10.05.2015 Views

Vad innebär en fördubbling av kraftvärme för askproduktionen?

Vad innebär en fördubbling av kraftvärme för askproduktionen?

Vad innebär en fördubbling av kraftvärme för askproduktionen?

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Bio<strong>en</strong>ergins utveckling i Sverige<br />

Gust<strong>av</strong> Melin, 17 april 2013<br />

www.svebio.se


Vi arbetar för att öka användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> bio<strong>en</strong>ergi på ett<br />

ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.<br />

www.svebio.se


Sv<strong>en</strong>ska Bio<strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />

Intresseorganisation för privatpersoner och företag.<br />

Medlemsföretag<strong>en</strong> består <strong>av</strong> produc<strong>en</strong>ter,<br />

användare, utrustningstillverkare, konsulter,<br />

tjänsteföretag, utbildningsinstitut, m fl.<br />

www.svebio.se


Växternas klorofyll samlar<br />

sol<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergi och bygger<br />

samman koldioxid och vatt<strong>en</strong><br />

till kolhydrater – socker och<br />

cellulosa<br />

www.svebio.se


Växterna är natur<strong>en</strong>s motor<br />

som ger föda och <strong>en</strong>ergi till<br />

människor och djur. Bio<strong>en</strong>ergi<br />

i kretslopp, är lika förnybart<br />

som, vind och sol.<br />

www.svebio.se


About AEBIOM<br />

European Biomass Association<br />

• Repres<strong>en</strong>ts and promotes interests of<br />

bio<strong>en</strong>ergy stakeholders<br />

• 30 national associations<br />

• Almost 90 associated companies<br />

• Activities: lobbying, workshops,<br />

newsletters, European projects, working<br />

groups, confer<strong>en</strong>ces and networking,<br />

etc.<br />

• Based in Brussels in the R<strong>en</strong>ewable<br />

Energy House.<br />

• Member of EREC (European R<strong>en</strong>ewable<br />

Energy Council) and WBA (World<br />

Bio<strong>en</strong>ergy Association).<br />

www.svebio.se


Bio<strong>en</strong>ergy targets according to<br />

national r<strong>en</strong>ewable <strong>en</strong>ergy action<br />

plans (nREAPs)<br />

Total contribution of bio<strong>en</strong>ergy in<br />

2010 in EU27: 85,3 Mtoe<br />

Total contribution of bio<strong>en</strong>ergy in<br />

2020 in EU27: 138,3 Mtoe<br />

Bioelectricity<br />

Transport 12%<br />

16%<br />

Heat<br />

72%<br />

Transport<br />

21%<br />

Bioelectricity<br />

14%<br />

Heat<br />

65%<br />

2010 <br />

Source: AEBIOM, based on NREAPs<br />

2020 <br />

Note: Bio<strong>en</strong>ergy is considered as the gross final <strong>en</strong>ergy consump7on, made up of the sum of bioelectricity, biomass for <br />

heat, bioheat (CHP, DH) and transport biofuels. <br />

www.svebio.se


Global carbon budget 1750 - 2010<br />

(Billion tonnes C per year)<br />

Fossil fuel & cem<strong>en</strong>t<br />

Deforestation<br />

Forest growth<br />

Atmospheric growth<br />

Ocean sink<br />

Global Carbon Project 2011; Updated from Le Quéré et al. 2009, Nature G; Canadell et al. 2007, PNAS<br />

www.svebio.se


Globala utsläpp och sänkor, CO 2 , 2010<br />

10<br />

9,14<br />

8<br />

6<br />

5,01<br />

4<br />

2<br />

0,87<br />

0<br />

-2<br />

-4<br />

Fossila<br />

bränsl<strong>en</strong> &<br />

cem<strong>en</strong>t<br />

"Avskogning" Skogstillväxt<br />

-2,69<br />

Sänka i<br />

oceanerna<br />

-2,31<br />

Ökning i<br />

atmosfär<strong>en</strong><br />

www.tyndall.ac.uk/<br />

global-carbonbudget-2010<br />

Mänsklighet<strong>en</strong>s utsläpp <strong>av</strong> koldioxid var 2010 nästan exakt 10 miljarder ton. Av detta hamnade hälft<strong>en</strong> i atmosfär<strong>en</strong>,<br />

medan hälft<strong>en</strong> togs upp <strong>av</strong> h<strong>av</strong><strong>en</strong> och <strong>av</strong> ekosystem<strong>en</strong> på land, främst g<strong>en</strong>om skogstillväxt.<br />

Utsläpp<strong>en</strong> från förbränning <strong>av</strong> fossila bränsl<strong>en</strong> var mer än tio gånger så stora som utsläpp<strong>en</strong> från <strong>av</strong>skogning och annan<br />

förändrad mark-användning (global LULUCF). Källa: Global Carbon Project.<br />

www.svebio.se


Sveriges förnybara <strong>en</strong>ergitillförsel, 1970-2012, TWh<br />

250<br />

225<br />

Vindkraft Biobränsl<strong>en</strong>, torv Vatt<strong>en</strong>kraft, brutto, inkl. vindkraft fram till 1996<br />

200<br />

175<br />

150<br />

125<br />

100<br />

75<br />

50<br />

25<br />

0<br />

1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012<br />

Tillförseln <strong>av</strong> förnybar <strong>en</strong>ergi i det sv<strong>en</strong>ska <strong>en</strong>ergisystemet har ökat stadigt sedan 1970-talet, främst g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> kraftigt<br />

ökade användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> bio<strong>en</strong>ergi. Idag står förnybar <strong>en</strong>ergi för mer än hälft<strong>en</strong> <strong>av</strong> d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska <strong>en</strong>ergiförsörjning<strong>en</strong>.<br />

Källa: Energimyndighet<strong>en</strong> och SCB<br />

www.svebio.se


Andel förnybar <strong>en</strong>ergi i Sverige<br />

Sverige nådde redan 2012 över 49 proc<strong>en</strong>t förnybar <strong>en</strong>ergi, som är EU-målet för 2020, liksom Riksdag<strong>en</strong>s mål på 50 proc<strong>en</strong>t.<br />

D<strong>en</strong> gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, <strong>en</strong>ligt olika rapporter från Energimyndighet<strong>en</strong>,<br />

och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighet<strong>en</strong>s statistik och prognoser.<br />

www.svebio.se


FÖRNYBARHETSRÅDET"<br />

www.fornnybarhetsradet.se <br />

www.twiCer.com/fornybarhetsrad


Samarbetet<br />

Förnybarhetsrådet är eC samarbete mellan Sv<strong>en</strong>sk <br />

Vind<strong>en</strong>ergi, Svebio, Sv<strong>en</strong>sk Sol<strong>en</strong>ergi och <br />

Energieffek7viseringsföretag<strong>en</strong>. Vi arbetar med aC <br />

förmedla kunskap och informa7on om förnybar <br />

<strong>en</strong>ergi. <br />

Idag finns teknik och kunskap för aC klara 100 <br />

proc<strong>en</strong>t förnybar <strong>en</strong>ergi, sannolikt 7ll lägre total <br />

kostnad än det fossila alterna7vet.


Ordförande<br />

Tomas Kåberger, professor i <strong>en</strong>ergisystem vid Chalmers<br />

tekniska högskola och ordförande i Japan R<strong>en</strong>ewable <strong>en</strong>ergy<br />

foundation.<br />

Styrgrupp<br />

Annika Helker Lundström, vd, Sv<strong>en</strong>sk Vind<strong>en</strong>ergi<br />

Gust<strong>av</strong> Melin, vd Svebio<br />

Lars Andrén, vd, Sv<strong>en</strong>sk Sol<strong>en</strong>ergi<br />

Lotta Bång<strong>en</strong>s, vd, Energieffektiveringsföretag<strong>en</strong>


Bra styrmedel är:<br />

• G<strong>en</strong>erella, PPP – Polluter Pays Principle<br />

– D<strong>en</strong> som orsakar ett utsläpp ska betala för det. Då<br />

styr man mot lägre utsläpp och ett miljövänligare<br />

bete<strong>en</strong>de, exempelvis koldioxidskatt, sv<strong>av</strong>el- och<br />

NOX-<strong>av</strong>gifter.<br />

• Långsiktiga<br />

– Tidsbegränsade stöd ger osäkra investeringsvillkor<br />

och gynnar ofta fel produkt eller bidragsoptimering.<br />

• Teknikneutrala<br />

– Innebär att de mest lönsamma lösningarna väljs för<br />

att lösa problemet, kostnadseffektivt och<br />

konkurr<strong>en</strong>sskapande. Direkta stöd bara för att<br />

utveckla ny teknik,<br />

• Enkla<br />

– Lätta att förstå och att administrera<br />

www.svebio.se


Sveriges <strong>en</strong>ergianvändning 2012 inkl. elexport<br />

Naturgas <br />

10,9 TWh; 2,7% <br />

Kol <br />

16,4 TWh; 4,1% <br />

Vindkra@ <br />

6 TWh; 1,5% <br />

Värmepumpar <br />

5 TWh; 1,2% <br />

Kärnkra@ <br />

55,9 TWh; 13,8% <br />

Va><strong>en</strong>kra@ <br />

71 TWh; 17,6% <br />

Biobränsle <br />

130,8 TWh; <br />

32,4% <br />

Olja <br />

108 TWh; 26,7% <br />

Vi har fördelat d<strong>en</strong> slutliga <strong>en</strong>ergianvändning<strong>en</strong><br />

(el, värme, process<strong>en</strong>ergi och drivmedel) inkl.<br />

elexport<strong>en</strong> på 20 TWh på <strong>en</strong>ergikällor.<br />

Obs! Detta innebär att omvandlings- och<br />

distributionsförluster har exkluderats.<br />

Där<strong>av</strong> skillnad<strong>en</strong> mellan <strong>en</strong>ergitillförsel<br />

och <strong>en</strong>ergianvändning.<br />

Bio<strong>en</strong>ergin passerade oljan 2009 och <strong>av</strong>ståndet<br />

ökar nu år från år.<br />

www.svebio.se


Use of Bionergy in Swed<strong>en</strong><br />

1970-2010p (TWh)<br />

District<br />

heating<br />

1991, Carbon dioxide<br />

tax introduced in<br />

Swed<strong>en</strong><br />

1980, Svebio founded<br />

Industry<br />

www.svebio.se


Elproduktion 2012<br />

Fossilkraft<br />

3,6 TWh, 2,2%<br />

Biokraft<br />

11,9 TWh,<br />

7,4%<br />

Kärnkraft<br />

61,2 TWh,<br />

37,9%<br />

Vatt<strong>en</strong>kraft<br />

77,7 TWh,<br />

48,1%<br />

Biokraft, dvs el från biobränsl<strong>en</strong>, <strong>av</strong>fall och<br />

torv, från kraftvärme och industriellt<br />

mottryck, g<strong>av</strong> 11,9 TWh el 2012, vilket<br />

motsvarar 7,4 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> eltillförseln.<br />

Källa: Sv<strong>en</strong>sk Energi, bearbetning <strong>av</strong><br />

Svebio.<br />

Förnybara andel<strong>en</strong> i elproduktion<strong>en</strong> var<br />

59,6 %. Elexport<strong>en</strong> var 19,6 TWh.<br />

Vindkraft<br />

7,1 TWh, 4,1%<br />

www.svebio.se


Total elanvändning i Sverige netto, 1970–2012 (TWh)<br />

160,0<br />

140,0<br />

120,0<br />

100,0<br />

80,0<br />

60,0<br />

40,0<br />

20,0<br />

0,0<br />

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />

Källa: Energimyndighet<strong>en</strong> och SCB<br />

www.svebio.se


Kall vecka i februari jämfört med varm vecka i augusti.<br />

Effektbehovet skiljer med ca 10 GW mellan de båda veckorna.<br />

Bild<strong>en</strong> ger inblick i hur elvärme gör att vi har elbrist på vintern<br />

och överskott på sommar<strong>en</strong>. Biokraft<strong>en</strong> produceras bara på<br />

vintern och matchar elbehovet väl. Vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong>s reglerande<br />

funktion beskrivs också väl i diagrammet.<br />

'####$<br />

)*+,-.+/#+0+1&2%3%4/#56758#9+2,'%,-#5:66#;#7?@#(A&#4A,(%3&#<br />

'####$<br />

'####$<br />

)*+,-.+/#+0+1&2%3%4/#55#%'.'/6758%'.'/6#59::#;?#@=A#(B&#4B,(%3&#<br />

'####$<br />

&"###$<br />

&"###$<br />

&"###$<br />

&"###$<br />

&####$<br />

&####$<br />

&####$<br />

&####$<br />

!"#<br />

%"###$<br />

%####$<br />

%"###$<br />

%####$<br />

+,-./0123-./0$<br />

456178969:$<br />

;5/5?$<br />

;@/,9>/5?$<br />

A@/=>/5?$<br />

;8=B>/5?$<br />

CD/E/F>=8=G$<br />

!"#<br />

%"###$<br />

%####$<br />

%"###$<br />

%####$<br />

,-./012.23$<br />

4-52678-9$<br />

4:8;278-9$<br />

?@A8B/C;@A8B$<br />

DE8F8G7616H$<br />

"###$<br />

"###$<br />

"###$<br />

"###$<br />

#$<br />

#$<br />

#$<br />

#$<br />

&#%%!#&!&%$##$ &#%%!#&!&&$##$ &#%%!#&!&'$##$ &#%%!#&!&($##$ &#%%!#&!&"$##$ &#%%!#&!&)$##$ &#%%!#&!&*$##$<br />

!"###$<br />

$%&'(#<br />

!"###$<br />

&#%%!#(!&&$##$ &#%%!#(!&'$##$ &#%%!#(!&)$##$ &#%%!#(!&"$##$ &#%%!#(!&*$##$ &#%%!#(!&+$##$ &#%%!#(!&($##$<br />

!"###$<br />

$%&'(#<br />

!"###$<br />

www.svebio.se


Elproduktion GWh el uppdelat på bränsl<strong>en</strong> för<br />

fjärrvärmesystem och skogsindustri (fig 13)<br />

Elproduktion GWh/år<br />

24 000<br />

22 000<br />

20 000<br />

18 000<br />

16 000<br />

14 000<br />

12 000<br />

10 000<br />

8 000<br />

6 000<br />

Fossilt, nytt<br />

Fossilt, bef<br />

Avfall/annat, nytt<br />

Avfall/annat, bef<br />

Torv, nytt<br />

Torv, bef<br />

Biobränsle, nytt<br />

Biobränsle, bef<br />

4 000<br />

2 000<br />

0<br />

2000 2004 2008 2012 2016 2020<br />

www.svebio.se


Nuvarande och framtida användning <strong>av</strong><br />

bio<strong>en</strong>ergi i Sverige, TWh<br />

2010 2015 2020 2030 2050 <br />

Biokra@, elektricitet 12 15 20 30 40 <br />

Biodrivmedel 5 15 25 40 50 <br />

Värme, mm 123 125 130 135 140 <br />

Biototal Mllförd 140 155 175 205 230 <br />

www.svebio.se


Framtida användning <strong>av</strong> bio<strong>en</strong>ergi<br />

Värmemarknad<strong>en</strong> planar ut, viss konvertering <br />

från fossilt kvar inom industrin. <br />

El-­‐andel<strong>en</strong> och alf<strong>av</strong>ärd<strong>en</strong> förbä>ras vid <br />

produkMon <strong>av</strong> biokra@, allTler <strong>en</strong>ergikombinat. <br />

Transporter – 2012 använde vi 92 TWh var<strong>av</strong> <br />

omkring 94 % b<strong>en</strong>sin och diesel som kan ersä>as <br />

med fortsa> effekMvisering, hybriddri@ och <br />

sv<strong>en</strong>sk biodrivmedelsprodukMon eller import. <br />

www.svebio.se


./012$345/67851/159:$8;$01/$


Tr<strong>en</strong>d för total volym rundved i sv<strong>en</strong>sk skog<br />

Million cubic metre standing volume, stem volume over bark from stump to tip.<br />

The total standing volume, and thus the amount of stored carbon, has doubled in<br />

Swed<strong>en</strong>’s forests in the previous hundred years, thanks to reforestation and good<br />

forest managem<strong>en</strong>t. Source: Swedish National Forest Inv<strong>en</strong>tory<br />

www.svebio.se


Värld<strong>en</strong>s spannmålsprodukMon <br />

Miljoner ton <br />

Miljoner hektar <br />

Värld<strong>en</strong>s spannmålsproduk7on ökar ständigt m<strong>en</strong> bara i takt med eTerfrågan. Man odlar bara <br />

d<strong>en</strong> spannmål som någon är intresserad <strong>av</strong> aC köpa. ETersom <strong>av</strong>kastning<strong>en</strong> per hektar ökar <br />

fortare än eTerfrågan minskar d<strong>en</strong> areal som man odlar spannmål på. <br />

www.svebio.se


Världsmarknadspriset på vete, inflationsjusterat<br />

1959-2013, CBOT<br />

400<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

9-30-1959<br />

9-30-1961<br />

9-30-1963<br />

9-30-1965<br />

9-30-1967<br />

9-30-1969<br />

9-30-1971<br />

9-30-1973<br />

9-30-1975<br />

9-30-1977<br />

9-30-1979<br />

9-30-1981<br />

9-30-1983<br />

9-30-1985<br />

9-30-1987<br />

9-30-1989<br />

9-30-1991<br />

9-30-1993<br />

9-30-1995<br />

9-30-1997<br />

9-30-1999<br />

9-30-2001<br />

9-30-2003<br />

9-30-2005<br />

9-30-2007<br />

9-30-2009<br />

9-30-2011<br />

CBOT wheat infl adj.<br />

CBOT; Chicago Board Of Trade <br />

www.svebio.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!