Lantgårdens Bästa info - Snellman

Lantgårdens
Bästa info
Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter
2011 • 4

Kunden i fokus
■ Konsumtionen av finländskt kött har ökat i år. Importens andel av den finländska
köttkonsumtionen har minskat igen efter ökningen under fjolåret. Detta betyder
att det nog går att sälja finländskt. Lite svårare blir det ändå när vi skall begära ett
pris för produkten.
Snellmans korv är en efterfrågad vara. Vi har sett att den säljer bra när konsumenten
inte behöver öppna plånboken, under fähusöppningar, på Nurmipäivät i Ylivieska
och när Snellman bjöd allmänheten på gågatan i Jakobstad. Korven har nog efterfrågats
även i butik. Snellmans grillkorv har i år fördubblat och knackkorven mer än
tredubblat sin försäljning. Det finns nog efterfrågan på kött och korv. Det krävs bara
att produkten uppfyller de förväntningar som kunden efterfrågar.
Snellmans anskaffning av finländsk nöt och gris ökar i år med tre miljoner kg. I fjol
var ökningen nästan lika stor. Inför nästa år har vi beräknat behovet till ytterligare
fyra miljoner kg. Detta betyder en ökning med nästan 10 miljoner kg på tre år. Ökningen
innebär ganska många djur, ganska många lass som skall transporteras och
ganska mycket nytt arbete inom varje skede av produktionskedjan. Den medför
också en del nya uppfödare, nya samarbetsparter i Snellmans team. Av det hela blir
en väldig massa kött- och charkpaket som transporteras ut till kund och konsument.
Det enda som mottagaren, dvs. konsumenten, bryr sig i är om varje enskilt
paket motsvarar de förväntningar han har på produkten.
Snellmans strategi går ut på att öka nyttan för kunden. Konsumenten skall få den
produkt han vill ha och vara nöjd med den. Endast genom att öka kundnyttan kan vi
öka nyttan för medarbetare och samarbetsparter. Med andra ord, endast genom att
öka konsumentens nytta av en finländsk köttprodukt kan vi skapa en prisnivå som
motsvarar våra förväntningar.
Ju mer vi ökar produktionsvolymen, desto noggrannare bör vi vara med att hålla
hela kvalitetskedjan intakt. Varje produkt som lämnar företaget måste kvalitetssäkras.
Detta gäller både för primärproducent och förädlingsföretag. En massproducent
som inte klarar av att uppfylla kundens förväntningar har svårt att få utrymme
på dagens livsmedelsmarknad. Det räcker alltså inte bara med att säga, utan man
måste också göra och bevisa. Varje produkt skall alltså uppfylla förväntningarna - eller
överträffa dem. Varje djur som lämnar ladugårdsdörren med destination livsmedel
måste likaså uppfylla kvalitetskedjans förväntningar.
Vi är på god väg inom vår produktionskedja från finländska familjegårdar, men vi
har nog en del arbete kvar ännu. De företag och de gårdar som bäst klarar av att
uppfylla kundens förväntningar kommer att vara de mest lönsamma i framtiden.
Välkommen med på höstens producenttillfällen!
Med önskan om arbetsglädje och gott mod inför hösten,
Tomas Gäddnäs
Primärproduktionens direktör
I detta nummer:
Bra produktionsresultat
nyckeln till ekonomisk
framgång
Hej grisen, hur mår du
Galtstationen i Tuomikylä
Figen Ab:s galtstation i Tuomikylä
producerar högkvalitativ galtsemin
för utvecklingen av djurmaterialet i
svinbesättningarna.
s. 8
s. 11
s. 12–13
Välkommen till producentdagar!
Pärmbild:
Fart på kalvens tillväxt
lantgårdens
bästa info 4-2011
s. 14
s. 9
Ansvarig utgivare och redaktör
Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab
Redaktion
Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers,
Heidi Jylhä (Solid Media)
Grafisk planering Solid Media
Tryckeri Forsberg
Kontakt:
Snellmans Köttförädling Ab
PB 113, 68601 Jakobstad
tel. 06 786 6111, www.snellman.fi
Primärproduktionens kontaktuppgifter:
http://anelma.snellman.fi
Framtiden ligger i maten
Snellman är ett familjeföretag med en tydlig värdegrund
och mod att välja en öppen politik. ”Det är nu vi ser resultatet
av Snellmans goda grundarbete”, säger Snellmankoncernens
vd Martti Vähäkangas.
Sex decennier har gått sedan bröderna Snellman från Kållby bestämde
sig för att grunda en korvfabrik i Jakobstad. Utvecklingen
för företaget har enligt Martti Vähäkangas varit ganska typisk.
– De första decennierna vigdes åt långsiktigt grundarbete. Man
byggde upp varumärket med grundläggande produkter och tillvaron
kretsade främst kring att överleva i konkurrensen.
En avgörande vändning var när Snellman köpte eget slakteri i Jakobstad
och fick tillgång till en anskaffningsorganisation. Nu började
man utveckla en egen primärproduktion, som förstärktes
när slakteriet på Granholmen byggdes och Lantgårdens Bästakvalitetskonceptet
utvecklades.
Vändpunkten på 90-talet
I och med den nya fabriken på Granholmen skedde en kraftig
tillväxt i mitten av 90-talet. Nu hade Snellman tillgång till en ny
anläggning och större kapacitet som möjliggjorde nationell verksamhet.
– Att Snellman lyckades nå upp till volymer som räckte för verksamhet
på nationell nivå inom skivad chark var avgörande för
företaget, säger Martti Vähäkangas. Vi tog steget från betjäningsdiskarna
till färdigt förpackad chark i hyllan.
Familjeföretag med öppen politik
Det mest väsentliga i Snellmans historia är att företaget varit ett
familjeföretag hela tiden, säger Martti Vähäkangas. Två generationer
är intensivt engagerade i företagsledningen. Först på senare
år har utomstående krafter kommit in i företagets styrelse och
ledning vartefter verksamheten vuxit.
– Det förtroende Snellmans ursprungliga grundare visar för ledningen
är mycket värdefullt, säger Martti Vähäkangas. De var villiga
att ta en risk och litade på utomstående krafter i styrelse och
ledning. Det visar på en öppen politik i familjeföretaget.
Lantgårdens Bästa-samarbetet mellan familjeföretaget och familjegårdarna
är en modell som Snellman vill fortsätta utveckla.
– Vi behöver en fortsatt säker tillgång till inhemsk köttråvara.
Vårt samarbete med producenterna är viktigt och vi kommer i
framtiden att betona ursprunget och producenternas roll i vår
marknadsföring, skapa medvetenhet om varifrån råvaran till våra
produkter kommer.
Framtiden
ligger
i maten
När det gäller
den rådande
ekon
o m i s k a
situationen
poängterar
Snellman 60 år
Martti Vähäkangas
att
samhällsekonomin,
som så
mycket annat,
går i cykler.
Man måste
kunna se förbi
den rådande
cykeln. Ett led
i detta var att
Snellman tog
en egen, ansvarstagande
linje i svinkrisen
och höjde
Martti Vähäkangas på Snellmans 60-årsjubileum
för allmänheten på gågatan i
priset för
svin tidigare i Jakobstad den 3.9.2011.
år. Snellmans
långsiktiga arbete för svinnäringens bästa uppmärksammades
också på fältet när företaget i juli fick utnämningen ”Vuoden Sikateko”
av Suomen Sikayrittäjät ry.
– Framtiden ligger i maten, i ren, bra mat, konstaterar Martti Vähäkangas.
Finland är ett litet land och det blir lätt överproduktion.
Detta har bidragit till att pressa ner prisbilden, men Snellmans
förhandlingskraft växter hela tiden vartefter vi kan presentera
nya, bra produkter för handeln.
Snellmans möjligheter för framtiden ser Vähäkangas som utomordentliga.
– Vi har nya anläggningar och den nyaste teknologin inom många
områden. Vi har kraftig tillväxt inom alla våra tre verksamhetsområden.
Inom köttförädlingen börjar Snellmans goda grundarbete
nu visa resultat. Vår satsning på bra produkter och bra arbetssätt,
som varit grundläggande ända sen början, kommuniceras nu ut
till konsumenterna.
En god värdegrund återspeglas i hela kedjan
Snellmans värdegrund syns på alla nivåer i företaget.
– Vi har alltid sett vikten av att fortsätta arbeta och bli bättre,
konstaterar Martti Vähäkangas. Hela personalen är lojal och engagerad
i sitt arbete och den goda ”tekemisen meininki”-andan
som finns i företaget är värdefull.
Företagets värderingar som ärlighet, öppenhet, pålitlighet, yrkeskunnande
och bästa kvalitet återspeglas även i produkterna.
– Konsumenterna känner ju Snellman endast genom våra produkter.
När företaget bygger på goda värderingar syns det i hela
kedjan – primärproduktion, inköp, försäljning och marknadsföring..
HJ
2 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 3

Snellman-info
Snellman fick pris för
Årets Svingärning
Suomen Sikayrittäjät ry:s pris Vuoden Sikateko 2010 tilldelades Snellman. Suomen Sikayrittäjät
ry delar varje år ett pris för årets svingärning till en person eller organisation som genom sin
verksamhet profilerat sig positivt till nytta och gagn för svinbranschen och -företagandet.
Farmari 2011 i Björneborg
Figens representanter deltog aktivt
i Snellmans avdelning. Tidigare Faba
Svin Ab bytte den 1.7.2011 namn till
Figen Ab.
• Många svin- och nötproducenter som
var intresserade av Snellmans primärproduktions
verksamhet – så kan man sammanfatta
de tre dagarna på Farmari.
På Snellmans avdelning lanserades före
detta Faba Svin Ab:s förnyade logo och
det nya namnet Figen Ab. Figens kunniga
avelsrådgivare presenterade det förnyade
seminurvalet och andra tjänster. Svinproduktionens
utmaningar i dagsläget gjorde
att många producenter var mycket intresserade
av möjligheterna Snellman har att
erbjuda. Svinproduktionens utvecklingstillägg,
som betalas på basen av tillväxtresultat
och planering av produktionen, gicks
igenom gång efter gång med producenter
som funderade på sina framtidsplaner.
Nötproduktionens utvecklingstillägg och
tilläggspris presenterades för första gången.
Produktionens effektivitet och kvalitet
får nu det tilläggspris den förtjänar, bl.a. i
form av dagstillväxttillägg. Specialiseringen
inom köttproduktionen representerades
av samarbetet med Limousin-andelslaget,
ett samarbete som aktivt utvecklats efter
Farmari.
Mera information om utvecklingsprogrammen
och Limousin-samarbetet finns på
Anelma
Priset överräcktes på Farmari i Björneborg
fredagen den 1.7.2011. Sikayrittäjät
nämner i sitt pressmeddelande
att Snellman gjort ett värdefullt
arbete för att utveckla och säkra
den finländska svinköttsproduktionen.
Snellman har dessutom profilerat
sig på producentfältet som en
samarbetspart med gott rykte.
Snellman har skapat tro
på en bättre morgondag
Ordförande för Suomen Sikayrittäjät
ry:s styrelse Martin Ylikännö
konstaterade i sitt tal på Farmarilantbruks
utställningens husdjursfält
att den finländska svinköttsproduktionen
under det senaste året
hamnat i historiens värsta lönsamhetskris,
vilken ännu inte visar några
tecken på att avta. ”Med detta som bakgrund såg det ut att bli
exceptionellt svårt att välja en pristagare. Vi fäste dock uppmärksamhet
vid en klar avvikelse inom svinsektorn. Snellman har med
sin verksamhet gett ett praktiskt exempel på att god lönsamhet
för företaget och marknadens mest konkurrenskraftiga producentpris
inte utesluter varandra. I denna svåra marknadssituation
har Snellman lyckats skapa tro på en bättre morgondag också på
producentfältet.”, sa Ylikännö. Samtidigt önskade han att priset
också uppmuntrar andra köttförädlare till bättre och mer konstruktivt
samarbete med producenterna.
Suomen Sikayrittäjäs verksamhetsledare
Ari Berg, ordf. Martin Ylikännö samt
Snellmans Köttförädlings vd Henrik
Snellman och LB-fältchef Martti Hassila.
Det finländska köttets unika
tilläggskrydda föds ur familjejordbrukets
värderingar
Snellmans Köttförädlings vd Henrik Snellman
konstaterade i sitt tacktal att inte heller
Snellman kunnat göra tillräckligt för att
säkra lönsamheten inom svinproduktionen.
”Framtiden för hela Snellmans Köttförädlings
verksamhet beror ändå på den finländska
svinsektorn. Därför är vi i samma båt som
svinproducenterna.”
Han betonade att arbetets kvalitet och inställningen
till arbetet alltid påverkar resultatet.
”Vi uppmanar också våra producenter till
aktivt utvecklingsarbete. Kärnan i utvecklingsarbetet
är att vi lär oss lyssna till budskapen
från våra kunder och satsar på att korrigera
bristerna. I utvecklingsarbetet får man ändå inte
glömma den finländska produktionens unika
styrkor och bärande värderingar. Dessa är bl.a.
familjejordbrukens starka traditioner samt producenternas aktiva
engagemang och uppriktiga önskan att göra ett gott arbete.
Det är just ur dessa värderingar som det finländska köttets unika
tilläggskrydda föds.”
Henrik framförde också Snellmans tack till producenterna och
primärproduktionens personal för målinriktat utvecklingsarbete
inom Lantgårdens Bästa-programmet. Även Sikayrittäjät ry:s värdefulla
arbete för att förbättra svinkedjans konkurrenskraft och
befrämja svinens hälsa och välmående förtjänar ett omnämnande.
TG
Vallodlingen har mycket
stor ekonomisk betydelse
Vallodlingar av bra kvalitet är i nyckelposition både inom mjölk- och köttproduktionen.
Ca hälften av nötens foderenheter, eller megajoule, kommer från vallen.
Nurmi 2011-dagarna som hölls i Ylivieska i augusti visade olika faktorer som inverkar
på en lyckad vallodling. Största delen av besökarna var naturligtvis intresserade
av arbetsmaskinerna samt Snellmans Eetvartti-grillkorv. Pitkäsenkylän maa- ja kotitalousnaiset
från Kalajoki grillade under dagen över 450 kg av Snellmans korv. VH
Limousin-andelslagets representant
Det är kul på Farmari!
Saara Rantanen diskuterar Glada miner i Snellmans avdelning.
4 Lantgårdens Bästa info
med producenter.
Lantgårdens Bästa info 5

LB nöt
Planera nästa sommars
investeringar i god tid
Nu är det dags att göra
produktionsplanen för 2012
Investeringarna görs på lång sikt
Företag investerar, dvs placerar eget kapital i produktionsfaktorer,
för att med dessa produktionsfaktorers hjälp skapa inkomster i
framtiden. När man gör investeringsbeslutet avväger man först
om intäkterna på lång sikt kommer att täcka kostnaderna för
investeringarna. Samtidigt kan man överväga vilka alternativ som
ger bäst resultat. Med hjälp av lönsamhetsberäkningar kan man
jämföra alternativen och kassera dem som inte är lönsamma. Vid
sidan av lönsamhetsberäkningarna gör man en finansieringsplan
för investeringen. Det räcker inte att investeringen är lönsam,
man måste också kunna finansiera den så att betalningsförmågan
och soliditeten bibehålls.
En produktiv gård vågar investera
Den ekonomiska recessionen påverkar oundvikligen också lantbrukens
investeringsvilja. Man avstår lätt från investeringar och
väntar på bättre tider. Det har alltid funnits och kommer alltid att
finnas ekonomiska upp- och nedgångar. Många gånger upptäcker
man i efterhand att det skulle ha lönat sig att investera under
lågkonjunkturen, när räntorna är låga och byggnadskostnaderna
som förmånligast. När produktionsresultaten är i skick och gårdens
ekonomi på stadig grund kan man i godan ro investera. I
de ekonomiska uträkningarna kartlägger man alltid även riskerna
och reserverar tillräckligt med spelmån.
Lägg tillräckligt med tid på planeringen
Planeringen av de investeringar som ska göras nästa år ska påbörjas
senast nu. Till först kartlägger man besättningens ekonomiska
och produktionsmässiga förutsättningar för att förverkliga
investeringen. Detta kan göras genast när man fått en preliminär
kostnadsberäkning. Därefter är det dags för noggrannare byggnadsplanering
och ansökningar om tillstånd. Det lönar sig att
lämna ansökningarna om investeringsstöd senast i ansökningsrundan
i januari nästa år, så att beslutet hinner komma under
våren. När man inleder bygget är det viktigt att följa upp att
man håller sig till planen både gällande kostnader, tidtabell och
ekonomin. Åren efter investeringen är de svåraste med tanke på
betalningsförmågan. Snellmans investeringstillägg erbjuder ändå
en liten hjälp. Investeringarna påverkar gårdens ekonomi långt
in i framtiden också skattemässigt, så det lönar sig att använda
sig av experthjälp för ekonomin och skatteplaneringen också i
fortsättningen.
Johanna Lindvall
Farmiluotsi
• En årlig uppdatering av gårdens produktionsplan är en väsentlig
del av Lantgårdens Bästa-samarbetsavtalet. Produktionsplanen
2012 öppnas inom oktober och den skall göras elektroniskt direkt
i Anelma. I undantagsfall, om man inte har tillgång till Internet,
kan man begära att få göra den på pappersblankett. Om man
saknar användarrättigheter och lösenord till Anelma kan man
begära på adressen http://anelma.snellman.fi.
Fyll i planen omsorgsfullt. Producenternas produktionsplaner är
en viktig del i Snellmans totala produktionsplanering.
Anelmatillägget totalt 5 c/kg fr.o.m. 1.1.2012
Anelma-tilläggets planeringsdel är 2 c/kg. För att vara berättigad
till fullt Anelma-tillägg för 2012 bör produktionsplanen
göras senast 30.11.2011. För senare gjorda
produktionsplaner utbetalas inget planeringstillägg
under 2012.
Limousinproducenter på besök
• Snellmans och andelslaget Limousins avtalsbaserade
samarbete inleddes i början
av september. Hösten är en inkörningsperiod
för samarbetet, för såväl Snellman,
producenter och handel. Avsikten är att
samarbetet kommer igång på allvar under
nästa år.
Under limousinsamarbetets starttillfälle
i augusti besöktes Snellman av ett 60-tal
intresserade producenter från hela landet,
som bekantade sig med företaget och dess
verksamhet. Besöket gav på sitt sätt en god
grund för det begynnande samarbetet. VH
Det totala Anelma-tillägget (planeringsdel + anmälningsdel) är 5
c/kg under 2012.
Likviduppgifter via Anelma
Likviduppgifterna har under en längre tid meddelats nötproducenterna
dubbelt, både per post och via Anelma. Fr.o.m. 1.1.2012
utgör elektroniska likvider en förutsättning för Anelmatillägget
och postningen av pappersversionen till producenter med Anelma-tillägg
upphör. Den som även i framtiden önskar pappersversionen
bör kontakta likvidkontoret. De flesta svinproducenterna
har redan i flera års tid fått endast den elektroniska likvidblanketten.
Likviduppgifterna och skatteårssammandragen har sparats i
Anelma sedan år 2007 och det går behändigt att printa ut dem
efteråt. Likvidblankettens layout i Anelma förnyades senaste maj.
TG
Höstens tjurplus-tillfällen
Huvudtemat för höstens nöttillfällen är djurhantering
med föreläsare Katri Strohecker.
Närmare program och info presenteras på
Anelma under hösten. Välkommen!
Under hösten ordnas följande tjurplus-tillfällen:
9.11 Nivala (finskt)
10.11 Seinäjoki (finskt)
22.11 Jakobstad, Snellman (svenskt)
6 Lantgårdens Bästa info
Lantgårdens Bästa info 7

LB nöt
Bra produktionsresultat nyckeln
till ekonomisk framgång
Möjligt med bra dagstillväxt
Utfodringsundersökningar som gjorts den senaste tiden visar att
man kan nå t.o.m. över 600 g nettodagstillväxt för mjölkrastjurar.
De bästa nötköttsproducenterna når idag upp till samma resultat.
Varför lönar det sig då att sträva efter en bra dagstillväxt Tillväxten
och foderutnyttjandegraden är som bäst hos unga djur. Om
man inte använder sig av denna potential blir de sista slaktkilona
i ett senare skede avsevärt mycket mer ineffektiva och foderförbrukningen
större.
En bättre tillväxt syns under strecket
En biologiskt effektiv tillväxt är effektiv också ekonomiskt sett. I
tabellerna finns en jämförande uträkning för 200 tjurplatser. Uträkningen
är gjord för mjölkrastjurar som föds upp från mjölkkalvar
till slakt. I uträkningen beaktas Snellmans prissättning gällande
dagstillväxt, slaktvikt och årsförsäljning. Här beaktas också stöden
under uppfödningstiden och den utfodringsmodell som krävs för
olika tillväxttakt. Det ekonomiska resultatet presenteras som
driftsbidrag som fås när man drar av produktionskostnaderna
från inkomsterna. Ju mer driftsbidrag man får från verksamheten,
desto mer pengar har man att röra sig med. Man kan jämföra i
tabellen med den kolumn som bäst motsvarar gårdens resultat
och jämföra hur många fler euron ett förbättrat produktionsresultat
skulle ge.
När man föder upp till samma slaktvikt påverkar dagstillväxten
och därigenom uppfödningstiden det ekonomiska resultatet.
Skillnaden mellan gruppen med den sämsta och den bästa tillväxten
är över 7 000 € i året. Skillnaderna
i det ekonomiska resultatet är ännu större
när man jämför djur i samma ålder, men med
olika slaktvikter. Tjurgrupperna med den
bästa dagstillväxten förtjänar över 12 000
€ mer än den svagaste gruppen. Slaktvikten
inverkar direkt på priset man får för tjuren,
men därtill har även dagstillväxten en mycket
stor ekonomisk betydelse.
Får tjurarna tillräckligt med
foder
Den vanligaste orsaken till dåliga tillväxtresultat
är energibrist. I enklaste form betyder
det att tjurarna inte får tillräckligt med foder
att äta. En annan inverkande faktor är energimängden
i fodret. Energitillgången kan bli
lidande om man inte kompletterar svagare
ensilage tillräckligt.
För ett år sedan uppdaterades och förnyades utfodringsrekommendationerna
för idisslare. Rekommendationerna för energibehovet
för tjurar höjdes med 10 %. Bakgrunden till förnyelsen är
de försök som gjorts den senaste tiden, enligt vilka tjurarna konsumerar
mer energi för tillväxten än man tidigare antagit. Därtill
ändrades rekommendationerna till att gälla djur som föds upp i
boxar, när de tidigare var räknade för djur som föds upp i kätte.
Även denna förändring ledde till en höjning på energibehovet
med 10 %.
Proteinutfodring för tjurar preciserades i och med fodervärdeförnyelsen.
Enligt nuvarande kunskap behöver tjurar på över 200
kg inte nödvändigtvis några dyra proteinfoder alls, om basfodret
är ensilage av god kvalitet och spannmål. Detta är något man kan
göra märkbara inbesparingar på om man planerar utfodringen
noggrant.
Det är stor skillnad på gamla utfodringsprinciper och modern
kunskap. Senast nu är det dags att uppdatera tjurarnas utfodringsplan
att motsvara den önskade tillväxten med nutida normer
för näringsbehov. Den uppnådda nyttan syns direkt i
gårdens resultat!
Johanna Lindvall
Farmiluotsi
Dagstillväxtens inverkan på det ekonomiska
resultaten vid uppfödning till samma slaktvikt
Dagstillväxt, g/d 480 530 580
Uppfödningstid, mån 23 21 19
Slaktvikt, kg 340 kg 340 kg 340 kg
Skillnad i driftsbidrag,
€/år/200 tjurplatser
0 +2754 € +2754 + 4583
= 7337 €
Dagstillväxtens och slaktviktens inverkan på
det ekonomiska resultatet vid 19 månaders uppfödning
Dagstillväxt, g/d 480 530 580
Uppfödningstid, mån 19 19 19
Slaktvikt, kg 300 kg 320 kg 340 kg
kalvens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
Fart på kalvens tillväxt
• Kalvarna föds till världen utan energireserver. Det sköra livet
hänger på råmjölken. I råmjölken finns mycket fett, dvs energi. Ju
tidigare kalven matas med råmjölk, desto säkrare kommer tillväxten
igång från början. Energin värmer och man kan riktigt se hur
den våta kalven värms och kvicknar till efter den första portionen.
Därtill innehåller råmjölken de antikroppar kalven behöver
som den inte fick i livmodern av kon.
Under den första månaden växer kalven av den näring den får
från mjölken. Den vänjer sig också vid att äta annat, men kraften
att växa kommer från mjölken. Tuttmatning är det naturliga sättet
för kalven att dricka. Det lönar sig att tuttmata under hela dricksutfodringen.
Diandet effektiverar näringsupptaget och tuttmatning
minskar risken för problem. Med utfodring ur spann finns
alltid en risk att maten hamnar i våmmen och de andra förmagarna,
istället för direkt i löpmagen.
När tuttutfodringen blev mer allmän upptäckte man, att mjölkransonen
kan vara större utan att kalven blir sjuk. Den dagliga
mjölkransonen för en nyfödd kalv bör vara minst 6, gärna 7 liter
eller mer beroende på kalvens storlek. Om man utfodrar ur automat
eller oftare med flera utfodringsgånger ska portionen vara
minst 1,5–2 liter. En för liten portion utlöser sugreflexen, men
minskar inte hungern. Kalven blir orolig och söker annat att suga
på i boxen och på andra kalvar. Tidigare var man rädd att ge för
stora portioner, men man har upptäckt att en van kalv kan dricka
över tre liter per gång utan att få problem. När kalven diar går
mjölken till löpmagen, där den koagulerar till små ystade partiklar.
Den mätta kalven lägger sig snart för att sova och smälter
drycken. Löpmagen bryter långsamt ner ostmassan till tunntarmen
och säkrar den sovande kalvens energibehov. Och när den
sover växer kalven! Mjölken får kalven att växa under den första
månaden och en kalv som utvecklas snabbt hålls ofta också frisk.
Mjölknäringen kan vara mjölk, dryckpulver eller syrad dryck av
dessa. Det lönar sig inte att ändra dryckens kvalitet ett dugg mer
än man måste. Har man övergått från mjölk till dryckfoder eller
syrad dricka lönar det sig inte att byta igen till annat, för det ger
lätt kalven diarré. Många mjölkgårdar utfodrar med mjölk under
hela drickutfodringsperioden så att det inte blir några förändringar
för kalven. Att snåla med mjölken lönar sig först under andra
levnadsmånaden genom att avvänja kalven i tid. Syrad dricksutfodring
har på många gårdar visat sig vara ett bra sätt att undvika
diarré och få kalvarna att växa snabbt.
Redan under de första dagarna letar kalven efter annat att äta.
Hö av god kvalitet eller ensilage kan tidigt läggas fram. Lättsmält
kraftfoder avsett för små kalvar kan intressera kalven under de
första veckorna. Det är bra att kalven vänjer sig vid kraftfoder
och lär sig äta hö fritt så tidigt som möjligt. På så vis är risken liten
för att kalven föräter sig. En rejäl mjölkutfodring stillar kalvens
hunger och det finns ingen risk för överätning.
Efter den första månaden börjar kalvens tillväxt dra nytta av
också annat än mjölk. När mjölkportionerna minskar äter kalven
mer av annat och dricker vatten. Var uppmärksam på kraftfoderkvaliteten.
Kalven har svårt att ta till sig egna spannmålsblandningar.
Den behöver rikligt med protein, speciellt under och efter
avvänjningen, så det är på sin plats med industriella kalvfoder.
Kalven har nytta av dem, de är enkla att hantera och konsumtionen
är än så länge liten. Vid 6–7 veckors ålder kan man förbereda
sig på att avvänja kalven från mjölk. Dagsransonen kan minskas
och t.o.m. halveras snabbt, så länge det finns tillgång till smakligt
kraftfoder, hö eller foder som passar kalven samt vatten. Vid 7–9
veckors ålder kan man sluta ge mjölkdricka. Avvänjningen underlättas
om man istället för mjölk under en tid ger varmt vatten ur
tutthinken. På så vis får kalvarna fortsätta dia som tidigare och får
i sig tillräckligt med vätska. Mjölkransonen kan halveras genom
att ge mjölk på morgonen och vatten på kvällen. Man får dock
aldrig blanda vatten i mjölken, för den utblandade drycken koagulerar
inte i löpmagen på samma sätt som mjölken. Avvänjning från
fri syrad dricksutfodring kräver arbete. Drycken bör begränsas
under ett par veckor. Drycken kan vissa tider på dygnet vara vatten
och andra tider den välbekanta syrade drycken. På så vis hålls
mängden vätska och diandet på samma nivå, trots att mängden
mjölk minskar.
Att dricksutfodringen avslutats syns i många besättningar på
kalvarnas kondition. Småkalvarna är runda, men avvanda kalvar
magrar tills de blir rundare igen vid halvårsåldern. Som vuxna
kan de bli onödigt låga och fettiga. Kalvar som vuxit upp på mjölk
behöver mycket proteinrikt kraftfoder efter avvänjningen så att
den näring mjölken innehöll blir använd. När mjölken lämnas bort
avstannar tillväxten lätt om kalven inte får tillräckligt med kraftfoder
och protein. Grovfoder är också livsviktigt för idisslare, men
kraft får tillväxten ännu i detta skede från högkvalitativt kraftfoder.
Skillnad i driftsbidrag,
€/år/200 tjurplatser
0 +9989 € +9989 + 2453
= 12442 €
Mervi Yli-Hynnilä
hälsovårdsveterinär, mjölkgårdsproducent, Kuortane
8 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 9

LB svin
Ett nytt lyft för den
finländska lantgrisen
• Alla tecken tyder på att människorna i framtiden kommer
att fästa ännu mer värde på kvalitet och ursprung. Detta var
SEK&Grey strategidirektör Esa Jääskeläinens budskap till svinproducenterna
på sommarträffen i Jakobstad den 10.8.2011. Här
följer ett referat av några av de viktigaste tankegångarna i hans
presentation.
”Det är mer än någonsin tydligt att finländska människor vill äta
GOD mat. Vi hör ofta att den finländska konsumenten bara är intresserad
av ett billigt pris. Det är däremot inte sant. Konsumenterna
förstår redan att kräva kvalitet, men den trenden kommer
att bli mycket starkare. Vi är på väg mot tider där man kommer
att betala mera för en för en köttprodukt som är finländsk och
producerad på Snellmans vis. Vi har också under de senaste åren
visat att Snellman också kan och har möjlighet att påverka vad
konsumenterna vill ha. Men, om vi är ärliga mot oss själva,
så har ingen ännu berättat åt den finländska människan
på vilket sätt det finländska köttet är klart bättre och
klart bättre producerat än annat kött.
Marknadsföringen kan endast ge ett löfte till
konsumenten. Hela produktionskedjan måste
förbinda sig att leva upp till löftet och
infria de förväntningar som skapas hos
konsumenten. En förutsättning för en
bättre framtid för Snellmans producenter
är således att allting i Snellmans
produktionskedja sköts
bättre än i någon annan produktionskedja.
Försprånget bör vara
tydligt och bibehållas.
När Snellmans förädlingskedja fungerar
bättre än någon annan, kan
marknadsföringen berätta om det för
människorna på ett sätt som leder till
Sikayrittäjäts skolningar fortsätter
• Rubriken på seminarierna för hösten 2011 är Befrämjande av
svinens välmående. Programmets tyngdpunkt ligger i iakttagelse
av svinen och utveckling av svinögat. Föreläsningen baserar sig
på Pig Signals-metoden, som går ut på att se problemen, hitta
lösningar och genomföra dem i praktiken.
Därtill behandlas också saker som hör till övervakningen av svinens
välmående. De instanser som ansvarar för övervakningen
kommer att berätta om bakgrunden till övervakningarna och
permanent framgång
för hela förädlingskedjan.
Kedjan skall vara bättre för naturen,
bättre för djuren och bättre när det gäller slutproduktens kvalitet.
Den skall också vara bättre för producenten, för tro det eller
ej: finländska människor vill att primärproducenterna klarar sig.
Snellmans framgång är uppbyggd på att samarbetet med köttproducenterna
fortsätter och utvecklas. Snellmans strategi är för
producenterna den bästa garantin för att deras arbete fortsätter,
lönar sig och stöds. Det tar tid att skapa ett bestående mervärde,
men det lyckas om alla är med och förbinder sig att göra sakerna
på ett bättre sätt.”
Under sommarträffen genomgicks Snellmans produktionskoncept
”Finländsk lantgris från familjegården” punkt för punkt i diskussionsform.
Under höstens svindagar fortsätter genomgången
mer detaljerat.
Under höstens lopp kommer Snellmans suggbesättningar också
att få ett rådgivningsbesök av Figens utbildade specialrådgivare.
Under besöket görs samtidigt en auditering av gårdens djurmaterial
och anknytning till lantgriskedjan. Suggbesättningarnas målnivå
är 50 poäng av 60, absolut minimi är 40 poäng. Om poängtalet
är lågt kan man göra en åtgärdsplan med korrigerande åtgärder
för att uppfylla produktionskedjans villkor.
Höstens svintillfällen
Jakobstad 7.11 (finsk)
Ilmajoki 8.11 (finsk)
Forssa 16.11 (finsk)
Vörå 18.11 (svensk)
Mer detaljerad info på Anelma.
TG
resultat från dem. Dagen avslutas med en presentation av resultaten
från Welfare Quality-forskningsprojektet vid Helsinfors
Universitet, vilket kartlagt svinens välmående.
Seminarier ordnas på 20 orter och tillfällena är gratis för deltagarna.
Anmälningarna görs på Sikayrittäjäts nätsida eller via länken
som finns i Anelma.
MH
grisens välmående 1 • 2 • 3 • 4 • 5
Hej grisen, hur mår du
• Varje producent borde regelbundet ta sig tid och stanna vid
grisningsboxen för att fråga grisarna hur de mår. Smågrisarna berättar
nog med sitt beteende och utseende om de mår bra eller
om något är på tok.
Med tanke på grisens framtid är födseln, de första timmarna och
dagarna en kritisk tid. Grisen är inte riktigt så välrustad vid födseln,
den har bara lite reservenergi i kroppen och det järn som
grisen har i kroppen räcker inte heller länge. Tillgången till råmjölk
av god kvalitet och i tillräcklig mängd är bokstavligt talat
livsviktigt. Grisen klarar inte heller av att upprätthålla en normal
kroppstemperatur om den är våt för länge i en kall miljö. En långsam
grisning kan orsaka syrebrist hos grisen och i sin tur göra att
den börjar dia råmjölk mycket senare än de andra i samma kull.
Nivån av antikroppar i råmjölken sjunker snabbt, så de grisar som
hamnar på efterkälken har alltid ett sämre utgångsläge.
Låt oss gå tillbaka till boxkanten för att se hur grisarna visar
oss dessa saker. Tecken på en långsamt framskridande grisning
är gulbruna grisar, som smutsats av avföring och som kan vara
långsamma pga syrebrist eller redan döda. Man kan också misstänka
att grisningen avstannat om grisarna som diar är helt torra
och verkar vara födda för ett tag sedan. Man kan se att det förekommer
syrebrist, att det är för kallt eller för vått i boxen
om grisarna är våta, de kurar med resta hår eller darrar. De här
långsamma, ofta nerkylda grisarna diar råmjölk sämre än de andra
och är mera utsatta för svält, sjukdomar och att bli nedtrampade.
När grisningen löper smidigt föder suggan i snabb takt, med ca 15
minuters mellanrum, jämstora levande grisar. Efterbörden kommer
snart efter den sista grisen och suggan ligger lugnt på sida
med spenarna framme och grisarna diar. Grisarna verkar nöjda
och runda om magen.
Bilden av en perfekt grisning och diande hjälper att hitta de eventuella
problemen fortare. Då man går förbi boxen kan man till
exempel upptäcka att suggan ligger på spenarna eller att juvret
verkar tomt, grisarna hänger vid spenarna eller bråkar om dem,
smala grisar, grisar som ligger skilt från de andra eller en kull som
ligger i en hög.
Producenten kan vara glad när grisarna med sitt utseende berättar
att de mår bra. Men om grisen i boxen säger att livet inte är
något vidare, att den är hungrig och att det dessutom är kallt
Då ska man stanna upp för att överväga vilka orsakerna är till att
grisen mår dåligt och hitta lösningar som förbättrar situationen.
Ju fortare man tar itu med åtgärderna, desto bättre chanser har
grisen att klara sig och desto bättre lönar sig det extra arbetet.
Problem som grisarna har kan vara sporadiska, till exempel ett
enskilt diarréfall i en gyltas kull. Då är en tillräcklig åtgärd ofta en
lokal korrigering av saken, alltså i det här fallet att man påbörjar
den insjuknade kullens behandling snabbt, om vaccineringsrutinerna
och förhållandena annars är i skick. Om något problem
blir rådande, till exempel att många grisar tynar bort de första
dagarna efter grisningen, är det skäl att noggrannare fundera på
orsakerna till problemet och förbyggande åtgärder. I utredningen
av vad som orsakar problemen hjälper det säkert att iaktta grisarna.
När man vet de riktiga orsakerna, kan man bättre rikta
åtgärderna rätt för att lösa problemet.
Ibland är lösningarna enkla och lätta att förverkliga, som till exempel
att ändra utfodring eller skötselrutiner. Om lösningen på
problemet skulle kräva till exempel installering av golvvärme för
att förbättra boxmiljön, kan det först kännas som en för dyr investering.
Då är det bra att ta fram räknemaskinen och räkna de
faktiska kostnaderna för investeringen och jämföra dem med den
förväntade förbättringen av resultatet och möjligtvis en minskad
arbetsåtgång.
Besök av rådgivare i svinhuset kan väcka nya tankar och ge andra
synvinklar och lösningar. Producenter som utvecklar verksamheten
på sin gård rekommenderas ibland att besöka andra svinhus
och diskutera med andra producenter. Besök i andra producenterns
svinhus, att se grisarna och utbyta åsikter med andra inom
branschen samt att aktivt utveckla sina kunskaper, är det bästa
sättet för att förebygga gårdsblindhet – en yrkessjukdom man
lätt råkar ut för.
Anna Ollila
Svinproducent och veterinär
När grisarna masserar juvret stimuleras suggans mjökproduktion.
Livskraftiga och tillräckligt stora grisar masserar juvret effektivt
och får mer mjölk. Kom också ihåg att se till så att grisarna alltid
har tillgång till rent vatten! Bild MH
10 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 11

Figen - Tuomikylä
Kvalitativ galtsemin
– grundförutsättningen för utveckling av djurmaterialet
Galtstationer och inseminationsverksamhet har långa traditioner i Finland. Seminering
av svin påbörjades i Finland år 1960 och de första galtandelslagen
grundades redan år 1919. Försäljningen av de inhemska rasernas galtsemin
sköts nuförtiden av Figen Ab, som hör till Snellman-koncernen.
Efter insamlingen förs ejakulatet till
laboratorium.
Alla galtar på Figens galtstation härstammar från finländska avelssvinhus.
Alla avelssvingårdar uppfyller Sikavas specialnivå. Dessutom
är gårdarna ursprungsgårdar enligt förordning 2/EEO/2007,
och till detta hör utöver specialnivåns krav uppföljning av många
exotiska svinsjukdomar.
En del av galtarna på galtstationen kommer direkt från avelsbesättningar
och en del via individtesterna på Längelmäki försöksstation,
alla naturligtvis via karantän. På Längelmäki testas bland
annat foderutnyttjandegraden, dagstillväxten och ca 20 exteriöregenskaper.
Testförhållandena motsvarar förhållandena i ett helt
vanligt slaktsvinhus, så testerna visar också hur väl individen klarar
sig i normala slaktsvinhusförhållanden.
En utförlig provstyckning görs på Snellman i Jakobstad på syskon
som hör till samma testgrupp som den utvalda galten. I provstyckningen
utreds bl.a. svinens köttighet, köttets pH och färg.
På basen av testet och de resultat man samlat in från släktingar
via suggkontrollen beräknas nya avelsvärden två gånger i veckan
också åt galtaspiranterna på försöksstationen.
På stationen finns ca 145 galtar
Om galten får bra testpoäng i galtstationens gårdstest, de nyaste
avelsvärdena (K-index och H-index) är bra och den inte har alltför
många mycket nära släktningar på galtstationen, flyttas galten
till galtstationens karantän i Koskenkorva i Ilmajoki.
De nya galtarna står i karantän i fyra veckor innan flytten till
galtstationen. Under karantänen testas galtarna på sjukdomar
Figen Ab:s galtstation ligger i Tuomikylä,
Ilmajoki, och har ca 145 galtar.
enligt förordning 2/EEO/2007. Om testresultaten är negativa och
galten är i skick efter att karantäntiden är över, flyttas den till
Tuomikylä galtstation.
Då galten flyttas till galtstationen är den 8-9 månader gammal.
Efter flytten till galtstationen påbörjas galtens träning för den
kommande seminproduktionen. En bra och välskolad galt hoppar
raskt på seminbocken och hålls där under hela ejakulationen.
På Figens galtstation i Tuomikylä i Ilmajoki finns ca 145 galtar i
seminproduktion. Ca 40 % av galtarna är av finsk lantras, 40 %
finsk yorkshire och 20 % korsningar av dessa.
Ett hopp ger ca 20–25 doser
Produktionen av semindoser börjar tidigt på morgonen med
uppsamling av semin. Galtens ejakulation är rätt lång och stor
till sin volym. Ejakulationen räcker ca 15 minuter och volymen
är 300–400 milliliter. Sädesvätskan samlas i ett förvärmt kärl, där
man samtidigt filtrerar bort en stor del av den gelaktiga vätskan
som bulbourethralkörteln producerat.
När galtens sädesuttömning är färdig förs kärlet till laboratoriet
via ett fönster mellan djurutrymmena. I laboratoriet vägs ejakulatet
och dess täthet bestäms med spektrofotometer. Efter det
uppskattas andelen levande spermier, dvs motiliteten, med hjälp
av mikroskop.
Volymen, tätheten och motaliteten matas in i ett dataprogram,
som räknar ut utspädningsförhållandet. Till utspädningen använder
Figen en vätska som garanterar spermiernas fruktbarhets-
Galtstationens dag börjar tidigt med semininsamling.
förmåga upp till sju dagar. Figen ger ändå
garanti för bara fem dygn.
Därefter tillverkas själva försäljningsdoserna:
blanddoserna packas i påsar med
påsmaskin och individgaltarnas sädesvätska
packas i tuber med tubmaskin. Till sist
kyls doserna ner till ca 17 grader, vilket
försäkrar spermiernas befruktningsförmåga
och sparar på spermiernas energi.
Av en galts ejakulat får man beroende på
ejakultatets volym och motilitet i medeltal
20–25 försäljningsdugliga semindoser.
65 % av försäljningen är
blanddoser
Figen garanterar att en semindos väger
med förpackningen minst 70 gram, andelen
levande spermier är minst 60 % och i
en dos finns minst 2,5 miljarder spermier.
I praktiken innehåller doserna ändå oftast
minst 90 g och 3 miljarder spermier.
Av galtstationens seminförsäljning är ungefär
65 % blanddoser. I blanddoserna
har man i samma semindos blandat flera
galtar av samma typ. Resten av seminförsäljningen
är försäljning av enskilda galtar.
Figen har fyra olika seminprodukter som
är tänkta för produktion av köttgrisar:
Lantras-Muskeli-blandning, Yorkshire-
Muskeli-blandning, korsnings-Muskeliblandning
och basblandning. De tre förstnämnda
har en högre kvalitet (MP-index
65) och håller samma nivå sinsemellan,
men består av olika raser. Basblanddosen
är en förmånlig blandprodukt, som inte
har samma kvalitetsnivå (MP-index 55).
Figen säljer tre olika slags seminprodukter
av enskilda galtar: Muskeli-individgaltar,
Matriarkka-individgaltar och Kombiindividgaltar,
varav de två sistnämnda
passar speciellt bra som fäder för rekryteringsgyltor.
Smartast beställa på förhand
Figen har fem seminsamlingsdagar i veckan
(må, ti, ons, to och sö). Vilka galtar
som står i tur under olika dagar framgår i
seminbeställningstjänsten på Figens hemsida.
Listan uppdateras med några veckors
mellanrum.
Det finns flera sätt att beställa semin.
Ca 50 % av beställningarna görs via beställningstjänsten
på Figens hemsida, men
många beställer ännu doserna per telefon.
För beställningar som är gjorda via nätet
får man en tre euros rabatt för beställningstyp.
Lite över 80 % av seminbeställningarna
görs på förhand och resten,
knappa 20 % av doserna, beställs först på
leveransdagen. På förhand gjorda beställningar
är betydligt billigare än beställningar
som är gjorda samma dag.
Ungefär 65 % av doserna levereras via
Matkahuolto, 23 % via kurirtjänsten. Resten
av doserna hämtar kunderna själv från
galtstationens avhämtningsplats. Man kan
bekanta sig med Figens produkter, nätbeställningstjänsten
och de olika leveranssätten
för semindoserna på Figens hemsida
www.figen.fi.
Snellmans producenter får vid köp av galtsemin
en rabatt som baserar sig på köp av
Figens avelstjänster och semindoser. De
första rabatterna ges i september och rabattens
storlek beror på användningen av
avelstjänster och köp av semindoser från
Figen under de fyra senaste månaderna.
Juha Mäkelä, produktionschef
Jussi Peura, verkställande direktör
Figen Ab
Innan själva doserna färdigställs
kontrolleras ejakulatet noggrant med
mikroskop.
Blanddoser packas i påsar med
påsmaskin.
Individuella doser packas i tuber med
tubmaskin.
12 Lantgårdens Bästa info Lantgårdens Bästa info 13

Snellman-info
Tuffa mängdmål för 2012
Snellman har satt som mål att öka anskaffningen
av nöt och gris med totalt 4 milj. kg
under år 2012.
I synnerhet målsättningen att öka nötanskaffningen med 2 milj.
kg blir mycket utmanande. Snellmans behov av nötkött ökar över
alla fronter och vi kommer att satsa mycket på vidareutvecklingen
av LB-Mjölkgård- och Tjurplusprogrammen. Vår målsättning är
att vara den bästa samarbetsparten för utvecklande mjölk- och
uppfödningsbesättningar på vårt verksamhetsonmråde. Samarbetet
med andelslaget Limousin förväntas bidra med ungefär en
fjärdedel av tilläggsbehovet.
Inom svinsektorn diskuterar vi för närvarande framtida samarbete
med ett stort antal svinproducenter. Villkoret för samarbete
med Snellman är en aktiv satsning på svinproduktionens kvalitetsfaktorer
i enlighet med Snellmans program Finländsk lantgris
från familjegården. Programmet skall också ge en viss garanti för
lönsamheten hos uppfödare som uppnår goda resultat. Målsättningen
är en behärskad men betydande ökning av svinproduktionsvolymen
under åren 2012-2015.
Slaktkapaciteten begränsar mängdökningen ännu under hösten.
De förnyade slaktlinjerna skall vara klara i slutet av januari 2012.
TG
Primärproduktionens
kontaktuppgifter:
LB nöt
Vesa Hihnala
LB fältchef, 044-796 6345
Matti Kastarinen
LB fältrepresentant
0500-263 995
Mårten Lassfolk
områdesrepresentant, södra
området, 044-796 6545
Pekka Taipale
områdesrepresentant, norra
området, 0500-265 635
Jarmo Niemelä
ombud, södra området
0500-369 597
Anumaija Viitala
kalvförmedling
06-786 6397, 044-796 6397
Höstens nya produkter!
Inbjudan till Producentdagar
■ Snellman fyller 60 år. Vi firar i arbetets
tecken och inbjuder våra producenter till
Producentdagar i månadsskiftet september-oktober.
Vi erbjuder möjlighet att
bekanta sig med Snellmans anläggningar i
samband med besök i producentbutiken
under tre dagar:
* onsdag 28.9
* torsdag 29.9
* tisdag 4.10
Under producentadagarna har vi kaffeservering i kabinett Anna
på Granholmen kl. 10–14. Vi bjuder på lunch i matsalen kl. 10.30–
12.30. Producentbutiken betjänar normalt hela dagen kl 9–16.
Producenterna får under besöket i butiken som gåva ett paket av
årets succeprodukt, Kunnon knackkorv.
Primärproduktionspersonalen är likaså på plats kl. 10–14 och vi
erbjuder möjlighet till att diskutera om aktuella frågor inom köttproduktionen.
Vi har också en kort företagspresentation och den
som önskar kan göra en guidad rundvandring.
Med tanke på matserveringen ber vi om förhandsanmälan minst
tre dagar före besöksdagen. Anmälningsblankett finns på Anelma.
Följ även med närmare information på Anelma.
LB svin
Martti Hassila
LB fältchef
(06) 786 6344, 044-796 6344
Reijo Lintulahti
LB svinkonsult, 044-796 6542
Laura Ehlers
LB produktionsledare
044-796 6398
Lisa Ahlgren
svinprocessplanerare
(06) 786 6331
Trafikanter
Henry Ahlvik
grisförmedling, trafikant
044-796 6555
Christer Sundqvist
kalvförmedlingstrafikant,
slakttrafikant, 0500-264 570
Peter Björk
anskaffningstrafikant, söda
området, 0500-263 996
Kari Peltola
slaktsvinstrafikant
0400-379 977
Jukka Takanen
anskaffningstrafikant, norra
området, 040-515 5702
Eero och Antti Sallinen
anskaffningstrafikant, kalvförmedling
norra området
0400-384 180, 040-554 3621
Timo Hartikainen
kalvförmedlingstrafikant, norra
området, 0400-379 977
LB kontoret
Mona Julin
logistikchef, (06) 786 6343
Brita Wiik
likvidansvarig, (06) 786 6323
Tomas Gäddnäs
primärproduktionens direktör
(06) 786 6342, 044-796 6342
Kokkikartanos köttbullar och köttförsbiffar
av inhemskt nöt stekmaletkött, kötthalten
80 % och inga tillsatsämnen!
Ett nytt, härligt mellanmål
– Kebabpita av
inhemskt nötkött.
Den lilla skinkan Pikkukinkku
med traditionell
smaksättning – rökt
med äkta alrök.
http://anelma.snellman.fi
14 Lantgårdens Bästa info

120865
www.snellman.fi
Smaker man
minns.
ALRÖKT
SKINKA
God som sådan,
som pålägg eller
i maträtter
TUNNTUNN SKINKA MED VITLÖK
Varje skiva är kantad av ett tunt lager
delikat äkta vitlök.
ALRÖKT SKINKA
En skinka med äkta smak.
Rökt med alspån från Terjärv.
Ingen natriumglutamat. Bara äkta, finländskt kött.