You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ligheten överskrider gränsen för saklig<br />
återgivning av densamma. Här finns<br />
en inbyggd konflikt som olika medier<br />
löser på olika sätt, beroende på varje<br />
mediums publik, ställning på marknaden,<br />
attribut <strong>och</strong> logik. I ena änden av<br />
skalan befinner sig delar av veckopressen,<br />
kvällstidningarna <strong>och</strong> tabloid-tv där<br />
vinklingar <strong>och</strong> överdrifter drivits så långt<br />
att saklighetsaspekterna närmast blivit<br />
irrelevanta. I den motsatta änden hittar<br />
man special- <strong>och</strong> fackpressens texter av<br />
närmast vetenskaplig karaktär. Denna<br />
typ av osaklighet kan mätas på två olika<br />
sätt. För det första genom jämförelser<br />
mellan mediernas innehåll <strong>och</strong> av medierna<br />
oberoende rekonstruktioner av<br />
verkligheten, i den mån dessa finns att<br />
tillgå. För det andra genom jämförelser<br />
mellan olika medier. Det perspektivet<br />
på saklighet berörs på flera ställen i<br />
denna studie <strong>och</strong> sammanfattas i slutkapitlet.<br />
Ett tredje mått på osaklighet är<br />
förekomst av spekulationer <strong>och</strong> ett<br />
fjärde förekomst av anonyma <strong>och</strong> vaga<br />
aktörer. Spekulationer, det vill säga mer<br />
eller mindre fantasifulla gissningar <strong>och</strong><br />
tolkningar, tillför nyhetstexten ett mått<br />
av osäkerhet då uppgifterna som lämnas<br />
i någon mån saknar förankring i faktiska<br />
händelser <strong>och</strong> förhållanden, eller åtminstone<br />
kan förefalla att göra så. På samma<br />
sätt förlorar nyheterna i trovärdighet när<br />
de innehåller uppgifter från vaga <strong>och</strong><br />
anonyma aktörer, det vill säga källor<br />
som inte går att kontrollera. När källan<br />
inte kan identifieras kan det heller inte<br />
uteslutas att de uppgifter han eller hon<br />
lämnar är rena påhitt, antingen något<br />
källan själv fabulerat ihop eller något<br />
journalisten tillskriver källan.<br />
I detta kapitel analyseras saklighet i<br />
nyheterna om mordet på Anna Lindh<br />
<strong>och</strong> den påföljande polisutredningen<br />
genom förekomst av spekulationer <strong>och</strong><br />
vaga/anonyma aktörer.<br />
Spekulationer<br />
En spekulation utgår i analysen per definition<br />
från ett antagande. Varje gång<br />
någon aktör eller reporter har ”trott”,<br />
”uppskattat” <strong>och</strong> ”misstänkt” något<br />
eller försökt förutse framtida utveckling<br />
har detta klassificerats som en spekulation<br />
i analysen. Undersökningen mäter<br />
hur många artiklar <strong>och</strong> inslag som<br />
innehåller minst en spekulation <strong>och</strong><br />
vad spekulationen handlar om.<br />
Sammanlagt 42 procent av alla<br />
artiklar <strong>och</strong> inslag innehåller minst en<br />
spekulation. Högst andel har kvällstidningarna<br />
<strong>och</strong> Nyheterna i TV4 med 48<br />
respektive 46 procent. Lägst andel har<br />
SVT:s nyhetsprogram med 30 procent.<br />
I Ekot <strong>och</strong> morgontidningarna innehåller<br />
42 procent av artiklarna <strong>och</strong> inslagen<br />
spekulationer. Mätt på detta sätt<br />
präglas nästan hälften av alla artiklar<br />
<strong>och</strong> inslag till viss grad av osaklighet.<br />
I samtliga analyserade medier, utom<br />
Rapport, handlar de vanligaste spekulationerna<br />
om de män som pekades<br />
ut som Anna Lindhs mördare. Mer<br />
eller mindre vidlyftiga gissningar<br />
framfördes kring skuldfrågan, deras<br />
personligheter, livsföring <strong>och</strong> karaktär.<br />
Nästan var tredje artikel (30 procent)<br />
i kvällstidningarna innehåller denna<br />
faktiska tilldragelser <strong>och</strong> gissningar | 117
Change language