Elisabeth Öberg - Hushållningssällskapet Rådgivning Nord

Foto: Jan Petersson, svensk mjölk
Intressant läge för Efterkalkyl Mjölk
Efter den senaste tidens stora
prisfluktuationer kan det vara bra
att stanna upp och fundera över
vad de har haft för effekt på ditt
mjölkföretags lönsamhet. Efterkalkyl
Mjölk ger en bra bild av
lönsamheten i mjölkproduktionen
under året som gått. Nytt för i år
är att det även går att göra en
prognos för det kommande året.
De senaste månadernas kraftiga prisförändringar
har ändrat förutsättningarna
för mjölkproduktionen drastiskt. I genomsnitt
har mjölkpriset gått upp med 84 öre,
samtidigt som priset på spannmål, koncentrat
och färdigfoder har gått upp med
ca 96 öre, 70 öre respektive 93 öre per kg
ts. Enligt beräkningar som Svensk Mjölk
har gjort, har kostnaderna för en typisk
foderstat ökat med 35 öre per kg mjölk.
Nettot av de ökade mjölkintäkterna minus
de ökade foderkostnaderna blir då 49 öre
per kg mjölk, vilket ger förutsättningar för
en lönsamhetsökning med 30 procent för
en genomsnittlig gård.
kr/ko
3,5
3
2,5
2
1,5
1
Mjölkpris och foderkostnad per kg ECM
- Sorterat efter stigande mjölk minus foder -
Få gårdar är genomsnittliga
Dock säger erfarenheten oss att väldigt få
gårdar är genomsnittliga. Sammanställningar
av de efterkalkyler som gjorts under
de senaste fem åren har gång på gång
visat hur stora skillnaderna i mjölkgårdarnas
lönsamhet är. För 2006 pendlade lönsamhetsmåttet
mjölk minus foder mellan
115 och 186 öre per kg ECM för olika gårdar;
en skillnad på ca 70 öre per kg ECM.
Mjölkintäkten, som beror på avkastningsnivå,
mjölkkvalitet och grundpris, skiljde
50 öre per kg ECM mellan den gård med
högst och den gård med lägst mjölkintäkt.
Kostnader för kraftfoder skiljde 48
öre, grovfoder skiljde 52 öre och den totala
foderkostnaden skiljde med 78 öre per
kg ECM.
Lönsamhetsökningen varierar
Med så stora skillnader i kostnads- och intäktsfördelning
är ett antagande att även
lönsamhetsförbättringen skiljer mycket
mellan olika gårdar. Det är till och med
troligt att effekterna av prisförändringarna
är väldigt skiftande beroende på vilken
foderstrategi gården har och i vilken del av
landet mjölkföretaget är beläget. På olika
håll i landet har höjningarna av avräkningspriset
varit olika stora samtidigt som
skördenivåer och möjlighet att producera
eget foder varierar. Därför är det i år extra
intressant att använda Efterkalkyl Mjölk.
Du kommer då att kunna se effekterna av
prisförändringarna på din mjölkproduktions
lönsamhet, vilket är viktig information
för din strategiska planering.
Kortsiktigt eller långsiktigt
När lönsamhetsförändringen i mjölkproduktionen
diskuteras kan två synsätt användas;
kortsiktigt eller långsiktigt. På
kort sikt är sammansättningen av företaget
densamma. Vall och spannmål odlas
i oförändrad utsträckning och konkurrerar
inte med varandra. Då betyder inte en
höjning av spannmålspriserna att värderingen
av ensilaget ändras på grund av ett
högre alternativvärde av marken. Ett högre
alternativvärde för marken där foder
för egen användning odlas påverkar alltså
inte lönsamheten på kort sikt.
På längre sikt kan du välja vilken gröda
du vill odla och ändra foderstat efter
det. I detta perspektiv ändras även värdet
av det egenproducerade fodret eftersom
samma lönsamhet bör krävas för att producera
foder till mjölkproduktionen som
för att odla t.ex. spannmål för försäljning.
För att planera på längre sikt behövs alltså
även hänsyn tas till vilka alternativ som
finns till de aktiviteter som finns i företaget
idag.
Dessa två synsätt gör att olika kalkyleringsmetoder
bör användas beroende på
vad kalkylen ska användas till. På kort
sikt finns redan vallen på åkern eller kan-
0,5
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
Mjölk-foder exkl rek/kg ECM Mjölkpris (lev mjölk) kr/kg ECM Foderkostnad per kg ECM
Linjär (Foderkostnad per kg ECM)
Linjär (Mjölkpris (lev mjölk) kr/kg ECM)
Diagram 1. För de gårdar vars mjölk minus foder är högt är både
foderkostnaderna lägre och avräkningspriset högre.
18 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008