JH - Ãlmhults kommun
JH - Ãlmhults kommun
JH - Ãlmhults kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Innehållsförteckning<br />
sid sid<br />
Organisation 2<br />
1. Allmänt om översiktsplanering 3 - 7 6. Näringsliv 34 - 37<br />
2. Miljö- och riskfaktorer 8 - 13 7. Kommunikationer 38 - 41<br />
3. Naturmark och vattenområden 14 -17 8. Vatten och avlopp 42 - 43<br />
4. Markanvändningen i församlingarna och 9. Avfall 44 - 45<br />
dess orter, allmänt 18 - 21 10. Energi 46 - 49<br />
5. Markanvändningen i respektive församling 11. Kulturmiljö, fritid och turism 50 - 53<br />
och dess ort/-er 12. Beredskapsplanering 54 - 55<br />
• Göteryds församling 22 - 23 13. Mellan<strong>kommun</strong>alt samarbete 56 - 58<br />
• Pjätteryds församling 24 14. Riksintressen 60 - 62<br />
• Hallaryds församling 25<br />
• Härlunda församling 26 - 27<br />
• Virestads församling 28 - 29<br />
• Stenbrohults församling 30 - 31<br />
• Älmhults församling 32 – 33<br />
Bilagor:<br />
1. Göteryd 7. Eneryda 13. Täkter,skyddsområden för vattentäkt,<br />
2. Delary 8. Liatorp fornlämningsyta, kulturreservat<br />
3. Pjätteryd 9. Diö 14. Utredningsområden för framtida bostäder<br />
4. Hallaryd 10. Älmhult (helårs- och/eller fritids)<br />
5. Härlunda 11. Riksintressen 15. Flygplatsen Älmhult/Möckeln<br />
6. Virestad 12. Naturvårdsprogram, naturreservat, 16. Potentiella uttagsområden för dricksvattenförsörjning<br />
biotopskydd, byggnadsminne, naturminne 17. Utdrag ur SGU:s karta över grundvattnet i Kronobergs<br />
län<br />
18. Underlagsmateriel<br />
Anm. Revideringar som utförts med anledning av synpunkter från samrådet är redovisade med kursiv stil<br />
2
Översiktsplan för Älmhults <strong>kommun</strong> 2006<br />
Organisation för arbetet med förslag till ny översiktsplan<br />
Organisationen för arbetet med översiktsplanen har varit följande:<br />
Beslutsgrupp Kommunstyrelsen och miljö- och<br />
byggnämndens presidium<br />
Styrgrupp Kommunstyrelsens presidium<br />
Ansvariga tjänstemän Bo Bergsjö med biträde av Ylva<br />
Pershaf och Torsten Lindow<br />
1. Allmänt om översiktsplanering<br />
Gällande plan<br />
Kommunens nu gällande Översiktsplan för Älmhults <strong>kommun</strong> antogs<br />
av <strong>kommun</strong>fullmäktige 1992-02-03. Fördjupade översiktsplaner har år<br />
1996 tagits fram för Liatorp och Diö/Dihult men inte blivit antagna.<br />
Kommunstyrelsen beslöt 2001-11-06 att godkänna förslaget till hur<br />
arbetet med nya översiktsplanen ska organiseras. Kommunstyrelsen<br />
beslöt 2002-11-05 att till <strong>kommun</strong>fullmäktige överlämna rapporten<br />
”Översiktsplan Älmhult – Framtiden i Älmhults <strong>kommun</strong>”. Kommunfullmäktige<br />
har 2002-11-11, § 149, godkänt rapporten. Målsättningen<br />
med det pågående arbetet är att förslag till översiktsplan ska läggas<br />
fram till <strong>kommun</strong>fullmäktige för beslut under nuvarande mandatperiod<br />
(2003-2006).<br />
Översiktsplanens syfte och innehåll<br />
En översiktsplan är ett samlat beslutsunderlag, som belyser allmänna<br />
intressen och <strong>kommun</strong>ens miljösituation. Den är också ett handlingsprogram,<br />
som visar hur <strong>kommun</strong>en ser på mark- och vattenanvändningen<br />
i <strong>kommun</strong>ens olika delar och visar vad <strong>kommun</strong>innevånarna<br />
kan vänta sig i framtiden.<br />
Översiktsplanen är vägledande för kommande beslut. Den är inte rättsligt<br />
bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag genom förankring<br />
i en planeringsprocess som garanterar samråd och insyn.<br />
Översiktsplanen är också en överenskommelse mellan stat och <strong>kommun</strong><br />
om hur värden av nationellt slag ska beaktas och tas till vara.<br />
Lagstadgat innehåll<br />
Översiktsplanen skall enligt plan- och bygglagen redovisa följande:<br />
• Allmänna intressen enligt 2 kap som bör beaktas vid beslut om<br />
användningen av mark- och vattenområden. Särskilt skall riksintressen<br />
beaktas.<br />
• Miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen<br />
av mark- och vattenområden.<br />
• Redovisning av grunddragen om avsedd användningen av<br />
mark- och vattenområden.<br />
• Kommunens syn på hur den bebyggda miljön skall utvecklas<br />
och bevaras.<br />
• Hur <strong>kommun</strong>en tänker tillgodose de redovisade riksintressena<br />
och iaktta gällande miljökvalitetsnormer.<br />
Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan<br />
svårighet. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande.<br />
3
Historisk utveckling<br />
Älmhults köping bildades år 1901 och fungerade som administrativ<br />
enhet under 70 år. Under denna period ökade befolkningen från 900<br />
personer till 6 514 personer år 1970. Under sina första 30 år präglades<br />
köpingens utveckling av järnvägen för att under den senare delen av<br />
perioden starkt påverkats av IKEA:s utveckling.<br />
Under 1800- talet var Virestads församling en av länets största församlingar<br />
med omkring 5 000 invånare, vilket kan förklaras av de goda<br />
förutsättningarna för jordbruk i bygden. Förhållandena har i viss omfattning<br />
varit likartade för Stenbrohult, Göteryd och Hallaryd församlingar.<br />
Pjätteryd och Härlunda församlingar har mer präglats av det<br />
kombinerade jord- och skogsbruket och har haft en något lägre befolkningsutveckling.<br />
Delary och Diö har sin grund i bruksindustri från 1700- talet.<br />
Utöver Älmhult var Diö, Liatorp och Eneryda viktiga stationsorter och<br />
utvecklades i takt med järnvägens betydelse.<br />
Vissa orter kom aldrig vidare från jordbruk till industri och har därigenom<br />
haft en dålig utveckling befolkningsmässigt men är numera relativt<br />
stabila i sina befolkningstal. Detta gäller främst Virestad och Göteryd.<br />
Älmhult, Diö, Häradsbäck, Liatorp och Eneryda är orter som utvecklade<br />
många arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin.<br />
Tjänstenäringen i form av konstruktion, banker, handel och liknande<br />
har främst utvecklats i centralorten Älmhult.<br />
Nulägesbeskrivning av Älmhults <strong>kommun</strong><br />
Älmhults <strong>kommun</strong> bildades år 1971 genom sammanläggning av Älmhults<br />
köping, Göteryds <strong>kommun</strong>, Virestads <strong>kommun</strong>, Stenbrohults<br />
<strong>kommun</strong> och den del av Ryds köping som var Härlunda församling.<br />
Folkmängden i den nybildade <strong>kommun</strong>en uppgick till 15 289 invånare.<br />
Kommunens hittills största folkmängd räknades år 1991 och uppgick<br />
då till 16 049. Kommunens folkmängd uppgick 2006-12-31 till 15 368.<br />
Angränsande <strong>kommun</strong>er är Markaryd, Osby, Olofström, Tingsryd,<br />
Alvesta och Ljungby.<br />
Kommunen har en relativt väl utbyggd infrastruktur där södra stambanan<br />
och riksväg 23 genomkorsar <strong>kommun</strong>en i nord-sydlig riktning.<br />
Länsväg 120 i öst-västlig riktning är också en viktig transportlänk.<br />
Kombiterminalen är en av de största i landet.<br />
IKEA:s betydelse för <strong>kommun</strong>ens utveckling kan inte nog överskattas<br />
och IKEA tillsammans med det för övrigt väl differentierade näringslivet<br />
har varit grundläggande för <strong>kommun</strong>ens utveckling.<br />
Närheten till Öresundsregionen skapar både in- och utpendling, där<br />
inte minst tågen har stor betydelse.<br />
Kommunen är rik på sjöar och vattendrag, vilket skapar förutsättningar<br />
för bra boendemiljöer.<br />
Älmhults <strong>kommun</strong> och framtiden<br />
I mitten av 1980- talet lät <strong>kommun</strong>en genomföra en omvärldsstudie. I<br />
denna studie beskrevs:<br />
• ”Sektorsvisa” omvärldsbilder<br />
• Ny regional omvärldsbild<br />
• Kommunernas och hushållens nya lokala omvärldsvillkor<br />
4
Äger de slutsatser som drogs i denna studie giltighet även idag och<br />
passar de även in vid bedömning av framtiden för Älmhults <strong>kommun</strong>?<br />
Generellt sett befinner vi oss i en stark förändringstakt, vilket inte i sig<br />
är något nytt. Den omfattande internationaliseringen och den så kallad<br />
globaliseringen har inte tidigare påverkat oss i motsvarande utsträckning.<br />
Hur bra är vi idag på att analysera den påverkan detta kan ha på<br />
vår <strong>kommun</strong>? I Kommunplan 2000-2010, antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
2001-02-28, ingår en omvärldsanalys som analyserar följande<br />
områden:<br />
• Internationalisering<br />
• Arbetskraftrörlighet<br />
• Regionalisering<br />
• EMU<br />
• Utveckling av skattebaser<br />
• Riktlinjer för planeringen<br />
För fortsatt utveckling är det viktigt att se de hotbilder som finns men<br />
samtidigt inte låta sig bli uppgiven utan ha en beredskap för de snabba<br />
förändringar som <strong>kommun</strong>en står inför.<br />
Nedan anges några exempel på framgångsfaktorer för en <strong>kommun</strong>:<br />
• Ett starkt och differentierat näringsliv<br />
• En utvecklad infrastruktur<br />
• Tillgång till kvalificerad utbildning inom närområdet<br />
• En utvecklad samverkan med andra <strong>kommun</strong>er och regioner<br />
• Tillgången till attraktiva och alternativa boendemiljöer<br />
• Ökad service på landsbygden<br />
IKEA:s fortsatta utveckling tillsammans med ett starkt näringsliv inom<br />
<strong>kommun</strong>en ger förutsättningar för en stark <strong>kommun</strong>.<br />
En ökad tillgänglighet till tågtrafiken, en utveckling av kombiterminalen<br />
samt förbättrad standard på både huvudvägnätet och det mindre<br />
vägnätet skapar förutsättningar för bättre person- och godstransporter.<br />
En samverkan med universitet, högskolor och företag ger förutsättningar<br />
för att få kvalificerade utbildningar förlagda till <strong>kommun</strong>en.<br />
Kommunerna och de regionala organen är viktiga aktörer i tillväxtarbetet.<br />
Bland annat har Länsstyrelsen på uppdrag av regeringen tagit<br />
fram Tillväxtprogram Kronoberg, där den övergripande målsättningen<br />
kan sammanfattas på följande sätt:<br />
”Bidra till hållbar tillväxt i konkurrenskraftiga och lönsamma företag,<br />
som kan erbjuda bra jobb och karriärmöjligheter för såväl kvinnor som<br />
män.”<br />
Kronobergs Regionala Utvecklingsstrategi (KRUS) är ett program som<br />
syftar till ökat samarbete mellan bland annat offentliga myndigheter<br />
och näringslivsorgan. Det skall ge större utbyte av de offentliga regionalpolitiska<br />
medlen.<br />
Engagemanget i Entreprenörsregionen är ett exempel på samverkan<br />
mellan <strong>kommun</strong>er.<br />
Tillgången till attraktiva och alternativa boendeformer och boendelägen<br />
är en av framtidsfrågorna för <strong>kommun</strong>en. Begreppet attraktiva<br />
boendemiljöer kan till exempel vara närheten till vatten eller möjligheten<br />
att förvärva en så kallad hästgård. Lägen t ex i anslutning till sjön<br />
Möckeln uppfattas generellt som attraktiva. Med hänsyn till bland annat<br />
de riksintressen som gäller för Möckelnområdet krävs en ingående<br />
analys av förutsättningarna för exploatering. Detta kan göras i form av<br />
en fördjupad översiktsplan för området. Ytterligare exempel på framtidsfrågor<br />
för <strong>kommun</strong>en är trafikstrukturen för Älmhults tätort och<br />
utvecklingsmöjligheterna för kombiterminalen.<br />
5
En långsiktigt hållbar <strong>kommun</strong><br />
En av förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar <strong>kommun</strong> är<br />
att bidra till att den fysiska miljön utvecklas i positiv riktning.<br />
God fysisk miljö.<br />
Riksdagen har antagit följande 16 nationella miljömål:<br />
* Begränsad klimatpåverkan * Grundvatten av god kvalité<br />
* Frisk luft * Hav i balans, levande kust och<br />
* Bara naturlig försurning skärgård<br />
* Giftfri miljö * Myllrande våtmarker<br />
* Skyddande ozonskikt * Levande skogar<br />
* Säker strålmiljö * Rikt odlingslandskap<br />
* Ingen övergödning * Storslagen fjällmiljö<br />
* Levande sjöar och vattendrag * God bebyggd miljö<br />
* Ett rikt växt- och djurliv<br />
Miljökvalitetsmålen anger vad en generation ska uppnå i olika miljöavseenden.<br />
Länsstyrelsen har regionalt anpassat, preciserat och<br />
konkretiserat de nationella miljökvalitetsmålen, vilket resulterat i Regionala<br />
miljömål. De fastställdes av Länsstyrelsens styrelse den 16<br />
december 2002.<br />
Länsstyrelsens styrelse har 2006-12-20 antagit reviderade Regionala<br />
miljömål för Kronobergs län 2007-2010.<br />
Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde 2006-02-07 beslutat hur<br />
arbetet med de lokala miljömålen ska bedrivas.<br />
Miljöbalken (SFS 2003:778)<br />
Bestämmelserna i miljöbalken (MB) syftar till att gynna en hållbar<br />
utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer får<br />
leva i en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten<br />
att naturen har ett skyddsvärde och människans rätt att förändra och<br />
bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.<br />
Miljöbalken ska tillämpas så att<br />
1. den biologiska mångfalden bevaras<br />
2. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från<br />
ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt<br />
långsiktigt god hushållning tryggas<br />
3. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med<br />
material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås<br />
4. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter<br />
oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan<br />
5. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas<br />
Kommunala visioner och handlingsprogram<br />
Kommunplan 2000-2010 innehåller följande vision:<br />
”Älmhults <strong>kommun</strong>s övergripande mål är att på demokratins, valmöjlighetens,<br />
jämställdhetens och gemenskapens grund på bästa<br />
sätt tillgodose invånarnas behov av social, miljömässig och ekonomisk<br />
trygghet samt aktiva deltagande i samhällslivet.”<br />
6
Kommunplanen upptar följande riktlinjer för planeringen:<br />
• Öresundsregionen ligger i <strong>kommun</strong>ens relativa närhet. Blir tillväxttakten<br />
i denna region den förväntade finns risk att omkringliggande<br />
områden åderlåts på arbetskraft och investeringar. I<br />
skenet av detta måste Älmhults <strong>kommun</strong> föra en aktiv politik i<br />
syfte att förhindra en sådan utveckling. Engagemanget i Entreprenörsregionen<br />
är exempel på sådan politik.<br />
• Närheten till Öresundsregionen kan å andra sidan rätt utnyttjat<br />
medföra positiva effekter för Älmhults <strong>kommun</strong>. Tillväxteffekterna<br />
i Öresundsregionen kan ”spilla över” till omkringliggande<br />
områden. Genom att föra en framgångsrik näringslivspolitik<br />
kan Älmhults <strong>kommun</strong> få ekonomisk draghjälp.<br />
• Den möjliga utvecklingen av skattebaserna som kan ses är bekymmersam<br />
ur Älmhults <strong>kommun</strong>s synvinkel. Kompensation<br />
för ökade <strong>kommun</strong>ala kostnader inom vissa områden är ingen<br />
självklarhet. Tvärtom kan på lång sikt de statliga bidragen<br />
komma att minska. Ett ökat beroende av <strong>kommun</strong>ens egna inkomstkällor,<br />
<strong>kommun</strong>alskatten och olika avgifter, uppstår därmed.<br />
Miljöplan 2000, antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2000-06-26, anger<br />
följande övergripande inriktning:<br />
”Invånarna i Älmhults <strong>kommun</strong> ska vara miljömedvetna, tänka och<br />
handla efter kretsloppsprinciperna och vara benägna att hushålla med<br />
naturresurser och energi. Grundläggande för miljömedvetna människor<br />
är även demokrati, jämlikhet, livskvalitet, solidaritet och internationellt<br />
samarbete.”<br />
Folkhälsoplan för Älmhults <strong>kommun</strong> 2004-2007, antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
2004-03-01, redovisar följande strategi:<br />
”I Älmhults <strong>kommun</strong> har vi ett samordnat folkhälsoarbete som bygger<br />
på långsiktig planering och bred samverkan.”<br />
Planen redovisar också åtaganden för <strong>kommun</strong>ala nämnder och förvaltningar<br />
samt för andra offentliga organisationer som deltar i folkhälsorådets<br />
arbete.<br />
Handikapplanen och Jämställdhetsplanen är exempel på andra styrdokument<br />
som utgör underlag för den <strong>kommun</strong>ala planeringen.<br />
Översiktsplanens innehåll och struktur<br />
Utöver den allmänna delen redovisar planen följande ämnesområden:<br />
2. Miljö- och riskfaktorer 9. Avfall<br />
3. Naturmark och vattenområden 10. Energi<br />
4. Markanvändningen i försam- 11. Kulturmiljö, fritid och<br />
lingarna och dess ort/-er, allmänt turism<br />
5. Markanvändningen i respektive 12. Beredskapsplanering<br />
församling och dess ort/-er 13. Mellan <strong>kommun</strong>alt sam-<br />
6. Näringsliv arbete<br />
7. Kommunikationer 14. Riksintressen<br />
8. Vatten och avlopp<br />
Varje ämnesområde, med undantag av Beredskapsplanering och Mellan<strong>kommun</strong>alt<br />
samarbete, har följande struktur:<br />
Målsättning Kommunens ställningstaganden<br />
Nulägesbeskrivning Konsekvenser<br />
Tillämpbara svenska miljömål Måluppfyllelse<br />
7
2. Miljö- och riskfaktorer<br />
Målsättning<br />
”Att skapa förutsättningar för ett samhälle där riskfaktorerna är minimerade<br />
och där goda miljöförhållanden prioriteras vid all planläggning<br />
liksom att människors säkerhet och hälsa främjas genom att uppkomsten<br />
av olyckor förebyggs.”<br />
Plan- och bygglagen<br />
Plan- och bygglagen (PBL) 4 kap 2 § anger följande: ”I översiktsplanen<br />
skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap och de miljöoch<br />
riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av markoch<br />
vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen särskilt anges.”<br />
Miljökvalitetsnormer<br />
Begreppet miljökvalitetsnormer är infört i miljöbalken och är ett styrmedel<br />
i arbetet med att nå fram till de nationella miljökvalitetsmålen.<br />
Kap 5 i miljöbalken anger normernas syfte och tillämpning. Idag finns<br />
det normer angivna för utomhusluft samt för fisk- och musselvatten.<br />
Enligt förordningen 1998:897 om miljökvalitetsnormer, har Naturvårdsverket<br />
meddelat miljökvalitetsnormer för utomhusluft och med<br />
avseende på kvävedioxid, svaveldioxid, kväveoxid, bly, PM 10 (partiklar<br />
med storleken 10 mikrometer), bensen och kolmonooxid. Dessa<br />
normer gäller fullt ut idag.<br />
Enligt PBL kap 2 skall vid planering och planläggning miljökvalitetsnormer<br />
enligt miljöbalken iakttas. Vidare skall enligt PBL kap 12 länsstyrelsen<br />
bland annat pröva <strong>kommun</strong>ens beslut att anta, ändra eller<br />
upphäva en detaljplan om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken<br />
inte iakttas.<br />
Enligt förordning 2001:527 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft<br />
skall <strong>kommun</strong>en kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Sedan<br />
år 1986 har i centrala Älmhult utförts luftkvalitetsmätningar i samarbete<br />
med IVL Svenska Miljöinstitutet AB och inom ramen för den så<br />
kallade URBAN-mätningen av vinterluften i tätorter i Sverige. Mätningarna<br />
har varit inriktade på svaveldioxid, sot och kvävedioxid. Sedan<br />
miljökvalitetsnormer för luft införts skall i stället för sot mängden<br />
små partiklar PM 10 mätas, det vill säga partiklar mindre än 10 mikrometer.<br />
Sedan några år görs också veckovisa mätningar av flyktiga<br />
kolväten (VOC).<br />
För Älmhults del kan konstateras att luftkvalitén i förhållande till de<br />
aktuella miljökvalitetsnormerna ligger långt under gränsvärderna för<br />
kvävedioxid, bly och kolmonoxid. För partiklar visar de första värdena<br />
att Älmhult ligger över den så kallade utvärderingströskeln och att det<br />
därmed är krav på fortsatta mätningar.<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Miljöfarlig verksamhet, allmänt<br />
Miljöbalken definierar miljöfarlig verksamhet enligt följande:<br />
1. Utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från<br />
mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller<br />
grundvatten<br />
2. Användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt<br />
som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön<br />
8
genom annat utsläpp än som anges i 1 eller genom förorening<br />
av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller<br />
3. Användning av mark, byggnader eller anläggningar på sätt<br />
som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller,<br />
skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning<br />
eller liknande.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns idag ca 140 anläggningar vilka definieras som<br />
miljöfarlig verksamhet. Av dessa är 2 A- anläggningar och 29 B-<br />
anläggningar. För A-anläggning svarar Länsstyrelsen för tillsynen och<br />
för B-anläggning <strong>kommun</strong>ens miljö- och byggnämnd.<br />
Buller, allmänt<br />
Buller definieras som oönskat ljud och de främsta alstrarna av buller i<br />
<strong>kommun</strong>en idag är vägtrafik, järnvägstrafik, industriell verksamhet,<br />
skjutbanor och byggarbetsplatser. Även grus- och bergtäkter är anläggningar<br />
som skapar buller.<br />
Riksdagen har år 1999 antagit följande riktvärden för trafikbuller (väg<br />
och järnväg) som normalt inte får överskridas vid nybyggnation av<br />
bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad<br />
av trafikstruktur<br />
30 dBA ekvivalentnivå inomhus 55 dBA ekvivalentnivå utomhus<br />
vid fasad<br />
45 dBA maximalnivå inomhus 70 dBA maximalnivå vid<br />
nattetid uteplats i anslutning till fasad<br />
Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör<br />
hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.<br />
Förorenade markområden<br />
Länsstyrelsen har tillsammans med <strong>kommun</strong>en inventerat förorenade<br />
markområden och konstaterat att det inom <strong>kommun</strong>en finns för närvarande<br />
totalt 57 områden som är förorenade av vilka 33 områden är<br />
bedömda att ligga inom riskklasserna 2 – 4. Inget område har riskklass<br />
1. Av de klassade områdena är 11 stycken inom riskklass 2, 14 stycken<br />
inom riskklass 3 och 8 stycken inom riskklass 4. Dessa siffror revideras<br />
dock regelbundet. Riskklasserna enligt Naturvårdsverkets MIFOmodell<br />
ger följande: Riskklass 1 innebär att mycket stor risk föreligger,<br />
riskklass 2 stor risk, riskklass 3 måttlig risk och riskklass 4 liten risk.<br />
Före detta Elme Glasbruk och flertalet sågverk och skjutbanor inom<br />
<strong>kommun</strong>en hamnar inom riskklass 2.<br />
Djuranläggningar<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns totalt ca 300 tillsynsobjekt med djurhållning.<br />
Det största objektet har ca 200 djurenheter och är tillståndspliktigt.<br />
Två objekt är anmälningspliktiga. Konflikten mellan bebyggelse och<br />
djuranläggningar bedöms vara ringa, dock förekommer i något fall<br />
klagomål på lukt i samband med spridning av gödsel. När man planerar<br />
för ett bostadsområde ”på landet” bör man, även om störningsrisken<br />
är liten, beakta närheten till djurhållning redan vid planläggningen<br />
för att förebygga framtida klagomål.<br />
Motorsportbanor<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns en motorsportbana nämligen den för rallycross i<br />
Steningeboda i Virestads församling. Vidare förekommer viss spontan<br />
motorcrosskörning i Slätthult. Det finns behov av område för fritidsaktiviter<br />
med särskilda krav. Buller från sådana områden måste dock beaktas<br />
vid planering av bostadsbebyggelse.<br />
9
Skjutbanor<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns skjutbanor etablerade på följande platser:<br />
Göteryd, Eneryda, Virestad (2 banor), Pjätteryd, Liatorp (2 banor),<br />
Häradsbäck, Åbogen (2 banor) och Slätthult (pistolskyttebana). Buller<br />
från skjutbanor måste beaktas vid planering av bostadsbebyggelse.<br />
Vägar<br />
De viktigaste vägarna i Älmhults <strong>kommun</strong> är riksväg 23 i nord-sydlig<br />
riktning och länsvägarna 120 och 124 i öst-västlig riktning. Riksväg<br />
23:s utflyttning i mitten av 1980- talet har till stor del eliminerat<br />
genomfartstrafiken i nord-sydlig riktning medan genomfartstrafiken på<br />
länsväg 120 fortfarande passerar genom Älmhults tätort.<br />
Trafikbelastningen på Esplanaden i Älmhults centrum uppgår till ca<br />
8 400 fordon per årsmedeldygn (år 2000) och utgör både miljömässigt<br />
och trafiksäkerhetsmässigt ett stort problem. Detta gäller inte minst<br />
den tunga trafiken och transporterna med farligt gods.<br />
Vägverket Region Sydöst har gjort en ”Utredning av trafikstruktur<br />
Älmhults tätort”, daterad 2003-01-10. Utredningen redovisar tre olika<br />
förslag till ny trafikstruktur för Älmhults tätort.<br />
Järnväg<br />
Stambanan Malmö – Stockholm passerar genom Älmhults tätort samt<br />
samhällena Möckeln, Diö-Dihult, Liatorp och Eneryda. På stambanan<br />
genom <strong>kommun</strong>en passerar idag ca 120 tåg per dygn. Av persontågen<br />
gör idag 12 tåg i vardera riktningen uppehåll i Älmhult. Dessutom<br />
stannar ett X 2000- tåg.<br />
Stambanan utgör en riskfaktor med väldigt höga konsekvenser, dock<br />
med låg sannolikhet att en olycka skall inträffa.. Den risk som en tågurspårning<br />
utgör för sjön Möckelns södra del måste dock beaktas,<br />
bland annat med hänsyn till att sjön är <strong>kommun</strong>ens vattentäkt.<br />
Utöver stambanan trafikeras järnvägen Älmhult – Olofström med<br />
godståg. Antalet tåg idag på banan är 12 per dygn.<br />
Sedan början av 1990- talet finns en kombiterminal etablerad i den<br />
södra delen av Älmhults tätort. Terminalen är idag klassad som en lokal<br />
terminal, men föreslås bli klassad som nationell.<br />
Tågtrafik förorsakar buller och vibrationer och i de fall korsningarna<br />
inte är planskilda föreligger olycksrisker. Trafikeringen Älmhult -<br />
Olofström sker med diesellok liksom anslutningen Älmhults bangård –<br />
kombiterminalen, vilket medför utsläpp av avgaser.<br />
Flygplats<br />
I Älmhults <strong>kommun</strong> finns flygplatsen Älmhult/Möckeln. I bilaga 15<br />
redovisas de områden som begränsar byggnadshöjder för att flygsäkerheten<br />
inte ska äventyras. I en anmälan till miljö- och byggkontoret<br />
har flygklubben redovisat bullerberäkningar. Enligt dessa blir vid<br />
normal flygning kring fältet den maximala ljudnivån utomhus vid den<br />
närmsta bebyggelsen väster om fältet ca 67 dBA.<br />
Magnetfält<br />
Master och kraftledningar ger upphov till magnetfält. För närvarande<br />
är inga problem inrapporterade till <strong>kommun</strong>en men någon inventering<br />
har inte gjorts. Kommunfullmäktige har 2002-04-29, § 71, beslutat<br />
uppdra åt <strong>kommun</strong>styrelsen att i samband med den pågående revideringen<br />
av översiktsplanen försöka rita in och samordna placeringen av<br />
master och ledningar. Syftet är att områden avsätts som är strålnings-<br />
10
fria eller som har minimal strålning, där personer som är särskilt strålningskänsliga<br />
kan vistas. Hänsyn till elöverkänslighet bör tas inom<br />
samma områden. Vidare ska ett samarbete inledas med intilliggande<br />
<strong>kommun</strong>er för samordning och gemensam planering av dessa områden.<br />
Med hänvisning till den osäkerhet som råder kring problemställningen<br />
bör försiktighetsprincipen tillämpas.<br />
Länsstyrelsen har inom ramen för miljövårdsarbetet till uppgift att<br />
följa kunskapsläget om elektromagnetiska fält. Under år 2006 har de<br />
regionala miljömålen reviderats och uppdaterats. Den tidigare föreslagna<br />
kartläggningen av elektromagnetiska fält föreslås nu utgå då<br />
det ännu inte kommit någon svensk standardmetod för mätningar och<br />
Statens strålskyddsinstitut (SSI) meddelar att den miljöövervakning<br />
som de bedriver i dagsläget är tillräcklig.<br />
Gasol<br />
Inom Älmhults tätort finns en gasoltank som rymmer 80 ton, klassad<br />
enligt Sevesodirektivet (mindre Seveso). Gasoltanken ligger i nära<br />
anslutning till stambanan och industriområdet Lillsjön. För anläggningen<br />
finns en riskanalys upprättad.<br />
Skred<br />
Inga utredningar har genomförts beträffande eventuell skredrisk. Kommunens<br />
räddningstjänst bedömer att det inte finns någon sådan risk.<br />
Dammsäkerhet<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns inga kraftverksdammar som är riskklassade,<br />
varför dammar inte bedöms utgöra någon risk i <strong>kommun</strong>en.<br />
Översvämning<br />
Räddningsverket har nyligen låtit genomföra en översiktlig översvämningskartering<br />
för Helge å. Karteringen redovisar att några befintliga<br />
bostadsområden i anslutning till sjön Möckeln löper risk att bli översvämmade<br />
vid ett 100- årsflöde. Detta gäller också enstaka byggnader<br />
belägna utmed Helge å. Redovisningen finns på miljö- och byggkontoret.<br />
Radon<br />
Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har dels redovisat markens<br />
radonstrålning mätt från flyg, dels redovisat områden med hög uranhalt.<br />
Av redovisningen framgår att högriskområden för radon saknas i<br />
princip i hela <strong>kommun</strong>en med undantag av mindre områden i den östra<br />
delen av <strong>kommun</strong>en. Den <strong>kommun</strong>ala vattentäkten i Häradsbäck redovisar<br />
sådana radonhalter i råvattnet att åtgärder vidtagits för reducering<br />
av halten.<br />
Miljö- och byggnämnden har antagit en radonplan för <strong>kommun</strong>en.<br />
Planen finns på miljö- och byggkontoret.<br />
Farligt gods<br />
Ca 120 tåg passerar på stambanan genom <strong>kommun</strong>en. Av dessa är ca<br />
60 % klassade för farligt gods och ca 10 % transporterar alltid mycket<br />
farliga ämnen. Järnvägen passerar utmed sjön Möckeln vid dess södra<br />
del. Sjön Möckeln är vattentäkt för bland annat Älmhults tätort och<br />
intaget är placerat i sjöns södra del. Järnvägstransporter med farligt<br />
gods utgör en risk för vattenförsörjningen.<br />
Transport av farligt gods på Gotthards gata i Älmhults tätort är en risk<br />
för bland annat de infiltrationsområden som ingår i Älmhults vattentäkt.<br />
Restriktioner för transport av farligt gods på gatan bör införas.<br />
11
Transport av farligt gods på väg 23 bedöms inte utgöra någon påtaglig<br />
risk med hänvisning till att den har sin sträckning utanför <strong>kommun</strong>ens<br />
tätorter. Väg 120 med sin sträckning genom Häradsbäck, Älmhult och<br />
Delary är en risk beträffande farligt gods. Väg 124, som har sin sträckning<br />
bland annat genom Liatorp, är också en risk för farligt gods.<br />
Gasol- och klortransporter inom Älmhults tätort är en risk.<br />
Risk- och sårbarhetsanalys<br />
Risk- och sårbarhetsanalys jämte lednings- och informationsplan finns<br />
upprättad och antagen.<br />
Handlingsplan enligt lag om olyckor<br />
Handlingsplan finns antagen för räddningstjänsten i enlighet med gällande<br />
lagstiftning. Kommunens övriga verksamheter arbetar med att ta<br />
fram sådana planer.<br />
Räddningsverket och <strong>kommun</strong>en har år 2003 genomfört en<br />
ledningsanalys av räddningstjänsten i <strong>kommun</strong>en.<br />
Riktlinjer<br />
Magnetfält<br />
Svenska Elverksföreningen redovisar vilka ungefärliga avstånd som<br />
behövs mellan olika typer av kraftledningar för att det elektromagnetiska<br />
fältet som kraftledningen alstrar inte ska överstiga 0,2 mikrotesla.:<br />
Kraftledning Ungefärligt avstånd<br />
20 kV 300 A 30 m<br />
130 kV 350 A 50 m<br />
400 kV 1200 A 100 – 150 m<br />
Ovan redovisade avstånd bör utgöra riktlinjer vid bedömning av avstånd<br />
mellan byggnad och ledning.<br />
Farligt gods<br />
Transport av farligt gods sker dels på vägar och gator dels på järnväg.<br />
Ny bebyggelse närmare än 140 m från transportled för farligt gods ska<br />
alltid riskbedömas.<br />
Nya verksamheter med behov av farligt godstransporter bör lokaliseras<br />
i nära anslutning till transportleder för farligt gods.<br />
Radon<br />
Miljö- och byggnämndens radonplan ska beaktas vid all nybyggnation.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande svenska miljökvalitetsmål berör miljö- och riskfaktorer:<br />
”Frisk luft”, ”Grundvatten av god kvalité”, ”God bebyggd miljö”,<br />
”Giftfri miljö” och ”Säker strålmiljö”.<br />
Kommunens ställningstaganden<br />
• att i största möjliga utsträckning tillämpa gällande riktvärden<br />
för trafikbuller vid planering av gator, vägar och bebyggelse<br />
• att vid all planläggning och planändring analysera riskerna med<br />
förorenade markområden<br />
• att vid planläggning uppmärksamma och bevaka de eventuella<br />
risker magnetfält kan innebära och att ha en restriktiv hållning<br />
till placering av master i anslutning till bostäder och publika<br />
lokaler<br />
12
• att försöka identifiera områden med låg belastning av elektromagnetiska<br />
fält<br />
• att verka för att den risk som gasoltank och gasoltransporter utgör<br />
på sikt elimineras.<br />
• att verka för att skyddet av <strong>kommun</strong>ens nuvarande vattentäkt<br />
sjön Möckeln (eventuell framtida reservvattentäkt) stärks<br />
• att även fortsättningsvis låta genomföra mätningar och beräkningar<br />
för kontroll av att luftkvalitén i Älmhults tätort med god<br />
marginal uppfyller miljökvalitetsnormerna för luft<br />
• att fortlöpande arbeta med <strong>kommun</strong>ens risk- och sårbarhetsanalys<br />
(ROSA)<br />
• att verka för att transporter av farligt gods i största möjliga<br />
utsträckning sker på transportleder där riskerna är små för<br />
människors hälsa<br />
Konsekvenser<br />
Ovan angivna riktlinjer syftar till att stärka skyddet av människors<br />
hälsa och miljö. Kommunens ställningstaganden innebär att de miljöoch<br />
riskfaktorer som idag är framträdande på sikt kommer att minska<br />
vilket också kommer att bidra till att stärka skyddet av människors<br />
hälsa och miljö.<br />
Måluppfyllelse<br />
Kommunens ställningstaganden minskar miljö- och riskfaktorerna i<br />
<strong>kommun</strong>en vilket främjar människors hälsa och säkerhet och har en<br />
direkt koppling till ovan angivna miljökvalitetsmål.<br />
13
3. Naturmark och vattenområden<br />
Målsättning<br />
”Att i största möjliga utsträckning bevara mångfalden och variationen i<br />
landskapet samt att begränsa påverkan på sjöar och vattendrag genom<br />
att bland annat minska läckaget av näringsämnen.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Allmänt<br />
Miljöbalken 3 kap innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning<br />
med mark- och vattenområden. Kap 3 anger bland annat att markoch<br />
vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka<br />
områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt<br />
föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför<br />
en från allmän synpunkt god hushållning.<br />
Kommunen har delegation på att lämna dispens för anläggningar och<br />
bebyggelse inom strandskyddet.<br />
Riksintressen<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns 10 områden som är riksintressen för naturvård<br />
och 14 natura 2000- områden. Områdena är beskrivna i del 14. Riksintressen<br />
och redovisade i bilaga 11.<br />
Stora opåverkade områden<br />
Enligt miljöbalken 3 kap 2 § ska stora mark- och vattenområden som<br />
inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller<br />
andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt<br />
kan påverka områdets karaktär.<br />
Naturreservat<br />
Enligt miljöbalken 7 kap 4 § får ett mark- eller vattenområde av länsstyrelsen<br />
eller <strong>kommun</strong>en förklaras som naturreservat i syfte att<br />
bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer<br />
eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som<br />
behövs för att skydda, återställa, eller nyskapa värdefulla naturmiljöer<br />
eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.<br />
I beslut om att bilda naturreservat skall bland annat anges de<br />
inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs<br />
för att uppnå syftet med reservatet, såsom förbud mot bebyggelse,<br />
uppförande av stängsel mm.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns följande naturreservat:<br />
Höö Vakö myr<br />
Taxås Siggaboda<br />
Kronan<br />
Natura 2000- området Tångarne och områden i och i anslutning till<br />
Stenbrohults kyrkby är utredningsområden för naturreservat.<br />
Stenbrohults prästgård har varit ett interimistiskt naturreservat.<br />
Beslutade naturreservat redovisas i bilaga 12.<br />
Naturminnen<br />
Enligt miljöbalken 7 kap 10 § får ett utpräglat naturföremål av länsstyrelsen<br />
eller <strong>kommun</strong>en förklaras som naturminne, om det behöver<br />
skyddas eller vårdas särskilt. Förklaringen får omfatta även det område<br />
på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt<br />
utrymme.<br />
14
Inom <strong>kommun</strong>en finns följande naturminnen:<br />
En solitärek, ”Spånghultseken,” i Virestad, en ek i Möckelns samhälle,<br />
två ekar, ”Virestadsekarna”, en en i Boastad och ”Stubbalyckeboken” i<br />
Virestad.<br />
Naturminnena finns redovisade i bilaga 12.<br />
Naturvårdsavtal<br />
Områden med frivilliga, oftast 50- åriga, civilrättsliga avtal mellan<br />
markägare och staten. I avtalen är överenskommet hur naturvärden ska<br />
bevaras och utvecklas, bland annat genom naturvårdande skötsel. Avtalet<br />
är inskrivet som nyttjanderätt i fastighetsboken och gäller även för<br />
ny markägare.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en fanns 19 naturvårdsavtal tecknade vid utgången av år<br />
2005.<br />
Biotopskyddsområde<br />
Enligt miljöbalken 7 kap 11 § får mindre mark- och vattenområden,<br />
som utgör livsmiljö för hotade djur- och växtarter eller som annars är<br />
särskilt skyddsvärda, av regeringen eller den myndighet som regeringen<br />
bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. Sådana förklaringar<br />
får avse enskilda områden eller samtliga områden av ett visst slag inom<br />
landet eller del av landet. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas<br />
verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns 16 biotopskyddsområden och dessa finns redovisade<br />
i bilaga 12.<br />
Utöver de utpekade områdena finns även det generella biotopskyddet<br />
för t ex allér, stenmurar och odlingsrösen i jordbruksmark.<br />
Åtgärder som kan skada naturmiljön kräver dispens av länsstyrelsen.<br />
Nyckelbiotoper<br />
En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av<br />
biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö har mycket<br />
stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller förväntas<br />
finnas rödlistade arter.<br />
Termen nyckelbiotop är framtagen av Skogsvårdsorganisationen för att<br />
tillämpas i samband med naturvärdesinventeringar i skog. Rödlistade<br />
arter är djur och växter som finns upptagna på den så kallade nationella<br />
rödlistan.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en fanns 286 områden med nyckelbiotoper registrerade<br />
vid utgången av år 2005.<br />
Skogsstyrelsen har också materiel om sumpskogar och naturvärden på<br />
sin hemsida ”Skogens pärlor”.<br />
Strandskyddsområde<br />
Miljöbalken 7 kap 13 § redovisar att strandskydd råder vid havet och<br />
vid insjöar och vattendrag. Enligt miljöbalken är syftet med strandskyddet<br />
att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att<br />
bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.<br />
Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 m från<br />
strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Området får av regeringen<br />
eller den myndighet som regeringen bestämmer utvidgas till högst 300<br />
m från strandlinjen.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en gäller för sjön Möckeln ett utökat strandskydd om<br />
200 m.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns ca 90 mils strand där det dominerande vattenområdet<br />
utgörs av sjön Möckeln och Helge å jämte dess dämmen.<br />
15
Naturvårdsprogram<br />
Länsstyrelsen presenterade år 1989 ett naturvårdsprogram för länet<br />
omfattande ämnesområdena geologi, biologi, landskapsbild och friluftsliv.<br />
Områdena har klassificerats i följande tre klasser:<br />
Klass 1 = särskilt stora naturvärden<br />
Klass 2 = mycket stora naturvärden<br />
Klass 3 = stora naturvärden<br />
Älmhults <strong>kommun</strong> har enligt bedömningen i programmet 107 områden<br />
som har stora naturvärden av vilka 23 är av klass 1, 41 av klass 2 och<br />
43 av klass 3. Områdena är redovisade i bilaga 12. Programmet finns<br />
tillgängligt på Länsstyrelsen och <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen.<br />
Våtmarker<br />
År 1987 genomfördes av Länsstyrelsen en våtmarksinventering i länet,<br />
”Våtmarker i Kronobergs län” som omfattade alla våtmarker större än<br />
10 ha. Våtmarksinventeringen finns tillgänglig på Länsstyrelsen och<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen.<br />
Ängs- och betesmarksinventeringen<br />
Under åren 1987-89 genomförde Länsstyrelsen en ängs- och betesmarksinventering<br />
i <strong>kommun</strong>en. En uppföljning har genomförts 2003-<br />
2004. Inventeringen finns tillgänglig på Länsstyrelsen och <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen.<br />
Grushushållningsplan<br />
Dåvarande Kommunförbundet Kronoberg tog år 1995 i samarbete med<br />
Länsstyrelsen och berörda <strong>kommun</strong>er fram en grushushållningsplan för<br />
Kronobergs län. Länsstyrelsens styrelse har 1995-06-19 antagit grushushållningsplanen<br />
som riktlinjer för den fortsatta hanteringen av täktverksamheter.<br />
Planen finns tillgänglig på Länsstyrelsen och <strong>kommun</strong>ens<br />
miljö- och byggkontor. Pågående täktverksamheter finns redovisade<br />
i bilaga 13.<br />
Kommunens egna skogar<br />
Kommunens egna skogar är certifierade enligt FSC sedan år 1998 och<br />
genom ett tilläggsavtal enligt PEFC sedan år 2004.<br />
Policy för skogar har antagits och i denna anges följande målsättningar:<br />
• Produktionsskogen ska präglas av långsiktighet och optimal<br />
avkastning. En del av avkastningen ska finansiera den sociala<br />
och kulturella naturvården<br />
• Det ska finnas tätortsnära grönområden och skogar som möjliggör<br />
friluftsliv och rekreation för att främja välbefinnande och<br />
hälsa<br />
• Skogar ska finnas tillgängliga som inspirationskälla för barnoch<br />
ungdomars utbildning, som grund för positiva naturupplevelser<br />
och skapande av en medvetenhet om kretslopp och naturbruk<br />
• En del av marken ska utgöra markreserv för exploatering och<br />
bebyggelse<br />
• Delar av marken, som är lämplig för jakt och fiske, bör arrenderas<br />
ut<br />
Grönstrukturplaner<br />
Grönstrukturplaner för en ort innehåller en redovisning av parker,<br />
grönytor och naturmark för orten. I planerna anges vilka områden som<br />
behöver rustas upp, vilka parker som kan ändras till t ex område för<br />
bostäder och var det finns behov av mer parkmark. Grönstrukturplan<br />
finns inte för någon ort i <strong>kommun</strong>en.<br />
16
Vattendirektivet<br />
EU:s ramdirektiv för vatten är sedan år 2004 inordnat i svensk lagstiftning,<br />
miljöbalken 5 kap. Enligt ramdirektivet ska EU:s medlemsländer<br />
dela in sin yta i avrinningsdistrikt. De ska vara grunden för förvaltning<br />
av vatten. Sverige är indelat i fem vattendistrikt och en länsstyrelse i<br />
varje vattendistrikt är vattenmyndighet. För varje vattenmyndighet<br />
finns en vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens<br />
ansvar. Huvuddelen av vatten från <strong>kommun</strong>en avleds till<br />
Helge ås vattensystem, vilket avbördas till Östersjön. Helge å ingå i<br />
Södra Östersjöns vattendistrikt och vattenmyndigheten för detta distrikt<br />
finns på länsstyrelsen i Kalmar.<br />
Miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram skall<br />
vara upprättade för varje avrinningsområde senast december 2009.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande miljökvalitetsmål berör naturmark och vattenområden: ”Levande<br />
skogar”, ”Myllande våtmarker”, ”Levande sjöar och vattendrag”<br />
och ”Ett rikt odlingslandskap”.<br />
Kommunens ställningstaganden:<br />
• att inventera stora opåverkade områden och utreda möjligheterna<br />
att säkerställa sådana områden så att dess miljöer och naturvärden<br />
bevaras och om möjligt förstärks<br />
• att i planerings- och byggprocessen ta största möjliga hänsyn<br />
till redovisade områden och objekt<br />
• att värna om våtmarkerna i <strong>kommun</strong>en<br />
• att arbeta för att dagvatten inom planlagda områden har en sådan<br />
renhet att påverkan på vattendrag minimeras<br />
• att verka för att nuvarande kalkningsverksamhet minst bibehålls<br />
• att förorda naturvårdsavtal framför tvingande åtgärder<br />
• att arbeta för att grönstrukturplaner tas fram för de större tätorterna<br />
• att ta aktiv del i arbetet med vattendirektivet<br />
• att för grundvattenförande geologiska formationer av vikt för<br />
nuvarande och framtida vattenförsörjning senast år 2010 ha ett<br />
långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen<br />
av vattnet.<br />
• att verka för att <strong>kommun</strong>ala rekreationsområden i största möjliga<br />
omfattning anpassas till funktionshindrade<br />
Konsekvenser<br />
Säkerställandet av stora opåverkade områden ökar förutsättningarna<br />
för ett attraktivt rörligt friluftsliv och en biologisk mångfald. Hänsyn<br />
till redovisade områden och objekt i planerings- och byggprocessen ger<br />
förutsättningar för bevarande.<br />
Åtgärder för att minska påverkan på våra sjöar och vattendrag samtidigt<br />
som minst nuvarande kalkningsverksamhet bibehålls skapar förutsättningar<br />
för levande sjöar och vattendrag.<br />
Att skapa förutsättningar för att det öppna odlingslandskapet bevaras<br />
ökar <strong>kommun</strong>ens möjligheter att vara en attraktiv <strong>kommun</strong>.<br />
Måluppfyllelse<br />
Kommunens ställningstagande skapar goda förutsättningar för att uppfylla<br />
samtliga ovan angivna miljökvalitetsmål.<br />
Frivilliga åtagande beträffande naturvården ger ökade förutsättningar<br />
för ett bättre samspel mellan ägandet och naturvården.<br />
17
4. Markanvändning i församlingarna och dess orter,<br />
allmänt<br />
Målsättning<br />
”Att skapa en <strong>kommun</strong> med utveckling av både tätorter, orter och<br />
landsbygd med attraktiva miljöer för både boende och näringsliv och<br />
att samtidigt främja en långsiktigt hållbar utveckling i <strong>kommun</strong>en där<br />
<strong>kommun</strong>ens natur- och kulturvärden tas till vara.”<br />
Nulägesbeskrivning, allmän<br />
Befolkningsutveckling<br />
Antalet invånare i <strong>kommun</strong>en uppgick år 1975 till 15 250 och år 2004<br />
till 15 421. Det hittills största invånarantalet för <strong>kommun</strong>en inträffade<br />
1991 med 16 049 invånare. Födelsenettot var år 2000 -23 och flyttningsnettot<br />
samma år -22. Motsvarande siffror är för år 2004 -5 respektive<br />
-10.<br />
Ålderssammansättningen i <strong>kommun</strong>en var år 2004 följande:<br />
0-6 år 1 133<br />
7-15 år 1 821<br />
16-20 år 999<br />
21-64 år 8 353<br />
65-74 år 1 432<br />
75-w år 1 683<br />
Av siffrorna ovan kan man konstatera att den andel av befolkningen<br />
som är 65 år eller äldre utgör 20 % av <strong>kommun</strong>ens befolkning.<br />
Motsvarande genomsnittlig siffra för Sverige är 17 %.<br />
Församlingar, tätorter och orter<br />
Älmhults <strong>kommun</strong> består av sju församlingar, nämligen Älmhult, Härlunda,<br />
Virestad, Stenbrohult, Göteryd, Pjätteryd och Hallaryd. Utöver<br />
centralorten Älmhult har <strong>kommun</strong>en 9 orter av vilka Diö, Liatorp, Eneryda<br />
och Delary tillsammans med Älmhult uppfyller begreppet tätort,<br />
vars kriterier är att folkmängden överstiger 200 personer.<br />
År 1994 bodde 67,8 % av <strong>kommun</strong>en befolkning i tätorter och motsvarande<br />
siffra för år 2004 är 69,6 %. År 1994 uppfyllde Häradsbäck kriteriet<br />
för tätort.<br />
Hållbar samhällsutveckling<br />
En hållbar samhällsutveckling förutsätter planering som tar hänsyn till<br />
människors behov i samklang med naturens förutsättningar. För ny<br />
bebyggelse gäller det att finna områden som kan bli bra livsmiljöer för<br />
boende med hänsyn till bland annat omgivning, <strong>kommun</strong>ikationer,<br />
närhet till arbetsplatser och rekreation. För befintlig bebyggelse måste<br />
dessa kvalitéer förstärkas och utvecklas samtidigt som detta leder tillett<br />
mer hållbart och säkert samhälle.<br />
Utformning och gestaltning<br />
För <strong>kommun</strong>ens bebyggelseutveckling är det väsentligt att finna det<br />
kulturella, historiska och arkitekttoniska arvet i form av byggnader och<br />
bebyggelsemiljöer både för tätorter och landsbygd. Vid nyproduktion<br />
av bebyggelsemiljöer ska arvet beaktas samtidigt som nya hänsynstaganden<br />
ska föras in såsom trygghet, säkerhet,<br />
18
tillgänglighet och gemenskap. En <strong>kommun</strong>al handikapplan har antagits<br />
år 2003.<br />
På uppdrag av <strong>kommun</strong>en genomförde Smålands museum år 1979 en<br />
bebyggelseinventering av centrala Älmhult. Inventeringen innehåller<br />
bland annat en förteckning över utvärderade enskilda byggnader av<br />
särskilt kulturhistoriskt värde.<br />
År 1991 redovisades ”Idéer kring framtiden i Älmhults centrum” med<br />
underrubriken ”ett storvulet samhälles förändring”. Rapporten redovisades<br />
vid <strong>kommun</strong>fullmäktiges sammanträde 96-12-16.<br />
År 1989 upprättade Smålands museum på <strong>kommun</strong>ens uppdrag ett<br />
förslag till kulturmiljöprogram för <strong>kommun</strong>en. Kulturmiljöprogrammet<br />
pekar ut särskilt värdefulla områden och objekt och ingår som bilaga i<br />
<strong>kommun</strong>ens tidigare översiktsplan.<br />
Bostadsbyggandet i <strong>kommun</strong>en<br />
Under perioden 1999-2004 färdigställdes sammanlagt 103 lägenheter.<br />
År 1999 färdigställdes endast en lägenhet medan 23 lägenheter färdigställdes<br />
år 2004. Den huvudsakliga byggnationen har skett i Älmhults<br />
tätort.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en fanns vid årsskiftet 2005/06 totalt 107 byggklara<br />
tomter med följande fördelning:<br />
Älmhult 30 Hallaryd 11<br />
Virestad 8 Göteryd 3<br />
Pjätteryd 3 Eneryda 17<br />
Liatorp 12 Diö/Dihult 12<br />
Häradsbäck 3 Delary 8<br />
För samliga orter redovisas i planen, med undantag av Göteryd, utredningsområden<br />
för framtida bostäder. Skälet till att det inte redovisas<br />
något nytt område för Göteryd är att orten har ett relativt stort planlagt<br />
område som inte är utbyggt.<br />
Ortsanalyser<br />
Ortsanalyser syftar till att bidra med kunskap till både boende på orten<br />
och till <strong>kommun</strong>en om vad man ska vara rädd om och vad man kan<br />
satsa på när det gäller orten. Inom ramen för EU- projektet Baltsurd<br />
(länsstyrelsen tillsammans med 15 <strong>kommun</strong>er) har ortsanalys genomförts<br />
för Delary. För att behålla levande centra krävs att bostäder, handel,<br />
arbetsplatser, service och kultur integreras.<br />
Utgångsläget för orternas utveckling är att finna deras ”själ” och att<br />
utveckla denna. En förutsättning för utvecklingen är att finna nya<br />
attraktiva miljöer för byggnation samtidigt som det skapas förutsättningar<br />
för upprustning i befintliga miljöer.<br />
Mindre tätorter och orter<br />
Utvecklingen under senare år av bebyggelsen i tätorter, med undantag<br />
av Älmhult, och orter i <strong>kommun</strong>en har varit marginell vad gäller nybyggnation.<br />
Den utveckling som skett har i huvudsak varit inriktad på<br />
till- och ombyggnader. Generellt sett har <strong>kommun</strong>en dock konstaterat<br />
en markant ökning i viljan att bygga bostäder de två senaste åren. En<br />
hämmande faktor vad gäller befolkningsutvecklingen kan vara att hus<br />
även i de mindre orterna genom förvärv av utländska medborgare förvandlas<br />
till fritidshus. En annan hämmande faktor kan vara bankernas<br />
och kreditinstitutens avvisande hållning till krediter inom dessa områden.<br />
Samlad bebyggelse<br />
Dåvarande byggnadsnämnden har i anslutning till plan- och bygglagens<br />
ikraftträdande fattat beslut om samlad bebyggelse och samlad<br />
19
ebyggelse i anslutning till planlagda områden. Sedan detta beslut togs<br />
har fem av dessa områden planlagts. I början av år 2006 omfattar samlad<br />
bebyggelse åtta områden och samlad bebyggelse i anslutning till<br />
planlagda områden sex områden.<br />
Bebyggelse på landsbygden<br />
Bebyggelsen på landsbygden kan regleras med detaljplan, områdesbestämmelser<br />
eller genom bygglov. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden<br />
har i stor omfattning varit kopplad till jordbruksnäringen. Med<br />
minskade förutsättningar för näringen har byggnation kopplad till denna<br />
fått en liten omfattning. Ökad efterfrågan på så kallade hästgårdar<br />
har däremot konstaterats. Detta har för landsbygden inneburit nytillskott<br />
i verksamheter, motverkat att landskapet växer igen samtidigt<br />
som upprustning av byggnader kommit till stånd.<br />
Fastighet som förvärvas av utländska medborgare blir ofta fritidsbostad<br />
vilket påverkar befolkningsutvecklingen negativt.<br />
Förutsättning för ökad nybyggnation på landsbygden är att attraktiva<br />
områden blir tillgängliga, att acceptabel service erbjuds samt att banker<br />
och kreditinstitut ger lån.<br />
Strandnära boende<br />
Miljö- och byggnämnden kan medge dispens från strandskyddsbestämmelserna<br />
, om särskilda skäl föreligger och åtgärden inte strider<br />
mot strandskyddets syften. Gällande strandskyddsbestämmelser, vilka<br />
omfattar samtliga vattendrag inom <strong>kommun</strong>en, uppfattas ibland som<br />
alltför restriktiva. De kan vara ett hinder för att skapa ett attraktivt boende<br />
inom <strong>kommun</strong>en. Kommunen innehåller ca 90 mil stränder och<br />
förutsättningar, borde enligt <strong>kommun</strong>ens uppfattning, finnas för byggnation<br />
inom flera av dessa områden.<br />
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har i slutet av år 2005<br />
lämnat ett reviderat förslag till differentierat strandskydd. I det reviderade<br />
förslaget föreslås att regeringen får möjlighet att ge länsstyrelsen<br />
rätt att, efter ansökan av <strong>kommun</strong>en, besluta om mindre strandnära<br />
områden i glest bebyggda delar av <strong>kommun</strong>en. Inom dessa områden<br />
skulle vissa undantag från strandskyddet kunna medges i syfte att gynna<br />
glesbygdsutveckling.<br />
När intresse för byggnation inom strandskyddat område uppkommer<br />
bör en utredning göras för bedömning av markområdets kvaliteter och<br />
hur en eventuell byggnation påverkar naturmiljöer och biologiska värden<br />
samt allemansrätten. Ansökan om upphävande av strandskyddet<br />
enligt miljöbalken upprättas och inlämnas sedan tillsammans med utredningen<br />
till länsstyrelsen för prövning.<br />
Förslaget till ändringar i Miljöbalkens strandskyddsbestämmelser är<br />
dock endast ett förslag.<br />
Förslag till 12 utredningsområden för strandnära boende utanför <strong>kommun</strong>ens<br />
orter redovisas i bilaga 14. Sex av dessa områden är nya områden<br />
nämligen område nordväst Römningen, område mellan Taxås<br />
naturreservat och herrgården på Möckelsnäs, område i Stenbrohults<br />
kyrkby, område i Arnanäs samt två områden vid Femlingen. Övriga<br />
sex områden är komplettering till redan bebyggda områden.<br />
I samband med en fördjupad översiktsplan för Möckelnområdet skall<br />
förutsättningarna för kompletterande bebyggelse på Möckelsnäs västra<br />
strand prövas.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande miljökvalitetsmål berör markanvändningen i församlingarna<br />
och dess orter:<br />
20
”God bebyggd miljö”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”, ”Ingen<br />
övergödning” och ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Begränsad<br />
klimatpåverkan”.<br />
Kommunens ställningstaganden<br />
• att se till att varje tätort/ort har tillgång till markområden för<br />
utveckling av bostäder och näringsliv samt ha en planberedskap<br />
för detta<br />
• att genomföra en fördjupad översiktsplan för utredningsområden<br />
i anslutning till sjön Möckeln med avseende på bostadsbebyggelse,<br />
turism, kultur- och naturvård<br />
• att verka för att det i nya planområden skapas förutsättningar<br />
biobränslebaserad fjärrvärme<br />
• att medverka till att alternativa och attraktiva boendemiljöer<br />
och boendealternativ finns<br />
• att verka för att varje tätort/ort får ett vägnät som uppfyller<br />
godtagbara krav på standard och säkerhet<br />
• att samhällssatsningarna skapar förutsättningar för goda boendemiljöer<br />
• att se natur- och kulturmiljöer som en tillgång vid planering av<br />
områden för bostadsändamål<br />
• att låta genomföra ortsanalys för ytterligare tätorter<br />
• att arbeta för att strandskyddsbestämmelserna mildras utan att<br />
betydelsefulla naturmiljöer och stora biologiska värden påverkas<br />
och utan att allemansrätten nämnvärt begränsas<br />
• att bidra till en levande landsbygd genom att inta en fortsatt<br />
generös inställning till byggnation på landsbygden<br />
• att verka för att avvattning av nya planområden i första hand<br />
sker genom markinfiltration<br />
• att verka för att område för fritidsaktiviter med särskilda krav<br />
kommer till stånd<br />
Konsekvenser<br />
Flertalet av utredningsområdena för bostäder berör strandskyddat område.<br />
Utredningsområden för bostäder i anslutning till sjön<br />
Möckeln, Virestadssjön och Helge å berör, utöver strandskyddat område,<br />
områden av riksintresse för naturvård samt områden av naturintresse<br />
enligt ”Naturprogram för Kronobergs län”. Vissa av områdena berör<br />
riksintresse för friluftsliv. Inom några av utredningsområdena finns<br />
fornlämningsytor redovisade. Utredningsområde i anslutning till sjön<br />
Römningen berör område av riksintresse för kulturmiljövård.<br />
Genom ortsanalys kan för orten viktiga karaktärsdrag tas till vara för<br />
att förstärka ortens identitet.<br />
Genom att har god markberedskap med attraktiva boendemiljöer skapas<br />
förutsättningar för utveckling i <strong>kommun</strong>en.<br />
Måluppfyllelse<br />
Med undantag av ställningstagandet beträffande område för fritidaktiviteter<br />
med särskilda krav bidrar <strong>kommun</strong>ens ställningstaganden till att<br />
uppfylla ovan angivna miljökvalitetsmål.<br />
21
5. Markanvändningen i respektive församling och<br />
dess ort/-er<br />
Göteryds församling<br />
Befolkning<br />
Göteryd kyrkby har varit centrum för det traditionella jord- och skogsbruket.<br />
I Delary finns månghundraårig brukstradition. Lokaliseringsfrågan<br />
den gången var vattenkraften som utvanns ur Helge å. Först<br />
etablerades järnbruk och sedan träbearbetning. Med brukets nedläggning<br />
i början av 1980- talet upphörde områdets enda större arbetsplats.<br />
Folkmängden i Göteryds församling uppgick 2004-12-31 till 1 131<br />
personer och för orterna Göteryd och Delary till 66 respektive 217 personer.<br />
Kommunal service<br />
Flertalet av barnen i församlingen går i Ryfors skola till och med<br />
årskurs 9.<br />
Äldreboendet Solgården med 29 platser finns i Göteryd.<br />
Bibliotek, förskola och fritidsverksamhet är förlagda till Ryfors skola.<br />
Badplatser finns i Delary och Ramnäs.<br />
Kompletteringstrafik sker genom <strong>kommun</strong>ens försorg.<br />
Annan offentlig service<br />
Kyrka, hembygdsgård, bygdegård (Juddhult), Slöjdskolan, tennisbana<br />
och föreningsägd idrottsplats finns i Göteryd. Samlingslokal (Delarygården),<br />
frikyrka och föreningsägd idrottsplats i Delary. Kollektivtrafik<br />
finns genom Länstrafiken Kronoberg.<br />
Kommersiell service<br />
Orten Göteryd saknar kommersiell service medan Delary har bensinstation,<br />
kiosk samt bank.<br />
Teknisk försörjning<br />
Båda orterna har <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
Kommunikationer<br />
Länsväg 120 passerar genom Delary. Orten Göteryd ligger i<br />
anslutning till länsvägen. Väg 120 delar Delary i två delar och<br />
innebär belastning ur miljö- och säkerhetssynpunkt.<br />
”Förbifart Delary” finns inte upptagen i planeringen för statligt vägbyggande,<br />
varför någon markreservation inte finns medtagen i<br />
förslaget till översiktsplan. Orterna saknar separat gång- och cykelväg<br />
till Ryfors skola.<br />
Sysselsättning<br />
Antalet årsarbetare inom den <strong>kommun</strong>ala servicen uppgick år 2005 till<br />
64. Samma år fanns det 20 företag med två eller fler sysselsatta registrerade<br />
på orterna. Totalt ger de 20 företagen ett 90- tal privata arbetstillfällen.<br />
Framtida utveckling<br />
Bostäder<br />
Sedan utbyggnaden av bostadsrätter under 1990- talet har efterfrågan<br />
på tomtmark för bostadsbyggnad inom orterna varit obetydlig. Under<br />
de två senaste åren har <strong>kommun</strong>en dock konstaterat en markant ökning<br />
i viljan att bygga bostäder inom församlingen. I Delary fanns i början<br />
av år 2006 åtta byggklara tomter och i Göteryd tre. Utredningsområden<br />
för bostäder i respektive ort finns redovisade i bilaga 1 och 2. För både<br />
Göteryd och Delary finns detaljplanelagda områden för bostäder som<br />
22
inte är bebyggda. För Delary har ett utredningsområde för framtida<br />
bostäder föreslagits i anslutning till Helge å. Området bedöms attraktivt<br />
med hänsyn till närheten till vatten. Beträffande Römningenområdet<br />
bör utredning genomföras som noggrannare fastställer gränsen för<br />
riksintresse. En sådan utredning bör skapa förutsättningar för bostäder<br />
i anslutning till sjön Römningen.<br />
Industri och handel<br />
Det har inte funnits någon efterfrågan på industrimark eller mark för<br />
kommersiell service i orterna under lång tid.<br />
Utredningsområden för framtida industri och handel finns redovisade i<br />
bilaga 1 och 2. Göteryd saknar område för nya industrier varför ett<br />
utredningsområde för industri och handel föreslagits mellan avloppsreningsverket<br />
och före detta väg 120. Med hänsyn till närheten till avloppsreningsverket<br />
är området mindre lämpligt för bostäder.<br />
I Delary redovisas det gamla bruksområdet som utredningsområde för<br />
framtida industri och handel. Med hänsyn till den tidigare verksamheten<br />
bedöms området inte lämpligt som bostadsområde. Räddningsverkets<br />
översiktliga kartering redovisar att delar av området kan bli översvämmat<br />
vid ett 100- årsflöde. En mer detaljerad kartering erfordras i<br />
samband med en detaljplaneläggning.<br />
Mark för allmänt ändamål<br />
Behov av mark för framtida allmänt ändamål är inte känt.<br />
Kommunikationer<br />
För oskyddade trafikanter är önskemålet om en gång- och cykelväg<br />
från Delary till i första hand Ryfors skola dokumenterat. Lämplig<br />
sträckning är i anslutning till länsväg 120.<br />
Översiktsplanen förutsätter utbyggnad av gång- och cykelväg från<br />
Näsvägen i Delary till Ryfors skola.<br />
23
Gimmavägen<br />
Askenäsvägen<br />
Hembygdspark<br />
Hembygdsvägen<br />
Solgården<br />
<strong>JH</strong><br />
Göterydsvägen<br />
Axels väg<br />
Göteryds kyrka<br />
Socken-<br />
stuga<br />
GÖTERYD<br />
Förklaring<br />
B Utredningsområde för framtida bostäder<br />
<strong>JH</strong> Utredningsområde för framtida industri/handel<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
0 150 300<br />
meter<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Kommunal service<br />
Annan offentlig och kommersiell sevice<br />
Riksintresse kulturmiljövård<br />
BILAGA 1
B<br />
Vekavägen<br />
Helga å<br />
Vekavägen<br />
Näsvägen<br />
Dammsjövägen<br />
Vekavägen<br />
Hallandsvägen<br />
Lillån<br />
Lillåvägen<br />
Masugnsvägen<br />
Svarvarevägen<br />
Lillåvägen<br />
Delary-<br />
gården<br />
Sotaregränd<br />
Bankvägen<br />
DELARY<br />
Gamla Hallarydsvägen<br />
Eklidsvägen<br />
<strong>JH</strong><br />
Förklaring<br />
B Utredningsområde för framtida bostäder<br />
<strong>JH</strong> Utredningsområde för framtida industri/handel<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
0 250 500<br />
meter<br />
Utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Kommunal service<br />
Annan offentlig och kommersiell sevice<br />
Framtida gång- och cykelväg<br />
BILAGA 2
Pjätteryds församling<br />
Befolkning<br />
Pjätteryd är en gammal kulturbygd och centrum i <strong>kommun</strong>ens nordvästra<br />
del. Tidig industriverksamhet har funnits vid de forsar som bildas<br />
i Helge å. Området har dominerats av jord- och skogsbruk.<br />
Folkmängden i Pjätteryds församling uppgick 2004-12-31 till 640 personer<br />
och för orten Pjätteryd till 89 personer.<br />
Kommunal service<br />
Flertalet av barnen i församlingen går idag i skolan i tätorten till och<br />
med årskurs 5. Ett beslut om nedläggning är aktuellt. Bibliotek, förskola<br />
och fritidsverksamhet är förlagda till skolan. Brandvärn finns på<br />
orten. Kompletteringstrafik finns genom <strong>kommun</strong>ens försorg.<br />
Annan offentlig service<br />
Kyrka, bygdegård, hembygdsgård och föreningsägd idrottsplats finns i<br />
församlingen.<br />
Kommersiell service<br />
Kollektivtrafik finns genom Länstrafiken Kronoberg.<br />
Teknisk försörjning<br />
Tätorten har <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
Kommunikationer<br />
Väg 592/594 utgör Pjätteryds förbindelse mot Älmhult, Hamneda<br />
(E4:an) och Ljungby.<br />
Sysselsättning<br />
Antalet årsarbetare inom den <strong>kommun</strong>ala servicen uppgick år 2005 till<br />
9. Samma år fanns det 10 registrerade företag med två eller flera sysselsatta<br />
inom församlingen.<br />
Framtida utveckling<br />
Bostäder<br />
Sedan utbyggnaden av bostadsrätter under 1990- talet har efterfrågan<br />
på tomtmark för bostadsbyggnad inom tätorten varit obetydlig. I tätorten<br />
fanns i början av år 2006 tre byggklara tomter.<br />
Två utredningsområden för bostäder finns redovisade i bilaga 3. Det<br />
ena området är en komplettering till det senast utbyggda bostadsområdet.<br />
Området är idag skogsmark. Området norr om kyrkan är idag<br />
åkermark med ett höglänt läge.<br />
Industri och handel<br />
Det finns ett mindre, planlagt område för industri som inte är bebyggt.<br />
Det finns inte någon känd efterfrågan på mark för industri eller handel.<br />
Den planlagda marken jämte de två industrilokaler som finns etablerade<br />
inom församlingen torde tillgodose en eventuell efterfrågan.<br />
Mark för allmänt ändamål<br />
Behov av mark för framtida allmänt ändamål är inte känt.<br />
Kommunikationer<br />
Väg 592 till Ivla i Södra Ljunga församling rustades upp 2004 med<br />
beläggning, vilket innebär att vägen i hela sin sträckning har en tillfredsställande<br />
standard idag. Beträffande väg 594 är standarden på<br />
delar av sträckningen undermålig. En eventuell väg 19 skulle för Pjätteryd<br />
betyda en kort och bra förbindelse till E4:an.<br />
24
Skola<br />
Klockartäppsvägen<br />
B<br />
Bredingevägen<br />
Församlings-<br />
hem<br />
Pjätteryds<br />
kyrka<br />
Brandstation<br />
Bredingevägen<br />
Kultevägen<br />
Björkvallen<br />
Solvägen<br />
Brogårdsvägen<br />
B<br />
Nybyggarvägen<br />
Brogård<br />
Bygdegård<br />
Brogårdsvägen<br />
PJÄTTERYD<br />
Pjätterydsvägen<br />
Länshultsvägen<br />
Förklaring<br />
B<br />
Utredningsområde för framtida bostäder<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Kommunal service<br />
0 200 400<br />
meter<br />
Annan offentlig och kommersiell sevice<br />
BILAGA 3
Hallaryd församling<br />
Befolkning<br />
Hallaryd är kyrkby i en traditionell kulturbygd som dominerats av<br />
jord- och skogsbruk.<br />
Befolkningen i Hallaryds församling uppgick 2004-12-31 till 566 personer<br />
och i tätorten till 143 personer.<br />
Kommunal service<br />
Den <strong>kommun</strong>ala servicen utgörs av förskola och bibliotek samt kompletteringstrafik.<br />
Badplatser finns i Vägla och vid Krusasjön (sköts av<br />
Osby <strong>kommun</strong>). Kollektivtrafik, skoldagar, genom linjeläggning av<br />
skolskjutsar.<br />
Annan offentlig service<br />
Kyrka, frikyrka, bygdegård och föreningsägd idrottsplats finns inom<br />
församlingen.<br />
Kommersiell service<br />
Kommersiell service saknas.<br />
Teknisk försörjning<br />
Orten Hallaryd har <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
Kommunikationer<br />
Följande allmänna vägar berör Hallaryd: 571,574, 575, 577 och 578.<br />
En utbyggd ”Tvärled” ger Hallaryd en bättre förbindelse till E4:an<br />
söderut.<br />
företag med två eller fler sysselsatta registrerade på församlingen. Totalt<br />
ger de 15 företagen 60 arbetstillfällen.<br />
Framtida utveckling<br />
Bostäder<br />
Sedan utbyggnaden av bostadsrätter under 1990- talet har efterfrågan<br />
på tomtmark för bostäder varit obetydlig. I tätorten fanns i början av år<br />
2006 fanns 11 byggklara tomter lediga.<br />
Utredningsområden för framtida bostäder finns redovisade i bilaga 4.<br />
Läget för det större av områdena är valt med hänsyn till närheten till<br />
Helge å. Det mindre området är en komplettering till befintlig bebyggelse.<br />
Industri och handel<br />
En viss efterfrågan på industrimark i tätortens sydvästra del har konstaterats.<br />
Utredningsområde för framtida industri och handel redovisas i<br />
bilaga 4. Området är en naturlig utökning av bebyggt industriområde.<br />
Mark för allmänt ändamål<br />
Behov av mark för framtida allmänt ändamål bedöms inte finnas.<br />
Kommunikationer<br />
En utbyggd ”Tvärled” tillsammans med en upprustning av väg 571 ger<br />
Hallaryd en bättre förbindelse till E4:an söderut. Väg 578 med anslutning<br />
till länsväg 120 i Delary bedöms ha godtagbar standard.<br />
Sysselsättning<br />
Antalet årsarbetare inom den <strong>kommun</strong>ala servicen uppgår efter skolans<br />
och fritidsverksamhetens nerläggning till 2,5. År 2005 fanns det 15<br />
25
Prästgårdsvägen<br />
Lillån<br />
Skola<br />
Hallenbergsvägen<br />
Kyrkbacken<br />
Hallaryds<br />
kyrka<br />
Församl.-hem<br />
Åvallsvägen<br />
Wides väg<br />
Klockareängen<br />
Helge å<br />
Svanerydsvägen<br />
Dammvägen<br />
Skördevägen<br />
Dammvägen<br />
Slåttervägen<br />
Killebergsvägen<br />
Genvägen<br />
Möllavägen<br />
Snickarevägen<br />
<strong>JH</strong><br />
B<br />
Hembygdspark<br />
B<br />
HALLARYD<br />
Förklaring<br />
B<br />
<strong>JH</strong><br />
Utredningsområde för framtida bostäder<br />
Utredningsområde för framtida industri/handel<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
0 150 300<br />
meter<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Kommunal service<br />
Annan offentlig och kommersiell sevice<br />
Riksintresse naturvård<br />
BILAGA 4
Härlunda församling<br />
Befolkning<br />
Häradsbäck är den självklara centralpunkten i Härlunda församling.<br />
Avståndet till andra tätorter är ganska stort. Jord- och framför allt<br />
skogsbruk har dominerat, men orten har även utvecklat industri.<br />
Folkmängden i Härlunda församling uppgick 2004-12-31 till 586 personer<br />
och i orten Häradsbäck till 182 personer.<br />
Kommunal service<br />
Flertalet av barnen i församlingen går i skolan i tätorten och upp till<br />
och med årskurs 5. Bibliotek, förskola och fritidsverksamhet är förlagda<br />
till skolan. Brandvärn finns på orten. Kommunägd idrottsplats finns<br />
i Häradsbäck (sköts av förening). Elljusspår och badplats.<br />
Seniorboendet Härlundagården med åtta lägenheter finns i Häradsbäck.<br />
Kompletteringstrafik finns genom <strong>kommun</strong>ens försorg.<br />
Annan offentlig service<br />
Kyrka och bygdegård finns i Häradsbäck.<br />
Kommersiell service<br />
I Häradsbäck finns nöjescentrum, affär, bank och bensinstation med<br />
verkstad. Kollektivtrafik finns genom Länstrafiken Kronoberg.<br />
Teknisk försörjning<br />
Häradsbäck har <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
Kommunikationer<br />
Länsväg 120 passerar genom tätorten och övriga vägar med koppling<br />
till tätorten är 640, 641 och 661. Länsvägen delar tätorten i två delar<br />
och innebär belastning ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Med hänvisning<br />
till trafikbelastningen på länsvägen och dess läge i<br />
tätorten är situationen inte tillfredsställande för de oskyddade trafikanterna.<br />
Sysselsättning<br />
Antalet årsarbetare inom den <strong>kommun</strong>ala servicen uppgick år 2006<br />
till 16. Samma år fanns det 17 företag med två eller fler sysselsatta<br />
registrerade på orten. Totalt ger de 17 företagen ca 100 privata arbetstillfällen<br />
i församlingen.<br />
Framtida utveckling<br />
Bostäder<br />
Sedan utbyggnaden av bostadsrätter under 1990- talet har efterfrågan<br />
på tomtmark för bostäder har varit obetydlig. I Häradsbäck fanns i början<br />
av år 2006 tre byggklara tomter.<br />
Utredningsområde för framtida bostäder finns redovisat i bilaga 5.<br />
Området anses lämpligt bland annat beroende på närheten till den<br />
<strong>kommun</strong>ala servicen.<br />
Industri och handel<br />
Det har inte funnits någon efterfrågan på industrimark och mark för<br />
kommersiell service inom tätorten under en längre tidsperiod. Utredningsområde<br />
för framtida industri och handel finns redovisade i bilaga<br />
5. Området anses lämpligt dels med hänsyn till dess närhet till väg 120<br />
dels med hänsyn till dess läge i samhället ( eventuellt buller mm).<br />
Mark för allmänt ändamål<br />
Behov av mark för framtida allmänt ändamål är inte känt.<br />
Kommunikationer<br />
Förbifart Häradsbäck har tidigare redovisats med ett läge söder om<br />
samhället. Med hänvisning till den ökade belastningen på länsväg<br />
26
120 torde en förbifart vara än mer angelägen idag. Förbifart Häradsbäck<br />
finns inte upptagen i Vägverkets planer. I det fall en<br />
förbifart inte blir aktuell inom rimlig framtid måste komplettering av<br />
gång- och cykelvägar ske inom tätorten. Tänkt förbifart redovisas i<br />
bilaga 5.<br />
27
Kanalvägen<br />
B<br />
Långhultsvägen<br />
Härlunda<br />
gården<br />
Bokebackevägen<br />
Stensnäsvägen<br />
Skola<br />
Vashultsvägen<br />
Sockenvägen<br />
Linvägen<br />
Åkervägen<br />
Bibliotek<br />
Älmhultsvägen<br />
Älmhultsvägen<br />
Brand<br />
station<br />
Härlunda<br />
Kyrka<br />
Älmhultsvägen<br />
Bygdevägen<br />
Bygdegård<br />
Knoxhultsvägen<br />
Lönsbodavägen<br />
<strong>JH</strong><br />
Förbifart länsväg 120<br />
Förklaring<br />
B Område<br />
HÄRADSBÄCK<br />
<strong>JH</strong><br />
Område<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
0 300 600<br />
meter<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Kommunal service<br />
Annan offentlig och kommersiell sevice<br />
Planerad ny väg<br />
Framtida gång- och cykelväg<br />
BILAGA 5
Virestads församling<br />
Befolkning<br />
Virestad är en av de äldsta befolkningskoncentrationerna i <strong>kommun</strong>en.<br />
Området har Älmhultsbygdens rikaste jordbruksmark och detta har<br />
dominerat sysselsättningen. Arbetsplatser utanför lantbruket har alltid<br />
varit få.<br />
Eneryda tillhör stationsorterna i <strong>kommun</strong>ens nordöstra del och befolkningsmässigt<br />
har Eneryda tillhört Virestad. Sysselsättningen har dominerats<br />
av verkstadsindustrin och ortens stora expansion inträffade på<br />
60- talet parallellt med en industriell expansion.<br />
Folkmängden i Virestads församling uppgick 2004-12-31 till 1 929<br />
personer och för församlingens orter Virestad och Eneryda till 162<br />
respektive 373 personer.<br />
Kommunal service<br />
Inom församlingen finns följande <strong>kommun</strong>ala service:<br />
I Virestad finns skola till och med årskurs 5, förskola, fritidsverksamhet,<br />
bibliotek, äldreboende samt viss kollektivtrafik.<br />
I Bråthult finns skola till och med årskurs 5 samt förskola och fritidsverksamhet.<br />
I Eneryda finns skola till och med årskurs 5, förskola, fritidsverksamhet<br />
och bibliotek. Tennisbana finns i Eneryda.<br />
Kompletteringstrafik finns genom <strong>kommun</strong>ens försorg och beträffande<br />
Virestad kollektivtrafik, skoldagar, genom linjeläggning av skolskjutar.<br />
Annan offentlig service<br />
I Virestad finns samlingslokalen Virestadssalen och i Välje finns finns<br />
en småbåtshamn. Tennisbana finns i Bråthult.<br />
Kyrka finns i Virestad. Bygdegårdar finns i Bråthult och Eneryda. Idrottsplatser<br />
finns i Virestad (föreningsägd) och i Eneryda (sköts av<br />
förening).<br />
Kommersiell service<br />
Virestad har köpcentrum med både dagligvaror och fackhandel.<br />
Eneryda saknar idag kommersiell service utöver kollektivtrafik genom<br />
Länstrafiken Kronoberg. Virestad har ingen kollektivtrafik genom<br />
Länstrafiken Kronoberg.<br />
Teknisk försörjning<br />
Båda orterna har <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
Kommunikationer<br />
Väg 657 förbinder Virestad med väg 23 och väg 120. Övriga allmänna<br />
vägar som berör orten är väg 661 och väg 663.<br />
Eneryda ligger nära väg 23 och förbinds genom väg 605 med väg 23.<br />
Övrig allmän väg som berör orten är väg 607.<br />
Sysselsättning<br />
Antalet årsarbetare inom den <strong>kommun</strong>ala servicen uppgick år 2005 till<br />
ca 33. Samma år fanns det totalt i församlingen 26 företag med två<br />
eller fler sysselsatta registrerade. Totalt ger de 26 företagen ca 135<br />
arbetstillfällen.<br />
28
Framtida utveckling<br />
Bostäder<br />
Sedan utbyggnaden av bostadsrätter under 1990- talet har efterfrågan<br />
på tomtmark för bostäder inom orterna varit obetydlig. I Virestad fanns<br />
i början av år 2006 åtta byggklara tomter och i Eneryda vid samma<br />
tidpunkt 17 stycken.<br />
Utredningsområden för framtida bostäder i respektive ort finns redovisade<br />
i bilaga 6 och 7.<br />
Området i Virestad anses lämpligt eftersom det binder samman redan<br />
planlagda områden. Området i Eneryda ses som en naturlig komplettering<br />
av utbyggda områden.<br />
Industrimark och handel<br />
I Eneryda har industrimark i anslutning till befintlig verksamhet på<br />
senare tid efterfrågats medan någon sådan efterfrågan på mark för<br />
kommersiell service i Eneryda inte funnits. Utredningsområden för<br />
framtida industri och handel i respektive ort redovisas i bilaga 6 och 7.<br />
Områdena i Virestad är dels en komplettering till befintlig handel dels<br />
ett helt nytt område som anses lämpligt med hänsyn till dess läge i<br />
samhället (eventuellt buller mm). Förslagna områden i Eneryda ses<br />
som en naturlig komplettering till befintliga industriområden.<br />
Mark för allmänt ändamål<br />
Behov av mark för framtida allmänt ändamål är inte känt.<br />
Kommunikationer<br />
Södra stambanan passerar västra delen av Eneryda och genomfarten<br />
väg 605 korsar stambanan i plan. Förslag till planskild<br />
korsning mellan stambanan och vägen redovisas i bilaga 7.<br />
29
Klockarevägen<br />
Per Väktares väg<br />
<strong>JH</strong><br />
<strong>JH</strong><br />
Lugnets väg<br />
Horshultsvägen<br />
Församlingshem<br />
Pastorsexpedition<br />
Pehr Hörbergs väg<br />
Virestads kyrka<br />
Komministervägen<br />
Kantorsvägen<br />
Skola<br />
Bibliotek<br />
Pehr Hörbergs<br />
gården<br />
Pehr Hörbergs väg<br />
Förskola<br />
Hembygdspark<br />
Lappalänsvägen<br />
VIRESTAD<br />
B<br />
Förklaring<br />
B Utredningsområde för framtida bostäder<br />
<strong>JH</strong> Utredningsområde för framtida industri/handel<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
0 200 400<br />
meter<br />
Kommunal service<br />
Annan offentlig och kommersiell sevice<br />
BILAGA 6
<strong>JH</strong><br />
Gummegatan<br />
Kullavägen<br />
Viregatan<br />
J<br />
Torggatan<br />
<strong>JH</strong><br />
Församlings-<br />
hem<br />
Smedjegatan<br />
Gummegatan<br />
Larmgatan<br />
Björkgatan<br />
Björkgatan<br />
Viregatan<br />
Enegränd<br />
Tubagatan<br />
Mellangatan<br />
Villagatan<br />
Eneborgsvägen<br />
Eneborg<br />
ENERYDA<br />
Hördagatan<br />
Frälsegårdsgatan<br />
Hördagatan<br />
Virestadsvägen<br />
Förklaring<br />
B Utredningsområde för framtida bostäder<br />
Frälsegårdsgatan<br />
Villagatan<br />
Skola<br />
Bibliotek<br />
Eneborgsvägen<br />
<strong>JH</strong><br />
Utredningsområde för framtida industri/handel<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Björkholmsvägen<br />
Björkholmsvägen<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
B<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Kommunal service<br />
0 300 600<br />
meter<br />
Annan offentlig och kommersiell sevice<br />
Planerad ny väg<br />
BILAGA 7
Stenbrohults församling<br />
Historik och befolkning.<br />
Historiskt är Stenbrohults kyrkby centrum i området som idag har de<br />
två tätorterna Diö och Liatorp.<br />
Liatorps historiska grund är vägkorsningen mellan Älmhult/Växjö och<br />
Virestad/Ljungby. Liatorp utvecklades som centrum för jord- och<br />
skogsbruket i Stenbrohults församling. Järnvägens tillkomst bidrog<br />
ytterligare till ortens utveckling.<br />
Lokaliseringen av Diö hänger samman med möjligheterna till kraftutvinning.<br />
Redan i slutet av 1800- talet utvecklades industrier kring träbearbetning.<br />
Som komplement till lantbruk utvecklades även stenindustri.<br />
Den ökande befolkningen har tidigare i hög grad kunnat sysselsättas<br />
av den expanderande industrin. Järnvägens tillkomst bidrog ytterligare<br />
till ortens utveckling.<br />
Folkmängden i Stenbrohults församling uppgick 2004-12-31 till 2669<br />
personer och i orterna Liatorp och Diö till 521 respektive 918 personer.<br />
Norra delen av Möckelns samhälle, vilken tillhör Stenbrohults församling,<br />
räknas i detta sammanhang till Älmhults tätort.<br />
Kommunal service<br />
Inom församlingen finns följande <strong>kommun</strong>ala service:<br />
I Liatorps finns skola till och med årskurs 5, förskola, fritidsverksamhet<br />
och bibliotek. Orten har även brandstation.<br />
I Diö finns skola till och med årskurs 9, förskola, fritidsverksamhet,<br />
bibliotek, äldreboende och ishall. Badplatser finns i Diö och Bölsnäs.<br />
Idrottsplatser finns i Liatorp och Diö. Elljusspår finns i Liatorp(för<br />
närvarande stormskadat). Tennisbanor finns i Diö och Liatorp.<br />
Tätorterna Diö och Liatorp samt Råshult har <strong>kommun</strong>alt vatten och<br />
avlopp.<br />
Kompletteringstrafik finns genom <strong>kommun</strong>ens försorg.<br />
Annan offentlig service<br />
Postkontor finns etablerat i Liatorp.<br />
Kyrka finns i Stenbrohult, församlingshem i Liatorp och Stenbrohult.<br />
Frikyrka finns i Diö. Samlingslokalerna Urania i Diö och Medborgarhuset<br />
i Liatorp. Två småbåtshamnar finns i Diö.<br />
Kommersiell service<br />
Liatorp har bankkontor, affär och bensinstation med kiosk.<br />
Diö har kiosk, affär, spa-anläggning och pizzeria.<br />
På Möckelsnäs finns restaurang med konferensanläggning.<br />
I Råshult finns flera butiker, främst inom konfektion.<br />
Kollektivtrafik finns genom Länstrafiken Kronoberg.<br />
Kommunikationer<br />
Länsväg 124 har sin sträckning genom Liatorp och korsningen med<br />
södra stambanan sker i plan. Gång- och cykelväg mellan orterna Liatorp<br />
och Diö saknas.<br />
Sysselsättning<br />
Antalet årsarbetare inom den <strong>kommun</strong>ala servicen uppgick år 2005 till<br />
93. Samma år fanns det totalt i församlingen 33 företag med två eller<br />
fler sysselsatta registrerade. Totalt ger de 33 företagen fler än 400 arbetstillfällen.<br />
Framtida utveckling<br />
Bostäder<br />
Efterfrågan på tomtmark för bostäder har sedan utbyggnaden av bostadsrätter<br />
i Diö under 1990- talet varit låg med undantag av visst intresse<br />
för sjönära tomter i Diö (Dihult). Under de två senaste åren har<br />
<strong>kommun</strong>en dock konstaterat en markant ökning i viljan att bygga bo-<br />
30
städer inom församlingen. I Liatorp och Diö fanns i början av år 2006<br />
tolv byggklara tomter i respektive ort.<br />
Utredningsområden för framtida bostäder i respektive ort finns redovisade<br />
i bilaga 8 och 9. Områdena i Liatorp ses som naturliga kompletteringar<br />
till befintlig bebyggelse och med lägen som inte är störda av<br />
väg- och tågtrafik i någon större omfattning. För Diö har målsättningen<br />
varit att lägga ut utredningsområden som har en nära koppling till vatten.<br />
Industri och handel<br />
Under den senaste tioårsperioden har det varit viss efterfrågan på industrimark<br />
i båda orterna medan det inte funnits någon efterfrågan på<br />
mark för kommersiell service.<br />
Utredningsområden för framtida industri och handel i respektive ort<br />
finns redovisade i bilaga 8 och 9. Utredningsområdena i Liatorp är dels<br />
en komplettering till ortens större industri dels två helt nya områden<br />
som får en naturlig koppling till den nya förbifarten. Det södra området<br />
i Diö ger förutsättningar för befintlig industri att expandera medan det<br />
större området i anslutning till stambanan anses ha ett lämpligt läge i<br />
förhållande till samhället i övrigt (eventuellt buller mm).<br />
Mark för allmänt ändamål<br />
Behov av mark för framtida allmänt ändamål är inte känt.<br />
Kommunikationer<br />
En förbifart för väg 124 i ett planskilt läge i förhållande till stambanan<br />
är angeläget liksom att en separat gång- och cykelväg anläggs mellan<br />
Liatorp, Diö och Stenbrohult. Förslag till sträckning för förbifart redovisas<br />
i bilaga 8. Gång- och cykelvägens sträckning föreslås i anslutning<br />
till väg 600 och redovisas till vissa delar på bilaga 8 och 9.<br />
31
Växjövägen<br />
Norrgatan<br />
Förbifart Liatorp<br />
Växjövägen<br />
Liljansvägen<br />
Virdavägen<br />
Växjövägen<br />
Brandstation<br />
Brandstation<br />
Växjövägen<br />
Regnbågsvägen<br />
Värpeshultsvägen<br />
Bibliotek<br />
Församlings-<br />
Församlings-<br />
hem<br />
hem<br />
Trädgårdsvägen<br />
Värpeshultsvägen<br />
Fornövägen<br />
Allbogatan<br />
<strong>JH</strong><br />
Vetestigen<br />
Kvarnvägen<br />
Kornstigen<br />
Boklidsvägen<br />
Bergkvistavägen<br />
Tegnérvägen<br />
Skola<br />
Regnbågsvägen<br />
Tegnérvägen<br />
Allbogatan<br />
Baggåsvägen<br />
Lyckans gränd<br />
Virdavägen<br />
Gölshults gränd<br />
<strong>JH</strong><br />
Skånegatan<br />
Rågstigen<br />
Havrestigen<br />
Bokliden<br />
Mekanvägen<br />
Medborgargatan<br />
Medborgar-<br />
Medborgar-<br />
huset<br />
huset<br />
Virkenhultsvägen<br />
Smålandsgatan<br />
B<br />
<strong>JH</strong><br />
Allbogatan<br />
Virkenhultsvägen<br />
B<br />
Hjortholmsvägen<br />
LIATORP<br />
Förklaring<br />
B Utredningsområde för framtida bostäder<br />
<strong>JH</strong> Utredningsområde för framtida industri/handel<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
0 300 600<br />
meter<br />
Kommunal service<br />
Annan offentlig och kommersiell sevice<br />
Framtida ny väg<br />
Framtida gång- och cykelväg<br />
BILAGA 8
(Lövängsvägen)<br />
Gamlegårdsvägen<br />
(Slöjdvägen)<br />
Båtvägen<br />
Gamlegårdsvägen<br />
Flottarevägen<br />
Lindsjövägen<br />
Växjövägen<br />
Gästgivarvägen<br />
Ekvägen<br />
Hasselvägen<br />
Gästgivarvägen<br />
Almvägen<br />
Gamlegårdsvägen<br />
Alvägen<br />
Bryggerivägen<br />
Askvägen<br />
Bergönsvägen<br />
Växjövägen<br />
Gränsvägen<br />
Sockertoppsvägen<br />
Skogslyckevägen<br />
Bokhultsvägen<br />
Risku lavägen<br />
Champinjonvägen<br />
Kantare lvägen<br />
Södra Bergönsvägen<br />
Växjövägen<br />
Helge å<br />
Gemlagatan<br />
Gemlagatan<br />
Helge å<br />
Åbogatan<br />
Växjövägen<br />
Isgatan<br />
Sandgatan<br />
Svanströmsgatan<br />
Butiksgatan<br />
Åviksgatan<br />
Ågatan<br />
Skyttegatan<br />
Linnévägen<br />
Föreningsgatan<br />
Skyttegatan<br />
Linnévägen<br />
Möckeln<br />
Urania<br />
Urania<br />
Urania<br />
Ishall<br />
Ishall<br />
Ishall<br />
Kattesjön<br />
Bibliotek<br />
Bibliotek<br />
Bibliotek<br />
Daghem<br />
Daghem<br />
Daghem<br />
Ekebo<br />
Ekebo<br />
Ekebo<br />
Skola<br />
Skola<br />
Skola<br />
Sockertoppen<br />
Store Backegatan<br />
B<br />
B<br />
<strong>JH</strong><br />
0 500 1 000<br />
meter<br />
Åspromenaden<br />
Skyttegatan<br />
Växjövägen<br />
Odlingsvägen<br />
Odlingsvägen<br />
<strong>JH</strong><br />
B<br />
B<br />
DIÖ<br />
Förklaring<br />
B<br />
Utredningsområde för framtida bostäder<br />
B<br />
Utredningsområde för framtida bostäder, ändring från industri<br />
<strong>JH</strong><br />
Utredningsområde för framtida industri/handel<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Kommunal service<br />
Annan offentlig och kommersiell service<br />
Riksintresse Natura 2000<br />
Riksintresse Naturvård<br />
Riksintresse Friluftsliv<br />
Framtida gång- och cykelväg<br />
BILAGA 9
Älmhults församling<br />
Historik och befolkning<br />
Älmhult är ett ungt samhälle. Före järnvägens tillkomst var området<br />
ren landsbygd trots att flera vägar löpte samman. Stationen gav upphov<br />
till den första befolkningskoncentrationen. Första större industrietableringen<br />
var Elme Glasbruk som flyttades till Älmhult på 1910- talet.<br />
Företag som Gotthard Nilsson, Älmhult Bruk och IKEA har sedan utgjort<br />
grunden för samhällets utveckling. IKEA har intagit en dominerande<br />
ställning som företag. Många mindre och medelstora företag har<br />
också bidragit till den ställning samhället har idag. Detaljhandelns utveckling<br />
har skapat ett stort omland för handeln.<br />
Folkmängden i Älmhults församling uppgick 2004-12-31 till 8 073<br />
personer och för församlingens tätort uppgick folkmängden vid samma<br />
tidpunkt till 8 538 personer. Att tätortens folkmängd överstiger församlingens<br />
förklaras av att norra delen av Möckeln samhälle, som ligger i<br />
Stenbrohults församling, ingår i Älmhults tätort.<br />
Kommunal service<br />
Den <strong>kommun</strong>ala servicen är väl utbyggd och tillgodoser behovet vad<br />
gäller äldreboende, fritidsverksamhet, förskola, grundskola, gymnasieskola<br />
och bibliotek. Inom tätorten finns simhall, idrottshallar (4 stycken),<br />
idrottsplatser (3 stycken) och tennisbanor. I anslutning till tätorten<br />
finns en ridanläggning som drivs av en förening.<br />
Kompletteringstrafik finns genom <strong>kommun</strong>ens försorg.<br />
Annan offentlig service<br />
Inom tätorten finns kyrkor, arbetsförmedling, vårdcentral, försäkringskassa,<br />
polis och postkontor. I anslutning till tätorten finns en 18- håls<br />
golfbana.<br />
Kollektivtrafik finns genom Länstrafiken Kronoberg.<br />
Kommersiell service<br />
Tätorten har ett rikt utbud på kommersiell service.<br />
Teknisk försörjning<br />
Tätorten har <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
Kommunikationer<br />
Riksväg 23 och länsvägarna 120, 592 och 600 är de för tätorten och<br />
församlingen viktigaste vägförbindelserna. Tillgången till tågtrafik<br />
genom Södra stambanan med sin station centralt i tätorten utgör en<br />
viktig förutsättning för Älmhults utveckling.<br />
Väg 120 har sin sträckning genom tätorten med påföljd att<br />
genomfartstrafik passerar genom tätorten. Vidare saknar tätortens östra<br />
delar ringleder, vilket innebär att biltrafik inom tätorten i stor<br />
omfattning använder väg 120/Esplanaden för transporter inom tätorten.<br />
Generellt sett uppfattas de centrala delarna av tätorten undermålig vad<br />
gäller separering av gång- och cykeltrafiken.<br />
Sysselsättning<br />
Antalet sysselsatta inom den <strong>kommun</strong>ala servicen uppgick år 2005 till<br />
ca 700 årsarbetare, inkl den hemtjänst som utgår från tätorten.. Samma<br />
år fanns det 236 företag med två eller fler sysselsatta registrerade på<br />
orten. Totalt ger de 236 företagen ca 3 580 arbetstillfällen. Av dessa<br />
arbetstillfällen utgör ca 3 000 inom IKEA- företagen.<br />
Framtida utveckling<br />
Bostäder<br />
Under år 2004 färdigställdes totalt 23 lägenheter i <strong>kommun</strong>en och flertalet<br />
av lägenheterna tillfördes tätorten. I början av år 2006 fanns i tätorten<br />
30 byggklara tomter.<br />
32
Rapporten från november 1996 ”Idéer kring framtiden i Älmhults centrum,<br />
Centrumplan Älmhult” är fortfarande ett av underlagen när <strong>kommun</strong>en<br />
ska ta ställning till åtgärder i Älmhults centrum.<br />
Utredningsområden för framtida bostäder finns redovisade i bilaga 10.<br />
Huvudinriktningen har varit att få en samhällsutveckling även väster<br />
om sjön Möckeln och med närhet till sjön.<br />
Alternativanvändningen av Älmekulla redovisas som bostäder, handel<br />
och kontor.<br />
Industri och handel<br />
Det finns fortsatt efterfrågan på mark för industri och handel.<br />
Utredningsområden för framtida industri och handel finns redovisade i<br />
bilaga 10. Det södra området är en komplettering till befintligt industriområde.<br />
De nordöstra områdena är helt nya områden med skyltlägen<br />
i förhållande till väg 23 och norra infarten (Danska vägen)<br />
Utredningsområde för miljöstörande verksamhet redovisas i bilaga<br />
10. Området är utlagt för att ha en beredskap för eventuell etablering<br />
av miljöstörande verksamhet. Föreslaget läge ger också förutsättningar<br />
för anslutning till järnväg. Med hänsyn till avstånd till bostäder och till<br />
de förhärskande vindriktningarna har området också ett bra läge.<br />
Vägverket Region Sydöst har år 2003 gjort en ”Utredning av trafikstruktur<br />
Älmhults tätort”. Kommunen och Vägverket har tillsammans<br />
år 2005 inbjudit till parallella uppdrag om utformning av Norra Esplanaden<br />
mm i Älmhult centrum. Förslaget ”Nya Esplanaden Älmhult”<br />
utsågs till vinnare och under år 2006 pågår en bearbetning av etapp 1,<br />
delen <strong>kommun</strong>huset/torget.<br />
Övrigt ändamål<br />
Utredningsområde för fritidsaktiviteter med särskilda krav redovisas i<br />
bilaga 10.<br />
Mark för allmänt ändamål<br />
Behov finns av mark för framtida allmänt ändamål.<br />
Utredningsområde för allmänt ändamål redovisas i anslutning till Haganässkolan,<br />
bilaga 10.<br />
Kommunikationer<br />
I bilaga 10 redovisas beslutade vägsträckningar, vägreservat enligt<br />
plan, förslag till framtida vägsträckningar och gång- och cykelvägar.<br />
33
Lärkgatan<br />
Fågelvägen<br />
Lingonvägen<br />
Blåbärsvägen<br />
Va lgatan<br />
Furugatan<br />
Container<br />
terminal<br />
Älgstigen<br />
Göingegatan<br />
Delaryvägen<br />
Liljegatan<br />
Södergatan<br />
N. Klöxhultsvägen<br />
Rosenstigen<br />
Rönngatan<br />
Lindgatan<br />
Drivågatan<br />
Södergatan<br />
Va lgatan<br />
Sälgstigen<br />
Ekvägen<br />
Hultgatan<br />
Älmekulla<br />
idrottsplats<br />
Majtorpsgatan<br />
Idro tsgatan<br />
Teknikgatan<br />
Möckeln<br />
Sjöstugans camping<br />
Pilgatan<br />
Storgatan<br />
Sjögårdsvägen<br />
Elmevägen<br />
Lönngatan<br />
Borggatan<br />
Storgatan<br />
Tors plan<br />
Freja plan<br />
Ängsgatan<br />
Öringstigen<br />
Sikstigen<br />
Rödingstigen<br />
Abbo rstigen<br />
Björkstigen<br />
Tennisbana<br />
Gökvägen<br />
B<br />
Måsvägen<br />
Sjövägen<br />
Trastvägen<br />
Tjädervägen<br />
Solviksvägen<br />
Strandpromenaden<br />
Stationsvägen<br />
Bokvägen<br />
B<br />
Möckelns väg<br />
No ra Gamla vägen<br />
Strandvägen<br />
Fiskevägen<br />
Mörtstigen<br />
Gäddstigen<br />
Bokvägen<br />
B<br />
Strandvägen<br />
Simpstigen<br />
Idstigen<br />
Fiskevägen<br />
Malstigen<br />
Lyckovägen<br />
Växjövägen<br />
Södra Gamla vägen<br />
Löjstigen<br />
B<br />
BY1<br />
Badvägen<br />
Campingvägen<br />
Båthamnsvägen<br />
Strandvägen<br />
Heintzes väg<br />
Hagagatan<br />
Siestavägen<br />
Lakestigen<br />
Karpstigen<br />
Sommarvägen<br />
Allégatan<br />
Bökhultsvägen<br />
Elmevägen<br />
Höstvägen<br />
B<br />
B<br />
Go thards gata<br />
Glasarbetarvägen<br />
Gemönsvägen<br />
Kvistgatan<br />
Lundgatan<br />
Västra Backgatan<br />
Växjövägen<br />
Vintervägen<br />
B<br />
Mistelvägen<br />
M<br />
Lupinvägen<br />
Hindvägen<br />
Svanabodavägen<br />
Hyacintvägen<br />
Bävervägen<br />
Västra Ringvägen<br />
Liljegatan<br />
Rosengatan<br />
Rådjursvägen<br />
Hjortvägen<br />
No regårdsgatan<br />
Gase lvägen<br />
Renvägen<br />
Ha landsvägen<br />
Krokusvägen<br />
Järvstigen<br />
Vargstigen<br />
G.la Delaryvägen<br />
Tulpanvägen<br />
Rosengatan<br />
Poppelstigen<br />
Sunnerbogatan<br />
Almgårdsvägen<br />
Oxelstigen<br />
Systergatan<br />
Häggstigen<br />
Ljungbyvägen<br />
Tulpanvägen<br />
Kastanjevägen<br />
Bäckgatan<br />
Kyrkogatan<br />
Ljungbyvägen<br />
BHK<br />
Majgatan<br />
Ikeagatan<br />
Dalbogatan<br />
Va tenverksgatan<br />
Fabriksgatan<br />
Västergatan<br />
Go thards gata<br />
Go thards gata<br />
Häradsgatan<br />
Köpmangatan<br />
Västergatan<br />
Västergatan<br />
Stationsplan<br />
Dro tninggatan<br />
Ha landsvägen<br />
Knutsgatan<br />
Oxtorgsgatan<br />
Eriksgatan<br />
No ra Torggatan<br />
Södra Torggatan<br />
Linnégatan<br />
Eriksgatan<br />
Köpmangatan<br />
Hantverksgatan<br />
Hantverksgatan<br />
Kvarngatan<br />
No ra Esplanaden<br />
Prinsgatan<br />
Skolgatan<br />
No ra Parkgatan<br />
Södra Parkgatan<br />
Södra Krongatan<br />
Västra Björkgatan<br />
Västra Björkgatan<br />
Prinsgatan<br />
Brogatan<br />
Skolgatan<br />
Brogatan<br />
Ö Björkgatan<br />
Östergatan<br />
Ö Backgatan<br />
Danska vägen<br />
Odengatan<br />
Kä largatan<br />
Torsgatan<br />
No ra Krongatan<br />
Baldersgatan<br />
Silverdalsgatan<br />
Baldersgatan<br />
Torngatan<br />
Kä largatan<br />
Torngatan<br />
Östra Esplanaden<br />
A<br />
<strong>JH</strong><br />
<strong>JH</strong><br />
<strong>JH</strong><br />
Furugatan<br />
Snapphanevägen<br />
Furugatan<br />
Finngatan<br />
Sunnerbogatan<br />
Va lgatan<br />
Mosstigen<br />
Sjögatan<br />
Sjögatan<br />
V. Sta lgatan V. Sta lgatan<br />
Södra Esplanaden<br />
Trädgårdsgatan<br />
Kungsgatan<br />
Dalgatan<br />
Örtvägen<br />
Blomstervägen<br />
Floragatan<br />
Klöxhultsvägen<br />
Snapphanevägen<br />
Jonsgatan<br />
Björnstigen<br />
Gärdesgatan<br />
Kungsgatan<br />
Östergatan<br />
Sta lgatan<br />
Ta lgatan<br />
Fjä lgatan<br />
Blåbärsvägen<br />
Örtvägen<br />
Bäckgatan<br />
Fredsgatan<br />
Granvägen<br />
Elmiers väg<br />
Gärdesgatan<br />
Dalgatan<br />
Radhusvägen<br />
Neptunusgatan<br />
Ljungvägen<br />
Västra Ringvägen<br />
Klöxhultsvägen<br />
Vaktgatan<br />
Sta lgatan<br />
Skånevägen<br />
V. Gölshultsvägen<br />
Frodegatan<br />
Sölvegatan<br />
Ö. Gölshultsvägen<br />
Ö. Gölshultsvägen<br />
Elmiers väg<br />
Östergatan<br />
Falkstigen<br />
Hökstigen<br />
Ugglestigen<br />
Örnstigen<br />
Drivågatan<br />
Wallingatan<br />
Wallingatan<br />
Blåme stigen<br />
Rödhakestigen<br />
Sparvgatan<br />
Domhe restigen<br />
Bofinkstigen<br />
Industrigatan<br />
Storkstigen<br />
Svanstigen<br />
Transtigen<br />
Ejderstigen<br />
Duvstigen<br />
Spångatan<br />
Skånevägen<br />
Stålgatan<br />
Gamla Slä thultsvägen<br />
Förklaring<br />
B<br />
Utredningsområde för framtida bostäder<br />
Terminalgatan<br />
Södra Ringvägen<br />
Gamla Slä thultsvägen<br />
Södra Ringvägen<br />
BHK<br />
BY1<br />
Y2<br />
Utredningsområde för framtida bostäder, handel och kontor<br />
Utredningsområde för framtida bostäder alt. fritidsaktiviteter<br />
Utredningsområde för ridanläggning<br />
Y2<br />
Reningsverksgatan<br />
Terminalgatan<br />
<strong>JH</strong><br />
<strong>JH</strong><br />
Y<br />
Utredningsområde för framtida industri/handel<br />
Utredningsområde för framtida fritidsaktivitet med särskilda krav<br />
J<br />
Utredningsområde för framtida <strong>kommun</strong>al service<br />
Framtida kyrkogård<br />
Utredningsområde för framtida miljöstörande verksamheter<br />
<strong>JH</strong><br />
Y<br />
A<br />
M<br />
J<br />
Utbyggda bostadsområden<br />
Planlagda, ej utbyggda bostadsområden<br />
Utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Planlagda, ej utbyggda områden för verksamheter/industri<br />
Kyrkogård<br />
Kommunal service<br />
Annan offentlig och kommersiell service<br />
0 0,5 1<br />
kilometer<br />
Planlagd, ej utbyggd offentlig och kommersiell service<br />
Biotopskydd<br />
Riksintresse friluftsliv<br />
Riksintresse naturvård<br />
Framtida väg<br />
Vägreservat enl plan<br />
Beslutad väg<br />
Framtida gång- och cykelväg<br />
ÄLMHULT<br />
BILAGA 10
6. Näringsliv<br />
Anm. Med näringsliv avses här allt företagande<br />
Målsättning<br />
”Att skapa goda förutsättningar för utveckling och nyetablering och<br />
därigenom vara en attraktiv <strong>kommun</strong> för näringslivet samt att verka för<br />
ytterligare differentiering inom näringslivet”.<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Älmhults <strong>kommun</strong>s näringsliv är starkt differentierat. Här finns tillverkande<br />
företag inom elektronik, teknik, verkstad, trä, trycksaker mm.<br />
Vidare finns grossist-, handels- och serviceföretag inom heminredning,<br />
finans, IT, textil, transport, bygg, el, VVS, motor och dagligvaruförsäljning<br />
mm. Totalt finns ca 1 100 företag i <strong>kommun</strong>en och i genomsnitt<br />
var tolfte Älmhultsbo är egen företagare.<br />
Flera företag är med europeiska mått mätt medelstora. Många agerar<br />
på världsmarknaden som delar av utländska koncerner, med egna dotterbolag<br />
i andra länder eller enbart med försäljning av egna produkter.<br />
Länets största företag, IKEA, har sitt ursprung i Älmhult med ett 10-<br />
tal företag i Älmhult och tillsammans<br />
ca 3 000 anställda.<br />
Sysselsättning<br />
Den förvärvsarbetande dagbefolkningen i Älmhults <strong>kommun</strong> uppgick<br />
år 2005 till 8 879 fördelade på följande näringsgrenar:<br />
Jord- och skogsbruk 159<br />
Brytning av mineraliska produkter 24<br />
Tillverkningsindustri 1 983<br />
El, gas, värme- och vattenförsörjning, avfallhantering 63<br />
Byggnadsindustri 296<br />
Varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet 2 463<br />
Samfärdsel, post- och tele<strong>kommun</strong>ikation 234<br />
Bank-, försäkrings-, fastighets- och uppdragsverksamhet 1 370<br />
Offentlig förvaltning och andra tjänster 1 779<br />
Ej specificerad verksamhet 69<br />
Pendling<br />
Det sker en omfattande in- och utpendling till <strong>kommun</strong>en dock med<br />
stor övervikt för inpendlingen. Nettopendlingen in till <strong>kommun</strong>en uppgick<br />
år 2005 till 1 410. Pendlingen har följande fördelning:<br />
Kommun Inpendl från Utpendling till Nettopendl<br />
Osby 854 147 + 707<br />
Ljungby 170 151 + 19<br />
Alvesta 138 99 + 39<br />
Växjö 281 186 + 95<br />
Tingsryd 31 42 - 18<br />
Markaryd 130 148 - 18<br />
Övriga landet 760 381 + 579<br />
Totalt 2 564 1 154 + 1 410<br />
Älmhult och Osby <strong>kommun</strong>er utgör en gemensam arbetsmarknadsregion.<br />
34
Industri<br />
En fortsatt stark tillverkningsindustri tillsammans med en ytterligare<br />
utvecklad tjänstesektor är grundförutsättningen för <strong>kommun</strong>ens fortsatta<br />
utveckling. Näringslivets utveckling är beroende av attraktiva boendemiljöer,<br />
utbildningsmöjligheter och bra kulturell- och fritidsmiljö för<br />
att attrahera kvalificerad arbetskraft. En viktig utvecklingsfaktor är<br />
också en väl utbyggd infrastruktur.<br />
Den inom först och främst tillverkningsindustrin pågående trenden att<br />
utlokalisera verksamheter till lågkostnadsländer har hittills inte påverkat<br />
<strong>kommun</strong>en i någon större omfattning. Det är dock viktigt att följa<br />
denna utveckling och att ha en beredskap för dess konsekvenser.<br />
Handel<br />
Livsmedelsförsäljningen har genomgått en stor förändring. De små<br />
anläggningarna har fått stå tillbaka för större, välsorterade anläggningar.<br />
För livsmedelsförsäljningen på landsbygden har förändringen sedan<br />
år 1988 inneburit att tätorterna Hallaryd, Göteryd, Delary, Pjätteryd,<br />
Eneryda och Diö idag saknar butiker med livsmedelsförsäljning. I Delary<br />
har det dock etablerats en kioskverksamhet med tillhörande drivmedelsstation.<br />
Stora köpcentra, framför allt i Växjö och Kristianstad, påverkar den<br />
lokala handeln i stor omfattning. Enligt Handelns Utredningsinstitut är<br />
trots detta index för dagligvaruhandeln 115 och för sällanköpshandeln<br />
229 (år 2004).<br />
Den allmänna utvecklingen med en ständigt pågående strukturomvandling<br />
inom detaljhandeln är svår att påverka med <strong>kommun</strong>al planering.<br />
Upprustning av gatu- och torgmiljöer kan bidra till att skapa bättre<br />
förutsättningar för handel. Det är dock viktigt med en samverkan mellan<br />
<strong>kommun</strong>en, fastighetsägarna och handeln för att gemensamt åstadkomma<br />
attraktiva miljöer.<br />
Jord- och skogsbruk<br />
Lagstiftning för jord- och skogsbruk finns bland annat i miljöbalken 3<br />
kap 4 § där följande anges:<br />
” Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.<br />
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller<br />
anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen<br />
och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän<br />
synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.<br />
Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt<br />
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.”<br />
Jord- och skogsbruket sysselsatte år 2003 159 personer vilket motsvarar<br />
1,9 % av den totala sysselsättningen. Detta motsvarar ungefär genomsnittet<br />
i länet.<br />
Jordbruket har genomgått och genomgår stora strukturförändringar.<br />
Utvecklingen redovisar en ständig minskning av antalet sysselsatta<br />
beroende på dels fortlöpande rationaliseringar dels på att åker- och<br />
betesmark tas ur produktion. Den mer sammanhängande jordbrukmarken<br />
finns i Virestads församling och där i anslutning till norra Virestadssjön<br />
och Garanshultasjön.<br />
Effekten av att antalet aktiva brukare ständigt minskar är idag tydlig.<br />
Förbuskningen inom områden med små enheter och lågproduktiv mark<br />
är påtaglig. Intresset för att etablera så kallade hästgårdar<br />
kan i viss mån hindra förbuskningen och bidra till en levande landsbygd.<br />
Ändringen beträffande EU:s stöd till jordbruket, som infördes i Sverige<br />
år 2005, innebär att produktionsstödet ersätts med ett<br />
35
generellt stöd till den mark som brukas och benämns gårdsstöd. Effekterna<br />
av dessa förändringar är idag svåra att bedöma. Effekterna av den<br />
uteblivna generationsväxlingen är idag däremot tydlig, vilken får till<br />
följd att antalet enheter minskar.<br />
Jordbruket har en avgörande betydelse för det öppna landskapet och en<br />
levande landsbygd och där inte minst små åker- och betesenheter även<br />
bidrar till den biologiska mångfalden.<br />
Skogsbruket har liksom jordbruket genomgått en omfattande rationalisering.<br />
Småskaliga avverkningsmetoder har ersatts med en långt driven<br />
mekanisering, vilket innebär att antalet sysselsatta inom näringen successivt<br />
minskat.<br />
Riksdagens beslut om den andel skogsareal som skall avsättas för reservatsbildning<br />
har ökat konkurrensen mellan produktionsmålen och<br />
natur- och miljömålen. Skogsnäringen har en avgörande betydelse för<br />
landsbygdens möjligheter att utvecklas och inte minst de tätortsnära<br />
skogarna utgör en värdefull resurs för rekreation och friluftsliv.<br />
Stormen Gudruns långsiktiga effekter på skogsbruket är idag svåra att<br />
bedöma.<br />
Verksamhetsområden för industri och handel<br />
En grundläggande förutsättning för utveckling av befintlig och ny industri<br />
och handel är att <strong>kommun</strong>en vid varje tillfälle kan erbjuda lämplig<br />
mark. Detaljplanelagd tomtmark för industri som inte är bebyggd<br />
uppgick vid årsskiftet 2005/06 till ca 76 ha i <strong>kommun</strong>en.<br />
Under avsnittet ”Markanvändningen i församlingarna och dess ort/-er”<br />
redovisas utredningsområden för framtida industri och handel.<br />
Miljöstörande verksamhet<br />
Utredningsområde miljöstörande verksamhet redovisas på bilaga 10.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande svenska miljökvalitetsmål berör näringslivet:<br />
”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Giftfri miljö”, ”Ingen<br />
övergödning”, ”Levande skogar”, ”Rikt odlingslandskap” och ”God<br />
bebyggd miljö”.<br />
Kommunens ställningstaganden<br />
• att skapa attraktiva miljöer för industrin med största möjliga<br />
miljöhänsyn<br />
• att i <strong>kommun</strong>ens tätorter ha en planberedskap som med kort<br />
varsel möjliggör etablering<br />
• att med attraktiva boendemiljöer underlätta för företag att behålla<br />
och rekrytera arbetskraft<br />
• att bistå näringslivet i dess utveckling<br />
• att aktivt följa handelns utveckling och ha en flexibel inställning<br />
till deras önskemål om etablering<br />
• att utarbeta en <strong>kommun</strong>al strategi för näringsliv<br />
• att verka för att näringsliv utvecklas och etableras<br />
i <strong>kommun</strong>ens samtliga orter<br />
• att verka för att kollektiv arbetspendling underlättas såväl inom<br />
<strong>kommun</strong>en som till och från <strong>kommun</strong>en<br />
• att verka för att förutsättningarna för att bevara det öppna odlingslandskapet<br />
bibehålls och förstärks<br />
• att verka för att kemikalieanvändningen minimeras inom jordoch<br />
skogsbruk och att markägare stimuleras till att öka andelen<br />
ekologiskt odlad åker<br />
36
• att verka för att markägare stimuleras till att miljöcertifiera sitt<br />
skogsbruk<br />
Konsekvenser<br />
Attraktiva industrimiljöer med största möjliga miljöhänsyn tillsammans<br />
med en hög planberedskap skapar förutsättningar för industrins<br />
utveckling.<br />
Attraktiva beondemiljöer underlätta för näringslivet att behålla och<br />
rekrytera kvalificerad arbetskraft.<br />
Utvecklad service i de mindre orterna ökar förutsättningarna för en<br />
levande landsbygd samtidigt som behov av resor minskar.<br />
Kollektiv arbetspendling minskar behov av nära koppling mellan bostad<br />
och arbetsställe.<br />
Måluppfyllelse<br />
Industri- och handelsexpansion innebär som regel att nya markområden<br />
tas i anspråk och att dessa till stor andel blir hårdgjorda. Attraktiva<br />
miljöer för dessa verksamheter med största<br />
möjliga miljöhänsyn bidrar till att skapa god bebyggd miljö<br />
samtidigt som det begränsar miljöpåverkan och minskar bidraget till<br />
övergödning.<br />
Kollektiv arbetspendling begränsar klimatpåverkan, ger friskare<br />
luft och mindre bidrag till övergödningen.<br />
Ett öppet odlingslandskap innebär oftast ett rikt odlingslandskap.<br />
Minskad kemikalieanvändning bidrar till en giftfri miljö.<br />
Certifiering av skogsmark bidrar till mer levande skogar.<br />
37
7. Kommunikationer<br />
Målsättning<br />
” Att medverka till att skapa <strong>kommun</strong>ikationsleder och transportsystem<br />
med minsta möjliga miljöpåverkan som tillgodoser medborgarnas och<br />
näringslivets behov av säkra och långsiktigt hållbara transporter vad<br />
gäller människor, varor och information.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Bra <strong>kommun</strong>ikationer har oavsett om det gällt vägar, järnvägar, vatten<br />
eller luft skapat förutsättningar för utveckling. På senare tid har <strong>kommun</strong>ikation<br />
via IT blivit ett viktigt inslag i förutsättningarna för utveckling.<br />
Vägar<br />
Riksväg 23<br />
Riksväg 23 utgör den för <strong>kommun</strong>en viktigaste vägtransportleden i<br />
nord-sydlig riktning. Vägen knyter ihop <strong>kommun</strong>en med Öresundsregionen<br />
och länscentrum samtidigt som den via väg E4 utgör transportled<br />
till Mälar- och Stockholmsregionen. Vägen har inte tillfredsställande<br />
standard. I synnerhet inte sträckningen mellan Ringsjöarna och<br />
sträckningen norr om <strong>kommun</strong>gränsen. Länsstyrelsen har år 1987 beslutat<br />
att utöka det byggnadsfria avståndet till vägen till 30 m. Vägverket<br />
strävar efter att efterhand öka standarden på vägen och bygga om<br />
den till en mötesfri landsväg med mitträcke. Detta bör beaktas vid<br />
bygglov och i frågor som berör markanvändningen i vägens närhet.<br />
Vägen är riksintresse för <strong>kommun</strong>ikationer mot bakgrund att vägen<br />
utgör en förbindelse mellan regionala centra.<br />
Länsväg 120<br />
Länsväg 120 utgör <strong>kommun</strong>ens förbindelse med östra Småland och<br />
vissa delar av Blekinge och är samtidigt <strong>kommun</strong>ens kortaste<br />
förbindelse med väg E4. Den har inte för dagens transporter till- fredsställande<br />
standard. Vägen passerar genom orterna Häradsbäck, Älmhult<br />
och Delary och uppfyller inte tillfredställande miljö- och trafiksäkerhetsaspekter<br />
genom Älmhults centralort.<br />
Länsväg 124<br />
Länsväg 124 är <strong>kommun</strong>ens förbindelse till Ljungby och länslasarettet<br />
samtidigt som den tillsammans med väg 592/594 utgör den för <strong>kommun</strong>en<br />
kortaste förbindelsen till väg E4 norr ut. Med hänsyn till trafikutvecklingen<br />
på vägen, i synnerhet för den tunga trafiken, uppfyller<br />
vägen inte tillfredsställande standard. Vägen passerar genom Liatorp<br />
och i plan med stambanan, vilket inte uppfyller acceptabla krav på<br />
miljö och trafiksäkerhet.<br />
Väg 592/594<br />
Aktuell väg utgör, utöver förbindelse till Pjätteryd, en alternativ väg<br />
till E4:an norr ut. Väg 594 (Pjätteryd – Hamneda) har idag en låg standard.<br />
Under mitten av 90- talet utfördes ett omfattande utredningsarbete<br />
för att skapa en ny tvärförbindelse till Ljungby/väg E4, rubricerad<br />
som väg 19. Utredningsarbetet resulterade i tre alternativa vägkorridorer<br />
men vägen finns inte upptagen i fastställda vägplaner. En helt ny<br />
vägsträckning skapar en tvärförbindelse mellan riksväg 23 och väg E4<br />
samtidigt som restiden mellan Älmhults tätort och Ljungby stad minskar<br />
och på så sätt underlättar pendling.<br />
38
Tvärleden<br />
Förbindelse mellan Karlshamn och Halmstad. En utbyggd Tvärled ger<br />
Hallaryd bättre förbindelse åt väster och sydost samtidigt som <strong>kommun</strong>en<br />
får en snabbare förbindelse mot väg E22 i Blekinge.<br />
Det mindre allmänna vägnätet och enskilda vägar<br />
För dessa vägar, vilka har en stor betydelse och en omfattande längd,<br />
utgör den begränsade bärigheten ett sammanfattande problem.<br />
Gång- och cykelvägar<br />
Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät skapar förutsättningar för fler<br />
arbetsresor med cykel samtidigt som säkerheten för oskyddade trafikanter<br />
ökar, inte minst för barn till och från skola och fritidsaktiviteter.<br />
Järnvägar<br />
Stambanan<br />
Stambanan Malmö – Stockholm passerar genom <strong>kommun</strong>en och tågen<br />
gör uppehåll endast vid stationen i Älmhult. Från och med hösten 2006<br />
gör 25 persontåg uppehåll på stationen av vilka ett utgör X 2000.<br />
Stambanan utgör en mycket viktig <strong>kommun</strong>ikationsled för <strong>kommun</strong>en.<br />
Banan saknar planskild korsning med väg 124 i Liatorp och med väg<br />
605 i Eneryda. Stambanan är riksintresse.<br />
Sydostlänken<br />
Järnväg Älmhult-Karlshamn kallas Sydostlänken och järnvägen Älmhult<br />
– Olofström utgör den utbyggda delen av denna länk. Järnvägen<br />
trafikeras idag med 12 godståg per dygn. Järnvägen saknar elektrifiering<br />
och en elektrifiering samt koppling till hamnar i Blekinge skulle<br />
ge trafiken på banan betydande möjligheter till utveckling. Enligt”<br />
Framtidsplan för järnvägen 2004-2015” planeras upprustning av befintlig<br />
järnväg ske med huvuddelen 2010-2015. Järnvägen Älmhult-<br />
Olofsström är riksintresse.<br />
Kombiterminalen<br />
Terminalverksamheten startade år 1988 med en provisorisk terminal<br />
Älmhult. I början av 90- talet anlades en kombiterminal i Älmhults<br />
sydvästra del med anslutning till stambanan via bangårdsområdet.<br />
Verksamhet ägs av Älmhults Terminal AB och delägare i bolaget, utöver<br />
<strong>kommun</strong>en, är Ikea och CargoNet AB. Terminalen har tre parallella<br />
spår och utrymmen för lastning och lossning. Antalet units (lastenheter)<br />
per år uppgår för närvarande till ca 40 000.<br />
Europabanan<br />
Projektet Europabanan är ett samverkansprojekt mellan flera <strong>kommun</strong>er<br />
bland annat mellan Stockholm och Helsingborg och tänkt<br />
sträckning för banan är i anslutning till väg E4. Kommunen ingår inte i<br />
projektet.<br />
Kollektivtrafik<br />
Busslinjetrafiken och kompletteringstrafiken för <strong>kommun</strong>en utförs av<br />
Länstrafiken Kronoberg, i vilken <strong>kommun</strong>en är delägare. Länstrafiken<br />
utreder lokaltågsystem på bland annat sträckan Nässjö-Älmhult. I utredningen<br />
kommer möjligheten att anlägga ytterligare stationer utmed<br />
stambanan att analyseras.<br />
Kommunen har tillsammans med <strong>kommun</strong>erna Hässleholm, Kristianstad,<br />
Markaryd, Osby och Perstorp deltagit i utredningen ”Mer tågtrafik<br />
i Skåne Nordost – bra för hela regionen”. Utredningen påvisar de<br />
positiva effekter som införandet av Pågatåg ger på samhällsutvecklingen<br />
i nordöstra Skåne och södra Kronoberg.<br />
39
Flyg<br />
Norr om Älmhults tätort finns flygplatsen Älmult/Möckeln. Flygplatsen<br />
utgörs av ett gräsfält och används av privatflyget. Till flygplatserna<br />
Växjö, Sturup och Kastrup är avstånden relativt korta. Älmhult har<br />
direkta tågförbindelser till Kastrup.<br />
Data- och tele<strong>kommun</strong>ikation<br />
Data<br />
Kommunen har ingen egen bredbandsstruktur, med undantag av det<br />
stadsnät som finns i Älmhults tätort, ägt av <strong>kommun</strong>ala industribolaget.<br />
Kommunen har avtal med företaget Teracom AB, som skall svara<br />
upp till de behov som finns.<br />
Ca 90 % av <strong>kommun</strong>innevånarna har idag täckning.<br />
Tele<br />
Inom <strong>kommun</strong>en är Telia, Vodafone och Tele 2 aktörer på GSM- nätet.<br />
På 3 G nätet är Telia, Vodafone, Tele 2 och 3 aktörer inom <strong>kommun</strong>en.<br />
Svenska UMTS Nät AB är ett gemensamt bolag för Telia och Tele 2<br />
för utbyggnad av 3G nätet. Motsvarande bolag för Vodafone och 3 är 3<br />
GIS AB.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande miljökvalitetsmål berör <strong>kommun</strong>ikationer:<br />
”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”,<br />
”Ingen övergödning”<br />
Kommunens ställningstaganden:<br />
• att arbeta för att standarden på riksväg 23 förbättras<br />
• att arbeta för att standarden på länsväg 120 förbättras och att<br />
förbifarter för Älmhult och Häradsbäck byggs<br />
• att uttrycka en positiv inställning till väg 19 mot Ljungby<br />
• att uttrycka en positiv inställning till Tvärleden<br />
• att arbeta för att standarden på väg 124 förbättras och att förbifart<br />
med planskild korsning med stambanan anläggs i Liatorp<br />
• att arbeta för att planskild korsning anläggs mellan stambanan<br />
och väg 605 i Eneryda.<br />
• att arbeta för att trafikmiljön och trafiksäkerheten förbättras i<br />
centrala Älmhult<br />
• att arbeta för att gång- och cykelvägnätet ytterligare utvecklas<br />
• att arbeta för en standardhöjning på det mindre vägnätet<br />
• att arbeta för att kombiterminalen ytterligare utvecklas och blir<br />
klassad som nationell terminal<br />
• att arbeta för höjd standard på stambanan med fler tågstopp i<br />
Älmhult och även för tågstopp i <strong>kommun</strong>ens övriga tätorter<br />
utmed stambanan<br />
• att arbeta för att länsjärnvägen Älmhult-Olofström blir elektrifierad<br />
och att Sydostlänken blir verklighet<br />
• att arbeta för att alla <strong>kommun</strong>innevånare och all näringsverksamhet<br />
får tillgång till den IT-kapacitet de behöver<br />
• att uttrycka en positiv inställning till Europabanan<br />
• att arbeta för att Banverket snarast åtgärdar bangården i Älmhult<br />
så att kombitrafikens utveckling inte hämmas<br />
40
Konsekvenser<br />
Förbättring av befintliga vägars standard liksom helt nya väg- och<br />
järnvägssträckningar påverkar pågående markanvändning. Genom att<br />
utnyttja befintliga korridorer kan effekten på markanvändningen<br />
mildras.<br />
Förbättrad vägstandard ökar trafiksäkerheten och skapar bättre förutsättningar<br />
för arbetspendling, samtidigt som detta kan leda till ett ökat<br />
bilresande på bekostnad av kollektivtrafiken.<br />
Bättre förutsättningar för att transportera gods och människor på järnväg<br />
ger miljövinster samtidigt som risken för olyckor minskar.<br />
Elektrifiering av banan Älmhult-Olofström och en genomförd Sydostlänk<br />
minskar miljöbelastningen.<br />
Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät kan minska bilresandet vilket<br />
ger positiva miljö- och hälsoeffekter.<br />
Måluppfyllelse<br />
Kommunens ställningstaganden skapar förutsättningar för bättre <strong>kommun</strong>ikationsleder<br />
och transportsystem. Det leder också till högre transportsäkerhet<br />
av människor, varor och information samtidigt som miljöpåverkan<br />
minskar och uppfyller angivna miljökvalitetsmål.<br />
41
8. Vatten och avlopp<br />
Målsättning<br />
” Att tillförsäkra samtliga va- abonnenter i <strong>kommun</strong>en utan oplanerade<br />
avbrott full tillgång till ett tjänligt dricksvatten och att ta hand om avloppsvatten<br />
och regnvatten på ett sådant sätt att påverkan på sjöar, vattendrag<br />
och grundvattnen minimeras.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Dricksvattenförsörjning<br />
Sjön Möckeln utgör vattentäkt för tätorten Älmhult och det planlagda<br />
bostadsområdet i Boastad. Vattenverket i Diö förser Diö/Dihult, Liatorp,<br />
Möckelsnäs och Linnés Råshult med vatten. Tätorterna Delary,<br />
Göteryd, Hallaryd, Pjätteryd, Eneryda, Virestad och Häradsbäck har<br />
egna vattentäkter som utgörs av borrade brunnar. Byn Fanaholm (ett<br />
fåtal abonnenter) har <strong>kommun</strong>al vattentäkt. Vattenverket i Ryfors betecknas<br />
idag som en allmän anläggning<br />
Befintliga vattentäkter och med lokaliserade reservkapaciteter bedöms<br />
kapacitetsmässigt långsiktigt klara behoven. Beträffande det kvalitetsmässiga<br />
kan det konstateras att den ökade humushalten i sjön Möckeln<br />
samt påverkan på vattentäkten i Häradsbäck ger anledning till uppmärksamhet.<br />
Beträffande ”förbruningen” av sjön Möckeln har <strong>kommun</strong>en<br />
tagit ställning för att man vill vara med och utreda detta tillsammans<br />
med Länsstyrelsen och andra <strong>kommun</strong>er. Beträffande vattentäkten<br />
i Häradsbäck kommer en omfattande utredning att genomföras,<br />
vilken ska ge besked om täkten kan användas i fortsättningen eller om<br />
ny täkt måste etableras. Reservvattentäkter med tillräcklig kapacitet<br />
saknas för flera orter.<br />
Kommunen har låtit utreda potentiella uttagsområden för dricksvattenförsörjningen<br />
inom <strong>kommun</strong>en. Dessa uttagsområden redovisas på<br />
bilaga 16.<br />
I bilaga 17 redovisas utdrag ur SGU:s karta över grundvattnet i Kronobergs<br />
län.<br />
Fastställda skyddsområden finns för vattenuttaget ur sjön Möckeln och<br />
infiltrationen med uttagsbrunnarna i anslutning till vattenverket.<br />
Infiltrationen och uttagsbrunnarna vid Älmekulla saknar dock ett modernt<br />
och uppdaterat skyddsområde. Täkterna i Diö och Delary har<br />
skyddsområden. Arbetet pågår med att skapa skyddsområden för täkterna<br />
i Eneryda, Häradsbäck och Pjätteryd. För övriga orter ska<br />
skyddsområden finnas klara till år 2008.<br />
Gemensamhetsanläggningar finns för några fritidsområden och enskilda<br />
vattenförsörjningsanläggningar finns i stor omfattning<br />
både vad gäller permanent bebyggelse som fritidsbebyggelse.<br />
Avloppshantering<br />
Avloppsvatten från Älmhult, Diö, Liatorp och Eneryda renas i avloppsverket<br />
i Älmhult. Avloppsvattnet från Diö, Liatorp och Eneryda<br />
transporteras via en överföringsledning till avloppsverket i Älmhult.<br />
Orterna Hallaryd, Göteryd, Pjätteryd, Delary, Häradsbäck, Virestad<br />
jämte det planlagda området Boastad har egna avloppsreningsanläggningar.<br />
Möckelsnäs och Linnés Råshult är anslutna till <strong>kommun</strong>ens<br />
avloppsnät.<br />
Älmhults avloppsreningsverk moderniserades för några år sedan och<br />
försågs då med bland annat anläggning för rötning av slam och organiskt<br />
avfall från hushåll samt med vassbäddar för att ta om hand utrötat<br />
slam.<br />
42
Avloppsverket i Hallaryd är i behov av omfattande ombyggnad. Övriga<br />
verk, med vissa undantag, bedöms kräva kapacitets- och kvalitetsmässiga<br />
uppdateringar inom snar framtid.<br />
Gemensamhetsanläggningar finns för några fritidsområden och enskilda<br />
avloppsreningsanläggningar finns i stor omfattning både vad gäller<br />
permanent bebyggelse och fritidsbebyggelse.<br />
Dagvatten<br />
Dagvatten är ytligt avrinnande regn- och smältvatten från tomtmark,<br />
gator, tak och liknande ytor. Via ledningar avleds detta till sjöar och<br />
vattendrag eller når grundvattnet genom infiltration. Endast i undantagsfall<br />
genomgår dagvattnet någon form av reningsbehandling. Dock<br />
fördröjs dagvattnet inom Älmhults tätort på flera ställen, vilket medför<br />
en viss ”rening”.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande miljökvalitetsmål berör vatten- och avlopp:<br />
”Bara naturlig försurning”, ”Ingen övergödning”, ”Levande sjöar och<br />
vattendrag”, ”Grundvatten av god kvalité” och ”God bebyggd miljö”.<br />
Kommunens ställningstaganden:<br />
• att före år 2010 skapa reservvattentäkt för Älmhults tätort<br />
• att på sikt skapa reservvattentäkter för samtliga verksamhetsområden<br />
• att tillse att samtliga vattentäkter får erforderliga skyddsområden<br />
• att genomföra en ombyggnad av Hallaryds avloppsreningsverk<br />
• att upprätta och anta en dagvattenpolicy<br />
• att inom nya bostads- och industriområden avsätta mark för behandling<br />
av dagvatten och där detta är möjligt även inom befintliga<br />
planområden så att dagvattnet genomgå minst slamavskiljning<br />
före utsläpp i recipient<br />
• att utforma gatuunderhållet så att dagvattnets föroreningsinnehåll<br />
begränsas<br />
• att skapa beredskap för de extrema förhållanden som klimatförändringen<br />
kan innebära för det <strong>kommun</strong>ala vatten- och avloppsnätet<br />
Konsekvenser<br />
Skyddsområden för vattentäkter kan innebära begränsningar i pågående<br />
och framtida markanvändning.<br />
Ombyggnad av Hallaryds avloppsreningsverk med mer långtgående<br />
behandling samt uppdatering av andra reningsverk minskar belastningen<br />
på sjöar och vattendrag och i Hallaryds fall på Helge å.<br />
Avsättning av mark inom nya och befintliga bostads- och<br />
industriområden kan innebära en lägre exploateringsgrad samtidigt<br />
som t ex öppen dagvattenhantering kan tillföra områdena skönhetsvärden.<br />
Måluppfyllelse<br />
Reservvattentäkter och ökat skydd genom fastställda skyddsområden<br />
skapar förutsättningar för full tillgång till vatten av god kvalité.<br />
Längre gående rening av avloppsvatten samt behandling av dagvatten<br />
minskar belastningen av föroreningar på recipienter och grundvatten.<br />
43
9. Avfall<br />
Målsättning<br />
”Att verka för att hushållen och näringslivet minskar den mängd avfall<br />
som produceras och när avfall uppkommer medverka till att förutsättningar<br />
finns för att avfallet så långt möjligt kan tas om hand genom<br />
återanvändning, materielåtervinning och energiutvinning.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Avfallshantering<br />
Kommunernas lagstadgade ansvar för avfallshanteringen omfattar insamling<br />
och transport av avfall från hushåll. Utöver detta lagstadgade<br />
ansvar omfattar <strong>kommun</strong>ernas roll även slutligt omhändertagande av<br />
visst hushålls- och industriavfall samt drift av deponi- och kretsloppsstationer.<br />
Återvinningsstationer är idag ofta ett renodlat uppdrag som<br />
ingår i producentansvaret och genomförs samordnat genom Förpacknings-<br />
och Tidningsinsamlingen, FTI.<br />
Kommunen uppfyller det lagstadgade ansvaret genom att i egen regi<br />
utföra insamling och transport av hushållsavfallet. Transporten sker till<br />
en omlastningsstation (Äskya) varifrån avfallet för närvarande transporteras<br />
till en förbränningsanläggning i Ljungby.<br />
Visst avfall från näringslivet och hushållens så kallade grovavfall sorteras<br />
i en brännbar fraktion och en deponifraktion. Den brännbara fraktionen<br />
körs för närvarande till en förbränningsanläggning i Halmstad.<br />
Renhållningsordning inklusive avfallsplan<br />
Gällande renhållningsordning inklusive avfallsplan antogs av<br />
Kommunfullmäktige 2000-11-27. Renhållningsordningen reglerar<br />
<strong>kommun</strong>ens åtaganden med utgångspunkt från den lagstadgade skyldigheten<br />
och avfallsplanen innehåller bland annat målformuleringar<br />
beträffande avfallshanteringen.<br />
Äskya avfallsanläggning<br />
Äskya avfallsanläggning omfattar både kretsloppsanläggning, omlastningsstation<br />
och deponi.<br />
Anpassningsplan enligt deponeringsförordningen från den 25 januari<br />
2002 har inlämnats till Länsstyrelsen i juni 2002.<br />
Ny tillståndsprövning för hela verksamheten har pågått sedan år 2001.<br />
Den nya tillståndsprövningen syftar till att skapa förutsättningar för<br />
modern och erforderlig flexibel avfallshantering med sortering, behandling<br />
och deponering. Aktuella miljökrav beaktas.<br />
Två deldomar från miljödomstolen har erhållits för fortsatt verksamhet<br />
där den senaste (2007-02-09) inte vunnit laga kraft.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande miljökvalitetsmål berör avfall:<br />
”Grundvatten av god kvalité”, ”Frisk luft”, ”God bebyggd miljö” och<br />
”Giftfri miljö”.<br />
Kommunens ställningstaganden:<br />
• att ge hushåll och näringsliv fortsatt bra information om möjligheterna<br />
till återanvändning, återvinning och energiutvinning<br />
44
• att inom Äskya avfallsanläggning skapa förutsättningar för<br />
nödvändig flexibel verksamhet med sortering, behandling och<br />
deponering i tillämplig utsträckning. Höga miljökrav beaktas.<br />
• att skapa förutsättningar för att energin ur det organiska avfallet<br />
från hushåll, som inte själva kompostera avfallet, kan utvinnas<br />
vid <strong>kommun</strong>ens rötningsanläggning<br />
• att se till att erforderliga skyddsavstånd skapas mellan avfallsanläggningen<br />
och ny bebyggelse<br />
• att skapa en lokal lakvattenrening för Äskya avfallsanläggning<br />
och med Drivån som recipient<br />
• att vid avslutning av nuvarande deponi skapa förutsättningar<br />
för alternativanvändning<br />
• att genom fortlöpande revideringar av avfallsplanen ha målformuleringar<br />
som väl knyter an till utvecklingen inom avfallsområdet<br />
• att inom Äskya avfallsanläggning anlägga och driva en yta för<br />
behandling av oljeförorenad jord<br />
Måluppfyllelse<br />
Kommunens ställningstaganden bidrar samtliga till att uppfylla ovan<br />
angivna miljökvalitetsmål med undantag av ställningstagandena beträffande<br />
Äskya avfallsanläggning.<br />
Konsekvenser<br />
Fortsatt bra information skapar goda förutsättningar för ökad återanvändning,<br />
återvinning och energiutvinning.<br />
En ökad rötning lokalt av det organiska avfallet ökar energiutvinningen<br />
samtidigt som behovet av fjärrtransporter minskar.<br />
Genom att utnyttja möjligheten till alternativ användning av<br />
avslutad deponi, kan t ex område för rekreation och friluftsliv skapas.<br />
Genom att beakta tillräckliga skyddsavstånd i förhållande till ny bebyggelse<br />
minimeras den riskfaktor som en pågående deponi kan innebära.<br />
45
10. Energi<br />
Målsättning<br />
”Att tillförsäkra hushåll och näringsliv i <strong>kommun</strong>en en säker och effektiv<br />
energiförsörjning baserad på ett uthålligt energisystem i samspel<br />
med de naturliga kretsloppen där användningen av fossila bränslen<br />
upphör på sikt.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Energiplan<br />
I lagen om <strong>kommun</strong>al energiplanering (1977:439, 1991:738) står att<br />
<strong>kommun</strong>en i sin planering skall främja hushållningen med energi samt<br />
verka för en säker och tillräcklig energitillförsel.<br />
Kommunfullmäktige antog 2001-04-23 en energiplan för <strong>kommun</strong>en. I<br />
energiplanen anges följande övergripande mål:<br />
• En säker och effektiv energiförsörjning för att trygga en stabil<br />
utveckling för alla i <strong>kommun</strong>en<br />
• En övergång till ett uthålligt energisystem i samspel med de<br />
naturliga kretsloppen och med förnyelsebara energikällor som<br />
bas<br />
• Att användningen av fossila bränslen upphör på sikt<br />
Energiplanen redovisar följande förslag till åtgärder:<br />
• Satsningar på förnyelsebar energi och ny teknik<br />
• Hushållning med energi<br />
• Utveckling av fjärr- och närvärmesystem<br />
• Fysisk planering för effektivare energianvändning<br />
• Transporter och <strong>kommun</strong>ikation<br />
Energibalans<br />
Energikontor Sydost har år 2003 upprättat en energibalans för <strong>kommun</strong>en.<br />
Energibalansen är relaterad till år 2000. Målsättningen med energibalansen<br />
är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande<br />
energiflödena i <strong>kommun</strong>en. Energibalansen redovisar följande:<br />
Total tillförd mängd energi till <strong>kommun</strong>en 510 GWh varav<br />
• Fossila bränslen 190 GWh<br />
• Elenergi 210 GWh<br />
• Biobränsle 110 GWh<br />
Av den totala mängden tillförd energi utgör andelen förnybar energi<br />
44 % med följande fördelning:<br />
• Biobränsle 22 %<br />
• Vattenkraft 22 %<br />
Energibalansen anger att den totala energianvändningen per invånare i<br />
<strong>kommun</strong>en motsvarar 33 MWh/år medan genomsnittet i länet uppgår<br />
till 37 MWh/år.<br />
SCB redovisar för <strong>kommun</strong>en år 2003 en bruttotillförsel av energi<br />
motsvarande 469 GWh.<br />
El<br />
Nätägare inom <strong>kommun</strong>en är E-on och de större elledningarna är<br />
byggda i sammanhängande nät, vilket minskar sårbarheten i dessa nät.<br />
Det mindre ledningsnätet, vilket förser många hushåll i <strong>kommun</strong>en<br />
46
med el, är däremot mycket sårbart, vilket inte minst stormen i januari<br />
år 2005 visade.<br />
Svenska Kraftnät planerar en utbyggnad av en 400 kV ledning från<br />
Närke och till södra Sverige. Dess sträckning är ännu inte redovisad,<br />
varför det tills vidare är oklart om den i någon omfattning kommer att<br />
beröra <strong>kommun</strong>en. I det fall denna ledning blir aktuell genom <strong>kommun</strong>en<br />
är, enligt <strong>kommun</strong>ens uppfattning, den korridor som riksväg 23<br />
utgör och ledningsgatan för befintlig kraftledning lämpliga alternativa<br />
sträckningar.<br />
Fjärrvärme<br />
E-on Värme Sverige AB producerar och levererar fjärrvärme inom<br />
Älmhults tätort. Produktionen sker i två verk, vilka båda är baserade på<br />
stor andel biobränsle. Produktionen är, utöver biobränsle, baserad på<br />
gasol, el och olja. År 2004 uppgick den totala mängden producerad<br />
energi till 37,8 GWh fördelat på:<br />
• Biobränsle 27,6 GWh<br />
• Olja 1,2 GWh<br />
• Gasol 8,6 GWh<br />
• Deponigas 0,4 GWh<br />
Genom att år 2005 komplettera med en pannan baserad på träbriketter<br />
bedöms energiproduktionen med biobränsle uppgå till 35 GWh och<br />
andelen olja/gasol minska till ca 5 GWh. Företagets målsättning är att<br />
gasol på sikt ska upphöra som bränsle för uppvärmning.<br />
Gasol<br />
Inom vissa delar av Älmhults tätort finns ett gasolnät utbyggt. Gasolnätet<br />
förser i huvudsak industrier med gasol där den största användaren<br />
är Stena Aluminium AB och för företagets framställning av aluminium.<br />
Naturgas<br />
Någon naturgasledning finns inte etablerad inom <strong>kommun</strong>en och<br />
tidigare planer på en sådan ledning bedöms inte ha någon aktualitet. I<br />
det fall naturgasledning blir aktuell är, enligt <strong>kommun</strong>ens uppfattning,<br />
den korridor som riksväg 23 utgör lämplig sträckning.<br />
Solenergi/-värme<br />
I Älmhults tätort finns en större anläggning för elproduktion med solceller,<br />
nämligen IKEA´s anläggning vars toppeffekt uppgår till 60 kW.<br />
Den årliga produktionen uppgår till ca 40 MWh. Solenergi bedöms inte<br />
få någon större omfattning inom en nära framtid med hänsyn till de<br />
höga kostnaderna.<br />
Ett 10- tal anläggningar finns för produktion av solvärme.<br />
Vindkraft<br />
Vindkraft finns inte etablerad inom <strong>kommun</strong>en och förutsättningarna<br />
för vindkraft är generellt sett dåliga i <strong>kommun</strong>en med hänsyn till att<br />
landskapet till stor del består av skogsmark. Enligt utförd vindenergikartering<br />
i landet ligger hela Älmhults <strong>kommun</strong> i den lägsta vindenergiklassen.<br />
Energimyndigheten har tagit fram en ny vindkartering för<br />
hela landet. Denna tillsammans med utvecklad teknik kan innebära att<br />
förutsättningarna för vindkraft i <strong>kommun</strong>en ökar.<br />
Biogas<br />
Produktion av deponigas sker inom Äskya avfallsanläggning. Förbränningen<br />
sker i fjärrvärmeverket och produktionen uppgick år 2004 till<br />
0,44 GWh. Med hänvisning till att organiskt avfall sedan några år tillbaka<br />
inte deponeras på avfallsanläggningen kommer mängden deponigas<br />
successivt att avta för att helt upphöra.<br />
47
Anläggning för produktion av rötgas har byggts i anslutning till avloppsreningsverket<br />
Älmhult. Vid full produktion bedöms mängden<br />
rötgas kunna uppgå till 10 MWh/dygn vilket på årsbasis skulle innebära<br />
ca 3,6 GWh. Anläggningen är idag inte ansluten till någon extern<br />
värmeanläggning.<br />
Spillvärme<br />
En potientiell spillvärmekälla utgör Stena Aluminium AB. Företaget<br />
utnyttjar 0,5 – 0,6 GWh per år för egen uppvärmning men uppger<br />
samtidigt att den potentiella spillvärmemängden kan vara 4 – 5 GWh<br />
per år.<br />
Jord- och bergvärme<br />
Installation av värmepumpar baserade på jord- och bergvärme har de<br />
senaste två åren uppgått i genomsnitt till ca 90 anläggningar per år.<br />
Transporter<br />
Transportsektorn svarar för en väsentlig del av den totala energiförbrukningen<br />
i samhället. Enligt SCB statistik för år 2003 uppgick förbrukningen<br />
av bensin och diesel i <strong>kommun</strong>en till ca 132 GWh vilket<br />
motsvarade ca 30 % av den totalt tillförda mängden energi.<br />
Kommunstyrelsen har 2002-11-05 fattat beslut om riktlinjer för inköp<br />
av fordon till <strong>kommun</strong>en. Vid upphandling av fordon efter 2003-01-01<br />
ska inriktningen för inköp av fordon vara att dessa ska kunna drivas<br />
med alternativa bränslen.<br />
Förnybar energi<br />
Till förnybar energi räknas, utöver vind och sol, biobränsle, biogas och<br />
vatten.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns det stor tillgång på biobränsle främst i form av<br />
träbränsle, som uppkommer i samband med skogsavverkning. Enligt<br />
statistik från SCB uppgick år 2003 energiproduktionen med träbränsle<br />
till ca 83 GWh. Detta skulle innebära att energiproduktionen med träbränsle<br />
då fjärrvärmen är frånräknad skulle uppgå till ca 55 GWh. Med<br />
hänvisning till tillgången på träbränsle torde den andel av energiproduktionen<br />
som är baserad på träbränsle kunna öka.<br />
Ett regionalt miljömål är att 90 % av alla värmepannor för biobränslen<br />
ska vara miljögodkända senast år 2010.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande miljökvalitetsmål berör energi:<br />
”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning”<br />
och ”God bebyggd miljö”.<br />
Kommunens ställningstaganden<br />
• att arbeta för fortsatt fjärrvärmeutbyggnad inom Älmhults tätort<br />
baserad på förnybart bränsle<br />
• att utreda förutsättningar för fjärrvärme även i andra tätorter än<br />
Älmhult<br />
• att verka för att gasolanvändning på sikt upphör i <strong>kommun</strong>en<br />
• att arbeta för att säkrare elleveranser kommer till stånd<br />
• att utveckla policyn för inköp av fordon med inriktningen att<br />
fler fordon ska drivas med alternativa bränslen<br />
• att regelbundet se över <strong>kommun</strong>ens energiplan<br />
• att verka för att förnybara energikällor i största möjliga utsträckning<br />
används<br />
• att utarbeta strategi för småskalig vedeldning<br />
• att verka för att befintliga elledningar, i första hand i nära anslutning<br />
till bebyggelse, och nya elledningar markförläggs<br />
48
Konsekvenser<br />
En fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och en tydlig strategi för småskalig<br />
vedeldning med inriktningen bland annat miljögodkända värmepannor<br />
innebär i första hand ett minskat oljeberoende med<br />
minskad miljöbelastning som följd.<br />
En regelbunden revidering av energiplanen tar hänsyn till de förändringar<br />
som fortlöpande sker inom energiområdet ger <strong>kommun</strong>en förutsättningar<br />
att tydligt ange den politiska viljeinriktning som finns inom<br />
energiområdet.<br />
En tydlig inriktning mot fler fordon som drivs med alternativa bränslen<br />
begränsar miljöpåverkan.<br />
Måluppfyllelse<br />
Kommunens ställningstaganden skapar förutsättningar att uppfylla<br />
angiven målsättning inte minst vad gäller effektiv energiförsörjning<br />
baserad på ett uthålligt energisystem i samspel med de naturliga kretsloppen.<br />
Ställningstagandena bidrar också till att uppfylla angivna miljökvalitetsmål.<br />
49
11. Kulturmiljö, fritid och turism<br />
Målsättning<br />
”Att se kulturmiljö, fritid och turism som en helhet och att förvalta och<br />
vårda <strong>kommun</strong>ens kulturarv samtidigt som besöksnäringen stimuleras<br />
och möjligheterna till fritidsaktiviteter och friluftsliv utvecklas.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Kulturmiljö<br />
Ett landskap som påverkats och använts av människan är i hög grad ett<br />
kulturlandskap. De avtryck mänskliga aktiviteter sätter överlagras efter<br />
hand i landskapet och har på så sätt bildat det kulturlandskap som vi<br />
har idag. Med kulturmiljö avses inte enbart naturens miljöer utan även<br />
bebyggelse, vägar, broar mm. Sambandet mellan värdefulla kulturmiljöer<br />
och attraktiva naturmiljöer är tydligt.<br />
De lagar som har störst betydelse för kulturmiljövård och utformning<br />
av ny bebyggelse är Lagen om kulturminnen, Miljöbalken och Planoch<br />
bygglagen. Lagen om kulturminnen innehåller bestämmelser för<br />
skydd och förfaranden i fråga om bland annat fornminnen och byggnadsminnen.<br />
Lagen om kulturminnen hanteras av länsstyrelsen. Miljöbalken<br />
reglerar bland annat riksintressen för kulturmiljövården. Planoch<br />
bygglagen innehåller bland annat bestämmelser om hur nya byggnader<br />
skall placeras och utformas med hänsyn till omgivningarna, exempelvis<br />
till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Länsstyrelsen beslutar<br />
om behov av eventuella undersökningar i de fall byggnation kan<br />
påverka kulturmiljön.<br />
Kommunalt kulturmiljöprogram<br />
På uppdrag av Älmhults <strong>kommun</strong> har Smålands Museum år 1989 upprättat<br />
förslag till kulturmiljöprogram för <strong>kommun</strong>en. Programmet utgör<br />
bilaga till 1991 års översiktsplan. Programmet redovisar förslag till<br />
åtgärder att bevara landskapet och kulturmiljön. I programmet utpekas<br />
följande 24 områden som särskilt kulturhistoriskt värdefulla:<br />
1. Askenäs 13. Liatorp<br />
2. Borshult 14. Råshult/Stenbrohult<br />
3. Fagerhult 15. Slätthult<br />
4. Sjuhult 16. Taxås<br />
5. Hallaryd 17. Angshult<br />
6. Torsholma 18. Eneryda<br />
7. V. Vägla 19. Håralycke<br />
8. Ellagölshult 20. Linnefälle<br />
9. Hussjönäs 21. Kistiga/Lycke<br />
10. Härlunda 22. Ön/Åbogen<br />
11. Lönshult 23. Skinnakärr<br />
12. Höö 24. Älmhults centrum<br />
På uppdrag av Älmhults <strong>kommun</strong> genomförde Smålands museum år<br />
1979 en bebyggelseinventering av centrala Älmhult. Inventeringen<br />
innehåller bland annat en förteckning över utvärderade enskilda byggnader<br />
av särskilt kulturhistoriskt värde.<br />
Byggnadsminnen<br />
Länsstyrelsen har byggnadsminnesförklarat tre byggnader i Älmhults<br />
<strong>kommun</strong>, nämligen Emanuelskapellet och Stora Kölaboda i Göteryds<br />
församling samt Linnés Råshult, Linnéstugan, i Stenbrohults församling.<br />
50
Riksintresse kulturmiljövård<br />
Följande områden är utpekade som riksintresse för kulturmiljövård:<br />
Römningenområdet<br />
Älmhults stationssamhälle<br />
Råshult<br />
Höö<br />
Värdeomdömena finns redovisade under delen Riksintressen och områdena<br />
är redovisade i bilaga 11.<br />
Kulturminnesvårdsprogram<br />
Länsstyrelsen och Smålands museum har i samarbete år 1981 presenterat<br />
ett kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län. I Älmhults<br />
<strong>kommun</strong> utpekas 20 områden och ingår med undantag av Svinaberga i<br />
det <strong>kommun</strong>ala kulturmiljöprogrammet som redovisats ovan.<br />
Fornlämningar<br />
Alla fasta fornlämningar har lagskydd enligt Lagen om kulturminnen<br />
mm (1988:950), 2 kap. Lagskyddet ska hindra borttagande, borttagning<br />
eller förstörelse. Fornlämningsområdena är redovisade i bilaga 13.<br />
Redovisningen ger inte en komplett bild av fornlämningsområdena och<br />
enstaka fornminne.<br />
Kulturreservat<br />
Komministerbostället Råshult är ett kulturreservat och redovisas i bilaga<br />
13.<br />
Fritid<br />
Älmhults <strong>kommun</strong> har ett rikt utbud på naturmiljöer och detta ger tillsammans<br />
med fasta motionsanläggningar goda förutsättningar för<br />
<strong>kommun</strong>medborgarna att utföra aktiviteter till förmån för hälsa och<br />
välbefinnande.<br />
Riksintresse friluftsliv<br />
Möckelnområdet jämte Helge å från sjön Möckeln till Delarydammen<br />
utgör riksintresse för friluftsliv.<br />
Värdeomdömen för området finns redovisat under delen Riksintressen<br />
och redovisas i bilaga 11.<br />
Motionsspår<br />
Inom Älmhults tätort har det funnits två belysta motionsspår, ett i Haganäsområdet<br />
och ett i Klöxhultsområdet, samt ett i Häradsbäck respektive<br />
Liatorp. Beträffande Haganäsområdet och Liatorp är belysningen<br />
raserad på grund av stormen Gudrun.<br />
Fritidsområden<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns följande fritidsområden: Bökhult, Haganäs,<br />
Klöxhult, Yttre Näset, Bokhultet och Såganäs.<br />
Fiske<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns 16 stycken fiskevårdsområden med föreningar<br />
bildade. Inget vattendrag i <strong>kommun</strong>en utgör riksintresse för fiske.<br />
Skytte<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns skjutbanor på följande platser:<br />
Göteryd, Eneryda, Virestad (2 stycken), Pjätteryd, Liatorp (2 stycken),<br />
Häradsbäck, Åbogen och Slätthult. Inomhusbanor finns i Älmhult<br />
(Haganäs) och Virestad.<br />
51
Motorsport<br />
Vid Steningeboda i Virestads församling finns en motorbana för rallycross.<br />
Viss spontan motorcrosskörning förekommer i Slätthult söder<br />
om Älmhults tätort.<br />
Kanot<br />
En omfattande kanoting förekommer i sjön Möckeln och i Helge å.<br />
Kanotleden omfattar ca 8 mil med 10 rastplatser.<br />
Ridsport<br />
En fast föreningsdriven anläggning finns för ridsport i Bockatorp sydväst<br />
om Älmhults tätort.<br />
Golf<br />
En föreningsägd 18- håls golfbana finns anlagd i Äskya öster om Älmhults<br />
tätort. Utökning med så kallad driving range planeras mellan befintlig<br />
anläggning och Äskya avfallsanläggning.<br />
Natur- och kulturstigar<br />
Natur- och kulturstigar finns anlagda i Klöxhult, Höö, Kronan, Pjätteryd,<br />
Siggaboda och Såganäs.<br />
Ishall<br />
Ishall finns i Diö<br />
Simhall<br />
Simhall finns i Älmhults tätort i anslutning till Haganässkolan<br />
Sporthallar/idrottshallar<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns följande idrottshallar med storlek minst 18 x 36<br />
m: Haganäshallen, Klöxhultshallen och Linnéhallarna (2)<br />
Badplatser<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns följande badplatser: Bökhult, Möckeln, Bokhultet,<br />
Bölsnäs, Delary, Ramnäs, Sandören, Vägla och Välje<br />
Tennisbanor<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns följande tennisbanor: Haganäs (4), Linné,<br />
Bråthult, Diö, Eneryda, Göteryd, Hallaryd , Liatorp och Klöxhult.<br />
Småbåtshamnar<br />
Småtbåtshamnar finns i sjön Möckeln vid Näset i Älmhult och i Diö (2<br />
stycken).<br />
Allmänt<br />
Idrottsplatser finns i <strong>kommun</strong>ens samtliga orter.<br />
Turism<br />
Kommunens närhet till Öresundsregionen och norra Europa och ger<br />
goda förutsättningar för turism/besöksnäring i <strong>kommun</strong>en. I <strong>kommun</strong>en<br />
finns två tydliga besöksmål, nämligen IKEA- varuhuset och Linnés<br />
Råshult. Utöver dessa två objekt finns det många mindre besöksmål<br />
som bildar underlag för turismen i <strong>kommun</strong>en. Kunskapscentrum<br />
Linné på Möckelsnäs är under uppbyggnad.<br />
Närhet till stora bebyggelseområden skapar också stort intresse för att<br />
hyra eller förvärva fritidshus i <strong>kommun</strong>en.<br />
Natur- och kulturmiljöerna, sjöarna och vattendragen skapar goda förutsättningar<br />
för turism.<br />
Turistbyrå drivs året runt i <strong>kommun</strong>huset i Älmhult. Receptionen på<br />
Linnés Råshult är ett komplement till turistbyrån i <strong>kommun</strong>huset.<br />
52
Kommunen samverkar med Södra Smålands Turistråd för marknadsföring<br />
av turismen samt deltar i olika samverkansprojekt med bland<br />
andra Ljungby, Markaryds, Alvesta och Osby <strong>kommun</strong>er.<br />
Kommunen antar en turiststrategi under 2006.<br />
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande svenska miljökvalitetsmål berör kulturmiljö, fritid och turism:<br />
”Levande sjöar och vattendrag”, ”Levande skogar”, ”Myllrande våtmarker,<br />
”Ett rikt odlingslandskap” och ”God bebyggd miljö”.<br />
Kommunens ställningstaganden<br />
• att i tidigt skede i planeringsprocessen beakta kulturvärden och<br />
fornlämningar<br />
• att genom aktiva åtgärder bidra till att skapa engagemang för<br />
bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer<br />
• att utarbeta ett program för utveckling av god bebyggd miljö<br />
med utgångspunkt från gällande plan- och bygglagstiftning och<br />
nationella mål<br />
• att göra en översyn av <strong>kommun</strong>ens kulturmiljöprogram<br />
• att verka för att ett område avsätts för fritidsaktiviteter med särskilda<br />
krav<br />
• att verka för att friluftslivets intressen beaktas vid planläggning,<br />
bygglovsprövning och annan tillståndsgivning<br />
• att aktivt verka för att samverkan inom turismen ytterligare utvecklas<br />
och att turismen i <strong>kommun</strong>en stimuleras<br />
• att verka för att även personer med funktionshinder kan ta del<br />
av utbudet på fritidsaktiviteter och friluftsliv<br />
Konsekvenser<br />
Genom att i ett tidigt skede i planeringsprocessen beakta kulturvärden<br />
och fornlämningar minskar risken för en negativ påverkan av dessa.<br />
Genom aktiva åtgärder för att skapa ett engagemang för bevarande av<br />
kulturhistoriskt värdefulla miljöer ökar förutsättningarna för att dessa<br />
får den uppmärksamhet som de förtjänar.<br />
Ett område för fritidsaktiviteter med särskilda krav kan innebära påverkan<br />
på närliggande verksamheter. Genom en planläggning av sådan<br />
verksamhet kan dock påverkan minimeras.<br />
Genom att beakta friluftslivets intressen vid planläggning mm skapas<br />
förutsättningar för friluftslivet att utvecklas.<br />
Måluppfyllelse<br />
Åtgärder för att skapa engagemang för att bevara kulturhistoriskt värdefulla<br />
miljöer samt program för utveckling av god bebyggd miljö<br />
bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. Att<br />
beakta friluftslivets intressen vid planläggning mm kan bidra till att<br />
uppfylla övriga ovan angivna miljökvalitetsmål.<br />
53
12. Beredskapsplanering<br />
Målsättning<br />
”Att i den <strong>kommun</strong>ala planeringen ta beredskapshänsyn och därigenom<br />
skapa förutsättningar för en robust och säker <strong>kommun</strong>.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Miljöbalken 3 kap 9 § anger att mark- och vattenområden som har betydelse<br />
för totalförsvaret skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder<br />
som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.<br />
Det militära hotet bedöms som litet i dagens samhälle. Försvarsberedningen<br />
har bedömt att risken för att Sverige skall utsättas för militärt<br />
väpnade angrepp inom en tioårsperiod är högst osannolikt. De hot och<br />
risker som har betydelse för det moderna samhällets säkerhet och krisberedskap<br />
är förknippade med naturkatastrofer, omfattande tekniska<br />
störningar och hot om våld. Detta kan medföra omfattande och svårbemästrade<br />
skadesituationer som hotar grundläggande värden i samhället<br />
eller för med sig allvarliga störningar i vitala samhällsfunktioner.<br />
Samhället ses nu som en helhet som måste klara olika typer av situationer<br />
och störningar. Detta ställer stora krav på samarbete och samordning<br />
mellan samhällets olika aktörer.<br />
Följande lagar styr risk- och krishanteringen:<br />
• Lag om extraordinära händelser i fredstid hos <strong>kommun</strong>er och<br />
landsting (2002:833). Lagen anger bland annat att <strong>kommun</strong>er<br />
och landsting för varje ny mandatperiod skall fastställa en plan<br />
för hur de skall hantera extraordinära händelser.<br />
• Säkerhetsskyddslag (1996:627)<br />
• Lag om civilt försvar (1994:1720)<br />
• Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Lagen anger bland annat<br />
att <strong>kommun</strong>fullmäktige för varje ny mandatperiod skall<br />
anta ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och ett<br />
handlingsprogram för räddningstjänsten<br />
.<br />
Civila försvaret<br />
Det civila försvarets uppgift är att värna om civilbefolkningen, trygga<br />
en livsnödvändig försörjning och skapa en så god miljö som möjligt<br />
för att människor ska kunna bo kvar och verka i <strong>kommun</strong>en under höjd<br />
beredskap. Dessutom gäller det att stärka samhällets förmåga att möta<br />
svåra påfrestningar i fred.<br />
För att ha en hög beredskap vid kriser och allvarliga händelser i <strong>kommun</strong>en<br />
finns en <strong>kommun</strong>al ”Policy för Risk och sårbarhet” utarbetad.<br />
Planen redogör bland annat för den ansvarsfördelning som ska gälla<br />
vid kriser och allvarliga händelser samt hur information ska genomföras.<br />
Kommunen har en beredskapssamordnare för samordning av<br />
<strong>kommun</strong>ens beredskap och samhällets civila kriser.<br />
Skyddsrumsskyldighet finns numera inte inom <strong>kommun</strong>en vid nybyggnation.<br />
De inom <strong>kommun</strong>en etablerade skyddsrummen ska dock<br />
skötas enligt de åtaganden som gällde vid etablerandet av dessa.<br />
Försvarsmakten<br />
Försvarsmakten intressen redovisas under ämnesområdet 14. Riksintressen.<br />
54
Risk- och sårbarhetsanalys<br />
Ett robust samhälle ställer stora krav på planering och samordning för<br />
att minimera risker och maximera beredskapen. Miljö- och riskfaktorer<br />
i <strong>kommun</strong>en finns redovisade under avsnittet ”Miljö- och riskfaktorer”.<br />
Kommunen har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys, vilken ska<br />
ligga till grund för hantering av extraordinära händelser.<br />
De beredskapshänsyn som tas i planeringen kan påverka ställningstaganden<br />
vid exploatering och vid lokalisering av anläggningar och<br />
verksamheter.<br />
En god beredskap för oförutsedda händelser skapar ökad trygghet för<br />
människor och företag.<br />
Risk- och säkerhetsanalys<br />
Enligt ny lagstiftning ska <strong>kommun</strong>erna utarbeta en risk- och säkerhetsanalys<br />
för sina samtliga verksamheter. Analysen ska beskriva <strong>kommun</strong>ens<br />
förebyggande arbete och beredskapen för kriser och allvarliga<br />
händelser inom sina verksamheter.<br />
Skyddsobjekt<br />
Objekt med särskilt skyddsbehov finns inte inom <strong>kommun</strong>en.<br />
Kommunens ställningstaganden<br />
• att arbeta för att planeringen genomsyras av beredskapshänsyn<br />
• att se till att <strong>kommun</strong>ens risk- och säkerhetsanalys ständigt är<br />
aktuell<br />
• att svara för att risk- och sårbarhetsanalysen med planer ständigt<br />
är aktuell och beaktas i planeringen<br />
• att arbeta för en trygg och säker <strong>kommun</strong><br />
Konsekvenser<br />
Riksintresset totalförsvar kan påverka förutsättningarna för exploatering.<br />
55
13. Mellan<strong>kommun</strong>alt samarbete<br />
Målsättning<br />
”Att verka för ett fördjupat mellan<strong>kommun</strong>alt och regionalt samarbete<br />
med syfte att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv region för boende,<br />
näringsliv, arbete, kultur, fritid och turism.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Älmhults <strong>kommun</strong> gränsar mot Markaryds, Osby, Olofström, Tingsryds,<br />
Alvesta och Ljungby <strong>kommun</strong>er.<br />
Nedan redovisas mellan<strong>kommun</strong>ala frågor där samröre finns kring<br />
vägar, järnvägar, mark- och vattenanvändningen. Det finns områden<br />
där ett planeringssamarbete är utvecklat och även fortsättningsvis bedöms<br />
vara viktigt.<br />
Vägar<br />
För följande vägar bedömer <strong>kommun</strong>en ett nära samarbete med berörda,<br />
intilliggande <strong>kommun</strong>er viktigt för fortsatt utveckling:<br />
• Riksväg 23, förbindelse till Malmö- och Stockholmsregionen<br />
samt till Växjö med dess länsfunktioner<br />
• Länsväg 120, <strong>kommun</strong>centrumets genaste förbindelse till E4:an<br />
samt förbindelse till de östra <strong>kommun</strong>delarna, Tingsryds <strong>kommun</strong><br />
och Blekinge<br />
• Länsväg 124, förbindelse till Ljungby och dess lasarett samt till<br />
E4:an norr ut<br />
• Tvärleden - delvis ny väg mellan Karlshamn och Halmstad.<br />
Vägen bedöms ha en regionförstorande funktion<br />
• Väg 19, planerad tvärförbindelse mellan Älmhult och Ljungby<br />
Järnvägar<br />
Södra stambanan Malmö-Stockholm utgör en viktig förutsättning för<br />
<strong>kommun</strong>ens utveckling. Kommunen ingår i ”Nätverket stambanan.com”<br />
som arbetar för att utveckla och stärka stambanan.<br />
Samverkan mellan Älmhults <strong>kommun</strong> och <strong>kommun</strong>er i Blekinge skapar<br />
förutsättningar för en koppling av banan Älmhult-Olofström till<br />
hamnar i Blekinge (Sydostlänken).<br />
Kommunen har också tillsammans med <strong>kommun</strong>erna Hässleholm,<br />
Kristianstad, Markaryd, Osby och Perstorp deltagit i utredningen<br />
”Mer tågtrafik i Skåne Nordost – bra för hela regionen”. Utredningen<br />
påvisar de positiva effekter som införandet av Pågatåg ger på samhällsutvecklingen<br />
i nordöstra Skåne och södra Kronoberg.<br />
Godstrafik<br />
Inom en radie av ca 10 mil kan godstrafik försörjas från kombiterminalen.<br />
Turism<br />
Älmhults <strong>kommun</strong> ingår tillsammans med Markaryd och Ljungby<br />
<strong>kommun</strong>er i ett samverkansprojekt för marknadsföring av turism.<br />
Kommunen samverkar med Osby <strong>kommun</strong> i marknadsföringen av<br />
”Stenriket”.<br />
Fritid<br />
Möckelnområdet ligger både i Älmhult och i Ljungby <strong>kommun</strong>. Området<br />
är riksintresse för friluftsliv.<br />
56
Natur<br />
Möckelnområdet och Vissjön-Styplesjöområdet är områden som ligger<br />
både i Älmhult och i Ljungby <strong>kommun</strong>. Områdena är riksintressen för<br />
naturvård och Möckelnområdet är även riksintresse för friluftsliv.<br />
Vakö myr ligger både i Älmhult och i Osby <strong>kommun</strong>. Området är både<br />
riksintresse för naturvård och Natura 2000- område.<br />
Åsnenområdet är riksintresse och ligger i Alvesta, Växjö, Tingsryd och<br />
Älmhult <strong>kommun</strong>er.<br />
Siggaboda naturreservat gränsar till Olofströms <strong>kommun</strong>.<br />
Vatten<br />
Kommunen ingår tillsamman med övriga <strong>kommun</strong>er och vissa företag<br />
inom Helge ås avrinningsområde i Helge ås vattenvårdsförbund.<br />
Helge å ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt, men <strong>kommun</strong>ernas roll<br />
i detta sammanhang är inte klarlagd.<br />
Kultur<br />
Samverkan med Ljungby och Alvesta <strong>kommun</strong>er kring Sagobygden.<br />
Skola/förskola/fritidsverksamhet<br />
Avtal om elevsamverkan i grundskolan, förskolan och fritidsverksamheten<br />
med Alvesta, Ljungby och Osby <strong>kommun</strong>er. Kring förskola och<br />
fritidsverksamhet med Tingsryds <strong>kommun</strong>.<br />
Samverkan med Osby <strong>kommun</strong> om gymnasieutbildningen.<br />
Arbetsmarknad<br />
Samverkan med Osby <strong>kommun</strong> kring arbetsmarknadsnämnderna och<br />
lärcentra samt praktikplatser för gymnasieskolan.<br />
Kollektivtrafik<br />
Kollektivtrafiken i <strong>kommun</strong>en sköts av Länstrafiken Kronoberg, i vilken<br />
<strong>kommun</strong>en ingår.<br />
Regional utveckling och samverkan<br />
För regional samverkan och utveckling ingår <strong>kommun</strong>en i följande<br />
sammanslutningar:<br />
Regionförbundet Södra Småland<br />
I regionförbundet Södra Småland ingår samtliga <strong>kommun</strong>er i Kronobergs<br />
län tillsammans med landstinget.<br />
Entreprenörsregionen<br />
I entreprenörsregionen ingår, utöver Älmhult, Markaryd, Ljungby,<br />
Laholm, Halmstad, Värnamo, Hylte, Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd<br />
<strong>kommun</strong>er.<br />
Kommunens ställningstaganden<br />
• att delta i att utveckla aktuella vägar och järnvägar<br />
• att verka för regional utveckling och samverkan<br />
• att utveckla samverkan med grann<strong>kommun</strong>erna bland annat beträffande<br />
gemensamma beröringspunkter vid <strong>kommun</strong>gränserna<br />
• att utveckla Möckelnområdet i samverkan med Ljungby <strong>kommun</strong><br />
• att med Ljungby <strong>kommun</strong> samverka kring miljökvalitetsnormer,<br />
förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Helge ås avrinningsområde<br />
och sjön Möckeln<br />
• att tillsammans med Osby <strong>kommun</strong> ytterligare utveckla samarbetet<br />
beträffande områden för bostäder och verksamheter samt<br />
service.<br />
57
• att verka för en utvecklad kollektivtrafik med inriktning på<br />
järnväg inom Öresundsregionen<br />
Konsekvenser<br />
Ett utvecklat mellan<strong>kommun</strong>alt och regionalt samarbete bidrar till att<br />
utveckla och stärka <strong>kommun</strong>en och regionen.<br />
58
14. Riksintressen<br />
Målsättning<br />
” Att se riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv som<br />
en resurs i utvecklingen av <strong>kommun</strong>en och aktivt använda dessa i <strong>kommun</strong>ens<br />
marknadsföring.”<br />
Nulägesbeskrivning<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns riksintressen med avseende på vägar, järnvägar,<br />
naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård.<br />
Riksintressen i lagstiftningen<br />
Miljöbalken 3 – 4 kap samt plan- och bygglagen 4 kap reglerar behandlingen<br />
av riksintressen.<br />
Riksintressen enligt 3 kap miljöbalken pekas ut av de statliga sektorsmyndigheterna<br />
i samråd med länsstyrelserna medan riksintresse enligt<br />
4 kap finns redovisade i lagtexten eller i särskild förteckning.<br />
Kommunen kan själv föreslå nya områden. Områden som är av riksintresse<br />
skall redovisas särskilt i översiktsplanen och <strong>kommun</strong>en skall<br />
redogöra för hur dessa intressen skall tillgodoses.<br />
Om ett område klassats som riksintresse betyder det att det väger tyngre<br />
än lokala allmänna intressen och att områdets värde och betydelse<br />
inte påtagligt får skadas.<br />
Översiktsplanens förslag till utredningsområden för framtida områden<br />
för bostäder berör i mindre omfattning riksintressen för naturvård och<br />
friluftsliv. Planens förslag till framtida områden för industri/handel<br />
berör inga sådana riksintressen.<br />
Natura 2000<br />
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som håller på<br />
att byggas upp inom EU. Enligt miljöbalken 7 kap 28a§ ska ett natura<br />
2000- område ges ett sådant skydd att områdets värden inte skadas av<br />
åtgärder inom eller i anslutning till området. Tillstånd krävs för åtgärder<br />
inom eller utanför Natura 2000-område som på ett betydande sätt<br />
kan påverka naturmiljön i området. Områdena utgör riksintresse och<br />
kan ges ett särskilt skydd genom naturreservat, biotopskydd eller frivilliga<br />
avtal med markägare. För varje Natura 2000- område skall Länsstyrelsen<br />
upprätta en så kallad bevarandeplan som beskriver områdets<br />
naturvärden, vilka åtgärder som kan skada eller påverka dessa samt<br />
vilka åtgärder som erfordras.<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns 14 Natura 2000- områden nämligen:<br />
Centrala Möckeln Strandängar vid Garanshultasjön<br />
Siggaboda Värpeshult<br />
Kronan Strandängar vid Helge å<br />
Vakö myr Skåparyd<br />
Dihult Almås<br />
Linnés Råshult Tångarne<br />
Kruseböke Prästängen<br />
Områdena finns redovisade i bilaga 11.<br />
Naturvård<br />
3 kap 6 § i miljöbalken reglerar områden av riksintresse för naturvården.<br />
Dessa områden skall utgöra de mest värdefulla områdena ur ett nationellt<br />
perspektiv. Naturvårdsverket fattar efter samråd med länsstyrelsen<br />
beslut om riksintresse för naturvård och inom <strong>kommun</strong>en har fattats<br />
beslut om 10 sådana områden nämligen:<br />
59
Garanshultasjön-Virestadssjöarna Vissjön-Styplesjö<br />
Steningen Vakö myr<br />
Låkasjön Möckelnområdet<br />
Helge å mellan Delary och Hallaböke Horssjön<br />
Flybäcken och Sjuhulta fly Åsnenområdet<br />
Områdena redovisas i bilaga 11 och följande värdeomdömen har angetts<br />
av Naturvårdsverket för områdena:<br />
Garanshultasjön-Virestadssjöarna-Horssjön-Låkasjön-Steningen<br />
”Det sänkta sjösystemet i Helge ås övre del har ett mycket rikt fågelliv<br />
och är av internationell betydelse för såväl häckande som rastande våtmarksfåglar.<br />
I Horssjön finns t ex länets tätaste förekomst av enkelbeckasin.<br />
Runt Garanshultasjön, samt spritt utefter Virestadssjön finns<br />
stora arealer sötvattenstrandängar som betas. Steningen och Låkasjön<br />
är representativa bevuxna sjöar. Utmed norra Virestadssjön finns representativa<br />
sjömader. Visle myr-Horssjön är ett myrkomplex med ett<br />
representativt topogent kärr.”<br />
Möckelnområdet<br />
”Möckeln är den största oreglerade näringsfattiga sjön på den sydsmåländska<br />
sjöslätten. Sjön har mycket varierande stränder med bl a tydliga<br />
strandhak och strandplan från tiden före en stor sjösänkning på<br />
1800- talet. Den är mycket flikig och har varierande bottnar. Beroende<br />
på berggrund med ett stråk av hyperitdiabas, jordarter, vattentillgång<br />
och skiftande kulturprägel har bygden en mycket stor mångfald av rika<br />
biotoper.”<br />
Vakö myr<br />
”Vakö myr är ett värdefullt myrkomplex med en representativ sluttande<br />
mosse, excentrisk mosse och soligena kärr. På fastmarksöar i myren<br />
och i norra delen av området finns naturskog av skiftande sammansättning<br />
samt ädellövskog. Området har ett rikt fågelliv. Hela myren är<br />
påverkad av en stor brand 1992. Den är därför ett utomordentligt objekt<br />
för att kunna följa vad som naturligt händer efter en stor brand.”<br />
Helge å mellan Delary och Hallaböke<br />
”I omgivningarna runt Helge å mellan Delary och Hallaböke finns värdefulla<br />
och representativa odlingslandskap, lövskogar och våtmarker. I<br />
odlingslandskapet finns spridda välhävdade sötvattenstrandängar som<br />
slås och/eller betas. I andra delar närmast ån finns värdefulla åmader.<br />
Mellan Hallaryd och Hallaböke finns mycket artrika lövskogar med<br />
många lövträdslag representerade. I sluttningarna mot ån finns källpåverkade<br />
och artrika sumpskogar.”<br />
Flybäcken och Sjuhulta fly<br />
”Flybäcken och Sjuhulta fly utgör ett myrkomplex med ett stort och för<br />
regionen representativt topogent kärr.”<br />
Vissjön-Styplesjö<br />
”Vissjön, Lillsjön och Styplesjö utgör biotoprika våtmarksområden av<br />
särskilt stor betydelse för rastande och häckande fågelarter, främst vadare,<br />
andfåglar och kärrhökar. Öjhultsviken är ett limnogent strandkomplex<br />
som innehåller representativ sjömad och bevuxen sjö. Lillsjön<br />
och mossen söder därom är ett myrkomplex med representativ sumpskog.”<br />
Åsnenområdet<br />
Bland annat anges ”Åsnenområdet är det största och mest mångformiga<br />
sjösystemet i den naturgeografiska regionen Sydöstra Smålands sjöoch<br />
skogsrika slättområde. Det har mycket omväxlande, till största<br />
delen flacka stränder med stort inslag av strandvåtmarker och grunda<br />
60
ottnar, varierat moränlandskap, bl a ändmoräner i områdets sydvästra<br />
del, och vackra rullstensåsar. Över sjöslätten reser sig höga berg.”<br />
Friluftsliv<br />
Kommunen har ett område av riksintresse för friluftsliv nämligen<br />
Möckelnområdet. Följande värdeomdöme ges för området:<br />
”Möckelnområdet är en sjö-skogs-odlingsbygd med den för den sydsmåländska<br />
sjöslätten ovanligt stor variation av natur och kulturtyper,<br />
som ger utsökta tillfällen till positiva upplevelser, naturoch<br />
kulturstudier, båtsport, kanoting, bad och fritidsfiske. Området<br />
drar till sig ett stort antal besökare, också från Danmark och Tyskland.”<br />
Kulturmiljövård<br />
Fyra områden i <strong>kommun</strong>en är upptagna som riksintresse för<br />
kulturmiljövård nämligen<br />
Höö Råshult<br />
Römningenområdet Älmhults stationssamhälle<br />
Följande motiveringar anges för respektive område:<br />
Höö: ”Ensamgård där den rumsliga fördelningen mellan tomt, åker,<br />
äng och utmark fortfarande i huvudsak speglar förhållandena före de<br />
genomgripande förändringarna av jordbruket ca 1800.”<br />
.<br />
Römningenområdet: ”Forlämningsmiljöer kring sjön Römningen<br />
med ett av landets tätaste bestånd av hällkistor från yngsta stenåldern<br />
och övergångstiden mot äldre bronsålder med anslutande strandanknutna<br />
boplatser.”<br />
Råshult: ”Odlingslandskap i Carl von Linnés födelsebygd med komministerbostället<br />
Råshult, som visar strukturen av olika markslag från<br />
tiden före lagaskiftet, samt sockencentrum med 1800-talsprägel.”<br />
Älmhults stationsamhälle:”Planmässigt uppbyggt järnvägssamhälle<br />
som speglar det sena 1800- talets stadsbyggnadsideal.”<br />
Vägar<br />
Riksväg 23 genom <strong>kommun</strong>en ingår i ett vägnät av riksintresse, vilket<br />
innebär att vägens funktion ska skyddas med avseende på:<br />
• God transportkvalité och god nåbarhet till andra regioner God<br />
trafiksäkerhet<br />
• God miljö, såväl från hälsosynpunkt som skydd av stads- och<br />
landskapsbild.<br />
• God tillgänglighet<br />
Järnvägar<br />
Stambanan Malmö-Stockholm, vilken går genom <strong>kommun</strong>en, och banan<br />
Älmhult-Olofström ingår i ett bannät av riksintresse.<br />
Totalförsvaret<br />
I <strong>kommun</strong>en finns militära anläggningar som inte redovisas av sekretesskäl.<br />
Områden vid dessa anläggningar är av riksintresse för totalförsvaret<br />
vilket innebär att de enligt miljöbalken så långt möjligt ska<br />
skyddas mot åtgärder som kan motverka totalförsvarets intressen. I det<br />
fall försvarets intressen berörs i plan- och bygglovsärenden sker en<br />
särskild prövning. I vissa fall kan försvarets intressen leda till att lovplikt<br />
måste införas med särskilda områdesbestämmelser<br />
Kännedom om berörda områdens belägenhet och omfattning finns hos<br />
Länsstyrelsen och <strong>kommun</strong>en.<br />
61
Tillämpbara svenska miljömål<br />
Följande miljökvalitetsmål berör riksintressen:<br />
”Levande sjöar och vattendrag”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande<br />
skogar” och ”Ett rikt odlingslandskap”.<br />
Kommunens ställningstaganden<br />
• att verka för att riksintressen för naturvård, kulturminnesvård<br />
och friluftsliv skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada<br />
natur- eller kulturmiljön<br />
• att inta en aktiv roll vid förslag till nya Natura 2000- områden<br />
och vid förslag till bevarandeplaner för sådana områden<br />
• att vid överväganden mellan riksintressen och andra intressen<br />
även beakta verksamheter och åtgärder som kan främja samhällsutvecklingen<br />
• att verka för att befintliga vägar och järnvägar av riksintresse<br />
får tillräckligt skydd och att förutsättningar skapas för förbättring<br />
av dessa<br />
• att verka för att kombiterminalen i Älmhult blir riksintresse<br />
Måluppfyllelse<br />
Kommunens ställningstaganden med inriktningen på skyddet av riksintressen<br />
för naturvård, kulturminnesvård och friluftsliv bidrar till att<br />
uppnå samtliga ovan redovisade miljökvalitetsmål.<br />
62
Älmhults <strong>kommun</strong><br />
OMRÅDEN MED RIKSINTRESSEN<br />
Eneryda<br />
Förklaring<br />
Väg<br />
Järnväg<br />
Natura 2000<br />
Liatorp<br />
Pjätteryd<br />
Diö<br />
Kulturmiljövård<br />
Naturvård<br />
Virestad<br />
Frifuftsliv<br />
Göteryd<br />
Delary<br />
Älmhult<br />
Häradsbäck<br />
Hallaryd<br />
0<br />
10<br />
kilometer<br />
20<br />
BILAGA 11
Älmhults <strong>kommun</strong><br />
Eneryda<br />
Förklaring<br />
Naturvårdsprogram<br />
Pjätteryd<br />
Diö<br />
Liatorp<br />
&<br />
f<br />
&<br />
Naturreservat<br />
Biotopskydd<br />
Byggnadsminne<br />
Naturminne<br />
f<br />
Virestad<br />
&<br />
&<br />
Göteryd<br />
&<br />
&<br />
Delary<br />
f<br />
f<br />
Älmhult<br />
Häradsbäck<br />
Hallaryd<br />
0<br />
10<br />
kilometer<br />
20<br />
BILAGA 12
Älmhults <strong>kommun</strong><br />
Eneryda<br />
Förklaring<br />
(<br />
Täkter<br />
(<br />
Skyddsområde för vattentäkt<br />
Liatorp<br />
Fornlämning<br />
Kulturreservat<br />
Pjätteryd<br />
Diö<br />
Virestad<br />
(<br />
(<br />
(<br />
Göteryd<br />
Delary<br />
Älmhult<br />
(<br />
(<br />
(<br />
(<br />
(<br />
(<br />
(<br />
(<br />
Häradsbäck<br />
((<br />
(<br />
Hallaryd<br />
0<br />
10<br />
kilometer<br />
20<br />
BILAGA 13
Älmhults <strong>kommun</strong><br />
1. Utökat område vid Väglasjön<br />
2. Nytt område nordväst Römningen<br />
3. Utökat område vid Näs<br />
4. Utökat område vid Hängasjön<br />
5. Utökat område väster om Kalvsjön<br />
6. Utökat område Boastad<br />
7. Nytt område mellan Taxås naturreservat<br />
och herrgården<br />
8. Nytt område Stenbrohults kyrkby<br />
9. Utökat område i Såganäs<br />
10. Nytt område Arnanäs<br />
11. Nytt område Femlingehult<br />
12. Nytt område väster Torbjörnaviken<br />
Liatorp<br />
Eneryda<br />
Utredningsområde för framtida<br />
bostäder (helårs- och/eller fritids)<br />
Riksintresse kulturmiljövård<br />
Riksintresse natura 2000<br />
Riksintresse friluftsliv<br />
Riksintresse naturvård<br />
Pjätteryd<br />
Diö<br />
4<br />
7<br />
8<br />
10<br />
Virestad<br />
2<br />
5<br />
6<br />
9<br />
Göteryd<br />
Delary<br />
3<br />
Älmhult<br />
11<br />
12<br />
Häradsbäck<br />
Hallaryd<br />
1<br />
0<br />
10<br />
kilometer<br />
20<br />
BILAGA 14
+226<br />
+191<br />
+226<br />
+191<br />
+191<br />
+191<br />
+191<br />
+226<br />
+191<br />
+191<br />
+191<br />
+226<br />
Älmhult<br />
0<br />
1,5<br />
kilometer<br />
3<br />
Älmhult/Möckeln flygplats<br />
BILAGA 15
Älmhults <strong>kommun</strong><br />
Potentiella uttagsområden för<br />
dricksvattenförsörjning enligt<br />
<strong>kommun</strong>ens utredning<br />
Eneryda<br />
Liatorp<br />
Pjätteryd<br />
Diö<br />
Virestad<br />
Göteryd<br />
Delary<br />
Älmhult<br />
Häradsbäck<br />
Hallaryd<br />
0<br />
10<br />
kilometer<br />
20<br />
BILAGA 16
Älmhults <strong>kommun</strong><br />
Utdrag ur SCU:s karta över<br />
grundvattnet i Kronobergs län<br />
Eneryda<br />
Mycket stor grundvattentillgång,<br />
storleksordningen 25-125 l/s<br />
(ca 2 000-10 000 m3/d),<br />
med utmärkta eller ovanligt<br />
goda uttagsmöjligheter.<br />
Pjätteryd<br />
Diö<br />
Liatorp<br />
Stor grundvattentillgång,<br />
storleksordningen 5-25 l/s<br />
(ca 400-2 000 m3/d),<br />
med mycket goda eller utmärkta<br />
uttagsmöjligheter.<br />
Virestad<br />
Göteryd<br />
Delary<br />
Älmhult<br />
Häradsbäck<br />
Hallaryd<br />
0<br />
10<br />
kilometer<br />
20<br />
BILAGA 17
Underlagsmateriel Bilaga 18<br />
Lagar och författningar Kommunala dokument<br />
Förordning om miljökvalitetsnormer (SFS 1998:897) Avfallsplan (KF 2000)<br />
Förordning om miljökvalitetsnormer för (SFS 2001:527) Energibalans (Energikontor Sydost år 2003)<br />
utomhusluft Energiplan 2000 (KF år 2001)<br />
Lagen om kulturminnen (SFS 1998:959) Folkhälsoplan (KF år 2004)<br />
Lag om extraordinära händelser i fredstid (SFS 2002:833) Handlingsplan enligt lag (KF år 2005)<br />
hos <strong>kommun</strong>er och landsting om olyckor<br />
Miljöbalken (SFS 2003:778) Handikapplan (KF år 2002)<br />
Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) Jämställdhetsplan (mål) (KF år 2005)<br />
Svenska miljömål (Riksdagen 1999, 2005) Kommunplan 2000 - 2010 (KF år 2001)<br />
Kulturmiljöprogram för (Smålands Museum år 1989)<br />
Älmhults <strong>kommun</strong><br />
Dokument Länsstyrelsen<br />
Grushushållningsplan för Kronobergslän (år 1995) Ledningsanalys av (Räddningstjänsten år 2003)<br />
Kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län (år 1981) räddningstjänsten<br />
Naturvårdsprogram för Kronobergs län (år 1989) Radonutredning (SGU)<br />
Regionala miljömål (år 2002) Renhållningsordning (KF år 2000)<br />
Våtmarker i Kronobergs län (år 1987) Översiktsplan (KF år 1992)<br />
Ortsanalys Delary (Inom ramen för Utredning av trafikstruktur (Vägverket Region Sydöst år 2003)<br />
EU- projektet Baltsurd) för Älmhults tätort<br />
Anm. SFS = Svensk författningssamling<br />
KF = Kommunfullmäktige<br />
SGU = Sveriges Geologiska Undersökning