sig i mycket hög grad i studiesociala sammanhang. 

Mentorsprogrammet är ett mycket bra sätt för nybörjarna att upptas i gemenskapen och bli 

delaktiga i den goda X-andan. 

Omorganisationen som startade ht-2003. Hösten 2001 var det många avbrott, särskilt på X2. 

Första årskursen innehöll 18p kurser i matematik. Genomströmningen på dessa kurser hade 

åren dessförinnan gradvis sjunkit och var särskilt låg denna höst. Åtgärden, den nya 

organisationen, var att en stor kurs i cellbiologi flyttades till första terminen och att några 

matematikkurser flyttades framåt i programmet. Samtidigt har matematikundervisningen 

omorganiserats till mindre undervisningsgrupper och i examninationen har införts en 

organisation med duggor. Efter omorganisationerna har antalet avbrott under första terminen 

reducerats betydligt. 

Varje höst genomförs en tre timmars lång kursinformationsdag. Alla kurser inom 

programmen presenteras i posterform av kursansvariga lärare. Även företrädare för 

företagsekonomi, entreprenörskolan, centrum för miljö- och utvecklingsstudier, fakultetens 

utbildningsledare, studievägledare och studentorganisationer deltar med posters. Nybörjarna 

får en god överblick av programmens innehåll. För studenter i högre årskurser ger 

arrangemanget tillfälle att diskutera kursinnehåll, kombinationer av valbara kurser och 

utbildningsformalia med presentatörerna. Det är inte enbart studenterna som uppskattar denna 

organisation av kurspresentationerna. Lärare i matematik, fysik, kemi, datavetenskap, teknik 

och biologi får tillfälle att träffas och diskutera. Även lärarna får en god bild av programmens 

innehåll och arrangemanget är särskilt värdefullt för nya lärare. 

Inför start av Bioinformatikprogrammet utarbetades ett förslag på innehåll i hela programmet. 

I årskurs fyra planerades kurser med inriktning mot medicinsk informatik. Vid tiden för 

planeringen hade uppbyggnaden av centrum för Bioinformatik, LCB, (The Linnaeus Centre 

for Bioinformatics) vid BMC inletts men forskarna hade inte rekryterats. När verksamheten 

vid LCB kommit igång engagerades centrats forskare i planeringen av programmets 

profilkurser. Resultatet blev att den tänka medicinska inriktningen ströks. I den nuvarande 

organisationen ingår fem kurser som undervisas av LBC. Då LBC är en centrumbildning och 

därmed inte kan vara kursansvarig är IBG formellt kursansvarig institution. Via LCB har X2- 

programmet senare del en mycket stark forskningsanknytning 

60X 

152




År 

Molekylär 

bioteknik 

HSTK per 

kalenderår 

HPRK per 

kalenderår 

Totalt antal 

examina 

M K 

1996 200 150 2 4 

1997 210 174 8 9 

1998 255 220 14 18 

1999 260 221 19 18 

2000 249 212 17 16 

2001 252 210 17 25 

2002 253 196 17 22 

2003 279 237 19 20 

2004 286 255 21 22 

År HSTK per HPRK per Totalt antal 

Bioinformatik kalenderår kalenderår examina 

M K 

2001 13 5 - - 

2002 33 21 - - 

2003 54 35 - - 

2004 63 50 - - 

61X 

På molekylär bioteknik har 62 studenter begärt avbrott sedan ht-96, alltså i snitt ca. sju per år. 

På bioinformatik har sedan programstarten ht-01 11 studenter begärt avbrott. Dock finns det 

studenter som inte begär avbrott, men slutar studera på programmet ändå. Dessa utgör ett 

mörkertal i statistiken. Orsakerna registreras i regel inte annat än av studievägledare som haft 

samtal med studenten ifråga, men genom en snabb genomlysning kan vi identifiera följande 

viktiga orsaker till avbrott: Byte av program (vanligast). Låga studieprestationer, oftast under 

första året, vilket leder till studieavbrott på grund av förlust av studiemedel. Omotivation för 

universitetsstudier direkt efter gymnasiet, vilket resulterar i studieuppehåll från vårtermin åk 

1, med senare därpå följande avbrott på grund av ändrade prioriteringar. 

På molekylär bioteknik har antalet studieuppehåll sedan ht 1996 varit 371, fördelade på 287 

personer. Det innebär att i genomsnitt har 33 personer per år haft studieuppehåll hela året eller 

del av året. Detta inkluderar studenter som senare begärt avbrott på programmet. 

På Bioinformatik har 19 personer registrerats på studieuppehåll sedan programstarten ht –01. 

Detta inkluderar studenter som senare begärt avbrott på programmet. 

Det genomförs ingen registrering av orsaker till studieuppehåll, men erfarenhetsmässigt vet vi 

att väldigt många gör uppehåll för andra studier, framför allt inom Uppsala universitet. Detta 

har ofta en ansökningsteknisk bakgrund, så studieuppehållet behöver inte de facto vara ett 

uppehåll i programstudierna, utan mest ett praktiskt sätt att parallellt läsa kurser utanför 

programmet. (Som programstudent hamnar man långt ner i prioritet för studier utanför 

programmet. Alltså vinner man ofta på att ta uppehåll för att kunna konkurrera på samma 

villkor som alla andra.) 

153




Andra orsaker till studieuppehåll är arbete, resor samt heltidsarvoderade studentengagemang 

på kår och nation. I viss mån begärs också uppehåll för totalförsvarsplikt, dock i lägre 

utsträckning nu än för några år sedan 

62X 

Molekylär 1997 1998 1999 2000 2001 

bioteknik 


Nybörjare 1 33 29 24 34 26 37 29 37 41 39 

Antal (av dessa) 28 28 18 22 18 28 25 27 28 28 



>80 p 


>110 p 


utomlands 3 

Bioinformatik 2001 

Kön M K 

Nybörjare 1 12 17 

Antal (av dessa) 9 7 


Antal som uppnått 2 5 

>80 p 

Antal som uppnått 0 1 

>110 p 


utomlands 3 1 4 


programmet 

Antal som avlagt CI-examen vid 

lärosätet 


antagning 1 


1996 3 4 5 10 5 5 1 0 0 0 0 1 

1997 3 8 9 9 6 6 0 0 0 0 1 0 

1998 0 2 8 10 0 1 0 0 

1999 1 3 0 0 

63X 

Uppföljning av studieresultat sker efter varje termin för studentkullarna med avseende på 

förväntat antal erhållna poäng. Individuell undersökning sker av dem som inte nått 

poängkraven (t.ex. 25 poäng efter åk 1, 55 poäng efter åk 2). Studievägledaren agerar också 

proaktivt i årskurserna och uppmanar studenterna att ta kontakt om det är något som de 

behöver diskutera. I de fall studievägledaren anser så nödvändigt tas kontakt med studenten 

154




ifråga för samtal och eventuellt upprättande av individuell studieplan. Om studievägledaren 

märker att studenten är på väg att glida ut i periferin eller om det finns misstanke om t.ex. 

oupptäckt funktionshinder finns remissmöjligheter till UUs studenthälsa. 

64X 

X-programmen har en aktiv alumnförening, AlumniX, med ca 200 medlemmar. Den goda 

sammanhållningen inom programmen leder till att ingenjörerna engagerar sig i denna 

förening. AlumniX har årliga sociala sammankomster. På deras webbsidor finns uppgifter om 

var medlemmarna arbetar och deras arbetsuppgifter. Alumnerna välkomnar att X-studenterna 

kontaktar dem för att få råd och tips. Alumnerna deltar regelbundet vid informationstillfällen 

för X-studenterna. De berättar hur de tyckte det var att läsa X1, vilken nytta de har av 

kunskaperna från olika kurser i sin anställning, hur och var de gjorde examensarbetet eller 

forskningspraktik, hur de sökte anställning och deras arbetsuppgifter. Alumner deltar även 

med presentationer för nybörjarna i introduktionskursen i den första studieperioden. 

Alumnerna är goda förebilder och deras engagemang i arbetet att stimulera X-studenterna har 

varit mycket värdefullt för programmet. AlumniX får årligen ekonomiskt stöd från IBG. 

Som ett komplement till alumnkontakterna genomförde vi nyligen en enkät bland de som 

avslutat examensarbetet under 2004. Avsikten var att undersöka den aktuella situationen på 

den biotekniska arbetsmarknaden. Resultatet var positivt. Av de 25 som svarade var 10 

doktorander, 12hade annan anställning och 3 var arbetssökande. 

65X 

Alltsedan ingenjörer från X1 utexaminerats har de varit efterfrågade i näringslivet och inom 

akademin. De första kullarna var mycket goda ambassadörer för programmet och det goda 

rykte de skapade har underlättat för efterföljande ingenjörer på arbetsmarknaden. 

Vid utvärderingen av X1 år 2001 bekräftades näringslivets positiva inställning till 

programmet. 

Inrättandet av X2 skedde på önskemål från näringslivet och i utformningen av programmet 

deltog ett flertal företrädare från näringslivet. 

Via alumnerna informeras programledningen kontinuerligt om vad avnämarna anser om 

programmen. 

67X 

Se svaret på fråga 42. 

Genom examensarbetet examinerar vi övergripande kunskaps- och färdighetsmål. 

Ingenjörernas goda arbetsinsatser i näringslivet och akademin är ett mått på att de tillägnat sig 

de kunskaper och färdigheter som anges i målen. 

155

Samlad självvärdering X 

Lärosäte: 


Bedömare: 

Torgny Persson i samråd med programrådet 

Program: 

Molekylär bioteknik (X1) och Bioinformatik (X2) 

Datum: 

2005-03-23 









Alt 2: Integrering och bredd inom och mellan 

ämnesområdena matematik, naturvetenskap och 

teknik utgör sammanhanget för programmen. 









intressenter. 

Programmens mål och utbildningsplaner 

är utformade efter denna princip. 

Lärandemål som omfattar kunskaper och 

färdigheter finns i utbildningsplanerna. 

Befintliga lärandemål är granskade av 

centrala intressenter. 

3 Principen tillämpas i varierande grad i olika 

kurser. 

Ökat antal lärare som utbildats inom 

programmen ökar principens tillämpning. 

Kontinuerlig information om principen till 

nyanställda lärare krävs. 

2 Utveckling av kursplaner och 

utbildningsplaner med tydligare beskrivna 

personliga- och professionella lärandemål 

krävs. 

156

























kompetens. 







Utbildningsplanen för X1 har reviderats i 

omgångar för att utveckla princip nr 1. 

Ingenjörer från X1 deltar i 

introduktionskursen. 

Introduktionskursen och 

laborationsintensiva kurser i 

programmens huvudämne under termin 1 

stärker studenternas intresse för 

studieområdet. 

Programmen innehåller kurser 

organiserade enligt DBT-modellen. 

Forskningspraktikkurserna ger 

studenterna möjlighet att genomföra 

DBT-projekt. 

Programmens laboratorielokaler är nya 

och är utrustade med modern apparatur. 

Rikligt med datorer med ändamålsenlig 

programvara. 

Integrerandet av lärandemål och 

ämneskunskaper är sammanhanget för 

programmen. Återkoppling från 

industrianställda X1-ingenjörer i 

utformningen av programmets kurser. 

157 

3 Kurskopplingsanalys av X1 är genomförd 

och påbörjad för nya kurser inom X1 samt 

inom X2. 

Ökad information till nya lärare om 

kurskopplingsanalysen krävs. 

3 För X2 är omfånget av datavetenskap under 

första året för svag. 

Situationen kan endast ändras om 

programmen separeras från varandra. 

3 DBT-inriktade kurser ligger i programmens 

andra hälft. 

4 Studenterna är mycket nöjda med 

arbetsmiljön. 

Lärarkåren är positivt inställda till 

undervisning inom programmen. 

3 Graden av integrering av lärandemål och 

ämneskunskaper varierar mellan kurserna.



























Aktivt lärande på huvuddelen av 

kurserna, särskilt de laborationsintensiva. 

Få lärare har erfarenhet av praktiskt 

ingenjörsarbete. 

Begränsat med medel för utveckling av 

lärarnas professionella kunskaper. 

Universitetet prioriterar lärares 

pedagogiska utbildning och erbjuder 

kurser. 

Stor variation av former för examination 

av färdigheter. 

Formerna anpassas för de färdighetsmål 

som skall mätas. 

Nationellt samarbete mellan 

bioteknikprogram. 

Utvärderingar av X1 år 2001 och 2004. 

God återkoppling från alumner. 

Aktiv medverkan av näringslivet vid 

programmens utformning, särskilt för X2. 

158 

3 Studenterna är nöjda med variationen av 

undervisningsformer. 

Det aktiva lärandet bör utvecklas på ett 

flertal kurser under programmens första 

hälft. 

2 Projekt initierat för utökat samarbete med 

industrin. 

God kontakt med alumner verksamma inom 

industrin. 

2 Program för värdering av pedagogisk 

meritering utarbetad inom universitetet. 

Betydelsen av pedagogisk meritering vid 

anställning har ökat. 

Pressad arbetssituation för forskande lärare 

medför att utvecklingen av pedagogisk 

färdighet för många kommer i andra hand. 

2 På ett flertal kurser under programmens 

första hälft examineras enbart via skriftligt 

prov. 

4 Nationell jämförelse av 

bioteknikutbildningar. 

Välfungerande alumnverksamhet. 

X1-ingenjörer framgångsrika i näringslivet 

och akademin. 

Stort studentinflytande i den kontinuerliga

utvecklingen av programmen. 


1) Starta arbete med att utveckla beskrivningar av personliga- och professionella lärandemål i utbildningsplaner och kursplaner. 

2) Fullfölja kurskopplingsanalysen av X2 och nya kurser inom X1. 

3) Utforma organisation för information till nya lärare om kurskopplingsanalysen. 

4) Utöka inslaget under introduktionskursen av information från ingenjörer med erfarenhet av praktiskt ingenjörsarbete. 

5) Utveckla program för ökat inslag av integrerat- och aktivt lärande på kurser under programmens första hälft. 

6) Fullfölja projektet för ökad samverkan med de regionala biotekniska företagen. 

7) Utveckla formerna för examinationen av färdigheter. 

159



Förteckning bilagor 

F. Förteckning bilagor 

Denna rapport inklusive samtliga bilagor finns tillgänglig via 

http://www.teknat.uu.se/hsvutvardering/ 

Bilaga 1. Studiehandboken för läsåret 2004/2005. Bifogas även i tryckt version. 

Bilaga 2. Fakultetens pedagogiska förnyelsefond 

Bilaga 3. Regler och riktlinjer för Uppsala universitet. 

Bilaga 4. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet - hemsidan 

Bilaga 5. Rapport från nybörjarenkäten 2004. 

Bilaga 6. Projektet CeTUSS 

Bilaga 7. Handlingsplan för mottagande av nya studenter och första årets studier 

Bilaga 8. DiaNa-projektet 

Bilaga 9. Vägvisarprojektet 

Bilaga 10. Mattesupporten 

Bilaga 11. En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 inom 

teknisk fysik 

Bilaga 12. En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 inom 

informationsteknologi 

Bilaga 13. En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 inom kemiteknik 

Bilaga 14. En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 inom teknisk 

fysik med materialvetenskap 

Bilaga 15. En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 inom miljö- och 

vattenteknik 

Bilaga 16. En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 inom molekylär 

bioteknik 

Bilaga 17. Entreprenörskolan i Uppsala 

Bilaga 18. Information om examensarbeten 

Bilaga 19. TUN – Ingenjörsutbildningar vid Uppsala universitet 

Bilaga 20. Riktlinjer för kursvärdringar inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala 

universitet 

Bilaga 21. Studiebesök inom civilingenjörsprogrammet i energisystem 

Bilaga 22. Förslag på utformning av bachelor- och masterutbildning i teknisk fysik i Uppsala 

Bilaga 23. Kommunikationsträning inom K 

Bilaga 24. Eurobachelor i kemi 

Bilaga 25. Sammanfattning av enkät till utexaminerade civilingenjörer i kemiteknik från Uppsala 

Universitet 2001-2004 

Bilaga 26. Projektet ”Medfarm DoIT” 

Bilaga 27. Enkätundersökning 2004 bland alla som utexaminerats från Q-programmet mellan januari 

1992 och juli 2004 

Bilaga 28. Att utveckla en tvärvetenskaplig civilingenjörsutbildning 

Bilaga 29. Ny på STS programmet. En enkätundersökning omfattande alla som påbörjat 

utbildningen ht 2001 

Bilaga 30. Nybörjarna på STS-programmet ht 2002 

Bilaga 31. Nybörjarna på STS-programmet ht 2003 

Bilaga 32. Studenternas åsikter efter fyra år på STS-programmet 

Bilaga 33. En intervjustudie om orsakerna bakom byten från civilingenjörsprogrammet STS 

Bilaga 34. Studerandebyrån UU med stöd till studenter med funktionshinder 

Bilaga 35. Sammanställning av inrapporterade examensarbeten och forskningspraktiker 

Civilingenjörsprogrammet för Molekylär Bioteknik 

160

Uppsala universitets hÃ¶gskoleingenjÃ¶rsutbildningar - Teknisk ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?