2010-02-09 - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten - Uppsala ...

UPPSALA 

UNIVERSITET 

Teknisk-naturvetenskapliga 

fakultetsnämnden 

PROTOKOLL 

Sammanträdesdag 

2010-02-09 

1(6) 

Närvarande ledamöter: 

Joseph Nordgren 

Roland Roberts 

Ulf Danielsson 

Anders Hagfeldt 

Hans Ellegren 

Ingemar Kaj 

Jan-Åke Schweitz 

Eva Wäckelgård 

Åsa Kassman-Rudolphi 

Anders Virtanen 

Ove Bergvall 

Thomas Uhlin 

Susanna Kaufmann 

Jonas Nensen 

Jonna Holmgren 

Mikael Hjort 

Frånvarande ledamöter: 

Lars Holmer 

Kristofer Jakobsson 

Suppleanter 

med rösträtt 

Gunilla Kreiss 

Peter Halvarsson 

Suppleanter 

utan rösträtt: 

Helena Danielson 

Olga Botner 

Ulrika Bohlin 

Företrädare/ör de anställda: 

J annika Chronholm Andersson 

Nils-Einar Eriksson 

Övriga närvarande: 

Irene Kolare 

Birgitta Gelin 

Marita Wigren-Svensson 

Per Andersson 

Maria Lind 

Rickard Källgren 

Ann-Sofie Göransson 

professor, dekan, ordf 

professor, prodekan 

professor, sektionsdekan 





professor, ordf. FUN 

universitetslektor, ordf. TUN 

professor, ordf. NUN 

vetenskaplig rådgivare 

vetenskaplig rådgivare 

doktorand 

studerande 

studerande 

studerande 

professor 

doktorand 

professor 

doktorand 

professor 

professor 

studerande 

universitetsadjunkt, SACO 

datachef, TCO 

kanslichef 

utbildningsledare 



controller 

informatör 

sekreterare

UPPSALA 

UNIVERSITET 



PROTOKOLL 



2(6) 

§ 1 

§2 

§3 

§4 

Justeringsperson 

Beslut: 

att utse Ingemar Kaj 

Utbildning på grund och avancerad nivå 2009 

a) Årsrapport 

Information om att utfallet för 2009 överstiger uppdraget med 399 

helårsstudenter och 53 helårsprestationer. 

b) Slutlig fördelning av UGA-medel till institutioner för 2009. 

Föreligger förslag till slutlig fördelning 

Beslut: 

att fördela överprestationer inom UGA 2009 enligt: 

100 Tek-nat fakulteten -23 241 527 

104 Matematiska institutionen 2 158762 

106 Inst for informationsteknologi 4 128617 

113 Inst for fysik och astronomi 875336 Gäller basåret 

113 Inst for fysik och astronomi 2 411 600 

125 Inst fOr teknikvetenskaper 2959474 

131 Inst. fOr biokemi och organisk kemi 2 123 294 

140 Inst fOr biologisk grundutbildning 4 165758 

161 Inst fOr geovetenskap 2291 741 

162 Uppsala centrum fOr hållbar utveckling 1 547 131 

SLU for kurser i miljö- och vattenteknik 579814 

att institutionerna i förekommande fall skall använda dessa medel för 

att täcka tidigare underskott 

Årsredovisning 2009 

Information om det ekonomiska utfallet 2009. 

Strategiska forskningsområden 

I) Nomineringar 

Föreligger förslag till beslut om nomineringar. 

Beslut: 

att fastställa nomineringar till ledamöter i programråden enligt 

följande: 

Information om programsamordnare och programberedning 

Programråd Programsamordnare Programberedning 

Vetenskaplig samordnare 

STandUP Kristina Edström Roland Roberts, 

Vicerektor teknat 

Mats Leijon 

Essence Kersti Hermansson Olle Ericsson 

Vicerektor teknat Sverker Holmgren 

Föredragande: 



Birgitta Gelin 

TEKNAT 2010/13 


Maria Lind 



UFV 20 l 01150 

UFV 20101149

UPPSALA 

UNIVERSITET 



PROTOKOLL 



3(6) 

Naturkatastrof 

Vicerektor Humsam 

Prodekan teknat 

Sven-Eric Svärd/ 

Sven Halldin 

Fredrik Bynander, 

Klas Hjort, 

Sven Halldin 

UFV 2010/151 

II) Resursfördelning 

a) Energi StandUP 

Föreligger fårslag till resursfördelning. 

Beslut: 

att de totalt 5 333 000 kr som Uppsala universitet disponerar för det 

strategiska forskningsområdet energi under 2010 disponeras enligt 

fåljande: 

• Institutionen för statsvetenskap disponerar 500 000 kr under 2010 

för pilotprojekt inom samhällsvetenskap och juridik 

• Institutionen för teknikvetenskaper, forskningsprogrammet 

elektricitetslära disponerar 3 200 000 kr under 2010 för förnybar 

elproduktion 

• Till Högskolan i Halmstad utbetalas 200 000 kr under 2010 

• Institutionen för materialkemi, forskningsprogrammet strukturkemi 

disponerar 900 000 under 2010 för batteri- och fordonsforskning 

• För samordning och StandUp-aktiviteter (internat, information etc.) 

disponeras 533 000 under 2010 

b) E-vetenskap eSSENCE 

Föreligger fårslag till resursfördelning. 

Beslut: 

att de totalt 4500000 kr som Uppsala universitet disponerar för det 

strategiska forskningsområdet E-vetenskap under 2010 disponeras 

enligt följande: 

• Institutionen för fysik och astronomi, forskningsprogrammet 

högenergifysik disponerar 500 000 kr får grid -forskning och 

forskningsprogrammet materialteori disponerar 900 000 kr för nya 

metoder för icke-jämviktssystem under 2010 

• Institutionen för informationsteknik, forskningsprogrammet 

tillämpad beräkningsvetenskap disponerar 900 000 kr för 

algoritmer och högpresterande parallella beräkningar och 

forskningsprogrammet datalogi disponerar 700 000 kr för 

databasforskning under 20 l O 

• Institutionen för materialkemi, forskningsprogrammet strukturkemi 

disponerar 900 000 kr för nya modeller för komplexa material 

under 2010-02-10 

• För samordning och eSSENCE-aktiviteter (internat, information

UPPSALA 

UNIVERSITET 



PROTOKOLL 



4(6) 

§ 5 

§ 6. 

§7 

§8 

etc.) disponeras 450 000 kr och för ett gästforskarprogram 150000 

kr under 2010. 

c) Säkerhet och krisberedskap/ Naturkatastrofslära 

Föreligger inget förslag till resursfördelning. 

Beslut: 

att delegera till arbetsutskottet att besluta om resursfördelningen för 

Säkerhet och krisberedskap/Naturkatastrofslära under 2010 

Översyn av forskningsprogrammens basfinansiering 

Information om att 234 miljoner kr ska fördelas på 71 forskningsprogram 

för 2010. 

Budgetunderlag 2011-2013 

Föreligger förslag till budgetunderlag 2011-2013. 

Beslut: 

att fastställa teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämndens 

budgetunderlag till rektor (bilaga 2010-02-09 § 6) 

Bibliotek 

Lägesrapport 

Indragning av resurser 

Föreligger begäran om fråntagande av rätt till handledning och andra 

resurser för en doktorand på institutionen för teknikvetenskaper. 

Beslut: 

TEKN AT 2010/57 

UFV 2009/2061 


Irene Kolare 

TEKNAT 20081126 


Irene Kolare 

TEKNAT 2009/499 


Marita Wigren-Svensson 

§9 

att enligt Högskoleförordningen (1993: 100) 6 kap. 37 § fr.o.m. 201 0- 

03-15 dra in Stoj anka Bijelovics rätt till handledning och andra 

resurser för utbildningen på forskarnivå i teknisk fysik med imiktning 

mot fasta tillståndets fysik 

Fyllnadsval av ledamöter i rekryteringsgruppen för teknik och i 

rekryteringsgruppen för datavetenskap 

Föreligger förslag på ledamöter. 

Beslut: 

att Ilia Katardjiev utses till ordinarie ledamot i rekryterings gruppen 

för teknik efter Göran Possnert 

att Staffan Jacobson utses till suppleant i rekryteringsgruppen för 

teknik efter Katardjiev 

att Aletta Ny16n utses till suppleant i rekryteringsgruppen för 

datavetenskap efter Pierre Flener 

§ 10 Studieplaner tekniska masterprogram 

Föreligger förslag från tekniska utbildningsnämnden, TUN. 

Beslut: 



Ann-Sofie Göransson 



Åsa Kassman Rudolphi

PROTOKOLL 



5(6) 

UPPSALA 

UNIVERSITET 



§11 

att fastställa studieplanen för masterprogrammet i Förnybar 

el generering, 120 hp, läsåret 201012011 läsår 1 samt preliminärt 

201112012 läsår 2 

att fastställa studieplanen för masterprogrammet i Inbyggda system, 

120 p, läsåret 201012011 läsår 1 samt preliminärt 2011/2012 läsår 2 

att fastställa masterprogrammet i Industriell Ledning och Innovation, 

120 hg, läsåret 201012011 läsår 1 samt preliminärt 2011/2012 läsår2 

(bilaga 2010-02-09 § 10) 

Forskarutbildningsämne, forskarutbildningsansvarig professor i fysik 

med inriktning jonfysik 

Beslut: 

att bordlägga ärendet 

§ 12 Kriterier för pedagogisk meritering 

Föreligger förslag från Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens 

universitetspedagogiska råd, TUR. 

Beslut: 

att TUR:s förslag ska skickas på remiss till NUN, TUN, samtliga 

institutioner samt ordförandena i fakultetens docenturnämnd, 

befordringskommitte och rekryteringsgrupper för yttrande senast 5 

mars 2010 

§ 13 EIT -Innoenergy 

F öre ligger förslag till samordnare, uppdrag till kontaktpersonerna och 

kontaktpersoner 

Beslut: 

att utse Håkan Engqvist till samordnare för EIT/lnnoenergy 

att fastställa uppdraget till kontaktpersonerna enligt följande: 

Kontaktpersonerna ska: 

• hålla sig informerade om utvecklingen i den aktuella Co-location Centre 

(CC) 

• fOrmedla information vidare till alla relevanta delar av verksamheten 

• formedla fOrslag från våra forskare vidare till diskussionerna inom 

aktuella CC 

• helst åka själv på de möten som hålls och planeras 

• ansvara for att en lämplig ersättare åker när det inte är möjligt att närvara 

själv 

• se till att person med rätt kompetens åker på möten 

• ansvara for ändamålsenlig återrapportering 

• agera proaktivt fOr alla del områden av relevans fOr Uppsala universitet, 

även områden utanfOr kontaktpersonens eget forskningsfålt/ 

specialist/kompetensområde. 

att utse kontaktpersoner enligt följande: 

• Sweden Storage: Kristina Edström och Urban Lundin 

• Benelux (smart buildings and cities): Claes-Göran Granqvist och 


Föredragande: Marita 

Wigren Svensson 


Föredragande: Maja 

Elmgren 

UFV 2008/811 


Irene Kolare

• UPPSALA 

UNIVERSITET 

PROTOKOLL 



6(6) 



Mikael Bergqvist 

• Iberia (Renewables): Mats Leijon Anders Hagfeldt Hans Bernhoff 

• Alpes (Materials, Nuclear): Mattias Klintenberg Sven Kullander 

Ane Håkansson 

• Poland (Clean coal): Auli Niemi och Roland Roberts 

• Germany (Chemical fuels): Hana Barankova 

§ 14 Meddelanden 

a) Uppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN serverar frukost vissa 

morgnar 

b) UTN kommer att ansöka om att bli egen studentkår 

c) Fakultetskollegium 11 februari kl. 15.00 på Blåsenhus 

Vid protokollet 

Ck 

Ann-Sofie 

Sj)~ 

öransson 

;l~~' 

Inge ar Kaj I

UPPSALA 

UNIVERSITET 

UFV 2009/2061 

Budgetunderlag 

2011 - 2013 

Fastställt av fakultetsnämnden arbetsutskottet 2010-02-09

UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2010-2012 

2010-02-04 UFV 2009/2061 

Innehållsförteckning 

Sammanfattning av äskanden inom 

förändringsförslaget _________ 4 

Prioriteringar 4 

Sci Lif Lab 4 

Energi 4 

I nfrastru ktu r 5 

Forsknings- och utbildningsstrategier ____ S 

Framgångar av forskningsanslag 6 

Matematik- och beräkningsvetenskap samt IT-området ______ 6 

Bioteknik 7 

Biologisk mångfald, evolutionsbiologi och genomforskning 7 

Energiforskning 7 

EIT/KIC/lnnoenergy 8 

Prioriteringar sedan 2008 _________ 8 

Omprioriteringar inför VP 2010 8 

Strategiska forskningsområden 9 

Energi 9 

E-vetenskap 9 

Säkerhet och krisberedskap 10 

Molekylär biovetenskap 10 

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå _10 

Hållbar utveckling ___________ 12 

2



Myndighetskapital och oförbrukade anslag och 

bidrag 12 

3



Budgetunderlag för Uppsala universitet för åren 

2010-2012 

Sammanfattning av äskanden inom förändringsförslaget 

Medelsfördelningen till utrustning och databaser från Wallenberg och VR har förändrats. Skall Sverige 

kunna vidareutveckla sin ledande roll inom dessa områden behövs ytterligare medel över statsbudgeten 

som en förstärkning av den tekniska infrastrukturen. Fakulteten vill mot denna bakgrund 

förorda en ökad satsning på 60 miljoner kr för infrastruktur inom förändringsförslaget. 

European Institutes of Innovation and Technology (EIT) är EU:s nya modell för att forskning, utbildning 

och innovationer ska leda till tillväxt och lösningar på samhällets stora utmaningar. Den 

redan genomförda interna omdisponeringen av medel till energiforskning är otillräcklig för en satsning 

av denna omfattning. Energi- och materialområdet är här betydligt bredare definierat än i det 

strategiska forskningsområdet energi. Fakulteten vill mot denna bakgrund förorda en ökad satsning 

på 10 miljoner kr inom förändringsförslaget. 

För att kunna hålla en hög kvalitet på utbildningarna fordras en höjning av studentpengen. Utifrån 

studenternas efterfrågan på områdets utbildningar är omprioriteringar och effektivisering otillräckliga 

åtgärder för att åtgärda urholkningen av ersättningen. Resultatet är att lärarnas arbetssituation blir 

alltmer pressad. Det är inte längre möjligt att hålla antalet laborationer och fåltkurser på en tillräckligt 

hög nivå. Förnyelsen av föråldrad utrustning släpar efter. 

Fakulteten vill mot denna bakgrund förorda en ökad satsning med 27 miljoner kr för en kvalitetssäkring 

inom förändringsförslaget. 

För att fortsatt kunna kvalitetssäkra arbetsinsatserna förordar fakulteten avslutningsvis en utökning 

av anslaget till sekretariatet för Östersjöuniversitetet/Baltic University ProgranlIne med 2 mnkr inom 

förändringsförslaget. 

Prioriteringar 

Sci Lif Lab 

Funktionell och komparativ genomik och läkemedelsutveckling är högt prioriterad inom vetenskaps 

Olmådet. 

Energi 

Energiforskningen vid Uppsala universitet har både bredd och djup, med såväl studier av energisystem 

i samspel med samhällsbyggnad som spetsforskning inom specifika Olmåden av hållbar produktion 

och användning av energi. Förutsättningarna är mycket goda att tillvarata energiforskningens 

resultat i fonn av ny näringsverksamhet. Energiforskning är högt prioriterad vid Uppsala universitet 

och det finns goda förutsättningar att utveckla helhetslösningar som kan tillfredsställa energibehoven 

i olika delar av världen. Det finns också ett stort behov av såväl högkvalitativa teoretiska som 

praktiska jämförande studier som kan användas som beslutsunderlag på olika nivåer. 

Sedan hösten 2008 har ytterligare steg tagits i utvecklingen av energiforskningen vid Uppsala universitet. 

Det sker bl.a. genom samarbete med framförallt KTH, men också SLU och Luleå tekniska 

universitet. EU:s stort satsning där Uppsala universitet och KTH är en av sex regioner är kvittot på att 

4



excellent kompetens tillvaratas i bred vetenskaplig och teknisk innovationsmiljö, som stärker Sveriges 

ställning väsentligt inom området. 

Infrastruktur 

Internationella och nationella forskningsanläggningar spelar en fOr svensk vetenskap framträdande 

roll, som med tiden kommer att öka alltmer i betydelse. För utnyttjandet av anläggningarna krävs i 

växande utsträckning att användarna bidrar med eget arbete och egen uhustning till utvecklingen, 

uppbyggnaden och igångsättningen av forskningsinfrastrukturen vid sådana anläggningar. För att 

kunna motsvara de krav som ställs i detta avseende måste användarna i sina hemländer ha tillgång 

till teknisk basinfrastruktur med högkompetent expertis for utveckling, uppbyggnad och tester av 

högteknologisk forskningsinfrastruktur. Uppsala har traditionellt varit, och är fortfarande, särskilt 

framgångsrik när det gäller innovation och sådan utveckling av avancerad instrumentation och experimentella 

metoder for fysik och andra vetenskaper. Det gäller konstruktion och testning av komponenter 

och system. Här är Uppsala särskilt lämpat att bidra till ESS med utvecklingsarbetet aven 

supraledad linjär protonaccelerator och till MAXI med uppbyggnad av strålrör och experimentell 

utrustning. Tillgången till teknisk basinfrastruktur är av avgörande betydelse for ett framgångsrikt 

genomforande av såväl ESS som MAXIV, m.m. 

Uppsala mångvetenskapliga centrum for avancerad beräkningsvetenskap- Uppsala Multidisciplinary 

Center for Advanced Computational Science (UPPMAX) är ett regionalt centrum for högpresterande 

datorberäkningar (HPC). UPPMAX, inrättades redan 2002, som en områdesstrategisk. och stödjer 

forskning inriktad mot vetenskapliga beräkningar, beräkningsvetenskap samt datavetenskap och 

stimulerar tvärvetenskaplig växelverkan. UPPMAX är ingången till universitet ochen av noderna i 

Swedish National InFastrllctllrefor ComplIting (SNIC) med medfinansiering från Rådet for forskningens 

infrastruktur (RFI). 

Även Myfab är delvis RFI-finansierad och s.k. nationell infrastruktur som innefattar landets tre stora 

renrumsanläggningar. Det är vid Uppsala universitet (MSL), Chalmers (MC2) och KTH (Electrum). 

Dessa tre laboratorier är integrerade som en Open facility for avancerad forskning och utveckling 

inom mikro/nano-områdena och materialvetenskap. Uppsalalaboratoriet (MSL) omsätter 25-30 Mkr 

per år, varav cirka 50 % utgörs av universitetets statsanslag till forskning, 30 % av driftstöd från 

KFI/VR och Vinnova, samt 20 % av användaravgifter. Investeringsvolymen är drygt 200 Mkr for 

laboratorieuh'ymmen med kvalificerad miljökontroll samt cirka 100 Mkr for vetenskaplig utrustning 

(mestadels KA W-finansierad). MSL har omkring 200 användare årligen varav 75 % interna och 

25 % externa (foretag etc). En av Myfabs målsättningar är att utöka den senare andelen kraftigt. 

En ökad medelstilldelning till Uppsala är angelägen eftersom den planerade omdispositionen av 

anslagssparande for att stärka starka forskningsmiljöer och infrastruktur samt medfinansiering är 

otillräcklig for en satsning av denna omfattning. 

Medelsfördelningen till utrustning och databaser från Wallenberg och VR har förändrats. Skall Sverige 

kunna vidareutveckla sin ledande roll inom dessa områden behövs ytterligare medel över statsbudgeten 

som en förstärkning av den tekniska infrastrukturen. 

Fakulteten vill mot denna bakgrund förorda en ökad satsning på 60 miljoner kr för infrastruktur 

inom förändringsförslaget. 

Forsknings- och utbildningsstrategier 

Fakultetsnämnden har i arbetet med verksamhetsplaner och beslut om forsknings- och utbildningsstrategier 

utgått från utvärderingen av all forskning vid universitetet (KoF07). Det kan konstateras att 

flera av styrkorna har bekräftats genom ytterligare externa bidrag. Denna utveckling redovisas inledningsvis 

under rubriken framgång av forskningsanslag och därefter uppdelat på rubricerade område- 

5



na Matematik- och beräkningsvetenskap samt IT-området, Bioteknik, Biologisk mångfald och evolutionsbiologi 

samt genomforskning, Energiforskning. 

Framgångar av forskningsanslag 

Generellt kan konstateras att vetenskapsområdet har varit framgångsrikt när det gäller anslag från 

Vetenskapsrådet (VR). VR:s bidrag till vetenskapsområdet var 2009,98,8 mnkr av totalt 392 mkr, 

dvs. ca 25 %. Motsvarande utfall 2008 var 47,6 mnkr av totalt 298, dvs 16 %. 

På samma sätt kan konstateras att området sedan 2007 har tagit sammantaget sju anslag från European 

Research Council (ERC))nom universitetets strategiska och prioriterade områden enligt fOlj 

ande: 

TF dynamics in vivo - Transcription Factor Dynamics in Living Cells at the Single 

Molecule Level 

2007 -Starting Grant 

johan.elf@icm.uu.se 

ID-CAB - Individual differences in Collective Animal Behaviour 

2009-Starting Grant 

david.sumpter@math.uu.se 

Bone Sean - Traces in the bones: reconstructing the lost soft anatomy of the earliest 

vertebrates through ultra-high resolution synchrotron scanning. 

2008-Advanced Grant 

per.ahlberg@ebc.uu.se 

AMIMOS - Agile MIMO Systems for Communications, Biomedicine, and Defense 

2008- Advanced Grant 

peter.stoica@it.uu.se 

NextGenMolEcol - Next Generation Molecular Ecology 

2009- Advanced Grant 

hans.ellegren@ebc.uu.se 

SysTEAM - Systems and Signals Tools for Estimation and Analysis of Mathematical 

Models in Endocrinology and Neurology 


peter.stoica@it.uu.se 

ASD - Atomistic Spin-Dynamics; Methodology and Applications 


olle.eriksson@fysik.uu.se 

Matematik- och beräkningsvetenskap samt IT -området 

Matematik- och beräkningsvetenskap är ett st yrke område där samverkan mellan skilda delar av 

matematiken och datavetenskapen samt forskningen inom IT -området med dess bredd och koppling 

till biologi, ekonomi, medicin varit av avgörande betydelse för framgången inom bl.a. E-vetenskap. 

Vilillova har uppmärksammat flera styrkor inom området med bidrag till forskning- och utveckling 

av energieffektiv flexibl trådlös kommunikation fOr processindustrin, EN-chips WLAN system med 

integrerade energieffektiva effektförstärkare och elektriska kontakter. Vinnova har även uppmärk 

SaImnat den höga kompetensen när det gäller hantering av databaser dvs. analys i realtid av stora 

mängder strönnnande mätdata. VR:s Linneanslag 2008 tilldelades forskargmpper som gemensamt 

antagit utmaningen att ta fram metoder och verktyg för programvamutveckling för flerkärniga datorsystem. 

SSF finansierar forskning om skalbar sökning av infonnation från hela prdouktcykeln och en 

6



programmeringsplattform fOr trådlösa sensornätverk .. Två av VR:s fleråriga rambidrag 2009 stödjer 

dels dynamisk trådlös kommunikation som utnyttjar flera accesspunkter och dels Verifiering av 

mjukvara. 

Bioteknik 

Den biotekniska forskningen i nära samverkan med industrin är fortsatt banbrytande. Uppsala Bio 

är ett exempel på en av Vinnovas regionala satsningar. Universitetets Berzelicenter bidrar till utvecklingen 

av mikro chips fOr diagnosticering inom hälso- och sjukvården och ytterligare ett exempel på 

Vinnovas bidrag till excellent forskning. De unika forutsättningarna att anta utmaningar inom biologi 

och medicin kan illustreras med att VR:s Linneanslag 2006 tilldelades RNA-forskningen vid universitetet. 

Vinnova externfinansierar forskning om proteinsyntes och ribosomattackerande antibiotika 

i mykobakterier samt TB-proteases. Områdena är av stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel 

och den molekylära biovetenskapen. 

Biologisk mångfald, evolutionsbiologi och genomforskning 

Forskningen inom Biologisk mångfald och evolutionsbiologi samt Genomforskningen är i världsklass 

och av central betydelse for framgångarna inom såväl Molekylär biovetenskap som hållbar 

utveckling. Vid universitet bedrivs evolutionsbiologisk forskning av absolut världsklass. Forskningen 

har nära anknytning såväl till det strategiska området molekylär biovetenskap som till hållbar 

utveckling. Den evolutionsbiologiska forskningen syftar till att forstå de processer och mekanismer 

som ligger bakom uppkomsten av biologisk mångfald. Centrala frågeställningar rör den genetiska 

bakgrunden till egenskaper i naturliga populationer, hur populationer anpassar sig till foränderliga 

miljöer och hur nya arter bildas. Forskningen inkluderar såväl studier av fossilt material for kartläggningen 

av evolutionära forlopp som experimentell forskning i fålt och i laboratorium fOr testandet 

av evolutionära hypoteser. Den evolutionsbiologiska forskningen vid Uppsala universitet karaktäriseras 

av ett starkt inslag av metoder och landvinningar från området genomik. 

En av universitetets nyckelpersoner inom detta fålt utsågs också 2009 till Wallenberg Scholar. 

Forskningen inom den komparativa genomikenliksom bioinformatiken och e-vetenskap ger universitetet 

fortsatt unika forutsättningar att anta utmaningar inom biologi och medicin. Centrum fOr biologisk 

mångfald, (CBM) är en gemensam centrumbildning for Sveriges lantbruksuniversitet och 

Uppsala universitet fOr forskning och information om biologisk mångfald. CBM fick 2009 uppdrag 

att samordinera nätverket lnfra Eco Network Europe (lENE). lENE har en aktiv roll i den framtida 

planeringen av Europas landskap och infrastruktur. CBM har i internationell utvärdering bedömts 

spelar en viktig roll i den vetenskapliga debatten på EU-nivå. VR:s Limleanslag 2008 tilldelades 

genomforskningen vid universitetet där kompetensen att studera gen-gen och gen-fenotyp interaktioner 

i alltfler organismer uppmärksammats. SSF gör bedönmingen att en Genomisk karta över könsspecifik 

variation i livslängd är strategisk. 

Energiforskning 

Energiforskningen är ett område där universitetet är världsledande med goda möjligheter att flytta 

fram positionerna ytterligare. Den särskilda konkurrenskraften och potentialen for områdesövergripande 

forskningssamarbeten avspeglas i att universitetet nu har en nyckelroll i EU:s nya storsatsning 

på kunskap, innovation och gemenskap (KIC). Universitetet har också huvudansvaret for att utveckla 

ett av tre strategiska forskningsområden inom området. Det innebär ett fortroende att stärka en redan 

stark forskningsmiljö där t.ex. Energimyndigheten bidrag till universitetet ökade 2009 jämfort med 

2008 från sammantaget 36 till 49 nmkr per år. Fyra av VR:s fleråriga rambidrag 2009 stödjer energiforskning 

det gäller material dels för batterier och dels for effektiv användning av elektrisk energi i 

kyl- och luftkonditioneringssystem, molekylära solceller och gnmdläggande studier av vågkrafts 

7



absorption. SSF premierar området och gör bedömningen att forskningen om styrda tribofilmer är 

strategisk och kan bidra till energi effektivisering. Universitetet är framgångsrikt inom området hållbar 

utveckling. På klimatområdet är en av Formas starka forskningsmiljöer inriktad på studier av 

den ökade koncentrationen av löst organisk kol i dricksvatten. EU projektet Mustang samordnas 

av Uppsala vilket bekräftar universitetets ledande ställning inom området geologisk lagring av koldioxid. 

Universitet är också en av intressenterna i Energihuset Uppsala. Huset är en internationell samlingspunkt 

for att främja hållbara energilösningar. När byggnaden står klar 2011 ska här finnas en öppen 

och gränsöverskridande miljö där samarbete mellan forskning, näringsliv och samhälle står i centrum. 

Materialvetenskap är det tyngsta området med landets största sammanhållna miljö for utbildning 

och forskning. Angströmlaboratoriet med det välutrustade renrummet är också av central betydelse 

for universitetets framgångsrika forskning på energi-, IT - och bioteknikområdet. 

De unika framgångarna på Europanivå for såväl energi som material redovisas särskilt, European 

Institutes ofInnovation and Technology (EIT) är EU:s nya modell for att forskning, utbildning och 

innovationer ska leda till tillväxt och lösningar på samhällets stora utmaningar. 

EIT/KIC/lnnoenergy 

Uppsala universitet får en nyckelroll när EU satsar strategiskt på tre europeiska institut for innovation 

och teknologi. Tillsanunans med bland andra KTH, ABB och Vattenfall utgör universitet en av 

sex regioner i Europa som ska skapa det institut som ska fokusera på energi. Det handlar fullt utbyggt 

om en miljardsatsning, vilket gör det till den största satsningen någonsin. Universitet tillsammans 

med KTH har dänned ett viktigt uppdrag att bidra till att leda och stärka forsknings- utbildning 

och innovationsarbetet inom energionu'ådet i Europa. Övriga samarbetspartners (colocalisation centres) 

i InnoEnergy är Karlsruhe, Krakow, Barcelona, Grenobie och Eindhoven. 

Medelstilldelningen från EU kommer framfor allt att användas till att bygga upp organisationen och 

modellen for samarbete, men utbildning av doktorander och masterstudenter blir också centralt. 

Uppsala universitet har här tillsalllinans med KTH tilldeltats nyckelroll. En forstärkning av forskningen 

genom ökad medelstilldelning är därfor angelägen for att säkra framgång. Den redan genomforda 

intema omdisponeringen av medel till energiforskning är otillräcklig for en satsning av denna 

omfattning. Energionu'ådet är här betydligt bredare definierat än i det strategiska forskningsområdet. 

Fakulteten vill mot denna bakgrund fororda en ökad satsning på 10 miljoner kr inom förändringsforslaget. 

Prioriteringar sedan 2008 

Genom KoF07 kunde starka miljöer identifieras och ges möjlighet att bli ännu starkare genom olika 

insatser. På Salllina sätt kunde strategiskt viktiga områden med mindre framstående forskningsmiljöer 

lyftas fram och stimuleras fOr att bli starkare eller avvecklas. Fakultetsnämnden for teknik 

och naturvetenskap har omprioriterat 13 miljoner kr per år for ändamålet under perioden 2008-07- 

01-20 1O-12-31.Nämnden har disponerat ytterligare 14,9 miljoner kr for strategiskt viktiga områden 

identifierade i KoF07 under 2009 i fonn av resurser till befordrade doktorer och post doc. 

Omprioriteringar inför VP 2010 

I dagsläget står medelstilldelningen över statsbudgeten for så lite som 20 % av basfinansieringen. 

Stora delar av forskningen är helt beroende av extem finansiering for att klara bl.a. lönekostnader 

8



fOr tillsvidareanställd personal. Anslaget till forskning har över tid inte kunnat inflationssäkras internt. 

Ny verksamhet har startats som tillsammans med etablerad verksamhet har fått dlela på ett 

stationärt eller långsamt ökande statsanslag, vilket har lett till utspädning. Ytterligare en besvärande 

aspekt är att anslagen från KA W och VR:s RFI till infrastruktur, plattformar och utrustning minskas 

drastiskt fr.o.m. 2010. 

Fakultetsnämnden har därfor prioriterat satsningar på infrastruktur och plattformar i verksamhetsplanen 

for 2010. Inom ramen for prioriteringen genomfors en översyn av forskningens basfinansiering 

utifrån behov av infrastruktur, plattformar och lokaler, m.m. Översynen görs for att kunna säkerställa 

en reell och långsiktig basfinansiering av den verksamhet fakulteten väljer att fokusera 

statsanslaget på. Översynen av forskningsprogrammens basfinansiering under våren 2010 syftar till 

att ta fram en samlad bild av programmens verksamhet, forutsättningar, visioner och prestationer. 

Inom ramen for beslutade medel genomfOrs översynen nu innan ändrade omvärldsfaktorer tvingar 

till omedelbara och kanske forhastade åtgärder och beslut utan tillgång till en samlad nulägesbild. 

Strategiska forskningsområden 

I propositionen Ett lyft for forskning och innovation (prop. 2008/09:50) identifieras ett antal strategiska 

forskningsområden. Av budgetpropositionen fOr 2010 (prop. 2009/10: l) framgår att Uppsala 

universitet tilldelas medel for 10 av dessa områden. Fakulteten är huvudansvarig for tre av dessa 

områden. Det är energi, e-vetenskap samt säkerhet och krisberedskap. Det är medfalTIl som är huvudansvarig 

for molekylär biovetenskap men området bidrar till styrkan i denna forskningsmiljö. 

Energi 

I STandUP fOr Energi samverkar Uppsala universitet med KTH, SLU och Luleå tekniska universitet 

for att koncentrera forskningsinsatserna till Olmåden som fornybar elproduktion och eldistribution, 

miljövänliga hybrid- eller elfordon. Energiforskarna kommer att arbeta med hela kedjan, från ide till 

ny produkt med en stark koppling till samhället. Detta helhetsperspektiv är centralt om naturresurserna 

ska användas klokt. 

Vid universitetet fim1s flera etablerade nätverk inom t.ex. solcells- och batteriforskning samt många 

nya, smarta system. En del testas ute på fåltet t.ex. vågkrafts- och vindkraftsparker. En annan central 

fråga är hur elen kan distribueras effektivare med lägre forluster. När det gäller hybridfordon är 

flaskhalsen batteriet. Här är KTH och Uppsala oerhört starka tillsammans. I Uppsala är styrkan framtidens 

nya material for batterier, som testas tillsammans med fordonsindustrin, som Volvo och Scania. 

KTH har stor kunskap om elmotorer och hur fordonssystem byggs ihop. 

Det långsiktiga samarbetet i Mälardalsregionen innebär en stark energiforskningsmiljö inte bara for 

Sverige men också i Europa, vilket redan bekräftats genom EU:s strategiska satsning på regionen. 

E-vetenskap 

Universiteten i Uppsala, Lund och Umeå som alla ligger i den internationella forskningsfronten inom 

e-vetenskaplig forskning, metodutveckling och utbildning, vill med sin gemensamma satsning eS 

SENCE skapa en digital forskningsgemenskap och miljö med enastående möjligheter till framgång. 

e-vetenskapliga metoder kommer att användas for att bearbeta angelägna problemställningar inom 

olika ämnesområden. I dessa aktiviteter kommer specialister på ämnesspecifik e-vetenskaplig metodanvändning 

att samarbeta med specialister på utveckling av nya e-vetenskapliga metoder och 

verktyg. 

Vidare kOlmner detta att integreras med hjälp ave-vetenskapligt baserade samverkansmetoder via 

datornätverk i nationella och internationella samarbeten. Detta integrativa arbetssätt kommer att 

9



öppna möjligheten till ett språng i utvecklingen ave-vetenskapliga metoder, verktyg och tekniker 

med åtfoljande språng i form av vetenskapliga genombrott i de forskningsprojekt där de nya metoderna 

tas i bruk .. 

De forskningsuppgifter som kommer att angripas med e-vetenskapliga metoder inom eSSENCE 

gäller komplexa problemställningar av strategisk betydelse for samhället, från områden som modellering 

av nya material, framtagning av läkemedel, genetiska orsaker till sjukdomar, risker vid organtransplantationer, 

levnadsforhållandenas påverkan på det senare livet, klimatforändringars påverkan 

på ekosystem, hantering av vattenresurser, och frågor om universums struktur. 

Säkerhet och krisberedskap 

Uppsala universitet har tillsammans med Försvarshögskolan och Karlstads universitet tilldelats medel 

till strategiska forskningsområdet säkerhet och krisberedskap. Universitets styrka ligger i samverkan 

mellan samhälls-, teknik- och geovetenskaperna. Teknikvetenskapernas forskning om sensoerer, 

kommunikation, databehandling tillsammans med geovetarnas forskning om naturkatastrofer, 

hydrologi och seismisk aktivitet bidrar till framtagandet av ny kunskap inom området. Denna forskning 

om naturkatastrofer har samtidigt ett nära samarbete med universitetets freds- och konfliktforskning 

och statsvetenskapliga forskning, båda inom universitetets st yrke område Fred, säkerhet 

och demokrati. Ett långsiktigt engagemang i Central Amerika har nyligen lett till en relativ stor ny 

Sida satsning på naturkatastrofer i onu·ådet. Detta har nu kompletterats med denna strategiska satsning. 

fakulteten finns också en bred gnmdforskning av betydelse for området där frågeställningarna 

inte primärt handlar om samhällsnytta och tillämpningar som t.ex. forskning om jordens inre. Sedan 

1989 finns har en långsiktigt stabil funktion prioriterats med seismologisk kompetens som tillforlitligt 

informerar om risker i samband jordbävningar och relaterade fenomen såsom tsunamier och 

vulkanutbrott. Verksamheten forstärker forskningsOlmådet med uppfOljning och informationsansvar. 

Molekylär biovetenskap 

Det strategiska området forskningsOlmådet molekylär biovetenskap vid universitetet siktar på att 

forklara den molekylära basen for komplexa sjukdomar hos människan genom att tillämpa nya teknik 

på väldefinierade patientprover unikt tillgängliga i de nordiska länderna (SciLife-U). Forskningen 

kring människans, djurens och växternas arvsmassa har gett spektakulära framsteg. Nya metoder 

gör det möjligt att avläsa en människas arvsmassa på kort tid. Möjligheterna öppnas att utforska helt 

nya sjukdomsmekanismer och fOrutsäga risker. De tekniska landvinningarna inom genomiken har 

bidragit till vetenskapsOlmådets excellens inom den biologiska grundforskningen. 

SciLife-U:s främsta uppgift blir att identifiera genetiska riskfaktorer, biomarkörer och molekylära 

mekanismer i människans sjukdomar. Där är existerande forskning en av framgångsfaktorerna. Vetenskapsområdets 

proteomikplattform är här av stor betydelse. 

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 

Förändringarna i samband med infOrandet av den nya utbildnings- och examensstrukturen har inneburit 

ett stort utvecklingsarbete ägnat att stärka utbildningarnas kvalitet och internationalisering. 

Fakultetens utbildningar på grundnivå och avancerad nivå är i en fas av utveckling och expansion 

som ett resultat av den s.k. Bolognaprocessen. Nu är den nya strukturen på plats och det stora arbetet 

den närmaste tiden blir att konsolidera och kvalitetssäkra de nya utbildningsprogranunen. Programmen, 

framforallt på avancerad nivå, utvecklas hela tiden i samspel med fakultetens strategiska forskningsOlmåden. 

Medelstilldelningen från EU for EIT kommer dock att ställa nya krav på utbildningen 

av doktorander och masterstudenter inom energiområdet. 

10



Inga nya civilingenjörsprogram har inrättats i samband med Bolognareformen men de befintliga har 

forlängts från 4,5 till 5 år och de leder till en examen på avancerad nivå. En stor andel av kurserna är 

på avancerad nivå under senare delen av utbildningarna. Fakulteten har i sitt utbildningsutbud ett 

antal utbildningar med krav på såväl verksamhetsfOrlagd utbildning som laborativa moment. För att 

hålla en tillräckligt hög kvalitet på dessa fordras en god infrastruktur, forstklassiga laboratorier och 

lärare med en stark koppling till forskningen och näringslivet. 

Ett ettårigt högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik har inrättats vid Uppsala universitet. Programmet 

omfattar det sista året aven treårig utbildning med nationellt intag. Syftet med denna utbildning 

är att möjliggöra betydligt snabbare karriär fram till reaktoroperatör än idag och att fOrs e 

industrin med mer anställningsbar arbetskraft inom kärnkraftens olika arbetsområden. Utbildningen 

är ett bra exempel på specificerade kvalitetskrav vad gäller anställningsbarhet. Kvalitetskraven medfor 

generellt ökade kostnader som inte kan bäras genom omprioriteringar. 

Fakulteten har inrättat ett antal masterprogram där nästan alla ges på engelska och rekryterar internationella 

studenter. Här ställs stora krav på en internationell marknadsfOring och en kvalitetsutveckling 

inte minst med tanke på studenternas olika bakgrund. Kvalitetskravet på utbildningarna kommer 

att bli ett än större konkurrensmedel om studenterna den dag avgifter infors fOr icke-europeer. Masterprogrammen 

är nära knutna till den forskning som bedrivs inom fakulteten. Som exempel kan 

nämnas Kemi, inriktning fOrnybar energi, Biologi, inriktning mikrobiologi, Hållbar utveckling, Fysik, 

inriktning geofysik, Datavetenskap och Förnybar elgenerering. Det är troligt att det inom fakulteten 

kommer att utvecklas ännu fler tekniska masterprogram i anslutning till civilingenjörsprogrammen. 

Flera faktorer pekar mot en befarad nedgång i antalet studenter inom ett par år. Konjunkturen går 

upp och arbetslösheten ner, demografin visar ett markant minskande storlek på aktuella årskullar och 

inforandet av studieavgifter för studenter utanfor EES-området är samtliga faktorer som kan påverka 

studentantalet negativt. Det finns också faktorer som verkar åt andra hållet. Bolognaprocessen medforde 

en ofinansierad fOrlängning av civilingenjörsutbildningarna från 4,5 till 5 år samt i praktiken 

en forlängning av naturvetarutbildningarna från 4 år till 3 + 2 år. Fakulteten kommer med stor sannolikhet 

att vilja inrätta nya masterprogram, framforallt inom den tekniska sidan. Det finns också forväntningar 

att fakultetens masterprogram ska bÖlja rekrytera flera studenter med en kandidatexamen 

från andra svenska lärosäten samt från andra länder i Europa. 

För att kunna hålla en hög kvalitet på utbildningarna fordras en höjning av studentpengen. Utifrån 

studenternas efterfrågan på områdets utbildningar är omprioriteringar och effektivisering otillräckliga 

åtgärder fOr att åtgärda urholkningen av ersättningen. Resultatet är att lärarnas arbetssituation blir 

alltmer pressad. Det är inte längre möjligt att hålla antalet laborationer och fåltkurser på en tillräckligt 

hög nivå. Förnyelsen av foråldrad utrustning släpar efter. 

Fakulteten vill mot denna bakgrund fororda en ökad satsning med 27 miljoner kr for en kvalitetssäkring 

inom forändringsforslaget. 

Därutöver betonas att fakultetens potential att medverka i lärarutbildningen inom områdena biologi, 

fysik, kemi och matematik är mycket god. Inom fysiken finns forskargruppen fysikens didaktik vid 

institutionen for fysik och materialvetenskap och vid matematiska institutionen finns matematik med 

inriktning mot matematikens historia och didaktik som en inriktning inom forskarutbildningen. Inom 

kemi och biologi har sedan länge ett väl utvecklat samarbete mellan fakulteten och lärarutbildningen. 

För att utnyttja denna potential fullt ut krävs emellertid tillräckligt stora studentgrupper. Detta har 

varit svårt att få till stånd med den splittring av lärarutbildningen över ett stort antal lärosäten i Sverige 

som finns idag. 

11



Hållbar utveckling 

Östersjösamarbetetet är prioriterat. Universitet har en särskild anslagspost för ändamålet eftersom 

samarbetet inte är av den karaktären att det ger inomvetenskaplig meritering. För att fortsatt kunna 

kvalitetssäkra arbetsinsatserna förordar fakulteten en utökning av anslaget till sekretariatet for 

ÖstersjöuniversitetetlBaltic University Programme med 2 mnkr fr.o.m. 2010 inom fårändringsforslaget. 

Myndighetskapital och oförbrukade anslag och bidrag 

Det balanserade kapitalet ska disponeras inom prioriterade och starka forskningsområden samt 

for infrastruktur. 

När det gäller de oförbrukade bidragen vill fakultetsnämnden understryka forskargruppernas behov 

av att ha bidragsmedel i reserv, då tilldelningen kan variera kraftigt från år till år. Nämnden bedömer 

att den större delen hänför sig till bidrag som erhållits de senaste tre åren. Det föreligger där en viss 

eftersläpning av medelsförbrukning, vilket bl.a. beror på att det tar tid att förstärka och bygga upp 

verksamhet med därtill hörande rekrytering, upphandlingar, m.m. Nämnden bedömer bl.a. utifrån 

årets utfall att medlen kommer att förbrukas i normal utsträckning när verksamheten är fullt utbyggd 

och ändamålsenlig infrastruktur är upphandlad och installerad. 

12

UPPSALA UNIVERSITET 

UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET I 

FÖRNYBAR ELGENERERING 

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 


Studieplan för Masterprogrammet i Förnybar Elgenerering, 

120 hp, läsåret 2010/2011 

Bilaga x till § x i utbildningsplanjör de tekniska master programmen vid Uppsala universitet 

Programmets namn på engelska 

Masters Progra/Jl111e in Renewable Energy Production 

Programmets syfte 

Syftet med programmet är att utbilda studenter inom förnybar elgenerering. Programmet är upplagt för 

förståelse och praktisk kompetens för de frågeställningar och tekniker som karakteriserar området. 

Programmets kurser behandlar både elkraftteknik och nya metoder för förnybar elgenerering. 

Karakteristiskt är att programmet kombinerar teoretiska kunskaper inom området med praktiska 

erfarenheter utifrån ett industriellt relevant perspektiv och förbereder för en yrkesverksamhet inom 

näringsliv eller fortsatt utbildning på forskarnivå. 

ARSKURS 1, masterprogrammet i Förnybar Elgenerering, lå 10/11 

Period 

Il 

12 

Kurskod Kursens benämning H p 

1 Nivå/Djup Huvud- Anmälningsområde 

2 kod 

Coursecode Coursename Points Level Subject 

lTE029 Vattenkraft - teknik och system, del l (S) A FE, T 

Hydroelectrie power - Technology and Systems 

lMA016 Flervariabel analys, del l (S) GlF M 

Several Variable Calel/lus 

lTE06l Industriell Qrojektledning SA GlF INT 

Industrial Project Management 

lMA034 Transfornulletoder SA GlF M 

Transform Methods 

lTE046 Kraftelektronik SA A FE, T 

Pmver Eleetronics 

lTE029 Vattenkraft - teknik och system, del 2 (S) 10 A FE, T 

Hydroeleetrie power - Technology and Systems 

lTE027 Industriell Qrojektledning II S AlN INT 

Industrial Projeet Management II 

lMA016 Flervariabel analys, del 2 (S)lO A M 

Several Variable Calel/lus 

lMA034 Transfornulletoder SA GlF M 

Transform Methods 

A 

Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng 

på slutförd kurs kan inregistreras i UPPDOK (UU). 

Huvudområde anges med förkortningarna FE = Förnybar elproduktion, INT = Industriell teknik, 

M = Matematik, T = Teknik 

Alternativkurser


UTBILDNINGSPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET I 

FÖRNYBAR ELGENERERING 

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten TEKNAT 2009/389 

13 lTE038 Vindkraft - teknik och system, del l (5) A FE, T 

Wind Power - Technology and Systems 

lTE043 Vågkraft - teknik och system, del 1 (5) A FE, T 

Wave power - Technology and Systems 

lTE047 Generatordesign 5 A FE, T 

Generator design 

14 lTE038 Vindkraft - teknik och system, del 2 (5)10 A FE, T 

Wind Power - Technology and Systems 

lTE043 Vågkraft - teknik och system, del 2 (5) 10 A FE, T 

Wave power - Technology and Systems 

lTE623 Energi- och miljöteknik 5 G2F T 

Energy and Environmental Technology 

13-14 lTExxx Examensarbete i fömybar 15 A FE 

elproduktion 3 

ARSKURS 2, preliminär 

Period Kurs HP Nivå Område 

21-22 Kvantitativ och Kvalitativ metod 15 A T 

Forskningsmetodik 15 INT 

Elektromagnetism 15 T 

Fördjupade kurser i elkraftteknik och 15 A FE 

system, Solel, Batteriteknik 

23-24 Examensarbete i fömybar elproduktion 30 A FE 

Endast för studenter som önskar avsluta med Magisterexamen 

2


Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten TEKNA T 2009/389 

STUDIEPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET I INBYGGDA 

SYSTEM, 2010-2011 

Studieplan för masterprogrammet i Inbyggda system, 120 bp, 

läsåret 2010/2011 

Bilaga till utbildningsplan/ör de tekniska mastelprogrammen vid Uppsala universitet 


Masters Programme in Embedded Systems 


Masterprogrammet i Inbyggda system syftar till att utbilda personer med kompetens att konstruera inbyggda 

datorsystem och analysera huruvida systemen har de egenskaper som krävs för önskad funktionalitet. Inbyggda 

system kan alltid ses som delar av större tekniska system. En mångfald produkter i samhället styrs av datorer, t.ex. 

mobiltelefoner, tvättmaskiner, bilar och flygplan. De ser inte ut som datorer, men innehåller tio- eller tusentals 

mikroprocessorer som kör tio- eller miljontals rader programkod. De kallas inbyggda datorsystem. 

Kursema inom programmet behandlar metoder för design, konstruktion, och analys av inbyggda datorsystem, särskilt 

deras programvara. 

ÅRSKURS 1, masterprogrammet i Inbyggda system, lå 10/11 

Period 

Kurskod Kursens benämning H p 1 Djup/Nivå Huvud- Anmälningsområde 

2 

Course code Course name Points Level Subject 

kod 

11 

Rekommenderade kurserIReco11lmended courses 

lDT086 Introduktion till studier i inbyggda system S G2F D,T 

Introduction to studies in embedded systems 

lDT004 Realtidssystem 10 A D,T 

Real Time Systems 

Alternativ /Optional COllrses 

lDTOS2 Datakommunikation I S GlF D,T 

Computer Networks 

lDT034 Programmeringsteori (S) A D,T 

Programming Theory 

lDL440 VillkorsQrogranul1ering (S) A D,T 

Constraint Programming 

lDT024 Avancerad clatorarkitektur (S) AlN IS,D, T 

Advanced Computer Architecture 

lMA060 Tillämpad matematik (S) AlN M 

Applied Mathematics 

Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på slutförd 

kurs kan inregistreras i UPPDOK (UU). 

Huvudområde anges med förkortningarna D = datavetenskap, IS = Inbyggda system, M = matematik, T = Teknik.





Period Kurskod Kursens benämning Hp' Djup/Nivå Huvud- Anmälningsområde 

3 

Course code Coursename Poinls Levet Subjecl 

12 Rekommenderade kllrser/Recommended COllrses 

1FA326 Digital elektronikkonstruktion med VHDL 13 10 AlN IS, T 

Digital electronics design rvith VHDL 

1RT48S Inh'oduktion till datorbaserade reglersystem S G2F IS, T 

Jntroduction to computer controI systems 

Alternativ /Optional courses 

lDT034 Programmerings teori (S) 10 A D,T 

Programming TheOlY 

lDL320 KomQilatorteknik I S GlF D,T 

Compiler Design J 

lDTOS3 Testmetodik S G2F D,T 

Test methodology 

lDL440 VilllmrsQrogrammering (S) 10 A D,T 

Constraint Programming 

lDT024 Avancerad datorarkitektur (S) 10 A IS,D, T 

Advanced Computer Architecture 

1MA060 TillämQad matematik (S) 10 A M 

Applied Mathematics 

kod 

13 Rekommenderade kurser/Recommended COllrses 

lDTOS6 Programmering av inbyggda system (S) A IS, D, T 

Programming embedded systems 

lDTOS9 Modellbaserad utveckling av Qrogramvara (S) A IS, D, T 

Model based design of embedded software 

lDT077 Trådlös kommunikation och inbyggda system (S) A IS, D, T 

Wireless Communication and Networked embedded systems 

1TE663 Programmering av enkaQseldatorer (S) A IS, T,D 

Microcontroller programming 

Alternativ /Optional cOllrses 

lDLS20 KomQilatorteknik II (S) A D,T 

Compiler Design 11 

lDT064 Distribuerade system S A D,T 

Distributed Systems 

lDL2SO Programvanlteknik S A D,T 

Software Engineering 

lDT074 Datakommunikation II 10 A D,T 

Computer Networks 11 

ITD480 Programmering av Qarallelldatorer 10 A D,T 

Programming of ParalIeI Computers 

Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på slutförd kurs kan 

inregistreras i UPPDOK (UU). 

Huvudområde anges med förkortningarna D = datavetenskap, IS = Inbyggda system, M = matematik, T = Teknik 

13 

Det finns möjlighet att läsa kursen i period 3 genom samläsning med civ.ing.programmet i teknisk fysik 

2





14 Rekommenderade kllrser/Recommended COllrses 

lDTOS6 Programmering av inbyggda system (S)lO A IS,D, T 

Programming embedded systems 

lDTOS9 Modellbaserad utveckling systemutveckling (S) 10 A IS, D, T 

Model based design of embedded software 

lDT077 Trådlös kommunikation och inbyggda system (S)lO A IS,D, T 

Wireless Commllnication and Networked embedded systems 

lTE663 Programmering avenkapseldatorer (S) 10 A IS, T, D 

Microcontroller programming 

Alternativ /Optional cOllrses 

lDLS20 Kompilatorteknik II (S) 10 A D,T 

Compiler Design II 

lDT082 Datakommunikation III S A D,T 

Compllter Networks III 

13-14 lDT087 Examensarbete i inbyggda system 4 IS AlE IS 

Degree Project in Embedded Systems 

ARSKURS 2, masterprogrammet i Inbyggda system, prel. lå 11/12 

Period 

21 

22 

23-24 

Kursens benämning Hp1 Djup/Nivå Huvudområdes 

Rekommenderade kurser/Recommended courses 

Reglerteknik II S AlN IS, T 

Signal och system S A IS, T 

Avancerad datorarkitektur (S) A IS,D, T 

Alternativ /Optional courses 

Programmeringsteori (S) A IS, D, T 

Villkorsprogrammering (S) A D,T 

Rekommenderade kllrser/Reco1tl11lended COllrses 

Inbyggda styrsystem projekt 10 A IS, T 

Avancerad datorarkitektur (S) 10 A IS,D, T 

Projekt i digital elektronikkonstmktion IS AlF IS, T 

Alternativ Optiollal courses 

Programmeringsteori (S) 10 D IS,D, T 

Testmetodik S C D,T 

Villkorsprogrammering (S) 10 D D,T 

Examensarbete i inbyggda system 30 D IS 

4 

5 

Endast för studenter som önskar avsluta med Magisterexamen 

Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på slutförd 

kurs kan inregistreras i UPPDOK (UU). 

Huvudområde anges med förkortningarna D = datavetenskap, IS = Inbyggda system, M = matematik, T = Teknik, 

3



STUDIEPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET I 

INDUSTRIELL LEDNING OCH INNOVATION, 2010-2011 

Studieplan för masterprogrammet i Industriell Ledning och 

Innovation, 120 hp, läsåret 2010/2011 

Bilaga till utbildningsplan för de tekniska mastelprogrammen vid Uppsala universitet 


Masters Programme in Industrial Management and Innovation 


Studieplanen är upplagd som en basutbildning för framgångsrikt innovationsarbete. Kurserna bygger upp 

praktisk kompetens inom området samt en teoretisk förståelse för de frågeställningar och metoder som 

karakteriserar industriell management och innovationsledning. En student som fullföljt programmet har 

kompetens att driva innovationsprojekt både inom ett existerande företag (intraprenörskap) och 

självständigt (nyföretagande), samt kompetens att leda utvecklingsverksamhet. 

ARSKURS 1, masterprogrammet i Industriell Ledning och Innovation, lå 10/11 

Period 

11 

Kurskod Kursens benämning Hp1 Djup/Nivå Huvudområde 2 

1TE061 Industriell Proj ektledning 5 G INT 

Industrial Project Management 

1TE048 Industriell Ekonomi 10 G INT 

Business economics 

12 

13 

14 

13-14 

1TE027 Industriell Projektledning II 5 A INT 

Industrial Project Management II 

1TE062 Innovationsledning 10 A INT 

Innovation Management 

1TE049 Metodik i I1roduktutveckling 5 A INT, T 

Product development methodology 

lTE051 Projekt: FördjuI1ning i (2.5) A INT 

I1roduktutveckling/Marknadsanalys 

Project: Prodllct development/Market research in depth 

lTE052 Marknadsanal ys 5 A INT 

Market research 

1TE051 Projekt: Fördjupning i (2.5) 5 A INT 

produktutveckling/Marknadsanalys 

Project: Prodllct development/Market research in depth 

1TE063 Kundfokuserad produktutveckling 5 A INT 

Customer Jocused product development 

1TE053 Industrialisering 10 A INT 

Industrialization 

1TExxx Examensarbete i Industriell Ledning och 15 A INT 

Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng 

på slutförd kurs kan inregistreras i UPPDOK (UU). 

Huvudområde anges med förkortningarna INT = Industriell teknik, T = Teknik, FEK = företagsekonomi.



STUDIEPLAN FÖR MASTERPROGRAMMET I 

INDUSTRIELL LEDNING OCH INNOVATION, 2010-2011 

Innovation 3 

ARSKURS 2, masterprogrammet i Industriell Ledning och Innovation, prel. för lå 11/12 

Studenter har möjlighet att välja profilinriktning inför årskurs 2. Beträffande profilen Entreprenörskap 

görs detta i fonn aven ansökan på samma sätt som studenter söker till profilutbildningen 

Entreprenörskolan. Antagning till Entreprenörskolan (E-skolan) sker i konkurrens med studenter från 

andra program. Studenter är dock garanterade plats i den andra profilinriktningen (Produktutveckling & 

Industrialisering). Studenter som antas till E-skolan läser enligt E-skolans studieplan 

Period 

Kursens benämning 

Hp 

Djup/Nivå 

Huvudområde 

21- 22 

Innovationens filosofi 10 

A 

INT 

Kvantitativ & Kvalitativ Metod 10 

A 

INT 

Valbar kurs "systemisk" 10 

A 

T 

23-24 

Examensarbete i Industriell Ledning och 30 

Innovation 

A 

INT 

Endast för studenter som önskar avsluta med Magisterexamen

Filnamn: 

SPL INT SPL 

Katalog: 

\\Beskow\tek-nat\GRUNDUTBILDNING\Studiehandböcker\civ-hing fr 

09 + basår\l O-Il 

Mall: 

C:\Documents and Settings\gelin.birgitta\Application 

Data\Microsoft\Mallar\Normal.dot 

Rubrik: 4 

Ämne: 

Författare: 

Marcus Lindahl 

Nyckelord: 

Kommentarer: 

Datum: 2010-01-27 14:25:00 

Version: 5 

Senast sparad: 2010-02-1009:53:00 

Senast sparad av: mona.uadm 

Total redigeringstid: 21 minuter 

Senast utskrivet: 2010-02-10 09:53:00 

Vid senaste fullständiga utskrift 

Antal sidor: 2 

Antal ord: 421 (cirka) 

Antal tecken: 2 859 (cirka)

2010-02-09 - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten - Uppsala ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?