Hållbar landskapsutveckling – hur blev det? - Riksantikvarieämbetet

Hållbar landskapsutveckling – hur blev det? 10
avtryck i den kommunala hanteringen. Arbetet som ska fortsätta i Östergötland och Göteborg
går ut på att i dialog med kommunerna ta fram ett lämpligt kulturmiljöunderlag. Det
underbygger Riksantikvarieämbetets erfarenhet att ett digitalt eller tryckt planeringsunderlag
vid varje förändringstillfälle behöver tolkas och diskuteras av representanter för kulturmiljövården
och kommunen.
Inom område 2 finns ännu inget besked om Blekinge nått fram med sin ansökan. Från
Västmanland rapporteras att strategin antagits och att etapp 2 pågår. Budskapet i strategirapporten
har således nått fram.
Inom område 3 testas nu metoden för landskapsanalys i Bergslagen. Materialets användbarhet
kan bedömas först när det använts.
Inom område 4 bedrevs arbetet i form av dialoger och samråd eller praktiskt arbete. Den
kommunikation som förekommet har uppenbarligen fungerat i två av fallen.
Behovet av resurser och kontinuitet – hur gör bidrag bäst nytta?
De projekt som genomförts helt har planerats under lång tid, varit en del av ett befintligt
sammanhang och kunnat starta omgående och i flera fall delfinansierats från annat håll.
De har oftast haft en ”fristående” projektledare eller projektledning.
Projekt som inte haft en klar projektplan från början har inte kunnat genomföras till en del
beroende på att många ansökte om kompletterande medel för år 2009. Det har också
uppstått svårigheter i form av tidsbrist när projekt ska genomföras av personal på länsstyrelsen
vid sidan av det ordinarie arbetet. Ett annat problem av liknande karaktär är att kommunala
tjänstemän får svårigheter att engagera sig i eller avsluta ett projektarbete. Troligen
behövs formella överenskommelser och eventuellt ekonomisk ersättning för att få till stånd
ett bra samarbete.