RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND - Enköping

1 (62) 

Riktlinjer för 

ekonomiskt bistånd 

i Enköpings kommun 

Fastställda av Socialnämnden den 2010-02-22, § 17 

Postadress 

Enköpings kommun 

745 80 ENKÖPING 

Besöksadress 

Kungsgatan 69 C 

Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr 

0171-250 00 0171-251 70 7 07 27-3 212000-0282 

Epost: socialforvaltning@kommun.enkoping.se 

3

2 (62) 

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND 

Innehållsförteckning 

1. INLEDNING …………………………………………………………………7 

1.1 Utgångspunkter 7 

1.2 Barnperspektiv 8 

2. UPPDRAG ……………………………………………………………………8 

3. HJÄLP TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING ……………………………………8 

4. HJÄLP MED FÖRSÖRJNINGEN …………………………………………9 

4.1 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd 9 

4.2 Praktiskt prövningsförfarande 10 

4.3 Hur försörjningsstödet räknas ut 11 

4.3.1 Beräkning av inkomstperiod och tidigare inkomster 12 

4.3.2 Inkomster och tillgångar 12 

4.3.3 Kontroller 12 

4.4 Tillgångar 13 

4.4.1 Kapital och andra tillgångar 13 

4.4.2 Bil/fordon 13 

5. SOCIALTJÄNSTLAGEN MED KOMMENTARER…...………………..14 

5.1 Socialtjänstens mål 14 

5.2 Kommunens ansvar 15 

5.2.1 Vistelsekommunens ansvar 15 

5.3 Rätten till bistånd 15 

5.3.1 Det egna ansvaret 15 

5.3.2 Arbetslinjen 15 

5.3.3 Livsföring i övrigt 16 

5.3.4 Skälig levnadsnivå 16 

5.4 Bistånd utöver skälig levnadsnivå 16 

5.5 Försörjningsstöd 16 

5.6 Praktik eller kompetenshöjande insatser 17 

6. FÖRSÖRJNINGSSTÖD……………………………………………………18 

6.1 Riksnorm 18 

6.2 Skäliga kostnader utöver riksnormen 19 

6.2.1 Boende 19 

6.2.2 Hushållsel 19 

6.2.3 Hemförsäkring 19 

6.2.4 Arbetsresor 19 

6.2.5 Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa 20 

6.3 Boendekostnader 20 

6.3.1 Allmänt 20 

6.3.2 Trångboddhet 20 

6.3.3 Högsta godtagbara boendekostnad 20 

6.3.4 Dubbla hyror 21 

6.3.5 Bostadsbyte 21 

6.3.6 Hyresrätt 21 

6.3.7 Egen fastighet 22

3 (62) 

6.3.8 Andrahandskontrakt 22 

6.3.9 Inneboenderum 22 

6.3.10 Delad lägenhet 22 

6.3.11 Hemmaboende ungdomar/inneboende hos anhörig 23 

6.3.12 Ungdomar som vill flytta hemifrån 23 

6.3.13 Ungdom som tecknat hyresavtal utan egna inkomster 23 

6.3.14 Förälder boende hos barn 23 

6.3.15 Övriga boendeformer 24 

6.4 Högre försörjningsstöd 24 

6.4.1 Kosttillägg/specialkost 24 

6.5 Lägre försörjningsstöd 25 

6.5.1 Akut nödsituation – kommunens yttersta ansvar enl 2 kap 2 § SoL 25 

6.5.2 Fickpengar – försörjningsstöd vid vistelse på institution 25 

7. BISTÅND TILL LIVSFÖRINGEN I ÖVRIGT ………………………….26 

7.1 Avgifter för kommunal service, ansökningsavgifter mm 26 

7.1.1 Barnomsorg 26 

7.1.2 Hemtjänst 26 

7.1.3 Ansökan om förlängt uppehålls- och arbetstillstånd 26 

7.1.4 Ansökan om svenskt medborgarskap 26 

7.1.5 Ansökan om äktenskapsskillnad 26 

7.1.6 Adressändring och flytt av telefon 26 

7.2 Begravningskostnader 26 

7.2.1 Utgångspunkt 26 

7.2.2 Godkända kostnader 27 

7.2.3 Icke godkända kostnader 27 

7.2.4 Begravningskostnad som överstiger socialnämndens maxbelopp 28 

7.3 Cykel 28 

7.4 Fickpengar 28 

7.5 Flyttkostnader 28 

7.6 Glasögon och kontaktlinser 29 

7.7 Hemutrustning 29 

7.7.1 Ungdomar 30 

7.7.2 Vuxna/familjer 30 

7.7.3 Dammsugare 30 

7.7.4 Diskmaskin 30 

7.7.5 Tvättmaskin 30 

7.7.6 TV 31 

7.7.7 Hemutrustningslån 31 

7.8 Hjälpmedel 31 

7.9 Identitetshandling 31 

7.10 Juridiska kostnader 31 

7.11 Kläder 31 

7.11.1 Medicinska skäl 32 

7.11.2 Akuta nödsituationer 32 

7.11.3 Institutionsvistelse 32 

7.11.4 Arbetskläder 32

4 (62) 

7.12 Kosttillägg 32 

7.13 Låsbyte 32 

7.14 Läkarvård, medicin, sjukresa och sjukvårdsavgift 32 

7.14.1 Läkarvård 32 

7.14.2 Medicin 32 

7.14.3 Sjukresa 33 

7.14.4 Sjukvårdsavgift 33 

7.15 Magasinering av möbler 33 

7.16 Mammografi och cellprovsundersökning 33 

7.17 Psykoterapikostnader 33 

7.18 Resor 33 

7.18.1 Färdtjänst 33 

7.18.2 Rekreation 33 

7.18.3 Umgänge med barn 34 

7.18.4 Återföreningsresa, återvandringsresa 34 

7.19 Semester och rekreation 34 

7.19.1 Fondmedel 34 

7.20 Skulder 35 

7.20.1 Avstängd el 35 

7.20.2 Alternativa lösningar och uppföljning 36 

7.20.3 Skulder som uppstått pga att den enskilde inte sökt bistånd 36 

7.20.4 Skulder som aldrig beviljas 36 

7.21 Spädbarnsutrustning 36 

7.22 Tandvård 37 

7.22.1 Akut tandvård 37 

7.22.2 Nödvändig uppehållande tandvård 37 

7.22.3 Kostnader som inte beviljas 38 

7.22.4 Sökande som har inkomster över försörjningsstödsnivån 38 

7.22.5 Vissa grupper 38 

7.23 Telefon 38 

7.23.1 Mobiltelefon 38 

7.23.2 Fast telefon/telefonabonnemang 38 

7.23.3 Depositionsavgift 39 

7.23.4 Löpande telefonkostnader 39 

7.24 Umgängeskostnader 39 

7.25 Sanering av bostad, reparationskostnader 39 

8. SÄRSKILDA GRUPPER AV SÖKANDE ……………………………….39 

8.1 Arbetslösa 39 

8.1.1 Stå till arbetsmarkn förfogande och vara aktivt arbetssökande 39 

8.1.2 Jobbgaranti för ungdomar 40 

8.1.3 Praktik eller kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap 4 § SoL 40 

8.1.4 Bistånd vid uppsägning från arbete 40 

8.1.5 Bistånd vid arbetsgivares konkurs 41 

8.2 Arbetslösa med arbetshinder 41 

8.2.1 Sjukdom 41

5 (62) 

8.2.2 Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa 41 

8.2.3 Social problematik 42 

8.2.4 Arbetsträning 42 

8.3 Brottsoffer 43 

8.4 Frivillig militär grundutbildning 43 

8.5 Företagare eller personer med fria yrken 44 

8.6 Föräldrar 44 

8.6.1 Försörjningsansvar 44 

8.6.2 Minderårig som bildat familj 44 

8.6.3 Föräldraledighet 44 

8.6.4 Arbetskrav för småbarnsföräldrar 45 

8.6.5 Lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn 45 

8.7 Gifta/sammanboende 45 

8.7.1 Sammanboende 45 

8.7.2 Gifta 45 

8.8 Inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk vård etc 46 

8.8.1 Hyreskostnad 46 

8.8.2 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) 46 

8.8.3 Kontraktsvård 47 

8.8.4 Rättspsykiatrisk vård 47 

8.9 Inskrivna för vård eller behandling inomsocialtjänsten 47 

8.9.1 Reskostnader institutionsvård 47 

8.9.2 Reskostnader öppenvård 47 

8.10 Personer 65 år och äldre 48 

8.10.1 Äldreförsörjningsstöd 48 

8.11 Studerande 48 

8.11.1 Ungdomar under 21 år som går i skolan 48 

8.11.2 Huvudregler vid vuxenstudier 48 

8.11.3 Undantag från huvudregeln 48 

- Grundskoleutbildning/motsvarande 48 

- Gymnasieutbildning 49 

- Arbetsmarknadsutbildning 49 

8.11.4 Kurslitteratur 49 

8.11.5 Bistånd under studietid 49 

8.11.6 Bistånd under studieuppehåll 49 

- Aktivt arbetssökande 49 

- Praktik eller kompetenshöjande insatser 49 

- Prövning av rätten till bistånd 50 

- Förskott på förmån 50 

8.12 EU/EES-medborgare 50 

8.12.1 Länder som ingår i EU/EES 50 

8.12.2 Den fria rörligheten 50 

8.12.3 Registreringsskyldighet 51 

8.12.4 Uppehållskort för tredjelandsmedborgare 51 

8.12.5 Ekonomiskt aktiva 51 

8.12.6 Ekonomiskt icke-aktiva 52 

8.12.7 Rätten till ekonomiskt bistånd 52 

8.13 Nordiska medborgare 54

6 (62) 

8.14 Övriga utländska medborgare 54 

8.14.1 Med uppehållstillstånd 54 

8.14.2 Utan uppehållstillstånd 54 

8.14.3 Asylsökande 55 

9. BARNPERSPEKTIV VID HANDLÄGGNING AV EKONOMISKT 

BISTÅND …………………………………………………………………..55 

9.1 Barnomsorg 55 

9.2 Besparingar 55 

9.3 Boende 55 

9.4 Brottsoffer 56 

9.5 Fritidsaktiviteter vid långvarigt behov av försörjningsstöd 56 

9.5.1 Organiserad fritidsverksamhet 56 

9.5.2 Skolaktiviteter 56 

9.5.3 Rekreation/semester 56 

9.6 Ferie- och extrainkomster 57 

9.7 Hälsa 57 

9.8 Julpeng – extra ekonomiskt bistånd till jul 57 

9.9 Persondator och bredbandskostnader 58 

9.10 Umgänge med föräldrar 59 

9.10.1 Riksnorm 58 

9.10.2 Umgängesresor 59 

10. ÅTERKRAV OCH ÅTERSÖKNING ……………………………………59 

10.1 Återkrav 9 kap 1-2 §§ SoL 59 

10.2 Återsökning från försäkringskassan 17 kap 1 § AFL 60 

10.3 Förskott från försäkringskassan 20 kap 2a § AFL 61 

11. MISSTANKE OM BIDRAGSBROTT ……………………………………61 

11.1 Återkrav 61 

11.2 Bidragsbrottslag 62 

Tillämpningsområde 

Bidragsbrott 

Grovt bidragsbrott 

Vårdslöst bidragsbrott 

Frivillig rättelse 

Anmälningsskyldighet

7 (62) 

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND 

1. INLEDNING 

Dessa riktlinjer är fastställda av Socialnämnden i Enköpings kommun. Syftet med dem är 

likabehandling i kommunen när det gäller bidragsnivå, rätten till ekonomiskt bistånd samt 

insatser för att nå självförsörjning. Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning i arbetet. De 

anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet, men ska inte tolkas som absoluta regler. 

Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om särskilda 

skäl föreligger kan det därför motivera avsteg från riktlinjerna. 

Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde 

från andra i samma situation. Även de krav som ställs på den enskilde ska anpassas efter 

dennes individuella förmåga och förutsättningar. 

Det är inte möjligt att i riktlinjerna beskriva alla situationer eller behov som kan uppstå. De 

beskriver vanligt förekommande situationer och behov och därtill ska den individuella 

prövningen och behovsbedömningen göras. Finns anledning att göra undantag från den 

normala handläggningen och undantaget är av principiell betydelse ska socialnämnden 

besluta i frågan. 

Bestämmelserna om ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (SoL). Till stöd i 

handläggningen och tolkningen av lagen används förutom dessa riktlinjer: 

• Socialstyrelsens Allmänna Råd om ekonomiskt bistånd 

• Socialstyrelsens bok ”Ekonomiskt bistånd – stöd för rättstillämpning och 

handläggning” 

• Socialstyrelsens skrift ”Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt 

bistånd 

• Infosoc rättsdatabas: rättsfall och JO-utlåtanden. Rättsliga utslag i domstol 

finns inte kontinuerligt inarbetade i riktlinjerna men ska fortlöpande beaktas. 

1.1 Utgångspunkter 

En viktig utgångspunkt i socialtjänstlagen är att varje människa i första hand har eget 

ansvar för sitt liv. I förarbetena till lagen framhålls särskilt att socialtjänsten inte får frånta 

den enskilde hans eller hennes ansvar i detta avseende. Socialtjänstens uppgift är att 

förstärka och komplettera människors egna resurser, vilket dels framgår av portalparagrafen 

1 kap 1 § SoL och dels av bestämmelserna i 4 kap 1 § SoL. 

I första hand är alltså den enskilde skyldig att själv försöka tillgodose sina behov, och det 

ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp. Grunden är att den enskilde ska göra vad 

han eller hon kan för att bidra till sin egen försörjning, bland annat genom arbete. Grunden 

är därtill att den enskilde ska göra vad han eller hon kan för att försöka bli självförsörjande. 

Den som är arbetslös ska därför erbjudas ett strukturerat stöd för att få arbete och uppnå 

egen försörjning. Den som inte har förutsättningar att få arbete ska erbjudas 

kompetenshöjande insatser och det är även viktigt att den enskilde får tillgång till det 

generella välfärdssystemet. Biståndet ska med andra ord utformas så att det stärker den 

enskildes resurser att leva ett självständigt liv.

8 (62) 

Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. I förarbetena till 

socialtjänstlagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har 

råd att kosta på sig. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga 

levnadsomkostnaderna preciseras i 4 kap 3 § första stycket 1 SoL (riksnormen). Vad som 

kan anses vara skälig levnadsnivå utöver riksnormen framgår av 4 kap 3 § första stycket 2 

SoL. Bistånd kan även ges till livsföringen i övrigt. 

Beslut om ekonomiskt bistånd ska föregås av en individuell behovsprövning med stöd av 

socialtjänstlagen, Socialstyrelsens råd och vägledning, prejudicerande rättsfall och 

kommunala riktlinjer. 

1.2 Barnperspektiv 

Av 1 kap 1 § SoL framgår att när åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen 

till barnets bästa kräver. Med barn menar man varje människa under 18 år. Paragrafen 

svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention där det slås fast att barnets bästa ska komma i 

främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. De överväganden och bedömningar som 

görs med hänsyn tagen till barnperspektivet ska dokumenteras. Läs mer under 

Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd, punkt 9. 

2. UPPDRAG 

Lagstiftaren har gett socialtjänsten två uppdrag när det gäller ekonomiskt bistånd. 

Huvuduppgiften eller målet är att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan 

ekonomiskt bistånd – hjälp till självförsörjning. I väntan på att det blir möjligt har den 

enskilde under vissa förutsättningar och efter individuell behovsprövning rätt till 

ekonomiskt bistånd – hjälp med försörjningen. 

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den 

hjälp som behövs. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt 

och integritet. 

3. HJÄLP TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING 

Arbetslinjen ska ligga till grund i det sociala arbetet. Målet är att den enskilde ska kunna 

försörja sig själv, i första hand genom arbete. Arbetslinjen handlar om att ta tillvara varje 

människas vilja och förmåga att arbeta och försörja sig själv, vilket innebär att den 

enskildes resurser och förmågor sätts i fokus. Socialtjänstens främsta uppgift blir därmed 

att genom aktiva insatser samt motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för 

den enskilde att kunna ta detta ansvar. 

Den enskilde kan inte välja att leva på bidrag framför att ta ett arbete eller på annat sätt 

försöka bli självförsörjande. Förväntningar om aktivitet och förändring ska därför finnas på 

alla som söker försörjningsstöd och de ska utgå från den enskildes individuella förutsättningar. 

Den enskilde behöver utifrån förmåga ta ansvar för, och vara ytterst delaktig i sitt 

förändringsarbete och i de aktiviteter som behövs för att nå självförsörjning. Socialtjänsten 

ska erbjuda insatser eller samverkan med andra aktörer i syfte att arbetsrehabilitera den 

som har nedsatt arbetsförmåga och stärka arbetsföra personers återinträde på 

arbetsmarknaden. Den som saknar arbetsförmåga ska erbjudas insatser som syftar till 

utredning, rehabilitering och behandling, och/eller insatser vars syfte är att få tillgång till 

det generella socialförsäkringssystemet.

9 (62) 

I arbetet är det viktigt att uppmärksamma människors olika behov. Det är nödvändigt att se 

att t ex kön, ålder och nationalitet kan påverka hur behoven ser ut. Men det som gäller 

generellt är vikten av att alla som har, eller kan återfå arbetsförmågan får snabb hjälp att 

komma in på arbetsmarknaden. Forskning styrker svårigheten att få fäste på 

arbetsmarknaden efter långvarig arbetslöshet, samt den ökade risken att bli fast i ett 

bidragsberoende när man uppburit försörjningsstöd länge. Forskning styrker även att barn i 

familjer med yrkesarbetande föräldrar får bättre förutsättningar i sina liv jämfört med barn i 

bidragsberoende familjer. 

Arbetssättet ska vara strukturerat och individuella genomförandeplaner ska upprättas i varje 

enskilt ärende. Av genomförandeplanerna ska det bland annat framgå vilket mål den 

enskilde har för att nå självförsörjning, vad han eller hon behöver göra och vilket stöd som 

behövs av socialtjänsten och andra aktörer. Genomförandeplanerna ska följas upp 

regelbundet och revideras vid behov. 

4. HJÄLP MED FÖRSÖRJNINGEN 

I väntan på att bli självförsörjande har den enskilde under vissa förutsättningar och efter 

individuell behovsprövning rätt till ekonomiskt bistånd till sin försörjning. 

4.1 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd 

Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav 

på rättssäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av 

rätten till bistånd görs i flera steg och en individuell behovsprövning ska alltid göras. 

Följande frågeställningar ska utredas: 

• Behöver behovet tillgodoses för att den enskilde ska uppnå en skälig 

levnadsnivå? 

Här är det nödvändigt att se till den enskildes individuella livssituation, 

förutsättningar och behov. Se även ”Vilket bistånd ska beviljas” nedan. 

• Kan behovet tillgodoses på annat sätt? 

Beroende på vad ansökan gäller kan behovet ibland lösas på annat sätt än 

genom bistånd. När det gäller behovet av pengar kan ”annat sätt” sätt t ex vara 

inkomster, realiserbara tillgångar, sparformer, socialförsäkringsförmåner, 

ersättningar, andra disponibla medel eller andra försörjningsskyldiga 

(make/maka, förälder). Ibland kan behov lösas genom avbetalningsplaner, 

uppsägning av avtal eller försäljning. Behovet av vissa varor eller produkter 

kan ibland lösas genom lån etc. I vissa fall ska behovet tillgodoses genom 

andra huvudmän såsom t ex försäkringskassan, landstinget, kriminalvården 

eller Migrationsverket. 

• Uppfyller den enskilde rätten till bistånd? 

Vad har den enskilde gjort själv för att tillgodose behovet? Vad kan han eller 

hon göra? Här ska en bedömning göras av om den enskilde gör vad han eller 

hon kan för att bidra till sin försörjning och till att försöka bli självförsörjande. 

• Vilket bistånd ska beviljas? 

Med stöd av socialtjänstlagen, socialstyrelsens vägledning, prejudicerande 

rättsfall och kommunala riktlinjer ska en bedömning göras av vilket behov som 

föreligger och vad som är skälig levnadsnivå för den enskilde.

10 (62) 

4.2 Praktiskt prövningsförfarande 

När biståndet prövas följer det ofta en bestämd arbetsgång: 

1. Ansökan görs av den enskilde/hushållet 

2. Utredning 

• Samtal/intervju sker vid personligt möte mellan socialsekreteraren och den 

enskilde. Vid mötet utreds orsaken till aktuellt biståndsbehov, nu-situation, 

bakgrund, framtid, möjligheter till självförsörjning, arbetsförmåga, arbetshinder, 

behov av insatser, samverkansbehov m m. Vid första mötet ges även 

information om ekonomiskt bistånd, rättigheter, skyldigheter m m. 

• Om den preliminära bedömningen är att bistånd kommer att kunna beviljas 

görs en genomförandeplan där den enskildes mål, behov av insatser, ansvar 

(vem gör vad, när, hur), uppföljning m m framgår. 

• De handlingar som behövs för att en behovsprövning ska kunna göras 

redovisas, dvs ansökningshandling, inkomster, tillgångar, utgifter, skulder, ev 

handlingsplan från arbetsförmedlingen, ev jobblista, ev läkarintyg m m 

• Samtycke till kontroller och samverkan ges av den enskilde 

• Kontroller görs hos försäkringskassan, bilregistret, bolagsverket och CSN. I 

det individuella fallet kan även andra kontroller göras. 

• Samverkan och/eller ev informationsinhämtande sker med ev berörda 

• Kommunicering av ev uppgifter görs med hushållet 

3. Beräkning görs av hushållets ekonomi utifrån riksnormen och övriga poster som 

ingår i försörjningsstödet 

4. Bedömning: De uppgifter som framkommit i utredningen vägs samman. Den 

enskildes individuella förutsättningar och behov ställs i relation till lagstiftning, 

prejudicerande rättsfall och vägledande dokument. Frågeställningarna under 

”Prövning av rätten till bistånd” (se ovan) är övergripande. 

5. Beslut fattas: bifall eller avslag. Vid helt eller delvis avslag lämnas 

besvärshänvisning. Om beslutet överklagas omprövas det, och om det inte finns 

skäl att ändra det skickas det till domstol för prövning tillsammans med ett 

yttrande. 

6. Utbetalning görs i det fall hushållet beviljas bistånd 

Ansökan om försörjningsstöd prövas som regel en gång i månaden. Mellan ansökningstillfällena 

ska den samverkan som bestämts i genomförandeplanen ske. I arbetet med att 

stötta människor att bli självförsörjande är ofta arbetsförmedlingen, psykiatrin, sjukvården 

och försäkringskassan viktiga samarbetspartners, men även andra verksamheter inom 

socialtjänsten som t ex missbruksvården, budgetrådgivningen och den enhet som ansvarar 

för arbetsträning. Det som är av vikt i ärendet ska dokumenteras i den enskildes 

(hushållets) journal.

11 (62) 

4.3 Hur försörjningsstödet räknas ut 

Oavsett vad den enskilde ansöker om utgår alltid prövningen av rätten till bistånd från en 

beräkning av hur den enskildes ekonomi ser ut i jämförelse med nivån för försörjningsstödet. 

Det görs för att reda ut om den enskilde kan tillgodose sitt behov själv genom egna 

inkomster eller tillgångar. 

Beräkningen av försörjningsstödet görs för en månad i taget och går till enligt följande: 

Behov 

1. De personliga kostnaderna i riksnormen räknas ihop för hushållets samtliga 

medlemmar. 

2. De gemensamma hushållskostnaderna i riksnormen bifogas beräkningen utifrån 

hur många som lever tillsammans. 

3. Hyra, hushållsel, hemförsäkring, avgift till fackförening/a-kassa och arbetsresor 

bifogas beräkningen. Utgifterna ska vara skäliga och när det gäller boendekostnaden 

ska den motsvara vad en låginkomsttagare på orten har råd med. 

4. Kostnader för barnomsorg, hemtjänst, läkarvård, receptbelagd medicin och 

sjukresor bifogas beräkningen. 

5. Samtliga belopp summeras. Resultatet visar hushållets behov. 

Inkomster 

• Hushållets samtliga inkomster räknas ihop, se Inkomster och tillgångar 4.3.2. 

Tillgångar 

• Har hushållet tillgångar i form av besparingar eller realiserbara tillgångar? Med 

detta kan menas kontanter, värdepapper, fordon, fastighet mm, se Tillgångar 4.4. 

Hushållets behov jämförs med hushållets inkomster. Av jämförelsen framgår om hushållet 

har inkomster över eller under nivån för försörjningsstödet. 

Försörjningsstöd 

Om det finns ett underskott samt avsaknad av tillgångar/besparingar och den enskilde i 

övrigt uppfyller rätten till bistånd (se Särskilda grupper av sökande, punkt 8) kan 

försörjningsstöd beviljas till mellanskillnaden. Mellanskillnaden kallas ofta 

”komplettering” eller ”utfyllnad”. När den enskildes inkomster ger ett överskott lämnas 

avslag på ansökan då behovet bedöms kunna tillgodoses genom egna inkomster. 

Bistånd till livsföringen i övrigt 

Om den enskilde ansöker om bistånd till sådant som ligger utöver försörjningsstödet 

(bistånd till livsföringen i övrigt) görs samma grundläggande beräkning av 

försörjningsstödet. Normöverskottet eller –underskottet visar om den enskilde bedöms 

kunna tillgodose sitt behov själv. När behovet inte kan tillgodoses genom egna inkomster 

eller tillgångar ska en individuell behovsprövning göras där man bland annat har att ta 

ställning till om behovet ingår i en skälig levnadsnivå. 

Kommunens yttersta ansvar 

Oavsett om det gäller försörjningsstöd eller övrigt bistånd får den enskilde lösa sitt behov 

själv genom de inkomster, tillgångar och besparingar som finns i första hand. Det innebär i 

praktiken att besparingar får tas i anspråk, att fordon eller andra realiserbara tillgångar får 

säljas osv. Den enskilde behöver därtill reda ut om inkomsterna kan ökas eller utgifterna 

minskas i syfte att klara sin egen försörjning. Endast när behovet inte kan lösas på något 

annat sätt inträder kommunens yttersta ansvar och rätt till bistånd föreligger.

12 (62) 

4.3.1 Beräkning av inkomstperiod och tidigare inkomster 

Försörjningsstödet bör beräknas utifrån de inkomster som utbetalats till hushållet från den 

15:onde månaden före ansökningsmånaden, till och med den 14:onde ansökningsmånaden. 

Vid nybesök beräknas ansökningsmånaden samt de två föregående månaderna, såvida inte 

särskilda skäl finns att beräkna på annat sätt. Den längre beräkningsperioden används i 

synnerhet då inkomstbortfallet varit förväntat, t ex vid tillfälliga anställningar, 

arbetsmarknadsåtgärder och i vissa fall vid studier. Den enskilde har i dessa fall ansvar för 

planeringen av sin ekonomi. 

För studerande med studiemedel beräknas två månader före biståndsmånaden som 

inkomstperiod för inkomster utöver studiemedel, t ex löner och olika bidrag. 

För beräkning av inkomster vid ansökan som gäller hyresskuld eller andra skulder räknas 

vanligtvis inkomstperioden från månaden innan skulden uppstod. 

4.3.2 Inkomster och tillgångar 

I princip ska hushållets samtliga inkomster avräknas från försörjningsstödet när rätten till 

bistånd prövas. 

Med inkomster menas alla former av disponibla medel såsom lön/arbetsinkomst, a-kassa, 

aktivitetsstöd, sjukpenning, föräldrapenning, aktivitetsersättning, sjukersättning, pension, 

äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg, barnbidrag, studiebidrag, studiemedel, 

underhållsstöd, vårdbidrag, livränta, försäkringsförmåner (t ex AMF, AGS, STP/ITP), 

skatteåterbäring, återbetalning av slutligt bostadsbidrag, tipsvinster, försäljning, gåvor, arv 

mm. 

De inkomster och tillgångar som inte ska avräknas är följande: 

• Handikappersättning som avser merkostnad 

• Skattefritt vårdbidrag som avser merkostnad 

• Inkomster från ferie- och extraarbete för barn och ungdomar i grundskole- och 

gymnasieåldern fram till vårterminens slut det år ungdomen fyller 19 år. Gäller 

även för gymnasieungdomar som socialtjänsten placerat i eget boende. 

• Traktamente (vid styrkta merkostnader för mat och boende) 

• Reseersättning 

• Extra tillägg till studiestöd då ungdom bor hos vårdnadshavare, sk studiehjälp 

• Stipendier och fondmedel 

• Försäkringsersättningar eller skadestånd som den enskilde fått för att kompensera 

ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust. 

• Barns tillgångar upp till 15 % av basbeloppet. Till barn räknas gymnasieungdom 

till och med vårterminens slut det år ungdomen fyller 19 år. 

• Ålderspensionärers besparingar upp till 50 % av basbeloppet. 

4.3.3 Kontroller 

Kontroller av den enskildes inkomster och realiserbara tillgångar ska göras efter samtycke 

av den enskilde. Generella kontroller görs hos: 

• Försäkringskassan: socialförsäkringsförmåner 

• Bilregistret: innehav av fordon 

• Bolagsverket: företag 

• CSN: studiemedel 

I det enskilda fallet bedöms vilka eventuella kontroller som därutöver behövs.

13 (62) 

Om den enskilde inte ger samtycke till de kontroller handläggaren finner nödvändiga kan 

det innebära att en fullständig ekonomisk utredning inte kan göras och att ansökan därför 

kan avslås på den grunden. 

Utöver ovanstående kontroller ska den enskilde styrka sina uppgifter om inkomster och 

utgifter med handlingar. Inkomster från arbetsgivare eller arbetslöshetsförsäkring ska 

styrkas genom uppvisande av specifikation där alla uppgifter om tillägg och avdrag 

framgår. Vid nybesök ska hushållet uppvisa bankkontoförteckning (kontoöversikt) och 

kontoutdrag på familjens samtliga konton de två senaste månaderna. Vid varje 

återansökningar därefter ska kontoutdrag uppvisas två månader bakåt. Insättningar på 

kontona betraktas som disponibla medel. 

En gång om året ska den preliminära deklarationen samt slutskattsedeln uppvisas. Den som 

inte är skyldig att deklarera ska uppvisa ett intyg från Skatteverket som styrker det. 

4.4 Tillgångar 

4. 4.1 Kapital och andra tillgångar 

Vid bedömning av om den enskilde kan tillgodose sina behov genom egna tillgångar 

istället för försörjningsstöd bör endast sådana tillgångar beaktas som den enskilde faktiskt 

kan förfoga över eller få tillgång till. Om den enskilde har kontanter, banktillgodohavanden 

eller lätt realiserbara tillgångar, t ex värdepapper och fordon ska dessa i första hand 

användas till försörjningen. Exempel på fiktiva tillgångar som inte bör beaktas är 

pensionsförsäkringar som inte kan återköpas, bankmedel som inte kan disponeras pga 

villkor i gåvobrev och fast egendom som inte kan överlåtas pga bestämmelser i gåvobrev. 

Kontanter, sparkapital mm 

Vid prövningen av rätten till bistånd ska alla familjemedlemmars tillgångar beaktas. 

Hemmavarande, minderåriga barns banktillgodohavanden som överstiger 15 % av 

basbeloppet betraktas som tillgångar men får i dessa fall endast användas till den unges 

egen försörjning. Ålderspensionärer har rätt att ha ett sparkapital motsvarande 50 % av 

basbeloppet per person utan att det påverkar rätten till bistånd. 

Fastighet/bostad 

Om biståndsbehovet inte är tillfälligt kan krav ställas på att även andra tillgångar ska 

avyttras, t ex fastighet, bostadsrätt och fritidshus. Vid en försäljning bör den enskilde kunna 

använda intäkten till att betala eventuella lån som är kopplade till det som avyttras utan att 

det påverkar försörjningsstödet. Krav på försäljning bör endast ställas när den aktuella 

tillgången representerar ett värde och överskottet vid försäljningen kan anses motivera 

åtgärden, och/eller om den enskilde genom att sälja får en lägre boendekostnad och därmed 

ökar möjligheterna till självförsörjning. 

4.4.2 Bil/fordon 

Som fordon räknas bil, motorcykel, båt, snöskoter, husvagn, hästtransport, släpkärra etc. 

Den som är registrerad ägare hos bilregistret är fordonets ägare. 

Bilinnehav medges generellt för en personbil per hushåll värd max 35 % av basbeloppet. 

Det innebär att bil upp till detta värde inte påverkar rätten till bistånd. Viss vägledning av 

en bils värde kan fås på www.bilpriser.se, men vid behov kan även inköpshandling eller 

värderingsintyg begäras. Privata inköpshandlingar eller värderingar godtas inte. Försäkring, 

skatt eller andra bilkostnader beviljas inte.

14 (62) 

Utöver detta betraktas fordon som en realiserbar tillgång som begränsar rätten till bistånd, 

dock med de undantag som beskrivs nedan under rubriken ”Bilinnehav vid särskilda 

behov”. 

Bilinnehav vid särskilda behov 

Om alla andra möjligheter till kommunikation är uttömda kan bilinnehav till ett värde om 

max ett basbelopp medges vid följande situationer: 

• Om särskilda skäl föreligger vid dokumenterade medicinska skäl eller funktionsnedsättningar 

• För att kunna ta sig till och från arbetet 

Om biståndsbehov föreligger pga resor till och från arbetet och behovet inte är tillfälligt 

kan krav ställas på byte av arbete eller bostad för att uppnå självförsörjning. När det gäller 

bistånd till kostnader för arbetsresor, se 6.2.4. 

Om behov av kommunikation föreligger vid sjukdom eller funktionsnedsättning ska 

behovet i första hand tillgodoses genom färdtjänst varför egen bil kan utgöra en realiserbar 

tillgång. Försäkringskassan kan därtill pröva rätten till bilstöd, vilket kan innebära 

ekonomisk ersättning för inköp av bil, driftskostnader, skatt och försäkring. Enbart det 

faktum att den enskilde beviljats bilstöd av försäkringskassan innebär dock inte att den bil 

som anskaffas är en specialanpassad bil. Det krävs specialanordningar som är konstruerade 

utifrån ett funktionshinder för att det ska betraktas som en specialanpassad bil. En bil med 

automatisk växellåda är t ex inte specialanpassad (KamR, mål 4148/2004). Detta innebär 

att även en bil till vilken bilstöd beviljats i det enskilda fallet kan utgöra en realiserbar 

tillgång om den betingar ett högt värde. 

Bilkostnader 

Endast i undantagsfall kan det komma ifråga att utge bistånd till bilkostnader i form av 

bensin, skatt, försäkring och besiktning. Se Arbetsresor 6.2.4. 

När är bilen en realiserbar tillgång? 

En bil är en realiserbar tillgång om den har ett värde. Att av princip räkna bilen som en 

tillgång, trots att en försäljning inte skulle innebära något överskott är inte meningsfullt. 

Det är bilens värde och behovet av den som ska styra bedömningen. För att fastställa bilens 

värde ska inköpshandling eller värderingsintyg uppvisas. Privata inköpshandlingar eller 

värderingar godtas inte. Den enskilde ska vid en försäljning kunna använda överskottet till 

att betala eventuella lån som är kopplade till bilen. Det ska vara styrkt att lånet är kopplat 

till bilen t ex genom lånehandling hos bilföretag. Banklån eller privata lån kan inte på det 

viset kopplas till bilen. 

5. SOCIALTJÄNSTLAGEN MED KOMMENTARER 

5.1 Socialtjänstens mål 

1 kap 1 § SoL Portalparagrafen 

”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja 

människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva 

deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans 

ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla 

enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för 

människornas självbestämmanderätt och integritet.”

15 (62) 

1 kap 2 § SoL Barnperspektivet 

”När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa 

kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.” 

5.2 Kommunens ansvar 

2 kap 2 § SoL Yttersta ansvaret och vistelsebegreppet 

”Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd 

och den hjälp de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som 

vilar på andra huvudmän. I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om 

mottagande av asylsökande m fl finns särskilda bestämmelser i den lagen. I 3 § och 

16 kap 2 § finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan kommun än den som 

den enskilde vistas i.” 

5.2.1 Vistelsekommunens ansvar 

Huvudregeln är att vistelsekommunen har det yttersta ansvaret för att den som vistas i 

kommunen får sina behov tillgodosedda. Ansvaret gäller både den som är bosatt och den 

som vistas i kommunen. Vistelsekommunens skyldighet att pröva behovet av bistånd 

påverkas inte av vistelsetidens längd, utan omfattar även den som helt tillfälligt vistas i 

kommunen. Den tid den enskilde vistas där, och under vilka förhållanden, kan däremot 

påverka omfattningen av det bistånd kommunen kan ha skyldighet att ge. En tillfällig 

vistelse i kommunen innebär som regel ingen skyldighet att gå in med omfattande och 

långsiktiga insatser, utan kan ges till kostnader för hemresa om behovet kan tillgodoses på 

det sättet. Generellt gäller att vistelsekommunens skyldighet att ge bistånd vid genomresa 

eller besök är begränsad till sådant som den enskilde behöver under sin vistelse i 

kommunen eller under hemresan. 

5.3 Rätten till bistånd 

I 4 kap 1 § SoL regleras den enskildes rätt till bistånd i de fall denne inte själv eller på 

annat sätt kan tillgodose behovet. Beslut om bistånd ska föregås av en individuell 

behovsprövning med hänsyn till den enskildes förutsättningar och behov. 

4 kap 1 § SoL 

”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat 

sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och 

för sin försörjning i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig 

levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter 

att leva ett självständigt liv.” 

5.3.1 Det egna ansvaret 

De allmänna förutsättningarna för att ha rätt till bistånd är att man har behov av insatser 

som man inte kan tillgodose själv eller få tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde har i 

första hand ett eget ansvar för sitt liv och sina förhållanden i övrigt. Socialtjänsten ska inte 

ta över ansvaret från den enskilde eller hans anhöriga. Socialtjänstens uppgift är istället att 

förstärka och komplettera den enskildes egna resurser, inte att begränsa dennes ansvar för 

sin egen situation. 

5.3.2 Arbetslinjen 

Den enskilde har inte rätt till ekonomiskt bistånd om han inte efter förmåga försöker bidra 

till sin försörjning, eller till att försöka bli självförsörjande. Den som är arbetslös och kan 

arbeta är därför skyldig att söka arbete. I skyldigheten att söka arbete innefattas också 

deltagande i den verksamhet som anordnas för arbetslösa inom ramen för

16 (62) 

arbetsmarknadspolitiken, arbetsrehabiliterande åtgärder, deltagande i svenskundervisning, 

särskilda introduktionsprogram osv. 

5.3.3 Livsföring i övrigt 

Begreppet livsföring i övrigt sammanfattar olika behov av stöd och hjälp, service, 

behandling, vård och omsorg. Exempel på utgifter som bedöms ingå i en skälig 

levnadsnivå, men som inte förekommer regelbundet, är läkarvård, medicin, tandvård, 

hemutrustning och glasögon. Det bistånd som lämnas ska vara av en sådan omfattning att 

den enskilde uppnår skälig levnadsnivå och får möjlighet att leva ett självständigt liv. 

5.3.4 Skälig levnadsnivå 

Vad som utgör en skälig levnadsnivå måste bedömas med utgångspunkt i den tid och de 

förhållanden under vilka enskilda personer lever. För att kunna bedöma biståndsbehovet 

ska en individuell bedömning göras av vad som är skäligt för en viss person och ett visst 

hushåll. Utgångspunkten vid bedömningen kan vara vad en låginkomsttagare på orten, eller 

vad folk i allmänhet normalt har möjlighet att kosta på sig. 

5.4 Bistånd utöver skälig levnadsnivå 


”Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för 

det.” 

Socialnämnden kan inte fritt välja att behandla en biståndsansökan enligt 4 kap 1 § SoL 

eller 4 kap 2 § SoL. Oavsett vad ansökan avser ska nämnden i första hand pröva om den 

enskilde har rätt till den begärda hjälpen enligt 4 kap 1 § SoL. 

Bestämmelsen i 4 kap 2 § SoL ger kommunen befogenhet, men ingen skyldighet, att utge 

bistånd i andra fall än vad som omfattas av 4 kap 1 § SoL. Nämnden får således bevilja 

bistånd utöver skälig levnadsnivå. Det är av rättssäkerhetsskäl viktigt att ansökan först 

prövas enligt 4 kap 1 § SoL, då den enskilde därmed kan få saken prövad genom 

förvaltningsbesvär. Därefter kan prövas om förutsättningar föreligger för bistånd enligt 4 

kap 2 § SoL. Beslut enligt 4 kap 2 § SoL kan endast laglighetsprövas enligt 10 kap 

kommunallagen. Det innebär att domstolen inte prövar själva sakfrågan. De kan endast 

upphäva det överklagade beslutet om det är olagligt, men inte sätta något annat beslut i 

dess ställe. Ekonomiskt bistånd som beviljas med stöd av 4 kap 2 § SoL kan återkrävas av 

den enskilde. 

5.5 Försörjningsstöd 

Enköpings kommun följer den normnivå som riksdag och regering årligen fastställer. 

Normnivån grundar sig på Konsumentverkets konsumtions- och prisstudier för olika varor 

och tjänster. Beslut om bistånd fattas med stöd av 4 kap 1 § SoL. 


”Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien 

samt dagstidning, telefon och TV-avgift, 

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening 

och arbetslöshetskassa.

17 (62) 

Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare 

föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av 

officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i 

ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa 

kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna 

till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.” 

Riksnorm, se 6.1. 

Skäliga kostnader för övriga poster inom försörjningsstödet 

Utöver riksnormen ska skälig ersättning ges för de särskilda poster som räknas upp i 

bestämmelsen. Det rör sig här om sådana utgifter som är regelbundet återkommande för 

hushållet, se 6.2. 

Utgifter för kostnader som uppkommer mer sällan benämns ”livsföring i övrigt” se punkt 7. 

5.6 Praktik eller kompetenshöjande insatser 


”Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall 

delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om 

den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, 

och 

1. inte har fyllt tjugofem år, eller 

2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande 

insatser, eller 

3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i vanlig ordning men under tid 

för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. 

Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till 

att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. 

Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på 

arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall 

utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och 

förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut 

fattas enligt första stycket.” 

När det gäller praktik och andra kompetenshöjande insatser ska samråd ske med 

arbetsförmedlingen innan insatserna beviljas. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska alltid 

komma ifråga i första hand. Försörjningsstödet utges i dessa fall med stöd av 4 kap 1 och 4 

§§ SoL. Läs mer under 8.1.3. 


”Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan 

kompetenshöjande verksamhet som anvisas enligt 4 §, får fortsatt försörjningsstöd 

vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir 

från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.” 

Ett avslagsbeslut ges i dessa fall med stöd av 4 kap 1 och 5 §§ SoL. 


”Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § skall 

därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför 

arbetsuppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen 

utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid

18 (62) 

tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 §§ och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 §§ och 8-10 §§ 

samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om 

arbetsskadeförsäkring.” 

6. FÖRSÖRJNINGSSTÖD 

I 4 kap 3 § SoL anges att försörjningsstödet består av två delar; riksnormen samt övrigt 

försörjningsstöd till skäliga kostnader för ett antal regelbundet återkommande 

behovsposter. 

6.1 Riksnorm 

Riksnormen fastställs av regeringen en gång per år och grundas på Konsumentverkets 

konsumtions- och prisstudier. Kostnadsberäkningarna ska återspegla en skälig konsumtionsnivå, 

dvs varken en miniminivå eller lyxnivå. Beloppen ska täcka kostnader för de 

produkter som bör finnas i ett hushåll för att man på ett tillfredsställande sätt ska kunna 

klara vardagens behov. 

Följande poster ingår i riksnormen: 

• Livsmedel 

Beräkningar av livsmedelskostnaderna utgår från en fyraveckorsmatsedel som 

följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Utgångspunkten är att all 

mat tillreds hemma. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. 

Kostnader för t ex saft, godis och chips ingår inte. Livsmedelskostnaden för 

ensamhushåll är något högre med hänsyn till att vissa kostnader kan bli högre 

än för flerpersonshushåll. 

• Kläder och skor 

Avser att täcka det vardagliga behovet av kläder och skor under hela året. 

Även kostnader för skoreparationer och viss kemtvätt ingår samt tillbehör som 

paraply, armbandsur och väskor. 

• Lek och fritid 

Gäller kostnader för sådana vardagsaktiviteter som människor i allmänhet kan 

utöva. Aktiviteterna gäller både inomhus och utomhus, viss motion och kultur. 

För äldre barn och vuxna ingår kostnader för aktiviteter som t ex biobesök, 

lyssna på musik, läsa böcker/tidningar, fiska och idrotta. För yngre barn har 

kostnaderna beräknats på varor och tjänster som behövs för barns utveckling 

och stimulans t ex leksaker, spel, pussel, böcker, biobesök mm. I posten ingår 

begagnade längdåkningsskidor, skridskor och cykel, men för dessa inköp 

förutsätts en tids sparande. Kostnader för semester eller dyrare fritidsintressen 

ingår inte. När det gäller barn, se Fritidsaktiviteter 9.5. 

• Hygien 

Kostnader för den personliga hygienen, t ex tvål, tandkräm, blöjor, mensskydd, 

plåster, solskyddsmedel och hårklippning. 

• Barn- och ungdomsförsäkring

19 (62) 

• Förbrukningsvaror 

Kostnader för varor som behövs för rengöring av bostaden och vård och 

skötsel av kläder och skor, t ex disk-, tvätt-, rengöringsmedel. 

• Dagstidning, telefon, TV-licens 

Helårsprenumeration för en daglig tidning, avgift för TV-licens, abonnemangsoch 

samtalsavgifter för telefon eller kostnad för mobiltelefonsamtal samt 

kostnader för att skicka brev och kort. Kostnader för dator och 

internetabonnemang ingår inte. 

6.2 Skäliga kostnader utöver riksnormen 

Bistånd ska ges för skäliga kostnader efter individuell prövning. 

6.2.1 Boende 

Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad är vad en 

låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör relateras 

till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på orten. 

Med orten avses den tätort där den enskilde bor eller de närmast belägna tätorterna inom 

kommunen. Läs mer under Boendekostnader 6.3. 

6.2.2 Hushållsel 

Kostnad för hushållsel beviljas med faktisk, skälig kostnad efter uppvisande av faktura. 

Konsumentverkets beräkningar av genomsnittlig elförbrukning (www.konsumentverket.se/ 

privatekonomi/hushallets-kostnader) kan fungera som vägledning, men i fråga om skäliga 

kostnader måste det göras en individuell bedömning utifrån den enskildes situation. 

Försörjningsstöd till hushållsel prövas i den kommun som är vistelsekommun vid fakturans 

förfallodatum. 

6.2.3 Hemförsäkring 

Bistånd beviljas för faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, 

överfall och egendomsskydd. Försäkringsbrev och faktura ska uppvisas. Möjlighet till 

nedsatt premie via fackförening ska beaktas och krav på månadsbetalning ställas. 

6.2.4 Arbetsresor 

Definition 

Med arbetsresa menas i första hand resa till och från arbetet, men i begreppet ingår även 

resor för att aktivt kunna söka arbete eller andra aktiva åtgärder som kommunen eller 

arbetsförmedlingen anordnar för att den enskilde ska få arbete och bli självförsörjande, t ex 

resor i samband med studier, praktik, arbetsträning och jobbsökarverksamhet. När det 

gäller arbetsförmedlingen ska den reseersättning de utger beaktas och endast den enskildes 

egenavgift beviljas. 

Ekonomiskt bistånd till inköp av begagnad cykel kan i vissa fall beviljas som alternativ till 

arbetsresa, se Cykel 7.3. 

Allmän kommunikation 

Reskostnad beviljas inte inom tätorterna i Enköpings kommun. Grundregeln är för övrigt 

att arbetsresor ska ske med allmän kommunikation. Lägsta kostnad med allmän 

kommunikation beviljas för pendling till annan kommun, eller för lokala resor om man bor 

minst 3 km utanför tätorten.

20 (62) 

Bilresor till och från arbete 

Om bil krävs för att komma till och från arbetet och det inte går att samåka eller använda 

allmän kommunikation kan krav ställas på arbets- eller bostadsbyte om inte biståndsbehovet 

är tillfälligt. Finns allmän kommunikation accepteras arbetsresor med bil endast 

vid sjukdom, funktionshinder eller i vissa fall oregelbundna arbetstider. Sjukdom och 

funktionshinder ska vara styrkt och möjlighet till färdtjänst eller bilstöd uttömda. 

När arbetsresor med bil accepteras beviljas endast bränslekostnaderna. Endast om 

synnerliga skäl föreligger kan skäliga kostnader för skatt, försäkring och besiktning 

beviljas. Den enskilde ska söka skattejämkning för arbetsresor. 

6.2.5 Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa 

Bistånd till medlemsavgift till fackförening och arbetslöshetskassa ska beviljas med det 

belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. Den enskilde ska dock i första 

hand undersöka om det är möjligt att få avgiften helt eller delvis reducerad. 

6.3 Boendekostnader 

6.3.1 Allmänt 

Skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. 

Skälighetsbedömningen ska göras utifrån den enskildes personliga förhållanden och 

möjligheter till framtida försörjning, samt utifrån hur bostadsmarknaden ser ut på orten. 

Vid bedömningen bör hänsyn tas till barns behov av utrymme även hos umgängesförälder. 

6.3.2 Trångboddhet 

Med trångboddhet menas när fler än två personer måste dela sovrum. Två barn bör kunna 

dela sovrum, men med stigande ålder kan behov av eget sovrum beaktas. Hänsyn måste 

dock tas till hur bostadsmarknaden ser ut i Enköpings kommun och en skälighetsbedömning 

kring bostadsstorlek och kostnad måste göras när det gäller stora barnfamiljer. 

Även i dessa fall ska kostnaden jämföras med vad en låginkomsttagare på orten har råd 

med. 

6.3.3 Högsta godtagbara boendekostnad 

”Högsta godtagbara boendekostnad” är det belopp som maximalt beviljas. Det betyder att 

om behovet kan tillgodoses till en lägre kostnad gäller det lägre beloppet. Målet är att den 

enskilde ska bli självförsörjande så fort som möjligt. Om den enskilde väljer en högre 

boendekostnad får han eller hon bekosta mellanskillnaden själv. 

Maxnivåerna kan överskridas om det finns synnerliga skäl för det. Ett sådant undantag kan 

vara att den enskilde har en lägenhet som i storlek och utrustning är anpassad till ett 

funktionshinder. 

Högsta godtagbara boendekostnad i Enköpings kommun: 

1-2 ungdomar Se bilaga 1 rum och kök 

1 vuxen Se bilaga 1 rum och kök 

2 vuxna Se bilaga 2 rum och kök 

1-2 vuxna + 1-2 barn Se bilaga 3 rum och kök 



Avgift för hyresgästförening, kabel-TV eller andra tillägg beviljas inte om den enskilde 

själv kan bestämma över kostnaden. Avgift för parkeringsplats eller garage godtas endast 

om den enskilde beviljats bilstöd från försäkringskassan och behovet av parkering inte kan 

tillgodoses på annat sätt.

21 (62) 

6.3.4 Dubbla hyror 

Dubbla hyror beviljas inte då den enskilde har ansvar för planeringen av en flytt och för att 

dubbla kostnader inte uppstår. Undantag kan göras för våldsutsatta personer som behöver 

akut skydd och när det finns andra mycket starka skäl. Andra mycket starka skäl kan vara 

att behovet av flytt blivit akut pga sjukdom eller funktionshinder och det inte är möjligt att 

planera eller skjuta fram flytten, inte möjligt att avbetala hyran/skulden på avflyttningsbostaden, 

och då en skuld på avflyttningsbostaden skulle innebära en allvarlig risk för det 

framtida boendet. 

6.3.5 Bostadsbyte 

Nivån på bostadskostnaden kan vara för hög för att den ska bedömas som skälig. Även 

bostadens läge kan utgöra ett hinder för självförsörjning. Om läget gör det svårt att söka 

och ta jobb och den enskilde därför riskerar att försena sina möjligheter till självförsörjning 

kan det vara skäl till bostadsbyte. 

Krav på bostadsbyte och sänkt boendekostnad är främst motiverat vid längre tids 

bidragsberoende (mer än tre månader). Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin 

boendesituation ska följande beaktas: 

• Den enskildes möjlighet att med egna inkomster själv klara boendekostnaden i 

framtiden. 

• Bostadens storlek i förhållande till antalet familjemedlemmar. 

• Sociala konsekvenser av en flytt. Gäller både barnfamiljer och vuxna med 

social problematik. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för t ex 

skolgång, barnomsorg och socialt nätverk. 

• Den enskildes ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flytt. 

• Den enskildes möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte pga arbetslöshet, 

betalningsanmärkningar el dyl. 

Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att den enskilde 

behöver förändra sin boendesituation ska skäligt rådrum ges för att flytta eller på annat sätt 

förbilliga boendekostnaden. Skäligt rådrum är som regel fyra månader, men kan förlängas 

om den enskilde under denna tid påbörjat byte av bostaden. Dubbel boendekostnad beviljas 

inte. 

Om den sökande pga oskäligt hög boendekostnad bedöms kunna flytta men väljer att bo 

kvar ska biståndet till hyran fastställas till en skälig nivå helt utan beaktande av den 

faktiska kostnaden. Om den enskilde anser det nödvändigt att byta till dyrare bostad under 

pågående bidragstid ska det ske i samråd med socialtjänsten. Om det saknas särskilda skäl 

att fördyra boendet och den enskilde ändå väljer att flytta kan hyran beräknas utifrån den 

tidigare bostadens hyra. 

6.3.6 Hyresrätt 

Bistånd lämnas till den faktiska hyran om bostadens yta och standard anses skälig i 

förhållande till familjens storlek, sammansättning, hälsotillstånd, förekomst av funktionshinder 

och övriga omständigheter. Nivån på boendekostnaderna i Enköping liksom faktisk 

tillgång på bostäder är andra faktorer som är väsentliga vid bedömningen av vilken boendestandard 

som ska accepteras.

22 (62) 

6.3.7 Egen fastighet 

Vid boende i villa eller bostadsrätt är utgångspunkten att bostaden kan betraktas som en 

realiserbar tillgång. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde och biståndsbehovet 

bedöms bli långvarigt (mer än tre månader) utgör det skäl för byte av bostad. 

• Vid kortvariga biståndsbehov, och under det rådrum under vilket en 

fastighet/bostadsrätt är till försäljning beviljas den faktiska boendekostnaden 

om denna är lägre än högsta godtagbara boendekostnad. I annat fall godkänns 

maximalt högsta godtagbara boendekostnad om inte synnerliga sociala eller 

medicinska skäl föreligger. 

• Till faktisk boendekostnad i egen fastighet räknas driftskostnader (uppvärmning, 

vatten, renhållning, försäkring, tomträttsavgäld) samt räntekostnader för 

lån tagna till inköp och reparationer av bostaden. 

• Till faktisk boendekostnad i bostadsrätt räknas månadsavgift samt räntekostnader 

för lån tagna till inköp och reparationer av bostaden. 

• Faktisk boendekostnad ska styrkas med fastighetens lånehandlingar samt 

fakturor på driftskostnaderna. 

• Amorteringskostnader beviljas inte. 

• Den enskilde ska undersöka möjligheten till räntesänkning och tillrådas att 

söka amorteringsfrihet. Den enskilde bör även söka skattejämkning. 

• Skäligt rådrum för försäljning av fastighet är 3-6 månader och för bostadsrätt 4 

månader. 

• Vid lågt belånade fastigheter ska den enskilde hänvisas till att söka ytterligare 

belåning för att på så sätt undanröja biståndsbehovet. 

6.3.8 Andrahandskontrakt 

Vid boende i andra hand ska ett andrahandskontrakt uppvisas för att boendekostnaden ska 

beviljas. Av kontraktet ska följande framgå: bostadens adress, mellan vilka parter 

kontraktet gäller, hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, bostadens storlek, hyrans 

storlek och vad som ingår i hyran. Kontraktet ska vara undertecknat av parterna. Hyran ska 

bedömas vara skälig och kontraktet ska vara godkänt av hyresvärden. Förstahandshyresgästens 

kontrakt eller hyresspecifikation ska inte begäras in då det inte är denne som söker 

bistånd. 

6.3.9 Inneboenderum 

Vad som anges här gäller inte inneboende hos anhöriga eller delat boende med någon typ 

av hushållsgemenskap. Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den enskilde 

disponerar enligt uppvisat avtal med hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den 

bedöms skälig. Om inga synnerliga skäl framkommer bedöms maximalt 3,5 % av 

basbeloppet utgöra skälig kostnad för ett inneboenderum. Hembesök bör göras för att 

kontrollera avtalets riktighet, antal boende i bostaden och att den enskilde vistas i 

kommunen. Den enskilde bör vara folkbokförd på adressen. 

6.3.10 Delad lägenhet 

När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar 

emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i 

hushållet. Om hushållsgemenskap inte finns gäller reglerna vid inneboende. Vid prövning

23 (62) 

av försörjningsstöd när den enskilde delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i 

lägenheten, inklusive barn. 

6.3.11 Hemmaboende ungdomar/inneboende hos anhörig 

Hyresdel till hemmaboende ungdomar beviljas endast om den unge tidigare betalat hyra 

hemma, alltså inte för den som blir arbetslös efter gymnasiet. Undantag kan göras för 

ungdom till ensamstående förälder där rätten till bostadsbidrag upphört och föräldern 

därmed riskerar att bli biståndsberoende. För ungdom som väljer att flytta hem till föräldrar 

efter att ha bott hemifrån beviljas hyresdel endast i de fall familjen tvingats flytta till större 

och dyrare bostad på grund av det. 

Andelen av bostadskostnaden som godtas som hyresdel för hemmaboende ungdom enligt 

ovan motsvarar det antal rum han eller hon disponerar i förhållande till det totala antalet 

rum i bostaden. Varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet. Se sid 48 i 

Socialstyrelsens bok ”Ekonomiskt bistånd – stöd för rättstillämpning och handläggning”. I 

beräkningen av riksnormen anges därtill aktuellt antal hushållsmedlemmar under 

gemensamma hushållskostnader. 

Om den unge är medlem i en familj som uppbär försörjningsstöd ska föräldrarna söka 

försörjningsstöd till hela hyran. 

6.3.12 Ungdomar som vill flytta hemifrån 

Grundprincipen är att ungdomar kan flytta hemifrån när de kan försörja sig själva. 

Ungdomar bedöms i allmänhet ha ett skäligt boende i föräldrahemmet och i detta sammanhang 

anges ingen övre åldersgräns. Endast i de fall ett kvarboende hos föräldrarna bedöms 

medföra oskäliga sociala konsekvenser kan bistånd till eget boende beviljas. Exempel på 

detta kan vara svåra personliga motsättningar som medför att den unge riskerar att fara illa, 

medicinska eller sociala skäl som styrker behovet av flytt, då bostaden inte uppfyller en 

skälig boendestandard, vid betydande trångboddhet eller då den unge genom att bo kvar i 

föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och t ex fått barn. Att ungdomen 

gift sig innebär i sig ingen rätt att flytta till eget boende, utan här förutsätts ungdomen/ 

paret, liksom andra vuxna, planera och ta ansvar för de merkostnader ett eget boende 

medför. 

När den unge vill flytta hemifrån på grund av personliga motsättningar i hemmet eller 

andra sociala problem ska en noggrann utredning göras. Förutom samtal med den unge bör 

som regel även samtal föras med föräldrarna. Vid relationsproblem bör försök till 

bearbetning av dessa göras innan bistånd till eget boende kan komma ifråga. Om man 

finner anledning att tro att ungdomen behöver stöd i det egna boendet bör flytten föregås av 

ett nätverksmöte. 

6.3.13 Ungdom som tecknat hyresavtal utan egna inkomster 

Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte ska beviljas om hyresavtalet tecknas 

under en period då den enskilde saknar inkomster och möjlighet att själv betala hyran och i 

övrigt bedöms ha haft ett skäligt boende i sitt tidigare boende. Undantag kan göras om det 

föreligger starka sociala skäl till flytten. 

6.3.14 Förälder boende hos barn 

Endast om det vuxna barnet införskaffat en större bostad för att den biståndssökande 

föräldern ska få plats och boendekostnaden därmed ökat ska bistånd till hyresdel beviljas. 

Det ska beaktas att föräldern kan ha rätt till bostadstillägg om ett hyreskontrakt upprättas 

för den del av bostaden han eller hon disponerar.

24 (62) 

Om det vuxna barnet söker försörjningsstöd för egen del och har en förälder inneboende 

ska hyresdel från föräldern avräknas som inkomst. Detta under förutsättning av att 

föräldern är självförsörjande eller uppbär försörjningsstöd till hyresdel. 

Andelen av bostadskostnaden som ska med- eller avräknas som hyresdel motsvarar det 

antal rum föräldern disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum 

räknas som två enheter och köket som en enhet. Se sid 48 i Socialstyrelsens bok 

”Ekonomiskt bistånd – stöd för rättstillämpning och handläggning”. 

I beräkningen av riksnormen anges därtill aktuellt antal hushållsmedlemmar under 

gemensamma hushållskostnader. 

6.3.15 Övriga boendeformer 

Med övriga boendeformer menas campingboende, husvagn, båt etc. Grundprincipen är att 

ett sådant boende inte är att betrakta som ett skäligt boende och att socialtjänsten därför 

inte bör stödja det ekonomiskt. Bistånd till boendekostnader ska i dessa fall prövas mycket 

restriktivt och endast beviljas om den enskilde har mycket stora svårigheter att få annat 

boende och socialtjänsten inte kan erbjuda något alternativ. 

6.4 Högre försörjningsstöd 

Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet beräknas till en högre 

nivå. Det gäller när någon har förhöjda kostnader för en eller flera av de budgetposter som 

ingår i riksnormen och när dessa inte täcks av annan ersättning som t ex handikappersättning, 

vårdbidrag eller försäkringar. Högre norm kan gälla för en kortare eller längre period. 

6.4.1 Kosttillägg/specialkost 

Behov av kosttillägg ska bedömas restriktivt och styrkas med intyg utställt av läkare eller 

dietist. Konsumentverkets rapport ”Merkostnader för tre specialkoster 2009” (2009:17) 

behandlar tre specialkoster som medför merkostnader: fettreducerad, glutenfri- och 

komjölksproteinfri kost (www.konsumentverket.se). Det förhöjda försörjningsstöd som 

beviljas till merkostnader för specialkost framgår av bilaga. 

• Glutenfri kost krävs vid diagnosen celiaki (glutenintollerans). Barn upp till 16 

år får ersättning från landstinget för de merkostnader specialkosten medför. 

Vissa landsting ger även ersättning till vuxna, dock inte Uppsala län. Det finns 

därför anledning att bevilja ett högre bistånd till mat till den som kan styrka sin 

celiakidiagnos med intyg från läkare eller dietist. Diagnosen celiaki är kronisk 

och kräver livslång strikt diet. Av det skälet behöver intyg endast uppvisas en 

gång. 

• Merkostnader för komjölksproteinfri kost kan variera mycket och det krävs en 

individuell bedömning av hur mjölkprodukter kan ersättas. Mer information 

om det finns i rapporten. Om ett högre bistånd ska beviljas ska omfattningen 

av behovet styrkas av intyg från läkare eller dietist samt med stöd av 

informationen i nämnda rapport. 

• Den fettreducerade kosten beräknas endast för vuxna och har den lägsta 

merkostnaden. Även här ska behovet styrkas med intyg från läkare eller dietist. 

• När näringsdrycker ordinerats av läkare ska hänsyn tas till merkostnaden. Om 

näringsdryck ersätter vanlig mat ska kostnaden läggas in som en godkänd 

utgift i beräkningen av försörjningsstödet, och beloppet för livsmedel i 

riksnormen ska tas bort eller läggas som inkomst.

25 (62) 

• Diabeteskost skiljer sig inte nämnvärt från den kost som rekommenderas för 

alla, varför merkostnader inte beviljas. 

I rapporten redovisas generellt beräknade merkostnader och man betonar att en individuell 

bedömning måste göras i varje enskilt fall. 

Möjlighet till handikappersättning till de merkostnader specialkosten medför ska sökas hos 

försäkringskassan, och det behöver även klargöras om den enskilde har privata försäkringar 

som ger ersättning. 

6.5 Lägre försörjningsstöd 

Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet beräknas till en lägre 

nivå. Exempel på situationer som kan bli aktuella: 

• Den enskilde har hamnat i en akut nödsituation och behöver tillfälligt 

ekonomiskt bistånd för att kunna reda ut den (t ex matpengar). 

• Den enskilde har inte vissa kostnader som ingår i riksnormen, eller dessa är 

lägre än riksnormen (t ex vid vistelse i heldygnsvård). 

• Det är uppenbart att den enskilde inte använder biståndet till vad det är avsett 

för. 

• Den enskilde har för avsikt att endast vistas i kommunen en kortare period. 

6.5.1 Akut nödsituation - kommunens yttersta ansvar enl 2 kap 2 § SoL 

Den enskilde har ansvar för sin egen försörjning och för planeringen av sin ekonomi. Om 

en situation uppstår som inte kan avhjälpas på annat sätt, och som innebär risk för att en 

nödsituation uppstår, kan ett reducerat, tillfälligt bistånd beviljas. Vid återkommande 

överkonsumtion bör den enskilde erbjudas budgetrådgivning. När det gäller personer som 

har ett pågående missbruk eller där man av andra skäl kan anta att pengarna inte går till det 

avsedda ändamålet bör biståndet ges via rekvisition. 

Förlust av pengar på grund av stöld eller tappad plånbok ersätts inte om det inte är 

nödvändigt för att undvika en akut nödsituation. För övrigt hänvisas till hemförsäkringen 

och möjligheter att avbetala uppkomna skulder. 

Vid bedömningen av huruvida en akut nödsituation föreligger är huvudregeln att den 

enskilde ska uppvisa bankkontoförteckning samt kontoutdrag innan beslut fattas. Beslut 

fattas med stöd av 4 kap 1 § samt 2 kap 2 § SoL. 

6.5.2 Fickpengar – försörjningsstöd vid vistelse på institution 

Fickpengar beviljas efter behovsprövning till personer över 18 år som vårdas på sjukhus/ 

institution om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Det belopp som maximalt beviljas 

motsvarar riksnormens kostnader för kläder/skor, fritid/lek, hygien samt dagstidning/ 

telefon/TV-licens. Omräkning till dagsbelopp görs enligt följande: månadsbelopp x 12 

månader / 365 dagar. Personer som är häktade eller avtjänar påföljd beviljas inte 

fickpengar. Undantaget är personer dömda till rättspsykiatrisk vård, vilket i detta 

sammanhang jämställs med annan sjukvård, se 8.8.4.

26 (62) 

7. BISTÅND TILL LIVSFÖRINGEN I ÖVRIGT 

7.1 Avgifter för kommunal service, ansökningsavgifter mm 

7.1.1 Barnomsorg 

Avgift för kommunal och privat förskoleverksamhet beviljas med faktisk kostnad när man i 

övrigt är berättigad försörjningsstöd. Det gäller även när föräldrar är arbetslösa eller 

föräldralediga. Det ska vara klarlagt att avgiften är baserad på aktuella inkomstförhållanden 

och vid växelvis boende ska föräldrarna begära delad räkning. 

7.1.2 Hemtjänst 

Avgift för hemtjänst och larm beviljas när man i övrigt är berättigad försörjningsstöd. Det 

ska vara klarlagt att avgiften är baserad på aktuella inkomstförhållanden. 

7.1.3 Ansökan om förlängt uppehålls- och arbetstillstånd 

Rätt till bistånd föreligger inte till kostnaden då de personer vars ansökan är avgiftsbelagd 

inte är förhindrade att vistas i sitt hemland. 

Migrationsverkets avgifter för ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd belastar inte 

personer som vistas i Sverige av skydds- eller humanitära skäl. Avgift tas inte heller ut för 

make/maka/sambo samt barn under 18 år som vill återförenas med utländsk medborgare 

som fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller av humanitära skäl. Flera stora 

medborgargrupper, asylsökande och vissa studerande är också undantagna från avgift. 

7.1.4 Ansökan om svenskt medborgarskap 

Bistånd beviljas inte då det inte bedöms ingå i en skälig levnadsnivå. 

7.1.5 Ansökan om äktenskapsskillnad 

Avgiften för ansökan om äktenskapsskillnad hos tingsrätten kan beviljas om särskilda skäl 

föreligger, exempelvis vid familjevåld. 

7.1.6 Adressändring och flytt av telefon 

Adressändring kan göras kostnadsfritt på www.adressandring.se. Avgift för flytt av fast 

telefon kan beviljas när det finns särskilda skäl till flytten, t ex vid familjevåld. Det ska 

även finnas särskilda skäl till att den enskilde behöver fast telefon, t ex behov av larm, 

annars hänvisas till användande av mobiltelefon. Läs mer under Telefon 7.23. 

7.2 Begravningskostnader 

7.2.1 Utgångspunkt 

Det ekonomiska biståndet ska möjliggöra en värdig begravning med beaktande av allmänt 

vedertagna begravningstraditioner, och i förekommande fall olika religiösa och etniska 

gruppers speciella önskemål om hur en begravning anordnas. Kostnaderna ska vara skäliga 

och sammantaget inte överstiga 50 % av basbeloppet. 

Stöd och vägledning i bedömningen av rätten till bistånd kan sökas i prejudicerande 

rättsfall i Infosoc Rättsdatabas. 

• Innan en ansökan om ekonomiskt bistånd till begravningskostnad prövas ska 

en dödsboanmälan vara gjord. Om en bouppteckning är gjord innebär det som 

regel av det finns ekonomiska tillgångar i boet och att det inte blir aktuellt med 

ekonomiskt bistånd.

27 (62) 

• Ansökan om bistånd kan göras av den som företräder dödsboet. Ansökan kan 

inte göras av en begravningsbyrå. 

• Vid prövningen av rätten till bistånd tas hänsyn till den avlidnes tillgångar på 

dödsdagen och de som eventuellt inkommer därefter, t ex återbetalningar av 

avgifter och skatter. Om personen avlider i början av året kan begäras att 

dödsboet deklarerar och begär förtida uttag av skatteåterbäring pga dödsfall. 

Hänsyn tas även till försäkringar som faller ut och till om den avlidne gett bort 

eller sålt tillgångar förmånligt till en dödsbodelägare strax före dödsfallet. Det 

är även viktigt att uppmärksamma hur tillgångarna i boet är värderade. 

• Om den avlidne var gift ska även maken/makans inkomst- och förmögenhetsförhållanden 

prövas med hänvisning till makars försörjningsplikt. 

• Om den avlidne var ett barn ska även föräldrarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden 

prövas med hänsyn till deras försörjningsansvar. 

• Begravningskostnaden är en prioriterad utgift som ska betalas före alla andra 

utgifter. Det betyder att dödsboets tillgångar efter dödsdagen ska tillgodoräknas 

i sin helhet även om betalning av räkningar/utgifter gjorts efter dödsfallet. 

Gäller även autogirobetalningar. 

7.2.2 Godkända kostnader 

Maximalt beviljas 50 % av basbeloppet inklusive gravsten. Utgångspunkten är 

begravningsbyråernas lägsta priser, vilka anges i separat prissammanställning. Varje 

enskild post i begravningskostnaden ska med stöd av sammanställningen granskas, 

godkännas, nedsättas eller avslås. Följande poster godtas: 

• Kista 

• Urna 

• Kistdekoration eller bukett vid bårtäcke 

• Svepning/kistläggning 

• Bårtäcke (utlånas av kyrkan utan kostnad) 

• Transport till kyrkan 

• Bärare (tillhandahålls av kyrkan utan kostnad för medlemmar) 

• Representant vid kyrkan 

• Dödsannons, enkel 

• Förtäring 

• Arvode/byråns arbetskostnad 

• Gravsten 

• Inskription på befintlig sten (för- och efternamn, född, död) samt rengöring av 

stenen 

• Transport till gravplats i Sverige 

Om man valt bort någon av ovanstående poster betyder inte det att man istället kan välja en 

högre kostnad för annan post. 

7.2.3 Icke godkända kostnader (exempel) 

• Handbuketter 

• Solist/musik 

• Mer än en dödsannons, tackannons 

• Specialfärg på inskription av gravsten 

• Dekoration på gravsten, t ex duva 

• Minnespärm

28 (62) 

• Programblad 

• Hyra av lokal för minnesstund 

• Långa transporter inom Sverige 

• Merkostnad för transport av stoftet utomlands 

• Begravning utomlands 

• Bårtransport från hem till sjukhus/bårhus (ska bekostas av landstinget) 

• Anhörigas kostnader, t ex sorgkläder, reskostnader 

7.2.4 Begravningskostnad som överstiger socialnämndens maxbelopp 

Dödsboet kan välja att beställa en begravning som överstiger socialnämndens maxbelopp. 

Den som beställer begravningen är ansvarig för beställningen och blir betalningsskyldig för 

mellanskillnaden. 

7.3 Cykel 

Vuxna kan beviljas bistånd till inköp av cykel med 3,5 % av basbeloppet om cykel är 

nödvändig för inkomstens förvärvande och det inte är möjligt att samåka eller utnyttja 

allmän kommunikation. 

Cykel är ett fortskaffningsmedel men för barn även ett redskap som stimulerar till lek, 

aktivitet och sociala kontakter. När det gäller barn kan bistånd till inköp av cykel beviljas 

från 6 års ålder om familjen är långvarigt beroende av försörjningsstöd (mer än 10 

månader). Biståndet beviljas med 2,5 % av basbeloppet samt till skälig kostnad för 

cykelhjälm. 

7.4 Fickpengar 

Med fickpengar menas ett nedsatt försörjningsstöd som beviljas vid vistelse på institution, 

se 6.5.2 och 8.9. När det gäller kriminalvård se 8.8. 

7.5 Flyttkostnader 

Bistånd kan beviljas till flyttkostnader om flytten är nödvändig för att den enskilde ska 

uppnå en skälig levnadsnivå. Ansökan ska göras i den kommun som är vistelsekommun vid 

ansökningstillfället. Ansökan om bistånd till redan verkställd flytt är att betrakta som 

ansökan om skuldbetalning, se Skulder 7.20. 

• Medicinska och/eller sociala skäl ska föreligga. Läkarintyg ska styrka 

medicinska skäl. Sociala skäl kan vara extrem ensamhet/isolering (där en flytt 

medför närhet till närstående), familjevåldssituationer och liknande. 

• Vid flytt av arbetsmarknadsskäl ska den enskilde hänvisas till arbetsförmedlingen 

för ansökan om flyttningsbidrag/respenning. Om den enskilde fått en 

anställning om minst 6 månader men inte uppfyller rätten till bidrag från 

arbetsförmedlingen kan ekonomiskt bistånd beviljas om särskilda skäl 

föreligger. Orsaken till arbetsförmedlingens avslag ska vara klarlagd 

(www.arbetsformedlingen.se). 

Den enskilde ska uppbära försörjningsstöd eller ha inkomster i motsvarande nivå för att 

bistånd till flyttkostnader ska beviljas. Om den enskilde har löpande behov av försörjningsstöd 

ska utflyttningskommunen därtill pröva rätten till försörjningsstöd första månaden i 

den nya kommunen. Därefter avslutas ärendet. Flyttning utanför Sveriges gränser beviljas 

inte.

29 (62) 

En individuell bedömning ska göras av den enskildes möjligheter att själv ordna det som 

krävs vid flytten. Följande punkter ger därefter vägledning i bedömningen: 

• Hyrbil/släpkärra/mindre lastbil inklusive kostnader för bensin och försäkring 

beviljas i första hand. Kvitton ska uppvisas. 

• Flyttfirma beviljas endast då det finns medicinska och/eller andra särskilda 

skäl och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Skriftliga offerter ska 

inhämtas från tre flyttfirmor. 

• Flytt av fast telefonabonnemang; se Telefon 7.23. 

• Dubbla hyror beviljas inte då den enskilde har ansvar för planeringen av flytten 

och för att dubbla kostnader inte uppstår, se 6.3.4. 

• Flyttstädning beviljas normalt inte, men en individuell prövning ska göras av 

den enskildes möjligheter och förmåga att städa själv. 

• Reparationskostnader, se Sanering av bostad, reparationskostnader 7.25. 

• Lön/ersättning beviljas inte till personer som hjälper till vid en privat ordnad 

flytt. 

Med undantag av akuta flyttbehov eller andra situationer som inte gått att förutse förväntas 

den enskilde ha framförhållning och ansvar för att planera sin flytt. Om denne genom att 

flytta avbryter arbete, studier, behandling eller liknande och därmed riskerar att fördröja 

inträdet på arbetsmarknaden och möjligheterna till självförsörjning kan ansökan om första 

månadens försörjningsstöd i den nya kommunen avslås. 

7.6 Glasögon och kontaktlinser 

Personer som uppbär försörjningsstöd, eller som vid prövning har inkomster i nivå med 

försörjningsstödet kan beviljas ekonomiskt bistånd till kostnad för synundersökning och 

glasögon. Behovet ska styrkas av optiker eller ögonläkare och kostnadsförslag ska uppvisas. 

Skälig kostnad för glasögon är de lägsta paketpriserna som erbjuds av optiker. Vid 

styrkt behov beviljas progressiva glas, även de enligt lägsta paketpriser. Maximal kostnad 

vad gäller paketpriser anges i bilaga. 

Bistånd till läsglasögon avsedda för medelålders med avtagande synskärpa beviljas inte. 

Bistånd beviljas inte heller till specialslipade eller specialbehandlade glas om inte behovet 

är styrkt av läkare. Kostnad för kontaktlinser godtas endast om det är enda alternativet och 

behovet är styrkt av läkare. 

Landstinget beviljar ett par glasögon per år till barn upp till 8 år. För synskadade och 

inskrivna vid Syncentralen är glasögon eller annan specialoptik avgiftsfri till och med 20 

års ålder. 

7.7 Hemutrustning 

Ekonomiskt bistånd till hemutrustning ska bedömas restriktivt och endast beviljas om 

behovet är akut och inte kan tillgodoses på annat sätt. Förutsättningarna är att: 

• den enskilde bedöms vara i behov av egen bostad för att uppnå en skälig 

levnadsnivå 

• den enskilde inte kan tillgodose behovet på annat sätt eller inom rimlig tid

30 (62) 

• att den enskilde inte haft möjlighet att spara eller planera för boende och 

hemutrustning 

• behovet inte omfattas av skyddet i hemförsäkringen (vid brott/olyckshändelse) 

• hembesök gjorts 

Biståndet kan ges till sådan hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Behovet 

bedöms med hänsyn till den enskildes bakgrund, aktuella situation, ålder och framtida 

förmåga att själv skaffa den nödvändiga utrustningen. 

Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan kostnad för hemtransport från 

exempelvis IKEA beviljas. 

7.7.1 Ungdomar 

Grundprincipen är att bistånd till hemutrustning inte beviljas ungdomar som vill flytta 

hemifrån. Undantag kan göras om starka sociala eller medicinska skäl föreligger, se 

Ungdomar som vill flytta hemifrån 6.3.12. 

När det gäller ungdomars första egna boende är det rimligt att godta en enklare standard än 

vad som annars kan vara fallet. Maximalt 10 % av basbeloppet beviljas och beloppet 

bedöms kunna tillgodose behovet av säng/sängkläder, lampor, köksbord, köksstolar, 

köksutrustning, handdukar och städartiklar. Ungdomen förväntas sedan själv komplettera 

sitt hem efter hand. 

Med ungdom menas en person upp till 25 års ålder. När det gäller det första egna boendet 

anges inge övre åldersgräns, utan där får även äldre personer som avflyttar från 

föräldrahemmet acceptera en enklare standard. 

7.7.2 Vuxna/familjer 

Hemutrustning för en ensamstående vuxen beviljas med maximalt 19 % av basbeloppet och 

för varje barn i hushållet med maximalt 10 % av basbeloppet. 

Om biståndsbehovet bedöms bli kortvarigt kan rätten till bistånd begränsas till de delar som 

bedöms nödvändiga för livsuppehället. För en ensamstående vuxen beviljas maximalt 10 % 

av basbeloppet till säng/sängkläder, lampor, köksbord, köksstolar, köksutrustning, 

handdukar och städartiklar. För varje barn i hushållet beviljas i dessa fall maximalt 3,5 % 

av basbeloppet till säng/sängkläder och handdukar. 

7.7.3 Dammsugare 

Bistånd till dammsugare kan beviljas med maximalt 1,5 % av basbeloppet om särskilda 

skäl föreligger, exempelvis vid vissa sjukdomar/funktionshinder eller till barnfamiljer. 

Gäller hushåll som uppburit försörjningsstöd i minst 10 månader. 

7.7.4 Diskmaskin 

Bistånd till diskmaskin kan beviljas med maximalt 10 % av basbeloppet om det föreligger 

synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan i vissa fall finnas vid sjukdom eller funktionshinder, 

för mycket stora barnfamiljer och i vissa fall ensamstående föräldrar med flera småbarn. I 

de exempel som gäller barnfamiljer ska det finnas ett stort behov utifrån barnperspektivet. 

Vid sjukdom eller funktionshinder ska bidrag från försäkringskassan och ev ersättning från 

privata försäkringar sökas i första hand. 

7.7.5 Tvättmaskin 

Bistånd till tvättmaskin kan beviljas med maximalt 10 % av basbeloppet om behovet av 

tvättmöjligheter inte kan tillgodoses på annat sätt. Om synnerliga skäl föreligger kan 

bistånd beviljas vid sjukdom eller funktionshinder, till mycket stora barnfamiljer och i 

vissa fall ensamstående föräldrar med flera småbarn. I de exempel som gäller barnfamiljer

31 (62) 

ska det finnas ett stort behov utifrån barnperspektivet. Vid sjukdom eller funktionshinder 

ska bidrag från försäkringskassan och ev ersättning från privata försäkringar sökas i första 

hand. Om behovet av tvättmaskin uppstått på grund av att fastigheten saknar tvättstuga 

eller att denna är undermålig ska den enskilde hänvisas till hyresvärden. 

7.7.6 TV 

Bistånd till TV kan beviljas med maximalt 2,5 % av basbeloppet om särskilda skäl 

föreligger. Det kan t ex gälla barnfamiljer och ensamma/isolerade vuxna utan barn. Gäller 

hushåll som uppburit försörjningsstöd i minst 10 månader. 

7.7.7 Hemutrustningslån 

Hemutrustningslån från CSN kan beviljas flyktingar och utländska medborgare med 

uppehållstillstånd på grund av anknytning till flykting om de omfattas av det kommunala 

flyktingmottagandet. 

7.8 Hjälpmedel 

Bistånd beviljas efter ekonomisk prövning till egenavgiften för läkarföreskrivna hjälpmedel 

som t ex hörapparat, batterier etc om behovet inte kan tillgodoses via landstinget, 

försäkringskassan eller privata försäkringar. Observera att vissa typer av hjälpmedel 

omfattas av högkostnadsskydd, se www.lul.se. Personer över 18 år betalar i dessa fall 

maximalt 900 kr under 12 månader, medan hjälpmedel till barn och ungdomar är 

avgiftsfria. Ortopediska skor ingår inte i högkostnadsskyddet. Vissa hjälpmedel måste vara 

remitterade av ortoped, reumatolog eller annan specialist för att man ska få reducerad 

avgift eller för att högkostnadsskyddet ska gälla. 

7.9 Identitetshandling 

Kostnad för ID-kort kan beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Om den 

enskilde har tillgång till pass eller annan identitetshandling avslås ansökan. 

Kostnad för pass ingår inte i rätten till bistånd eftersom nödvändigheten av pass endast 

finns vid utlandsresa. Om utlandsresa bedöms ingå i en skälig levnadsnivå kan passkostnad 

ingå som en del av biståndet. 

7.10 Juridiska kostnader 

Bistånd kan beviljas till kostnader för rådgivning som föregår beslut om rättshjälp, 

rättshjälpsavgift, eller till självrisken när rättsskydd ingår i den enskildes hemförsäkring, 

när den enskilde har ett ärende i hyresnämnden och utgången av ärendet får betydelse för 

om han eller hon får behålla sin bostad. 

När det gäller rättshjälpsavgift ska den vara beräknad utifrån en inkomst bestående av 

försörjningsstöd, och en förutsättning för bistånd ska vara att den enskilde ska kunna 

tillvarata sina rättigheter och uppnå en skälig levnadsnivå. 

När det gäller familjerättsliga ärenden som t ex äktenskapsskillnad, bodelning, vårdnad och 

umgänge hänvisas till den kostnadsfria hjälp som ges av Familjerätten. 

7.11 Kläder 

Huvudregeln är att förhöjt försörjningsstöd till kläder och skor inte beviljas eftersom det 

belopp som ingår i riksnormen ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. 

Undantag kan göras om det finns starka medicinska eller andra tungt vägande skäl.

32 (62) 

7.11.1 Medicinska skäl 

Med starka medicinska skäl kan menas snabba viktförändringar (KamR, mål 1285-2005), 

behov av specialsydda kläder eller ortopediska skor som inte omfattas av 

högkostnadsskydd eller täcks av handikappersättning eller privata försäkringar. Behov och 

kostnad vad gäller specialsydda kläder och ortopediska skor ska styrkas med intyg från 

landstinget. 

7.11.2 Akuta nödsituationer 

Med andra tungt vägande skäl kan menas akuta nödsituationer som uppstått på grund av 

familjevåld där den enskilde tvingats fly, när den enskilde genom brand eller jämförbar 

katastrof förlorat sina tillhörigheter eller dylikt. Den enskilde ska i första hand kontakta sitt 

försäkringsbolag och undersöka möjligheten till ersättning. Om den enskilde saknar kläder 

och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt beviljas maximalt riksnormens post för 

kläder x 3 som engångsbelopp. 

7.11.3 Institutionsvistelse 

Enskild som placeras för vård eller behandling kan vid akut behov av klädutrustning få 

bistånd till kläder och skor förskotterat inom försörjningsstödets ram. Det innebär att 

maximalt riksnormens post för kläder beviljas x 3 som engångsbelopp och att beloppet 

sedan avräknas från försörjningsstödet kommande tre månader. 

Vid frigivning från kriminalvårdsanstalt ska kriminalvården förse den enskilde med för 

årstiden lämpliga kläder. 

7.11.4 Arbetskläder 

Bistånd till arbetskläder beviljas inte. 

7.12 Kosttillägg 

Se Kosttillägg/specialkost 6.4.1. 

7.13 Låsbyte 

Kostnad för låsbyte beviljas endast om det finns synnerliga skäl. Ett sådant skäl kan vara 

när den enskilde utsatts för hot eller våld. 

7.14 Läkarvård, medicin, sjukresor och sjukvårdsavgifter 

Kostnad för läkarvård, medicin och sjukresor beviljas maximalt upp till nivån för 

respektive högkostnadsskydd. 

7.14.1 Läkarvård 

Bistånd beviljas till faktisk kostnad för läkarvård som omfattas av högkostnadsskyddet. Om 

möjligt ska kostnaden vara betald och införd i högkostnadskortet innan biståndet beviljas. 

7.14.2 Medicin 

Medicin som ingår i högkostnadsskyddet beviljas. I första hand ska ansökan om apotekets 

kredit göras och kostnaden beviljas därefter månadsvis utifrån faktura. Vid köp ges i dessa 

fall ett kassakvitto med benämningen ”kreditköp delbetalning”, vilket betyder att inga 

kontantutlägg skett utan att betalning kommer att ske mot faktura. Om den enskilde nekats 

kredit och betalat kontant ska receptkvitto med benämningen ”receptspecifikation” 

uppvisas där aktuellt belopp och datum framgår, vilken person det avser och samt aktuell 

högkostnadsperiod. Hälsokost, naturpreparat eller ej receptbelagd medicin beviljas inte.

33 (62) 

7.14.3 Sjukresa 

Om den enskilde har kostnader för resor vid sjukvårds- eller tandvårdsbesök finns rätt till 

ersättning från Landstinget i Uppsala län för en del av kostnaden. Resan ska gå mellan 

folkbokföringsadressen och vårdinrättningen. Ersättningen beräknas efter billigaste färdsätt 

och den enskilde får bekosta en egenavgift. Den varierar beroende på vilket färdsätt som 

används. Vid sjukresa beviljas egenavgiften upp till nivån för högkostnadsskyddet. Läs mer 

på www.lul.se (sökord:sjukresor). 

7.14.4 Sjukvårdsavgift 

Bistånd beviljas till egenavgift för dygnskostnad vid sjukhusvistelse (= kost och logi). 

Normbeloppet avseende livsmedel nedsätts med det aktuella antalet vårddygn. Sjukvården 

har ansvar för alla kostnader som rör vården. 

7.15 Magasinering av möbler 

För personer som saknar permanent bostad kan ekonomiskt bistånd till kostnad för 

magasinering av egna tillhörigheter beviljas. Beslutet ska vara tidsbegränsat (i normalfallet 

tre månader) och kan omprövas vid behov. Den enskilde ska själv stå för kontraktet hos 

magasineringsfirman. Vid bedömningen av rätten tillbistånd ska följande beaktas: 

• Möjligheten för den enskilde att ordna magasineringen på annat sätt 

• Möjligheten för den enskilde att inom överskådlig tid få bostad 

• Bohagets innehåll och skick 

• Kostnaden för magasineringen i förhållande till kostnaden för nyanskaffning 

av hemutrustning 

• Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget 

7.16 Mammografi- och cellprovsundersökning 

Bistånd beviljas till kostnad för frivillig, regelbunden mammografi- och cellprovsundersökning 

om den enskilde får kallelse under den tid hon uppbär försörjningsstöd. Behovet 

ska styrkas med kallelse och uppgift om kostnad. 

7.17 Psykoterapikostnader 

Bistånd till psykoterapikostnader beviljas inte. Kostnaderna är att hänföra till hälso- och 

sjukvård och ska tillgodoses av sjukvårdshuvudmannen. Den enskilde kan hänvisas till sin 

familjeläkarmottagning eller till psykiatrisk öppenvårdsmottagning. 

7.18 Resor 

7.18.1 Färdtjänst 

För färdtjänst beviljas faktisk avgift per månad, dock maximalt motsvarande ett s k 

periodkort zon 2 för 30 dagar (se www.upplandslokaltrafik.se, regionbussar, biljetter& 

priser). Kostnaderna ska styrkas. Busskort beviljas inte parallellt. Bistånd till egenavgift för 

riksfärdtjänst beviljas i normalfallet inte. Ändamålet med riksfärdtjänst är resor för 

rekreation eller annan personlig angelägenhet från hemkommunen till annan kommun och 

bistånd till sådana aktiviteter beviljas endast om synnerliga skäl föreligger. Kostnader för 

medresenär beviljas normalt inte. 

7.18.2 Rekreation 

Se Semester och rekreation 7.19.

34 (62) 

7.18.3 Umgänge med barn 

Se Umgängesresor 9.10.2. 

7.18 4 Återföreningsresa, återvandringsresa 

Ekonomiskt bistånd beviljas inte till kostnader för återförening, rekognoserings- eller 

återvandringsresor. 

När det gäller familjeåterförening kan Röda Korset hjälpa den enskilde med följande: 

• Information om svensk lagstiftning och hur man ansöker om 

familjeåterförening. 

• Stöd i kontakten med myndigheter och organisationer för att på olika sätt göra 

det lättare för en familj att återförenas. 

• Hjälp att ordna kärnfamiljens resa till Sverige. Om familjen inte själv kan 

bekosta resan kan den enskilde söka ekonomiskt bidrag från Röda Korset. Den 

som ansöker om resebidrag måste alltid betala en del av kostnaden själv och 

det går inte att få resebidrag i efterskott. Ekonomiskt bistånd beviljas inte till 

egenavgiften. 

När det gäller rekognoserings- eller återvandringsresor gäller följande: Utländska 

medborgare som fått uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, av flyktingliknande eller 

humanitära skäl, eller sk kvotflyktingar kan söka bidrag för frivillig återvandring till 

hemlandet hos Migrationsverket. Även anhöriga kan få bidrag om de beviljats 

uppehållstillstånd pga anknytning till någon av ovanstående kategorier. Bidraget ges dels i 

form av reskostnad och dels som en allmän schablon per person. 

7.19 Semester och rekreation 

Barnfamiljer som varit beroende av försörjningsstöd i minst 10 månader, eller där det finns 

andra synnerliga skäl kan beviljas ekonomiskt bistånd för gemensam rekreation under 

sommaren. För detta ändamål kan 2 % av basbeloppet beviljas per förälder och 1,5 % av 

basbeloppet per barn i familjen. Det ska även uppmärksammas att socialförvaltningen ev 

anordnar semesterveckor för barnfamiljer. 

När det gäller vuxna utan barn ska behovet av rekreation vara medicinskt styrkt. 

7.19.1 Fondmedel 

I detta sammanhang är det viktigt att känna till att socialnämndens fondkommitté förvaltar 

två fonder ur vilka barnfamiljer och vuxna utan barn kan söka medel: 

• Stiftelsen för behövande i Enköping: 

- Barn, ungdom och barnfamiljer 

- Socialt utsatta, gamla, sjuka och personer med funktionshinder 

- Övriga behövande efter individuell bedömning, där samhället i övrigt inte 

bistår via skattemedel 

- Stöd till socialt arbete på frivilliggrund 

• Social samstiftelse för barn i Enköpings kommun 

- Kontant bidrag som hjälp till mindre bemedlade barnfamiljer i Enköpings 

kommun 

Ansökan om medel ur fonderna kan göras under hela året, men utdelning sker i december. 

Om den enskilde beviljats fondmedel ska beloppet inte avräknas från det ekonomiska 

bistånd som beviljas.

35 (62) 

7.20 Skulder 

Med skulder avses kostnader som förfallit till betalning, med undantag av el- och hyresskulder 

som är mindre än en månad gamla. 

Huvudprincipen är att bistånd inte beviljas alls till betalning av skulder. Endast vid risk för 

mycket stora sociala konsekvenser och när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan 

det under vissa förutsättningar bli aktuellt med bistånd. Det kan exempelvis handla om eleller 

hyresskulder som riskerar att medföra att barnfamiljer blir utan el eller bostad och i 

dessa fall betonas vikten av att särskilt beakta barnperspektivet. Barnens situation och 

eventuella konsekvenser för dem ska särskilt utredas och beaktas. Det bedöms mycket 

allvarligt att föräldrar riskerar sina barns behov av grundtrygghet, vilket inkluderar att ha 

någonstans att bo. Av detta skäl bör det även övervägas att anmäla oro för barn med stöd av 

14 kap 1 § SoL. 

Samma förhållningssätt som gäller barnfamiljer omfattar även vissa personer med psykiskt 

funktionshinder och andra med mycket stora svårigheter att ta ansvar för sin situation. 

Hänsynen till t ex barnfamiljer och psykiskt funktionshindrade innebär dock inte en 

självklar rätt till bistånd och att det egna ansvaret upphör. Rätten till bistånd och alternativa 

lösningar ska noga utredas och prövas. 

Rätten att få bistånd till skulder enligt ovanstående prövas i första hand enligt 4 kap 1 § 

SoL. Om den enskilde inte uppfyller rätten enligt denna paragraf kan ansökan i vissa fall 

prövas utifrån bestämmelserna i 4 kap 2 § SoL. Dessa bestämmelser ger kommunen 

befogenhet, men ingen skyldighet att utge bistånd utöver skälig levnadsnivå (se 5.3.4 och 

5.4). Ett sådant beslut kan ges med krav om återbetalning. 

7.20.1 Avstängd el 

Det skydd konsumenter har mot avbrytande av elöverföring regleras i 11 kap Ellagen. 

11 kap 3 § Ellagen 

”Överföring av el får avbrytas om konsumenten försummar sina skyldigheter och 

försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott. 

Innan överföringen avbryts skall konsumenten uppmanas att inom viss skälig tid 

vidta rättelse och, i annat fall än som avses i 4 §, underrättas om att överföringen 

annars kan avbrytas. Sker rättelse får överföringen inte avbrytas. 

Om omständigheterna ger anledning att befara att ett avbrott skulle medföra ej 

obetydlig personskada eller omfattande sakskada, får överföringen inte avbrytas. Det 

gäller dock inte om konsumenten handlat otillbörligt.” 

11 kap 4 § Ellagen 

”Om avtalsbrottet består i att konsumenten försummat att betala för överföring eller 

leverans av el gäller, utöver vad som anges i 3 §, att konsumenten sedan tiden för 

rättelse gått ut skall uppmanas att betala inom tre veckor från det att han har delgetts 

uppmaningen och en underrättelse om att överföringen annars kan avbrytas. Ett 

meddelande om den uteblivna betalningen skall samtidigt lämnas till socialnämnden 

i den kommun där konsumenten får el överförd. 

Sker betalning eller är fordringen tvistig får överföringen inte avbrytas. Överföringen 

får inte heller avbrytas om socialnämnden inom den tid som anges i första stycket 

skriftligen har meddelat den som lämnat underrättelsen att nämnden tar på sig 

betalningsansvaret för skulden.”

36 (62) 

Som framgår av lagtexten får elöverföring inte avbrytas om det riskerar leda till en icke 

obetydlig personskada eller en omfattande sakskada. En omfattande sakskada kan till 

exempel uppkomma om elöverföringen till en eluppvärmd fastighet bryts när det är vinter 

och det finns risk för frysskador. Elföretaget har inte heller rätt att stänga av elen i en 

anläggning för att den enskilde har elskulder i en annan anläggning 

(www.elradgivningsbyran.se). 

7.20.2 Alternativa lösningar och uppföljning 

Alternativ till bistånd kan i vissa fall vara avbetalningsplaner, banklån, privata lån, löneförskott, 

hushållsekonomisk rådgivning, förmedlingskonto mm. Det kan vara nödvändigt 

att den enskilde erbjuds hjälp i kontakterna med fordringsägarna, företrädesvis av budgetoch 

skuldrådgivaren. Svårt skuldsatta ska därtill informeras om möjligheten att söka 

skuldsanering enligt Skuldsaneringslagen. 

För att undvika upprepade skulder kan den enskilde behöva stöd och uppföljning även efter 

att skulderna är betalda. Exempel på det kan vara kontakt med budgetoch skuldrådgivaren 

eller nätverksmöten i syfte att utreda hur stödet kan ges inom nätverket. I vissa fall bör den 

enskilde erbjudas förmedlingskonto eller ansöka om god man eller förvaltare. I särskilt 

allvarliga fall kan socialtjänsten anmäla behov av förvaltare. 

7.20.3 Skulder som uppstått pga att den enskilde inte sökt bistånd 

Bistånd kan beviljas till skulder som uppstått under sådan tid då den enskilde inte haft 

bistånd till kostnaderna, men hade fått om han eller hon ansökt om det. Det avser i dessa 

fall utgiftsposter som ingår i försörjningsstödet, företrädesvis hyra eller el. 

7.20.4 Skulder som aldrig beviljas 

Bistånd beviljas inte till böter eller andra skulder till följd av brott, studieskulder, banklån 

eller andra typer av lån (t ex privata skulder), återbetalningsskyldigt underhållsstöd eller 

bostadsbidrag, konsumtionsskulder, skatteskulder etc. 

När det gäller underhållsstöd, bostadsbidrag och skatter är den enskilde ansvarig för de 

uppgifter som lämnas till respektive myndighet. Av detta skäl beviljas inte dessa skulder 

även om de uppkommit under tid då den enskilde uppburit försörjningsstöd. 

7.21 Spädbarnsutrustning 

Bistånd kan beviljas till hel eller del av grundutrustning för spädbarn i samband med första 

barnets födelse om familjen inte kan tillgodose behovet på annat sätt. Familjen ska ha haft 

försörjningsstöd eller inkomster i motsvarande nivå innan barnets födelse och därmed inte 

kunnat spara och planera inför det väntade barnets födelse. Familjen ska även ha uttömt 

andra möjligheter som t ex lån av utrustning. 

Biståndet beviljas med maximalt 12 % av basbeloppet och avser komplett grundutrustning 

inkluderande säng och begagnad vagn med tillbehör, grunduppsättning kläder, utrustning 

för bad och matning. Kostnaden för barnvagn med utrustning beräknas utgöra ungefär 

halva beloppet och kostnaden för säng med utrustning ungefär en fjärdedel. I de fall 

utrustning redan finns görs avdrag från maxbeloppet med stöd av mallen ”Kostnader för 

spädbarnsutrustning”. Mallen används även när enstaka poster ska beviljas. Riksnormens 

grundbelopp för barn ger sedan utrymme för successiv anskaffning av vad som behövs i 

övrigt. Blöjor och andra sanitetsprodukter ingår i riksnormens post för hygien. 

Om särskilda skäl föreligger kan spädbarnsutrustning beviljas även om ytterligare barn 

föds i familjen, t ex om det är långt mellan syskonen. Bistånd till inköp av sittvagn kan 

beviljas vid långvarigt behov av försörjningsstöd om inte behovet kan tillgodoses genom 

försäljning av liggvagn eller på annat sätt.

37 (62) 

För flyktingfamiljer kan behovet tillgodoses genom kompletterande hemutrustningslån från 

CSN. 

Bilbarnstol beviljas endast om det finns särskilda skäl till bilinnehav, se Bil/fordon 4.4.2. 

7.22 Tandvård 

Ekonomiskt bistånd beviljas i första hand till akut tandvård. För övrig tandvård ska 

kostnadsförslag från tandläkare uppvisas. För tandvårdskostnader som överstiger 15 % av 

basbeloppet ska förtroendetandläkare konsulteras. Finns tveksamhet om att föreslagen 

tandvård utgör nödvändig tandvård kan förtroendetandläkaren även anlitas i andra fall. 

7.22.1 Akut tandvård 

Med akut tandvård avses behov av omedelbar behandling vid värk, infektioner och traumaskador. 

Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling, temporära 

fyllningar, enstaka fyllningar för att undanröja värk och lagning av krona/protes. Vid akuta 

behov av tandvård krävs inte kostnadsförslag eller att den enskilde i förväg ansöker om 

ekonomiskt bistånd. 

7.22.2 Nödvändig uppehållande tandvård 

Vid längre tids beroende av försörjningsstöd kan även annan tandvård än akut beviljas om 

det är nödvändigt för att uppnå godtagbar tuggförmåga, förhindra väsentligt försämrad 

tandstatus (t ex förebyggande behandling mot karies och tandlossning) eller är en förutsättning 

för att kunna arbeta och försörja sig själv. Kostnad för tandvård av estetisk karaktär 

beviljas endast i det fall den enskildes sociala situation riskerar att påverkas, exempelvis 

vid avsaknad av framtänder. 

Följande ska beaktas vid ansökan: 

• Omfattningen på tandvården och kostnaden ska jämföras med vad en 

låginkomsttagare har råd att kosta på sig. Som regel beviljas det billigaste 

behandlingsalternativet. 

• Staten har fastställt en referensprislista med aktuella riktpriser gällande 

tandvård. Folktandvården i Uppsala län följer referensprislistan. Av det skälet 

ska Folktandvårdens prislista för de åtgärder som debiteras vara vägledande. 

• Tandvården ska utföras av tandläkare ansluten till försäkringskassan. 

• Kostnadsförslag ska uppvisas. 

• Oberoende tandläkare (förtroendetandläkare) ska konsulteras vid dyrare eller 

mer omfattande tandvård (se ovan). 

• En omfattande tandvårdsbehandling sträcker sig ofta över flera månader, men 

beslutet om bistånd bör så långt det är möjligt prövas månad för månad. När 

det fattas över längre tidsperioder bör en klausul skrivas in som möjliggör en 

omprövning om förutsättningarna för beslutet ändras. Det kan t ex inträffa då 

den enskilde får ändrade inkomstförhållanden, byter bostadsort eller i övrigt 

inte längre uppfyller rätten till bistånd. 

Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden för 

personer med extrem tandvårdsrädsla. Denna ska vara styrkt med remiss till specialisttandvård. 

Kostnad för bettskena kan beviljas om behovet kan styrkas av tandläkare.

38 (62) 

Kostnad för tandvård som utförts utan samråd med socialtjänsten eller innan ansökan om 

bistånd gjorts betraktas som en skuld, se Skulder 7.20. 

7.22.3 Kostnader som inte beviljas 

Bistånd beviljas inte till kostnader för uteblivet besök, abonnemangstandvård, estetisk 

tandvård (med undantag av avsaknad av framtänder), guld- och porslinsarbeten. I 

normalfallet beviljas inte heller implantat, inläggsterapi, kostnader för fast protetik (kronor 

och broar) bakom hörntänderna eller kostnad för utbyte av fyllnadsmaterial utan starka 

medicinska skäl. Fakturaavgift beviljas endast om betalningssättet är överenskommet med 

socialtjänsten. 

7.22.4 Sökande som har inkomster över försörjningsstödsnivån 

I första hand ska den som har inkomster över försörjningsstödsnivån hänvisas till att 

tillsammans med tandläkaren planera hur tandvården ska genomföras för att det ska vara 

ekonomiskt genomförbart för den enskilde. I vissa fall kan det innebära det att den enskilde 

får anpassa och utföra tandvården stegvis utifrån de egna ekonomiska förutsättningarna. I 

andra fall kan behovet lösas genom avbetalningsplaner eller på annat sätt. 

Om behovet är stort och inte kan tillgodoses på annat sätt kan den enskilde beviljas bistånd 

till nödvändig tandvård i vissa fall. Om kostnad och omfattning är skälig beviljas bistånd 

till den del av kostnaden som överstiger vad han eller hon kan betala själv med sitt 

normöverskott. I första hand ska prövningen göras med stöd av 4 kap 1 § SoL för att den 

enskilde ska omfattas av möjligheten till förvaltningsbesvär. Ansökan kan därefter prövas 

med stöd av 4 kap 2 § SoL och krav om återbetalning kan ställas med stöd av 9 kap 2 § 

andra stycket. 

7.22 5 Vissa grupper 

Se www.forsakringskassan.se, www.lul.se och www.kriminalvarden.se 

• För utländska medborgare som inte tillhör försäkringskassan beviljas endast 

akut tandvård utifrån kommunens yttersta ansvar. 

• Personer med vissa typer av sjukdomar eller psykiska funktionshinder samt 

äldre kan få ett utökat ekonomiskt stöd för tandvård. Mer information finns hos 

landstinget och försäkringskassan. 

• Kriminalvården har särskilda föreskrifter och allmänna råd om tandvård för 

intagna (KVFS 2006:3) 

7.23 Telefon 

7.23.1 Mobiltelefon 

Bistånd till inköp av mobiltelefon kan beviljas om det finns hälso-, sociala- eller andra 

särskilda skäl. Biståndet beviljas till telefon och laddare med maximalt 1,5 % av 

basbeloppet. Kostnad för abonnemang beviljas inte. Kostnader för kontantkort ingår i 

riksnormens post för telefon. 

7.23.2 Fast telefon/telefonabonnemang 

Bistånd till inköp av fast/stationär telefon inkl abonnemang beviljas endast om behovet av 

fast telefon är styrkt. I följande fall kan fast telefon motiveras: 

• Till enskilda som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning inte 

har förmåga att använda mobiltelefon 

• När fast telefoni är en förutsättning för tekniska hjälpmedel, exempelvis 

trygghetslarm

39 (62) 

Kostnader för telefoninstallation på grund av intensivövervakning med fotboja ska bekostas 

av kriminalvården. 

7.23 3 Depositionsavgift 

Om leverantören kräver dispositionsavgift för att den enskilde ska få teckna abonnemang 

bör bistånd beviljas även till denna kostnad om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. 

Depositionsavgiften betalas i dessa fall direkt från socialtjänsten till teleleverantören. På 

beställningen av abonnemanget ska det anges vem som erlagt depositionsavgiften och vart 

den ska återbetalas. Om ny skuld uppkommer under den tid depositionen gäller kan 

leverantören ta ur depositionsavgiften för reglering av skulden. 

7.23.4 Löpande telefonkostnader 

Alla löpande kostnader för telefon ingår i riksnormen. 

7.24 Umgängeskostnader 

Se Umgänge med förälder 9.10. 

7.25 Sanering av bostad, reparationskostnader 

Ekonomiskt bistånd beviljas inte till kostnader för reparationer på grund av normalt slitage 

eller skadegörelse. 

Kostnad för städning, sanering och vissa reparationer kan beviljas om synnerliga skäl 

föreligger. Ett sådant synnerligt skäl kan vara när den enskilde på grund av psykisk 

sjukdom eller annat jämförbart tillstånd varit ur stånd att vårda hemmet och kostnaden är 

nödvändig för att denne ska få en skälig levnadsnivå, få behålla eller byta bostad. 

8. SÄRSKILDA GRUPPER AV SÖKANDE 

8.1 Arbetslösa 

Arbetslös är den som saknar arbete på hel- eller deltid, den som väntar på eller uppbär 

arbetslöshetsersättning och den som väntar på eller deltar i arbetsmarknadsåtgärd. Arbetslös 

är också den som studerar, är föräldraledig, sjukskriven och som saknar ett arbete att 

återgå till. 

Den som är arbetslös och arbetsför förväntas söka arbete aktivt utifrån sin förmåga. Om 

arbetsförmågan är nedsatt eller saknas ska det styrkas med läkarintyg. 

Egna inkomster och egen försörjning är primärt framför önskat arbete 

8.1.1 Stå till arbetsmarknadens förfogande och vara aktivt arbetssökande 

Den arbetslöse förväntas: 

• Börja söka arbete i god tid innan anställning, utbildning eller föräldraledighet 

tar slut. Gäller även vid sjukskrivning i de fall det är möjligt. Den som studerar 

och har sommaruppehåll eller som har annan sysselsättning som upphör till 

sommaren förväntas börja söka sommarjobb i februari/mars. 

• Anmäla sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen första arbetslösa dag, 

upprätta en handlingsplan och sköta kontakterna med arbetsförmedlingen

40 (62) 

• Ta eget ansvar för att söka jobb aktivt utifrån sin förmåga. Med aktivt arbetssökande 

menas bl a att: 

- söka brett yrkesmässigt, dvs de jobb man tror sig ha en rimlig chans att få. 

Det kan gälla arbeten man har utbildning för eller erfarenhet av, men även 

likvärdiga eller lägre kvalificerade arbeten 

- söka regelbundet och inom pendelavstånd 

- söka utannonserade tjänster, men även kontakta arbetsgivare som inte 

annonserar då endast ca 30 % av lediga tjänster kommer till arbetsförmedlingens 

kännedom 

• Acceptera arbetsförmedlingens eller kommunens sysselsättningsåtgärder som 

syftar till att stärka den enskildes möjligheter till arbete och självförsörjning. 

Hit räknas även arbetssökarverksamhet och grundutbildning i svenska (SFI). 

Den arbetslöse ska dokumentera sökta jobb på en jobblista. Listan är tillsammans med 

andra handlingar en del av beslutsunderlaget vid prövningen av rätten till bistånd. 

8.1.2 Jobbgaranti för ungdomar 

Jobbgaranti för ungdomar är ett arbetsmarknadspolitiskt program för arbetslösa ungdomar 

mellan 16-25 år. Syftet med jobbgarantin är att erbjuda ungdomar särskilda insatser på ett 

tidigt stadium för att de så snabbt som möjligt ska få arbete eller påbörja utbildning. Det är 

av största vikt att de ungdomar som söker försörjningsstöd är anmälda som arbetssökande 

på arbetsförmedlingen så att de kommer att omfattas av jobbgarantin. Om den unge varit 

anmäld som arbetssökande i mer än tre månader och ändå inte ingår i jobbgarantin ska det 

föranleda kontakt och samverkan med arbetsförmedlingen för att utreda orsaken. 

8.1.3 Praktik eller kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap 4 § SoL 

Bestämmelserna i 4 kap 4 § SoL ger utvidgade möjligheter att ställa krav på arbetslösa 

ungdomar under 25 år, personer över 25 år som av särskilda skäl behöver kompetenshöjande 

insatser, samt studenter som behöver försörjningsstöd under studieuppehåll. 

Särskilda skäl kan exempelvis vara sociala eller medicinska svårigheter, men praktik eller 

kompetenshöjande verksamhet får inte ersätta vård- eller behandlingsinsatser. 

Bestämmelserna är t ex inte tillämpliga vid allvarliga missbruksproblem eller annan grav 

psykosocial problematik. I dessa sist nämnda fall, se 8.2.3 Social problematik och 8.2.4 

Arbetsträning. 

Syftet med praktik eller kompetenshöjande insatser är att förhindra passivisering vid en 

längre tids biståndsmottagande. Den enskilde ska utveckla sina möjligheter att i framtiden 

försörja sig själv, och verksamheten ska utformas med skälig hänsyn till dennes 

individuella önskemål och förutsättningar. Så snart detta är utrett kan lämplig insats 

erbjudas. Innan beslut fattas ska samråd ske med arbetsförmedlingen för att förvissa sig om 

att åtgärden är den lämpligaste. Socialtjänstens åtgärder får inte ersätta arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder. Insatsen ska vara tidsbegränsad. 

Beslut enligt 4 kap 4 § SoL kan inte överklagas med förvaltningsbesvär. Om den enskilde 

utan godtagbart skäl avböjer kompetenshöjande verksamhet eller uteblir från verksamheten 

kan försörjningsstödet nedsättas eller avslås enligt 4 kap 5 § SoL. Beslut enligt denna 

paragraf kan överklagas med förvaltningsbesvär. 

8.1.4 Bistånd vid uppsägning från arbete 

Den som på egen begäran slutar ett arbete blir avstängd från arbetslöshetsersättning under 

45 arbetsdagar. Undantag från avstängningen kan göras om synnerligen starka hälsoskäl 

eller sociala skäl föreligger. Om den enskilde haft sådana synnerliga skäl ska han eller hon 

uppmanas att försöka få avstängningen hävd.

41 (62) 

Om den enskilde sagt upp sig, alternativt blivit uppsagd på grund av misskötsel är 

huvudprincipen att försörjningsstöd inte ska kompensera avstängningen från arbetslöshetsersättningen. 

Rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § SoL föreligger inte. Om den enskilde i övrigt 

uppfyller förutsättningarna är han eller hon berättigad försörjningsstöd tidigast från den dag 

rätten till arbetslöshetsersättning inträder. Inte heller den som valt att stå utanför arbetslöshetskassan 

har rätt till försörjningsstöd vid självförvållad arbetslöshet. 

8.1.5 Bistånd vid arbetsgivares konkurs 

Arbetstagare som inte får ut sin lön på grund av att arbetsgivaren försatts i konkurs kan 

under den tid konkursutredningen pågår ha rätt till statlig lönegaranti. Kronofogdemyndigheten 

kan lämna uppgift om vem som utsett till konkursförvaltare, vilken i sin tur 

vet om lönegaranti kan utgå. Kontakt ska alltid tas med konkursförvaltaren i dessa ärenden. 

Lönegarantin utbetalas via länsstyrelsen och eventuellt försörjningsstöd i avvaktan på 

första utbetalningen ska ges som förskott på förmån. 

8.2 Arbetslösa med arbetshinder 

Den som pga sjukdom, funktionsnedsättning eller social problematik är förhindrad att stå 

till arbetsmarknadens förfogande har rätt till bistånd om han eller hon utifrån förmåga 

verkar för att försöka förändra sin situation på ett sådant sätt att självförsörjning kan 

uppnås. Den enskilde ska medverka till utredning, behandling och rehabilitering i syfte att 

bli arbetsför. Individuella bedömningar avgör om den enskilde till någon del kan stå till 

arbetsmarknadens förfogande trots sin problematik, och om det i det enskilda fallet är 

rimligt att ställa krav på att denne ska vara anmäld på arbetsförmedlingen och söka jobb. 

8.2.1 Sjukdom 

Arbetshinder på grund av sjukdom ska styrkas med läkarutlåtande. Det är inte sjukdomen 

eller arbetshindret i sig som ska bedömas, utan graden av arbetsförmåga. Utlåtandet, och 

därtill ofta en aktiv samverkan med ansvarig läkare, behövs för att utreda om den enskilde 

helt eller delvis kan arbeta, söka arbete, arbetsträna eller delta i andra sysselsättnings- eller 

kompetenshöjande insatser. Arbetslösa som är deltidssjukskrivna ska utifrån förmåga vara 

aktivt arbetssökande och delta i arbetsmarknadsåtgärder i förhållande till sjukskrivningens 

omfattning. 

När den enskilde tillhör försäkringskassan och har rätt till sjukpenning har försäkringskassan 

det övergripande och samordnande rehabiliteringsansvaret. När den enskilde saknar 

rätt till sjukpenning (sk 0-klassade) har socialtjänsten, utifrån kommunens yttersta ansvar, 

ansvar att tillse att den enskilde inte blir fast i passiv sjukskrivning och biståndsberoende. 

Det är av största vikt att samverka med andra myndigheter och aktörer som t ex landstinget, 

psykiatrin, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Om det är medicinskt lämpligt ska 

den enskilde erbjudas arbetsrehabiliterande insatser som t ex arbetsträning. 

Den som varit sjukskriven mer än ett år ska söka aktivitets- eller sjukersättning. Om 

sjukdomen är av sådan art att ansvarig läkare bedömer att den enskilde inte kommer att 

återfå arbetsförmågan inom överskådlig tid kan ansökan om aktivitets- eller sjukersättning 

göras tidigare. 

8.2.2 Funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa 

Olika typer av funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och beteendemässiga störningar kan 

i sig vara orsaken till att den enskilde har svårt att få eller behålla ett arbete. Det är av 

största vikt att socialtjänsten uppmärksammar dessa svårigheter och, när det bedöms 

nödvändigt för att den enskilde ska få ordning på sitt liv, motiverar till utredning. 

Samverkan behövs i dessa fall företrädesvis med landstinget/psykiatrin och andra enheter 

inom socialförvaltningen. I vissa fall kan det även vara motiverat med nätverksmöten för

42 (62) 

att reda ut vilket stöd den enskilde kan få under utrednings-, behandlingstiden och därefter. 

Beroende på orsak/diagnos kan den enskilde ha rätt till arbetsrehabiliterande insatser, 

hjälpmedel, LSS-insatser, sjukersättning etc. 

Krav kan ställas på att personer med lindrigare psykiska problem ska delta i arbetsträning, 

praktik eller andra kompetenshöjande insatser enligt 4 kap 4 § SoL. Insatserna ska inte 

ersätta vård eller behandling, men kan vara ett komplement eller ett led i en rehabilitering. 

De krav som ställs ska vara relevanta och sakligt grundade utifrån behovet av 

kompetensutveckling. 

8.2.3 Social problematik 

De allmänna reglerna om möjligheten att ställa krav på biståndssökande kan inte i samma 

utsträckning ställas på människor med allvarliga missbruksproblem. Det finns inte något 

generellt krav på att den enskilde ska följa en vård- eller behandlingsplan för att berättigas 

bistånd enligt SoL. Vägrar den enskilde helt eller i stor utsträckning till att medverka i 

socialtjänstens arbete med att utreda eller utarbeta en genomförandeplan kan det dock 

utgöra grund för att reducera biståndet. En sådan reducering kan i det enskilda fallet 

innebära att t ex endast livsmedel och hyra beviljas. 

Krav på deltagande i arbetsträning eller praktik enligt 4 kap 4 § SoL kan tillämpas på 

personer med lindrigare missbruksproblem, men ska inte ersätta vård och behandling mot 

missbruk. Däremot kan deltagandet vara förebyggande vid begynnande missbruk eller 

utgöra komplement till andra insatser mot missbruket. De krav som ställs ska vara 

relevanta och sakligt grundade utifrån behovet av kompetensutveckling. Kravet på 

deltagande i arbetsträning eller viss praktik ska alltid föregås av överväganden av huruvida 

den enskildes deltagande vid den aktuella arbetsplatsen är lämplig eller ej. 

När personer med lindrig missbruksproblematik anser att de kan stå till arbetsmarknadens 

förfogande kan, efter individuell bedömning, krav ställas på att han eller hon ska vara 

anmäld på arbetsförmedlingen, ta emot arbetsmarknadsåtgärder och utifrån förmåga söka 

jobb. För personer med lindriga missbruksproblem där arbetslinjen till någon del ingår kan 

försörjningsstödet nedsättas eller avslås om den enskilde inte följer sin plan. 

När det gäller personer i aktivt missbruk kan försörjningsstödet nedsättas om det är 

uppenbart att det inte används till avsett ändamål. Vissa livsnödvändiga utgifter som t ex 

viss receptbelagd medicin bör utbetalas via rekvisition. 

8.2.4 Arbetsträning 

Bistånd i form av arbetsträning kan ges med stöd av 4 kap 1 § SoL men får inte ersätta de 

arbetsrehabiliterande insatser som försäkringskassan, arbetsförmedlingen och ev andra 

myndigheter ansvarar för. Exempel på situationer då arbetsträning kan bli aktuellt: 

• Vid behov av kartläggning och utredning av arbetsförmågan 

• Som ett led i en arbetsrehabilitering då den enskilde på grund av fysiska, 

psykiska eller sociala skäl står långt från arbetsmarknaden och behöver 

individuellt anpassat stöd att få ett dagligt arbete att fungera på hel- eller deltid. 

• Vid öppenvårdsinsatser gällande beroendeproblematik där arbetsträning ingår i 

genomförandeplanen 

• Då arbetsförmedlingen ställer krav på att den enskilde ska uppvisa en viss tids 

fungerande arbetsträning för att komma ifråga för arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder.

43 (62) 

Biståndsformen kan även ha som huvudsyftet att ge den enskilde praktisk språkträning, dvs 

att i en svensktalande arbetsmiljö få utveckla kunskaperna i det svenska språket. Biståndet 

kan ges som komplement till SFI eller som enskild insats och målet ska vara att öka den 

enskildes förutsättningar till integration, arbete och självförsörjning. 

Arbetsträning erbjuds som regel vid Joar Socia, men kan i det enskilda fallet även ges vid 

enskilda arbetsplatser. 

8.3 Brottsoffer 


”Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och 

dennes närstående får hjälp och stöd. 

Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för 

våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att 

förändra sin situation. 

Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra 

övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av 

stöd och hjälp.” 

Enligt kommunens program och riktlinjer ”Stöd för våldsutsatta kvinnor och deras barn” 

ska våldsutsatta kvinnor och deras barn erbjudas stöd och hjälp. I arbetet med ekonomiskt 

bistånd är det av vikt att uppmärksamma det behov av hjälp som kan finnas i bidragshushållen 

i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relationer och i samband med 

hedersrelaterat våld. Det är viktigt att vara medveten om att även män kan vara utsatta för 

våld i nära relationer och att barn som bevittnat våld är brottsoffer och kan behöva 

särskilda insatser. 

Vid bedömningen av behovet av skyddat boende får inte kvinnans ekonomi vara avgörande 

för om behövliga biståndsinsatser ska beviljas eller ej. När det gäller ekonomiskt bistånd 

ska däremot behovsbedömningen kompletteras med en ekonomisk prövning. Med det 

menas att utreda om kvinnan själv har inkomster eller tillgångar som kan tillgodose hennes 

behov. Att hänvisa till mannens försörjningsskyldighet är olämpligt. 

Vid handläggning av ekonomiskt bistånd registreras i vanliga fall hushållets ärende på ena 

parten (mannen), men i samband med familjevåld är det lämpligt att lägga upp separata 

akter på hushållets båda parter. 

8.4 Frivillig militär grundutbildning 

Den 2010-07-01 ersätts värnplikten av en frivillig militär grundutbildning, till vilken 

intresserade får söka. Under utbildningen får den enskilde en månatlig kostnadsersättning 

(2010: 4.400 kr), fria hemresor, fri mat, fritt logi, fri sjukvård och fri tandvård. När den 

planerade tjänstgöringen fullgjorts utbetalas därtill en fullgörandepremie motsvarande en 

fjärdedels prisbasbelopp (2010: 10.600 kr). 

Huvudprincipen är att ekonomiskt bistånd inte ska beviljas den som deltar i den frivilliga 

militära grundutbildningen eller dennes familj. Den enskilde har ansvar för planeringen av 

sin ekonomi inför valet att söka utbildningen.

44 (62) 

8.5 Företagare eller personer med fria yrken 

Ekonomiskt bistånd ska inte utgå till att finansiera affärsverksamhet eller till att reglera 

skulder som uppkommit i sådan verksamhet. 

Driver den enskilde ett företag som inte lönar sig kan krav ställas på att den enskilde 

antingen tar ut avtalsenlig lön eller avvecklar/avyttrar verksamheten och ställer sig till 

arbetsmarknadens förfogande. Aktiebolag representerar en realiserbar tillgång, liksom även 

vissa handelsbolag och enskilda firmor gör. Läs mer i ”Ekonomiskt bistånd – stöd för 

rättstillämpning och handläggning” sid 97. 

Personer med fria yrken (konstnärer, författare, musiker, artister, frilans etc) har ofta F- 

skattsedel eftersom det är ett krav från deras uppdragsgivare. Ansökningar om ekonomiskt 

bistånd prövas på samma sätt som för andra hel- eller deltidsarbetslösa, dvs de ska vara 

anmälda som arbetssökande på arbetsförmedlingen och vara aktivt arbetssökande. Läs mer 

under Arbetslösa 8.1, Arbetslinjen 5.3.2 och Hjälp till självförsörjning, punkt 3. 

8.6 Föräldrar 

8.6.1 Försörjningsansvar 

7 kap 1 § FB 

”Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn 

till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas 

underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och 

tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av 

föreskrifterna om dessa. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. 

Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den 

tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till 

skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig 

grundutbildning. I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta 

del var och en efter sin förmåga.” 

Föräldrar har ansvar för sina barns försörjning och livsföring i övrigt fram till det att de blir 

myndiga eller som längst till det att de fyller 21 år. Ansvaret gäller även om den unge har 

egen bostad. 

8.6.2 Minderårig som bildat familj 

En ungdom under 18 år kallas minderårig. Föräldrar har kvar sitt försörjningsansvar för den 

minderårige, längst till 21 års ålder (se ovan) även om denne själv blir förälder. Föräldrarna 

har däremot inget försörjningsansvar för sitt barnbarn. Om behovet inte kan tillgodoses på 

annat sätt kan den minderårige föräldern söka försörjningsstöd för sitt barn. 

Vid giftemål övertar make/maka försörjningsplikten för den minderårige. Om maken/ 

makan inte kan fullgöra sin försörjningsplikt (primär försörjningsplikt) återgår försörjningsplikten 

till den minderåriges föräldrar (sekundär försörjningsplikt) längst till 21 års 

ålder (se ovan). 

8.6.3 Föräldraledighet 

Föräldrar kan vara föräldralediga och uppbära kompletterande försörjningsstöd i maximalt 

1 år. De ska ta ut full föräldrapenning sju dagar per vecka till dess plats inom förskoleverksamhet 

erbjuds. Tre veckor får sparas och kan användas till barnets introduktion i förskoleverksamhet 

eller skola. Barnet ska anmälas till plats inom förskoleverksamheten i god tid 

innan föräldraledigheten tar slut. Den som har försörjningsstöd i avvaktan på plats i

45 (62) 

förskoleverksamhet är skyldig att ta första anvisning av plats, om avståndet är rimligt, för 

att ha rätt till fortsatt bistånd. 

Föräldrapenning kan lyftas två månader före beräknad nedkomst, men det är inget krav för 

att berättigas försörjningsstöd. Om ersättningen tas ut i förtid tar den slut innan barnet 

fyller 1 år och att det då är svårt att få plats inom förskoleverksamheten. 

8.6.4 Arbetskrav för småbarnsföräldrar 

Regeringsrätten har fastslagit att det inte finns någon villkorlig rätt att vara hemma och 

vårda barn och där igenom bli beroende av försörjningsstöd om kommunen kan anvisa 

plats inom förskoleverksamheten. Undantag kan göras om barnet av psykiska eller 

medicinska skäl är i behov fortsatt vård i hemmet och en senareläggning av inträdet i 

förskoleverksamheten. Behovet ska i dessa fall styrkas med läkarintyg och ansökan om 

vårdbidrag ska göras. 

8.6.5 Lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn 

Enligt lag (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m m har förälder rätt till 

förkortad arbetstid till 75 % av normal arbetstid fram till det att barnet fyller åtta år eller 

har avslutat första skolåret. Detta medför dock inte rätt till försörjningsstöd om 

inkomsterna pga det inkomstbortfall som blir följden av denna frivilliga arbetstidsförkortning, 

understiger försörjningsstödsnormen. 

8.7 Gifta/sammanboende 

8.7.1 Sammanboende 

En utgångspunkt vid prövningen av ekonomiskt bistånd är att alla inkomster och tillgångar 

räknas som gemensamma för makar, registrerade partner och sambor. Enligt socialtjänstlagen 

har par som lever under äktenskapslika förhållanden skyldighet att bidra till 

varandras försörjning. För sambor räknas parternas inkomster och tillgångar som gemensamma 

från sammanflyttningsdagen. 

8.7.2 Gifta 

6 kap 1-2 §§ ÄktB 

”Makarna skall, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för 

att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses. Om underhåll till barn 

finns bestämmelser i föräldrabalken.” 

”Om det som den ena maken skall bidra med inte räcker till för den makens 

personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för 

familjens underhåll, skall den andra maken skjuta till de pengar som behövs.” 

Gifta makar är enligt lagstiftningen försörjningspliktiga gentemot varandra. Vid en 

biståndsprövning ska båda makarnas samlade ekonomiska förmåga beaktas samt deras 

gemensamma ansvar för försörjningen. 

Försörjningsplikten kvarstår även om makarna har skilda hushåll. Den gemensamma 

inkomsten ligger till grund för bedömningen av bistånd och hänsyn ska inte tas till 

fördyrade omkostnader på grund av skilda hushåll. Endast om det är uppenbart olämpligt 

att makarna har gemensam ekonomi, exempelvis vid en familjevåldssituation eller vid en 

akut nödsituation ska principen om gemensam försörjningsplikt frångås. Läs mer under 

Brottsoffer 8.3. 

Vid ansökan om äktenskapsskillnad kan rätt till bistånd föreligga för makarna var för sig 

under betänketiden. Parterna ska vara folkbokförda på skilda adresser. Ansökan om

46 (62) 

äktenskapsskillnad ska därtill vara inlämnad till Tingsrätten och styrkas med kvitto på 

betald ansökningsavgift för att rätt till bistånd ska föreligga som ensamstående. När 

Tingsrätten fattat beslutet om äktenskapsskillnad ska det uppvisas. Om inte 

äktenskapsskillnaden fullföljs efter betänketidens slut gäller åter reglerna för äktenskap och 

gemensamt försörjningsansvar. 

8.8 Inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk vård etc 

Kriminalvårdsverket ansvarar för den enskildes samtliga kostnader fram till den villkorliga 

frigivningen, dock med vissa undantag som redovisas nedan. I de fall behov av bistånd ska 

prövas för en person som avtjänar påföljd på anstalt ska möjligheten till arbetsinkomst 

utredas. 

Personer som är häktade, inklusive de som genomgår rättpsykiatrisk utredning, får 

häktesbidrag från kriminalvården och ska inte beviljas försörjningsstöd. När det gäller 

rättspsykiatrisk vård, se 8.8.4. 

8.8.1 Hyreskostnad 

Häktade och personer som avtjänar en faktisk strafftid på högst sex månader kan beviljas 

ekonomiskt bistånd till boendekostnaden under hela häktningstiden respektive strafftiden 

under följande förutsättningar: 

• En uppsägning av lägenheten ska medföra risk för bostadslöshet efter 

frigivningen 

• Ur rehabiliteringssynpunkt ska lägenheten tillmätas stort värde 

• Den enskilde ska ha gjort ansträngningar att hyra ut lägenheten i andra hand 

• Den enskilde ska inför inställelsen på anstalt inte ha haft egna möjligheter att 

planera och spara till bostadskostnaden 

• Den enskilde ska inte kunna tillgodose behovet på annat sätt, t ex genom 

besparingar och realiserbara tillgångar 

Om den enskilde hyr en andrahandslägenhet kan bistånd beviljas om hyresrätten kvarstår 

efter frigivningen. Den enskildes möjligheter att själv betala hela eller del av boendekostnaden 

under verkställigheten ska utredas. 

Vid strafftider över 6 månader avslås ansökan. 

8.8.2 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) 

Det finns två kategorier av intensivövervakning med fotboja och rätten till ekonomiskt 

bistånd från socialtjänsten skiljer sig åt mellan dessa. Fotboja förekommer dels som påföljd 

vid korta straff och dels som ett led i frigivningsförberedelserna, sk IÖV-utsluss. 

• Personer som döms till högst 6 månaders fängelse kan ansöka om intensivövervakning 

som ett alternativ till fängelse. Grundtanken är att personer vid 

korta straff ska kunna fortsätta arbeta, studera eller delta i rehabiliterande 

verksamhet. Den dömde jämställs med frivårdsklient och har exempelvis rätt 

att fortsätta uppbära eventuell pension eller sjukpenning, dock inte a-kassa. 

Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt har den enskilde rätt till 

försörjningsstöd under verkställigheten med fotboja. Om verkställigheten med 

fotboja upphävs och övergår till anstaltsvård gäller istället reglerna för 

inskrivna inom kriminalvården. Ekonomiskt bistånd till eventuella merkostnader 

för intensivvårdsbevakningen, såsom avgifter, telefoninstallationer eller 

resor till och från aktiviteter ska inte beviljas då dessa bekostas av kriminalvården. 

(KVVFS 1999:2)

47 (62) 

• Personer som avtjänar fängelsestraff i lägst ett år kan som ett led i frigivningsförberedelserna 

ansöka om verkställighet utanför anstalt med intensivövervakning 

med fotboja, sk IÖV-utsluss, i slutet av verkställigheten. Dessa 

personer är då inskrivna på anstalt och har inte rätt till ekonomiskt bistånd till 

sin försörjning, utan reglerna för inskrivna inom kriminalvården gäller. 

(KVVFS 2001:4) 

8.8.3 Kontraktsvård 

Kontraktsvård är en särskild form av skyddstillsyn som innebär att den enskilde får 

behandling och minst ett års övervakning som alternativ till fängelse. Inför domen 

upprättas en ansvarsförbindelse mellan kriminalvården och socialtjänsten, samt en 

behandlingsplan i samverkan med vårdgivare, socialtjänst och den enskilde. I domen anges 

ett fiktivt fängelsestraff som den enskilde inte behöver avtjäna om behandlingsplanen följs. 

Kriminalvården bär kostnadsansvaret för behandlingen fram till tänkt datum för villkorlig 

frigivning, vilken inträffar efter 2/3-delar av det alternativa fängelsestraffet. 

Under den tidsperiod kriminalvården ansvarar för behandlingen gäller följande: Vid 

behandling på institution ansvarar kriminalvården för alla kostnader såsom fickpengar, 

sjukvårdskostnader, resor, klädutrustning, fritids- och sportutrustning, hygienartiklar, drogkontroller 

mm. Försörjningsstöd ska inte utgå. Om behandlingen däremot sker i öppenvård 

bekostar kriminalvården enbart den behandling och de kontroller som följer av behandlingsplanen. 

Den enskildes behov av bistånd till uppehälle, hyra mm handläggs enligt 

normaliseringsprincipen och omfattas inte av kriminalvårdens ansvar. Det innebär att den 

enskilde i dessa fall har rätt att söka försörjningsstöd. 

Kontraktsvård är en påföljd och om den enskilde avbryter eller missköter den uppgjorda 

behandlingsplanen gäller istället reglerna för intagna inom kriminalvården. 

8.8.4 Rättspsykiatrisk vård 

Den som genomgår rättspsykiatrisk vård har rätt till ekonomiskt bistånd på samma villkor 

som andra som vårdas på sjukhus. De har även kvar rätten till sjukpenning, pension, 

bostadsbidrag etc. Bistånd beviljas till egenavgiften för dygnskostnaden (= kost och logi) 

och riksnormen reduceras med de kostnader den enskilde inte har. 

8.9 Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten 

Vuxna som beviljats heldygnsvård- eller behandling är berättigade ekonomiskt bistånd på 

samma villkor som andra. Försörjningsstödet ska reduceras med de kostnader den enskilde 

inte har. Läs mer under Fickpengar 6.5.2. 

8.9.1 Reskostnader institutionsvård 

Resor i samband med institutionsvård, t ex för informationssamtal, in- och utskrivning samt 

eftervårdsmöten bekostas av den enhet inom socialförvaltningen som beslutat om 

placeringen. Under institutionsvistelse ingår ibland vissa resor i vårdkostnaden, t ex resor 

till läkare eller tandläkare. 

8.9.2 Reskostnader öppenvård 

Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan ekonomiskt bistånd beviljas till 

reskostnader för att deltagande i öppenvård och t ex AA- och NA-möten.

48 (62) 

8.10 Personer 65 år och äldre 

Ålderspensionärer som blir i behov av försörjningsstöd har ofta fel nivå på bostadstillägget. 

De ska hänvisas till försäkringskassan, eller erbjudas hjälp i kontakten med dem. I övrigt 

handlar ansökningarna som regel om ekonomiskt bistånd till glasögon, tandvård eller andra 

tillfälliga behov. Rätten till bistånd prövas på sedvanligt sätt. 

8.10.1 Äldreförsörjningsstöd 

Äldreförsörjningsstödet ska garantera den som har låg pension eller ingen pension alls en 

skälig levnadsnivå. Stödet utbetalas av Pensionsmyndigheten från och med den månad den 

enskilde fyller 65 år. Förutsättningar för äldreförsörjningsstöd: 

• Den enskilde ska bo i Sverige och vara minst 65 år. Som boende i Sverige 

räknas den som planerar att stanna i landet i minst ett år. 

• Den enskilde ska ta ut de pensionsförmåner man har rätt till men ändå inte 

uppnå skälig levnadsnivå. Det kan gälla inkomstgrundad ålderspension, 

garantipension, bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg. 

8.11 Studerande 

8.11.1 Ungdomar under 21 år som går i skolan 

Enligt 7 kap 1 § FB har föräldrar försörjningsplikt till dess barnet fyller 18 år eller så länge 

som barnet genomgår grundskola och gymnasieutbildning eller annan jämförlig utbildning, 

dock längst till 21 års ålder. Föräldrarnas försörjningsplikt kvarstår även i de fall 

gymnasiestudierna efter avbrott återupptas innan den unge fyller 21 år. Försörjningsplikten 

gäller oavsett om den unge bor hemma eller har eget boende i kommunen eller i annan 

kommun. Rätt till ekonomiskt bistånd föreligger därmed inte. Om den unges föräldrar har 

otillräckliga inkomster får föräldrarna söka försörjningsstöd för hela familjen inklusive 

ungdomen. 

8.11.2 Huvudregel vid vuxenstudier 

Huvudregeln är att vuxna studerande på grundskole-, gymnasial- och eftergymnasial nivå 

inte är berättigade försörjningsstöd. De ska försörja sig genom de studiestödsformer som 

finns inom studiemedelssystemet. I de fall den enskilde nekas dessa stödformer eller inte 

klarar försörjningen under studietiden kan krav ställas på att studierna avbryts, att den 

enskilde ställer sig till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbete. Möjlighet bör 

dock ges att avsluta pågående kurs eller termin för att inte försvåra ett återupptagande av 

studierna vid senare tillfälle. Under sådan tid avräknas studiemedlet/studiefinansieringen 

som inkomst när försörjningsstödet prövas. 

Kravet att avbryta studierna och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande gäller även 

familjer där ena eller båda parterna studerar och familjen blir beroende av försörjningsstöd. 

8.11.3 Undantag från huvudregeln 

Undantag från huvudregeln kan göras av följande skäl: 

Grundskoleutbildning/motsvarande 

Vuxna som läser svenska för invandrare (SFI) kan beviljas ekonomiskt bistånd om 

utbildningen är en förutsättning för att den enskilde i framtiden ska kunna stå till 

arbetsmarknadens förfogande och i övrigt kunna leva ett självständigt liv. Studiemedel 

utgår inte för SFI-studier. 

Vid studier av svenska som andra språk (SAS) på grundskolenivå åk 1-9 och i kombination 

med andra studier på grundskolenivå, eller med yrkesorienterade studier på 

gymnasienivå/motsvarande kan försörjningsstöd beviljas. Den enskilde ska ha reella planer

49 (62) 

på fortsatt utbildning och SAS-studierna ska vara en förutsättning för det. Enbart det skälet 

att den enskilde vill fördjupa sig i det svenska språket berättigar inte till bistånd. Den 

studerande ska alltid söka studiemedlets bidragsdel. Om studierna omfattar minst 50 % på 

gymnasienivå ska den enskilde hänvisas till att även söka lånedelen. Om den enskilde har 

familj och behov av försörjningsstöd uppstår avräknas studiemedlet som inkomst. 

Vuxna som studerar på grundskolenivå åk 1-9 kan ha rätt till försörjningsstöd i de fall 

arbetsförmedlingen bedömer att studierna är en förutsättning för att den enskilde i 

framtiden ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Beslut om helt eller 

kompletterande försörjningsstöd fattas för tidsbegränsad period och omprövas terminsvis. 

En förutsättning för beviljande av försörjningsstöd är att andra bidragsformer är prövade. 

Den studerande ska alltid söka studiemedlets bidragsdel. 

Gymnasieutbildning 

Se ovan under ”Ungdomar under 21 år som går i skolan”. Efter särskild prövning kan dock 

försörjningsstöd beviljas under gymnasiestudier. Det kan t ex i vissa fall gälla ungdomar 

som varit omhändertagna enligt SoL eller LVU och ungdomar som saknar föräldrar. De 

ungdomar som studerar på gymnasienivå ska söka studiemedlets bidragsdel, och när det 

fyller 20 år även lånedelen. Undantag ska göras för de ungdomar över 20 år som kommit 

till Sverige som flyktingar och som därför inte hunnit gå klart gymnasiet inom normal 

studietid. De behöver bara söka bidragsdelen. 

Arbetsmarknadsutbildning 

Arbetsmarknadsutbildning jämställs med arbetsmarknadsåtgärd. Vuxna som genomgår 

arbetsmarknadsutbildning med aktivitetsstöd/liknande kan därmed ha rätt till 

kompletterande försörjningsstöd. 

8.11.4 Kurslitteratur 

Om ekonomiskt bistånd beviljas för studier beviljas även rimlig kostnad för kurslitteratur 

och annat studiematerial. Möjligheten att låna eller köpa begagnade läromedel ska 

undersökas och utgångspunkten ska vara vad studerande i allmänhet har möjlighet att 

bekosta. Litteraturlista samt kvitton ska uppvisas. 

8.11.5 Bistånd under studietid 

När vuxenstudier är godkända (av ovan nämnda skäl) och försörjningsstödet prövas 

avräknas studiemedlet/studiefinansieringen som inkomst för den studerande och dennes 

familj/hushåll. 

För övriga studenter gäller att rätt till bistånd endast föreligger om en akut nödsituation 

uppstår. Se Huvudregel vid vuxenstudier 8.11.2. 

8.11.6 Bistånd under studieuppehåll 

Aktivt arbetssökande 

För att ha rätt till försörjningsstöd under sommaruppehållet ska den studerande vara och ha 

varit aktivt arbetssökande under våren. Det innebär att utifrån förmåga ha börjat söka 

sommarvikariat i mycket god tid före terminens slut, samt att ha anmält sig som arbetssökande 

på arbetsförmedlingen första arbetslösa dag. Med god tid menas feb/mars eftersom 

flertalet sommarvikariat utannonseras dessa månader. 

Praktik eller kompetenshöjande insatser 

Enligt 4 kap 4 § SoL kan socialtjänsten begära att studerande som under studieuppehåll 

behöver försörjningsstöd ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Se 

8.1.3 och 5.6.

50 (62) 

Prövning av rätten till bistånd 

Studiemedlen ska täcka alla levnadsomkostnader under terminerna. Aktuella datum för 

terminerna, utbetalningsdatum och belopp framgår av studiemedelsbeslutet. 

Rätten till bistånd inträder dagen efter terminens slut och upphör dagen före terminens 

start. Hyra, el och andra fasta utgifter, liksom barnbidrag, bostadsbidrag och andra fasta 

ersättningar/bidrag beräknas utifrån hur många dagar i månaden den enskilde beviljas 

försörjningsstöd. Om beräkningen görs för 20 dagar beräknas alltså inkomsterna och 

utgifterna också på 20 dagar. 

Hänsyn tas inte till ev beräknat normöverskott av studiemedel under våren när den 

studerande söker bistånd under sommaren. Hänsyn kan dock tas till inkomster som 

förekommit under terminen utöver det (t ex löner och andra bidrag) eftersom den 

studerande förväntas spara och gardera sig inför inkomstglapp eller arbetsbrist. Den ev lön 

och övriga bidrag som utbetalats utöver studiemedlet två månader före biståndsmånaden 

ska avräknas som inkomst när biståndet prövas. 

De studenter som har eller har fått jobb och söker försörjningsstöd i avvaktan på första lön 

ska uppvisa anställningsintyg. 

Förskott på förmån 

Försörjningsstöd som beviljas för juli och augusti ska ges som förskott på förmån om den 

enskilde arbetar dessa månader och återupptar studierna efter sommaren. Återkravet ska 

göras via fullmakt till arbetsgivaren och ske när lönerna utbetalas, dvs i slutet av augusti 

och september, dock under förutsättning av att studierna fortsätter och att dubbel inkomst 

utgår (lön och studiemedel). 

8.12 EU/EES-medborgare 

Observera de särskilda regler som gäller för personer som är unionsmedlemmar, dvs 

medlemmar i ett EU-land eller ett land som omfattas av EES-avtalet. Dessa regler beskrivs 

i det detta avsnitt. 

För utförligare beskrivning av vad som gäller kring rätten till bistånd, se Socialstyrelsens 

rapport ”EG-rätten och socialtjänsten – en vägledning” (artikelnr 2008-126-3). I rapporten 

finns även ett flertal exempel som kan tjäna som vägledning. Rapporten går att beställa 

eller läsa på www.socialstyrelsen.se och kan med fördel biläggas dessa riktlinjer 

8.12.1 Länder som ingår i EU/EES 

Följande länder ingår i EU: Sverige, Finland, Österrike, Belgien, Danmark, Frankrike, 

Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, 

Nordirland, Tyskland, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, 

Slovenien, Tjeckien, Ungern, Bulgarien och Rumänien. EES-avtalet omfattar Norge, Island 

och Liechtenstein. 

8.12.2 Den fria rörligheten 

Den fria rörligheten och rätten att uppehålla sig i andra medlemsstater är grundläggande för 

unionsmedborgarna. Den innebär att den enskilde har rätt att fritt röra sig mellan 

medlemsstaterna på ungefär samma sätt som när man förflyttar sig och byter bostad eller 

arbetsplats inom det egna landet. Alla unionsmedborgare har som en följd av det rätt att 

vistas i Sverige i tre månader utan andra krav än att giltigt pass eller identitetshandling ska 

kunna uppvisas. 

För att få vistas längre tid är tre månader krävs att den enskilde: 

• är arbetstagare eller egen företagare i Sverige

51 (62) 

• har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en 

anställning 

• är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och 

enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina 

familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig 

och familjemedlemmarna som gäller i Sverige 

• har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och 

har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller 

i Sverige, eller 

• är familjemedlem till en EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt enligt 

ovan. 

8.12.3 Registreringsskyldighet 

Den som ska stanna i Sverige mer än tre månader är registreringsskyldig hos Migrationsverket. 

Av det registreringsbevis som utfärdas framgår på vilken grund den enskilde fått 

uppehållsrätt. Registreringsskyldigheten gäller för alla utom de som kommit till Sverige för 

att vara arbetssökande. Registreringsskyldigheten gäller inte heller nordiska medborgare. 

Ansökan om registreringsbevis kan göras även under de tre första månaderna efter 

ankomsten även om skyldigheten inträder först efter tre månader. Registreringsbeviset 

utfärdas omedelbart. 

När det gäller registreringsbevis, se Rätten till bistånd 8.12.7, stycke 2 och 3. 

När det gäller arbetssökande, se Rätten till bistånd 8.12.7, stycke 6. 

När det gäller nordiska medborgare se 8.13, och övriga utländska medborgare se 8.14. 

8.12.4 Uppehållskort för tredjelandsmedborgare 

Familjemedlem till en EU/EES-medborgare med uppehållsrätt i Sverige, men som inte 

själv är EU/EES-medborgare (sk tredjelandsmedborgare) ska ansöka om uppehållskort hos 

Migrationsverket. Ansökan ska göras senast tre månader efter ankomsten till Sverige. Ett 

intyg om att ansökan om uppehållskort gjorts utfärdas omedelbart. Uppehållskortet 

upprättas inom sex månader från ansökan och gäller i fem år från utfärdandet. 

8.12.5 Ekonomiskt aktiva 

Ekonomiskt aktiva är arbetstagare, tjänsteutövare/egenföretagare och i vissa fall även 

arbetslösa. Dessa grupper har inget krav på att de ska ha egna tillgångar för att få uppehållsrätt. 

Familjemedlemmarna har i allt väsentligt samma rättigheter. 

Arbetstagare (definition): 

• arbete ska utföras åt någon annan, 

• den enskilde ska vara under dennes arbetsledning, och 

• arbetet ska ske mot ersättning 

Som arbetstagare räknas även praktikant, lärling, hembiträde och au pair under förutsättning 

av att ersättning betalas. Låg ersättning eller ersättning i form av kost och logi godtas. 

Det avgörande är att det ska vara ett arbete som normalt hör hemma på arbetsmarknaden. 

Arbetssökande kan ha kvar sin uppehållsrätt så länge de kan styrka att de fortfarande söker 

arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning. 

Arbetstagare som haft en anställning som var kortare än ett år behåller sin status som 

arbetstagare och därmed rätten till full likabehandling under sex månader efter att 

anställningen upphört.

52 (62) 

8.12.6 Ekonomiskt icke-aktiva 

Icke ekonomiskt aktiva är t ex studenter, turister och pensionärer. Krav på tillräckliga 

tillgångar och heltäckande sjukförsäkring gäller för dessa grupper. 

8.12.7 Rätten till ekonomiskt bistånd 

• En unionsmedborgare med uppehållsrätt i Sverige ska vid ansökan om 

ekonomiskt bistånd behandlas på samma sätt som en svensk medborgare. 

Prövningen av rätten till bistånd ska göras på sedvanligt sätt. 

• När en ansökan om ekonomiskt bistånd prövas behöver man veta vilken 

kategori med uppehållsrätt den enskilde tillhör då det finns en tydlig skiljelinje 

mellan EU/EES-medborgare som är ekonomiskt aktiva och ekonomiskt ickeaktiva 

(se ovan, samt mer utförligt i Socialstyrelsens rapport). Tillhörigheten 

påverkar rätten till bistånd. För att klargöra tillhörigheten, se nästa punkt. 

• När rätten till ekonomiskt bistånd prövas ska ett registreringsbevis uppvisas för 

att styrka den enskildes uppehållsrätt i Sverige. Även om registreringsskyldigheten 

gäller först efter tre månader kan den enskilde ansöka om och få 

ett registreringsbevis från Migrationsverket redan under de tre första 

månaderna. Om man är osäker på den enskildes status enligt utlänningslagen, 

eller på om förutsättningarna för dennes uppehållsrätt ändrats (t ex inte längre 

arbetar, driver företag, studerar osv) kan krav ställas på att den enskilde begär 

förnyat registreringsbevis hos Migrationsverket som visar den utlänningsrättsliga 

statusen. 

Om den som ansökt om uppehållskort (gäller tredjelandsmedborgare, se ovan) 

ännu inte fått kortet ska ett intyg om att ansökan inlämnats till 

Migrationsverket uppvisas vid ansökan om ekonomiskt bistånd. 

• Egenföretagare och tjänsteutövare förutsätts generellt klara sig på inkomster 

från företaget. Om de inte gör det bör de uppmanas att avveckla företaget och 

ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Företaget kan också betraktas som 

en tillgång som socialtjänsten kan ta hänsyn till. 

• När rätten till bistånd prövas ska samma krav ställas på unionsmedborgaren 

med uppehållsrätt som på den svenska medborgaren om att göra vad han eller 

hon kan för att bli självförsörjande. Den som är helt eller delvis arbetslös ska 

exempelvis söka jobb aktivt. 

• Den som kommit till Sverige som arbetssökande är inte registreringsskyldig 

hos Migrationsverket, men krav ska ställas på att denne är anmäld som 

arbetssökande på arbetsförmedlingen, har en upprättad handlingsplan, sköter 

kontakterna med arbetsförmedlingen, deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 

och styrker sitt aktiva jobbsökande. Samma krav kring arbetslinjen och aktivt 

jobbsökeri som gäller svenska medborgare gäller alltså unionsmedborgare. I 

normalfallet har den arbetssökande rätt att uppehålla sig och söka jobb i 

Sverige i sex månader, och under vissa omständigheter längre tid om denne 

verkligen söker arbete, och om det finns en verklig möjlighet att få en 

anställning. Dessa frågor måste bedömas från fall till fall. 

Det bör beaktas att rätten att ta med sig a-kasseersättning utomlands är 

begränsad till 90 dagar. 

För en arbetssökande kan det ekonomiska biståndet i vissa fall begränsas till 

hjälp med reskostnader till hemlandet. Till grund för en sådan begränsning

53 (62) 

ligger att en person normalt sett har större möjligheter till fortsatt försörjning 

och ett ordnat socialt och ekonomiskt liv i sitt hemland (RÅ 1995 ref 70). 

• Vuxna studenter ska ha sin försörjning ordnad genom studiestödssystemet och 

bara i undantagsfall kan rätt till ekonomiskt bistånd föreligga, dvs vid akuta 

nödsituationer som inte kan tillgodoses på annat sätt. 

• Pensionerade EU/EES-medborgare har uppehållsrätt i Sverige under 

förutsättning av att de kan försörja sig själva och för dessa begränsas biståndet 

till att avhjälpa akuta nödsituationer. Pensionärer som avslutar sin yrkeskarriär 

i Sverige har som regel rätt att stanna i Sverige. De kan vara berättigade 

äldreförsörjningsstöd om de har otillräcklig pension och blir sällan aktuella för 

försörjningsstöd. Tillfälliga behov av ekonomiskt bistånd kan efter sedvanlig 

prövning beviljas den som har äldreförsörjningsstöd. 

• Turister och andra som är på besök i Sverige ska i första hand hänvisas till det 

egna landets ambassad eller konsulat. Endast vid akuta nödsituationer som inte 

kan tillgodoses på annat sätt är kommunen skyldig att pröva biståndsbehovet. 

Det yttersta ansvaret kan i det enskilda fallet innebära bistånd till hemresan 

samt uppehälle under resan. 

• Om en ekonomiskt icke aktiv person (dvs en person med krav på egna 

tillgångar för uppehållsrätt) söker ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten beakta 

att Migrationsverket bedömde att den enskilde hade tillräckliga ekonomiska 

tillgångar när de utfärdade registreringsbeviset. Det behöver därför utredas 

varför tillgångarna inte räcker till försörjningen för att bedöma rätten till 

bistånd. Socialtjänsten kan begära att den enskilde samtycker till kontakt med 

Migrationsverket i syfte att utreda vilka tillgångar som låg till grund för 

registreringsbeviset. 

• Familjemedlemmar till EU/EES-medborgare har uppehållsrätt och det har 

ingen betydelse om familjemedlemmen är medborgare i ett land utanför 

EU/EES. Som familjemedlem räknas: 

o make eller maka 

o registrerad partner 

o sambo 

o barn eller annan släkting i rakt nedstigande led som är under 21 år eller 

som är beroende av EU/EES-medborgaren för sin försörjning 

o förälder eller annan släkting i rakt uppstigande led som är beroende av 

EU/EES-medborgaren för sin försörjning 

o För studenter är endast make, maka, sambo och egna barn under 21 år 

som är beroende av EU/EES-medborgaren för sin försörjning att anse 

som familjemedlemmar. 

• Den enskilde ska kunna styrka att han eller hon har sitt egentliga bo och 

hemvist i Enköping (vistelsebegreppet). Om det inte kan styrkas kan biståndet 

begränsas till att endast avhjälpa akuta nödsituationer. I praktiken handlar det 

oftast om att den enskilde får bistånd som gör det möjligt att ta sig till 

hemkommunen. 

• Huvudregeln är att sekretess råder mellan socialtjänsten och Migrationsverket. 

Det betyder att socialtjänsten inte utan samtycke från den enskilde kan 

kontakta Migrationsverket. Om regeringen, Migrationsverket, migrationsdomstol, 

migrationsöverdomstol eller polismyndighet begär uppgifter om en 

utlännings personliga förhållanden som behövs i ett ärende om uppehålls-

54 (62) 

tillstånd, tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt boende i Sverige eller 

uppehållsrätt, eller för att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna 

verkställas är socialnämnden skyldig att lämna ut dessa uppgifter. 

8.13 Nordiska medborgare 

Med nordiska länder menas Sverige, Danmark, Färöarna, Grönland, Finland, Åland, Island 

och Norge. 

Nordiska medborgare har utan vidare rätt att uppehålla sig i ett annat nordiskt land utan 

krav på uppehållstillstånd. De ska garanteras likställdhet med svenska medborgare så länge 

de befinner sig i Sverige. Likställdheten gäller allt socialt bistånd och alla sociala tjänster. 

Vid tillfällig vistelse: En medborgare i ett annat nordiskt land ska ges hjälp på samma 

villkor som gäller för personer som är bosatta i en annan kommun i landet. Detta innebär 

att bistånd endast ska ges om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Vid genomresa 

eller kort besök beviljas endast bistånd för att avhjälpa akuta nödsituationer. Endast vid 

längre biståndsbehov och om hjälpen som ges utgör större delen av den enskildes 

inkomster kan det bli aktuellt att sända hem den enskilde. En nordisk medborgare kan dock 

inte sändas hem på grund av biståndsbehov om han eller hon har speciell anknytning till 

Sverige, t ex familjeanknytning, och under inga omständigheter om han eller hon varit 

bosatt här i tre år eller längre. 

8.14 Övriga utländska medborgare 

En utländsk medborgare, med undantag från vissa EU/EES-medborgare och deras 

anhöriga, får inte uppehålla sig i Sverige mer än tre månader från inresan utan att ha uppehållstillstånd. 

I de fall den enskilde vistas i landet mer än tre månader utan uppehållstillstånd 

har kommunen underrättelseskyldighet till polisen enl 7 kap 1 § Utlänningsförordningen. 

Utländska medborgare med viseringsplikt ska ha uppehållstillstånd redan vid 

inresa. 

Om en svensk medborgare gifter sig med en medborgare från annat EU-land eller annat 

utomnordiskt land ska denne ha sökt och beviljats uppehållstillstånd i Sverige innan inresa 

i landet. Detta krävs dock inte om medborgaren från annat EU-land själv uppfyller 

kriterierna för uppehållsrätt (se ovan). 

8.14.1 Med uppehållstillstånd 

Utländska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och som vistas här har 

samma rätt till bistånd som svenska medborgare. Utländska medborgare som söker 

ekonomiskt bistånd ska kunna uppvisa gällande beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. 

Utländska medborgare med uppehållstillstånd för besök ska bedömas på samma sätt som 

utländska medborgare som befinner sig tillfälligt i landet. För utländska medborgare utan 

viseringsplikt krävs denna typ av uppehållstillstånd efter tre månaders vistelse i Sverige. 

Utländska medborgare med viseringsplikt ska ha uppehållstillstånd redan vid inresan. 

Studenter ska inte beviljas ekonomiskt bistånd annat än i akuta nödsituationer då de 

beviljats uppehållstillstånd under förutsättning av att försörjningen är tryggad under 

vistelsen i landet. 

8.14.2 Utan uppehållstillstånd 

Utländska medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, t ex turister, affärsresande och 

säsongsarbetare ska vid ekonomiska problem i första hand hänvisas till det egna landets 

ambassad eller konsulat. Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt begränsas rätten till

55 (62) 

bistånd till att avhjälpa akuta nödsituationer. Det yttersta ansvaret skulle i det enskilda 

fallet vara att bevilja matpengar och hemresa. 

Efter tre månaders vistelse i Sverige ställs krav på uppehållstillstånd. Vänder sig den 

enskilde till socialtjänsten efter tre månader i landet och saknar uppehållstillstånd och inte 

heller ansökt om uppehållstillstånd är socialtjänsten enligt 7 kap 1 § Utlänningsförordningen 

skyldig att underrätta polismyndigheten. Skyldigheten inträder första gången 

socialnämnden vidtar en åtgärd i ett ärende om socialtjänst, t ex registrerar en ansökan om 

ekonomiskt bistånd. Den enskilde bör uppmanas att kontakta Migrationsverket och ansöka 

om uppehållstillstånd. 

8.14.3 Asylsökande 

Asylsökande ska alltid hänvisas till Migrationsverket, som beviljar bistånd i form av 

dagersättning enligt Lag om mottagande av asylsökande mfl (LMA). Detta gäller oavsett 

om den enskilde vistas på förläggning eller hos anhörig i kommunen. 

9. BARNPERSPEKTIV VID HANDLÄGGNING AV 

EKONOMISKT BISTÅND 

Sverige ställde sig bakom FN:s barnkonvention 1990 och den ska prägla alla samhällssektorers 

arbete och arbetssätt. I utredningar om ekonomiskt bistånd är det föräldrarnas 

ekonomiska situation som utreds, men det är viktigt att barnens behov uppmärksammas, i 

synnerhet då familjer uppbär ekonomiskt bistånd under längre tid. Att uppmärksamma 

barns behov innebär dock inte att en barnavårdsutredning ska göras. Det är frivilligt att 

söka ekonomiskt bistånd och beaktandet av barnens situation ska ske i samverkan och 

samförstånd med föräldrarna. 

Nedan följer exempel på hur barnperspektivet kan beaktas vid handläggning av ekonomiskt 

bistånd. En individuell behovsprövning ska alltid göras. 

9.1 Barnomsorg 

För barn kan uppsägning av barnomsorgen medföra att de förlorar trygga, vardagliga 

rutiner och viktiga relationer till personal och kamrater. Det kan innebära att föräldrarna får 

svårigheter att ta eller behålla ett arbete, vilket även det påverkar barnen. Vid 

barnomsorgsskulder och varsel om uppsägning av plats bör kontakt erbjudas för att utreda 

vad som kan göras för att barnets ska få behålla sin plats. 

9.2 Besparingar 

Barn och ungdomar har rätt att ha besparingar upp till 15 % av basbeloppet utan att det 

påverkar familjens rätt till ekonomiskt bistånd fram till vårterminens slut det är de fyller 19 

år. Syftet är bland annat att familjerna ska ha möjlighet att tillgodose barnens behov 

avseende sådant som inte ryms inom rätten till bistånd. 

9.3 Boende 

En flytt som innebär byte av kamrater och skola får olika konsekvenser för barn. I 

diskussion om byte till billigare bostad, och vid vräkningssituationer, ska konsekvenserna 

för barnen bedömas och vägas in i beslutet.

56 (62) 

Vid bedömning av vad som är skälig boendekostnad bör hänsyn tas till barns behov av 

utrymme även hos umgängesföräldern. 

När socialnämnden underrättas om att en familj har eleller hyresskulder ska kontakt 

erbjudas dem i ett tidigt skede, för att om möjligt förhindra att elen stängs av eller att 

familjen blir bostadslös. Se Boendekostnader 6.3ff och Skulder 7.20. 

9.4 Brottsoffer 

Av 5 kap 11 § SoL framgår att socialnämnden särskilt ska beakta att barn som bevittnat 

våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i 

behov av stöd och hjälp. Se Brottsoffer 8.3. 

9.5 Fritidsaktiviteter vid långvarigt behov av försörjningsstöd 

Med långvarigt beroende av försörjningsstöd menas mer än 10 månader. 

Enligt barnkonventionens artikel 13 tillerkänns barn rätt till fritid och rekreation och deltagande 

i kulturell och konstnärlig verksamhet. Riksnormens budgetpost för lek och fritid 

omfattar kostnader för sådana inomhus- och utomhusaktiviteter som det är rimligt att alla 

får möjlighet att delta i. Kultur och viss motion ingår, liksom kostnad för inköp av cykel, 

längdskidutrustning och skridskor. Sådana inköp kräver dock en längre tids sparande, 

vilket för familjer som under lång tid lever på försörjningsstöd knappast är möjligt. Barn i 

dessa familjer kan beviljas extra ekonomiskt bistånd till fritidsaktiviteter, lägervistelser 

eller annan rekreation om biståndet är en förutsättning för att barnet ska kunna delta i 

sådana aktiviteter. 

Barnfamiljer med långvarit beroende av försörjningsstöd kan beviljas bistånd till inköp av 

cykel, se Cykel 7.3. 

9.5.1 Organiserad fritidsverksamhet 

En högre norm för ”fritid/lek” kan tillämpas i de fall det är en förutsättning för att barn ska 

kunna delta i organiserad fritidsaktivitet. Barnfamiljer med långvarigt beroende av 

försörjningsstöd kan beviljas bistånd till faktisk kostnad, dock maximalt 3 % av 

basbeloppet per termin till sådant ändamål, exempelvis till föreningsmedlemskap inklusive 

utrustning. Bistånd till resor med allmänna kommunikationsmedel kan därtill beviljas om 

det krävs för att barnet ska ha möjlighet att delta i organiserad fritidsaktivitet. 

9.5.2 Skolaktiviteter 

Barn bör ges möjlighet att delta i aktiviteter som ordnas för klassen, exempelvis lägerskola 

och klassresa, och bistånd kan därför beviljas till skäliga kostnader. 

9.5.3 Rekreation/semester 

Om särskilda skäl föreligger kan bistånd beviljas till skäliga kostnader för t ex lägervistelse 

under ferier. Kostnaderna bör inte överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att 

kosta på sig. 

Möjlighet till enklare rekreation eller resa kan efter särskild prövning beviljas barnfamiljer. 

För detta ändamål kan 2 % av basbeloppet beviljas per förälder och 1,5 % av basbeloppet 

per barn i familjen. Läs under Semester och rekreation 7.19.

57 (62) 

9.6 Ferie- och extrainkomster 

Ungdomar i grund- och gymnasieskola har rätt att behålla ferie- och extrainkomster utan att 

det påverkar familjens rätt till försörjningsstöd fram till vårterminens slut det år de fyller 19 

år. Detta gäller även de gymnasiestuderande ungdomar socialtjänsten placerat i eget boende 

och som har sin försörjning genom försörjningsstöd. 

• Det är viktigt att ungdomar tidigt ser att det lönar sig att söka arbete och att arbeta. 

Arbetsinkomsten fungerar motiverande i valet mellan arbete och fritid/skollov. 

Arbetet ger erfarenheter, meriter och referenser, vilket förbättrar den unges 

framtida möjligheter till arbete och egen försörjning. 

• Skolungdomar vars familjer är beroende av försörjningsstöd ska inte särbehandlas i 

jämförelse med andra familjer, vilka vanligtvis får behålla sina ferie- och 

extrainkomster utan att bekosta sitt uppehälle. 

• Barnperspektivet ska beaktas. Familjer som lever länge på försörjningsstöd får en 

ekonomiskt utarmad situation. Ett feriearbete bidrar till att ungdomarna ges 

möjlighet att köpa det de önskar/behöver. 

9.7 Hälsa 

Sjukdom och funktionshinder kan ge upphov till merkostnader som socialförsäkringssystemen 

inte täcker. Det kan t ex handla om funktionshinder som medför speciella krav på 

bostad, bil, kläder, mat, lek- och fritidshjälpmedel. Innan bistånd beviljas ska alla andra 

finansieringsmöjligheter vara uttömda, t ex ersättning via försäkringskassan, privata 

försäkringar eller hjälpmedel via landstinget. Behovet ska vara styrkt av läkare och 

bedömas ingå i en skälig levnadsnivå. Se även Kosttillägg/specialkost 6.4.1 och 

Hjälpmedel 7.8. 

9.8 Julpeng - extra ekonomiskt bistånd till jul 

Julen är Sveriges största högtid och för ekonomiskt utsatta familjer kan den innebära stora 

ekonomiska svårigheter. Som ett led i att särskilt beakta barnperspektivet när det gäller 

barn och ungdomar, och för att göra det möjligt för föräldrarna att ordna något trevligt för 

dem kan extra ekonomiskt bistånd beviljas barnfamiljer i december utifrån följande 

kriterier: 

• Familjen ska ha rätt till försörjningsstöd i december 

• Familjen ska ha uppburit försörjningsstöd i minst tre månader före december, alltså 

från september månad och framåt 

• Familjer som inte uppburit försörjningsstöd ska vid prövning ha legat under 

försörjningsstödsnormen i minst tre månader före december, alltså från september 

månad, och skulle, om de hade sökt försörjningsstöd, ha varit berättigade bistånd 

• Familjerna ska antas vara fortsatt beroende av försörjningsstöd i januari 

• Det extra biståndet ska utgå med ett bestämt belopp för barn och ungdomar under 

18 år som är folkbokförda hos den förälder som ansöker om biståndet 

• Det bestämda beloppet är 1 % av basbeloppet per barn och ungdom

58 (62) 

• Information ska ges om möjligheten att söka detta bistånd och det är sedan upp till 

berörda familjer att ansöka. Ansökan ska göras före jul i december och pengarna 

ska beviljas och utbetalas före jul. 

Samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att rätt till bistånd ska föreligga. 

9.9 Persondator och bredbandskostnader 

Ekonomiskt bistånd kan beviljas till kostnad för en persondator per hushåll under 

förutsättning av att vissa kriterier är uppfyllda (se längre ner). Skälen utgår från ett tydligt 

barn- och ungdomsperspektiv: 

• Tillgång till dator och internet blir allt nödvändigare för barn i grundskola och 

gymnasium. I skolarbetet sker en stor del av informationsinhämtandet via internet, 

och hemuppgifter och projektarbeten ska dokumenteras på dator. Kommunikationen 

mellan skolpersonal och föräldrar sker därtill i hög utsträckning via e-post, 

och skolorna har elevsidor med information om närvaro, läxor m m. 

• Idag har många hushåll i Sverige dator, men för familjer som lever på 

försörjningsstöd under lång tid är det svårt att klara utgifterna för inköp och 

bredbandskostnader. Detta kan medföra att barn och ungdomar i ekonomiskt 

utsatta familjer riskerar att släpa efter kunskapsmässigt när det gäller IT. 

Grundkunskaper inom IT samt IT-vana är ofta nödvändigt i eftergymnasiala 

utbildningar och i yrkeslivet varför det ur ett jämlikhetsperspektiv är viktigt att alla 

barn och ungdomar, oavsett familjens ekonomiska förutsättningar får möjlighet att 

utveckla det. 

• Dagens ungdomar har en del av sina mötesplatser och kontaktytor på nätet och det 

bedöms angeläget att även ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer får möjlighet att 

delta i denna typ av gemenskap. 

Samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att bistånd ska beviljas: 

• Familjen ska vara i avsaknad av hemdator 

• Familjen ska ha uppburit försörjningsstöd varje månad de senaste 10 månaderna 

• Familjen ska antas vara fortsatt beroende av försörjningsstöd, dvs kommer inte bli 

självförsörjande inom överskådlig tid 

• Familjen ska ha minst ett barn i grundskolans årskurs 4 eller uppåt, eller minst en 

ungdom på gymnasiet (ungdomsgymnasiet). Gymnasieungdomen ska ha minst en 

termin kvar av utbildningen. 

• Barnet/ungdomen ska vara folkbokförd hos den förälder som ansöker om biståndet 

• Ekonomiskt bistånd till inköp av dator och programvara beviljas med max 12 % av 

basbeloppet. För barn och ungdomar som via skolan får hemdator mot 

depositionsavgift beviljas istället avgiften med max 12 % av basbeloppet. 

• Biståndet kan utgå en gång per hushåll och kvitto ska uppvisas som styrker inköpet 

• Bredbandskostnader beviljas med max 0,5 % av basbeloppet per månad.

59 (62) 

9.10 Umgänge med förälder 

Barn har rätt att ha tillgång till båda sina föräldrar och barnperspektivet är centralt i 

bedömningen av bistånd till umgängeskostnader. Utgångspunkten är att båda föräldrarna 

har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och till att barnets behov av 

umgänge tillgodoses. 

9.10.1 Riksnorm 

Vid tillämpning av riksnormen bör barn räknas som hushållsmedlemmar oavsett om de bor 

hos den förälder som har försörjningsstöd eller vistas där under umgängestid. Kostnaden 

beräknas utifrån full riksnorm det antal dagar barnet är hos föräldern. Vanligtvis omfattar 

umgänget 4 dygn per månad (varannan helg). Omfattningen bör styrkas med avtal, dom 

eller intyg från den andra vårdnadshavaren. 

Vid växelvis boende (när barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna) ska normalt 

inkomster och utgifter som rör barnet delas lika mellan föräldrarna. Vardera förälder kan 

söka underhållsstöd och bostadsbidrag hos försäkringskassan. De kan även söka delat 

barnbidrag. När det gäller kostnader för barnomsorg kan de begära delad räkning. 

9.10.2 Umgängesresor 

Behovsprövningen ska innefatta: 

• Barnets behov av umgänge 

• Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar 

• En skälighetsbedömning av reskostnaden 

När det gäller reskostnader är det i första hand den förälder som barnet ska umgås med som 

ska betala dessa. Den förälder barnet bor hos är dock skyldig att bidra till kostnaderna om 

han eller hon har förmåga till det. Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan 

ekonomiskt bistånd beviljas till reskostnaderna. Bistånd beviljas för resa med billigaste 

färdmedel utifrån vad som är rimligt med hänsyn till avstånd och barnets ålder. Kostnad för 

umgängesresa utanför Sverige eller övriga Norden kan beviljas efter särskild prövning. 

10. ÅTERKRAV OCH ÅTERSÖKNING 

10.1 Återkrav 9 kap 1-2 §§ SoL 

Huvudprincipen är att ekonomiskt bistånd enl 4 kap 1 § SoL ska beviljas utan krav på 

återbetalning. Bidraget kan dock återkrävas i vissa fall med stöd av 9 kap 1 eller 2 §§ SoL. 

Återkravsbeslut kan bara fattas mot en väntad, faktisk inkomst, eller om den enskilde 

obehörigt fått ekonomiskt bistånd, eller fått ett för högt belopp utbetalt: 

- Enligt 9 kap 1 § 1 st SoL får socialnämnd återkräva bistånd som den enskilde fått felaktigt 

eller med för högt belopp på grund av: 

• oriktiga uppgifter 

• underlåtenhet att lämna uppgifter 

• på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL utgetts 

obehörigen eller med för högt belopp. 

Vid misstanke om bedrägeri, se Misstanke om bidragsbrott, punkt 11. 

- Enligt 9 kap 2 § 1 st SoL får socialnämnden återkräva bistånd som lämnats: 

1. som förskott på förmån eller ersättning 

2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 

3. till den som pga förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från 

att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

60 (62) 

Av beslutet ska framgå vilken av punkterna som ligger till grund för återkravet. 

- Ekonomiskt bistånd som lämnats med stöd av 4 kap 2 § SoL får återkrävas om det getts 

under villkor om återbetalning. Socialnämndens möjlighet att återkräva biståndet framgår 

av 9 kap 2 § 2 st SoL: 

”Har ekonomiskt bistånd lämnats i annat fall än som avses i 4 kap 1 § får 

socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.” 

En förutsättning för beslut om återkrav är att den enskilde faktiskt kan betala tillbaka 

biståndet och inte antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller livsföring i övrigt. 

Återkravsbeslut kan inte fattas mot framtida ekonomiskt bistånd eller eventuell framtida 

inkomst, utan bara mot en väntad, faktisk inkomst. 

Exempel på när återkravsbeslut fattas är: 

• då studenter under studieuppehåll uppbär dubbel ersättning i form av lön och 

studiemedel, gäller ofta bistånd för juli och augusti (förskott på förmån, 9 kap 2 § 1 

st SoL) 

• när beslut om t ex eleller hyresskuld beviljats enl 4 kap 2 § SoL (9 kap 2 § 2 st 

SoL) 

• vid väntan på retroaktiv utbetalning av a-kassa (förskott på förmån, 9 kap 2 § 1 st 

SoL) 

• när utbetalningen visat sig vara felaktig (9 kap. 1§ SoL) 

10.2 Återsökning från försäkringskassan 17 kap 1 § AFL 

Socialtjänsten kan återsöka pengar från försäkringskassan när försäkringskassan beviljar 

och utbetalar en förmån retroaktivt, under förutsättning av att socialtjänsten utbetalat 

ekonomiskt bistånd för samma period. Lagstöd finns i 17 kap. 1§ andra stycket AFL: 

”Om en person som är berättigad till periodisk ersättning enligt denna lag har fått 

ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453), får retroaktivt 

beviljad sådan periodisk ersättning betalas ut till socialnämnden. Betalning till 

socialnämnden får göras, till den del den ersättningsberättigade inte har återbetalat 

biståndet och det återstående beloppet överstiger 1 000 kr, med det belopp som 

motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigade 

och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser.” 

Bestämmelsen gäller endast sådan ersättning som kan komma att beviljas retroaktivt som t 

ex aktivitetsersättning, sjukersättning, vårdbidrag, handikappersättning bostadsbidrag och 

underhållsstöd. Kommunen kan få ersättning för ett sammanlagt belopp överstigande 1.000 

kr som utgivits som bistånd i avvaktan på försäkringskassans beslut. 

En förutsättning för att biståndet ska kunna återsökas är att det getts utan villkor om 

återbetalning, samt att ingen återbetalning har skett. Fullmakt eller överenskommelse om 

återbetalning ska därför inte upprättas med den enskilde. Återsökning görs hos 

försäkringskassan via blanketten ”Begäran från socialnämnden – utbetalning för retroaktiv 

tid från försäkringskassan”. Blanketten hämtas på www.forsakringskassan.se Den enskilde 

ska informeras om att bistånd kommer att återsökas hos försäkringskassan.

61 (62) 

10.3 Förskott från försäkringskassan 20 kap 2a § AFL 

Om en person behöver försörjningsstöd på grund av att en förmån från försäkringskassan 

inte är helt klar för beslut eller utbetalning kan försäkringskassan besluta att själv utge ett 

förskott på förmånen med stöd av 20 kap 2a § AFL: 

”Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger 

enligt denna lag, men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, skall 

Försäkringskassan besluta att ersättning skall betalas ut med ett skäligt belopp om detta 

är av väsentlig betydelse för den försäkrade. Detsamma gäller om det står klart att rätt 

till ersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande 

dröjsmål. För sådan ersättning får föreskrivas särskilda villkor. Om det senare bestäms 

att ersättning inte skall utges eller skall utges med lägre belopp är den försäkrade inte 

skyldig att betala tillbaka utbetalad ersättning i andra fall än som anges i 4 §. Finns det 

sannolika skäl att dra in eller minska en ersättning, kan Försäkringskassan besluta att 

ersättningen skall hållas inne eller utges med lägre belopp till dess slutligt beslut fattas. 

Lag (2007:999).” 

I dessa ärenden ska den enskilde hänvisas till försäkringskassan för att där begära förskott 

och ekonomiskt bistånd ska inte utgå. 

11. MISSTANKE OM BIDRAGSBROTT 

Polisanmälan ska göras vid misstanke om brott enligt bidragsbrottslagen om det finns välgrundad 

anledning att anta att brott begåtts Detta är en förutsättning för att 

straffbestämmelserna skall få avsedd effekt på efterlevnaden av reglerna om förmåner inom 

välfärdssystemen. 

I beslutsunderlaget för huruvida en anmälan ska göras bör en preliminär bedömning göras 

kring om det föreligger uppsåt (Bidragsbrottslagen 2 §) eller grov oaktsamhet (Bidragsbrottslagen 

4 §). 

Undantag från anmälningsplikten får göras när misstanken avser grov oaktsamhet: 

• När den enskilde före utbetalning av biståndet på eget initiativ vidtar en åtgärd som 

leder till att ett korrekt beslut kan fattas. Detta innebär att den enskilde ska ha gjort 

rättelsen innan han eller hon får kännedom om att socialtjänsten misstänker brott 

mot bidragsbrottslagen. 

• När det är fråga om grov oaktsamhet (vårdslöst bidragsbrott) men det är mindre 

allvarligt och därför inte kan förväntas straffansvar. Exempel på mindre allvarlig 

grov aktsamhet är: 

o Lågt belopp (mindre än ett par tusen kronor) 

o Liten risk att felaktig utbetalning sker 

Undantagen från anmälningsplikten gäller inte om misstanken avser att uppsåt fanns 

(Bidragsbrottslagen § 2). 

11.1 Återkrav 

Om den enskilde lämnat felaktiga uppgifter eller motsvarande och därför fått ut bidrag med 

för högt belopp, eller fått ett belopp som den enskilde skäligen borde insett var för högt ska 

det återkrävas enl 9 kap 1 § SoL. Detta oavsett om det kan misstänkas brott mot 

bidragsbrottslagen eller inte.

62 (62) 

11.2 Bidragsbrottslag 

1 § Tillämpningsområde 

Denna lag gäller sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål 

(ekonomiska förmåner) som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, 

Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, 

kommunerna eller arbetslöshetskassorna. [2007:615] 

2 § Bidragsbrott 

Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller 

hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en 

ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, döms för 

bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i 

högst sex månader. 

3 § Grovt bidragsbrott 

Om brott som avses i 2 § är grovt, döms för grovt bidragsbrott till fängelse, lägst sex 

månader och högst fyra år. 

Vid bedömningen om brottet är grovt skall det särskilt beaktas 

1. om brottet rört betydande belopp, 

2. om den som begått brottet använt falska handlingar, eller 

3. om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning. 

4 § Vårdslöst bidragsbrott 

Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i 2 §, döms för vårdslöst 

bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. 

Om gärningen med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig, 

döms inte till ansvar. 

5 § Frivillig rättelse 

Den som före utbetalning av en ekonomisk förmån frivilligt vidtar en åtgärd som leder till 

att ett korrekt beslut om förmånen kan fattas, döms inte till ansvar enligt 2-4 §§. 

6 § Anmälningsskyldighet 

Myndigheter som anges i 1 § samt kommuner och arbetslöshetskassor skall göra anmälan 

till en polismyndighet eller till Åklagarmyndigheten om det kan misstänkas att brott 

enligt denna lag har begåtts.

RIKTLINJER FÖR EKONOMISKT BISTÅND - Enköping

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?