Ladda ner boken Tillväxtfakta - Tillväxtanalys

TillväxtfaktaSå växer Sverige och dess regioner

Tillväxtfakta kan beställas på tillvaxtverket.se.Boken finns också som pdf och kan laddas nerfrån tillvaxtverket.se och tillvaxtanalys.se.På dessa webbplatser finns även ett urval avdiagrammen och tabellerna i Tillväxtfakta förnedladdning.Utgiven av Tillväxtanalys och TillväxtverketApril 2010Info 0105ISBN 978-91-86341-33-6Form: Reportagebörsen/DuolongoBilder: iStockphoto, Maskot, Matton ImagesTryck: Danagårds GrafiskaTryckt i 4 000 ex, därefter tryck vid behov

InnehållSvensk ekonomi blir allt mer globaliserad 4KAPITEL 1Vad menas med tillväxt och hur skapas den? 7Vad är tillväxt? 9Vad skapar tillväxt? 14Sammanfattning 18KAPITEL 2Hur ser tillväxten ut i Sverige och dess regioner? 19Positiv tillväxttrend i Sverige 21Svensk tillväxt i ett internationellt perspektiv 27Produktiviteten avgörande för tillväxten 33Sammanfattning 38KAPITEL 3Hur utvecklas tillväxtens drivkrafteri Sverige och dess regioner? 39Kunskap, teknik och innovationer 41Näringslivsdynamik och entreprenörskap 46Internationalisering och stordrift 51Fungerande regelverk 58Sammanfattande slutsatser 61Referenser 63Bilaga 1: Regional indelning i 72 FA-regioner 65

sysselsättnings utveckling, men det finns även ett antal småregioner där tillväxten har varit hög. Dessa exempel visar attväxtkraft finns i många delar av landet.Runt om i Sverige pågår ett omfattande arbete med att byggastarka lokala och regionala miljöer. Tillväxtfakta ger dig somarbetar med lokal, regional och nationell tillväxtpolitik ensammanfattande bild av vad som menas med tillväxt och vilkafaktorer som bäddar för tillväxt. De nyckelfaktorer som vilyfter fram i denna bok är:• y Kunskap, teknik och innovationer• y Näringslivsdynamik och entreprenörskap• y Internationalisering och stordrift• y Fungerande regelverkDessutom behövs satsningar på transportsystemet så attföretagens tillgång till arbetskraft kan öka och människorkan nå fler arbetsplatser inom rimlig pendlingstid. Detta ären särskilt viktig fråga i ett glesbefolkat land som Sverige.Utmaningen för alla de som arbetar med att skapa tillväxt äratt i det specifika fallet – i regionen eller kommunen – kunnakombinera de egna förutsättningarna till en konkurrenskraftighelhet.Tillväxtfakta är uppdelad i tre kapitel: (1) Vad menas medtillväxt och hur skapas den? (2) Hur ser tillväxten ut i Sverigeoch dess regioner? (3) Hur utvecklas tillväxtens drivkrafteri Sverige och dess regioner?Boken har tagits fram i samarbete mellan de båda nya myndigheternaTillväxtanalys och Tillväxtverket. Vi ger här vår gemensammasyn på vad som menas med tillväxt och hur den skapas.Redaktör för Tillväxtfakta har varit Jan T. Persson, Tillväxtverket.Boken har huvudsakligen skrivits av Martin Flack,Peter Vikström, Barbro Widerstedt, Pär Hansson ochMarkus Lindvert på Tillväxt analys samt av Sten Axelsson,Tillväxtverket. Vi tackar alla som på olika sätt bidragittill boken.Dan HjalmarssonGeneraldirektör TillväxtanalysChristina LugnetGeneraldirektör Tillväxtverket5

Kapitel 1Vad menas med tillväxtoch hur skapas den?7

I det här kapitlet diskuteras vad som menas medekonomisk tillväxt. Vi tar även upp frågan om ochhur tillväxten kan bli ekologiskt och socialt hållbar.En viktig slutsats är att ekonomisk tillväxt behövsför att samhället inte ska stagnera.Tillväxten är viktig för att upprätthålla välfärden.All tillväxt är platsbunden, det vill säga den skapaslokalt och regionalt. Innovationer och entreprenörerspelar en central roll för att tillväxten ska komma tillstånd. Faktorer som att företagen har en god tillgångtill arbetskraft, och att människor kan nå ett stort antalarbetsplatser och olika samhällsfunktioner inom rimligrestid är också viktiga tillväxtfrågor i alla regiontyper.En genomgång av forskningen på området visar attdet finns ett antal faktorer som är viktiga för att skapatillväxt. Det handlar utöver det som redan nämnts omteknisk utveckling, kunskapsspridning, näringslivsdynamik,internationell handel och väl fungeranderegelverk. Det som förenar dessa faktorer är att deär viktiga för att öka produktiviteten i ekonomin.8

Vad är tillväxt?Med ekonomisk tillväxt avses vanligen att värdet av den totalaproduktionen av varor och tjänster (bruttonationalprodukten,BNP) i samhället ökar. Sedan 1960 har Sveriges BNPmer än tredubblats och BNP per invånare, det vanligastemåttet på ett lands välstånd, har ökat nästan lika mycket.Samtidigt ligger antalet arbetade timmar kvar på ungefärsamma nivå (se figur 1.1 nedan). Detta innebär att i principhela välstånds ökningen sedan 1960 har uppnåtts genom ökadproduktivitet, det vill säga genom att vi arbetar mer effektivt.Figur 1.1 Utveckling av real bruttonationalprodukt, produktivitetoch arbetade timmar i Sverige under perioden 1960–2009BNPBNP per timmeBNP per invånareArbetade timmar4003503002502001501005001960196519701975198019851990199520002005Källa: The Conference Board and Groningen Growth and Development Centre,Total Economy Database.Varför behövs tillväxt?Genom ekonomisk tillväxt har resurserna ökat i det svenskasamhället. Varje individ har fått mer resurser att röra sig med,vilket har inneburit ett kraftigt ökat utrymme för konsumtionav varor och tjänster. Det är dock viktigt att betona atttillväxten inte enbart har använts till att skaffa mer ”prylar”.Betydande resurser har även använts för att förbättra hälsoochsjukvård, skola och infrastruktur – som vägar, järnvägaroch byggnader. Som en följd av detta lever vi idag längre ochär friskare, alla har tillgång till utbildning och vi kan förhållandevissnabbt och effektivt ta oss mellan landets olika delar.En annan form av konsumtion är att arbetstiden successivt9

har kunnat förkortas. Därför har sambandet mellan tillväxtoch välfärd under en lång period varit relativt oproblematiskt,eftersom ekonomisk tillväxt har lett till ökad välfärd.I ett globalt perspektiv behövs ekonomisk tillväxt för attminska fattigdomen och öka levnadsstandarden i utvecklingsländerna.En hållbar ekonomisk tillväxt kan minska klyftornamellan rika och fattiga länder. Men detta förutsätter öppnainternationella marknader och att tillväxtens vinster kommerhela befolkningen till del.Att ökad tillväxt leder till ökat välstånd är relativt okontroversiellt.Däremot är sambandet mellan tillväxt och välfärdinte lika tydligt i ett utvecklat land som Sverige. Välfärd ärett vidare begrepp, som också innefattar livskvalitet, lycka,livs till freds ställelse, delaktighet, meningsfullhet etcetera.Aspekter som inte med automatik får större utrymme omtillväxten ökar och som har ett nära samband med hur resursernai samhället fördelas. Tittar man på vilka länder somligger i topp när det gäller olika välfärdsmått, så är det docki stor utsträck ning samma länder som ligger i topp när detgäller BNP. 1 Detta gör att man kan säga att det trots allt finnsett relativt starkt samband även mellan tillväxt och välfärd.Framtidens tillväxt bör tas ut på områden där tillväxteninte sliter på natur och ekologiska system utan istället byggerupp mänskliga resurser. Det kan till exempel gälla kultur,hälsa och utbildning. Inom många av dessa områden ärsannolikt behoven mer otillfredsställda än inom områdendär traditionell konsumtion av varor dominerar. Ur dettaperspektiv kommer användningen av tillväxten att mer få sintyngdpunkt på välfärd i meningen livskvalitet och i mindreutsträckning på ökat välstånd i form av materiell konsumtion.Tillväxten måste bli hållbarTillväxt innebär att det samlade värdet av produktionen isamhället ökar. Det ger utrymme för högre inkomster ochmer konsumtion, samtidigt som utrymmet för sociala reformerväxer. Problemet är att BNP inte är ett objektivt mått pålevnads standard och välmående, vilket är en av dess svagheter.Ett flertal nyttigheter som produceras inkluderas inte:arbete i hemmet saknas liksom arbete utanför marknaden,oavsett om det sker lagligt eller på den svarta marknaden. Detfinns också en kvalitativ aspekt som är svår att mäta. Det gäller1. Här syftar vi på FN-organet UNDP:s Human Development Index och OECD:sså kallade välståndsliga.10

land annat tjänster inom vård, skola och rättsväsende, därdet är svårare att väga kvalitet mot pris.En annan svaghet är att måttet inte inkluderar de negativaeffekter som produktion och konsumtion skapar genomut armning av miljö och levnadsvillkor. Många natur resurseromfattas dock av äganderätter och prissätts. I dessa fallfungerar prismekanismen ofta bra. Det innebär att prisetsäker ställer att resurser inte överutnyttjas. Problemet är störrenär det gäller de delar av miljön som inte är prissatta, därnyttjandet kännetecknas av det klassiska problemet ”allmänningenstragedi” 2 som innebär att det kortsiktigt lönar sig attutnyttja resurser mer än vad som är långsiktigt hållbart.Hållbar tillväxt innebär att vi blir rikare, att vår genuinaförmögenhet växer utan att det sker på bekostnad av någotannat. Det betyder att summan av alla våra tillgångar ökarutan att produktionsbasen bestående av realkapital, humankapital,naturkapital och socialt kapital förstörs. Hållbar tillväxtskiljer sig på detta sätt från BNP-tillväxt, som endast gerett mått på en del av produktionens värdeökning. Genuintökad förmögenhet innebär att vi lever på förräntningen avkapitalet och inte på att förbruka det.I arbetet med att tillämpa begreppet hållbar tillväxt behöverproduktionsmåttet BNP utvecklas. Ett sätt att göra dettahar varit att börja använda måttet nettonational produkten(NNP). NNP är det samma som BNP minus förslitning avrealkapital i form av till exempel maskiner och byggnader.Genom att man utvidgar kapitalbegreppet och ”bygger ut”NNP-måttet, så att det omfattar löpande miljöskador samtvärdet av förändringar i naturkapitalet (varor och tjänsterfrån det ekologiska systemet), skapas en definition av ochett mått på hållbar tillväxt.I Sverige har Konjunkturinstitutet, KI, tidigare haft i uppgiftatt ta fram metoder och mått för beräkning av en grönNNP. KI har också försökt räkna ut en partiell grön NNP.Svårigheter att prissätta miljöpåverkan och ”fria nyttigheter”,som vatten, luft eller naturvärden, har dock gjort att allaförsök hittills att räkna ut en grön NNP har genererat måttsom är behäftade med osäkerhet. Till detta kommer att densociala dimensionen som bland annat omfattar utanförskapoch arbetslöshet saknas, en dimension som också behöverinkluderas för att ge ett rättvisande mått på hållbar tillväxt.2. Hardin (1968).11

Olika försök att hittanya metoder för attmäta hållbar tillväxtInternationellt pågår fleraolika försök att hitta nyametoder för att mätahållbar tillväxt. Här gestre exempel på detta:#1 Sarkozysuppdrag till StiglitzFrankrikes presidentSarkozy tillsatte 2008en kommission underledning av ekonomenJoseph Stiglitz som skullevidareutveckla den traditionellasynen på tillväxtoch hur den mäts.Uppdraget var att föreslåkompletterande metoderoch data avseende ekologiskoch social hållbarhetsom ska kompletteranationalräkenskapernasom underlag för denekonomiska politiken.Slutsatsen blir att man av praktiska skäl fortfarande oftatvingas använda BNP som mått på tillväxt i brist på bättrealternativ. BNP-måttet bör dock så långt som möjligt kompletterasmed andra mått som fångar ekologiska och socialaaspekter på tillväxt.Tillväxt som samhällsutvecklingNär frågor om tillväxt diskuteras finns anledning att ställafrågan: Om man inte vill ha ekonomisk tillväxt – vad vill manha istället? Hur skulle ett samhälle utan ekonomisk tillväxt seut, och skulle det verkligen i större utsträckning ta hänsyn tillekologiska system och mänskliga värden?Om man som experiment tänker bort värdeökningen avvaror och tjänster; Vad skulle det innebära om BNP låg stillaeller minskade på lång sikt? Svaret beror delvis på hur manväljer att se på tillväxt. Betraktas tillväxt som ett resultat avatt individer och företag hela tiden fattar beslut som gåri riktning mot förbättring av varor och tjänster verkar dethandla om att människor är påhittiga och driftiga och sökerförbättringar. En följd är att effektiviteten ökar i ekonomin.På en övergripande nivå skapar detta tillväxt. Den mäts medden övergripande indikatorn bruttonationalprodukt (BNP).Med detta betraktelsesätt blir tillväxt det samma som samhällsutvecklingdär ekonomisk omvandling är en viktig del.Ett resultat är att mer resurser skapas. Detta överskott kansedan användas för att utveckla mänskliga resurser och bevaraekologiska värden, vilket är två viktiga villkor för att tillväxtenska bli hållbar. 3Med detta synsätt är ökningen av BNP inte längre detcentrala utan ekonomisk tillväxt beskriver ett annat fenomen,nämligen samhällsutveckling. Därför är det svårt att föreställasig att ett samhälle utan tillväxt under lång sikt skulle varaönskvärt.Ökat regionalt fokus i tillväxtdiskussionenTidigare har tillväxten ofta diskuterats utifrån ett nationelltperspektiv. Under de senaste decennierna har dock regionalamiljöers betydelse för ekonomisk tillväxt uppmärk sammats3. Resonemanget i detta avsnitt baseras på resultatet från en intervjuundersökningmed ledande personer inom svenskt närings- och samhällsliv som Tillväxtverketgenomförde under hösten 2009 inom ramen för projektet Utmaningar för tillväxt.12

#2 OECDInom OECD pågår ettarbete, kallat ”Measuringthe progess of societies”,som syftar till att vidgaperspektivet på tillväxtoch välfärd och hitta enmetod för att mäta samhälletsframåtskridandei flera dimensioner.#3 Storbritannienskommission förhållbar utvecklingEtt av de mer radikalaförslagen på hur framtidenshållbara ekonomiska se ut kommer frånden brittiske ekonomenTim Jackson som lederStorbritanniens kommissionför hållbar utveckling.Han menar att vi måsteställa om till en ekonomisom har nolltillväxt enligtvårt traditionella sättatt mäta tillväxt för atten hållbar ekonomi skauppnås. Fokus ska, enligtJackson, ligga på att ökavälfärden på andra områdenän den rent materiellakonsumtionen.allt mer. 4 Ekonomiska faktorer på regional nivå har i ökadutsträckning använts för att förklara varför vissa regionerväxer snabbare än andra.Tidigare dominerades synen på regional utveckling av ettomfördelnings perspektiv. Om den nationella tillväxten gynnadevissa regioner och missgynnade andra, skulle politikenhjälpa till att omfördela resurser och på så sätt upprätthålladen geografiska balansen i systemet.Den nya regionala tillväxt politiken betonar i stället allaenskilda regioners betydelse för att skapa tillväxt och välfärdi landet som helhet. Med detta perspektiv är Sveriges tillväxtsumman av den tillväxt som skapas i landets olika regioner.Regionernas tillväxt påverkas också av hur den globalaekonomin utvecklas. Förändrade förutsättningar i omvärldenkan snabbt påverka villkoren för den regionala ekonomin.Utmaningen är att skapa förutsättningar för alla regioneratt utifrån sina särdrag bidra till den nationella tillväxten.Som ett led i detta har en ökad regionalisering genomförts,vilket inneburit att mer ansvar för utvecklingsfrågor lagtspå regional nivå.Synen att tillväxten på nationell nivå beror på de enskildaregionernas ekonomiska resultat innebär en återupptäcktav geografi och lokalisering som viktiga faktorer för tillväxt.I detta sammanhang gäller frågan vilken roll de geografiskaavstånden har för möjligheterna till ekonomisk utveckling.På ett sätt har avståndets betydelse för tillväxten minskati och med globaliseringen. Den tekniska utvecklingen harbidragit till detta, bland annat genom ökad användning avinformationsteknik och genom bättre transport möjligheter.Även ny teknik verkar numera lättare spridas till regioner avolika storlek och täthet.Samtidigt som avståndet på ett sätt har minskat i betydelseför tillväxten, finns det en annan trend som visar att täthetoch befolkningsstorlek blivit allt viktigare. Att det finnsmånga arbetstillfällen i en region och att företagen har godtillgång till arbetskraft skapar förutsättningar för rörlighet påarbetsmarknaden, vilket i sin tur bidrar till en ökad kunskapsspridningoch produktivitet, faktorer som är centrala för tillväxten.5 En annan aspekt är att regioner med stora regionala4. Detta är ett synsätt som till exempel kommer fram inom den så kallade nyaekonomiska geografin.5. Se Andersson och Thulin (2008).13

marknader ger förutsättningar för ett större antal branscher.Regioner med dessa kännetecken har fått en viktigare rollsom noder i en globaliserad ekonomi. Detta talar för attstorstads regionerna har fått en ökad betydelse för tillväxten.Tillgänglighet till arbetskraft, arbetsplatser och till olikasamhällsfunktioner är en viktig fråga i alla regiontyper. Tillgänglighetenkan förbättras genom olika åtgärder i trans port ­systemet och genom väl fungerande bostadsmarknader. Dettablir extra viktigt i ett glesbefolkat land som Sverige. Vilkafaktorer är det då som utöver en god tillgänglighet skaparförutsättningar för Sveriges regioner att växa? I nästa avsnittbeskrivs närmare vilka faktorer som enligt forskningen ärviktiga för tillväxten i Sverige och dess regioner.Vad skapar tillväxt?Vilka faktorer är det då som långsiktigt skapar förutsättningarför hållbar tillväxt i Sverige och dess regioner? Vi har gjorten genomgång av aktuell forskning som visar att följandefaktorer har stor betydelse för tillväxten:• y Kunskap, teknik och innovationer• y Näringslivsdynamik och entreprenörskap• y Internationalisering och stordrift• y Fungerande regelverkDessa faktorer beskrivs mer ingående i fortsättningen av dettakapitel.Kunskap, teknik och innovationerDen traditionella synen har varit att tillväxt skapas genom attinsatsen av produktions faktorerna arbete och kapital ökareller genom att de används mer effektivt, vilket är detsammasom ökad produktivitet. En viktig slutsats är dock att ett ökatutnyttjande av kapital och arbete endast tillfälligt ger upphovtill högre BNP per invånare. På sikt är det teknisk utveckling,i vid bemärkelse, som leder till tillväxt. Detta innebär attförändringar av arbetskraftens storlek, till exempel på grundav ökad årsarbetstid eller sysselsättningsgrad, endast ger entillfällig tillväxteffekt. På lång sikt är det produktivitetsutvecklingen,eller hur smart vi jobbar, som skapar tillväxt.Forskning och utveckling är mycket viktigt för att driva påden tekniska utvecklingen. Dess bidrag till tillväxten förstärks14

också genom att den kan nyttjas av många företag samtidigt.Därför har det blivit allt tydligare att spridningen av idéeroch kunskap är avgörande för tillväxten. 6Innovationer är en annan faktor som är av mycket stor viktför tillväxten, och denna faktor har en nära koppling till kunskapoch teknisk utveckling. Med innovation avses att manskapar något nytt av ekonomiskt (eller samhälleligt) värde.Det kan vara en ny eller vidareutvecklad produkt, process,organisation, affärsmodell eller resursinsats. För att begreppetinte ska urholkas brukar inte alla nyheter inom dessaområden ses som innovationer. En innovation karaktäriserasav att den innehåller någon form av nyhetselement och attden sprids på en marknad. I många fall handlar det om attupptäcka förändringar i människors efterfrågan och ta framnya produkter som människor vill ha.Innovationer kan ge olika typer av effekter beroende påvilken slags innovation det rör sig om. En vanlig effekt är attinnovationer ger lägre produktionskostnader och möjlighetatt ta ut ett högre pris än konkurrenterna, vilket ger högrelönsamhet. I vissa fall kan en innovation i grunden förändraförutsättningarna för en hel bransch eller till och med bidratill att en helt ny bransch skapas. Innovationer inom miljöteknikområdetkan dessutom bidra till att göra tillväxten merekologiskt hållbar.Näringslivsdynamik och entreprenörskapAtt nya företag startas är viktigt för tillväxten. De tillkommandeföretagen förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktionpå. Företag som förlorat marknader och vars produktionsmetoderär föråldrade slås ut. 7 I denna process är entreprenörskapoch nyföretagande viktigt genom att de förnyarföretagsbeståndet.Förnyelsen i företagsbeståndet kan till exempel ske genomatt företag med framgångsrika innovationer slår ut mindreproduktiva företag. På så sätt bidrar de till ökad produktiviteti näringslivet. Det sker genom att innovationen skapar högreproduktivitet än den produkt, process eller det koncept somden ersätter. 86. Romer (1994).7. Det är denna process som Schumpeter kallar för kreativ förstörelse.Se Schumpeter (1936).8. Carree och Thurik (2005).15

Den mänskliga insatsen är avgörande för att en innovationska utvecklas. Det behövs en entreprenör som driver ochorganiserar förverkligandet av idén. Det behövs en säljaresom kommersialiserar den. Det behövs en finansiär som trorpå det potentiella värdet i idén och skjuter till kapital. Iblandrör det sig om många individer och ibland kan en individfylla flera roller. Entreprenören har ofta en nyckelroll somden som sätter igång och driver det hela. Entreprenörskapoch innovationer är två sidor av samma mynt – entreprenörskapär att identifiera och se till att innovationer kommer tillnytta, det vill säga att upptäcka och exploatera nya produkter,processer och marknader med ökat ekonomiskt värde somresultat. 9Internationalisering och stordriftStordriftsfördelar har kommit att betyda allt mer vid produktionav varor och tjänster. 10 Specialisering är ett annat tydligtdrag i den ekonomiska utvecklingen. Ett sätt att utnyttjamöjligheterna till specialisering och stordrift är att bedrivainternationell handel.För Sverige, som är ett litet land med en liten hemmamarknad,har förutsättningarna för tillväxt alltid varitberoende av internationella marknader. Utan tillgång tillexportmarknader för våra produkter hade aldrig de svenskastorföretagen kunnat växa fram.Fördelen med utrikeshandel bygger på att man drar fördelav skillnaderna i länders förutsättningar att producera olikavaror och tjänster. Grundtanken är att varje land ska produceradet man relativt sett är bäst på.Möjligheterna till en framgångsrik utrikeshandel bestämsi avsaknaden av handelshinder av om näringslivet kan hållalåga priser i relation till kvaliteten på produkterna. En förutsättningär hög produktivitet i jämförelse med konkurrerandeländer. En annan bidragande faktor är god tillgång på olikaresurser.Genom dessa mekanismer tas länders förutsättningar tillvara och resulterar i en internationell arbetsfördelning somförstärker tillväxten. Även om dessa mekanismer är relativt9. Detta resonemang är hämtat från IVA (2010). Skriften har tagits fram inom ramenför IVA:s projekt Innovation för tillväxt och har författats av Tillväxtverket, Vinnovaoch Tillväxtanalys.10. Skalfördelar, som i princip är det samma som stordriftsfördelar, lyfts fram särskilti den endogena tillväxtteorin.16

stabila är deras utfall långt ifrån konstant. Förutsättningarnaför produktion förändras ständigt runt om i världen. Nyaländer lär sig att bli bättre på att utnyttja sina resurser närdet gäller råvaror, arbetskraft och kunskaper, vilket förändrarkonkurrensen mellan länder på världsmarknaden. Dessutomkan resurser som arbetskraft och kunskaper utvecklas.Fungerande regelverkDe regler som styr den ekonomiska verksamheten i ett landhar visat sig ha stor betydelse för tillväxten. 11 Dessa regler kanvara fastställda i lag, men även oskrivna regler som normeroch värderingar har stor betydelse.För att en marknadsekonomi ska växa krävs vissa förutsättningar.När det gäller formella regler är ägande ochkontraktsrätt centrala. Med oklara rättigheter för ägande ochkontrakt blir det svårt att genomföra ekonomiska transaktioneroch svårare att producera varor och tjänster. Även informellaregler som individers normer och värderingar påverkarmöjligheterna för en väl fungerande marknadsekonomi.Reglerna påverkar därför vad som är ekonomiskt rationellti ett samhälle och styr därmed aktörernas val. Om reglernasutformning hindrar ekonomin att fungera så kommerresurserna att användas mindre effektivt, och detta påverkartill växten negativt.11. Med regler syftas här på det som North (1990) kallar för institutioner.17

▼SammanfattningI detta kapitel har vi diskuterat vad som menas med tillväxtoch varför tillväxten behövs. I nästa kapitel går vi igenom hurSverige och dess regioner ligger till när det gäller tillväxt ochkonkurrenskraft med mera.Vi har i kapitel 1 även lyft fram ett antal nyckelfaktorer somenligt forskningen skapar ekonomisk tillväxt. Det handlar om:• y Kunskap, teknik och innovationer• y Näringslivsdynamik och entreprenörskap• y Internationalisering och stordrift• y Fungerande regelverkDet som förenar dessa faktorer är att de är viktiga för attproduktiviteten i ekonomin ska öka. I kapitel 3 går vi igenomhur Sverige och dess regioner ligger till när det gäller dessanyckelfaktorer för att skapa tillväxt.18

Kapitel 2Hur ser tillväxten ut i Sverigeoch dess regioner?19

I detta kapitel beskriver vi hur den ekonomiska tillväxteni Sverige och dess regioner ser ut och jämför den medutvecklingen i andra länder. Vi tittar bland annat närmarepå utvecklingen när det gäller BNP och lönesumma.I nästa kapitel går vi sedan vidare och undersöker hurSverige och dess regioner ligger till när det gäller denyckelfaktorer som på längre sikt påverkar tillväxten.Innehållet i detta kapitel berör inte i första hand effekternaav finanskrisen och den lågkonjunktur vi för närvarandeär inne i. Istället har vi valt att fokusera på de lång siktigastrukturella tillväxtmönstren. Finanskrisen kommerrimligtvis även att ha effekter på strukturell nivå,men i dagsläget är det svårt att säga exakt hur dessaeffekter kommer att se ut.20

Positiv tillväxttrend i SverigeTillväxt mäts som den årliga procentuella förändringen avbruttonationalprodukten (BNP), det vill säga förändringeni summan av värdet på alla producerade varor och tjänster.Figur 2.1 visar att BNP har ökat med närmare 60 procent mätti fasta priser mellan första kvartalet 1987 och tredje kvartalet2009, vilket innebär att Sveriges samlade resurser och konsumtionsutrymme ökat lika mycket. Under denna drygt tjugo årlånga period har tillväxten alltså på det stora hela varit god.Det finns dock två tydliga undantag från den positiva tillväxttrenden.För det första är det den ekonomiska nedgångsom inträffade i början av 1990-talet, då tillväxten inte baraavtog utan var negativ under tre år i rad. Det andra undantagetär den låg konjunktur som vi för närvarande är inne i,en lågkonjunktur som utlöstes av en allvarlig förtroendekrisi den finansiella sektorn som sedan gradvis har spridit sig tillden reala ekonomin.Figur 2.1 BNP, miljoner kronor och procentuell förändring från sammaperiod föregående år, första kvartalet 1987 till tredje kvartalet 2009Procentuell förändringjämfört med sammaperiod föregående år(vänster skala)BNP, miljoner kronor,glidande medelvärde(höger skala)8%6%4%2%800 000700 000600 000500 000Anmärkning:BNP-siffrorna ärfastprisberäknade.0%-2%400 000300 000-4%200 000-6%100 000-8%1987K11989K11991K11993K11995K11997K11999K12001K12003K12005K12007K12009K10Källa: SCB, National räkenskaperna.21

Även under åren efter millennieskiftet, under den så kalladeIT-krisen, drabbades den svenska ekonomin av stora störningar,men effekten på tillväxten var då begränsad tillett fåtal sektorer, i huvudsak IT-sektorn, och tillväxtsiffrornablev aldrig negativa.Olika orsaker till krisernaDe två djupa lågkonjunkturer som Sverige upplevt under densenaste tjugoårsperioden ser snarlika ut i tillväxtstatistikenmen skiljer sig åt på flera avgörande sätt när det gäller debakomliggande orsakerna. Lågkonjunkturen i början av1990-talet, den så kallade nittiotalskrisen, orsakades av en radstrukturella problem som byggts upp under lång tid i densvenska ekonomin.Ekonomin återhämtade sig dock gradvis under 1990-taletsandra hälft tack vare stora omläggningar av den ekonomiskapolitiken och exportindustrins expansion till följd av valutansförsvagning.Strax efter millennieskiftet inträffade en ny ekonomisknedgång, den så kallade IT-krisen. Denna gång var dockkrisen betydligt mer begränsad i omfattning, och därefter hartillväxten varit förhållandevis hög och stabil fram till slutetav 2008, då den globala finanskrisen utlöste en omfattandelågkonjunktur som drabbade stora delar av världen.Till skillnad från nittiotalskrisen uppstod problemendenna gång inte i Sverige, utan de hade sin bakgrund i sammanbrottetpå bostadskreditmarknaden i USA. På grund avkreditmarknadens internationalisering spreds dock problementill banker i andra länder, däribland Sverige. Den storaosäkerheten om värdet på bankernas säkerheter frös kreditgivningenoch drev flera aktörer i konkurs.I Sverige fick finanskrisen mindre dramatiska effekter förbankerna, delvis tack vare omfattande statliga stödprogram.Minskad utlåning som drabbade både konsumtions- ochinvesteringsviljan i Sverige samt kraftigt minskad efterfråganpå svenska exportprodukter slog dock hårt mot många svenskaföretag. Tillväxten började vika nedåt redan i slutet av 2007och blev negativ i slutet av 2008, då också arbetslöshetenbörjade stiga. Den negativa utvecklingen fortsatte därefterunder de tre första kvartalen år 2009, även om en viss återhämtningskedde i slutet av året.Figur 2.1 visar att nedgången sedan slutet av 2008 har varitbetydligt kraftigare än lågkonjunkturen i början av 1990-talet.22

En helt avgörande fråga för sysselsättningen och välståndsutvecklingenpå sikt är nu hur långvarig tillväxtsvackan blir.Hur utvecklingen kommer att bli framöver är mycket svårtatt förutspå. Situationen ser något ljusare ut nu i början avår 2010, men det finns samtidigt många utmaningar somåterstår att hantera. En viktig utmaning är arbetslösheten,som steg med 3 procentenheter mellan december 2008 ochjanuari 2010 (från 6,4 till 9,4 procent).FA-regionerI denna bok användervi oss av en indelningav Sverige i lokalaarbetsmarknads regioner,det vill säga regionersom människor kan booch arbeta i utan allt förtidsödande resor.Sverige är indelat i 72så kallade funktionellaanalys regioner (FAregioner).Varje FA-regionbestår av en eller flerakommuner.FA-indelningen byggerpå utvecklingstendenseri arbetspendlingen överkommungränserna.Av sikten med indelningenär att den ska kunna liggafast under ett antal åroch bland annat kunnaanvändas vid analyserav regional utveckling.En mer detaljeradbeskriv ning av vilkakommuner som ingåri respektive FA-regionfinns i bilaga 1.Stora regionala variationer i tillväxtenOm man jämför utvecklingen i olika FA-regioner kan mankonstatera att det finns stora regionala variationer när detgäller tillväxt och sysselsättning. Detta framgår av figur 2.2,som visar den årliga genomsnittliga tillväxten i lönesummaoch sysselsättning i olika FA-regioner under perioden1997–2007. Förändringen i lönesumman används ofta somett mått på ekonomisk tillväxt på regional nivå.Samtliga storstadsregioner har haft en hög tillväxt ochen god sysselsättningsutveckling under perioden. Andraregioner med både en hög tillväxt och en ökad sysselsättningär Strömstad, Haparanda, Halmstad, Jönköping och Älmhult.Särskilt bland de mindre regionerna finns det storavariationer när det gäller hur utvecklingen av lönesummanoch sysselsättningen ser ut. Vissa mindre regioner, som tillexempel Sorsele och Torsby, har haft en relativt god tillväxti lönesumman men en negativ sysselsättningsutveckling,vilket tyder på att tillväxten har grundat sig på en starkökning av arbets produktiviteten.Finanskrisen drabbar regionerna olika hårtDen ekonomiska nedgången slår olika hårt i olika typer avregioner. Beroende på sammansättningen av det regionalanäringslivet kommer de ekonomiska effekterna av krisen att seolika ut. En region vars näringsliv är starkt beroende av exportfår till exempel tidigare uppleva effekter av en minskad efterfråganpå global nivå jämfört med en region där näringslivetdomineras av småföretag med en mer lokalt inriktad produktion.Koncentration till vissa branscher som kännetecknas avglobal konkurrens är en annan faktor som påverkar krisensregionala effekter. Även uppgången efter krisen kommer attse olika ut beroende av utgångsläget. Vissa regioner kommeratt få en snabbare tillväxt av sysselsättnings tillfällen när efterfråganpå exportmarknaderna börjar öka igen.23

Figur 2.2 Årlig genomsnittlig tillväxt i lönesummaoch sysselsättning i olika FA-regioner 1997–2007(i procent)LönesummaSysselsättningAnmärkning:Med lönesummaavses här daglönesumma.StrömstadGöteborgHaparandaMalmöÄlmhultJönköpingStockholmHalmstadLidköpingVetlandaRiketUmeåVäxjöBlekingeTranåsÖrebroFalun/BorlängeLjungbyLjusdalBoråsEskilstunaSkellefteåKalmarDoroteaÖstergötlandNyköpingKristianstadMoraTrollhättanVärnamoGotlandÖrnsköldsvikKirunaÖstersundSkövdeOskarshamnVästeråsÅrjängLuleåGävleVimmerbyVansbroArvidsjaurGällivareMalungSundsvallKarlstadSorseleHudiksvallStorumanFagerstaAvestaHälleforsKarlskogaÖverkalixPajalaLyckseleVästervikSöderhamnLudvikaJokkmokkÖvertorneåHärjedalenVilhelminaTorsbyHagforsSollefteåArjeplogEdaKramforsFilipstadÅseleBengtsfors-2% 0% 2% 4% 6%Källa: SCB.24

Konjunkturnedgångar handlar dock inte bara om en tillfällignedgång i antalet jobb som efter en tid kommer tillbaka. Enekonomisk kris är nästan alltid förknippad med en betydandestrukturomvandling på regional nivå. Det innebär att mångaav de jobb som försvinner gör det för gott. Goda möjlighetertill förnyelse är därför extra viktigt på den regionala nivånför att man ska komma ur krisens effekter. Faktorer somny företagande och nya växande branscher är betydelsefullasom motorer efter krisen. Ett mångsidigt näringsliv är enförutsättning för att nya branscher ska kunna växa fram.Regioner med ett diversifierat näringsliv klarar kriser bättreRegioner med ett ensidigt näringsliv är mer sårbara.En region där få branscher är representerade och där desysselsatta är koncentrerade till ett fåtal stora arbetsställenär mer utsatt vid en global nedgång i efterfrågan än en regionsom har en mångfald av olika branscher samt en låg koncentrationtill stora arbetsställen. Regioners sårbarhet för ekonomisknedgång påverkas alltså i hög grad av branschdiversifieringoch arbetsställe koncentration, se figur 2.3.Stockholm, Malmö, Göteborg och Östergötland är deFA-regioner som har den högsta bransch diversifieringen,samtidigt som de hör till de regioner som har den lägstagraden av arbetsställekoncentration. Det innebär att dessaregioner har bättre förutsättningar att klara av kriser.Befolk nings mässigt små regioner har däremot ofta en högarbetsställe koncentration och en låg branschdiversifiering,vilket gör dem känsliga vid kriser.25

Figur 2.3 Branschdiversifiering och arbetsställekoncentrationi olika FA-regionerBranschdiversifieringArbetsställekoncentrationAnmärkning:Med branschdiversifieringavses antalet branschersom finns representeradei regionen dividerat meddet totala antalet möjligabranscher.Med arbetsställekoncentrationavses antalet sysselsattavid de fem störstaarbetsställena inom tillverkningoch utvinning divideratmed den totala sysselsättningeni regionen.StockholmMalmöGöteborgÖstergötlandÖrebroKarlstadVästeråsJönköpingHalmstadTrollhättanSkövdeLuleåSundsvallKristianstadBoråsVäxjöEskilstunaGävleFalun/BorlängeBlekingeUmeåKalmarÖstersundLidköpingVärnamoSöderhamnSkellefteåÖrnsköldsvikNyköpingGotlandHudiksvallOskarshamnKarlskogaLjungbyAvestaVästervikLudvikaVetlandaMoraVimmerbyÄlmhultStrömstadTranåsLjusdalKramforsFagerstaSollefteåKirunaLyckseleGällivareBengtsforsTorsbyÅrjängMalungHagforsHärjedalenHaparandaVilhelminaFilipstadStorumanJokkmokkEdaVansbroPajalaArvidsjaurHälleforsÖvertorneåÖverkalixArjeplogÅseleSorseleDorotea0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0Källa: SCB, RAMS.26

Svensk tillväxt iett internationellt perspektivJämför man med andra utvecklade länder har Sverige presteratförhållandevis väl under perioden 1995–2008, se figur 2.4.Sverige hade då en högre tillväxt än EU15 1 och nästan likahög tillväxt som USA.Åren runt 1990 var dock tillväxten betydligt lägre i Sverigeän genomsnittet för EU15 och i USA. Mellan 1987 och 1995var den genomsnittliga årliga tillväxten i Sverige bara drygt1 procent, medan den var över 2 procent i EU15 och över2,5 procent i USA.Figur 2.4 Årlig procentuell förändring av BNP i Sverige, EU15och USA, 1987–2009SverigeEU15USA5%4%3%2%1%0%-1%-2%-3%-4%-5%-6%1987–19951995–20082000–200820052006200720082009Källa: The Conference Board, Total Economy Database.Under perioden 2000–2008 har tillväxten i svensk ekonomivarit högre än i både EU15 och USA. I slutet av 2008 börjadedock effekterna av den globala lågkonjunkturen märkas.Sverige är mycket exportberoende, och när efter frågan frånandra länder föll förmådde inte den inhemska efterfråganhålla tillväxten uppe, vilket gjorde att många svenska företagdrabbades hårt. Under år 2009 hade såväl Sverige som EU15och USA kraftigt negativ tillväxt.1. EU 15 utgörs av Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien,Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tysklandoch Österrike.27

Sverige är fortfarande relativt riktSverige hade en sämre BNP-utveckling än många andrautvecklade länder under 1980-talet och början av 1990-talet.Trots detta är Sverige fortfarande relativt rikt, vilket figur2.5 illustrerar, detta tack vare en bra utgångsposition och atttillväxten i Sverige sedan mitten av 1990-talet har varit högreän i många andra länder. Endast åtta länder i världen hade år2009 en högre BNP per invånare än Sverige. Nästan samtligautvecklade länder uppvisar en tillbakagång i BNP per invånaremellan år 2008 och 2009. Det gäller även Sverige. Länder somIsland och Irland har dock drabbats betydligt hårdare.Figur 2.5 BNP per invånare 2008 och 2009,köpkraftsjusterade USA-dollar20092008NorgeUSAIrlandSchweizAustralienNederländernaÖsterrikeKanadaSverigeBelgienDanmarkIslandStorbritannienFinlandTysklandSpanienJapanFrankrikeGreklandItalienCypernMaltaPortugalTurkietKinaIndien0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000Källa: The Conference Board, Total Economy Database.Storstadsregionerna står för mer än hälften av Sveriges BNPBåde befolkning och produktionsvärden i Sverige är i höggrad koncentrerade till de största FA-regionerna (se figur 2.6).Drygt hälften av Sveriges totala lönesumma år 2007 kommerfrån storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.Koncentrationen har inte heller minskat under det senastedecenniet utan snarare ökat. I jämförelse med andra OECDländerhar Sverige en hög geografisk koncentration av produktionsvärdena.28

Figur 2.6 FA-regionernas andel av Sveriges totalalönesumma 1997 och 2007 (i procent)20071997Anmärkning:Med lönesummaavses här daglönesumma.StockholmGöteborgMalmöÖstergötlandVästeråsÖrebroJönköpingKarlstadTrollhättanSkövdeLuleåGävleSundsvallKristianstadHalmstadFalun/BorlängeUmeåBlekingeVäxjöEskilstunaBoråsKalmarÖstersundVärnamoSkellefteåLidköpingNyköpingÖrnsköldsvikSöderhamnGotlandOskarshamnKarlskogaHudiksvallLjungbyLudvikaAvestaVetlandaÄlmhultMoraVästervikKirunaVimmerbyFagerstaGällivareStrömstadTranåsSollefteåKramforsLjusdalLyckseleBengtsforsTorsbyMalungHagforsHärjedalenFilipstadÅrjängHaparandaEdaHälleforsArvidsjaurVansbroStorumanVilhelminaJokkmokkPajalaÖvertorneåÖverkalixArjeplogDoroteaSorseleÅsele0% 10% 20% 30% 40%Källa: SCB, kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik.29

År 2007 var storstadsregionernas andel av rikets totala löne ­summa hela 54 procent. På fjärde plats kommer Östergötland,som i vissa sammanhang kallas ”den fjärde storstadsregionen”.Högt upp på listan återfinns även Västerås och Eskilstuna,vilka tillsammans med Stockholm är en del av Mälardalen.Trollhättan och Borås, vilka ligger i närheten av Göteborg,kommer också högt upp på listan.Om man istället väljer att studera inkomst per invånaresom ett mått på välståndets regionala fördelning, så upp visarden en stor spännvidd. Inkomst per invånare är beräknad somlönesumma per invånare och speglar invånarnas inkomsteroch konsumtionsmöjligheter i de 72 FA-regionerna, se figur2.7. Det är stora skillnader mellan olika regioner. Stockholmhar den högsta inkomsten per invånare med cirka 150 000kronor, medan Åsele har den lägsta inkomsten per invånaremed bara 80 000 kronor. De lägsta inkomsterna hittar vi i ettantal småregioner.Att inkomsten per invånare i en region är låg kan bero påflera olika saker. En förklaring kan vara att andelen personeri arbetsför ålder är låg. En annan förklaring kan vara attandelen som studerar är hög. Andra möjliga förklaringar ärlåga förädlingsvärden per sysselsatt och hög arbetslöshet.Stora variationer i andelen sysselsatta mellan olika regionerRegioner med hög arbetslöshet och låg andel sysselsatta fårautomatiskt en lägre samlad lönesumma per invånare. Andelenpersoner i åldern 20–64 år som har ett arbete varierar mellan65 procent och 85 procent i olika FA-regioner, se figur 2.8.När det gäller förvärvsintensitet, det vill säga andelen sysselsatta,är det regionala mönstret varierande. Även om det förekommeratt mindre och glesare regioner ligger lågt är dettainte ett genomgående drag. Många mindre regioner har enhög förvärvsintensitet. Detta gäller särskilt vissa mindre regioncentramed en stor industrisektor, som till exempel Värnamo,Vetlanda och Ljungby. Samtidigt ligger vissa storstadsregioneroch universitetsregioner relativt lågt när det gäller förvärvsintensiteten,trots att de har en hög tillväxt. Detta beror blandannat på att de ofta har en hög andel studerande.På grund av mättekniska problem underskattas ofta förvärvsintensiteteni regioner som gränsar till andra länder. Dettagäller till exempel Malmö, Haparanda, Årjäng och Eda.30

Figur 2.8 Förvärvsintensiteten i åldersgruppen20–64 år i olika FA-regioner, år 2000 och 2007(i procent)20072000Anmärkning:* Gränsregion.VärnamoVetlandaLjungbyÄlmhultLidköpingKirunaDoroteaJönköpingTranåsÖrnsköldsvikHärjedalenOskarshamnVäxjöSorseleArvidsjaurArjeplogSkövdeLyckseleÖstersundSkellefteåHalmstadMoraGällivareNyköpingVimmerbyMalungStorumanFalun/BorlängeSundsvallJokkmokkBoråsVansbroAvestaTrollhättanKalmarGöteborgGotlandLjusdalStockholmPajala*HudiksvallKristianstadSollefteåBlekingeGävleÖrebroVästervikKarlskogaLuleåÖverkalixVästeråsKarlstadVilhelminaUmeåFagerstaLudvikaÅseleSöderhamnStrömstad*KramforsÖstergötlandEskilstunaHagforsHälleforsÖvertorneå*Torsby*Bengtsfors*FilipstadMalmö*Årjäng*Eda*Haparanda*40% 50% 60% 70% 80% 90%Källa: Tillväxtanalys bearbetning av data från rAps.32

Produktiviteten avgörande för tillväxtenSom vi redan har konstaterat i kapitel 1 är det produktivitetensom varit den helt avgörande drivkraften bakom det senastehalvseklets kraftiga ekonomiska uppgång. Sedan slutet av1980-talet har antalet arbetade timmar ökat med drygt 5 procent.Samtidigt har BNP ökat nästan tio gånger så mycket(42 procent) mätt i fasta priser under samma period. Dettahar varit möjligt tack vare att produktiviteten, det vill sägaproduktionsvärdet per arbetad timme, ökat med nästan50 procent, från 250 kronor till drygt 360 kronor.Utvecklingen av produktiviteten förklaras på lång sikt aven lång rad faktorer, som till exempel investeringar i nyaoch bättre maskiner, utveckling av arbetsbesparande rutinersamt utveckling av nya produkter och produktvarianter medhögre värdeinnehåll och därmed högre pris. I nästa kapiteldiskuteras produktivitetens grundläggande drivkrafter meringående.När det gäller kortsiktiga förändringar i produktivitetenspelar även konjunktur svängningarna en avgörande roll. Närefterfrågan i ekonomin ökar efter en lågkonjunktur, försökerföretagen så långt det är möjligt att öka produktion och försäljninggenom att utnyttja den existerande kapaciteten – detvill säga den redan sysselsatta arbetskraften och de maskineroch den utrustning som finns i drift. Eftersom kapacitetsutnyttjandetär lågt går det inledningsvis relativt lätt attproducera mer per arbetad timme genom att varje anställdanvänder mer resurser och på så sätt bli mer produktiv.I takt med att kapacitetsutnyttjandet ökar minskar dockmöjligheterna att sätta in mer resurser, i form av maskiner,IT-utrustning med mera, i produktionen på grund av bristandetillgång och stigande priser. Detta gör att produktivitetensom regel faller när ekonomin går mot slutet av enhögkonjunktur.När sedan ekonomin åter vänder nedåt och efterfråganfaller, har företagen för mycket kapacitet i förhållande till hurmycket man vill producera. Överkapaciteten går som regelinte att göra sig av med på en gång vilket gör att kostnadernaper producerad enhet stiger och produktiviteten fortsätterdärför att falla – tills nästa ekonomiska uppgång.Produktivitetsutvecklingen har varierat betydligt från litemer än plus 5 procent på årsbasis under andra kvartalet 2006till minus 5 procent första kvartalet 2009, se figur 2.9. Under33

slutet av 1980-talet föll produktiviteten brant, delvis på grundav ett stigande kapacitetsutnyttjande men också på grundav strukturella problem i den svenska industrin, som undermånga år skyddats från konkurrens och omvandlingstryck utifrånbland annat med hjälp av återkommande devalveringarav kronkursen.Figur 2.9 BNP per timme, mätt i kronor, och procentuell förändringfrån samma period föregående år, första kvartalet 1987 till tredjekvartalet 2009Procentuell förändringjämfört med sammaperiod föregående år(vänster skala)BNP i kronor perarbetad timme,glidande medelvärde(höger skala)8%6%4%2%0%-2%400350300250200150100-4%50-6%1987K11989K11991K11993K11995K11997K11999K12001K12003K12005K12007K12009K10Källa: The Conference Board, Total Economy Database.Det mycket kraftiga fallet i sysselsättning i början av 1990-taletkompenserade i viss mån för den minskade efterfrågan, ochproduktionen och produktiviteten föll därför inte lika mycketsom tillväxten men låg under 1991–1993 kvar på en förhållandevislåg nivå. Därefter steg produktiviteten något och lågkvar på en högre nivå under hela 1990-talet. När IT-kriseninträffade föll produktiviteten återigen, men den återhämtadesig snabbt och var därefter relativt jämn fram till slutetav 2006, då den åter började sjunka.34

Finanskrisen har lett till minskad produktivitetFigur 2.9 visar att utvecklingen under de senaste dryga tvååren varit historiskt unik i negativ bemärkelse. Sedan 1987har produktiviteten inte minskat så kraftigt som under slutetav 2008. Förklaringen till detta är att det snabba och i vissmån oväntade fallet i efterfrågan på exportmarknadernainte kunde pareras av företagen med minskad kapacitet ochminskade produktionskostnader i motsvarande takt. Få hadeförutsett hur allvarlig krisen skulle bli, även om det fannstidiga indikationer på att den kunde inträffa.Jämfört med andra länder har Sverige gått från en genomsnittligproduktivitets tillväxt mellan åren 1987 och 1995 till eninternationellt mycket hög produktivitetstillväxt under perioden1995–2005, se figur 2.10. Efter 2005 har dock utvecklingenvarit negativ, och Sverige har tappat snabbare i produktivitetstillväxtän många andra länder. Under perioden 2005–2009 varutvecklingen till och med negativ, vilket till stor del förklaras avde svaga åren 2008 och 2009. En viss återhämtning kan dockskönjas under 2009 jämfört med 2008.Figur 2.10 Årlig procentuell förändring av förädlingsvärdeper arbetad timme i Sverige, EU15 och USA, 1987–2009SverigeEU15USA3,0%2,5%2,0%1,5%1,0%0,5%0,0%-0,5%-1,0%-1,5%-2,0%-2,5%1987–19951995–20052005–2009200720082009Källa: The Conference Board, Total Economy Database.35

Figur 2.11 Arbetsproduktivitet i olika FA-regioner år 2007(tusental kronor) mätt som lönesumma per sysselsattAnmärkning:Med lönesummaavses här daglönesumma.StockholmKirunaGöteborgRiketMalmöGällivareGävleFagerstaKarlskogaBlekingeVästeråsSundsvallÖstergötlandÖrnsköldsvikJönköpingÄlmhultLuleåFalun/BorlängeÖrebroUmeåVärnamoOskarshamnLudvikaNyköpingVäxjöTrollhättanSkellefteåKarlstadAvestaBoråsEskilstunaLjungbyKristianstadLidköpingSkövdeKalmarHälleforsHagforsHalmstadVetlandaVästervikHudiksvallLyckseleHaparandaTranåsKramforsVimmerbySöderhamnSollefteåFilipstadMoraVansbroJokkmokkÖstersundMalungTorsbyArvidsjaurStorumanBengtsforsGotlandEdaSorseleLjusdalStrömstadDoroteaÖverkalixÖvertorneåPajalaArjeplogÅrjängHärjedalenVilhelminaÅsele0 50 100 150 200 250 300 350Källa: SCB, kontrollbaserad lönesummestatistik.37

▼SammanfattningDen bild som presenteras i detta kapitel visar på en positiv tillväxti Sverige och dess regioner. De står sig väl i en internationelljäm förelse. Samtidigt är vi inne i en ekonomisk kris somgör att det ännu är för tidigt att dra entydiga slutsatser omframtiden. Den nuvarande nedgången är kraftig i jämförelsemed tidigare svackor. Vad som kommer att vara avgörandeför de långsiktiga följderna av krisen är hur lång den blir.En snabb uppgång kommer att mildra effekterna.Ett tydligt drag är att krisen drabbat olika regioner olikahårt. Sammansättningen av näringslivet på regional nivå äravgörande för hur hårt krisen slår. Vissa branscher är merkänsliga för nedgång på världsmarknaden. Utgör dessabranscher en stor del av näringslivet i en viss region medfördetta en ökad sårbarhet. Regioner med ett högt beroendeav ett fåtal företag ger också ökad känslighet för ekonomisknedgång. Samtidigt är det tydligt att regioner med ett diversifieratnäringsliv klarat krisen bättre. Ju fler näringsgrenar somfinns företrädda, desto mer robust är regionen mot ekonomisknedgång.Det finns stora regionala variationer i tillväxten. Stor stadsregionernastår för mer än hälften av BNP samtidigt som dehar haft en god tillväxt och sysselsättnings utveckling, mendet finns även ett antal små regioner där tillväxten har varithög. Dessa exempel visar att växtkraft finns i många delar avlandet. Detta är viktigt eftersom risken finns att den pågåendekrisen påskyndar den regionala strukturomvandlingen somgör att jobb försvinner för gott. För att ersätta företag ochbranscher som fasas ut behövs växtkraft som skapar jobb ihela landet.38

Kapitel 3Hur utvecklas tillväxtens drivkrafteri Sverige och dess regioner?39

I detta kapitel fördjupas diskussionen från kapitel 1om tillväxtens drivkrafter. Texten illustreras med aktuellstatistik. Syftet är att lyfta fram viktiga karaktärsdragi den svenska samhällsekonomin som har betydelseför tillväxten. Beskrivningarna görs både på nationelloch regional nivå, och där det är relevant gör vi äveninternationella jämförelser.Kapitlet är indelat i fyra avsnitt som tar upp följandenyckelfaktorer för att skapa tillväxt:• y Kunskap, teknik och innovationer• y Näringslivsdynamik och entreprenörskap• y Internationalisering och stordrift• y Fungerande regelverkEftersom sambanden mellan dessa nyckelfaktorer ochtillväxten är komplexa, har vi försökt att lyfta fram fleraolika dimensioner av dessa. Komplexiteten i sambandengör också att det är svårt att tolka enskilda faktorer såatt ett högre/lägre värde direkt kan kopplas ihop meden positiv/negativ inverkan på tillväxten. I själva verketär det olika lokala och regionala kombinationer av mångaolika tillväxtfaktorer som avgör hur utvecklingen blirpå regional nivå.40

Kunskap, teknik och innovationerNy teknik är en viktig drivkraft för tillväxt. Med ny teknikavses dels nya teknologier, som till exempel IT, dels innovationerav annan karaktär, som till exempel nya sätt att marknadsföraprodukter och att organisera produktionen.Ett sätt att mäta tillväxteffekten av den breda tekniskautvecklingen är att använda måttet total faktorproduktivitet(TFP). Detta mått mäter den del av tillväxten som inte kanförklaras av att mer kapital eller arbetskraft används i produktionenav varor och tjänster.Sett från ett företagsperspektiv innehåller TFP resultatenav alla åtgärder som företagen vidtar för att använda insattaresurser på ett smartare och effektivare sätt. Detta inkluderarny teknik i form av bättre maskiner men också andra åtgärdersom förbättrar resursutnyttjandet och minskar kostnaderna,som minskat spill, mindre avbrott i produktionen och bättreutnyttjande av arbetstiden. 1I figur 3.1 visas hur olika faktorer, inklusive TFP, bidragittill tillväxten i näringslivets förädlingsvärde under perioden1998–2007. Diagrammet visar att TFP har betytt mycket förtillväxten, även om ökade mängder av olika typer av kapitalockså haft stor betydelse. Framför allt IT-kapital har haft ensignifikant betydelse, vilket visar IT:s betydelse som tillväxtfaktorunder denna period. Ökat antal arbetade timmar harinte alls lika stor betydelse, förutom under 2006 och 2007, dåett trendbrott kan skönjas. Under dessa båda år har det ökadeantalet arbetade timmar haft en stor betydelse för tillväxten.Även jämfört med andra länder har tillväxten i TFP i Sverigevarit hög. I Sverige, Finland och USA har tillväxten i TFPvarit särskilt betydelsefull, vilket är ett utslag av investeringar iIT-teknik och utvecklingen i IT-relaterade branscher. Sverigeoch Finland skiljer sig i detta avseende från EU-genomsnittet.IT har varit en viktig tillväxtfaktorBetydelsen av IT-kapital för tillväxten visar sig också i att investeringarnai IT ökat jämfört med investeringar i andra typerav kapital under 1990-talet. Därmed lades en viktig grundför tillväxtutvecklingen under senare delen av 1990-talet ochbörjan av 2000-talet. IT-investeringarnas andel utgör i nuläget1. Harberger (1998) talar i detta sammanhang om att TFP är detsamma somminskningar i företagens reala kostnader.41

Figur 3.1 Fördelning av tillväxten i förädlingsvärde på olika faktorer1998–2007 (i procent)TFPAnnat kapitalIT-kapitalArbetskraftssammansättningArbetade timmarAnmärkning:Notera att faktorernakan ha en negativinverkan på tillväxtenvissa år.5%4%3%2%1%0%-1%-2%1998199920002001200220032004200520062007Källa: EU-KLEMS.cirka 20 procent av de totala investeringarna. Sedan år 2000har investeringar i mjukvara successivt ökat sin andel av detotala IT-investeringarna, medan investeringar i IT-utrustninghar minskat sin andel. Detta tyder på att tjänste innehållet iIT-investeringarna har ökat.Det är numera ett etablerat faktum att IT-utvecklingen variten viktig tillväxtfaktor under de senaste 15–20 åren. Frågan ärom IT även fortsättningsvis kan vara en lika stark tillväxtfaktorsom tidigare. Det finns de som menar att så inte kommeratt vara fallet och att tillväxttakten generellt kommer att varalägre under det kommande decenniet. 2Detta innebär att det framöver kommer att krävas att nyteknologi växer fram som kan driva tillväxten om IT intelängre är lika tillväxtdrivande. Även satsningar på forskningoch utveckling (FoU) kommer fortsätta att vara viktiga. I figur3.2 visas hur stor andel av BNP som Sverige lägger på FoUjämfört med några andra länder.Sverige har under lång tid legat relativt högt när det gällerde totala satsningarna på FoU. I EU:s innovationsstudierbetraktas Sverige som en innovationsledare, tillsammansmed bland annat Finland.Ibland brukar det lyftas fram att Sveriges höga andel FoUendast ger en svag utväxling i form av nya arbetstillfällen2. Se till exempel diskussionen i Konjunkturinstitutet (2005) och Lundgrenmed flera (2007).42

Figur 3.2 Utgifter för FoU som andel av BNP år 2007,fördelat på finansiering från stat och näringsliv (i procent)NäringslivStatAnmärkning:I näringsliv ingåräven privata ickevinstdrivandeorganisationer.5%4%3%2%1%0%-1%-2%SverigeFinlandUSAStorbritannienFrankrikeDanmarkTysklandKinaKälla: OECD.och nya företag på hemmaplan, vilket brukar betraktas somen paradox. Diskussionen om denna paradox illustrerar attforskning och ny kunskap i sig själv inte är någon garanti förekonomisk tillväxt. För att ekonomin ska växa krävs att kunskapenomvandlas till nya varor och tjänster som kan säljas,det vill säga innovationer.Näringslivet står för huvuddelen av FoU-utgifterna i SverigeI Sverige står näringslivet för huvuddelen av FoU-utgifterna.Framför allt är det en mindre grupp stora internationellaföretag som står för en stor andel av dessa utgifter. Dettamedför att Sveriges ställning som ledande forskningsnation ärkänslig för vilka beslut dessa stora företag fattar när det gällerlokalisering av sin forskningsverksamhet. I detta sammanhangär Sveriges konkurrenskraft i form av tillgång till kvalificeradarbetskraft samt starka forskningsmiljöer av central betydelse.Det är viktigt att komma ihåg att måttet FoU som andel avBNP bara mäter satsningarna på forskning. Däremot mäterdet inte hur framgångsrika forskningsinsatserna varit. Ett vanligtmått på resultatet är antalet patent per invånare. Dennaindikator visar på att Sverige ligger relativt väl till jämfört medgenomsnittet för EU men lägre än Finland.43

Tillgången på kvalificerad arbetskraft viktig för tillväxtenFlera studier om konkurrenskraft och om vilka faktorer somstyr internationella företags lokaliseringsbeslut för investeringarvisar att tillgången på kvalificerad arbetskraft är enviktig faktor. 3 Det innebär att en hög utbildningsnivå är viktigför den framtida konkurrenskraften. Figur 3.3 visar andelenav befolkningen i olika länder med eftergymnasial utbildningsamt andelen examinerade i tekniska och natur vetenskapligautbildningar.Figur 3.3 Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildningår 2007 i olika länder (per 100 invånare) samt andelen av befolkningensom examineras i teknisk/naturvetenskaplig högre utbildning år 2007(per 1000 invånare)Andel medeftergymnasialutbildningAndel med exameni naturvetenskapoch teknikAnmärkning:Siffran för EU27avser 2004.40%35%30%25%20%15%10%5%0%SverigeFinlandEU27Storbritannien FrankrikeDanmarkTysklandKälla: EIS 2008 och Eurostat.Diagrammet visar att Sverige har en relativt hög andel avbefolkningen med eftergymnasial utbildning jämfört medgenomsnittet för EU. Länder som Danmark, Finland ochStorbritannien har dock en ännu högre andel.Betydelsen av ny teknik för tillväxten understryker ocksåbehovet av utbildade inom naturvetenskap och teknik.Figur 3.3 visar att Sverige här inte har lika hög andel somövriga länder i jämförelsen, förutom Tyskland, och endastligger något över EU-genom snittet. Detta kan bli ett problempå längre sikt när det gäller konkurrenskraften inom högteknologiskverksamhet.3. Se till exempel ITPS (2005), World Economic Forum (2009) och IMD (2009).44

Kunskapsintensiteten är högst i storstädernaI och med kunskapssamhällets framväxt har produktionsfaktornkunskap blivit allt viktigare. Det gäller inte minst påregional nivå, där utbildad arbetskraft utgör en betydelsefullfaktor för tillväxt. Näringslivets regionala kunskapsintensitetbestäms av framför allt två faktorer. Den ena gäller befolkningensutbildningsnivå och den andra näringslivets efterfråganpå kompetens. Det finns också ett samspel mellandessa komponenter. En hög utbildningsnivå i en region ledertill att näringslivet har större möjlighet att rekrytera personermed högre utbildning. Detta kan i sin tur leda till en självförstärkandespiral, där utbudet av kompetens förstärker detregionala näringslivets kompetensprofil. Samtidigt ökar regionensattraktivitet för lokaliseringar med mer högteknologiskinriktning.Mot bakgrund av kunskapens ökande betydelse somproduktionsfaktor är det positivt att kunskapsintensiteten inäringslivet ökat för hela Sverige mellan 1993 och 2007, setabell 3.1. På regional nivå är dock skillnaderna fortfarandestora, även om de utjämnats något.Kunskapsintensiteten är högre i storstadsregionerna.Särskilt Stockholm ligger högt i detta avseende. Skillnadernamellan stora och små FA-regioner har dock minskat någotmellan 1993 och 2007. Skillnaderna i kunskapsintensiteti näringslivet beror dels på utgångsläget för regionensbranschstruktur, dels på hur kunskapsintensiva branscherhar utvecklats under perioden.Tabell 3.1 Andelen anställda i näringslivet som har mer än tre årshögskolestudier i olika FA-regioner år 1993 och 2007 (i procent)FA-regionerHela näringslivet1993Hela näringslivet2007ProcentuellökningStockholm 17,32 28,12 62Göteborg 14,12 24,12 71Malmö 13,01 23,40 80Medelstora 10,25 18,59 81Hela landet 8,58 14,68 71Källa: Arbetsställestatistik från SCB.45

Näringslivsdynamikoch entreprenörskapStrukturomvandlingen är betydelsefull för att tillvaratatillväxtpotentialen i en väl fungerande marknadsekonomi.Näringslivets dynamik är i första hand en förutsättning föroch ett resultat av tillväxt, inte en orsak till tillväxt. Teknologisom gör produk tionen billigare, innovationer som förändrarvåra efterfrågemönster, förändringar i befolkningens åldersstrukturär några exempel på sådant som kan leda till förändringari efterfrågan och utbud. Företagen i sin tur växer ellerkrymper beroende på vad förändringen betyder för just detföretaget. Entreprenörer kan se möjligheter i att skapa nyaföretag. Andra företag upptäcker att det inte är lönsamt attfortsätta sin produk tion och lägger ned verksamheten.Allt detta leder till behov av omställningar av arbetskraftsom måste flytta mellan de minskande och de ökande verksamheterna.Dessa omställningar är en nödvändig förutsättningför att resurserna flyttas över till verksamheter där degenererar mer värde än tidigare, det vill säga för att vi ska fåen strukturomvandling.Bakom den process som kallas strukturomvandling finnsbetydligt större årliga flöden skapade av konkurrensen påmarknaden, där företag växer och nya företag startas samtidigtsom andra företag minskar eller lägger ned verksam­Figur 3.4 Antalet nya och nedlagda företag samt nettoförändringi företagsstocken i Sverige 2001–2005Nya företagNedlagda företagNettoförändring60 00040 00020 0000-20 000-40 00020012002200320042005Källa: Business Demography, Eurostat.46

heten. Denna underliggande sysselsättningsdynamik är mångagånger större än den totala föränd ringen i sysselsättnings- ochföretags strukturen.Näringslivets dynamik kan mätas på flera olika sätt. Ett sättatt mäta dynamiken är utifrån antalet nya och nedlagda företag.Antalet nya och nedlagda företag i Sverige visas i figur 3.4.Under åren 2001–2004 startades cirka 40 000 nya företagvarje år, och år 2005 var antalet ännu något högre. Samtidigthar cirka 30 000 företag per år lagt ned verksamheten.Resultatet blir att under perioden 2001–2005 ökade antaletföretag med cirka 10 000 per år, vilket motsvarar en ökningav företagsstocken med 1–2 procent per år.Varje år tillkommer och försvinner 300 000 jobb i SverigeEtt alternativt sätt att studera dynamiken i näringslivet äratt se hur många sysselsättnings tillfällen som skapas ochför svinner, vilket illustreras i figur 3.5. Varje år skapas cirka300 000 nya sysselsättningstillfällen i svenska företag, samtidigtförsvinner ungefär lika många. Ungefär hälften av denya arbetstillfällena finns i nya företag och ungefär hälftenav de försvunna arbetstillfällena fanns i nedlagda företag.Figur 3.5 Sysselsättningsförändringar i nya, växande, krympandeoch nedlagda företag 2001-2007 (antal sysselsättningstillfällen)Nya företagVäxandeKrympandeNedlagda företagNettoförändring400 000300 000200 000100 0000-100 000-200 000-300 0002001200220032004200520062007Källa: SCB, Företagens och arbetsställenas dynamik (FAD).Anmärkning:(1) Nya företag enligt FAD följer inte samma definition som i Business Demography(se figur 3.4). Detta innebär att i nya företag ingår inte bara genuint nystartadeföretag utan även bland annat återaktiverade företag.(2) Ändrade källor mellan 2003 och 2004 innebär tidsseriebrott mellan dessa år.(3) Dynamiken på företagsnivå är något lägre än på arbetsställenivå, eftersomförändringar inom företag endast räknas netto. Detta innebär att andelenarbetstillfällen som skapas i krympande och växande företag blir mindre änpå arbetsställenivå (jämför med figur 3.7).47

Flest nya företag startas inom tjänstesektornDet finns nystartade företag i alla branscher, även i branscherdär sysselsättningen minskar. Figur 3.6 visar hur de nystartadeföretagen år 2008 är fördelade på olika branscher. Flest nyaföretag startades inom branschen finansiell verksamhet ochandra företagstjänster, där nästan 19 000 nya företag startades2008. Antalet nya företag var stort även inom utbildning ochhälso- och sjukvård, där drygt 13 000 nya företag startades.Inom dessa branscher startades ungefär 11 nya företag per 100existerande företag. Förnyelsen var särskilt låg inom jordbruk,skogsbruk och fiske, där det startades mindre än 1 nytt företagper 100 existerande företag. Inom övriga branscher startadesmellan 6 och 10 nya företag per 100 existerande företag.Figur 3.6 Antal nystartade företag och förnyelsetal per bransch 2008Jordbruk, skogsbruk och fiske 0,9FastighetstjänsterTransport och kommunikation6,66,4Tillverkning6,5Byggverksamhet9,3Handel, restaurang- och hotell8,4Utbildning, hälso- och sjukvårdFinansiell verksamhet ochandra företagstjänster0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 00011,010,9Källa: Tillväxtanalys.Anmärkning: Siffran vid respektive stapel anger förnyelsetal, det vill säga antaletnya företag i förhållande till 100 existerande företag.Stor dynamik i näringslivet även på regional nivåNäringslivet på regional nivå genomgår en dynamisk omvandlingsprocesspå samma sätt som på nationell nivå. Det handlarom att företag minskar sin verksamhet, lägger ned arbetsställeneller helt läggs ned. Samtidigt växer andra delar avnäringslivet, och nya företag och arbetsställen etableras. Denena processen fasar ut delar av näringslivet, och den andrabygger upp företag och skapar nya arbetstillfällen. Dennaprocess blir synlig som regionala kriser och brukar särskiltuppmärksammas när ett stort arbetsställe läggs ned. Det visar48

på en regional sårbarhet som gör att arbetstillfällen försvinneroch arbetslösheten stiger.Vid dessa tillfällen är det särskilt viktigt att nya företagskapas och att det övriga näringslivet växer, detta för att denväxande sidan av det regionala näringslivet på sikt ska kunnaersätta de jobb som har fasats ut av krisen. Ur denna synvinkelär det regionala näringslivets omvandling en oundvikligoch till stor del nyttig process. Näringslivet måste ständigtförnyas och anpassas till såväl teknologiska förändringar somnya globala marknadsförhållanden. Att nya och mer konkurrenskraftigaföretag ersätter gamla är en viktig förutsättningför tillväxt men innebär också en omställning för individen.Strukturomvandlingen ger alltså upphov till både intäkteroch omställningskostnader för samhällsekonomin.Ett sätt att illustrera omvandlingstrycket är att beräknasyssel sättningsförändringen när det gäller nya, växande, krympandeoch nedlagda arbetsställen, se figur 3.7. Det finns vissaskillnader i näringslivsdynamiken mellan olika FA-regioner.Det finns inget entydigt svar på hur stor näringslivs dynamikenbör vara. Figuren ger endast en indikation på omvandlingstrycketpå marknaden, vilket i sin tur ger upphov till bådesamhälls ekonomiska intäkter och kostnader.Dynamiken ska teoretiskt sett vara större i tjänsteproducerandenäringar än i varuproducerande. Detta beroende påatt kapital intensiteten är lägre i tjänstesektorn, vilket gör attdet krävs en relativt lägre kapitalinsats för att skapa ett nyttarbetstillfälle. Däremot finns det inget entydigt sambandmellan dynamikens storlek och sysselsättningsutvecklingen.Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö,där det skapas många nya arbetstillfällen, har en relativthög dynamik, men är inte de regioner som har allra störstdynamik.Om man delar upp skapade arbetstillfällen på nya ochväxande arbetsställen ser man att den största andelen skapadearbetstillfällen har uppstått i redan existerande ochväxande företag. För Sverige som helhet skapades ungefär30 procent av de nya arbetstillfällena på nya arbetsställenår 2007. Av de arbetstillfällen som försvann fannsungefär 30 procent på nedlagda arbetsställen.49

Internationalisering och stordriftDet svenska näringslivet har successivt blivit allt mer internationaliseratoch därmed allt närmare knutet till utvecklingeni världsekonomin. Denna utveckling har pågått under enlängre tid. Internationaliseringen (globaliseringen) är alltsåinget nytt fenomen, även om takten har ökat på senare år.Av figur 3.8 framgår att en allt större del av produktionenexporteras och att en allt större del av förbrukningen importeras.4 Under ett drygt halvsekel har svensk export av varoroch tjänster som andel av nationalprodukten (mätt i fastapriser) fyrdubblats, och importen har ökat i ungefär sammaomfattning.Figur 3.8 Export och import av varor och tjänster som andel av BNP,1950–2009 (i procent), mätt i 2000 års priserExportkvotImportkvot60%50%40%30%20%10%0%195019551960196519701975198019851990199520002005Källa: SCB Nationalräkenskaperna.Ökningen av handeln gäller både varor och tjänster. Figur 3.9visar varu- och tjänstehandelns utveckling under de senaste15 åren. Som framgår av diagrammet föll såväl varuexportensom varuimporten kraftigt under 2009.4. Lägg märke till att medan export och import av varor och tjänster uttrycks i termerav saluvärden utgörs nämnaren, det vill säga värdet av landets totala produktion, avsumman av förädlingsvärdena i alla sektorer. Det gör att exportkvoten mycket väl kanöverstiga 100 procent i ett land utan att detta betyder att landet exporterar mer än detproducerar. Det innebär också att handelns betydelse tenderar att överskattas.51

Figur 3.9 Varu- och tjänstehandelns utveckling 1993–2009,mätt i 2000 års priser (miljoner kronor)Export varorImport varorExport tjänsterImport tjänster1 20010008006004002000199319951997199920012003200520072009Källa: SCB Nationalräkenskaperna.Tjänsteexporten ökar snabbare än varuexportenTrots att produktionen av varor i Sverige är avsevärt mindreän produktionen av tjänster, är utrikeshandeln med varorstörre än med tjänster. Industrins förädlingsvärde år 2008 varknappt hälften av tjänstesektorns förädlingsvärde. 5 Det gör attproduktionen av varor framstår som betydligt mer internationelltkonkurrensutsatt än tjänsteproduk tionen.Förklaringen till detta är att en stor del av tjänstesektornhar ett naturligt skydd mot importkonkurrens och ett likastort absolut hinder för export genom att många tjänstermåste produceras där konsumenten befinner sig. Ävenom det på senare år genomförts betydande avregleringarinom tjänstesektorn, bromsar troligen kvar stående handelshinderoch regleringar tjänstehandeln mer än varuhandeln.Noterbart är dock att tjänsteexporten på senare tid har vuxitsnabbare än varuexporten; mellan 1993 och 2009 ökade densvenska varuexporten med 124 procent, medan den svenskatjänsteexporten steg med 222 procent.Det kan också vara värt att lägga märke till att medanvärldsmarknadsandelen för svensk varuexport har fallit trendmässigtsedan 1970 fram till idag har marknads andelen försvensk tjänsteexport ökat på senare år. 6 Att marknadsandelen5. Industrin definieras här som SNI92 15–37 och den privata tjänstesektorn som SNI9240–75, och industrins förädlingsvärde var år 2008 47 procent av den privata tjänstesektorns.6. SOU 2008:90.52

för svensk varuexport har minskat under det senaste årtiondet,trots att Sverige har haft en relativt god BNP-tillväxt, ärkanske inte särskilt överraskande mot bakgrund av att ettantal stora länder, med Kina i spetsen, har haft en mycket högtillväxt. En stor del av Kinas tillväxt har dessutom drivits av ensnabbt växande export av varor. Den positiva utvecklingen avden svenska tjänsteexporten är intressant mot bakgrund avatt de delar av tjänstesektorn där det förväntas förekommainternationell handel tycks vara humankapitalintensiva, detvill säga att andelen välutbildade är relativt hög. 7Ett utmärkande drag för de senaste årens internationalisering,till skillnad från tidigare perioder med tilltagandeglobalisering, till exempel under slutet av 1800-talet, är denkraftiga ökningen av de internationella investeringarna.Under de sista femton åren på 1900-talet växte inflödet avinternationella direktinvesteringar betydligt snabbare änsåväl exporten som produktionen i världen. Men underde första åren på 2000-talet skedde en tillbakagång när detgäller inflödet av direktinvesteringar i världen. 8Svenska multinationella företag blir allt mindre svenskaSvenskägda multinationella företag har länge spelat en betydelsefullroll inom svenskt näringsliv och då i synnerhet inomtillverkningsindustrin. Figur 3.10 illustrerar hur fördelningenav andelen sysselsatta i svenska multinationella koncerner harutvecklats under det senaste decenniet.Ett tecken på att svenska multinationella företags direktinvesteringarhar varit omfattande under perioden är att sysselsättningsandeleni de utländska dotterföretagen har stigit,samtidigt som andelen i de svenska moderföretagen har fallit.Andelen anställda i moderföretagen har minskat från 54 procentav det totala antalet anställda 1996 till 31 procent 2007.Noterbart är att i slutet av 1990-talet ökade sysselsättningsandelenbåde i dotterföretagen i höginkomstländer och idotterföretagen i medel- och låginkomstländer, men under2000-talet har sysselsättningsandelen i höginkomstländerstagnerat och under de senaste åren till och med tenderat attfalla. Sysselsättningsandelen i medel- och låginkomstländerhar fortsatt att öka även under 2000-talet. Den senare utvecklingenskulle kunna förklaras av en snabbare tillväxt i medel-7. Hansson och Lindvert (2010).8. Barba Navaretti och Venables (2004).53

och låginkomstländerna under 2000-talet men också av attproduktion av varor (och i viss mån även tjänster) som intekräver högt kvalificerad arbetskraft har kommit att flyttas tilldessa länder.Figur 3.10 Andel anställda i svenska multinationella koncerner somarbetar i moderföretagen i Sverige respektive i dotterbolag utomlands1996–2007 (i procent)SverigeHöginkomstländerLåg- och medelinkomstländer60%50%40%30%20%10%0%199619971998199920002001200220032004200520062007Källa: Tillväxtanalys.Utlandsägandet i det svenska näringslivetökade snabbt på 1990-taletAv figur 3.11 framgår att allt sedan mitten av 1980-talet ochfram till början av 2000-talet ökade utlandsägandet inom detsvenska näringslivet kontinuerligt. År 1980 arbetade 5 procentav de sysselsatta inom det svenska näringslivet i utlandsägdaföretag. År 2001 hade den siffran stigit till 21 procent.Under 2000-talet har dock utvecklingen planat ut och 2008var 23 procent sysselsatta i utlandsägda företag. Figuren visarockså att det i synnerhet är i slutet på 1990-talet som det verkarhar skett en särskilt kraftig ökning av utlandsägandet, ochdå framför allt inom industrin.Det kan också konstateras att andelen sysselsatta i utlandsägdaföretag är avsevärt lägre i tjänstesektorn än inom industrin.År 2008 arbetade 35 procent av de sysselsatta inomindustrin i utlandsägda företag, medan motsvarande siffraför tjänstesektorn bara var 21 procent. I ett internationelltperspektiv är utlandsägandet i Sverige stort, och detta gällerför såväl industrin som tjänstesektorn. 99. Hansson, Karpaty, Lindvert, Lundberg, Pohldahl och Yun (2007).54

Figur 3.11 Andel anställda i utlandsägda företag i näringslivet1980–2008, uppdelat på industri och tjänstesektor (i procent).Hela näringslivetIndustrinTjänsterAnmärkning:Data uppdeladepå industri ochtjänster saknasför perioden1980–1989.40%35%30%25%20%15%10%5%0%198019851990199520002005Källa: Tillväxtanalys.Regionala aspekter på internationaliseringMultinationellt ägande är ett samlande begrepp för delsanställda i utländska företag, dels anställda i svenska koncernermed dotterbolag i utlandet. Det har också en tydlig regionaldimension. Det utländska ägandet är inte jämnt sprittöver landet, utan det söker sig till vissa regionala marknadereller strävar efter att få tillgång till olika sorters regionaltbranschkunnande. Särskilt det sistnämnda är betydelsefulltvid uppköp av svenska företag. Kompetens inom verkstadsindustri,läkemedel och elektronik är exempel på kunnandesom är attraktivt vid förvärv.En annan faktor av betydelse är kontaktintensiva lägen iförhållande till utlandet. Denna faktor har betydelse både fördet utländska ägandet i Sverige och för det svenska ägandet iutlandet. Storstäder, och särskilt huvudstäder, har en särskildroll som nav för persontransporter inom landet och vidare tillutlandet. I dessa kontaktintensiva regioner har företag ochandra organisationer sina huvudkontor, samtidigt som de ärcentrum för politisk förvaltning, vilket sammantaget skaparen hög kontaktintensitet.I absoluta tal finns flest anställda i multinationella företagi storstadsregionerna, se tabell 3.2. Särskilt gäller dettaStockholmsregionen, där nästan en tredjedel av alla anställdai multinationella företag finns. Men även många medelstoraregioner har i förhållande till sin sysselsättning en hög andelsysselsatta i multinationella företag.55

Tabell 3.2 FA-regioner med flest anställda i multinationella företagi Sverige 2007FA-regionAntal anställdai multinationellaföretagAndel av samtliga anställdai multinationella företag(i procent)Anställda i FA-regionen somandel av samtliga anställdai Sverige (i procent)*Stockholm 325 105 30,2 26,9Göteborg 140 833 13,1 11,6Malmö 116 899 10,9 10,5Östergötland 48 685 4,5 4,3Västerås 29 436 2,7 2,3Örebro 23 698 2,2 2,4Jönköping 23 248 2,2 2,3Karlstad 22 392 2,1 2,3Trollhättan 20 619 1,9 2,3Skövde 18 985 1,8 1,9Källa: Tillväxtanalys.Anmärkning: * Här avses både privat och offentlig sektor.Om man istället ser till betydelsen av multinationella företagpå en regional arbets marknad framträder ett något annorlundamönster, se figur 3.12. Ett stort antal mindre ochmedel stora FA-regioner har den högsta relativa andelenanställda i multinationella företag. Förklaringarna kanvariera, men det är inte ovanligt att ett eller flera stora företagsvarar för en betydande del av denna sysselsättning.Om andelen sysselsatta i multinationella företag i riketligger kring 25 procent, finns det en grupp lokala arbetsmarknaderdär andelen ligger under 10–15 procent. Denna grupputgörs till övervägande del av mindre och glesare regioner.Det är inte möjligt att tolka detta resultat som entydigtpositivt eller negativt. Multi nationella företag kan vara enviktig bas för sysselsättningen. Det multinationella ägandetskapar möjligheter, i form av att nytt kapital och nya kompetensertillförs, dessutom öppnas nya marknader. Men det ärinte oproblematiskt med en stor andel anställa i multinationellaföretag, Ur ett sårbarhetsperspektiv kan en stor andelanställda i multinationella företag i samband med omstruktureringarpå global nivå ibland medföra en ökad sårbarhetpå regional nivå.56

Figur 3.12 Andel av samtliga anställda i olikaFA-regioner som är anställda i multinationellakoncerner (i procent)FagerstaLjungbyKarlskogaOskarshamnHälleforsFilipstadLudvikaVästeråsVärnamoÄlmhultGöteborgAvestaStockholmTranåsKirunaGällivareHagforsÖstergötlandÖrnsköldsvikEdaMalmöBlekingeNyköpingRiketLidköpingEskilstunaVetlandaTrollhättanJönköpingÖrebroSkövdeVäxjöKarlstadBoråsSkellefteåGävleBengtsforsUmeåDoroteaHalmstadFalun/BorlängeSundsvallMalungKalmarKristianstadVimmerbyLuleåLjusdalÅrjängSollefteåVästervikSöderhamnStrömstadKramforsHaparandaHudiksvallJokkmokkMoraHärjedalenVansbroÖstersundLyckseleTorsbyArjeplogStorumanGotlandVilhelminaArvidsjaurSorseleÅselePajalaÖvertorneåÖverkalix0% 10% 20% 30% 40%Källa: Tillväxtanalys.57

Fungerande regelverkVi använder begreppet fungerande regelverk för att beskrivaalla de regler i samhället som påverkar ekonomiska verksamheter.Det kan handla om lagar, men även normer ochvärderingar ingår. Formella regler styr ekonomin främstgenom att ge ramar för ägande och affärskontrakt, och detillhanda håller därmed en spelplan för ekonomin. På dettasätt ger reglerna säkra och förutsägbara förhållanden för ekonomiskatransak tioner. Väl fungerande regler utgör därför enbetydelse full ram för en fungerande marknadsekonomi.Ett annat perspektiv på regler rör frågan om dessa ocksåutgör ett hinder för ekonomins utveckling. Utgångspunktenär att vissa regler verkar sakna reell funktion eller att de haren onödigt krånglig utformning. I dessa fall utgör reglerett hinder för ekonomisk tillväxt.Svårt att jämföra regler i olika länderMed en allt mer globaliserad ekonomi har skillnader mellanregelverken i olika länder blivit viktigare. Beslut om lokaliseringgrundas till del på jämförelser av nationella regler.Länder där regler skapar ett gynnsamt affärsklimatet är urdetta perspektiv mer attraktiva för investeringar.Det ligger i sakens natur att det är svårt att objektivtbedöma betydelsen av fungerande regelverk i en ekonomi.Till denna osäkerhet kommer också inverkan av informellaregler, som är ännu svårare att värdera. En annan komplikationutgörs av skillnaden mellan vad som står i lagtexternaoch hur tillståndsgivande myndigheter i praktiken tillämparreglerna, vilket ytterligare försvårar jämförelser av reglermellan länder. Av detta skäl försöker man i internationellamätningar främst studera tillämpningen av reglerna.En av de mest välkända jämförelserna av regelverken iolika länder är de som genomförs av Världsbanken. 10 I dessajämförelser vägs ett antal olika lagstiftnings områden samman.Det gäller regler kring att starta företag, handläggningav byggnads tillstånd, arbetslagstiftning, registrering avegendom, lagar som styr kreditgivning, skydd för investerare,skattelagstiftning, handel över gränser, möjligheter att lösarättliga tvister samt regler kring nedläggning av företag. Dessa10. World Bank (2009).58

Tabell 3.3 Betydelsen av regler för affärsklimatet i olika länder 2009,de femtio högst rankade länderna i världenRanking Land Ranking Land1 Singapore 26 Nederländerna2 Nya Zeeland 27 Österrike3 USA 28 Litauen4 Hongkong, Kina 29 Lettland5 Danmark 30 Israel6 Storbritanninen 31 Frankrike7 Irland 32 Sydafrika8 Kanada 33 Azerbajdzjan9 Australien 34 Saint Lucia10 Norge 35 Puerto Rico11 Island 36 Slovakien12 Japan 37 Qatar13 Thailand 38 Botswana14 Finland 39 Fiji15 Georgien 40 Chile16 Saudiarabien 41 Ungern17 Sverige 42 Antigua och Barbados18 Bahrain 43 Tonga19 Belgien 44 Armenien20 Malaysia 45 Bulgarien21 Schweiz 46 Förenade Arabemiraten22 Estland 47 Rumänien23 Korea 48 Portugal24 Mauritius 49 Spanien25 Tyskland 50 LuxemburgKälla: Världsbanken.komponenter sammanställs sedan till en total bedömning avreglernas inverkan på affärsklimatet.När samtliga ovanstående aspekter vägts samman hamnadeSverige år 2009 på 17:e plats av 181 länder, se tabell 3.3. Mankan notera att Danmark, Norge och Finland sammantagethar högre ranking än Sverige. Samtidigt finns det en radandra länder i Europa som har lägre ranking än Sverige. Detgäller till exempel Belgien, Schweiz, Tyskland, Nederländernaoch Österrike.Det kan också vara intressant att studera vilka områdensom gör att Sverige placerar sig högt på listan respektivevad som drar ned placeringen. Minst hinder finns inom59

områdena handel över gränser, registrering av egendom,nedläggning av företag, handläggning av byggnadstillståndsamt startande av företag. De mest påtagliga hindren i Sverigefinns inom områdena arbetslagstiftning, kreditlagar, möjligheteratt lösa rättsliga tvister, skydd för investerare samt skattelagstiftning.Eftersom jämförelserna mellan länder består av en sammanvägningav ett stort antal aspekter, framträder inte alltidstyrkor och svagheter särskilt klart. Som exempel kan nämnasatt regler kring att starta företag mäts i dimensionerna antaladministrativa steg för att starta företag, antal dagar för attfå tillstånd, registreringskostnad samt aktie kapitalets storlek.När det gäller regler kring att starta företag ligger Sverigetotalt sett på 30:e plats i världen. Vad avser antalet administrativasteg som behövs för att starta ett företag ligger Sverigepå 3:e plats i världen och på 7:e plats när det gäller kostnadatt registrera nya företag. Vad som framför allt håller nereSveriges placering är det jämförelsevis höga kravet på aktiekapitaletsstorlek. I de internationella mätningarna görs ocksåjämförelser över tiden som påverkar ländernas placering pålistan mellan olika år. År 2008 låg Sverige på totalt 14:e platsoch 2009 var placeringen 17:e plats. Det innebär att relativtsmå förändringar av regler på kort tid kan påverka rangordningenav olika länder.Regelverken för företagande varierar lokalt och regionaltSärskilt när det gäller tillämpningen av regler finns det skillnaderpå regional och lokal nivå. Olika handläggningspraxisi kommuner och myndigheter spelar här en viktig roll. Blandannat kan handläggningstiderna variera.På kommunal nivå kan tillämpningen, men även reglernasutformning, skilja sig åt i olika delar av landet. En annanaspekt avser hur den kommunala organisationen byggts uppför att i ökad utsträckning minska antalet instanser som företagbehöver kontakta i tillståndsärenden. Genom tillämpningav ”one stop shop-procedurer” är avsikten att endast en beslutsinstansska behöva kontaktas. Vid sidan om olikheter närgäller tillämpning av lagstiftning eller lokala föreskrifter spelarföretags lokalisering också en roll. En lokalisering som gör attett företag har kontakt med känsliga biotoper innebär exempelvisatt miljölag stiftningen kommer att ställa högre krav.60

▼Sammanfattande slutsatserSverige är en liten och öppen ekonomi som är beroende avutvecklingen i omvärlden. När jobb försvinner på olika hålli landet beror det på att man någonstans i världen blivitbättre på att producera en viss typ av varor och tjänster.En allt större del av näringslivet utgörs av multinationellaföretag. Beslut om att expandera i Sverige eller i någon av dessregioner beror på hur våra förutsättningar ser ut i jämförelsemed andra länder när det gäller en viss typ av produktion. Föratt Sverige och dess regioner ska ha en fortsatt god ekonomisktillväxt krävs att ett antal grundläggande villkor uppfylls.Fler nya och växande företag behövsEn viktig grundförutsättning för att svensk ekonomi skafortsätta växa är att det finns ett fungerande och dynamisktnäringsliv där företag startas, utvecklas och växer. Detta är ettvillkor för att vi ska kunna ersätta företag och branscher somgår tillbaka eller kanske till och med försvinner.Att företag försvinner och läggs ned är inget stort problemså länge som andra företag startas och växer i minst sammautsträckning. I Sverige försvinner varje är cirka 300 000arbetstillfällen, samtidigt tillkommer ungefär lika många nyaarbetstillfällen i nya och växande företag. Detta är en naturligprocess i en ekonomi som växer.Det är viktigt att det startas nya företag som bidrar till förnyelsenav näringslivet. Fler växande företag behövs ocksåeftersom det är här många av de nya jobben skapas. För attdet ska förverkligas ska det vara enkelt att starta och drivaföretag i Sverige. Onödiga regler ska fasas ut och tillämpningarav regler behöver förenklas. Det ska vara lätt att anställa förföretag som expanderar.Utbildningssystemet viktigt för konkurrenskraftenTillgång till kvalificerad arbetskraft är viktigt för att svenskaföretag och regioner ska kunna konkurrera i en allt merglobaliserad värld. Det förutsätter ett utbildnings system somfungerar väl på alla nivåer. Idag kan vi se att andelen svenskarsom har en högskolexamen i naturvetenskap och teknik ärlägre än i flera av våra konkurrentländer.61

Satsningar på forskning och utveckling behövsFörnyelsekraften genom nya produkter, processer och affärskonceptmåste också vara hög. Det är också en förutsättningför att produktiviteten ska växa. Därför behövs forskningsochutvecklingsarbete både inom och utom företagen sombidrar till näringslivets förnyelse. Det gör det möjligt för nyaverksamheter att växa fram och är en nödvändig förutsättningför näringslivets omvandling. Inte minst gäller det för denexpanderande tjänstesektorn som får allt större betydelse iekonomin.Viktigt att fortsätta satsa på regionförstoringDe regionala arbetsmarknaderna behöver också förstärkasoch förstoras. I genomsnitt växer befolkningsmässigt storaregioner snabbare än små. Större regioner klarar sig ävenbättre vid kriser. Det måste gå att hitta arbete på andra orterutan att flytta. En förutsättning för detta är nya satsningar pååtgärder i transportsystemet som ökar tillgängligheten ochtillförlitligheten. Satsningar på vägar, järnvägar och IT ärviktigt för att öka företagens tillgång till arbetskraft och för attunderlätta för människor att nå ett större antal arbetsplatserinom rimlig restid. Denna typ av satsningar är extra viktigai glest befolkat land som Sverige.Svensk ekonomi kan fortsätta att växaom vi klarar utmaningarnaDet finns goda förutsättningar för tillväxt i Sverige och dessregioner jämfört med konkurrerande länder. Det finns envälutbildad arbetskraft, goda relationer mellan arbetsmarknadensparter, fungerande regelverk, svenska företag är innovativaoch står sig väl i den hårda internationella konkurrensen.Dessutom har vi en ekonomi som är i makroekonomiskbalans. Men det går inte att slå sig till ro med detta. Tillväxtenkräver ständig förnyelse och utveckling som drivs fram avatt nya företag skapas och växer runt om i landet. EftersomSverige på många sätt är summan av sina regioner är detviktigt att lokala och regionala initiativ tas som ger ytterligarekraft. Det finns sammantaget många utmaningar för fortsatttillväxt. Genom att aktivt arbeta med dessa frågor blir Sverigeoch dess regioner framgångsrika i framtiden.62

ReferenserAndersson, M. och Thulin, P. (2008), Globalisering, arbetskraftensrörlighet och produktivitet, Underlagsrapport nr 23 tillGlobaliseringsrådet.Barba Navaretti, G. och Venables, A. (2004), Multinationalfirms in the world economy. Princeton University Press.Carree, M. och Thurik, R. (2005), Understanding the role ofentrepreneurship for economic growth, Papers on Entrepreneurship,Growth and Public Policy 2005-10, Max Planck Instituteof Economics, Entrepreneurship, Growth and Public PolicyGroup.Hansson, P., Karpaty, P., Lindvert, M., Lundberg, L.,Pohldahl, A. och Yun, L. (2007), Svenskt näringsliv i englobali serad värld – Effekter av internationaliseringen påproduktivitet och sysselsättning, ITPS A2007:004.Hansson, P. och Lindvert, M. (2010), Jobben och exponeringför internationell handel inom tjänstesektorn, Kommande rapporti Tillväxtanalys working paper serie.Harberger, A. (1998), A vision of the growth process,American Economic Review, vol 88, no 1, s 1-32.Hardin, G. (1968), The Tragedy of the Commons, Science,Vol. 162, No. 3859 s 1243-1248.IMD (2009), World Competitiveness Yearbook.ITPS (2005), Näringsklimatet i Sverige, ITPS A2005:004.IVA (2010), Innovationer, entreprenörskap och tillväxt, framtageni samarbete med Vinnova, Tillväxtanalys och Tillväxtverket.Konjunkturinstitutet (2005), Produktivitet och löner fram till2015, Specialstudie nr 6.Lundgren, S. (red) (2007), Tillväxt i otakt, Konjunkturrådetsrapport.North, D. (1990), Institutions, Institutional Change andEconomic Performance, Cambridge University Press.Romer, P. (1994), The Origins of Endogenous Growth,Journal of Economic Perspectives, Winter 1994.63

Schumpeter, J. (1936), The Theory of Economic Development:An Inquiry into Profits, Capital, Credit, Interest and the BusinessCycle, Harvard University Press.World Bank (2009), Doing Business 2009 – ComparingRegulations in 181 Economies.World Economic Forum (2009), The Global competitivenessreport 2009-2010.SOU 2008:90, Svensk export och internationalisering – Utveckling,utmaningar, företagsklimat och främjande (Exportutredningen).64

Karta över Sveriges 72 FA-regioner1 Stockholm 37 Västerås2 Nyköping 38 Fagersta3 Eskilstuna 39 Vansbro4 Östergötland 40 Malung5 Värnamo 41 Mora6 Jönköping 42 Falun/Borlänge7 Vetlanda 43 Avesta8 Tranås 44 Ludvika9 Älmhult 45 Gävle10 Ljungby 46 Söderhamn11 Växjö 47 Hudiksvall12 Kalmar 48 Ljusdal13 Vimmerby 49 Sundsvall14 Västervik 50 Kramfors15 Oskarshamn 51 Sollefteå16 Gotland 52 Örnsköldsvik17 Blekinge 53 Östersund18 Kristianstad 54 Härjedalen19 Malmö 55 Storuman20 Halmstad 56 Lycksele21 Göteborg 57 Dorotea22 Borås 58 Vilhelmina23 Trollhättan 59 Åsele24 Lidköping 60 Sorsele25 Skövde 61 Umeå26 Strömstad 62 Skellefteå27 Bengtsfors 63 Arvidsjaur28 Årjäng 64 Arjeplog29 Eda 65 Luleå30 Karlstad 66 Överkalix31 Torsby 67 Övertorneå32 Hagfors 68 Haparanda33 Filipstad 69 Pajala34 Örebro 70 Jokkmokk35 Hällefors 71 Gällivare36 Karlskoga 72 Kiruna2928272623646055585753514954474841464042 4531 394332 4433 35 38373036343224 25 4706356595250172716261656966 67 68212256871413151620191091811121766

Lista över vilka kommuner som ingår i respektive FA-regionFA-nr FA-namn Kommunnamn FA-nr FA-namn Kommunnamn1 Stockholm Upplands-Väsby4 Östergötland Kinda1 Stockholm Vallentuna4 Östergötland Åtvidaberg1 Stockholm Österåker4 Östergötland Linköping1 Stockholm Värmdö4 Östergötland Finspång1 Stockholm Järfälla4 Östergötland Valdemarsvik1 Stockholm Ekerö4 Östergötland Norrköping1 Stockholm Huddinge4 Östergötland Söderköping1 Stockholm Botkyrka4 Östergötland Ödeshög1 Stockholm Salem4 Östergötland Boxholm1 Stockholm Haninge4 Östergötland Mjölby1 Stockholm Tyresö4 Östergötland Motala1 Stockholm Upplands-Bro4 Östergötland Vadstena1 Stockholm Täby5 Värnamo Gnosjö1 Stockholm Danderyd5 Värnamo Värnamo1 Stockholm Sollentuna5 Värnamo Gislaved1 Stockholm Stockholm5 Värnamo Tranemo1 Stockholm Nacka6 Jönköping Aneby1 Stockholm Sundbyberg6 Jönköping Mullsjö1 Stockholm Solna6 Jönköping Habo1 Stockholm Lidingö6 Jönköping Vaggeryd1 Stockholm Vaxholm6 Jönköping Jönköping1 Stockholm Norrtälje6 Jönköping Nässjö1 Stockholm Sigtuna6 Jönköping Eksjö1 Stockholm Nynäshamn7 Vetlanda Sävsjö1 Stockholm Håbo7 Vetlanda Vetlanda1 Stockholm Nykvarn8 Tranås Ydre1 Stockholm Södertälje8 Tranås Tranås1 Stockholm Gnesta9 Älmhult Älmhult1 Stockholm Strängnäs9 Älmhult Osby1 Stockholm Trosa10 Ljungby Markaryd1 Stockholm Knivsta10 Ljungby Ljungby1 Stockholm Tierp11 Växjö Uppvidinge1 Stockholm Uppsala11 Växjö Lessebo1 Stockholm Enköping11 Växjö Tingsryd1 Stockholm Östhammar11 Växjö Alvesta1 Stockholm Heby11 Växjö Växjö2 Nyköping Nyköping12 Kalmar Torsås2 Nyköping Oxelösund12 Kalmar Mörbylånga3 Eskilstuna Eskilstuna12 Kalmar Kalmar3 Eskilstuna Vingåker12 Kalmar Borgholm3 Eskilstuna Flen12 Kalmar Emmaboda3 Eskilstuna Katrineholm12 Kalmar Nybro67

FA-nr FA-namn Kommunnamn FA-nr FA-namn Kommunnamn13 Vimmerby Hultsfred20 Halmstad Hylte13 Vimmerby Vimmerby20 Halmstad Halmstad14 Västervik Västervik20 Halmstad Laholm15 Oskarshamn Högsby20 Halmstad Falkenberg15 Oskarshamn Mönsterås21 Göteborg Varberg15 Oskarshamn Oskarshamn21 Göteborg Kungsbacka16 Gotland Gotland21 Göteborg Härryda17 Blekinge Karlskrona21 Göteborg Partille17 Blekinge Ronneby21 Göteborg Öckerö17 Blekinge Olofström21 Göteborg Ale17 Blekinge Karlshamn21 Göteborg Lerum18 Kristianstad Östra Göinge21 Göteborg Bollebygd18 Kristianstad Kristianstad21 Göteborg Lilla Edet18 Kristianstad Hässleholm21 Göteborg Mark18 Kristianstad Sölvesborg21 Göteborg Göteborg18 Kristianstad Bromölla21 Göteborg Mölndal19 Malmö Staffanstorp21 Göteborg Kungälv19 Malmö Burlöv21 Göteborg Vårgårda19 Malmö Vellinge21 Göteborg Essunga19 Malmö Kävlinge21 Göteborg Herrljunga19 Malmö Lomma21 Göteborg Alingsås19 Malmö Svedala21 Göteborg Stenungsund19 Malmö Skurup21 Göteborg Tjörn19 Malmö Sjöbo21 Göteborg Orust19 Malmö Hörby22 Borås Svenljunga19 Malmö Höör22 Borås Borås19 Malmö Malmö22 Borås Ulricehamn19 Malmö Lund23 Trollhättan Grästorp19 Malmö Eslöv23 Trollhättan Mellerud19 Malmö Trelleborg23 Trollhättan Vänersborg19 Malmö Tomelilla23 Trollhättan Trollhättan19 Malmö Ystad23 Trollhättan Sotenäs19 Malmö Simrishamn23 Trollhättan Munkedal19 Malmö Svalöv23 Trollhättan Färgelanda19 Malmö Örkelljunga23 Trollhättan Lysekil19 Malmö Bjuv23 Trollhättan Uddevalla19 Malmö Perstorp24 Lidköping Vara19 Malmö Klippan24 Lidköping Götene19 Malmö Åstorp24 Lidköping Lidköping19 Malmö Båstad25 Skövde Karlsborg19 Malmö Landskrona25 Skövde Tibro19 Malmö Helsingborg25 Skövde Skara19 Malmö Höganäs25 Skövde Skövde19 Malmö Ängelholm25 Skövde Hjo68

FA-nr FA-namn Kommunnamn FA-nr FA-namn Kommunnamn25 Skövde Tidaholm38 Fagersta Skinnskatteberg25 Skövde Falköping38 Fagersta Norberg25 Skövde Gullspång38 Fagersta Fagersta25 Skövde Töreboda39 Vansbro Vansbro25 Skövde Mariestad40 Malung Malung26 Strömstad Tanum41 Mora Orsa26 Strömstad Strömstad41 Mora Älvdalen27 Bengtsfors Dals-Ed41 Mora Mora27 Bengtsfors Bengtsfors42 Falun/Borlänge Gagnef28 Årjäng Årjäng42 Falun/Borlänge Leksand29 Eda Eda42 Falun/Borlänge Rättvik30 Karlstad Kil42 Falun/Borlänge Falun30 Karlstad Hammarö42 Falun/Borlänge Borlänge30 Karlstad Munkfors42 Falun/Borlänge Säter30 Karlstad Forshaga43 Avesta Hedemora30 Karlstad Grums43 Avesta Avesta30 Karlstad Sunne44 Ludvika Ljusnarsberg30 Karlstad Karlstad44 Ludvika Smedjebacken30 Karlstad Kristinehamn44 Ludvika Ludvika30 Karlstad Arvika45 Gävle Älvkarleby30 Karlstad Åmål45 Gävle Ockelbo30 Karlstad Säffle45 Gävle Gävle31 Torsby Torsby45 Gävle Hofors32 Hagfors Hagfors45 Gävle Sandviken33 Filipstad Filipstad46 Söderhamn Söderhamn34 Örebro Lekeberg46 Söderhamn Ovanåker34 Örebro Laxå46 Söderhamn Bollnäs34 Örebro Hallsberg47 Hudiksvall Nordanstig34 Örebro Örebro47 Hudiksvall Hudiksvall34 Örebro Kumla48 Ljusdal Ljusdal34 Örebro Askersund49 Sundsvall Ånge34 Örebro Nora49 Sundsvall Timrå34 Örebro Lindesberg49 Sundsvall Härnösand35 Hällefors Hällefors49 Sundsvall Sundsvall36 Karlskoga Storfors50 Kramfors Kramfors36 Karlskoga Degerfors51 Sollefteå Sollefteå36 Karlskoga Karlskoga52 Örnsköldsvik Örnsköldsvik37 Västerås Surahammar53 Östersund Ragunda37 Västerås Hallstahammar53 Östersund Bräcke37 Västerås Västerås53 Östersund Krokom37 Västerås Sala53 Östersund Strömsund37 Västerås Kungsör53 Östersund Åre37 Västerås Köping53 Östersund Berg37 Västerås Arboga53 Östersund Östersund69

FA-nr FA-namn Kommunnamn54 Härjedalen Härjedalen55 Storuman Storuman56 Lycksele Malå56 Lycksele Lycksele57 Dorotea Dorotea58 Vilhelmina Vilhelmina59 Åsele Åsele60 Sorsele Sorsele61 Umeå Nordmaling61 Umeå Bjurholm61 Umeå Vindeln61 Umeå Robertsfors61 Umeå Vännäs61 Umeå Umeå62 Skellefteå Norsjö62 Skellefteå Skellefteå63 Arvidsjaur Arvidsjaur64 Arjeplog Arjeplog65 Luleå Kalix65 Luleå Älvsbyn65 Luleå Luleå65 Luleå Piteå65 Luleå Boden66 Överkalix Överkalix67 Övertorneå Övertorneå68 Haparanda Haparanda69 Pajala Pajala70 Jokkmokk Jokkmokk71 Gällivare Gällivare72 Kiruna Kiruna70

TillväxtfaktaSå växer Sverige och dess regionerSverige är en av världens mest internationaliserade ekonomiermed en export som motsvarar drygt halva bruttonationalprodukten.Samtidigt arbetar ungefär hälften avde anställda i näringslivet i multinationella företag. Dettagör att minst hälften av alla anställda i det svenska näringslivetarbetar i företag där beslut om viktiga förändringargörs i ett gränsöverskridande perspektiv. Frågan som ställsi dessa företag är om satsningar ska göras i Sverige ellernågon annanstans där företagen också bedriver verksamhet.På så sätt finns en stark koppling mellan utvecklingenpå global, nationell, regional och lokal nivå.För att Sverige även i fortsättningen ska vara ett attraktivtland att driva företag i måste det finnas bra tillväxtförutsättningar.Utan tillväxt riskerar det svenska samhälletatt stagnera. Samtidigt måste tillväxten vara hållbar.Den här boken handlar vad som menas med tillväxt ochvad som skapar den. Vi beskriver också hur det står tillmed tillväxten i Sverige och dess regioner.Info 0105 Form: Reportagebörsen/Duolongo Tryck: Danagårds Grafiska, april 2010