Dan Hanqvist - Vinge

332 DAN HANQVIST
vilken finansiella chocker sprids mellan olika länders finansiella system
(såsom var fallet i den senaste krisen). 129 Å andra sidan är tillgången på kredit
viktig för de icke-finansiella företagen – chocker som drabbar de finansiella
intermediärerna (såsom var fallet i den senaste krisen) får tydliga och snabba
effekter på den ekonomiska aktiviteten, kanske främst genom att begränsa de
icke-finansiella företagens working capital. 130 Det är därför ofta av stor vikt för
icke-finansiella företag att ha tillgång till den internationella kreditmarknaden,
kanske främst i krissituationer då de lokala finansiella intermediärerna
kan vara utsatta för särskilda begränsningar (ekonomiska eller regulatoriska).
Under den senaste krisen har man kunnat konstatera att långivare i flera länder
där bankerna blivit föremål för offentliga åtgärder, såsom nationaliseringar
mm, hemfaller åt ”finansiell protektionism”, dvs kraftigt minskar utlåningen
till utländska låntagare (de brittiska bankerna förefaller här utgöra det
viktigaste undantaget). 131 Det är därför av stor ekonomisk betydelse att regleringen
av den finansiella sektorn inte leder till artificiella begränsningar av
den internationella kreditmarknaden; sådana begränsningar leder till att krediter
inte når låntagare med lånebehov för sin produktiva verksamhet; vilket
leder till välfärdsförluster totalt sett – dels naturligtvis i låntagarnas hemmaekonomier
men dels också hos långivarna som går miste om lönsamma krediter.
En konsekvensanalys bör alltså innefatta också en analys av effekter av nu
angivet slag.
Jag tolkar resultaten som att det regulatoriska kapitalet är irrelevant (eftersom
det vanligen understiger det faktiska kapitalet, som vi har sett) och att
utlåningsvolymen bestäms utifrån tillgång och efterfrågan, varvid efterfrågan
styrs av kreditinstitutens riskvägda faktiska kapital, som vanligtvis överstiger
det regulatoriska minimikravet eftersom marknadstrycket och ägarnas riskaptit
normalt leder till ett ekonomiskt kapital som överstiger de regulatoriska
kraven.
På ett par punkter har de nya reglerna informerats av en önskan att främja
konkurrensen. Eftersom kapitalregleringen medför kostnader för instituten
påverkar regleringen institutens konkurrenssituation: ett land som inför hårdare
krav riskerar att försämra konkurrenssituationen för det egna landets
institut till förmån för utländska aktörer som kan erbjuda produkter och
129 Se Sh Aiyar, ”How did the crisis in international funding markets affect bank lending? Balance
sheet evidence from the United Kingdom”, Bank of England Working Paper No 424 (2011).
130 Se E Fernandez-Corugedo, M McMahon, S Millard & L Rachel, ”Understanding the macroeconomic
effects of working capital in the United Kingdom”, Bank of England Working Paper No 422
(2011).
131 A K Rose & T Wieladek, ”Financial protectionism: the first test”, Bank of England External MPC
Unit Discussion Paper No 32 (2011).