Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
säga om polisens sätt att sköta brottsutredningen<br />
<strong>och</strong> om sannolikheten för<br />
att brottet kommer att klaras upp.<br />
Minst vanliga är spekulationerna om<br />
livvaktsskyddet ‐ om livvakt hade kunnat<br />
förhindra brottet, om varför Anna<br />
Lindh inte hade något skydd <strong>och</strong> om<br />
Säpo i fortsättningen kommer att ändra<br />
rutinerna kring personskyddet. Tre fjärdedelar<br />
av artiklarna <strong>och</strong> inslagen med<br />
de spekulationerna publicerades direkt<br />
efter mordet.<br />
Mellan den 10 <strong>och</strong> 16 september,<br />
direkt efter mordet, innehåller 45 procent<br />
av alla artiklar <strong>och</strong> inslag minst en<br />
spekulation. Andelen minskar successivt<br />
till 39 procent dagarna kring gripandet<br />
av Mijailovic. I takt med att polisen<br />
ständigt lämnade nya uppgifter om<br />
hur mordet gått till, vilken väg mördaren<br />
flytt, om de personer som först<br />
eftersöktes <strong>och</strong> sedan häktades <strong>och</strong> det<br />
bevismaterial som beslagtagits minskade<br />
spekulationerna kring dessa frågor.<br />
Antal artiklar <strong>och</strong> inslag med spekulationer<br />
kring bevisbördan mer än<br />
fördubblades däremot vid tiden för<br />
35-åringens gripande för att sedan<br />
sjunka något då 24-åringen greps. En<br />
förklaring är att polisens uppgifter om<br />
grunderna för ett gripande var betydligt<br />
vagare i det första fallet än i det andra,<br />
då Mijailovic bland annat kunde knytas<br />
till brottet genom DNA-prov.<br />
Intressant är att artiklar <strong>och</strong> inslag<br />
med spekulationer kring motivet också<br />
minskar under den analyserade perioden<br />
fast polisutredningen egentligen<br />
aldrig gav något svar på denna fråga.<br />
Uppenbarligen var mediernas intresse<br />
större för frågan om vem som hade<br />
mördat Anna Lindh än varför.<br />
Vaga <strong>och</strong><br />
anonyma aktörer<br />
Ytterligare ett mått på saklighet i rapporteringen<br />
är i vilken utsträckning de<br />
aktörer som förekommer i artiklarna<br />
<strong>och</strong> inslagen är identifierbara, eller<br />
ur ett omvänt perspektiv: osaklighet<br />
kan mätas genom förekomst av vaga<br />
<strong>och</strong> anonyma aktörer. Med vaga/<br />
anonyma aktörer avses dels de som i<br />
rapporteringen exempelvis anges som<br />
”en som var med”, ”en person som<br />
kände 35-åringen” eller bara ”en vän”,<br />
dels de aktörer som identifieras genom<br />
formuleringar av typen ”många anser”,<br />
”enligt vissa bedömare”, ”det sägs att”<br />
eller ”obekräftade uppgifter hävdar”.<br />
Flest vaga <strong>och</strong> anonyma aktörer har<br />
Expressen <strong>och</strong> Aftonbladet med 18<br />
respektive 16 procent vardera. Sammanlagt<br />
67 procent av dessa kommer<br />
till tals. Lägst andel har Ekot med fyra<br />
procent. I det totala undersökningsmaterialet<br />
kommer 54 procent av alla<br />
anonyma <strong>och</strong> vaga aktörer till tals, i<br />
resten av fallen rör det sig om aktörer<br />
som refereras eller åberopas i artiklarna<br />
<strong>och</strong> inslagen.<br />
Flest anonyma <strong>och</strong> vaga aktörer<br />
innehåller artiklarna <strong>och</strong> inslagen mellan<br />
den 17 <strong>och</strong> 23 september, det vill<br />
säga i samband med att 35-åringen<br />
grips <strong>och</strong> häktas. I kvällstidningarna<br />
är de vanligast i artiklarna om polisens<br />
spaningsarbete <strong>och</strong> om 35-åringen.<br />
faktiska tilldragelser <strong>och</strong> gissningar | 119
Change language