Om Sveriges kust och skärgårdar

fakta 

Om Sveriges kust 

och skärgårdar 

1

Många öar 

– med få invånare på varje ö 

I Sverige finns många olika skärgårdsområden, inte bara vid 

kusterna utan också i alla våra insjöar. Karaktäristiskt för den 

svenska skärgården är många öar med få invånare på varje ö. 

I skärgårdsområden, som består av både öar och delar 

av kustområdet, bor ca. 80 000 människor. Detta enligt en 

avgränsning som Glesbygdsverket gjorde i samråd med länsstyrelserna 

1997. Statistikmaterialet i denna broschyr avser 

dock bara öar utan fast landförbindelse. 

En genomgång som Glesbygdsverket gjorde 2006 visade att: 

• 52 kommuner och 13 län hade havsskärgård. 

• Totalt fanns 574 öar utan fast landförbindelse med 

folkbokförd befolkning. 50 av dessa fanns i de sex största 

insjö öarna. 

• Totalt var 31 985 personer folkbokförda på öarna 2006. 

På Koster i Strömstad kommun är det bilfritt, men däremot finns det gott 

om flakmopeder. Livsmedelsaffären ligger på Sydkoster, men tack vare en 

ny linfärja mellan öarna har nu även befolkningen på Nordkoster närmare 

till service. Foto: Birgitta Rhodin 

2

Vad är skärgård? 

Det finns många olika definitioner av begreppet skärgård. En 

central fråga i sammanhanget är t.ex. hur långt in på fastlandet 

som skärgården sträcker sig. Glesbygdsverkets officiella 

definition lyder: 

” Med skärgård avses öar längs kusterna liksom 

angränsande fastlandsområden och öar i våra 

större insjöar där förhållandena i övrigt kan 

jämföras med skärgården.” 

Av praktiska skäl begränsas statistiken i denna broschyr till 

öar utan fast landförbindelse. 

Sex regioner 

För att beskriva de likheter och olikheter som råder i våra skärgårdar 

har vi delat in dem i sex regioner: 

1. Norrlandskusten (Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands 

och Gävleborgs län) 

2. Stockholms, Uppsala och Södermanlands läns skär gårdar 

3. Östergötland och Kalmar läns skärgårdar 

4. Sydkustens skärgårdar (Blekinge och Skåne län) 

5. Västkustens skärgårdar (Västra Götaland och Hallands 

län) 

6. Öar i landets insjöar (de befolkningsmässigt största 

öarna utan fast landförbindelse finns i Vänern, Vättern, 

Hjälmaren, Mälaren, Storsjön och Ivösjön) 

4

Figur 1. Glesbygdsverkets indelning i skärgårdsregioner 

6 

1 

2 

Länsgräns 

Kommungräns 

5 

4 

3 

5

Underskott på kvinnor 

87 procent av öbefolkningen bodde år 2006 på öar i regionerna 

Västkusten och Stockholm-Uppsala-Södermanland. Det är också 

där som befolkningen ökar. Totalt har öbefolkningen ökat med 

0,3 procent mellan 2002 och 2006. 

Det råder ett kvinnounderskott i samtliga regioner. Mest 

framträdande är det på Norrlandskusten, men även i Stockholm- 

Uppsala-Södermanland. 

Befolkningsstrukturen vad gäller ålder och kön ser väldigt 

olika ut. Västkusten, Stockholm-Uppsala-Södermanland och 

Insjööarna har en förhållandevis god tillväxt av barn. Norrlandskusten, 

Östergötland-Kalmar och Blekinge-Skåne präglas 

av en stor andel äldre befolkning. 

Folk flyttar både till och från öarna. Det rör sig generellt om 

små tal, men med relativt stora skillnader mellan åren. 

Minskad befolkning i många skärgårdskommuner 

Glesbygdsverket har uppdaterat befolkning per ö utifrån 

2006 års befolkningsstatistik. Sammanräknat på 

kommunnivå visar det en negativ utveckling i de flesta 

kommuner. 

I Gävle, Nacka, Täby, Trosa, Nyköping, Eskilstuna, 

Var berg, Stenungsund, Uddevalla, Mariestad och Säffle 

kommuner har ingen förändring skett befolkningsmässigt 

på öarna. De största befolkningsökningarna skedde 

i Öckerö (+237), Vaxholm (+154), Österåker (+85), Danderyd 

(+53) och Ekerö (+36) kommuner. 

De kommuner som hade de största minskningarna 

befolkningsmässigt är Kungälv (-53), Värmdö (-49), Östhammar 

(-44), Norrtälje (-39), Karlskrona (-34), Orust 

(-32), Tjörn (-31), Haninge (-29), Umeå (-25), Örebro (-22), 

Valdemarsvik (-20), Södertälje (-18) och Sotenäs (-17). 

6

Tabell 1. Befolkning på öar utan fast landförbindelse 2006 och förändring 

2002-2006 

2002 2004 2006 2006 Förändr. 

Region totalt totalt män kvinnor totalt antal % 

Norrlandskusten 593 571 314 239 553 -40 -6,7 

Stockholm-Uppsala- 

Södermanland 8 189 8 361 4 483 3 856 8 339 150 1,8 

Östergötland-Kalmar 571 539 288 244 532 -39 -6,8 

Blekinge-Skåne 1 020 1 013 507 480 987 -33 -3,2 

Västkusten 19 310 19 416 9 794 9 638 19 432 122 0,6 

Insjööarna 2 202 2 184 1 098 1 044 2 142 -60 -2,7 

Totalt 31 885 32 084 16 484 15 501 31 985 100 0,3 

Med befolkning avses folkbokförd befolkning. 

Källa: SCB, Glesbygdsverkets bearbetning. 

Tabell 2. Nettoflyttning per region 2003-2006 på öar utan fast landförbindelse 

Region 2003 2004 2005 2006 

Norrlandskusten -9 13 15 0 


Södermanland 137 -23 -44 12 

Östergötland-Kalmar 26 -19 31 -19 

Blekinge-Skåne 3 11 -2 -31 

Västkusten 64 3 38 -19 

Insjööarna 37 -30 27 -16 

Totalt 258 -45 65 -73 



7

Skilda förutsättningar 

för kommunikationer 

Skärgårdstrafiken bedrivs med många olika förutsättningar. 

Den kan vara helt statlig, landstingskommunal, kommunal 

eller enskild. Alla formerna, med olika finansiering, betyder att 

det finns olika regler och tillämpningar i olika regioner. 

Kollektivtrafik kan utgöras av allt ifrån Vägverkets stora, 

gula bilfärjor till småbåtar som bara kan ta ett par skolbarn. 

De senaste åren har förbättringar skett på vissa håll medan 

problemen är fortsatt stora, eller större, på andra håll. 

Godstransporter 

Även vad gäller godstransporter ser verkligheten väldigt olika 

ut för öborna. Flera län har infört ett fraktstöd för att göra 

kostnaderna mer konkurrensneutrala jämfört med företag på 

fastlandet. I Norrbottens och Gävleborgs län saknas dock detta 

helt. På andra håll, t.ex. i Södermanland, Östergötland och 

Kalmar, utgår fraktstöd med en viss procent av fraktkostnaden. 

Till de öar som trafikeras av Vägverkets gula färjor är frakterna 

oftast helt gratis. 

En utförlig beskrivning av transporter i skärgård finns i en 

vitbok utgiven av Skärgårdarnas riksförbund (se hänvisning 

på sid. 23). 

8 

Foto: Birgitta Rhodin

Skärgårdsungdomarna alltmer 

högutbildade 

Skärgårdsskolorna har stor betydelse för både boendemiljö 

och utveckling. Skolan har ofta karaktären av lokalt resurscentrum 

och är en samlingsplats i byn som utnyttjas för en 

rad ändamål. 

I andel av befolkning hade 74,8 procent tillgång till skola 

med årskurserna 1-6 på den egna ön år 2006. Störst är andelen 

på Västkusten samt i Blekinge-Skåne. I Östergötland-Kalmar 

saknas helt skolor på öarna. 

Tabell 3. Antal och andel befolkning år 2006 på öar utan fast landförbindelse 

som har skola med årskurserna 1-6 

Befolkning 

Med skola 

Skärgårdsregion i regionen Antal öar Befolkning Andel av bef. 

Norrlandskusten 553 1 79 14,3 % 

Stockholm-Uppsala 

Södermanland 8 339 12 4 978 59,7 % 

Östergötland-Kalmar 532 0 0 0,0 % 

Blekinge-Skåne 987 2 804 81,5 % 

Västkusten 19 432 16 17 307 89,1 % 

Insjööarna 2 142 1 749 35,0 % 

Totalt 31 985 32 23 917 74,8 % 


Källa: SCB, Skolverket. Glesbygdsverkets bearbetning. 

10

Utbildningsnivåerna varierar mellan de olika regionerna. 

Blekinge-Skåne, Stockholm-Uppsala-Södermanland och Västkusten 

har de högsta andelarna med eftergymnasial utbildning. 

Blekinge-Skåne har till och med högre andel än riket. 

Mest har andelen med eftergymnasial utbildning ökat 

längs Norrlandskusten. I sammanhanget bör dock nämnas att 

regionerna Blekinge-Skåne, Norrlandskusten och Östergötland- 

Kalmar har en relativt liten öbefolkning. 

Figur 2. Högsta utbildningsnivå 2000 och 2006 i befolkningen 

20-64 år på öar utan fast landförbindelse 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

% 0 

Norrlandskusten 


Södermanland 

Östergötland-Kalmar 

Blekinge-Skåne 

Västkusten 

Riket 

Insjöarna 

Gymnasial 2000 

Gymnasial 2006 

Eftergymnasial 2000 

Eftergymnasial 2006 


11

Fler har jobb 

Andelen förvärvsarbetande är högre i skärgårdsregionerna 

än i riket. År 2005 var andelen högst i regionen Östergötland- 

Kalmar. Studeras i stället antalet förvärvsarbetande så är siffrorna 

självfallet högst där det finns mest folk, på Västkusten 

och i Stockholm-Uppsala-Södermanland. 

Tabell 4. Förvärvsarbetande år 2000-2005, i åldern 20-64 år på öar utan fast land 

Andel förvärvsarbetande, % 

2000 2003 

Region Totalt Män Kvinnor Totalt 

Norrlandskusten 60,5 64,0 64,6 64,2 

Stockholm-Uppsala-Södermanland 77,3 74,8 73,2 74,0 

Östergötland-Kalmar 69,6 73,9 58,5 67,3 

Blekinge-Skåne 70,8 75,4 68,8 72,3 

Västkusten 81,2 83,9 78,3 81,2 

Insjööarna 76,7 78,7 77,5 78,1 

Totalt samtliga öar 78,9 80,0 76,0 78,1 

Jmf riket 75,2 77,0 73,1 75,1 

Andel förvärvsarbetande, % 

2004 2005 

Region Totalt Män Kvinnor Totalt 

Norrlandskusten 68,9 76,6 72,7 74,9 

Stockholm-Uppsala-Södermanland 78,1 78,5 77,1 77,9 

Östergötland-Kalmar 74,3 88,8 76,6 83,7 

Blekinge-Skåne 76,4 80,5 74,6 77,7 

Västkusten 82,1 84,2 79,8 82,0 

Insjööarna 78,5 78,8 77,2 78,0 

Totalt samtliga öar 80,2 82,1 78,6 80,4 

Jmf riket 75,8 77,5 73,7 75,6 

12

SCB har fr.o.m. 2004 gjort några förändringar i bearbetningar 

av sysselsättningsdata. Bland annat används en ny källa 

för att identifiera företagare. Därför redovisas två olika tabeller, 

före och efter förändringen. 

förbindelse 

Källa: SCB. Glesbygdsverkets bearbetning. 

Antal förvärvsarbetande 

Förändring 

2000 2003 2000-2003 

Totalt Män Kvinnor Totalt Antal % 

211 128 93 221 10 6,3 

3 696 2 099 1 737 3 836 140 -4,2 

213 133 79 212 -1 -3,3 

397 230 187 417 20 2,1 

8 524 4 643 4 077 8 720 196 0,0 

947 535 458 993 46 1,8 

13 988 7 768 6 631 14 399 411 -0,9 

3 922 231 2 063 687 1 902 920 3 966 607 44 376 -0,2 

Antal förvärvsarbetande 

Förändring 

2004 2005 2004-2005 

Totalt Män Kvinnor Totalt Antal % 

244 147 109 256 12 8,6 

3 900 2 084 1 746 3 830 -70 -0,3 

234 159 98 257 23 12,7 

441 243 203 446 5 1,7 

8 838 4 628 4 212 8 840 2 -0,1 

954 504 440 944 -10 -0,6 

14 611 7 765 6 808 14 573 -38 0,3 

4 015 476 2 091 937 1 931 868 4 023 805 8 329 -0,3 

13

Många solo- och mikroföretag 

Generellt kännetecknas skärgårdens arbetsmarknad av en hög 

andel kombinationssysselsättningar, många solo- och mikroföretag 

(0-9 anställda), säsongsarbeten och verksamheter inom 

ideell sektor. 

På storstadsnära öar finns också en hög andel arbetspendlare. 

Ju längre från städerna, desto mer beroende är skärgårdsbefolkningen 

av de traditionella näringarna fiske, jordbruk och 

skogsbruk. 

Tabell 5. Antal licensierade yrkesfiskare 

Län 2002 2006 Förändring 

Stockholm 51 36 -15 

Uppsala 36 32 -4 

Södermanland 44 38 -6 

Östergötland 36 25 -11 

Jönköping 8 6 -2 

Kronoberg 6 4 -2 

Kalmar 173 136 -37 

Gotland 68 51 -17 

Blekinge 220 159 -61 

Skåne 236 208 -28 

Halland 187 162 -25 

Västra Götaland 916 776 -140 

Värmland 24 18 -6 

Örebro 18 17 -1 

Västmanland 26 24 -2 

Dalarna 0 1 1 

Gävleborg 57 49 -8 

Västernorrland 31 31 0 

Jämtland 1 1 0 

Västerbotten 25 24 -1 

Norrbotten 68 69 1 

Totalt 2 231 1 867 -364 

14 

Källa: Fiskeriverket

Yrkesfisket har genomgått en stor förändring. 1948 fanns 

det ca. 12 000 yrkesfiskare, 2006 fanns inte ens 2 000 kvar. 

Bara mellan 2002 och 2006 har antalet yrkesfiskare minskat 

med 364 personer. 

Turismen har haft en stark utveckling i skärgårdarna och 

betyder allt mer för befolkningens sysselsättning. Olika regler 

och restriktioner gör det dock svårare att kombinera olika 

typer av företagande. 

I Kristianopel i Blekinge skärgård bor ca. 30 personer vintertid. På sommaren 

tar de emot 50-60 000 besökare. I byn finns ett stort antal företag, 

bland annat café, restaurang, gästgiveri, camping, handelsbod, rosengård 

och VVS-kompani. Foto: Annika Lidgren 

15

Foto: Eva Widlund 

Jordbruket viktigt på öar 

Jordbruket på öar fyller en viktig funktion, inte bara för 

näringens egen skull utan också för att bevara kulturlandskapet 

i skärgården. En sammanställning som gjordes av Skärgårdarnas 

Riksförbund 2005 visade att det då fanns 239 aktiva 

brukare fördelade på ca. 118 öar. Det motsvarar ca. 20 procent 

av landets bebodda öar. 

På 80 procent av öarna finns alltså inget jordbruk. Detta 

innebär stora problem med outnyttjade och igenväxta områden. 

Mest påtagligt är detta i Stockholms skärgård. 

I området från Södermanland ner till och med Kalmar län 

är situationen ljusare. Även en stor andel av de bebodda öarna 

i insjöarna, utom i Vänern, är aktivt brukade. 

16

Stora variationer i service 

Det finns stora variationer mellan olika skärgårdsområden 

både vad gäller utbud och behov av service. I den mer tätortsnära 

skärgården, framför allt i Göteborgs och Stockholms 

skärgårdar, är befolkningsunderlaget oftast tillräckligt för att 

upprätthålla service. Närheten till fastlandet gör också att behoven 

av service kan tillgodoses där. 

I de delar av skärgården där öarna helt saknar dagliga 

kommunikationsmöjligheter, där turtätheten är låg eller 

restiderna långa finns ofta stora brister i grundservicen. 

Tillgång till bensin är en förutsättning för boende och företagare i skär gårdarna. 

Det finns därför en stor oro att omstruktureringen inom driv medelsbranschen 

ska drabba även sjömackarna. Detta tankställe ligger på Vinön i Hjälmaren. 

Foto: Eva Widlund 

17

Svårt att driva butiker året runt 

82,9 procent av öbefolkningen hade år 2006 tillgång till butik 

på sin egen ö. Skillnaden mellan olika skärgårdsregioner är 

markant. Det beror till stor del på de olika områdenas skilda 

befolkningsstrukturer, där det främst är den mer spridda befolkningen 

i Östergötland-Kalmar och längs Norrlandskusten 

som inte har tillgång till butik på den egna ön. 

Mellan de två senaste mättillfällena 2005 och 2006 hade det 

tillkommit en butik. Sviktande kundunderlag på flera håll gör 

det dock svårt att hålla igång butiker på sikt, särskilt sådana 

som är öppna året runt. 

Tabell 6. Antal och andel befolkning som har butik på sin ö år 2006 

Med butik på sin ö 

Befolkning 




Södermanland 8 339 19 5 910 70,9 % 




Insjööarna 2 142 2 1 473 68,8 % 

Totalt 31 985 47 26 503 82,9 % 


Källa: Konsumentverket, Glesbygdsverkets bearbetning. 

18

Totalt sett har 68,7 procent av den folkbokförda befolkningen 

tillgång till apotek eller apoteksombud på den egna ön. Värt 

att poängtera är att endast Öckerö och Marstrandsön har regelrätta 

apotek. Övriga öar har endast ombud. 

Denna service saknas helt i Östergötland-Kalmar. På öar 

längs Norrlandskusten, på Insjööarna och i delar av Stockholm- 

Uppsala-Södermanland är tillgången också låg. Några större 

förändringar har inte skett de senaste åren. Det har tillkommit 

apoteksombud på vissa håll, medan det försvunnit ombud på 

andra håll. 

Tabell 7. Antal och andel befolkning som har apotek eller apoteksombud 

på sin ö år 2006 

Med apotek/ombud på sin ö 

Befolkning 




Södermanland 8 339 12 3 576 42,9 % 




Insjööarna 2 142 1 749 35,0 % 

Totalt 31 985 35 21 973 68,7 % 


Källa: Apoteket AB, Glesbygdsverkets bearbetning. 

19

Bredband en nyckelfråga 

Service via internet ersätter i allt högre grad platsbunden service. 

Bredband med hög kapacitet är också en bra förutsättning 

för att skapa nya arbetstillfällen. De många gånger besvärliga 

fasta kommunikationerna gör det extra viktigt att den nya ITtekniken 

blir ordentligt utbyggd med bra kvalitet. 

Skärgårdarnas Riksförbund har 2007 genomfört en inventering. 

Den visar att vissa skärgårdar har en utmärkt fungerande 

teknik, men det finns de som helt saknar möjlighet att få fast 

bredband. Där tekniken fungerar bra har också nya typer av 

arbetsplatser kunnat skapas. 

Det finns dock också ett fortsatt behov av service på plats. 

Tabell 8. Antal och andel befolkning som har brev/paketservice på 

sin ö 2006 

Med brev/paketservice på sin ö 

Befolkning 




Södermanland 8 339 5 1 742 20,9 % 




Insjööarna 2 142 1 749 35,0 % 

Totalt 31 985 18 17 739 55,5 % 


Källa: Posten AB, Glesbygdsverkets bearbetning. 

20

För många småföretagare är det exempelvis viktigt med tillgång 

till en kassafunktion som kan ta emot kontanta medel. Kassaservicen 

på öar har minskat ganska kraftigt de senaste åren, 

allra mest i Insjööarna. År 2006 var andelen befolkning med 

tillgång till kassaservice på sin egen ö 38,7 procent. 

År 2006 hade 55,5 procent av befolkningen tillgång till brev/ 

paketservice på sin egen ö. De regionala skillnaderna är stora, 

men har naturliga förklaringar. På Västkusten där befolkningen 

är störst är också tillgången som bäst. Längs Norrlandskusten 

och i Östergötland-Kalmar, med liten öbefolkning, finns ingen 

service av detta slag. 

Tabell 9. Antal och andel befolkning som har serviceställe med 

kassaservice på sin ö 2006 

Med kassaservice på sin ö 

Befolkning 




Södermanland 8 339 7 2 028 24,3 % 




Insjööarna 2 142 0 0 0,0 % 

Totalt 31 985 18 12 383 38,7 % 


Källa: Svensk kassaservice, Glesbygdsverkets bearbetning. 

21

Luleå kommun arbetar aktivt med skärgårdsutveckling inom en rad olika 

områden. Ett exempel på insatser är de stugvärdar som tar emot turister 

på ön Kluntarna. Luleå, Haparanda, Kalix, Piteå och Skellefteå kommuner 

har tillsammans formulerat en skärgårdsstrategi för 2008-2013. 

Foto: Per Pettersson 

Finansiera skärgårdsprojekt 

Under perioden 2007-2013 finns inget eget EU-program för 

skärgårdarna i Sverige. Lokala insatser för skärgårdar och öar 

ska i första hand genomföras inom ramen för landsbygdsprogrammet. 

På nationell nivå hanteras programmet av Jordbruksverket, 

på regional nivå är varje länsstyrelse ansvarig. I 

landsbygdsprogrammet ingår Leader som en metod för landsbygdsutveckling, 

vilket kan vara en möjlighet för lokala grupper 

i skärgårdsområden. 

22

De åtta regionala strukturfondsprogrammen samt Sveriges 

operativa program för fiskerinäringen är andra möjliga finansieringskällor. 

Det finns också möjlighet att söka allmänna 

utvecklingsmedel hos respektive kommun, länsstyrelse och/ 

eller samverkansorgan. 

Kontakt 

Finansiering 

• Jordbruksverket, www.sjv.se. Information om landsbygdsprogrammet 

och Leader metoden. 

• Länsstyrelserna, www.lst.se. Ansvariga för regionala strategier 

inom landsbygdsprogrammet. Administrerar LAG 

(Local Action Groups) inom Leader. 

• Nutek, www.nutek.se. Information om och kontaktuppgifter 

till de åtta regionala strukturfondsprogrammen. 

• Fiskeriverket, www.fiskeriverket.se. Information om och 

ansökningar inom Europeiska fiskerifonden. 

Övrig information 

• Glesbygdsverket, www. glesbygdsverket.se. Allmän 

information och statistik om skärgård. Erfarenheter 

från Leader+. 

• Skärgårdarnas Riksförbund, www.skargardarnasriksforbund.se. 

Information om skärgård (bl.a. vitböcker om 

tillståndet i landets skärgårdar), länkar till medlemsföreningar 

m.m. 

• Mål 2 Öarna, via Länsstyrelsen i Jönköpings läns webbplats: 

www.f.lst.se/f/projektwebbar/Mal_2_oarna/ 

Projektdatabas från EU-programmet Mål 2 Öarna 2000- 

2006. 

23

I Sveriges skärgårdsområden 

finns unika möjligheter, men 

också speciella problem. Till stor 

del liknar de förutsättningarna 

i övriga gles- och landsbygder, 

men det finns också särdrag som 

behöver lyftas fram och redovisas. 

I denna broschyr presenteras 

korta fakta om de svenska skärgårdarna 

utifrån områdena befolkning, 

arbetsmarknad, utbildning, 

service och kommunikationer. En 

översiktlig beskrivning ges också 

av möjligheterna att finansiera 

skärgårdsprojekt under perioden 

2007-2013. 

Vill du ha mer information? 

Gå in på www.glesbygdsverket.se 

och välj ämnesområde skärgård. 

Box 3044, 831 03 Östersund 

b e s ö k s a d r e s s Fyrvallavägen 1 

t e l e f o n 063-57 67 00 

24 

www.glesbygdsverket.se 

TRYCK: Bräcke Tryckeri 2008 

Bredbandskabel till Vinön. 

foto omslag: RoseMarie Olsson 

GR AFISK form: PERIFERI FILM O. FORM

Om Sveriges kust och skärgårdar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?