Livsmedelshygien i hemmet (pdf) - Hushållningssällskapet Gotland

Bakterier –en hälsofara eller viktiga för hälsan
Har du drabbats av ”vinterkräksjukan” eller annan magsjuka i vinter I
många fall så handlar ”magsjukan” egentligen om matförgiftning! Varje
år drabbas uppskattningsvis ca 250.000 svenskar av matförgiftning när de
äter på restaurang; men lika många drabbas av mat de ätit i hemmet. Det
är dock sällan dessa fall anmäls till miljö- och hälsomyndigheten. Ytterligare
ca 250.000 uppskattas drabbas av matförgiftning vid utlandsvistelse.
”Matförgiftningen” kan vara orsakad av parasiter, virus eller bakterier som
spridits via förorenade eller felhanterade livsmedel. På restauranger och alla
andra ställen där man hanterar mat som skall konsumeras av eller säljas till
”allmänheten” är regelverket ganska strikt för att säkerställa hygienen och
säkerheten för livsmedlen. I våra egna hem eller på arbetsplatsen är vi dock
inte alltid lika noggranna.
Rent hus är namnet på ett tv-program där
två städexperter tar bakterieodlingar och
röjer upp i folks lortiga hem.
Nu snackar vi inte om lite damm under
mattan, utan direkt hälsofarliga hem. Grisiga
kök, ohyra och bakteriehärdar. Golv
som inte sett en dammsugare på flera år,
och handdukar så smutsiga att man inte
längre kan avgöra vilken färg de ursprungligen
haft. Vissa vill säkert göra gällande
att ”lite skit i hörnen” bara är nyttigt för
att förebygga allergier och liknande. Visst,
helt sterilt skall vi inte leva; och det finns
BRA och nyttiga bakterier som vi behöver
– och HAR i oss och på oss. Men smuts
och sjukdomsalstrande bakterier och virus
är inte av godo – framförallt om de hamnar
i vår mat.
Matförgiftning
Det finns många olika mikroorganismer
som orsakar matförgiftning. Beroende på
vilket smittämne du har fått i dig kan du
insjukna i kräkningar, diarré och magont
efter allt mellan några timmar och upp till
mer än en vecka efter att du har blivit smittad.
Det är inte alltid det senaste du åt som
Gotlands läns Hushållningssällskaps tidskrift nr 2:2008
du blir sjuk av.
Om du blir
matförgiftad
bör du anmäla
det till
miljöförvaltningen
i den
kommun du
vistas i. En
snabb anmälan
kan hindra
andra att bli
sjuka. För att
undvika att
smitta andra
bör du stanna
hemma minst ett
dygn efter att du har blivit frisk och tvätta
händerna extra noga efter toalettbesök.
Rötmånad juli-augusti
Värst är rötmånaden, tiden mellan mitten
av juli och slutet av augusti. Under den här
perioden förstörs maten lättare. Luften är
varm och fuktig och då trivs de flesta bakterier
som bäst. Det är inte ovanligt att mjölken
surnar eller att brödet möglar i förtid.
19

Släng livsmedel som luktar eller smakar illa,
eller ser konstiga ut. De flesta bakterierna
dör vid upphettning och tillagning, men
om maten ska sparas är det viktigt att den
svalnas av snabbt och förvaras i tillräckligt
låga temperaturer.
Hygien är viktigt
Det bästa sättet att förhindra matförgiftning
är att dels hålla en god personlig hygien
– t.ex. tvätta händerna ordentligt efter
varje toalettbesök, helst innan måltid samt
innan man skall tillaga eller handskas med
mat på något vis. Både bakterier och virus
sprids ofta via direktkontakt från någon
smittbärare till livsmedlet och sedan vidare
till den som äter av livsmedlet. En oren
kniv, skärbräda eller en ”snuskig” disktrasa
kan vara andra bakteriehärdar som kontaminerar
(smittar) ett livsmedel med sjukdomsframkallande
bakterier. Det är därför
viktigt att alltid diska av verktyg och husgeråd,
torka av bänkar ordentligt samt ha
fräscha diskredskap.
Diskbänken
Diskborsten och
disksvampen skall
sköljas ur med
hett vatten efter
användning; sedan
kramas/skakas allt
vatten bort för en
snabbare torkning. Disktrasan skall först
sköljas ordentligt i hett vatten; sedan i kallt
vatten. Kramas ur ordentligt och hängas
upp för torkning – på ett ställe där den inte
ligger ständigt fuktig eller blöt. Dels surnar
trasan snabbt om den är blöt, men dessutom
växer bakterierna till mycket snabbare i
våta diskredskap. Diskredskapen skall dessutom
bytas ut ofta. Egentligen bör man
byta eller koka disktrasan varje dag och
diskborsten en gång/vecka! Kokning kan
göras under ca 5 minuter i en kastrull med
vatten och några droppar diskmedel, sedan
är trasan fräsch igen. Diskho och slask skall
inte användas till handtvätt, uthällning av
smutsvatten eller annat som kan ge bakterietillväxt
i vattenlås, avlopp och hoar.
Förvaring
Hur och var du förvarar livsmedlen och i
vilken temperatur livsmedlen förvaras/tillagas
är andra viktiga faktorer. Om man är
noggrann att inte i onödan TA i oskyddade
livsmedel som skall lagras länge så minskar
risken att där finns mikroorganismer som
kan växa till. Det är inte bara virus och
bakterier som kan framkalla sjukdom vi vill
undvika, utan även t.ex. mögelsporer som
kan förstöra (skämma) livsmedlet. Mögelsporer
finns överallt i luften och t.ex. på
våra kläder och vår hud. Om man t.ex. lämnar
kvar en massa brödsmulor i smörpaketet,
tar crème fraiche eller sylt ur burken
som skall tillbaka in i kylen med en oren
sked eller ett finger eller om man håller i
osten med lortiga händer när man skär den
så kan man nästan vara säker på att inom
ett antal dagar kommer livsmedlen att ha
en tillväxt av mögelsvampar trots att vi förvarar
dem i kylen.
Kontaminering = smitta från smutsigt
till rent
Tänk även på att använda rena påsar, plastfilmer
eller förpackningar när du ”packar
om” livsmedel som skall kylförvaras. Finns
t.ex. mögelsporer från en gammal ost i den
nya ostens påse eller ostkupa så blir även
den nya osten snart möglig. Förvara inte
gamla pappersförpackningar i kylskåpet,
som t.ex. pizzakartonger. Lägg över livsmedel
i platsburkar och lådor med lock.
Att hålla rent i kylskåpet är också viktigt;
20
Gotlands läns Hushållningssällskaps tidskrift nr 2:2008

för annars sprids t.ex. mögel eller bakterier
lätt via luften eller fuktpartiklar till alla livsmedel
i kylen. Man skall därför även vara
noggrann att inte förvara tillagade och
råa livsmedel så att de får kontakt i kylen,
samt hålla ”jordiga” eller otvättade grönsaker
och rotfrukter åtskilt från t.ex. köttet
som håller på att tina, och se till att det inte
droppar eller rinner från de övre hyllorna
ner på livsmedlen på de nedre hyllorna.
Det är också viktigt av samma orsak att inte
använda samma skärbräda till olika typer
av livsmedel utan att först rengöra den ordentligt.
Man bör helst ha olika skärbräden
till olika saker t.ex. en till grönsaker, en till
bröd och en till kött.
Temperatur
När du skall hålla en kylvara
fräsch är det viktigt
att den inte blir stående i
rumstemperatur för länge
när du handlar hem dem,
eller t.ex. under måltid.
Kolla även din kyl och din
frys med en termometer så
att de håller rätt kyla. Kylen
bör hålla mellan 4˚c och högst 8˚c och
frysen mellan -15˚c och -20˚c.
Du kan gärna ta med en frysväska när du
skall handla kyl- och frysvaror. Speciellt bra
är det under de varma sommarmånaderna
och om du skall transportera hem maten i
en varm bil. Tänk på att när du tillagat mat
som skall sparas så skall du kyla ner maten
så snabbt som möjligt (t.ex. i kallvattenbad,
eller under lock ute på balkongen) och sedan
ställa den kallt i kylen eller frysa in den.
Ställ inte in varm mat i kylen för då höjer
du kylskåpets temperatur och den övriga
maten i kylen mår inte bra av detta.
Gotlands läns Hushållningssällskaps tidskrift nr 2:2008
Microvågsugnen och ugnen
Har du fullt med matrester i micron eller
ugnen Känns inte så fräscht eller hur! I
micron är det viktigt att alltid använda ”microhuva”
så att maten inte sprätter runt
i hela ugnen. Glöm bara inte att diska av
”huvan” mellan varje värmning så att det
inte sitter en massa gamla matrester kvar
i den!
När du värmer mat i micron: tänk på att
värma upp maten ordentligt så att den blir
ordentligt het helt igenom, låt den hellre
svalna av innan du äter sedan. Dåligt uppvärmd
mat kan i vissa fall vara en risk;
exempelvis halvfabrikat som fiskgratäng
är ofta rå inuti och skall ”lagas färdigt” av
dig.
Rent hus’ bästa ”husmoderstips” för
att rengöra spisen:
För en ingrodd spis: blanda bakpulver och ättika,
häll blandningen kring plattorna. Låt
blandningen bubbla och fräsa ordentligt,
rengör sedan som vanligt med svamp, trasa
och ljummet vatten.
Rengöra ugnen: Blanda 2 delar såpa och en del
vatten i en sprayflaska. Spraya i och utanpå
ugnen med blandningen. Stäng luckan, sätt
ugnen på 150 grader och låt verka i cirka 15
minuter. Torka rent ugnen med vatten och
trasa när den svalnat.
Läs mer om livsmedelshygien och om
BRA bakterier på vår hemsida:
www.hush.se/i.
Veronica Östling
Matkonsult
Hushållningssällskapet
telefon 0498-20 22 46
mobil 070-775 76 36
21