DistriktsNytt - HÃ¶rselskadades distrikt i Stockholms lÃ¤n

More documents

Recommendations

Info

Så kan hörselskada Konrad S. Konradsson Lena Adelsohn Liljeroth Denna måndagskväll i februari var ABF-salen fullsatt med både ”brukare” och profession inom hörselområdet för att ta del av hörselseminariet arrangerat av Karolinska University Press i samarbete med ABF Stockholm. Boken ”Hörseln. Det första sinnet.” skriven av Konrad S. Konradsson, har nyligen utkommit och handlar om hörselskador, hur man hör, hörselteknik med mera. Boken är en av ett antal utgivna av Karolinska Institutet som på ett relativt lätt språk beskriver olika sjukdomar/skador. Tidigare titlar är exempelvis Bröstcancer, Diabetes, Munnen, Njurarna. Författaren Konrad Konradsson tog upp några saker ur boken, bland annat att kommunikation är en förutsättning för tidsmedvetande. Hörseln är mer än kommunikation då det exempelvis är olika beroende på var man befinner sig – i ett rum eller på gatan. Hörselnedsättning som samlingsbegrepp innefattar många olika saker; riktning, ljud/tystnad, frekvenser mm. Han konstaterade att medianåldern för att söka hörselvård för något år sedan var 73 år. Om åtta år kommer andelen att ha ökat med 45 procent, vilket betyder att det är en stor fråga att lösa för samhället. Ny forskning i USA har dessutom visat att hörselnedsättning kan försämra den mentala kapaciteten till exempel genom isolering för att man inte hör. Konrad tog också upp att hörsel inte kan jämföras med syn. ”Skaffa hörapparat så hör du bra igen”. Det går inte att jämföra med att skaffa glasögon. En hörapparat ersätter inte till exempel skadade hårceller i snäckan. Inte ger man en käpp till en höftskadad och säger ”nu kan du springa i trappor”. Talare nummer två var Lena Adelsohn Liljeroth, som inte var där i egenskap av kulturminister, utan för att berätta om sin hörselskada före och efter sin Cochlea Implantatoperation. Hon är född med sin hörselskada och fick mycket hjälp under sin skoltid i form av talpedagog och hjälpmedel. Däremot ville hon inte ha hörapparat. Lösningen blev då att sitta längst fram – ”men de roliga satt ju alltid längst bak” – läsa läxor, bli klassens ordningsman, sitta i elevråd. Men detta var hennes resa in i politiken ”jag har nog inte haft min nuvarande roll utan min hörselskada”. Lena menar att ens begränsning kan ge möjligheter. När hon blev minister hade hon haft hörapparat cirka tio år, och då hon var öppen om hörselskadan fick hon mycket frågor kring detta. Det blev en positiv respons, bland annat upplever Lena att fler politiker inte längre verkar tycka det är skämmigt att bära hörapparat. Att genomgå CI-operation var länge främmande, men för ett år sedan visade det sig 4 DistriktsNytt #2 2012
de få ett bättre liv kunna vara en möjlighet. Det blev många möten om för- och nackdelar, risker. När hon så bestämde sig för operation sa man mycket tydligt att hon inte skulle ha för höga förväntningar på resultatet. Lena berättar att hon nu hör mycket bättre, men att det är en del skärande ljud – att hjärnan inte vant sig ännu. För man hör med örat och hjärnan tolkar ljudet. Andra tycker att hennes tal blivit tydligare, kanske för att hon nu hör sin egen röst. Jan-Peter Strömgren, HRF:s förbundsordförande, menar att framtidens hörselvård både är ett hot och en möjlighet. Det är viktigt att individen ska kunna ta ställning till hur man vill ha sin hörselvård. Professionen är viktig, att de kan och motsvarar förväntningarna. – Vi har och har haft en fin hörselvård i Sverige. Men det är viktigt att organisationen finns där hörselskadade träffas på våra villkor och slåss för de villkor vi anser behövs. För individen behövs insikt, kunskap och åtgärd. En hörselskada är inte synlig för omgivningen – alltså behövs insikt. Attityden till nedsatt hörsel är ofta att det är lite skämmigt – alltså behövs kunskap. Allt tyder på att allt fler behöver hörselvård till exempel genom att andelen äldre ökar – alltså behövs åtgärd. När det gäller professionen visar det sig att antalet audiologläkare, professorer och hörselingenjörer minskar dramatiskt. De som möter hörselskadade är audionomer – och det är inte den grupp som står närmast forskning och utveckling. Det växande antalet audionommottagningar måste i första hand se till att de går runt ekonomiskt, där finns inte utrymme för forskning och utveckling. Det handlar om 700 000–800 000 människor som behöver hörselvård – en mycket stor grupp. Samhällets förhållningssätt till hörselvård beskriver Jan Peter med Boken ”Hörseln” kan köpas i bokhandel, beställas på www.kiup.se och finns till reducerat pris på www.hrf.se/material begreppet ”hörselvård light”. – Regeringen har beställt en ”personlig budget” – att tillgång till hjälpmedel inte får innebära mer kostnader. ”Fritt Val” i Stockholms län innebar ca 11 000 kr för en hörapparat för den enskilde. Om vi som organisation inte bryr oss – vem gör det då HRF har varit med och startat hörselvård, arbetsförmedling och hörselskolor, och idag är det viktigt att som organisation driva hörselfrågor. Men HRF vet inte vart vi är på väg – bättre eller sämre…. Ulla Sand DistriktsNytt #2 2012 5
Page 1 and 2: DistriktsNytt Hörselskadades distr
Page 3: Kvitter både här och där Från o
Page 7 and 8: Vårvindar friska ... Längst ner i
Page 9 and 10: Kan illustrera: hörapparat, 03 01,
Page 11 and 12: uteblir och anmäl till kundtjänst

DistriktsNytt - HÃ¶rselskadades distrikt i Stockholms lÃ¤n

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?