Årsberättelse 2011

Biodynamiska Forskningsinstitutet / Rudolf Steinerhögskolan
Skilleby gård, 153 91 Järna
Tel: 08 551 577 99, Fax 08 551 716 70
sbfi@jdb.se; artur.granstedt@beras.eu
Plusgiro: 13 01 05-0; Bankgiro: 543-4816
Organisationsnummer: 815600-8008 13 januari 2012
Årsberättelse
Verksamheten vid Biodynamiska Forskningsinstitutet juli 2010 – juni 2011
Fältförsöksverksamheten med det långliggande stallgödselförsöket på Skilleby försöksgård
genomfördes planenligt för det 20de året i följd. Försöket som startade 1991 ligger på samtliga
skiften i den femåriga växtföljden. Integreringen i jordbruksdriften innebär ett visst merarbete
och kräver en nära samverkan med brukaren. Jämförelser sker här mellan komposterad och icke
komposterad gödsel i olika gödslingsnivåer samt med och utan biodynamiska behandlingar.
Växtföljden med stor vallandel visar i varje omlopp ökande humushalter i matjorden
motsvarande i genomsnitt 500 kg kol per ha och år (motsvarar ca 1 700 kg CO 2 ekvivalenter per
ha) i det hittills utvärderade försöket på skiftet HV1 som startade 1991. Alvprover tyder på
ytterligare höjning av mullhalt och koluppbyggnad i alven och som studerats närmare genom
provtagningar innevarande år. Såväl kompostering som användande av övriga biodynamiska
odlingsåtgärder synes gynna humusuppbyggandet och markens bördighetsegenskaper. Arbetet
med utvärderingen av bördighetsegenskaper fortsatte under 2011 i hela fältförsöket och
ytterligare ett antal markbiologiska parametrar som biomassa och aktivitet hos daggmaskar och
markandning undersöktes.
Studier av mineralämnesinnehållet i biodynamiskt odlad brödsäd i jämförelse med konventionell
specialiserad spannmålsodling med prover från pargårdar på några olika platser i landet genomfördes
för ytterligare ett år. Motsvarande studier har tidigare genomförts också med brödsäd från
odlingssystemförsöket i Bollerup. Resultaten uppvisar högre halter av de flesta analyserade
mineralämnena för biodynamisk odling baserat på principerna för ekologiskt kretsloppsjordbruk i
jämförelse med brödsäd från konventionell specialiserad spannmålsodling. Den statistiska
utvärderingen har genomförts i samverkan med Bengt Lundegårdh SLU och en rapport för
vetenskaplig publicering håller på att färdigställas i samverkan också med professor Anna
Mårtensson, SLU.
Försök med studier av stenmjöl som jordförbättringsmedel som började 2010 med stöd från
Ekhagastiftelsen fortsatte. Det är ett tvåårigt försök och genomförs i samverkan med Bengt
Lundegårdh och praktisk hjälp av Per Henrikssen. Ett observationsförsök pågår på Nibble gård och
som upprepades 2011 för studier av organiska fosforgödselmedel och behandling med Valeriana för
förbättrad fosforförsörjning.
Totalt finns sju rapporter med BERAS-projektets resultat publicerade i samarbete mellan
institutet och CUL, Sveriges Lantbruksuniversitet, och flera referee granskade vetenskapliga
artiklar har publicerats. Rapporterna plus en sammanfattning av hela arbetet finns att hämta från
BERAS hemsida www.beras.eu. Ett fortsatt arbete pågår med färdigställande av ytterligare ett
antal artiklar för vetenskaplig publicering och som också kommer att ingå i några
doktorsavhandlingar.
1

Näringsläckaget (inflöde och utflöde) mäts kontinuerligt i anslutning till Skillebyån. Inom
försöksgården Skilleby finns tre dammar anlagda som komplement till övriga åtgärder för att
minska växtnäringsförlusterna. I sammarbete med docent Barbro Ulén vid SLU och en doktorand
pågår sedimentationsstudier för att dokumentera bindningen av fosfor i organisk substans och
som kan återcirkuleras till åkermarken. Vid institutets mätstation mäts näringsläckaget från
åkermarken och den reningseffekt som kan uppnås.
EU-projektet BERAS Implementation, som beviljades 10 juni 2010 inom EU-INTERREG IVB
med totalt 25 partner fördelade i samtliga Östersjöländer, startade tre månader senare den 11
september. Projektet är inriktat på en omställning av konsumtion och produktion av livsmedel i
enlighet med principerna för ett ekologiskt kretsloppssamhälle där resurserna återanvänds i stället
för att kortsiktigt förbrukas och sedan belasta omgivande miljö. Omställningen gäller hela
livsmedelskedjan och förväntas kunna drivas fram genom en allt mer medveten krets av
konsumenter och genom en omställning av jordbrukspolitiken i förbindelse med rådgivning,
undervisning, lantbruksforskning och praktik i enlighet med de förslag som finns och som ska
vidareutvecklas i det nya BERAS-projektet. Aktörer från samtliga berörda områden finns som
partner i projektet från respektive länder. Som associerade partner ingår bland annat
lantbruksministerierna i Estland, Lettland, Litauen, Polen samt Nordiska Ministerrådet. Lead
Partner i projektet är Södertörns Högskola där Artur Granstedt är anställd på deltid som
högskolelektor för att koordinera projektet. I samband med Artur Granstedts anställning på
Södertörns högskola tog Jostein Hertwig över som vd för SBFI.
En stor del av SBFI: s resurser går sedan dess till detta omfattande projekt. SBFI har en
nyckelfunktion som initiativtagare och som en av de tre centrala partners som utgör
styrningsgruppen – BERAS sekretariat – tillsammans med projektägaren Södertörns högskola
och Södertälje kommun. På det gemensamma kontoret i Ytterjärna finns BERAS-projektets
koordinator och institutets forskningsledare Artur Granstedt (docent, Södertörns högskola),
assisterande projektkoordinator och vd för SBFI Jostein Hertwig, BERAS projektets
ekonomiansvarige Hans von Essen (Södertälje kommun), kommunikationschef Sampsa
Heinonen ( SBFI), projektsekreterare Maria Micha (SBFI), rådgivningsexpert för omläggning till
ekologiskt kretsloppsjordbruk Wijnand Koker (SBFI), utbildningskoordinator inom BERAS
projektet Lars Kjellenberg (SBFI), ansvarig för broschyr och profilmaterial för EKS Siri
Lundström (SBFI). På deltid arbetar även Annika Lüthi med institutets och BERAS hemsidor
och Marika Lundgren med vattenprovtagning och utvärdering av näringsläckaget.
En öppningskonferens för de 25 projektpartnerna runt Östersjön hölls 30 nov-1 dec i Helsingfors.
Under konferensen hölls föreläsningar om miljökrav på jordbruket, ekologiskt
kretsloppsjordbruk och hur Östersjöns miljö kan främjas genom förändrat lantbruk. Även
fördjupade presentationer från varje huvudområde inom projektet gavs av respektive ansvariga.
SBFI har ett särskilt ansvar när det gäller administration och koordinering av BERAS-projeket
och har för ändamål byggt upp ett BERAS- sekretariat under ledning av institutets VD Jostein
Hertwig.
Inom ramen för BERAS-projektet tog SBFI, i samverkan med Södertälje kommun och
Södertörns högskola, även initiativ till ett första informationsmöte för Järna/Södertälje
ekologiska kretsloppssamhälle (Sustainable Food Society) i januari 2011. Ekologiska
kretsloppssamhällen (EKS) verkar för klusterbildning mellan ekologiska kretsloppsgårdar,
förädlare, distributörer och konsumenter. Syftet är att länka samman de olika aktörerna i
livsmedelskedjan för att stärka den lokala livsmedelsförsörjningen och stödja ett lantbruk som är
uthålligt såväl ekonomiskt som ur miljösynpunkt. I detta samarbete ingår alltså hela matkedjan
2

från jord till bord med lokala förädlingsverksamheter som Saltå Kvarn, Järna Mejeri och
Ekobanken. Sådana ekologiska kretsloppssamhällen kommer under projekttiden att etableras i
alla länder runt Östersjön för att fungera som praktiska exempel och lärocenter för andra att
inspireras av. Flera av aspekterna i konceptet utgår från Järnaområdets långa tradition av
biodynamiskt jordbruk och förhållandevis stora konsumentmedvetenhet. Den jordbruksforskning
som bedrivits här har även den bidragit till detta. Detta första möte med 85 deltagare med lokal
anknytning bjöd på en rad korta presentationer och var en första upptakt till arbetet med att
vidareutveckla Järna/Södertälje EKS.
Under våren gav institutet ut broschyren ”Järna/Södertälje landsbygd ekologiskt
kretsloppssamhälle”, i ett LEADER-finansierat sidoprojekt. I den finns beskrivningar av EKS
som koncept samt det konkreta exemplet Järna/Södertälje EKS, med presentationer av 60 lokala
initiativ kopplade till livsmedelskedjan. Denna 50-sidiga broschyr kunde tryckas i 5000 exemplar
och gratis delas ut tack vare LEADER-medlen. Den blev färdig lagom till vårens konferens med
tema Ekologiska kretsloppssamhällen/Sustainable Food Societies som hölls i Ytterjärna 25-26
maj. Den första dagen ägnades åt exkursioner där vi besökte drygt tio centrala initiativ i
Järna/Södertälje EKS. Den andra dagen var konferensdag med föreläsningar, seminarier och
utställningar. Ca 300 personer deltog.
Dagens konventionella produktion och konsumtion står för närmare 40 % av den totala
klimatbelastningen i form av växthusgaser. Den i våra långliggande försök dokumenterade
humusuppbyggnaden i marken har stor betydelse både för att långsiktigt förbättra
bördighetsegenskaperna i marken och minska jordbrukets negativa klimatpåverkan genom att en
ökad mängd kol binds i marken. Växtföljden med en stor andel vall med klöver och gräs och en
därtill anpassad grovfoderbaserad djurhållning med recirkulering av stallgödsel är därvid
avgörande. Detta i kombination med minskad användning av fossil energi i odlingssystem utan
användning av vid framställningen energikrävande mineralsaltgödsel, skulle kunna minska
jordbrukets negativa klimatpåverkan. Fortsatta studier pågår av detta.
Produktion av biogas på gårdsnivå bedöms som avgörande för att göra jordbruket
självförsörjande på energi och minska emissionerna av växthusgaser. Biogasproduktionen
möjliggör dessutom en effektivare kvävehushållning som också ger ett ekonomiskt utbyte för
brukaren. Vi hoppas fortfarande kunna få finansiellt stöd till den utbyggnad av anläggningen som
gör att vi ekonomiskt kan nyttiggöra biogasproduktionen, finansiera driften av anläggningen och
undvika den förlust av gjorda investeringar, och förlust för forskningen inom området, som en
nedläggning av anläggningen skulle innebära. Biogasproduktionen fick tillfälligt stängas ner på
grund av bristande lönsamhet och i väntan på EU-beslut om användning av slakteriavfall. Den
vetenskapliga utvärderingen av biogasanläggningen påbörjades 2009 och slutfördes under 2011
med en slutrapport som finns tillgänglig på SBFI:s hemsida: www.jdb.se/sbfi.
Lars Kjellenberg fortsätter med sitt doktorandarbete om kvalitet på morötter. Han är också
involverad i bildskapande metoder för utvärdering av livsmedelskvalitet. Ett tredje område som
Lars fortsatt att engagera sig i är att skapa en Masterutbildning för BERAS om ekologiska
kretsloppssamhällen.
Avgörande för arbetets genomförande är de många enskilda gåvomedel som institutet erhåller
från institutets vänkrets samt de bidrag som ges till institutets Östersjöarbete via BERAS
Östersjöfond. Stort tack och vi hoppas på fortsatt förtroende och stöd inför det kommande året.
3

Verksamheten har kunnat bedrivas tack vare anslag också från Adda Svennedals Lantbruksfond,
Vidarstiftelsen, Ekhagastiftelsen, Leader Södertälje Landsbygd, Software Stiftung, Stiftelsen
Biodynamiska Produkter, FORMAS samt statsanslag från regeringen. Ett stort tack också till
Klockargården i Järna och dess flitiga medarbetare vars försäljning av östersjökassar bidrog till
vårt arbete.
Vi samarbetar särskilt med Södertörns högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet och Linköpings
universitet inom konkreta projekt. Kontinuerliga kontakter sker med forskarkollegor även
utanför landet, inom Östersjöområdet, Europa och även forskarkontakter i övriga världen i frågor
som rör institutets forskningsområden.
Institutets verksamhet synliggörs och kommer omvärlden tillgodo genom att medarbetarna
presenterar resultat från arbetet i form av föredrag, undervisning, bidrag och medverkan i
konferenser både nationellt och internationellt, samt - inom ramen för de begränsade resurserna -
en omfattande både vetenskaplig och mera populärvetenskaplig publikationsverksamhet samt
återkommande artiklar i dagspressen och kontakter med media. Stor vikt läggs vid att genom
fältvandringar och kontakter med odlare och rådgivare medverka till att institutets
forskningsresultat kommer till nytta för det praktiska jordbruket.
Under sommarhalvåret genomfördes månatliga fältvandringar med följande tema: Jorden och
havet, jorden och maten, jorden och klimatet, samt jorden och odlingslandskapet.
Järna den 13 januari 2012
Artur Granstedt, forskningschef
4