nr 1 - Hörselskadades distrikt i Stockholms län

Innehåll3 LedareLjudmiljö Lill-Skansen45CI-föreningens 20-årsjubileumYrkesliv och hörsel på6–7Audiologisk dag i Göteborg8Med i HRF – varför då?9Distriktsstyrelsen – vad harde gjort?Textad kultur10På gång / Frågan1112 Programöversikt RedaktionGlögg och pepparkakorEn kulen måndagseftermiddag i december, exakt en vecka innanjulaftonen var det varmt och trivsamt inne på distriktskansliet. Allasom ville var välkomna in på adventsfika. I korridoren doftade det avglögg, lussebullar och pepparkakor. Ett trettiotal hade hörsammatinbjudan och minglade runt i lokalerna.Redaktör:Ansvarig utgivare:Redaktion:Ulla Sand, ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.seAgneta ÖstermanDistriktsNyttHörselskadades distriktBox 38180100 64 STOCKHOLMUtkommer med 5 nr/år.Signerade artiklar är författarens åsikt och där så uttryckligenanges, är det organisationens åsikt.Manusstopp: 18/2Nästa nummer beräknas postas 22/3.Övriga manusstopp: 2/4 (postas 7/5).DistriktsNytt skickas till medlemmarna i distriktets alla föreningar.DistriktsNytt finns även på distriktets hemsidawww.hrf-sthlmsdistrikt.se/distrinfo/distriktsnytt.Produktion och grafisk form: West Studios AB. Tryck: Printon.ISSN 2001-3124Omslagsfoto: Bern Altman

Nytt år – gamla utmaningar?Ett alldeles nytt år ligger framför oss. Igen. Vad det kanbära med sig för oss och våra frågor kan man undra.Kommer vi att få bättre tillgänglighet i offentliga lokaler?Fler textade filmer? Fler tolkar? Bättre hörbarhet påTV?Ibland känns det som om ingenting händer men entillbakablick visar ju att det inte är riktigt sant. Det tarbara väldigt mycket längre tid än man tror. Om inteHRF skulle jobba med de här frågorna vore läget heltannorlunda. Nu pratas det faktiskt om ljudmiljö, musiki butiker, tinnitus och hörselscreening för små barn.Det finns hotellkedjor som har slinga i receptionen ochlånar ut väckarklockor med vibrator och SJ blir bättreoch bättre på att informera visuellt när det blir förseningar.Helt nyligen har det öppnats en restaurang därman använder god ljudmiljö som ett marknadsföringsargument.Det finns mycket kvar att göra förstås och vijobbar för fortsatt positiv utveckling vad gäller hörseltillgängligheten.Hörselrehabiliteringen har däremot utvecklats inegativ riktning. Visserligen finns många fler mottagningaroch köerna är borta men systemet är otydligtoch svårt för många att förstå. Vårdgivarna kämparmed för låg ersättning som tvingar fram snabbastmöjliga utprovning och en rehabilitering som ibland ärmer inriktad på att sälja finesser än att prova ut det somfaktiskt behövs. Företag inom hörselrehabiliteringenanvänder marknadsföringsmetoder som kraftigt ifrågasättsav juridiskt sakkunniga. Vi som söker hörselvårdkallas allt oftare för kunder och konsumenter istället för vårdsökande, brukare eller patienter.Forskare, brukarorganisationer, pensionärsorganisationer,SVT, Råd och Rönoch många andra som företräder brukarekritiserar utvecklingen.Det vore bättre att ge skälig ersättningtill auktoriserade vårdgivare som,enligt regelboken, ska behovsbedöma, prova ut och rehabiliterapersoner som drabbats av hörselnedsättning.En ersättning som räcker till mer än något enstaka besök.Att blanda in privat försäljning och sortiment ärinte rimligt när det gäller produkter som måste provasut av professionella audionomer.Under 2013 jobbar vi med att politikerna ska förståkonsekvenserna av nuvarande modell och börja funderaöver en förändring. Att man snabbt kommer igång meduppföljning och kontrollsystem och rensar ut de felaktighetersom uppenbarats.Vår gemensamma vision måste bli en ärligare hörselvård,fullgod rehabilitering och ett system där brukarnasbehov står i centrum.Agneta Österman, distriktsordförandeNy utbildning för syn- och hörselinstruktörerI februari startar en ny utbildning för syn- ochhörselinstruktörer. I denna första kurs på elva veckor ärantalet begränsat till 10 deltagare. Utbildningen ingår iett Arvsfondsprojekt som bedrivs av Förbundet SverigesDövblinda, Synskadades Riksförbund och HörselskadadesRiksförbund i samarbete med Hagabergs folkhögskola.DistriktsNytt #1 20133

Ljudmiljö Lill-SkansenEn strålande vacker förmiddag i septembermöter DistriktsNytt mammaBerit Hagström och Erik 3,5 år vidporten till Skansens bergbana. Anledningentill besöket är att se hurtillgängligheten är ur hörselsynpunktpå Lill-Skansen.Erik berättar genast att på skyltenstår det Skansen. Det är inte förstagången han är här. När vi ser litetvivlande ut bokstaverar han S, K, A,N, S, E, N... Där fick vi!Vi är inte ensamma i bergbanan,det är fullt med barn och barnvagnarmed tillhörande vuxna. Saktaåker vi upp och slipper gå uppförden dryga backen. Det är uppenbartatt tiden är lämplig för den yngrepubliken att besöka Skansen.Målet för de flesta är Lill-Skansensom startade 1955 men som nuär helt omgjort med större utrymmenoch bättre hägn. Här finns tillexempel kaniner, marsvin, fåglar,höns och insekter. Här finns ocksåskulpturer i form av en ekorre elleren groda, som är klättervänlig försåna som Erik.Vid kaninerna och råttorna finnsen inbyggd gång i barnhöjd att gå ini och se mer av djuren. Här tyckerhörselskadade mamma Berit att detblir jobbigt ur hörselsynpunkt.– Om något händer inne i gångenhör jag inte det! Det kan vara mångabarn samtidigt där inne.I ett hus är många olika saker ochdjur samlade, det är bås med ormar,rum med katter, en damm med fiskaratt titta på och mycket annat.Mycket att se. Också vatten är intressant för en kille på tre och ett halvt …Även här har man gjort gångari barnhöjd att springa in och uti. Ljudnivån är bedövande, här ärmånga barn som springer runt ochpratar och sprudlar mer eller mindrehögt. Trätak, trägolv och mångaväggar täckta med glas – inte detmest optimala när det gäller en ljuddämpandemiljö.– Idag är det inte så många barnhär inne, men ljudnivån är ändå såman blir helt slut!Att kunna föra ett samtal somhörselskadad här inne är knepigt.– Man skulle ju vilja prata medsitt barn om sådant man ser härinne, säger Berit. Men det är svårt iden här ljudmiljön.Erik, liksom många andra i hansålder, gillar att åka rutschkana nerförden kulle man klätt med konstgjortgräs utanför. Den stora ormensom man kan kliva in i munnen påoch åka nerför inne i ormkroppenär däremot alldeles för läskig, tyckerhan.Tillgänglighet är bra, men handlaroftast bara om att det ska varatillgängligt för rullstolar.– När man gjorde det nya Lill-Skansen, tänkte man på ljudmiljöni huset då?Där är du ju! OmOrmen Långe ärläskig för Erik så ärdolda prång ochutrymmen minst likaläskigt för mammaBerit.Titta där! Lill-Skansenär en spännande världför de minsta och allt ärgediget och pedagogisktuppbyggt. Föräldrar medhörselproblem kan fåsvårt att hänga med ochdolda och mörka utrymmenskapar oro.Kan stava. S k a n s e nbokstaverar Erik och detär ju alldeles rätt.Foto: Robert Sandström4 DistriktsNytt #1 2013

CI-föreningens 20-årsjubileumLördagen den 10 november samlades ett hundratal personer på ClarionHotel Sign, vid Norra Bantorget för att fira CI-föreningens 20-årsjubileum.07Kan illustrera: ljudöverkänslighet, störandebakgrundsljud, kommunikationsstörande buller etcStyrelsen hade haft mycket jobboch många bollar i luften för att alltskulle klaffa. Lite nervöst var detinnan om tekniken skulle funkaoch skrivtolkarna och alla talareskulle vara på plats, men därefter infannsig ett lugn och så var det baraatt flyta med.Efter lite mingel var det fri placeringförutom vid VIP- borden därbland annat vår förbundsordförandeJan-Peter Strömgren satt samt någraav de första som CI-opererades.Tal hölls av föreningens alla ordförande,först nuvarande Britt Edoff,föreningens grundare Anita Wallin,Agneta Österman och AndersHansson.Under tiden en italiensk bufféserverades avlöste talen varandra.Förbundsordförande höll tal ochöverlämnade en gåva till föreningen.Kvällens sponsorer Möllerström10Medical och Cochlear berättade omny teknik och mycket mera. ErikPihl ingenjör, bjöd på tal och solosång.Helena Lanzer-Sillén berättadeom hur hennes stora engage-Kan illustrera: yrkesverksamma, bullrigaarbetsplatser, hörselskydd, arbetsmiljö etcmang för CI började.08Bosse Lindström talade Kan illustrera: om person pionjärandanpå SÖS och vilka fram-medgångar som har uppnåtts.Dr Eva Karltorp, CI- kliniken påHuddinge berättade bland annatom att få dubbla implantat, att ekonomini slutet av året kan resulterai operationer. Först prioriteras barnen.Föreningen har gett ut en en bok11tillägnad Ulla Ståhlbergs minne,”CI betyder för mig: En berusandekänsla att höra fåglar igen”. Bokendelades ut till alla festdeltagare ochbestår av berättelser om hur livet harpåverkats efter CI-operationen.cochlea implantat, ”planta”Kan illustrera: äldre hörselskadadeSlingbroschyr uppdateradDen slingbroschyr som distriktet tagit fram för ettantal år sedan har uppdaterats under hösten ochkommer att finnas upptryckt i en första upplagai början av året. Den kommer att finnas dels pådistriktets hemsida och dels i pappersupplaga pådistriktskansliet (20 kr).Arbetet med att uppdatera broschyren fortsätterlöpande, och all information om fungerande/ickefungerande slingor i Stockholms län är välkommen!seija.bexar@hrf-sthlmsdistrikt.seGymnasiet till MidsommarkransenI förra numret av DistriktsNytt fanns en artikelom förslaget till start av ett gymnasium förhörselskadade och döva i Stockholm och att detskulle lokaliseras till Frans Schartau. Nu är detklart att gymnasiet ska ligga i Midsommarkransensgymnasium då Frans Schartau ska flytta dit.En webbsida är under uppbyggnad om hörsel/dövgymnasiet. Hur personalen ska hinna utbildas tillstarten hösten 2013 är en intressant fråga…DistriktsNytt #1 20135

Yrkesliv och hörselpå Audiologisk dag i GöteborgDet var ett regnigt Göteborg som tog emot 280 deltagarefrån hela landet när det var dags för Audiologiskdag den 7 november 2012. Som namnet på dagen antyderriktar den sig till verksamma inom audiologi och”hörselvärlden” i allmänhet. Dagens tema var ”Yrkeslivoch hörsel”.Pia Uhlin, ordförande i Svenska audiologiska sällskapet,delade ut silverörat till en man som vunnit SM-guldi orientering, Bo Håkansson numera professor vid institutionenför Signaler och System vid Chalmers. Hantilldelades utmärkelsen för sina vetenskapliga bidragför överföring av ljud till innerörat via benledning.Hörsel- och dövverksamheten i Västra Götalandpresenterades av verksamhetschef Gunilla Jansson.Geografiskt täcker regionen 1,6 miljoner människorsom ska servas i hörselhabilitering och hälsa. En viktigparoll i Västra Götaland är att ”En hörapparat ska intekosta” och ”Det ska vara gott att leva” samt att all hörselvårdska vara gratis. Allt är samlat under ett tak i etthörselns hus där ingen remiss krävs och hörselrehabiliteringen/habiliteringengäller åldrarna 3 månader ochuppåt. Honnörsord är att behovet och hjälpmedlen skastyra. Man jobbar i team med barn och ungdomar, vuxenteamoch i grupper såsom föräldragrupper. Det finnsäven dövteam och dövblindteam samt text- och bildtelefoniteam.Det finns 160 audionomer och det finns ingaköer, service är att inte behöva vänta. Patientavgiften är100 kr och den är kopplad till högkostnadsskyddet.Anders Pojkas, specialist arbetshjälpmedel på FörsäkringskassanKarlshamn, berättade om rätten till arbetshjälpmedel.Man strävar efter en enhetlig bedömningi hela landet och hjälpmedlet man behöver ska inteingå i den normala verksamheten eller i arbetsmiljön.Under de 12 första månaderna i en anställning söksom arbetshjälpmedel hos Arbetsförmedlingen, däreftergörs ansökningen till Försäkringskassan. Det kanhandla om telefonhjälpmedel, konferenshjälpmedelmed mera. Ansökningarna ökar kraftigt inom hörselområdet.2011 fattades det 4 300 beslut och 75 procentav dessa bifölls.Christina Magnusson, Specialfunktion Hörsel ArbetsförmedlingenStockholm, betonade att det är individensom styr vad ett hjälpmedel kan vara – syftet äratt få/behålla ett jobb. Arbetshjälp och arbetslivsorienteringkan också ingå. Arbetsförmedlingen kan informerapå arbetsplatsen om exempelvis varför en personinte är med på kafferasten, hjälpa till att hitta strategieroch anpassa arbetsuppgifter. Det handlar om att se helheten.Jobbet är kommunikation var ett ämne som Sif Bjarnason,Institutionen för hälsovetenskap och medicinÖrebro Universitet, tog upp. Det kan handla om attinformera om hur det är att jobba med en hörselnedsättning,omedvetenhet och konsekvens av att hörselskadanär ett osynligt funktionshinder. Själva ansträngningenmed att lyssna tar mycket mental energi. Det ärviktigt hur man använder sitt hjälpmedel i ett samtal.Hörhjälpmedel är ett villkor för att kommunikationenska fungera, men samtidigt är det viktigt hur man använderhjälpmedlen.Kommunikationsintensiva arbetsmiljöer som förskoloroch andra arbetsplatser med dålig ljudmiljö ärden fjärde vanligaste orsaken till ohälsa. Det behöverinte vara ljud som ger hörselskador men som är jobbiga,störande. Varannan förskollärare är utsatt för dessa ljud.Sofie Fredriksson, doktorand och audionom knutentill Göteborgs Universitet, berättade om riskmiljöer ikommunikationsintensiva arbetsmiljöer och kunska-6 DistriktsNytt #1 2013

per baserade på riskbedömning på individnivå och påpopulationsnivå. Med den kunskapen kan man handlai förebyggande syfte.Anders Jönsson, civilingenjör och teknisk audiologtalade om ”Hörsel och folkhälsa”. Han konstaterade attdet är dödlig fara med ensamhet och endast TV som inslagi vardagen, likaså med ett vacklande socialt nätverk.Det är 40 procent högre risk för förtidspension vidsjukskrivning gällande öra/hörsel. Anders tog upp flerapunkter som kan förhindra förtidspensionering: teknik,förståelse, acceptans, hantering av hinder, hjälpmedeloch dess förutsättningar, kommunikationsfärdigheteroch träningsstrategier, många hörselaspekter.När det gäller teknik är det pinsamt att 2012 behövapåminna om att hörselrehabilitering inte betyder enbarthörapparatutprovning. Det är först när vi har en braakustisk miljö som vi kan dra nytta av tekniken. Hantog även upp ”ankdammsperspektivet”, det vill säga attbara se uppifrån och ur ett dumsnålt perspektiv då detgäller att bryta isolering och utanförskap. Tittar man påsjukvårdskostnader i stort är hörselvårdens så liten attden knappt syns. Och ändå pratar man om ökade egenkostnaderi olika landsting.Milijana Lundberg, audionom och doktorand, berättadeom nyttan av internet som ett komplement till rehabilitering.Det är mycket vanligt att man söker informationpå nätet. Hörselscreening online togs upp somexempel. Det är intressant att undersöka korttidseffekterav att komplettera en pedagogisk insats via nätet.En intressant föreläsning höll Håkan Hua, doktorandvid Linköpings Universitet där han påvisade attarbetsminnet blir påverkat av nedsatt hörsel.Går det att träna upp så att den hörselskadade inteupplever ansträngningen på jobbet? En mycket viktigiakttagelse som gjorts i en undersökning visar att denhörselskadade inte presterar mindre än en normalhörande,men upplever själv att jobbet är ansträngande urhörselsynpunkt.David Lega fick avsluta en mycket diger Audiologiskdag och alla fick ett uppiggande skratt.Han konstaterade att han haft många namn på sigunder åren: först handikappad sedan rullstolsbunden,rullstolsburen, nu brukare... David undrade om hanskulle kallas missbrukare efter att ha gjort slut med sinflickvän...?På frågan om det inte är jobbigt med höga trottoarkantersvarar David ” Men jag letar inte efter såna, jaganvänder låga!” Ordet ”bemötande” finns inte på engelska,kanske speglar det vår syn på funktionshinder?Han avslutade med ”glada ögon speglar sig i barnssjälvkänsla”.På kvällen besökte vi, Berit Hagström, Robert Sandströmoch Ulla Sand, HRF Göteborgs föreningslokaler.I de trevliga lokalerna som ligger mycket centralt belägnai stan pågick ett informationsmöte om tekniskahjälpmedel med ett flertal besökare. Samma informationhade getts tidigare på dagen för främst äldre. KanslistAnn Svedberg guidade oss runt och därefter utbyttevi erfarenheter tillsammans med distriktsordförandeHans Hedström och kassör Reine Thorell. Vi fick blandannat bekräftat att hörselvården verkligen fungeradesom vi tidigare på dagen förundrat fått beskrivet. Distriktetbestår av 18 föreningar indelat i tre kretsar ochca 3 500 medlemmar. Då distriktet är geografiskt stortsker distriktsmöten på en lördag på olika platser i länet.Distriktet har också ett väl fungerande intranät för deförtroendevalda vilket underlättar kontakten.Trevlig, tänkvärd och utvecklande dag!DistriktsNytt #1 20137

HRF-illustrationerav Kenneth AnderssonMed i HRFdistrikt, och föreningar – får använda följande illustrationer kostnadsfritt.aterial. Det går bra att använda hela eller endast delar av illustrationerna.– varför då?r finns både i färg och i svartvitt.gsområden anges under varje bild.■■Information om vad som händer inomHRF:s distriktan är sparade i olika format – tif och eps. Tif-filerna kan användashörselområdet.■■bedriver intressepolitiskt påverkansarbete framförliknande. Eps-filerna bör användas om illustrationerna ska tryckas,■■Erfarenhetsutbyte med andra som har hörselskador, allt gentemot landstinget till exempel genom atte kvalitet.tinnitus mm.ställa krav på en bra hörselvård.■■samordnar och stödjer föreningarnas arbete.■■Råd och stöd i hörselfrågor.■■Behöver inte känna sig ensam som hörselskadad.■■Föreningsverksamhet som föreläsningar, kurser,social samvaro.■■Hitta nya vänner.■■Påverkar samhället som medlem.■■Stödja genom medlemskap. Ju fler, ju starkarepåtryckare.Bland annat arbetar förbundet med attMålet för HRF:s arbete är ett samhälle där landets■■bedriva intressepolitiskt påverkansarbete gentemotcirka 1,4 miljoner hörselskadade respekteras som02individer och får stöd efter behov. Ett samhälle därriksdag, regering, myndigheter och andra03alla hörselskadade kan vara fullt delaktiga i arbetsliv, beslutsfattare i hela samhället.Kan illustrera: hörapparatbärare, hrf -medlemmar,Kan illustrera: hörapparat,studier, kultur, politik med mera – på sina villkor. ■■sprida kunskap i hela samhället om hörselskadadeHRF:s vision personer är ett med samhälle nedsatt där alla hörsel hörselskadade etcoch hörselskadades behov. nedsatt hörsel etckan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle■■samarbeta med andra handikapporganisationer,där våra mänskliga rättigheter respekteras och där visåväl nationellt som internationellt.kan förverkliga oss själva utan att hindras av okunskap,otillgänglighet eller brist på vård, stöd och hjälpmedel. ■■stödja verksamhetsutveckling och studier iföreningar och distrikt.Från välgörenhet till medborgarrättDövas Väl ägnade sig först åt välgörenhet, till exempelbidrag till hörhjälpmedel och att hjälpa hörselskadadefå arbete. Men 1947, då organisationen bytte namn tillHörselfrämjandet, hade det blivit en patientorganisation,som drev medicinska och tekniska frågor. År1990 ändrades namnet igen, till Hörselskadades Riksförbund(HRF), och blev då mer av en intressepolitiskorganisation.Medlemmarna är grunden i HRF:s verksamhet. Deflesta är hörselskadade, det vill säga har nedsatt hörsel,05tinnitus, Ménières sjukdom och ljudöverkänsligheteller är vuxendöva. Kan illustrera: HRF är tinnitus, också till för anhöriga, inteminst föräldrar hrf till s tinnitusgrupperhörselskadade barn.Föreningarna finns i nästan alla kommuner, menockså på länsnivå. Det finns i dag över 200 HRF-föreningari Sverige.HRF:s föreningar■■erbjuder råd, stöd och möjlighet att träffa andrahörselskadade för att utbyta erfarenheter, undertillgängliga former.■■bedriver intressepolitiskt påverkansarbete pålokal nivå, framför allt gentemot kommunen – tillexempel genom att kräva hörselinstruktörer ochbättre tillgänglighet i form av hörselslingor.■■ger ut tidningen DistriktsNytt för medlemmar iHRF Stockholms län.Förbundet (förbundsstyrelsen med förbundskansli)bevakar hörselskadades frågor på riksplanet, spriderkunskap om hörselskadade, samordnar verksamhetinom organisationen samt ger stöd till föreningar ochdistrikt.■■bedriva insamlingsverksamhet, bland annatvia telemarketing, för att möjliggöra HRF:spåverkansarbete och verksamhet.Hörsellinjen är en service för alla som har frågor omhörsel och hörselskador. Här kan man även berätta omhur man blir bemött hos audionomen, både positivtoch negativt. Hörsellinjen nås på tel 0771-888 000,vardagar kl 9–15, eller horsellinjen@hrf.se, hemsidawww.horsellinjen.seAuris är en facktidskrift om och för 06 hörselskadademed nyheter och reportage om teknik, forskning,Kan illustrera: Menièresvårdpolitik, och annat som berör hörselskadade. Aurisskickas automatiskt till allasjukdom,HRF-medlemmar.hrf s menièreverksamhetett HRF-ägt företag somHRF Hörteknik AB ärsäljer en rad olika hörseltekniska produkter, som görvardagen lite enklare och bekvämare. Produkternafinns på www.hrfteknik.se.8DistriktsNytt #1 20130809Kan illustrera: familjeliv, föräldrar till hörsel-

Distriktsstyrelsen – vad har de gjort?Distriktskansliets omorganisation har dominerat distriktsstyrelsens arbeteunder 2012. Det har bland annat inneburit att DistriktsNytt trycks och distribuerasexternt, och att alla medlemmar i distriktet numera får tidningen.Ombudsmännens arbete med intresseföreningarnases också över,liksom förtäringen vid mötena; föratt spara tid för personalen och pengarför distriktet.En Vårdvalsfolder gällande hörselhar tagits fram och en ombudsträffinför förbundskongressen hargenomförts. I likhet med tidigareår har en teambuilding med styrelsenhållits. Dock inte i maj sombrukligt varit – på grund av för fåanmälningar – däremot i augustidå styrelsemötet också flyttades tillHuddinge.Styrelsen har godkänt rapportenom nya regler vid lån av lokal på distriktskansliet,vilket bland annatinneburit att förening som lånarlokal själv måste städa och ställalokalen i ordning efter genomfördaktivitet.Översyn av regelverkAgneta Österman har informerat omlandstingsstyrelsens remiss Översynav regelverk och beredningsformerför bidraget som Landstingsstyrelsendelar ut för intressepolitik till organisationersom företräder personmed funktionsnedsättning.Distriktsstyrelsen föreslog årsmötetersättningsregler vid förloradarbetsinkomst. Robert Sandström,verksamhetsledare, har utsetts tillständig sekreterare vid distriktsstyrelsensammanträden.Mässan Alla Möjliga Medel, isamarbete med HRF Stockholm,ställdes in 2012. Styrelsen hoppaskunna genomföra den vid senaretidpunkt. Den pedagogkonferenssom skulle genomföras tillsammansmed UHiS i november fickställas in, även här på grund av förfå anmälningar.Reglerna för Femkronan har diskuteratsoch slingbroschyren haruppdaterats för att att tryckas uppi en mindre upplaga. Under höstengenomfördes en kurs för föreningskassöreroch två TSS-kurser, en förnybörjare och en konversationskurs.HemsidanNär det gäller omarbetning av distriktetshemsida har styrelsen beslutatatt avvakta förbundets nyasida som kongressen beslutat skautgöra mall för hela landet.Agneta Österman har informeratom att planeringsarbetet gällandehörselinstruktörer fortsätter.Vuxendövrådet har rapporteratatt man vid tolkbeställning ska beställaextra skärm så att ordförandebordetockså kan se textningen ochatt en tolkbrist i länet befaras tillföljd av nya upphandlingar av tolkar.Rådet följer även frågan om färdtjänstensorganisering. Distriktsstyrelsenhar tillstyrkt att Vuxendövrådetbytt namn till Rådet för tolk- ochtextfrågor.Då Agneta Österman invaltsi HRF:s förbundsstyrelse har distriktsstyrelsenbeslutat utse LarsLindén till ny distriktsrepresentanttill HRF förbundsmöte.MedlemskampanjDistriktsstyrelsen har uttalat sitt gillandeöver ett förslag till medlemskampanjoch beslutat att ett medlemsvärvningsprojekti någon formska finnas med i 2013-års verksamhetsplan.Fyra styrelseledamöterhar deltagit i en workshop på SøderReklambyrå där projektet diskuterats.En skrivelse till Försäkringskassangällande tillgänglighet på mötenhar gjorts. Styrelsen har äventagit fram ett bokslut att föreläggaårsmötet. Budgeten för 2013 kommeratt beslutas vid 2013-års förstastyrelsemöte då 2012-års sista styrelsemöte,som skulle besluta om budgeten,fick ställas in på grund av detsnöoväder som medförde en klass2-varning för Stockholmsområdetoch förorsakade omfattande stopp ikollektivtrafiken.Anm.I styrelseprotokollen kan man sevad styrelsen arbetat med och vadsom beslutats under året. Ovanståendeär en resumé för 2012.Fakta:Distriktet är en paraplyorganisationför länets 19 HRF-föreningar. Styrelsenväljs på årsmöte och bestårav en ledamot och en ersättare frånrespektive förening.Styrelsen handlägger övergripandefrågor som berör hela distriktet.Under den finns två utskott,Förvaltningsutskottet, FU, sombereder personalfrågor och ekonomi,och Verksamhetsutskottet,VU, som diskuterar intressepolitik,kursverksamhet med mera.USDistriktsNytt #1 20139

Textad kulturStockholms stadsteaterI sista minuten30/1 18.00, 14/2 18.00, 10/3 13.30Markurells21/2 19.00Peter Pan och Wendy26/1 13.00, 13/2 18.00, 20/2 18.00West Side Story27/3 19.30 , 12/4 19.30, 27/4 19.30, 5/5 19.30,15/5 19.30Körsbärsträdgården27/4 13.00. 16/5 19.00, 26/5 19.00Demoner17/2 19.00, 2/3 19.00, 21/3 19.00Peer Gynt20/1 18.00, 2/2 19.00Biljettkvot finns för hörselskadadetill de textade föreställningarnaE-post: kundtjanst@stadsteatern.stockholm.seOBS: Svar kan dröja upp till två dagar.Telefon (ej texttelefon): 08-506 20 200,tis–sön kl 12.00–16.00.Ange: TEXTAD FÖRESTÄLLNINGHörslingaPå Stora scenen, Klarascenen och Lilla scenenfinns IR-system med speciella hörlurar och harman hörapparat med T-spole finns halsslingor.Hjälpmedlen finns att låna av publikvärdarna utanförsalongen.Textade regionala nyheterDRÖjerDRAMATENChéri27/1Spöksonaten9/2, 20/2Som löven i Vallombrosa17/2 och 27/2Farliga förbindelser16/3 och 28/3Samhällets stöttepelare21/3 och 24/3Biljettkvot finns för hörselskadadetill de textade föreställningarnapublikservice@dramaten.se,telefon 08-667 06 80HörslingaStora scenen, Lilla scenen och Målarsalen ärutrustade med IR-slingor. IR-mottagarna finnstillgängliga för utlåning via publikvärdarna.Stora scenen och Lilla scenen är även utrustadmed teleslinga som ställs in till den egnahörapparaten.TEXTAD biofilmPå SF hemsida kan man se vilka filmersom textas och var de visas: www.sf.se/textadefilmerTEXT-TVSIDOR för text i tv199 SVT1299 SVT2793 SVT24/Barnkanalen794 Kunskapskanalen890 TV4, Sjuan, TV4 Fakta, TV11,TV4 Film, TV4 Sport(vad som textas: sid 658)199 TV3, Kanal 5, Kanal 9.Hörselskadades distrikt och Rådet för text- och tolkfrågorhar kontaktat Sveriges Television för att få beskedom frågor kring textning av program. För distriktetsdel handlar det om textning av regionala och lokalasändningar.Magnus Rönnlid, chef på SVT undertext, svarar attanledningen till att de inte textas hänger samman medbåde teknik och ekonomi. Problemet är att det är uppemot 19 samtidiga regionala nyhetssändningar och detär en utmaning att kunna texta så många programsamtidigt.SVT har 22 direkttextare anställda som arbetarskift, framför allt med de många rikssända nyhets-,sport- och aktualitetsprogrammen.För att kunna texta de 19 regionala direktsändningarnaskulle behövas 19 textare på plats den korta stundsändningarna pågår. Dessa skulle inte ha en meningsfullsysselsättning före och efter de korta sändningarna.Dessutom är det svårt att hitta direkttextare medrätt kompetens. SVT arbetar med att förbättra kompetensförsörjningenmen det tar tid.Ny teknik för att kunna direkttexta regionalt är underutveckling och förhoppningen är att det ska kunnabörja användas om några år. Man arbetar med att fåfram en svensk taligenkänningsmjukvara, i likhet medsom idag finns i exempelvis England.10 DistriktsNytt #1 2013

Dock endast i hrf -material. Det går bra att använda hela eller endast delar av illustrationerna.eftersom de ger bättre kvalitet.09hrf s föräldragrupperPå gång…Frågani worddokument och liknande. Eps-filerna bör användas om illustrationerna ska tryckas,eps. Tif-filerna kan användasoch tif – format olika i sparade är -skivan cd på BildfilernaFörslag till användningsområden anges under varje bild.svartvitt. i och färg i både finns illustrationer SamtligaFöreläsning om Ménières sjukdommed dr Mikael Sandström, Stockholms PrivataHörselklinikonsdagen den 20 mars kl. 17.30 på Tantoseniorlokus, Rosenlundsgatan 44(mitt emot Södra station).Arrangör: HRF Ménièreföreningen i Stockholms länJubileum även för dansarna03Kan illustrera: Menières06HYViS linedancegrupp uppmärksammadeatt de hållit på i 10 år under 2012. Allra förstalinedancekursen startade 19 mars 2002, ochEva Svanström har genom alla år varit kursledare.Distriktet bjöd på tårta på höstterminens sistakurskväll 2012. Yiiiiihaaaaa, det här är ett jättekulsätt att motionera både kropp och hjärna hälsarhela linedance-gänget!Vattengympapå Danderyds sjukhus.15 gånger med start måndag 28 januarikl. 15.30–16.30.Pris: 450 kr.Närmare info:Kerstin Nelsäter, tel. 580 332 32,kerstin@nelsater.netIngrid Litzén van Asperen, tel. 744 07 16litzen-asperen@datorpost.se12sjukdom, hrf s menièreverksamhethrf -möte, studiecirkel etcgemenskap,illustrera: KanKan illustrera: hörapparat,nedsatt hörsel etcKan illustrera: familjeliv, föräldrar till hörselskadadebarn, barn till hörselskadade föräldrar,Är det något du undrar över, som är relaterattill vår ”hörselvärld” – skicka infrågan till DistriktsNytt! Adresser hittar iRedaktionsrutan på sidan 2.personer med nedsatt hörsel etcillustrera: hörapparatbärare, hrf -medlemmar,Kan etc hrf hörselskadade, illustrera: KanFråga:Kan alla hörselskadade få handikappersättning?Kan illustrera: tinnitus,05Kan illustrera: person med08Kan illustrera: äldre hörselskadade11Kan illustrera: vuxendöva, hörselteknisk04Svar:Om du behöver extra hjälp på grund av en sjukdomeller funktionsnedsättning kan du ansöka omhandikappersättning från Försäkringskassan.För att ha rätt till handikappersättning måste duKan illustrera: ljudöverkänslighet, störande07Kan illustrera: yrkesverksamma, bullriga101,1 0 0201,2utrustning, tillgängliga möten etchrf s tinnitusgrupperha fått funktionsnedsättningen innan du fyllde65 år, om du fortfarande behöver hjälp får dubehålla ersättningen även sedan du fyllt 65 år.Handikappersättningen är skattefri.Med ansökan om handikappersättning ska duäven bifoga ett läkarutlåtande om sjukdomen ellerbakgrundsljud, kommunikationsstörande buller etccochlea implantat, ”planta”funktionsnedsättningen. Söker du ersättning förmerkostnader ska du beskriva vilka kostnaderna är.Om du är döv eller gravt hörselskadad ärhandikapp ersättningen 15 840 kronor per år (36procent av prisbasbeloppet). Med döv eller gravthörselskadad menas att man med hörapparatinte kan eller har mycket svårt att höra vad andramänniskor säger.Kontakta Försäkringskassan för mer informationoch blanketter.Synpunkter på Vårdval/Fritt val?Om du ångrar dig har du rätt att häva köpetinom 30 dagar och få pengarna tillbaka enligtkonsumentköplagen.Om du känner dig felaktigt bemött ska du kontaktaPatientnämndenBox 17535, 118 91 Stockholme-POST registrator2pan.sll.seTELEFON 08-690 67 00.Har du haft kontakt med en hörselmottagning ochskaffat hörapparat och vill dela med dig av dinerfarenhet, positivt eller negativt? Vi tar gärna emotdina erfarenheter av Vårdval/Fritt val.Hörselskadades distriktBox 38180, 100 64 StockholmE-POST ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.seTELEFON 08-702 30 54.arbetsplatser, hörselskydd, arbetsmiljö etcDistriktsNytt #1 201311

eftersom de ger bättre kvalitet.Posttidning BPorto betaltDistriktskanslietÖPPETTIDER:1,1TIS–FRE 10.00–13.30LUNCHSTÄNGT 11.30–12.30BESÖKSADRESS:TIDELIUSGATAN 12, 9TR STOCKHOLMPOSTADRESS:HÖRSELSKADADES DISTRIKTBOX 38180, 100 64 STOCKHOLMEXPEDITION:TELEFONTID: tis–FRE08-702 30 50kansli@hrf-sthlmsdistrikt.sewww.hrf-sthlmsdistrikt.se10.00–11.30 och12.30–13.30EXPEDITIONCATHRIN JANSON08-702 30 56cathrin.janson@hrf-sthlmsdistrikt.seEXPEDITIONISABELLA NORDFORS08-702 30 55isabella.nordfors@hrf-sthlmsdistrikt.seOMBUDSMANSEIJA BEXAR08-702 30 52seija.bexar@hrf-sthlmsdistrikt.seOMBUDSMANBERIT HAGSTRÖM08-702 30 53berit.hagstrom@hrf-sthlmsdistrikt.seOMBUDSMANULLA SAND08-702 30 54ulla.sand@hrf-sthlmsdistrikt.seVERKSAMHETSLEDAREROBERT SANDSTRÖM08-702 30 51robert.sandstrom@hrf-sthlmsdistrikt.se0 01,202Kan illustrera: hörselskadade, hrf etc Kan illustrera: hörapparatbärare, hrf -mpersoner med nedsatt hörsel etc04Kan illustrera: vuxendöva, hörseltekniskutrustning, tillgängliga möten etcUng med tinnitusTinnitus, ofta i sambandmed bestående hörskador,håller på att bli en ny folksjukdombland unga. Enstödgrupp har startats förtinnitusdrabbade mellan 17–35 år. Målet är05att delamed sig av kunskap, behandlingar, Kan praktiska illustrera: tinnitus, tipsoch erfarenheter.hrf s tinnitusgrupperfacebook.com/UngMedTinnitusFrågor kring medlemskapVid ändringar och frågor gällande medlemskapeti HRF hänvisas till medlemsregistret påHörselskadades Riksförbund, telefon 08-457 55 48eller e-post medlemsregistret@hrf.se.07Kan illustrera: ljudöverkänslighet, störandebakgrundsljud, kommunikationsstörande buller etcProgramöversiktFör ytterligare information om program,kontakta distriktets expedition.JanuariMånd 14 kl 18–20 Linedancekurs, startMånd 28 kl. 15.30–16.30 Vattengympa, startTisd 29 kl. 14–16 Ménière, tisdagsträffFebruariOnsd 5 kl. 18.00Torsd 7 kl. 18–20Torsd 21 kl. 18.0010Kan illustrera: yrkesverksamma, bullrigaarbetsplatser, hörselskydd, arbetsmiljö etcMarsTisd 5 kl. 17.30Tisd 12 kl. 18.00Onsd 13 kl. 17.30Onsd 20 kl. 17.30Onsd 27AprilLörd 6Onsd 2408Kan illustrera: person medcochlea implantat, ”planta”ÖFL, årsmöteHYViS, pubafton 11HYViS, årsmöteKan illustrera: äldre hörselskadadeMénièreföreningensårsmöteCI, årsmöteTinnitusföreningensårsmöteMénière, föreläsningSista dag för motionertill distriktets årsmöteHYViS, vårfestDistriktets årsmöte