Koldioxid och biomassa ger effektivare drivmedel - Bioenergitidningen
Koldioxid och biomassa ger effektivare drivmedel - Bioenergitidningen
Koldioxid och biomassa ger effektivare drivmedel - Bioenergitidningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Drivmedelsindustri<br />
Älvsbyns Fjärrvärme<br />
13 MWth, 3 MWe<br />
Beräknas överlämnas juni 2007<br />
Funderar du på<br />
kraftvärme?<br />
Kontakta oss!<br />
Kirkenaer 10 MWth, 2,0 MWe<br />
Beräknas överlämnas mars 2008<br />
<strong>Koldioxid</strong> <strong>och</strong> <strong>biomassa</strong><br />
<strong>ger</strong> <strong>effektivare</strong> <strong>drivmedel</strong><br />
Angelica Hull har tillsammans med sin far<br />
Igor Golubkov ett världspatent på en metod<br />
för att kunna använda biobränsle <strong>och</strong> koldioxid<br />
som råvara för att göra bio<strong>drivmedel</strong><br />
för motorer. Den unika metoden är ett sätt<br />
att utnyttja råvaran <strong>effektivare</strong> vid <strong>drivmedel</strong>sproduktion<br />
<strong>och</strong> <strong>ger</strong> biobränslet ett högre<br />
energiinnehåll, förklarar Angelica Hull. Nu<br />
vill hon kommersialisera tekniken.<br />
Norrtälje Energi 25 MWth,<br />
6,3 MWe<br />
Beräknas överlämnas augusti 2007<br />
Mariehamn 11 MWth,<br />
2,4 MWe<br />
Beräknas överlämnas<br />
februari 2008<br />
KMW ENERGI i Norrtälje AB<br />
info@kmwenergi.se • www.kmwenergi.se<br />
Tel +46 176 20 56 00 • Fax +46 176 193 50<br />
Tidaholms Energi 11,5 MWth,<br />
2,2 MWe<br />
Beräknas överlämnas juni 2008<br />
Katrineholm Energi<br />
25 MWth, 5,4 MWe<br />
Beräknas överlämnas<br />
augusti 2008<br />
Bioenergi träffar Angelica<br />
Hull på KTH i<br />
Stockholm där hon för<br />
närvarande hyr laboratoriekapacitet.<br />
– Jag är väldigt glad över att<br />
kunna ha mitt lab vid KTH.<br />
Jag hoppas också att kunna<br />
utveckla dessa kontakter med<br />
flera delar av KTH inom energi<br />
<strong>och</strong> miljöteknik, sä<strong>ger</strong><br />
Angelica Hull<br />
Hon har även ett joint venture<br />
företag, Lantmännen<br />
Agrofuel AB, tillsammans<br />
med Svenska Lantmännen<br />
som börjar lansera ett nytt<br />
bio<strong>drivmedel</strong> i juni 2007 med<br />
start i Västsverige. Lantmännen<br />
kallar bränslet Agrodiesel<br />
15. Även Svenska Statoil<br />
är inblandade i lanseringen.<br />
Statoil använder varumärket<br />
Biodiesel 15.<br />
Bränslet innehåller 15 procent<br />
bio<strong>drivmedel</strong> varav 5 procent<br />
är RME <strong>och</strong> 10 procent<br />
är en tyngre alkohol.<br />
Kommersialisering<br />
Just nu fokuserar Angelica på<br />
tre saker. För det första att<br />
kommersialisera tekniken för<br />
att göra bio<strong>drivmedel</strong> med tillförsel<br />
av koldioxid i processen<br />
för att göra den <strong>effektivare</strong>:<br />
– Jag träffar just nu industriföretag<br />
som är intresserade av<br />
att använda denna nya teknik i<br />
befintliga produktionsanläggningar.<br />
Jag förklarar för dem<br />
vilka fördelarna är med denna<br />
metod för att göra bio<strong>drivmedel</strong>,<br />
berättar Angelica.<br />
För det andra letar hon finansiärer<br />
för att bygga en ny<br />
produktionsenhet med hög<br />
kapacitet i industriell skala.<br />
För det tredje planerar hon<br />
att starta ett projekt för att<br />
utveckla ett jetbränsle som är<br />
100 procent förnybart.<br />
– Från ett vetenskapligt angreppssätt<br />
är det ingen stor<br />
skillnad på jetbränsle <strong>och</strong><br />
bränsle för bilar men helt olika<br />
tekniska frågor behöver lösas.<br />
Vi tror att det kan ta ett år<br />
tills vi kan få fram prover på<br />
jetbränsle, sä<strong>ger</strong> Angelica<br />
Doktorsavhandling<br />
I höstas blev hon klar med<br />
sin doktorsavhandling vid<br />
Karlstads Universitet. Arbetet<br />
utfördes vid Ytkemiska<br />
Institutet i Stockholm. Avhandlingen<br />
var inriktad på en<br />
studie av fysiska <strong>och</strong> kemiska<br />
parametrar för kolvätesystem<br />
<strong>och</strong> att förutsäga ett motorbränsles<br />
egenskaper baserat<br />
på erhållna data, ett sätt att<br />
undvika omfattande tester av<br />
Angelica Hull har forskat <strong>och</strong> arbetat med <strong>drivmedel</strong> i 15 år.<br />
nya <strong>drivmedel</strong> som man behöver<br />
göra idag.<br />
Världspatent<br />
Angelica har arbetat <strong>och</strong> forskat<br />
inom <strong>drivmedel</strong> tillsammans<br />
med sin far professor<br />
Igor Golubkov. Han har arbetat<br />
med olika bränslen <strong>och</strong><br />
bränsletekniker sedan 1960-<br />
talet <strong>och</strong> har ett hundratal<br />
patent. Hans bas är i Sverige<br />
sedan åtta år tillbaka, även<br />
om han är mycket enga<strong>ger</strong>ad i<br />
forskarvärlden i Ryssland. De<br />
senaste åren har han tillsammans<br />
med Angelica utvecklat<br />
nya sammansättningar<br />
av bio<strong>drivmedel</strong> för motorer,<br />
samt utvecklat en ny teknik<br />
för bränsleproduktion från<br />
<strong>biomassa</strong> genom att använda<br />
koldioxid som en av flera råvaror.<br />
u<br />
Foto: Steven Bush<br />
Nr 3 2007<br />
17
BIOBRÄNSLEELDADE KRAFTVÄRMEVERK ÄR FRAMTIDEN.<br />
FÖR VÅRA KUNDER ÄR DE NUTID.<br />
WÄRTSILÄS KUNDER DRAR NYTTA AV TRÄDBRÄNSLEN I SINA<br />
KRAFTVÄRMEVERK. Ren förbränning med BioGrate teknik gör att<br />
framtiden med Wärtsilä Biopower är närmare än du tror. Se vad vi gör<br />
idag på wartsila.com/biopower.<br />
WÄRTSILÄ ® är ett registrerat varumärke.<br />
Fortsättning från sid. 17<br />
För att utveckla <strong>och</strong> kommersialisera<br />
teknik <strong>och</strong> kunskap<br />
startade Angelica Swedish<br />
Biofuels AB år 2000. År<br />
2003 fick hon tillsammans<br />
med Igor Golubkov världspatent<br />
på motorbränsle för<br />
förbränningsmotorer med<br />
tändstift. År 2004 fick hon<br />
världspatent på ett motorbränsle<br />
för diesel-, gasturbin<strong>och</strong><br />
turbojetmotorer.<br />
Tester i Sala<br />
Tekniken <strong>och</strong> bränslet Agrodiesel<br />
15 <strong>och</strong> Biodiesel 15 har<br />
testats under fem år i samarbete<br />
med Svenska Lantmännen.<br />
– Vi har testat motorer både<br />
i testbänkar <strong>och</strong> i fältstudier,<br />
berättar Angelica.<br />
En större testperiod genomfördes<br />
under ett år i Sala 2003-<br />
2004 då 16 bussar använde det<br />
bränsle som nu ska lanseras.<br />
Testerna var framgångsrika.<br />
Bränsleförbrukningen var<br />
bättre jämfört med standarddiesel.<br />
Bränslet har hög flampunkt,<br />
det tänder lätt i kyla<br />
<strong>och</strong> det <strong>ger</strong> minskade utsläpp<br />
av partiklar.<br />
Småskalig<br />
produktion<br />
– Vi har för tillfället småskalig<br />
produktion av komponenter<br />
för detta bränsle baserat<br />
på både jordbruksgrödor <strong>och</strong><br />
träråvara. Tillverkningen sker<br />
i Ryssland <strong>och</strong> i Estland. Men<br />
vi har stora planer på att ha<br />
tillverkning även i Sverige.<br />
Samarbeten<br />
för produktion<br />
– Vi håller på att förhandla<br />
med ett antal industriella<br />
företag som är intresserade<br />
av att etablera produktion<br />
av ett nytt biobränsle med<br />
vår teknik i befintliga industrianläggningar.<br />
Vårt nästa<br />
steg är att starta produktion<br />
av det nya biodrivmedlet som<br />
räcker till för behovet på hela<br />
den svenska marknaden. Vi är<br />
naturligvis även intresserade<br />
av att komma utanför Sverige<br />
med vårt biobränsle.<br />
Inblandning<br />
i bensin<br />
– Ett annat bränsle som<br />
ännu inte har kommit ut på<br />
marknaden testas av Statoil<br />
i Norge. Det är bensin som<br />
blandas med 5 procent etanol<br />
<strong>och</strong> 10 procent av vår nya biokomponent.<br />
Bränslet fun<strong>ger</strong>ar<br />
precis som vanlig bensin, det<br />
har samma energiinnehåll <strong>och</strong><br />
fun<strong>ger</strong>ar i samma motorer.<br />
Tunga alkoholer<br />
som butanol<br />
– De biokomponenteter som<br />
blandas i är tunga alkoholer<br />
som butanol. Vi kallar det syreinnehållande<br />
komponenter.<br />
De produceras från <strong>biomassa</strong>.<br />
Vi har för avsikt att kunna använda<br />
en mängd olika sorters<br />
<strong>biomassa</strong>. Nu pratar många<br />
om jordbruksråvaror men vi<br />
talar även om träråvara.<br />
– En viktig sak är att vi i<br />
vår process inte behöver träråvaror<br />
av hög kvalitet utan<br />
vi kan använda sämre råvaror<br />
inklusive biprodukter från<br />
pappers- <strong>och</strong> massaindustrin,<br />
sä<strong>ger</strong> Angelica.<br />
<strong>Koldioxid</strong><br />
är en råvara<br />
– En annan väldigt viktig<br />
sak är att vi använder koldioxid<br />
i vår process. Vid dagens<br />
tillverkning av etanol från<br />
<strong>biomassa</strong> bildas en kilogram<br />
koldioxid för varje kilogram<br />
etanol som produceras.<br />
En ansenlig del av råvaran<br />
går åt för att bilda denna koldioxid.<br />
Med vår teknik använder<br />
vi koldioxiden i processen för<br />
att tillverka bränslet. Naturligtvis<br />
släpps koldioxiden ut<br />
igen vid förbränningen, men<br />
vi utnyttjar bioråvaran på ett<br />
bättre sätt, mer effektivt.<br />
Effektivare<br />
– Detta kommer att bli allt<br />
viktigare i framtiden eftersom<br />
vi kommer att behöva mängder<br />
av <strong>biomassa</strong> för <strong>drivmedel</strong>.<br />
Vi kan använda råvaran <strong>effektivare</strong><br />
med mindre förluster,<br />
förklarar Angelica.<br />
Drivmedelsindustri<br />
Raffinaderi<br />
Var den första anläggningen<br />
byggs beror delvis på vem<br />
som kommer att finansiera<br />
det hela.<br />
Sverige är ett ledande land<br />
inom bio<strong>drivmedel</strong> <strong>och</strong> det<br />
skulle vara bra om det nya<br />
bränslet producerades här. Av<br />
praktiska skäl skulle jag föredra<br />
att det händer här, för<br />
att det är lättare för oss att<br />
bidra med tekniskt stöd vid<br />
konstruktion <strong>och</strong> start av den<br />
första anläggningen.<br />
Biobränsleanläggningen<br />
kommer att drivas som ett<br />
raffinaderi där produktionskostnaden<br />
blir lägre.<br />
Avgörande faktor för lokaliseringen<br />
av produktionen är<br />
tillgång på billig råvara. Till<br />
exempel är Brasilien ett bra<br />
ställe, men det lig<strong>ger</strong> inte i<br />
Europa så transport <strong>och</strong> kanske<br />
tullar tillkommer. Men vi<br />
har inte räknat på detta ännu,<br />
sä<strong>ger</strong> Angelica.<br />
Konkurrenskraftigt<br />
– Vi tror att det nya biobränslet<br />
producerat med vår<br />
teknik kan bli konkurrenskraftigt<br />
med petroleumbränslen.<br />
Produktionskostnaden är<br />
lägre, råvaran används mer<br />
effektivt, bränslet har högre<br />
energiinnehåll jämfört med<br />
till exempel etanol. Detta är<br />
argument som talar till det<br />
nya biobränslets fördel.<br />
Inblandning först<br />
– Frågan är om det är klokt att<br />
göra 100 procent bio<strong>drivmedel</strong><br />
idag. Svaret är uppenbart<br />
nej. Marknaden behöver det<br />
inte ännu. Vi har olja som folk<br />
kommer att använda ändå,<br />
oljebolagen kommer inte att<br />
stänga igen i morgon, <strong>och</strong> vi<br />
har inte råmaterial, logistik,<br />
fabriker med mera.<br />
Vi är helt enkelt inte färdiga<br />
för det ännu. Blandade bränslen<br />
är viktiga <strong>och</strong> det är därför<br />
vi introducerar 15 procent<br />
inblandning. Det <strong>ger</strong> ett bra<br />
pris, vi kan klara att leverera<br />
<strong>och</strong> alla företag är nöjda med<br />
det, förklarar Angelica.<br />
Produktion<br />
Vi använder idag vår teknik i<br />
produktionsanläggningarna i<br />
Ryssland <strong>och</strong> i Estland. Anläggningarna<br />
har moderniserats<br />
för att tillverka den produkt<br />
vi behöver.<br />
– Vi planerar nu att investera<br />
i en egen produktionslinje<br />
i liten skala.Samtidigt för vi<br />
diskussioner om att bygga en<br />
produktionsenhet med betydligt<br />
högre kapacitet <strong>och</strong> jag<br />
kommer att ha ganska avgörande<br />
diskussioner under maj<br />
månad, sä<strong>ger</strong> Angelica.<br />
– Jag hoppas att den första<br />
större anläggningen kommer<br />
att byggas i Sverige <strong>och</strong> det<br />
finns ett större företag här som<br />
skulle passa bra för detta.<br />
Finansiellt<br />
interesse<br />
Lantmännen Agrofuel AB<br />
finansierar produktionen av<br />
biokomponenter för den nya<br />
dieseln. Vi hoppas att de kommer<br />
att ta del i finansieringen<br />
av produktionenheten här i<br />
Sverige.<br />
Samtidigt är vi beredda att<br />
sälja licenser för produktion av<br />
det nya biobränslet till de företag<br />
som är intresserade av vår<br />
teknik samt ge tekniskt stöd<br />
för konstruktion <strong>och</strong> start av<br />
nya fabriker. Vi kan erbjuda<br />
en licens för en ny biobensin.<br />
Vi är också öppna för andra<br />
typer av samarbeten.<br />
Michael Wood<br />
Swedish Biofuels är med på<br />
USAs ambassadör Michael<br />
Woods heta lista över 30 företag<br />
som han presenterade för<br />
investerare i Silicon Valley.<br />
– Vi är tacksamma för det<br />
arbete som Michael Wood<br />
<strong>och</strong> hans personal har utfört.<br />
Vi har fått en fantastisk möjlighet<br />
att bli introducerade i<br />
USA. Det <strong>ger</strong> oss en stor möjlighet<br />
att kommersialisera vår<br />
teknik snabbt. En kommersialisering<br />
av detta projekt kommer<br />
att bidra till att rädda vår<br />
planets framtid, avslutar Angelica<br />
Hull.<br />
Text <strong>och</strong> bild: Anders Haaker<br />
Nr 3 2007<br />
19
Fastbränsle<br />
Upp till 16 MW<br />
Olja - Gas<br />
Upp till 16 MW<br />
100%<br />
Ånga<br />
Upp till 14 MW<br />
El<br />
Upp till 495 kW<br />
solfångare !<br />
Osby PB2<br />
Er kompletta leverantör<br />
– stora <strong>och</strong> personliga !<br />
350 – 3 500 kW<br />
Pellets, briketter,<br />
stamvedsflis<br />
Max 30% fukt<br />
85 – 90 % verkningsgrad – Alltid !<br />
Effektuttag 100 % !<br />
Besök vår nya omarbetade hemsida www.osbyparca.se<br />
Tillverkning över 110° C sker enligt 97/23/EC (PED).<br />
All tillverkning av svetsade pannor sker på vår fabrik i Osby, Sverige!<br />
Osby Parca Division ingår i Enertech AB.<br />
Fastbränsle Olja / Gas Ånga El Varmvattenberedare<br />
Osby Parca Division • Box 93 • SE-283 22 Osby • Telefon: 0479-177 00 • Fax: 0479-177 25 • www.osbyparca.se<br />
Huvudkontor Osby Försäljning 0479-177 14, 177 15. Oderreg 177 02. Service 0479-177 18, 177 19.<br />
Försäljning Göteborg 0734-22 77 28, 031-99 51 10. Stockholm 0709-17 45 65, 08-732 63 12. Malmö 0709-17 45 66, 0416-51 12 88.<br />
Inom nätverket Solander<br />
Science Park samlas företag,<br />
universitet, forskningsinstitut<br />
<strong>och</strong> offentliga<br />
aktörer i en gemensam plattform.<br />
Piteå är av tradition en skogsindustristad<br />
med två stora pappersbruk,<br />
tre stora sågverk <strong>och</strong><br />
flera mindre företag som är leverantörer<br />
till skogsindustrin.<br />
Både Smufit Kappa <strong>och</strong><br />
SCA, som väl är de mest kända<br />
namnen, ingår sedan några år<br />
tillbaka i satsningen på svartlutsförgasning<br />
Flera satsningar har dessutom<br />
kommit fram på senaste tiden.<br />
Universiteten i Umeå <strong>och</strong> Luleå<br />
är nära knutna till Solander<br />
Science Park, liksom flera andra<br />
universitet i Sverige <strong>och</strong> internationellt.<br />
Rikard Gebart är den som leder<br />
forskningsprogrammen <strong>och</strong><br />
verksamheten vid ETC som är<br />
hjärtat i satsningarna.<br />
– Det är oerhört spännande<br />
att få vara med <strong>och</strong> bidra till en<br />
storskalig omställning av skogsindustrin<br />
till bioraffinaderi, förklarar<br />
Rikard Gebart.<br />
Han betonar att forskarnas<br />
utmaning i första hand lig<strong>ger</strong><br />
i att kunna ta fram kunskap<br />
för att skala upp försöken till<br />
industriella processer.<br />
ETC, Energitekniskt Centrum,<br />
är en forskningsstiftelse<br />
som funnits i nästan 20 år. Förbränning<br />
<strong>och</strong> förgasning av <strong>biomassa</strong><br />
är en specialitet <strong>och</strong> numera<br />
är man även världsledande<br />
inom svartlutsförgasning.<br />
Volvo som delägare<br />
Chemrec AB är företaget som<br />
ä<strong>ger</strong> anläggningen för svartlutsförgasning.<br />
För ett par månader<br />
sedan gick Volvo (lastvagnar)<br />
Technology Transfer<br />
<strong>och</strong> det amerikanska venture<br />
capital-bolaget Vantage Point<br />
in som delägare i Chemrec.<br />
Sedan pappersbruket fått sitt<br />
från träden för att tillverka papper<br />
återstår bland annat något<br />
man kallar svartlut som innehåller<br />
mycket stora mängder<br />
energi. Svartluten bränns idag<br />
<strong>och</strong> används bland annat för att<br />
producera grön el.<br />
I förgasaren omvandlas svartluten<br />
till syntesgas som sedan<br />
Bioenergi i skogsindustri<br />
Imponerande kraftsamling<br />
för bioraffinaderi i Piteå<br />
En ny biobränslepanna,<br />
internationella<br />
investerare till svartlutsförgasningen,<br />
planering<br />
av en biodieselfabrik<br />
baserad på<br />
tallolja <strong>och</strong> ett nytt<br />
forsk ningsprojekt<br />
inom ligninutfällning<br />
är delar av en<br />
imponerande kraftsamling<br />
kring massabruksbaserat<br />
bioraffinaderi<br />
i Piteå.<br />
Chemrec ä<strong>ger</strong> anläggningen för svartlutsförgasning i Piteå. Nya ägare i Chemrec är Volvo ABs riskkapitalbolag<br />
Volvo Technology Transfer <strong>och</strong> amerikanska Vantage Point.<br />
kan användas antingen för att<br />
göra el eller för att göra en rad<br />
olika gröna produkter.<br />
Drivmedel<br />
– Mest intressant just nu är<br />
bio<strong>drivmedel</strong> till lastbilar <strong>och</strong><br />
bussar, förklarar Mats Lindblom,<br />
platschef för Chemrec<br />
i Piteå.<br />
Om alla massabruk skulle använda<br />
sin svartlut på detta sätt<br />
skulle en fjärdedel av all konsumtion<br />
av bensin <strong>och</strong> diesel i<br />
Sverige kunna bytas ut.<br />
Idag bränns den gas som<br />
produceras i demonstrationsanläggningen<br />
men planer finns på<br />
att bygga en pilotanläggning för<br />
produktion av <strong>drivmedel</strong>.<br />
Biobränslepanna<br />
Den 28 mars invigde Smurfit<br />
Kappa en ny biobränslepanna,<br />
en investering på nära<br />
800 miljoner kronor, vid sin<br />
anläggning i Piteå. Då genomfördes<br />
också det första<br />
Solander Symposiet med 200<br />
deltagare från Europa, USA<br />
<strong>och</strong> Kanada. Symposiets röda<br />
tråd var massabruksbaserade<br />
bioraffinaderier.<br />
Ytterligare ett industriprojekt<br />
som planeras är en biodieselfabrik<br />
som använder talloljan<br />
från skogsindustrin som råvara.<br />
Mannen bakom detta heter<br />
Lars Stigsson med företaget<br />
SunPine i Piteå AB som tillsammans<br />
med Smurfit Kappa<br />
tagit fram processen. Om allt<br />
går enligt planerna ska en fabrik<br />
börja byggas i år. Investeringen<br />
lig<strong>ger</strong> på 250 miljoner kronor.<br />
Lignin ur svartlut<br />
Samma parter har också, tillsammans<br />
med ETC, alldeles<br />
nyss fått medfinansiering från<br />
Vinnova i ett projekt där lignin<br />
ska fällas ut från svartlut<br />
för att ge ett fast biobränsle<br />
som kan ersätta olja.<br />
Sammantaget <strong>ger</strong> alla dessa<br />
delar en imponerande helhet,<br />
när man till detta läg<strong>ger</strong> att Piteå<br />
kommun <strong>och</strong> de regionala<br />
myndigheterna nu skriver om<br />
sina tillväxtplaner med tanke<br />
på vad det här innebär på energiområdet.<br />
Text: Robert Bergman, projektledare<br />
för Solander Science Park<br />
Nr 3 2007<br />
21
Bioenergi i skogsindustri<br />
Massafabrik gör nytt<br />
biobränsle av svartlut<br />
Fotografier: Lignoboost<br />
Det nya pressfiltret levererat av Metso Minerals till Lignoboosts demonstrationsanläggning vid Bäckhammars Bruk utanför Kristinehamn.<br />
En demonstrationsanläggning som gör en ny<br />
sorts biobränsle ur svartlut från massabruk invigdes<br />
den 12 februari vid Bäckhammars Bruk<br />
utanför Kristinehamn. Tekniken <strong>ger</strong> också<br />
massabruket möjlighet att öka produktionen.<br />
Tekniken har utvecklats<br />
av personal vid STFI-<br />
Packforsk i Stockholm<br />
<strong>och</strong> Chalmers i Göteborg under<br />
sju års tid. Nu kommersialiseras<br />
tekniken i företaget<br />
Lignoboost. Idag ägs majoriteten<br />
i Lignoboost av STFI-<br />
Packforsk samt minoritetsandelar<br />
av uppfinnarna.<br />
Visa på<br />
uthållig funktion<br />
– Det viktigaste just nu är att<br />
visa att det fun<strong>ger</strong>ar uthålligt<br />
<strong>och</strong> att visa hur man kan använda<br />
ligninet i olika förbränningsanläggningar<br />
samt att<br />
utveckla hela affärskonceptet,<br />
sä<strong>ger</strong> Per Tomani, teknikansvarig<br />
på Lignoboost AB.<br />
Fram till mitten av april hade<br />
Lignoboosts demoanläggning<br />
levererat 70 ton biobränsle till<br />
Värtaverket i Stockholm.<br />
– Anläggningen tuffar <strong>och</strong><br />
går <strong>och</strong> processen fun<strong>ger</strong>ar bra,<br />
sä<strong>ger</strong> Per Tomani. Nu vill vi visa<br />
att det fun<strong>ger</strong>ar uthålligt <strong>och</strong> få<br />
fram erfarenheter av längre tids<br />
förbränning i olika typer av förbränningsenheter.<br />
Kommersialisering<br />
Det som männen bakom Lignoboost<br />
har lyckats med är att<br />
få fram en konkurrenskraftig<br />
teknik för att separera det<br />
energirika ligninet från svartlut<br />
<strong>och</strong> göra ett bränsle för<br />
användning på andra ställen<br />
än i massabrukets sodapanna.<br />
Tekniken är patenterad <strong>och</strong><br />
försäljning av licenser till flera<br />
massabruk har redan gett intäkter<br />
som använts för att göra<br />
en storskalig demonstration av<br />
tekniken, vilket är en viktig<br />
del av den fortsatta kommersialiseringen.<br />
– Vi vill på sikt kunna erbjuda<br />
massabruk en komplett<br />
processlösning <strong>och</strong> diskuterar<br />
formerna för det med bl a maskinleverantörer<br />
<strong>och</strong> ingenjörsföretag,<br />
sä<strong>ger</strong> Per Tomani. En<br />
viktigt leverantör till demofabriken<br />
i Kristinehamn är Metso<br />
Minerals som har ett speciellt<br />
kunnande <strong>och</strong> teknik som används<br />
för att pressa bort vatten<br />
ur ligninet.<br />
Paketering<br />
av produkten<br />
Man jobbar också vidare med<br />
paketeringen av ligninet. Idag<br />
produceras ett pulver med ca<br />
30-35 procents fukthalt. Intressanta<br />
möjligheter är torkning,<br />
pelletering, brikettering<br />
eller granulering av materialet.<br />
– Tester visar att det går åt<br />
25-30 procent mindre energi för<br />
att pelletera lignin jämfört med<br />
att pelletera träpulver, sä<strong>ger</strong> Per<br />
Tomani.<br />
Massabruk<br />
skapar möjligheter<br />
– Ett massabruk innebär stora<br />
möjligheter eftersom det finns<br />
en bra infrastruktur <strong>och</strong> det<br />
finns spillvärme som kan användas<br />
för i vårt fall en torkningsprocess.<br />
Det borde vara<br />
attraktivt även för andra produkter<br />
till exempel torkning<br />
<strong>och</strong> pelletering av grot. I samband<br />
med sådan pelletering<br />
kan det vara intressant med<br />
tillsatser av lignin som bindemedel,<br />
menar Per Tomani.<br />
Överst från vänster Per Tomani, STFI-Packforsk, överst samt nederst till hö<strong>ger</strong> ligninkaka (del av filterkaka), nederst till vänster<br />
första lastningen av lignin för transport till Fortum i Stockholm, nederst i mitten pelleterat lignin.<br />
100 massabruk<br />
Demoanläggningen väntas ge<br />
cirka 4 000 ton per år. En anläggning<br />
i full skala väntas ta<br />
tillvara mer än tiofaldigt den<br />
mängden lignin som demoanläggningen<br />
<strong>ger</strong>. En marknadsstudie<br />
visar att potentialen<br />
finns för fullskaleanläggningar<br />
i cirka 100 massabruk<br />
världen över. Ett genombrott<br />
för tekniken skulle alltså bland<br />
annat betyda ersättning för<br />
stora mängder eldningsolja.<br />
En mycket positiv effekt som<br />
forskningen visat är att tekniken<br />
i vissa fall märkbart kan<br />
sänka industrins kostnader för<br />
kapacitetshöjande investeringar<br />
i massaproduktion.<br />
Ökad kapacitet<br />
En massafabrik med en kapacitet<br />
på 1000 ton massa per dag<br />
som har slagit i kapacitetstaket<br />
<strong>och</strong> som vill öka sin kapacitet<br />
med 25 procent kan räkna<br />
med en investering på 250 miljoner<br />
kronor med traditionell<br />
teknik. Genom att använda<br />
Lignoboost-tekniken kan investeringskostnaden<br />
reduceras<br />
till 100 miljoner kronor, enligt<br />
ett grovt räkneexempel. Denna<br />
anläggning skulle kunna<br />
ge 50 000 ton lignin per år,<br />
med ett värmevärde på 4,8-<br />
4,9 kWh per kg.<br />
Tekniken kan alltså ge<br />
både en högre massakapacitet<br />
för massabruket <strong>och</strong> en ny<br />
biprodukt som kan generera<br />
intäkter genom att säljas eller<br />
användas internt för att ersätta<br />
fossila bränslen.<br />
Demoanläggning<br />
för 19 miljoner<br />
Finansieringen av Lignoboosts<br />
demonstrationsanläggning,<br />
en investering på 19 miljoner<br />
kronor, delas av STFI-Packforsk,<br />
skogsindustriföretagen<br />
Södra <strong>och</strong> Stora Enso, samt<br />
Energimyndigheten. Fortum<br />
Värme stödjer projektet genom<br />
att köpa huvuddelen av<br />
ligninet från demonstrationsanläggningen<br />
fram till slutet<br />
av 2008.<br />
Fällning<br />
med koldioxid<br />
I processen fälls lignin ut ur<br />
svartlut genom fällning med<br />
koldioxid. Ligninet avvattnas<br />
i två steg <strong>och</strong> tvättas med svavelsyra<br />
på ett sätt som <strong>ger</strong> en<br />
torrare respektive en renare<br />
produkt jämfört med andra<br />
tekniker som används för att<br />
utvinna lignin ur svartlut.<br />
Utvecklingsprogram<br />
Programmet Framtida Resurs-<br />
Anpassad Massafabrik del 2,<br />
(FRAM2) pågår från oktober<br />
2005 till december 2008 med<br />
en budget på 55 miljoner kronor,<br />
varav 35 miljoner kommer<br />
från Energimyndigheten.<br />
I projektet arbetar deltagarna<br />
med frågor kring massabruket,<br />
processutveckling,<br />
förbränning, systemanalyser<br />
<strong>och</strong> design. I projektet ingår<br />
som partnerföretag: Södra<br />
Cell, Stora Enso, Weyerhaeuser,<br />
Wermland Paper, Korsnäs<br />
Frövi, Fortum Värme, E.on <strong>och</strong><br />
Aga Linde. Exempel på medverkande<br />
”utförare” är ETC i<br />
Piteå, Chalmers, Lunds Tekniska<br />
Högskola <strong>och</strong> konsultföretagen<br />
S.E.P. <strong>och</strong> ÅF Process<br />
samt STFI-Packforsk.<br />
Text: Anders Haaker<br />
Produkten<br />
Sammansättningen av ligninet:<br />
Kol: 64 %<br />
Syre: 26,4 %<br />
Väte: 5,7 %<br />
Kväve: 0,1 %<br />
Natrium: 0,03 %<br />
Svavel: 1-3 %<br />
Fukthalt: 30-40 %<br />
Askhalt: 0,1-0,5 %<br />
Energivärde: 17-18 MJ/kg vid<br />
30 % fukthalt, cirka 26 MJ/kg<br />
torrt lignin.<br />
22 Nr 3 2007
Change language