You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
har blivit fler <strong>och</strong> antalet nyhetsprogram<br />
har mångdubblats, liksom<br />
sändningstimmarna. Dagstidningarnas<br />
internetupplagor konkurrerar idag med<br />
de traditionella medierna om nyhetspubliken<br />
<strong>och</strong> gratistidningarna har<br />
lockat läsare från de prenumererade<br />
morgontidningarna.<br />
Man kan framför allt urskilja tre<br />
förändringar som kraftigt påverkat<br />
nyhetspublikens medievanor. För det<br />
första möjliggör dagens teknik en<br />
mycket snabb nyhetsförmedling. På<br />
senare år har vi vid flera tillfällen fått ta<br />
del av nyheter i realtid, det vill säga vi<br />
har följt ett skeende i direktsändning i<br />
det ögonblick det faktiskt inträffar. Det<br />
bästa exemplet är kanske terrorattackerna<br />
i New York 2001. För det andra<br />
har det gamla nyhetsdygnet brutits<br />
upp. I mitten av 80-talet, vid tiden för<br />
mordet på Olof Palme, inledde morgontidningarna<br />
<strong>och</strong> Ekots tidiga sändningar<br />
dagens nyhetsflöde. Kvällstidningarna<br />
kom under förmiddagen <strong>och</strong><br />
Ekoredaktionen fyllde på med nyheter<br />
fram tills Rapport <strong>och</strong> Aktuellt gick i<br />
sändning under kvällen. Idag publiceras<br />
senaste nytt i ett oavbrutet flöde, inte<br />
bara på internet, utan också genom<br />
etermediernas många korta sändningar<br />
under för-, eftermiddag, kväll <strong>och</strong> natt.<br />
På senare år har stora nyhetshändelser<br />
dessutom medfört extraupplagor <strong>och</strong><br />
extrasändningar <strong>och</strong> i exceptionella fall<br />
särskilda bilagor <strong>och</strong> omläggningar i<br />
programtablåerna då ordinarie sändningar<br />
bytts ut mot en nyhetstapet som<br />
rullat på timme efter timme. Detta<br />
har för det tredje medfört ändrade<br />
prioriteringar i allmänhetens val av<br />
förstahandskanal vid stora nyhetshändelser.<br />
Mätningar visar att den svenska<br />
mediepubliken idag väljer tv framför<br />
radio i sådana fall.<br />
Mellan mordet på Sveavägen <strong>och</strong><br />
mordet på Anna Lindh har ett flertal<br />
händelser med stor nyhetsdignitet<br />
inträffat, även om de till sin karaktär<br />
för övrigt varit mycket olika <strong>och</strong> i<br />
flera avseenden inte ens är jämförbara.<br />
Några exempel är Gulfkriget 1991,<br />
Estonias förlisning 1994, prinsessan<br />
Dianas död 1997 <strong>och</strong> terrorattackerna<br />
i USA 2001. Tillsammans med mordet<br />
på Anna Lindh har två av dessa<br />
händelser direkt drabbat Sverige, även<br />
om de också fått stor internationell<br />
uppmärksamhet. Det rör sig om mordet<br />
på Olof Palme <strong>och</strong> Estoniaolyckan.<br />
Terrorattackerna den 11 september<br />
2001 framställdes av både amerikanska<br />
<strong>och</strong> svenska myndigheter som en attack<br />
på hela det västerländska samhället<br />
<strong>och</strong> kan därför indirekt också sägas ha<br />
drabbat Sverige. En kort jämförelse av<br />
nyhetsförmedlingen <strong>och</strong> informationsspridningen<br />
vid dessa fyra tillfällen<br />
belyser några av de genomgripande<br />
förändringar som inträffat i det svenska<br />
medielandskapet under de senaste två<br />
decennierna.<br />
Det finns framför allt tre tydliga<br />
skillnader i mediernas rapportering<br />
<strong>och</strong> i allmänhetens sätt att få kunskap<br />
om de fyra händelserna. För det första<br />
mer än halverades tiden från det att<br />
själva händelserna inträffade till första<br />
nyhetsbulletinen publicerades mellan<br />
Palmemordet <strong>och</strong> Estoniaförlisningen<br />
från enstaka upplagor till nyhetstapet | 11
Change language