här - Internetdagarna

More documents

Recommendations

Info

ANNONS DETTA ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN .SE ANNONS Tillbakablick media ”Wikipedia har en fungerande modell” Löser James Boyles vision framtidens upphovsrätt Mindre fokus på tekniken än tidigare » Kurt Erik Lindqvist är vd på Netnod och har talat vid samtliga nio tidigare Internetdagar. När Internetdagarna startade för tio år sedan såg infrastrukturen helt annorlunda ut och problembilden var helt annorlunda. Då lutade sig det mesta av infrastrukturen fortfarande mot uppringda förbindelser och leverantörernas största problem var hur de skulle hinna med den intensiva expansionstakten. IT var då väldigt mycket politik och fiberförbindelser användes främst för att knyta ihop de europeiska länderna och större orter. ”Diskussionen har flyttats från tekniken till användning” Att infrastrukturen skulle vara färdig håller han dock inte med om. – Nej, det skulle jag inte vilja säga. Vi kommer alltid behöva mer bandbredd och mer fiber. Tekniken har också en begränsad livslängd. Den kommer inte räcka i evighet. Han tror att årets Internetdagar kommer att se väldigt mycket annorlunda ut än vid starten, och påpekar även att konferensen speglar samhällets utveckling i övrigt. – Jag tror det kommer handla mycket om medias roll. Diskussionen har flyttats från tekniken till användning. – Upphovsrätten tror jag blir en fråga, fortsätter han och berättar att betalningsströmmar kan komma bli en knäckfråga i framtiden. Kurt-Erik Lindqvist berättar också att Sverige ligger långt framme tekniskt sett, men han börjar skratta när vi frågar om han anser Sverige vara en testbädd för ny teknik. – Nej, men vi har väldigt mycket teknisk erfarenhet som vi kan visa på och inom vissa områden har vi legat väldigt långt framme historiskt sett och det ska vi fortsätta satsa på, slår han fast. Niklas Andersson Dagens upphovsrätt är inte anpassad för vårt digitala samhälle, men vad är alternativet Det kommer att diskuteras på Internetdagarna och James Boyle, förgrundsfigur för Creative Commons, ska presentera sin vision. MEDIA James Boyle Släpp informationen fri Ligger mediehusens framtid i att gå från tryckeri till API Genom att släppa informationen fri och låta läsarna själva skapa webbtjänster kan mediehusen hitta nya affärsmöjligheter på nätet. upphovsrätt är en het fråga och många anser att dagens modell inte fungerar, men det är svårare att hitta någon som kan säga hur det ska se ut istället. En av de främsta tänkarna inom detta område är den amerikanske juridikprofessorn James Boyle som bland annat är en av hjärnorna bakom Creative Commons-modellen. I korthet går den ut på att ersätta dagens copyright där ”alla rättigheter reserverade” med ”några rättigheter reserverade”. Det kanske inte är tillåtet att ändra i verket, men det är fritt att använda det i andra sammanhang. Boyle håller ett av inledningsanförandena på tisdagen och kommer då bland annat att tala om hur öppna nätverk och en fungerande upphovsrätt inte behöver vara en omöjlig ekvation. – Vi koncentrerar oss för mycket på modeller för hur kommersiella produkter ska nå ut till konsumenterna via olika kanaler och inte tillräckligt mycket på hur Internet kan ge oss helt nya möjligheter att själva skapa och dela med av oss vår kreativitet, menar James Boyle. Han lyfter bland annat fram Wikipedia. – Här har vi en väldigt värdefull informationsresurs som alla kan ta del av helt gratis. Enligt det traditionella sättet att se på upphovsrätt skulle Wikipedia behövt starkt skydd och höga avgifter för att fungera, men genom att öppna upp hela processen så att alla kan bidra får vi en fungerande modell där ingen behöver betala något för att ta del av informationen. När det gäller hur framtidens modell för upphovsrätt kan se ut tror Boyle att vi redan kan ha hittat den – eller snarare dem. – Det sker en massa experimenterande med olika affärsmodeller idag, allt från öppna system och annonsfinansierade tjänster till mer traditionella modeller. Så länge vi bygger modellerna på empiriska bevis snarare än tro-och-tyckande så kan vi komma fram till bra modeller som alla sidor är nöjda med, och jag tror att många av dessa modeller används redan idag. En balanserad syn James Boyle kommer också att delta i paneldebatten om upphovsrätt i den digitala världen. Samtalsledaren Daniel Westman från institutionen för rättsinformatik på Stockholms universitet hoppas att debatten ska ge en mer balanserad syn på framtidens upphovsrätt än vad vi normalt ser i tidningar och TV. – Det finns inga enkla lösningar för då hade någon redan kommit på det utan det gäller att fortsätta diskutera de här frågorna. I Sverige ligger vi rätt långt fram i den här debatten och jag tror vi är redo att ta steget att diskutera just hur den rätta balansen ska se ut, säger Daniel Westman. Kent Olofsson de flesta tidningsförlag letar idag med ljus och lykta efter nya affärsmodeller. Att vara på Internet är en självklarhet, men hur den närvaron i förlängningen gör att man får in mer pengar är inte lika självklart. En idé som kan bli lika revolutionerande som webben en gång var för tidningarna är att helt enkelt ge bort information. För redaktioner som är pressade att öka intäkterna från webben låter det kanske dumt att skänka bort det man egentligen lever på, men det finns en tanke bakom. Offentlighetsprincip 2.0 Grundidén är att ge läsarna tillgång till mer information än vad som får rum i några artiklar och sedan via öppna programmeringsgränssnitt (APIer) låta användarna utnyttja den informationen som de vill. Ett exempel är den engelska tidningen The Guardian och hur de hanterade en skandal med engelska parlamentsledamöter som ville ha ersättning för alla möjliga och omöjliga omkostnader. Precis som alla andra Upphovsrätt – ett samtal med James Boyle Spår: Media Vem: För dig som är intresserad av upphovsrätt och hur dessa frågor ska lösas i framtiden. När: Tisdag kl 13.40 »»» »»» »» sidan 10 tidningar i England skrev Guardian flera artiklar om skandalen, men eftersom det rörde sig om närmare två miljoner sidor med kvitton och reseräkningar kunde de ändå bara få rum med en bråkdel av allt som egentligen var bra nyheter. Så de samlade all offentlig information och lade in den i kalkylark i Google Spreadsheets. Vem som helst kunde då gå in och plocka ut ”rådata” och använda dem i egna tjänster, så kallade mashups. Det fanns också ett enkelt gränssnitt på webben för de som ville kunna söka efter information på egen hand. Resultatet blev att över 20 000 läsare gick igenom 170 000 dokument under de första 80 timmarna och publicerade vad de hittat 28 internetdagarna ’09
ANNONS DETTA ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN .SE ANNONS domännamn Tillbakablick DNSSEC – livsviktigt för Internets framtid Kassörskan på vad du tror är ditt lokala bankkontor tar leende emot den kontanta betalningen på en slutamortering du valt att göra. Du vänder hem i tron att du är skuldfri. Tills nästa månad då det vanliga inbetalningskortet dyker upp. Du har blivit utsatt för ett bedrägeri. n ä r systemet f ö r namnuppslagning av Internetadresser togs fram 1983 fanns säkerheten inte med bland några kravbestämmelser. Största hotet då var att en knacklig anslutning till en avlägsen server plötsligt kunde sluta fungera och därför implementerades möjligheten att lägga till fler servrar som backup – utifall att. DNS utvecklades i en tid av fred. Då alla kände alla och ingen i samhället brydde sig om att låsa dörren. Det skulle fortfarande dröja åtta år tills Tim Berners-Lee, engelsk vetenskapsman på CERN, skulle publicera specifikationen till vad han kallade för World Wide Web. Resten är historia. I januari 2009, ett drygt kvarts sekel senare, gör Advanced Micro Devices en uppskattning att antalet uppkopplade användare mot nätet har nått en och en halv miljard eller 22 procent av världens befolkning. Hotbilden har förändrats avsevärt medan DNS knappt förändrats alls. Bomben briserar – DNS har fundamentala brister Den 21 juli 2008 briserade bomben. Säkerhetsexperten Dan Kaminsky hade tidigare samma år upptäckt vad han senare kallade ”fundamentala brister” i DNS vilket gjorde det möjligt för en utomstående hackare att modifera informationen i DNS och rikta den åt vilket håll som helst. Den nya informationen var sprängstoff och Dan Kaminsky jobbade i det tysta tillsammans med DNS fader, Paul Vixie, Microsoft, Cisco och ISC för att plocka fram en lösning på problemet. på Guardians webbplats. Besökarna kunde också rösta på de upptäckter som de ville att Guardians journalister skulle gräva mer i. På så sätt fick tidningen många nyhetsuppslag utan att anstränga sig. På svenska redaktioner har intresset för det här varit svalt. DN har nosat lite med sitt Factlab, men då rör det sig inte om ett API utan en webbtjänst som kopplar ihop information från olika källor. Joakim Jardenberg, som var med och startade aftonbladet.se och nu är vd på Mindpark, tror att intresset kommer att öka i Sverige. – Det här kommer att bli en av de viktiga publiceringsformerna framöver. Inte den enda, men en av de som kan ge störst utväxling snabbast. Han pekar på att medieföretagen idag har två stora problem. Dels äger de inte sin Webben skakades i sina grundvalar. De uppdateringar av DNS-servrar som följde kan räknas som den enskilt största säkerhetsuppdateringen i Internets historia. Världen höll andan. Tyvärr lyckades aldrig Dan Kaminsky och resten av utvecklarna hitta en permanent lösning på DNS-problemet utan sköt det bara på framtiden. En enveten hackare kan fortfarande infektera en DNS-server med elak kod, även om det tar längre tid. DNSSEC återskapar förtroendet Den permanenta lösningen på de ”fundamentala brister” som DNS är behäftade med heter Domain Name System Security Extensions eller rätt och slätt DNSSEC. DNS- publik på samma sätt som tidigare, dels har de svårt att få den gamla affärsmodellen att fungera i det nya medielandskapet. Öppenhet är framtiden – Öppna APIer handlar om att försöka lösa det första problemet. Att använda alla medel för att göra vårt material så tillgängligt som möjligt för en så stor publik som möjligt. Först när vi är på rätt spår där kan vi börja jobba på den nya affärsmodellen. Vad är då fördelarna Det driver trafiken till sajten som blir intressantare för besökarna om de själva kan ta fram nyheter. Tidningen kan också nå fler läsare eftersom de gamla läsarna sprider ryktet om att här händer det något intressant. Sedan blir det billigare att publicera ett API än SEC använder samma principer som vi hittar i de digitala filcertifikat banker använder sig av för att säkerställa en kunds identitet och gör det i stort sett omöjligt för en angripare att attackera systemet den digitala vägen. I Sverige har .SE lett utvecklingen av DNSSEC och påbörjat en utrullning av DNS- SEC i större skala. Kunder har via .SE:s webbgränssnitt möjlighet att själva skapa egna nycklar som sedan används för att sätta sin digitala signatur på den namninformation DNS-servern skickar ut. Patrik Wallström som är projektledare för DNSSEC på .SE spår en lysande framtid för konsultmarkanden för DNSSEC: – Intresset ökar mer och mer. Vi pratar mycket med kommuner. Men även om intresset är stort händer det inte speciellt mycket och det finns alltför få konsulter. Där finns en marknad, säger Patrik. Ett problem är dock att DNSSEC är komplicerat att använda och att det ännu saknas bra verktyg för det. Administratörer som planerar att införa DNSSEC gör klokt i att ta övergången stegvis. En felaktigt konfigurerad lösning eller nycklar vars giltighetstid gått ut kan innebära att inga användare längre hittar till din domän. Ett internationellt konsortium där bland annat .SE ingår arbetar under 2009 med att ta fram ett verktyg, OpenDNSSEC, som ska underlätta administrationsarbetet. Verktyget kommer att spridas som öppen källkod så att andra kan bygga vidare på det och integrera det med sina egna rutiner och verktyg. DNSSEC med OpenDNSSEC Spår: Domännamn Vem: För namnserveroperatörer och andra intresserade av DNSSEC När: Torsdag 09.00 »»» »»» »» Distribution – från tryckeri till API Spår: Media Vem: För dig som arbetar inom eller är intresserad av medier När: Tisdag 15.30 »»» »»» »» sidan 33 att den egna IT-avdelningen utvecklar en massa tjänster där informationen kan användas. Och man kan tjäna mer pengar genom att få en bättre koppling mellan annonser och människors intressen. Man kan förstås se en del risker också. Ska vi skänka bort material som våra konkurrenter kan använda Tänk om någon använder materialet på ett sätt som solkar vårt varumärke – Utöver det självklara som krävs för att hantera källskyddet så är mitt svar: ja. Förvalt läge måste vara öppet, säger Joakim Jardenberg. Kent Olofsson sidan 12 Samarbete är lösningen » Patrik Fältström arbetar på Cisco och kan inte dra sig till minnes när Internetdagarna startade. Utvecklingen började enligt Patrik långt tidigare. Han anser att Internetdagarnas främsta funktion är som viktig mötesplats för de aktiva i branschen. – Det är viktigt att olika företag och branscher möts för att se vad som är på gång i Sverige, säger Patrik Fältström som tycker att Sverige har tappat fart under de här tio åren. – Jag tycker att infrastrukturen i Sverige är rätt okej, men den har inte utvecklats lika snabbt som andra länder. ”Internetdagarna har följt den normala utvecklingen av Internet. Andra konferenser har försökt göra samma sak utan att lyckas” Lösningen på problemet är samarbete, om man får tro Fältström. – Jag tror att vi måste börja jobba mer ihop och det är därför som Internetdagarna är så viktiga, svarar han på frågan om hur Sverige kan öka sin konkurrenskraft. Frågan om samfinansiering av infrastruktur är en het potatis för att sänka kostnaderna för bredbandet anser Patrik Fältström. – Ju billigare infrastrukturen är, desto mer pengar kan man lägga på annat, fortsätter Patrik som efterlyser ett ökat engagemang från regeringen och PTS som är viktiga aktörer. Patrik Fältström anser att Internetdagarna håller en hög nivå och förklaringen hittar han i hur konferensen utvecklats under de här tio åren: – Internetdagarna har följt den normala utvecklingen av Internet. I dag handlar det även om frågor som inte är strikt Internetrelaterade, om affärsmodeller och sådant. Andra konferenser har försökt göra samma sak utan att lyckas – det gäller att hänga med. Niklas Andersson internetdagarna ’09 29
Page 1 and 2: ANNONS DETTA ÄR EN ANNONSBILAGA FR
Page 3 and 4: ANNONS helsida(id09).pdf 2009-08-31
Page 15 and 16: NATURKRAFT Data Data Webbhotell Ser
Page 19 and 20: Alla betalsätt i samma system! Han
Page 27: ANNONS DETTA ÄR EN ANNONSBILAGA FR
Page 35 and 36: Standardlogotype Logotype utan öve

här - Internetdagarna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?