Golv i storkÃ¶k

Byggnadsstyrelsens informationer 

Golv i storkök

Dokumentets utgivare 

Dokumentnamn och dokumentbeteckning 

Byggnadsstyrelsens informationer T:154 

cffl 

BYGGNADSSTYRELSEN 

Dokumentets datum Ärendebeteckning 

1993-08 

Projektnamn (ev förkortat) 

Golv i storkök 

Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc Uppdragsgivare 

Gunnilla Billgren, Th 

Håkan Lindholm, Tv 

Christer Tärnvall, TH Konsult AB 

Byggnadsstyrelsen 

Tekniska enheten 

Dokumentets titel 

Golv i storkök 

Huvudinnehåll 

1 skriften redovisas de krav som bör ställas på golv och golvmaterial i våta utrymmen i storkök. 

De vanligast förekommande materialen - plastmatta, akrylplastmassa, epoxiplastmassa och 

keramiska plattor - utvärderas mot dessa krav. 

Nyckelord 

Akrylplastmassa, epoxiplastmassa, golvbrunnar, golvfall, keramiska-plattor, klinker, plastmatta, 

storkök, tröskelrännor, undergolv, utslagsgropar. 

Försäljningsställen 

Byggnadsstyrelsen 08 - 7831153 - 

/publikationsförrådet 

Omfång 

Svensk byggtjänst Stockholm 08 - 73450 00 38 sidor 

Göteborg 031 - 81 00 85 Illustrationer 

Malmö 040 - 709 55 Underlag för figurer har hämtats från de olika 

Umeå 090 - 12 59 10 materialfabrikanternas produktinformation. 

Ref 

© Byggnadsstyrelsen 1993 Gunnilla Billgren 

Håkan Lindholm 

ISSN 

Postadress 

Besöksadress 

Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 

106 43 STOCKHOLM 

Godsadress Telefon Telex Telefax 

Banergatan 30 08-78310 00 104 46 build S 08-783 11 80

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING 3 

1 STORKÖK - ALLMÄNT 7 

2 GOLVMATERIAL 8 

3 BYGGNADSTEKNISKA KRAV 9 

3.1 Redovisning/kvalitetssäkring 9 

3.2 Undergolv 9 

3.3 Golvfall 10 

3.4 Brunnar, gropar, rännor 10 

3.5 Brandkrav 10 

4 EGENSKAPSKRAV 11 

5 PLASTMATTA 14 

5.1 Allmänt 14 


5.3 Materialegenskaper 14 

5.4 Produktion 16 

5.5 Underhåll 16 

5.6 Omdöme 16 

5.7 Detaljlösningar 17 

6 PLASTMASSA MED AKRYL SOM BINDEMEDEL 18 








7 PLASTMASSA MED EPOXI SOM BINDEMEDEL 24 








8 KERAMISKA PLATTOR (klinker) 29 








9 KOSTNADER 37 

10 REKOMMENDATION 37 

BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:154 1

2 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:154

SAMMANFATTNING 

I denna skrift redovisas golv och golvmaterial för de delar i ett storkök 

som vanligen benämns våta utrymmen. För att få ett fungerande golv 

med erforderlig livslängd måste krav ställas inte bara på själva golvmaterialet 

utan också på flera andra områden enligt följande. 

Projektering 

Golvfall, brunnar, gropar, rännor och ingjutningsgods samt rörelsefogar 

skall redovisas på särskild golvritning. Denna skall vara samordnad 

med måttsatt köksritning. 

Golv skall utföras med fall 1:50 under fasta bänkar och köksmaskiner. 

Övriga golvytor skall normalt utföras med fall 1:100. Plats framför 

"vagnbetjänade" köksmaskiner skall ha horisontellt golv. Omkring 

brunnar utförs lokalt fall 1:50 inom en cirkel med en meters diameter. 

Vattenkvarhållande svackor större än 0,25x0,25 m får ej förekomma. 

Utförande 

Undergolvets planhet, fall och ytstruktur skall kontrolleras och godkännas 

innan beläggningsarbeten påbörjas. Toleranskraven för undergolv 

skall vara lika som för ytskiktet. 

Entreprenörer (byggentreprenör, golventreprenör etc) skall innan arbetet 

påbörjas redovisa plan för egenkontroll och kvalitetssäkring. 

Läggning av golv i storkök skall utföras av entreprenör som är auktoriserad 

av Golventreprenörernas våtrumskontroll alternativt materialtillverkaren 

. 

Drift 

Driftinstruktion 

skall innehålla uppgifter om 

- fabrikat och kemisk sammansättning för yt- och tätskikt 

- läggningsfirma 

- föreskrifter för rengöring 

- föreskrifter för reparation och underhåll. 

Information till brukare och driftpersonal skall utföras i anslutning till 

slutbesiktning. 


Egenskaper 

hos olika golvmaterial 

De vanligast förekommande ytskikten för golv i storkök är idag 

- plastmatta 

- plastmassa med akryl som bindemedel, 

- plastmassa med epoxi som bindemedel 

- keramiska plattor (klinker). 

Golvmaterialet skall klara de påfrestningar som förekommer i ett storkök 

och dessutom vara både halksäkert och lätt rengörbart. 

I skriften har funktionskrav , egenskapskrav` och provningsmetoder för 

olika golvbeläggningar i storkök sammanställts enligt Svensk Byggkatalogs 

Tekniska översikt, T®-häfte 5, oktober 87. De olika materialen 

har därefter utvärderats mot dessa krav med följande resultat. 

Plastmatta uppfyller inte kraven för ytskikt på golv i storkök beträffande 

intryckshållfasthet, verkan av rullande industrihjul och höga 

temperaturer. Plastmatta bör därför inte användas i kök där dessa egenskaper 

är av avgörande betydelse. Lämpliga användningsområden är 

mindre kök, typ de som finns i kafeer och barnstugor, uppvärmningskök 

och liknande. 

Plastmatta är mjukare än övriga ytskikt och därför behagligare att gå 

på samt gynnsammare ur akustisk synpunkt. Plastmatta har jämfört 

med övriga ytskikt lägre motståndskraft mot skador om man tappar 

vassa föremål. 

Plastmassa med akryl som bindemedel (akrylplastmassa) kan uppfylla 

kraven för ytskikt på golv i storkök. 

Tillräcklig tjocklek , minst 4 mm, och riktiga blandningsförhållanden är 

nödvändiga förutsättningar för att säkerställa erforderliga egenskaper, 

kvalitet och livslängd hos ett massagolv. Kontrollen är viktig. 

Akrylplastmassa har visat sig svår att hålla ren vid kok- och stekutrustning 

och på kommunikationsytor, där svarta missfärgningar ofta förekommer. 

Akrylplastmassa klarar inte föreskriven livslängd utan underhållsåtgärder. 

Plastmassa med epoxi som bindemedel (epoxiplastmassa) kan uppfylla 

kraven för ytskikt på golv i storkök. 

En förutsättning för beläggningens täthet är att kornstorleken inte överskrider 

en tredjedel av beläggningens tjocklek. 

4 BYGGNADSSTYRELSENS PUBUKATJONER " T:154

Keramiska plattor (klinker) kan uppfylla kraven för ytskikt på golv i 

storkök. 

I klinkergolv är fogarna och tätskikten de svaga punkterna. Att tätskiktet 

är dolt innebär att det är skyddat för mekanisk åverkan, men också 

att svårigheter kan uppstå vid läcksökning. Man bör räkna med ett behov 

av översyn/reparation av fogar 1-2 ggr under en 10-årsperiod. 

Klinker är ett hårdare ytskikt än de övriga och har negativ inverkan på 

rumsakustiken. Kraftigt buller uppkommer vid vagntrafik. 

Klinker anses ha större estetiska kvaliteter än övriga ytskikt. 

Kostnader 

Kostnader för akrylplastmassa och epoxiplastmassa är likvärdiga. 

Kostnader för keramiska plattor inklusive tätskikt är två till tre gånger 

kostnaden för plastmassa. 

Rekommendation 

Tre typer av undersökta ytskikt kan uppfylla ställda egenskapskrav - 

plastmassa med akryl eller epoxi som bindemedel samt keramiska plattor. 

Ytskikt inom respektive typgrupp, speciellt akrylplastmässa, har 

olika egenskaper beroende på tillverkare. Begär provningsintyg om 

tveksamhet föreligger. 

Praktiska erfarenheter visar att omsorg vid projektering och kontroll 

samt det hantverksmässiga utförandet har stor betydelse för om man 

skall erhålla ett fullgott resultat eller inte. 

Enligt Byggnadsstyrelsens erfarenheter är massagolv av epoxityp det 

ytskikt som lättast uppfyller ställda krav och som har de största förutsättningarna 

att ge ett väl fungerande storköksgolv till en rimlig 

kostnad. 

Beakta följande vid val av ytskikt 

- begär flera referensobjekt 

- köp produkter från känt och seriöst företag 

- kontrollera att läggningsfirman är godkänd av materialtillverkaren 

- kontrollera att läggarna har erforderlig utbildning 

- kontrollera blandningsförhållanden. 



1 STORKÖK - ALLMÄNT 

Storkök är den allmänt vedertagna benämningen för köks- och ekonomilokaler 

i ett storhushåll, dvs lokaler från varuintag till utlämning/ 

servering. 

Med storhushåll avses anläggning som tillgodoser ätande utanför hemmet. 

Storhushåll förekommer både inom privat och offentlig sektor. 

Storkök inom Byggnadsstyrelsens ansvarsområde finns främst vid 

kriminalvårdsanstalter, universitet och högskolor samt större statliga 

myndigheter. 

Beroende på funktion ställs olika krav på golvmaterialet för olika utrymmen 

inom ett storkök. 

Här redovisas golvmaterial för de delar av ett storkök som vanligen 

benämns våta utrymmen. Till dessa räknas 

- diskrum 

- produktions-/beredningsutrymmen 

- renseri 

- soprum 

- varumottagning 

- städförråd 

- kylrum 

- kommunikationsutrymmen. 

Kännetecknande 

för miljön i dessa utrymmen är 

- våtrengöring med eller utan högtryck 

- värme och fukt 

- starka rengöringsmedel 

- syror från matlagningsprocessen 

- mekaniskt slitage orsakat av vagntrafik och tunga köksmaskiner 

- speciella krav på halkskydd 

- speciella hygienkrav. 

I torra utrymmen, som t ex torrförråd och personalutrymmen kan golvmaterial 

för normal användning väljas. Vad gäller serveringsdelen bör 

dock kompletteras med krav på halkskydd. 


2 GOLVMATERIAL 

såsom ytskikt och under- 

Ett golv är uppbyggt av olika komponenter, 

golv på en bärande konstruktion (bjälklag). 

Med ytskikt avses här golvbeläggningen. Ytskiktet kan utgöra både 

slitskikt och tätskikt. Med tätskikt avses här det vattenisolerande 

skiktet i golvet. 

De vanligast förekommande 

- plastmatta 

- plastmassa med akryl som bindemedel 

- plastmassa med epoxi som bindemedel 

- keramiska plattor (idinker). 

ytskikten för golv i storkök är idag 

Utöver dessa förekommer andra typer av golvmassor, t ex plastbaserad 

golvmassa med uretan som bindemedel. För varje ytskikt/material finns 

flera tillverkare och leverantörer. Observera att ytskikt inom respektive 

grupp, beroende på fabrikat, kan ha olika egenskaper. 

Undergolvet är den del av golvet som utgör underlag för ytskiktet. I 

undergolvet kan ingå skikt med olika funktioner, t ex avjämningsmassa 

för ytskiktet, värmeisolering och vattenisolering. 


3 BYGGNADSTEKNISKA KRAV 

3.1 Redovisning/kvalitetssäkring 

Golvfall , brunnar , gropar, rännor, ingjutningsgods och rörelsefogar 

skall redovisas på särskild golvritning. Denna skall vara samordnad 

med måttsatt köksritning. 

Entreprenörer (byggentreprenör, golventreprenör, etc) skall innan arbetet 

påbörjas redovisa plan för egenkontroll och kvalitetssäkring. 

Driftinstruktion skall innehålla 

- fabrikat och kemisk sammansättning för yt- och tätskikt 

- läggningsfirma 

- föreskrifter för rengöring 

- föreskrifter för reparation 

- föreskrifter för underhåll. 

Information till brukare och driftpersonal skall utföras i anslutning till 

slutbesiktning. 

3.2 Undergolv 

Undergolv utgörs normalt av betong. 

Undergolvets planhet påverkar i hög grad planheten hos det färdiga 

ytskiktet. Vid tunna ytskikt och även vid golvmassor med lokala tjocklekar 

upp till 15-20 mm måste man räkna med att ytskiktet erhåller 

samma planhet som undergolvet. Toleranskraven för undergolv skall 

följaktligen vara lika som för ytskiktet. Förbättring av ett undergolvs 

planhet skall inte göras innan förväntade deformationer till största 

delen är avslutade. 

Undergolvets planhet, fall och ytsktruktur skall kontrolleras och godkännas 

innan beläggningsarbeten påbörjas. Beträffande toleranser se 

kapitel 4, EGENSKAPSKRAV, Planhet, buktighet och lutning. 

Med hänsyn till krav på föränderbarhet bör under bjälklag mot mark 

finnas ett serviceutrymme med fri höjd minst 2,1 m. I de fall detta inte 

är möjligt utan man har en konstruktion med golv direkt på mark skall, 

eftersom golvbeläggningen är tät, risken för skadlig fuktvandring 

underifrån beaktas. Vid husbredder upp till cirka 8 m kan skador normalt 

undvikas genom värmeisolering under plattan . Värmeisoleringen 

dimensioneras så att 3-4°C högre temperatur erhålls i plattan än i marken 

under plattan. Vid större husbredder bör annan konstruktionsprincip 

än platta på mark användas. 


3.3 Golvfall 

Golv skall utföras med fall 1:50 under fasta bänkar och köksmaskiner. 

Ovriga golvytor skall normalt utföras med fall 1:100. Plats framför 

"vagnbetjänade" köksmaskiner skall ha horisontellt golv. Omkring 

brunnar utförs lokalt fall 1:50 inom en cirkel med en meters diameter. 

3.4 Brunnar , gropar , rännor 

Brunnar 

Brunnar bör placeras med max c/c 5 m så att inte för stora nivåskillnader 

uppstår. Brunnar skall inte förläggas till kommunikationsytor 

eller där man står och arbetar. Lämplig placering är omedelbart innanför 

kanten på bänkar i lätt rensbart läge. 

Brunnar skall vara typgodkända och anpassade till ytskiktet. Observera 

att särskilda brunnar kan erfordras för kondensvatten från kylaggregat, 

som är kemiskt aggressivt och inte får släppas direkt på golv. 

Utslagsgropar 

Utslagsgropar skall placeras så att hett vatten och fett kan slås ut direkt 

i gropen. Gropvolym och avlopp skall dimensioneras så att hett vatten 

inte rinner ut på golvet om grytor störttöms. 

Tröskelbrunnar och golvrännor 

Tröskelbrunnar och golvrännor används för att skilja våta delar i ett 

kök från torra eller för att skilja olika funktioner. 

Golvränna skall placeras på våta sidan av en öppning och med minst 

10 cm avstånd till vägg/öppning, för att tätskiktet skall kunna anslutas 

rätt och säkert. 

3.5 Brandkrav 

Brunnar, gropar och rännor har ofta sådana dimensioner att de bryter 

igenom bjälklag som normalt utgör brandcellsgräns. Vid genombrott av 

brandcellsgräns skall brandskyddet kompletteras så att bestämmelsekraven 

innehålls. 

lo 

BYGGNADSSTYRELSENS 

PUBLIKATIONER • T:154

4 EGENSKAPSKRAV 

För golvprodukter förekommer ett flertal standardiserade och icke 

standardiserade provningsmetoder för bestämning och jämförelser av 

olika golvegenskaper. 

I Teknisk översikt, TÖ-häfte 5, Svensk Byggkatalog, oktober 87, anges 

egenskapskrav och provningsmetoder för olika golvbeläggningar. Följande 

sammanställning av funktionskrav för golv i storkök är uppställd 

enligt TÖ-häfte 5. När inget annat anges avser tabell och klass motsvarande 

beteckning i TÖ-häfte 5. 

Planhet, buktighet och lutning 

Undergolv och ytskikt skall utföras så att kraven på toleranser för 

planhet/buktighet och lutning enligt Beskrivningsnytt Hus, kapitel 3 

tabell TOLERANSER /3 uppfylls. 

Vattenkvarhållande svackor större än 0, 25x0 , 25 m får ej förekomma. 

Närmast motsvarande krav i TO-häfte 5 anges i tabell 1 Planhet (buktighet), 

klass 4 och i tabell 2 Lutning, klass G. 

Sprickförekomst 

För ytskikt gäller tabell 4, klass 8 (inga synliga sprickor). 

Intryckshållfasthet (långtidsintryck) 

Provas enligt SS 92 35 06, Golvmaterial , bestämning av intryck vid 

belastning, Långtidsprov och skall uppfylla krav enligt tabell 5, 

klass 6. Undergolvet förutsätts bestå av betong. 

Avnötningshållfasthet 

Provas enligt SS 92 35 09, Golvmaterial, bestämning av nötning och 

skall uppfylla krav enligt tabell 6, klass 6. 

Friktion/kalkskydd 

Ytskiktets struktur skall anpassas till rummets/verksamhetens funktionskrav 

. Olika funktionskrav kan förekomma inom samma rum. Låg 

friktion medför halkrisk. Halksäkerheten påverkas av hur ytskiktet rengörs 

och ändras med tiden när materialet slits. 


Blandning av ytor med olika halkskydd får inte förekomma inom område 

med samma funktion, t ex kommunikationsyta. Olika utrymmen i 

ett storkök kan dock ha skilda golvmaterial, med eller utan halkskydd, 

beroende på funktion och rengöringsmetod . Normalt utförs ytor under 

fast inredning utan krav på halkskydd för att vara lättstädade 

Friktion/kalkskydd provas enligt SS 92 35 15, Bestämning av friktionstal 

vid halkning. Ytskiktet skall uppfylla krav enligt tabell 7, klass 6 

inom områden där halkskydd krävs. 

Vidh4 tning till underlaget 

Det är väsentligt att ytskiktet har bra vidhäftning till undergolvet. För 

att ett fullgott resultat skall erhållas, krävs att undergolvet är rent och 

har tillräcklig hållfasthet innan arbete med yt- och tätskikt påbörjas. 

Verkan av rullande industrihjul 

Provas enligt SS 92 35 08 och SS 92 35 51 och skall uppfylla krav 

enligt tabell 8, klass 6. 

Vattentäthet (ytskikt/tätskikt) 

Provas enligt SS 92 35 11, Golvmaterial, bedömning av vattentäthet 

och skall uppfylla krav enligt tabell 12, klass 9. Detta gäller även golv 

på mark, där vattentätheten främst motiveras av hygieniska skäl. 

Verkan av kemikalier (vatten, matspill, soda, alkali- och sura tvättmedel) 

Provas enligt SS 92 35 16, SS 92 35 17 och SS 92 35 18 och skall uppfylla 

krav enligt tabell 13, klass 6. Golvmaterialet skall tåla pH-värden 

4-10 under långtidsbelastning. 

Verkan av hög och låg temperatur 

Golvet i sin helhet skall tåla en temperatur på +60°C vid långtidsbelastning. 

Intill kokgrytor, kokskåp, etc kan vatten och ånga momentant 

överföra värme på över + 100 ° C lokalt till ytskiktet (termochock). 

Verkan av ånga och hetvatten provas enligt TÖ-häfte 5. 

I frysrum kan golvtemperaturen förutsättas bli -30 °C. Plastbaserade 

massor har vanligen stor längdutvidgningskoefficient, vilket orsakar 

spänningar i fogens plan vid temperaturändring. 


Elektriska egenskaper 

Ytskiktet i storkök får ej vara elektriskt ledande. Provningsintyg inhämtas. 

Kemisk emission 

Ytskikt skall vara provat enligt Golvbranschrådets (GBR) branschstandard 

"Kemisk emission från golvmaterial" . Emission under både läggningsfas 

och brukarfas skall beaktas. 

Städning 

Regelbunden rengöring erfordras för att halkskydd skall bibehållas.Det 

skall förutsättas att rengöring kan komma att ske med högtrycksspolning. 

Ytskiktet skall tåla återkommande behandlingar med högtrycksaggregat 

med kapacitet upp till 50 bar och normalt förekommande rengöringsmedel 

och temperaturer. Rengöringsmedel med pH 6-8 skall 

användas. 

Reparerbarhet/utbytbarhet 

Vid bedömning av ett ytskikts lämplighet för användning i storkök 

skall stor vikt läggas vid reparerbarhet och utbytbarhet. 

Livslängd 

Ytskikt och tätskikt skall ha en beräknad livslängd med bibehållen 

funktion av minst 15 år vid normal användning. Förväntningar om beständighet 

kan grundas på provningsresultat eller praktisk erfarenhet. 

Brandsäkerhet 

Ytskiktet skall normalt uppfylla kravet för golvbeläggning i utrymningsväg 

enligt Nybyggnadsreglerna (NR), kapitel 8. 

Akustik 

Ytskiktet har inverkan på stegljudsisolering och rumsakustik. Hårda ytskikt 

ger mindre bidrag till stegljudsdämpning och sänkning av ljudnivå 

än mjukare. 

BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:154 13

5 PLASTMATTA 

5.1 Allmänt 

Ytskikt av vinylplast har som bindemedel polyvinylklorid eller en sampolymer 

mellan vinylklorid och vinylacetat. Dessutom ingår bl a mjukgörare, 

fyllmedel och pigment. Plastmatta som ytskikt i storkök skall 

utgöras av en homogen, svetsbar polyvinylklorid (PVC)-matta med 

tjocklek minimum 3,5 mm. 

5.2 Undergolv 

Planhet 

Planhetskrav och toleranser 'för underlaget skall vara samma som för 

ytskiktet. 

Sprickvidd 

Sprickvidd i undergolvet får ej överskrida 0,5 mm under garantitiden. 

Rörelsefogar 

Rörelsefogar erfordras ej utom vid dilatationsfogar genom byggnaden. 

5.3 Materialegenskaper 

Intryckshåll fasthet 

Plastmatta uppfyller inte kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAV, 

(klass 6, långtidsintryck), men bedöms dock kunna uppfylla krav enligt 

klass 4 , korttidsintryck . Begär provningsintyg. 


Plastmatta med tjocklek 3,5 mm kan uppfylla kraven i kapitel 4, 

EGENSKAPSKRAV. 

Friktion 

Plastmatta kan ges sådan ytstruktur att kraven i kapitel 4, EGEN- 

SKAPSKRAV uppfylls. Olika struktur på ytor under bänkar jämfört 

med golvet i övrigt är praktiskt/ekonomiskt svårt att erhålla. 

14 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER " T:154


Plastmatta bedöms inte uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPS- 

KRAV . Begär provningsintyg. 

Vattentäthet 

Plastmatta kan uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAV 

och GBR: s branschstandard för PVC-matta klass VT 2. Täthet av 

svetsfogar skall provas. 

Verkan av kemikalier 

Plastmatta bedöms uppfylla normala krav på kemikalieresistens enligt 

kapitel 4, EGENSKAPSKRAV. Starka lösningsmedel som thinner och 

aceton skall ej användas på plastmatta. 

Verkan av hög temperatur 

Plastmatta kan användas vid temperatur upp till cirka +60 °C och tål 

temperaturchocker av hetvatten och ånga. Områden där högre temperaturer 

kan förväntas skall specialbehandlas. 


Plastmatta är normalt inte elektriskt ledande. 


Emissionsmätning enligt GBR: s branschstandard "Kemisk emission 

från golvmaterial" skall redovisas. 

Städning 

Rengöring kan utföras med normalt förekommande metoder. 

Reparerbarhetlutbytbarhet 

Ny matta kan skäras in och svetsas till befintlig. 

Livslängd 

Plastmatta uppfyller kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAV vid 

normal användning och rengöring inom rekommenderade användningsområden. 



Plastmatta kan uppfylla kraven för golvbeläggning i utrymningsväg 

enligt NR, kapitel 8. Begär typgodkännandebevis. 

5.4 Produktion 

Arbetet skall utföras av entreprenör som är auktoriserad av Golventreprenörernas 

våtrumskontroll (GVK). 

Rumstemperatur vid läggning skall vara min + 18°C. Relativ fukthalt 

(RF) i underlaget får vid läggning ej överstiga 85 %. 

Vid eventuell rördragning i golvet förutsätts rören vara så förlagda att 

golvmaterialet inte utsätts för konstant temperatur över +35°C. 

Runt golvbrunnar skall mattan limmas med speciallim (nitrilgummilim 

eller likvärdigt). 

5.5 Underhåll 

Plastmatta behöver inget regelbundet underhåll. Skador kan vanligen 

repareras. 

5.6 Omdöme 

Plastmatta uppfyller inte kraven i kapitel 4, EGENSKAPSKRAV 

beträffande intryckshållfasthet, verkan av rullande industrihjul och 

höga temperaturer. Plastmatta bör därför inte användas i kök där dessa 

egenskaper är av avgörande betydelse. Lämpliga användningsområden 

är mindre kök av typ de som finns i kafeer och barnstugor, uppvärmningskök 

och liknande. 

Plastmatta är mjukare än övriga ytskikt och därför behagligare att gå 

på samt gynnsammare ur akustisk synpunkt Plastmatta har, jämfört 

med övriga ytskikt, lägre motståndskraft mot skador om man tappar 

vassa föremål. 


5.7 Detalj lösningar 

Överlapp min 30 mm 

Kakel bakfyllt 

till underkant 

E 

0 

.,.., 

° v,°, v° , 

5.7.1 Anslutning av sockel vid väggbeklädnad av keramiska plattor. 

° v 

v. ° 

(° v'4 

° '; v.• 

v 

•v• v• .v• 

e 

5.7.2 Anslutning mot golvgropsinklädnad. 

0>60mm 

. 

- - Min 15 

•• v o 

0 

£• 

0 

° . v l 

r 

• ° 

I 

, ° . 

.°. v. .°. v 

'q 

9'°. . 

5.7.3 Anslutning mot genomföring, e> 60 mm. Vid rördiameter mindre 

än 60 mm skall foderrör användas. Foderröret anslutes minst 

50 mm över golv. På foderröret uppdrages mattstos till överkant 

foderrör. Foderröret tätas mot rörledning med fogmassa. 


6 PLASTMASSA MED AKRYL SOM BINDEMEDEL 

6.1 Alränt 

Akrylplastbunden massa består av en transparent, lösningsmedelsfri 

akrylplast samt ballastmaterial av kvartssand. Beläggningstjocklek skall 

normalt vara minst 4 mm. 

Vid beläggningstjocklek 4 mm (primer , akrylplastmassa och lack) skall 

bindemedelsvikten vara minst 2,5 kg/m2 för att säkerställa erforderliga 

egenskaper, kvalitet och livslängd. 

Ytskiktet fungerar i samverkan med betongundergolvet. Mekaniska och 

termiska belastningar tas upp av ytskiktet, fördelas på ett rimligt sätt 

och förs vidare till underlaget. 

6.2 Undergolv 

Planhet 

Planhetskrav och toleranser för underlaget skall vara samma som för 

ytskiktet. 

Sprickor 

sprickvidd i underlaget får ej överskrida 0,3 mm under garantitiden. 

Rörelsefogar 



Intryckshållfasthet 

Akrylplastmassa kan uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPS- 

KRAV . Begär provningsintyg. 

Avnötningshåll fasthet 

Ytskiktet kan uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAV. 

Begär provningsintyg. 


Friktion 

Beläggningens yta kan behandlas så att kraven i kapitel 4, EGEN- 

SKAPSKRAV uppfylls. 




Vattentäthet 

Ytskiktet kan uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAV 

Typgodkännande för användning i hygienutrymmen skall redovisas. 


Ytskiktet bedöms uppfylla normala krav på kemikalieresistens enligt 

kapitel 4, EGENSKAPSKRAV. 

Starka lösningsmedel som thinner och aceton skall ej användas på akrylplastmassa. 

Kondensvatten från kylaggregat är kemiskt aggressivt 

mot golv av plastmassa. 


Akrylplastbindemedlet är normalt inte dimensionerat för att motstå 

långtidsexponering för temperatur över +70 °C. Om någon delyta av 

ett köksgolv riskerar högre värmebelastning skall den specialbehandlas. 


Akrylplastmassan är inte elektriskt ledande. 



från golvmaterial" skall redovisas. 

Städning 



Rebarerbarhetlutbytbarhet 

Ny kemisk bindning kan erhållas till tidigare applicerat material oavsett 

ålder. Denna egenskap utnyttjas också vid rekonditionering. 

Livslängd 

Erfarenheter visar att akrylplastmassa för att uppfylla kraven enligt 

kapitel 4, EGENSKAPSKRAV måste rekonditioneras efter 7-8 års 

användning. Detta innebär att ytan slipas, kompletteras med nytt halkskydd 

och lackeras om. 


Typgodkännande för användning som golvbeläggning i utrymmesväg 

skall redovisas. 


Arbetet skall utföras av entreprenör som är auktoriserad av materialleverantören. 

Materialet avger besvärande lukt vid läggningen. Vid arbete med beläggning 

av akrylplastmassa gäller de hygieniska gränsvärden för luftföroreningar 

som anges i AFS 1984:5. 

Relativ fuktighet (RF) i underlaget får ej överskrida 90% vid läggning 

med akrylplastmassa. 

Akrylplastmassa kan enligt uppgift från tillverkaren läggas vid temperatur 

-5 till +35°C. Rekommenderad läggningstemperaturär +12 till 

+25°C. Härdning stiden är cirka 2 timmar vid ±20 °C (trafikklar). 

Plastmassan har sluthärdatinom ett dygn vid +20°C. 

Materialet skall levereras till arbetsplatsen i obrutna, etiketterade förpackningar. 

Blandningsförhållanden vid läggning skall kontrolleras. 


Akrylplastgolv behöver normalt rekonditioneras för att klara föreskriven 

livslängd. Skador kan vanligen repareras. 

20 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:154

6.6 Omdöme 

Akrylplastmassa kan uppfylla kraven i kapitel 4, EGENSKAPSKRAV 

för ytskikt i storkök . Intyg på akrylplastmassans brandhärdighet skall 

redovisas. 

Materialet avger besvärande lukt vid läggning och kan då vara hälsovådligt 

för läggare och omgivning. 

Akrylplastmassa kan läggas inom ett bredare temperaturintervall än 

epoxiplastmassa. 

Akrylplastmassa har visat sig svår att hålla ren vid stekbord och på 

kommunikationsytor, "r svarta missfärgningar ofta förekommer. 

Akrylplastmassa klarar inte föreskriven livslängd utan åtgärder. 



Kakel bakfyllt. 


E 

0 

9 

e 

. 

I 

6.7.1 Sockelutforrnning vid väggbeklädnad av keramiska plattor. 



till underkant` 

E 

g 

o. 

Q 

O 

6.7.2 Sockelutforrnning vid väggbeklädnad av keramiska plattor, 

alternativ utformning. 


IQ a 

° 

_L_:_ ± 

6.7.3 Sockelanslutning mot prefabricerad vägg. 

Färdigt golv 

1000 mm 

v 

v . v. 

° f 

v. °. v 

° ° v ° ° ° ° 

. v .° • v ° 

v,° : v . .v •v ° ;v 

. 

° 

- 

6.7.4 Tjockleksökning vid brunn enligt golvleverantören (ca 10 mm). 

Fogmassa 

Min 50 mm 

i 

i 

tih 

.v. ° 

£• 

° •° 

Bottningslist 

Foderrör 

. v 

.v° 

6.7.5 Anslutning till foderrör för rörgenomföring. 


Plastmatta 

Tröskellist 

Plastmassa 

T 

1 v» .v. v•° •v. 

e v . o. 'v v • .e..: 

a n 

v 

v 

6.7.6. Anslutning mot annat golvmaterial - tröskellist. 

Plastmatta 

,3-5 mm 

Plastmassa 

v •v • v • v - v 

6.7.7 Anslutning mot annat golvmaterial - limning. 

BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T; 154 23

7 PLASTMASSA MED EPOXI SOM BINDEMEDEL 

7.1 Allmänt 

Epoxibunden plastmassa består av transparent, lösningsmedelsfri epoxi 

och ballast av kvartssand. Beläggningstjocklek med hänsyn till funktion 

och driftekonomi skall vara minst 4 mm. 

En förutsättning för beläggningens täthet är att kornstorleken inte överskrider 

en tredjedel av beläggningens tjocklek. 

Ytskiktet fungerar i samverkan med betongunderlaget. Mekaniska och 

termiska belastningar tas upp av ytskiktet, fördelas på rimligt sätt och 

förs vidare till underlaget. 

7.2 Undergolv 

Planhet 

Planhetskrav och toleranser för underlaget skall vara samma som för 

ytskiktet. 

Avjämningsmassa av annat slag eller med andra bindemedel än epoxi 

får ej användas. 

Sprickor 

Sprickvidd i undergolv får ej överskrida 0,3 mm under garantitiden. 

Rörelsefogar 




Epoxiplastmassa kan uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPS- 

KRAV. Begär provningsintyg. 





Friktion 

Beläggningens yta kan behandlas så att kraven i kapitel 4, EGEN- 

SKAPSKRAV uppfylls. 




Vattentäthet 



Ytskiktet bedöms uppfylla normalakrav på kemikalieresistens enligt 

kapitel 4, EGENSKAPSKRAV. 

Starka lösningsmedel som thinner och aceton skall ej användas på 

epoxiplastmassa. Kondensvatten från kylaggregat är kemiskt aggressivt 

mot golv av plastmassa. 


Epoxiplastbindemedlet är normalt inte dimensionerat för att motstå 

långtidsexponering för temperatur över +70 °C. Om någon delyta av 

ett köksgolv riskerar högre värmebelastning skall den specialbehandlas. 


Epoxiplastmassa är inte elektriskt ledande. 



från golvmaterial " skall redovisas. 

.. 

Stadnzng 

Rengöring kan. utföras med normalt förekommande metoder. 


Ny epoxiplastmassa kan fogas till äldre utan risk för sprickor och 

läckage. 


Livslängd 

Epoxiplastmassa uppfyller kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAV 

vid normal användningoch rengöring inom rekommenderade användningsområden. 


Epoxiplastmassa kan uppfylla kraven för golvbeläggning i utrymningsväg 

enligt NR kapitel S. Begär typgodkännandebevis. 



Epoxiplastmassa avger inte någon besvärande lukt vid läggningen, men 

är hälsovådlig för lägggren . Arbetarskyddsstyrelsens anvisning nr 127 

med ändringar i AFS 1979:7 skall beaktas. 

Relativ fuktighet (RF) i underlaget får ej överskrida 90 % vid läggning 

med akrylplastmassa. 

Rekommenderad läggningstemperatur är + 13 till +25°C. Härdningstiden 

är 1-2 dygn vid + 20 ° C (trafikklar) . 

Materialet skall levereras till arbetsplatsen i obrutna etiketterade förpackningar. 

Blandningsförhållanden vid läggning skall kontrolleras. 


Epoxiplastgolv behöver inget regelbundet underhåll. Skador kan vanligen 

repareras. 

7.6 Omdöme 

Epoxiplastmassa kan uppfylla kraven i kapitel 4, EGENSKAPSKRAV. 

Materialet avger inte någon besvärande lukt vid läggningen men är 

hälsovådligt för läggaren. 






7.7.1 Sockelutformning vid väggbeklädnad av keramiska plattor. 




7.7.2 Sockelutformning vid väggbeklädnad av keramiska plattor, 

alternativ utformning. 

7.7.3 Sockelanslutning mot prefabricerad vägg. 


1000 mm 

Färdigt golv 

v v4 :v 

. 

4 

v4 

v .4 

. 

V å 

v 

A e v e e v e 

v Q . 

4. 

9 

v • v • v • v• •v 

'e e e • e 

. 

1 

.8. 

7. 7.4 Tjockleksökning vid brunn enligt golvleverantören (ca 10 mm). 

Fogmassa 

1 

Bottningslist 

Foderrör 

Min 50 mm 

e 

c 

v 

7.7.5 Anslutning till foderrör för rörgenomf öring. 

Plastmatta 

Tröskellist 

Plastmassa 

1 . ° . v . ° : v . 

, 

7. 7. 6 

Anslutning mot annat golvmaterial - tröskellist. 

Plastmatta 

mm 

Plastmassa 

1- 

. v . , v . 

v 4 e v 4 4 v 

4 e v v 

v• v • v v• v 

4 

7.7.7 Anslutning mot annat golvmaterial - limning. 

28 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:154

8 KERAMI SKA PLATTOR (KLINKER) 

8.1 Allmänt 

Två alternativa system för golvuppbyggnad förekommer beroende på 

tätskiktstyp. 

1. Tätskiktet kombineras med fästmassan för de keramiska plattorna. 

Fästmassan kan vara epoxi- eller polyuretanbaserad fästmassa. 

Till fogar används epoxibaserat fogbruk. 

Klinkerbeläggningen samverkar med underlaget. 

2. Tätskiktet utförs enligt Hus AMA 83, kapitel 4, system TI typ 211 

eller typ 231 me& glidskikt av dubbla lag polyeten (PE)-folie i båda 

falle . I detta alternativ kan cementbaserat fogbruk användas. Det 

är dock lämpligt att fogbruk lika alternativ 1 används på särskilt utsatta 

ytor, t ex kring brunnar, kokgrytor och liknande. 

Keramiska plattor skall vara torrpressade , oglaserade med låg vattenabsorption. 

Normal dimension är 150x150x12 mm. 

8.2 Undergolv 

Planhet 

Planhetskrav och toleranser för underlaget skall för alternativ 1 vara 

samma som för det färdiga golvet. 

Tätskiktet i alternativ 2 skall luta 1:50 mot brunn. 

Sprickor 

Sprickvidd i undergolv under garantitiden får ej överskrida 0,3 mm för 

alternativ 1 och 0,5 mm för alternativ 2. 

Rörelsefogar 

I alternativ 1 erfordras inte särskilda rörelsefogar utom vid dilationsfogar 

genom byggnaden. 

I alternativ 2 erfordras rörelsefogar max clc 6 m i ytskiktet. 

BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T:154 29



Keramiska plattor kan uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPS- 

KRAV. 

Avnötn i ngshå ll fasthet 

Beläggningen kan uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPS- 

KRAV. 

Friktion 

Beläggningen kan utföras så att kraven i kapitel 4, EGENSKAPSKRAV 

uppfylls. 


Beläggningen kan uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPS- 

KRAV. 

Plattornas kanter kan skadas om inte fogarna är väl fyllda. Plattjocklek 

med hänsyn till hjultryck finns angiven i RA 83 HUS. 

Förmågan att tåla tung trafik beror i hög grad på läggningsbrukets 

packning och hållfasthet. 

Vattentäthet 

Plattbeläggningen är ej vattentät i fogarna utan särskilt tätskikt erfordras. 

Tätskiktet skall uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPS- 

KRAV. Tätskiktets vattentäthet skall provas och dokumenteras innan 

plattläggning får ske. 


Beläggningen bedöms uppfylla normala krav på kemikalieresistensen 

enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAV. 

Kondensvatten från kylaggregat är kemiskt aggressivt mot fogmassa. 

Spill från matlagning kan i kombination med rengöringsmedel angripa 

fogarnas bindemedel. Vanliga cementbruksfogar är inte stabila om de 

kontinuerligt utsätts för rengöringsmedel med lågt pH-värde. 



Fogbruket i klinkergolv är normalt inte dimensionerat att motstå långtidsexponering 

för temperatur över +70 °C. Tätskiktets temperaturegenskaper 

skall redovisas. 


Golv med keramiska plattor är inte elektriskt ledande. 


Kemisk emission från keramiska plattor utgör inte några problem. För 

sättbruk och fogbruk med inblandning av plastmassa skall provningsintyg 

enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAVredovisas. 

Städning 



Plattor kan ersättas . Läcksökning är komplicerad på grund av att tätskiktet 

är dolt. 

Livslängd 

Keramiska plattor uppfyller kraven enligt kapitel 4, EGENSKAPS- 

KRAV. Omfogning behövs. 


Keramiska plattor uppfyller kraven för golvbeläggning i utrymningsväg 

enligt NR, kapitel 8. 

Biologiska angrepp 

I golv enligt alternativ 2 kan vatten rinna baklänges ut på tätskiktet vid 

överfyllning av ränna, grop eller brunn . Föroreningar kan på så sätt nå 

in i porigheter och sprickor i läggningsbruket och förorsaka hygieniska 

olägenheter. 

BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER ' T: 154 31



Vid plattläggning används bruk eller fästmassa. För sättbruk eller fogmassa 

med inblandning av plastmassa gäller de temperaturintervall för 

läggning som anges under kapitel 7.4. För arbete med epoxiprodukter 

skall Arbetarskyddsstyrelsens anvisning nr 127 med ändringskungörelse 

AFS 1979 :7 beaktas. 


Plattbeläggning erfordrar inget särskilt underhåll. Skadade plattor kan 

bytas ut. Fogarna är den svaga punkten och kräver regelbunden översyn/underhåll. 

8.6 Omdöme 

Plattbeläggning kan uppfylla kraven i kapitel 4, EGENSKAPSKRAV. 

I alternativ 1 erfordras tätskikt som är epoxi- eller polyuretanbaserat. I 

alternativ 2 erfordras tätskikt enligt Hus AMA 83 kapitel L. I båda alternativen 

skall tätskikten uppfylla kraven enligt kapitel 4, EGEN- 

SKAPSKRAV för den påverkan de utsatts för. 

Att tätskiktet är dolt innebär att det är skyddat för mekanisk åverkan, 

men också att svårigheter kan uppstå vid läcksökning. 

I klinkergolv är fogarna och tätskikten de svaga punkterna. Vid en 

kostnadskalkyl bör man räkna med översyn/reparation av fogar 1-2 ggr 

under en 10-årsperiod. 

Keramiska plattor är ett hårdare ytskikt än de övriga och har negativ 

inverkan på rumsakustiken. 

Keramiska plattor väljs ofta av estetiska skäl. 



Fogbruk (epoxibaserat) 

Keramiska plattor 

I9 ' 

.e 

v. v 

A 

V'e 

e 

• v, 

v 

v . e ; 

v 

e 

V .Å 

v . . e 

cå 

v 

.. A 

e . v. 

e 

:v ' v• .v 

e e e• 

v•e' • c e 

A -- A 

I 

-,w 

v, 

A 

Fästmassa (epoxi- eller 

polyuretanbaserad) 

Fallbetong 

8.7.1 Principiell uppbyggnad, alternativ 1. 

Rörelsefog 

Fogbruk 

Keramiska plattor 

Sättbruk 

, D • D 

1 1 

' D 

v . v 

°'°• °e 

4 

4.D .4,D 

D 

D• .4 D ' 

. 

D. 

D. 

4 

4. D 

4 D 

D 

. 4 D 

4. D . D 

4. 

. 

4. 

4• 

.. 4. 4 

. 

4 D 

4• D. D. D Q D 

.4 D. D 

v v .e v 

Q°'. 

Pe'.0Q 

v 

c 

Tätskikt 

Fallbetong 

8.7.2 Principiell uppbyggnad, alternativ 2. 


v v v• 

° 

t4 v 

° v o e 

• . v. 

° v ° v. 

v°• v °• v° 

A 

.v . . v . . v 

(v v A4 v ° 

.°. v .°. v ° 

°' v • ° • v • ° v 

8.7.3 Socklar, alternativ 1. 

Fogmassa 

A 

A 

o p' v. • Q 

. 

Q• 

V .Q • p' 

Q ; 

. Q'0 A 

Q .V 

Q p Q• p' Q • 

b 

• 

Q 

V,. Q 

° v ° ° v 

v. v v v•. 

pl 

A• . Q ° v 

Q , ° . Q •p 

v 

. 

• Q 0 

.Q 

4 A 0 

A • p 4 

v ° ° v 

° 

° ° v ° 

°• 

v 

v °• 

v v v v 

8.7.4 Socklar, alternativ 2. 


Fogmassa 

v 

v 

8.7.5 Anslutning mot brunn, alternativ 1. 

Fogmassa 

. V 

Q A. 'Q 0 

v . • 

Q Q V 

Dräneringshål 

Q, Q 

Q 

.v Q• å Q 

Q • 

0, v Q V • , 

A 

å 

6 

p p. p p, 

p p p. 

v a o v ' o v a o v 0 0 

n _ a _ 'Q . 1, • å• - 

Tätningsfläns - bredd min 100 mm 

8.7.6 Anslutning mot brunn, alternativ 2. 


Min 50 mm 

f 

f 

Fogmassa 

Bottningslist 

Fogmassa 

4 

C 

• P. 

C. 

d 

4 

.4:b , 

;.: 

a 

a 

i 4 4 ' . Foderrör 

1 

8.7.7 Anslutning mot genomföring, alternativ 1. 

Fogmassa 

Bottningslist 

Min 50 mm 

Fogmassa 

° ° v 

° R ° v. 

v 

VA 

AV 

0•° • ° . 

° V •° v ° °. 

°° .9.°. °°. 4. v°. 

. v . 

°. 

:h• v °. v . .v 

p° .° °•9• o 

e ° •*' •° v 

Foderrör 

Tätningsfläns - bredd min 100 mm 

8.7.8 Anslutning mot genomföring, alternativ 2. 

36 BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T; 154

9 KOSTNADER 

Jämförelsekostnader för alternativa utförande av ytskikt på golv i storkök 

har beräknats. 

Kostnader för golv med olika typer av plastmassa är likvärdig. 

Kostnader för golv med keramiska plattor inklusive tätskikt är två till 

tre gånger kostnaden för golv med plastmassa. 

I verkliga projekt uppkommer skillnader beroende på konkurrens och 

upphandlingssituation samt var i landet arbetet utförs. 

lo 

REKOMMENDATION 

Tre typer av undersökta ytskikt kan uppfylla kraven för ytskikt i storkök 

enligt kapitel 4, EGENSKAPSKRAV. Dessa ytskikt är akrylpiastmassa, 

epoxiplastmassa och keramiska plattor. Varje ytskikt har sina 

för- och nackdelar vilka framgår av respektive kapitel. 

Praktiska erfarenheter och studier av ett antal objekt i Stockholmstrakten 

visar att omsorg vid projektering och kontroll, samt det hantverksmässiga 

utförandet har stor betydelse för om man skall erhålla ett fullgott 

resultat eller inte. 

De ytskikt som lättast kan uppfylla ställda krav och som har de största 

förutsättningarna att ge ett väl fungerande storköksgoly till rimlig kostnad 

är de plastbaserade massagolven. Ytskikt inom respektive typgrupp, 

speciellt akrylplastmassa, har olika egenskaper beroende på tillverkare. 

Begär provningsintyg om tveksamhet föreligger. 

Enligt Byggnadsstyrelsens erfarenheter är massagolv av epoxityp det 

ytskikt som lättast uppfyller ställda krav och som har de största förutsättningarna 

att ge ett väl fungerande storköksgoly till en rimlig 

kostnad. 

Tänk på följande vid val av ytskikt 

- begär flera referensobjekt 

- köp produkter från allmänt känt och seriöst företag 

- kontrollera att läggningsfirman är godkänd av materialtillverkaren 

kontrollera att läggarna har erforderlig utbildning. 



Byggnadsstyrelsens informationer T: 154 

1993-08 

STYRELSEN 

Golv i storkök är framtagen vid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas 

och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer". 

av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, 

tel 08-783 99 99. 

Redigering och layout: Byggnadsstyrelsen 

Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontors- 

Upplaga: 500 ex. 

service/publikationsförrådet , tfn 08-783 11 53, fax 08-783 11 80. 

Tryckeri: Gamisonstryckeriet, Stockholm, september 1993. Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm.

Golv i storkÃ¶k

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?