Entreprenörskola

Info 070-2008

EntreprenörSkola 

Offentlig service i privat företagande 

Info 070-2008 

Entreprenörskola © 2008 All rights reserved. 

1

I mötet mellan offentlig 

verksamhet och privat 

företagande uppstår 

en ny kultur 

En företagskultur som 

skall kombinera 

affärsmannaskapet 

från privat företagande 

med yrkeskunnande 

och omsorg 

Värdegrunden står som 

garanti för kvaliteten 

Entreprenörskola © 2008 All right reserved. 

Info 070-2008 

ISBN 978-91-7318-408-3 

Tryck: Danagårds Grafiska 

Tryckt i 250 ex. i novemeber 2008. Därefter tryck vid behov. 

Författare: Agneta Spånberg 

Formgivning: Valentina Pysander 

Teckningar: Ulf Ebeling 

Medverkar i CD filmen: 

Åsa Romé och Lorry Lindberg, Rehabhuset i Tomelilla AB 

Margareta Vogel, Hörseltjänst i Skåne AB 

Peter Bosson, Hjärnhälsan i Skåne AB 

2 Entreprenörskola © 2008 All rights reserved.

NUTEK Förord 

Entreprenörskolan är ett utbildningsmaterial som 

först togs fram i mitten av 1990-talet inom ramen för Nuteks program för 

kvinnors företagande. Materialet riktade sig till dem (ofta kvinnor) som 

startar företag inom branscher som tidigare såväl finansierats som drivits 

av kommuner och landsting. Vi vet att materialet varit efterfrågat under 

åren. Därför har Nutek beslutat revidera och komplettera denna skrift 

som ett led i arbetet med att främja företagandet inom vård och omsorg. 

Boken, som är skriven av Agneta Spånberg med en gedigen kunskap 

inom området, har arbetats fram i ett samarbete mellan författaren, 

Nutek samt företag och organisationer verksamma inom området. Vår 

förhoppning är att boken ska utgöra ett bra redskap för såväl blivande 

företagare, rådgivare som lärare och studenter. 

INGELA BLIXT 

Tf generaldirektör 

BOSSE OLSSON 

Programansvarig 


3

Författarens förord 

Det krävs eldsjälar för att förändra verksamheter. 

Efter ett helt arbetsliv som entreprenör, och som stöd till andra entreprenörer, bär jag 

på en mängd kunskap och erfarenheter. Dessa vill jag dela med mig av här i min andra 

bok. Min främsta drivkraft i skrivandet är viljan att inspirera andra till att förverkliga 

sin vision. Det krävs uthållighet och engagemang och det krävs eldsjälar för att förändra 

verksamheter. Därför har kraft varit ett av mina tre nyckelord i arbetet med boken. 

För tio år sedan skrev jag min första bok om att utveckla tjänsteföretag i 

konkurrens. Den här gången behandlas tjänsteföretagandet djupare och min intention 

är att berika den blivande entreprenören med affärskunskap. Bra styrning och ledning 

av organisationer med människor som främsta tillgång är nyckeln till framgång i 

tjänsteföretagandet. Det handlar om affärsmannaskap, ja, det heter ju så, och det är just 

den egenskap som krävs för att lyckas, vare sig det är kvinna eller man som är företagare. 

Affärsmannaskap är det andra nyckelordet i mitt arbete med boken. 

Min första bok, ”Entreprenörskolan”, skrev jag med ambitionen att fler kvinnor 

skulle starta företag. Idag kan man konstatera att kvinnor är föregångare för de offentliga 

entreprenaderna. Bygg- och anläggningssidan har naturligtvis varit med längst, men 

när det gäller vård, omsorg och skola är kvinnorna i majoritet som företagare. 

Jag har alltid trott på att företag utvecklas i konkurrens med andra. Men jag har 

sett hur offentliga sektorn byggt ut sin egen organisation istället för att nyttja all den 

kunskap som finns i företagsvärlden. Offentliga sektorn och det privata näringslivet 

har mycket att lära av varandra. 

Vi står nu inför en ny och spännande fas, där valfrihet och mångfald blir ledord 

för den framtida utvecklingen av de offentliga tjänsterna. Inom vården är det patientens 

behov som styr alltmer. Det gäller såväl hur verksamheter byggs ut som hur de 

organiseras. Allt oftare läggs verksamhet ut till fristående företag och det överlåts åt 

dem att utforma och specialisera den. Vi får på så sätt mångfald i utbudet. Genom 

valfrihetsreformen ger vi makten åt patienten. 

I den här boken vill jag lotsa dig rätt på din resa mot att bli en bra entreprenör. 

Det finns mycket att sätta sig in i och överväga innan du fattar dina beslut. Materialet 

ska ge ramen för företagande. Helhet är därför mitt tredje och sista nyckelord. 

Det är mycket entreprenörskap i mitt tänkande. Och tänk, jag brinner fortfarande 

för detta ämne, som jag levt med så länge. Jag hoppas att åtminstone en gnutta av min 

entusiasm ska smitta av sig på dig. 

Genom kontakter med kreativa människor har arbetet med boken gett mig både 

arbetsglädje och nya erfarenheter. Innehållet i kapitel tre har arbetats fram i dialog med 

Caroline Wigren, forskare och lärare i entreprenörskap. Min ALMI kollega Åke Olsson 

har varit till ovärderlig hjälp med ekonomifrågorna och för upphandlingsfrågorna har 

advokat Patrik Åkesson varit sakkunnig. Valentina Pysander har gjort ett fantastiskt 

arbete med att designa allt material och ZehnTV har spelat in filmen med tre företagare. 

Tack till alla för ett kreativt och inspirerande samarbete. 

AGNETA SPÅNBERG 

november 2008 


innehåll 

Innehåll 

Förord 3 

1 Förnyelse skapar marknad för nya företag 7 

Avreglering förändrar hela branscher 7 

Ökad valfrihet för tjänster 7 

Skattefinansierad vård och omsorg 8 

Definition av branschen 8 

Vård, omsorg och mycket mera 9 

Öppna för konkurrens 9 

Ökande andel privata utförare 11 

2 Likheter och olikheter 13 

Effektivare tjänstesektor 13 

Upphandling i konkurrens 13 

Politikerrollen vid upphandling 13 

Olika kulturer 14 

Nya arbetsformer 15 

Olika modeller 16 

Vad betyder orden 17 

3 Att utveckla ett företag 18 

Entreprenören som företagare 18 

Team startar företag 20 

Företagets resurser 21 

Tjänsten är produkten 21 

Tjänstefabriken 23 

Förväntningar och upplevelser 24 

Tjänster och teknik 27 

Att leda ett tjänsteföretag 29 

Företagskultur 30 

Företaget i dess omvärld 31 

Företaget på marknaden 34 

Verksamhetsidé blir affärsidé 39 

4 Ekonomin i företaget 40 

Budget är en början 40 

Att styra företagets ekonomi 41 

Resultatbudget 43 

Kapitalbehov och finansiering 46 

Intäktsbudget, resultat och pris 50 

Ekonomisk stabilitet i företaget 52 

Företagsformerna, ansvaret och beskattningen 54 

Din budget och banken 57 

Bokföring 58 

Rådgivning 59 

5 Offentlig upphandling och valfrihetssystem 60 

Uppdrag åt kommuner och landsting 60 

Upphandling av offentliga tjänster 61 

LOU och LUF 61 

Tröskelvärden 62 

Ramavtal 64 

Valfrihetssystem och vårdval 72 

Affärer - risker och möjligheter 74 

Praktiska råd 75 

Svar på anbudsförfrågan - checklista 77 


5

innehåll 

6 Det viktiga avtalet 78 

Rätt att teckna avtal 78 

Avtalets innehåll 79 

Tvistlösning 80 

Rättsskydd 80 

7 Organisation av företaget 81 

Företagsformer 81 

Det kooperativa arbetssättet och den ekonomiska föreningen 83 

Företag i samverkan 83 

Ett gemensamt serviceföretag 84 

Franchising 85 

När man är kompanjoner 85 

8 Tillstånd för vård och omsorgsföretagare 87 

9 Arbetsgivare och anställd 88 

Arbetsgivartillhörighet 89 

Kollektivavtal 89 

Övertag av personal 90 

Att anställa personal 91 

När en anställning upphör 91 

Förhandlingar 92 

Medbestämmande 92 

10 Rätt lokal för ditt företag 93 

Precisera dina önskemål 93 

Tillstånd och tillgänglighet 94 

Att hyra i andrahand 95 

Investera i egen fastighet 96 

Att tänka på när man skriver hyreskontrakt 96 

11 Arbetsmodellen knyter ihop säcken 98 

Bilagor i boken 

Arbetsbok för budget 106 

Arbetsblad 115 

Ekonomiska begrepp – ordlista 124 

Juridiska begrepp – ordlista 126 

Webbadresser 127 

Referenser och lästips 128 

CD 

01 Film: Tre vårdföretagare berättar 

02 Arbetsbok: Budget 

03 OH-bilder: 01 Introduktion 

02 Upphandling och valfrihet 

03 Pussel för förändring 

04 Bilder till text 

05 Branschstatistik 

Nya 

företag 


Förnyelse skapar marknad för nya företag KAPITEL 1 

Förnyelse skapar marknad 

för nya företag 

Avreglering förändrar hela branscher 

”Förnyelse och entreprenörskap” är ett ämne som ägnas stort intresse i den 

allmänna debatten. En rad marknader har avreglerats sedan början av 1990-talet 

i syfte att effektivisera landets ekonomi. Post, telefoni och flyg är exempel på 

verksamheter som drivits i statligt ägda företag under lång tid. Detta är företag 

som genom sin storlek och sina omfattande krav på investeringar har utgjort 

naturliga monopol och som utan konkurrens har kunnat bestämma priser och 

utbud till marknaden. I takt med att marknader avregleras och nya tekniska 

lösningar kommer fram öppnas för konkurrens från privata företag och många 

nya leverantörer erbjuder sina lösningar. 

På olika sätt blir vi som medborgare berörda av förändringarna. Erfarenheterna 

är inte självklart positiva. Det krävs regler även för avreglerade marknader för 

att uppnå sund konkurrens. Som konsument måste du sätta dig in i de olika 

alternativen som erbjuds samt skaffa kunskap och avsätta tid när du ska välja 

mellan olika erbjudanden. 

Avregleringen innebär dock nya möjligheter för de privata företagen. Nya 

marknader blir tillgängliga. I konkurrensen utvecklas nya produkter och tjänster 

som också kommer konsumenterna till del. 

Det är inte enbart i vårt land som detta sker. Runt i vår omvärld pågår 

avregleringar och det finns erfarenheter att studera från olika sektorer och länder. 

Ökad valfrihet för tjänster 

För de offentliga välfärdstjänsternas del (barnomsorg, skola, sjukvård, äldreomsorg 

och andra sociala tjänster) har även de sedan 1990-talet utvecklats mot ökad 

öppenhet med möjlighet till eget val för medborgaren och med flera privata 

företag som leverantörer. Tjänsterna är offentligt finansierade och alla 

medborgare ska erbjudas tillgänglighet och garanteras likställdhet oavsett vem 

som utför tjänsten. Det är politiskt entydigt att sjukvårdsinsatser som är viktiga 

för människors hälsa ska vara offentligt finansierade. Det är en utmaning för 

den offentliga organisationen att möta det ökade behovet av vård och omsorg 

med en åldrande befolkning och allt bättre medicinteknik. Det är de offentligt 

finansierade tjänsterna som ska utföras effektivt och till god vårdkvalitet. Det är 

människorna som arbetar i vården, som med sin kunskap och sitt engagemang 

ska utveckla vården. Hur verksamheten organiseras och leds blir avgörande. Att 

lyfta fram goda exempel, förebilder och att kunna jämföra verksamheter driver 

fram utveckling. Att öppna för privata företag och att låta medborgaren själv 

välja sin vårdcentral eller sjukgymnast blir ett led i förnyelsen. 

Entreprenörskap står för förnyelse och flexibilitet, något som de flesta av oss 

ser som positivt. Entreprenörskap i betydelse av företagsamhet och handlingskraft 

kan självfallet förekomma i alla typer av organisationer, på alla nivåer, såväl i 

den offentliga sektorn som i de privata företagen. Entreprenörskapet står i detta 

sammanhang liktydigt med att starta och utveckla företag. 

Nya former 

Ökad valfrihet 

CD BILD 1.01 


7

KAPITEL 1 Förnyelse skapar marknad för nya företag 

Skattefinansierad vård och omsorg 

Vård och omsorg är den största branschen inom tjänstesektorn i vårt land. Olika 

rapporter som tagits fram under senare år är samstämda – alla visar på ett 

kraftigt ökande behov av såväl sjukvård- som omsorgstjänster. Förutom att kunna 

rekrytera kvalificerad personal måste politikerna se till så att finansieringen 

räcker för att uppfylla de socialpolitiska målen. 

Vård och omsorg i vårt land är till 90 procent skattefinansierad och den avgift 

du betalar som brukare svarar endast för några få procent av kostnaderna. Det 

handlar alltså om att skapa mer vård för pengarna. 

Den offentligt finansierade vården är begränsad. Med en god inkomstutveckling 

och nya medicinska landvinningar kommer det att finnas en större efterfrågan än 

vad det offentliga kan bära. Det uppstår en marknad där individer eller företag 

är beredda att betala antingen direkt eller genom olika försäkringslösningar 

för enskilda vårdinsatser. Under senare år har många företag tecknat privata 

sjukförsäkringar för sin personal för att få bättre tillgänglighet till vård och 

korta frånvarotider. 

Det finns också ett antal yrkesgrupper som kan inrymmas under begreppen 

vård och omsorg, men som idag inte omfattas av den offentliga finansieringen. 

Naprapater, terapeuter och kiropraktorer är sådana exempel. Under de senaste 

årtiondena har marknaden för hälsa och friskvård ökat lavinartat, det vill 

säga verksamheter som finansieras genom privata avgifter eller som skattesubventionerade 

förmåner från arbetsgivaren. 

Kostrådgivare och personlig tränare är några av de nya yrkesgrupper som 

erbjuder sina tjänster till en ökande grupp hälsomedvetna människor. Friskvård, 

sjukvård och omsorg är med all säkerhet en växande marknad som kommer att 

öka utöver det som erbjuds inom den offentliga finansieringen. 

Det är människorna som arbetar i vården, som med sin kunskap 

och sitt engagemang ska utveckla verksamheten. 

Definition av branschen 

Det finns en lång rad verksamheter som innefattas i begreppet vård och omsorg. 

För att få en överblick över vilka verksamheter som innefattas, väljer vi en 

indelning som återfinns på sidan 12. Indelningen är gjord efter vilka lagar och 

regler som styr verksamheterna och är hämtad från Nuteks rapport ”Företagens 

framväxt i vård och omsorgssektorn”. 

Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL) innehåller de viktigaste politiska 

riktlinjerna för hur den svenska sjukvården ska bedrivas. Socialtjänstlagen 

reglerar omsorgsverksamheten och för tandvård gäller tandvårdslagen. Mer om 

vilka lagar och regler som styr olika verksamheter kan du läsa om i kapitlet 

”Tillståndsfrågor”. 



Vård, omsorg och mycket mera 

Vård och omsorg innehåller i sig mycket avancerade kompetenser som blir 

tydliga när man studerar en enkel värdekedja för sjukvårdstjänster. Utöver 

själva produktionen av tjänsten pågår omfattande forskning och utveckling. Ny 

teknik utvecklas, nya behandlingsmetoder vinner framgång och i samverkan med 

fristående företag kan nya produktidéer nå ut på marknaden. I kraft av sin storlek 

är branschen ytterst betydelsefull för en rad företag som utvecklar medicinteknik, 

läkemedel eller tillverkar medicinska produkter. 

Informationsteknologin (IT) kommer att utveckla vården genom enhetliga 

journalsystem och förenklad kommunikation med vårdtagarna. Utöver dessa 

närliggande branscher finns alla de företag som på ett eller annat sätt servar 

branschen. Det kan gälla utbildning, måltidservice eller transporter. Många 

privata företag, stora och små, finns med som leverantörer på denna gigantiska 

marknad. Det är värt att tänka på! 

Måltidsservice, lokalvård m m 

Läkemedelsutveckling 

Fastigheter 

VÅRD OCH 

OMSORG 

Medicinteknik 

FoU 

IT 

Utbildning 

Diagnostik och analys 

Försäkring/ 

finansiering 

CD BILD 1.02 

Utrustning/ 

förbrukningsmaterial 

Källa: Nutek (2007k) 

Öppna för konkurrens 

Som ett led i att effektivisera och skapa mångfald har många kommuner och 

landsting valt att öppna upp för konkurrens. Det offentliga har huvudansvaret 

för finansieringen, vilket exempelvis innebär att det är landstinget/regionen 

som upphandlar sjukvården och kommunen som upphandlar äldreomsorgen. 

Landstinget respektive kommunen blir beställare av tjänsterna. 

Sett ur beställarens perspektiv finns det två system för att skapa utrymme 

för privata företag. Alla företag som är godkända av landstinget eller kommunen 

får möjlighet att konkurrera på en viss marknad med samma ersättningsvillkor 

för alla och med fritt val för brukarna. 

Inom hemtjänsten använder man oftast begreppet kundval som har samma 

innebörd. Fritt vårdval är ett begrepp som är aktuellt inom primärvården. 

Innebörden i fritt vårdval är att landstinget efter en ackrediteringsprocess ger 

alla godkända aktörer, offentligt ägda och privata, möjlighet att konkurrera om 


9

KAPITEL 1 Förnyelse skapar marknad för nya företag 

primärvårdspatienterna. Villkoren är desamma för alla vårdgivare och bestäms 

genom ackrediteringen. Pengen följer patienten. 

Liknande system finns inom skolan. Skolverket godkänner företag som får 

driva skolverksamhet, och därmed kan konkurrera på marknaden om eleverna. 

Skolpengen följer eleven. Systemet kallas valfrihet. 

Valfrihet 

Kommun / landsting 

Avtal 

Beställare 

Betalare 

Skatter & avgifter 

Flera 

leverantörer 

Brukare 

+ Kund 

CD BILD 1.03 

val av utförare 

Det andra systemet innebär att kommun eller landsting upphandlar verksamheten 

i konkurrens och skriver avtal om villkoren med en bestämd leverantör – det 

systemet kallas upphandling. 

Upphandling 

Kommun / landsting 

Avtal 

Beställare 

Betalare 

Skatter & avgifter 

CD BILD 1.04 

Entreprenör 

Utförare 

Leverantör 

uppföljning 

upplevd service 

Brukare 

Under Kapitel ”Offentlig upphandling och valfrihetssystem” kan du läsa om hur 

en upphandling går till och vilka regler som gäller om man ska vara med som 

leverantör. Där kan du också läsa om hur man kvalificerar sig för att bli en av 

de godkända leverantörerna i ett system med valfrihet. 



Ökande andel privata utförare 

Privata företag med uppdrag åt kommun eller landsting har alltid funnits, 

framförallt inom storstadsregionerna, om än i liten skala. Under senaste 10-15 

åren har det dock blivit allt vanligare med privata utförare i offentligt finansierade 

verksamheter. Kommuner och landsting har öppnat upp för konkurrens och 

lagt ut verksamheter på privata företag främst inom service som exempelvis 

städning, transporter eller fastighetsskötsel. Verksamheter som tidigare har 

drivits av kommunen eller landstinget har på så sätt kunnat tas över av etablerade 

företag eller genom att anställda har startat ett nytt företag och kunnat ta över 

verksamheten genom så kallad avknoppning. Ett komplicerat regelverk för 

upphandling har kompletterats med ett system som bygger på valfrihet, vilket 

har ökat andelen privata utförare. Inom skola och förskola har vi fått ett system 

med skolpeng som ger möjlighet för eleven att själv välja skola förutsatt att skolan 

är godkänd av Skolverket. Denna möjlighet har inspirerat många inom skolans 

värld att starta egen skola, så kallad friskola. 

Även inom äldreomsorg finns ett liknande system som kallas kundval där 

vårdtagaren själv väljer vem som ska utföra tjänsten, ett privat företag eller 

kommunens egen organisation. Utförarna är av olika slag inom de olika sektorerna. 

En majoritet av företagarna som driver verksamhet inom skola och social sektor är 

kvinnor, vilket nästan är dubbelt så mycket jämfört med näringslivet i sin helhet. 

Inom skolområdet och sociala serviceområdet domineras den privata delen av 

aktiebolag medan ekonomiska föreningar och enskilda näringsidkare är de 

vanligaste företagsformerna inom förskoleverksamhet. Inom hälsa och sjukvård 

finns många enskilda näringsidkare vid sidan av de dominerande aktiebolagen. 

Under kapitlet ”Organisation av företaget” kan du läsa mer om de olika 

företagsformerna. Detta läromaterial har fokus på företagande inom vård och 

omsorgssektorn, men kan även användas generellt för verksamheter som är 

offentligt styrda och finansierade. 

CD BILD 1.05 


11

KAPITEL 2 Likheter och olikheter 

I bildbanken på CD:n finns statistik som visar antalet privata företag inom 

olika sektorer. Statistikmaterialet är hämtat från aktuella Nutekrapporter, 

Socialstyrelsens uppföljningar samt Vårdföretagarnas rapporter. 

CD BILD 1.06 

Uppställningen är hämtad från Nuteks rapport Företagens framväxt i vård- och 

omsorgssektorn B2007:2 


Likheter och olikheter KAPITEL 2 

Likheter och olikheter 

Effektivare tjänstesektor 

Tjänsteproduktion i offentliga organisationer och privata företag står för en 

allt större andel av sysselsättning och ekonomi i vårt land. I jämförelse med ett 

tillverkningsföretag är det mer komplicerat att mäta effektiviteten i produktionen 

av tjänster. I det privata tjänsteföretaget kan man mäta effektiviteten i förhållande 

till sina konkurrenter och kunders val. Framgångsrika tjänsteföretag har förmågan 

att skapa kraft i sin organisation genom mätbarhet och tydlighet i resultatet 

och ledarskapet. Ofta involveras också kunden i tjänsteproduktionen. Genom 

datatekniken har många uppgifter flyttat över på kunden som exempel. Kundens 

engagemang bidrar till att tjänsten värderas högre. I den offentliga organisationen 

finns självklart samma behov av att kunna mäta effektiviteten i verksamheten, 

att resultatet blir bättre hälsa hos patienterna. Hur ska man mäta bättre hälsa? 

Kan patienten medverka på något sätt? 

Det finns en komplicerad situation i att patienten som inte själv betalar för 

sin vård saknar uppfattning om vad de olika insatserna kostar och kan därför 

lätt bli en passiv mottagare av tjänsterna. 

I syfte att skapa bättre tydlighet och mätbarhet har många kommuner och 

landsting stegvis marknadsanpassat sig genom att dela upp verksamheten i olika 

driftsenheter eller resultatenheter med egen ekonomi och ledning. Detta innebär 

också att nya styrmodeller och metoder för att mäta kvalité utvecklas. Resultatet 

av denna marknadsanpassning gör det lättare att jämföra olika enheter och 

olika driftsformer, samtidigt som man får en bättre bild av omfattningen av 

verksamheten och vad enskilda insatser kostar. 

Upphandling i konkurrens 

Många kommuner och landsting köper mycket tjänster idag istället för att utföra 

allt i egen regi. Alla tjänster som inte är myndighetsuppgifter i en kommun eller 

ett landsting kan läggas ut på enskilt företag. Verksamheter som kan mätas och 

beskrivas så att de på ett entydigt sätt kan följas upp och utvärderas kan med 

fördel upphandlas från fristående företag. En viktig förutsättning är dock att 

det finns en fungerande konkurrens på marknaden. Syftet med att utsätta en 

verksamhet för konkurrens är att skapa en effektivare verksamhet med möjlighet 

till ett varierat serviceutbud för brukarna av tjänsterna. 

Politikerrollen vid upphandling 

Den traditionella kommunala verksamheten innebär att en och samma 

förtroendevald ska företräda medborgarna, ange mål och inriktning för 

verksamheten och fungera som beställare. Med drift i egen regi har man också 

arbetsgivaransvar för de egna anställda inom kommunen. Dessa roller gör att 

politikern sitter på flera stolar samtidigt. Om en kommun väljer att köpa tjänsten 

från ett företag förändras politikerrollen. Politikern blir beställare med uppgift 

att tala om vad som ska göras, att avsätta pengar för detta, sätta kvalitets- och 

kvantitetskrav samt svara för uppföljning och utvärdering. 


13


Olika kulturer 

Att arbeta inom den offentliga sektorn eller att ha eget företag som ska ge vinst 

är två helt skilda sätt att verka. Det är viktigt att känna till skillnaderna om man 

tänker byta från det ena till det andra. 

Även om avreglering och decentralisering har blivit allt viktigare är offentlig 

verksamhet uppbyggd kring regler och formas av politiker genom uppställda mål. 

Det privata företagets starka inriktning på marknadens kommersiella villkor 

är inte tillämpbart i en skattefinansierad offentlig verksamhet. Detta präglar 

naturligtvis alla som arbetar i verksamheten; man har olika värderingar och talar 

olika språk. Vi rör oss i två olika kulturer. Det är viktigt att se detta och ta vara 

på det bästa från båda. 

Huvuddelen av kommunens och även landstingets verksamheter är tjänsteverksamheter 

där cirka 80 procent av kostnaderna utgörs av direkta lönekostnader. 

Resultatet av arbetet beror i hög grad på den kunskap och det engagemang som 

finns hos organisationen och hos de enskilda individerna. 

Man brukar säga att tjänsteverksamhet är personalintensiv därför att 

verksamheterna har många anställda. Man kan också säga att den är personintensiv. 

Med det menas att framgångsrik tjänsteproduktion bygger på starkt 

personligt engagemang, vilket gäller både företagsledning och personal. Det är 

därför viktigt att hitta eldsjälarna när verksamheter ska förändras. 

När tjänster ska handlas upp är det nödvändigt att förutom de kvantitativa 

måtten kunna ange mätbara nivåer för kvaliteten. Allt efterhand som antalet 

upphandlingar ökar växer det fram användbara modeller för att kunna bestämma 

kvalitetsnivåer inom de olika sektorerna. Sedan 2006 publicerar Sveriges 

kommuner och Landsting gemensamt med Socialstyrelsen en årlig rapport, 

”Öppna jämförelser”, med överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens 

kvalitet och effektivitet över landet. 

Offentligt finansierade tjänster har i vårt land i huvudsak utförts av den 

offentliga sektorn. Privata företag saknar därför kunskap om många av dessa 

verksamheter och på samma sätt saknas kunskaper om företagande hos dem som 

arbetar inom den offentliga sektorn. 

Det är därför viktigt att hitta eldsjälarna när 

verksamheter ska förändras. 

Det har inte heller varit vanligt att man skiftat arbetsgivare mellan offentlig och 

privat under sitt yrkesliv. Genom en stark utbyggnad av den offentliga sektorn 

under många år har de flesta valt att göra karriär inom sin sektor. Det är först 

under senare år genom samverkan och entreprenader som kommuner, landsting 

och företag har kunnat dra nytta av sina olika erfarenheter för att utveckla och 

skapa mångfald. 

Det finns många aktörer i en kommunal eller ett landstings verksamhet. 

Politikerna anger den politiska viljeinriktningen och beslutar om målen. I 

politikerns ansvar ligger också att fastställa kvalitetsnivån på servicen till 

medborgarna. Det är medborgaren som tar emot servicen som avgör om det är 

bra eller dålig kvalitet. 


Likheter och olikheter KAPITEL 2 

Beställaren hos kommunen eller landstinget är ofta representerad av en inköpare 

och kanske av ledningen för ett verksamhetsområde. Brukaren kan vara barnet 

på dagiset eller den gamle på hemmet - långt borta från beslutet. 

Med så många aktörer är det väsentligt att verksamheterna är tydligt 

definierade inte bara vad det gäller innehåll utan också kvalitet. En tydlig 

kvalitetsdeklaration blir viktig för alla inblandade parter för att du ska bli rättvist 

bedömd som leverantör. 

Den offentliga verksamheten har av tradition utgått ifrån fastställda normer 

och regler. Tidigare planerades verksamheten utifrån tilldelade resurser, men i 

takt med att ekonomin styrts upp har nya modeller utvecklats som i högre grad 

sätter fokus på kvalitet och effektivitet. 

Attityderna hos enskilda individer i organisationen bestämmer i hög grad 

hur kunden uppfattar kvaliteten i tjänsten. Framgångsrika tjänsteverksamheter 

präglas av en stark värdegemenskap hos personalen med en väl förankrad 

verksamhetsidé som bas. 

Kommuner och Landsting producerar tillsammans en mängd tjänster som 

vänder sig direkt till människor i olika situationer. Detta ställer specifika krav på 

verksamheterna och präglar självklart personalen som arbetar i direkt kontakt 

med människorna. Förmåga till omtanke och inlevelse är en viktig egenskap som 

lätt kommer i kollision med privata företags kommersiella framtoning. 

Huvuddelen av de som arbetar inom offentlig förvaltning är kvinnor. 

Kvinnorna är väl representerade även på ledningsnivå och många är högutbildade. 

Det finns alltså gott om presumtiva kvinnliga entreprenörer som kan starta 

förändringsprocessen. 

CD BILD 2.01 

Nya arbetsformer 

För företaget är kunden den viktigaste intressenten; att tillgodose kundens behov 

är primärt. I offentligt finansierad verksamhet har politikern en avgörande roll 

för detta. I framtiden kommer vi att få se olika former för att tillgodose behovet 

av vård som är gemensamt finansierad genom skattsedeln. Behovet av sjukvård 

är oändligt, framsteg inom teknik och medicin gör att man kan behandla allt 

flera sjukdomar. Alternativa sätt att driva och finansiera vården kommer att ge 

utrymme för att arbeta på flera olika sätt. I offentlig regi, i enskilda företag, eller 


15


kanske i franchising modeller, allt detta kräver och erbjuder nya arbetsformer, 

utveckling av nya karriärvägar samt flera arbetsgivare som konkurrerar om 

arbetskraften och bidrar till att det blir en mera attraktiv arbetsmarknad. 

Företagets förmåga mäts normalt i den ekonomiska rapporten. Denna fråga är 

betydligt mer komplex när det gäller skattefinansierad verksamhet där kvalitet 

kan vara lika viktig att mäta. 

Olika modeller 

När man talar om privat företagande för offentlig service är det viktigt att 

hålla isär begreppen produktion och finansiering. Kommunen eller landstinget 

bestämmer vilka insatser som ska utföras och hur dessa ska fördelas samt svarar för 

finansieringen. Den som producerar tjänsterna kan vara den egna förvaltningen 

eller ett privat företag. 

PRODUKTION / DRIFT 

offentlig 

privat 

FINANSIERING 

privat offentlig 

1 2 

Offentlig finansiering Offentlig finansiering 

Offentlig drift 

Privat drift 

= egen regi 

= entreprenad el val 

3 

4 

Privat finansiering 

Privat drift 

Offentlig drift 

Privat finansiering 

CD BILD 2.02 

1 innebär att kommunen/landstinget står för såväl finansiering som 

produktion 

2 innebär att kommunen/landstinget står för finansieringen, men uppdrar 

åt ett privat företag att stå för produktionen. Vid upphandling tecknar 

kommunen avtal med en bestämd leverantör eller, som har blivit 

allt mera vanligt, ex inom äldreomsorg, att avtal tecknas med flera 

olika leverantörer och man överlåter åt vårdtagaren att själv välja 

leverantör. Kommunen eller landstinget är fortfarande huvudman för 

den offentligt finansierade omsorgen. 

3 innebär att medborgarna själva finansierar sin service genom att 

betala till kommunen/landstinget som tillhandahåller tjänsten 

4 innebär att kommunen/landstinget varken deltar i finansieringen eller 

produktionen av tjänsten 

Till att börja med ska vi klargöra vissa begrepp som vi i fortsättningen kommer 

att använda. 


ATT UTVECKLA ETT FÖRETAG KAPITEL 3 

Vad betyder orden 

Entreprenad (av franska entreprendre: åtaga sig) innebär ett skriftligt 

åtagande att mot ersättning utföra ett större arbete. Den som åtar 

sig arbetet kallas entreprenör. I bilden förflyttar vi oss från ruta 1 till 

ruta 2 när en verksamhet läggs ut på entreprenad. Kännetecknande 

för en entreprenad är att kommunen eller landstinget har kvar 

ansvaret för verksamheten gentemot invånarna, fastställer kvalitativa 

och kvantitativa mål för verksamheten, prioriterar insatserna samt 

beslutar om vilka som ska få del av tjänsterna och i vilken omfattning. 

Kommun eller landsting fastställer avgifter, upphandlar enligt gällande 

lagar och interna upphandlingsreglemente samt följer upp och 

kontrollerar. 

Entreprenörskap i betydelsen av företagsamhet och handlingskraft 

blir definitionen på egenskaperna hos den som satsar på att utveckla 

ett eget företag, det vill säga blir entreprenör. 

Intraprenad är en slags intern entreprenad inom den egna 

organisationen. Verksamheten avgränsas och drivs självständigt baserat 

på ett avtal som en egen resultatenhet. Detta kan man kalla en falsk 

entreprenad då den ibland används för att tävla med fristående företag 

vid upphandlingar i konkurrens. En intraprenad kan aldrig jämföras 

med en entreprenad. Avtalet binder inte någon av parterna i juridisk 

bemärkelse utan är tecknat inom den egna kommunen eller landstinget. 

I bilden ligger vi kvar i ruta 1 utan att förändra egentligen. 

Valfrihetssystem som en form av produktion där kommunen eller 

landstinget godkänner, ackrediterar eller certifierar flera leverantörer 

att utföra arbetet efter givna villkor. Brukaren och patienten väljer 

mellan dessa godkända leverantörer. I bilden kan vi befinna oss 

i ruta 2 eller ruta 1. Utförare återfinns således både inom privat och 

också offentlig regi. Liknande system finns inom skolan. Skolverket 

godkänner företag som får driva skolverksamhet, och därmed kan 

konkurrera på marknaden om eleverna. Skolpengen följer eleven. 

Vårdval eller hälsoval är ett begrepp som används inom 

primärvården där vårdtagaren väljer vilken vårdgivare han vill ha. 

En fastställd peng följer valet. 

Egen regi eller offentlig regi innebär att verksamheten bedrivs 

inom kommunens eller landstingets egen produktion med egen personal. 

Privatisering innebär att en verksamhet överförs till privata företag när 

det gäller styrning, finansiering och utförande. I bilden innebär detta 

att vi flyttar över verksamheten i ruta 4. 

Ackreditering – Certifiering – Godkännande innebär 

bemyndigande att utföra en viss uppgift. 

Avknoppning betyder att tidigare anställda bildar ett eget företag och 

tar över verksamhet på entreprenad. Reglerna för hur detta får gå till 

finns reglerat i Lagen om offentlig upphandling. I ett valfrihets-system 

startar man ett eget företag och bygger upp en ny verksamhet. 

Brukare är den som nyttjar tjänsterna, vårdtagare, medborgare. 

Beställare är i detta fall kommunen eller landstinget som tecknar avtal 

med en utförare. 

Utförare är den som får uppdraget att utföra arbetet. 


17

KAPITEL 3 ATT UTVECKLA ETT FÖRETAG 

Att utveckla ett företag 

En förutsättning för att ett företag ska utvecklas är att det finns en entreprenör, 

det är han eller hon som ser till så att det blir verklighet. Den andra viktiga delen 

är vad företaget erbjuder marknaden, produkten. En produkt är en vara eller 

en tjänst. I detta kapitel fokuserar vi på tjänsten, eftersom denna har specifika 

egenskaper som skiljer den från varan. Slutligen måste det finnas en marknad 

som efterfrågar de produkter som företaget säljer. Dessa olika delar är grunden 

för att kunna formulera en hållbar och lönsam affärsidé. 

Entreprenören 

Marknaden 

CD BILD 3.01 

Tjänsten 

Entreprenören som företagare 

Det finns många definitioner av begreppen entreprenörskap och entreprenör. I 

denna bok definierar vi en entreprenör som en person som driver ett företag, ett 

nytt eller ett befintligt. Entreprenören är därmed en företagare. Entreprenören 

ser en möjlighet och förverkligar den. 

FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

Utgå ifrån den verksamhet du tänker starta och fundera över vad 

andra företagare gör som du skulle kunna göra. 

Vad finns det i andra branscher som du skulle kunna låta dig 

inspireras av för att utveckla ditt företag? 

Har du någon unik idé som kan vara bärande i ditt företag? 

Det är utifrån entreprenörens kunskaper och erfarenheter företaget formas. De 

som startar företag har ofta lång yrkeserfarenhet inom sitt område. En person 

med branscherfarenhet känner villkoren, vet vad som är viktigt och har värdefulla 

personliga kontakter. 

Man föds inte till entreprenör 

Det finns inte en entreprenörskapsgen som vissa har och andra inte. Det finns 

därmed inget psykologiskt test som skulle kunna användas för att identifiera 

potentiella entreprenörer. Entreprenörskap handlar snarare om ett genuint intresse 

för det man gör och viljan att driva och utveckla en verksamhet. Entreprenörer 

förändras även de över tiden, och lär sig att göra saker på nya och annorlunda sätt. 

En entreprenör som har startat upp flera olika företag lär av tidigare erfarenheter 

och dessa lärdomar avspeglar sig i de nya verksamheterna. 



Egenskaper som anses beskriva en entreprenör: 

• Ser möjligheter före hinder och är kreativ 

• Har mod att handla och ta risker 

• Är målinriktad och beslutsam 

• Är prestigelös och har förmågan att ändra på felaktiga beslut 

• Är självgående och flexibel 

• Brinner för sin sak och är hårt arbetande 

• Gillar att göra affärer och tycker om att bestämma 

Det krävs att entreprenören har ekonomisk förmåga; att kunna se helheten i 

ekonomin, hålla i kostnader och skapa intäkter. Forskning visar att entreprenörer 

ofta är riskbenägna. Detta innebär inte att entreprenörer är dumdristiga och 

satsar allt på ett bräde, tvärtom är de medvetna om sina satsningar och riskerna 

med dessa. 

Den som arbetar i en offentlig verksamhet, som han eller hon planerar att ta 

över, har naturligtvis stor fördel av sin kunskap om verksamheten. Det är dock en 

väsentlig skillnad att ha ansvar för ett företag på en konkurrensutsatt marknad 

mot att vara anställd och chef för en enhet inom en offentlig organisation. För 

chefer finns alltid en nivå ovanför att söka stöd hos i den stora organisationen. 

I det lilla företaget är du oftast hänvisad till dig själv. Att lita till sin förmåga och 

våga fatta beslut är därför viktiga egenskaper hos den blivande entreprenören. 

FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

Lista egenskaper som du har och saker som du är bra på. 

Vilka kompetenser har du som är värdefulla för ditt företag? 

Drivkrafterna 

Det är dina drivkrafter som tar idéer till handling – som får dig att verkligen 

göra något. Många människor har idéer och drömmar, men det är inte alla som 

förverkligar dem. Många är just drömmare och väljer att förbli så. När det gäller 

företagande är idén eller drömmen ofta formulerad i företagsvisionen. Visionen 

blir därmed den bild som du vill förverkliga. Frågar man entreprenörer vad det 

är som driver dem, är det mindre förekommande att de säger att det enbart 

handlar om att tjäna pengar – den möjliga ekonomiska förtjänsten kan förstås 

vara en drivkraft. 

Men vanligare är att de vill styra över sin egen tid, att de vill förverkliga 

sin vision, att de vill ha friheten att påverka utvecklingen av företaget. Det finns 

inte alltid ett givet mål för dem, snarare är det själva företagandet som lockar 

– resan mot att förverkliga visionen. Det finns dem som tror att man tjänar 

mycket pengar på företagande. Undersökningar visar att det för majoriteten av 

företagare tar flera år att nå upp till en skälig lön. För de allra flesta företagare 

är det viktigare att kunna utveckla företaget än att höja sin lön. Motiven, för 

dem som går från offentlig anställning till privat företagande, är ofta friheten 

att använda resurserna och forma en egen verksamhet. Personlig tillfredställelse 

och ökad arbetsglädje blir resultatet med det egna företaget. 


19


Team startar företag 

Vissa företag startas av enskilda entreprenörer medan andra startas och ägs av 

ett antal personer, ett team med kompanjoner. Personerna i teamet har ofta olika 

kompetenser, och i ett bra team kompletterar kompanjonerna varandra. Det är 

viktigt att fundera över följande frågor: 

1) Vilka är det som är med i teamet? 

2) Vad bidrar de olika individerna med? 

3) Hur fungerar teamet, det vill säga vilka olika roller har de olika 

kompanjonerna? 

Team kan antingen vara homogena eller heterogena. I ett homogent team är 

medlemmarna i teamet lika varandra, de har liknande utbildningar, samma 

kön, liknande sociala bakgrunder, är i ungefär samma ålder och har liknande 

erfarenheter. I ett heterogent team är medlemmarna i teamet olika varandra. De 

kan ha olika utbildningar, teamet kan bestå av både män och kvinnor och ha 

olika sociala bakgrund och ålder. 

Fördelen med ett heterogent team är att de olika personerna kan bidra med 

olika perspektiv på verksamheten, vilket kan leda till en ökad kreativitet. Men, 

de olika perspektiven kan å andra sidan även leda till konflikter. En annan styrka 

i det heterogena teamet är att personerna har olika kontaktytor och nätverk som 

de kan koppla till företaget. 

Fördelar med ett homogent team är att personerna ofta har samma 

grundvärderingar och förutsättningar. Därför är det lätt att förenas kring ett 

gemensamt mål. 

Det allra viktigaste är att varje medlem i teamet har relevanta kunskaper 

och kompetenser som bidrar till företagets utveckling och att medlemmarna 

i teamet respekterar varandra och kan arbeta tillsammans. Fungerande team 

har gemensamma mål som de arbetar mot. Kompanjonerna har en öppen 

kommunikation, och de uppmuntrar och stödjer varandra. De respekterar 

varandras olikheter och kompanjonerna försöker att utnyttja och använda 

varandras idéer och tankar. Om konflikter uppstår försöker man att hantera 

dessa på ett öppet sätt. Det är även viktigt att man är villig att ta emot feedback 

på sitt eget agerande och att alla är villiga att lyssna på varandra. 

FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

Vilka egenskaper söker du hos dina kompanjoner? 

Vilka är de viktigaste faktorerna för att ett team av kompanjoner 

skall fungera? 

Vilka kompetenser har ni sammantaget i ert team? 



Företagets resurser 

Entreprenören organiserar sin verksamhet utifrån befintliga och nya resurser. 

Resurser kan kategoriseras på olika sätt. Här delas resurser in i två grupper: 

materiella och immateriella. 

Exempel på materiella resurser: 

• byggnader och lokaler 

• maskiner 

• pengar 

Exempel på immateriella resurser: 

• individer som arbetar i företaget 

• information 

• kunskaper 

• relationer (nätverk) 

• image och anseende 

• legitimitet (vilket innebär att företaget är accepterat i det samhälle 

som det verkar i) 

• behandlingsmetoder, unika koncept 

• kompetenser 

Vissa resurser äger man själv, vissa väljer man att köpa in. Det är viktigt att 

veta vilka resurser som är mest kritiska för företaget, dessa blir därmed de mest 

värdefulla för företaget. Konkurrenskraftiga företag är oftast duktiga på att 

kombinera olika resurser. 

Att nyttja befintliga resurser och skapa nya är alltså entreprenörens främsta 

uppgift. Utifrån resurserna utvecklas och byggs företaget. Entreprenörer är 

viktiga för att utveckling ska ske i en bransch. 

FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

Vilka resurser har du? 

Vilka resurser behöver du? 

Vilka resurser kan du köpa in? 

Vilka leverantörer finns det på marknaden för de resurser 

du behöver köpa in? 

Tjänsten är produkten 

En produkt kan vara en tjänst eller en vara, eller ofta både och. Det är skillnad 

mellan att sälja en tjänst och en vara. Varan, en tröja till exempel, tillverkas i 

en fabrik och det är möjligt att göra kvalitetskontroller innan den når kunden. 

Tröjorna som tillverkas i fabriken ska alla se likadana ut när de lämnar fabriken, 

alla tröjor i storlek medium är till exempel garanterat lika stora. Med tjänsten 

är det annorlunda, främst för att tjänsten är mötet mellan företaget och kunden 

– tjänsten är en form av upplevelse. 


21


Ett paket av olika tjänster 

Ett företag kan sälja en eller flera tjänster. För att kunna utföra sin kärntjänst – 

som är anledningen till att företaget finns på marknaden – är det nödvändigt att 

företaget har utvecklade så kallade stödtjänster. Dessa stödtjänster kan delas in 

i de två grupperna primära stödtjänster och sekundära stödtjänster. Modellen 

nedan illustrerar de olika typerna av tjänster. 

Primära stödtjänster 

Sekundära stödtjänster 

Kärntjänst 

CD BILD 3.02 

Kärntjänsten kan inte utföras utan de primära stödtjänsterna. För ett äldreboende 

är kärntjänsten boende. För att kunna leverera tjänsten äldreboende är det 

nödvändigt att man har boendelokaler, möjlighet att serverar mat, tillsyn av 

de äldre och så vidare. Utan dessa såkallade primära stödtjänster fungerar inte 

verksamheten. 

Äldreboendet är även beroende av vissa varor. Få tjänster är idag rena tjänster, 

de allra flesta är kopplade till någon fysisk produkt – som mat till exempel. 

Primära stödtjänster kan mycket väl utvecklas och utformas på ett sätt 

som gör att företaget blir unikt på sin marknad. Dessa tjänster blir därmed en 

konkurrensfördel för företaget. 

Även sekundära stödtjänsterna är viktiga för att företaget ska särskilja sig 

från sina konkurrenter. Dessa tjänster ingår sannolikt inte i det ”baspaket” som 

kommunen har handlat upp. Sekundärtjänsterna är tjänster som den boende kan 

välja att köpa till. 

På ett äldreboende skulle en sekundär stödtjänst kunna vara tillgång till 

frisör, till sjukgymnast, möjligheten att ha husdjur, att beställa speciell mat 

och liknande. Företagets verksamhet klarar sig, till skillnad från de primära 

tjänsterna, utan sina sekundära tjänster. Men, de sekundära tjänsterna är ett 

sätt att göra företaget attraktivt för sina kunder. 

Det är viktigt att man definierar vilken kärntjänst man bygger sin verksamhet 

kring och vilka stödtjänster som är nödvändiga för verksamheten. Vissa av 

stödtjänsterna, primära såväl som sekundära, väljer man kanske att hyra in, 

medan man vill utföra andra själv. Slutligen är det viktigt att fundera över vilka 

sekundära tjänster som man önskar erbjuda sina kunder. Det är främst genom 

stödtjänsterna som entreprenören kan konkurrera med de andra företagen på 

marknaden. Det är också genom stödtjänsterna som man kan utveckla sin 

verksamhet över tiden. Vissa stödtjänster kan säljas extra till kunden och ingår 

därmed inte i basutbudet. 



FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

Vilken är din kärntjänst? 

Vilka primära tjänster är nödvändiga för din verksamhet? 

Vilka primära tjänster är unika för ditt företag? 

Vilka primära tjänster vill du köpa in? 

Vilka sekundära stödtjänster vill du erbjuda dina kunder idag? 

Vilka stödtjänster vill du erbjuda dina kunder i framtiden? 

Vilka stödtjänster är unika för ditt företag? 

Det är viktigt att kunna specificera vilka tjänster som ingår i företagets baserbjudande 

och vilka tjänster som kunden själv kan välja att köpa till. 

Tjänstefabriken 

Många tjänsteföretag arbetar även aktivt med att utforma “tjänstefabriken”, 

den fysiska lokalen där tjänsten produceras och konsumeras. Den fysiska miljön 

kommunicerar genom de möbler som finns där och genom olika typer av symboler 

och skyltar som finns uppsatta. Men, det är även viktigt att tänka på saker som 

ljud, ljus och luft. Vissa affärer väljer att spela musik som är vald för att passa 

den målgrupp som går till affären. Med den fysiska miljön adderar man ett värde 

till kunden, men även till de anställda som arbetar i företaget. Målet är att göra 

platsen för mötet mellan kunden och företaget så bra som möjligt. Det är här 

företagets varumärke delvis formas. Det är dessa möten och upplevelser som 

kunden berättar om och som sprids från mun till mun. 

De allra flesta tjänster är ogripbara, de är en upplevelse. Genom att 

planera tjänstefabriken, den fysiska miljön väl, kan man addera ett värde till 

upplevelsen. 

Kvinnohälsan, ett litet privat företag, har sin verksamhet i ett gammalt 

vitkalkat, lågt hus. I väntrummet finns det bekväma fåtöljer, gröna växter och 

tidningar och det spelas lugn musik. Det är lågt i taket och väggarna är målade 

i diskreta färger. I undersökningsrummet är belysningen dämpad. Målet är att 

patienten ska känna sig lugn och avslappnad. 

I många fall behöver man inte göra radikala ombyggnader för att 

tjänstefabriken ska förmedla lugn och harmoni. Ljussättningen, levande ljus, 

musik och blommor kan ha stor betydelse för upplevelsen. 

Det är viktigt att komma ihåg att det finns lagar för den fysiska miljön. Som 

företagare måste du vara medveten om dessa. Detta kan du läsa om i kapitlet om 

lokaler. 

FUNDERA 

ÑÑ 

Hur kan du göra din tjänstefabrik tilltalande? 

Ett annat sätt att göra tjänsten mer påtaglig är att addera fysiska attribut. Många 

varor säljs tillsammans med en tjänst. Mobiltelefonabonnemang säljs tillsammans 

med en telefon. Många gånger är varan inte så mycket värd utan tjänsten och vice 

versa. Men det finns tjänster som är mer rena tjänster, som att gå till tandläkaren 


23


och till frisören. För att göra denna typ av tjänster mer fysiska, mer gripbara, 

kan man addera fysiska attribut, såsom schampo hos frisören och tandborstar 

med tandläkarens namn på hos tandläkaren. McDonald’s har leksaker i sina 

barnmenyer, när maten är slutat finns leksaken kvar och påminner kunden om 

företaget. 

FUNDERA 

ÑÑ 

Finns det något fysiskt attribut som du kan addera till din tjänst? 

Förväntningar och upplevelser 

Eftersom tjänsten inte är något fysiskt som man kan ta på, utan snarare är 

något som upplevs, är det svårare att bestämma dess kvalitet. Alla möten mellan 

tjänsteföretaget och kunden ser nödvändigtvis inte likadana ut. Mötet beror på 

vem från företaget det är som möter kunden och vem kunden är. Vi människor 

är olika och därmed blir mötena olika. I tjänsteföretaget är det därför viktigt att 

bestämma innehållet i tjänsten och vad man lägger i begreppet kvalité. Då vet de 

anställda vad som förväntas av dem och kunderna vet vad de kan förvänta sig. 

Det viktiga för företaget är att leverera det som man har lovat sina kunder och 

inte lova kunderna något man inte kan hålla. Baserat på vad kunderna tidigare har 

hört om företaget, från andra kunder, i media och i marknadsföring, får kunden 

vissa förväntningar. Dessa förväntningar måste företaget uppfylla. Upplever inte 

kunden det han eller hon förväntar sig blir kunden missnöjd. Därmed är det 

viktigt för företaget att till omvärlden enbart kommunicera det man klarar av att 

leverera. Christian Grönroos har utvecklat följande modell (Grönroos, 2002): 

Förväntad kvalitet 

Sammanlagt 

upplevd kvalitet 

Upplevd kvalitet 

Marknadskommunikation 

Försäljning 

Image 

Djungeltelegrafen 

PR 

Kundens behov och 

önskemål 

Teknisk 

kvalitet på 

resultatet: 

Vad 

Image 

Funktionell 

kvalitet på 

processen: 

Hur 

CD BILD 3.03 

Modellen visar att kundens förväntade kvalitet och upplevda kvalitet måste vara 

i balans, annars uppstår det ett gap. 



Två frågor som är viktiga för företaget att ha svar på är vad kunden får inom 

ramen för tjänsten samt hur kunden erhåller tjänsten. 

Vad kunden erhåller brukar man tala om som tjänstens tekniska kvalitet. 

Frågan hur kunden erhåller tjänsten talar man om som den funktionella 

kvaliteten. Den funktionella kvaliteten påverkas delvis av tjänstefabriken, det 

vill säga den fysiska miljön men framförallt hur kunden blir behandlad när man 

anlitar företaget. 

I modellen finns det en cirkel i vilken det står image. Image är bilden som 

omvärlden har av företaget. Idag är det vanligt förekommande att man som 

patient listar sig hos en läkare. Detta innebär att patienten kommer till samma 

läkare vid alla sina besök och förutsättningarna ges därmed för att en relation 

ska utveckla sig mellan patienten och läkaren. Många läkare i Sverige finns 

verksamma vid vårdcentraler. Det är vanligast att man har bokat en tid via telefon 

innan man kommer till sitt besök. När man anländer till vårdcentralen anmäler 

man sig vanligtvis i en reception och väntar på sin tur i väntrummet. 

Vi antar att en patient på grund av en sjukdom har gjort ganska många besök 

hos sin läkare och att dessa har fungerat väl. Patienten har inte behövt vänta 

några längre stunder, och hon har fått ett professionellt bemötande. Väntrummet 

är dessutom trevligt och avslappnande och det har sällan förekommit några 

telefonköer till vårdcentralen. Denna patient har en god bild av vårdcentralen 

– imagen är god. Anta nu att vid ett besök går allt fel. Det är fullt av patienter i 

väntrummet och patienten får inte komma in till doktorn på utsatt tid, utan får 

vänta. Om patienten har en positiv bild av vårdcentralen från början så kommer 

detta enstaka tillfälla inte att påverka hennes bild av vårdcentralen. Hon kommer 

att tänka att vid majoriteten av alla besök har det fungerat väl – att det går fel 

denna enda gång gör ingenting. Det som händer är att imagen här fungerar som 

ett filter, alla de tidigare positiva erfarenheterna överväger. 

När en kund är missnöjd kan det antingen vara problem med den tekniska 

kvaliteten, vad kunden har fått, eller med den funktionella kvaliteten, hur kunden 

har fått ta del av tjänsten. I exemplet med vårdcentralen är det den funktionella 

kvaliteten som brister. 

Det är mer problematiskt om detta händer en patient som inte har haft så 

mycket kontakt med vårdcentralen, denna har inga positiva upplevelser som kan 

vägas upp mot den dåliga. I ett sådant fall fungerar inte imagen som ett filter, 

såvida inte patienten har hört oerhört mycket gott om vårdcentralen från andra 

som har tagit del av dess tjänster. Image är alltså något som utvecklas över tiden, 

vi kan ha en bild av ett specifikt företag som är baserad på vad vi läst och hört 

om företaget, men allra starkast är vår bild när vi har upplevt det själv. 

Detta innebär att det är viktigt att ett företags kunder har rimliga 

förväntningar och att de upplever sina möten med företaget som positiva. En 

missnöjd kund tenderar att berätta för fler om sina upplevelser än vad en nöjd 

kund gör, och kunder lyssnar mycket på varandra. 


25


Tjänsten är den totala upplevelsen 

Kvalitet är det som kunden upplever i alla kontakter med företaget därför är det 

viktigt att kunna hantera hela tjänsteprocessen. Det innebär att man måste ha 

kontroll över samtliga möten som äger rum mellan kunden och företaget – inte 

bara mötet med personalen i företaget utan även samspelet med den fysiska 

tjänstemiljön, med teknik och så vidare. Kvalitet produceras i alla dessa möten 

och kontakter. 

Tjänsten är en process bestående av ett antal aktiviteter som hänger samman. 

Det är viktigt att ha kontroll över hela processen. För att skapa en förståelse 

för de tjänster man erbjuder kan man rita en processbild, denna bild tar upp de 

tillfällen då kunden har kontakt med företaget. Bilden nedan illustrerar ett besök 

hos en sjukgymnast. 

Tidsbokning 

Besök, 

registrering 

Tid i 

väntrummet 

Behandling 

Material att 

ta med hem 

CD BILD 3.04 

Ett besök hos en sjukgymnast föregås vanligtvis av en tidsbokning. När man 

kommer till sjukgymnasten registrerar man sig kanske i en reception. Därefter 

är det dags för behandlingen. Vid samtliga tre tillfällen sker det ett möte 

mellan företaget och kunden och vid varje möte ges det en möjlighet till ett 

informationsutbyte. Vissa tjänsteföretag erbjuder idag sina kunder möjligheten 

att boka tider för behandlingar via Internet. Då besöker kunden en hemsida. 

Vid ett besök däremot, möter kunden en person som representerar företaget. 

Före behandlingen tillbringar ofta kunden tid i ett väntrum. I väntrummet kan 

information om företaget finnas tillgänglig, här finns också tillfälle för företaget 

att marknadsföra produkter som företaget säljer. På en sjukgymnastikmottagning 

kan man föreställa sig att böcker om träning, mat, etc kan vara av intresse för 

målgruppen som är där. Under behandlingen utförs själva tjänsten. Det är också 

brukligt att patienten som har besökt sjukgymnasten får någon typ av material 

med sig hem för övningar som han eller hon skall utföra. Detta material gör 

tjänsten mer fysiskt påtaglig. 

Ett tjänsteföretags varumärke är den bild som kunderna har av företaget. 

Kundernas bilder byggs upp av alla de olika kontakter och möten som kunderna 

har med företaget. Allt bidrar till den samlade bild som kunden får av företaget. 

Varumärket är den totala upplevelsen. 

Den nödvändiga kommunikationen 

För att lyckas leverera en bra tjänst är det viktigt att företaget har en väl fungerande 

kommunikation, mot sina kunder, men även internt i företaget. Den interna 

dialogen är viktig för att de anställda ska känna till vad det är man har lovat 

att man ska leverera till kunden. Det är företagets ledning som har ansvaret för 

företagets strategier, vilket innebär att det är ledningen som skall veta vad det 



är man har lovat att leverera till sina kunder. Detta måste alla vara överens om 

i företaget, fast anställda såväl som tillfälligt anställda. Det är viktigt att man 

skapar rutiner i den interna informationen och dialogen. 

Tidigare i boken har vi påtalat vikten av att upplevelserna motsvarar förväntningarna. 

Bristande kommunikation eller felaktig marknadsföring från 

företaget kan på samma sätt skapa missnöje hos kunderna. När både kunden 

och den anställde som möter kunden är väl införstådda med vad det är som gäller, 

finns alla förutsättningar för att mötet dem emellan blir bra. 

Nu är det viktigt att komma ihåg att företag som har offentlig finansiering 

för att leverera sina tjänster har två kunder att ha i åtanke; finansiären och 

slutkunden. I modellen nedan är det fokus främst på slutkunden, brukaren. 

Företaget 

Extern 

kommunikation 

Intern 

kommunikation 

Kunderna 

Anställda 

CD BILD 3.05 

Sanningens ögonblick 

FUNDERA 

ÑÑ 

Fundera över hur kommunikationen i ditt företag ska se ut? 

Tjänster och teknik 

Teknik kan antingen användas för att det helt enkelt är nödvändigt för att utföra 

en viss tjänst, till exempel en dialysbehandling eller en hälsoundersökning. Men 

teknik kan även stödja och underlätta en tjänsteprocess, och fungerar då som 

ett hjälpmedel i mötet mellan kunden och den som utför tjänsten. Då fungerar 

tekniken ofta som ett administrativt stöd. Ett exempel är att en handdator används 

för anteckningar för att fler anställda ska ha tillgång till informationen. Fördelar 

med att dokumentera elektroniskt är bland annat att: texten bli läslig, den blir 

tillgänglig för flera samtidigt, den finns tillgänglig från flera olika fysiska platser, 

och den lagras. 

Det finns olika typer av information som är värdefull att ha om sina kunder. 

Dels är det mer faktakunskap, till exempel på äldreboendet där man måste ha 

kunskap om medicineringen, allergier, kontaktinformation till närmast anhöriga, 

och så vidare. Men det är även viktigt att ha annan typ av kunskap, som vad 

kunden tycker om att göra, vilka böcker han eller hon läser, favoritmat, och 

så vidare. Blir vi sedda som individer mår vi bättre. Kan man hitta sätt att 

bygga upp denna typ av information så är det av värde för företaget. Den totala 

upplevelsen bär kunden med sig, och den totala upplevelsen är mångdimensionell 

– den handlar om att få rätt medicin men även om att få ett värdigt och fint 

bemötande som individ och människa. 


27


I vissa tjänster har tekniken den centrala rollen, som till exempel i företag som 

är Internetbaserade. Det finns idag olika typer av behandlingsinsatser som sker 

via nternet, som kostprogram och program för att sluta röka. När kunden köper 

dessa tjänster sker mötet med företaget via datorn. Även när man som företag har 

en tjänst som förutsätter ett möte mellan kunden och en person från företaget så 

kan tekniken användas som en stödtjänst. Det kan till exempel vara möjligt för 

kunden att göra tidsbokning via Internet, att kommunicera med företaget via 

mail, att få tips och råd via en hemsida. Det kan också vara så att kunderna har 

tillgång till en sida där det är möjligt att kommunicera med andra som har samma 

intressen eller delar samma livssituation. Att erbjuda en plattform på Internet där 

kunderna kan kommunicera med varandra är även ett sätt för företaget att få en 

bild av hur kunderna tänker och vad de tycker, vilket är värdefullt när företaget 

vill utveckla sina tjänster. 

Tekniken innebär många fördelar för tjänsteföretag. Det är lättare att 

skapa strukturer, till exempel i form av databaser. Patientjournaler kan finnas 

tillgängliga elektroniskt, via datorer eller i framtiden i våra mobiltelefoner; vi 

kanske till och med har ett litet chip inopererat så att läkaren lätt får tillgång till 

all nödvändig information om oss. Vem vet? 

På olika sätt kan tekniken underlätta så att tjänsteprocessen blir mer rationell 

och effektiv. Genom att skapa olika typer av databaser bygger man upp en struktur 

i företaget. Denna struktur bidrar till företagets värde. Med rutiner blir företaget 

även effektivare. Ett effektivt företag är oftast mer ekonomiskt lönsamt än ett 

icke effektivt företag. 

Ett konkret exempel är att röntgenbilder som har tagits i Sverige vid svenska 

sjukhus tolkas av röntgenläkare som fysiskt befinner sig i Australien. På grund 

av tidsskillnaden mellan Sverige och Australien är bilderna färdigtolkade när en 

ny arbetsdag börjar i Sverige. 

Genom tekniken och Internet har vi tillgång till oändlig mängd information. 

Detta innebär att kunder som till exempel köper en vårdtjänst, kan vara väl 

pålästa. Ibland har de korrekt information och kunskap och ibland har de fel 

information och kunskap. Detta kan givetvis påverka mötet mellan kunden och 

vårdföretaget. 

FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

Hur och var i tjänsteprocessen används tekniken hos företagen 

i din bransch? 

Hur kan du använda tekniken i ditt företag? 



Att leda ett tjänsteföretag 

Tjänsten kan inte lagras utan produceras och konsumeras samtidigt i mötet mellan 

kunden och företaget, vilket ställer speciella krav på styrningen av verksamheten. 

Om en lunchrestaurang inte har full beläggning en dag så innebär det inte att 

den kan ta emot fler gäster än det finns plats för dag två. Om äldreboendet har 

två tomma rum under en månad betyder det inte att det finns två extra rum till 

den kommande månaden. Detta medför att det är viktigt för tjänsteföretaget att 

fundera över sin beläggning och att försöka göra den så jämn som möjligt över 

tid. 

Företagsledning är ingen exakt vetenskap, utan ett ämne som är föremål 

för mycket intresse och studier. Vad är det som skapar framgång i företagandet? 

Vilken betydelse har organisationens arbete och vad betyder den enskilde 

ledaren för framgången? Företagsledning eller management är ett ämne som 

alltid har intresserat företagare, om inte annat så för att prova och utveckla 

sitt eget arbetssätt och stimulera till nya tankar. Det finns otaliga skolor inom 

management – det växlar från tid till annan – och det finns inte något säkert svar 

på vad som är rätt, alla verksamheter har olika uppbyggnad och alla individer 

sin form. 

Traditionellt brukar man rita en organisation som en pyramid, med ledningen 

i toppen och de anställda som basen i pyramiden. När det gäller tjänsteföretag 

har många vänt på pyramiden, så att de anställda kommer att representera toppen 

av organisationen tillsammans med kunderna. Det är i mötet med kunderna som 

företaget har möjlighet att marknadsföra sig, det är då kunden värderar företaget. 

Skulle någonting gå fel så är det i detta möte som felet kan rättas till. Ledningen 

i sin tur måste lyssna och lära från de som arbetar nära företagets kunder. 

KUNDER 

Ledning 

Anställda 

Anställda 

Ledning 

CD BILD 3.06 

KUNDER 

Nöjd kund och godkänt resultat är det betyg som företagaren vill ha. 


29


Nya former för ledarskap 

Det ställs stora krav på den som ska leda ett företag. Förutom att utveckla 

företagets affärer har ledaren i ett kunskapsföretag som en viktig uppgift att ta 

hand om och utveckla medarbetarnas kompetens. Kan en och samma person stå 

för alla delarna i ledarskapet – den kreativa, vetenskapliga och den kontrollerande 

ekonomiska delen? 

Delat ledarskap är en form som vi antagligen kommer att få se mer av inom 

vårdföretag och kunskapsföretag generellt. Dels för att ta vara på yrkeskunskapen 

i företagsledningen, och dels för att dela på ansvaret för företagets skötsel. Det 

är vanligt inom den offentliga vården att man har uppdelade ansvarsområden, 

en person har medicinskt ansvar och en annan person har ansvar för ekonomin. 

Inom skolan förekommer också ofta ett delat ansvar mellan pedagogik och 

ekonomi. 

Kvinnor som äger och leder företag är i majoritet inom vård- och omsorgsföretagandet, 

många med erfarenheter som chefer för offentligt drivna 

verksamheter. Företagsledare i form av framgångsrika män har genom åren ofta 

lyfts fram inom näringslivet. Med nya driftsformer inom den offentliga sektorn 

kommer vi att få nya kunskaper och få ta del av erfarenheter från kvinnliga ledare 

som utvecklar och skapar nya värden i ledningsarbetet. Slutsatsen blir att det 

är viktigt att göra en ordentlig analys och utvärdering av vilken ledningsmodell 

som passar i den verksamhet som du ska starta. 

FUNDERA 

ÑÑ 

Hur ska ledningen se ut i ditt företag? 

Företagskultur 

I alla företag utvecklas det en företagskultur. Företagskulturen kan enkelt 

sammanfattas som de normer och värderingar som personalen tagit till sig och 

följer. Chefen präglar beteendet i organisationen. Som ledare av ett företag är 

man bärare av företagets kultur. Det är också ledarens ansvar att upprätthålla 

företagskulturen, vilket innebär att man försöker skapa normer för hur man vill 

att livet i företaget ska fungera. Normerna som blir rådande är resultatet av hur 

man agerar och uppträder i organisationen. Istället för att styra med regler och 

kontroll så styr man med hjälp av kulturen. 

För att underlätta för sig själv som ledare av verksamheten och för de anställda 

kan man välja att kommunicera ett antal så kallade värdeord. Dessa värdeord 

ska representera det agerande man önskar i organisationen, mellan anställda och 

mellan anställda och kunder. Många företag som har starka entreprenörer som 

grundare och ledare är ofta starkt präglade av dessa, ett exempel på ett sådant 

företag är IKEA. 

FUNDERA 

ÑÑ 

Vilka värdeord skulle passa ditt företag? 

Förutom att ha ett antal värdeord som man finner lämpliga för verksamheten 

är det bra att ha en uttalad vision för företaget. Visionen är ledorden, det man 

eftersträvar att vara. Exempel på visioner för ett äldreboende skulle kunna vara: 

Vi ger möjligheter till upplevelser, vi tillgodoser individuella behov. 



FUNDERA 

ÑÑ 

Formulera en vision som skulle passa ditt företag? 

En kultur kan vara svår att förändra, men det går. Det viktigaste är att man 

är medveten om att kulturen är viktig för verksamheten och att det är en 

konkurrensfördel för verksamheten. Anställda som trivs med att gå till sitt arbete 

är en ovärderlig resurs för ett företag. 

När man tar över en verksamhet som tidigare har varit i offentlig regi är 

det viktigt att fundera över vilken kultur man vill skapa i det nya företaget. Det 

finns en kultur i alla typer av organisationer även i offentligt styrda. Offentliga 

verksamheter är oftast väldigt stora och det kan vara svårare att påverka kulturen. 

Att vara just en offentlig organisation ger vissa förutsättningar för verksamheten, 

vilka skiljer sig från företaget som drivs i privat regi. Det är därmed extra viktigt 

att fundera över vilken kultur man vill ha i det ”nya” företaget redan från början. 

Då har man chansen att göra en förändring och att kommunicera ett budskap till 

de anställda som bygger på det man som ledare finner viktigt och värdefullt för 

företaget. Som individer vill vi alla bli sedda. Fördelen med en mindre verksamhet 

är att en gemenskap kan utvecklas och att individerna blir sedda. 

Företaget i dess omvärld 

Alla företag befinner sig i en omvärld som de måste förhålla sig till. I denna 

omvärld finns det andra organisationer, företag, myndigheter och individer som 

har olika intressen av företaget. Dessa brukar man kalla intressenter och modellen 

nedan kallas för intressentmodellen. Intressentmodellen är lika relevant för andra 

typer av organisationer än företag, så som till exempel ideella organisationer. 

Landsting 

Kommun 

Konkurrenter 

Leverantör 

Facket 

Intresseorg. 

Företaget 

Ledning 

Myndigheter 

Ägare 

CD BILD 3.07 

Anställda 

Banker 

Vissa intressenter finns inom företaget, såsom de anställda, ledningen och ägarna. 

Andra finns i företagets omvärld såsom intresseorganisationer, leverantörer, 

kunder och staten. De olika intressenterna påverkar företaget på olika sätt, och 

företaget påverkar dessa. Som företagare är det viktigt att veta vilka intressenter 

mitt företag har och vilka förväntningar vi har på varandra. Vissa av relationerna 


31


mellan företaget och dess intressenter styrs av lagar och förordningar, men inte 

alla. Genom företagets redovisning har intressenterna delvis möjlighet att få en 

inblick i företagets verksamhet. 

Olika intressenter kan ha olika förväntningar och mål, vilket kan leda till 

att det uppstår konflikter. Ett exempel som kan illustrera en tänkbar konflikt 

är om det införs nya lagar som är till hinder för företaget och kanske leder till 

nedläggning; exempelvis en lag om förbud mot skolverksamhet som bygger på 

religiösa grunder. 

Skillnaden mellan offentligt finansierade och privat finansierade företag 

är att det i de offentligt finansierade företagen hela tiden finns en tredje part 

närvarande; kommunen eller landstinget. I det privat finansierade företaget finns 

två parter; företaget och kunden. I det offentligt finansierade företaget är de 

företaget, kunden (brukaren) och finansiären av verksamheten. Den som betalar 

för tjänsten och den som utnyttjar tjänsten är två olika parter. Det är viktigt att 

det är tydligt beskrivit vad det är som den betalande parten faktiskt betalar för, 

och att den som nyttjar tjänsten vet vad som ingår i baserbjudandet. Företaget 

har därmed två olika relationer att förhålla sig till. 

Företaget 

CD BILD 3.08 

Finansiär/ 

beställare 

Kunden 

Först måste företaget få uppdraget att vara leverantör av tjänsten. Därefter måste 

företaget marknadsföra sig mot slutkunden, som är den som utnyttjar tjänsten. 

Att vinna en upphandling enligt LOU eller att få ett godkännande enligt LOV 

är delvis även det en fråga om marknadsföring, och det viktigaste av allt är att 

vara tydlig med vad det är som ingår i tjänsten som du säljer. Det är viktigt att 

inte lova något som man inte på sikt kan hålla. 

FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

Vilka intressenter har din verksamhet? 

Vilka mål har de olika intressenterna? 

Rangordna intressenterna efter deras betydelse för ditt företag. 

Att följa och förstå sin omvärld 

PEST-modellen är till hjälp för att man vill skapa en systematisk, kvalitativ 

omvärldsanalys för företag. Att genomföra en analys utifrån PEST-modellen 

innebär att man gör en analys av politiska, ekonomiska, sociala och tekniska 

förändringar. Man undersöker och analyserar vilka betydelsefulla förändringar 

som man kan se i dessa faktorer under de senaste åren. Vilka förändringar kan vi 

förvänta oss framöver? Utifrån denna kartläggning ser man i vilken utsträckning 

dessa förändringar berör företaget och dess utveckling. 



Politiska, ekonomiska, sociala och tekniska förändringar sker i vår omvärld. 

Individualiseringen, informationsteknologin, marknadsekonomin, liberalisering 

är några kännetecken för den värld vi lever i idag. Ett problem med PEST-modellen 

är att influenserna i omvärlden kan tendera att bli generella och därmed blir de 

svårhanterliga. För att analysen ska vara till nytta måste man försöka att vara 

så specifik som möjligt. Här följer exempel på vad man kan utgå ifrån när man 

gör sin analys. 

Politiska förändringar: 

• politisk stabilitet och politiskt klimat 

• monopollagstiftning 

• statliga understödsåtgärder 

• skatte- och räntepolitik 

• arbetsmarknadslagstiftning och åtgärder 

• konsumentskyddslagstiftning 

• miljölagstiftning 

P 

S 

E 

T 

Ekonomiska förändringar: 

• konjunktur och ekonomisk tillväxttakt 

• inkomst- och lönenivå 

• ränteläget 

• inflation 

• arbetslöshet 

CD BILD 3.09 

Sociala förändringar: 

• demografisk data 

• inkomstfördelning 

• utbildningsnivå 

• social rörlighet 

• livsstil och förändringar i livsstil 

Teknologiska förändringar: 

• statens satsningar på forskning och utveckling 

• informations- och kommunikationsteknologi 

• hur snabbt teknologi överförs och sprids 

• utveckling av nya produktionsmetoder 

FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

ÑÑ 

Vilka politiska förändringar ser du i omvärlden? 

Vilka ekonomiska förändringar ser du i omvärlden? 

Vilka sociala förändringar ser du i omvärlden? 

Vilka tekniska förändringar ser du i omvärlden? 

Hur påverkar dessa förändringar ditt företag? 

Kan dessa förändringar innebära möjligheter för ditt företagande? 


33


Företaget på marknaden 

På alla fria marknader råder konkurrens och det är viktigt att vara medveten 

om vilka konkurrenter man har. Enligt Lagen om offentlig upphandling ska all 

offentlig upphandling ske i konkurrens, den ska vara affärsmässig och objektiv. 

Företagen som lämnar in sina anbud konkurrerar på lika villkor. Det är viktigt 

och värdefullt att känna till vilka det är man konkurrerar med när man lämnar 

ett anbud. Det innebär att man måste ha koll på sina konkurrenter. Det kan 

även vara bra att studera ett antal upphandlingar, när upphandlingen är klar är 

handlingarna offentliga. 

Arbetar du med ditt företag i ett kundval- eller valfrihetssystem, exempelvis 

inom hemtjänst, innebär det att kunden kan välja mellan de utförare som 

är godkända hos kommunen, de privata företagen eller kommunens egen 

hemtjänst. 

För att få en bild av konkurrenssituationen bör du ta reda på hur många 

aktörer det finns på marknaden idag och vilka de är. När väl dessa är kartlagda 

är det bra att samla in följande information om dem: 

• Storlek i kronor, antal anställda, organisation, och geografisk 

lokalisering 

• Vilken produkt eller tjänst erbjuder de 

• Vilken ekonomi och prissättning företaget har 

• Vilka styrkor och svagheter företaget har 

• Hur företaget upplevs av sina kunder 

Det finns olika sätt att få information om sina konkurrenter när man väl har 

kartlagt dem. Det är till exempel möjligt att ställa frågor till sina kunder och 

leverantörer, att delta på konferenser, mässor och på seminarier som anordnas 

för branschen. Aktiebolag har officiella årsredovisningar som man kan studera. 

Man kan ta del av broschyrer, annonser och även rekryteringsannonser. Att se 

hur och vem konkurrenterna anställer ger en bild av deras utveckling. Från sina 

konkurrenter kan man få inspiration och kunskap, men framförallt är det viktigt 

att ha en bild av hur marknaden ser ut och hur branschen utvecklas så att man 

som företag inte förlorar sina marknadsandelar. 

Det är även viktigt att känna till hur marknaden växer och om det är lätt 

eller svårt för kunderna att byta företag. När det gäller vissa tjänster så är det 

lätt för oss som kunder att byta företag, medan det är väldigt komplicerat när 

det gäller andra tjänster. Vissa tycker till exempel att det är väldigt skönt att gå 

till samma tandläkare år efter år, medan andra gärna byter. 

Kartlägg även potentiella konkurrenter. De är inte nödvändigtvis 

konkurrenter idag, men kan bli det i framtiden. Potentiella konkurrenter kan 

till exempel finnas i närliggande branscher som säljer liknande tjänster. Dessa 

branscher erbjuder till exempel inte vård idag, men kan mycket väl göra det 

i framtiden. SPA-anläggningar som erbjuder massage, skulle i framtiden även 

kunna erbjuda sjukgymnastik. Resebyråer kan i framtiden komma att specialisera 

sig mer mot rehabiliteringsresor. Hotell skulle kunna erbjuda äldreboende under 

vissa delar av året, och så vidare. Framtida potentiella konkurrenter kan idag 

finnas på andra geografiska marknader. Inom vårdsektorn finns det idag, till 

exempel, ett antal stora aktörer som expanderar geografiskt. Att analysera 



framtida potentiella konkurrenter kan ge inspiration och nya tankar till den 

egna verksamheten. Det viktiga är att se möjligheterna och inte bara hoten och 

hindren. Genom att analysera andra branscher kan det även vara möjligt att 

identifiera samarbetspartners till det egna företaget. 

FUNDERA 

ÑÑ 

Kan du identifiera samarbetspartners till ditt företag i närliggande 

branscher? 

För att ett företag ska överleva över tid måste det vara konkurrenskraftigt, vilket 

innebär att det måste följa den utveckling som sker inom sin bransch. Att kunna 

leverera det som marknaden efterfrågar är viktigt. Det handlar om att känna till 

vilka konkurrensfördelar ett företag har och hur dessa kan utvecklas över tiden. 

Ett företags konkurrensfördelar är de förhållanden som gör företaget unikt och 

som särskiljer det från övriga företag inom samma bransch på marknaden. Det 

allra viktigaste är att man som företag särskiljer sig från sina konkurrenter, att 

man hittar en egen nisch på marknaden. 

Nätverk en konkurrensfördel 

Som företagare har man inte nödvändigtvis all kompetens och alla resurser i sitt 

eget företag. De flesta människor har ett nätverk av vänner, familjemedlemmar, 

bekanta och arbetskamrater. Företagare befinner sig ofta i sammanhang där de 

möter andra företagare som representerar samma bransch eller andra branscher. 

Dessa sammanhang brukar man tala om som ett nätverk. I nätverket hittar man 

ofta samarbetspartners. Man kan ha ett mer aktivt samarbete, som att man har 

affärer ihop och ger anbud tillsammans, eller ett mer passivt. Man ställer till 

exempel ut på mässor tillsammans. När man samverkar är det viktigt att det 

finns en tillit mellan parterna. För att det överhuvudtaget ska vara värt att vara 

med i ett nätverk så måste man både vilja ge och ta. Man måste som företagare 

vara villig att dela med sig av sina kunskaper och kontakter, vilja lära från de 

andra som är med och vilja lyssna. 

Varför skall man vara med i ett nätverk? Genom nätverket kan man få 

tillgång till konkurrensfördelar som man inte har internt i sitt eget företag. Det 

förutsätter givetvis att man har en idé om vad det är man behöver. Ibland vet 

man från allra första början vad det är för resurser man måste förstärka det egna 

företaget med och ibland är det något som blir tydligt över tiden, efterhand som 

företaget utvecklas. Via sitt nätverk kan man även få nya impulser och idéer. 

Vissa nätverk består av företag från den egna branschen, i vissa fall kan 

då problemet uppstå att man är både samarbetspartner och konkurrent. Det 

kan medföra att man inte känner sig så bekväm att diskutera sitt eget företags 

utveckling med de övriga. Från personer som representerar andra branscher kan 

man många gånger få innovativa idéer, eftersom de med sina erfarenheter och 

upplevelser kan bidra till att man ser på saker och ting på ett helt nytt sätt. Det 

kan även vara lättare att berätta om sin egen verksamhet när man vet att man 

inte talar med en konkurrent. Det finns fördelar med båda typerna av nätverk, 

nätverk som består av andra företagare som driver liknande verksamhet eller 

nätverk som representerar olika verksamheter. Som företagare får man helt enkelt 

känna efter vad som ger mest. Slutligen handlar nätverk om personkemi och att 

det ger något tillbaka. 


35


Det är givetvis viktigt att man känner att det ger något att ha kontakt med andra 

företagare och att det leder till utveckling. Det kan till exempel vara bra att 

träffas kring ett visst tema, till exempel för att diskutera ledarskap, då har man 

en tydlig anledning att ses. 

Det kan även vara värdefullt att man låter sina anställda ingå i olika typer 

av relevanta nätverk, det kan vara ett sätt för dem att utvecklas. Via de anställda 

kommer det in ny kunskap som utvecklar företaget. 

Att ta plats på marknaden 

Det är viktigt att man som entreprenör funderar över vilka interna resurser man 

har som kan möta marknadens efterfrågan på bästa sätt. Till marknaden och 

kunden förmedlar man ett löfte, och detta löfte måste man som företag kunna 

leva upp till. Man utgår ifrån företagets verksamhet, vilka kompetenser man har, 

vilka resurser, och vilka partners, utifrån detta formuleras löftet. Det är med löftet 

man positionerar sig. Löftet formuleras i en affärsidé, som svarar på frågorna: 

• Vem är kunden? 

• Vad erbjuder företaget kunden? 

• Vad är särskilt attraktivt för kunden i erbjudandet? 

Modellen nedan visar hur man kan arbeta med sin segmentering, det vill säga 

vilka produkter som olika kundgrupper ska erbjudas. I den vertikala kolumnen 

till vänster i tabellen skriver man ner vilka olika kundgrupper företaget har. I 

den övre horisontella raden skriver man in vilka olika produkter man erbjuder 

marknaden. I rutorna i matrisen där marknad och produkt möts finns det ett 

segment. 

MARKNAD 

PRODUKT 

ARBETSBLAD 

CD BILD 3.10 



En sjukgymnastikpraktik kan till exempel ha följande olika marknader: 

• Personer som behöver ha genomfört en hälsoprofil 

• Sjukgymnastik för kunder med remisser från läkare 

• Sjukgymnastik för kunder utan remisser från läkare 

• Massage för privata kunder 

• Massage ute på företag, företag köper tjänsten till sina anställda 

alternativt så betalar den anställde själv men får gå på massage 

på arbetstid 

• Person som önskar sluta röka – sluta röka program 

• Personer som önskar gå ner i vikt - viktminskningsprogram 

De olika produkterna sjukgymnastikpraktiken erbjuder kan till exempel vara: 

• Hälsoundersökningar 

• Sjukgymnastik – längre behandlingsperioder 

• Massage, 10 tillfällen 

• Sluta röka program, individuella 

• Sluta röka program i grupp 

Företaget kan utifrån detta dela in sin totala marknad – kunderna - i olika segment, 

i olika grupper. För att ytterligare skapa sig en bild av den marknad företaget har 

kan man identifiera vad de olika segmenten eventuellt har gemensamt. Man kan 

utgå ifrån följande variabler: Geografi, demografi (ålder), kön, inkomst, etnisk 

bakgrund, köpbeteende, livsstil och så vidare. Det är viktigt att fundera över vilka 

som är företagets kunder. Detta för att man ska kunna kommunicera till sina 

kunder, via extern marknadsföring, men även via den fysiska miljön. Det är till 

exempel möjligt att en person som går ett sluta-röka-program är mottaglig för 

samma budskap som en person som går på massage - men det måste företaget 

veta. Därför är det viktigt att identifiera de olika marknaderna företaget har 

och vilka produkter man erbjuder. Utifrån detta skapar man en helhetsbild av 

vad företaget erbjuder marknaden. Först då är det möjligt för kunden att få en 

bild av företaget. 

När man har valt ut vilka kunder man vänder sig till försöker man att skaffa 

sig en position på marknaden, man positionerar sig i förhållande till de övriga 

aktörerna som finns på marknaden. Ibland finns det plats för flera aktörer som 

säljer samma tjänst, men ofta är det värdefullt att identifiera sin egen nisch på 

marknaden. Denna nisch hittar man genom att man vänder sig till en speciell 

kundgrupp och erbjuder denna något som de efterfrågar – man formulerar ett löfte 

utifrån vad deras behov är – och man försöker vara unik. Genom att formulera 

vad det är man erbjuder och genom att identifiera det unika i verksamheten har 

man svarat på de två frågorna: Vad är det företaget erbjuder kunden? Vad är det 

som är särskilt attraktivt för den kunden? 


37


Genom att hitta sin nisch hittar man även en position på marknaden, man 

positionerar sig i förhållande till de övriga aktörerna på marknaden. För att 

förtydliga sina tankar kan man göra ett eller flera positioneringsdiagram. Genom 

detta kan man: 

1. Beskriva det egna företagets position på marknaden. 

2. Beskriva konkurrenternas position på marknaden. 

3. Identifiera positioner på marknaden där man vill vara. 

Ett positioneringsdiagram kan se ut så här: 

Brett utbud 

av tjänster 

Smalt geografiskt 

upptagningsområde 

Brett geografiskt 

upptagningsområde 

Smalt utbud 

av tjänster 

Ett äldreboende som väljer att verka på en ort och som främst vänder sig till 

de personer som redan bor på orten, placeras i ett av de vänstra fälten. Om 

äldreboendet väljer att erbjuda de boende ett väldigt smalt utbud av tjänster så 

placerar det sig i det lägre vänstra fältet. 

Det går att identifiera olika begrepp att sätta på de olika axlarna, utifrån vad 

som är aktuellt för företaget och den bransch det verkar i. Exempel på andra begrepp 

som kan användas är: Pris, servicenivå, innovationsförmåga och miljöimage. 

FUNDERA 

ÑÑ 

Gör positioneringsdiagram för ditt företag. 

Modellen nedan visar på ett antal olika strategiska val man kan göra. Denna 

modell är särskilt användbar i de fall då man står inför att ta över en befintlig 

verksamhet. Ruta 1 är den där man befinner sig idag. Om man önskar utveckla 

företaget finns det ett antal olika val man kan göra. Man kan välja att inkludera 

en ny produkt/tjänst i sitt erbjudande till kunden, alternativt kan man överväga 

att öppna upp på en ny marknad. Det innebär till exempel att driva en liknande 

verksamhet i grannkommunen. Nästa alternativ, ruta 4, innebär att man både 

etablerar sig på en ny marknad och inkluderar en ny produkt/tjänst. 

CD BILD 3.10 



FUNDERA 

ÑÑ 

ÑÑ 

Tänk dig att du startar din verksamhet med viss inriktning - hur 

skulle du välja att utveckla din verksamhet? 

Vad är lättast, att flytta sig lodrätt, vågrätt, eller diagonalt? 

Verksamhetsidé blir affärsidé 

En bra affärsidé svarar på frågorna: 

• Vem är kunden? 

• Vad erbjuder företaget kunden? 

• Vad är unikt i erbjudandet? 

Affärsidén är väl förankrad i verksamheten. Det innebär att man kan leva upp 

till de löften man ger kunden. 

I detta kapitel har vi behandlat tre delar: entreprenören, produkten och 

marknaden. Utan entreprenören finns det inget företag, han eller hon är en 

förutsättning för företagandet. Vi har även diskuterat produkten, vad företaget 

erbjuder kunden. Slutligen har vi diskuterat hur man identifierar sin marknad 

utifrån sina produkter och hur man positionerar sig på marknaden. 

För att kunna positionera företaget på marknaden är det viktigt att ha en 

formulerad affärsidé. Denna svarar på de ovanstående frågorna. 

CD BILD 3.11 

FUNDERA 

ÑÑ 

Formulera din affärsidé utifrån de tre frågorna! 


39

KAPITEL 4 ekonomin i företaget 

Ekonomin i företaget 

Budgeten är en början 

Det kreativa arbetet med att utveckla företagets verksamhet har också ekonomiska 

spelregler med begränsningar och möjligheter. Förståelse för ekonomiska 

samband är en förutsättning för att skapa ett framgångsrikt företag. 

Att göra en budget ger värdefulla impulser till utvecklingen av företagsplanerna. 

Även om en budget är grundad på bedömningar och inte är något facit, 

så ger den vägledande svar på om satsningen kan lyckas. Arbetet med budgeten 

ger också hjälp för att visa om och hur verksamheten kan drivas effektivt. 

Ekonomikapitlet kan du läsa oberoende av företagsinriktning. 

• Företaget som är helt marknadsberoende. 

• Företaget som har entreprenaduppdrag från en offentlig 

upphandling. 

• Företaget som arbetar i konkurrens inom ett system med 

valfrihet. 

Ska du lämna anbud för att driva en hel entreprenad? Då är budgeten underlag 

för ditt anbud. Vilket pris ska du lämna i anbudet? 

Kommer du att vara beroende av beställningar successivt utan att veta 

omfattningen från början? Då är det viktigt att veta vad det kostar att driva 

verksamheten och vilken minsta volym som uppdragen måste ha. Ersättningen 

för tjänsterna kan till exempel vara fastställd av kommun eller landsting i en så 

kallad valfrihetsmodell. Läs mer om budget nedan, men först något om vanliga 

begrepp i ekonomisammanhang. 


ekonomin i företaget KAPITEL 4 

Att styra företagets ekonomi 

Budgeten är det viktiga hjälpmedlet inför start av ett företag, men är också ett 

återkommande inslag i styrningen av företagets ekonomi när det väl är igång. 

Ekonomistyrningen i företaget ser ut på detta sätt: 

Verksamhetsmål 

och Budget 

Företagets 

verksamhet 

CD BILD 4.01 

Uppföljning 

av ekonomi och 

verksamhet 

Bokföring 

Företaget drivs efter de tankar, riktlinjer och mål som budgeten grundats på. 

Det kan vara mål av typen beläggning och det kan vara kvalitetsmål. 

Bokföringen ska skötas löpande. Bokföringen är underlag för periodvisa 

sammanställningar, rapporter och bokslut. Dessa ger möjlighet till uppföljning 

av företagets ekonomi, vilket också innebär uppföljning av företagets verksamhet. 

I företag med personal är det särskilt viktigt att göra uppföljning av lönekostnader 

månadsvis. Ett aktivt arbete med personalfrågor och bemanning har stor betydelse 

för ekonomi, kvalitet och trivsel. Rationella, kreativa arbetsformer avgör hur väl 

företaget kommer att hävda sig i konkurrensen. 

Budget ska göras årligen. Kommande års budget grundas på ändringar 

som behöver göras i verksamheten. En årlig budget är nödvändig, men att 

göra uppföljning och budget oftare ger en ännu bättre grund för att utveckla 

företaget. 


41


Viktiga begrepp 

Slutsiffran i resultatbudgeten blir avgörande för bedömningen av styrkan i din 

verksamhetsidé. Den är företagets intäkter minus kostnader. Observera att 

begreppen inbetalningar och utbetalningar är något annat. 

Intäkt och inbetalning 

Intäkt är ersättning för utförda tjänster och produktförsäljning under 

en avgränsad period, till exempel en månad eller ett år. Företaget kan 

ha en intäkt utan att betalningen är gjord. 

Inbetalning avser betalningstillfället. Även om företaget får betalt 

för tjänster via bankgiro i januari (inbetalning) så är det intäkt under 

december året innan om tjänsterna utfördes då. 

Kostnad och utbetalning 

Kostnaderna avser på samma sätt som intäkterna den period som 

mäts även om utbetalningen har skett under en annan period. Om 

januarihyran för den hyrda lokalen betalas i förskott i december 

(utbetalning), så kommer hyreskostnaden att avse perioden januari. 

Resultat och lönsamhet 

Ett företag måste kunna drivas lönsamt, åtminstone långsiktigt. 

Företagets intäkter ska vara större än kostnaderna, det vill säga 

företaget ska ha ett överskott – gå med vinst. 

Vinsten ger 

• möjlighet att hålla en jämn kvalitet 

• utrymme för att satsa på nya idéer och ny teknik 

• utrymme för att satsa på personalutveckling 

• företagets personal en trygghet i anställningen 

• mått på företagets framgång 

• buffert inför sämre år 

• minskat beroende av lån 

Tänk på att om budgeten ska kunna bedömas som lönsam måste 

kostnaderna i den vara reella. Dra inte ner kostnader för att budgeten 

ska se bra ut och visa på vinst. Det är att lura sig själv och skapa 

problem. Som exempel bör du lägga in rimlig lön för ägare för att 

budgeten ska ge en korrekt information om lönsamheten. När du 

sedan driver verksamheten kan du mycket väl avstå från löneuttag för 

egen del under en uppbyggnadsperiod, men bygg inte bedömningen 

av företagets lönsamhet på att du har lagt in lägre lönekostnader. 

Likviditet - tillgång till pengar 

Ett företag kan vara lönsamt och därigenom ha goda förutsättningar 

för att kunna drivas långsiktigt. Det kan ändå vara svårt att driva 

företaget om tillgången på pengar inte är tillräcklig. Företaget måste 

kunna sköta sina betalningar. Vad händer om kunderna inte betalar 

i tid och de pengar som skulle användas till betalningar av löner, 

leverantörer med mera inte kommer in. Tillgången på pengar i kassa, 

på bankkonto, eller på annat sätt kallas likviditet. Det gäller att ha 

god likviditet. 



Resultatbudget 

Resultatbudget 

Kronor 

Intäkter + 

Kostnader – 

Avskrivningar – 

Ränta – 

Resultat = 

Fasta och rörliga kostnader 

Hur börjar budgetarbetet? 

Handlar det om att driva en verksamhet som finns i dag, till exempel en 

vårdenhet, så behöver du först och främst göra en ordentlig genomgång av 

verksamhetens kostnader, driftskostnaderna. Först en granskning av kostnaderna 

som det ser ut idag, sedan en budget för kostnaderna som du bedömer att de 

blir i verksamheten efter övertagandet. Därefter kommer frågan – hur stora 

intäkter behövs för att täcka kostnaderna? Vilket pris ska vi sätta? Vad står det 

i anbudsunderlaget? Ska pris lämnas som en anbudssumma per år eller kanske 

som ett pris per vårdtimme? 

Även för en verksamhet med varuförsäljning kan budgetarbetet börja med 

driftskostnaderna, men det finns fördelar med att först bedöma och budgetera 

försäljningen. Som en följd av försäljningens storlek kan kostnaden för inköp av 

försålda varor budgeteras. Varuinköpen är här rörliga kostnader. Kostnaderna 

i övrigt i företaget är fasta, de förändras inte även om försäljningen förändras. 

En del fasta kostnaderna förändras dock i steg. Exempelvis kan det bli större 

lokalkostnader om försäljningen går över en viss nivå. Även vid tjänsteförsäljning 

(försäljning av tid) kan kostnader vara rörliga. Vid försäljning av hemtjänst har 

företaget kostnader för bilkörning och måltider till vårdtagaren. 

Att skilja mellan rörliga kostnader, fasta kostnader och kostnader som 

förändras stegvis är till hjälp i budgetarbetet. På motsvarande sätt kan intäkter 

vara rörliga, fasta eller förändras i steg. 

Driftskostnader 

Inför starten av en verksamhet, eller ett övertagande av driften, ligger det nära 

till hands att omedelbart tänka på de stora inköpen av utrustning och inventarier, 

kanske också på köp av fastighet. Vänta lite med det i budgetarbetet och fundera 

inte heller direkt över hur pengar ska skaffas till de köpen. 

De nämnda inköpen är investeringar. Till skillnad från driftskostnader medför 

investeringar kostnader som fördelas över flera år, det kallas värdeminskning eller 

avskrivning. Läs mer om investeringar under rubriken Anläggningstillgångar 

och avskrivningar. Driftskostnader är till exempel kostnader för personal, hyra, 

administration etc. Se arbetsbladet för kostnader i bildbilagan och motsvarande 


43


kalkylblad i beräkningsmallen på CD:n. Där finns en uppställning med ett antal 

kostnadsslag, ett urval som du själv kan ändra på. Kostnadsslagen motsvarar 

konton i en kontoplan. Budgetarbetet behöver inte följa baskontoplanen fullt ut. 

Läs mer om kontoplan under rubriken Bokföring. 

En bra utgångspunkt för att få fram vilka kostnadsslag som förekommer i den 

verksamhet du ska ta över är att begära fram resultatrapporter från nuvarande 

verksamhet. Observera att det är resultatrapporten, det vill säga utfall, och inte 

budget du ska ha. Kan du få fram bokslut med kontospecificerade underlag är 

det bra. Då har du både kontoslag och belopp - du har underlag för att göra en 

egen kostnadsbudget. 

När du tar fram bokslut med specificering per konto, gör det då för minst 

två år. Det ger en bättre information om nivån på respektive kostnad. Fundera 

också över vad som är rörliga kostnader och vad som är fasta. 

Säljer du tjänster eller varor genom löpande försäljning, har du antagligen 

någon särskild kostnad för varje genomförd tjänst eller varje levererad vara. 

Denna styckkostnad finns enbart vid försäljning och genomförande/leverans. Det 

är rörlig kostnad. Rörliga kostnader budgeterar du i proportion till hur mycket 

du budgeterar i försäljning av dessa varor och tjänster. Den rörliga kostnaden 

per styck, till exempel varuinköpet, är kanske 50 procent av försäljningspriset. 

Är budgeterad försäljning 1 miljon kronor är varukostnaden 500 000 kronor. 

Tar du hänsyn till att en del varor inte är perfekta så sätter du en något högre 

varukostnad. Säg till exempel att ett preparat håller ojämn kvalitet så att hela 

den inköpta volymen inte kan användas. 

Fasta kostnader är inte beroende av beläggningen på enheten, inte heller på 

antalet sålda timmar eller varor, i varje fall inte vid rimliga förändringar. Det 

behövs till exempel alltid ett visst antal anställda vid dygnet runt bemanning. 

I praktiken uppkommer personalbehovet i steg vid ökning eller minskning av 

beläggning och försäljning eller utvidgning av verksamheten. 

För in budgeterade kostnader på arbetsbladen i bildbilagan eller i 

beräkningsmallen på CD:n. Avskrivning och ränta för du in efter att du budgeterat 

investeringar och kapitalbehov. Läs mer under rubriken Anläggningstillgångar 

och avskrivningar. 

Observera att moms i de flesta företag överhuvudtaget inte ska vara med i 

resultatbudgeten. Bedriver ditt företag en verksamhet som inte är momspliktig 

kommer även den moms du betalar att vara en ren kostnad och ska föras in som 

kostnad i resultatbudgeten. Mer om detta under rubriken Moms. 

Arbetsbok för 

Budget 

INNEHÅLL 

Innehållsförteckning 

Flik 

Bemanningsplan 1 

Kostnader 2 

Intäkter 3 

Kapitalbehov 4 

Finansiering 5 

Likviditetsbudget 6 

Resultatbudget och Startbalans 7 

Om moms i likviditetsbudget 8 

CD BUDGET 



Löner, avgifter och personalkostnader 

Övertar du en verksamhet som en entreprenad är du ansvarig för att ta över den 

personal som finns i verksamheten. Mer om personalfrågor kan du läsa i kapitlet 

Arbetsgivare och anställd. 

Personalkostnaderna har kanske en stor tyngd i budgeten; det är löner, men 

även sociala avgifter, utbildning, arbetskläder med mera. I denna kategori finns 

även semesterlöner och sjuklöner. 

Sociala avgifter kallas ibland arbetsgivaravgifter. Förutom lön betalar arbetsgivaren 

lagstadgade avgifter till Skatteverket (staten) för de anställdas pensioner, 

socialförsäkringar med mera. Utöver lagstadgade avgifter finns avgifter som har 

avtalats med de fackliga organisationerna. Enligt avtal är arbetsgivaravgifter 

premier för arbetsmarknadsförsäkringar och tjänstepension. Hur ser fördelningen 

ut mellan skatter och avgifter som läggs på lönen? Bruttolönen i illustrationen 

nedan är 10 000 kr. Då är det lätt att tänka hur fördelningen är för 20 000 kr, 

30 000 kr osv. 

Sociala avgifter enligt avtal (6-12%) 

Sociala avgifter enligt lag (33 %) 

Semesterlön (15 %) 

Total lönekostnad 

c:a 16 000 kr 

Bruttolön 10 000 kr 

Preliminär skatt 30-50 % 

Nettolön 7 000 kr 

CD BILD 4.02 

Gå igenom den nuvarande verksamhetens bemanningsplan och lönebudget. 

I bemanningsplanen kan finnas ett bra material att utgå ifrån, men det är den nya 

verksamheten som ska budgeteras. Nu kommer kreativiteten att sättas på prov. 

Har du identifierat svagheter i arbetssätt och bemanning? Ser du möjligheter att 

driva verksamheten på annat sätt? Vad får det för kostnadseffekter? 

Gör en egen bemanningsplan. Använd gärna den mall som finns på CD:n 

eller arbetsbladet i boken. 

I mallen kan du göra beräkningar för olika personalkategorier. Utöver löner 

och sociala avgifter för arbetad tid, gör du bedömning av motsvarande kostnader 

för icke arbetad tid. Det är semesterlön, sjuklön, ersättning vid föräldraledighet 

och dylikt. Även vikariebehovet måste budgeteras. Kostnaderna för vikarier 

beräknar du direkt i kostnadsbudgeten. 

Tänk på att lönenivåerna i uppgifterna från den nuvarande verksamhet måste 

räknas upp med de index som beror på avtalsförhandlingar. I budgeten bör alltså 

lönekostnader och pris räknas upp med hänsyn till kommande förändringar. I 

samband med upphandling anges i anbudsunderlaget oftast ett index för hur 

priset skall räknas upp om uppdraget ska löpa en längre period. 


45


Ett alternativ till att ha egen personal är att köpa tjänster vid behov av extra 

personal eller någon specialist. Fördelen är att det minskar de fasta kostnaderna. 

Tänk då över om det är viktigt att ha den rätta kompetensen och engagemanget 

hos fast anställd. 

Vilken lön ska du själv som ägare ta ut? I budgeten bör ligga en lön som 

motsvarar vad som är gängse för yrket och den företagsledande rollen. När 

du sedan driver företaget är det en helt annan sak om du kan vara försiktig 

med att ta ut lön under en startperiod. Med tanke på de skatter och avgifter 

som belastar ett löneuttag kan det vara idé att avvakta med full ägarlön. Du 

kommer förstås att anlita en ekonomirådgivare, till exempel en revisor eller annan 

ekonomikonsult; frågan om ägaruttag bör du ta upp med rådgivaren i samband 

med ekonomiuppföljning i företaget. 

Optimal nivå 

Ett rekommenderat sätt att budgetera är att tänka sig ett optimalt scenario, 

alltså den omfattning på verksamheten som ger bästa effektivitet och lönsamhet. 

Idealet är om anbudsförfrågningen är just på den optimala nivån, men det är 

antagligen inte troligt. Gör därutöver den budget som svarar mot anbudet. Kan 

verksamheten drivas vid denna nivå med acceptabel lönsamhet? 

Nästa fråga att fundera på är – kan verksamheten förändras från anbudsnivån 

till den optimala nivån sedan du väl fått uppdraget från anbudsgivaren? Låt säga 

att det är ett vårdhem. Kan du ta emot beställningar från fler håll än från den 

ursprunglige uppdragsgivaren? Vad förändras? Är det främst personalkostnader? 

Är det kanske lokalkostnader eller är det något annat? 

Kapitalbehov och finansiering 

Anläggningstillgångar och avskrivningar 

I verksamheten kommer det att finnas tillgångar av långsiktig såväl som kortsiktig 

art. Utrustning, inventarier, fastigheter med mera (investeringar) är tillgångar 

som företaget utnyttjar under flera år. Tillgångar som används på kortare sikt 

är det som behövs i förråd och lager. Att ha ett visst mått av tillgängliga pengar, 

rörelsekapital, är också en nödvändig tillgång. Kapitalbehovet vid starten är 

summan av investeringar, lager och förråd samt rörelsekapital. För att täcka 

kapitalbehovet behövs pengar för samma belopp – finansiering. Pengarna kan 

du ordna genom egen ägarinsättning och genom lån. En uppställning som den 

följande med kapitalbehov och finansiering kallas balansräkning, i företagsstarten 

är det en startbalans. 

Anskaffning av inventarier, fastighet och utrustning som ska användas 

under flera år kallas investeringar i anläggningstillgångar. De finns inte med 

i resultatbudgeten till det värde de är anskaffade för, utan i stället som en 

kostnad för årlig värdeminskning. Det begrepp som används för denna kostnad 

är avskrivning. 



CD BUDGET 

Startbalans 

Kapitalbehov 

Investeringar 

Varulager o förråd 

Rörelsekapital i starten 

Summa kapitalbehov 

Finansiering 

Eget kapital 

Lån 

Kortfristiga skulder 

Summa finansiering 

Investeringar 

Avskrivningar 

Objekt Kronor Livslängd Avskrivning/år 

summa 

Summa 

Resultatbudget Kronor 

Intäkter + 

Kostnader – 


Ränta – 

Resultat = 

Du bedömer hur lång livslängd tillgången har och anpassar avskrivningstiden 

efter det. Avskrivningstiden för inventarier sätts ofta till fem år. Då är den årliga 

avskrivningen 20 procent av anskaffningsbeloppet. Fastigheter har avskrivning 

på mellan två och fem procent av köpebeloppet. 

För in budgeterade investeringar i arbetsbladet för kapitalbehov och 

beräkna avskrivning per år. Skriv in summa avskrivningar per år i arbetsbladet 

budgetsammanställning. I beräkningsmallen på CD:n förs siffran automatiskt 

över till sammanställningen. 

Behov av rörelsekapital 

Antagligen behöver det finnas förbrukningsvaror eller varor till försäljning i 

förråd och lager. Varor köps in och säljs eller förbrukas. Värdet av varorna i 

förråd och lager, exempelvis sjukvårdsartiklar om det är ett vårdhem, är kanske 

inte så stort, men kan vara betydande i handelsföretag och tillverkande företag. 

Pengar binds i företaget. 

En annan del av omsättningstillgångarna är pengabehovet, vilket kallas 

rörelsekapitalbehovet, som beror på att driftskostnader ska betalas (utbetalningar) 

innan det har kommit pengar från kunden eller uppdragsgivaren (inbetalningar). 

Det är givetvis bäst om kunden betalar med korta intervaller. Helst i förskott 

förstås. Ska du lämna anbud så läs i handlingarna om vilka betalningsvillkor som 

gäller. En vanlig kundkredittid i de sammanhangen såväl som inom affärslivet i 

stort är 30 dagar. 

Gör först en grov bedömning av rörelsekapitalbehovet. Gå igenom 

resultatbudgeten konto för konto. Hur stora utbetalningar gör företaget innan 

inbetalning i tillräcklig utsträckning kommer från kunderna? Summabeloppet 


47


på utbetalningarna måste finnas som rörelsekapital. Om det till exempel är 

en personalkrävande verksamhet så bör det finnas pengar att betala löner, 

preliminärskatt och arbetsgivaravgift plus hyresbetalning och lite till för ett par 

månader. 

För nya företag med begränsat eget kapital och svårighet att få lån, kan det 

vara avgörande med bra betalningsvillkor. Lika väl som det är bra med snabb 

betalning från kund, är det gynnsamt att få lång kredittid från leverantör av 

varor och tjänster. 

För in alla uppgifter om kapitalbehov på arbetsbladet Kapitalbehov eller 

på kalkylbladet Kapitalbehov i beräkningsmallen på CD:n. När du har gjort 

resultatbudgeten färdig i en första omgång (mer om det nedan) kan du få fram en 

bättre kapitalbehovsberäkning genom att göra en likviditetsbudget. Själva arbetet 

med likviditetsbudgeten ger en bra känsla för betalningsflödet i företaget och 

vad som kan göras för att hålla kapitalbehovet så lågt som möjligt. En mall för 

likviditetsbudget finns som arbetsblad och som kalkylblad i beräkningsmallen på 

CD-skivan. Eftersom du kommer att behöva göra ändringar likviditetsbudgeten 

är det en fördel att utnyttja beräkningsmallen. 

I likviditetsbudgeten tar du med alla inbetalningar och utbetalningar, alltså 

även köp av inventarier etc, men inga avskrivningar. Däremot ska amorteringar 

och räntebetalningar på lån läggas in. Moms kommer att beskrivas senare och 

är därför inte med i exemplet nedan. För de flesta företag är moms en viktig del i 

bearbetningen av likviditetsbudgeten. Gör likviditetsbudgeten för samma period 

som resultatbudgeten. 

Likviditetsbudget Januari Februari Mars April Maj Juni 

Betalning från kunder 1 000 + 1 500 1 000 1 500 1 500 

Egen insats och lån + 2 000 

(Utgående moms) 

Moms till Skatteverket 

Summa inbetalningar 2 000 1 000 1 500 1 000 1 500 1 500 

Betalning till leverantörer 

Anställdas nettolön 500 500 500 500 500 500 

Prel A-skatt o arb.g.avgift 500 500 500 500 500 

Driftsbetalningar 200 200 200 200 200 200 

Inventarier 600 400 

Amortering 80 

Räntebetalning 47 47 

(Ingående moms) 

Moms från Skatteverket 

Summa utbetalningar 1 800 1 600 1 247 1 200 1 200 1 245 

Ingående kassa 0 + 200 - 400 - 65 - 265 + 35 

Summa inbetalningar + 2 000 + 1 000 + 1 500 + 1 000 + 1 500 + 1 500 

Summa utbetalningar - 1 800 -1 600 - 1 165 - 1 200 - 1 200 - 1 245 

Utgående kassa + 200 - 400 - 65 - 265 35 + 290 

Utgående kassa en månad blir ingående kassa nästa månad. 



Från din grova kapitalbehovsbedömning och din likviditetsbudget får du 

fram lånebehovet. På nedersta raden i likviditetsbudgeten ser du om din grova 

bedömning av lånebehovet stämmer. Finns det ett stort minus? Antingen får 

lånebehovet justeras, eller också får du göra förskjutningar i betalningar så att 

lånebehovet minskar. Finner du några sådana möjligheter? 

Finansiering och ränta 

Goda betalningsvillkor från leverantörer och gynnsamma betalplaner från kunder 

och uppdragsgivare minskar behovet av annan extern finansiering, främst bank. 

Egen insats av pengar är en form av finansiering. I aktiebolag är den egna insatsen 

i första hand aktiekapital. Ägare kan därutöver även lämna lån till företaget. 

Aktiekapital kan i vissa fall även utgöras av utrustning som ägare sätter in i 

företaget. Det kallas för apportegendom. Även denna form av aktiekapital är en 

del av finansieringen. 

För utlåning ställer bankerna krav på säkerheter. Det kan vara säkerhet i 

form av borgen, företagsinteckning eller pantbrev i fastighet. Borgen kan dels 

vara ägarborgen, men också borgen av närstående eller andra. Företagsinteckning 

innebär pantsättning av företagets inventarier, varulager, kassa och kundfordringar. 

Skulle företaget försättas i konkurs kan banken få utdelning från konkursboet 

baserad på företagsinteckning eller pantbrev i företagets fastighet. 

Finner banken att säkerheterna i företaget är otillräckliga kan det bli tal 

om att ägaren föreslås lämna pantbrev i den egna bostaden som säkerhet för lån 

till företaget. Ett alternativ är att ägaren får ett privatlån mot pantbrev i bostad 

för att sedan i sin tur låna ut pengarna till företaget eller sätta in dem som egen 

insats, till exempel aktiekapital. 

Utöver amorteringslån, det vill säga lån med en fast återbetalningsplan, kan 

sättet att finansiera vara checkkredit (kontokredit) och fakturabelåning när det 

gäller rörelsekapitalbehovet. För investeringar i anläggningstillgångar finns även 

leasing och avbetalningskontrakt. 

Checkkredit (även kallad checkräkningskredit eller kontokredit) innebär att 

företaget får låna upp till en viss gräns (maxbelopp) på kontot. Inbetalningar 

från kunderna slussas in på kontot vilket gör att utnyttjat lånebelopp varierar. 

Varje företag bör ha checkkredit som en del av sin finansiering. 

Leasing är inget lån. Bankens finansieringbolag eller leverantören har kvar 

ägandet av till exempel en dialysutrustning och hyr ut den till företaget mot en 

avgift. Denna avgift är en driftskostnad i resultatbudgeten. Någon avskrivning 

finns inte på leasad utrustning och utrustningen finns inte i balansräkningen. 

Leasingtiden bör vara anpassad till avtalstiden för uppdraget. 

Vid avbetalningskontrakt är det företaget som äger objektet och företaget kan 

göra avskrivning. Äganderätten kan gå tillbaka till bankens finansieringsbolag 

om avbetalningarna inte sköts. 

På Nuteks webbsidor finns information om olika finansieringsmöjligheter 

och andra aktörer, som till exempel ALMI, som kompletterar bankerna. 

Kapitalbehovets storlek och finansieringens inriktning påverkar räntekostnaderna. 

När du budgeterar räntan, försök att göra en bedömning av hur 

ränteläget förändras under budgetperioden, särskilt om lånebehovet är stort. I 

resultatbudgeten är det lämpligt att också ta med en räntekostnad för det egna 

insatta kapitalet, även om utdelning till ägaren inte sker i första taget. 


49


För in lån och annan finansiering i arbetsbladet Finansiering. Beräkna räntekostnaderna 

och skriv in summan direkt i budgetsammanställningen. När du 

beskriver finansieringen i CD:ns beräkningsmall förs räntekostnaden automatiskt 

över till budgetsammanställningen. 

Startbalans 

Kapitalbehov 

Investeringar 

Varulager o förråd 

Rörelsekapital i starten 


Finansiering 

Eget kapital 

Lån 



Finansiering Belopp Amortering Ränta Ränta/år 

Finansieringsslag Kr Kr/år % TKr 

Eget kapital ---- 

Amorteringslån 

Checkkredit ---- 

summa ---- Summa 

CD BUDGET 


Intäkter + 

Kostnader – 


Ränta – 

Resultat = 

Intäktsbudget, resultat och pris 

Du har tagit fram driftskostnaderna, avskrivningarna och räntekostnaderna. 

Vad blir summa kostnader? För att inte gå med förlust krävs minst lika stort 

intäktsbelopp. 

Är det ett totalpris du ska lämna som anbud? Det är naturligtvis bättre att 

ha ett plusresultat som ger viss marginal om kostnaderna skulle bli högre än 

budgeterat. Det innebär att du i så fall bör satsa på en högre anbudssumma, det 

vill säga sätta ett högre pris, och därmed få ett godtagbart resultat. 

Pris = Totala budgeterade kostnader + Säkerhetsmarginal inklusive budgeterad vinst. 

I detta läge krävs en måldiskussion och en diskussion om prissättning. 

Konkurrensen om anbudet innebär antagligen att det inte går att sätta önskat pris. 

Gå igenom planerna om igen. Vad händer med företagets ekonomiska stabilitet 

om företaget är olönsamt? 

• Kan du bedriva verksamheten på ett sätt som håller kostnaderna 

nere utan att kvaliteten blir lidande? Gör i så fall om budgeten. 

• Kan du driva verksamheten med otillräcklig lönsamhet en tid 

men samtidigt utveckla företaget mot en optimal nivå, till 

exempel genom att ta in kompletterande kunder? Har du gjort 

en budgetvariant för optimal nivå? 



Om anbudet ska lämnas som ett pris per vårdplats och dygn eller pris per 

behandlingsinsats, så delar du totala kostnader och vinst med det antal platser 

som blir belagda per år eller det antal behandlingar som genomförs. 

Pris = 

Totala budgeterade kostnader + Budgeterad vinst 

Budgeterad beläggning eller antal behandlingar 

I de totala kostnaderna ingår även rörliga kostnader, till exempel 

behandlingspreparat × antal behandlingar. 

Gör en efterforskning om var prisnivån ligger i andra liknande upphandlingar. 

Ta helst också reda på om de företag som fått uppdragen lyckas genomföra 

verksamheten på ett bra sätt. Hur ligger du till med utgångspunkt från den 

budget du gjort och dina förutsättningar i övrigt? Säljer du tjänster där företagets 

kapacitet begränsas av tillgänglig tid? Den tjänst du erbjuder kan då räknas om 

i tid. Du säljer till exempel konsulttjänster. 

Pris = 

Totala budgeterade kostnader + Budgeterad vinst 

Budgeterat antal timmar 

I de totala kostnaderna ingår även rörliga kostnader. 

Det framräknade priset är en av flera utgångspunkter för din prisbedömning. 

Värdet för kunden av dina tjänster är kanske större, vilket innebär att du kan sätta 

ett högre pris. Även motsatsen kan vara fallet, det vill säga. kunden är inte beredd 

att betala det pris du behöver ta för att kunna driva företaget långsiktigt. 

En viktig fråga är hur många timmar som är debiterbara, det vill säga hur 

många timmar som är direkt säljbara. Utgå från schematiden, kanske 1800 timmar 

per person och år. Räkna bort tid som går till att marknadsföra och sälja, tid 

för administration, kompetensutveckling, transporter, sjukdom, föräldraledighet 

och dylikt samt underhåll av lokal och utrustning etc. Den tid som kvarstår är 

debiterbar tid. Bedöm nivån på ditt företags debiterbara tid. Debiteringsgraden 

är ett viktigt nyckeltal. 

Budgetera debiteringsgraden och följ sedan upp den. 

Debiteringsgraden (%) = 

Debiterade timmar (sålda timmar) 

Debiterbara timmar 

Bestäm inte priset ännu, gör likviditetsbudget, justera lånebehovet och arbeta 

igenom resultatbudgeten ännu en gång. 


51


Budgetering med uppstart 

Avser budgeten en speciell uppdragsperiod? Hur har du tagit hänsyn till de kostnader 

och det kapitalbehov du har under en tid innan du startar uppdragsverksamheten? 

Det kan till exempelvara kostnader för personalrekrytering, utbildning, resor 

med mera. Antagligen behöver du rörelsekapital även för detta. 

Finns det ingen annan täckning för uppstartskostnaderna bör de fördelas över 

uppdragstiden så att de kommer med i den budget som blir bedömningsunderlag 

för anbudet och/eller din prissättning. 

Ekonomisk stabilitet i företaget 

Kan företaget gå med förlust, men ändå finnas kvar? 

Att företaget går med förlust innebär att kostnaderna under en period, till 

exempel ett år, är större än intäkterna. Företaget kan ändå fortsätta verksamheten 

så länge som alla betalningar sköts. Det förutsätter att företaget har pengar så 

det räcker genom lån eller på annat sätt, eftersom företaget i sig inte genererar 

medel via lönsam försäljning. 

Det som stoppar driften är alltså främst brist på pengar, men det finns 

också andra faktorer som är hinder för att fortsätta. Leverantörer, kunder och 

omvärlden i övrigt observerar att företaget drar ut på tiden med betalningar och 

börjar bli försiktiga. Kan man använda sig av det företagets tjänster? Kan man 

lämna leverantörskredit? 

För aktiebolag gäller en särskild regel, aktiebolaget måste följa vissa formkrav 

när förlusten, till sitt belopp, överstiger halva det egna kapitalet. Av det skälet är 

det viktigt att ha tillräckligt stort aktiekapital. Aktiekapitalets storlek har också 

betydelse genom att det ökar intresset från bankerna att lämna lån. Tror ägaren 

starkt på sitt företag genom att sätta in egna medel är det lättare för banken att 

våga låna ut. Förutom att sätta in eget kapital i företaget tillför företaget i sig 

eget kapital när det är lönsamt. Plusresultatet vid varje årsbokslut förs över till 

det egna kapitalet efter det att det har beskattats (och efter eventuella justeringar 

som kallas bokslutsdispositioner). Är det å andra sidan förlust så minskas det 

egna kapitalet med motsvarande efter bokslutsdispositioner. 

Om du som ägare vill stärka det egna kapitalet i aktiebolaget, till exempel. 

i starten, kan en tids försiktighet med löneuttag innebära ett bättre resultat och 

därmed ett tillskott till det egna kapitalet. Visserligen finns en bolagsskatt, men 

den är lägre än summan av A-skatt och arbetsgivaravgift. 

Observera nedan att startbalansen kallas balansräkning. Startbalans 

är enbart en benämning på balansräkningen i starten. Investeringarna, som 

används flerårigt i företaget, kallas anläggningstillgångar. Övriga tillgångar 

är omsättningstillgångar och består till exempel av varulager, kundfordringar, 

kassa och bankkonto. 



Lägg märke till att: 

Eget kapital = Tillgångar - Skulder 

CD BUDGET 

Balansräkning 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Omsättningstillgångar 

Summa tillgångar 


Intäkter + 

Kostnader – 


Ränta – 

Resultat = 

Eget kap o skulder 

Eget kapital 

Lån 

S:a EK o skulder 

Årets resultat efter skatt 

förändrar det egna kapitalet 

Det positiva resultatet bidrar till företagets ekonomiska stabilitet också genom 

att det bygger upp de egna tillgångarna i form av pengar i kassan eller minskade 

lån. Ett företag som ska utvecklas behöver ett bra resultat för att bygga vidare 

på egen förmåga och inte enbart på lånade medel. 

En viktig slutsats är, att en strävan efter ett bra ekonomiskt slutresultat måste 

finnas parallellt med en verksamhet som vinner uppdragsgivares och brukares 

förtroende. Att sätta pris enbart för att vinna anbudet är ingen bra idé. 

Rating. Krav på anbudsgivare 

Vid upphandlingar anges ofta kraven på anbudsgivaren i form av nivåkrav på 

företagets ekonomiska status – så kallad rating. För nystartade företag som inte har 

någon ”ekonomihistoria” krävs att man verifierar sin ekonomi och prissättning 

till exempel genom intyg för finansiering från en bank eller från ALMI, och att 

man vid förhandlingsbordet visar att man har ett väl underbyggt pris. 

Stäm av med upphandlaren vad som gäller innan anbudet lämnas in. 

Soliditet och likviditet är mått på ett företags ekonomiska förmåga. När 

kraven på anbudsgivare beskrivs, används dessa begrepp. Likviditet handlar om 

betalningsförmåga medan soliditet grovt sett är det egna kapitalet i företaget sett 

i förhållande till storleken på hela finansieringen. 


53


Företagsformerna, ansvaret och beskattningen 

Företagsformerna – beskrivning 

För att kunna fullfölja budgetarbetet måste du räkna med påverkan av skatter 

och sociala avgifter (arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal). Dessa är beroende 

av den företagsform du, eller ni om det är flera ägare, väljer. Matrisen visar något 

av det som är särpräglat för respektive företagsform. 

Enskild 

näringsidkare 

Handelsbolag 

Kommanditb 

olag 

Aktiebolag 

Ekonomisk 

förening 

Krav på 

insatt eget 

kapital 

Nej Nej Nej 

Aktiekapitalet 

ska vara minst 

100.000 kr* ) Nej 

Antal ägare En Minst två Minst två Minst en Minst tre 

Personlig 

risk 

Personligt 

ansvar 

Personligt 

ansvar 

Personligt 

ansvar för 

minst en av 

ägarna - 

Komplementär 

Begränsat till 

aktiekapitalet. 

Kan även bli 

personligt 

ansvar vid 

obetalda 

skatter och när 

aktiekapitalet 

är förbrukat 

Medlemmens 

personliga risk 

begränsas till 

eventuell 

ekonomisk 

insats. 

Styrelsen kan 

bli personligt 

ansvarig vid 

obetalda 

skatter. 

Deklaration / 

beskattning 

Ägaren. 

I vissa fall 

deklarerar 

även make/ 

maka/sambo 

Ägarna Ägarna Aktiebolaget Föreningen 

Kan ägare 

vara anställd 

i företaget? 

Nej Nej Nej Ja Ja 

*) Kontrollera vad minsta nivån för aktiekapital i privata bolag f.n. är. 

Vad som står att läsa om egen kapitalinsats under tidigare rubriker har underförstått 

handlat om aktiebolag. Lagen ställer inget krav på eget kapital i övriga 

företagsformer. Ändå kan samma resonemang gälla i de fall då det gäller 

riskbuffert och möjligheter att få lån. 

Enskild näringsidkare är detsamma som enskild firma. Den enskilde näringsidkaren 

deklarerar och beskattas privat för rörelsens resultat. Firman kan ha 

anställda, men näringsidkaren är inte anställd. Den enskilde näringsidkaren 

ansvarar fullt ut för firmans alla åtaganden. 

I Handelsbolag är delägarna solidariskt ansvariga för bolagets alla åtaganden. 

De är inte anställda. Handelsbolagets resultat fördelas mellan delägarna och de 

beskattas enskilt efter sina deklarationer. Handelsbolaget kan ha anställda. 

Kommanditbolaget fungerar som handelsbolaget med den skillnaden att 

minst en delägare, Komplementär, har fullt personligt ansvar för bolagets 

åtaganden. 



Aktiebolaget är en juridisk person som deklarerar och beskattas med bolagsskatt. 

Alla som är verksamma i aktiebolaget, även ägare, är anställda. De deklarerar 

själva för sina inkomster från aktiebolaget. Ägare har i grunden enbart personligt 

ansvar för det insatta kapitalet, men det kan tillkomma personligt ansvar. Har 

ägaren lämnat privat säkerhet för banklån, innebär det ett privat risktagande. 

Ägare, som är styrelseledamot i bolaget, kan få betalningsskyldighet för förfallna 

skatter och avgifter. Vidare kan betalningsansvar uppkomma om inte formkraven 

sköts när resultatet blir negativt och är större än halva det egna kapitalet. 

Ekonomisk förening är en självständig juridisk person som deklarerar och blir 

beskattad på samma sätt som aktiebolag. Personligt ansvar kan uppkomma för 

styrelseledamöter om skatter och avgifter förfallit eller de ställt privata säkerheter 

för banklån. De som är verksamma i driften är anställda. 

Resultaträkning i årsbokslut 

Resultaträkning i årsredovisning 

Kronor 

Intäkter + 

Anställdas lön, skatt o arbetsgivaravgift - 

Övriga kostnader. Ägares lön, skatt och 

arbetsgivaravgift - 

Avskrivningar - 

Räntor - 

Resultat att deklarera av företaget = 

Aktiebolag och 

ekonomisk förening 

Beskattning 

av resultatet 

hos företaget: 

F-skatt 

CD BUDGET 

Resultaträkning i årsbokslut 

Kronor 

Summa intäkter + 

Anställdas lön, skatt o arbetsgivaravgift 

Ägares lön, skatt o arbetsgivaravgift 

Övriga kostnader - 

Avskrivningar - 

Räntor - 

Resultat = 

Avdrag för egenavgift - 

Resultat att deklarera av ägare = 

Enskild firma och 

handelsbolag 

Beskattning 

av resultatet hos 

ägare: F-skatt 

eller SA-skatt 

Observera, att vid enskild firma och handelsbolag ska först en egenavgift, som 

motsvarar arbetsgivaravgift, belasta resultatet. Därefter beskattas överskottet 

– F-skatt för enskild näringsidkare och Särskild A-skatt för delägare i 

handelsbolag. 

Även om resultaträkningen som följer av bokföringen får ett annat utseende 

för enskild firma och handelsbolag än för aktiebolag och ekonomisk förening, 

kan din budgetuppställning inför anbudsgivning se ut som arbetsbladen i detta 

kursmaterial. Du får ett underlag som är lite lättare att tyda. 

Räknas skatten alltid på årsresultatet? Nej, genom bokslutsdispositioner 

finns det möjligheter att avsätta delar av överskottet för beskattning kommande 

år, när resultatet är sämre. Metoderna för bokslutsdispositioner kan vara olika 

beroende på företagsform. Underskott kan skjutas framåt för att räknas av mot 

vinster kommande år. 

Från aktiebolag och ekonomisk förening kan beskattat resultat delas ut till 

ägarna/medlemmarna. Utdelning beskattas även hos mottagaren. 


55


Företagsformer, registrering och preliminärskatt 

Hur påverkas budgeteringen av skatter? 

I resultatbudgeten ska löner anges som bruttolöner, eftersom det är 

företagets kostnad. När företaget sedan drivs ska företaget löpande betala ut 

anställdas nettolön medan skattedelen i lönen, preliminär A-skatt, ska betalas 

till Skatteverket med en månads fördröjning. 

Företagsskatten påverkar heller inte arbetet med resultatbudgeten direkt. 

Under budgetarbetet är uppgiften främst att uppnå lönsamhet. 

Registrering av företaget. 

Efter registrering hos Bolagsverket ska företaget registreras hos Skatteverket. 

Skatteverket lämnar F-skattsedel om nödvändiga villkor är uppfyllda. Läs mer 

om detta i Skatteverkets broschyr “Så fyller du i avgifts- och skatteanmälan”. Se 

även webbsajten för företagsregistrering. 

Grundat på de budgetuppgifter som lämnas in i samband med anmälan till 

Skatteverket, meddelar Skatteverket beloppet för den preliminära F-skatt som 

du, eller företaget, ska betala månadsvis. 

Den preliminära F-skatten för enskild näringsidkare innehåller även 

preliminär egenavgift. Delägare i handelsbolag betalar preliminär särskild A- 

skatt i vilken preliminär egenavgift ingår. 

Efter årsdeklarationen sker en avräkning mellan slutlig skatt och preliminärt 

betald skatt. 

När du gör likviditetsbudgeten ska du tänka på att preliminärskatt och 

arbetsgivaravgift för anställda betalas till Skatteverket månaden efter löneutbetalningen. 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun 

Anställdas nettolön 18 090 

Anställdas prel.skatt 

o sociala avgifter 17 663 

Moms 

Hur kan moms påverka budgetarbetet? 

De flesta företag är momspliktiga. De ska göra påslag på sina kundfakturor 

med utgående moms, och betala moms på inköp, ingående moms. Momssaldot 

under en period redovisas till Skatteverket i en särskild skattedeklaration. 

För företag med verksamhet inom hälso- och sjukvård och viss utbildningsverksamhet 

finns däremot inte någon momsplikt. Det innebär att de inte gör 

momspåslag på kundfakturor. Moms som dessa företags leverantörer lagt på 

sina fakturor blir kostnad. Ingen momsredovisning görs till Skatteverket. 

I ett företag kan det också förekomma blandad verksamhet, där vissa delar 

är momspliktiga medan andra inte är det. 

Exempel: Ett företag som bedriver sjukgymnastik på uppdrag åt landstinget 

har även styrketräning och jazzdans i sina lokaler. Landstingsuppdraget är inte 

momspliktigt, men det är den övriga verksamheten. 



Har du blandad verksamhet, både momspliktig och icke momspliktig, ska 

du lämna momsredovisning. Utgående och ingående moms som tillhör den 

momspliktiga verksamheten ska redovisas. Moms på inköp som är gemensamma 

för verksamheterna, fördelas i proportion till försäljningen från respektive 

verksamhet. Blir ditt företag momspliktigt? Ta kontakt med Skatteverket för att 

få besked just i ditt fall. 

Är verksamheten inte momspliktig? 

• Moms på betalningar till leverantörer blir en kostnad i 

resultatbudgeten. Undersök om kommun eller landsting, som 

ska bli din uppdragsgivare, lämnar kompensation för dessa 

merkostnader. 

• Vid investeringar bokförs inköpen inklusive momsbeloppet som 

anläggningstillgång i balansräkningen. Avskrivning gör du sedan 

på anskaffningsbeloppet inklusive moms. 

• I likviditetsbudgeten behöver du inte använda raderna som berör 

moms. 

Är verksamheten momspliktig? 

• Moms påverkar inte företagets resultatbudget. 

• Momsen har ofta stor betydelse för likviditeten. Hantera momsen 

på rätt sätt i likviditetsbudgeten. Läs mer om momsredovisning 

på en särskild flik i CD:ns räknemall. 

Momssatser 

Momssatserna är sex procent på bland annat allmänna nyhetstidningar, böcker 

och tidskrifter, taxi-, flyg- och tågresor i Sverige samt viss kultur och idrott. 

På bland annat hotell och camping, livsmedel och vissa konstverk är momsen 

25 procent. Den generella momsen för varor och tjänster är annars 25 procent. 

Din budget och banken 

Du har budgeterat dina kostnader och intäkter. Du har beräknat kapitalbehovet, 

först genom en grov bedömning, sedan noggrannare med hjälp av likviditetsbudget. 

Därefter har du skissat en möjlig finansieringslösning. Du anser att 

resultatbudgeten är acceptabel och du står inför uppgiften att lägga fram planerna 

för de finansiärer du tänker dig, kanske bank och ALMI. 

Genom att du arbetat med mallarna i Entreprenörskolan har du ett bra underlag 

att presentera för finansiärer. Dels sammanställningen med resultatbudget och 

startbalans, dels de arbetsblad som underbygger sammanställningen. 


57


Bokföring 

Ordnad bokföring är ett samhällskrav. För dig och ditt företag ger bokföringen 

nödvändigt underlag för att följa upp ekonomi och verksamhet. 

Alla affärshändelser ska noteras löpande i en grundbok. Det kan ske med 

papper och penna, men det är antagligen dator och bokföringsprogram som blir 

dina verktyg. 

Affärshändelser är försäljning, inköp, transaktioner - det vill säga 

inbetalningar och utbetalningar - förändringar av fordringar och skulder etc. 

Händelserna bokförs på konton och som underlag ska alltid finnas en verifikation, 

det vill säga en faktura, ett kvitto, en inbetalningsavi eller annat dokument. För 

att få ordning och reda i företaget är det viktigt att verifikationerna samlas och 

arkiveras på ett systematiskt sätt. Dessutom finns det lagkrav på hur dokumenten 

ska arkiveras. 

Varje företag har sin kontoplan, men den bygger på en baskontoplan. (Se 

www.bas.se.) Det finns skäl att gå igenom vilka konton som är viktiga just i ditt 

företag. Du har kanske blandad verksamhet och vill se kostnaderna uppdelade 

på dessa verksamheter. 

I grundboken förs affärshändelserna in dagligen, alltså i kronologisk 

ordning. Huvudboken är en sammanställning per konto. Utifrån dessa underlag 

kan man ta fram rapporter när man önskar; resultatrapport och balansrapport. 

Det är inte korrekta uppgifter fullt ut, i så fall måste man göra bokslut. I bokslut 

är inkomster och utgifter periodiserade, det vill säga placerade i rätt period. 

Förskottsbetalningar till leverantörer har då gjorts till kostnad i rätt period, 

avskrivningar och räntor har beräknats, förändringar i varulager har räknats 

fram med mera. 

Företaget gör årsbokslut eller årsredovisning beroende på företagets storlek. 

För aktiebolag är årsredovisningen offentlig sedan den skickats till Bolagsverket. 

Du kan läsa mer om bokföring och företagets administration i Bokföringsnämndens 

skrift ”Att föra bok”, www.bfn.se 

Uppföljning 

Även om delårsrapporter, till exempel månadsrapporter, inte är helt korrekta, 

kan de ge alldeles tillräcklig information för att vara viktiga för den kontinuerliga 

uppföljningen. Bestäm dig i förväg för vissa konton och nyckeltal som du måste 

följa upp. Det kan vara knutet till de mål du sätter upp. 

Nyckeltal är till exempel antal genomförda behandlingar i förhållande till 

personalkostnader, bilkostnader i förhållande till antal hembesök, kostnadsutvecklingen 

för extrapersonal etc. 



Bygg värde i företaget 

Vilket perspektiv ska man ha på sitt företagande? Ska företaget drivas som ett 

livsprojekt eller under några år för att sedan överlåtas till någon annan? 

Vilket perspektiv du än har, är du säkert intresserad av att företaget i sig har 

ett gott anseende och har ett bra värde om det lämnas över till en köpare. Ett bra 

värde ger en bra ersättning till dig som säljer företaget. 

Du kan driva företaget under en kortare tid och ha lönsamhet genom att 

pressa kostnader, inte minst personalkostnader. Ett synsätt där personalen är mera 

kostnad än resurs riskerar emellertid att motverka ett långsiktigt värdebyggande 

i företaget. Värdet, så som en köpare ser det, mäts inte bara i lönsamhet och 

tillgångar som det ser ut bakåt i tiden, utan också i möjligheterna att ha god 

lönsamhet under kommande år. Det förutsätter att företaget har gott anseende 

hos kunder och alla andra intressenter, att det har byggt upp goda arbetsrelationer, 

utvecklat kunskaperna inom yrket och skapat kompetensöverföring mellan de 

som arbetar i företaget. Dessutom har företaget bra utrustning, tydliga och 

dokumenterade rutiner för verksamheten och metoder för ständig utveckling 

och förbättring. 

Rådgivning 

Den redovisningskonsult eller kvalificerade revisor du väljer kommer att ha 

stor betydelse för dig och företaget. Förutom hjälp med att ordna bokföring, 

redovisning av skatter, göra bokslut och deklaration, får du tillgång till kunskap 

om skattefrågor och mycket annat. Bokföring och redovisning kan mycket väl 

skiljas ut och läggas på en separat bokföringsbyrå. 

För aktiebolag har det under många år varit krav på att det ska finnas 

en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper och skriver en 

revisionsberättelse. Förslag finns om slopa detta krav för mindre företag. Ta 

reda på vad som kommer att gälla för dig. 

Att vara medlem i en branschorganisation eller arbetsgivarorganisation kan 

ge tillgång till anpassad och värdefull information. Arbetsgivarorganisationerna 

är dessutom ett stöd i personal- och förhandlingsfrågor; detta kan du läsa om i 

kapitel ”Arbetsgivare och anställd”. 

Vill du ha kunskaper och synpunkter på din verksamhetsidé i ett tidigare 

skede, har du kostnadsfri tillgång till Nyföretagarcentrum, Coompanion och 

ALMI Företagspartner. Lokalt finns även andra rådgivningsaktörer. Du kan 

få information om detta via din kommuns näringslivsansvarige och via Nutek. 

Nutek erbjuder också omfattande information på Internet. 


59

KAPITEL 5 Offentlig upphandling och valfrihetssystem 

Offentlig upphandling 

och valfrihetssystem 

Uppdrag åt kommuner och landsting 

Offentlig upphandling har förändrats mycket i Sverige under senare år, inte 

minst på grund av Sveriges medlemskap i EU. Den svenska lagstiftningen 

bygger nämligen på EG-direktiv och vissa grundläggande principer. Syftet är 

att förverkliga den så kallade inre marknaden inom EU. Ett viktigt skäl till 

den svenska lagstiftningen är att förhindra att offentliga medel används på ett 

otillbörligt sätt. 

Ytterligare faktorer som bidragit till förändringsvindarna är att kommuner 

och landsting utsatt den egna verksamheten för konkurrens. Genom att organisera 

verksamheten i tydliga resultatenheter och tillåta olika enheter att profilera sig 

skapas möjlighet att jämföra de olika enheterna i intern konkurrens. Många 

kommuner och landsting har också valt att köpa tjänster från privata företag. 

Det kan exempelvis gälla fastighetsskötsel och transporter, men även vård och 

omsorgsverksamheter. Syftet är att skapa bättre kvalitet och kostnadseffektivitet 

i de offentliga tjänsterna samtidigt som man vill erbjuda möjlighet för invånarna 

att välja mellan olika utförare. 

Om en offentlig enhet bestämmer sig för att upphandla verksamhet så innebär 

detta att företag som är intresserade får tillfälle att konkurrera om uppdragen 

och att detta i så fall måste vara en konkurrens på lika villkor. Regelverket ska 

ge företagen samma möjligheter att lägga anbud och ingen får diskrimineras. 

Såväl lagstiftningen om upphandling som den speciella konkurrenslagen är därför 

viktig att känna till för företag som är intresserade av denna marknad. 

Svenska företag har tillträde till den offentliga marknaden inom EU och 

EES-länderna. Bara i Sverige uppskattas värdet av offentlig upphandling till 

400 miljarder kronor. Förändringarna kommer att fortsätta och nu införs också 

så kallad valfrihetssystem i Sverige, vilket ytterligare kommer att förstärka 

konkurrensen. 


Offentlig upphandling och valfrihetssystem KAPITEL 5 

Upphandling av offentliga tjänster 

Bakgrund 

Den svenska lagstiftningen på upphandlingsområdet bygger i allt väsentligt på 

EG-direktiv. De flesta bestämmelserna i EG-direktiven har enligt EG-domstolen 

så kallad direkt effekt, vilket innebär att de kan åberopas av företag i svenska 

domstolar oavsett om bestämmelserna införts i den svenska lagstiftningen. 

Vilka regler gäller 

Sverige har sedan den 1 januari 2008 dels en lag om offentlig upphandling 

(LOU), dels en lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter 

och posttjänster (LUF). 

LOU innehåller bestämmelser om upphandling för den så kallade klassiska 

sektorn och LUF innehåller bestämmelser om upphandling för försörjningssektorerna. 

Vid all upphandling i Sverige gäller vissa grundläggande principer. Redan 

tidigare lagstiftning fastställde att myndigheterna vid upphandlingar skulle 

utnyttja befintlig konkurrens och agera affärsmässigt. Även om det inte längre 

framgår uttryckligen av den nya svenska lagstiftningen är det inte lagstiftarens 

tanke att dessa principer inte längre ska gälla. Härutöver finns i LOU och LUF 

ytterligare några grundläggande principer som följer av EG-rätten. 

• Icke-diskrimineringsprincipen som innebär ett förbud mot att 

diskriminera ett företag på grund av nationalitet. 

• Likabehandlingsprincipen som innebär att alla företag ska 

behandlas lika och utan ovidkommande hänsyn. 

• Transparensprincipen som innebär att upphandlingar måste 

präglas av öppenhet och förutsägbarhet. 

• Proportionalitetsprincipen som innebär att de krav som ställs 

inte får ställas högre än vad som är nödvändigt samt att de går 

att kontrollera. 

• Principen om ömsesidigt erkännande som innebär att 

upp-handlande myndigheterna i olika medlemsstater måste 

erkänna och acceptera dokument som betyg, intyg och certifikat, 

vilka utfärdats av behöriga myndigheter i andra medlemsstater. 

LOU och LUF 

LOU omfattar upphandlande myndigheter. 

• Statliga myndigheter 

• Kommuner 

• Landsting 

• Offentligt styrda organ 


61


Med offentligt styrda organ menas sådana bolag, föreningar, och stiftelser med 

mera som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att 

behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär. 

Vidare krävs att: 

1. organisationen till största del är finansierad av staten, en kommun, 

ett landsting eller en upphandlande myndighet. 

2. verksamheten står under kontroll av staten, en kommun, ett 

landsting eller en upphandlande myndighet, eller 

3. styrelsen eller motsvarande ledningsorgan till mer än halva antalet 

ledamöter är utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller en 

upphandlande myndighet. 

Offentligt styrda organ är vissa statliga bolag och de flesta kommun- och 

landstingsägda bolag. 

LUF omfattar upphandlande enheter. 

Upphandlande enheter är organisationer som tillhör försörjningssektorerna på 

grund av den verksamhet de bedriver. Verksamheten kan avse tillhandahållande 

av energi, dricksvatten, transporter, posttjänster med mera. Upphandlande 

enheter kan vara: 

• Upphandlande myndigheter 

• Offentliga företag 

• Vissa privata företag 

Tröskelvärden 

LOU och LUF gäller för såväl stora som små upphandlingar. 

Speciella krav gäller dock för större upphandlingar. Det avgörande är 

om upphandlingen under- eller överstiger vissa tröskelvärden som fastställs 

vartannat år. I Sverige offentliggörs dessa tröskelvärden omräknat till svensk 

valuta genom regeringens tillkännagivanden av tröskelvärden. Enligt det senaste 

tillkännagivandet (2008:32) gäller följande från och med den 1 januari 2008. 

Tröskelvärden i 

EURo 

SEK 

Byggentreprenader (LOU och LUF) 5.150.000 47.778.869 

Varor och tjänster 

Statliga myndigheter (LOU) 133.000 1.233.901 

Övriga upphandlande myndigheter (LOU) 206.000 1.911.155 

Upphandlande enheter (LUF) 412.000 3.822.309 



Den upphandlande myndigheten/enheten måste på objektiva grunder göra en 

kvalificerad uppskattning av värdet av det som ska upphandlas för att kunna 

göra en tröskelvärdesberäkning. Normalt är det inte tillåtet att dela upp 

upphandlingen i mindre delar för att kringgå bestämmelserna om upphandling 

över tröskelvärdena. 

Upphandlingsförfaranden över tröskelvärdena 

Upphandlingar över tröskelvärdena kan ske enligt tre olika förfaranden: 

Öppet förfarande 

Efter föregående annonsering får alla intresserade leverantörer begära ut 

förfrågningsunderlag eller lämna anbud. Därefter genomförs en kvalificering 

av leverantörerna och en utvärdering av anbuden. Förhandling är inte tillåten 

innan tilldelningsbeslutet. 

Selektivt förfarande 

Genom annonsering bjuds leverantörer in att ansöka om att få lämna anbud. 

Därefter genomförs en kvalificering av de företag som lämnat anbud och 

myndigheten/enheten bjuder sedan in vissa av de kvalificerade anbudssökande 

att lämna anbud. Efter utvärdering meddelas tilldelningsbeslut. Det är inte tillåtet 

att förhandla med anbudsgivarna. 

Förhandlat förfarande 

Genom annonsering, i vissa undantagsfall utan annonsering, bjuds företag in att 

ansöka om att lämna anbud. Sedan en kvalificering av de företag som lämnat 

anbud gjorts och vissa av dem bjudits in att lämna anbud, får en förhandling ske 

med en eller flera av dem. 

Val av upphandlingsförfarande 

När det gäller den så kallade klassiska sektorn (LOU) är utgångspunkten att öppet 

eller selektivt förfarande ska användas vid upphandlingar över tröskelvärdena. 

Förhandlat förfarande, med eller utan föregående annonsering, får dock användas 

i vissa undantagsfall. 

Vid upphandlingar över tröskelvärdena inom försörjningssektorerna (LUF) 

är huvudregeln att öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående 

annonsering ska användas. Förhandlat förfarande utan föregående annonsering 

är dock tillåtet i vissa undantagsfall. 


63


Upphandlingsförfaranden under tröskelvärdena 

Upphandlingar under tröskelvärdena kan ske enligt tre olika förfaranden: 

Förenklat förfarande 

Genom annonsering, i vissa undantagsfall utan annonsering, bjuds företag in att 

lämna anbud. Sedan sker en kvalificering av leverantörerna och en utvärdering 

av anbuden. Förhandling får därefter ske med anbudsgivarna. 

Urvalsförfarande 

Efter föregående annonsering får alla intresserade leverantörer ansöka om att få 

lämna anbud. Sedan sker en kvalificering av de anbudssökande och vissa bjuds in 

att lämna anbud. När anbuden inkommit görs en utvärdering och myndigheten 

får därefter förhandla med en eller flera av anbudsgivarna. 

Direktupphandling 

Inga formkrav finns för direktupphandling. 

Val av upphandlingsförfarande 

En offentlig upphandling under tröskelvärdena ska göras genom förenklat 

förfarande eller urvalsförfarande. 

Direktupphandling får användas om kontraktets värde är lågt eller om det 

finns synnerliga skäl. Med lågt värde avses fyra till fem prisbasbelop, det vill 

säga för närvarande 164.000 till 205.000 kronor. När det gäller synnerliga skäl 

kan det vara fråga om oförutsedda händelser som myndigheten eller enheten inte 

själv kunnat påverka. Vidare kan det gälla extra förmånliga köp. 

Ramavtal 

Ramavtal definieras i LOU respektive LUF som ett avtal som ingås mellan en eller 

flera upphandlande myndigheter/enheter och en eller flera leverantörer i syfte att 

fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod. 

Ramavtal i den klassiska sektorn 

Ramavtal ska upphandlas genom öppet, selektivt förfarande eller i undantagsfall 

genom förhandlat förfarande. Detta innebär att ett skriftligt förfrågningsunderlag 

måste utformas och att upphandlingen måste annonseras för att bjuda in 

leverantörer. Sedan måste en leverantörskvalificering och anbudsutvärdering 

genomföras. 

Om inte särskilda skäl föreligger får ramavtalet inte gälla för längre tid än 

fyra år. Ett exempel på undantag från fyraårsregeln är att det ställs särskilda krav 

på kontinuitet i tjänsternas tillhandahållande, som exempelvis vid äldrevård. 

Om ramavtalet bara sluts med en leverantör måste avtalet fastställa samtliga 

villkor för de kommande upphandlingskontrakten. För det fall ramavtalet sluts 

med flera leverantörer ska dessa vara minst tre. 



När ramavtalet tillämpas är det viktigt att känna till att det bara är de ursprungliga 

parterna i ramavtalet som får teckna kontrakt enligt detta avtal. Det är alltså 

inte tillåtet för andra myndigheter eller företag att i efterhand ansluta sig till 

ramavtalet. Det är inte heller tillåtet för parterna att göra några väsentliga 

avvikelser från de bestämmelser som finns i ramavtalet. 

Ramavtal med flera leverantörer måste innehålla en reglering av vilken 

leverantör som i första hand ska tilldelas kontrakt. Detta kallas fördelningsnyckel. 

En fördelningsnyckel kan vara en lista i vilken samtliga leverantörer som har 

fått ramavtal rangordnas. När köp ska ske måste myndigheten först vända sig till 

den leverantör som har hamnat högst i rangordningen. Skulle den leverantören 

inte kunna eller vilja leverera är det tillåtet att vända sig till nummer två i den 

rangordnade listan och så vidare. 

Vid rangordningen används en tilldelningsmekanism utifrån det mest 

fördelaktiga anbudet. Enklast är att rangordna efter pris. 

Ramavtal i försörjningssektorerna 

Ramavtal ska upphandlas genom öppet, selektivt förfarande eller förhandlat 

förfarande. LUF innehåller inte någon bestämmelse om att ramavtalet inte får 

gälla för längre tid än fyra år. Det finns inte heller något krav på att det ska vara 

minst tre leverantörer om ramavtalet sluts med mer än en leverantör. 

Reglerna om ramavtal är mindre detaljerade och ger utrymme för större 

flexibilitet inom försörjningssektorerna. 

Annonsering av upphandlingar och databaser 

Som utgångspunkt gäller att offentliga upphandlingar ska annonseras. Detta är 

viktigt för att företagen ska få kännedom om kommande affärer. 

Vid upphandlingar över tröskelvärdena ska det ske förannonsering, 

annonsering inför en aktuell upphandling och efterannonsering. Byrån för 

Europeiska gemenskapernas officiella publikationer (Publikationskontoret) 

publicerar annonsen i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Dessutom 

tas annonsen in i den europeiska databasen Tenders Electronic Daily (TED). 

Mer uppgifter om upphandlingar över tröskelvärdena finns på Europeiska 

unionens portal ”Europa” (http://europa.eu). 

Beträffande upphandlingar under tröskelvärdena finns inget krav på 

annonsering i EUT eller TED. Om förenklat förfarande används ska anbud 

istället begäras in genom annons i elektronisk databas som är allmänt tillgänglig. 

Annonsering kan också ske i annan form som leder till effektiv konkurrens. 

Det kan till exempel vara annons i större dagstidningar. Är det fråga om 

urvalsförfarande ska annonsering ske i allmänt tillgänglig elektronisk databas. 

Vid upphandlingar under tröskelvärdena behöver inte efterannonsering ske. 

På kommunernas och landstingens hemsidor finns ofta uppgifter om 

planerade, annonserade och avslutade upphandlingar. Här kan också intresserade 

företag hämta anbudsförfrågningar, kravspecifikationer eller andra dokument. 


65


När det gäller nationella upphandlingar presenteras merparten av svenska 

och nordiska upphandlingsannonser i tidningen AnbudsJournalen som kan 

nås via hemsidan www.allego.se. Allego AB har även en databas, liksom 

Opic AB med hemsida www.opic.se. Opic har också utbildningar kring offentliga 

upphandlingar. 

Ytterligare en databas med uppgifter om upphandlingar som används av 

vissa kommuner är e-Avrop, vilken nås via hemsidan www.e-avrop.com. 

Förfrågningsunderlag 

Om ett företag vill vara med och tävla om beställningar till offentliga organ så 

måste man känna till vilka förutsättningar som gäller för anbudsgivningen. Den 

viktigaste handlingen i detta sammanhang är förfrågningsunderlaget. När detta 

underlag har fastställts och skickats ut har själva ramen för upphandlingen också 

bestämts. Därefter kan den inte ändras på något väsentligt sätt, utan i så fall 

måste upphandlingen avbrytas och en ny upphandling sättas igång. 

Det är bara de kvalificeringskrav och utvärderingskriterier som framgår 

av förfrågningsunderlaget som kan beaktas. Ett företag som vill ha del av 

förfrågningsunderlaget kan behöva betala för det, men det får då bara debiteras 

en självkostnad. I de flesta fall kan man rekvirera förfrågningsunderlaget utan 

att det kostar något. 

Förfrågningsunderlagen kan vara utformade på olika sätt på grund av 

traditioner med mera, men följande punkter finns normalt med: 

• Kvalificeringskrav 

• Kravspecifikation 

• Utvärderingsgrund och eventuella utvärderingskriterier 

• Kommersiella villkor 

• Administrativa bestämmelser 

Vid tillämpningen av upphandlingsreglerna förekommer ofta skall-krav i förfrågningsunderlagen. 

Skall-krav är obligatoriska vilket innebär att ett anbud 

som inte uppfyller dessa krav inte får utvärderas utan ska förkastas. Skall-krav 

kan omfatta både företaget som sådant och föremålet för upphandlingen. Det 

är alltså viktigt att kontrollera att man i sitt anbud har svarat upp mot alla 

skall-krav innan man lämnar sitt anbud. 

Enligt upphandlingslagarna finns det två utvärderingsgrunder som kan 

komma ifråga; dels lägsta pris och dels det ekonomiskt mest fördelaktiga 

anbudet. 

Lägsta pris innebär att det anbud ska antas som uppfyller alla krav enligt 

förfrågningsunderlaget och som dessutom har lägst pris. 

Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet innebär att myndigheten ska 

ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet. Det 

kan gälla pris, leverans och genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, 



kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, 

service och tekniskt stöd. När utvärderingen görs ska företagen tilldelas poäng 

efter hur väl de uppfyller de olika kriterierna. Det företag som fått flest poäng 

vinner upphandlingen. 

Vilken grund för tilldelningen av kontraktet som ska tillämpas, det vill säga 

lägsta pris, eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, måste anges antingen 

i annonsen eller i förfrågningsunderlaget. 

Förfrågningsunderlaget 

1. Översiktlig information 

Inbjudan, beställarens verksamhet, omfattning, avgränsning, avtalstid m m 

2. Upphandlingsföreskrifter 

3. Avtalsvillkor 

4. Kravspecifikation 

Teknisk beskrivning, kvalitetskrav, omfattning, anpassning, tillgänglighet, 

leveranstider m m 

5. Utvärderingskriterier 

Anbudets innehåll och hantering 

Underlag för anbudet är förfrågningsunderlaget. Det är absolut viktigt att följa 

detta, det är dessa villkor som gäller. Många förfrågningsunderlag är till och med 

uppställda så att man som anbudsgivare kan svara på punkt för punkt direkt i den 

ursprungliga förfrågan. Kompletterande presentationer och eventuellt begärda 

referenser av företaget och företagaren lämnas i anbudet. 

Anbudsansökningar och anbud ska normalt lämnas skriftligen, men ibland 

kan det vara tillåtet att lämna anbudet via e-post. Det framkommer antingen av 

annonsen eller förfrågningsunderlaget hur dokumentet ska lämnas. 

Anbudshandlingarna ska lämnas i original och anbudet ska vara undertecknat 

av behörig person. Handlingarna bör skickas i slutet kuvert för att förhindra att 

information om priser och annat kommer konkurrenter eller andra till del. Mot 

denna bakgrund får alltså fax anses klart olämpligt. 

Rent praktiskt bör anbudet läggas i ett innekuvert som stoppas i ett ytterkuvert 

med adressering till myndigheten. På innerkuvertet anges vilken upphandling det 

är fråga om. På så vis elimineras risken att någon av misstag öppnar anbudet. I 

förfrågningsunderlaget finns instruktioner om hur anbudet ska se ut och vilka 

uppgifter som ska vara med. 

Det är också viktigt att känna till att det finns vissa minifrister för hur 

lång tid företagen har på sig för att lämna in anbudsansökningar respektive 

anbud. Tidsfristerna vid upphandlingar över tröskelvärdena är mer detaljerade 


67


och strängare än vid upphandlingar under tröskelvärdena. Om ett anbud kommer 

in för sent ska det förkastas. En handling anses komma in till en myndighet den dag 

då handlingen eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen 

anländer till myndigheten eller kommer en behörig tjänsteman tillhanda. 

Anbudsansökningar eller anbud får inte öppnas förrän tidsfristen löpt ut 

och de ska då öppnas samtidigt och så snart som möjligt. Minst två personer 

ska delta och anbuden ska föras upp i en förteckning. Om företaget vill kan det 

begära att en person som är utsedd av handelskammaren närvarar. Företaget får 

i så fall betala kostnaden för detta. 

Under vissa förhållanden kan anbudsgivaren få rätta uppenbara felskrivningar, 

felräkningar eller andra uppenbara fel i en anbudsansökan eller ett anbud. 

I förfrågningsunderlaget ska det anges den tid som en anbudsgivare är bunden 

av sitt anbud. Om det av någon anledning inte framgår av förfrågningsunderlaget 

måste anbudsgivaren tänka på att bestämma en tid för hur länge anbudet ska 

vara bindande. 

När det gäller onormalt låga anbud får sådana förkastas. Anbudsgivaren 

måste emellertid först ha fått en möjlighet att förklara sig. Om det inte lämnas 

ett tillfredsställande svar får anbudet sedan förkastas. 

Svar på anbudsförfrågan – checklista 

1. Vilken typ av upphandling gäller? 

• direktupphandling 

• förenklad upphandling 

• öppen eller selektiv upphandling 

• förhandlad upphandling 

2. Var noga med att svara på alla skall-krav i förfrågningsunderlaget 

och ange att dessa accepteras. I annat fall föreligger grund för att 

anbudet förkastas 

3. Var noga med att besvara alla frågor. Svaren ges på svenska om 

inget annat anges. 

4. Se till så att anbudet inkommer i rätt tid! Anbudet ska vara 

myndigheten tillhanda på den sista dag som anges i förfrågningsunderlaget. 

Myndigheten är skyldig att förkasta anbud som 

inkommer för sent. 

5. Beskriv noga vad företaget kan erbjuda – även det som kan anses 

självklart. 

6. Följ förfrågningsunderlagets uppställning i anbudet. 

7. Glöm inte att ange firmanamn, organisationsnummer, adress och 

kontaktperson. 

Innan anbudet skickas in bör det kontrolleras att alla frågor är besvarade, att 

samtliga bilagor är med och att anbudet är undertecknat. 



Tilldelningsbeslut 

Det beslut som är mest väsentligt för anbudsgivarna är själva tilldelningsbeslutet. 

Det bör understrykas att ett sådant beslut inte är bindande för myndigheten. 

Upplysningar om tilldelningsbeslutet kan däremot innebära att det uppstår 

ett civilrättsligt bindande avtal med det företag som vunnit upphandlingen. 

Om detta vill undvikas bör myndigheten ange i förfrågningsunderlaget, eller i 

upplysningar om tilldelningsbeslutet, att bindande avtal uppkommer först när 

parterna undertecknat kontraktet. 

Myndigheten ska snarast möjligt underrätta alla anbudssökande och 

anbudsgivare om tilldelningsbeslutet och om skälen för beslutet. Ett företag som 

fått sin ansökan avslagen eller sitt anbud förkastat har rätt att få veta varför. 

LOU - offentlig upphandling 

• Avtal 

• Tilldelningsbeslut 

• Utvärderingsgrunder 

Beslut om 

• upphandling 

• kravspecifikation 

• kvalificeringskrav 

CD BILD 5.02 

• Annonsering 

• Förfrågningsunderlag 

• Sekretess 

Offentlighet och sekretess 

Offentlighetsprincipen och sekretesslagen gäller för statliga myndigheter, 

kommuner, landsting och bolag som till minst hälften ägs av kommuner och 

landsting. De flesta statliga bolag och de privata bolag som bedriver verksamhet 

inom försörjningssektorerna omfattas däremot inte av dessa bestämmelser. Alla 

som omfattas av LOU eller LUF är dock skyldiga att lämna upplysningar enligt 

dessa lagars upphandlingsbestämmelser. 

Förfrågningsunderlaget är inte så kallad allmän handling och kan inte 

begäras ut förrän det hålls tillgängligt för företagen. 

Det råder så kallad absolut sekretess under en upphandling. Detta innebär 

att en uppgift som rör anbud inte i något fall får lämnas till annan än den som 

har avgett anbudet förrän alla anbud offentliggörs eller avtal har slutits. 


69


När tilldelningsbeslut har fattats blir alla handlingar offentliga. Det kan emellertid 

även efter denna tidpunkt vara aktuellt med sekretess. I praktiken är det två fall 

som kan bli aktuella: 

• Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intressen. 

• Sekretess till skydd för enskilds ekonomiska intressen. 

Vem som helst har rätt att begära att få ta del av allmänna handlingar och också 

rätt att vara anonym. I det fall någon begär att få ta del av till exempel anbud 

eller utvärderingsprotokoll, måste myndigheten göra en sekretessprövning. Skulle 

det då visa sig att uppgifterna i de handlingar som begärs ut inte omfattas av 

sekretess så måste myndigheten lämna ut dem genast eller så snart det är möjligt. 

Företag som lämnar anbud till myndigheter måste därför vara medvetna om 

att myndigheten aldrig kan garantera att anbudsuppgifter inte lämnas ut. Av 

praktiska skäl kan det ofta vara lämpligt att anbudsgivaren markerar sådana 

uppgifter i anbudet som företaget betraktar som särskilt känsliga och även anger 

motiven för varför företaget anser att uppgifterna ska vara sekretessbelagda. På så 

sätt observeras myndigheten på företagets inställning i fråga om sekretessen. 

Avbruten upphandling 

Till följd av bland annat ändrade omständigheter kan en myndighet ibland tvingas 

avbryta en upphandling. Det fordras sakliga skäl för att det ska vara tillåtet att 

avbryta upphandlingen. Bland sakliga skäl kan nämnas följande. 

• Endast ett företag kvarstår efter leverantörskvalificering. 

På grund av bristande konkurrens är myndigheten i så fall inte 

skyldig att tilldela detta företag kontrakt. Om myndigheten kan 

visa att det uppstått oförutsedda händelser och att detta inte kunde 

förutses när upphandlingen påbörjades. 

• Avgivna anbud överstiger de belopp som myndigheten budgeterat 

för upphandlingen. 

Miljökrav och sociala krav 

Under senare år har det blivit allt vanligare att det vid upphandlingar ställs olika 

typer av krav som inte enbart gäller ekonomiska eller tekniska frågor. Det kan gälla 

hänsyn till miljön och sociala hänsyn, men även beskattning och arbetsvillkor. 

Med sociala hänsyn menas normalt integrations- och mångfaldsfrågor, mänskliga 

rättigheter och arbetsförhållanden. 

En förutsättning för att det ska vara tillåtet att ta hänsyn till ovanstående 

frågor är att kraven 

• har ett samband med upphandlingsavtalet 

• inte ger myndigheten en obegränsad valfrihet 

• tydligt redovisas i annonsen eller underlaget 

• är förenliga med alla så kallade grundläggande principer 

Ytterligare en förutsättning är att myndigheten har avsikt och möjlighet att följa 

upp och kontrollera att kraven efterlevs. 



Avslut av upphandling 

Upphandlingen är avslutad när ett skriftligt avtal föreligger och det gått tio 

dagar från det att myndigheten lämnat upplysningar till anbudssökande eller 

anbudsgivare om tilldelningsbeslutet och skälen för beslutet. För direktupphandling 

gäller dock att upphandlingen är avslutad när avtal har slutits. 

Tidpunkten för upphandlingens avslutande är viktig eftersom detta avgör 

om överprövning kan ske eller om skadeståndstalan kan väckas. 

Överprövning och skadestånd 

Upphandlingslagarna innehåller bestämmelser som gör det möjligt för företagen 

att ansöka om överprövning eller begära skadestånd. 

En leverantör som anser sig ha lidit skada eller kan komma att lida skada 

får ansöka om överprövning hos länsrätten där myndigheten har sin hemvist. 

Men observera att det alltså bara är leverantörer som kan begära överprövning. 

Som alltid när det kan bli aktuellt med en domstolsprövning måste noggranna 

överväganden ske och eventuellt kan en jurist konsulteras Finner domstolen 

att myndigheten brutit mot reglerna i LOU eller LUF ska beslut tas om att 

upphandlingen antingen får göras om, eller avslutas först sedan rättelse skett. 

Domstolen kan också fatta ett så kallat interimistiskt beslut, vilket betyder att 

upphandlingen inte får avslutas innan rätten fattat något annat beslut. 

Dessutom kan en myndighet som inte följt upphandlingsbestämmelserna bli 

skadeståndsskyldig gentemot en leverantör som lidit skada. Fristen för att väcka 

skadeståndstalan är ett år från det att upphandlingen avslutades. Enligt rättspraxis 

kan skadeståndet även omfatta det så kallade positiva kontraktsintresset, vilket 

innebär att företaget även har rätt till den vinst som skulle ha uppstått om 

myndigheten följt regelverket och leverantören vunnit upphandlingen. Ersättning 

för utebliven vinst förutsätter att leverantören kan göra sannolikt att företaget 

förlorat kontraktet på grund av att myndigheten gjort fel vid upphandlingen. 

Tillsynsmyndighet 

Regeringen har utsett konkurrensverket att utöva tillsyn över den offentliga 

upphandlingen. Konkurrensverket har rätt att inleda tillsynsprojekt. Som exempel 

har man granskat kommunernas offentliga upphandlingar av avfallshantering. 

Konkurrensverket ger också ut olika publikationer om offentlig upphandling som 

kan hämtas via hemsidan www.konkurrensverket.se. 


71


Valfrihetssystem och vårdval 

Den svenska regeringen har presenterat ett lagförslag som kallas Lag Om 

Valfrihetssystem (LOV). Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2009. 

Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner 

och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet 

av utförare till brukaren/invånaren. Den föreslagna lagen är ett alternativ till 

lagen om offentlig upphandling, LOU, och kan tillämpas på handikapp- och 

äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. Lagen innehåller regler om 

löpande annonsering i en ny nationell databas för valfrihetssystem, krav på 

utförare, förfrågningsunderlagets innehåll, ansökan och tilldelning av kontrakt, 

information till brukarna/invånarna, brukarens/invånarens val av utförare samt 

överprövning. 

LOV kommer sannolikt att bli lättare att tillämpa än LOU och kommer 

också att ge större möjligheter för de mindre företagen och den ideella sektorn 

att konkurrera. 

Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli 

godkända som leverantörer. Kommuner och landsting ges möjlighet att genom 

avtal reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet. Alla leverantörer som 

ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda 

kraven godkänns varefter kontrakt tecknas. Lagen bygger på att det inte är någon 

priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja 

den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. 

Enligt lagförslaget ansvarar kommunen eller landstinget för att brukaren eller 

patienten får fullödig information om samtliga leverantörer som man kan 

välja emellan. För personer som inte väljer ska det finnas ett ickevalsalternativ. 

Förfördelade leverantörer ges en möjlighet till rättelse. 

Landstinget Halland och Stockholms läns landsting har infört ett valfrihetssystem 

som kallas för Vårdval Halland respektive Vårdval Stockholm. Region 

Skåne planerar att införa ett liknande system under namnet Hälsoval Skåne. I 

Region Skåne kommer steg ett i vårdvalet att avse utprovning av hörapparater 

och barnhälsovård, det vill säga barnavårdscentraler (BVC). I ett andra steg införs 

ett medborgarstyrt vårdval inom närsjukvården. 

För kommunernas del kan det konstateras att många kommuner infört eller 

planerar införa valfrihetssystem inom hemtjänsten, och ett stort antal kommuner 

har infört eller planerar införa valfrihetssystem inom särskilt boende. 

Valfrihetssystemen i Sverige kommer förmodligen att ha olika namn, såsom 

exempelvis Hälsoval, Vårdval, Kundval eller Patientval. Systemen kan också få 

varierande utformning, men i grunden går de ut på att leverantörerna först måste 

godkännas eller ackrediteras, det vill säga ett kvalificeringsförfarande. Om de 

godkänns har de därefter möjlighet att teckna avtal med uppdragsgivaren - ett 

landsting eller en kommun. 

Godkännandet innebär att en vårdgivare utöver vissa grundläggande krav 

om ekonomisk stabilitet med mera även måste uppfylla ett vårdåtagande. Det 

kan exempelvis gälla medicinskt åtagande, rehabiliteringsansvar eller behandling 

av psykisk ohälsa. Vidare kan vårdgivaren tvingas att åta sig att samverka med 

andra vårdaktörer. 



En vårdgivare som blivit godkänd kan sedan teckna ett avtal med landstinget 

som närmare anger förutsättningarna för uppdraget. Avtalet innehåller också 

bestämmelser om ersättning och uppföljning. 

Landstingen och andra uppdragsgivare tillämpar inte samma bestämmelser 

om ersättning. Region Skåne avser att ersätta inte bara utifrån medborgarnas 

ålder, utan också efter vårdtyngd. Företag som är intresserade av att bli godkända 

kan begära att få förfrågningsunderlag från de offentliga uppdragsgivare som 

infört valfrihetssystem. 

Godkännande 

Konkurrens på lika villkor oavsett driftsform 

Åtagandet gentemot invånaren 

Krav på kompetens och kvalitetssystem 

Grundläggande krav för att driva verksamhet med ekonomisk stabilitet, 

teknisk förmåga, m m 

Ska följa hälso- och sjukvårdslagen, gällande vårdprogram m m 

Ytterliggare ett förslag har presenterats, Vårdval i Sverige, utöver lagförslaget 

om valfrihetssystem. Det innebär att alla landsting ska bli skyldiga att införa 

vårdvalssystem i primärvården. Vårdvalet ska ge patienten rätt att välja 

mellan olika vårdgivare. Vårdgivarna ska fritt kunna etablera sig för att öka 

patienternas möjligheter att välja mellan olika vårdgivare. Förslaget innebär 

att ett grunduppdrag för primärvården fastställs nationellt. Landstingen kan 

komplettera grunduppdraget utifrån lokala förutsättningar och på så sätt forma 

sitt vårdvalssystem. Alla vårdgivare som uppfyller ställda krav har rätt att etablera 

sig. Grunderna i ersättningssystemet ska vara att pengarna följer patientens val 

och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Det är upp till varje 

landsting att besluta om ersättningens närmare utformning. Genom rätten till 

vårdval förstärks patientens valmöjligheter, vilket innebär en utmaning för 

vårdgivarna. 

Avknoppning 

Avknoppning innebär att en verksamhet säljs ut, såsom exempelvis en skola 

eller en vårdcentral. Inventarier och verksamhet ska säljas till marknadspris. 

Om anställda i verksamheten ska lämna anbud gäller samma regler som för 

övriga anbudsgivare. För att anställda ska kunna lämna anbud för den egna 

förvaltningen fordras normalt att politikerna medger det. Som anbudsgivare får 

du inte delta i förberedelserna eller utvärderingen av upphandlingen. 


73


Frågan om villkoren för avknoppningar av vårdcentraler är för närvarande 

föremål för domstolsprövning och kan även bli föremål för EU-kommissionens 

prövning. Det innebär bland annat att det för närvarande är omtvistat om 

anställda, till exempel i form av ett personalkooperativ, kan tilldelas ett kontrakt 

utan att andra leverantörer ges tillfälle att lämna anbud. Upphandlingar måste 

nämligen normalt ske i konkurrens. 

Affärer – risker och möjligheter 

Det är viktigt att uppmärksamma att all affärsverksamhet är förenad med risker. 

Det gäller även för beställaren och framförallt om upphandlingen gäller ett 

upphandlingskontrakt som ska gälla under många år. Det är därför viktigt att 

kunna bedöma en leverantörs möjligheter att kunna fullfölja sina åtaganden. Inte 

minst gäller det för små eller nystartade företag. Ett företag som saknar historiska 

uppgifter är särskilt beroende av att affärskonceptet och personerna som ska leda 

verksamheten inger förtroende. En stark styrelse är därför värdefull. 

Upphandlande myndigheter har en skyldighet att utesluta vissa leverantörer vid 

allvarlig misskötsamhet såsom exempelvis brott av olika slag. Därutöver finns det 

vissa frivilliga uteslutningsgrunder. Det kan gälla om leverantören är underkastad 

näringsförbud eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. 

I de fall upphandlingen omfattar en leverantörskvalificering måste anbudsgivaren 

visa att företaget har tillräcklig kompetens eller finansiell styrka. 

Ett anbudsgivande företag bör därför upprätta ett kvalificerat presentationsmaterial 

och även tänka på de officiella registeruppgifter som finns hos Bolagsverket, 

Skatteförvaltningen och Kronofogdemyndigheten. 

Några viktiga punkter att ta upp i presentationen är följande: 

• Ägare 

• Etableringsår 

• Referenser 

• Anläggningar, lokaler 

• Ledning 

• Styrelse 

• Nyckelpersoner och övriga personalresurser 

• Ekonomi 

• Fackliga företrädare, personalpolicy 

• Kollektivavtal 

• Auktorisation eller myndighetstillstånd 

Om anbudsgivaren inte tidigare gjort affärer med den upphandlande myndigheten 

är presentationen mycket väsentlig; inget hindrar att ett företag erbjuder sig att 

göra en muntlig presentation inför kommande upphandlingar. Det kan tvärtom 

vara viktigt att skapa kännedom om företaget för att på så sätt lättare få möjlighet 

att bli inbjuden att delta i upphandlingar. I samband med ett sådant möte kan 

leverantören också inleda en dialog för att få information om planerade projekt. 

En väl förberedd presentation är också viktig att ha inför eventuella 

förhandlingar med myndigheten. 



Inför förhandlingar bör företaget också vara väl påläst om såväl myndighetens 

krav som det egna företagets kapacitet. Vidare bör den som vill leverera försöka 

sätta sig in i vilka förväntningar myndigheten kan tänkas ha. En annan viktig 

del av förhandlingstekniken är att överväga om företaget ska ställa frågor och 

begära preciseringar av sådant som kan vara oklart i förfrågningsunderlaget. Det 

går aldrig att helt förutse om sådant kan leda till att myndigheten vidtar åtgärder 

som i förlängningen kan gynna konkurrenter. 

När det gäller affärsmöjligheter ska det inte heller glömmas bort att även 

om ett företag inte kan leverera eller vinner konkurrensen om ett uppdrag till en 

offentlig enhet så kan det finnas en möjlighet att bli underleverantör. Den som 

vinner en upphandling eller blir en ackrediterad leverantör kan behöva köpa 

in såväl varor som tjänster, vilket kan innebära betydande affärsmöjligheter 

- inte minst för mindre företag. Genom att studera aktuella upphandlingar 

och valfrihetssystem kan företaget på så sätt få kännedom om potentiella 

affärsmöjligheter. 

Praktiska råd 

I bildserien “04 Bilder till text” på CD:n får du en enkel överblick över hur du 

tar dig fram i den offentliga upphandlingsvärlden. 

Hur går det till? 

Bestäm vilka områden du skall bevaka 

Välj vilka produkter, varor & tjänster, du skall erbjuda 

Bestäm sökprofilen (CPV- kod) 

Ta reda på vilka affärer som gjorts förut – beställ underlag 

Vem har köpt 

Vem har levererat 

Hur ser prisstrukturen ut 

Vilka produktkrav har gällt 

Hur ser konkurrensen ut 

Skall vi lämna anbud? 

Finns rätt information om företaget 

Företagspresentation, årsredovisning, referenser mm 

Vad kostar det oss att lägga anbud 

Klarar vi av att leverera 

Ensam eller tillsammans med andra 

Beställ förfrågningsunderlag 

CD BILD 5.04 a-f 

Gör en tidplan, ansvarsplan 

Kontrollera sista datum för inlämning 

Kontrollera SKALL uppgifter – följ förfrågan 

Produktkrav, standard mm 

Slutgranska offerten mot ställda krav 

Lämna offerten med tidsmarginal! 


75


Accept! 

Organisera, informera och sätt igång 

Lagt pris ligger 

Nu startar införsäljning av nästa period 

Missad affär 

Vem vann – till vilka villkor 

Gör en förteckning över konkurrenterna 

Sök information om prisstrukturen 

Offertens utformning, jämför presentationerna 

Hittar du någon partner bland konkurrenterna 

Kanske kan du bli underleverantör… 

– analysera och lär 

Viktiga adresser 

Läs om upphandlingsprocessen och 

Lagen om offentlig upphandling 

www.konkurrensverket.se 

www.msr.se 

www.nutek.se 

www.kammarkollegiet.se 

Det finns både gratistjänster och 

möjligheter att abonnera på information 

om upphandlingar i din bransch till exempel. 

Här kan du också söka CPV koder 

www.opic.com 

www.e-avrop.com 

www.allego.se 

För upphandlingar över tröskelvärden 

http://europa.eu 

På respektive kommuns och landstings 

eller myndighets hemsidor hittar du 

aktuella upphandlingar och tecknade avtal 

www.skane.se/ma (MA-Skåne) 

www.fk.se 

www.kommentus.se 

www.skl.se 

20081001 

Etik och moral i upphandling 

Professionellt genomförda upphandlingar 

ger god ekonomi 

säkrar kvalitet 

främjar sund konkurrens 

Dåligt genomförda upphandlingar 

skadar leverantör och anbudsgivare 

orsakar merkostnader för båda parter 

skadar konkurrensen på marknaden 

gör att kunderna blir lidande 



Svar på anbudsförfrågan – checklista 

1. Vilken typ av upphandling gäller? 

• direktupphandling 

• förenklad upphandling 

• öppen eller selektiv upphandling 

• förhandlad upphandling 

2. Var noga med att svara på alla skall-krav i förfrågningsunderlaget 

och ange att dessa accepteras. I annat fall föreligger grund för att 

anbudet förkastas. 

3. Var noga med att besvara alla frågor. Svaren ges på svenska 

språket om inget annat anges. 

4. Se till så att anbudet inkommer i rätt tid! Anbudet ska vara 

myndigheten tillhanda på den i förfrågningsunderlaget angivna 

sista dagen. Myndigheten är skyldig att förkasta anbud som 

inkommer för sent. 

5. Beskriv noga vad företaget kan erbjuda – även det som kan anses 

självklart. 

6. Följ förfrågningsunderlagets uppställning i anbudet. 

7. Glöm inte att ange firmanamn, organisationsnummer, adress och 

kontaktperson. 

Innan anbudet skickas in bör det kontrolleras att alla frågor är besvarade, att 

samtliga bilagor är med och att anbudet är undertecknat. 

…och här några viktiga punkter att förbereda inför i din företagspresentation: 

• Ägare 

• Etableringsår 

• Referenser 

• Anläggningar, lokaler 

• Ledning 

• Styrelse 

• Nyckelpersoner och övriga personalresurser 

• Ekonomi 

• Fackliga företrädare, personalpolicy 

• Kollektivavtal 

• Auktorisation eller myndighetstillstånd 


77

KAPITEL 6 Det viktiga avtalet 

Det viktiga avtalet 

Avtal är ett oumbärligt instrument för det ekonomiska livet. 

I Sverige är såväl muntliga som skriftliga avtal giltiga. Det är endast i några 

få fall som skriftlighet krävs för att avtalet skall gälla. Ett sådant fall är vid köp 

av fastighet. I praktiken är det ofta olämpligt med muntliga avtal eftersom det 

i efterhand kan vara svårt att fastställa vad parterna kommit överens om. Om 

parterna inte tecknar skriftliga avtal ökar risken för framtida tolkningsproblem 

och avtalstvister. I inte minst affärssammanhang är det därför viktigt att 

kunna dokumentera överenskommelser. Inom affärsvärlden förekommer också 

många olika typer av avtal. Bland de mest vanliga typerna kan nämnas köpoch 

försäljningsavtal, anställningsavtal, uppdragsavtal, samverkansavtal, 

kompanjonavtal, aktieägaravtal, hyresavtal, franchiseavtal med flera. 

I detta sammanhang bör också understrykas att parterna kan ha olika 

styrkeförhållanden. Ett stort företag eller en myndighet kan många gånger 

ha ett övertag och den mindre leverantören kan omvänt ofta stå i ett direkt 

beroendeförhållande till motparten. För att inte äventyra det framtida samarbetet 

bör överenskommelserna därför fastställas i ett skriftligt avtal. Ett företag som 

saknar juridisk kompetens bör rådfråga en egen jurist om osäkerhet föreligger. 

Detta är kanske särskilt viktigt om det är en stark motpart som dessutom 

formulerat avtalsförslaget. Risken är då stor att avtalet är ensidigt formulerat 

till nackdel för den andra avtalsparten. 

Det är också viktigt att tänka på att vissa så kallade standardavtal, det 

vill säga avtalsblanketter som utformats av olika branschorganisationer, också 

kan vara ensidigt utformade beroende på vilken organisation som fastställt det 

aktuella standardavtalet. En viktig utgångspunkt är att avtal ska hållas. Om 

någon bryter mot bestämmelser i ett avtal så föreligger ett kontraktsbrott som 

ytterst kan leda till olika typer av sanktioner som skadestånd. En leverantör kan 

därför inte åtaga sig mer än företaget vet att det kan uppfylla. 

“Pacta sunt servanda” - avtal skall hållas 

När det gäller avtal med stat, landsting eller kommun gäller samma regler som 

mellan privata företag. Det innebär att eventuella tolkningsproblem och tvister får 

lösas på samma sätt. Om inte tvisterna kan lösas genom förhandlingar återstår 

endast prövning av domstol. Det kan då bli fråga om antingen de allmänna 

domstolarna eller privat skiljeförfarande. 

Rätt att teckna avtal 

I ett företag är det normalt firmatecknaren som har rätt att teckna avtal. Men andra 

anställda kan också vara behöriga tack vare så kallad ställningsfullmakt. 

I en kommun eller ett landsting är det däremot inte lika uppenbart vem som 

kan ingå bindande avtal för kommunens eller landstingets räkning. Ofta fordras 

det först ett beslut av kommunal nämnd eller till och med av kommunstyrelsen. 

Formellt sett har ett kommunalråd relativt små befogenheter att på egen hand fatta 

beslut. Detta gäller inte minst beslut om tilldelning av ett upphandlingskontrakt. 

Detsamma gäller kommunens tjänstemän. Ibland kan beslutsrätten dock ha 

delegerats och dessa personer kan då även ha den formella rätten att ingå avtal. 


Det viktiga avtalet KAPITEL 6 

Om en politiker eller tjänsteman utger sig för att ha rätt att fatta vissa beslut 

eller ingå vissa avtal finns det skäl att kontrollera detta. Delegationsrätten kan 

nämligen vara begränsad och behöver inte nödvändigtvis omfatta rätten att 

fatta beslut på egen hand eller att underteckna avtal. Beslut måste vara fattade 

av rätt organ och avtal undertecknade av behörig person. Ofta innefattar det 

kommunala beslutet ett uppdrag åt en utsedd person att underteckna avtalet. 

Avtalets innehåll 

Vad som bör framgå av ett avtal beror självfallet på typen av avtal. Följande 

punkter bör dock alltid övervägas. 

• Avtalets parter 

• Avtalets benämning 

• Uppdragets omfattning 

• Lokalfrågor 

• Utrustning 

• Anlitande av underentreprenör 

• Sekretess 

• Ömsesidig information 

• Ansvar 

• Ersättning och betalning 

• Uppföljning och kontroll 

• Försäkringar och säkerheter 

• Avtalstid 

• Förtida uppsägning 

• Överlåtelse av avtalet 

• Tvistlösning 

Avtalsparterna bör anges noga och för leverantörens del med registreringsnummer. 

Avtalets benämning bör anges av pedagogiska skäl. Innehållet är emellertid 

avgörande för vad det är för typ av avtal. Beskrivningen av uppdragets omfattning 

är viktig för båda parter och bör därför ägnas stor omsorg. Uppdraget bör vara 

tydligt utformat och eventuella kvalitetskrav ska vara enkla att följa upp och mäta. 

Ersättningen kan ske på löpande räkning eller till fast pris eller en kombination. 

Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att ersättningen justeras efter ett index. 

Ersättningen påverkas också av om beställaren tillhandahåller lokaler eller viss 

utrustning. Det bör klart framgå av avtalet om så sker och i så fall vad som 

omfattas. 

Separat avtal för lokalerna kan vara en fördel. Om leverantören vill kunna 

använda sig av underleverantörer får avtalet med uppdragsgivaren inte innehålla 

bestämmelser som förhindrar det. Sekretesslagen föreskriver vilka uppgifter som 

är sekretessbelagda. I avtalet måste detta regleras för att leverantörens personal 

ska omfattas av samma sekretess som de offentliganställda. 

För att inte behöva tynga avtal med mera allmängiltiga bestämmelser, 

förekommer det att avtalet hänvisar till standardiserade blanketter, ofta kallade 

leveransvillkor. För att dessa ska ingå i det enskilda avtalet fordras att de kommit 

till motpartens kännedom innan avtalsslutet. 


79

KAPITEL 6 Det viktiga avtalet 

Även för ett företag som anlitats som underleverantör är det väsentligt att reglera 

vad som ska gälla mellan underleverantören och det företag som har fått det 

ursprungliga uppdraget. I allt väsentligt måste även ett sådant avtal omfatta 

ovannämnda frågor. 

Tvistlösning 

Om tolkningsproblem eller andra tvister uppstår brukar parterna ofta förhandla 

med varandra för att lösa frågan. Det är vanligt förekommande att detta 

uttryckligen framgår av avtalet. Vidare kan det framgå av avtalet vad som ska 

gälla om någon inte uppfyller sina åtaganden enligt avtalet. Desto tydligare 

avtalet är desto mindre risk är det för tolkningsproblem, men trots det kan 

tvister ibland uppstå ändå. 

Om parterna inte kan komma överens så måste tvisten lösas av domstol. 

Har parterna inte avtalat något annat innebär det att någon av parterna vänder 

sig till allmän domstol, det vill säga tingsrätt i första instans. Tingsrättens dom 

kan oftast överklagas till hovrätt. En domstolsförfarande vid de allmänna 

domstolarna kan därför ta mycket lång tid och tvisten blir också offentlig. Om 

förfarandet drar ut på tiden kan detta också skapa ovisshet. Fördelen med allmänt 

domstolsförfarande är emellertid att domstolarna bekostas med skattemedel. 

Parterna kan dock komma överens om att lösa eventuella tvister genom 

skiljedom. Det innebär att en privat instans avgör målet. Fördelen är att handläggningen 

går relativt snabbt, bland annat på grund av att avgörandet normalt 

inte går att överklaga. En annan fördel är att handläggningen är sekretessbelagd. 

Nackdelen är att skiljemännen måste arvoderas. 

Det finns vissa skiljedomsinstitut som administrerar skiljemål. Ett sådant 

institut är Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut som också har regler 

för ett så kallat förenklat skiljeförfarande, vilket innebär begränsade kostnader. 

Val av sätt att lösa tvister kan fordra viktiga överväganden framförallt för en 

part som står i påtagligt beroendeförhållande till motparten. 

Rättsskydd 

Om ett företag hamnar i tvist och denna inte går att lösa genom förlikning 

återstår som framgått ovan att överväga om en domstol ska avgöra tvisten. 

Huvudregeln är att den part som förlorar målet också får betala den vinnande 

partens rättegångskostnader. Eftersom kostnaderna kan bli betydande måste 

denna faktor vägas mot utsikterna att vinna målet. 

Om företaget är nystartat eller har begränsade ekonomiska resurser kan det 

många gånger bli så att man inte vågar starta en process. 

I de flesta företagsförsäkringar ingår dock rättsskydd, vilket innebär att 

försäkringstagaren har möjlighet att få sina ombudskostnader ersatta med avdrag 

för självrisk. Skulle företaget förlora en domstolsprocess kan försäkringsbolaget 

också ersätta motpartens rättegångskostnader. 

Försäkringsvillkoren kan variera något, men ofta är ersättningen begränsad 

till fyra basbelopp. Självrisken är normalt ett visst grundbelopp och sedan 20 

procent av kostnaderna. Ett företag som råkar ut för en tvist och som har en 

företagsförsäkring bör alltid ta kontakt med försäkringsbolaget och anmäla 

tvisten och få bekräftat att rättsskyddet omfattar det aktuella ärendet. 


Organisation av företaget KAPITEL 7 

Organisation av företaget 

Företagsformer 

Hur företaget ska organiseras är en viktig fråga att ta ställning till. Flera faktorer 

är väsentliga, till exempel omfattningen av verksamheten och hur många anställda 

företaget kommer att ha, vilka investeringar utöver personal som kommer att 

behövas, vilka ekonomiska risker företagets ägare är beredda att ta och vilka 

säkerheter kunderna kräver. Hur företaget ska ägas och ledas är naturligtvis 

också av betydelse. 

Först när du har tänkt igenom allt detta är det dags att fundera över vilken 

företagsform som passar bäst. Valet av företagsform är dessutom inte för evigt, 

ofta finns det anledning att ompröva företagsformen när verksamheten förändrats, 

till exempel på grund av att ägarkretsen förändrats eller om omsättningen ökat 

och företaget fått allt fler anställda. 

De vanligaste företagsformerna känner du säkert igen: Enskild firma, 

Handelsbolag, Kommanditbolag, Aktiebolag och Ekonomisk förening. 

Begreppet juridisk person har du säkert också träffat på. En juridisk person 

kan liksom en fysisk person ha tillgångar, teckna avtal eller bli stämd inför domstol. 

Aktiebolaget och ekonomiska föreningen är exempel på juridiska personer med 

begränsat ekonomiskt ansvar för delägarna respektive medlemmarna, medan 

den enskilda firman företräds av en person som även ekonomiskt ansvarar fullt 

ut för verksamheten. 

En förestående förändring av aktiebolagets krav på storlek av aktiekapital 

samt revisionsplikt kan komma att avsevärt förenkla villkoren för nya aktiebolag 

i framtiden. 

Det är Bolagsverket som har hand om all företagsregistrering i landet. På 

deras hemsida får du god hjälp att hitta rätt i frågorna som rör valet av företagsform. 

I bokens kapitel om ekonomi finns redogjort för de olika företagsformernas 

ekonomiska innebörd. 

För att göra valet enkelt i detta tidiga skede, följer här några enkla råd: 

ÑÑ 

Startar du ensam, utan anställd personal, kan du starta i en 

enskild firma. Det går snabbt och är enkelt att komma igång. 

För att registrera en enskild firma vänder du dig till Bolagsverket. 

ÑÑ Som egen företagare får du en F-skattsedel från Skatteverket. 

Den är en förutsättning för att kunder ska kunna anlita dig som 

företagare. Firmans resultat deklarerar du vid årets slut på en särskild 

blankett som bilaga till din egen personliga deklaration. Det blir 

resultatet i firman som blir din lön. 

ÑÑ Är ni flera personer som startar tillsammans, utan anställd 

personal, kan ni starta i handelsbolag eller aktiebolag. Om ni är tre 

eller fler kan ni även starta i en ekonomisk förening. Mer om 

ekonomisk förening kan du läsa under avsnittet kooperativt arbetssätt. 

Är ni privatpersoner som startar ny verksamhet tillsammans med 

ett etablerat företag kan ni starta i kommanditbolag. I formen 

kommanditbolag kan man fördela det ekonomiska ansvaret på olika 

sätt. 


81

KAPITEL 7 Organisation av företaget 

Om man är flera privatpersoner som startar ett företag tillsammans bör man 

skriva ett kompanjonavtal som reglerar parternas inbördes förhållanden. 

Kompanjonavtalet tar upp frågor om hur olika uppgifter ska fördelas, uttag 

av löner, ersättning om någon blir sjuk, hur man ska göra om en person vill 

lämna verksamheten, förbud att starta konkurrerande verksamhet med mera. En 

närmare beskrivning av vad kompanjonavtalet innebär och vad det bör innehålla 

redovisas längre fram i kapitlet. 

Aktiebolaget är den företagsform som är vanligast när man startar en mera 

omfattande verksamhet och har anställd personal. I aktiebolaget har ägarna 

begränsat personligt ansvar. Grundtanken är att detta är begränsat till insatt 

kapital. Det innebär att ägarna kan skilja på företagets ekonomi och sin egen 

ekonomi på ett tydligare sätt än exempelvis i fallet enskild firma eller handelsbolag. 

I aktiebolaget tar företagaren ut lön och det är företaget som redovisar källskatt 

och betalar sociala avgifter. Finns flera ägare bör de i ett aktieägaravtal, eller, som 

det också kallas konsortialavtal, bestämma vad som ska gälla ägarna emellan. 

Aktieägaravtalet tar upp samma frågor som ett kompanjonavtal, men dessutom 

hembudsskyldighet om någon delägare vill lämna företaget och hur aktierna i 

så fall ska värderas. Hembudet ska förhindra att nya ägare kommer in i bolaget 

mot de existerande aktieägarnas vilja. 

I allt företagande finns ett risktagande som inte alltid är så lätt att bedöma 

i förväg. Det är viktigt att tänka igenom vilka risker man har när man startar 

ett nytt företag. Med anställd personal har företaget arbetsgivaransvar, det vill 

säga skyldighet att följa de lagar och avtal som gäller på arbetsmarknaden. Olika 

situationer kan uppstå som kan kosta mycket pengar, till exempel sjuklöner, 

kostnader för rehabilitering eller långa uppsägningslöner vid neddragning 

av verksamheten. Om företagsstarten sker i mindre skala kan en enklare 

företagsform, till exempel enskild firma, visserligen med fullt personligt ansvar, 

vara lämpligare. Om verksamheten växer kan ägarna när som helst gå över till 

exempelvis aktiebolagsform. 

Men kom ihåg att när affärsplanen är klar, är tiden mogen att diskutera 

med revisorn, eller företagsrådgivaren vilken företagsform som är lämplig för din 

verksamhet. Och som sagt, på Bolagsverkets hemsida finns det god hjälp att få. 



Det kooperativa arbetssättet och 

den ekonomiska föreningen 

Idén bakom ett kooperativt arbetssätt är att en grupp människor kommer överens 

om att de gemensamt och med hjälp av ett demokratiskt arbetssätt vill driva en 

verksamhet. Processen att utveckla företaget med en bärande affärsidé och en 

budget som håller är densamma som för andra företagsformer. Skillnaden är i 

huvudsak sättet att driva verksamheten. Kooperativ företagsverksamhet drivs 

oftast i formen ekonomisk förening. 

En ekonomisk förening påminner om aktiebolaget. Både den ekonomiska 

föreningen och aktiebolaget är juridiska personer. Att den ekonomiska föreningen 

är en egen juridisk person innebär att personerna som är medlemmar i den aldrig 

kan bli personligt ansvariga för det som händer inom ramen för föreningen. Det 

är till exempel fallet i formen handelsbolag och enskild firma. För att starta en 

ekonomisk förening måste man vara minst tre personer. 

Det är två saker som skiljer den ekonomiska föreningen från aktiebolaget. 

I aktiebolaget krävs att man sätter in ett aktiekapital på minst hundratusen 

kronor, i den ekonomiska föreningen kommer man överens om en medlemsinsats 

per medlem – det kan vara en krona per person om man vill det. Enligt aktiebolagslagen 

ska ett aktiebolag vara vinstmaximerande, syftet med företaget är 

att generera vinst. Det kan syftet även vara i en ekonomisk förening, men det 

behöver inte vara det. 

I den ekonomiska föreningen har alla medlemmar lika bestämmanderätt, 

medan bestämmanderätten i aktiebolaget beror på hur många aktier man har. 

Att driva verksamhet i form av en ekonomisk förening är inte lika vanligt i 

Sverige som att driva aktiebolag. Detta innebär att det finns många som inte har så 

mycket kunskap om hur en ekonomisk förening fungerar. Det vi har lite kunskap 

om är vi ofta lite mer skeptiska till än det vi känner till. Detta gör att formen 

aktiebolag många gånger betraktas som ”bättre” än en ekonomisk förening. 

Om man är flera som utvecklar och startar en verksamhet tillsammans är det 

inte ovanligt att man väljer en ekonomisk förening, ett kooperativ, om man till 

exempel driver en förskola eller ett äldreboende. Den mest kända kooperationen i 

Sverige är sannolikt Coop. Information och rådgivning när det gäller kooperativt 

företagande får du hos lokala rådgivningscenter som drivs av Coompanion och 

som finns över hela landet. 

Företag i samverkan 

För företagaren kan det vara intressant att fundera över om samverkan kan ske 

med andra företag för att skapa ännu bättre förutsättningar för sitt företagande. 

Det är vanligt att företag organiserar sig för att bli starka i konkurrensen på 

marknaden. I större offentliga upphandlingar kan flera små företag gå samman 

och lägga ett gemensamt anbud. Precis som när företagaren ska välja företagsform 

är det den specifika situationen som ska avgöra nyttan av att vara del i en 

större enhet. I det följande ges exempel på samverkansformer mellan företag. 

Förhoppningsvis kan de ge nya infallsvinklar i planeringen. 


83


Ett gemensamt serviceföretag 

Att arbeta tillsammans med ett gemensamt serviceföretag är sannolikt en 

av de vanligaste samarbets- eller samverkansformerna i Sverige idag. Många 

av de samarbeten som finns idag har kommit till för att stärka de mindre 

företagens konkurrenskraft gentemot de stora företagen inom en specifik 

bransch, främst då det gäller marknadsföringsinsatser och inköpsfunktioner. 

Serviceföretaget administrerar de gemensamma funktionerna. Serviceföretaget 

kan även tillhandahålla andra typer av service som till exempel bokförings- eller 

IT-tjänster. 

De kostnader som verksamheten i serviceföretaget genererar kan finansieras 

på olika sätt, till exempel genom debiterade serviceavgifter. Serviceföretaget är 

vanligtvis ett fristående företag som har som affärsidé att serva sina kunder, det 

vill säga de företagen som köper dess tjänster. 

Till exempel taxibolag arbetar med ett gemensamt serviceföretag. Varje 

taxichaufför kan äga ett eget företag, men är sedan även del av ett serviceföretag. 

Serviceföretaget ansvarar för telefonväxeln. Det är även serviceföretaget som 

lämnar anbud på färdtjänst, om detta är aktuellt för företaget. Ett enskilt litet 

företag skulle aldrig kunna klara av att ensamt leverera alla färdtjänstresor 

– men tillsammans går det bra. Det fungerar ungefär likadant för frisörer. En 

frisörsalong kan bestå av ett flertal enskilda företag. Frisörerna på salongen hyr 

vars en stol och får därmed tillgång till lokal, produkter och marknadsföring. 

Vanligtvis är det en frisör som äger salongen och som är verksam som frisör och 

hyr ut stolarna. Den personen får dels intäkter i form av hyresintäkter och dels 

i form av utförda behandlingar. 

Denna modell är också vanlig bland tandvårdsföretagen. Kanske kommer 

vi även få se privat ägda apotek organisera sig så i framtiden. Ett serviceföretag 

med uppgift att förhandla om inköp, ackrediteras för recepthantering eller 

delta i offentlig upphandling och kanske svara för jourhållning för ett antal 

mindre apotek. Man skulle även kunna samordna och upphandla IT-tjänster 

revisionstjänster, advokattjänster, försäkringar med mera, för att uppnå 

kostnadseffektivitet. Det nätverk som på detta sätt bildas utgör också ett stöd 

till företagaren och ger styrka på marknaden, såväl i marknadsföringen som i 

leveranssäkerheten. 

Det går att ta samarbetet ytterligare ett steg. Då skapar en grupp företagare ett 

företag som de äger gemensamt. Detta är särkilt vanligt bland tjänsteproducerande 

ensamföretagare med egna kunder, till exempel advokatbyråer och revisorer. 

Varje delägare har ett eget företag, aktiebolag eller annan form. Samtliga dessa 

företag bildar till exempel ett handelsbolag tillsammans, i vilket man lägger 

den egentliga rörelsen i form av personal, lokaler, maskiner och inventarier. 

Det finns flera olika modeller för hur kostnadsavräkningar sker mellan de olika 

aktiebolagen och handelsbolaget. Utgångspunkten är dock att de gemensamma 

kostnaderna ska fördelas enligt någon fördelningsnyckel i form av intäkter, 

nedlagd tid, lokalytor eller dylikt. Respektive delägares nettobehållning efter 

kostnadsfördelningen tillfaller dennes aktiebolag eller stannar kvar i det 

gemensamt ägda handelsbolaget för att ekonomiskt stärka (konsolidera) detta. 

Denna modell kan mycket väl fungera för olika typer av vårdföretag. 



Franchising 

Franchise är en samverkansform som blivit allt mer vanlig. Franchising innebär 

att någon som har ett framgångsrikt affärskoncept upplåter åt andra att mot avgift 

få tillämpa detta för sin egen affärsverksamhet. Franchising kan tillämpas inom 

alla områden, Mc Donald´s, 7-Eleven och Hemglass är exempel på franchisekedjor 

som är kända för många. 

Första steget för den som är intresserad av franchising är att ta kontakt med 

franchisegivaren och ta reda på vilka villkor som gäller. Tag också kontakt med 

några av franchisetagarna för att höra hur de ser på samarbetet och hur det går 

för dem. 

Om franchisegivaren är intresserad är nästa steg ett kontraktsförslag. 

Kontraktet ger franchisetagaren rätt till ett inarbetat namn och kanske utbildning, 

hjälp med marknadsföring eller bistånd med en speciell inredning av lokalen. 

För detta betalar franchisetagare dels ett fast belopp, ett startkapital, och dels 

en rörlig provision i förhållande till företagets omsättning. Även andra modeller 

för betalning till franchisegivaren förekommer. 

Villkoren är mycket varierande, både vad gäller ekonomi och seriositet. 

Franchisetagaren måste vara observant på att avtalet inte blir alltför ensidigt 

till franchisegivarens fördel. Ett kontrakt bör därför aldrig skrivas under utan 

föregående konsultation av en företagsrådgivare, en revisor eller en advokat - det 

finns nämligen alltid en risk för att franchisetagaren hamnar i en alltför stor 

beroendeställning. 

Det finns offentligt drivna verksamheter som mycket väl skulle lämpa sig 

för ett franchisekoncept. Barnomsorg med speciell pedagogik, kosthållning 

eller färdtjänst, eller varför inte en kedja för röntgenverksamhet med teknik och 

kunskap hos franchisegivaren. Det finns många verksamheter inom vården som 

passar för franchising men det kräver investeringar och kunskap för att utveckla 

konceptet. 

När man är kompanjoner 

Det är något helt annat att driva ett företag tillsammans med andra personer 

än att enbart vara arbetskollegor. Delägarna i ett företag kommer att få många 

frågor att ta ställning till. Spännande utvecklingsfrågor som bär företaget framåt 

varvat med svåra frågor som kanske drabbar enskilda individer. I medgång och 

motgång ska ett kompanjonskap hålla. Innan ni bestämmer er för att starta 

tillsammans måste ni delägare ordentligt resonera igenom vad var och en vill 

med företagandet. Ni ska vara ense om företagets affärsidé och mål och hur ni 

ska arbeta tillsammans. 

När olika personer ska inleda ett samarbete är de oftast entusiastiska 

och utgångspunkten bör vara att det ska bli ett långvarigt och framgångsrikt 

samarbete. Emellertid får man utgå från att det kan uppstå problem och det är 

då en fördel att ha ett kompanjonavtal att falla tillbaka på. 


85


Nedan följer exempel på frågor som det är klokt att diskutera igenom. 

• Kapitalets storlek och olika insatser 

• Övrig finansiering 

• Säkerheter för lån 

• Styrelsens storlek och sammansättning 

• Firmateckning 

• Vilken arbetsfördelning 

• Vilka befogenheter 

• Löne-, pensions- och övriga förmåner 

• Ersättning vid sjukdom 

• Uttag utöver fastställda löner eller konsolidering av företaget 

• Fördelning av eventuella förluster 

• Förbud att pantsätta eller belåna aktier 

• Delägarskapets avveckling 

• Konkurrensklausul 

• Ändringar av avtalet samt löptid och uppsägning 

• Tvistlösning 

Kompanjonavtalet ska vara anpassat till delägarna och den verksamhet som 

bedrivs. Listan på frågor är lång. Delägarna bör därför ta kontakt med en jurist för 

att granska och eventuellt komplettera avtalet innan det blir juridiskt bindande. 

Kompanjonavtalet är ett viktigt dokument och blir basen för kompanjonernas 

samarbete. 


Tillstånd för vård - och omsorgsföretagare KAPITEL 8 

Tillstånd för vård - och 

omsorgsföretagare 

Många olika typer av verksamhet fordrar tillstånd för att bedrivas i Sverige. Det är 

därför väsentligt att undersöka om verksamheten är tillståndspliktig eller om det 

fordras någon form av registrering eller anmälan till myndighet. Om det är fråga om 

en verksamhet som det krävs tillstånd för måste ansökan ske innan verksamheten 

startar. Bestämmelserna finns som regel i en författning och där kan också finnas 

praktiska föreskrifter om hur ansökan ska göras, vilka krav som finns och hur 

verksamheten ska skötas. De olika myndigheterna har ofta egna föreskrifter 

som i detalj reglerar vad som gäller. Det är inte ovanligt att myndigheterna tar 

ut ansöknings- och tillsynsavgifter. Handläggningstider kan variera och i vissa 

fall finns speciella blanketter för ansökningar och andra liknande ärenden. 

Tillstånds- respektive tillsynsmyndigheter finns på lokal-, regional- och riksnivå. 

Lokala myndigheter är till exempel kommuner och som exempel på regional 

nivå kan nämnas länsstyrelserna och regionala polismyndigheter. Myndigheter 

som arbetar på riksnivå är exempelvis Socialstyrelsen, Datainspektionen och 

Livsmedelsverket. Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har en lista på sin 

hemsida över verksamheter som fordrar tillstånd och vilka organisationer som 

lämnar tillstånd. Webbadressen hittar du längst bak i boken. Nedan redovisas 

några exempel på verksamhet som är tillståndspliktiga. 

Hälso- och sjukvård 

Socialstyrelsens tillstånd: Legitimation om behörighet att utöva yrke inom 

hälso- och sjukvården meddelas av Socialstyrelsen. Den som avser att bedriva 

verksamhet som omfattas av Socialstyrelsens tillsyn ska meddela detta till 

Socialstyrelsen. 

Länsstyrelsens tillstånd: Ett bolag, en förening, en samfällighet eller en enskild 

individ får inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva verksamhet 

i form av 

• hem för vård eller boende 

• hem för viss annan heldygnsvård 

• hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet 

Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten ska bedrivas. 

Förskola och fritidshem 

Kommunens tillstånd: Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en 

enskild individ som yrkesmässigt vill driva en förskola eller ett fritidshem ska ha 

tillstånd för detta. Det finns även en anmälningsplikt avseende den lokal som ska 

användas för ändamålet. Tillstånd ska sökas hos kommunen där verksamheten 

ska bedrivas och anmälan avseende lokalen görs hos samma kommun. 

Fristående förskoleklass och fristående skola 

Skolverkets tillstånd: Skolor som anordnas av enskilda fysiska och juridiska 

personer kallas fristående skolor. Fristående förskoleklass, fristående grundskola 

och fristående grundsärskola kan efter prövning av Skolverket få godkännande 

och eventuellt rätt till bidrag. Fristående gymnasieskola och fristående 

gymnasie-särskola kan efter prövning av Skolverket få statlig tillsyn och eventuellt 

rätt till bidrag. 


87

KAPITEL 9 Arbetsgivare och anställd 

Arbetsgivare och anställd 

När du går från anställd till egen företagare blir du din egen arbetsgivare. 

Om du har anställda i företaget innebär din nya roll att du också har 

ett arbetsgivaransvar. Det är lätt för nyblivna företagare att bara se fack och 

arbetstagare som sina motparter, men det är viktigt att förstå att arbetsgivare 

och arbetstagare också har gemensamma intressen. Att agera i samförstånd är 

både effektivt och nödvändigt. 

Att leda en organisation med engagerade medarbetare och tillsammans 

förverkliga en företagsidé är en stark drivkraft i företagandet. Att skapa och att 

underhålla drivkraften blir din uppgift. Som företagsledare har du ansvar för 

hela företaget. Du företräder företaget gentemot många i din omvärld och det är 

du som ytterst bär ansvar för verksamheten med allt vad det innebär. 

Att vara arbetsgivare innebär att du måste leva i ett arbetsrättsligt system. 

Det finns en mängd lagar som styr förhållandena på arbetsmarknaden. De flesta 

arbetsmarknadslagar gäller både kommuner, landsting och privata företag, 

oberoende av storlek eller bransch. När en ny lag beslutas ges lagtexten ut i 

Svensk författningssamling (SFS). Där kan du läsa ordalydelsen i lagens olika 

paragrafer. Lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS och Lag (1976:580) om 

medbestämmande i arbetslivet, MBL, är två viktiga lagar som du behöver känna 

till. Dessa båda lagar har nu gällt under många år och genom ärenden som har 

bedömts i Arbetsdomstolen (AD) har det utvecklats en praxis kring hur man tolkar 

texterna. Även om du i komplicerade fall behöver ha tillgång till expertis så är det 

nödvändigt att du som arbetsgivare har kunskap om de grundläggande frågorna 

i dessa båda lagar. Utöver lagreglerna är det kollektivavtal och individuella 

överenskommelser som bestämmer arbetsvillkoren. 


Arbetsgivare och anställd KAPITEL 9 

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare styrs av ett antal regler i: 

1 Lagstiftning 

2 Kollektivavtal 

3 Anställningsavtal 

4 Sedvana och bruk 

5 Rättspraxis från domstol 

Det är knappast möjligt för dig som företagare att känna till arbetsrättens alla 

bestämmelser, men det krävs av dig att du vet vad som är reglerat och när det är 

fritt fram att besluta enligt egen bedömning. När du ställs inför ett arbetsrättsligt 

problem gäller det att ha en metodik. 

Gör en analys: 

• Vad gäller saken? Ta reda på alla sakuppgifter som har betydelse 

för frågan. Ta del av alla underlag i ärendet och ”lyssna av” 

olika uppfattningar. 

• Vilka lagar och avtalsregler är tillämpliga? 

• Vilka individuella överenskommelser finns det? 

• Vad är brukligt och vilken rättspraxis finns? 

Hur ska den aktuella frågan praktiskt lösas mot bakgrund av detta? 

Företag som har anställd personal behöver råd och stöd i de arbetsrättsliga 

frågorna. Det är dyrt att göra fel. Genom att vara medlem i en arbetsgivarorganisation 

får du från början hjälp med att hantera arbetsgivarfrågorna rätt. Vid 

starten av en entreprenad får du till exempel hjälp med att se till att den personal 

som tas över från kommunen eller landstinget får rätt anställningsvillkor och 

pensionsvillkor. Övergången kanske innebär att personalen kommer att omfattas 

av andra kollektivavtal och ett annat pensionssystem. Genom att bli medlem i en 

arbetsgivarorganisation kommer företaget att omfattas av kollektivavtal. 

Arbetsgivartillhörighet 

Om du väljer att ansluta ditt företag till en arbetsgivarorganisation har du 

flera att välja mellan. Här följer ett axplock av de organisationer som har avtal 

med de fackliga organisationer som organiserar personalen inom vård och 

omsorgsföretagen: Svenskt Näringsliv, Almega har ett branschförbund som 

heter Vårdföretagarna som riktar sig direkt till privata vårdföretag. Arbetsgivarföreningen 

KFO är en annan arbetsgivarorganisation som ger service till i första 

hand kooperativa företag. Pacta är ytterliggare en arbetsgivarorganisation för 

kommunalförbund och företag, oavsett ägande, som tillämpar kommunala avtal 

för sina medarbetare. Webbadresserna hittar du längst bak i boken. 

Kollektivavtal 

För en mindre arbetsgivare är det både för- och nackdelar med att ha kollektivavtal. 

Om en nybliven arbetsgivare själv ska ta initiativ till att teckna kollektivavtal bör 

avgöras från fall till fall. I vissa fall har arbetsgivaren möjlighet att styra vilket 

kollektivavtal han ska teckna. Oftast är det dock så, att arbetstagarna fortsätter 

att tillhöra sin gamla organisation och det är då i de flesta fall enklast att teckna 

ett eventuellt avtal med denna. 


89


Ett kollektivavtal är en uppgörelse som kommer till efter förhandling mellan 

en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation. Kollektivavtalen 

innehåller dels kompletteringar till lagstiftningen, men också andra bestämmelser 

som främst handlar om löner. 

Reglerna i kollektivavtalet är bindande under avtalstiden och innebär att 

parterna inte tillåts att ta till stridsåtgärder, till exempel strejk eller blockad, 

under den avtalade tiden. 

Anställda i kommun eller landsting omfattas ibland av andra kollektivavtal 

än de som gäller i privata företag. När personal går över från att vara offentligt 

anställd till att bli privatanställd kan det innebära att han eller hon får en annan 

avtalstillhörighet. Även pensionsvillkoren kan vara olika. Villkoren för löner, 

semester och pensioner kan också skilja sig åt i privat och offentlig verksamhet. 

Ibland är de bättre på den ena sidan och ibland på den andra. 

Övertag av personal 

Om man övertar en verksamhet från en annan arbetsgivare är man i princip 

skyldig att även överta den personal som arbetar inom verksamheten. Detta följer 

såväl EU-direktiv som svensk lagstiftning. Detta är egentligen oberoende av sättet 

för övergången och om det är fråga om en hel verksamhet eller del av densamma. 

Om en arbetsgivare, kommun eller annan, lägger ut verksamhet som man bedriver 

i egen regi blir det i regel övergång av verksamhet i lagens mening. 

Parterna kan inte avtala om att det ska vara övergång av verksamhet eller ej. 

Man följer istället ett antal kriterier och gör sedan en helhetsbedömning för att 

se om verksamheten har behållit sin identitet. Detta gäller främst om det är en 

självständig ekonomisk enhet som övertas, vilket innebär att parterna trots allt 

har vissa möjligheter att styra över om det ska bli fråga om verksamhetsövergång. 

För en övertagande arbetsgivare är det ibland en fördel och ibland inte. Det har 

naturligtvis betydelse för parternas ekonomiska kalkyler om man anser att det 

är övergång av verksamhet eller ej. 

Övertagandet av personal innebär ofta att personalen får behålla sina gamla 

anställningsvillkor under ett år och att det under detta år kan vara svårare att 

säga upp medarbetarna. 

Här följer några entreprenadsituationer där denna regel kan bli tillämplig: 

• När en kommun eller ett landsting lägger ut verksamhet på 

entreprenad till ett företag 

• När driften av verksamheten återgår till kommunen eller 

landstinget 

• Vid byte av entreprenör 

Det säger sig självt att du som övertagande entreprenör måste ha klart för dig 

vad som gäller i denna viktiga fråga redan när du formulerar ditt anbud. Det 

är annars omöjligt att beräkna kostnaderna för övertagandet av entreprenaden. 

I praktiken blir det ofta så att kommunen eller landstinget, som är en stor 

arbetsgivare, genom omplacering eller andra åtgärder kan undvika att övertagande 

entreprenören behöver ta ansvar för mer personal än entreprenaden kräver. 

Reglerna är besvärliga och det kan bli dyrt för entreprenören att göra fel. 

Arbetsgivarorganisationerna har erfarna jurister som kan hjälpa till. Lagreglerna 

finns i MBL och LAS. 


Arbetsgivare och anställd KAPITEL 9 

Att anställa personal 

Huvudregeln är att personal ska vara fast anställd, det vill säga tillsvidareanställd. 

Dock finns det goda möjligheter att anställa medarbetare på tidsbegränsade 

anställningar. Tidigare hade vi en rik flora av anställningsformer för viss tid, men 

systemet har förenklats och vi har nu följande anställningsformer för viss tid: 

1. Allmän visstidsanställning. 

2. Vikariat. 

3. Säsongsarbete. 

4. Arbetstagare som fyllt 67 år. 

5. Provanställning. 

Allmän visstidsanställning övergår automatiskt i tillsvidareanställning om 

arbetstagaren under en femårsperiod varit anställd i mer än två år. Man måste 

dock observera, att företrädesrätt till ny anställning inträder redan efter ett år. 

Det är inget förbud för att använda allmän visstidsanställning även om det skulle 

vara tillåtet med annan anställningsform, och allmän visstidsanställning är oftast 

lättare att hantera. 

En arbetsgivare är skyldig att senast en månad efter att medarbetaren påbörjat 

sin anställning informera denne om arbetsvillkoren. Använd anställningsbevis 

när du anställer. Det finns standardformulär som du kan använda. Lagreglerna 

finns i LAS. Kompletterande regler kan finnas i kollektivavtal. 

När en anställning upphör 

En anställning kan upphöra på ett antal olika sätt. De viktigaste reglerna är 

dock följande: 

1. En provanställning övergår automatiskt i en tillsvidareanställning 

såvida inte den anställde enligt vissa regler erhåller besked om 

annat. 

2. En visstidsanställning upphör efter den överenskomna 

anställningstidens utgång. Det måste observeras, att en 

visstidsanställning sällan kan avbrytas i förtid, såvida 

arbetsgivaren inte har avskedandegrund. 

3. En tillsvidareanställning kan upphöra genom uppsägning från 

endera parten eller genom avsked från arbetsgivarens sida. 

Vid uppsägning föreligger en viss uppsägningstid på en till tolv 

månader, medan avsked träder i kraft omedelbart. 

En anställd kan lämna sin anställning av vilket skäl som helst. 

En arbetsgivare måste ha saklig grund för en uppsägning. 

Denna kan vara arbetsbrist eller hänföra sig till arbetstagaren 

personligen. Det är i praktiken arbetsgivaren som avgör när 

det föreligger arbetsbrist. 

De personliga skälen kan till exempel vara misskötsamhet 

eller dåliga arbetsprestationer. Vid extra grov misskötsamhet 

kan arbetsgivaren tillgripa avsked. 

Lagreglerna finns i LAS. Kompletterande regler kan finnas i kollektivavtal. 


91


Förhandlingar 

Det finns i huvudsak tre slag av förhandlingar. De som är berättigade till 

förhandlingar är arbetsgivare och fackliga organisationer. 

1. Intresseförhandlingar. En part vill ha en tidigare oreglerad fråga 

reglerad. Kommer man inte överens är en arbetsmarknadskonflikt 

det sista stadiet. Typfallet är en löneförhandling. 

2. Tvisteförhandlingar. Parterna är oense om hur en lag eller 

ett kollektivavtal ska tolkas. Vid oenighet är det i sista hand 

Arbetsdomstolen som avgör frågan. Ett vanligt fall är en 

uppsägning. 

3. Medbestämmandeförhandlingar. Se nedan. 

Medbestämmande 

Medbestämmande tillkommer de fackliga organisationerna och då främst de 

som har kollektivavtal. Arbetsgivaren måste förhandla innan han fattar ett 

viktigare beslut avseende verksamheten eller en individ, eller om han vill lägga 

ut en verksamhet på entreprenad. Till syvende och sist är det dock arbetsgivaren 

som efter avslutad förhandling bestämmer och som ensam måste ta ansvar för 

besluten. När det gäller entreprenader har dock de fackliga organisationerna en 

begränsad vetorätt. Det kräver stor fingertoppskänsla för att avgöra när man 

skall förhandla. En gammal tumregel har varit att hellre förhandla en gång för 

mycket än en gång för litet. Men samtidigt skall man ju inte sitta och förhandla 

om petitesser. 

Lagreglerna finns i MBL. De är ofta kompletterade i kollektivavtal, till 

exempel samverkansavtal. 

En hel del av de vardagliga frågorna i ett företag berörs av lagar och avtal. 

Om du tidigare har kommit i kontakt med arbetsrättsliga frågor, antingen du 

varit arbetstagare eller arbetsgivarrepresentant, så kan du säkert hålla med om 

att ett bra samarbete gagnar företaget. 

Tag för vana att alltid vara påläst som arbetsgivare. Tag tidigt kontakt med 

facket när du ska starta ditt företag och ha en fortlöpande och god relation. 


Rätt lokal för ditt företag KAPITEL 10 

Rätt lokal för ditt företag 

Precisera dina önskemål 

För att du ska lyckas med ditt företag är det viktigt att du skaffar dig en 

ändamålsenlig lokal för verksamheten. Om du väljer att hyra en lokal, kommer 

sannolikt hyran för den att utgöra en betydande kostnad i din budget under 

år framöver. Hyresnivån för en lokal är en överenskommelse mellan dig som 

hyresgäst och hyresvärden. Lokalhyran bestäms ytterst av marknaden, det vill 

säga den hyra som någon hyresgäst är beredd att betala för lokalen. Hyresnivån 

påverkas av vilken typ av verksamhet som bedrivs i lokalen. Hyresnivån för en 

butik, som ofta ligger i gatuplan, är vanligtvis högre än hyresnivån för ett kontor 

som ligger i ett högre våningsplan. 

Innan du börjar leta efter en lokal bör du precisera dina önskemål och 

krav. Gör en lista som innehåller vilka ytor och funktioner som fordras för 

verksamheten. Lediga lokaler går att finna i annonser i lokalpressen och hos 

fastighetsmäklare. Se dig om i det område som du vill etablera dig i och dra dig 

inte för att personligen kontakta fastighetsägaren eller förvaltaren. 

Användbar yta 

Generellt sett är det viktigt att man skaffar lokaler som är ”yt-effektiva”. Eftersom 

hyresnivån baseras på ett pris per kvadratmeter är det ett gott råd att undvika 

lokaler vars yta är dåligt disponerad, svår att inreda eller innehåller många ”döda” 

ytor. 

Lokalens skick vid inflyttningen 

Utöver lokalytan finns det flera omständigheter som har betydelse vid 

hyres-sättningen. En sådan är till exempel i vilket skick du hyr lokalen. 

En nyrenoverad lokal har en högre hyra än en gammal och sliten lokal. På 

tillträdesdagen ska hyresvärden enligt hyreslagen tillhandahålla lokalen i fullt 

brukbart skick för det avsedda ändamålet, såvida ni inte har kommit överens om 

något annat. Enligt de flesta lokalhyresavtal hyrs lokalen i befintligt skick. Detta 

innebär att om man inte har avtalat om annan standard eller annat skick kommer 

lokalen att överlämnas till dig i det skick som den hade vid visningen. 

Ett sätt att hålla nere hyresnivån kan således vara att du själv, som hyresgäst, 

anpassar och färdigställer lokalen för just din verksamhet. Det kan vara fråga 

om att du utför grundläggande underhåll (exempelvis målning eller tapetsering) 

eller att du själv sätter in den utrustning som krävs för att lokalen ska kunna 

användas för avsett ändamål (exempelvis armaturer eller larm). Det är angeläget 

att du och hyresvärden från början kommer överens om vad som fordras för att 

lokalen ska kunna tas i bruk och vem som inför inflyttningen ska svara för att 

olika åtgärder utförs samt vilka dessa är. 


93

KAPITEL 10 Rätt lokal för ditt företag 

Underhållsskyldigheten av lokalen 

Efter inflyttningen i lokalen måste lokalen underhållas. Hyresvärden har enligt 

hyreslagen underhållsskyldigheten, men denna kan avtalas bort. Var därför 

uppmärksam på att underhållsskyldigheten, ofta i hyreskontrakt, läggs över på 

hyresgästen. 

Ändamålet med upplåtelsen 

En lokal nyttjas för ett visst ändamål, exempelvis en butik, mottagning eller ett 

kontor. Ändamålet ska preciseras i hyresavtalet och det är viktigt att du anger vad 

du kommer att använda lokalen till framöver. Utan speciellt tillstånd får nämligen 

inte en hyresgäst använda lokalen till annat än det avtalade ändamålet. 

Tillstånd och tillgänglighet 

Tänk på att kontrollera att den verksamhet som du ska bedriva verkligen är tillåten 

att utföra i lokalen. Som hyresgäst ansvarar du för att införskaffa de myndighetstillstånd 

som krävs. Det kan handla om bygglov hos byggnadsnämnden, 

olika tillstånd av miljö- och hälsovårdsnämnden eller godkännande från 

yrkes-inspektionen. Arbetsmiljöverket bedömer lokalens lämplighet som 

arbetsplats för anställda. Till detta kommer att du bör kontrollera att lokalen är 

tillgänglig och anpassad för handikappade. 

Boverket ger råd om tillgänglighet för lokaler. Läs mer om reglerna för 

tillgänglighet på Boverkets hemsida. 

Kontakta din kommun och kontrollera vad som gäller för just din verksamhet 

och vem som är ansvarig. I det fall du tar över en lokal där aktuell verksamhet 

redan bedrivs är det mesta antagligen gjort, men det är viktigt att du ändå 

kontrollerar att så verkligen är fallet. 

Hyrestiden 

Att teckna ett hyresavtal för en lokal är ett stort åtagande. När man startar en 

ny verksamhet är det inte så lätt att veta hur denna kommer att utvecklas, och 

vilken lokal du i framtiden kommer att vara i behov av. 

Lokalhyreskontrakt tecknas vanligtvis med en hyrestid om tre år. Det innebär 

att du är bunden av samtliga dina åtaganden i hyresavtalet under denna tid. Å 

andra sidan vet du vilken hyra som är aktuell under de närmaste åren, dock 

med beaktande av vanligt förekommande index- eller fastighetsskatteklausuler. 

Om du av någon anledning vill teckna hyreskontrakt med en kortare hyrestid 

än tre år, exempelvis ett års kontrakt eller tillsvidare kontrakt, är detta fullt 

möjligt. I sammanhanget bör nämnas att i så fall ska hyresbeloppet vara fastställt 

i hyresavtalet, det vill säga att hyresvärden inte har rätt att tillämpa index- eller 

fastighetsskatteklausuler. 



Varmhyra och kallhyra 

Hyran kan enligt hyresavtalet inkludera samtliga tillkommande kostnader som är 

kopplade till lokalen och utgör i så fall en varmhyra. Vanligare är dock att man 

utöver kallhyra betalar tillägg för varmvatten, värme, vatten och avlopp, kyla, 

ventilation och el. Dessa tillägg baseras vanligtvis på den faktiska kostnaden, 

ofta genom en löpande schablondebitering. Därefter sker avstämning och 

slutavräkning i slutet av året. Det är viktigt att du har en tydlig bild av den 

verkliga kostnaden för att driva verksamheten i just den lokalen innan du skriver 

på hyreskontraktet. 

Besittningsskydd 

Som lokalhyresgäst har du ett så kallat indirekt besittningsskydd. Detta innebär 

att din trygghet att få behålla lokalen efter hyrestidens utgång består i att du har 

rätt till skadestånd om du blir uppsagd på oskälig grund. 

Att hyra i andrahand 

Generellt sett är det bäst med ett förstahandskontrakt som du tecknar direkt 

med fastighetsägaren. I de fall du funderar på att hyra i andra hand, måste 

andra-handsuthyrningen godkännas av fastighetsägaren eller hyresnämnden, i 

annat fall kan du riskera att mista din lokal i förtid. 

Blockuthyrning 

En inriktning vid vårdföretagande är att man som huvudman hyr ett flertal 

bostäder som förstahands hyresgäst och därefter i sin tur hyr ut bostäderna i 

andrahand till olika vårdmottagare. Vårdmottagaren har i denna situation ett eget 

hyresavtal på sin lägenhet och vårdföretaget har de allmänna utrymmena. Det 

kan vara frågan om äldreboende eller gruppboende. Detta förfarande benämns 

blockuthyrning. 

För att hyreslagens regel om blockuthyrning ska vara tillämplig är det 

tillräckligt att antalet bostadslägenheter är minst tre (lägenheterna kan mycket 

väl ligga i olika hus). Avsikten ska vara att lägenheterna hyrs ut i andra hand. 

Reglerna om bostäder i hyreslagen innehåller generellt sett ett starkare skydd för 

hyresgästen än vid uthyrning av lokaler, detta av sociala hänsyn. 

Då ett vårdföretag hyr flera bostadslägenheter i syfte att hyra ut dem i 

andrahand, kan det ofta finnas intresse av att kunna utforma avtalet annorlunda 

än vad som är möjligt i vanliga bostadshyresförhållanden. I de fall det är aktuellt för 

dig att teckna ett blockhyresavtal kan du och fastighetsägaren exempelvis avtala 

vem som står för underhållet av lägenheterna, indexreglering, uppsägningstid och 

hyrestid - detta på ett sätt som inte är tillåtet i vanliga bostadshyresförhållanden. 

Ett blockhyresavtal ska godkännas av hyresnämnden. Godkännande behövs dock 

inte om staten, landsting, kommun eller kommunförbund är din hyresvärd. 


95

KAPITEL 10 Rätt lokal för ditt företag 

Försäkring 

Det är viktigt att du från första dagen i din nya lokal har tecknat ett fullgott 

försäkringsskydd som både omfattar den egendom som förvaras i lokalen och 

täcker de skador som du kan bli ersättningsskyldig för i lokalen. 

Investera i egen fastighet 

Det kan vara en bra investering i att företaget själv äger sina lokaler, men det 

kräver en långsiktig plan och ställer krav på eget kapital. Köper man en begagnad 

fastighet krävs det oftast en anpassning av lokalerna och väljer man att bygga 

nytt formar man huset direkt efter verksamhetens behov. Samma regler med krav 

på godkännande av lokalerna gäller som när du hyr, du blir din egen hyresvärd. 

I byggprocessen ska du som beställare ta hand om allt från projektering till 

upphandling av hela bygget. Det är ett omfattande arbete som kräver en erfaren 

byggledare till hjälp. 

Det brukar ta några år innan ett nystartat företag har ekonomiska möjligheter 

att satsa på en egen fastighet för sin verksamhet. 

Att tänka på när man skriver hyreskontrakt 

Lokaler är en tung och viktig resurs för många verksamheter och bär med sig 

många komplicerade frågor, både praktiska och ekonomiska. Det är en billig 

försäkring att anlita en jurist för att granska förutsättningarna innan du skriver 

på hyresavtalet. Som en första hjälp på vägen kommer här en enkel vägledning 

som du kan ha nytta av i din planering. 

Vem är hyresvärd 

Hyresvärdens organisationsnummer bör krävas, eventuellt också registreringsbevis 

och personupplysning. Du ska ställa krav på hyresvärden på samma sätt 

som han eller hon ställer krav på dig som hyresgäst. Det är också viktigt att man 

gör affärer med rätt person eller organisation. 

Vem är hyresgäst 

Hyresgästens namn på kontraktet ska vara korrekt och den som undertecknar 

ska vara firmatecknare, det vill säga ha rätt att underteckna. Detta är viktigt för 

att klargöra betalningsansvar och tydlighet i överlåtelsen av hyresrätten. 



Lokalens skick och användning 

Om fastighetsägaren ska åtgärda något i lokalen i samband med kontraktet, kom 

ihåg att ange datum när detta ska vara klart. Användningsområdet ska anges så 

brett som möjligt. Ska verksamheten ändras utöver beskrivet användningsområde, 

måste hyresgästen ha hyresvärdens tillåtelse. Det kan även bli viktigt vid eventuell 

överlåtelse av verksamheten. 

Lokalens omfattning 

Ritningar på lokalen bör ingå. Eventuellt upplåtande av extra förrådsutrymmen 

bör klargöras om de är av tillfällig karaktär - såvida de inte är angivna på 

ritningarna. 

Inredning av lokalen 

Specificera noga. Tänk på att om hyresgästen bekostar inredningen i en hyresrätt 

kan det innebära rätt att skriva av hela kostnaden direkt. 

Kontraktstiden 

Kontraktstiden måste vara minst tre år om hyran inte är angiven till ett bestämt 

belopp, utan har index- eller fastighetsskatteklausul. 

Uppsägningstid 

Minst nio månaders uppsägning om hyrestiden enligt kontraktet är tills vidare 

eller längre än nio månader och om kontraktet innehåller en index- eller 

fastighetsskatteklausul. 

Kostnadstillägg 

Tillägg till hyran kan vara värme, vatten, el och avlopp samt städning. Det 

är även tillåtet med hyra i förhållande till hyresgästens rörelseintäkt, så kallad 

omsättningshyra. Hyresgästen svarar för självkostnaden i proportion till ytan i 

fastigheten. Årlig avräkning ska ske. 

Snöröjning 

Om hyresgästen ska ansvara för snöröjning är det viktigt att kraven är specificerade 

eftersom det också medför skadeståndsansvar. 

Betala hyran - i tid 

Hyresrätten är förverkad direkt om hyresgästen har försummat att betala. Betalar 

hyresgästen inom två veckor kan man återvinna sin hyresrätt. 

Underhåll av lokaler och inredning 

Detta bör specificeras noga. Om hyresvärden svarar för underhåll har han rätt 

till tillträde till lokalen och hyresgästen har rätt till nedsättning av hyran vid 

ombyggnad, om inte annat har avtalats. 

Index 

Om det finns index i kontraktet, kontrollera att oktoberindex är från rätt år. 

Fastighetsägarna Sverige 

har utarbetat ett formulär, 

Hyreskontrakt för lokal, 

som är det mest 

förekommande 

standardkontraktet vid 

uthyrning av lokal. 

Formuläret har tagits 

fram i samråd med 

Svensk Handel och 

Sveriges Hotell- och 

Restaurangföretagare. 


97

KAPITEL 11 Arbetsmodellen knyter ihop säcken 

Arbetsmodellen knyter ihop säcken 

Beställare 

Entreprenör 

Om du har bestämt dig för att utveckla din företagsidé och satsa på ett eget 

företag, behöver du en arbetsmodell så att du kommer igång och får struktur 

på arbetet. Det är speciella regler som gäller när man ska bli leverantör åt stat, 

kommun eller landsting - uppdrag som finansieras med allmänna medel. Om 

du är anställd i verksamheten idag bör du känna till upphandlingsreglerna som 

gäller med tanke på din dubbla roll som anbudsgivare och anställd. 

Arbetsmodellen är gjord som en generell mall för avknoppningar av offentliga 

verksamheter. För varje enskild sektor vård, omsorg , skola etc finns det olika 

former för utförande och beräkning av ersättning. En del versamheter läggs 

ut som hela entreprenader efter en offentlig upphandling, andra omfattas av 

ett valfrihetssystem och förutsätter en ackreditering för att du ska bli godkänd 

leverantör. Arbetsmodellen kan också vara användbar för beställaren vid 

diskussion om övergång av verksamhet från offentlig regi till privat företag. 

Punkter som har markerats med Beställare är särskilt viktiga beställarfrågor. 

Verksamhetens innehåll idag 

När ett verksamhetsområde ska avskiljas krävs att innehållet i 

verksamheten preciseras tydligt och avgränsas mot näraliggande 

områden. Verksamheter som drivits i egna resultatområden har en 

tydligare organisation och personalen har genom sitt resultatansvar 

en bättre kunskap om verksamheten och dess ekonomi. 

Utgå från de olika brukarkategorierna och ange vilka åtaganden som 

ingår. Beräkna vilka volymer som det är frågan om och gör en total 

beräkning av antalet tjänster, och hur mycket arbetstimmar som 

verksamheten omfattar. Skapa dig en tydlig bild av organisationen 

och dess individer. Vilka kompetenser finns i verksamheten och vilka 

fattas om man bryter ut enheten? 

Vilka politiska mål gäller? 

Många kommuner och landsting har handlingsprogram som anger 

ramarna för hur och i vilken driftsform olika tjänster ska utföras. 

Det är av största vikt att det i handlingsprogrammet framgår vilka 

de politiska målen är. Det kan också finnas nationella mål, som 

exempelvis inom vården och skolan, som styr vad man får göra. 

Det är inte ovanligt att man i en entreprenadomläggning försöker dölja 

neddragningar i servicen. Resultatet av det blir missnöje hos brukarna 

och underbetyg åt entreprenaden som driftsform. Ofta finns ett uttalat 

önskemål att ge möjlighet åt egna anställda att delta i konkurrensen 

om uppdragen och därför erbjuds utbildning i hur man startar företag. 

Det finns ibland åsiktskillnader mellan de olika politiska partierna. 

Debatten handlar om huruvida privata företag ska anlitas för 

produktionen av offentligt finansierade tjänster, om privata företag 

ska konkurrera med eller komplettera den offentliga verksamheten. 


Arbetsmodellen knyter ihop säcken KAPITEL 11 

Vilka myndighetskrav gäller för verksamheten? 

Näringfriheten, det vill säga rätten för var och en att fritt få driva 

vilken näring som helst, är begränsad inom det sociala sektorn. 

Även om många hinder tagits bort under 90-talet finns det fortfarande 

inskränkningar. För många verksamheter finns det krav på tillstånd, 

godkännande, registrering och dylikt. Olika lagar, Socialtjänstlag, 

Kommunallag och så vidare anger villkoren och kommuner eller 

länsstyrelse utfärdar tillstånd och är tillsynsmyndighet. 

För verksamheter inom vård och omsorg är det länsstyrelsen eller 

Socialstyrelsen som ger tillstånd och utövar tillsyn. Tillstånd för att 

starta friskola söker man hos Skolverket. Lokaler och fysisk miljö 

står under överinsyn av kommunen och yrkesinspektionen. Fler 

detaljer om detta finner du under kapitel ”Tillstånd för vård och 

omsorgsföretagare” tillstånd respektive kapitlel ”Rätt lokal för ditt 

företag” 

Vad kostar verksamheten idag? 

För att längre fram kunna jämföra kostnaderna mellan att driva 

verksamheten i egen regi och att köpa tjänsterna från ett privat företag 

ska man kontrollera att alla kostnader för verksamheten finns med i 

resultatuppställningen. 

Redovisningssystemet i kommunen eller landstinget är oftast inte 

uppbyggt så att man enkelt kan ta fram de totala kostnaderna för en 

specifik verksamhet. Verksamheterna styrs utifrån budgeten och inte 

så sällan förväxlar man budgetsiffrorna och de faktiska kostnaderna i 

diskussionen. 

En uppställning över verksamhetens kostnader för de senaste två 

till tre åren är ett viktigt underlag för det framtida beslutet om 

upphandling. 

I driftsbudgeten fattas ofta kostnaderna för gemensam administration 

och ekonomi. Kostnader för till exempel utbildning, hälsovård, 

beklädnad och tvätt finns ofta inte med, likaså saknas i regel 

kostnader för kapital och avskrivningar. 

Vidare krävs att man har klart för sig vilket kostnadsläge som 

uppgifterna baseras på. Det kan vara så att det tillkommer stora 

kostnader för retroaktiva löner till personal. Med hänsyn till att 

lönekostnaden ofta är den helt dominerande posten ska denna 

beräknas i detalj. Lönenivåer, kostnadsläge och löneavgifter ska 

beräknas exakt. I kapitel ” Ekonomin i företaget” får du frågorna om 

kostnaderna belysta. 


99


Kvalitetskrav 

I takt med minskade resurser och ökat resultattänkande har 

kvalitetstänkandet inom kommuner och landsting kommit att bli 

allt viktigare. När en verksamhet ska utsättas för priskonkurrens 

är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer för den kvalitetsnivå 

som ska gälla, och på vilket sätt man ska mäta kvaliteten. Inom till 

exempel äldreomsorg finns erfarenhet av olika kvalitets-modeller i 

entreprenaduppläggningar. 

Begreppet kvalitet kan definieras på många olika sätt. Inom 

tjänstesektorn brukar man dela in kvalitet i teknisk kvalitet och 

funktionell kvalitet. Teknisk kvalitet anger vad kommunen gör för 

brukaren, till exempel typ av undersökning och hur ofta den utförs. 

Funktionell kvalitet beskriver hur tjänsten produceras, till exempel 

tillgänglighet och serviceattityd. Det är den funktionella servicen som 

är viktigast för brukarens kvalitetsupplevelse, det är också den som 

är svårast att mäta. 

Framtida verksamhetsidé 

Verksamhetsidén är den grund på vilken verksamheten vilar. Den utgör 

också grund för den framtida affärsidén i företaget. Verksamhetsidén 

bör vara väl genomtänkt och vara ledstjärnan för alla som arbetar 

i verksamheten. Bakom idén finns den vision som företagaren och 

företaget långsiktigt har för verksamheten. 

Verksamhetsidén ska ge svar på tre frågor: 

• Vilka behov av service finns och vad ska vi erbjuda? 

• Vilka är våra brukare? 

• Vad är det speciella som just vårt företag kan erbjuda? 

En bra verksamhetsidé ska inrymmas på några få rader och vara 

tydlig och klar så att alla förstår. I ett företag är det nödvändigt 

att kunna beskriva och mäta verksamheten; både det ekonomiska 

resultatet och det verksamhetsmässiga innehållet. Under senare år har 

diskussionerna helt fokuserats på det ekonomiska resultatet. Blev det 

pengar över i budgeten betraktades det som ett bra resultat. 

Allt viktigare har nu frågan blivit vad det är vi kan åstadkomma 

för dessa pengar? Det verksamhetsmässiga innehållet mäter vi dels 

i volym, dels i kvalitet. Volymen anger hur mycket service som 

produceras, antal patientbesök eller antal hembesök och kvaliteten 

anger standarden på den service som produceras. ”Att utveckla ett 

företag” är det kapitel som ska vara vägledande för utformningen av 

den framtida affärsidén. 



hur ser avtalet ut? 

I en valfrihetsmodell finns angivet vilka villkor som gäller för att 

ett företag skall bli ackrediterat och därmed få avtal som leverantör. 

I valfrihetsmodellen är priset givet och företagen konkurrerar om 

kvaliten i erbjudandet. Vid upphandlingar av hela entreprenader 

framgår anbudsförutsättningarna i entreprenadens omfattning och 

entreprenörens åtagande, och det bygger på priskonkurrens. Vid 

en entreprenad baseras upphandlingen ofta på ett visst geografiskt 

område och en angiven volym, till exempel antal portioner i en 

matleverans eller antal platser i ett gruppboende. 

I båda formerna anges kvaliteten efter typ av tjänst och kan vara 

indelad i flera olika nivåer. Oftast ställs krav på kompetensen 

hos ledningspersonerna för entreprenaden och godkända ledare, 

föreståndare, skrivs in i avtalet. Avtalet tar också upp de ekonomiska 

villkoren, entreprenadbeloppet, villkor för tilläggsdebiteringar och 

allmänna betalningsvillkor. Avtalets löptid, vilka uppsägningstider 

som gäller och hur indexberäkning ska ske, är andra viktiga punkter. 

I avtalet skriver man också ofta in vad som gäller för verksamhetens 

personal och utrustning samt eventuellt övertagande av personal, 

lokaler och annan utrustning. En viktig punkt som ofta tappas bort i 

avtalet är den som gäller uppföljning, utvärdering och insyn. I de båda 

kapitlen ”Offentlig upphandling och valfrihetssystem” samt ”Avtal” 

kan du läsa mer om formerna för upphandling och tillhörande avtal. 

Organisation av företaget 

När väl entreprenadavtalet ska tecknas eller den sökta ackrediteringen 

är klar, är det dags att registrera företaget - men inte förrän då. Under 

förberedelsearbetet är det tillräckligt att ange på vilket sätt man 

ämnar driva verksamheten. Anbudet eller ansökan om ackreditering 

kan man till exempel lämna från ett AB under bildande (u.b.) 

Självklart måste man ändå ha beslutat vilken företagsform man ska 

ha. När det gäller stora verksamheter med anställd personal bör man 

presentera företagsledningen och helst ha en professionell styrelse. 

Likaså bör man ha klart sin arbetsgivartillhörighet för att garantera 

personalens villkor. Är man flera ägare till ett företag krävs att 

man löser kompanjonfrågorna i ett kompanjonavtal. Under kapitel 

”Företagets organisation” respektive ”Arbetsgivare och anställd” 

kommer vi in på dessa frågor. 


101


Ekonomisk planering 

I ett tidigt skede bör du göra en uppskattning av storleken på 

uppdragen. Beräkna grovt de tunga posterna; kostnaderna för personal 

och lokaler eller eventuellt inköp av fastighet. Gör en första bedömning 

om du kan finansiera starten och svara upp mot beställarens krav 

på ekonomiska garantier. I kapitlet ”Ekonomin i företaget” finns 

arbetsblad för Resultatbudget, Kapitalbudget och Likviditetsbudget till 

hjälp för att arbeta fram de ekonomiska villkoren för verksamheten. 

Det krävs många beräkningar under planeringens gång innan du har 

det slutliga ekonomiska underlaget för företaget klart. 

övertag av personal 

I anbudsförutsättningarna anges ofta vad som gäller för befintlig 

personal när verksamheten tas över av ett privat företag. Grundregeln 

är att vid övergång av verksamhet ska befintlig personal tas över. 

Personalen kommer att bli anställd i företaget som tar över och således 

skifta arbetsgivare och gå från offentlig till privat tjänst. Löner och 

arbetsvillkor kommer att regleras av andra kollektivavtal och andra 

försäkringar kommer att gälla. Vad som menas med övergång av 

verksamhet finns definierat i avsnittet ”Arbetsgivare och anställd”. 

övertag av materiel/inventarier 

När hela verksamhetsområden överflyttas till entreprenad kan det 

också bli aktuellt att entreprenören ska överta den utrustning som 

tillhör verksamheten. Förteckning över vad som ingår, aktuellt 

inköpsår och värdering av nyttan för entreprenören blir underlag 

för priset. Bokförda värdet kan vara lägsta pris, men generellt är det 

marknadspris som gäller. 

Lokalfrågor 

Alla lokaler där näringsverksamhet bedrivs ska vara godkända för 

sitt ändamål. Kommun och Arbetsmiljöverket utfärdar tillstånd 

för lokalanvändning. Det finns långtgående krav på lokalerna för 

verksamheter inom sociala sektorn som ofta har mycket personal, 

eget kök med livsmedelshantering och som ska besökas av många. 

I de fall entreprenören kommer att vara kvar i kommunens eller 

landstingets lokaler bör separat hyreskontrakt upprättas. Det är viktigt 

att hyreskontraktets tider stämmer med entreprenadavtalets löptider. 

Om entreprenören avser att köpa egen fastighet för verksamheten 

kommer entreprenadavtalet att vara ett viktigt underlag vid bedömning 

av investeringen. I kapitel ”Rätt lokal för ditt företag” kan du läsa mer 

om detta. 



personalfrågor 

Med anställd personal kommer arbetsgivaransvar. Det finns en lång 

rad lagar och avtalsbestämmelser som gäller på arbetsmarknaden. 

Det finns inte en rimlig möjlighet att själv känna till alla dessa regler, 

utan som ny entreprenör är du beroende av att ha rådgivare som 

behärskar de här frågorna. Genom att vara medlem i en arbetsgivarorganisation 

får du hjälp med de arbetsrättsliga frågorna, till exempel 

vad som gäller vid övertag av personal eller vilka regler som gäller vid 

anställning. I kapitel ”Arbetsgivare och anställd” går vi igenom de 

grundläggande reglerna inom arbetsrätten. 

Försäkringsfrågor 

När man startar en ny verksamhet kan det vara svårt att överblicka 

vilka risker det innebär. Affärsriskerna - som i sig både innehåller 

risker och möjligheter - de tillhör företagandet. Nya produkter, 

nya kunder, nya medarbetare är positiva risker som företagaren 

kalkylerar med. Men det finns andra risker som man kan och ska 

försäkra sig emot. Gör därför en riskanalys tillsammans med en 

försäkrinsrådgivare. 


103


Uppföljning av verksamheten 

Redan vid tillfället då man tar beslut om entreprenaden ska man 

bestämma på vilket sätt verksamheten ska följas upp. Alla de punkter 

som i avtalet styr entreprenaden, till exempel ekonomi, servicekvalitet, 

tillgänglighet och antal patientbesök, ska följas kontinuerligt. 

Lägg fast bestämda rutiner för uppföljningen; vem som deltar, skriftlig 

rapportering, rutiner för reklamationer, del av rationaliseringar och så 

vidare. Tänk på att införsäljningen av nästa avtalsperiod redan har startat. 

ARBETSMODELL 

Verksamhetens 

innehåll 

idag 

Vilka 

politiska mål 

gäller 

Vilka 

myndighetskrav 

gäller för 

verksamheten 

Vad kostar 

verksamheten 

idag 

Kvalitet - 

kvantitet 

1 2 3 

4 5 

Framtida 

verksamhetsidé 

Hur ser avtalet ut 

Organisation 

av företaget 

Ekonomisk 

planering 

Övertag 

av personal 

6 7 8 

9 10 

Övertag av 

materiel och 

inventarier 

Lokalfrågor Personalfrågor Försäkringsfrågor 

Uppföljning av 

verksamheten 

11 12 13 

14 15 

CD BILD 10.01 





105

Arbetsbok för budget 


ENTREPRENÖRSKOLAN 

Arbetsbok för 

Budget 

INNEHÅLL 

Innehållsförteckning 

Flik 

Bemanningsplan 1 

Kostnader 2 

Intäkter 3 

Kapitalbehov 4 

Finansiering 5 

Likviditetsbudget 6 

Resultatbudget och Startbalans 7 

Om moms i likviditetsbudget 8 

NUTEK 



BEMANNINGSPLAN. Personal per yrkeskategori 

Lönekostnader i Kr 

Personal- Månad: 

Summa per Före överkategori 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 kategori tagande 

Grundlön 

Antal tjänster 

1 Grundlön x tjänster 

Tillägg 

Summa lön 

Grundlön 



Tillägg 

Summa lön 

Grundlön 



Tillägg 

Summa lön 

Extrapers Timmar 

o timanst Summa lön 

S:a per månad 

S:a lönekostnader för hela året: 

Tankeruta om frånvarokostnader 

Löner för övrig personal, administrativ personal, företagsledning beräknas direkt i kostnadsbudgeten Uppskatta kostnaderna för sjukfrånvaro mm och bedöm behovet 

Kostnader för inhyrd personal och köpta tjänster läggs direkt i kostnadsbudgeten. av extra personal. Kostnad frånvaro: 

Index och löner Avstämning mellan löneutveckling och anbudets prisindex Tankeruta om kostnader före start 

År: 

Uppskatta kostnader före övertagande av verksamhet (entreprenad). 

Lönenivå 

Lönesumma 

Index enligt avtal 

100.0 T.ex. kostnader beroende på personalrekrytering, utbildning mm. Fördela 

kostnaderna över avtalstiden. 

Kostnad före start: 


107


KOSTNADER 

Företagsnamn: 

Budget för år: 

Kontonr 

70-7600 Kostnader för personal 

Löner till kollektivanställda. Arbetad tid 

Löner till kollektivanställda. Ej arbetad tid (sjuklön, föräldraersättn.) 

Sociala avgifter enligt lag och avtal för kollektivanställda 

Löner till övriga anställda. Arbetad tid 

Löner till övriga anställda. Ej arbetad tid (sjuklön, föräldraersättn.) 

Sociala avgifter enligt lag och avtal för övriga anställda 

Löner till ägare/företagsledare 

Sociala avgifter enligt lag och avtal för ägare/företagsledare 

Övriga personalkostnader 

Sjuk- och hälsovård 

Personalvård 

Utbildning 

Rekrytering 

Traktamenten vid tjänsteresa 

Bilersättning 

Premier för individuella pensionsförsäkringar 

Ersättning för arbetskläder 

6800 Inhyrd personal 

Köpta specialisttjänster 

Summa personalkostnader: 

Övriga kostnader 

50-5100 Lokal- och fastighetskostnader 

Lokalhyra 

El, värme, vatten 

Städning 

Reparation 

5400 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmateriel 

5600 Kostnader för transportmedel och bil 

5700 Frakter och transporter 

5800 Resekostnader. Biljetter. Hyrbil. Kost och logi 

5900 Reklam och PR 

6000 Övr försäljningskostnader. Representation 

6100 Kontorsmateriel och trycksaker 

6200 Tele och post. Telefoni. Mobiltelefon. Fax. Datakommunikation 

6300 Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader 

6400 Förvaltningskostnader. Styrelsekostnader. Revisor 

6500 Externa tjänster. Redovisning. Jurist. Advokat. IT-tjänster. Övriga konsultarvoden 

6900 Tidningar o tidskrifter. Licensavgifter. Tillsynsavgifter. Föreningsavgifter 

Summa övriga kostnader: 

40-4900 Varor och andra rörliga kostnader 

TKr 

Summa kostnader 

Summa varu- och andra rörliga kostnader: 



INTÄKTER 

Kontonr 

3000 Avtalade, fasta intäkter 



TKr 

Rörliga intäkter 

Summa fasta uppdragsintäkter: 

Summa intäkter 

Summa rörliga försäljningsintäkter: 


109


KAPITALBEHOV 



Avskrivning 

Investeringar Belopp Livslängd Avskrivning 

i anläggningstillgångar TKr År TKr per år 

Varulager 

och förråd 

Summa investeringar: 

Summa: 

Övrigt rörelsekapitalbehov 

i starten (likvida medel) 

Summa varulager: 

Summa övrigt rörelsekapitalbehov: 




FINANSIERING. Eget kapital och lån 



Finansieringsslag 

Belopp Amortering Räntesats Ränta 

TKr TKr per år % per år TKr Intäkter 

Eget insatt kapital Kostnader 

Avskrivning 

Summa eget insatt kapital: Ränta 

Eget långfristigt lån till företaget Resultat 

Långfristiga lån i bank Illustration: Ränta i resultatbudgeten 

Check-/kontokredit 

RESULTATBUDGET 

KAPITALBEHOV FINANSIERING 

Investeringar Eget kapital 

Varulager Lån 

ALMI-lån Rörelsekapitalbehov Kortfristiga skulder 

Annat långfristigt lån Summa kapitalbehov Summa finansiering 

Illustration: Finansiering i Startbalansen 

Summa långfristiga lån: Summa ränta: 

Kortfristiga skulder* ) Differens finansiering-kapitalbehov. Hur mycket behöver justeras? 

0 

Summa kortfristiga skulder: 


* ) T.ex. leverantörskredit av betydelse 


111


LIKVIDITETSBUDGET Avser tidsperiod: Företag: 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 

Mån: 

INBETALNINGAR inkl moms TKr 

Inbetalningar från kunder 

Egen insats 

Lån 

(Utgående moms) 

Momsbetalning från Skatteverket 

Summa inbetalningar 

UTBETALNINGAR inkl moms TKr 

Betalning till leverantörer 

Övriga driftsbetalningar, momsbelastade 

Övriga driftsbetalningar, ej momsbelastade 

Investeringar 

Anställdas nettolön 

Anställdas prel.skatt och arbetsgivaravgift 

Ägaruttag (Enskild firma och handelsbolag) 

F-skatt 

Räntebetalningar 

Amortering 

(Ingående moms) 

Momsbetalning till Skatteverket 

Summa utbetalningar 

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING TKr 

Ingående kassa 

Summa inbetalningar 

Summa utbetalningar 

Utgående kassa 



BUDGET BUDGET 


Intäkter 

Summa intäkter 

Kostnader - övriga 

Summa kostnader Intäkter 

År 

Resultat före avskrivning och ränta Kostnader 

Avskrivningar Avskrivning 

Resultat före räntekostnader Ränta 

Ränta Resultat 

Resultat 


INGÅENDE BALANS. STARTBALANS 

År 

KAPITALBEHOV FINANSIERING 

KAPITALBEHOV Investeringar Eget kapital 

Investeringar Varulager Lån 

Varulager Rörelsekapitalbehov Kortfristiga skulder 

Rörelsekapitalbehov Summa kapitalbehov Summa finansiering 


FINANSIERING 

Eget kapital 

Lån 




113


Momsperioder och moms i likviditetsbudget 

Huvudregeln för momsredovisning är att redovisningen sker kvartalsvis för företag med en 

försäljning mellan 1 och 40 miljoner kr per år. Det innebär att moms för januari, februari och 

mars redovisas i maj, moms för april maj och juni redovisas i augusti o.s.v. 

Det går att ansöka om momsredovisning varje månad. Då redovisas moms i andra månaden 

efter. Januarimoms redovisas alltså i mars, februarimoms i april o.s.v 

Vad bestämmer vilken momsperiod en viss faktura ska tillhöra? 

Det avgörs av vilken bokföringsmetod som företaget väljer? Det finns två metoder. 

En enskild näringsidkare med en årsomsättning (årsförsäljning) på högst 3 miljoner kr kan 

använda kontantmetoden i sin bokföring. 

Kontantmetoden innebär att inkommande och utgående fakturor bokförs först när de betalas. 

Har du kontantmetoden i bokföringen utgår momsredovisningen från den period när fakturan 

betalas. Vid årsbokslut måste moms redovisas även för obetalda fakturor. 

Den andra metoden är att löpande bokföra kundfakturor när de skickas och 

leverantörsfakturor när de kommer in. Momsredovisningen ska då utgå från det tillfälle när 

fakturan bokförs. 

Var uppmärksam när du arbetar med likviditetsbudgeten! För in uppgifterna i 

betalningsmånad, inte i försäljningsmånad eller inköpsmånad. 

I mallen för likviditetsbudget för du in betalningar inklusive moms. Beräkna utgående och 

ingående moms och skriv in på minnesraderna, de som har parentes. (Minnesraderna ska 

inte vara med när du räknar ner kolumnerna). Räkna fram differensen mellan de båda 

minnesraderna varje månad och placera beloppet i rätt betalningsruta – moms till eller från 

Skatteverket. 

Följ en faktura i det fall du har metoden att bokföra när den skickas. Fakturan är på 100 TKr 

(exkl. moms). Du gör momspåslag med 25 Tkr, alltså är fakturabeloppet totalt 125 TKr. 

Kunden betalar fakturan i april. När ska momsen redovisas om du har 

tremånadersredovisning? Jo, momsen ska redovisas i maj. Hade du haft metoden att bokföra 

när kunden betalar fakturan, skulle momsen ha redovisats i augusti. 

Bokförd försäljning 100 

Faktura till kund inkl moms 125 

Likviditetsbudget 

Januari Februari Mars April Maj Juni 

(Utgående moms). 25 

Inbetalning från kund 125 

Momsredovisning (betala till Skatteverket) 25 


Arbetsblad 1 

Entreprenören som företagare 

• Utgå ifrån den verksamhet du tänker starta och fundera över 

vad andra företagare gör som du skulle kunna göra. 

• Vad finns det i andra branscher som du skulle kunna låta dig 

inspireras av för att utveckla ditt företag? 

• Har du någon unik idé som kan vara bärande i ditt företag? 


115

Arbetsblad 2 

Mina egenskaper 

• Lista egenskaper som du har och saker som du är bra på. 

• Vilka kompetenser har du som är värdefulla för ditt företag? 


Arbetsblad 3 

Kompanjoner 

• Vilka egenskaper söker du hos dina kompanjoner? 

• Vilka är de viktigaste faktorerna för att ett team av kompanjoner skall fungera? 

• Vilka kompetenser har ni sammantaget i ert team? 


117

Arbetsblad 4 

Resurser 

• Vilka resurser har du? 

• Vilka resurser behöver du? 

• Vilka resurser kan du köpa in? 

• Vilka leverantörer finns det på marknaden för de resurser du behöver köpa in? 


Arbetsblad 5 

KÄRNTJÄNSTER 

Primära 

stödtjänster 

Sekundära 

stödtjänster 

Produktblomman 

• Vilken är din kärntjänst? 

• Vilka primära tjänster är nödvändiga för din verksamhet? 

• Vilka primära tjänster är unika för ditt företag? 

• Vilka primära tjänster vill du köpa in? 

• Vilka sekundära stödtjänster vill du erbjuda dina kunder idag? 

• Vilka stödtjänster vill du erbjuda dina kunder i framtiden? 

• Vilka stödtjänster är unika för ditt företag? 


119

Arbetsblad 6 

Intressenter 

• Vilka intressenter har din verksamhet? 

• Vilka mål har de olika intressenterna? 

• Rangordna intressenterna efter deras betydelse för ditt företag. 


Arbetsblad 7 

P 

E 

S 

T 

PEST analys - omvärld 

• Vilka politiska förändringar ser du i omvärlden? 

• Vilka ekonomiska förändringar ser du i omvärlden? 

• Vilka sociala förändringar ser du i omvärlden? 

• Vilka tekniska förändringar ser du i omvärlden? 

• Hur påverkar dessa förändringar ditt företag? 

• Kan dessa förändringar innebära möjligheter för ditt företagande? 


121

Arbetsblad 8 

Matris 

MARKNAD 

PRODUKT 


Arbetsblad 9 

Verksamhetsidé blir affärsidé 

En bra affärsidé svarar på frågorna: 

Vem är kunden? 

Vad erbjuder företaget kunden? 

Vad är unikt i erbjudandet? 

• Formulera din affärsidé utifrån de tre frågorna 


123

Ekonomiska begrepp – ordlista 


Anläggningstillgångar 

Tillgångar avsedda för flerårig användning i företaget, t.ex. fastighet, utrustning, 

inventarier. 

Avskrivning 

Årlig kostnad för värdeminskning på anläggningstillgångar. Kostnaden för 

anläggningstillgången belastar därför flera år. 

Balansräkning 

Balansräkningen visar situationen vid en viss tidpunkt. Den består dels av 

tillgångar, dels av tillgångarnas finansiering. Finansieringssumman är lika stor 

som tillgångarna, de balanserar. Finansieringen utgörs av eget kapital, långfristiga 

lån och skulder med kortare betalningstid. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar 

och omsättningstillgångar. Balansräkningen ingår tillsammans med 

Resultaträkning i ett bokslut. 

Bokslut 

Bokslut är den ekonomiska sammanställningen vid en viss tidpunkt, oftast vid 

räkenskapsårets utgång men det kan även vara efter en annan period. Bokslutet 

består av balansräkningen vid periodens slut och Resultaträkning för perioden. 

Bokslutsdispositioner 

Åtgärder inför beskattning. Resultatet kan förskjutas mellan åren med hjälp av olika 

metoder. För aktiebolag används överavskrivning och periodiseringsfond. 

Borgen 

Budget 

Personligt åtagande att betala ett lån även om lånet är lämnat till ett företag. 

Den som tecknar borgen är borgensman. Den som lämnar lånet, t.ex. banken, är 

borgenär. 

Ekonomiskt handlingsprogram. 

Egenavgifter 

Den sociala avgift som enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag betalar till 

staten. Egenavgiften beräknas på rörelsens överskott. 

Finansiering 

Pengar och andra värden som tillförs företaget för att ge möjlighet att skaffa 

tillgångar. Finansieringen utgörs av eget kapital, långfristiga lån och skulder med 

kortare betalningstid. 

Finansiär 

Den som lämnar lån till företaget, och även insats av eget kapital, t.ex. aktiekapital, 

är finansiär. 

Grundbok 

Att bokföra innebär dels att affärshändelser registreras i Grundboken löpande, dag 

för dag, dels sammanställs per konto i Huvudboken. 

Humankapital 

Ett företags tillgång i form personalens kompetens. Humankapital är en tillgång i 

företaget men kan inte direkt avläsas i balansräkningen. 

Huvudbok 

Att bokföra innebär dels att affärshändelser registreras i Grundboken löpande dag 

för dag, dels sammanställs per konto i Huvudboken. 

Inbetalning 

Pengar som betalas till företaget. 

Ingående moms 

Moms på leverantörsfaktura eller kontant inköp. 

Inkomst 

Vid försäljningstillfället får företaget en inkomst. 

Intäkter 

Den del av inkomsterna som avser en viss period, periodiserad inkomst. 



Kalkyler 

Att kalkylera innebär att göra en beräkning/ekonomisk bedömning. Förkalkyl är en 

beräkning som ska förutse och efterkalkyl en beräkning som visar hur det faktiskt 

gick. Kalkyler används vid prissättning av produkter och tjänster, för bedömning av 

investeringars lönsamhet mm. 

Kapitalbehov 

Företagets behov av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. 

Kostnader 

Den del av utgifterna som avser en viss period, periodiserad utgift. 

Likviditet 

Betalningsförmåga på kort sikt. 

Lönsamhet 

Resultatet, dvs. intäkterna minus kostnaderna, måste vara över noll. När 

lönsamheten bedöms ställs resultatet i relation till (divideras med) exempelvis 

omsättningen eller det egna insatta kapitalet. 

Oktoberindex 

Konsumentprisindex, KPI, för oktober månad. Beräkning av hyresnivå sker ofta 

utifrån en bashyra och ett tillägg som beror på aktuellt oktoberindex. 

Omsättning 

Omsättningen är detsamma som intäkterna. Nettoomsättning innebär omsättning 

som är rensad från rabatter som lämnats till kunderna och intäkter som inte hör till 

den ordinarie verksamheten, t.ex. hyresintäkter. 

Omsättningstillgångar 

De består bl.a. av varulager, kundfordringar och tillgång till pengar i kassa och 

på bank. 

Resultat 

Skillnaden mellan intäkter och kostnader. En positiv skillnad innebär vinst/överskott. 

En negativ skillnad innebär förlust/underskott. 

Resultaträkning 

Ett bokslut, eller en rapport för en del av ett räkenskapsår, innehåller en 

resultaträkning med periodens intäkter och kostnader. I en budget motsvaras 

resultaträkningen av en resultatbudget. 

Rörelsekapital 

Ett företags omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. 

Soliditet 

Betalningsförmåga på lång sikt. Mäts vanligtvis som förhållandet mellan det egna 

kapitalet och det totala kapitalet i balansräkningen. 

Startbalans 

Balansräkningen när företaget ska starta. 

Strukturkapital 

Företagets sätt att bygga in kompetens i företagets sätt att fungera, t.ex. i rutiner, 

databaser och databaserade system. Strukturkapital är en tillgång i företaget men 

kan inte direkt avläsas i balansräkningen. 

Säkerhet 

Långivare kräver säkerhet för att lämna lån. Det kan vara borgen, pant t.ex. i form 

av värdepapper, företagsinteckning och pantbrev i fastighet. Företagsinteckning 

innebär pant i företagets tillgångar. 

Utbetalning 

Pengar som betalas ut från företaget. 

Utgift 

Utgift uppkommer när företaget gör ett inköp. 

Utgående moms 

Moms som företaget lägger på vid fakturering eller kontantförsäljning till kund. 

Vinst 

När resultatet, alltså intäkter minus kostnader, är positivt. 


125

Juridiska begrepp – ordlista 

Juridiska begrepp – ordlista 

Allmänna domstolar 

Statliga domstolar; tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen. 

Allmänna leveransbestämmelser 

Anger närmare bestämmelser för vad som skall gälla vid en leverans som betalning, 

ansvar för fel, ansvar för skada på annan egendom m m. Kan ges ut av enskilda 

företag men också av branschorganisationer 

Delegation 

Uppdrag åt annan att fatta beslut. 

Leveransvillkor 

Anger vem av parterna som skall betala kostnaden för leveransen och när risken för 

varorna övergår från säljaren till köparen. 

Rättsskydd 

Ingår ofta som en del i företagsförsäkringen och har till ändamål att hjälpa till med 

att finansiera rättsliga tvister. Hur rättsskyddet är utformat kan variera mellan 

försäkringsbolagen. Hur rättsskyddet är utformat framgår av försäkringsbrevet eller 

av försäkringsvillkoren. 

Sanktioner 

Negativa följder av förseningar eller andra kontraktsbrott exempelvis vite eller 

skadestånd. 

Skiljeförfarande 

Ett privat domstolsförfarande som parterna måste komma 

överens om att använda om så önskas. Alternativt sätt att lösa tvister om parterna 

inte vill utnyttja de allmänna domstolarna. 

Standardavtal 

Avtalsmallar som ges ut av olika branschorgan. 

Ställningsfullmakt 

En person med ställningsfullmakt har rätt att företräda en huvudman i kraft 

av sin ställning. Exempelvis har ett affärsbiträde rätt att sälja butikens varor till 

konsumenter. 


Webbadresser 

Webbadresser 

Företagsinformation 

ALMI, Företagarskolan 

Nutek, branschguide för vård och omsorg 

Nutek, Företagarguiden 

http://www.foretagarskolan.se 

http://www.nutek.se/sb/d/731/a/7190 

http://www.foretagarguiden.se 

Ekonomi 

Arbetsgivaravgifter 

Baskontoplan 

BFN, Att föra bok 

Skatteverket 

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsgivaravgift/ 

http://www.bas.se 

www.bfn.se 

http://www.skatteverket.se 

Företagsorganisation 

Bolagsverket 

Företagsregistrering 

http://www.bolagsverket.se 

http://www.foretagsregistrering.se 

Tillståndsfrågor 

Arbetsmiljöverket 

Kommunen 

Länsstyrelsen 

Nutek, Hitta tillstånd 

Skolverket 

Socialstyrelsen 

http://www.av.se/ 

Hemsidan för aktuell kommun 

Hemsidan för aktuellt län 

http://www.nutek.se/sb/d/292 

http://www.skolverket.se 

http://www.socialstyrelsen.se 

Kvalitetsfrågor 

Socialstyrelsen, Äldreguide 

Svenskt kvalitetsindex 

Sveriges kommuner och landsting 

http://aldreguiden.socialstyrelsen.se/ 

http://www.kvalitetsindex.se/ 

http://www.skl.se/artikel.asp?C=4809&A=55079 

Arbetsgivarorganisationer 

Almega,Vårdföretagarna 

Arbetsgivaralliansen 

KFo 

Pacta 

http://www.almega.se 

http://www.arbetsgivaralliansen.se 

http://www.kfo.se 

http://www.pacta.org.se/ 

Upphandlingar 

Allego AB 

E-avrop AB 

Europa 

Kammarkollegiet 

Konkurrensverket 

Nutek 

OPIC AB 

SKL Upphandlingar 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 

http://www.allego.se 

http://www.e-avrop.com 

http://ec.europa.eu/youreurope/nav/sv/business/index.html 

http://www.kammarkollegiet.se/ 

http://www.konkurrensverket.se 

http://www.nutek.se 

http://www.opic.com 

http://www.skl.se/artikel.asp?C=4838&A=20532 

http://www.skl.se 

Lokaler 

Boverket 

Kommunen 

http://www.boverket.se 

Hemsidan för aktuell kommun 

Rådgivande organisationer 

ALMI Företagspartner AB 

Coompanion 

IFS Rådgivningscenter 

Jobs & Society, Nyföretagarcentrum 

Viam, Vårdförbundet - egenföretagare 

http://www.almi.se 

http://www.coompanion.se/ 

http://www.ifs.a.se/ 

http://www.jobs-society.se/ 

http://www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=3544 

Fördjupning 

Björn Lundén Information AB 

http://www.blinfo.se/ 


127

Referenser och lästips 

Referenser och lästips 

Almega (2002), Kundval - för en bättre offentlig sektor. Almega. www.svensktnaringsliv.se 

Arnerup-Cooper, Birgitta och Bo Edvardsson (1998), Tjänstemarknadsföring i teori och praktik. 

Studentlitteratur. 

Brytting, Tomas, Habs De Geer, Gunilla Silverberg (1993), Moral i verksamhet. Bokförlaget Natur & Kultur. 

Einevik Bäckstrand, Kerstin (2006), Myter och fakta om privat driven vård och omsorg i Sverige. 

www.vardforetagarna.se 

Frittvalutredningen, SOU 2008:15. LOV att välja - Lag Om Valfrihetssystem. Regeringskansliet Stockholm. 

www.regeringen.se 

Grönroos, Christian (2002), Service Management och marknadsföring. Liber Ekonomi. 

Gustavsson, David (2008), Styrelsearbete i aktiebolag. Björn Lundén Information AB. 

Lambert-Olsson, Håkan (2004), Delat ledarskap. Svenska förlaget. 

Lundström, Anders & Elisabeth Sundin (red) (2008), Perspektiv på förnyelse och entreprenörskap i offentlig 

verksamhet. Forum för småföretagsforskning FSF 2008:1. 

Nutek (2007), Sjukvården - en tjänstebransch med effektiviseringspotential. Nutek R 2007:13 

Nutek (2007), Offentliga upphandlingar inom vård och omsorg. Nutek R 2007:24 

Nutek (2007), Framtidens näringsliv. Företagens framväxt i vård och omsorgssektorn. Nutek B 2007:2 

Nutek (2008), Årsbok 08 

Nutek och Almega (2007), Effekter av avreglering och konkurrensutsättning. Nutek / Almega R 2007:23. 

www.nutek.se 

Nutek och Almega (2007), Framtidens Näringsliv. Vård och omsorg - en framtidsbransch. 

Nutek/Almega info nr 059-2007. www.nutek.se 

Nutek och Almega (2008), Mer vård för pengarna - genom organisatoriska innovationer. 

Nutek/Almega R 2008:1. www.nutek.se 

Nutek, Almega, Sveriges kommuner och landsting, Regeringskansliet (2008), Kringtjänster till vård och 

omsorg. Nutek R 2008:44. www.nutek.se 

Nutek, Almega, Sveriges kommuner och landsting, Regeringskansliet (2008), Värdering av kvalitet vid 

upphandlingar av vård och omsorg. Nutek R 2008:40. www.nutek.se 

Nutek, Almega, Sveriges kommuner och landsting, Regeringskansliet (2008), Stöd och verktyg vid 

upphandlingar. Nutek Info 045-2008. www.nutek.se 

Regeringens proposition 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem. www.regeringen.se 

Socialstyrelsen (2008), Diskussionsunderlag: Nationella indikatorer för God vård. Socialstyrelsen. 

www.socialstyrelsen.se 

Sveriges kommuner och landsting (2008), Vad får vi för pengarna? – om effektivitet och produktivitet i hälsooch 

sjukvården. Sveriges Kommuner och Landsting. www.skl.se/publikationer 

Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen (2008), Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens 

kvalitet och effektivitet 2008. Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen. www.skl.se/publikationer 

Utredningen om patientens rätt, SOU 2008:37, Vårdval i Sverige (Delbetänkande). Regeringskansliet, 

Stockholm. www.regeringen.se 


antecknings blad 


129





131

Entreprenörskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?