Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag ... - Tillväxtanalys

Statistik 

2009:06 

Elektronikindustri och 

IT-relaterade tjänsteföretag 

2006 och 2007

Elektronikindustri och IT-relaterade 

tjänsteföretag 2006 och 2007 

Swedish electronics industry and companies 

in the ICT service sector 2006–2007 

Innehåll 

Contents 

Sammanfattning på svenska 2 

Sammanfattning på engelska 4 

Inledning 6 

Statistiken med kommentarer 7 

Fakta om statistiken 33 

Tabellförteckning 40 

Tabeller 42 

Summary in Swedish 2 

Summary in English 4 

Introduction 6 

Statistics with Comments 7 

Facts on survey 33 

List of Tables 40 

Tables 42 

Launch Internet Explorer Browser.lnk 

Statistikansvarig myndighet 

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar 

och analyser 

Studentplan 3, 831 40 Östersund 

Telefon 010 447 44 00 

Telefax 010 447 44 01 

www.tillvaxtanalys.se 

Producent 

SCB 

701 89 ÖREBRO 

Telefon 019 17 60 00 

Telefax 019 17 70 80 

www.scb.se 

Förfrågningar: 

Edgar Iglesias telefon 010 447 44 34 

e-post edgar.iglesias@tillväxtanalys.se 

Ansvarig utgivare Dan Hjalmarsson 

Stockholm december 2009

ELEKTRONIKINDUSTRI OCH IT-RELATERADE 

TJÄNSTEFÖRETAG 2006 OCH 2007 

Sammanfattning 

Under 2007 uppvisade IT-sektorn en stark utveckling som har pågått sedan 2003. Produktionsvärdet 

och omsättningen ökade fyra år i följd och har återhämtat sig till nivån för 

2000–2001. Förädlingsvärdet i elektronikindustrin uppvisade en negativ trend. Däremot 

uppvisade förädlingsvärde en stark och positiv trend inom IT-relaterade tjänsteföretag. 

Totala bruttoinvesteringar visade också en stark utveckling under 2007 efter kraftiga 

minskningar under 2000–2004. Dessutom ökade sysselsättningen inom IT-sektorn med 

knappt 3 procent under 2007. 

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) företagsstatistik fanns 1 082 elektronikföretag med 

41 850 sysselsatta 2007. Antalet IT-relaterade tjänsteföretag var 15 550 med 147 088 sysselsatta. 

Elektronikföretagen minskade med knappt 2 procent, medan IT-relaterade tjänsteföretag 

ökade 4 procent jämfört med föregående år. Antalet sysselsatta inom elektronikföretagen 

ökade med knappt 1 procent och inom IT-relaterade tjänsteföretag med 3,5 procent 

jämfört med 2006. Totalt sett ökade antalet IT-företag med 3,1 procent och antalet sysselsatta 

med 2,6 procent mellan 2006 och 2007. 

Ökningen av antalet företag inom hela sektorn är ett tydligt tecken på återhämtning sedan 

2000 och IT-krisen. Den nuvarande svaga utvecklingen av antal sysselsatta för hela ITsektorn 

är sett ur ett historiskt perspektiv uthållig. 

Antalet företag i elektronikindustrin ökade för instrument för styrning och instrument för 

mätning. Samtidigt uppvisade instrument för styrning en kraftig ökning av antalet sysselsatta 

för andra året i rad. Samma trend uppvisades för IT-relaterade tjänsteföretag, där databasverksamhet 

ökade med tvåsiffriga tal för andra året i rad. Antal sysselsatta inom ITrelaterade 

tjänsteföretag uppvisade en positiv trend jämfört med 2006 där branschgrupperna 

databasverksamhet, annan konsultverksamhet samt databehandling uppvisade en positiv 

utveckling under 2007. 

Värdet av Sveriges elektronikvaruexport minskade under 2007 med 4 procent, efter en 

ökning under tre år i följd. Elektronikvaruimporten har ökat fyra år i rad, för 2007 med 11 

procent. Utvecklingen i utrikeshandeln har varit markant svag under 2007 och resulterat i 

en kraftig nedgång av exportnettot. Sveriges grannländer har ökat i betydelse som exportmarknader 

de senaste åren. Länder inom Organisation för Economic Cooperation and 

Developement (OECD) och EU15-länder var betydelsefulla exportmarknader av elektronikprodukter 

med 60 respektive 35 procent av det totala exportvärdet. De nordiska länderna 

tillsammans med Tyskland importerade drygt en tredjedel av Sveriges elektronikprodukter. 

Bland enskilda länder var Norge, Danmark, Finland, USA och Tyskland de största 

mottagarna av svenska elektronikprodukter 2007. USA:s andel av exporten av elektronikprodukter 

minskade kraftig andra året i följd, från 6,3 procent 2006 till 4,6 procent 2007. 

För 2007 blev det en uppgång av bruttoinvesteringarna inom hela IT-sektorn med 23 procent. 

Samtidigt ökade bruttoinvesteringarna per sysselsatt inom elektronikindustrin med 10 

procent och inom IT-relaterade tjänsteföretag med 21 procent. FoU-utgifterna inom ITbranschen 

ökade mellan undersökningsåren 2005 och 2007 med 19 procent. 

Stockholms län, Västra Götalands och Skåne län dominerade 2007 liksom tidigare år inom 

elektronikindustrin, för de IT-relaterade tjänsteföretagen både med antalet sysselsatta och 

antalet arbetsställen. De tre storstadslänen har tillsammans 57 procent av samtliga arbetsställen 

inom elektronikindustrin och 69 procent av arbetsställena bland IT-relaterade tjäns- 

2



teföretag. Storstadslänen har också 62 procent av de sysselsatta inom elektronikindustrin 

och 73 procent inom tjänsteföretagen. Den här geografiska koncentrationen av arbetsställen 

och sysselsatta inom IT-sektorn håller sig sedan 1993. 

Liksom 2006 utgjorde antalet högskoleutbildade tekniker och naturvetare 28 procent av de 

sysselsatta inom elektronikindustrin. Inom gruppen uppgick andelen män till 82 procent. 

Antalet högskoleutbildade tekniker och naturvetare utgjorde 24 procent av de sysselsatta 

inom de IT-relaterade tjänstebranscherna. Även i den gruppen uppgick andelen män till 82 

procent. I ett långsiktigt perspektiv har den här könsfördelningen och andelen högskoleutbildade 

inom IT-sektorn hållit sig sedan 1994. 

3



Summary 

During the year 2007 the IT sector showed a strong development which has continued 

since the year 2003. Production value and turnover increased continuously until reach levels 

of the year 2000. Value added in electronic industry declined, however it has a strong 

and a positive trend in the service sector this year. The total amount of gross investment 

within the IT sector showed a strong upswing this year after strong decline during the years 

2000-2004. Furthermore the number of occupied persons in the whole sector rose with 3 

percent. 

According to the Business Register of Statistics Sweden [SCB], there were 1082 electronic 

companies with 41 850 occupied in 2007. The number of IT service companies amounted 

to 15 550 with 147 088 occupied. The number of electronic companies scarcely rose by 2 

percent whereas the number of IT service companies increased by 4 percent compared with 

the previous year. The number of occupied persons in electronic companies scarcely went 

up by 1 percent while the number of occupied persons in IT service companies increased 

by 3,5 percent compared to 2006. An increased of the number of enterprises in the whole 

sector has not been previously recorded for the period after the IT-crisis of 2000-2001. The 

weak positive employment trend for the whole sector has historically been persistent. 

The number of electronic companies rose in the branches manufacture of measuring and 

process control equipment. As well, the last branch mentioned showed a considerable increase 

of the number of occupied persons for two consecutive years. A similar trend we 

saw in the IT service companies, especially for the branch data processing, hosting and 

related activities which showed the largest increase for the second consecutive year. The 

number of occupied persons in the IT service sector showed a positive trend. The branch 

group database activities, other software consultancy and supply and data processing 

showed a positive change during 2007. 

The value of Sweden’s electronic product exports declined 4 percent after an upswing of 

three consecutive years. Electronic product imports, on the other hand, increased for four 

consecutive years by 11 percent. A weak evolution of export has occurred under 2007 that 

originated a sharp fall in the net contribution. Sweden’s neighbouring countries as export 

markets have increased their importance the last few years. The OECD and EU15 countries 

continued being important export markets for electronic products with 60 and 35 percent 

of the total export value respectively. The Nordic countries together with Germany 

imported slightly more than one-third of electronics total sales. Amongst individual countries 

Norway, Denmark, Finland, USA and Germany were the most important countries to 

which Sweden supplied electronic products in 2007. The USA market share of Swedish 

electronic products declined considerably for two consecutive years decreasing from 6,3 

percent in 2006 to 4,6 percent of the total export market in 2007. 

This year gross investments in the IT-sector increased by 23 percent. At the same time the 

gross investments per occupied in electronic companies rose by 10 percent. While gross 

investments per occupied in the IT service sector increased by 21 percent. R&D investments 

in the IT sector rose between the survey years of 2005-2007 by 19 percent. 

4



Stockholm, Skåne and Västra Götaland Counties like the previous year concerning electronic 

companies and service companies were dominant both in hosting the number of 

units of production and the number of employees. The three Counties had 57 percent of the 

local units of production in the electronics and 69 percent in the service sector. These three 

places also concentrated 62 percent and 73 percent of employees respectively. This geographic 

concentration of the local units as well as employment in the big cities has remained 

unchanged since 1993. 

As in the previous year the number of technicians and scientists (higher education) represented 

28 percent of all occupied in the electronic companies. Within this group 82 percent 

were men. The same category in the IT service companies represented 24 percent of all 

occupied. The proportion of men was 82 percent. Historically speaking, in the IT sector 

this gender distribution of the occupied with higher education and gender has been shown 

since 1994. 

5



Inledning 

Rapporten redovisar produktionen av varor och tjänster inom elektronikindustri och 

IT-relaterade tjänsteföretag under åren 2006 och 2007 i Sverige. Årsrapporten innehåller 

också en beskrivning av utvecklingen och strukturen för IT-branscherna 

mellan 2006 och 2007 för de branscherna data finns tillgänglig. Jämförelserna mellan 

åren 2006 och 2007 och tidsserierna presenteras alltså från olika källor. De olika 

branscherna belyses genom att antalet företag, arbetsställen och sysselsatta redovisas, 

liksom produktion och utrikeshandel. Data redovisas efter den avgränsning 

av branschgrupperna elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag som fastställts 

av OECD. Branschklassifikationen grundar sig på standarden för svensk 

näringsgrensindelning 2002 (SNI 2002) 1 . Redovisningen omfattar inte efterfrågan 

på, eller användning av IT-produkter. 

Underlaget för statistiken utgörs av Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 

(RAMS), Företagens ekonomi, utrikeshandelsstatistik samt FoU-data, samtliga 

producerade av Statistiska centralbyrån (SCB). De olika källorna avspeglar var och 

en på sitt sätt elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen. I avsnittet 

Fakta om statistiken redogör jag närmare för de olika källorna och för svårigheterna 

att jämföra dem. 

IT-sektorns omfattning är inte given. Definitionen i denna rapport omfattar inte 

näringsgrenar som använder IT för att producera varor och tjänster och där deras 

innehåll är det väsentliga, så kallade content industries. Till sådana branscher räknas 

radio–teve och tryckerier. Definitionen i rapporten avser alltså endast de verksamhetsområden 

inom tillverkningsindustrin där det produceras elektronikprodukter. 

De IT-relaterade tjänsteföretagen är delar av parti- och detaljhandel, teletjänsteföretag 

och viss uppdragsverksamhet (bland annat datakonsulter). För elektronikindustrin 

och de IT-relaterade tjänsteföretagen använder vi en SNI-definition 2 som 

återges i rapportens fakta om statistiken och tabellbilaga. Ett företag kan bestå av 

ett eller flera arbetsställen, vilka klassificeras enligt SNI2002. Arbetsställena kan 

emellertid klassificeras annorlunda än företaget, eftersom ett enskilt arbetsställes 

verksamhet kan ha annan inriktning än företaget som helhet. Företag såväl som 

arbetsställen branschbestäms utifrån ett s.k. mestkriterium. Det innebär att företagets 

klassificeras efter den verksamhet som svarar för den största delen av företagets 

produktionsvärde. Företagen är den naturliga undersökningsenheten för merparten 

av ekonomisk statistik, eftersom ekonomisk redovisning ofta sker på företagsnivå, 

genom exempelvis bokslut och årsredovisning. 

1 En ny standard för branschindelning av det svenska näringslivet har börjat införas från och med 2008. SNI 

2007 är en svensk variant av den nya versionen av EU:s näringsgrensindelning, kallad NACE Rev. 2. Se Fakta 

om statistiken. 

2 SNI2002 står för Svensk näringsgrensindelning och är en klassificering av olika näringsverksamheter för i 

första hand statistiska ändamål. Nomenklaturen fastställdes 2002. SNI2002 baseras på EU-klassificeringen 

NACE rev. 1. (Nomenclature Génerale des Activités Economiques dans les Communautés Européenes. Denna 

nomenklatur är samordnad med FN:s näringsgrensindelning ISIC rev. 3, se vidare avsnittet Fakta om statistiken. 

6



Statistiken med kommentarer 

Företag och sysselsättning inom elektronikindustrin 

Antalet företag inom elektronikindustrin uppgick 2007 till 1 082 och 2006 till 

1 101, det motsvarar en minskning med 1,7 procent. Antalet IT-företag har återhämtat 

sig sedan IT-krisen 2000–2001 som visas i figur 1. Inom branschgruppen 3 

elektroniska komponenter 4 ökade antalet företag med 6,8 procent, från 205 företag 

2006 till 219 företag år 2007. Kommunikationsutrustning ökade med 8,3 procent, 

instrument för mätning ökade med 3,2 procent samt instrument för styrning med 

2,4 procent. Antalet företag inom branschen kontorsmaskiner 5 minskade med 7,1 

procent, datorer med 31 procent, elektrisk tråd och kabel med 11,8 procent samt 

radio- och tevemottagare med 2,9 procent. 

Figur 1. Antalet elektronikföretag och antalet sysselsatta mellan 1993 och 2007. 

1200 

80000 

1000 

800 

70000 

60000 

50000 

600 

40000 

400 

200 

30000 

20000 

10000 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

0 

Antal företag 

Antal sysselsatta 

När det gäller elektronikbranschens utveckling i ett längre perspektiv ökade antalet 

företag inom branscherna instrument för styrning, och instrument för mätning och 

utvecklingen var fortsatt positiv jämfört med IT-krisen 2000–2001 (figur 2). 

Utvecklingen var i övriga elektronikbranscher fortsatt negativ, exempelvis datorer, 

elektrisk tråd och kabel, elektroniska komponenter samt kommunikationsutrust- 

3 Se branschförteckning och beskrivning i tabeller i tabellbilagan. 

4 SNI 32100. 

5 SNI 30010. 

7



ning. I vissa branscher var trenden oförändrad jämfört med 2000–2001, exempelvis 

inom IT-branscher som kontorsmaskiner samt radio- och tevemottagare. 

Figur 2. Elektronikindustrins utveckling 2000–2007. Antal företag. 

1 2 0 0 

1 0 0 0 

800 

600 

400 

200 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Kontormaskiner 

Elekt risk t råd och kabel 

Kommunikationsutrustning 

Instrument för mätning 

Datorer 

Elekt roniska komponent er 

Radio och Tv-mottagare 

Instrument f ör styrning 

Branschstrukturen för 2007 speglar ungefär IT-branschstrukturen för 2000. Det är en 

märkbar dominans av branscher som instrument för mätning (28 procent), elektroniska 

komponenter (20 procent) samt instrument för styrning (16 procent). Noteras bör att branschen 

datorer har minskat sin andel drastiskt (och i absoluta tal) sedan 2000, från 17 procent 

till 9 procent 2007. En stor nedgång (31 procent) skedde också i samma bransch mellan 

2006 och 2007. De resterande elektronikbranscherna har strukturen hållit sig oförändrad 

jämfört med IT-branschstrukturen för 2002 (Se tabell 2 i appendix rapport år 2005– 

2006). 

Figur 3. Branschernas andelar inom elektronikindustrin 2007. Procent. 

28% 

16% 

9% 

2% 9% 

4% 

12% 

20% 


Datorer 

Elektrisk tråd och kabel 

Elektroniska komponenter 



Instrument f ör mätning 

Instrument för styrning 

Antalet sysselsatta inom elektronikindustrin totalt sett uppgick 2007 till 41 850 

personer och till 41 607 personer 2006, det är en ökning med 0,6 procent. Utvecklingen 

av antalet sysselsatta under året varierade även starkt mellan de olika 

8



branscherna, och den liknar utvecklingen 2005–2006. Instrument för styrning med 

en ökning med 23 procent hade den största ökningen både 2005–2006 och 2006– 

2007. Elektroniska komponenter, kommunikationsutrustning och radio- och tevemottagare 

hade en likartad tillväxt som låg kring 4,0 procent mellan 2006 och 

2007. Resterande branscher uppvisade negativ utveckling. Man kan notera att branschen 

datorer har haft en negativ utveckling sedan 2004 för både antalet företag 

och antalet sysselsatta. Samma bransch i elektronikindustrin uppvisade 2006 en 

positiv trend (1,5 procent) av sysselsättning jämfört med den negativa utvecklingen 

2007. 

Det genomsnittliga antalet sysselsatta per företag varierade starkt mellan de olika 

branscherna. Den dominerande branschen, kommunikationsutrustning, stod för 

drygt 12 procent av antalet företag men för 52 procent av antalet sysselsatta inom 

elektronikindustrin. Antalet sysselsatta var i genomsnitt till drygt 166 personer per 

företag inom branschen. Inom instrument för styrning sysselsatte de 168 företagen i 

genomsnitt knappt 10 personer. Branschen stod för 16 procent av antalet företag 

men för endast 4 procent av antalet sysselsatta bland elektronikföretagen 2007. 

Figur 4. Branschernas andelar av de sysselsatta inom elektronikindustrin 2007. Procent. 

4% 3% 6% 

7% 

4% 

16% 

8% 


Datorer 







52% 

Andelen sysselsatta kvinnor inom branschgruppen som helhet uppgick år 2007 till 

drygt 28 procent. Den största andelen kvinnor, 50 procent, återfanns i branschen 

kommunikationsutrustning och den lägsta, 2 procent, inom instrument för styrning. 

Skillnaden mellan 2007 och 2005–2006 var försumbar. 

Figur 4 visar sysselsättningsstrukturen inom elektronikindustrin 2007. Här framgår 

att den största andelen anställda fanns inom branschen kommunikationsutrustning 

medan de flesta företagen fanns inom branscherna instrument för mätning och elektroniska 

komponenter. Figurerna visar också att företagsstrukturen och sysselsättningsstrukturen 

inom IT-industrin har ändrats väldigt lite mellan 2000 och 2007. På 

9



samma sätt har antalet företag inom elektronikindustrin har varit oförändrat under 

perioden. Däremot har antalet sysselsatta minskat mellan 2000 och 2007 med 41 

procent vilket motsvarar 29 230 sysselsatta (reviderade siffror för 2000). Könsfördelning 

blev mer ojämn mellan 2000 och 2007, andelen kvinnor sjönk från 32 till 

28 procent. 

Produktionsvärdet för elektronikprodukter ökade fyra år i följd 

Produktionsvärdet 6 inom elektronikindustrin ökade med 4,2 procent mellan 2006 

och 2007. Uppgången beror främst på en kraftig ökning under året i produktionen 

av instrument för mätning och branschgruppen elektrisk tråd och kabel samt kommunikationsutrustning 

(11,5 respektive 6,1 procent). 

Värdet i löpande priser för produktionen av elektronikprodukter uppgick 2000 till 

191,5 miljarder kronor. Fram till 2003 föll värdet till 86,9 miljarder kronor för att 

sedan åter öka: 130,3 miljarder 2004, 161,6 miljarder 2006 och 168,5 miljarder 

2007. Trots denna utveckling har elektronikindustrins produktionsvärde inte nått 

nivå från 2000–2001. 

Figur 5. Produktionsvärde i löpande priser för elektronikindustrin 1995–2007. Miljoner kronor. 

250 000 

200 000 

150 000 

100 000 

50 000 

0 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Produktionsvärdet inom branscherna elektroniska komponenter, kommunikationsutrustning 

samt radio- och tevemottagare samlat uppgick till 137,7 miljarder kronor 

2007, vilket motsvarade 82 procent av det totala produktionsvärdet inom elektronikindustrin. 

Jämfört med 2006 ökade produktionsvärdet med 6,1 procent. Inom 

denna grupp ingår produktionen av mobiltelefoner. 7 

Inom branschen Instrument för mätning uppgick produktionsvärdet till 22,2 miljarder 

kronor 2007 vilket innebar en uppgång på 12 procent från föregående år. Inom 

6 Med produktionsvärde avses den faktiska produktionen utförd av företagen. Det baseras på försäljning, dvs. 

nettoomsättningen justerat för förändringar av lager och pågående arbete, aktiverat arbete för egen räkning, 

övriga rörelseintäkter exkl. bidrag, kursvinster och reavinster samt inköpskostnad för varor som säljs utan 

vidare bearbetning (handelsvaror). 

7 SNI 32200. 

10



branscherna kontorsmaskiner och datorer minskade produktionsvärdena med 2,5 

respektive 35,3 procent och uppgick 2007 till 2,4 respektive 3,4 miljarder kronor. 

Produktionsvärdet ökade fyra år i följd sedan 2003, som framgår i figur 5. 

Omsättningen inom elektronikindustrin ökade med fem procent 

Med omsättning avses sektorns försäljning under ett år, den anges i miljarder kronor exklusive 

moms. Omsättningen inom elektronikindustrin uppgick 2007 till 169,6 miljarder 

kronor vilket innebar en ökning med 5,2 procent jämfört med föregående år. 

Figur 6. Omsättning inom elektronikindustrin i löpande priser 1995–2007. Miljoner kronor. 

250000 

200000 

150000 

100000 

50000 

0 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Kontorsmaskiner ökade med 17 procent och instrument för mätning med 11 procent. 

Branscherna elektrisk tråd och kabel, elektroniska komponenter, kommunikationsutrustning 

och radio- och tevemottagare uppgick sammanlagt till 115,5 miljarder 

kronor, en uppgång med 7 procent sedan 2006. Omsättningen inom instrument 

för styrning uppgick till 3,1 miljarder kronor, en kraftig minskning (37 procent) 

sedan 2006. 

De mest dynamiska branscherna 2007 var kontorsmaterial och instrument för mätning. 

Branscherna datorer och instrument för styrning uppvisade kraftiga nedgångar 

2007 jämfört med föregående år. 

Omsättningen för elektronikprodukter är lägre än 2000–2001. Av den totala försäljningen 

under 2006 och 2007 exporterades 80,1 respektive 61,1 procent. 

Förädlingsvärdet i elektronikindustrin minskade med två procent 2007 

Förädlingsvärde kan uttryckas bidrag till BNP och definieras som produktionsvärde 

minus kostnader för köpta varor och tjänster, dock inte löner, sociala avgifter och 

inköpskostnad för varor som säljs utan vidare bearbetning (handelsvaror). I ett 

långsiktigt perspektiv ser vi att förädlingsvärdet inom elektronikindustrin ökade 

starkt under andra halvan av 1990-talet för att falla kraftigt under IT-krisen 2000– 

11



2001 (figur 7). Efter 2003 återhämtar sig förädlingsvärdet för att 2005 överskrida 

nivån för 1999. 

Figur 7. Förädlingsvärde totalt (mnkr) och förädlingsvärde per sysselsatt (kr) i elektronikindustrin mellan 

1995 och 2007 i löpande priser. 

60,000 

1400 

50,000 

40,000 

30,000 

20,000 

10,000 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0,000 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

0 

Förädlingsvärdet 

Förädlingsvärdet per sysselsatt 

Förädlingsvärdet per sysselsatt har också ökat kraftigt sedan 2003, förädlingsvärdet 

per anställd ökade i absoluta tal från 1 092 till 1 218 kronor. Ökningen av förädlingsvärdet 

per anställd berodde delvis på att antalet sysselsatta minskade inom 

elektronikindustrin de sista åren som visades i figur 1. 

Efter mycket kraftiga ökningar i förädlingsvärdena 2002–2004 ökade förädlingsvärdet 

i elektronikindustrin under 2006 med 10 procent, från 46,0 till 50,7 miljarder 

kronor. Förädlingsvärdet per sysselsatt ökade samtidigt med 11,6 procent. En nedgång 

i förädlingsvärdet med 2,2 procent visar sig 2007. På samma sätt minskade 

förädlingsvärdet per sysselsatt (inom samma branschgrupp) med knappt 3 procent, 

från 1 218 till 1 184 kronor i löpande priser. 

Fördelat efter enskilda branscher ökade förädlingsvärdet inom kontorsmaskiner, 

med 6,5 procent till 753 miljoner kronor, och inom instrument för mätning med 6,4 

procent till 8,8 miljarder kronor i löpande pris. Resterande branscher uppvisade en 

negativ utveckling 2007. Framför allt var det Datorer som uppvisade en drastisk 

minskning (19 procent). Instrument för styrning var en annan bransch som hade en 

kraftig nedgång under 2007 (26 procent). 

12



Bruttoinvesteringarna inom elektronikindustrin fortsatte att öka 2007 

men var långt ifrån nivån för 1999 

Bruttoinvesteringar enligt SCB:s definition innebär investering före avdrag av periodens 

kapitalförslitning. Den omfattar fast bruttoinvestering, lagerinvestering och 

värdeföremål (avskaffning minus avyttring). 

Bruttoinvesteringarna inom elektronikindustrin ökade under 2007 med 10,6 procent 

till 2,2 miljarder kronor i löpande pris. Utvecklingen inom de olika branscherna 

varierade. Sammanlagt ökade branscherna elektrisk tråd och kabel, elektroniska 

komponenter, kommunikationsutrustning och radio- och tevemottagare under 2007 

med 34 procent till 1,7 miljarder kronor. Investeringarna i de andra branscherna 

minskade kraftigt 2007. 

Figur 8. Bruttoinvesteringar i elektronikindustrin mellan 1993 och 2007. Miljoner kronor i löpande priser. 

9000 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Bruttoinvesteringarna ökade med 74 procent inom elektronikindustrin under perioden 

1995 till 2000, från knappt 4,4 miljarder kronor till drygt 7,6 miljarder. Under 

åren 2001 till 2004 föll investeringarna med 65 procent till ett värde av 2,1 miljarder 

kronor (figur 8). År 2004 var en vändpunkt för bruttoinvesteringarna men de 

var fortfarande låga jämfört med 2000. Investeringarna inom elektronikindustrin 

var alltså långt ifrån nivån före IT-krisen 2000–2001. 

Bruttoinvesteringarna per sysselsatt inom elektronikindustrin ökade med 10 procent 

från 2006 till 2007, en ökning från 47 000 till 52 000 kronor per sysselsatt. 

13



IT-relaterade tjänsteföretag 

Företag och sysselsättning bland IT-relaterade tjänsteföretag 

Antalet IT-relaterade tjänsteföretag ökade från 14 975 företag 2006 till 15 550 

2007, en ökning med knappt 4 procent. Knappt 60 procent av dessa företag återfanns 

inom branschen konsultverksamhet avseende systemoch programvara 8 , utgivning 

av programvara omfattar 14 procent av företagen och de resterande branscherna 

har små andelar av företagen (2–5 procent). 

Mellan 1993 och 2001 ökade antalet företag inom branschgruppen IT-relaterade 

tjänsteföretag från knappt 9 400 till knappt 16 000, en ökning med 70 procent. Antalet 

företag minskade sedan med 23 procent under 2002, efter IT-krisen (figur 9). 

Figur 9. Antalet IT-relaterade tjänsteföretag och antalet sysselsatta 1993–2007. 

18000 

16000 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 20012002 2003 2004 2005 2006 2007 

200 000 

180 000 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 



Utvecklingen av antalet företag under 2007 skiftade inom de olika branscherna. 

Den största ökningen ägt rum i dataverksamhet med 21 procent och den här branschen 

har nu ökat stark för två år i rad. Inom konsultverksamhet avseende systemoch 

programvara ökade antalet företag med knappt 4 procent. Inom utgivning av 

programvara 9 , med en andel på 14 procent av det totala antalet företag inom 

branschgruppen, ökade antalet med 8 procent. Partihandel med datorer och kring- 

8 SNI 7222. 

9 SNI 7221. 

14



utrustning samt programvara 10 har en andel av 7 procent av det totala antalet företag 

inom branschgruppen och där ökade antalet företag med 2,3 procent. 

Antalet sysselsatta inom branschgruppen IT-relaterade tjänsteföretag som helhet 

ökade från 142 143 personer 2006 till 147 088 2007, eller med 3,5 procent. Antalet 

sysselsatta ökade kraftigt i branschen dataverksamhet 11 för andra året i rad. Branschen 

sysselsatte 2007 drygt 2 537 personer och ökningen från 2006 var 31,4 procent. 

Förändringarna var mindre i de sysselsättningsmässigt mest betydelsefulla 

branscherna konsultverksamhet avseende systemoch programvara samt telekommunikation 

med sysselsättningsandelar på cirka 46 respektive 18 procent inom 

branschgruppen IT-relaterade tjänsteföretag. I den förstnämnda branschen ökade 

antalet sysselsatta med 10 procent och i den senare minskade sysselsättningen med 

knappt 1 procent. 

Andelen sysselsatta kvinnor inom branschgruppen som helhet var 2007 knappt 26 

procent. Den högsta andelen kvinnor, 43 procent, återfanns inom annan konsultverksamhet 

avseende system och programvara samt telekommunikation med 24 

procent. Den lägsta, 0,14 procent, återfanns inom uthyrning av kontorsmaskiner 

och kontorsutrustning inkl. datorer. Skillnaderna jämfört med 2006 var små både 

för de högsta och lägsta andelarna. Kvinnors sysselsättning framgår av tabell 9 i 

tabellbilagan. 

Figur 9 visar att både antalet företag och antalet sysselsatta ökade 1993–2001, men 

åren 2001–2002 faller båda variablerna kraftigt. Efter 2002 ökade antalet företag 

medan antalet sysselsatta fortsatte att minska fram till 2006. År 2007 bröts trenden 

och det blev en uppgång jämfört med perioden 2002–2006. Bland de sysselsatta 

inom IT-relaterade tjänsteföretag var 26 procent kvinnor och 74 procent män. Fördelningen 

är lika ojämn som i elektronikindustrin, drygt en fjärdedel av de sysselsatta 

inom IT-sektorn 2000–2007 var alltså kvinnor. 

Produktionsvärdet inom IT-relaterade tjänsteföretag ökade med 

knappt 8 procent 2007 

Produktionsvärdet för IT-relaterade tjänsteföretag uppvisade en svag ökning 2007 

(7,7 procent) jämfört med året före (figur 10). Figur 10 visar också att produktionsvärdet 

har ökat sedan 2003 för att 2006 nå produktionsnivån för 2000. Branscherna 

partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning och databehandling 

uppvisade den högsta tillväxten under 2007 (med 27 respektive 19 procent). 

Branscherna med högst andel av produktionsvärdet var telekommunikation och 

annan konsultverksamhet avseende system och programvara med 37 respektive 36 

procent. Den lägsta med 0,2 procent hade partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning, 

uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl 

datorer samt konsultverksamhet avseende maskinvara. 

Produktionsvärdet ökade under hela 1990-talet och fram till 2001 (data saknas från 

1993–1996). Ett kraftigt fall för produktionsvärdet inleddes under IT-krisen 2000– 

10 SNI 51840 

11 SNI 7240. 

15



2001 och fallet fortsatte även under 2003. Produktionsvärdet inom IT-relaterade 

tjänsteföretag ökade under perioden 1997 till 2001 med 66 procent och uppgick 

2001 till 274,7 miljarder kronor. Under åren 2001 till 2003 minskade produktionsvärdet 

med närmare 30 procent för att visa en svag återhämtning under 2004 med 4 

procent och 2005 med 3 procent till 236,6 miljarder kronor. 

Figur 10. Produktionsvärde i IT-relaterade tjänsteföretag i löpande priser, 1997 till 2007. Miljarder kronor. 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Utvecklingen inom de olika branscherna varierade starkt. Tillväxten pendlade kring 

5 procent inom partihandel med datorer, 12 partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning, 

telekommunikation samt utgivning av programvara. Inom 

branschgruppen databasverksamhet, underhåll och reparationer av kontors- och 

bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning och datoranknuten verksamhet 

13 minskade produktionen för andra året i rad, med 4,4 procent till 4,6 miljarder 

kronor. Inom branscherna uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl 

datorer var förändringarna mer dramatiska med en minskning på 36 procent. Partihandel 

med teleprodukter uppvisade också en negativ utveckling 2007 (med 8 procent). 

Omsättningen bland IT-relaterade tjänsteföretag ökade med 4 procent 

Omsättningen bland IT-relaterade tjänsteföretag uppgick år 2007 till 383,8 miljarder 

kronor. I förhållande till 2006 innebar detta en ökning med 4,1 procent. 

Inom partihandel med ljud och bildanläggning samt videoutrustning ökade omsättningen 

med närmare 27,2 procent till 16,4 miljarder kronor 2007 och inom databehandling 

ökade omsättningen med 18 procent till 13,7 miljarder kronor. De två största 

branscherna, annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara och 

telekommunikation ökade omsättningen med 9,8 och 4,2 procent till 113,3 och 97,6 

miljarder kronor. Under året uppvisades en kraftig nedgång inom branscherna ut- 

12 SNI2002 51840. 

13 SNI2002 7240, 7250, 7260. 

16



hyrning av kontorsmaskiner och partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning 

(31,0 respektive 15 procent). De hade också en svag utveckling 2006. 

Tjänstehandeln över nationsgränserna ökar nu snabbare än varuhandeln, det gäller 

för de flesta OECD-länderna. Men för många länder är fortfarande varuhandeln 

högre än tjänstehandeln. 14 Med IT-export avses i hela rapporten statistik för elektronikprodukter. 

Figur 11. Omsättning i löpande priser i IT-relaterade tjänsteföretag 1993–2007. Miljarder kronor. 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Förädlingsvärdet i IT-relaterade tjänsteföretag ökade med 7 procent 

Figur 12 illustrerar att förädlingsvärdet i IT-relaterade tjänsteföretag ökade under 

perioden 1995 till 2001 med 170 procent, från 45 miljarder kronor till drygt 121 

miljarder. Under 2002 minskade förädlingsvärdet med närmare 20 procent för att 

under 2004 och 2005 börjar igen öka. År 2006 var ökningen 3,4 procent, till 118,1 

miljarder i löpande priser. År 2007 fortsatte förädlingsvärdet att öka för fjärde året i 

rad (med 7,3 procent) och nådde över nivån för 2000–2001. 

För branschen partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning ökade 

förädlingsvärdet med 39 procent till 314 miljoner kronor, databehandling ökade 

med 25,5 procent, partihandel med teleprodukter med 25,3 procent och partihandel 

med datorer och kringutrustning samt programvara med 25,1 procent. 

Förädlingsvärdet också ökade inom partihandel med ljudoch bildanläggning samt 

videoutrustning, annan konsultverksamhet avseende system och programvara, konsultverksamhet 

avseende maskinvara, partihandel med elektronikkomponenter och 

utgivning av programvara. 

Förädlingsvärdet minskade inom branschgrupperna teleprodukter och uthyrning av 

kontorsmaskiner med 6 procent respektive 33 procent. Branschgrupperna databasverksamhet, 

underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner samt 

14 Se Sveriges ekonomi, statistiskt perspektiv. Nr 1-2008. SCB. 

17



övrig datoranknuten verksamhet uppvisar på fortsatt svag utveckling för andra år i 

rad. Man kan notera att branscherna telekommunikation och annan konsultverksamhet 

avseende system och programvara stod för drygt 69 procent av det totala förädlingsvärdet 

2007. 

Förädlingsvärdet per sysselsatt inom de IT-relaterade tjänsteföretagen ökade med 

3,7 procent mellan 2006 och 2007, i absoluta tal från 831 000 kronor till 861 000 

kronor per sysselsatt. För 2007 ökade antalet sysselsatta (3,5 procent) jämfört med 

föregående år. Ökningen av förädlingsvärde per sysselsatt kan härledas till både en 

ökning av antalet företag och en ökning av antalet sysselsatta. Historiskt sett har 

förädlingsvärdet per sysselsatt följt trenden av förädlingsvärdet under hela perioden. 

Det bör noteras att utvecklingen av förädlingsvärdet (totalt och per sysselsatt) 

inom IT-relaterade tjänsteföretag var positiv medan förädlingsvärdet inom elektronikprodukter 

var negativ under året. 

Figur 12. Förädlingsvärde totalt och förädlingsvärde per sysselsatt i IT-relaterade tjänsteföretag 1993– 

2007 i löpande priser. Miljarder kronor. 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Förädlingsvärde 

Förädlingsvärde per sysselsatt 

Bruttoinvesteringarna i IT-relaterade tjänsteföretag ökade med 25 procent 

2007 men är fortfarande under 2000 års nivå 

Bruttoinvesteringarna i branschgruppen IT-relaterade tjänsteföretag uppgick 2007 

till 16,4 miljarder jämfört med 13,1 miljarder kronor 2006, en ökning med 25,3 

procent. Bruttoinvesteringarna inom den IT-relaterade tjänstesektorn koncentrerade 

sig mest till branschen telekommunikation 15 med knappt 69 procent av investeringarna. 

Den ökande tillväxttakten återfanns framför allt inom partihandel med datorer 

och kringutrustning samt programvara, konsultverksamhet avseende maskinva- 

15 SNI02 6420. 

18



ra och telekommunikation, branschgrupperna databasverksamhet med flera, 16 samt 

utgivning av programvara drog upp investeringstakten 2007. Branscherna partihandel 

med datoriserad materialhanteringsutrustning, partihandel med elektronikkomponenter 

och partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning 

hade lägre investeringar 2007 än 2006. Man kan notera att de tre ovan nämnda 

branscherna sammanlagt hade 1 procent av de totala investeringarna inom ITrelaterade 

tjänsteföretag. Till följd av en snabb uppgång totalt för investeringarna 

ökade också bruttoinvesteringar per sysselsatt med 21,1 procent, från 91 900 kronor 

till 111 200 mellan 2006 och 2007. Det bör också noteras att med den sistnämnda 

variabeln tar man hänsyn till ökningen av antalet sysselsatta inom ITrelaterade 

tjänsteföretag under året. 

Figur 13. Bruttoinvesteringar i IT-relaterade tjänsteföretag 1993 till 2007 i löpande priser. Miljarder kronor. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004* 2005 2006 2007 

Bruttoinvesteringarna i IT-relaterade tjänsteföretag ökade med 125 procent 1995– 

2000, från knappt 12 miljarder kronor till 27 miljarder. Under 2001–2003 minskade 

bruttoinvesteringarna med drygt 41 procent för att under 2004 öka igen. Figur 13 

visar att bruttoinvesteringarna inom IT-relaterade tjänsteföretag fortsatt att minska 

sedan millennieskiftet och framåt. De totala IT-investeringarna, det vill säga elektronikbruttoinvesteringarna 

plus bruttoinvesteringarna i IT-relaterade tjänsteföretag, 

ökade från 15 miljarder till 18,5 miljarder kronor under 2007, en ökning med 23,4 

procent. De totala investeringarna i elektronikindustrin och i IT-relaterade tjänsteföretag 

uppvisade en likartad utveckling sedan 1993, en kraftig nedgång efter ITkrisen 

2000–2001 följd av en svag återhämtning. 

16 SNI02 7240-7260. 

19



FoU-utgifterna inom IT-sektorn ökade mellan 2005 och 

2007 

Uppgifterna om företagens forskning och utveckling, FoU, hämtas från SCB:s 

FoU-statistik. Vartannat år tillfrågas drygt 1 000 företag med minst 50 anställda om 

sina utgifter för FoU. 17 I år redovisar vi FoU med företag med minst 10 anställda 

för åren 2006 och 2007 (tabell 23–24 i appendix). 

Kostnaderna för FoU inom IT-sektorn svarade 2007 för drygt 24 procent av utgifterna 

till FoU inom hela företagssektorn, 1999 var motsvarande siffra 32 procent. 

Kostnaderna för FoU inom IT-sektorn uppgick 2007 till 20,2 miljarder kronor 18 

vilket innebar en uppgång med 19 procent från 2005. Branschgruppsindelningen i 

FoU-statistiken skiljer sig från indelningen i elektronikindustri och IT-relaterade 

tjänsteföretag. 19 Historisk sett har utgifterna för IT-varor inom tillverkningsindustrin 

stått för drygt 2/3 delar av det totala FoU-utgifterna inom IT-sektorn. 

Figur 14. Bruttoinvesteringar i löpande priser 1995–2007 inom IT-sektorn för företag med 50 eller fler anställda. 

Miljarder kronor. 

25,0 

20,0 

15,0 

10,0 

5,0 

0,0 

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 

17 Från och med 2005 finns uppgifter för företag med minst 10 anställda. 

18 Med företag med 10–49 anställda medräknade uppgick FoU-utgifterna till knappt 2 miljarder kronor. 

19 Tillverkningsindustri för IT-varor är ekvivalent med gruppen elektronikindustri som i övrigt används i 

denna rapport. Smärre avvikelser i avgränsning förekommer för de övriga branschgrupperna i FoU-statistiken 

i förhållande till definitionen av IT-relaterade tjänstebranscher. 

20



Utgifterna till FoU ökade inom IT-sektorn mellan 1999 och 2005 med en genomsnittlig 

årlig tillväxt på 2,3 procent. Inom tillverkningsindustri för IT-varor uppgick 

den årliga ökningen till 0,7 procent under perioden, medan branschgruppen partihandel 

med IT-varor samt telekommunikationsföretag och branschen konsultverksamhet 

avseende IT uppvisade genomsnittliga årstillväxter på –10,4 respektive 12,1 

procent. Branschuppgifterna för år 2007 var inte tillgängliga. 

År 2007 utfördes totalt 50 628 FoU-årsverk 20 inom företagssektorn. Inom ITsektorn 

utfördes 14 746 årsverk, vilket motsvarande 29,1 procent av antalet årsverk 

för FoU inom företagssektorn. Kvinnornas andel av FoU-arbetet var lägre inom ITsektorn 

än inom FoU-arbetet totalt, 17 mot 25 procent. Figurerna 15 och 16 beskriver 

hur andelen FoU-årsverk är fördelade både på IT-sektorn och FoU totalt. 

Figur 15. Årsverken för FoU i IT-sektorn 2007 fördelat på kön. 

Kvinnor 

17% 

Män 

83% 

Figur 16. Årsverken för FoU i näringslivet 2007 fördelat på kön. 

Män 

25% 

Kvinnor 

75% 

20 Ett årsverk (personår) är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. En person som varit heltidsanställd 

men endast ägnat halva sin tid åt FoU har gjort 0,5 FoU-årsverk. 

21



Elektronikimporten steg snabbare än varuexporten, vilket 

medförde att nettoexporten föll 2007 

I ett långsiktigt perspektiv ser vi att värdet av Sveriges export av elektronikprodukter 

ökade 1995–2000 från 70,0 miljarder till 157,2 miljarder kronor. År 2003 hade 

exportvärdet sjunkit till drygt 100 miljarder kronor, 2004 var det 116,8 miljarder 

och 2005 125,7 miljarder. Elektronikexport fortsatt att öka under 2006 med 2,7 

procent till 129,2 miljarder kronor i löpande priser, inklusive kontorsmaskiner, medicinelektronik 

samt industriell elektronik (se 2005-2006 rapport). Däremot minskade 

exportvärdet 2007 efter en ökning sedan 2003 till ett värde av 103,6 miljarder 

kronor jämfört med 108 miljarder 2006 (minus 4 procent). Export och import av 

elektronikprodukter från figur 17 exkluderar kontorsmaskiner, medicinelektronik 

samt Industriell elektronik. 

Figur 17. Export och import av elektronikprodukter i löpande priser 1995–2007. 21 Miljoner kronor. 

160 000 

140 000 

120 000 

100 000 

80 000 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Export 

Import 

Ökningen för exporten av elektronikprodukter har mattats de senaste åren medan 

varuimporten fortsatt ha höga tillväxttal, vilket gett minskad nettoexport (figur 17). 

Det är främst under IT-krisen i början på 2000-talet som utrikeshandeln faller. Det 

är märkbart att förändringstakten för importen var svagare än för exporten under 

dessa år. 

Värdet av elektronikproduktimporten ökade under 2007 med 11 procent och uppgick 

till 106,5 miljarder kronor, jämfört med 96 miljarder i 2006. Elektronikproduktimporten 

uppgick 1995 till 56,1 miljarder och ökade till 91,7 miljarder 2000. 

21 Följande branscher ingår i export och import: datorer och kringutrustning, elektroniska komponenter, 

kommunikationsutrustning samt konsumentelektronik. 

22



Sedan dess har importvärdet minskat och uppgick 2003 till 69,5 miljarder kronor. 

Efter 2003 uppvisade import en liknande trend som elektronikexport. 

Exportnettot minskade 2007 med 121,5 procent, från 12 miljarder kronor år 2006 

till ett negativ värde med 3 miljarder kronor. Den kraftiga minskningen berodde på 

en snabbare ökning av import än exporten. En starkare kronkurs mot dollarn försämrade 

bytesförhållandena med USA och Asien, flaskhalsar inom vissa expansiva 

produktionsled samt en vikande trend i några stora och betydelsefulla branscher 

nämns som de främsta skälen till den svaga utvecklingen i Sveriges utrikeshandel. 

22 

I ett längre perspektiv har exportnettot för elektronikprodukter varit positivt sedan 

1995 och ökade från 1,3 miljarder kronor detta år till 47,9 miljarder 2000 för att 

minska till 11,7 miljarder 2003. I likhet med de andra ekonomiska variablerna var 

2000 den högsta nivån för både export och import av elektronikprodukter samt 

värdet av exportnettot (figur 17). 

Exportnettot för Kommunikationsutrustning uppgick 2007 till 31,3 miljarder kronor, 

en minskning med 36 procent jämfört med 2006. Exportnettot för denna produktgrupp 

uppgick 2000 till knappt 84,3 miljarder kronor för att minska till drygt 

41 miljarder 2003. Det bör noteras att denna bransch hade 75 procent av all elektronikexport 

2006 för att sedan minska andelen till 61 procent 2007. 

Exportnettot för produktgruppen datorer och kringutrustning var negativt och uppgick 

2007 till minus 18,5 miljarder och 2006 till minus 22,6 miljarder. Historiskt 

sett uppvisar denna bransch ett negativt exportnetto och representerade 15 procent 

av den totala elektronikexporten under 2007. 

Sammansättningen av elektronikproduktexporten förändrades något mellan 2007 

och 2006. 1996 utgjorde kommunikationsutrustning 81 procent av det totala exportvärdet. 

Under åren 1997 till 2000 svarade exporten av kommunikationsutrustning 

för runt 85 procent av det samlade exportvärdet för elektronikprodukter (tabell 

26 i tabellbilagan). 

Importandelen för kommunikationsutrustning uppgick 2007 till 30 procent av det 

totala importvärdet. Åren 1995 och 2000 var motsvarande andelar 27 respektive 39 

procent av det samlade importvärdet för elektronikprodukter. 1996 stod importen 

av datorer och kringutrustning samt elektroniska komponenter för högre andelar 

(62 procent) av det totala importvärdet än 2007 (52 procent) (tabell 27 i tabellbilagan). 

Elektronikexporten var koncentrerad till kommunikationsutrustning. Importen uppvisade 

en mer diversifierad marknad än exporten (figur 18 och 19). 

22 Se Sveriges ekonomi, statistiskt perspektiv, nr 1,2008. SCB. 

23



Figur 18. Export av elektronikprodukter efter varugrupp 2007 i löpande priser. Procent. 

9% 

15% 

14% 

62% 

Datorer och kringutrustning 

Kommunikations-utrustning 


och varor 

Konsument-elektronik 

Figur 19. Import av elektronikprodukter efter varugrupp 2007 i löpande priser. Procent. 

18% 

32% 

30% 

20% 

Datorer och kringutrustning 

Kommunikations-utrustning 



Konsument-elektronik 

Utrikeshandeln 2007 fördelad på länder: exporten till USA har minskat 

de senaste två åren 

Drygt 60 procent av exporten av elektronikprodukter gick till OECD-länder och 35 

procent till EU15-länder. EFTA-länder 23 tog emot 13 procent av Sveriges export av 

elektroprodukter under 2007. De nordiska länderna tillsammans med Tyskland importerade 

drygt en tredjedel av Sveriges export av elektronikvaror. Sveriges varu- 

23 Nuvarande medlemsländer i EFTA är Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein. 

24



export till USA minskade med 30 procent i löpande priser under 2007. Det är andra 

året i rad som exporten till USA minskar kraftig. USA var den största exportmarknaden 

för elektronikprodukter för några år sedan, 2002 var USA:s andel 17 procent 

men 2007 minskade den till knappt 5 procent. Exportens till USA har minskat de 

senaste två åren. Nya marknader dyker upp för svenska IT-varorna framför allt i 

Europa och Asien. 

De nordiska länderna samt Ryssland och Indien var andra viktiga exportmottagare 

med andelar kring 3 procent vardera av den samlade exporten. Danmark och Norge 

ökade som exportmarknader för svenska elektronikprodukter under 2007 med 43 

respektive 59 procent mellan 2006 och 2007. Exporten till Danmark och Norge 

innehöll stora inslag av datorer och kringutrustning, konsumentelektronik samt 

kommunikationsutrustning. Resterande nordiska länder uppvisade en likartad efterfrågan 

av svenska IT-varor (tabell 28 i tabellbilagan). 

Man kan notera att exporten till Tyskland och Spanien ökade för svenska elektronikprodukter 

under 2007 medan exporten till USA minskade med 37 procent, från 

en andel av exporten på 6,3 procent till 4,6 mellan 2006 och 2007. Minskningen av 

värdet för USA-exporten var en effekt bland annat av den allt lägre dollarkursen, 

vilket innebar att det blev dyrare för amerikanska företag att köpa svenska produkter 

24 . Exporten till övriga länder minskade under 2007 med 14 procent, 82 procent 

av exporten till övriga länder bestod av produkter inom kommunikationsutrustning. 

Figur 20. Exporten av elektronikprodukter 2007 fördelat på mottagarland. Procentandelar. 

12% 

12% 

57% 

7% 

5% 

4% 

3% 

Norge Danmark Finland USA Tyskland Indien Övriga 

Tyskland och Nederländerna var 2007 de viktigaste importländerna för elektronikprodukter 

och stod vardera för 17 respektive 12,4 procent av Sveriges elektronikimport 

på 106,5 miljarder kronor under året. Dessa två länder var särskilt viktiga 

för importen inom branscherna datorer och kringutrustning samt elektroniska kom- 

24 Se Sveriges ekonomi, Statistiskt perspektiv, fjärde kvartalet. SCB, nr. 1:2007–1:2008. 

25



ponenter och varor där länderna svarade för 70 procent av den totala importen från 

Tyskand samt 62 procent av den totala importen från Nederländerna. Med hänsyn 

till alla avsändningsländer importerade Sverige 44 respektive 28 procent av dessa 

produkter. Andra viktiga importländer för Sverige 2006–2007 var Storbritannien, 

Nordirland, Irland, Kina och Danmark. 

Importen av kommunikationsutrustning var spridd fler länder. Knappt 46 procent 

av importen av kommunikationsutrustning kom från ett EU15-land jämfört med 79 

procent för produktgruppen datorer och kringutrustning. Viktiga länder utanför 

EU15 för importen av elektronikvaror var Kina och Polen under 2006 och 2007. 

Figur 21. Importen av elektronikprodukter 2007 procentandelar för ursprungsländer. 

17% 

45% 

12% 

8% 

5% 

6% 

7% 

Tyskland Nederländerna Storbritannien och Nordirland Kina Irland Danmark Övriga länder 

26



Antalet arbetsställen och sysselsatta inom elektronikindustrin 

och IT-relaterade tjänsteföretag 

Arbetsställen inom elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag 

Statistiken för IT-företagen redovisas på länsnivå. Figur 22 visar att drygt hälften 

av alla arbetsställen och sysselsatta inom elektronikindustrin fanns i storstadsregionerna 

under 2007. Det vill säga Stockholm, Göteborg och Malmö. 

År 2007 fanns det 1 202 arbetsställen inom elektronikindustrin jämfört med 1 232 

för 2006, en minskning med 2,4 procent. 

Figur. 22. Arbetsställena inom elektronikindustrin och IT-relaterade tjänsteföretag fördelat på län 2007. 

Andelar i procent. 

Norrbottens län 

Västerbottens län 

Jämtlands län 

Västernorrlands län 

Gävleborgs län 

Dalarnas län 

Västmanlands län 

Örebro län 

Värmlands län 

Västra Götalands län 

Hallands län 

Skåne län 

Arbetsställen inom IT-relaterade 

tjänsteföretag 

Arbetsställen inom 

Elektronikindustrin 

Blekinge län 

Gotlands län 

Kalmar län 

Kronobergs län 

Jönköpings län 

Östergötlands län 

Södermanlands län 

Uppsala län 

Stockholms län 

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 

Mer än 95 procent av arbetsställena i elektronikindustrin har färre än 100 anställda 

och drygt 4 procent har fler än 100 anställda (tabell 16 i tabellbilagan). Den här 

strukturen efter storleksklass har varit oförändrad sedan 1998 enligt företagsstatistiken. 

27



Nästan 74 procent av de sysselsatta inom elektronikindustrin arbetar på ett arbetsställe 

med fler än 100 anställda och resten på mindre företag (tabell 18 i tabellbilagan). 

Antalet arbetsställen inom branschgruppen IT-relaterade tjänsteföretag uppgick 

2007 till 17 387 stycken jämfört med 16 857 stycken 2006, en ökning med 3,1 procent. 

Antalet anställda inom elektronikindustrin och IT-relaterade tjänsteföretag var fördelade 

på länen på ett liknande sätt som antalet arbetsställen. Både de sysselsatta 

och arbetsställena inom IT-relaterade tjänsteföretag var mer koncentrerade i storstadsregionerna 

som hade närmare två tredjedelar av den här branschen. Elektronikindustrin 

hade en liknande regional fördelning. 

Nästan alla arbetsställen inom IT-relaterade tjänsteföretag har färre än 100 anställda 

enligt företagsstatistiken (tabell 20 i tabellbilagan). Knappt hälften av de sysselsatta 

i IT-relaterade tjänsteföretag arbetar på företag med färre än 100 anställda, 

och knappt 52 procent på ett arbetsställe som har över 100 anställda (tabell 22 i 

tabellbilagan). 

Arbetsställena inom IT-sektorn var koncentrerade till Stockholms, Västra Götalands 

och Malmö län. De tre storstadslänen hade tillsammans 57 procent av arbetsställena 

inom elektronikindustrin och 69 procent av arbetsställena för IT-relaterade 

tjänsteföretag. Förhållandena har varit desamma sedan 1993. På samma sätt var de 

sysselsatta inom elektronikindustrin och i IT-relaterade tjänsteföretag koncentrerade 

till storstadslänen under 2007 (62 respektive 73 procent). 

28



Figur 23. Sysselsatta inom elektronikindustrin och IT-relaterade tjänsteföretag 2007 fördelade på län. 

Procent. 

Norrbottens län 

Västerbottens län 

Jämtlands län 

Västernorrlands län 

Gävleborgs län 

Dalarnas län 

Västmanlands län 

Örebro län 

Värmlands län 

Västra Götalands län 

Hallands län 

Skåne län 

Sysselsatta inom IT-relaterade 

tjänsteföretag 

Sysselsatta inom 

elektronikindustrin 

Blekinge län 

Gotlands län 

Kalmar län 

Kronobergs län 

Jönköpings län 

Östergötlands län 

Södermanlands län 

Uppsala län 

Stockholms län 

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 

Utbildningsnivåer 

Inom elektronikindustrin 11 899 av de sysselsatta 2007 högskoleutbildade tekniker 

och naturvetare. 25 Det var en ökning med 3,3 procent sedan 2006 och antalet ökade 

för andra år i rad. Andelen högskoleutbildade tekniker och naturvetare utgjorde 28 

procent av de sysselsatta inom elektronikindustrin, inom den gruppen var andelen 

män 82 procent. Antalet IT-specialister (män och kvinnor) uppgick till 6 012 sysselsatta, 

en ökning med 3,7 procent från 2006 då det var 5 800. IT-specialisterna 

utgjorde 14 procent av de sysselsatta inom elektronikindustrin, inom gruppen var 

andelen män 85 procent. Det är en högre andel män än genomsnittet inom elektronikindustrin. 

25 Uppgifterna om antalet sysselsatta i detta avsnitt bygger på data från Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 

(RAMS), och skiljer sig något från antalet sysselsatta för de olika branscherna i tidigare avsnitt vilka 

bygger på uppgifter från statistiken gällande företagens ekonomi. Syftet med presentationen i detta avsnitt och 

tillhörande tabeller i tabellbilagan är att ge data fördelade efter utbildningsnivåer och en geografisk fördelning. 

29



De kvinnliga högskoleutbildade teknikerna och naturvetarna utgjorde 2007 5 procent 

av de anställda inom elektronikindustrin och de kvinnliga IT-specialisterna 2 

procent. Motsvarande andelar för män var 23 respektive 12 procent. Den här sammansättningen 

av de sysselsatta inom elektronikindustrin har varit oförändrad sedan 

2000. 

Figur 24. Andelen tekniker och naturvetare inom elektronikföretagen 2007. Procent. 

70,0 

60,0 

50,0 

40,0 

30,0 

20,0 

10,0 

0,0 


Datorer 







Män 

Kvinnor 

Figur 25 visar hur antalet tekniker och naturvetare inom elektronikindustrin har 

förändrats sedan 1993. Branscherna kommunikationsutrustning och instrument för 

mätning har haft störst antal tekniker och naturvetare 1993–2007, med en tydlig 

dominans för branschen kommunikationsutrustning. Det beror på att den branschen 

har störst andel av företagen (12 procent) och av de anställda (52 procent). Dessa 

branscher hade också den högsta andelen av de sysselsatta inom elektronikindustrin 

under samma period (figur 4). 

30



Figur 25. Antalet tekniker och naturvetare inom elektronikindustrins olika branscher 1993–2007. 

10000 

9000 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Kontormaskiner Datorer Elektrisk tråd och kabel 

Elektroniska komponenter Kommunikationsutrustning Radio och Tv-mottagare 

Instrument för mätning Instrument för styrning 

Inom de IT-relaterade tjänstebranscherna arbetade 35 714 högskoleutbildade tekniker 

och naturvetare 2007. Jämfört med 2006 innebar detta en ökning med 9,5 procent. 

De högskoleutbildade teknikerna och naturvetarna utgjorde 24 procent av de 

sysselsatta inom de IT-relaterade tjänstebranscherna. Inom gruppen var andelen 

kvinnor till 18 procent. 

Figur 26. Andelen tekniker och naturvetare inom IT-relaterade tjänsteföretag 2007 fördelade på branscher 

och kön. Procent. 

80,0 

70,0 

60,0 

50,0 

40,0 

30,0 

20,0 

10,0 

0,0 

Handel med IT varor Telekommunikation Datakonsulter och 

dataservice 

Män 

Kvinnor 

31



Antalet IT-specialister var 34 078 under 2007, en ökning med 8,5 procent sedan 

2006. Dessa utgjorde 23 procent av de sysselsatta inom de IT-relaterade tjänstebranscherna. 

Inom gruppen var andelen kvinnor 18 procent. 

De kvinnliga högskoleutbildade teknikerna och naturvetarna inom de IT-relaterade 

tjänstebranscherna utgjorde 2007 4 procent av det totala antalet sysselsatta, andelen 

för IT-specialister var densamma. Motsvarande andelar bland män var 20 procent 

för tekniker och naturvetare och 19 procent för IT-specialister. Under 2007 var nära 

var femte sysselsatt inom de IT-relaterade tjänsteföretagen en manlig specialist. 

Figur 27. Antalet tekniker och naturvetare inom IT-relaterade tjänsteföretag 1993–2007 fördelat på branscher. 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Handel med IT varor Telekommunikation Datakonsulter och dataservice 

Antalet tekniker och naturvetare steg kraftigt i de IT-relaterade tjänsteföretagen. 

Branschgruppen datakonsulter och dataservice var störst hela perioden med drygt 

två tredjedelar av företagen. Den här branschgruppen hade också två tredjedelar av 

de sysselsatta inom IT-relaterade tjänsteföretag under perioden (tabell 35 i tabellbilagan). 

Av de högutbildade inom IT-sektorn, tekniker, naturvetare samt specialister, är de 

flesta män. Den här könsfördelningen har hållit sig under perioden 1993–2007. 

Könsfördelningen inom den elektronikindustrin var än mer ojämn än i ITrelaterade 

tjänsteföretag. En likartad könsfördelning finns för hela gruppen sysselsatta 

inom IT-sektorn under samma period. Detta gäller både för elektronikindustrin 

och för IT-relaterade tjänsteföretag. 

32



Fakta om statistiken 

Underlag och avgränsning 

Underlaget för statistiken utgörs av Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 

(RAMS), Företagens ekonomi (FEK), utrikeshandelsstatistik samt FoU-data, samtliga 

producerade av Statistiska centralbyrån (SCB). 

Definitionen av IT-sektorn i denna rapport omfattar inte näringsgrenar som använder 

IT för att producera varor och tjänster och där deras innehåll är det väsentliga, 

så kallade content industries. Till sådana näringsgrenar räknas radio–teve och 

tryckerier. Definitionen i rapporten omfattar alltså endast tillverkning av elektronikprodukter. 

De IT-relaterade tjänsteföretagen är delar av parti- och detaljhandel, 

teletjänsteföretag och viss uppdragsverksamhet (bland annat datakonsulter). Elektronikindustrin 

och de IT-relaterade tjänsteföretagen är definierade i enlighet med 

den SNI-definition som återges i tabellerna nedan. 

Definitioner 

Industribranscher som tillhör elektronikindustrin SNI07 

Branschkod Benämning 

Omfattar produkter som t.ex. 

enligt OECD 

(ISIC) 

26.1 Tillverkning av elektroniska komponenter 

2611 Tillverkning av elektroniska komponenter Denna huvudgrupp omfattar tillverkning 

av datorer, kringutrustning för datorer, 

kommunikationsutrustning och liknande 

elektroniska produkter liksom tillverkning 

av komponenter av sådana produkter. 

2612 Tillverkning av kretskort Tillverkning av kretskort, montering av 

komponenter på mönsterkort, tillverkning 

av gränssnittskort (videokort, ljudkort, 

nätverkskort, modemkort). 

2620 Tillverkning av datorer och kringutrustning Tillverkning av stationära, bärbara och 

stora datorer, skrivare, bildskärmar, 

tangentbord, servrar, videoprojektorer, 

etc. 

2630 Tillverkning av kommunikationsutrustning Tillverkning av telefon-, och datakommunikationsutrustning 

som används för 

att överföra signaler samt trådlös kommunikationsutrustning. 

2640 Tillverkning av hemelektronik Tillverkning av elektronisk ljudoch 

videoutrustning för hemunderhållning, 

motorfordon, och högtalarsystem, förstärkning 

av musikinstrument. 

2680 Tillverkning av magnetiska och optiska medier Tillverkning av tomma magnetiska ljudoch 

videoband, ljudoch videokassetter, 

disketter, optiska skivor, hårddiskmedier. 

33



Tjänstebranscher som klassificerats som IT-relaterade tjänsteföretag SNI07 

Branschkod Benämning 

enligt OECD 

(ISIC) 

46.5 Partihandel med information och kommunikationsutrustning 

4651 Partihandel med datorer och kringutrustning 

samt programvara 

Omfattar produkter som t.ex. 

Datamaskiner, dataspel, datautrustning, 

datorer och tillbehör, datorförsäljning, 

datorprogram, skrivare, tevespel etc. 

4652 Partihandel med elektronik- och telekommunikationsutrustning 

Oinspelade ljudband och dvd-skivor, bildrör, 

kretskort etc. 

58.2 Utgivning av programvara 

5821 Utgivning av programvara Omfattar utgivning av dataspel för alla 

plattformar, datakonsultverksamhet. 

5829 Utgivning av annan programvara Standardtillverkad programvara, operativsystem, 

affärsinriktade applikationer och 

andra applikationer. 

61 Telekommunikation 

6110 Trådbunden telekommunikation Drift, underhåll och tillgång till anläggningar 

för överföring av röst, data, röst och 

video med hjälp av en trådbunden infrastruktur 

för telekommunikation etc. 

6120 Trådlös kommunikation Samma ovan med hjälp av en trådlös 

infrastruktur för telekommunikation. 

6130 Telekommunikation via satellit Samma ovan med hjälp av satellit för 

telekommunikation. 

6190 Annan telekommunikation Tillhandahållande av specialiserade tilllämpningar 

inom telekommunikation. 

62 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet 

o.d. 

6201 Dataprogrammering Skriva, ändra, prova och stödja programvara, 

webbsidor, databaser etc. 

6202 Datakonsultverksamhet Planering och utformning av datasystem 

som integrerar maskinvara, programvara 

och kommunikationsteknologier. 

6203 Datordrifttjänster Handhavande och drift av kunders datasystem 

på plats och anläggningar för 

databehandling, tillhörande stödtjänster. 

6209 Andra IT- och datatjänster Installation av persondatorer, programvara 

och återskapande av data efter datorkrasch. 

63 Informationstjänster 

6311 Databehandling, hosting o.d. Tillhandhållande av infrastruktur för 

webbhotell, databehandling och tillhörande 

verksamheter. 

6312 Webbportaler Drift av webbplatser för att generera och 

upprätthålla omfattande databaser med 

Internetadresser och innehåll i ett lätt 

sökbart format. 

95 Reparation av datorer, hushållsartiklar och 

personliga artiklar 

9511 Reparation av datorer och kringutrustning Reparation och underhåll av stationära 

och bärbara datorer, magnetiska diskettstationer, 

fickminnen och andra lagringsenheter 

etc. 

34



9512 Reparation av kommunikationsutrustning Reparation och underhåll av trådlösa 

telefoner, mobiltelefoner, modem, faxapparater, 

teve- och videokameror för yrkesmässigt 

bruk. 

I rapporten används OECD:s definition av elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen 

fastställd i september 1998. 

Den verksamhet som bedrivs vid arbetsställen, företag och koncerner klassificeras av SCB 

i en branschnomenklatur, SNI92. Den fastställdes 1992 och infördes 1 januari 1994. Den är 

internationellt jämförbar eftersom nomenklaturen är en vidareutveckling av EG:s näringsgrensstandard 

NACE rev 1, Nomenclature Génerale des Activités Economiques dans les 

Communautés Européennes. Denna nomenklatur är i sin tur samordnad med FN:s näringsgrensindelning 

ISIC rev 3, International Standard Industrial Classification of All Economic 

Activity. 

En ny branschnomenklatur SNI2002 samordnad med NACE rev. 1.1 fastställdes av SCB i 

december 2002 som trädde formellt i kraft den 1 januari 2003. En ny standard för branschindelning 

av det svenska näringslivet har börjat införas från och med 2008. SNI 2007 är en 

svensk variant av den nya versionen av EU:s näringsgrensindelning, kallad NACE rev. 2. 

Noteras bör att en ny IT-definition från OECD och Eurostat kommer att användas från 

2008 och framåt (samt en ny näringsgrensindelning, SNI2007). Den nya IT-definitionen 

presenteras här, enligt tabellen ovan, med de branscherna som tillhör både elektronikindustrin 

och de IT-relaterade tjänsteföretagen. 

Högskoleutbildade tekniker och naturvetare respektive ITspecialister 

I tabellbilagan redovisas antalet högskoleutbildade tekniker och naturvetare respektive ITspecialister 

inom IT-sektorn. Uppgifterna kommer från RAMS. Dessa grupper har definierats 

och avgränsats genom så kallade SUN-koder. SUN står för svensk utbildningsnomenklatur 

och klassificerar utbildningar och utbildningskombinationer. Till gruppen högskoleutbildade 

tekniker och naturvetare hör de med utbildning som klassificeras med en SUNkod 

som börjar på 46 eller 47. IT-specialister är inte lika lätt avgränsade, men består i flertalet 

fall av personer med utbildningar som börjar på 45, 46 eller 47. För förteckning över 

utbildningsnomenklatur, se Meddelanden i samordningsfrågor, MIS 1988:4. 

Statistikkällor 

Registerbaserad sysselsättningsstatistik (RAMS) 

RAMS (tidigare benämning ÅRSYS) innehåller data om bland annat anställdas sysselsättning 

och utbildning. Insamlingen sker på såväl arbetsställe- som företagsnivå. I synnerhet 

för företag med färre än 20 anställda (fram till och med 1996 tio anställda) kompletterar 

RAMS Företagsstatistiken. RAMS och Företagsdatabasen (FDB) är de enda källorna på 

arbetsställenivå för tjänsteföretag. Den huvudsakliga källan för RAMS är registret över 

kontrolluppgifter från arbetsgivaren. Även i övrigt bygger RAMS på uppgifter ur olika 

administrativa register. Statistiken omfattar alla arbetsställen och företag med minst en 

sysselsatt. Där finns uppgifter om antalet sysselsatta, deras utbildning och löner inom olika 

näringsgrenar. Ett problem har i vissa fall varit att placera de anställda vid företag med 

flera arbetsställen vid rätt arbetsställe. 

35



Företagens ekonomi 2007 

Undersökningen avser samtliga aktiva företag i Sverige, oberoende av juridisk form, som 

bedrev näringsverksamhet under verksamhetsåret. 

Uppgifter från företag enligt nedanstående kriterier innefattar en högre detaljeringsgrad: 

• Företag inom SNI 15-37 med minst 500 anställda. 

• Företag inom SNI 40-95 (exkl. SNI J) som har ett produktionsvärde överstigande 1 

miljard kronor eller har en andel av branschgruppens produktionsvärde som överstiger 

10 procent. 

• Dessutom ca 14 000 urvalsundersökta företag inom populationen. 

FoU-statistik 

FoU inom företagssektorn 

FoU-statistiken ska ge en bild av resursanvändningen inom företagens forskningsoch 

utvecklingsverksamhet. Undersökningen följer de internationella anvisningarna 

som finns beskrivna i OECD:s så kallade Frascatimanual. Statistiken används av 

forskningsoch näringspolitiska organ som underlag för analyser och prioritering 

av olika forskningsområden, avvägningar av olika insatser och stödåtgärder samt 

som informationskälla för allmänna forskningspolitiska överväganden. 

Statistikens innehåll 

Statistiken omfattar företag inom jordbruk, gruvor och tillverkningsindustri, el-, 

gas och värmeverk, byggverksamhet, varuhandel, hotell och restaurang, transport, 

magasinering och kommunikation, fastighetsförvaltande bolag, uthyrningsverksamhet, 

företagstjänster, finansiell verksamhet, utbildning, hälso- och sjukvård 

samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Uppgifterna avser endast den 

svenska verksamheten. FoU som bedrivs i utländska koncernbolag ingår ej. 

Statistiken omfattar inte hela företagssektorn, företag med färre än tio anställda 

ingår inte. En utökning har skett sedan föregående undersökning som endast omfattade 

företag med minst 50 anställda. Nedan beskriver vi vad undersökningspopulationen 

omfattar. 

Företag med minst tio anställda 

Ett urval av företag med minst tio anställda som vid urvalstillfället under referensåret 

klassificerats som aktiva i SCB:s företagsregister (FDB) och hade färre än 200 

anställda och samtliga företag med 200 eller fler anställda. För att minska bortfallet 

och övertäckningen kontrollerades rampopulationen mot aktuellt företagsregister 

för att se om företagen fortfarande var aktiva. Företag som ingick i sammansatta 

enheter kontrollerades särskilt, så att endast ett företag i varje sammansatt enhet 

kom att ingå i undersökningen. 

Industriforskningsinstitut 

Undersökningen täcker samtliga industriforskningsinstitut. 

36



Definitioner och förklaringar 

Forskning och utveckling (FoU) 

I forskningsstatistiken används de definitioner och indelningar som utvecklats inom 

OECD (Organisation för Economic Cooperation and Developement). 

Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är verksamhet som sker på systematisk 

grundval för att öka vetandet (inklusive kunskap om människa, kultur och 

samhälle). Vidare ingår att utnyttja detta vetande för nya användningsområden och 

för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder. 

Olika typer av FoU 

FoU delas in i 

• Forskning: att systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya 

idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. 

• Utvecklingsverksamhet: ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, 

vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, 

varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsentliga förbättringar 

av redan existerande sådana. 

Gränsdragning mellan FoU och annan verksamhet 

Grundkriteriet för att skilja FoU från närstående verksamheter är att det i FoU ska 

finnas ett väsentligt nyhetsinslag och att vetenskaplig eller teknisk osäkerhet ska 

undanröjas. Med osäkerhet avses de fall då det finns ett problem vars lösning inte 

är uppenbar för någon som har en god uppfattning om den grundläggande, allmänt 

använda kunskap och teknik som finns på området i fråga. En följd av detta kriterium 

är att ett visst projekt kan ses som ett FoU-projekt om det utförs i ett visst syfte 

men inte om samma projekt utförs i ett annat syfte. 

Ett normalt konstruktions- eller undersökningsarbete som helt följer etablerade 

rutiner räknas inte till FoU. Vid serieproduktion räknas utveckling och konstruktion 

av prototypen som FoU-arbete, däremot inte tillverkning av den första serieenheten. 

Inom samhällsvetenskap och humaniora är FoU-arbetet inriktat på vidarebearbetning 

och utveckling av forskningsrön samt tankar och idéer som baseras på tidigare 

resultat. 

Variabler 

Undersökningen belyser de ekonomiska och personella resursinsatserna i företagen. 

Beträffande de personella resurserna sker belysning av utbildningsnivå och yrke 

samt kön. För vissa variabler ges även en regional fördelning samt prognoser för 

2008. När det gäller de ekonomiska insatserna för FoU belyses fördelningen av 

resurserna på kostnadsslag, produktgrupper, syfte och finansieringskällor. I ett särskilt 

avsnitt ställs ett par frågor om biovetenskap och bioteknik. Utgifter för FoUinsatser 

som utförts av andra (utlagd FoU) beskrivs genom omfattningen av de 

ekonomiska transaktioner fördelade på typ av mottagande enhet. 

37



Variabler som har undersökts 

Årsverk 

Ett årsverk (personår) är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. En 

person som varit heltidsanställd men endast ägnat halva sin tid åt FoU har gjort 0,5 

FoU-årsverken. 

Indelning av personal efter formell utbildning 

Indelning av personal efter formell utbildning följer Svensk utbildningsnomenklatur 

(SUN). Utländsk utbildning förs till motsvarande svensk. 

Arbetskraftskostnader 

Till arbetskraftskostnader för FoU räknas lön för arbetad tid och ej arbetad tid, 

andra kontanta ersättningar (t.ex. traktamenten i samband med resor) samt naturaförmåner. 

Vidare ingår kostnader för lagstadgade arbetsgivaravgifter, andra kollektiva 

avgifter, pensionskostnader och övriga arbetskraftskostnader. 

Övriga driftskostnader 

Till FoU-verksamheten hänförliga kostnader för värme, elektricitet, städning, reparation 

och underhåll av egna lokaler samt kostnader för hyrda lokaler. Även kostnader 

för förbrukningsmaterial, försäkringar, porto, telefon, böcker, tidskrifter, 

kontorsmaterial etc. FoU-verksamhetens andel (eventuellt debiterad som pålägg) av 

kostnader för administration. 

Konsultarvoden ingår i driftskostnader om 

• FoU-projektet leds och drivs av företaget 

• företagets egen personal arbetar tillsammans med konsulterna 

• företaget står för idéerna samt tar de dagliga besluten som krävs för att projektet 

ska drivas vidare. 

Om så inte är fallet betraktas projektet som extern FoU och redovisas som FoUuppdrag 

eller FoU-understöd. 

38



Investeringar 

Investeringar är utgifter för anskaffning av materiella anläggningstillgångar samt 

förbättringsarbeten som väsentligt höjer kapacitet, livslängd eller standard på dylika 

kapitalföremål i förhållande till deras ursprungliga skick. En utgift räknas som 

anskaffning om den balanseras i balansräkningen och skrivs av över den ekonomiska 

livslängden. Vissa materiella anläggningstillgångar, t.ex. mark, är dock inte 

föremål för avskrivning. Uppgifterna omfattar både investeringsutgifter avsedda 

enbart för FoU-arbete och FoU-verksamhetens andel av gemensamma investeringar. 

Om företagit mottagit bidrag från stat, kommun eller EU för hela eller delar av 

anskaffningsutgiften redovisas utgiften brutto, dvs. före avdrag för bidraget. Icke 

avdragsgill moms ingår. 

Utrikeshandelsstatistik 

Export och import av produkter på varugruppsnivå redovisas av utrikeshandelsstatistiken. 

Sedan Sverige blev medlem av EU 1995 förändrades insamlingen och redovisningen 

av data för utrikeshandelsstatistiken. Till och med 1994 redovisades 

också export och import för varje enskilt land enligt principen om ursprungsland, 

men det är inte längre möjligt. Handel med varor inom EU klassas inte som import 

och export och får därmed inte redovisas efter ursprungsland. Det gör exempelvis 

att en bil som kommer från Japan till Sverige via ett EU-land inte längre hänförs till 

import från Japan utan räknas som handel inom EU. Men det är fortfarande import 

om bilen kommer direkt från Japan. Före Sveriges inträde i EU var det import i 

bägge fallen och det kunde då redovisas på ursprungsland. 

Förändringen från redovisning av ursprungsland till avsändningsland har givit stora 

förändringar i statistiken och därför är det mycket svårt att jämföra uppgifter från 

före respektive efter årsskiftet 1994/1995. Dessutom är det inte längre meningsfullt 

att beräkna handelsnetton per land. Ännu en förändring är att underlaget är mindre. 

Uppgifter får inte inhämtas från företag som importerar från andra EU-länder för 

mindre än 1 500 000 kronor per år. En skattning av deras handel görs utifrån 

momsredovisningen. För de företag som har större utrikeshandel än 1 500 000 kronor 

gör SCB en särskild undersökning, Intrastat. Ytterligare en förändring är att 

utrikeshandeln numera måste redovisas efter EU:s nomenklatur, KN. Tidigare användes 

tullkoden HS, vars indelning fortfarande används av övriga statistikgrenar. 

För företag med varuhandel med länder utanför EU används uppgifter från de exportanmälningar 

och importdeklarationer som lämnas till Tullverket på samma sätt 

som före 1995. 

39



Tabeller 

Tabell 1 Antalet elektronikföretag och antalet sysselsatta 1993 till 2007 

Number of enterprises and employees in electronics industry 1993-2007 42 

Tabell 2 Antalet elektronikföretag fördelat per bransch år 2006 - 2007 

Number of enterprises by industry 2006 - 2007 43 

Tabell 3 Produktionsvärde i elektronikindustrins branscher 2006 - 2007 (mnkr) 

Production value in electronics industry by industry 2006 - 2007 (million SEK) 

44 

Tabell 4 Omsättning i elektronikindustrins branscher 2006 - 2007 (mnkr) 

Turnovers in electronics industry by industry 2006 - 2007 (million SEK) 45 

Tabell 5 Förädlingsvärde i elektronikindustrins branscher 2006 - 2007 (mnkr) 

Value added in electronics industry by industry 2006 - 2007 (million SEK) 46 

Tabell 6 Antalet IT-relaterade tjänsteföretag och antalet sysselsatta 1993-2007 

Number of enterprises and employees in the ICT service sector 1993 - 2007 

47 

Tabell 7 Antalet IT-relaterade tjänsteföretag per bransch 2006 - 2007 

Number of enterprises in ICT service sector by industry 2006 - 2007 48 

Tabell 8 Antalet sysselsatta i elektronikindustrin 2006-2007 fördelat på bransch och kön 

Number of employees in electronics industry by industry and gender 2006 - 2007 

49 

Tabell 9 Antalet sysselsatta i IT-relaterade tjänsteföretag 2006-2007 fördelat på bransch 

och kön 

Number of employees in ICT service sector by industry and gender 2006 - 2007 50 

Tabell 10 Produktionsvärde i IT-relaterade tjänsteföretag 2006-2007 fördelat på bransch (mnkr) 

Production value in ICT service sector by industry 2006 - 2007 (million SEK) 

51 

Tabell 11 Omsättning i IT-relaterade tjänsteföretag 2006-2007 fördelat på bransch (mnkr) 

Turnovers in ICT service sector by industry 2006 - 2007 (millions SEK) 

52 

Tabell 12 Förädlingsvärde i IT-relaterade tjänsteföretag 2006-2007 fördelat på bransch (mnkr) 

Value added in ICT service sector by industry 2006 - 2007 (million SEK) 

53 

Tabell 13 Bruttoinvesteringar i elektronikindustrin 2002-2007 fördelat på bransch (mnkr) 

Gross capital formation in electronics industry by industry 2002 - 2007 (millions SEK) 

54 

Tabell 14 Bruttoinvesteringar i IT-relaterade tjänsteföretag 2002-2007 fördelat på bransch (mnkr) 

Gross capital formation in ICT service sector by industry 2002 - 2007 (million of SEK) 

55 

Tabell 15 Antalet elektronikföretag 2006 enligt företagsstatistiken fördelat på bransch och 

storleksklass 

Number of enterprises in electronics industry by industry and size 2006 56 

Tabell 16 Antalet elektronikföretag 2007 enligt företagsstatistiken fördelat på bransch och 

storleksklass 

Number of enterprises in electronics industry by industry and size 2007 57 

Tabell 17 Antalet anställda i elektronikföretag 2006 enligt företagsstatistiken fördelat på bransch och 

storleksklass 

Number of employees in electronics industry by industry and size 2006 58 

Tabell 18 Antalet anställda i elektronikföretag 2007 enligt företagsstatistiken fördelat på bransch och 

storleksklass 

Number of employees in electronics industry by industry and size 2007 59 

Tabell 19 Antalet företag i IT-relaterade tjänsteföretag 2006 enligt företagsstatistiken fördelat på 

bransch och storleksklass 

Number of enterprises in the ICT service sector by industry and size 2006 60 

40



Tabell 20 Antalet företag i IT-relaterade tjänsteföretag 2007 enligt företagsstatistiken fördelade på 



Tabell 21 Antalet anställda i IT-relaterade tjänsteföretag 2006 enligt företagsstatistiken fördelat på 



Tabell 22 Antalet anställda i IT-relaterade tjänsteföretag 2007 enligt företagsstatistiken fördelat på 



Tabell 23 FoU utgifter i löpande priser 2005-2007 per sektor, tusental kronor 

R & D expenditures by industry 2005 - 2007 survey years, thousands SEK, current prices 

64 

Tabell 24 Årsverken för FoU 2005-2007 per sektor 

Number of man-years för R & D by performing sector 2005 - 2007 survey years 65 

Tabell 25 IT Producentprisindex, exportprisindex och importprisindex i elektronikindustrin 2000- 

2007 per bransch (1990=100). 

IT Producer, export and import price indexes in electronics industry by industry 2000 - 

2007 (1990=100) 66 

Tabell 26 Export av elektronikprodukter i löpande priser 1975 - 2007 föredelat på 

varugrupper (mnkr) 

Exports in electronics industry by products 1975 - 2007 (millions SEK) in current prices 

67 

Tabell 27 Import av elektronikprodukter i löpande priser 1975 - 2007 fördelat på varugrupper (mnkr) 

Imports of electronics industry by products 1975 - 2007 (millions SEK) in current prices 

68 

Tabell 28 Export av elektronikprodukter i löpande priser 2007 fördelat på mottagarland 

och varugrupper (mnkr) 

Exports in electronics industry by countries, regions and products, 2007 (million SEK) in 

current prices 69 

Tabell 29 Import av elektronikprodukter i löpande priser 2007 fördelat på ursprungsland 

och varugrupper (mnkr) 

Imports in electronics industry by countries, regions and products, 2007 (million SEK) in 

current prices 

70 

Tabell 30 Antalet sysselsatta högskoleutbildade, tekniker och naturvetare inom elektronikföretag 

2002-2007 fördelat på kön och delbransch 

Number of higher education employees, technicians and scientist students in electronics 

industry by gender, 2002 - 2007 71 

Tabell 31 Antal sysselsatta högskoleutbildade, tekniker och naturvetare inom elektronikföretag 2002- 

2007 fördelat på kön och delbransch 

Number of higher education employees, technicians and scientist students in electronics 

industry by gender, 2002 - 2007 72 

Tabell 32 Antalet sysselsatta IT-specialister inom elektronikföretag 2002-2007 fördelat på kön 

Number of IT experts employed in electronics industry by gender 2002 - 2007 

73 

Tabell 33 Antalet sysselsatta IT-specialister inom IT-relaterade tjänsteföretag 2002-2007 fördelat på 

kön och delbransch 

Number of IT experts employed in IT service sector by gender, 2002 - 2007 74 

Tabell 34 Antalet arbetsställen, sysselsatta specialister, tekniker och naturvetare inom 

elektronikindustrin 2007 fördelat på län 

Number of establishments, occupied experts, technicians and scientist students in 

electronics industry by administrative division, 2007 75 

Tabell 35 Antalet arbetsställen, sysselsatta specialister, tekniker och naturvetare inom IT-relaterade 

tjänsteföretag 2007 fördelat på län 

Number of establishments, occupied experts, technicians and scientist students in IT 

service sector by administrative division 76 

+ 

41



Tabell 1. Antalet elektronikföretag och antalet anställda 1993–2007 

Number of enterprises and employees in electronics industry 1993-2007 

År 



1993 850 46328 

1994 944 49052 

1995 987 48830 

1996 1023 49363 

1997 1039 54113 

1998 1068 59363 

1999 1069 62252 

2000 1086 54793 

2001 1052 69049 

2002 1051 54238 

2003 1069 49316 

2004 1 089 45 368 

2005 1 093 42 157 

2006 1 101 41 607 

2007 1 082 41 850 

Anm: RAMS inkluderar enskilda näringsidkare, men 

exkluderar företag med 0 anställda. 

42



Tabell 2. Antalet elektronikföretag per bransch 2006–2007 

Number of enterprises in electronics industry by industry 2006–2007 

Snikod Bransch 2006 2007 

30010 Kontormaskiner 28 26 

30020 Datorer 145 100 

31300 Elektrisk tråd och kabel 51 45 

32100 Elektroniska komponenter 205 219 

32200 Kommunikationsutrustning 121 131 

32300 Radio och Tv-mottagare 103 100 

33200 Instrument för mätning 284 293 

33300 Instrument för styrning 164 168 

Samtliga näringsgrenar 1 101 1 082 

Anm: RAMS inkluderar enskilda näringsidkare, men 

exkluderar företag med 0 anställda. 

43



Tabell 3. Produktionsvärde i elektronikindustrins branscher 2006–2007 (mnkr) 

Production value in electronics industry by industry 2006–2007 (million SEK) 


30010 Kontorsmaskiner 2 426 2 365 

30020 Datorer 5 126 3 318 

31300-32300 


Elektroniska komponenter, 

kommunikationsutrustning, och 

117 026 137 731 

radio- och TV-mottagare 

33200 Instrument för mätning 19 909 22 205 

33300 Instrument för styrning 4 415 2 834 


Anm: Branscherna 31300-32300 redovisas tillsammans av sekretesskäl. 

44



Tabell 4. Omsättning i elektronikindustrins branscher 2006 och 2007 (mnkr) Turnovers in electronics 

industry by industry 2006–2007 (million SEK) 


30010 Kontorsmaskiner 2 411 2 817 

30020 Datorer 4 955 3 214 

31300-32300 




128 691 137 924 






45



Tabell 5. Förädlingsvärde i elektronikindustrins branscher 2006 och 2007 (mnkr) 

Value added in electronics industry by industry 2006–2007 


30010 Kontorsmaskiner 707 753 

30020 Datorer 1 350 1 099 

31300-32300 




38 965 37 894 






46



Tabell 6. Antalet IT-relaterade tjänsteföretag och antalet sysselsatta 1993–2007 

Number of enterprises and employees in the ICT service sector 1993-2007 

År 



1993 9 397 115 897 

1994 10 369 119 868 

1995 11 165 130 106 

1996 11 834 136 017 

1997 12 884 148 661 

1998 13 810 150 564 

1999 14 542 159 384 

2000 15 577 173 230 

2001 15 967 182 388 

2002 12 309 146 611 

2003 12 906 137 888 

2004 14 057 137 800 

2005 14 458 142 865 

2006 14 975 142 143 

2007 15 550 147 088 

Anm: RAMS inkluderar enskilda näringsidkare, 

men exkluderar företag med 0 anställda. 

47



Tabell 7. Antalet IT-relaterade tjänsteföretag per bransch 2006 och 2007 

Number of enterprises in ICT service sector by industry 2006–2007 

Snikod 2006 2007 

51432 Partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning 228 240 

51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1 019 1 042 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter 421 430 

51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning 103 97 

51873 Partihandel med teleprodukter 225 242 

6420 Telekommunikation 288 294 

7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer 51 47 

7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara 601 594 

7221 Utgivning av programvara 1 969 2 127 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 8 968 9 308 

7230 Databehandling 435 430 

7240 Databasverksamhet 262 317 

7250 

Underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner 

samt databehandlingsutrustning 

207 198 

7260 Övrig datoranknuten verksamhet 198 184 


48



Tabell 8. Antalet sysselsatta i elektronikindustrin 2006–2007 fördelat på bransch och kön 

Number of occupied in electronics industry by industry and gender 2006–2007 


Män Kvinnor Män Kvinnor 

30010 Kontormaskiner 716 438 656 404 

30020 Datorer 1 892 744 1 808 731 

31300 Elektrisk tråd och kabel 2 199 916 2 123 858 

32100 Elektroniska komponenter 2 131 1 268 2 181 1 374 

32200 Kommunikationsutrustning 15 222 5 676 15 825 5 888 

32300 Radio och Tv-mottagare 1 140 414 1 140 484 

33200 Instrument för mätning 5 524 2 023 4 870 1 901 

33300 Instrument för styrning 1 097 207 1 348 259 

Summa 29921 11686 29951 11899 

Totalt 41607 41850 

49



Tabell 9. Antalet sysselsatta i IT-relaterade tjänsteföretag 2006–2007 fördelat på bransch och 

kön 

Number of occupied in ICT service sector by industry and gender 2006–2007 

Snikod 2006 2007 

Män Kvinnor Män Kvinnor 

51432 Partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning 1 243 367 1 092 325 

51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 8 701 2 954 9 159 2 836 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter 3 520 1 390 3 460 1 383 

51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning 443 107 379 94 

51873 Partihandel med teleprodukter 2 304 738 2 162 632 

6420 Telekommunikation 17 408 9 026 17 536 9 090 

7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer 127 65 125 55 

7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara 1 614 260 1 392 219 

7221 Utvidning av programvara 12 280 3 857 12 757 3 997 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 46 904 15 237 51 581 16 552 

7230 Databehandling 5 203 2 170 5 576 2 217 

7240 Databasverksamhet 1 114 817 1 569 968 

Underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner 

7250 samt databehandlingsutrustning 2 260 593 1 248 207 

7260 Övrig datoranknuten verksamhet 1 126 315 382 95 


Totalt 142143 147088 

50



Tabell 10. Produktionsvärde i IT-relaterade tjänsteföretag 2006–2007 fördelat på bransch 

(mnkr) 

Production value in ICT service sector by industry 2006–2007 (million SEK) 

Snikod 2006 2007 

51432 Partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning 2 855 3 610 


51860 Partihandel med elektronikkomponenter 6 183 6 846 


51873 Partihandel med teleprodukter 4 911 4 520 

6420 Telekommunikation 94 134 98 655 


7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara 1 518 1 656 



7230 Databehandling 10 850 12 910 

7240-7260 

Databasverksamhet, Underhåll och reparationer av kontors- och 

bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning och övrig 

datoranknuten verksamhet 

4 884 4 670 


Anm: Branscherna 7240, 7250 och 7260 redovisas tillsammans av sekretesskäl. 

Branscherna 7221 och 7222 redovisas tillsammans år 2002. 

51



Tabell 11. Omsättning i IT-relaterade tjänsteföretag 2006–2007 fördelat på bransch (mnkr) 

Turnovers in ICT service sector by industry 2006–2007 (million SEK) 

Snikod 2006 2007 




51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning 1 126 954 




7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara 1 854 2 009 




7240-7260 




5 010 4 957 




52



Tabell 12. Förädlingsvärde i IT-relaterade tjänsteföretag 2006–2007 fördelat på bransch (mnkr) 

Value added in ICT service sector by industry 2006–2007, (million SEK) 

Snikod 2006 2007 







7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer 910 610 

7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara 737 832 




7240-7260 




2 133 2 181 




53



Tabell 13. Bruttoinvesteringar i elektronikindustrin 2002–2007 fördelat på bransch (mnkr) 

Gross capital formation in electronics industry by industry 2002–2007 (million SEK) 

Snikod Bransch 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

30010 Kontorsmaskiner 57 41 33 42 68 35 

30020 Datorer 89 83 92 56 80 34 

31300-32300 




2 188 1 617 784 1 112 1 265 1 692 


33200 Instrument för mätning 555 516 282 287 471 382 

33300 Instrument för styrning 47 38 57 59 83 34 

Samtliga näringsgrenar 2 937 2 294 1 247 1 556 1 968 2 177 


54



Tabell 14. Bruttoinvesteringar i IT-relaterade tjänsteföretag 2002–2007 fördelat på bransch 

(mnkr) 

Gross capital formation in ICT service sector by industry 2002–2007 (million SEK) 

Snikod 2002 2003 2004 2005 2006 2007 


51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 510 305 392 384 289 494 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter 33 105 87 119 118 94 

51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning 334 21 23 14 18 12 

51873 Partihandel med teleprodukter 105 79 56 100 103 

6420 Telekommunikation 17 806 11 447 14 382 10 601 8 369 11 250 

7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer 911 465 1 142 1 069 834 849 


7221 Utgivning av programvara 556 407 465 465 568 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 3 639 2 142 2 414 2 297 2 194 2 274 

7230 Databehandling 393 399 454 549 495 502 

7240-7260 




96 170 219 82 80 105 




55



Tabell 15. Antalet elektronikföretag 2006 enligt företagsstatistiken, fördelat på bransch och storleksklass 

Number of enterprises in electronics industry by industry and size, 2006. 

SNI2002 0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 

30010 Kontorsmaskiner 21 6 3 3 2 35 

30020 Datorer 153 32 12 7 4 4 2 214 

31300-32300 





668 127 94 64 30 17 10 4 1014 

33200 Instrument för mätning 238 39 29 28 13 6 10 1 364 

33300 Instrument för styrning 124 30 17 7 2 1 181 

Samtliga näringsgrenar 1204 234 155 106 52 28 24 5 1808 


Anm: Exkluderar enskilda näringsidkare, men inkluderar (förutom resterande storleksklasser) även företag med 0 anställda. 

56



Tabell 16. Antalet elektronikföretag 2007 enligt företagsstatistiken, fördelat på bransch och storleksklass 

Number of enterprises in electronics industry by industry and size, 2007. 

SNI2002 0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 

30010 Kontorsmaskiner 20 4 4 2 1 1 1 33 

30020 Datorer 109 17 14 8 4 5 1 158 

31300-32300 





667 129 91 68 31 19 12 5 1022 

33200 Instrument för mätning 231 44 27 28 16 6 10 362 

33300 Instrument för styrning 124 32 14 11 3 1 185 



Anm: Exkluderar enskilda näringsidkare, men inkluderar (förutom resterande storleksklasser) även företag med 0 anställda. 

57



Tabell 17. Antalet anställda i elektronikindustrin 2006 enligt företagsstatistiken, fördelat på bransch och storleksklass 

Number of employees in electronics industry by industry and size, 2006. 

SNI2002 0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 


51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1 092 158 130 77 23 10 7 1 497 


51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning 138 17 6 5 166 

51873 Partihandel med teleprodukter 199 35 33 21 5 1 4 298 

6420 Telekommunikation 312 42 27 36 11 5 4 10 447 

7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer 135 7 1 2 145 

7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara 626 41 18 13 698 

7221 Utgivning av programvara 2 089 190 116 90 27 12 11 1 2 536 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 9 418 564 405 252 78 34 23 12 10 786 

7230 Databehandling 506 40 23 19 4 8 3 3 606 

7240-7260 



datoranknuten verksamhet 686 46 27 18 

777 



58



Tabell 18. Antalet anställda i elektronikindustrin 2007 enligt företagsstatistiken, fördelat på bransch och storleksklass 

Number of employees in electronics industry by industry and size, 2007. 

SNI2002 0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 

51432 Partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning 250 30 16 7 3 1 307 

51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1 035 178 120 69 22 12 7 1443 







7221 Utgivning av programvara 2 195 216 142 101 30 9 11 2704 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 9 471 556 402 282 84 47 16 13 10871 


7240-7260 



datoranknuten verksamhet 752 59 31 20 10 2 2 

876 



59



Tabell 19. Antalet företag i IT-relaterade tjänsteföretag 2006 enligt företagsstatistiken, fördelat på bransch och storleksklass 

Number of enterprises in IT service sector by industry and size, 2006 

SNI2002 0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 


51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1 092 158 130 77 23 10 7 1 497 






7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara 626 41 18 13 698 

7221 Utgivning av programvara 2 089 190 116 90 27 12 11 1 2 536 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 9 418 564 405 252 78 34 23 12 10 786 


7240-7260 



datoranknuten verksamhet 686 46 27 18 

777 



60



Tabell 20. Antalet företag i IT-relaterade tjänsteföretag2007 enligt företagsstatistiken, fördelat på bransch och storleksklass 

Number of enterprises in IT service sector by industry and size, 2007 

SNI2002 0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 


51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1 035 178 120 69 22 12 7 1443 







7221 Utgivning av programvara 2 195 216 142 101 30 9 11 2704 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 9 471 556 402 282 84 47 16 13 10871 


7240-7260 




876 



61



Tabell 21. Antalet anställda i IT-relaterade tjänsteföretag 2006 enligt företagsstatistiken, fördelat på bransch och storleksklass 

Number of employees in IT service sector by industry and size, 2006 

SNI2002 0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 


51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1 066 1 030 1 723 2 462 1 511 1 286 2 081 11 159 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter 439 384 673 864 735 532 1 034 4 661 


51873 Partihandel med teleprodukter 236 233 426 654 359 113 1 346 3 367 

6420 Telekommunikation 259 275 361 1 149 697 676 1 370 25 230 30 017 



7221 Utgivning av programvara 1 982 1 251 1 608 2 819 1 781 1 610 2 850 805 14 706 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 7 526 3 823 5 557 7 710 5 251 4 601 6 716 16 835 58 019 

7230 Databehandling 403 265 308 556 257 1 237 1 048 3 102 7 176 

7240-7260 




3 293 

Samtliga näringsgrenar 13 427 8 207 11 508 17 525 11 347 10 330 17 323 45 972 135 639 


62



Tabell 22. Antalet anställda i IT-relaterade tjänsteföretag 2007 enligt företagsstatistiken, fördelat på bransch och storleksklass 

Number of employees in IT service sector by industry and size, 2007 

SNI2002 0-4 5-9 10-19 20-49 50-99 100-199 200-499 500- Totalt 


51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara 1 078 1 174 1 684 2 244 1 434 1 537 2 196 11347 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter 448 444 595 1 063 661 538 865 4614 



6420 Telekommunikation 232 254 505 643 659 661 1 583 21 122 25659 



7221 Utgivning av programvara 2 201 1 423 1 961 3 117 1 961 1 165 3 171 14999 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara 8 462 3 711 5 419 8 551 5 552 6 272 5 148 18 175 61290 

7230 Databehandling 385 326 346 638 217 1 060 1 050 4 349 8371 

7240-7260 




3625 



63



Tabell 23. FoU-utgifter i löpande priser 2005–2007 per sektor, tusental kronor 

R & D expenditures by industry 2005-2007 survey years, thousands SEK, current prices 

Huvudgrupp 

Företag med 50- anställda 


2005 2007 2005 2007 

Tillverkningsindustri avs. IT-varor 12 401 * 12 752 * 

Partihandel med IT-varor, 

telekommunikationsföretag 

688 * 1 151 * 

Konsultverksamhet avs. IT 3 905 * 4 987 * 

Totalt för ICT 16 994 20 208 18 890 21709 

Övriga branscher 48 346 55 922 52 812 59736 

Totalt 65 340 76 130 71 702 81445 

Anm: Här ingår bara undersökningsåren och därför saknas uppgifter för år 1996, 1998, 2000, 2002 och 2004. 

(*) Redovisas ej pga risk för röjande 

64



Tabell 24. Årsverken för FoU 2005–2007 per sektor 

Number of man-years for R & D by performing sector 2005-2007 survey years 

Huvudgrupp 



2005 2007 2005 2007 

Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män 

Tillverkningsindustri 

avs. IT-varor 

10 191 1 746 8 445 * * * 10 533 1 788 8 744 * * * 

Partihandel med 

IT-varor, 

telekommunikationsföretag 

549 106 443 * * * 947 121 826 * * * 

Konsultverksamhet 

avs. IT 

3 931 690 3 240 * * * 5 542 871 4 671 * * * 

Totalt för ICT 14 671 2 542 12 128 14 746 2 525 12 221 17 022 2 781 14 241 16 535 2 706 13 829 

Övriga branscher 35 133 9 966 25 167 35 883 10 271 25 611 39 084 11 057 28 027 39 404 11 197 28 208 

Totalt 49 804 12 509 37 295 50 628 12 796 37 832 56 106 13 838 42 268 55 940 13 903 42 037 

Anm: Här ingår bara undersökningsåren och därför saknas uppgifter för år 2000, 2002 och 2004. 

(*) Redovisas ej pga risk för röjande 

65



Tabell 25. Producentprisindex, exportprisindex och importprisindex i elektronikindustrin 2000–2007 per bransch (1990=100) 

Producer, export and import price indexes in electronics industry by industry 2000-2007, (1990=100) 

Producentprisindex (PPI), 1990=100 efter produktgrupp SPIN 2002 och år 

SNI2002 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

30.00 Kontorsmaskiner plus datorer 145,7 164,8 148,1 132,6 129,2 129,9 135,2 128,8 

30.01 Kontorsmaskiner samt delar till dessa 146,7 169,9 175,8 170,5 169 174,3 135,2* .. 

30.02 Datorer och annan informationsbehandlingsutrustning 143,5 160,4 135,1 114 109,1 106,8 112,7 105,5 

31.3 Elektrisk tråd och kabel 106,8 116,3 114,7 109,8 112,2 124 157,5 180,1 

32.1 Elektroniska komponenter 91,9 99,7 95,4 87,4 84,8 84,6 83,1 78,3 

33.2 Instrument o app för mätning, provning, navigering m m 115 121,4 124,1 127,6 128,3 130,8 133,3 139,1 

Anm: Producentprisindex (PPI) mäter prisutvecklingen för av svenska företag producerade varor. 

Det beräknas genom ihopvägning av hemmamarknadsprisindex (HMPI) och exportprisindex (EXPI). 

(*)=avser kontorsmaskiner och datorer (SNI 3000). 

Exportprisindex (EXPI), 1990=100 efter produktgrupp SPIN 2002 och år 

SNI2002 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

30.00 Kontorsmaskiner plus datorer 155,8 180,9 165,3 146,7 142,7 144,1 151,2 141,9 

30.01 Kontorsmaskiner samt delar till dessa 143,2 165,1 171,2 166,2 165,4 173,4 151,2* .. 

30.02 Datorer och annan informationsbehandlingsutrustning 155,7 181,1 157 131 124,2 120,4 129,6 118 

31.3 Elektrisk tråd och kabel 85,6 94,7 92,8 87,7 86,2 94,6 117,9 138,4 

33.2 Instrument o app för mätning, provning, navigering m m 114,8 122,7 125,6 129,1 129,6 132,4 135,4 146,1 

Anm: Exportprisindex (EXPI) mäter prisutvecklingen för från Sverige exporterade varor. 

(*)=avser kontorsmaskiner och datorer (SNI 3000). 

Importprisindex (IMPI), 1990=100 efter produktgrupp SPIN 2002 och år 

SNI2002 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

30.01 Kontorsmaskiner samt delar till dessa 111,5 108,2 97,6 95,8 91,7 86,6 82,8 78,6 

30.02 Datorer och annan informationsbehandlingsutrustning 45,8 40,2 36,5 30,6 24,8 22,8 20,8 17,1 

31.3 Elektrisk tråd och kabel 107,7 112,4 111,9 108,6 108,2 115,6 125,5 130,4 

32.1 Elektroniska komponenter 113,1 126,8 120 109,5 102,9 101,2 98 87,7 

32.2 Radio- och TV-sändare,app f trådtelefoni o trådtelegrafi 53,4 52,3 48,3 41,6 36,3 33,3 30,4 26,7 

32.3 Radio-, TV- och andra ljudoch bildapparater 109,2 109,9 104,9 101,8 97,4 93,1 85,2 75 

33.2 Instrument o app för mätning, provning, navigering m m 122 139 142,3 134,6 135,4 137,3 136,5 133,1 

SPIN=Standard för svensk produktindelning efter näringsgren. 

66



Tabell 26. Export av elektronikprodukter i löpande priser 1975–2007, fördelat på varugrupper 

(mnkr) 

Exports in electronics industry by products 1975-2007 (millions SEK) in current prices 

Elektronikprodukter 

totalt 

Datorer och 

kringutrustning 

Elektroniska 

komponenter 



Konsumentelektronik 

1975 4 438 738 479 2 689 532 

1976 4 739 806 588 2 881 464 

1977 5 115 1 095 708 2 698 614 

1978 6 181 1 440 710 3 383 648 

1979 7 181 1 827 863 3 887 604 

1980 8 150 2 386 1 041 4 174 549 

1981 8 533 2 272 1 059 4 619 583 

1982 10 960 2 783 1 533 6 002 642 

1983 14 375 4 990 1 518 7 109 758 

1984 16 652 5 209 2 108 8 324 1 011 

1985 20 505 6 875 2 209 10 372 1 049 

1986 19 769 6 737 2 884 9 188 960 

1987 19 883 6 808 3 475 8 794 806 

1988 21 954 7 165 2 306 11 537 946 

1989 24 922 7 893 2 468 13 668 893 

1990 24 790 7 407 2 221 14 213 949 

1991 24 285 6 913 1 848 14 650 874 

1992 23 475 5 886 1 877 14 927 785 

1993 30 406 5 148 2 398 21 818 1 042 

1994 42 386 4 896 3 688 32 129 1 673 

1995 57 392 5 069 4 063 46 221 2 039 

1996 71 157 5 207 6 529 57 281 2 140 

1997 89 641 5390 7031 75088 2132 

1998 95 290 4893 4474 82097 3826 

1999 115 008 4 714 4 822 100 452 5 020 

2000 139 606 5 084 7 706 120 111 6 706 

2001 101 473 6 910 4 935 84 606 5 022 

2002 88 918 7 982 5 107 71 200 4 629 

2003 81 237 7 964 4 662 64 226 4 384 

2004 98 237 9 474 5 749 78 186 4 828 

2005 106 476 9 956 5 868 84 642 6 009 

2006 107 983 12 603 6 806 80 398 8 175 

2007 103 591 15 418 14 949 63 490 9 735 

Källa: Åren 1975-1997 SCB:s Statistiska årsbok, åren 1998-2005 SCB: Enheten för Utrikeshandel och Industriindikatorer 

67



Tabell 27. Import av elektronikprodukter i löpande priser 1975–2007 fördelat på varugrupper 

(mnkr) 

Imports in electronics industry by products 1975-2007 (millions SEK) in current prices 

Elektronikprodukter 

totalt 

Datorer och 


Elektroniska 

komponenter 



Konsumentelektronik 

1975 3 633 925 1 175 482 1 051 

1976 4 287 1 079 1 272 492 1 444 

1977 4 608 1 362 1 378 561 1 307 

1978 5 294 1 710 1 605 595 1 384 

1979 6 492 2 463 1 903 672 1 454 

1980 7 600 2 835 2 345 753 1 667 

1981 8 414 3 083 2 379 908 2 044 

1982 10 467 4 058 2 872 1 121 2 416 

1983 13 736 6 483 3 661 1 408 2 184 

1984 17 313 7 002 5 585 2 110 2 616 

1985 21 387 9 137 6 390 2 798 3 062 

1986 20 293 8 863 5 020 3 082 3 328 

1987 22 680 10 078 5 388 3 280 3 934 

1988 25 546 12 434 4 090 4 141 4 881 

1989 28 976 14 124 4 389 5 314 5 149 

1990 28 988 13 988 4 176 5 654 5 170 

1991 28 246 13 638 3 939 5 667 5 002 

1992 27 344 13 119 4 338 5 401 4 486 

1993 35 094 15 809 7 179 6 780 5 326 

1994 44 317 18 397 9 323 9 877 6 720 

1995 56 079 23 041 11 549 14 947 6 542 

1996 54 071 21 669 11 865 14 756 5 781 

1997 65 033 23 170 15 400 20 208 6 255 

1998 70 178 28 867 7 688 26 530 7 093 

1999 69 390 26 098 10 135 25 221 7 935 

2000 91 705 29 115 16 542 36 136 9 913 

2001 76 162 28 253 10 499 27 328 10 082 

2002 72 024 26 555 10 677 23 975 10 817 

2003 69 540 26 122 9 609 23 076 10 732 

2004 80 893 27 764 11 054 30 175 11 900 

2005 87 649 31 829 10 537 31 425 13 858 

2006 96 020 35 220 12 329 31 528 16 943 

2007 106 492 33 923 21 582 32 238 18 750 

Källa: Åren 1975-1997 SCB:s Statistiska årsbok, åren 1998-2005 SCB: Enheten för Utrikeshandel och Industriindikatorer 

68



Tabell 28. Export av elektronikprodukter i löpande priser 2007 fördelat på mottagarland och varugrupper (mnkr) 

Exports in electronics industry by country, regions and products 2007 (millions SEK) in current prices 

Elektr prod 

totalt % 

Datorer o 


% 

Elektr komp 

och varor % 


% 

Kons-umentelektronik 

% 

Samtliga länder 103 591 100,0% 15 418 100,0% 14 949 100,0% 63 490 100,0% 9 735 100,0% 

Norge 12 223 11,8% 3 938 25,5% 2 380 15,9% 2 541 4,0% 3 364 34,6% 

Danmark 12 045 11,6% 3 771 24,5% 2 483 16,6% 3 029 4,8% 2 763 28,4% 

Finland 7 478 7,2% 2 587 16,8% 1 261 8,4% 1 573 2,5% 2 058 21,1% 

USA 4 794 4,6% 590 3,8% 1 073 7,2% 3 003 4,7% 128 1,3% 

Tyskland 3 689 3,6% 586 3,8% 1 322 8,8% 1 651 2,6% 131 1,3% 

Indien 3 406 3,3% 197 1,3% 140 0,9% 3 065 4,8% 5 0,1% 

Ryssland 2 667 2,6% 257 1,7% 66 0,4% 2 296 3,6% 49 0,5% 

Spanien 2 636 2,5% 158 1,0% 811 5,4% 1 601 2,5% 66 0,7% 

Kina 2 623 2,5% 155 1,0% 343 2,3% 2 113 3,3% 11 0,1% 

Indonesien 2 325 2,2% 8 0,1% 77 0,5% 2 239 3,5% 0 0,0% 

Storbritannien och Nordirland 2 226 2,1% 346 2,2% 434 2,9% 1 363 2,1% 83 0,9% 

Saudiarabien 1 965 1,9% 79 0,5% 194 1,3% 1 691 2,7% 0 0,0% 

Bangladesh 1 951 1,9% 0 0,0% 99 0,7% 1 851 2,9% 0 0,0% 

Italien 1 780 1,7% 83 0,5% 149 1,0% 1 509 2,4% 39 0,4% 

Nederländerna 1 729 1,7% 421 2,7% 263 1,8% 988 1,6% 57 0,6% 

Japan 1 612 1,6% 84 0,5% 79 0,5% 1 436 2,3% 13 0,1% 

Egypten 1 469 1,4% 13 0,1% 36 0,2% 1 417 2,2% 2 0,0% 

Nigeria 1 464 1,4% 51 0,3% 3 0,0% 1 407 2,2% 2 0,0% 

Malaysia 1 432 1,4% 28 0,2% 183 1,2% 1 215 1,9% 5 0,1% 

Frankrike 1 361 1,3% 352 2,3% 171 1,1% 786 1,2% 51 0,5% 

Övriga länder 32 716 31,6% 1 715 11,1% 3 380 22,6% 26 714 42,1% 907 9,3% 

OECD 61 631 59,5% 13 738 89,1% 11 513 77,0% 27 357 43,1% 9 024 92,7% 

EU15 36 004 34,8% 8 602 55,8% 7 088 47,4% 14 964 23,6% 5 350 55,0% 

EFTA 13 021 12,6% 4 071 26,4% 2 520 16,9% 2 986 4,7% 3 445 35,4% 

Norden 31 912 30,8% 10 340 67,1% 6 141 41,1% 7 181 11,3% 8 250 84,7% 

Källa: SCB: Enheten för Utrikeshandel och Industriindikatorer 

69



Tabell 29. Import av elektronikprodukter i löpande priser 2007 fördelat på ursprungsland och varugrupper (mnkr) 

Imports in electronics industry by country, regions and products 2007 (millions SEK) in current prices 


% 

Kons-umentelektronik 

% 

Elektr prod totalt % 

Datorer o 

kringut-rustning % 

Elektr komp 

och varor % 

Samtliga länder 106 492 100,0% 33 923 100,0% 21 582 100,0% 32 238 100,0% 18 750 100,0% 

Tyskland 17 873 16,8% 8 531 25,1% 4 043 18,7% 3 850 11,9% 1 450 7,7% 

Nederländerna 13 216 12,4% 6 127 18,1% 2 114 9,8% 3 390 10,5% 1 584 8,4% 

Storbritannien och Nordirland 8 916 8,4% 2 717 8,0% 3 052 14,1% 1 645 5,1% 1 502 8,0% 

Kina 7 490 7,0% 695 2,0% 369 1,7% 5 943 18,4% 484 2,6% 

Irland 6 074 5,7% 3 406 10,0% 1 146 5,3% 1 271 3,9% 251 1,3% 

Danmark 5 203 4,9% 1 099 3,2% 998 4,6% 897 2,8% 2 210 11,8% 

USA 4 944 4,6% 1 017 3,0% 2 445 11,3% 1 256 3,9% 225 1,2% 

Polen 4 775 4,5% 127 0,4% 242 1,1% 2 444 7,6% 1 962 10,5% 

Ungern 3 468 3,3% 186 0,5% 22 0,1% 921 2,9% 2 340 12,5% 

Tjeckien 3 439 3,2% 2 290 6,8% 171 0,8% 125 0,4% 853 4,5% 

Norge 3 363 3,2% 1 003 3,0% 1 487 6,9% 593 1,8% 280 1,5% 

Luxemburg 3 277 3,1% 3 162 9,3% 32 0,1% 71 0,2% 11 0,1% 

Japan 2 729 2,6% 428 1,3% 245 1,1% 1 598 5,0% 458 2,4% 

Korea, syd- 2 318 2,2% 339 1,0% 721 3,3% 982 3,0% 277 1,5% 

Finland 2 270 2,1% 357 1,1% 238 1,1% 1 641 5,1% 33 0,2% 

Frankrike 2 264 2,1% 777 2,3% 581 2,7% 480 1,5% 426 2,3% 

Hongkong 2 146 2,0% 320 0,9% 640 3,0% 856 2,7% 329 1,8% 

Slovakien 1 904 1,8% 13 0,0% 39 0,2% 6 0,0% 1 846 9,8% 

Belgien 1 432 1,3% 298 0,9% 241 1,1% 283 0,9% 611 3,3% 

Italien 1 310 1,2% 79 0,2% 244 1,1% 952 3,0% 35 0,2% 

Övriga länder 8 078 7,6% 950 2,8% 2 510 11,6% 3 033 9,4% 1 585 8,5% 

OECD 91 432 85,9% 32 149 94,8% 18 976 87,9% 23 030 71,4% 17 278 92,1% 

EU15 62 994 59,2% 26 634 78,5% 13 183 61,1% 14 740 45,7% 8 437 45,0% 

EFTA 3 808 3,6% 1 044 3,1% 1 781 8,3% 696 2,2% 287 1,5% 

Norden 10 840 10,2% 2 461 7,3% 2 724 12,6% 3 133 9,7% 2 523 13,5% 

Källa: SCB: Enheten för Utrikeshandel och Industriindikatorer 

70



Tabell 30. Antalet sysselsatta högskoleutbildade, tekniker och naturvetare inom elektronikindustrin 2002–2007 fördelat på kön och delbransch 

Number of higher education employees, technicians and scientist students in electronics industry by gender, 2002–2007 

SNI2002 Bransch Kön 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

30010 Kontormaskiner Män 88 102 76 82 82 85 

30020 Datorer Män 378 200 500 490 481 471 

31300 Elektrisk tråd och kabel Män 156 195 143 141 138 144 

32100 Elektroniska komponenter Män 523 520 316 357 376 356 

32200 Kommunikationsutrustning Män 6 597 6 060 5 726 6 320 6 527 7 072 

32300 Radio och Tv-mottagare Män 318 204 244 231 208 212 

33200 Instrument för mätning Män 1 860 2 312 2 325 1 668 1 540 1 233 

33300 Instrument för styrning Män 354 182 122 137 166 201 

Summa Män 10 274 9 775 9 452 9 426 9 518 9 774 

30010 Kontormaskiner Kvinnor 10 10 9 13 18 12 

30020 Datorer Kvinnor 55 32 65 63 64 66 

31300 Elektrisk tråd och kabel Kvinnor 34 43 40 37 39 43 

32100 Elektroniska komponenter Kvinnor 103 93 57 73 68 70 

32200 Kommunikationsutrustning Kvinnor 1 639 1 486 1 340 1 422 1 475 1 655 

32300 Radio och Tv-mottagare Kvinnor 34 19 26 30 39 32 

33200 Instrument för mätning Kvinnor 303 395 401 295 280 227 

33300 Instrument för styrning Kvinnor 33 15 12 10 13 20 

Summa Kvinnor 2 211 2 093 1 950 1 943 1 996 2 125 


71



Tabell 31. Antalet sysselsatta högskoleutbildade, tekniker och naturvetare inom IT-relaterade tjänsteföretag 2002–2007 fördelat på kön och 

delbransch 

Number of higher education employees, technicians and scientist students in IT service sector by gender, 2002–2007 


51432 Partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning Män 33 43 46 62 72 66 

51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara Män 931 1 048 905 961 1 029 1195 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter Män 290 309 342 378 393 432 

51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning Män 125 171 181 180 100 82 

51873 Partihandel med teleprodukter Män 459 433 402 1 251 376 307 

6420 Telekommunikation Män 1 859 1 819 1 850 1 881 1 787 1831 

7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer Män 6 11 10 18 7 8 

7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara Män 190 206 215 240 325 253 

7221 Utvidning av programvara Män 3 658 3 747 4 127 4 165 4 598 5057 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara Män 14 086 13 201 13 546 15 166 16 571 19016 

7230 Databehandling Män 826 883 772 790 820 688 

7240 Databasverksamhet Män 90 120 133 171 216 298 

7250 Underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning Män 50 30 203 208 190 47 

7260 Övrig datoranknuten verksamhet Män 182 169 189 190 226 44 

Summa Män 22 785 22 190 22 921 25 661 26 710 29 324 

51432 Partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning Kvinnor 5 7 6 11 8 12 

51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara Kvinnor 119 152 126 133 156 151 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter Kvinnor 40 39 38 45 51 47 

51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning Kvinnor 19 18 25 30 20 19 

51873 Partihandel med teleprodukter Kvinnor 78 67 72 235 69 40 

6420 Telekommunikation Kvinnor 542 536 572 602 597 616 

7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer Kvinnor 1 1 5 8 1 2 

7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara Kvinnor 10 19 21 19 28 26 

7221 Utvidning av programvara Kvinnor 567 560 627 678 725 811 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara Kvinnor 3 335 3 022 3 044 3 418 3 837 4 349 

7230 Databehandling Kvinnor 327 311 260 261 259 225 

7240 Databasverksamhet Kvinnor 24 39 36 56 68 82 

7250 Underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning Kvinnor 4 1 46 44 38 3 

7260 Övrig datoranknuten verksamhet Kvinnor 37 35 35 32 36 7 

Summa Kvinnor 5 108 4 807 4 913 5 572 5 893 6 390 


72



Tabell 32. Antalet sysselsatta IT-specialister inom elektronikföretag 2002–2007 fördelat på kön och delbransch 

Number of IT experts employed in electronics industry by gender, 2002–2007 


30010 Kontormaskiner Män 47 51 43 45 40 40 

30020 Datorer Män 223 183 298 299 306 308 

31300 Elektrisk tråd och kabel Män 51 56 60 61 60 57 

32100 Elektroniska komponenter Män 306 260 192 236 237 214 

32200 Kommunikationsutrustning Män 3 366 3 094 2 956 3 242 3 383 3 683 

32300 Radio och Tv-mottagare Män 122 64 93 89 105 113 

33200 Instrument för mätning Män 822 1 095 1 123 811 726 582 

33300 Instrument för styrning Män 185 114 85 88 102 115 

Summa Män 5 122 4 917 4 850 4 871 4 959 5 112 

30010 Kontormaskiner Kvinnor 3 4 3 3 6 5 

30020 Datorer Kvinnor 29 22 29 31 37 36 

31300 Elektrisk tråd och kabel Kvinnor 12 6 6 10 9 12 

32100 Elektroniska komponenter Kvinnor 31 28 21 34 37 37 

32200 Kommunikationsutrustning Kvinnor 806 715 635 656 651 720 

32300 Radio och Tv-mottagare Kvinnor 19 10 9 9 10 15 

33200 Instrument för mätning Kvinnor 113 155 155 100 87 70 

33300 Instrument för styrning Kvinnor 22 11 5 4 4 5 

Summa Kvinnor 1 035 951 863 847 841 900 


73



Tabell 33. Antalet sysselsatta IT-specialister inom IT-relaterade tjänsteföretag 2002–2007 fördelat på kön och delbransch 

Number of IT experts employed in IT service sector by gender, 2002–2007 


51432 Partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning Män 61 59 58 57 69 66 

51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara Män 1 306 1 536 1 217 1 197 1 195 1 362 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter Män 340 367 385 411 400 372 

51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning Män 112 124 119 121 86 80 

51873 Partihandel med teleprodukter Män 360 354 340 672 317 257 

6420 Telekommunikation Män 2 407 2 311 2 410 2 437 2 358 2 399 

7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer Män 12 17 16 32 12 14 

7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara Män 174 201 228 264 316 249 

7221 Utvidning av programvara Män 2 911 3 073 3 434 3 738 4 106 4 426 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara Män 12 725 11 982 12 353 13 481 14 663 16 940 

7230 Databehandling Män 1 119 1 231 1 147 1 182 1 154 1 190 

7240 Databasverksamhet Män 93 121 136 160 214 281 

7250 Underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustninMän 232 169 432 421 398 168 

7260 Övrig datoranknuten verksamhet Män 199 187 201 223 255 58 

Summa Män 22 051 21 732 22 476 24 396 25 543 27 862 

51432 Partihandel med ljudoch bildanläggning samt videoutrustning Kvinnor 2 6 7 4 7 6 

51840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara Kvinnor 150 192 138 126 128 135 

51860 Partihandel med elektronikkomponenter Kvinnor 34 33 35 34 32 36 

51872 Partihandel med datoriserad materialhanteringsutrustning Kvinnor 15 12 15 19 17 19 

51873 Partihandel med teleprodukter Kvinnor 46 39 34 91 27 19 

6420 Telekommunikation Kvinnor 570 555 595 622 626 624 

7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer Kvinnor 3 2 3 5 1 1 

7210 Konsultverksamhet avseende maskinvara Kvinnor 14 26 24 21 27 20 

7221 Utvidning av programvara Kvinnor 570 569 638 698 751 760 

7222 Annan konsultverksamhet avseende systemoch programvara Kvinnor 3 554 3 214 3 227 3 457 3 746 4 176 

7230 Databehandling Kvinnor 511 540 474 438 366 331 

7240 Databasverksamhet Kvinnor 29 41 35 47 53 72 

7250 Underhåll och reparationer av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustninKvinnor 22 17 69 59 56 12 

7260 Övrig datoranknuten verksamhet Kvinnor 40 38 41 35 37 5 

Summa Kvinnor 5 560 5 284 5 335 5 656 5 874 6 216 


74



Tabell 34 Antalet arbetsställen, sysselsatta specialister, tekniker och naturvetare inom elektronikindustrin 2007 fördelat på län 

Number of establishments, occupied experts, technicians and scientist students in electronics industry by administrative division 2007 

Län 

Arbetsställen 

Antal Sysselsatta Antal IT-specialister Högskoleutbildade 

tekniker och naturvetare 

Totalt sysselsatta 

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 

Stockholms län 337 11 841 4 165 16 006 2 184 379 2 563 4 999 1 117 6 116 535 517 499 894 1 035 411 

Uppsala län 40 329 152 481 42 6 48 86 20 106 68 924 68 179 137 103 

Södermanlands län 44 784 454 1 238 88 17 105 101 21 122 57 145 54 404 111 549 

Östergötlands län 53 1 623 663 2 286 386 90 476 665 169 834 101 136 88 762 189 898 

Jönköpings län 32 1 114 452 1 566 132 17 149 290 40 330 89 954 79 017 168 971 

Kronobergs län 17 191 63 254 15 1 16 36 4 40 50 446 43 135 93 581 

Kalmar län 17 208 101 309 20 4 24 31 5 36 56 457 50 720 107 177 

Gotlands län 5 15 5 20 0 0 0 1 1 2 13 058 12 908 25 966 

Blekinge län 13 1 545 563 2 108 355 95 450 353 98 451 37 453 32 561 70 014 

Skåne län 133 1 812 721 2 533 219 23 242 383 86 469 277 018 258 550 535 568 

Hallands län 27 255 91 346 51 5 56 55 10 65 64 043 61 694 125 737 

Västra Götalands län 215 6 288 1 965 8 253 1 045 179 1 224 2 143 416 2 559 398 744 362 621 761 365 

Värmlands län 38 806 526 1 332 53 7 60 49 8 57 63 667 57 547 121 214 

Örebro län 24 771 521 1 292 103 15 118 90 19 109 67 067 61 678 128 745 

Västmanlands län 45 656 297 953 83 12 95 72 13 85 60 009 52 731 112 740 

Dalarnas län 29 483 77 560 24 2 26 31 5 36 67 164 60 742 127 906 

Gävleborgs län 27 1 214 598 1 812 142 24 166 149 42 191 66 639 59 125 125 764 

Västernorrlands län 29 286 152 438 20 6 26 30 8 38 59 669 54 043 113 712 

Jämtlands län 14 336 194 530 32 7 39 32 9 41 31 191 28 992 60 183 

Västerbottens län 35 391 210 601 43 3 46 53 8 61 63 833 57 410 121 243 

Norrbottens län 28 374 140 514 63 6 69 97 11 108 61 913 54 799 116 712 

Utlandet 0 4 1 5 1 0 1 2 0 2 7 536 3 031 10 567 

Summa 1 202 31 326 12 111 43 437 5 101 898 5 999 9 748 2 110 11 858 2 298 583 2 102 543 4 401 126 

75



Tabell 35 Antalet arbetsställen, sysselsatta specialister, tekniker och naturvetare inom IT-relaterade tjänsteföretag 2007 fördelat på län 

Number of establishments, occupied experts, technicians and scientist students in IT service sector by administrative division 2007 

Län 

Arbetsställen 

Antal Sysselsatta Antal IT-specialister Högskoleutbildade 

tekniker och naturvetare 

Totalt sysselsatta 

Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 

Stockholms län 7 331 50 514 19 111 69 625 11 714 2 568 14 282 13 755 3 067 16 822 535 517 499 894 1 035 411 

Uppsala län 615 2 192 595 2 787 589 125 714 705 127 832 68 924 68 179 137 103 

Södermanlands län 281 1 225 354 1 579 277 70 347 192 48 240 57 145 54 404 111 549 

Östergötlands län 636 4 092 1 300 5 392 1 495 318 1 813 1 564 329 1 893 101 136 88 762 189 898 

Jönköpings län 346 1 959 578 2 537 523 123 646 339 93 432 89 954 79 017 168 971 

Kronobergs län 229 1 882 777 2 659 491 129 620 387 102 489 50 446 43 135 93 581 

Kalmar län 193 976 490 1 466 273 57 330 155 39 194 56 457 50 720 107 177 

Gotlands län 53 149 26 175 20 0 20 7 0 7 13 058 12 908 25 966 

Blekinge län 165 1 230 630 1 860 367 106 473 310 87 397 37 453 32 561 70 014 

Skåne län 2 024 12 370 3 754 16 124 3 669 634 4 303 4 278 753 5 031 277 018 258 550 535 568 

Hallands län 359 1 056 272 1 328 201 46 247 180 28 208 64 043 61 694 125 737 

Västra Götalands län 2 596 16 695 5 795 22 490 4 416 1 190 5 606 4 987 1 133 6 120 398 744 362 621 761 365 

Värmlands län 269 1 771 533 2 304 586 153 739 482 123 605 63 667 57 547 121 214 

Örebro län 292 1 551 456 2 007 413 92 505 282 66 348 67 067 61 678 128 745 

Västmanlands län 386 1 562 484 2 046 419 100 519 427 88 515 60 009 52 731 112 740 

Dalarnas län 271 1 251 335 1 586 331 77 408 248 73 321 67 164 60 742 127 906 

Gävleborgs län 276 1 431 601 2 032 337 59 396 207 43 250 66 639 59 125 125 764 

Västernorrlands län 306 2 498 888 3 386 687 183 870 554 123 677 59 669 54 043 113 712 

Jämtlands län 144 951 427 1 378 265 55 320 169 34 203 31 191 28 992 60 183 

Västerbottens län 340 1 956 492 2 448 743 124 867 656 107 763 63 833 57 410 121 243 

Norrbottens län 275 1 544 599 2 143 486 130 616 411 123 534 61 913 54 799 116 712 

Utlandet 0 14 9 23 5 2 7 7 2 9 7 536 3 031 10 567 

Summa 17 387 108 869 38 506 147 375 28 307 6 341 34 648 30 302 6 588 36 890 2 298 583 2 102 543 4 401 126 

76

Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag ... - Tillväxtanalys

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?