Ãkad konkurrenskraft för Smurfit med ny panna - Bioenergitidningen
Ãkad konkurrenskraft för Smurfit med ny panna - Bioenergitidningen
Ãkad konkurrenskraft för Smurfit med ny panna - Bioenergitidningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bioenergi i skogsindustrin<br />
Bioenergi i skogsindustrin<br />
Bränslehantering<br />
viktig del<br />
Till exempel har anläggningen<br />
en bränslehantering <strong>med</strong><br />
redundans så att vi kan köra<br />
in bränslet på alla möjliga sätt<br />
och slippa stödja <strong>med</strong> olja om<br />
det skulle bli stopp i bränsleförsörjningen.<br />
Många har lagt<br />
för lite fokus på bränslehanteringen<br />
vilket gör att det är<br />
en av de vanligare orsakerna<br />
till att anläggningar får stopp,<br />
menar Jan Kaarle.<br />
I och <strong>med</strong> att vi använder<br />
bränslen <strong>med</strong> ”sämre” kvalitet<br />
så fordrar det också en bra<br />
anläggning som kan hantera<br />
bränslet.<br />
– Jag tror också att det är de<br />
som har möjlighet att ta emot<br />
bränslen <strong>med</strong> sämre kvalitet<br />
som kommer att bli vinnare<br />
när efterfrågan på bränslen<br />
<strong>med</strong> högre kvalitet ökar, säger<br />
Jan Kaarle.<br />
Stor investering<br />
för <strong>Smurfit</strong><br />
To<strong>ny</strong> <strong>Smurfit</strong> invigde den<br />
<strong>ny</strong>a <strong>panna</strong>n värd 800 miljoner<br />
kronor på <strong>Smurfit</strong> Kappa<br />
Kraftliner i Piteå.<br />
Anläggningen i Piteå är den<br />
största av <strong>Smurfit</strong>-koncernens<br />
410 enheter. Investeringen i<br />
Piteå är också en av de största<br />
i koncernen.<br />
Vi har använt den senaste tekniken på alla områden, säger Jan Kaarle, projektledare för den <strong>ny</strong>a biobränsle<strong>panna</strong>n på <strong>Smurfit</strong> Kappa<br />
Kraftliner i Piteå. Den stora bilden visar <strong>panna</strong>n på 132 MW invändigt.<br />
Ökad <strong>konkurrenskraft</strong><br />
för <strong>Smurfit</strong> <strong>med</strong> <strong>ny</strong> <strong>panna</strong><br />
<strong>Smurfit</strong> Kappa Kraftliner i Piteå har investerat<br />
800 miljoner kronor i en <strong>ny</strong> stor biobränsle<strong>panna</strong><br />
<strong>med</strong> en ångturbin för elproduktion i<br />
Piteå. Anläggningen invigdes i mars 2007.<br />
Bakgrunden till investeringen<br />
i en <strong>ny</strong> biobränsle<strong>panna</strong><br />
är att<br />
tillgängligheten i fabriken<br />
inte kunde garanteras <strong>med</strong> den<br />
gamla fastbränsle<strong>panna</strong>n.<br />
Pannan som byggdes 1962<br />
var från början en soda<strong>panna</strong>.<br />
Den byggdes sedan om för oljedrift<br />
1972 och efter ytterligare<br />
en ombyggnad 1979 har<br />
den använts som fastbränsle<strong>panna</strong>.<br />
Pannans skick var mycket<br />
dåligt och vid varje tillfälle<br />
en pannläcka uppstod innebar<br />
det ett stopp på en av<br />
pappersmaskinerna i 12-24<br />
timmar, stopptid som inte är<br />
acceptabel <strong>med</strong> dagens krav<br />
på tillgänglighet. Materialtjockleken<br />
i panntuberna som<br />
kontrollerades vid varje underhållsstopp<br />
visade att <strong>panna</strong>ns<br />
dagar var räknade.<br />
Ny <strong>panna</strong><br />
Den <strong>ny</strong>a anläggningen består<br />
av tre delar; bränslehantering,<br />
biobränsle<strong>panna</strong> och en <strong>ny</strong><br />
turbin för elgenerering.<br />
Pannan klarar alla biobränslen.<br />
Dels det som faller internt<br />
inom industrin, dels externt<br />
levererat bränsle som lösgrot,<br />
grotbuntar, stubbar, torv, etc.<br />
Bränslehantering<br />
Bränslehanteringen består av<br />
tre mottagningslinjer.<br />
Den första är en öppen tippficka<br />
som är 28 meter lång och<br />
lämplig för att ta emot till exempel<br />
flis och bark.<br />
Den andra linjen är en<br />
tippficka som också den är 28<br />
meter lång <strong>med</strong> skillnaden att<br />
den är helt täckt och ATEXklassad.<br />
När en lastbil kört<br />
in stängs portarna och ventilation<br />
startar för att fånga in<br />
damm som uppstår när torra<br />
bränslen som torv och spån<br />
lossas.<br />
Den tredje linjen består av<br />
en storkross som kan ta emot<br />
bland annat grot, buntar och<br />
stubbar.<br />
– Anläggningen krossar, sållar<br />
och bearbetar materialet så att<br />
inga förberedelser behöver göras<br />
i skogen, förklarar Jan Kaarle,<br />
projektledare på <strong>Smurfit</strong> Kappa<br />
i Piteå. Krossen är förberedd för<br />
att kunna ta emot grotbuntar<br />
och Sveaskog har entreprenörer<br />
på gång <strong>med</strong> denna teknik.<br />
Sveaskog har också en entreprenör<br />
som har ett specialbyggt<br />
ekipage. Det är en flakbil <strong>med</strong><br />
förstärkta långsidor och gavlar<br />
och <strong>med</strong> en starkare kran som<br />
kan komprimera materialet.<br />
Detta fordon tar löst grot och<br />
buntar. Den är täckt på sidor<br />
och gavlar för att inte tappa<br />
något på vägen, berättar Jan<br />
Kaarle.<br />
Tore Persson, vd för <strong>Smurfit</strong> Kappa Kraftliners, i samband <strong>med</strong> invigningsceremonin.<br />
Klarar krav för<br />
samförbränning<br />
Förbränningsanläggningen<br />
uppfyller EUs samförbränningskrav<br />
<strong>med</strong> uppehållstider<br />
på minst 850 grader under 2<br />
sekunder samt vissa krav på<br />
emissioner. Anläggningen kan<br />
därför använda returträ, annat<br />
träavfall och plast.<br />
Returfiber<br />
<strong>Smurfit</strong> Kappa tar emot ungefär<br />
140 000 ton returpapper<br />
per år som råvara. När detta<br />
renas får man en fraktion på<br />
10 000 ton per år som kallas<br />
brännbart returfiberrejekt.<br />
Detta skickades förr till deponi,<br />
men sedan fem år har<br />
<strong>Smurfit</strong> betalat Umeå Energi<br />
för att använda det. Nu kommer<br />
returfiberrejektet att användas<br />
i den <strong>ny</strong>a <strong>panna</strong>n.<br />
Stor <strong>panna</strong><br />
Den <strong>ny</strong>a <strong>panna</strong>n på 132 MW<br />
är tre gånger så stor som den<br />
gamla. Energin från den <strong>ny</strong>a<br />
<strong>panna</strong>n ersätter 20 000 kubikmeter<br />
olja per år, används för<br />
att göra mer el i en <strong>ny</strong> turbin<br />
och behövs för att klara den<br />
ökande produktionen. Pannan<br />
är den första leveransen i<br />
Sverige av en bubblande fluidbädd-<strong>panna</strong><br />
i denna storlek.<br />
Den <strong>ny</strong>a ångturbinen är på<br />
25 MW. En befintlig turbin på<br />
27 MW behålls och en mindre<br />
på 5 MW skrotas.<br />
Höga krav på<br />
tillgänglighet<br />
– Vi har använt den senaste<br />
tekniken på alla områden både<br />
när det gäller <strong>panna</strong>, elgenerering<br />
och bränslehantering<br />
men även för arbetsmiljö och<br />
tillgänglighet. Vi har också<br />
haft <strong>med</strong> i beräkningen att<br />
anläggningen ska hålla i 40<br />
år, säger Jan Kaarle.<br />
Den största skillnaden jämfört<br />
<strong>med</strong> en anläggning i en<br />
kommun som gör fjärrvärme<br />
eller kraftvärme är kraven på<br />
tillgänglighet. I en kommun<br />
kan anläggningen ställas av<br />
tre-fyra veckor på sommaren<br />
för underhåll.<br />
– I vår industri stannar vi tre<br />
till fyra dagar en gång per år för<br />
underhåll. Vi är också beroende<br />
av att anläggningen går, stannar<br />
den så stannar en pappersmaskin<br />
och det är inte acceptabelt,<br />
säger Jan Kaarle.<br />
– Detta betyder att vi har lagt<br />
ner betydligt mer energi på att<br />
få en perfekt anläggning vad<br />
gäller tillgänglighet.<br />
Fakta<br />
Investering: 800 miljoner kronor<br />
Effekt: 132 MW termisk<br />
Svartlutsförgasning<br />
intressant<br />
To<strong>ny</strong> <strong>Smurfit</strong> uttryckte också<br />
stort intresse för den pilotanläggning<br />
för svartlutsförgasning<br />
som finns i anslutning<br />
till <strong>Smurfit</strong> Kappa i Piteå.<br />
– Det är för tidigt att dra<br />
några slutsatser, menade han,<br />
men om det faller väl ut kommer<br />
vi <strong>med</strong> stor sannolikhet att<br />
satsa på en fullskaleanläggning<br />
och som jag ser det bör den anläggningen<br />
troligtvis hamna i<br />
Piteå, sade To<strong>ny</strong> <strong>Smurfit</strong>. Ett<br />
styrelsebeslut kan komma tidigast<br />
under 2008.<br />
Text: Anders Haaker<br />
Bränsle: bark, sågspån, torv, grot (i allt större omfattning)<br />
Byggnadshöjd: 47 meter<br />
Huvudleverantör: Metso Power (fd Kvaerner Power)<br />
Turbinleverantör: Siemens<br />
Eleffekt: 25 MW<br />
Bränslehantering: Raumaster<br />
Den <strong>ny</strong>a <strong>panna</strong>n gör att <strong>Smurfit</strong> Kappa ökar självförsörjningsgraden<br />
av el från 35 till 55 procent och minskar oljeanvändningen<br />
<strong>med</strong> 20 000 kubikmeter per år.<br />
Tidplan:<br />
Markarbeten: juli 2005<br />
Montage av stålstomme: januari 2006<br />
Start av turbin: april 2007<br />
12 Nr 3 2007 Nr 3 2007<br />
13
Nu har vi vässat<br />
den ytterligare!<br />
Vårt flerträdsackumulerande energiröjningsaggregat var en föregångare.<br />
Nu är John Deere 730 ytterligare maximerad för ännu högre produktivitet<br />
och ut<strong>ny</strong>ttjandegrad.<br />
Hör gärna av dig för mer information om <strong>ny</strong>a John Deere 730 - originalet<br />
är som bekant alltid skarpare än kopiorna!<br />
www.deere.se<br />
PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER<br />
14 Nr 3 2007 Nr 3 2007<br />
15
Change language