Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

More documents

Recommendations

Info

igång som stickning, vävning, byfester, turistaktiviteter och kyrkobygge. I slutet av det tredje projektet hade ett aktivitetshus startats och renoverats. Vänskapsprojekt Projektet var också ett vänskapsprojekt och då skulle många människor både i Västerbotten och Karelen få möjlighet att träffas och byta erfarenheter. Eftersom Pryazha redan varit i kontakt med Vindelns kommun i samband med föreningen Blåvägen föreslog vi att projektet skulle försöka ordna så att Vindeln och Pryazha blev vänorter. Dessutom skulle byarna i Vindeln få vänbyar i Pryazha. Efter en resa med över 30 deltagare från Vindeln med byar skapades åtskilliga kontakter. Vindelns kommun och Pryazha kommun skrev på samarbetsavtal. Byar med vänkontakter blev Åmsele-Vedlozero, Tvärålund-Kroschnozero, Hällnäs-Svyatozero och Granö-Matrosy. Dessutom fanns intresse i Örträsk, Lycksele kommun samt Tavelsjö, Umeå kommun att få delta. När projektet utökades till fler kommuner utökades också antalet vänortskontakter. Det visade sig också att vänorterna fick en mycket stor betydelse, framförallt i början då de kunde samla in förnödenheter, pengar och material av alla slag som det var brist på. SIDA´s bidrag skulle gå till kunskapsöverföring och kontakter, inte till hjälpsändningar. På detta sätt kunde vi kombinera behoven av materiell och icke materiell hjälp. Minska fattigdomen Huvudmålet med projektet var att minska fattigdomen på landsbygden men också att aktivera människorna så att de själva på sikt kunde skapa en bättre framtid. Därför hade projektet också ett antal delmål som att utveckla olika aktiviteter och företag för att skapa deltids- eller heltidsarbeten. Det var också viktigt att människorna kunde sysselsättas på fritiden så att man kunde förhindra apati och alkoholism. Aktiviteterna skulle nå ut till alla grupper i samhället som män, kvinnor, barn, pensionärer och arbetslösa. Politiker, företagare, lärare och andra skulle engageras och olika etniska grupper skulle vara med. Det var också viktigt att ta vara på natur, kultur och miljö i området. En helhetssyn skulle användas vid utvecklingen av området och nätverk skulle skapas. Offentlig administration skulle vara med i ett tidigt stadium. Befintliga föreningar, musikgrupper och andra skulle också aktiveras. Orternas möjligheter skulle synliggöras. Vilka metoder var lämpligast Vid planeringen av projektet indelades arbetsmetoderna i tre grupper: 1. Metodutlärning Här skulle kurser, rådgivning, inventeringshjälp och byanalyser som projektledaren genomför vara underlag för utvecklingsplaner och handlingsplaner för byarna. Erfarenheter från Sverige och andra länder skulle användas. Även föreningskunskap skulle läras ut. 2. Praktiskt erfarenhetsutbyte Med hjälp av kontakter med vänbyar skulle erfarenheter och idéer stärka utvecklingen i Pryazha. Kontakterna skulle bli långvariga och djupa och nå ut på ett folkligt plan. 3. Rådgivning och utbildning Speciella behov som kommit fram i tidigt skede av projektet skulle styra urvalet och inriktningen av kunskapsförmedlingen. En kurs för marknadsföring av byar lades tidigt in. Här skulle området marknadsföras för företagsetablering, inflyttning, turism och kulturminnesvård. Ökat självförtroende Det var viktigt att göra ett projekt utifrån hur det såg ut i Karelen och vilka möjligheter som fanns. Det var också viktigt att anpassa det efter projektledarens erfarenheter, kunskaper och kontaktnät. I allmänhet kan det vara svårt att kopiera arbetsmetoder eftersom man bör utgå efter rådande situation och resurser. I de senare projekten fick metoderna anpassas efter de nya kommunerna men också efter att Pryazha då varit med och kommit längre än de övriga. Det var mycket viktigt att vara flexibel och anpassningsbar. Världen utanför projektet förändrades och då måste projektet också förändras. Under den planerade treårsperioden genomförde projektledaren arbetet som skulle utföras med goda resultat men en hel del projektmedel var kvar. Det kunde då användas till att förlänga projekttiden i åtta månader och en bok, ”Pryazha, Människor, Natur, Kultur”. Projektledare Christina Hammarström skrev boken och Valentina Henriksson översatte den. Boken gjorde stor nytta när nya byar kom med i arbetet. Den inspirerade andra till att aktivera sig eftersom man kunde se en del resultat av samarbetet. Människorna i Pryazha blev också stolta över sin bygd när de såg boken. På så vis ökade självförtroendet och det var mycket viktigt för att de skulle våga satsa på en framtid i kommunen. I slutet av projektet hade människorna på landsbygden fått ganska god ekonomi och då kunde boken säljas i allt högre grad. Pengarna gick då till små delprojekt som olika grupper kunde söka även efter att SIDA och projektet lämnat Karelen. christina hammarström, hushållningssällskapet umeå 28 LANDSBYGD I NORR • NR2 2008
Vi saknade tuffa och funktionella fritidskläder för barn Mod och passion är egenskaper som ofta utmärker en entreprenör. Ulf Byström och Jan Fjellström, Rock Group Sweden, Luleå började själva designa och sälja funktionella outdoorkläder för barn och ungdomar under märket Gneis. Kläderna säljer de via Internet. – Vi gör avancerade funktionskläder för barn och ungdomar utan att priset skjuter i höjden och utan att tumma på kvaliteten, berättar de. Att kapa alla mellanhänder och hitta nya arbetssätt var en viktig början, men det krävs mer än så. Vilja, känsla och sinne för att i varje plagg väga faktorer som utseende, funktion, material och pris mot varandra. Detalj för detalj, plagg för plagg. – Det är så vi hela tiden jobbar, noggrant och genomtänkt, från idé till färdigproducerade kläder. Varenda litet steg tar vi med stor omsorg för att få fram en professionell slutprodukt. Vi har full kontroll över hela kedjan, från design och tillverkning av våra tyger fram till försäljning av färdiga plagg till slutkund. Inga detaljer som fördyrar utan att förbättra används, berättar Jan. Dessutom söker de nya vägar i sin marknadsföring. Istället för att lägga en massa pengar på marknadsföring väljer de att investera i kläderna istället. På så sätt håller kläderna hög kvalitet och kan säljas till vettiga priser. De säljs idag utan återförsäljare och endast genom internetbutiken på den egna hemsidan. IT möter design Ulf och Janne träffades för första gången under VM-seglingarna i Luleå 1988. Anledningen var kläder. Janne hade fått i uppdrag att designa den officiella VMjackan och Ulf hade några synpunkter på den. – Vi upptäckte snabbt att vi hade flera gemensamma intressen, bland annat friluftsliv och kläder och vi blev riktigt goda vänner. Tio år senare fick vi båda, nästan samtidigt, våra första barn då upptäckte vi behovet av funktionella kläder för barn. Efter ytterligare tio år kom varumärket Gneis till världen, berättar Ulf. Ulf har ett förflutet som VD, vice VD, marknadschef och produktchef för flera olika företag inom IT-branchen tills han gjorde en helomvändning och började designa kläder. Jan har arbetat med design och tillverkning av kläder sedan 1984. Han har drivit flera företag inom klädbranschen och bland annat utvecklat varumärket North Bend som såldes till Team Sportia i slutet av 1990-talet. Han har sytt kläder för kändisar som Halle Berry och Pierce Brosnan från James Bond, Rolf Lassgård i Jägarna och Stefan Sauk med flera i filmen Vendetta. – Våra skilda kompetenser och erfarenheter kommer till god nytta i det gemensamma bolaget, berättar Ulf. Testfamiljer Företaget har sedan starten, vintern 2006, haft omkring 1 700 testfamiljer, från Kiruna i norr till Ystad i söder samt Norge och Danmark, som har testat och testar totalt ca 40 000 plagg – en bättre testavdelning finns inte. – Eftersom vi gör kläder för barn och ungdomar är det självklart att vi låter dem, med lite hjälp från sina föräldrar, vara med och påverka hur kläderna ska vara utformade. Ingen annan än de som ska använda kläderna vet hur plaggen ska vara för att fungera bra i det dagliga livet. När vi vidareutvecklar våra kläder lyssnar vi helt enkelt på idéer och synpunkter från våra testfamiljer, hävdar Jan. Då handlar det inte bara om kvalitet, funktion och passform. Tvärtom så ägnar Ulf Byström och Jan Fjellström, Rock Group Sweden, Luleå designar och säljer funktionella outdoorkläder för barn och ungdomar under märket Gneis. de minst lika mycket energi åt frågor såsom; Tar 10-åringen på sig överdragsbyxan när hon eller han går ut på 10 minutersrasten Är det den barnsliga designen eller materialet som skapar skolbarns motvilja att bära den praktiska gummibyxan Vad tycker barn egentligen om termoplagg istället för fleecekläder Vad får en vinterjacka kosta Vad är viktigast när du måste välja – komfort eller hållbarhet Frågorna är många och testverksamheten är en av de allra viktigaste tillgångarna i produktutvecklingen. – Tack vare den enorma responsen från våra testfamiljer har vi nu tagit fram vår första riktiga kollektion av funktionskläder för barn och ungdomar. Kläder som vi inte har sett någon annanstans, avslutar han. Vill du veta mer Besök vår hemsida: www.gneis.se. eva lundqvist, grafera Foto: JOB Reklambyrå, Ulf Byström, Jörgen Nilsson LANDSBYGD I NORR • NR2 2008 29
Page 1 and 2: LANDSBYGDi Norr Nr 2 • April 2008
Page 3 and 4: Innehåll Telefonrådgivning Glöm
Page 5 and 6: TEMA TRÄDGÅRD Biodling i norr Nor
Page 7 and 8: kooperativ är ett smart sätt att
Page 9 and 10: Fri värdering för bättre kredit
Page 11 and 12: Sort Smak 0-9 Kommentarer Polka 8,0
Page 13 and 14: TEMA TRÄDGÅRD I Granbergsträsk h
Page 15 and 16: TEMA TRÄDGÅRD Smultrongran, Picea
Page 17 and 18: Regional jordbrukskonferens 2008 De
Page 19 and 20: ske i silon, och då är inte spann
Page 21 and 22: Foto: Magnus Sandström, Copyright
Page 23 and 24: Lantbruksskola med kända tjurar Me
Page 25 and 26: Foto: Mia Greens arkiv Haparanda Fo
Page 27: Ingermanländare I byn Chalna bodde
Page 31 and 32: Välkommen till författarbyn Hjogg

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Elisabeth Ãberg - HushÃ¥llningssÃ¤llskapet RÃ¥dgivning Nord