Dan Hanqvist - Vinge

DEN OFFENTLIGRÄTTSLIGA REAKTIONEN PÅ FINANSKRISEN (II): KAPITALET 283
rupris- och valutakursrisker. Kapitalkraven för kreditrisker och marknadsrisker
viktas efter olika procentsatser beroende på typ av och relativ storlek på
risk. Med operativ risk avses risken för förluster till följd av inte ändamålsenliga
eller inte fungerande interna förfaranden eller system eller på grund av
mänskliga fel eller yttre händelser, samt rättsliga risker. 9 Riskerna ska motsvaras
av kapital av viss art, mängd och sammansättning (kapitalbasen). Kapitalbasen
består av primärt och supplementärt kapital. Efter justeringar för vissa
poster, bl a goodwill, består det primära kapitalet i princip av institutets egna
kapital. Som supplementärt kapital räknas bl a vissa (efterställda) förlagslån.
Det primära kapitalet ska alltid utgöra minst hälften av kapitalbasen och ska
alltid vara minst lika stort som det supplementära kapitalet.
Ett institut ska, för det första, då verksamheten påbörjas ha ett visst startkapital
i form av en viss minsta kapitalbas som säkerhet för verksamheten.
Denna kapitalbas får aldrig understiga vad som vid verksamhetens början
motsvarade institutets startkapital. Detta är ett summariskt krav som inte tar
hänsyn till de konkreta riskerna i de olika instituten. Kravet på starkapital är
inte dynamiskt, i princip varken med hänsyn till omfattningen av institutets
verksamhet såsom den utvecklas över tid eller till vad institutet gör för att hantera
sina risker. I lagtexten anges startkapitalet i euro. För bolag som har
svenska kronor som redovisningsvaluta (vilket ju är det normala) innebär
detta att bolaget måste ta ställning till växelkursen. Ett sätt vore att dynamiskt
övervaka kapitalet så att det i kronor angivna kapitalet alltid motsvarar det
erforderliga antalet euro enligt dagskursen. Detta sätt är dock inte tillåtet.
Istället gäller att det är det kronbelopp som följer av växelkursen mot euro
som gällde vid tidpunkten för beviljande av bolagets tillstånd som sedermera
ska beaktas. 10 Detta medför att olika institut har att iaktta olika kronbelopp
som minimikapital beroende på vad växelkursen mot euron var när tillstånd
meddelades; vilket måste vara fel.
Därutöver finns också, för det andra, mer komplicerade regler om kapitaltäckning
och stora exponeringar. Kapitalbaskravet enligt kapitaltäckningsreglerna
innebär att varje institut vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som
motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker. I lagen och Finansinspektionens föreskrifter anges hur
kapitalkravet för de tre olika riskkategorierna ska beräknas liksom villkoren
för beräkning av kapitalbasen. Kapitaltäckningsreglerna är dynamiska och
riskkänsliga. Om en institut hanterar sina risker på lämpligt sätt kan kapital-
9
De rättsliga riskerna i finansiell verksamhet diskuteras i R McCormick, Legal Risk in the Financial
Markets (2 u 2010).
10
Se Finansinspektionens beslut In re Exchange Finans Europe AB, Fi Dnr 07-1478-342, 2007-04-
02.