populärt på gårdsnivå - Bioenergitidningen

Stabilt!
sofie@bioenergitidningen.se
Vedeldningen närmnar
sig en helt ny typ
av kunder. Vi pratar
nu bland annat om
den moderna barnfamiljen
med extremt
höga krav på bekvämlighet,
ekonomi och
miljövänlighet. Här
passar modern vedeldning
ypperligt!
Till viss del kan vi även
tacka solsystemen för
detta insteg på marknaden.
Solfångare som komplement
har blivit en sak vi ofta
talar om och som många, både
kvinnor och män, verkar tycka
är den ultimata lösningen.
Vedeldning har ett oförtjänt
rykte om sig att vara lite ”som
förr i tiden”. Detta börjar dock
sakta men säkert försvinna i och
med generationsskifte i framförallt
lite större hus och gårdar.
Hela detta nummer av Bioenergi
Villa ägnar vi till just vedoch
solsystem i kombination.
Trevlig läsning!
Sofie
Baskunskap
Bioenergi och sol
värmer bättre
Det går knappt en dag utan att larmrapporterna om klimatförändringar
presenteras i media, och idag är så gott som alla överens om att vi måste
minska användningen av fossil energi. Bengt-Erik Löfgren förklarar här
hur man genom att kombinera ved- och solvärme kan få en bekväm,
billig och klimatvänlig värme hemma.
Inom Västeuropa hänvisar
vi ofta till Kyotoavtalet när
vi talar om åtgärder, medan
USA med president Bush valt
en annan väg och arbetar för att
minska utsläppen av växthusgaser
enligt ”plan 30/30”. Med
plan 30/30 menas att USA skall
reducera användningen av fossil
energi med 30 procent av sin energi
till år 2030. Ett klimatmål
som är mycket tuffare än de mål
som satts upp enligt Kyoto.
Men det är inte bara oljan
som är problemet. En stor del
av världens elproduktion genereras
via kolkraftverk som inte
har något fjärrvärmenät som
kylkrets. Det betyder att man
måste elda drygt 3 kWh kol för
att producera 1 kWh el vilket i
sin tur gör att utsläppen av växthusgaser
också ökar på grund av
en ökad elanvändning.
I Sverige tillverkas elen i huvudsak
av vattenkraft och kärnkraft
vilket ger oss en både billig
och koldioxidneutral elproduktion.
Historiskt har vi använt
elvärme för att ersätta olja och
idag går nästan hälften av vår
inhemska elproduktion till att
värma bostäder med någon form
av elvärme. Tack vare elvärmen
är vi ”bäst i klassen” på att reducera
utsläppen av växthusgaser
enligt EU:s klimatmål.
Import krävs
Men den höga andelen elvärme
gör att den totala användningen
av el i vårt land är uppemot tre
gånger så hög på vintern som på
sommaren. Med en hög andel
vattenkraft betyder detta att vi
har den lägsta produktionen av
el när vi har det största behovet.
Ett riktigt kallt vinterdygn
behöver vi därför importera dyrare
och smutsigare producerad
el till en mängd motsvarande
produktionen från fem kärnreaktorer.
En klimatmässigt attraktiv
lösning är därför att minska vår
elvärme. Den elproduktion som
då frigörs kan då istället säljas
på en exportmarknad och där
ersätta den för stunden dyraste
produktionen. Till nästan 100
procent är det då kolproducerad
el som kommer att ersättas.
På så sätt kan varje konverterad
svensk elvärmd villa ersätta
växthusgasen motsvarande tre
stycken koleldade villor i till
exempel Tyskland.
Då blir det än mer naturligt
att fokusera på bioenergi som
framtidens värmekälla. Egen
ved är naturligtvis billigast att
använda, men som handelsvara
är det förädlade biobränslen
som pellets i kombination med
solvärme som gäller.
Investeringen avgör
bekvämligheten
Om man är beredd att göra en
viss arbetsinsats är naturligtvis
vedeldning är den billigaste energikällan.
Vill man ha en mer
automatisk form av eldning är
det flis- och pelletseldning som
gäller. Det är inte längre tekniken
– utan investeringsviljan –
som avgör hur bra och bekväm
eldningen kan bli.
Högt ställda
miljökrav
Moderna vedeldningssystem
finns idag som klarar högt ställda
miljökrav. Baxi och Bentone
har till exempel vedpannor som
i kombination med tillräckligt
stora ackumulatortankar även
klarar Svanenkraven, och Effectapannan
är först av Sveriges
tillverkare att erbjuda lambdasond-teknik
på sina vedpannor.
Alternativ som uppmärksammas
av allt fler villägare.
Ackumulatortanken
viktig
Kanske gäller än idag att vi underskattar
betydelsen av större
ackumulatortankar. Enkelt
uttryckt kan vi säga att om vi
fördubblat ackumulatortankens
storlek så halverar vi antalet
uppstarter.
Med färre uppstarter blir vedeldningen
bekvämare samtidigt
som verkningsgraden ökar och
eventuella störande emissioner
minskar både i frekvens och
omfattning. Det är möjligt att
för en rimlig investering bygga
ett system där man vintertid eldar
maximalt en till två gånger
per vecka. En bekväm och säker
vedeldning.
Helautomatiskt
Den nyaste tekniken bland
pelletspannorna fungerar i de
flesta fall helautomatiskt vilket
betyder att utrustningen själv
känner av och ställer in optimal
förbränning, kompenserar
för variationer i bränslet, sotar
helautomatiskt alla rökgasvägar,
gör automatiskt ren brännaren
vid behov och placerar askan i
en extern behållare. Användarens
uppgift är att trycka på
startknappen och tömma en
askbehållare en till två gånger
per år.
Inte dyrare men
bättre
Smakar det så kostar det. En
villaägare som vill ha en väl
fungerande vedpanna med en
ordentligt stor ackumulatortank
- eller helautomatisk pelletseldning
– komplett installerad och
kompletterad med solfångare
får räkna med att investera ungefär
150 000 - 170 000 kronor,
vilket i princip motsvarar kostnaden
för installation av bergvärme.
Men eftersom solvärmen
kan plocka ned omkring 4 000
kWh ”gratis energi” från solen
blir driftkostnaden med pellets/
sol billigare än för motsvarande
värmepump.
Med alternativet vedpanna/
ackumulator och köpt ved blir
driftkostnaden ungefär halverad
jämfört med pelletseldning.
Baskunskap
Då har man ändå förnybar energi
som energibärare istället för
el. Bioenergi och sol kan alltså
vara ett fullvärdigt alternativ
som inte är dyrare än andra
alternativ.
Accepterar man en viss arbetsinsats
sjunker naturligtvis investeringskostnaden
i takt med
att den egna arbetsinsatsen
ökar. Billigast är att installera
en pelletsbrännare direkt på
den befintliga värmepannan,
men då får man å andra sidan
kanske acceptera en uraskning
och mindre rengöring varannan
vecka.
Det är en investering på 25
000 - 30 000 kronor som ofta
är återbetald inom två år om
man räknar uppvärmningskostnaden
i olja eller elvärme.
Det bästa från två
energibärare
Genom att förena ved-, flis och
pelletseldning med solenergi
kombinerar man det bästa från
två olika energibärare: när energibehovet
för uppvärmning
är som lägst sommartid så har
energiproduktion via förbränning
de sämsta resultaten. Låga
effektbehov ger många start och
stopp och svårigheter att nå
optimal förbränning samtidigt
Solen är vår största och renaste energikälla och solens strålar
kan omvandlas både till värme och el. Vanligast är att via
solfångare producera tappvarmvatten, eller i ett kombisystem där
man producerar både tappvarmvatten och värme till huset.
Solenergin är inte bara gratis, den är tyst, förnybar, ren och kan
användas utan att orsaka skadliga utsläpp eller smutsa ner miljön.
I ett komplett solvärmesystem ingår förutom solfångarna en
pumpenhet, en manöverenhet, ett installationspaket och en ackumulatortank.
Livslängden på solfångaren är minst 40 år eller mer.
Plana solfångare
Plana solfångare är uppbyggda på en isolerad botten med en speciell
absorbatoryta som omvandlar solinstrålningen till värme och
solfångarytan vindskyddas och täcks av en antireflexbehandlad
glasruta. Storleken på solfångaren dimensioneras efter ackumulatorvolymen
eller tvärt om 8 - 12 m² solfångare och en 500
- 750 liters ackumulatortank är den vanligaste installationen,
vilket täcker de flesta hushålls tappvarmvattenbehov sommartid
och ger uppemot 20 procent täckningsgrad på hushållets totala
uppvärmningsbehov.
som isolations- och genomströmningsförlusterna
ökar
vilket tillsammans gör att både
emissionerna av oförbrända kolväten
flerdubblas och den nyttiggjorda
pannverkningsgraden
sällan överstiger 50 procent.
Men samtidigt gäller att när
effektbehovet är lågt fungerar
solvärmen som bäst. Med en
ordinär solfångaryta på ungefär
8- 10 m 2 och en mindre
ackumulatortank på 500 - 750
liter kan solvärmen i princip
ersätta all eldning från början
av maj till slutet av augusti och
dessutom ge betydande tillskott
soliga dagar under hela våren
och hösten.
Låga emissioner och
hög verkningsgrad
På vintern däremot, när solen
står lågt och vinterkylan slår
till, så ger inte solvärmen något
märkbart tillskott. Men då
fungerar å andra sidan bioenergitekniken
som allra bäst, i
synnerhet om den dessutom
får arbeta mot en välisolerad
mindre ackumulatortank som
effektutjämnare.
Då blir emissionerna extremt
låga och pannverkningsgraden
hög, med modern teknik ofta
betydligt mer än 90 procent.
Solen ger billig och bekväm värme
Bengt-Erik Löfgren
För solfångaren gäller att sedan
solpanelen väl är tillverkad
är emissionerna och klimatpåverkan
för energiproduktionen
i princip lika med noll.
Koldioxidneutralt
Bioenergi är positivt för klimatet.
Den koldioxid som bildas
vid förbränningen är lika med
den mängd koldioxid som trädet
under sin tillväxt tagit ur
atmosfären och via solljus och
fotosyntes omvandlat till det
syre vi behöver för att andas
och det kol växten består av.
Oavsett om råvaran får ligga
kvar i skogen och förmultna
eller om den går till förbränning
så frigörs samma mängd
koldioxid som en gång tagits
ur atmosfären. Man behöver
alltså inte nyplantera skog för
att betrakta bioenergi som koldioxidneutralt.
Text: Bengt Erik Löfgren, Äfab
bengt@afabinfo.com
Kostnaden för en färdig solfångaranläggning i denna storleksordning
kan variera mycket beroende på hur man kommer åt att
montera utrustningen. Men 40 000 - 50 000 kronor kan vara ett
bra riktvärde om man lejer bort hela installationsarbetet.
Vakuumsolfångare
Vakuumsolfångare består av ett dubbelmantlat glasrör. Det fungerar
i princip som en termosflaska. Ett yttre glasrör av högvärdigt
glas och ett inre glasrör med ett lager vakuum mellan som ger
mycket bra isolering.
Jämfört med plana solfångare ger vakuumsolfångaren betydligt
bättre utbyte, i synnerhet om solljuset är diffust eller om utetemperaturen
är kall. Moderna vakuumsolfångare är rundstrålande, det
vill säga att absorbatorn sitter runt om hela det inre röret, och är dessutom
ofta placerade i kassetter med en reflekterande yta som även
återstrålar solljus som träffar ytan utanför själva röret till kollektorytan.En
komplett anläggning med vakuumsolfångare för motsvarande
energiproduktion som i exemplet ovan är normalt sett
15 000 - 20 000 kronor dyrare än en plan solfångare.
60 Nr 1 2007 Nr 1 2007
61