Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion - HS Konsult
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion - HS Konsult
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion - HS Konsult
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong><br />
i <strong>ekologisk</strong><br />
<strong>grisproduktion</strong><br />
2005
Förord<br />
Denna dokumentationsstudie av <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> har genomförts<br />
under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar har<br />
små<strong>grisproduktion</strong> <strong>och</strong> alla tre har haft konventionell produktion innan<br />
omläggning.<br />
Två av besättningarna är integrerade <strong>och</strong> en föder enbart upp slaktsvin. Dessa<br />
har också erfarenhet av konventionell produktion <strong>och</strong> på två av gårdarna<br />
producerar man konventionella grisar parallellt, vilket är relativt vanligt på<br />
<strong>ekologisk</strong>a grisgårdar. Besättningarna har ca ett till sex års erfarenhet av<br />
<strong>ekologisk</strong> inriktning på sin produktion.<br />
I studien har Camilla Svensson som jobbar med <strong>ekologisk</strong>a grisprojekt vid<br />
länsstyrelsen i Västra Götaland, hjälpt till med framtagning av resultat <strong>och</strong> fakta<br />
samt text, <strong>och</strong> har även bidragit med underlag från en slaktsvinsstudie som<br />
gjorts 2005 över arbetstid <strong>och</strong> foderförbrukning. Projektledare har varit Maria<br />
Alarik, <strong>HS</strong> <strong>Konsult</strong> AB, som ansvarat för sammanställningen av text <strong>och</strong> bild.<br />
Foton har tagits av författarna om inget annat anges, <strong>och</strong> är endast bildexempel<br />
från den <strong>ekologisk</strong>a <strong>grisproduktion</strong>en <strong>och</strong> har inget samband med de studerade<br />
besättningarna.<br />
Vi vill särskilt tacka de besättningar som välvilligt ställt upp med sin erfarenhet<br />
<strong>och</strong> sina data så att vi har kunnat få ett bra <strong>och</strong> översiktligt material som visar<br />
ett representativt urval från eko<strong>grisproduktion</strong>en med systembeskrivning <strong>och</strong><br />
resultat samt några ekonomiska nyckeltal. Era resultat kommer att vara till<br />
nytta för framtida utveckling av besättningarna i denna produktionsgren inom<br />
<strong>ekologisk</strong> djurhållning.<br />
Uppsala 20 december 2005<br />
Maria Alarik<br />
<strong>HS</strong> <strong>Konsult</strong> AB<br />
Fotot på omslaget är taget vid Tjulsta, Veckholm, Anders Karlsson
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i<br />
<strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong><br />
En dokumentation av sex <strong>ekologisk</strong>a grisbesättningar<br />
2005<br />
författare:<br />
Camilla Svensson<br />
Maria Alarik<br />
Grafisk form: Ylva Åkerfeldt<br />
© <strong>HS</strong> <strong>Konsult</strong> AB<br />
Tryckt vid Kopieringshuset i Uppsala 2005<br />
Skriften är bekostad genom Länsstyrelsen i Västmanland med medel från<br />
Miljö- <strong>och</strong> Landsbygdsprogrammet i Sverige <strong>och</strong> EU<br />
LÄNSSTYRELSEN<br />
Västmanlands län<br />
<strong>HS</strong> <strong>Konsult</strong> AB<br />
Box 412<br />
751 06 Uppsala<br />
Tel 018-56 04 00<br />
www.hush.se/Mitt<br />
Länsstyrelsen i<br />
Västmanlands län<br />
Lantbruks- <strong>och</strong> fiskeenheten<br />
721 86 Västerås<br />
Tel 021-19 50 00
Innehåll<br />
Inledning 1<br />
Lägeskontroll för <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 4<br />
Metod 4<br />
Beskrivning av besättningarna 5<br />
Smågrisbesättning 1 5<br />
Smågrisbesättning 2 5<br />
Smågrisbesättning 3 6<br />
Integrerad besättning 1 6<br />
Integrerad besättning 2 6<br />
Slaktsvinsbesättning 1 7<br />
<strong>Resultat</strong> i små<strong>grisproduktion</strong>en 8<br />
Kommentarer till smågrisresultatet 9<br />
Kommentarer till ekonomiska nyckeltal för<br />
små<strong>grisproduktion</strong>en 9<br />
<strong>Resultat</strong> i integrerad produktion 11<br />
Kommentarer till slaktsvinsresultatet 12<br />
Kommentarer till ekonomiska nyckeltal för<br />
slaktsvinsproduktionen 12<br />
Gemensamma <strong>kostnader</strong> 13<br />
Sammanfattning 14
Inledning<br />
Inom <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> har volymen legat relativt stabilt de senaste fem åren. Samtidigt som<br />
antalet slaktade <strong>ekologisk</strong>a grisar (se tabell 1) ligger relativt konstant så har antalet producenter minskat.<br />
Medelgården 2001 har ökat sin produktion från 250 grisar per år till 468 grisar per år 2004. Strukturutvecklingen<br />
har gått snabbt, mycket på grund av stark ekonomisk påverkan.<br />
Dessa grisar går ute året runt i hyddsystem.<br />
I KRAV:s statistik för 2004 fanns det 66 svinproducenter, 928 suggor <strong>och</strong> 18 902 slaktsvin inrapporterade.<br />
Det innebär att både antalet besättningar <strong>och</strong> antalet suggor har minskat sedan 2002, men antalet<br />
slaktsvin ökat något jämfört med 2003. Som i all <strong>grisproduktion</strong> sker en omstrukturering till färre men<br />
större enheter <strong>och</strong> fler producerade grisar per sugga <strong>och</strong> år. Av de 66 producenterna är det 48 som har<br />
suggor, vilket gör 19,3 suggor i medeltal per besättning. Antalet slaktsvin/sugga har ökat <strong>och</strong> är 20,4<br />
stycken i medeltal. Se tabell 1.<br />
Tabell 1. Utveckling av antalet KRAV-anslutna besättningar <strong>och</strong> KRAV-godkända suggor <strong>och</strong> slaktsvin enligt<br />
KRAV:s uppgifter under åren 2002-2004. Källa: KRAV<br />
År 2002 2003 2004<br />
Antal svinproducenter 100 80 66<br />
Antal suggbesättningar 78 59 48<br />
Antal slaktsvinsbesättningar 90 70 56<br />
Antal suggor 1 173 1 046 928<br />
Antal slaktsvin 20 844 18 596 18 902<br />
Antal suggor/besättning 15,0 17,7 19,3<br />
Antal slaktsvin/sugga 17,8 17,8 20,4<br />
________________________________________________________________________________<br />
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005 1
De system som har ökat är de med stall istället för hyddor. Grisningen sker nästan alltid i vanliga grisningsboxar<br />
numera, <strong>och</strong> man ger ett bättre anpassat foder till olika kategorier av grisar. Utevistelse ordnas<br />
på hårdgjorda ytor utanför stallet där varje grupp grisar kan gå ut. Betesdrift under sommaren ordnas<br />
antingen i anslutning till byggnaderna om arronderingen är god, eller genom att stallet ställs tomt<br />
<strong>och</strong> grisarna går ute i hyddor i växtföljden. Andelen specialiserade besättningar (smågrisar resp. slaktsvin)<br />
har ökat markant, från 0 till 60 % mellan 1998 <strong>och</strong> 2004. Utfodring med blötfoderanläggning har<br />
också ökat. Fördelarna med blötfoder är förutom den mer exakta tilldelningen även att man kommer åt<br />
fler alternativa fodermedel, samt att man slipper manuell fodertilldelning. Befintliga svinhus har byggts<br />
om för lösgående djur i större grupper med tillgång till rastgård. Idag är det också vanligare att man<br />
bygger helt nya stall för eko<strong>grisproduktion</strong>.<br />
Rasthagar i anslutning till stallet.<br />
Producenter med små besättningar <strong>och</strong> därmed höga produktions<strong>kostnader</strong> <strong>och</strong> stor arbetsinsats i förhållande<br />
till produktionsvolym har i flera fall upphört med sin <strong>ekologisk</strong>a <strong>grisproduktion</strong>. Flera av de<br />
producenter som slutat med sin <strong>ekologisk</strong>a <strong>grisproduktion</strong> har också gjort det av arbetsmiljömässiga<br />
skäl. Att bedriva en helt hyddbaserad större <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> innebär tungt arbete i både dåligt<br />
<strong>och</strong> bra väder året om.<br />
De producenter som finns kvar idag har fortsatt att rationalisera sin produktion <strong>och</strong> har eller planerar<br />
att utöka. Den utvecklingen kan vi även se effekterna av i tabell 2 för måtten på slaktvikt <strong>och</strong> köttprocent.<br />
Tabell 2. Antal KRAV-godkända slaktade grisar med medel slaktvikt <strong>och</strong> köttprocent under fem år. Källa: Ekokött<br />
År Antal Slaktvikt, kg Köttprocent<br />
2000 18 507 81,0 57,0<br />
2001 18 162 81,6 56,8<br />
2002 18 300 83,8 56,7<br />
2003 16 669 85,4 56,9<br />
2004 17 056 85,4 57,2<br />
________________________________________________________________________________<br />
2 <strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005
Ekologiska grisar lever efter KRAV:s regler vilket innebär en större frihet, att leva i flockar/grupper ute<br />
<strong>och</strong> inne, med foder som producerats på gården <strong>och</strong> med inhemskt protein, <strong>och</strong> med längre ditid.<br />
Denna produktionsform kostar i produktionsresultat men ger ett tydligt utbyte i form av högre välfärd<br />
för grisarna, <strong>och</strong> ofta en upplevd bättre välfärd även för skötaren. Men om den ska vara möjlig måste<br />
produktionen ge tillräckligt bra ekonomiskt utbyte på marknaden.<br />
Suggor <strong>och</strong> smågrisar i ett hav av god mat.<br />
Skillnaderna i produktionsresultat kan vara en högre dödlighet bland smågrisar när grisning sker i hyddor<br />
<strong>och</strong> under sämre väderförhållanden. Med digivningstid på minst sju veckor får man en lättare avvänjning<br />
för smågrisen, men suggorna föder färre (- 0,2) kullar per år. Den långa ditiden kan också ge<br />
problem med fertiliteten på suggorna då brunsten under december till mars kan inträffa redan under<br />
digivningen <strong>och</strong> suggorna kan sluta ge di.<br />
De proteinfodermedel som man utfodrar slaktsvinen med kan begränsa grisarnas potential för tillväxt<br />
<strong>och</strong> klassning om blandningarna inte optimerats väl. I tabell 3 presenteras resultat från konventionella<br />
grisbesättningar att relatera till de <strong>ekologisk</strong>a besättningarnas resultat.<br />
Tabell 3. <strong>Resultat</strong> från Pig Win Sugg <strong>och</strong> Slakt hos alla svenska besättningar 2004. Källa: LRFkonsult<br />
Omlöp 8 %<br />
Spill- <strong>och</strong> galldagar<br />
16 dagar<br />
Levande födda/kull<br />
12,1 st<br />
Avvanda/kull<br />
10,3 st<br />
Dödlighet födsel till avvänjning 14,8 %<br />
Dödlighet efter avvänjning 2,5 %<br />
Köttprocent 57,7 %<br />
Slaktvikt<br />
86,4 kg<br />
Tillväxt<br />
873 g/dag<br />
Foderförbrukning MJ/kg tillväxt 35 MJ<br />
________________________________________________________________________________<br />
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005 3
Det kan också vara intressant att jämföra med resultatet från en dokumentationsstudie i fyra integrerade<br />
<strong>ekologisk</strong>a besättningar som gjordes 1999, tabell 4.<br />
Tabell 4. <strong>Resultat</strong> från dokumentation av 4 integrerade ekogrisbesättningar år 1999 med Pig Win Sugg <strong>och</strong> Slakt.<br />
Alarik & Gustavsson-Fahlbeck 1999.<br />
Omlöp 5,1 %<br />
Spill- <strong>och</strong> galldagar<br />
54 dagar<br />
Levande födda/kull<br />
10,7 st<br />
Avvanda/kull<br />
9,2 st<br />
Dödlighet födsel till avvänjning 13,3 %<br />
Dödlighet efter avvänjning -<br />
Köttprocent 56,8 %<br />
Slaktvikt<br />
84,3 kg<br />
Tillväxt -<br />
Foderförbrukning MJ/kg tillväxt -<br />
Lägeskontroll för <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong><br />
1999 gjordes en dokumentationsstudie i fem ekogrisbesättningar för att studera produktionssystem <strong>och</strong><br />
resultat. Denna studie genomfördes 2005 <strong>och</strong> syftar till att göra en uppföljning bland några representativa<br />
besättningar för att se hur produktionssystem <strong>och</strong> resultat ser ut i dagens eko<strong>grisproduktion</strong>, samt<br />
att kunna göra några jämförelser med situationen för fem år sedan <strong>och</strong> även med den konventionella<br />
produktionen idag. Vi tittar dels på det tekniska resultatet samt även några ekonomiska nyckeltal.<br />
Ett viktigt syfte med informationen är att utöka säkerheten i de kalkylunderlag som vi arbetar med<br />
inom rådgivningen i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong>, samt att ge ett jämförelsematerial för aktiva besättningar<br />
<strong>och</strong> nya besättningar intresserade av omläggning till <strong>ekologisk</strong> drift.<br />
Metod<br />
Av hänsyn till de besättningar som lämnat ut sina uppgifter till studien så beskrivs de olika gårdarnas<br />
produktionssystem <strong>och</strong> volym översiktligt <strong>och</strong> utan koppling till respektive produktionsresultat. Svårigheten<br />
med att samla uppgifter om <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> är bristen på bra dataunderlag från besättningar<br />
som varit med tillräckligt länge för att kunna ha tillförlitliga uppgifter <strong>och</strong> fullgod uppföljning.<br />
De besättningar som har intervjuats har valts utifrån att de har struktur på uppföljningen <strong>och</strong> visat ett<br />
intresse att delta i denna undersökning. Att ta fram uppgifter till en efterkalkyl fungerar oftast bra förutsatt<br />
att man i företagen konterar driftsgrenarna separat.<br />
I studien ingår tre smågrisproducerande besättningar, två integrerade besättningar <strong>och</strong> en slaktsvinsbesättning.<br />
För produktionsresultat inom slaktsvinsproduktionen refereras även till ett annat projekt där<br />
man koncentrerat sig på foder <strong>och</strong> tillväxt i <strong>ekologisk</strong> slaktsvinsproduktion.<br />
________________________________________________________________________________<br />
4 <strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005
Beskrivning av besättningarna i studien<br />
Smågrisbesättning 1<br />
I denna besättning har man 18 suggor i gruppen med grisning var sjätte vecka <strong>och</strong> totalt ca 72 suggor.<br />
Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning <strong>och</strong> sugga <strong>och</strong> smågrisar flyttas ut i kalla ströbäddar ca<br />
två veckor efter födsel. Suggorna grupperas i två boxar med 9 suggor per box efter smågrisarnas ålder.<br />
Efter avvänjning flyttas suggorna till betäckningsavdelningen där de betäcks <strong>och</strong> semineras. På vintern<br />
flyttas suggorna till sinsuggavdelningen med platta. På sommaren hålls digivande suggor med smågrisar<br />
<strong>och</strong> tillväxtgrisar ute i växtföljden i hyddor. Sinsuggorna bor också i hyddor i växtföljden sommartid.<br />
Besättningen har torrfoderslingor för fodertilldelning i automater till digivande suggor <strong>och</strong> tillväxtgrisar<br />
medan sinsuggor handutfodras. Sommartid utfodras grisarna i automater som fylls manuellt. Besättningen<br />
har produktionsuppföljning i PigWin Sugg. Man lägger även in sina produktions<strong>kostnader</strong> i<br />
uppföljningen.<br />
Smågrisbesättning 2<br />
Även i denna besättning har man ett system med 18 suggor som grisar var sjätte vecka <strong>och</strong> ca 72 suggor<br />
totalt i besättningen. Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning <strong>och</strong> flyttas ut med smågrisar ca två<br />
veckor efter grisning i en grupp på en isolerad ströbädd med platta för utevistelse på vinterperioden.<br />
Vid avvänjning flyttas suggorna till en betäckningsavdelning <strong>och</strong> semineras <strong>och</strong> betäcks där. Smågrisarna<br />
går kvar i sin avdelning till leverans. Sommartid flyttas suggor med smågrisar ut på bete i växtföljden,<br />
där man bygger hydda av storbalar till gruppen. Fyra veckor efter betäckningen flyttas de dräktiga suggorna<br />
till sinsuggavdelningen där de släpps samman med den andra suggruppen som går där sedan tidigare.<br />
På sommaren har de en gång ut till betet men fodras inne i huset. Suggorna handutfodras i grisningsavdelningen<br />
<strong>och</strong> äter ur automater i ströbädden. Automaterna fylls med en torrfoderslinga medan<br />
sinsuggor <strong>och</strong> betäckningsavdelning handutfodras. Besättningen har produktionsuppföljning genom<br />
PigWin Sugg.<br />
En av fördelarna med att vara KRAV-sugga.<br />
________________________________________________________________________________<br />
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005 5
Smågrisbesättning 3<br />
Besättningen har 48 suggor <strong>och</strong> åtta suggor grisar var fjärde vecka. Suggorna grisar i lådor ute i ströbädden<br />
<strong>och</strong> smågrisarna hålls kvar i lådan tills kullen är ca tio dagar. När kullarna börjar ta sig ut ur<br />
lådan monteras denna ner <strong>och</strong> suggor <strong>och</strong> smågrisar går i en gemensam ströbädd. Efter avvänjning<br />
flyttas suggorna till betäckningsavdelning <strong>och</strong> smågrisarna går kvar. Ströbädden i denna besättning är<br />
varm <strong>och</strong> vintertid använder man tillskottsvärme. Sinsuggor flyttas fyra veckor efter seminering till en<br />
kall sinsuggavdelning med uteplatta. På sommaren hålls alla djurkategorier i samma avdelningar med<br />
bete i anslutning till uteplattan utom sinsuggorna som flyttas ut i växtföljden <strong>och</strong> bor i hyddor. Sinsuggor<br />
<strong>och</strong> suggor i betäckningsavdelningen handutfodras medan torrfodret till bäddarna vid grisning <strong>och</strong><br />
under tillväxtperioden fylls med en torrfoderslinga. Besättningen har programmet Gårdsmäster som<br />
produktionsuppföljning <strong>och</strong> man har en god rådgivande dialog med besättningsveterinären.<br />
Integrerad besättning 1<br />
Systemet är uppbyggt med åtta grisningar var fjärde vecka <strong>och</strong> besättningen består av ca 48 suggor totalt.<br />
Suggorna grisar i en vanlig grisningsavdelning <strong>och</strong> flyttas med smågrisar ut i fält ca två veckor efter<br />
födsel. Suggor <strong>och</strong> smågrisar sätts då på ny mark som inte varit betad av grisar de senaste fyra åren. Vid<br />
avvänjning flyttas suggorna hem till betäckningsavdelningen <strong>och</strong> betäcks <strong>och</strong> semineras. Efter dräktighetstest<br />
flyttas suggorna till sinsuggstallet där de har platta i anslutning till byggnaden. Under betesperioden<br />
går alla djurkategorier ute i växtföljden utom under grisning <strong>och</strong> betäckning. Alla djur utfodras<br />
med ett <strong>och</strong> samma torrfoder i fri mängd. Automater fylls i fält med hjälp av traktor. Produktionen på<br />
suggorna uppföljs genom Gårdsmäster <strong>och</strong> man har idag ingen kontinuerlig rådgivningskontakt, men<br />
deltar i ERFA-grupprådgivning.<br />
Ett modernt <strong>ekologisk</strong>t slaktsvinsstall med blötfoder.<br />
Integrerad besättning 2<br />
Har totalt 64 suggor indelade i åtta grupper med åtta suggor i var grupp. Man har också en konventionell<br />
slaktsvinsproduktion med blötutfodring. Suggrupperna har grisning var tredje vecka ute i hyddor på<br />
bete som ingår i växtföljden. Grisarna föds sedan upp till ca 60 kg ute i hyddorna med fållor, <strong>och</strong> flyttas<br />
inför slutgödning till ett stall med rastgård som ligger i anslutning till det konventionella stallet, där man<br />
också utfodrar med blötfoder. Suggor betäcks på hemmaplan i en kall lösdrift med rastgård, <strong>och</strong> hålls<br />
där till första dräktighetscanning vid fyra veckor. Därefter släpps suggorna i sinsuggfållan i fält. Produk-<br />
________________________________________________________________________________<br />
6 <strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005
tionen följs upp med hjälp av egentillverkade Excel-beräkningar <strong>och</strong> man deltar i ERFAgrupprådgivning<br />
men har ingen kontinuerlig produktionsrådgivning.<br />
Slaktsvinsbesättning 1<br />
Gården har fyra avdelningar med vardera 150 ekogrisplatser. På gården finns också en konventionell<br />
besättning med blötfoderanläggning. Grisar sätts in var sjätte vecka i tre av avdelningarna från en smågrisbesättning<br />
<strong>och</strong> i den fjärde avdelningen sätts det in smågrisar var 18:e vecka från en annan smågrisbesättning.<br />
Grisarna går i avdelningar med både spalt <strong>och</strong> ströbädd. Alla bäddar tas ut <strong>och</strong> strös upp på<br />
nytt var fjärde vecka. På vintern har grisarna en uteplatta som skrapas ren från gödsel regelbundet. På<br />
sommaren har grisarna tillgång till en stationär rastfålla som bete. Grisarna utfodras med blötfoder i<br />
stallet året runt. Gården har hjälp av LRF-konsults grisrådgivning för att beräkna PigWin Slaktrapporter<br />
<strong>och</strong> får rådgivning härigenom.<br />
Vilande gyltor.<br />
________________________________________________________________________________<br />
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005 7
<strong>Resultat</strong> i små<strong>grisproduktion</strong>en<br />
Eftersom man har lite olika beräkningsmodeller i olika produktionsuppföljningsprogram är uppgifterna<br />
inte helt jämförbara. Vi har därför valt att renodla uppgifterna så mycket som möjligt <strong>och</strong> göra de mer<br />
jämförbara mellan besättningar. <strong>Resultat</strong>en är också blandade så att ingen besättning kan identifieras i<br />
helhet.<br />
Tabell 5. <strong>Resultat</strong> inom små<strong>grisproduktion</strong>en i fem olika besättningar. Spill- <strong>och</strong> galldagar saknas uppgift om från en<br />
besättning. Medeltal i fetstil, därunder spridningen.<br />
Omlöp % Spill- <strong>och</strong><br />
galldagar<br />
Levande<br />
födda/kull<br />
Avvanda /<br />
kull<br />
Dödlighet till<br />
avvänjning<br />
Medeltal 9,6 25 12,1 9,9 17,6<br />
Spridning 0,9-18 12-36 13,1-11,3 10,8-9,1 16,5-18,8<br />
Dödlighet mellan avvänjning <strong>och</strong> leverans är inte jämförbart mellan de smågrisproducerande <strong>och</strong> de<br />
integrerade besättningarna. Dödlighet efter avvänjning framgår av tabell 6. Foderåtgång i små<strong>grisproduktion</strong>en<br />
har bara kunnat tas fram från de smågrisproducerande besättningarna. Foderåtgång <strong>och</strong> ålder<br />
vid leverans presenteras i tabell 6.<br />
Tabell 6. Foder per levererad smågris samt ålder <strong>och</strong> vikt vid leverans. Medeltal i fetstil, därunder spridningen.<br />
Foder per<br />
gris, kg<br />
Vikt vid<br />
leverans, kg<br />
Ålder vid<br />
leverans, dagar<br />
Dödlighet efter<br />
avvänjning, %<br />
Medeltal 118 34,7 87 4,7<br />
Spridning 93 - 139 31,8 - 40 78 - 100 2,0 - 9,5<br />
Ekonomi<br />
Produktions<strong>kostnader</strong> i små<strong>grisproduktion</strong>en har man beräknat utifrån verkligt utfall under ett års tid.<br />
De produktions<strong>kostnader</strong> som man har tagit fram är rekryteringskostnad för inköpta gyltor, veterinärkostnad,<br />
arbetstid <strong>och</strong> foderkostnad. Se dessa <strong>kostnader</strong> i tabell 7.<br />
Tabell 7. Kostnader i <strong>ekologisk</strong> små<strong>grisproduktion</strong> per sugga i produktion. Medeltal i fetstil, därunder spridningen.<br />
Jämförelsetal från standardkalkyl <strong>ekologisk</strong> modersugga från Hushållningssällskapens bidragskalkyler Husdjur östra<br />
Sverige 2005.<br />
Foderkostnad,<br />
kr<br />
Rekrytering,<br />
kr<br />
Veterinär,<br />
vaccin <strong>och</strong><br />
medicin, kr<br />
Arbetstid,<br />
timmar<br />
Semin <strong>och</strong><br />
hyrgalt, kr<br />
Medeltal 5 793 1 480 345 34 429<br />
Spridning 5 155-6 437 1 255-1 895 217-506 20-42 290-568<br />
Jämförelsetal 4 461 1 419 394 25 310<br />
________________________________________________________________________________<br />
8 <strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005
Kommentar till resultatet i små<strong>grisproduktion</strong>en<br />
Tabellerna visar resultatet från ett mindre antal besättningar men kan ändå sägas representera dagens<br />
<strong>ekologisk</strong>a <strong>grisproduktion</strong> så gott vi kan mäta den. De slutsatser man kan dra från dessa resultat, är att<br />
antal levande födda förbättrats mycket från 1999, från 10,7 till 12,1 grisar per kull, samma resultat som i<br />
konventionell produktion (tabell 3 <strong>och</strong> 4). Dödligheten fram till avvänjning ligger högre nu (17,6%) än<br />
för 6 år sedan (13,3%), vilket delvis beror på att kullarna är större från början. I PigWin ”alla” ligger<br />
dödligheten på 14,8%. Antal avvanda har förbättrats rejält från 9,2 grisar 1999 till 9,9 grisar per kull<br />
2005 vilket visar att man har en betydligt bättre kontroll på miljön under grisning samt en mer kontrollerad<br />
miljö under digivningen i dagens system med ströbäddsboxar i stället för de hyddor som var vanligast<br />
1999. PigWin-resultatet för ”alla” ligger på 10,3 grisar per kull, vilket är lite bättre <strong>och</strong> naturligt<br />
med tanke på hur mycket mer kontrollmöjligheter man har på miljö- <strong>och</strong> hälsosidan. Gall- <strong>och</strong> spilldagarna<br />
är alldeles för höga i den <strong>ekologisk</strong>a små<strong>grisproduktion</strong>en <strong>och</strong> där har vi problemet med säsongsbrunsten<br />
under vintern som inträffar för tidigt under digivningen i många besättningar vilket leder till<br />
att man får en utdragen betäckningsperiod efter avvänjning.<br />
Smågrisbesättning med hyddsystem under betesperioden.<br />
Kommentar till ekonomiska nyckeltal för små<strong>grisproduktion</strong>en<br />
Foderförbrukningen är ganska hög men i förhållande till leveransvikterna som också är mycket höga<br />
(34 kg) kanske de inte skiljer sig så mycket från en konventionell produktion. I jämförelsetalen från<br />
standardkalkylen ligger leveransvikten på 28 kg <strong>och</strong> foderkostnaden på 4 461 kr. Erfarenheten från<br />
praktiken är dock att man har ett högre foderspill, särskilt under betesperioden, vilket är ett problem<br />
som man måste försöka lösa med bättre utvecklade foderautomater framöver.<br />
Att arbetsinsatsen är högre i <strong>ekologisk</strong> produktion är en självklarhet i det <strong>ekologisk</strong>a systemet med betesgång<br />
<strong>och</strong> stor rörelsefrihet <strong>och</strong> större vistelseytor för djuren. Det finns dock stora besättningsskillnader,<br />
<strong>och</strong> man kan komma långt i rationalisering genom att ha välanpassade byggnader <strong>och</strong> smarta<br />
betessystem. Jämförelsetalen visar också på en tendens till att verkligheten innebär fler riskmoment som<br />
man inte beaktar fullt ut i kalkylerna.<br />
________________________________________________________________________________<br />
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005 9
Det bör också påpekas att en ökad arbetsinsats kan ge en bättre produktion med fler sålda grisar. Om<br />
man utgår från 175 kr i timmen i arbetskostnad kan en smågris bekosta ca fyra timmars extra arbetstid<br />
per sugga. Skillnaden mellan bästa <strong>och</strong> sämsta besättning är tre grisar per årssugga. Det betyder att man<br />
kan arbeta 12 timmar mer per sugga utan att försämra det ekonomiska nettot. Gör man rätt saker behövs<br />
förmodligen inte 12 timmar mer per sugga eller 800 timmar i en 70 suggors besättning, det kanske<br />
räcker med halva arbetstidsökningen <strong>och</strong> då är resten marginalintäkt på ökat resultat i suggproduktionen.<br />
Sammanfattningsvis är foderkostnaden <strong>och</strong> arbetstiden de poster som väger tyngst i kalkylen, <strong>och</strong> som<br />
kan reduceras både genom sänkt foderspill, lägre foderpris samt rationellare skötsel i bra stallar <strong>och</strong><br />
bättre lösningar i fält. Ett lika bra sätt är att jobba hårt för fler grisar per sugga <strong>och</strong> år.<br />
En produktiv sugga i svensk <strong>ekologisk</strong> besättning.<br />
________________________________________________________________________________<br />
10 <strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005
<strong>Resultat</strong> i integrerad produktion<br />
<strong>Resultat</strong>en inom suggdelen i de integrerade besättningarna redovisas under rubriken: <strong>Resultat</strong> i suggproduktionen<br />
ovan. Eftersom man saknar kontinuerlig uppföljning på foderåtgång <strong>och</strong> tillväxt inom<br />
den integrerade produktionen har vi utgått från handräknade beräkningar. Utifrån de olika gruppernas<br />
samlade slakttillfällen i relation till födelsevecka kan man uppskatta en medelslaktålder i dagar. Utifrån<br />
en födelsevikt på 1,5 kg per gris kan man beräkna en medeltillväxt från födsel till slakt på de integrerade<br />
grisarna. För den specialiserade besättningen känner vi till åldern på smågrisarna vid leverans <strong>och</strong> kan<br />
därmed räkna om deras grisar till ett integrerat system med hjälp av uppgifter från Pig Win slakt.<br />
Tabell 8. Produktionsresultat slaktade grisar. Medeltal i fetstil, därunder spridningen.<br />
Köttprocent,<br />
%<br />
Slaktvikt,<br />
kg<br />
Ålder vid slakt,<br />
dagar<br />
Tillväxt födelse–<br />
slakt, gram/dag<br />
Medeltal 57,3 86,4 194 579<br />
Spridning 57,2 - 57,4 84,7 - 88,1 186 - 205 509 - 614<br />
För foderåtgång inom den integrerade <strong>ekologisk</strong>a <strong>grisproduktion</strong>en har vi fortfarande för lite kunskaper.<br />
I den specialiserade slakt<strong>grisproduktion</strong>en har vi en bättre foderuppföljning genom blötutfodringssystemet.<br />
Den specialiserade besättningen i denna undersökning har en foderförbrukning på 36 MJ per<br />
kg tillväxt. I en studie av Arbetstid <strong>och</strong> foderförbrukning 2005 med flera andra besättningar, har man<br />
visat resultat på mellan 34 till 40 MJ per kg tillväxt. I samma studie varierar tillväxt mellan 710 till 890<br />
gram per dag.<br />
Konventionellt slaktsvinsstall anpassat till ekogrisar.<br />
________________________________________________________________________________<br />
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005 11
En av de integrerade besättningarna har redovisat foderförbrukning under ett år. För hela besättningen<br />
åtgår ca 7 300 kg per integrerad sugga <strong>och</strong> år. Av detta foder är ca 2 200 kg slaktsvinsfoder, 2 600 kg<br />
tillväxtfoder <strong>och</strong> 2 500 kg suggfoder. Som jämförelse kan man titta på standardkalkylen från Hushållningssällskapens<br />
bidragskalkyler Husdjur östra Sverige 2005, där den samlade foderåtgången beräknats till 7<br />
474 kg för en <strong>ekologisk</strong> integrerad sugga.<br />
Kommentarer till slaktsvinsresultatet<br />
Slutsatserna från slaktsvinsstudien visar att dessa resultat är jämförbara med konventionell produktion<br />
både vad gäller tillväxt <strong>och</strong> foderförbrukning. Slaktvikten ligger idag lika hos <strong>ekologisk</strong>a <strong>och</strong> konventionella<br />
grisar, 86,4 kg <strong>och</strong> den har ökat sedan 1999. Köttprocenten var 1999 ett problem inom <strong>ekologisk</strong><br />
produktion med köttprocent ca 1 % lägre än konventionell produktion. Idag ligger den något under,<br />
57,3% i denna undersökning jämfört med 57,7 i PigWin. Det är i stor utsträckning bättre foder som gör<br />
att vi idag har bra köttprocent bland KRAV-grisarna.<br />
Kommentar till ekonomiska nyckeltal för slaktsvinsproduktionen<br />
Foderkostnaden är den absolut tyngsta posten i slaktsvinskalkylen, <strong>och</strong> variationen i förbrukning mellan<br />
34 – 40 MJ/kg tillväxt bland några <strong>ekologisk</strong>a slaktsvinsbesättningar tyder på att det är fullt möjligt med<br />
dagens foder att uppnå en hög fodereffektivitet men att variationen är stor. Med de höga foderpriser vi<br />
har på ekofoder är det nödvändigt att sänka foderförbrukningen i många besättningar för att få ekonomi.<br />
Om vi räknar med en foderkostnad för slaktsvinsfoder på 1,90 kr/kg, <strong>och</strong> 12,2 MJ / kg, blir foderkostnaden<br />
0,16 kr/MJ. För besättningen med 40 MJ foderförbrukning blir foderkostnaden för ett slaktsvin<br />
550 kr (30-116 kg = 86 kg tillväxt). För besättningen med 34 MJ/kg tillväxt blir foderkostnaden 468<br />
kr/gris. Det finns alltså 82 kr att tjäna per gris på en bättre foderkontroll i detta fall.<br />
Slaktsvin, torrutfodring i fält.<br />
________________________________________________________________________________<br />
12 <strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005
Gemensamma <strong>kostnader</strong><br />
I <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> finns en del extraordinära <strong>kostnader</strong> som man inte har i konventionell <strong>grisproduktion</strong>.<br />
Om man har grisarna i hyddsystem måste man ha en fyrhjuling <strong>och</strong> den slits så mycket i<br />
det dagliga arbetet att den måste bytas vartannat år. I andra system används traktor med lastare eller<br />
lastmaskin i direkta grisjobb mellan 150 till 600 timmar i de olika grisbesättningarna. Dessa maskintimmar<br />
ersätter dock en hel del manuellt arbete som man i en konventionell grisbesättning kanske lägger<br />
på boxrengöring istället.<br />
Byggnads<strong>kostnader</strong>na är högre på grund av större ytor per gris för <strong>ekologisk</strong> produktion, ofta har man<br />
dock använt äldre stallar som anpassats för <strong>ekologisk</strong> produktion. I nybyggnadsfallet blir kostnaden per<br />
grisplats jämförbar med konventionella byggnader eller högre beroende på de stora ytorna per gris ute<br />
<strong>och</strong> inne. Till detta kommer stängsel <strong>och</strong> hyddor samt utfodrings- <strong>och</strong> vattningsutrustning i fält.<br />
Blötutfodring i fält. Foto: Peder Schiöler<br />
Halmanvändningen är hög i ströbäddssystem. En av smågrisproducenterna med stationärt system (ej<br />
hyddor) har en halmförbrukning på ca 1 300 kg per sugga. När man jämför detta med de uppgifter på<br />
halmförbrukning i västgötasystem som finns i studien som gjorts tidigare av Slakteriförbundets FoUgrupp<br />
Svin ligger denna i underkant. Besättningen har mycket god hygien i bäddarna <strong>och</strong> med en rastgård<br />
att gå ut på går det inte åt lika mycket halm som i konventionella hus.<br />
Markanvändningen för bete i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> ger visserligen arealstöd men inte så mycket<br />
foderproduktion att räkna med. Den har ett bra förfruktsvärde <strong>och</strong> en viss ogräsdämpande effekt vilket<br />
gör att man räkna den som en gröngödslingsvall till spannmålen. I standardkalkylen lägger man in en<br />
för området normal arrendekostnad för betesarealen.<br />
________________________________________________________________________________<br />
<strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005 13
Sammanfattning<br />
När man ser utvecklingen inom <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> över en längre period är det stora förändringar<br />
som skett. Att skötselförändringarna medfört förbättringar kan vi avläsa i det bättre produktionsresultatet<br />
som uppnåtts. Grupphållningen har blivit mer strikt <strong>och</strong> man uppnår därmed en bättre sektioneringsgrad<br />
mellan åldersgrupper vilket är positivt för hälsan. Det finns dock trots allt en hel del kvar<br />
att göra för att utveckla produktionen positivt. Ett av problemen har med säsongsbrunst <strong>och</strong> ditid att<br />
göra som vi talat om tidigare under smågrisresultat.<br />
Med spridda brunster <strong>och</strong> omlöp får man en spridd grisning på köpet. Spridd grisning är en av orsakerna<br />
till nästa problem. Smågrisar dör i alldeles för stor omfattning. Säsongsmässig vinterbrunst under<br />
digivningen har haft en tendens att öka efter omläggningen till <strong>ekologisk</strong>t. Skillnaderna jämfört med<br />
konventionellt är framför allt den längre ditiden, men även utevistelsen, grovfodret <strong>och</strong> tidigt utsläpp i<br />
gruppboxen kan kanske ha betydelse. Problemet har blivit tydligare i de nya systemen än då hyddorna<br />
användes <strong>och</strong> man även hade skilda fållor under digivningen. En gruppstorlek på 6-8 suggor rekommenderas<br />
av experterna.<br />
Till följd av de spridda grisningarna blir<br />
rekryteringsbehovet större <strong>och</strong> man<br />
måste reparera skadan i gruppstorlekarna<br />
genom inköp av dräktiga suggor<br />
med rätt grisningsdatum. För närvarande<br />
finns ingen <strong>ekologisk</strong> gyltbesättning<br />
<strong>och</strong> man är hänvisad till de<br />
vanliga gyltförmedlingarna. Regelverket<br />
(EU <strong>och</strong> KRAV) sätter dock en gräns<br />
vid 20% för nyinköp av konventionell<br />
rekrytering vilket gör att många tar fram<br />
sina egna gyltor genom återkorsning.<br />
Det finns en nackdel med att föda upp<br />
vita tvåraskorsningar tillsammans med<br />
trerasgrisar eftersom trerasgrisar tar<br />
kommandot <strong>och</strong> gärna trycker ner<br />
gyltämnena <strong>och</strong> deras syskon så att de<br />
blir eftersatta. Rekrytering är en aktuell<br />
fråga just nu att lösa inom <strong>ekologisk</strong><br />
grishållning.<br />
Sammanfattningsvis är de viktigaste<br />
områdena att arbeta med framöver en<br />
förbättrad grupphållning vilket ska ge Nu går vi vidare.<br />
bättre hälsa i smågrisbesättningen, mindre<br />
rekryteringsbehov <strong>och</strong> jämnare grupper som går in i slaktsvinsperioden. Där måste man förbättra foderblandningarna<br />
till en större behovsanpassning <strong>och</strong> striktare fodertilldelning vilket ska ge mindre<br />
näringsförluster <strong>och</strong> bättre foderutnyttjande <strong>och</strong> en mer ekonomisk ekogris. För att klara allt detta behövs<br />
också mer kontinuitet i rådgivningen <strong>och</strong> mer tillfällen att lära av varandra i ERFA-grupper <strong>och</strong><br />
andra utbildningsdagar. Mer produktionsuppföljning behövs också som underlag för att kunna fokusera<br />
på <strong>och</strong> förbättra de svaga punkterna.<br />
Detta ger i sin tur en nöjdare ekogrisproducent <strong>och</strong> sådana vill vi ha fler av i framtiden!<br />
________________________________________________________________________________<br />
14 <strong>Resultat</strong> <strong>och</strong> <strong>kostnader</strong> i <strong>ekologisk</strong> <strong>grisproduktion</strong> 2005
<strong>HS</strong> <strong>Konsult</strong> AB<br />
Box 412<br />
751 06 Uppsala<br />
Tel 018-56 04 00<br />
www.hush.se/mitt
Change language