Öppna frågor för gruppdiskussioner och enskilda samtal

Exempel på öppna frågor som kan väljas för samtal med en lärare eller för diskussion i en grupp av lärare
1. Förutsättningar för studentens lärande
1.1 Vetenskapligt förhållningssätt
1.1.1. Undervisningen ska baseras på
vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet, detta innebär ett ansvar för
lärarna att följa med i
forskningsutvecklingen och
kontinuerligt uppdatera sina
ämneskunskaper. I den vetenskapliga
grunden ingår en diskussion om synen
på ämnet och hur denna förändras,
liksom om hur kunskap inom ämnet
utvecklas, exemplifierad bl.a. av
institutionens forskning. En sådan
diskussion inkluderar även olika
perspektiv på ämnet, som exempelvis
etiska perspektiv, olika
forskningstraditioner, genusperspektiv
och internationella aspekter.
1.2.3 Undervisningen ska ge förutsättningar
för studenterna att, på basis av goda
ämneskunskaper, utveckla ett
vetenskapligt förhållnings- och
arbetssätt som gör det möjligt för dem
att urskilja, formulera och lösa
problem. Förhållningssättet ska baseras
på kritiskt tänkande, vilket innebär att
självständigt kunna analysera,
reflektera, dra slutsatser, värdera,
ifrågasätta och vara kreativ.
Vad lägger du in i begreppet forskningsanknytning Hur viktigt tycker du att detta är på de kurser
som du undervisar i Hur gör du konkret i undervisningen då du anser att forskningsanknytning
krävs Vilket värde kan forskningsanknytning ha för studenternas förståelse av kursens eller
kursinnehållets relevans För deras motivation och intresse
Hur gör du för att studenterna ska förstå hur kunskapen inom ditt ämne utvecklats historiskt Hur
viktigt tycker du att det är att studenterna orienteras om olika forskningstraditioner och
konkurrerande teorier Vilket värde kan det ha för studenterna att söka och kritiskt granska artiklar
inom ditt ämne
Vilka perspektiv kan man lägga på ditt ämne utöver rena ämneskunskaper Vad gör du för att beakta
etiska och mångkulturella frågeställningar i undervisningen På vilket sätt har genus betydelse i ditt
ämne Hållbar utveckling
Vilka möjligheter har du idag att hålla dig á jour med utvecklingen i ditt ämne Finns det något som
skulle kunna förbättras för dig
Vilka förkunskaper och färdigheter behöver studenterna för att klara sig bra på kursen Hur stämmer
detta med vad de har Hur kan du ta reda på och ta hänsyn till studenternas förkunskaper
Vilka begrepp eller moment kan vara svåra för studenterna att förstå Vilka begrepp har de
introducerats till på tidigare kurser Hur har de definierats tidigare
Hur gör du för att hjälpa studenterna att förstå svåra avsnitt eller begrepp
Vad ger du studenterna möjlighet att reflektera över innehållet i undervisningen
Vad ger du studenterna för hjälp att dra slutsatser och värdera dessa
Vad menar du med problemlösning i ditt ämne Vilka möjligheter ger ditt ämne att träna studenterna
i problemlösning och hur använder du dem
Vad lägger du in i begreppet ”kritiskt tänkande” Hur viktigt tycker du att detta är på de kurser som
1

du undervisar i Vad gör du för att stimulera studenterna till kritiskt tänkande under kursen
Vad menar du med kreativitet i ditt ämne Vilka moment och vilka av dina undervisningsformer
uppmuntrar studenterna att vara kreativa
1.2 Aktiverande undervisningsformer
1.2.3 Undervisningsformer ska väljas så att
de stimulerar studentaktivitet, främjar
djupinriktning i lärandet samt
uppmuntrar till samarbete.
Undervisningsformerna ska varieras, så
att inte vissa studenter konsekvent
gynnas eller missgynnas. Utbildningen
ska ge studenterna utrymme både för
egen reflektion, bearbetning av
litteratur och kritiskt tänkande och för
diskussioner med lärare och
medstuderande i syfte att inhämta,
utvidga och fördjupa kunskap. Träning
i att söka och värdera information ska
ges.
Vilka undervisningsformer brukar du använda på dina kurser Varför har du valt just dessa Vilken
vana har studenterna sedan tidigare av de undervisningsformer och de arbetsmetoder som du
använder Om dina undervisningsformer skiljer sig från de studenterna är vana vid, hur brukar du
förklara ditt val av undervisningsformer och motivera dem Har du funderat på att använda några fler
former Vad skulle hjälpa dig att pröva nya
Vad lägger du in i begreppet studentaktivitet Vilka undervisningsformer använder du som stimulerar
studentaktivitet Vad brukar du göra för att uppmuntra studenterna att delta aktivt i föreläsningar,
seminarier etc. Brukar studenterna vara motiverade för kursen Hur brukar du göra för att motivera
dem ytterligare om detta behövs
Hur skapar du den trygga stämning som behövs för att studenterna ska våga yttra sig under
föreläsningar Under seminarier, grupparbeten, labbar etc
Hur gör du för att göra kursinnehållet intressant för studenterna
Vad menar du med att studenterna tar ansvar för sitt lärande Vad gör du för att stimulera studenten
till att ta eget ansvar för sitt lärande
Djupinriktat lärande är ett begrepp som börjat användas mer och mer. Vad lägger du in i detta
begrepp På vilket sätt stimulerar du studenterna till djupinriktat lärande
Brukar du ha uppgifter som kräver samarbete Vilka fördelar och nackdelar ser du med att låta
studenterna samarbeta i ditt ämne Hur hanterar du problemen
Hur ser undervisningen ut för studenternas del på din kurs, exempelvis andel schemabunden tid, hur
många hemuppgifter är inlagda, vilka möjligheter finns att diskutera med dig och med
medstuderande, finns gruppuppgifter, inlämningsuppgifter, tid för egen reflektion och inläsning etc.
Hur ser du på värdet av att låta studenterna själva söka information kring ditt ämne, exempelvis via
nätet Hur brukar du göra för att hjälpa dem att söka och värdera information
2

1.2.2. Studenternas egna kunskaper,
erfarenheter och perspektiv ska tas
tillvara och ämnesinnehållet ska i
möjligaste mån knytas till ett vidare
sammanhang. Viktigt är här att även
tillvara perspektiv från inresande
studenter, liksom från studenter med
erfarenhet av studier i andra länder samt
gästlärare. Arbetslivsanknytning ska i
möjligaste mån göras i alla utbildningar
genom olika former av samspel med det
omgivande samhället. I yrkesutbildningar
är det även lämpligt att låta lärare
undervisa som själva har utövat, eller
utövar, det yrke som utbildningen syftar
till.
Vilka förväntningar brukar studenterna ha på din kurs Vad kan de exempelvis ha hört av tidigare
studenter om kursen
Vad har dina studenter i allmänhet för erfarenhet och kunskap kring ditt ämne då de börjar din kurs
Vilka erfarenheter kan de exempelvis ha som kan kopplas till kursen för att sätta in teorin i ett för
dem begripligt sammanhang Har du något sätt att ta reda på detta
Hur kan du relatera din kurs/ditt ämne till andra kurser och ämnen i studenternas utbildning
Hur kan du koppla ditt ämne till yrkes- eller arbetsliv och samhällslivet utanför universitetet Hur
brukar du konkret göra för att hjälpa studenterna att se sådana kopplingar Vad tror du att de själva
vill använda kunskaperna från kursen till Vad gör du för att ge studenterna arbetslivskoppling
Har du utländska studenter på din kurs eller studenter med erfarenhet från andra kurser, fakulteter
eller universitet Vilka fördelar och nackdelar tycker du att detta har Kan du exempelvis använda
dig av deras erfarenheter i din undervisning Hur kan du stimulera studenterna att dela med sig till
varandra av sina olika perspektiv och erfarenheter
1.2.3 Återkommande muntlig och skriftlig
färdighetsträning ska ingå i utbildningen.
Vad tycker du krävs för att man ska kunna utveckla muntliga respektive skriftliga färdigheter Hur
hjälper du studenterna att bli bra på att presentera muntligt Hur hjälper du dem att bli bra på att
skriva Vilka moment i kursen kan utnyttjas för att träna och utveckla de muntliga respektive de
skriftliga färdigheterna Vilket värde kan detta ha för din egen del, som lärare
1.2.4. När det gynnar studenternas lärande eller
underlättar kommunikationen mellan
studenter eller mellan studenter och
lärare ska lämplig informations- och
kommunikationsteknik användas.
Hur ser du på användningen av e-post, liksom av Studentportalen och institutionens/programmets
hemsida i kommunikationen med studenterna Vilka för- och nackdelar ser du Hur hanterar du
problemen
Vilka nätbaserade undervisningsformer har du kommit i kontakt med eller hört talas om Vilka
fördelar respektive nackdelar ser du eller har du hört talas om Hur ser du på användningen av sådana
former i ditt ämne Skulle studenternas lärande kunna stödjas om ni hade fler inslag än de som finns
idag
Vad skulle du själv vill göra mer av Vad skulle underlätta för dig att utveckla sådana
undervisningsformer
3

1.3 Tydlig röd tråd och progression
1.3.1. Program och kurser ska präglas av ett
tydligt samband mellan förväntade
studieresultat, undervisningsformer och
examination. Studenterna ska vara
välinformerade om dessa samband. I de
fall ämnesstudierna omfattar
verksamhetsförlagda moment ska tydliga
samband finnas vad gäller kopplingen
mellan teori och tillämpning.
Hur gör du för att få ett ”pedagogiskt samband”, en ”inre logik” eller en ”röd tråd” mellan kursens
förväntade studieresultat, kunskapsnivån och formerna för undervisning och examinationen Hur
brukar du förklara kursupplägget för studenterna, dvs. hur de förväntade studieresultaten hänger ihop
med kunskapsnivån i tentorna och de undervisningsformer som du valt Vilket värde kan detta ha för
dig som lärare
Vad ser du som det viktigaste i de tillämpade momenten av kursen Hur arbetar du för att hjälpa
studenterna med kopplingen där mellan teori och tillämpning
1.3.2. En för studenterna tydlig progression i
förväntade studieresultat vad gäller
kunskaps-, färdighets- och kompetensmål
ska finnas mellan grund- och avancerad
nivå, liksom inom respektive nivå. På
program där undervisningen bedrivs
integrerat över ämnes-, institutions- och
nivågränser (t ex yrkesinriktade program
på avancerad nivå) kan dock en
progression vad gäller såväl fördjupning
som breddning, erhållas på programmet
som helhet.
Hur ser progressionen (typ fördjupning, breddning) ut i ditt ämne mellan den grundläggande och den
avancerade nivån då det gäller: Kunskaper Färdigheter Kompetenser Vad gör ni för att
studenterna ska förstå att kraven stegras
Hur ser progressionen (typ fördjupning, breddning) ut i ditt ämne mellan kurser inom samma nivå då
det gäller: Kunskaper Färdigheter Kompetenser
Hur ser progressionen (typ fördjupning, breddning) ut under din kurs då det gäller: Kunskaper
Färdigheter Kompetenser Vad gör du för att studenterna ska förstå att kraven stegras
1.4. Examination och återkoppling som pedagogiskt styrmedel
1.4.1. Varierande examinationsformer ska
väljas med hänsyn till de kunskaper,
färdigheter och kompetenser som
stipuleras i målen. Bedömningskriterier
ska föreligga för examinationen och
Vilka examinationsformer används under kursen för att bedöma om respektive kunskapsnivå för de
olika förväntade studieresultaten uppnåtts Hur utvärderas/examineras studenterna i mer allmänna
färdigheter som lagarbete och samarbete, muntliga färdigheter, skriftliga färdigheter, kritiskt
tänkande, problemlösningsförmåga etc. Hur sker avvägningen mellan teoretiska kunskaper,
tillämpade kunskaper och mer allmänna färdigheter i betygsättningen
4

studenterna ska vara informerade om
dessa och ges möjlighet att förstå hur de
tillämpas. Läraren ska diskutera med
studenterna om vad som är tillåtet och
om vad som kan räknas som fusk eller
plagiat.
Hur har du resonerat kring bedömningskriterier Hur brukar du informera studenterna om dessa och
hur du tillämpar dem
Hur gör du för att hjälpa studenterna att förstå vad som är tillåtet och om vad som kan räknas som
fusk eller plagiat i samband med examinationen
Hur stor andel av studenterna brukar klara de förväntade studieresultaten Är du nöjd med denna
andel Är det något du kan göra för att öka andelen
1.4.3. Studenterna ska få återkoppling på sina
insatser. Under utbildningen ska
studenter även ges möjlighet att träna sin
förmåga till kritisk granskning av egna
och andras insatser.
Vad lägger du in i begreppet återkoppling Vilken betydelse för studenternas lärande tycker du att
återkopplingen har Hur ger du studenterna återkoppling på uppgifter under kursen På deras
examinationsuppgifter Hur tas din återkoppling emot av studenterna
Vad innebär förmåga till självkritik för dig Hur hjälper du studenterna att utveckla denna förmåga
Hur ser du på att låta studenterna granska sin egen respektive kamraters insatser Vilka förrespektive
nackdelar kan finnas med att lägga in sådana moment
1.5. Samverkan mellan lärare och studenter
1.5.1. Undervisningsklimatet ska präglas av
ömsesidig respekt och ansvar. Läraren
ska under kursens gång diskutera och
samverka med studenterna.
Hur vill du beskriva ett undervisningsklimat som gynnar lärande Hur vill du beskriva ett
undervisningsklimat som präglas av ömsesidig respekt och ansvar Hur kan du som lärare bidra till
att skapa ett sådant klimat
Vad innebär det för dig att ”samverka med studenterna” Hur brukar du göra för att skapa en bra
samverkan Hur brukar du exempelvis göra för att ta reda på hur studenterna upplever kursen Hur
gör du om studenterna kommer med klagomål på kursen eller förslag till förändringar
1.5.3. Vid introduktionen av en kurs eller ett
moment ska läraren underlätta för
studenterna att se helheten och förstå
varför de ska lära sig kursinnehållet
genom att informera dem om, och
diskutera, kursens eller momentets
förväntade studieresultat, pedagogiska
Vad tycker du att en bra kurs- eller momentintroduktion bör innehålla Hur får du studenterna att
förstå varför kursen är upplagd som den är Hur förklarar du och motiverar de förväntade
studieresultaten för din kurs Hur återkommer du till detta, eller följer upp det senare under kursen
Hur kommer din kurs in i helheten i programmet eller ämnet Hur kan du åskådliggöra detta för
studenterna
Vilka delar av studentens roll enligt pedagogiska programmet är viktigast för din kurs Finns det
5

uppläggning och sammanhang med
övriga relevanta kurser eller moment. I
denna introduktion ska även studenterna
informeras om tillämpliga delar av det
pedagogiska programmet.
ytterligare saker som är viktiga, men som inte finns upptagna i programmet Hur kan du väva in en
diskussion om detta under introduktionen
1.5.4. Läraren ska så långt som möjligt beakta
studenternas varierande bakgrund och
skilda förutsättningar så att alla bereds
möjlighet att lära på sina villkor. Läraren
ska dessutom informera om de
stödresurser som finns.
Vad tänker du på då man talar om studenternas bakgrund Finns det något speciellt som du tycker är
viktigt att tänka på när det gäller deras bakgrund
Hur gör du exempelvis för att konkretisera och ta exempel som passar studenternas (olika) bakgrund
och kön
Om studenterna arbetar i grupp under din kurs – vilka för- och nackdelar tycker du finns med att
styra gruppindelningen (exempelvis vad gäller kön, ålder, bakgrund)
Människor har ofta olika sätt att lära Hur tycker du att du lär dig bäst Man undervisar ofta
automatiskt på det sätt som man själv tycker underlättar lärande. Men vad gör du för att underlätta för
studenter som har ett annat sätt att lära än det du har
Har du haft, eller har, studenter med särskilda behov i din grupp Hur gör du för att underlätta deras
studiesituation
Vilka stödresurser har universitetet eller er institution för studenter som har svårt att klara av ditt
ämne Hur kan du göra för att hjälpa en student till någon av dessa
6

2. Utveckling av utbildningen
2.2. Kontinuerlig uppföljning och återkoppling
2.2.2. Uppföljning ska även ske med hjälp av
kursvärderingar enligt universitetets
riktlinjer.
2.2.3. Kursvärderingsresultaten och
konsekvenserna av dessa ska återkopplas
till studenterna i samband med
kursintroduktionen och, om möjligt, i
slutet av den kurs som utvärderats.
Brukar du ge tillfälle till kursvärderingar eller diskussioner om kursen under kursens gång (sk.
formativa värderingar)
Hur ser du på kursvärderingar Vad tycker du är det viktigaste med dem Hur brukar dina studenter
se på kursvärderingarna
Hur ser du på att de ska återkopplas till studenterna i samband med kursintroduktionen enligt
universitetets riktlinjer Hur brukar du göra Hur brukar studenterna ”ta emot” dina återkopplingar
Vilka för- och nackdelar kan finnas med att återkoppla resultaten i slutet av den kurs som
utvärderats
2.2.4. Undervisnings- och
examinationsformerna ska kontinuerligt
omprövas och utvecklas på basis av
högskolepedagogisk kunskap och
prövning av nya undervisnings- och
examinationsformer ska uppmuntras.
Studenterna ska aktivt involveras i detta
arbete.
Berätta om hur det gick till när du gjorde om något i kursen sist! Varifrån kom incitamenten till att
göra om Hade studenterna någon del i detta arbete Hur utföll förändringarna
2.3. Kollegial samverkan och idéutbyte
2.3.1. Lärares möjligheter att få kollegialt stöd
och kunna samverka inom institutionen
och/eller programmet ska underlättas,
liksom att kunna samverka över
institutions- och fakultetsgränserna och
med biblioteket för att dra fördel av
universitetets bredd.
2.3.2. Regelbundna träffar inom institutionen/
Vem brukar du prata med om undervisningsfrågor här på institutionen eller på något annat ställe
Skulle du vilja ha fler möjligheter att diskutera sådana frågor Hur kan detta i så fall arrangeras
Har du någon idag som du samarbetar med i undervisningen Om inte, skulle du vilja ha det Hur
tycker du man skulle arrangera detta
Hur samarbetar du med bibliotekarien Med lärare vid andra institutioner, program, fakulteter
Utnyttjar du någon annan möjlighet att ta del av kollegors erfarenheter av pedagogiskt arbete
7

programmet respektive fakulteten ska
arrangeras för att ge lärarna möjlighet att
diskutera undervisningens kvalitet och
utveckling.
2.3.3. I arbetet med att utveckla undervisningen
ska lärare informera sig om, och bygga
vidare på kollegors erfarenheter av
pedagogiskt arbete.
8

3. Pedagogisk kompetensutveckling
3.1. Grundläggande pedagogisk utbildning
3.1.1. Nyanställda professorer, lektorer och
adjunkter ska ha högskolepedagogisk
utbildning baserad på nationella kursmål.
Utbildningen ska omfatta kurser eller
motsvarande om tio veckor eller på annat
sätt förvärvade kunskaper som motsvarar
dessa kursmål. Om läraren har
handledningsuppgifter ska relevant
utbildning för dessa uppgifter ingå. På
samma sätt ska utbildning i nätbaserad
undervisning krävas om läraren arbetar
med sådana undervisningsformer. En
nyanställd med behov av kompletterande
pedagogisk utbildning ges möjlighet att
inom ramen för anställningen göra detta
inom en period på maximalt ett år efter
tillträdandet av anställningen. En plan
utformas för detta vid anställningen.
3.1.2. Doktorander med undervisande uppgifter
ska ha en grundläggande
högskolepedagogisk utbildning
omfattande kurser om minst fem veckor.
Har du fått någon grundläggande pedagogisk utbildning Om inte, när skulle du vilja gå den
Har du fått någon utbildning i handledning Om inte, när skulle du vilja gå den
Har du fått någon utbildning i nätbaserade undervisningsformer Om inte, när skulle du vilja gå den
Känner du behov av någon annan pedagogisk fortbildning
3.2. Introduktion av nya lärare
3.2.1 Nya lärare, inklusive doktorander med
undervisande uppgifter, ska få en
introduktion till
undervisningsuppgifterna utifrån en
individuell plan. I denna plan kan erfarna
Vilken introduktion fick du innan du började undervisa Vilket stöd hade du av denna Hur tycker du
att en introduktion ska göras för att vara till bra stöd för någon som aldrig har undervisat tidigare
Kan exempelvis en mentor, eller pedagogisk handledare vara till hjälp
9

lärare som utbildats till mentorer eller
pedagogiska handledare fungera som en
resurs.
3.3. Pedagogisk och ämnesdidaktisk kompetensutveckling
3.3.1. Kontinuerlig pedagogisk
kompetensutveckling upp till minst
kravet för nyanställda lärare, ska
erbjudas alla lärare utifrån behov och
arbetsuppgifter. I detta inbegrips även
kunskaper som möjliggör en aktiv
användning av nätbaserad teknik. Alla
lärare ska ha rätt till årlig
kompetensutveckling, i denna ska även
ingå den ämnesmässiga. En individuell
utvecklingsplan för detta ska finnas för
varje lärare, denna görs i samråd med
den pedagogiskt ledningsansvarig.
3.3.5. Lärare ska beredas möjlighet att följa
med i den högskoleinriktade
ämnesdidaktiska utvecklingen nationellt
och internationellt och ges möjlighet att
återföra idéer till kollegiet.
Vad räknar du som pedagogisk kompetensutveckling När fick du sist någon sådan Vad vill du få
möjlighet till under nästa år
Vad räknar du som ämnesmässig kompetensutveckling När fick du sist någon sådan Vad vill du få
möjlighet till under nästa år
Vad lägger du in i begreppet ämnesdidaktik Har du fått möjlighet någon gång att lära känna hur man
undervisar i ditt ämne på andra ställen Har du någon kollega som fått det Skulle du vilja ha sådana
möjligheter
4. Undervisningsuppgiftens meritvärde
4.2.1. Alla lärare ska informeras om vikten av
att dokumentera sina pedagogiska
meriter och om former för att göra detta.
Har du hört talas om pedagogiska meritportföljer Hur ser du på att göra en sådan Vet du hur man
kan gå tillväga Skulle du vilja ha stöd om hur man gör I så fall hur
10