Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

LANDSBYGDi Norr 

Nr 2 • April 2008 • 82:a årgången 

tema 

Trädgård 

Årets frönyheter 

Bärsorter under lupp 

Trädgårdsdesign i Norr 

Medlemstidskrift för Hushållningssällskapet i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland

LEDARE 

ledare 

Ändrade förutsättningar 

skapar nya möjligheter 

för Hushållningssällskapet 

Tidningen ges ut av Hushållningssällskapen 

i Norrbotten, Västerbotten 

och Jämtland. I Norrbotten 

medverkar Naturbruksskolorna i 

samarbetet. 

Det är nåt konstigt med 

vädret! Eller Idag är det 

plusgrader igen. Det har 

varit det i flera dagar. Nederbörden 

anstränger sig 

att komma ner som snöflingor, 

men det blir mest 

snöblandat regn. Det är 

vedertaget här i Jämtland 

att skidföret räcker till 

påsk. I år var påsken ovanligt 

tidig men det verkar 

inte hjälpa. Det bruna snösmältningsvattnet 

rinner i 

strida strömmar längs gatorna i stan och isen 

på Storsjön är redan gråsvart. Man ska visserligen 

inte blanda ihop väder och klimat, men 

nog känns det uppenbart att vi är på väg in i 

ett varmare klimat. 

Ett varmare klimat får konsekvenser på en 

mängd områden och det behövs mycken ny 

kunskap om hur vi ska anpassa oss till nya 

tider. Eller är det kanske rent av så att det är 

gamla erfarenheter som ska väckas till liv igen 

Hur som helst så kan det öppnas nya möjligheter 

för landets Hushållningssällskap. Att tillhöra 

en organisation som har som främsta mål 

att ligga i framkant när det gäller landsbygdsutveckling 

är en spännande utmaning. 

Det finns två områden där jag tror att Hushållningssällskapen 

kan spela en viktig roll framöver. 

Det ena handlar om hur odlingen ska anpassas 

till ett varmare klimat. Hur ska spannmålsodling 

anpassas till norrlands långa ljusa 

sommarnätter Vilka sorter finns det som trivs 

i en sådan växtzon Var kan vi hämta kunskap 

och var ska nya erfarenheter 

dras För Jämtlands 

del kommer ett par 

graders högre medeltemperatur 

att skapa helt nya 

odlingsförutsättningar 

och detsamma gäller förstås 

också för Norrbottens 

och Västerbottens län. 

Som jag ser det så kommer 

behovet av rådgivning att 

öka och här kan Hushållningssällskapet 

vara tidigt 

på banan. 

Det andra området där Hushållningssällskapen 

kan bidra till landsbygdsutveckling hänger 

ihop med de folkomflyttningar som ett varmare 

klimat kommer att föra med sig. Även 

om inte de värsta scenarierna slår in är det 

ganska säkert att Medelhavsområdet kommer 

att bli näst intill obeboeligt under delar 

av året. En höjd havsnivå gör att Hollands yta 

rent bokstavligt krymper och befolkningen 

måste trängas ännu mer än idag. Redan finns 

en liten ström av människor från Centraleuropa 

som söker sig till Sverige. Den strömmen 

kan bli mycket större. 

Tänk om Hushållningssällskapen kunde koppla 

ihop behovet av ökade kunskaper och rådgivning 

om odling i ett varmare klimat med 

att skapa förutsättningar för inflyttning och 

utveckling Det skulle jag se som en ny spännande 

uppgift för oss! 

maggi mikaelsson, 

ordförande jämtland 

Ansvarig utgivare 

Jan-Olof Puranen 

Redaktör 

Alec Lundström 

Redaktionsråd 

Alec Lundström, Ingvar Persson, 

Karin Forsgren, Bengt Åsengård 

och Jan-Olof Puranen. Adjungerade 

Victoria Sjöholm-Jansson, Bo 

Wiberg och Mikael Andersson. 

Landsbygd i Norr utkommer med 

fem nr per år, ISSN 1104-9820. 

Upplaga 5 000 ex 

Grafisk form Lena Ahlbäck 

Tryck Luleå Grafiska. Tidningen är 

svanmärkt. 

Omslagsbild: Jordgubbar är gott 

tycker Jonatan och Ann-Marie 

Sandberg från Kalix-Nyborg. 

Foto: Olov Öberg 

Affärs- och verksamhetsidé 

Hushållningssällskapet är en medlemsbaserad 

kunskapsorganisation 

med 200-åriga anor. 

Vi arbetar för att utveckla småföretagandet 

i länet, främst på landsbygden, 

genom rådgivning och utvecklingsprojekt 

inom lantbruk, trädgård, 

mat, miljö, energi, turism, slöjd fiske, 

jakt, skog och företagsekonomi. 

Vill du bli medlem kontakta Annika 

Widgren, BD, 0920-24 41 85, Karin 

Forsgren, AC, 090-17 18 40 eller 

Bengt Åsengård, Z, 063-10 42 15. 

nästa nummer 

av Landsbygd i Norr utkommer omkring den 20 juni. Material till tidningen skickas senast den 9 maj 

till alec.lundstrom@hush.se. Annonsbokning senast den 16 maj till Jan-Olof Puranen, 0920-24 41 83 eller 

Bengt Åsengård, 063-10 42 15. 

För signerade artiklar svarar författaren. Citera oss gärna men ange källan. 

2 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008

Innehåll 

Telefonrådgivning 

Glöm inte bort vår trädgårdsrådgivning till medlemmar! 

Tisdagar 08.00-10.00 (april-september) 

Tel: 0911-607 50 

Elisabeth Öberg och Ann-Kristin Isaksson 

Hushållningssällskapet Rådgivning Nord 

Fältvandring 

Hushållningssällskapets 

Trädgårdsförsöksstation i Öjebyn 

Tisdag den 12 augusti, 

kl. 09.30-13.00 

Visning av nya tunnelodlingar, 

bärförsök och demonstrationsodlingar 

av grönsaker m.m. 

Välkomna! 

Hushållningssällskapet 

Rådgivning Nord 

Ledare ................................................................... 2 

Krysset .................................................................14 

Nya sorter i vall och spannmål ...............................16 

Regional jordbrukskonferens 2008 .........................17 

Intressant läge för Efterkalkyl Mjölk ......................18 

Köttproducenter får inte betalt för 

svenska mervärden ............................................... 20 

Skydda dig mot växtskyddsmedel ...........................21 

Hushållningssällskapet reser till Argentina 

– Pampas, boskap, frukt, oliver, vin och 

tango på tio dagar ................................................ 22 

Gamla värdefulla hästraser ................................... 24 

Projektstart i i ryska Karelen 

– Pryazha projektfas 1 – 1997-2001 ....................... 26 

Vi saknade tuffa och funktionella 

fritidskläder för barn ............................................ 29 

Hushållningssällskapet kontaktuppgifter ............... 30 

Välkommen till författarbyn Hjoggböle! ................31 

Foto: www.fotoakuten.se 

Grönsakssorter 

i norr 

Vill du ha tips om grönsakssorter 

som går bra att odla i norr 

Gå in på 

www.hush.se/nord 

klicka på trädgård och gå 

vidare till informationsmaterial. 

Kompetensutvecklingsprojekt 

inom häst och får 

Tack vare Landsbygdsprogrammet 

kan vi erbjuda rådgivning till hästoch 

fårägare i Norrbotten och Västerbotten. 

Du kan även delta i projektet, 

Häst i norr, som riktar sig till 

dig som är eller tänker bli hästföretagare 

i Norrbotten. 

För ytterligare information 

kontakta Lennart Enberg, 

0923-121 85, 

lennart.enberg@hush.se eller 

Helene Skogqvist, 0923-121 86, 

helene.skogqvist@hush.se 



NATURBRUKSINFO 

Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola ......... 4 

TEMA TRÄDGÅRD 

Biodling i norr ....................................................... 5 

Evert Nilssons Lustgård .......................................... 5 

Årets frönyheter ..................................................... 6 

Nya spännande buskar för trädgårdar i norr............. 8 

Bärsorter under lupp .............................................10 

Vitblommande fläckig lungört - årets perenn 2008 .. 12 

Trädgårdsföreningar i samverkan .......................... 12 

Trädgårdsdesign i Norr - del 1 ............................... 13 

Arboretum Norr – värdefullt besöksmål i Umeå ..... 15 

LANDSBYGD I NORR • NR2 2008 

3

NATURBRUKSINFO 

FRAMTIDS- 

VÄGEN 

– en reformerad 

gymnasieskola 

Den 31 mars presenterades en 

utredning eller ett s.k. betänkande 

med namnet Framtidsvägen – en 

reformerad gymnasieskola (SOU 

2008:27). Detta omfattande 

betänkande föreslår hur dagens 

gymnasieskola ska reformeras. 

En viktig nyhet är att gymnasieskolan föreslås 

bestå av 14 yrkesprogram och 5 högskoleförberedande 

program. Dessutom föreslås 

s.k. lärlingsutbildning som ska resultera 

i samma kunskapsnivå som för yrkesinriktade 

programmen men en stor del 

av lärandet ska ske ute på arbetsplatser. 

Foto: Håkan Håkansson 

Tre inriktningar 

För naturbruksutbildningarna blir inte 

förändringarna så stora. Dagens naturbruksprogram 

med en rad olika lokala inriktningar 

(jordbruk, djur, häst, trädgård 

m.m.) kommer att kallas programmet för 

Djurhållning och Naturbruk och ha tre 

nationella inriktningar; 

• djurhållning 

• odling och gröna miljöer 

• skog och vatten 

De två första inriktningarna kommer vi 

att kunna ha på Grans Naturbruksskola 

och inriktningen skog och vatten kommer 

att finnas på Kalix Naturbruksgymnasium. 

Ett intressant förslag är att trädgårdsutbildning 

kommer att ingå i inriktningen 

odling och gröna miljöer vilket innebär att 

om det finns tillräckligt många trädgårdsintresserade 

ungdomar så kommer vi att 

kunna utbilda dessa. En annan förändring 

blir att dagens jordbruksinriktning delas 

så att man antingen specialiseras på djurhållning 

eller odling. 

Programråd och samarbete 

Detta betänkande ska lämnas ut till remiss 

innan man lämnar den som en proposition 

till riksdagen för beslut. Skolverket 

ska under tiden utforma kurser, betygskriterier, 

m.m. 

Detta innebär att det är tidigast i slutet 

av detta år som vi vet mer och kan börja 

bygga innehållet i inriktningarna. Utredningen 

föreslår en mängd nya begrepp och 

förändringar, bl.a. så menar man att elever 

som genomgått ett yrkesprogram ska vara 

anställningsbara. Man föreslår att det ska 

vara obligatoriskt med s.k. programråd, 

d.v.s. ett organiserat samarbete skola - näringsliv. 

För Norrbottens del så finns detta 

redan. Både Kalix och Gran har ett nära 

samarbete med respektive bransch inom 

de gröna näringarna. 

I Norrbotten känner vi oss väl rustade att 

anta utmaningen att delta i en reformerad 

gymnasieskola. 

bo wiberg, 

verksamhetschef/rektor 

grans naturbruksskola 



Biodling i norr 

Norrbottens 

Drottningodlingklubb 

(NDK), 28 biodlare från länets 11 biodlarföreningar, 

samlades i mars för årsmöte 

på Robbgården i Boden. Trots en besvärlig 

start av drottningodlingen sommaren 

2007 lyckades man ändå odla fram ca 80 

äggläggande drottningar av Nordiska biet, 

Apis melifera melifera. De är ursprungliga 

honungsbin i norra Europa och väl anpassade 

till våra karga förhållanden med 

lång kall vinter, men är idag utrotningshotade. 

Det finns f.n. endast ca 2 500 kända 

Nordiska bisamhällen kvar (ca 1%), efter 

att vid 1800-talets mitt ha varit den totalt 

dominerande birasen i Norden. Övriga 

99% består av andra raser/blandraser 

från utlandet, vilka under många decennier 

importerats, bl.a. från Italien, Österrike, 

Storbritannien och USA. 

NDK´s verksamhet går ut på att lära 

medlemmar hur vi bäst avlar fram bra bidrottningar, 

då i första hand nordiska, 

så att vi bevarar viktiga genpooler inför 

framtiden. De nordiska ungdrottningar 

som odlas fram får efter kläckning fripara 


Några av medlemmarna på årsmötet, med 

ordföranden längst till vänster. 

sig med drönare i någon av NDK anvisade 

eller tillhandahållna rasparningsbigårdar 

för nordiska bin. Det händer också att 

NDK hjälper till med andra biraser, men 

då får friparning ordnas på annat håll, 

kanske i biodlarens egen bigård. NDK lär 

också ut hur biodlare enkelt kan ”föröka” 

antalet egna bisamhällen, så att vi därmed 

undviker ”import” med stor risk för medföljande 

bisjukdomar och parasiter. 

Honungsbiet är oerhört viktig som pollinerare 

av grödor och därför av stor betydelse 

för vår matförsörjning. Man brukar 

i Sverige beräkna värdet av pollinering till 

2-3 miljarder kr/år. Albert Einstein menade 

att den dag biet försvinner från jordens 

yta, då har människan inte många (3-5) 

år kvar att leva på denna jord. Med tanke 

på vad som just nu händer i Kina borde vi 

kanske omvärdera vårt sätt att behandla 

naturen. Där är stora delar av landet totalt 

utan pollinerande insekter p.g.a. all 

kemisk bekämpning. Där kryper kineser i 

fruktträden med penslar för att pollinera 

dess blommor för att överhuvudtaget alls 

få några frukter. Att då bli biodlare hemma 

i Norrbotten känns som en naturvårdande 

och likväl mycket trevlig hobby. 

Till ordförande i NDK för 2008 omvaldes 

Birger (Bi-Birger) Johansson, Boden. 

Årets nybörjarkurs är planerad att starta 

den 14 juni i Strömsund, Råneå. Drottningodling 

planeras även inom Älvsbyn och 

Arvidsjaur biodlarföreningar. För fortlöpande 

information hänvisas till; www.biodlarna.se, 

klicka dig sedan in under ”biodling 

där du bor /Norrbotten”. 

erik heedman luleå 

070-528 47 16 

Evert Nilssons Lustgård 

Hemma i vår trädgård i Skellefteå där jag 

växte upp, stod två rönnar med vita bär. 

De var lite märkvärdiga tyckte jag nog. 

Den mindre av dessa var den vackraste 

med snövita bär på hösten och mörkgröna 

blad. Den blev just aldrig mer än 2,5 

m hög. Dess syster stod en bit ifrån och 

liknade mer en vanlig, 5-6 meter hög, rikt 

förgrenad rönn. Dess bär var inte lika vita 

utan hade rosa strimmor och fläckar. Rönnarna 

kom från Evert Nilsson. Det var min 

farfar Otto Öberg, lärare på dåvarade Söråkers 

trädgårdsskola norr om Sundsvall, 

som fått dem till skänks vid besök i hans 

plantskola i Ås, väster om Östersund, på 

1950-talet. År 1993 var jag själv för första 

gången på besök hos Evert, vars namn jag 

alltid hört nämnas i samband med dessa 

rönnar. Evert var en man med enorm kunskap 

och hjärtat på rätta stället. Han visste 

att jag något år tidigare samlat växter 

i Kina och bar därför 

dagen till ära en 

”kinakeps” i stället 

för den vanliga 

hatten. Jag kände 

mig som kungen på sök. Vid ett av husen stod just en pärlrönn, 

den märkvärdiga rönnen med vita 

be- 

bär från min barndom, som gjorde mig så 

nyfiken på växter. 

När jag läser artiklarna som Evert Nilsson 

skrivit, och som STA:s Jämtlandskrets 

så förnämligt sammanställt till boken Välkommen 

i min Lustgård, känner man den 

nyfi kenhet och intresse som Evert visade 

både växter och människor. Artiklarna 

är trevliga och skrivna med glimten i 

ögat och stor kunskap. Boken ger trivsamma 

stunder till växtälskaren samt för den 

som vill lära sig mer om att odla växter i 

nordligt klimat, om att aldrig ge upp och 

Min barndoms märkvärdiga pärlrönn från Evert 

Nilsson i Ås. 

att våga testa det som ingen annan trodde 

skulle gå. 

Boken kan beställas från STA Mittnordenkretsen: 

inger@kallstrand.com. Det 

finns ca 200 böcker kvar och fler kommer 

inte att tryckas. Det är bra om man kan gå 

ihop och göra en gemensam beställning. 

elisabeth öberg, 

hushållningssällskapet öjebyn 

Foto: Öberg 1990 


5


1 

2 

Årets frönyheter 

Vårens utbud av fröer är här. Med frestande bilder på färgsprakande nyheter 

och hyllmetrar med fröer ute i butikerna kan man lätt få beslutsångest. Vi 

har nu kommit en bit in på ”förodlingssäsongen” så här visas några av nyheterna 

för hemträdgården som man ännu kan hinna med att så, eller bara att 

drömma om! Nedan kommer ett litet axplock av det stora utbud som finns. 

Har du inte möjlighet eller tid att så själv, så finns säkert många av sorterna i 

blomsterhandeln eller i din handelsträdgård att köpas som småplantor. Lycka 

till med årets odlingar! 

9 

10 

11 

3 

4 

5 

6 

7+8 

Grönsaksfröer 

Inom sortimentet av grönsaker verkar det 

framförallt vara nya färgvariationer inom 

sorterna som förädlas fram. 

1. I år lanserar Weibulls en nyhet med mixade 

färger av morot ’Harlekin’, med alltifrån 

vita till vinröda morötter. 

2. Sallatssorter med olika färger och former, 

finns i mängder. Någonting som också 

kan användas i salladsskålen är de späda 

bladen från en rödbeta Beta vulgaris ’Bull’s 

blood’ från Impecta med mörkt purpurfärgade 

blad. Den kan samtidigt användas som 

effektfull kantväxt i rabatten eller i kruka 

som en prydnadsväxt. 

3. På broccoli skördar jag personligen helst 

sidoskotten för hemmabruk (de blir mindre 

och mjällare). Broccolin ’Healthy option’ 

(LN) är en sort som ger extra många sidoskott. 

Bör förodlas i kruka 5-6 veckor innan 

utplantering. 

4. En lågväxande sockerärt Pisum sativum 

’Norli’ (W). Extra söt. God att äta direkt i 

landet. 

5. Ytterligare en färgvariation, gul rädisa 

Raphanus sativus, ’Jaune D’or Ovale’ (W), 

med vit insida och mild smak. 

6. Gurka bör förodlas inomhus, åtminstone 

4 veckor innan utplantering. En tidig mini-slanggurka, 

Cucumis sativus ’Piccolino’ 

(W) får lämpliga gurkor till lunchlådan, ca 

10-15 cm. Sorten är självbefruktande. 

7 och 8. Lord Nelson ger ut en odlingsteknisk 

nyhet för den som vill odla grönsaker 

på balkongen eller på en mindre yta. Frötapeten 

’Growy’, (tunn väv som innehåller 

frön) som man lägger ut på jorden i en balkonglåda 

eller kruka, täcker med lite jord, 

vattnar och sen är det bara att vänta och 

skörda den gröda man har valt. Sallats-mix 

eller kryddväxtblandningar. 

Blomfröer (ettåriga) 

9. Som en påse med oemotståndliga karameller 

ser sömntutan Eschscholzia carlifornica 

’Champagne & roses’ (W) ut. Sömntutan är 

en tacksam och lättodlad sommarblomma 

som sås direkt på växtplatsen. Blommar flitigt, 

men sluter blomman på aftonen, ca 20 

cm hög. 

10. Ringblomman Calendula officinalis är 

en klassiker, men i år lanserar flera fröfirmor 

den i en ny färg med krämfärgad - ljusrosa 

nyans på insidan och med mörkrosamörkröd 

nyans på utsidan; ’Peach Sherbet’ 

(Im), ’Bronzed beauty’ (LN), ’Triangle Flashback’ 

(Li). 

11. En sort jag minns som ”spännande” när 

jag var barn, var doroteablomma Dorotheanthus 

bellidiformis, (’Mesebrantum’ som 

vi kallade den då). Det var som ett underverk 

att se när solen kom fram och det gröna 

sträva bladverket förvandlades till en matta 

av miniatyr solar i regnbågens färger. I 

år finns den som nyhet som enfärgad rödrosa 

’Gelato Bright Red’, resp. vit ’Gelato 

White’ (LN). Bör förodlas i april-maj, är en 

fetbladsväxt som tål torka bra och används 

som kantväxt i rabatten eller i stenpartiet. 

12. En annan variant av ringblomma Calendula 

officinalis ’Daisy Citrus Mix’, (W) 

en lågväxande, kompakt sort med enkla citrongula 

blommor som passar i balkonglådan 

eller som kantväxt. Ca 15-20 cm hög. 

12 

13 

14 

15 

16 

6 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008 

17

kooperativ är ett smart sätt att driva affärer 

det kombinerar det bästa ur två världar 

– resultatorientering och mäsnklighet 

13. Lejongap Anthirrinum majus 

’Black Prince’ (W) är en vinröd skönhet 

med ett mörkrött bladverk. Ca 40 

cm hög. Lejongap bör sås i mars-april 

för att hinna blomma. En mycket elegant 

blomma, passar bra både i rabatten 

och till snitt. 

14. Ett vackert bladverk kan ge bra effekt 

i en rabatt . Silverljus Plectranthus 

argentatus ’Silver Shield’ (Li) får 

vackra, ganska stora, silverludna blad. 

Blommar sent med enkla violetta blommor 

på stängel. Trivs bäst i sol och blir 

30-50 cm hög. Bör sås inomhus i marsapril. 

15. Någonting som kan både klättra 

mot en vägg och användas som marktäckare 

är blomman för dagen Ipomoea 

tricolor ’Blue star’ (W). Den får en 

krämvit blomma med rosaviolett stjärnmönster 

i. Rankorna kan bli ca 2 m 

långa. Passar även i krukan på balkongen. 

16. En helt ny bekantskap är fetbladsväxten, 

vitögd frövisare, Delosperma 

floribundum ’Stardust’ (LN). Blommar 

med purpurlila blommor med vit mitt 

som lockar till sej fjärilar. Passar bra 

som kantväxt eller i stenpartiet i soliga 

lägen. Bör förodlas april-maj. 

17. Solros Helianthus annuus ’Junior 

F1’ (Li). En låg och kompakt sort, 

blomman är gul med brun disk. Passar 

bra i kruka eller i rabatt, när höjden 

inte blir mer än ca 40-60 cm. Bildar sidogrenar 

om den växer i god jord. Kan 

direktsås ute. För snabbare blomning 

så inomhus under maj månad. 

Fröfirmor: 

W = Weibulls 

tel 0414-44 38 00, www.weibulls.com 

LN = Lord Nelson, Bröderna Nelson 

tel 0477-552 00, www.nelson.se 

Im = Impecta 

tel 0150-923 31, www.impecta.se 

Li = Lindbloms frö 

tel 0414-708 80, www.lindbloms.se 

Egenanställning 

– förenklat entreprenörskap 

Europeiska Unionen 

Strukturfonderna 

Coompanion Västerbottens län har nyligen 

fått ett positivt beslut om pengar 

från Regionalfonden för ett treårigt projekt 

med uppgift att informera om Egenanställning 

– förenklat entreprenörskap 

i både Västerbottens och Norrbottens län. 

Våra utåtriktade insatser kommer att påbörjas 

under augusti månad. 

starta eget med stöd och 

utan krångel 

Företag för egenanställda gör det möjligt 

för dig att snabbt starta en företagsverksamhet, 

där du som uppdragstagare helt 

och hållet kan ägna dig åt att sköta dina 

uppdrag och dina kunder. Företag för egenanställda 

riktar sig i första hand till alla 

som vill arbeta med egna uppdrag inom 

service- och tjänstesektorn. Verksamheten 

kan vara på heltid eller deltid. Gemensamt 

för alla egenanställda är att de förvandlar 

sina idéer till lönsam verklighet. Det avtal 

som reglerar uppdraget ger både friheten 

och ansvaret att driva företag och samtidigt 

servicen i en anställning. Ett avtal 

med det bästa från två världar. 

vad är egenanställning 

Uppdraget går via en ekonomisk förening 

som skickar fakturor till dina kunder. 

Betalningen omvandlas sedan till timlön 

Västerbotten: 090-17 81 90 

www.coompanion.se 

till dig. Företaget för egenanställda erbjuder 

en juridisk hemvist och administrativ 

plattform för dig som vill starta egen företagsverksamhet 

men ännu inte tagit steget. 

En summa går bort till administration, 

försäkringar, skatt och pension med 

mera, men samtidigt får du tillgång till 

rådgivare som stödjer dig i din företagsutveckling. 

Att bli sin egen har aldrig varit 

enklare och mer riskfritt. 

hur går det till 

Du anmäler ditt intresse och får träffa någon 

av våra rådgivare. Tillsammans utvecklar 

vi din handlingsplan och affärsidé. 

Du ansvarar för att arbeta in din egen lön 

och utveckla verksamheten. Du får en personlig 

rådgivare som stöttar dig. Så snart 

som möjligt ska du vara igång och göra 

affärer. När du med tiden kommit igång 

med din affärsidé, så att du kan försörja 

dig till den grad du vill, kan du knoppa av 

och registrera ditt företag. 

Du som vill veta mer är välkommen att 

höra av dig till oss på Coompanion i Västerbotten 

eller Norrbotten! 

marie sandström-öhberg, 

verksamhetsledare, 

coompanion västerbotten 

Norrbottten: 0920-138 10 


7


Nya spännande buskar 

för trädgårdar i norr 

Skärmtry ’Baggböle’ Alaskatok ”Glennallen” ”Allan Carlssons gula ros” 

Hos nio handelsträdgårdar som 

deltog i Hushållningssällskapets 

projekt, Plantskola i norr, har 

demonstrationsodlingar etablerats. 

Dessa odlingar är tänkta att fungera 

som modermaterial till vidare 

produktion. Förhoppningsvis kan 

vi inom några år köpa lokalproducerade, 

klimatanpassade, korttransporterade 

buskar till våra 

trädgårdar. 

I de kommande numren av Landsbygd i 

Norr kommer vi att presentera 20 sorter 

av buskar som utvalts på Hushållningssällskapets 

trädgårdsförsöksstation i Öjebyn 

och förökats inom projektet. Astrant 

Plant, Bryggmans Handelsträdgård och 

Norraback trädgård i Piteå kommun, 

Hedlunds Handelsträdgård i Jokkmokk, 

Smedsbyns blommor och grönt i Luleå 

kommun, Granåns Handelsträdgård 

i Kalix, Henrikssons trädgård i Överkalix, 

Thornbergs trädgård i Haparanda 

och Hietalas Handelsträdgård i Övertorneå 

har deltagit i projektet som finansierats 

av EU, Länsstyrelsen i Norrbotten, 

Längmanska företagarfonden och Hushållningssällskapet 

i Norrbotten. 

Tok ”Glennallen” 

Plantorna av Potentilla fruticosa ”Glennallen” 

i Öjebyn härstammar från en insamling 

1988 i Glenn Allen, Alaska 62°N, 

gjord av Sören Ødum från Arboretum 

Hörsholm i Danmark. Buskarna är uppdragna 

från frö och sedan 1993 utvärderade 

på försöksstationen i Öjebyn. 

Tok från nordligt ursprung, i det här 

fallet Alaska men också från Kamtjatka, 

blommar mycket tidigt, redan i början av 

juni, till skillnad från de vanligaste sorterna 

i handeln. ”Glenallen” blommar rikligt 

med intensivt gula, 2 – 2,5 cm stora blommor. 

Bladverket är gråludet. De sammansatta 

bladen är 2 – 3,5 cm långa och lika 

breda. Bladundersidan är ljusare. Bladet 

har 5 – 7 småblad, bladskaften är 2 – 3 

cm långa. Busken blir ca 80 cm hög och 

1 m bred och växer lite slängigt. Tok trivs 

på torr och solig plats och formen blir där 

också jämnare. Sortens största fördel är 

det vackra gråludna bladverket, den extremt 

tidiga blomningen och den intensivt 

gula färgen som gör att man på försommaren 

kan få fram variation i buskagen 

bland de i övrigt vitblommande buskarna 

brudspirea och klasespirea. Härdig till 

zon 7. 

”Allan Carlssons gula ros” 

Rosa Foetida-gruppen ”Allan Carlssons 

gula ros” hittades av före detta trädgårdskonsulent 

Allan Carlsson vid Hushållningssällskapet 

i Jämtland vid ett 

torp nära Järpen i zon 7. Ursprunget kan 

vara Norskt. Sorten har utvärderats sedan 

1980-talet på Trädgårdsförsöksstationen 

i Öjebyn (SLU) och Arboretum 

Norr i Umeå. Den påminner om rosorna 

’William’s Double Yellow’ och ’Harison’s 

Yellow’ som tros vara korsningar mellan 

Rosa foetida och Rosa pimpinellifolia. 

Växtsättet liknar det hos ’William’s Double 

Yellow’ medan blomformen är betydligt 

jämnare. ’Harison’s Yellow’ blir betydligt 

högre. 

Sorten blir drygt 1 m hög och lika bred 

samt är tät och rund i formen. Grenarna 

är bågböjda, mycket taggiga och borstiga. 

Blommorna är ca 5 cm vida, svavelgula 

med mörkgula ståndarknappar. De flesta 

blommor är halvdubbla med kronblad i 

fyra kransar eller mer. Det finns även enklare 

blommor med bara två kransar. Rosen 

blommar under första hälften av juli. 

Nyponen är blanka, plattrunda, från början 

djupt vinröda sedan svarta. Buskrosen 

passar bra i sammansatta buskage, som 

accent eller solitär, eller i mindre grupper. 

Eftersom den saknar rotskottbildning går 

den bra att ha i kombinationsrabatter tillsammans 

med lägre perenner. Den trivs 

bäst i full sol men blommar även ganska 

rikligt i halvskugga. Lättodlad, frisk och 

härdig till zon (6) – 7. 

Skärmtry ’Baggböle’ 

Lonicera involucrata ’Baggböle’ kom ursprungligen 

som frö från University of Alberta 

till Arboretum Norr i Umeå. Sorten 

är utvärderad i mångåriga försök på 

försöksstationen i Öjebyn (SLU) och Arboretum 

Norr. Arten är vildväxande från 

norra och centrala Nordamerika ner till 

Mexiko i söder. 

Sorten är låg, tät och bredväxande, 1,2 

– 1,3 m hög i soligt öppet läge och högre i 

skugga. Bladverket är glänsande grönt och 

ger ett ljust intryck. Skärmtry påbörjar sin 

blomning redan i slutet av maj – början 

av juni. Blommorna är gula till gulorange. 

De sitter två och två i bladvecken omgivna 

av två större och två mindre kraftigt röda 

högblad (”skärmar”). Frukten sitter parvis 

och är glänsande svart, omgiven av de nu 

fullt utvecklade högbladen. ’Baggböle’ ger 

låga, täta, välformade buskage som täcker 

upp bra t. ex. i bryn. Den tidiga blomningen 

och de dekorativa bären omgivna av 

röda högblad förstärker prydnadsvärdet. 

Växten är en användbar buskageväxt även 

i skuggiga lägen t.ex. för förtätning av undervegetationen 

i äldre parker. Blomning 

och fruktsättning blir då sparsammare. 

Skärmtry ’Baggböle’ är frisk, anspråkslös 

och härdig till zon 6 – (7). 

Grönvide ’Brekkavide’ 

Klonen av Salix ’Brekkavide’ är funnen 

på Island och det är antagligen en korsning 

mellan grönvide, Salix phylicifolia 

och ullvide, Salix lanata. Videt har sedan 

1960-talet varit populär till häckar och 

läskydd på Island och i Norge men har 

inte hittat vägen till Sverige. ’Brekkavide’ 


Fri värdering 

för bättre kredit 

Grönvide ’Brekkavide’ 

är det försvenskade namnet på klonen som på Isländska heter 

’Brekkuviðir’. Till Trädgårdsförsöksstationen i Öjebyn kom klonen 

1987 och har sedan dess testats som formklippt häck och friväxande 

i buskage både i full sol och halvskugga. 

Friväxande blir videt 2 – 2,5 m högt och lika brett. Unga skott 

är gulgröna, äldre är gråbruna. De läderartade bladen är äggrunda 

ca 2 x 3 cm, blanka och friskt gröna. Höstfärgen är gul. 

I halvskuggiga lägen blir höga, ej beskurna buskar, ofta kala 

längst ner och klarar ej snötryck så bra. ’Brekkavide’ är en honklon 

som inte sprider pollen. Brekkavide passar utmärkt att forma 

till klippta häckar och blir mycket tätvuxen och stadig vid 

beskärning. De mycket blanka, friskt gröna bladen utgör sortens 

främsta prydnadsvärde. Sorten trivs bäst i soliga lägen och 

klarar näringsfattiga förhållanden bra. Den drabbas ibland av 

salixrost på eftersommar och höst. Härdigheten är mycket god 

ända upp i zon 8. 


hushållningssällskapet 

öjebyn 

Referenser 

Krüssmann, G. 1984-1986. Manual of cultivated broad-leaved 

trees and shrubs. Vol. I-III. 

Timber Press, Box 1631, Beaverton, OR 97075. 

Nitzelius, T. 1952. Blommande buskar och träd. Saxon & Lindströms 

förlag, Stockholm. 

SKUD – Svensk Kulturväxtdatabas (http://skud.ngb.se). 

Räty, E & Alanko, P. 2004. Viljelykasvien nimistö – Kulturväxternas 

namn. Puutarhaliiton julkaisuja nro 328. Helsinki. 

Svensson E., Wiklund E., Öberg E. Förökning och distribution av 

träd och buskar utvalda för norrländska förhållanden. Röbäcksdalen 

meddelar nr 13: 1992. SLU Info, Röbäcksdalen, Umeå. 

Öberg, E. 1999. Buskar för den nordsvenska trädgården. Fakta 

trädgård Fritid nr 72, 1999. SLU Informationsavdelningen, 

Uppsala. 

Pálsson. J. 1997. Viðir og víðiræktun á Íslandi. Skógræktarritið1997 

(Särtryck). 

Graff G., Haukeland A. & Molberg L. 1989. Sortslistefor Nord- 

Norge. Det norske hageselskap avdelning Troms. Tromsø. 

Det kraftigt stigande marknadsvärdet på jord- och 

skogsfastigheter gör att de flesta lantbruksföretagare 

har ett outnyttjat bottenlåneutrymme. Det innebär 

en möjlighet att byta dyra topplån och krediter mot 

mera förmånliga lånevillkor. Förutsatt att du har en 

aktuell och riktig värdering. 

Just nu erbjuder vi därför kostnadsfri värdering 

enligt först till kvarn-modellen. Med hjälp av någon 

av Sveriges främsta värderingsmän får du ett korrekt 

och uppdaterat värde på gården. Kontakta ditt lokalkontor 

på telefon 0771-44 00 20. 

Jordnära finansieringar 


9


Bärsorter 

under lupp 

Under de två senaste åren, 2006 

och 2007 har vi provodlat 13 nya 

jordgubbssorter från Italien, Norge 

och Finland, ja faktiskt också en ny 

svensk sort. Nya svarta vinbärssorter 

från Skottland som testats sedan 

2002 och helt nya korsningar 

från SLU utplanterade 2006 finns 

också på menyn. 

Inte för att man efter bara två års odling 

kan uttala sig om sorters odlingsvärde, 

men en liten vink kan man få. Vi fortsätter 

med jordgubbsförsöken under 2008. 

För svarta vinbär är det, förutom avkastning, 

resistens mot sjukdomar och insekter 

som efterfrågas. I alla undersökningar 

använder vi ekologiska odlingsmetoder. 

Man får då en god inblick i sortens egen 

motståndskraft mot olika sjukdomar och 

skadedjur. 

Hildur, en pålitlig och jämn sort från Öjebyn. 

Italienaren Roxana som gett den högsta skörden i försöken 

Jordgubbar 

Jordgubbssorter från Italien, kan det vara 

något! Ja om föräldrarna, som i det här 

fallet är kanadensiska och sorterna är 

framkorsade för Sydtyrolen så är valet inte 

så tokigt. 

Av italienarna är det sorterna Roxana, 

Alba och Asia som gett de bästa skördarna 

i det första försöket (figur 1). Den norska 

sorten Babette har gett bäst av våra 

nya nordiska sorter varav fem är norska 

och två är finska (figur 2). Sorterna har 

jämförts med de väl beprövade standardsorterna 

Polka, Honeoye och Zephyr samt 

två kanadensiska sorter från en tidigare 

undersökning. 

Smakmässigt då Ja, 2006 gjordes en 

test som korade den söta Polka till vinnare, 

övriga resultat kan ses i tabellen till 

höger. 

Personligen är min favorit Honeoye, 

lättplockad och frisk med låga krav på kemisk 

bekämpning. Sorten är också en av 

de bästa till sylt och saft. Roxana verkar 

klart lovande, men har stora krav på lyckad 

gråmögelbekämpning och verkar därför 

dåligt anpassad till helt ekologisk pro- 


Sort Smak 0-9 Kommentarer 

Polka 8,0 runda, smultronsmak, 

225 

200 

175 

Prima 2006 

Prima 2007 

mycket söt 

Zephyr 7,6 ojämn form, sötsyrlig 

Honeoye 7,0 vacker färg, syrligt söt 

Carmen 6,3 ojämn form, mörk, söt, 

aromatisk 

kg/ar (100 kvm) 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

Kaunotar 6,3 ojämn form, mörk, 

aromatisk 

Gemma 6,3 vacker form, ljus, sträv, 

syrligt söt 

Babette 6,0 vattniga 

Hanibal 5,9 ljus, ganska söt 

”Karin” 5,9 vacker form, aromatisk 

Roxana 5,9 vacker form, ljus, god 

Oka 5,9 små, runda 

Kulkuri 5,6 sträv, syrligt söt 

Smaktest 2006 

duktion. Att äta nyskördade Polka är som att äta smultronkarameller 

– mums, men sylten blir lite fadd och gråmöglet 

kan även här sätta käppar i hjulet. 

Svarta vinbär 

I försöken med skotska sorter av svarta vinbär utkristalliseras 

vår lokala standardsort Hildur som den enda riktigt 

odlingsvärda (figur 3). Skottarna lider varje år av olika 

grader av nedfrysning, vilket gör dem omöjliga att odla yrkesmässigt 

och skörda med maskin. De har för dålig odlingssäkerhet. 

Intercontinental med sina enormt stora bär 

kan vara värd att prova i hemträdgården. Nu har vi dock 

tillsammans med SLU-Balsgård fått medel till växtförädling, 

d.v.s. medel till att korsa fram nya och bra klimatanpassade 

sorter. Vi hoppas att inom en 10-årsperiod kunna 

presentera nya, odlingsvärda sorter som är resistenta mot 

den allvarligaste sjukdomen – Reversion – orsakad av ett 

virus och spridd av gallkvalstret. 

Finansiärer 

De tre olika sortundersökningarna har möjliggjorts genom 

forskningsanslag från RJN, Regional Jordbruksforskning 

för Norra Sverige, där bl.a. Norrmejerier och Milko 

är anslagsgivare, från Statens Jordbruksverk och genom 

projektet Barents Agro Forum som under 2006 via medel 

från EU-programmet Kolarctic finansierade försöken med 

skandinaviska sorter. SLF, Stiftelsen lantbruksforskning, 

har fr.o.m. 2008 beviljat medel till växtförädling av svarta 

vinbär. 

0 

Gemma * 

NF2-207 * 

Joliette 

Asia 

(NF421) * 

Zephyr 

Figur 1. Sortförsök med jordgubbar, HS-Öjebyn. Medelskörd 2007-2008. * Sort från 

Newfruit, Italien. 

kg/100 kvm 

140,0 

120,0 

100,0 

80,0 

60,0 

40,0 

20,0 

0,0 

Hanibal 

Polka 

Carmen 

PK97.62.2 

Figur 2. Jordgubbsskörd i Öjebyn. Medel av åren 2006 och 2007. Försöket är utfört 

inom projektet Barents Agro Forum och finns även i Norge och Finland. 

kg/ha 

9000 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Hildur 

Intercontinental 

Ben Sarek 

Ben Tron 

Zephyr 75 

Babette 

2004 

2005 

2006 

2007 

Honeoye 

Ben Hope 

PL98.15 

Alba * 

Kaunotar 

Polka 

Ej täckt 

Täckt 

Figur 3. Sortförsök i svarta vinbär - skottska sorter. Skörd noterad som kg/ha för 

2004 till 2007, HS-Öjebyn. Avser en planttäthet på 3000 buskar/ha planterade på 70 

cm plantavstånd och 4 m radavstånd. 

Ben Gairn 

Kulkuri 

Ben Dorain 

Oka 

Roxana * 

Karin 

Ben Avon 

Europeiska jordbruksfonden för 

landsbygdsutveckling: Europa 

investerar i landsbygdsområden 



öjebyn 


11


Vitblommande fläckig lungört - årets perenn 2008 

Varje år utses ”Årets perenn” av Perennagruppen inom GRO (Gröna näringens riksorganisation). 

Kriteriet för en perenn att bli utvald är att den ska vara frisk, härdig och ha ett högt prydnadsvärde. 

Till Årets perenn 2008 har Vitblommande fläckig lungört, Pulmonaria officinalis valts. 

Vitblommande fläckig lungört 

är en lättodlad, frodig, dekorativ 

marktäckare som brer ut sig ganska 

snabbt, men räknas inte som 

aggressiv. Den övervintrar bra här 

hos oss i norr, blir ca 25 cm hög 

och har ett mörkgrönt, lite strävt 

bladverk med silvervita fläckar på. 

Blomningen infaller tidigt, i maj eller 

början av juni här i de nordligaste 

länen, med knippen av små 

trattliknande vita blommor. Blommorna 

är omtyckta av bin och fjärilar. 


trivs bäst i skuggiga eller halvskuggiga 

lägen, där de vita blommorna 

och de fläckiga bladen lyser 

upp och ger en mycket fin effekt. 

Planterar man den i en ogräsfri 

jord så får man förhoppningsvis 

en tät och fin matta som håller 

sig dekorativ hela sommaren, fastän 

blomningen är över. Jorden på 

växtplatsen bör vara mullrik och 

fuktighetshållande, men väldränerad. 

I sitt vilda tillstånd växer den i 

lövskogar runt om i södra och centrala 

Europa och återfinns även i 

södra Sverige. 

Kantväxt och marktäckare 


är en mycket användbar perenn. 

För att det vackra och skiftande 

bladverket ska komma till sin rätt 

kan den med fördel planteras som 

kantväxt framför eller omkring 

perenner som har stora enfärgade 

blad t.ex. sorter av funkia (Hosta), 

bergenia (Bergenia) och ormbunke 

(Matteuccia). Varför inte 

plantera i en ’vit’ rabatt tillsammans 

med vita löjtnantshjärtan 

(Dicentra spectabilis ’Alba’) eller 

vita tulpaner Även mot rödbladiga 

perenner ger den bra kontrast, 

likväl som den passar som marktäckare 

under träd och buskar där 

den kan få breda ut sig och bilda 

en fin fond. Man bör undvika att 

plantera den bredvid alltför låga 

och svagväxande grannar, då den 

kan ”välla” över. Den är dock lätt 

att rensa bort. 

Flera sorter 

Det finns flera sorter av vitblommande 

fl äckig lungört. De vanligaste 

är ’Sissinghurst White’, 

’White wings’ och ’Ice ballet’. Någon 

större skillnad finns inte mellan 

sorterna, ’Ice ballet’ kan ha något 

större blommor och tydligare 

fläckar än de andra. Lungörtens 

vetenskapliga namn Pulmonaria 

kommer av det latinska pulmo som 

betyder lunga. Man tyckte att växtens 

fläckiga blad påminde om sjuka 

lungor, därav också det svenska 

namnet lungört. Växten har tidigare 

använts som medicinalväxt 

mot just lungsjukdomar. 

ann-kristin.isaksson, 


öjebyn 

Trädgårdsföreningar i samverkan 

Luleå Kommuns samlade trädgårdsföreningar 

är en grupp som ska främja samarbetet 

mellan de olika trädgårdsföreningar 

som finns i Luleå kommun. Gruppen 

består av någon eller några representanter 

från varje förening. Förutom sina respektive 

medlemsmöten, så arrangerar föreningarna 

rundvandringar, resor, kurser, föreläsningar 

med mera som har med trädgård 

att göra. Föreningarna har många 

olika aktiviteter var för sig, men ibland 

Trädgårdsvandring i Vuollerim under STA:s sommarkretsmöte. 

kan det vara en fördel att samordna vissa 

verksamheter för att få med fler intresserade. 

Det kan t.ex. vara föreläsningar, resor, 

kurser m.m. 

Organisationen ska också skaffa en 

egen hemsida där varje förening får presentera 

sig. Där finns också länkar till de 

föreningar som har egna hemsidor och 

även länkar till andra intressanta hemsidor. 

På hemsidan kommer också att anges 

hur man får kontakt med respektive förening 

De föreningar som ingår i samarbetet 

är; Nederluleå Norra Trädgårdssällskap, 

Nederluleå Södra Trädgårdssällskap, Luleå 

Trädgårdsförening, Råneå Trädgårds- 

sällskap, Sällskapet Trädgårdsamatörerna 

och Luleå Koloniträdgårdsförening. 

björn qvarfort luleå, 

0920-623 57 el. 070-328 60 31 

Växtmarknad hos Gunnel Sundkvist i Vuollerim. 

Kristina visar stolt upp sin trädgård 

Yvonnes planteringsbord 

Trädgårdsdekorationer tillverkade 

vid snickarcirkel. 



I Granbergsträsk har man använt rönnar 

som tak för att skapa rymd i trädgården. 

På Pilgården i Sundsvall avgränsas trädgårdsrummet genom 

att man använt ett speciellt golvmaterial, trä som vänts i motsatt 

riktning mot omgivningen. Som väggar har man ställt ut 

urnor samt begränsat rummet med en flätad pilskärm. 

Trädgårdsdesign i Norr del 1 

Tidigare var trädgården främst 

något som tilltalade den odlingsintresserade. 

Potatis, grönsaker och 

prydnadsväxter frodades hos dem 

med gröna fingrar. På senare år 

har en ny grupp människor intresserat 

sig för trädgård nämligen de 

som i första hand har en estetisk 

infallsvinkel. 

Oavsett vilken typ av trädgårdsintresse 

man har ställs man inför samma problem 

när det gäller att utforma trädgården. 

I norr gäller det dessutom att känna 

till hur vi ska anpassa oss efter vårt klimat 

på bästa sätt. 

För vem är trädgården till 

Innan man börjar planera är det nödvändigt 

att fundera över på vilket sätt man vill 

använda trädgården Vad gör jag i trädgården 

Svaren kan bli; Jag vill ha en altan 

där jag kan sola. Jag vill ha ett växthus 

för att kunna odla tomater. Jag vill ha 

en plats där jag kan vara med vänner och 

grilla och äta mat. Jag vill ha en sittplats 

för att dricka mitt morgonkaffe. Jag vill 

ha en plats där barnen kan spela fotboll. 

Är man flera i familjen är det bra om såväl 

vuxnas som barnens önskemål tas med redan 

från början, annars är det risk för att 

konflikter uppstår helt i onödan. För att 

få en trädgård som fungerar är det med 

andra ord viktigt att fundera igenom syftet 

ordentligt. 

Hur mycket tid har jag 

En annan viktig aspekt att fundera över 

är hur mycket tid jag har att lägga ner på 

trädgården Kanske har man stor lust, 

men i verkligheten inte så mycket tid som 

man tror. Det är viktigt att man inte tar 

på sig för mycket så att trädgården blir 

ett krav, ytterligare ett område inom vilket 

man förväntas prestera. Trädgård ska 

vara en lustfylld avkoppling! 

Trädgårdens plan 

Utifrån syfte, tid och budget är det dags 

att göra sin plan. Skissa på vad du vill använda 

trädgårdens olika delar till. Det 

kan vara bra att komma ihåg att det man 

använder ofta, bör ligga nära huset. En 

kryddträdgård alltför långt från köket 

fungerar inte lika bra som en som ligger 

nära. Försök att inte fundera över detaljlösningar 

i ett första stadium utan fundera 

i stora drag över på vilket sätt trädgårdens 

delar ska fungera tillsammans. 

Rum i trädgården 

Ett begrepp man ofta stöter på när det 

gäller planering är trädgårdsrum. Många 

trädgårdsägare i norr brukar känna en 

viss skepsis mot ”rum”. Man ser framför 

sig ett mörkt och svalt utrymme. Helt 

tvärt emot det som vi längtar efter när det 

är sommar, nämligen sol och värme. Vi 

lever dessutom av tradition i ett instängt 

skogslandskap och har inget behov av att 

stänga in oss ytterligare. Många vill istället 

gärna ha överblick över vad som händer 

runt om. 

För att få en trädgård att kännas trivsam 

och ombonad tror jag ändå att det är 

bra att tänka i rum. Vad ska utgöra tak, 

väggar, golv och inredning i min trädgård 

Hur tar jag mig mellan olika delar av trädgården 

Man ska däremot inte tänka sig 

helslutna rum som vi är van vid från bostadshus. 

Utan en vägg kan bestå av ett 

vackert plank, en häck eller varför inte 

låta ett växttorn eller ampelväxter endast 

markera en vägg. Syftet med en vägg behöver 

inte alls vara att vi ska stänga ute något 

vi inte vill se. Det kan istället vara ett 

sätt att få oss att vända blicken mot något 

intressant. Ett tak ska inte stänga ute all 

sol men en trädkrona på några få ställen i 

trädgården kan ge en känsla av rymd. 

Bättre mikroklimat 

Att tänka i rum ger hjälp när man ska 

komma igång att planera en ny tomt. Samtidigt 

bidrar väggar och tak till ett bättre 

mikroklimat. På platser där marken är 

frusen länge på våren är det av yttersta 

vikt att man kan ordna vindskydd i trädgården. 

Annars torkar många växter ihjäl, 

särskilt nyplanterande och vintergröna 

växter. Tak i trädgården hindrar värmen 

från att stråla ut under klara sensommarnätter 

och växtsäsongen förlängs då frosten 

kommer senare. För att planera en väl 

fungerande trädgård behövs med andra 

ord inte bara den estetiska biten. Kunskap 

om odling är minst lika viktig, inte minst 

i våra nordliga trädgårdar! 

maria sandström, 

trädgårdsråd i norr 


13

KRYSSET 2-08 

Vågrätt 

1 Bör man plantor efter sådd och före utplantering 

4 Sätt att ta bort ogräs 

8 Sko och tillrättavisning 

9 Används i minicirkus 

12 På träd och hjärnor 

14 Kransblommig kryddväxt 

16 Stabilt lövträd, ofta i båtar 

18 Etta i Italien 

19 Buske, ofta i toppform söderut 

20 Nod och knä 

22 Att fara omkring och sälja 

24 Utbildningsplats i Skåne för bl a trädgårdsexperter 

26 New York helt kort 

28 Att fjäska och ställa sig in 

29 Utgår från nav 

31 Halvapa 

33 Flod i Sibirien 

35 Tillvaratar konsumenternas intressen 

36 Vacker men giftig högväxande trädgårdsväxt 

40 Ärtväxt, hos oss t ex som strandväxt vid havet 

41 Flicka och liten måttenhet 

42 Lya 

43 Anger energikostnad 

44 Rensläde 

1 2 3 4 5 6 7 

9 10 11 

12 13 14 15 16 17 

18 19 20 21 

22 23 24 25 

26 27 28 

29 30 31 32 

33 34 35 

36 37 38 39 

40 41 42 

43 44 H H 

2/08 

8 

Lösning krysset nr 1-08 

Konstruktör: Håkan Håkansson 

Lodrätt 

1 Dekorativt kryptogaminslag 

i många 

trädgårdar 

2 Vacker, gul och högväxt. 

Nyttoväxt 

söderut. 

3 Ärtväxt med många 

färger, vanlig i 

trädgårdar 

4 I skydd för vinden 

5 Gammal ringa vikt 

6 Känd TV-Bergström 

7 Å i Danmark 

8 Vacker (men illaluktande) 

meterhög 

lökväxt 

10 Gammalt bärredskap 

11 Stundar i Peking 

13 Förmoda och skymta 

15 Vanlig i rabatter och 

blomlådor 

17 Kan man göra på 

auktioner och loppis 

21 Förekommer i många 

större trädgårdar 

23 Sådana steroider är 

förbjudna inom 

idrotten 

24 Känd Gore 

25 Gotländsk naturskulptur 

27 Kan karusellåkare bli 

30 Har nog plantorna sig 

efter en tid om de är 

rätt satta 

32 Kan både människor 

och frukter 

34 Kondens på rutan 

36 Avskiljer skräp i vätska 

37 Ansiktshud 

38 Sjukdom som botades 

vid sanatorier 

39 Öländsk buske, ofta 

i trädgårdar 

40 Ackord 

Kryssvinnare nr 1-08 

Ingrid Norberg, Kälarne, Erling Lundgren, Backe, Brith Nilsson, Östersund, 

Stig Hansson, Frösön, Viola Karlsson, Botsmark, Bo Runesson, Tavelsjö, 

Anders Forsberg, Skellefteå, Karin Jonsson, Burträsk, Carin Persson, Luleå, 

Ragnar Lundström, Boden, Torborg Nilsson, Gällivare, Clas Winberg, 

Blåsmark. Grattis! 

OBS! Skicka in/kopiera hela sidan. 

Ta chansen att vinna stora pengar! Vi lottar ut två trisslotter till fyra vinnare i vardera länet. 

Sänd lösningen till nedanstående adress, senast den 23 maj. 

Norrbotten: Hushållningssällskapet i Norrbotten Köpmangatan 2, 972 38 Luleå. 

Västerbotten och Jämtland: Hushållningssällskapet i Västerbotten, Box 473, 901 09 Umeå. 

Namn ........................................................................................................................................................................................ 

Adress ....................................................................................................................................................................................... 

Postnr ................................................. Ort ...................................................................................................................... 



Smultrongran, Picea abies ’Cruenta’, en genetisk variation på vanlig gran 

med lysande röda skott på våren. Denna kommer från Ångermanland. 

Arboretum Norr 

– värdefullt besöksmål i Umeå 

Cirka 10 km uppströms Umeälven 

från centrala Umeå, ligger Arboretum 

Norr i en naturskön miljö och 

granne med Baggböle herrgård. 

I arboretet finns kulturhistoriska 

lämningar från såväl sågverks- som 

kraftverksperioderna. Arboretum 

Norr är en skogsträdgård med växter 

från norra halvklotet, samlade 

i världsdelarna Östra och Västra 

Nordamerika, Östasien, Sibirien 

och Europa. 

I området Kvarnängen fi nns växter exponerade 

från samtliga delar. Området 

är speciellt avsett för besökare som inte 

har tid eller ork att ge sig ut på vandring i 

det drygt 7 hektar stora området. I Kvarnängen 

finns också huvuddelen av arboretets 

rosor planterade, liksom de flesta av 

de tryarter som Arboretum Norr innehar. 

Här möts besökaren också av flera former 

av gran, till exempel smultrongran, gullgran 

slokgran och ormgran. 

Genbank 

I arboretet finns också äldre och värdefulla 

svenska och skandinaviska buskar och 

träd, insamlade i samarbete med trädgårdsforskningsstationen 

i Öjebyn. Arboretet 

fungerar i det här avseendet som genbank 

för kommande generationer. Speciellt 

intressant är kollektionen av syrener, 

insamlade i Nordsverige. En del av arboretets 

växter finns också att beskåda i En- 

aforsholm på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademins 

kursgård i västra Jämtland, 

i den gamla trädgården vid disponentbostället 

i Malmberget och på en testplats 

i Hemavan. 

Njutbart alla årstider 

Oberoende av när besöket i arboretet sker, 

finns alltid något nytt att studera. På våren 

i lövsprickningstid kan man njuta av den 

tidigaste grönskan hos fläder från Kamtjatka 

och hos katsura från Japan. I början 

av juni kan man glädja sig åt blomrikedomen 

hos arboretets exemplar av de ussuriska 

päronträden. Vid midsommartid 

är de flesta träd och buskar utslagna och 

rosorna börjar blomma. Njut av blomprakten 

hos Finlands vita ros och något 

senare av de väldoftande blommorna hos 

Örträskrosen, av den överdådliga blomningen 

hos Poppiusrosen och Tornedalsrosen, 

eller varför inte studera de sköna 

blommorna hos Allan Carlssons gula ros. 

I mitten av juli har också den rödbladiga 

björken sitt vackraste lövverk. På hösten 

är det dags att studera alla vackra höstfärger. 

Kanske färgen hos kasurorna fångar 

blickarna först med de vackra gula och 

röda bladen. Under vintertid är arboretet 

också tillgängligt och då kan man se alla 

de olika barkstrukturerna som träd och 

buskar har. 

Ussuriskt päron, Pyrus ussuriensis, i full blom. 

Finsk rödbjörk, Betula pubescens ’Rubra’, med 

lysande röd höstfärg. 

Utbyte med andra 

Växterna i arboretet har insamlats på olika 

sätt. En vanlig metod är byte av frön 

med andra arboreta. Arboretum Norr ger 

varje år ut en frölista som skickas till arboretkollegorna 

världen runt. En hel del 

har också samlats in vid arboretets insamlingsresor 

till fjärran områden med ett klimat 

som liknar vårt eget (Alaska, Manchuriet, 

ryska Fjärran Östern, Kamtjatka 

och Sakhalin). Arboretum Norr är öppet 

för besök dygnet och året runt och någon 

entréavgift tas ej ut. För sällskap som vill 

ha en guidad visning tas en mindre avgift 

ut. Visningarna bokas hos föreståndaren 

via Umeå kommuns växel 090-16 10 00. 

Välkommen till Arboretum Norr! 

bo nilsson, föreståndare 


15

Det kan vara stora skillnader 

i återväxten hos olika 

rödklöversorter. 

Nya sorter i vall och spannmål 

Växtförädlingen av stråsäd och 

vallväxter sker idag på två platser i 

Sverige; på Svalöf Weibulls förädlingsstationer 

i Svalöv i Skåne och 

Lännäs i Västernorrland. Finns det 

nya sorter på gång och när kommer 

de ut på marknaden Vad 

händer idag I denna artikel görs 

ett försök att besvara dessa frågor 

samt att redogöra för vilka sorter 

som är aktuella idag. 

Att ta fram nya sorter är ett kostsamt och 

tidsödande arbete. Dessutom är den norrländska 

marknaden tämligen liten varför 

förädling för norra Sverige även sker med 

tanke på jordbruket i Finland och Norge. 

Nordliga sorter har också en liten marknad 

i andra länder som Japan och Canada. 

Vi ska vara glada här uppe i norr för att 

anläggningen i Lännäs finns och för det 

arbete som görs för att ta fram nya sorter 

anpassade för våra breddgrader. 

I växtförädlingen finns många faktorer 

att ta hänsyn till. Ofta är en hög skörd 

viktigt för att en ny sort ska marknadsföras. 

Andra viktiga faktorer är foderkvalité, 

sundhet och god övervintringsförmåga 

hos vallväxterna. 

Korn 

För tvåradskorn är sorterna Rekyl, SW 

Barbro, Minttu och SW Mitja mest aktuella. 

Rekyl kom för några år sedan och i 

fjol lanserades SW Barbro. SW Barbro är 

den absolut tidigaste tvåradssorten, men 

den har sämre avkastning än Rekyl. SW 

Barbro har ett längre strå så halmskörden 

är något högre än hos Rekyl. Minttu och 

SW Mitja är lika sena som Rekyl men de 

har högre avkastning, något bättre stråstyrka 

och SW Mitja har samma hektolitervikt 

som Rekyl. En ny nummersort 

som heter SWÅ 01448 har högre avkastning 

än Rekyl men är fyra dagar senare. I 

ekologisk produktion syns SW Barbro ha 

den högsta avkastningen och en bra konkurrens 

mot ogräs. Jyvä konkurrerar ännu 

bättre mot ogräs men har betydligt lägre 

avkastning. 

SW Judit har i år ersatt Rolfi som tidigt 

sexradskorn. SW Judit är en dag senare 

än Rolfi och har bättre stråstyrka och högre 

avkastning. Jyvä är en fyrradig sort 

som har något sämre avkastning än SW 

Judit men bättre stråstyrka och kärnkvalité. 

Nackdelen med Jyvä är att den är fyra 

dagar senare än SW Judit. Solbritt är en 

ny tidig sort i provningen. Solbritt har en 

något lägre avkastning än SW Judit, men 

är tre dagar tidigare. Stråegenskaperna är 

något sämre än hos SW Judit. 

Rödklöver 

SW Torun är ersättaren till Betty men 

p.g.a. dålig fröskörd 2007 finns den i ringa 

omfattning i vallfröblandningar 2008. 

SW Torun har högre avkastning än Betty 

framför allt i återväxten. SW Yngve som 

är en diploid sort har högre avkastning än 

Foto: Ingvar Persson 

Bjursele men framför allt är den uthålligare 

och skillnaderna ökar med ökad vallålder. 

SW Yngve lanseras förmodligen 2010 

– 2011. Två Baltiska sorter Varte och Ilte 

som sett mycket intressanta ut i sortprovningarna 

verkar inte hålla måttet i vall 3 

då skörden är betydligt lägre än för Betty. 

Timotej 

Grindstad har varit den dominerande timotejsorten 

med sin höga avkastning och 

goda återväxtförmåga. En ny nummersort 

SWN TT0004 som härstammar från urval 

genom ett frystest ur Grindstad verkar 

intressant. Sorten har mer blad och mindre 

strå än Grindstad vilket skulle tyda 

på en bättre foderkvalité och skördenivån 

är endast marginellt lägre. Tryggve är en 

ny timotejsort av Jonatantypen som har 

en högre avkastning än Jonatan främst i 

återväxten. 

Ängssvingel och rörsvingel 

SW Revansch är en ny högavkastande 

ängssvingelsort med mycket god vinterhärdighet 

och uthållighet. Sorten kommer 

att finnas på marknaden så snart det 

är möjligt. Retu är en finsk rörsvingel som 

har lika eller högre avkastning än ängssvingelsorterna 

Kasper och Revansch, särskilt 

i andra skörden samt en mycket god 

vinterhärdighet. 

ingvar persson, 

hushållningssällskapet umeå 


Regional jordbrukskonferens 2008 

Den regionala jordbrukskonferensen 

har blivit en tradition och under 

konferensen redovisas vad som 

händer inom forskning och försök. 

Varje konferens har också ett tema 

och i år var temat ”Hemmaproducerat 

foder för ökad lönsamhet 

och klimatsmartare produktion”. 

Först upp på podiet var Pernilla Tidåker 

från Svenskt Sigill som pratade om mat 

och klimat. Jordbrukets 

påverkan på klimatet har 

diskuterats intensivt under 

de senaste åren och rapporter 

pekar på att 18 procent 

av världens utsläpp av 

växthusgaser kommer från 

boskapsskötsel och denna 

andel uppskattas vara 

större än vad hela transportsektorn 

bidrar med. 

Växthusgaser 

Det svenska jordbrukets 

utsläpp av växthusgaser 

utgörs av koldioxid, metan 

och lustgas. Utsläppen av 

koldioxid kommer främst 

från brukandet av mulljordar. 

Trots att mulljordar 

endast utgör tio procent 

av odlingsarealen kommer 

betydande utsläpp därifrån i form av 

koldioxid och lustgas. Tillverkningen av 

handelsgödsel står för åtta procent av det 

svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. 

Klimatpåverkan från gödseltillverkningen 

kommer att minska i framtiden då 

man arbetar febrilt med att reducera utsläppen 

med hjälp av katalysatorer i tillverkningsprocessen. 

Metangasutsläpp kommer främst från 

idisslarnas matsmältning men även från 

hantering av stallgödsel. Nötköttsproduktion 

ger ett betydande bidrag till växthuseffekten 

jämfört med många andra livsmedelsprodukter, 

men variationen är stor 

beroende på hur köttet producerats. Studier 

pekar på att klimatpåverkan från kött 

från mjölkraskor är lägre än från köttraskor. 

En faktor som kan minska svenskt lantbruks 

klimatpåverkan är att öka inslaget 

av närproducerat foder. Stora vinster kan 

uppnås om importerad soja ersätts med 

närproducerat proteinfoder. Hög produktion 

med korta uppfödningstider minskar 

klimatpåverkan liksom effektivare kväveanvändning 

och minskad användning av 

handelsgödsel. 

Livscykelanalys av norrländsk 

mjölkproduktion 

Christel Cederberg från SIK/Svensk mjölk 

redogjorde för resultaten i en studie som 

Med foder från 2,5 m 2 åker kan kon producera ett kg konventionell mjölk. 

bland annat länsstyrelserna fi nansierat, 

där man tittat på energianvändningen i 

norrländsk mjölkproduktion. I underlaget 

finns 23 mjölkgårdar varav sju ekologiska 

och de finns spridda i de fyra nordligaste 

länen. Följande miljöpåverkande faktorer 

analyserades; uttag av resurser, energi- 

och markanvändning, användning 

av bekämpningsmedel, klimatförändring, 

övergödning och försurning. Energianvändningen 

för att producera ett kg mjölk 

var något högre i konventionell produktion 

och förklaras av att förbrukningen av 

resurser med energiinnehåll (t.ex. handelsgödsel 

och bekämpningsmedel) var högre 

för den konventionella mjölken. 

Den årliga markanvändningen för att 

producera ett kg mjölk var 2,5 m 2 åkermark 

för konventionell mjölk och av denna 

areal fanns i medeltal 72 procent på 

mjölkgårdarna och resterande areal användes 

för att odla det inköpta kraftfodret. 

Produktionen av ekologisk mjölk krävde 

3,2 m 2 åkermark och av denna areal 

fanns i medeltal 80 procent på mjölkgårdarna 

och övrig areal utgjordes av inköpt 

kraftfoder. 

Växthusgaser räknas om till koldioxidekvivalenter 

(CO 2 

) och ett kg metan belastar 

atmosfären 23 gånger mer än ett kg 

koldioxid och ett kg lustgas belastar ungefär 

300 gånger mer än ett kg koldioxid. 

Totalt i livscykeln var utsläppen av dessa 

tre växthusgaser ca 1 000 

CO 2 

-ekvivalenter per kg 

konventionell mjölk och 

ca 930 g CO 2 

-ekvivalenter 

för ekologisk mjölk. 

Användningen av diesel 

i mjölkproduktionen 

var lika för konventionell 

och ekologisk mjölkproduktion. 

26 liter diesel 

förbrukades i genomsnitt 

per ton levererad mjölk 

men med ganska stora variationer 

i båda produktionsformerna. 

Förbättringspotential 

Om en större del av kornas 

foderstat skulle odlas 

i Norrland skulle många 

Foto: Marie Lundberg positiva miljöfördelar 

vinnas. Den förhållandevis 

stora användningen av kraftfoder från 

södra Sverige och import är en viktig orsak 

till att energianvändningen är högre i 

Norrland än i södra Sverige. Mindre inköp 

av kraftfoder från södra Sverige och andra 

länder minskar användningen av bekämpningsmedel, 

då bekämpningsbehovet generellt 

är lägre i Norrland. En ökad foderproduktion 

innebär också ett öppnare och 

mer varierat landskap. Elanvändningen är 

högre i norrländsk mjölkproduktion jämfört 

med sydsvenska gårdar. I rapporten 

från studien ges inget svar på varför utan 

det konstateras att skillnaden finns och att 

den bör utredas. 

ingvar persson, 



17

Foto: Jan Petersson, svensk mjölk 

Intressant läge för Efterkalkyl Mjölk 

Efter den senaste tidens stora 

prisfluktuationer kan det vara bra 

att stanna upp och fundera över 

vad de har haft för effekt på ditt 

mjölkföretags lönsamhet. Efterkalkyl 

Mjölk ger en bra bild av 

lönsamheten i mjölkproduktionen 

under året som gått. Nytt för i år 

är att det även går att göra en 

prognos för det kommande året. 

De senaste månadernas kraftiga prisförändringar 

har ändrat förutsättningarna 

för mjölkproduktionen drastiskt. I genomsnitt 

har mjölkpriset gått upp med 84 öre, 

samtidigt som priset på spannmål, koncentrat 

och färdigfoder har gått upp med 

ca 96 öre, 70 öre respektive 93 öre per kg 

ts. Enligt beräkningar som Svensk Mjölk 

har gjort, har kostnaderna för en typisk 

foderstat ökat med 35 öre per kg mjölk. 

Nettot av de ökade mjölkintäkterna minus 

de ökade foderkostnaderna blir då 49 öre 

per kg mjölk, vilket ger förutsättningar för 

en lönsamhetsökning med 30 procent för 

en genomsnittlig gård. 

kr/ko 

3,5 

3 

2,5 

2 

1,5 

1 

Mjölkpris och foderkostnad per kg ECM 

- Sorterat efter stigande mjölk minus foder - 

Få gårdar är genomsnittliga 

Dock säger erfarenheten oss att väldigt få 

gårdar är genomsnittliga. Sammanställningar 

av de efterkalkyler som gjorts under 

de senaste fem åren har gång på gång 

visat hur stora skillnaderna i mjölkgårdarnas 

lönsamhet är. För 2006 pendlade lönsamhetsmåttet 

mjölk minus foder mellan 

115 och 186 öre per kg ECM för olika gårdar; 

en skillnad på ca 70 öre per kg ECM. 

Mjölkintäkten, som beror på avkastningsnivå, 

mjölkkvalitet och grundpris, skiljde 

50 öre per kg ECM mellan den gård med 

högst och den gård med lägst mjölkintäkt. 

Kostnader för kraftfoder skiljde 48 

öre, grovfoder skiljde 52 öre och den totala 

foderkostnaden skiljde med 78 öre per 

kg ECM. 

Lönsamhetsökningen varierar 

Med så stora skillnader i kostnads- och intäktsfördelning 

är ett antagande att även 

lönsamhetsförbättringen skiljer mycket 

mellan olika gårdar. Det är till och med 

troligt att effekterna av prisförändringarna 

är väldigt skiftande beroende på vilken 

foderstrategi gården har och i vilken del av 

landet mjölkföretaget är beläget. På olika 

håll i landet har höjningarna av avräkningspriset 

varit olika stora samtidigt som 

skördenivåer och möjlighet att producera 

eget foder varierar. Därför är det i år extra 

intressant att använda Efterkalkyl Mjölk. 

Du kommer då att kunna se effekterna av 

prisförändringarna på din mjölkproduktions 

lönsamhet, vilket är viktig information 

för din strategiska planering. 

Kortsiktigt eller långsiktigt 

När lönsamhetsförändringen i mjölkproduktionen 

diskuteras kan två synsätt användas; 

kortsiktigt eller långsiktigt. På 

kort sikt är sammansättningen av företaget 

densamma. Vall och spannmål odlas 

i oförändrad utsträckning och konkurrerar 

inte med varandra. Då betyder inte en 

höjning av spannmålspriserna att värderingen 

av ensilaget ändras på grund av ett 

högre alternativvärde av marken. Ett högre 

alternativvärde för marken där foder 

för egen användning odlas påverkar alltså 

inte lönsamheten på kort sikt. 

På längre sikt kan du välja vilken gröda 

du vill odla och ändra foderstat efter 

det. I detta perspektiv ändras även värdet 

av det egenproducerade fodret eftersom 

samma lönsamhet bör krävas för att producera 

foder till mjölkproduktionen som 

för att odla t.ex. spannmål för försäljning. 

För att planera på längre sikt behövs alltså 

även hänsyn tas till vilka alternativ som 

finns till de aktiviteter som finns i företaget 

idag. 

Dessa två synsätt gör att olika kalkyleringsmetoder 

bör användas beroende på 

vad kalkylen ska användas till. På kort 

sikt finns redan vallen på åkern eller kan- 

0,5 

0 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 

Mjölk-foder exkl rek/kg ECM Mjölkpris (lev mjölk) kr/kg ECM Foderkostnad per kg ECM 

Linjär (Foderkostnad per kg ECM) 

Linjär (Mjölkpris (lev mjölk) kr/kg ECM) 

Diagram 1. För de gårdar vars mjölk minus foder är högt är både 

foderkostnaderna lägre och avräkningspriset högre. 


ske i silon, och då är inte spannmål ett 

verkligt alternativ. Därmed blir inte grovfodret 

”dyrare” på kort sikt. Om kalkylen 

däremot ska ligga till grund för den strategiska 

planeringen inför nästa år eller längre 

fram i tiden, bör en långsiktig kalkyleringsmetod 

används, som även tar hänsyn 

till förändrade alternativvärden för mark 

och andra resurser. 

Mer och större prisfluktuationer 

I år har det hänt mer på marknaderna för 

mjölk och foder än det gjort under de senaste 

10 åren. Som vi redan har konstaterat 

har detta lett till förutsättningar för en 

lönsamhetsökning med 30 procent för en 

genomsnittsgård, men det är osäkert hur 

det påverkat enskilda gårdar. Samtidigt 

som förutsättningarna för lönsamheten 

har ökat spår marknadsanalytikerna att 

priserna kommer att variera mer framöver. 

Om priset fluktuerar mer blir det viktigare 

att köpa och sälja vid rätt tillfälle 

för att få så bra pris som möjligt. Men i 

mjölkföretag måste mjölk säljas och foder 

köpas in kontinuerligt vilket gör att mjölkföretag 

kommer att exponeras för prisfluktuationerna. 

Därför gäller det att försöka 

hantera prisrisken så gott det går. Traditionellt 

sett har hög soliditet varit den vanligaste 

metoden att skydda sig mot tillfälligt 

missgynnande priser inom lantbruket, 

men det kan också vara ett alternativ 

att teckna kontrakt med foderleverantörer 

för ett antal månader framöver för att 

få en stabil prisnivå. Ett annat alternativ 

kan vara att prissäkra råvaror med hjälp 

av standardiserade kontrakt (futures) på 

de stora råvarubörserna (se Landsbygd i 

Norr 5-2007, sid 6). 

Kostnadskontroll 

En ytterligare risk med mer fluktuerande 

priser på mjölk och foder är att när lönsamheten 

är bra passar återförsäljare av 

andra insatsvaror i mjölkproduktionen 

på att höja sina priser. Det kan bli förödande 

för lönsamheten på längre sikt om 

kostnader för andra insatsvaror går upp 

och mjölkpriset plötsligt sjunker igen. När 

mjölkproduktionens lönsamhet var mer 

pressad var det svårare för återförsäljare 

att höja priserna, men nu kommer de att 

försöka. Därför gäller det att även fortsättningsvis 

ha koll på kostnaderna så att 

de inte skjuter i höjden. Begär offerter från 

flera återförsäljare innan du genomför en 

affär. När priserna var stabilare var det 

lättare att ha uppsikt över dem, men när 

de varierar mycket gäller det att vara mer 

observant. Fyra öre i ökade kostnader per 

kg mjölk är alltid fyra öre, oavsett hur bra 

lönsamheten är. 

Prognos 

För att uppskatta hur olika prisförändringar 

påverkar ens företag är det vanligt att 

göra överslagsberäkningar i huvudet. Detta 

var lätt när mjölkpriset gick upp. Årsleveransen 

multiplicerat med prisökningen 

gav den ökade intäkten. Något knepigare 

var det när foderpriserna också började 

stiga, men årsbehovet av de inköpta fodermedlen 

multiplicerat med prisökningarna 

gav den ökade kostnaden. Nettot av prisförändringarna 

är då än så länge de ökade 

intäkterna för mjölken minus de ökade 

kostnaderna för de inköpta fodermedlen. 

Utöver detta har dieselpriserna och gödningspriserna 

ökat, räntan har ökat och 

lönekostnader har ökat. Med ett långsiktigt 

synsätt bör även förändringen av värdet 

på det egenproducerade fodret vägas 

in. Nu börjar det bli många förändringar 

att hålla i huvudet på en gång. Dessutom 

kan det vara svårt att hålla reda på de aktuella 

priserna eller de förväntade framtida 

priserna. För att få en bättre överblick 

av prisförändringarnas totala effekt 

är det därför nu möjligt att få en prognos 

med dagens priser eller förväntade framtida 

priserna som ett komplement till den 

tillbakablick som Efterkalkyl Mjölk ger. 

Med hjälp av prognosen går det att testa 

hur olika prisnivåer påverkar lönsamheten 

och göra en enkel känslighetsanalys 

för mjölkproduktionen. 

Efterkalkyl Mjölk 

Efterkalkyl Mjölk har tagits fram av 

Svensk Mjölk i ett samarbete med Husdjursföreningarna 

och Hushållningssällskapet. 

Svensk Mjölk är mjölkböndernas 

och mejeriindustrins branschorganisation. 

Efterkalkyl Mjölk bygger på traditionella 

bidragskalkyler som är kompletterade 

med nyckeltal som kan jämföras med 

andra lantbrukares (se Landsbygd i Norr 

1-08, sid 24). 

markus oskarsson, svensk mjölk 

Arbetar med frågor om 

mjölkföretagens lönsamhet. 

Sommaraktivitet 

för våra medlemmar 

Med fokus på Hindersön anordnar vi en 

söndag under augusti månad en heldag 

i Luleå skärgård. Hindersön är en av de 

större öarna i Luleå skärgård och den 

enda ön norr om Gräsö i Roslagen med 

aktivt jordbruk. Redan på 1500-talet 

bodde folk på ön och försörjde sig på 

fiske, jordbruk och sälfångst. Så långt 

tillbaka det går att följa Hindersöns historia 

har ön varit den folkrikaste i Luleå 

skärgård och är det fortfarande. 

Vi åker med båten Kungsholmen och 

Göran Wallin, Luleå kommun, guidar och 

ger kunskap. 

I nästa nr av Landsbygd i Norr kommer 

mer information, datum och pris! 

För frågor och anmälan 

kontakta Hushållningssällskapet, 

Annika Widgren 

tel. 0920-24 41 85, 

070-564 19 49 eller 

annika.widgren@hush.se 

Foto: Lena Nilsson 


19

Sto- och unghästpremiering 

2008 

Kalix 30 augusti 

Skellefteå 31 augusti 

Köttproducenter 

får inte betalt för 

svenska mervärden 

Svenska konsumenter betalar 

årligen mellan 1,8 och 

3,2 miljarder kronor mer 

för svenskt kött, jämfört 

med om det skulle ha varit 

prissatt som importerade 

produkter. 

Jordbruksverket har i en studie 

undersökt om de högre priser som 

konsumenter betalar för svenskt 

nöt-, gris-, och fågelkött kommer 

de svenska köttproducenterna till 

del. I studien jämfördes producentpriser 

för kött i Sverige och några 

andra EU-länder och de svenska 

producentpriserna låg på genomsnittet 

i EU eller lägre. Svenska 

lantbrukare måste uppfylla högre 

krav i sin produktion än deras kollegor 

i andra EU-länder vad gäller 

livsmedelssäkerhet, smittfrihet, 

djurskydd och djurmiljö. Svenska 

köttproducenter kan inte välja att 

avstå från att producera kött med 

svenska mervärden, utan bara välja 

om de överhuvudtaget ska producera 

samt på vilken marknad 

som köttet ska säljas. Transportkostnader 

och regelverk för transporter 

av djur begränsar handeln 

med levande slaktdjur och de flesta 

köttproducenter har inte något 

annat alternativ än att sälja till 

svenska slakterier. 

Foto: Alec Lundström 

Betalningsvilja för svenska mervärden 

Jordbruksverket skriver i studierapporten 

att eftersom priset för 

svenskt kött respektive kött från 

andra EU-länder skiljer sig relativt 

mycket åt i konsumentled, 

kan man på goda grunder anta 

att detta beror dels på att svenska 

konsumenter anser att svenskt 

kött har positiva materiella egenskaper 

(t.ex. smak och hållbarhet) 

och dels på att det fi nns betalningsvilja 

för immateriella egenskaper 

(t.ex. svenskt ursprung och 

svenskt djurskydd). 

Lantbrukare bär kostnaderna 

Slutsatsen av studien blir att även 

om konsumenterna betalar mer 

för svenska mervärden så går inte 

pengarna till producenterna, som 

bär kostnaderna. Detta beror sannolikt 

på en kombination av svag 

konkurrens i detaljhandelsledet 

och brist på effektivitet i förädlingsledet. 

Om lönsamheten för 

producenterna är dålig fi nns på 

längre sikt en risk för att mindre 

svenskt kött produceras och därmed 

även mindre av de svenska 

mervärdena. 

kristina sigfridsson, 


luleå 

Premieringsförrättare; Elisabeth 

Ljungstorp och Lennart Enberg. 

Information och anmälan; 

Helene Skogqvist, 0923-121 86 

eller helene.skogqvist@hush.se, 



Vi fortsätter vår succé ”Ett mycket populärt resmål” 

Norrbotten – Lofoten – Lappland 

5–10 juli 2008 

Resan går genom Norrbottens vildmark och Lappland. 

Här finns det högsta fjället, den djupaste sjön och de 

mäktigaste vattenfallen. 

Vi besöker Lofoten och möter fascinerande natur, 

spetsiga snöklädda bergstoppar och djupa fjordar. Här 

finns det varma klimatet som, tack vara Golfströmmen, 

gjorde Skandinavien beboeligt. 

Under resan kommer vi att bekanta oss med historiken 

samt åka med Hurtigrutten genom Trollfjorden, 

”världens vackraste båtresa”. 

För mer information, program, pris och 

anmälan kontakta: Annika Widgren, Hushållningssällskapet, 

tel. 0920-24 41 85, 

070-564 19 49. 



Foto: Magnus Sandström, Copyright Växtskyddscentralerna 

Rengöring av spruta i fält, iförd skyddskläder. 

Skötsel av 

skyddsutrustning 

• Tvätta handskar, stövlar, visir, förkläde 

och skyddskläder med vatten 

direkt efter användning. 

• Tvätta skyddsutrustningen vid 

arbetets slut och häng upp den till 

torkning. 

• Tag av gasfilter och partikelfilter 

från andningsskyddet och skölj 

masken eller tvätta den med rekommenderat 

rengöringsmedel. 

• Tvätta alla kläder efter användning, 

helst i separat tvättmaskin. 

Ur broschyren Säkert växtskydd- hur du 

skapar en säker arbetsmiljö. 

Finns att beställa via LRF eller att ladda 

ner via Greppa Näringens hemsida, 

www.greppa.nu. 

Skydda dig mot växtskyddsmedel 

När man har gjort det man kan för 

att hålla undan ogräs och skadeinsekter 

från sina odlingar utan 

att använda gift, ställs man inför 

frågan om man ska bespruta. Om 

man bestämmer sig för att använda 

växtskyddsmedel så är det 

viktigt att använda dem på rätt 

sätt för att få rätt effekt samt för 

att minska riskerna för hälsa och 

miljö. För att få god effekt är det 

bl.a. viktigt att använda rätt preparat, 

rätt dos och att sprida vid rätt 

tidpunkt. 

Vad som klassas som gift, beror på dosen. 

Vanligt koksalt är t.ex. ett gift i tillräckligt 

hög dos. Man är skyldig att använda 

den skyddsutrustning som ett specifikt 

preparat kräver. Det är dock alltid 

bättre att skydda sig, än att inte skydda 

sig. Det är ändå bättre med lite skydd än 

inget, även om man inte har allt som man 

behöver till hands. Störst risk för exponering 

av bekämpningsmedel är det vid tillblandning 

och rengöring av sprututrustning. 

Hur kommer då växtskyddsmedel in 

i kroppen Genom munnen, huden (ofta 

händerna) och inandning. In i munnen 

kan preparatet t.ex. komma om man tar 

ett äpple i en paus eller lägger in en snus. 

Så skyddar du dig 

Det stänker lätt när man hanterar växtskyddsmedel 

och särskilt händerna exponeras. 

Människans hud skyddar kroppen 

bra, om den är torr och man tvättar av 

den omedelbart efter eventuell exponering. 

Fuktig hud skyddar däremot dåligt. 

Det kan därför vara en bra idé att ha bomullshandskar 

inuti skyddshandskar, för att 

hålla händerna torra. Handskar bör bytas 

ofta, eftersom de blir indränkta i medel. 

Ha rena handskar, förkläden och gärna 

en engångsoverall i traktorn, så att inte 

preparatet kommer in i hytten efter att du 

fixat någonting i fält. Tänk också på att 

ingen flergångshandske ger hur långvarigt 

skydd som helst mot att medel tränger 

igenom. Byt dem därför ofta, inte bara 

när de blir skadade. När du tar av handskarna 

ska du tvätta händerna. Vatten, 

flytande tvål och pappershanddukar bör 

vara med i fält för att du ska kunna tvätta 

av dig om medel kommer på huden. Det 

finns tvättvattenbehållare att köpa till alla 

sprutfabrikat. Placera inte tvättvattentanken 

där föraren riskerar att komma i kontakt 

med bekämpningsmedel, t.ex. under 

rampen. En vattenbalja för ögontvätt bör 

också vara med i fält. Särskilt stor risk för 

stänk i ögonen och ansiktet är det vid tillblandning 

och påfyllning av medel. Då är 

det nödvändigt med en ansiktsskärm eller 

skyddsglasögon. När du är färdig med bekämpningen 

så skölj av skyddsutrustningen, 

annars kan medel från skyddskläderna 

komma på de vanliga kläderna. Dessutom 

ska man duscha och byta alla kläder. Kläderna 

ska givetvis tvättas noga innan de 

används igen. 

Andningsskydd 

Vid hantering av vissa preparat ska andningsskydd 

användas. Om så är fallet så 

framgår det av medlets märkningsetikett 

och säkerhetsblad. Även när man använder 

andra medel kan det finnas arbetsmoment 

med risk för inandning. Då kan ett 

andningsskydd vara bra. 

Behörig att spruta 

För att få använda bekämpningsmedel av 

klass 1 eller klass 2 krävs att man har behörighet. 

Kurser som ger behörighet genomförs 

regelbundet runtom i landet. 

Kontakta Länsstyrelsen i ditt län för information 

om nästa kurstillfälle, om du 

är intresserad. 

kristina sigfridsson, 

hushållningssällskapet luleå 


21

Foto: Åke Söderberg, Ullånger 

Hushållningssällskapet reser till Argentina 

– Pampas, boskap, frukt, oliver, vin och tango på tio dagar 

En grupp lantbrukare från Hushållningssällskapet i 

Västernorrland har under de senaste åren arrangerat 

studieresor till olika europeiska länder, bland annat 

till Irland och Ungern. Men i november 2007 ställdes 

kosan mot avlägsnare vidder - Argentina. 

Tjugotvå deltagare och två reseledare kuskade runt mellan boskapsgårdar 

på Pampas, frukt-, oliv- och vinodlingar i Mendoza, 

den stora boskapsmarknaden i Buenos Aires och lantbruksskolan 

som får den lilla byn San Bavío att blomstra. Utflykt och kondorspotting 

i Anderna, liksom bad i heta källor, tangoshow och 

gediget köttätande stod också på programmet. 

Resebyrå i Buenos Aires och egen planering 

Redan för flera år sedan var jag i kontakt med en resebyrå i Buenos 

Aires. Som tidigare anställd på Hushållningssällskapet i Västernorrland 

tog lantbrukargruppen med Åke Söderberg i spetsen 

kontakt. De lade upp planerna och jag förhandlade med resebyrån. 

Hushållningssällskapet i Västernorrland genom vd Nils Nyholm 

ställde sig bakom arrangemanget för att kunna skriva kontrakt 

och genomföra bokningen. 

Pampas, Aberdeen Angus och Samborombon 

Den 10 november flög vi från Arlanda via Madrid till Buenos Aires. 

Nyanlända och med flygresan kvar i benen fick vi en rundtur 

i huvudstaden och en första smakbit av argentinsk biff. Första 

dagens besök gick till gården La Plegaria på Pampas. Med sina 

drygt 800 biffdjur och ca 1000 hektar helt platta betesmarker 

gav det en bra uppfattning om Evert Taubes besjungna slätter. 

På väg till gården passerade vi via motorvägen rakt genom byn 

Samborombon, som alltså inte längre är en ”by förutan gata”. 

La Plegaria, som ägs och drivs av en advokatfamilj, är också sedan 

några år väl rustad för landsbygdsturism. På gården fick vi 

vara med när en tredjedel av djuren vaccinerades mot mul- och 

klövsjuka av den statliga smittkontrollanten och avmaskades av 

gårdens gauchos. Vi fick även bevittna när tjurkalvarna kastrerades 

med några enkla snitt av veterinären som anställts gemensamt 

med granngårdarna. 

Boskapsmarknad och GMO-soja 

På boskapsmarknaden i Buenos Aires säljs dagligen mellan 

10 000 – 20 000 djur till olika slakterier. Förmedlare representerar 

uppfödarna och olika slakteriers uppköpare är på plats och 

bjuder på grupper av djur. Via gångbroar ovanför rader av träbås 

med ett 20-tal djur i varje går spekulanterna för att inspektera 

och bjuda på djuren. När en uppköpares bud godtagits märks 

djuren av gauchos som på häst rider mellan träbåsen. Djuren 

drivs sedan till häst av samma gauchos i ett komplicerat gångsystem 

för att komma till transportbilarna. 

På gården La Oriental, med stora växtodlingsarealer och välbevarad 

1800-talsmiljö, fick vi uppleva äldre gårds- eller estancialiv. 

Gårdsägaren, Rafael, odlar sojabönor, majs och rågvete. Sojan 

som direktsås, är genmodifierad för att tåla RoundUp. Fälten 

sprutas två eller tre gånger per säsong och skörden säljs direkt på 

spannmålsbörsen i Chicago. Plöjningsfri odling och GMO-soja 

är så lönsam att många boskapsuppfödare sålt sina djur och arrenderat 

ut all mark till multinationella företag. 


Lantbruksskola med kända tjurar 

Med vår stora grupp kunde vi inte besöka 

någon av de större mjölkgårdarna 

på grund av att de är anslutna till smittkontrollsystemet, 

men på lantbruksskolan 

fick vi se lite mjölkproduktion. Lantbruksskolan 

har 200 elever och samarbetar 

med föräldraföreningen och lantbrukare 

i trakten. Den senaste utvecklingen 

är ett litet mejeri och en charkavdelning 

både för utbildning och för att lokala producenter 

ska kunna hyra anläggningen för 

egen produktutveckling och produktion. 

Vid jämförelser av avelsprogrammet kände 

många lantbrukare igen tjurarna vars 

sperma används - samma tjurar används 

på gårdar i Västernorrland. 

Ekologisk fruktodling i Mendozas öken 

Efter ett par dagars utforskande av Pampas 

flög vi vidare till Mendoza, vid foten 

av Anderna. Med bara 200 mm årsnederbörd 

kan inte mycket odlas men tack 

vare Mendozafloden och ett utvecklat kanalsystem 

kan smältvatten från de snötäckta 

Anderna användas för att bevattna 

1000-tals hektar. Mendozaregionen är 

centrum för mycket av Argentinas frukt-, 

vin- och olivodling. Här besökte vi Olive 

Grove, som trots namnet mest odlar päron, 

plommon, körsbär och grönsaker. All 

odling är ekologisk och certifierad både 

enligt amerikanska och europeiska marknadsregler. 

De produkter som inte kan säljas 

som färskvara konserveras eller torkas 

och säljs på den inhemska marknaden. 

Vin, oliver och jordbävningar 

De viktigaste produkterna för Mendoza är 

vin och oliver. Inramade av bevattningskanaler 

avlöser vingårdarna varandra. Vi 

besökte en av de största producenterna, 

Familia Zuccardi. De har en modern, industriell 

produktion och två mindre, mer 

hantverksmässiga producenter, La Rural 

och Don Arturo. Vid samtliga gårdar gavs 

vi möjlighet att prova flera viner. Även om 

vi fick lära oss att ”världens bästa vin är 

det som just du tycker om” gavs många 

råd och åsikter om bouquéer och kvalitéer. 

En av deltagarna sa till slut; 

- ”He bra mycké fjask me de dän viné. 

De ja tyckte va bäst sa dom va sämst.” 

Hela staden Mendoza är relativt nybyggd 

eftersom den raserades helt vid en 

jordbävning 1856. Guiden försökte skrämma 

oss med att det i snitt var en liten jordbävning 

om dagen. 

Bad, Anderna, tango och kulturturism 

Sista dagen i Mendoza ägnade vi oss åt att 

smälta intryck och relaxa. Halva gruppen 

spenderade dagen vid de varma källorna 

i bergen och resten av gruppen gjorde en 

vågad busstur 3000 meter upp i Anderna. 

Förutom kondorer och bergsbyar gavs 

även möjlighet att se delar av den gamla 

inkaleden. Från Mendoza flög vi tillbaka 

till Buenos Aires och avslutade resan med 

intensiv shopping och en hejdundrande 

tangoshow på teaterrestaurangen Carlos 

Gardell, som har namnet av Argentinas 

tangokung alla kategorier. Den turismindustri 

som finns runt tangon med restaurang, 

show, skivor, DVD-filmer, fotografering 

med dansare, osv., är ett bra exempel 

på lönsam kulturturism. 

Ny resa planeras till hösten, anmäl 

ditt intresse till Jan-Olof Puranen tel 

0920- 24 41 83. 

hans-olof stålgren, stockholm 


23

Lyngenhästar på tur i fjällterräng. 

Foto: Öystein Fredriksen, Storslett Norge 

Gamla 

värdefulla 

hästraser 

Nedan följer en berättelse om 

Lyngen-/Nordlands-/Tornedalshästen. 

Det vore ur kulturhistorisk 

synpunkt bra om exempelvis 

ridklubbar skaffade hästar av rasen 

så att den åter blir synlig, speciellt 

i Tornedalen, efter att den i början 

av 1900-talet successivt dött ut. 

När svenska staten inte stöder sådana här 

kulturhistoriska värden så borde kommunerna 

göra det i form av bidrag till inköp 

av hästar. Även Hushållningssällskapet 

kanske kan hitta kanaler till stöd. På 

1700-talet var hästrasen enligt säker källa 

- Reginaud Outhier - den helt dominerande 

hästtypen i Tornedalen. Idag är detta 

okänt då ingen brytt sig om gamla traditioner. 

I Lyngen och Nordland har man 

tänkt annorlunda och därmed också kunnat 

bevara och försvara hästtypen som deras 

egen. Det är bra, för annars skulle inte 

denna gamla ras finnas till. 

Lyngen-/Nordlands-/Tornedalshästen 

Lyngenhästen även benämnd Nordlandshästen 

är identisk med den lilla hästras 

som fram till början av 1900-talet förekom 

allmänt i Tornedalen. Denna häst är på 

ett bekräftande och målande sätt beskriven 

redan i början av 1700-talet av engelsmannen 

Reginaud Outhier som deltog vid 

den berömda gradmätningsexpeditionen i 

Tornedalen. I sin bok ”Journal från en resa 

i Norden år 1736-1737”, beskriver Outhier 

hästen på följande sätt: 

”Vi hade börjat se hästar återvända från 

sina sommarbeten. Dessa djurs levnadssätt 

är kanske en av bygdens största egendomligheter. 

Man använder knappast sina 

hästar annat än under vintern, då man 

spänner dem för slädar både för egna resor 

och för att transportera livsförnödenheter, 

framförallt virke och foder. Under 

sommaren sker alla resor och frakter med 

båt. Under maj månad, tidigare eller senare 

alltefter vinterns längd, lämnar hästarna, 

så snart snön har smält, sin ägare och 

uppsöker särskilda revir i skogarna, där de 

förefaller att ha stämt möte. Dessa hästar 

bildar olika flockar, vilka aldrig vare sig 

beblandar sig med andra flockar eller skiljer 

sig från sina egna. Varje flock tar ett 

visst skogsområde i anspråk som sin betesmark, 

den håller sig inom det område den 

har sig tilldelat och gör inga övertramp på 

de andras. Då betet blir otillräckligt, lämnar 

de området och etablerar sig på andra 

betesmarker med samma fasta ordning. 

Deras samhällsordning är så väl reglerad 

och deras förflyttningar så regelbundna, 

att deras ägare alltid vet var de kan hitta 

dem, om de på våren eller under sommaren 

måste göra någon färd till lands i släde 

eller om någon resande behöver hästar. Då 

underrättas bönderna därom av gästgivaren, 

dvs skjutshållaren, och beger sig ut i 

skogen för att hämta sina hästar. Efter att 

ha fullgjort denna tjänstgöring återvänder 

hästarna på egen hand till sina kamrater. 

Då årstiden blir ogynnsammare, vilket inträffar 

i september månad, lämnar hästarna 

skogen och återvänder flockvis; var och 

en uppsöker sitt stall. Dessa hästar är små 

men duktiga och livliga, utan att vara elaka; 

ägaren grabbar ibland tag i svansen på 

sin häst för att hejda honom, och han opponerar 

sig inte. Hur beskedliga de än är i 

regel, så förekommer det att de gör motstånd 

då man tar fast dem eller vill spänna 

dem för vagnen. De är otroligt välmående 

och välfödda då de återkommer från 

skogen, men de mister snart detta goda 

hull på grund av vinterns nästan oavbrutna 

arbete och den sparsamma utfodringen. 

När de är spända för släden, tar de sig 

ofta under loppet en munfull snö, och när 

de kommit fram och blivit spända från släden, 

rullar de sig i snön, såsom våra hästar 

rullar sig i gräset. Även i svår köld kan 

de lika väl tillbringa natten ute på gården 

som inne i stallet. Det inträffar ofta, speciellt 

då vintern är riktigt lång, att fodret tar 

slut i förtid. Hästen går då och söker sig 

föda på ställen där snön har börjat smälta 

en smula.” 

Livlig och förnöjsam skjutshäst 

Sedan tyngre hästredskap såsom större 

plogar inom åkerbruket och vintertid åter- 


Foto: Mia Greens arkiv Haparanda 

Foto: Öystein Fredriksen, Storslett Norge 

Lillhästen (Tornedalshästen) vid varutransport 1917. 

Lyngenhäst 

kommande tunga timmerkörslor till nyare 

industriella ramsågar kommit igång, framför 

allt i slutet av 1800-talet, anskaffades 

kraftigare hästraser. Den traditionella lilla 

hästen nyttjades därefter mest som skjutshäst 

tack vare dess livligare och raskare 

natur. Den var inte heller så krävande utan 

nöjde sig med hörester som blev kvar efter 

att korna och fåren tuggat i sig det bästa. 

Lillhästen kunde till och med nöja sig med 

att tugga i sig vide- och sälgris. Vid stora 

fraktkörningar under första världskriget 

från Torneå till Skibotn nyttjades den ofta 

som skjutshäst tack vare livliga och raska 

karaktärsdrag - på tornedalsfinska populärt 

nämnt ”käpyorava” kanske åsyftande 

på den s.k. käpyvatta-ekorren. Lillhästen 

påminner om den kraftigare finska hästen 

men har en mankhöjd på bara 135-140 cm. 

Dess vanligaste färg är fux d.v.s. rödbrun. 

Längre upp efter Torne älvdal och i övre 

Kalix älvdal inom de fjällnära trakterna 

nyttjades denna häst längre in på 1900-talet 

då tyngre körslor där inte var så förekommande 

som inom jord- och skogsbruk. 

Enligt Elis Aidanpää i Kaalasluspa i Kalix 

älvdal var den större finska hästen inte så 

lätt att sälja då den ofta lätt kunde tas av 

björn efter att ha drivits ut på myrmark. 

Lillhästen däremot var bekant med terrängen 

då den under århundradena formats 

av de skiftande betesförhållandena i 

kuperad och kargare natur. 

Klövjning med häst över fjället. 

Lyngenhästen räddades i nordnorge 

Hästrasen hade fram mot 1930-talet blivit 

praktiskt taget obefi ntlig även inom 

de övre fjällnära trakterna i Sverige. Det 

fanns dock en rest kvar i nordnorska Lyngenområdet. 

Där räddades rasen av lokala 

hästvänner och 1946 startades ”Avelslaget 

for Lyngshest”, varvid ett tiotal ston samlades 

ihop från småbrukarna i trakten. Då 

även en del större finska hingstar nyttjades 

i aveln kom smärre inslag från dessa in 

i Lyngshästen. Hästrasen har dock funnits 

inom Nordland och Sör-Troms området 

under århundraden. Den tidigaste svenska 

dokumentationen på – av allt att döma 

just denna häst – finns i en rapport av Olof 

Burman år 1598 om den genaste färdleden 

från Ofoten till Torne träsk och Torneå. 

Det är tydligt att häst nyttjades för klövjning 

över Kölen av de varor som av birkarlarna 

köptes och såldes på marknaderna i 

Ofoten. Berättelsen lyder som följer: 

”Ifrån Ofoten i Norige och över fjället 

är åtta mil till Tornö tresk; på detta fjäll 

ligger några små träsk och insjöar; ur dessa 

sjöar faller en liten älv söderut till Torne 

träsk. Vill man nu till eller från Ofoten till 

Sverige måste alla vada över bäcken eller 

älven. Ingen kvinna får gå eller vada över 

den älven med mindre hon måste lida något 

som skadligt är eller dö därefter. Allenast 

manfolk går eller vadar fritt där över 

utan skada; står också häst och karl i samma 

älv ståndandes i sten.” 

Redskap vid klövjning 

Vilka redskap som nyttjades vid klövjning 

beskrivs av K. L:son Bergkvist i ”Dalby i 

gamla tider, uppteckningar, 1999”: 

”Vid klövjning användes en klövjesadel 

av trä, cirka 1 aln lång och formad efter 

hästens rygg. På översidan satt två bågformiga 

trästycken, en i vardera ändan, ovanpå 

beslagna med ett järnband som längst 

ner var format till en krok för upphängning 

av klövjemesen. 

Sadeln var på undersidan läderklädd och 

stoppad (mot ytterkanten tjockare stoppning) 

med älghår eller annat material. Den 

hade bukgjord och bakstycke av läder men 

saknade bröstrem. Bukgjorden, som spändes 

stramt, höll fast sadeln i motlut. 

Det var mest till och från sätern som 

klövjning förekom. Godset som skulle 

klövjas lastades i två par granbågar, till 

formen ovala och liknande ett par stora 

trygor. De var ursprungligen hopfogade 

med vidjor. Senare ersattes dessa med läderremmar 

eller järntråd. 

Sedan godset lastats (vilket skedde på 

marken) och bågarna dragits ihop med 

remmar eller tåg, lyftes bördorna upp och 

hakades med inre bågen fast på sadelkrokarna. 

En del hade en lång vidjehank i vardera 

innerbågen, som låstes ihop med en 

käpp mitt över sadeln. Sist fastgjordes ett 

rep i ytterbågarnas nederkant, vilket löpte 

över sadeln och spändes så att det lyfte 

bördorna något utåt från hästens sidor. 

Om man skulle ha sängkläder, en hösäck 

eller annat utöver det som rymdes i 

klövjemesarna, lades detta ovanpå sadeln 

och bands fast. Skogskörare på lunning, 

som av en eller annan anledning inte hade 

stöttingen med hem, brukade klövja havre 

och hö på hästryggen utan sadel. En halvfylld 

havresäck knöts stadigt ihop, havren 

fördelades lika i säckens båda ändar och 

säcken kastades över hästryggen och fästes 

i selkroken. 

Hemmagjorda ridsadlar har använts i 

äldre tid, men någon detaljerad beskrivning 

på en sådan har jag inte lyckats få.” 

östen bucht, 2007-12-31 

I nästa nummer av Landsbygd i norr kommer 

en kort beskrivning om Nordlandshästens 

härstamning, egenskaper och historia. 


25

Damen som sitter är Alexandra Mykovnina, 

byordförande i Kindasova. Hon var med 

i projektet i 10 år, mellan 86- och 96-års 

ålder. 

Projektstart i ryska Karelen 

– Pryazha projektfas 1 – 1997-2001 

Pryazha kommun var en utpräglad landsbygdskommun med förhållandevis 

få stora industrier. Naturen var vacker med många sjöar. Den försovjetiska 

karelska träbebyggelsen var mycket nergången men välbyggd. Runt 

husen var staket uppsatta för att hindra den lösgående boskapen att äta 

upp de så viktiga trädgårdslanden 

Del 2 av en serie artiklar om landsbygdsutvecklingsprojekt 

i ryska Karelen som 

pågått i elva år och avslutades under hösten 

2007. Projekten har drivits av Hushållningssällskapet 

i Västerbotten i samarbete 

med Västerbottens län och Republiken 

Karelen. 

Nästan alla hade en egen trädgård som 

på sommaren var fylld med potatis- och 

grönsaksland. Ingen hade någon gräsmatta 

att klippa eftersom man använde all 

mark runt husen till matproduktion. Det 

var nödvändigt för att kunna överleva då 

man hade små löner eller var arbetslösa. 

Många hade getter, får eller en ko i huset 

för att få mjölk och kött. 

Inget rinnande vatten 

Fisk var också viktigt och ansågs vara en 

nationalrätt för den karelska befolkningen. 

Det fanns gott om fiskemöjligheter eftersom 

byarna låg vackert längs sjöstränderna 

eller floderna. Husen som byggts 

under Sovjettiden var mycket nergångna 

och även de hyreshus som var byggda på 

60-80-talet var i stort behov av renovering. 

Man hade inget rinnande vatten i de 

äldre husen utan hämtade det från sjöarna. 

Det var ett mycket tungt arbete, speciellt 

på vintern när man måste hacka hål 

i isen för att få upp vattnet. Det behövdes 

stora tunnor för att förse hushållen 

med vatten till matlagning, tvätt och bas- 

tu. Det behövdes också stora mängder ved 

för att värma upp husen. Till varje hushåll 

hörde ofta en bastu som användes till 

tvätt av både kläder och människor. Uppvärmningen 

av bastun tog flera timmar 

och stora mängder ved gick åt. De gamla 

kvinnorna ute i byarna hade svårt att själva 

klara vatten- och vedhämtning. Någon 

släkting eller grannpojke fick ofta hjälpa 

de gamla men det var ibland brist på arbetsvilliga 

män i byarna. Många hade flyttat 

och de som fanns kvar hade ofta alkoholproblem. 

Befolkning med tragisk historia 

Pryazhas befolkning var i början av projektet 

ca 20 000 invånare. Ute i byarna var 

de flesta av karelsk härkomst och totalt i 

kommunen var ca 40% karelare. Karelare 

är en finskugrisk folkgrupp som pratar ett 

språk besläktat med finskan. De har varit 

bofasta i nuvarande ryska och finska Karelen 

i några tusen år. Runt Ladogasjön och 

inåt landet har karelarna byggt upp stora 

byar med vackra vältimrade hus. De har 

varit skickliga jägare och hantverkare och 

handlade med Sverige, Finland, Tyskland 

och olika delar av Ryssland innan sovjettiden. 

De har också varit skickliga soldater 

i ett antal krig mot bl.a. Sverige. Den karelska 

befolkningen har fortfarande kvar 

en del av sin säregna kultur som för 150 

år sedan måste ha ansetts förhållandevis 

avancerad. Under 1900-talet förändrades 

befolkningsstrukturen och de större 

samhällena började domineras av ryssar. 

De flesta flyttade in under Stalins tid då 

även många ryssar och andra folkgrupper 

blev tvångsarbetare ute i olika regioner. 

I Karelen byggdes stora kanaler som tog 

500 000 mäns liv. Många av dessa hade 

familjer som också flyttade med till Karelen. 

En del grupper hade också tillbringat 

många år i läger i Sibirien. Därför kan 

man säga att många av människorna i Pryazha 

kommun vid projektstarten inte bara 

var fattiga utan bar på stora tragiska familjehistorier. 

Många vågade inte heller 

berätta om detta för andra eftersom de 

kunde anses antisovjetiska. 


Ingermanländare 

I byn Chalna bodde många ingermanländare, 

över 900. Det var en av de största 

ingermanländska grupperna i världen. 

Ingermanländarnas historia var tragisk. 

De kom från området sydöst om St. Petersburg 

som heter Ingermanland. Deras 

språk var finska och deras religion luthersk. 

En gång i tiden tillhörde detta område 

Sverige och därför hade de blivit protestanter. 

Under Stalintiden blev i stort sett 

alla ingermanländare deporterade till arbetsläger 

i Sibirien. En del lyckades dock 

fly till Sverige och andra länder i väst. När 

Stalin dog fick de flesta lägerfångarna flytta 

hem igen med vissa undantag. Dit hörde 

ingermanländarna. De fick istället flytta 

till nybyggda skogsarbetarbyar på olika 

ställen i Ryssland. Många kom till Karelen 

och till Chalna flyttades en stor grupp. 

Husen som byggdes upp var dåliga flerfamiljshus 

i trä. Marken var sumpig och 

var inte bra för odling. Människorna i byn 

blev mycket fattiga och det var svält där 

när projektet startade. Ingermanländarna 

var lutheraner men religionen hade man 

tvingats gömma och äldre kvinnor förrättade 

enkla gudstjänster ute i naturen. Finska 

lutherska kyrkan hade som väl var tidigt 

börjat hjälpa människorna i den byn 

och ett samarbete inleddes som varade flera 

år mellan projektet, finska präster och 

församlingar. Genom projektet ordnades 

också ett samarbete mellan Vindelns församling 

och Chalnas församling. 

Hur skulle problemen lösas 

Eftersom en tanke med projektet var att 

koncentrera krafterna på några få byar, 

satsades det på 5-7 by administrationer 

med ett antal ingående mindre och större 

byar. Efter några år utvecklades de till 

nio och i kommande projekt var alla 13 

med. Det var bra att det inte var för många 

i början eftersom resultaten förmodligen 

hade blivit urvattnade annars. Dessutom 

var det bara en person från Sverige, projektledaren 

som arbetade 50% med projektet 

och då räckte inte heller tiden till fler 

byar. Pavel Mitiaev fungerade som koordinator 

inom projektet för Pryazha kommun 

men det var bara en av många sysslor som 

ingick i hans tjänst i kommunen. 

Projektet måste bli effektivt eftersom tiden 

inte räckte till alltför många byar. Om 

vi valt halva antalet var risken att inte någon 

hade lyckats. Vi kunde också senare 

se att byarna utvecklades i mycket olika 

takt. En by var kanske mycket aktiv i början 

men stagnerade senare. Detta kunde 

bero på byte av byordförande eller att någon 

mycket aktiv person lämnade området. 

Andra byar var tröga i början men 

när de väl kom igång drog de iväg snabbt. 

Det var också bra med ett antal närliggande 

byar som mer eller mindre konkurrerade 

och sporrade varandra. Byarna skulle 

sedan organiseras upp med hjälp av aktivitetsgrupper, 

utvecklingsplaner, nätverk 

och mötesplatser. 

Utvecklingsplaner 

Till en början lades nog ribban lite för 

högt när det gäller utvecklingsplaner. Vi 

hade använt en metod som man använder i 

Sverige. I denna skulle varje by först skapa 

en aktivitetsgrupp och sedan skriva ner utvecklingsplaner 

som sedan skulle utföras. 

Efter ett tag förstod vi att byborna inte 

var så roade av planer. De hade levt med 

kommunismen i 70 år och där förekom 

många planer. De ville bli fria. Vi började 

planera men på ett annat sätt. Christina 

åkte runt i byarna med Pavel och inventerade 

olika förutsättningar för utveckling 

men gav samtidigt råd. På varje plats visade 

byborna upp sina färdigheter, produkter, 

sevärdheter och framförallt intressen. 

En aktivitetsgrupp bildades och en ordförande 

valdes. I en by blev en kvinna Alexandra 

Mykovnina, 86 år ordförande. Hon 

var den enda i byn Kindasova, som hade 

telefon och i hennes kök hölls alla möten. 

Den byn ansågs vara utdöd men efter att 

projektet kom dit och aktivitetsgruppen 

bildades kom många olika verksamheter 


27

igång som stickning, vävning, byfester, turistaktiviteter 

och kyrkobygge. I slutet av 

det tredje projektet hade ett aktivitetshus 

startats och renoverats. 

Vänskapsprojekt 

Projektet var också ett vänskapsprojekt 

och då skulle många människor både i 

Västerbotten och Karelen få möjlighet att 

träffas och byta erfarenheter. Eftersom 

Pryazha redan varit i kontakt med Vindelns 

kommun i samband med föreningen 

Blåvägen föreslog vi att projektet skulle 

försöka ordna så att Vindeln och Pryazha 

blev vänorter. Dessutom skulle byarna 

i Vindeln få vänbyar i Pryazha. Efter en 

resa med över 30 deltagare från Vindeln 

med byar skapades åtskilliga kontakter. 

Vindelns kommun och Pryazha kommun 

skrev på samarbetsavtal. Byar med vänkontakter 

blev Åmsele-Vedlozero, Tvärålund-Kroschnozero, 

Hällnäs-Svyatozero 

och Granö-Matrosy. Dessutom fanns intresse 

i Örträsk, Lycksele kommun samt 

Tavelsjö, Umeå kommun att få delta. När 

projektet utökades till fler kommuner utökades 

också antalet vänortskontakter. 

Det visade sig också att vänorterna fick en 

mycket stor betydelse, framförallt i början 

då de kunde samla in förnödenheter, 

pengar och material av alla slag som det 

var brist på. SIDA´s bidrag skulle gå till 

kunskapsöverföring och kontakter, inte 

till hjälpsändningar. På detta sätt kunde vi 

kombinera behoven av materiell och icke 

materiell hjälp. 

Minska fattigdomen 

Huvudmålet med projektet var att minska 

fattigdomen på landsbygden men också 

att aktivera människorna så att de själva 

på sikt kunde skapa en bättre framtid. 

Därför hade projektet också ett antal 

delmål som att utveckla olika aktiviteter 

och företag för att skapa deltids- eller 

heltidsarbeten. Det var också viktigt att 

människorna kunde sysselsättas på fritiden 

så att man kunde förhindra apati och 

alkoholism. Aktiviteterna skulle nå ut till 

alla grupper i samhället som män, kvinnor, 

barn, pensionärer och arbetslösa. Politiker, 

företagare, lärare och andra skulle 

engageras och olika etniska grupper skulle 

vara med. Det var också viktigt att ta vara 

på natur, kultur och miljö i området. En 

helhetssyn skulle användas vid utvecklingen 

av området och nätverk skulle skapas. 

Offentlig administration skulle vara med 

i ett tidigt stadium. Befintliga föreningar, 

musikgrupper och andra skulle också aktiveras. 

Orternas möjligheter skulle synliggöras. 

Vilka metoder var lämpligast 

Vid planeringen av projektet indelades arbetsmetoderna 

i tre grupper: 

1. Metodutlärning 

Här skulle kurser, rådgivning, inventeringshjälp 

och byanalyser som projektledaren 

genomför vara underlag för utvecklingsplaner 

och handlingsplaner för byarna. 

Erfarenheter från Sverige och andra 

länder skulle användas. Även föreningskunskap 

skulle läras ut. 

2. Praktiskt erfarenhetsutbyte 

Med hjälp av kontakter med vänbyar skulle 

erfarenheter och idéer stärka utvecklingen 

i Pryazha. Kontakterna skulle bli 

långvariga och djupa och nå ut på ett folkligt 

plan. 

3. Rådgivning och utbildning 

Speciella behov som kommit fram i tidigt 

skede av projektet skulle styra urvalet och 

inriktningen av kunskapsförmedlingen. 

En kurs för marknadsföring av byar lades 

tidigt in. Här skulle området marknadsföras 

för företagsetablering, inflyttning, turism 

och kulturminnesvård. 

Ökat självförtroende 

Det var viktigt att göra ett projekt utifrån 

hur det såg ut i Karelen och vilka 

möjligheter som fanns. Det var också viktigt 

att anpassa det efter projektledarens 

erfarenheter, kunskaper och kontaktnät. 

I allmänhet kan det vara svårt att kopiera 

arbetsmetoder eftersom man bör utgå 

efter rådande situation och resurser. I de 

senare projekten fick metoderna anpassas 

efter de nya kommunerna men också efter 

att Pryazha då varit med och kommit 

längre än de övriga. Det var mycket viktigt 

att vara flexibel och anpassningsbar. 

Världen utanför projektet förändrades och 

då måste projektet också förändras. Under 

den planerade treårsperioden genomförde 

projektledaren arbetet som skulle 

utföras med goda resultat men en hel del 

projektmedel var kvar. Det kunde då användas 

till att förlänga projekttiden i åtta 

månader och en bok, ”Pryazha, Människor, 

Natur, Kultur”. Projektledare Christina 

Hammarström skrev boken och Valentina 

Henriksson översatte den. Boken 

gjorde stor nytta när nya byar kom med i 

arbetet. Den inspirerade andra till att aktivera 

sig eftersom man kunde se en del resultat 

av samarbetet. Människorna i Pryazha 

blev också stolta över sin bygd när 

de såg boken. På så vis ökade självförtroendet 

och det var mycket viktigt för att de 

skulle våga satsa på en framtid i kommunen. 

I slutet av projektet hade människorna 

på landsbygden fått ganska god ekonomi 

och då kunde boken säljas i allt högre 

grad. Pengarna gick då till små delprojekt 

som olika grupper kunde söka även efter 

att SIDA och projektet lämnat Karelen. 

christina hammarström, 



Vi saknade tuffa och funktionella 

fritidskläder för barn 

Mod och passion är egenskaper som ofta utmärker en entreprenör. Ulf 

Byström och Jan Fjellström, Rock Group Sweden, Luleå började själva designa 

och sälja funktionella outdoorkläder för barn och ungdomar under 

märket Gneis. Kläderna säljer de via Internet. 

– Vi gör avancerade funktionskläder för 

barn och ungdomar utan att priset skjuter 

i höjden och utan att tumma på kvaliteten, 

berättar de. 

Att kapa alla mellanhänder och hitta 

nya arbetssätt var en viktig början, men 

det krävs mer än så. Vilja, känsla och 

sinne för att i varje plagg väga faktorer 

som utseende, funktion, material och pris 

mot varandra. Detalj för detalj, plagg för 

plagg. 

– Det är så vi hela tiden jobbar, noggrant 

och genomtänkt, från idé till färdigproducerade 

kläder. Varenda litet steg tar 

vi med stor omsorg för att få fram en professionell 

slutprodukt. Vi har full kontroll 

över hela kedjan, från design och tillverkning 

av våra tyger fram till försäljning av 

färdiga plagg till slutkund. Inga detaljer 

som fördyrar utan att förbättra används, 

berättar Jan. 

Dessutom söker de nya vägar i sin marknadsföring. 

Istället för att lägga en massa 

pengar på marknadsföring väljer de att investera 

i kläderna istället. På så sätt håller 

kläderna hög kvalitet och kan säljas till 

vettiga priser. De säljs idag utan återförsäljare 

och endast genom internetbutiken 

på den egna hemsidan. 

IT möter design 

Ulf och Janne träffades för första gången 

under VM-seglingarna i Luleå 1988. 

Anledningen var kläder. Janne hade fått 

i uppdrag att designa den officiella VMjackan 

och Ulf hade några synpunkter på 

den. 

– Vi upptäckte snabbt att vi hade flera 

gemensamma intressen, bland annat friluftsliv 

och kläder och vi blev riktigt goda 

vänner. Tio år senare fick vi båda, nästan 

samtidigt, våra första barn då upptäckte 

vi behovet av funktionella kläder för barn. 

Efter ytterligare tio år kom varumärket 

Gneis till världen, berättar Ulf. 

Ulf har ett förflutet som VD, vice VD, 

marknadschef och produktchef för flera 

olika företag inom IT-branchen tills han 

gjorde en helomvändning och började designa 

kläder. Jan har arbetat med design 

och tillverkning av kläder sedan 1984. 

Han har drivit flera företag inom klädbranschen 

och bland annat utvecklat varumärket 

North Bend som såldes till Team 

Sportia i slutet av 1990-talet. Han har sytt 

kläder för kändisar som Halle Berry och 

Pierce Brosnan från James Bond, Rolf 

Lassgård i Jägarna och Stefan Sauk med 

flera i filmen Vendetta. 

– Våra skilda kompetenser och erfarenheter 

kommer till god nytta i det gemensamma 

bolaget, berättar Ulf. 

Testfamiljer 

Företaget har sedan starten, vintern 2006, 

haft omkring 1 700 testfamiljer, från Kiruna 

i norr till Ystad i söder samt Norge 

och Danmark, som har testat och testar 

totalt ca 40 000 plagg – en bättre testavdelning 

finns inte. 

– Eftersom vi gör kläder för barn och 

ungdomar är det självklart att vi låter 

dem, med lite hjälp från sina föräldrar, 

vara med och påverka hur kläderna ska 

vara utformade. Ingen annan än de som 

ska använda kläderna vet hur plaggen ska 

vara för att fungera bra i det dagliga livet. 

När vi vidareutvecklar våra kläder lyssnar 

vi helt enkelt på idéer och synpunkter från 

våra testfamiljer, hävdar Jan. 

Då handlar det inte bara om kvalitet, 

funktion och passform. Tvärtom så ägnar 

Ulf Byström och Jan Fjellström, Rock Group 

Sweden, Luleå designar och säljer funktionella 

outdoorkläder för barn och ungdomar under 

märket Gneis. 

de minst lika mycket energi åt frågor såsom; 

Tar 10-åringen på sig överdragsbyxan 

när hon eller han går ut på 10 minutersrasten 

Är det den barnsliga designen eller 

materialet som skapar skolbarns motvilja 

att bära den praktiska gummibyxan Vad 

tycker barn egentligen om termoplagg istället 

för fleecekläder Vad får en vinterjacka 

kosta Vad är viktigast när du måste 

välja – komfort eller hållbarhet Frågorna 

är många och testverksamheten är en av 

de allra viktigaste tillgångarna i produktutvecklingen. 

– Tack vare den enorma responsen från 

våra testfamiljer har vi nu tagit fram vår 

första riktiga kollektion av funktionskläder 

för barn och ungdomar. Kläder som 

vi inte har sett någon annanstans, avslutar 

han. 

Vill du veta mer Besök vår hemsida: 

www.gneis.se. 

eva lundqvist, grafera 

Foto: JOB Reklambyrå, Ulf Byström, Jörgen Nilsson 


29

Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB 

Köpmangatan 2, 972 38 Luleå 

Tel 0920-24 41 80 • Fax 0920-24 41 90 

www.hush.se/nord • infonord@hush.se 

Lokalkontor 

Centrumvägen 66, 952 32 Kalix 

tel 0923-121 80, fax 121 84 

Patrons Allé 10, 943 31 Öjebyn 

tel 0911-607 96, fax 661 01 

Fabriksvägen 6, 961 31 Boden 

tel 0920-24 41 80, fax 24 41 90 

Strandgatan 10A, 953 31 Haparanda 

tel 0922 -106 53, fax 143 27 

Kanalgatan 41 B, 931 32 Skellefteå 

tel/fax 0910-854 00 

Norrlandsgatan 13, 901 09 Umeå 

tel 090-17 18 40, fax 17 18 60 

Vindelvägen 3, 920 70 Sorsele 

tel 0952-104 88, fax 104 86 

Malå Kommun, 930 70 Malå 

tel 0953-140 48, fax 140 67 

Ledning, administration, 

rörelser 

VD och VD Hushållningssällskapet 

Norrbotten 

Jan-Olof Puranen, Luleå 

tel 0920-24 41 83, 070-518 08 09 

jan-olof.puranen@hush.se 

VD Hushållningssällskapet 

Västerbotten 

Karin Forsgren, Umeå 

tel 090-17 18 42, 073-845 29 66 

karin.forsgren@hush.se 

Sekreterare, arkiv 

Veronica Landström, Luleå 

tel 0920-24 41 80 

veronica.landstrom@hush.se 

Ekonomi 

Maria Hedenström, Luleå, 

tel 0920-24 41 87, 070-226 35 27 

maria.hedenstrom@hush.se 

Rauni Joona, Luleå 

tel 0920-24 41 91 

rauni.joona@hush.se 

Aune-Maria Eriksson, Luleå 

tel 0920-24 41 86 

aune-maria.eriksson@hush.se 

Karin Forsgren, Umeå 

tel 090-17 18 42, 073-845 29 66 

karin.forsgren@hush.se 

Medlemskontakt 

Annika Widgren, Luleå 

tel 0920-24 41 85, 070-564 19 49 

annika.widgren@hush.se 

Marknadsföring/information 

Susanne Lundblom, Luleå 

tel 0920-24 41 99 

susanne.lundblom@hush.se 

Kusträsk Fiskodling 

Mattias Olsson, Boden 

tel 0921-630 24, 070-320 66 31 

Lycksele Fiskodling 

Johan Andersson, Lycksele 

tel 0950-128 95, 070-313 99 17 

johan.andersson@hush.se 

Nils-Gustav Levisson, Lycksele, 

tel 0950-128 95 

Fastigheterna 

Anders Westerberg, Luleå 

tel 070-209 62 80 

anders.westerberg@hush.se 

Rådgivare 

Företagsekonomi 

Mats Fabricius, Luleå 

tel 0920-24 41 82, 070-324 41 82 

mats.fabricius@hush.se 

Federico Cuellar, Luleå, 

tel 0920-24 41 80, 073-151 40 68 

federico.cuellar@hush.se 

Helena Beckenäs, Luleå 

tel 0920-24 41 80, 070-637 36 10 

helena.beckenas@hush.se 

Malin Ylinenpää, Luleå 

tel 0920-24 41 80, 070-622 41 80 

malin.ylinenpaa@hush.se 

Arne Lindkvist, Kalix 

tel 0923-121 82, 070-331 43 99 

arne.lindkvist@hush.se 

Karin Stenman, Kalix 

tel 0923-121 81, 070-591 21 81 

karin.stenman@hush.se 

Maria Lundbäck, Kalix 

tjänstledig fr o m januari 2008 

Ulla Aava, Haparanda 

tel 0922-106 53, 070-341 29 50 

ulla.aava@hush.se 

Per Eriksson, Skellefteå 

tel 0910-854 30, 070-693 83 97 

per.eriksson@hush.se 

Mattias Forsberg, Skellefteå 

tel 0910-854 00, 070-600 09 18 

mattias.forsberg@hush.se 

Växtodling 

Josefin Lundberg, Öjebyn 

tel 0911-609 98, 070-373 40 83 

josefin.lundberg@hush.se 

Kristina Sigfridsson, Luleå 

tel 0920-24 41 80, 073-050 89 25 

kristina.sigfridsson@hush.se 

vik. Erik Isaksson, Luleå/Öjebyn 

tel 0920-24 41 80, 070-520 94 12 

erik.isaksson@hush.se 

Potatis, friland, energi, maskiner, 

Håkan Hultman, Öjebyn 

tel 0911-668 90, 070-312 18 25 

hakan.hultman@hush.se 

Lantbruk, husdjur/växtodling 

Alec Lundström, Luleå 

tel 0920-24 41 80, 070-637 98 29 

alec.lundstrom@hush.se 

Ingvar Persson, Umeå 

090-17 18 65, 070-620 89 85 

ingvar.persson@hush.se 

Hästverksamhet 

Helene Skogqvist; Kalix 

tel 0923-121 86, 070-343 42 54 

helene.skogqvist@hush.se 

Lennart Enberg, Kalix 

tel 0923-121 85, 070-346 26 56 

lennart.enberg@hush.se 

Trädgård 

Elisabeth Öberg, Öjebyn 

tel 0911-607 50, 

elisabeth.oberg@hush.se 

Ann-Kristin Isaksson, Öjebyn 

tel 0911-607 50 

ann-kristin.isaksson@hush.se 

telefontid tisd kl. 8-10 (april-sept) 

Pia Månsson, Luleå 

tel 0920-24 41 80, 070-203 97 13 

pia.mansson@hush.se 

Miljö, lantbruk 

Nils Helmersson, Umeå 

tel 090-17 18 62, 070-266 18 69 

nils.helmersson@hush.se 

Miljö, vattenvård 

Johan Linnér, Luleå 

tel 0920-24 41 80, 070-637 97 28 

johan.linner@hush.se 

Dan Evander, Luleå 

tel 0920-24 41 80, 076-808 08 09 

dan.evander@hush.se 

Mats Andersson, Umeå 

tel 090-17 18 64, 070-340 51 17 

mats.andersson@hush.se 

Magnus Bidner, Sorsele 

tel 0952-104 88, 070-340 11 03 

magnus.bidner@hush.se 

Per Lundström, Skellefteå 

0910-70 16 59, 070-563 35 96 

per.lundstrom@hush.se 

Fiskevård, sportfisketurism 

Mikael Kivijärvi, Luleå 

0920-24 41 80, 070-600 50 55 

mikael.kivijarvi@hush.se 

Landsbygdsturism 

Birgitta Jysky, Haparanda 

0922-106 52, 070-312 02 30 

birgitta.jysky@hush.se 

Håkan Gyllbring, Luleå 

0920-24 41 80, 070-203 88 42 

hakan.gyllbring@hush.se 

Mat och kost 

Kristina Wikström, Luleå 

0920-24 41 93, 070-556 41 80 

kristina.wikstrom@hush.se 

Maria Helmersson, Umeå 

090-17 18 66, 070-269 18 69 

maria.helmersson@hush.se 

Cecilia Wahlberg, Malå 

0953-140 48, 070-397 09 99 

cecilia.wahlberg@hush.se 

www.vasterbottensmat.nu 

Ingrid Lindelöw Berntson, Umeå 

090-17 18 69, 070-552 20 38 

Ingrid.l.berntson@hush.se 

Ekologiskt kött i norr 

Hilda Runsten, Östersund 

063-55 10 95, 073-060 90 93 

hilda.runsten@hush.se 

Slöjd 

Pia Jägstrand, Luleå 

0920-24 41 95, 070-315 92 90 

pia.jagstrand@hush.se 

Maud Ån, Luleå 

0920-20 02 83, 070-614 41 80 

maud.an@hush.se 

Internationell verksamhet, projekt 

Helena Zimmer, Luleå 

0920-24 41 80, 070-209 61 01 

helena.zimmer@hush.se 

Christina Hammarström, Umeå 

090-12 00 44, 070-650 72 35 

christina.hammarstrom@hush.se 

Hushållningssällskapet Jämtland 

Odenskogsvägen 17, 

831 48 Östersund 

tel 063-57 55 30, 

Fax 063-224 60 

www.hush.se/z och 

info.z@hush.se 

VD Hushållningssällskapet Jämtland 

Bengt Åsengård, Östersund 

063-10 42 15, 070-552 95 56 

bengt.asengard@hush.se 


Välkommen till författarbyn Hjoggböle! 

Hjoggböle, en by två mil söder om Skel- 

lefteå, har fostrat fyra författare; Hjalmar 

Westerlund, Kurt Salomonsson, Anita Salomonsson 

och Per-Olov Enquist. 

Anita Salomonsson, socionom, började 

sitt författarskap först på ”äldre” dar. 

Hon har valt att beskriva olika människobilder. 

I boken Armade cykel berättar hon 

om mannen som önskade sig en cykel för 

att kunna ta sig ut och ”sväva” omkring i 

bygden. För att uppnå sina drömmars mål 

lånade han 150 kr och köper sig denna. 

Nu kan han med enkelhet ta sig ut i världen 

och uppleva bygden från olika håll. 

Anitas senaste bok heter Vattenbärerskan. 

Där beskriver hon Lova Leonoras livsöde i 

ett fattigsverige som man inte trodde existerade. 

Lova försörjde sig genom att bära 

vatten till överheten och kunde därigenom 

få en och annan matbit till livs. Efter moderns 

död lever hon ensam på olika institutioner 

för att till slut få ett ”hem” på 

Hällnäs sanatorium. 

Anitas bror Kurt Salomonsson är en av 

vår tids stora arbetarförfattare. Han fick 

tidigt Ivar-Lo priset för sitt författarskap 

och sin djärvhet att beskriva livet, främst 

inom gruvindustrin. Kampen mellan ”Bolaget” 

och arbetarna finns i alla olika nivåer, 

ortstidningen, facket, byborna och 

”övriga”. Han beskriver att ”alla” även 

facket rättar in sig i ledet och lyder bolagets 

minsta vink, en upplysning som inte 

välkomnas av vare sig partiet eller facket. 

Salomonsson får rejält med smäll på fingrarna 

för sina åsikter. Ingen hade väntat 

sig sådana åsikter från en arbetarförfattare. 

Hjalmar Westerlund kommer från byn 

Torrberg inom Norsjö och hans författarskap 

har skett efter flytten till Hjoggböleliden. 

Han var verksam som bonde och 

virkesmätare. Hans författarskap bestod i 

att beskriva arbetet i timmerkojan, i livsöden 

under kriget och människor på landsbygden. 

Per-Olov Enquist började sitt författarskap 

redan 1963 och har sedan dess gett 

ut ett stort antal böcker, tidningsartiklar 

och manus till film och teater. En av 

de mest kända böckerna är kanske Lewis 

Resa som behandlar pingströrelsen och 

Lewi Petrus liv. I boken Musikanternas 

Uttåg berättar Enquist om arbetarrörelsens 

start i sågverksindustrin i Bureå och 

Sävenäs. Fackföreningen bildades för 100 

år sedan. Här beskriver han svårigheten 

att delta i den ”utlysta” strejken eller att 

arbeta som strejkbrytare. Här var det inte 

lojaliteten som styrde, utan förmågan att 

med sin familj överleva. 

PEO är född i Sjön. I bönhuset där arbetar 

en grupp med att iordningställa ett arkiv/bibliotek 

omkring våra författare. Om 

Du planerar en resa med ditt Gille/lokala 

Hushållningssällskap eller privat är Du 

välkommen förbi. Vi kan ordna med fika 

och prat omkring författarna. 

gunnar hedman, 

gunnar.hedman@ac.lrf.se 

eller 0910-801 92 


31

Returadress: 

Hushållningssällskapet i Norrbotten 

Köpmangatan 2 

972 38 Luleå 

Hushållningssällskapet i Västerbotten håller 

Sommarmöte 

Bondens egen Marknad i Umeå 

Lördagar 16/8, 23/8, 30/8, 6/9, 13/9 och 20/9 

Försäljning sker utmed Kungsgatan vid Vänortsparken i Umeå kl. 10-15. 

Bondens egen Marknad är numera etablerad, och av Umeåborna efterlängtad, 

varje höst! Det finns plats för fler producenter, gärna med servering. 

Är du odlare och/eller förädlare av livsmedel och har din verksamhet 

inom 25 mils radie från Umeå (alt. Västerbottens län) och vill vara med 

Välkommen med anmälan senast den 2 juni! 

Kontakta Hushållningssällskapet, Maria Helmersson 

tel. 070-269 18 69 eller maria.helmersson@hush.se, 

för mer information. 

Söndagen den 3 augusti 2008 i Vindeln. 

Mer information i kommande nummer av 

Landsbygd i Norr. 

Arrangör: Umeå Norra, Degerfors och 

Vännäs Gillen. 

Kontaktperson: Christina Hammarström. 

www.jilu.se 

TEMA Trädgård 

Fröjas Trädgårdar 

063-14 73 85 

En visningsträdgård med blomstergångar 

och pergola i lärk, örtagård, 

grönsaksodling, växthus och trädgårdsbutik 

med café samt lekhörna 

för barnen. 

Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling • Rösta • 830 43 ÅS • 063-14 73 70 

Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling ingår i Jämtlands läns landsting

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord