Hjort och Larsson - FSA

The Sahlgrenska academy 

at GÖTEBORG UNIVERSITY 

THESIS, 10 credits 

Institute of Neuroscience and Physiology Spring 2007 

Department of Occupational Therapy and Physiotherapy 

RESEARCH PROJECT IN OCCUPATIONAL THERAPY, 10 credits 

Advanced level 1 (C) 120 credits 

Title: Occupational Therapists, opinions on the actability of the IT system FSAdis- development 

of a questionnaire. 

Authors: 

Supervisors: Maria Klässbo RPT, PhD, Research tutor 

Kerstin Hjort ROT 

Kerstin Kåwe ROT 

Liselott Larsson ROT 

Examiner: Margareta Kreuter RPT, PhD 

Key words: Occupational Therapy, Electronic Patient Record, Actability, Usability, Evaluation, 

IT-system. 

Introduction 

A gradual transition from paper based- to electronic patient records in health care services has 

been an ongoing process throughout the country. The IT solutions that are offered do not always 

meet the needs of the users. Many IT systems have poor usability or actability as they do not support 

the communication- and working processes that take place in the organisation. The evaluations 

of IT systems that have been carried out so far have mainly focused on large, general IT systems 

developed for multidisciplinary use. FSAdis that was developed to support the needs of 

documentation for occupational therapists has not been evaluated since the start some five years 

ago. 

Aim 

The project’s aim was to examine user opinions on the actability of the IT-system FSAdis. 

Method 

A questionnaire was developed on the basis of a number of principles for actability with which 

the IT-system can be compared, a so-called criteria-based evaluation. The questionnaire was designed 

in accordance with KUPP which is a questionnaire used for evaluating quality in the 

health-care sector. The validity and reliability of the questionnaire were tested in a focus group 

interview. Occupational therapists discussed the questionnaire primarily from the question; does 

the questionnaire reflect what the occupational therapist would wish to accomplish with FSAdis? 

Result 

The project resulted in a questionnaire that examines user opinions on the IT-system FSAdis. The 

focus group interview resulted in considerable changes in the questionnaire in the form of more 

response alternatives, clarification of some of the concepts etc. Once the survey has been implemented, 

it is possible to use the results to actualize a measure-index. 

Conclusion 

This study makes no claims that the questionnaire, when executed, delivers a complete picture regarding 

FSAdis. It is the users’ opinions of the IT-system that we bring forth. The questionnaire 

can be used to perform a first screening and as such be the basis for further evaluation. 

GÖTEBORG UNIVERSITY • Institute of Neuroscience and Physiology/Occupational therapy 

Visiting address Arvid Wallgrens Backe. Hus 2 Postal address P.O. Box 455, SE 405 30 Göteborg, Sweden 

Phone +46 (0)31 773 1000. Fax +46 (0)31 773 5723

Sahlgrenska akademin 

VID GÖTEBORGS UNIVERSITET 

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 

Arbetsterapi/Fysioterapi 

EXAMENSARBETE, 10poäng 

VT07 

EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 10 poäng 

Fördjupningsnivå 1 (C) 120 poäng 

Titel: Arbetsterapeuters uppfattningar om handlingsbarheten i IT-systemet FSAdis-Utveckling av 

en enkät. 

Författare: 

Handledare: 

Kerstin Hjort leg arbetsterapeut Kerstin Kåwe leg arbetsterapeut 

Liselott Larsson leg arbetsterapeut Maria Klässbo leg sjukgymnast, med.dr., forskningsledare 

Examinator: Margareta Kreuter Docent, med.dr. 

Nyckelord: Arbetsterapi, Elektronisk patientjournal, Handlingsbarhet, Användbarhet, Utvärdering, 

IT-system. 

Bakgrund 

En successiv övergång från pappers- till IT-baserad dokumentation i vård och omsorg pågår runt 

om i landet. De IT-lösningar som erbjuds motsvarar emellertid inte alltid de behov som finns. 

Många IT-system visar sig ha låg användbarhet eller handlingsbarhet. De stödjer inte de kommunikationsprocesser 

och verksamhetshandlingar som förekommer i en organisation. De utvärderingar 

av IT-system som gjorts har i huvudsak gällt stora generella system. IT-systemet FSAdis, 

som utvecklats för att stödja arbetsterapeuters dokumentationsbehov och arbete i enlighet med 

arbetsterapiprocessen, har aldrig utvärderats. 

Syfte 

Syftet var att utveckla en enkät som undersöker arbetsterapeuters uppfattningar om handlingsbarheten 

i IT-systemet FSAdis. 

Metod 

Efter en fördjupning i begreppet handlingsbarhet konstruerades en enkät utifrån ett antal principer 

för handlingsbarhet som IT-systemet skall jämföras mot, så kallas kriteriebaserad utvärdering. 

Enkäten designades enligt KUPP som är ett instrument som mäter vårdkvalité. Enkätens giltighet 

testades i en fokusgrupp. 

Resultat 

Projektet resulterade en enkät som undersöker arbetsterapeuter uppfattningar om handlingsbarheten 

i IT-systemet FSAdis. Testningen av enkäten i fokusgruppen föranledde revideringar av den 

ursprungliga enkäten. Det fanns bland annat behov av förtydliganden av olika begrepp och av ytterligare 

svarsalternativ. Vid en genomförd undersökning ska ett åtgärdsindex, vägledande för 

förbättringar av IT-systemet, kunna beräknas. 

Slutsats 

Projektet gör inte anspråk på att enkäten, vid en undersökning, säger hela sanningen om FSAdis 

utan det är användarnas uppfattningar som framkommer. Enkäten utgör en första screening och 

kan vara underlag för fortsatta utvärderingar. 

GÖTEBORG UNIVERSITY • Institute of Neuroscience and Physiology/Occupational therapy 

Visiting address Arvid Wallgrens Backe. Hus 2 Postal address P.O. Box 455, SE 405 30 Göteborg, Sweden 

Phone +46 (0)31 773 1000. Fax +46 (0)31 773 5723

Introduktion 

Ett informationssystem är ett system för insamling, bearbetning, lagring, 

överföring och presentation av information. Informationsteknik (IT) handlar 

om att hantera denna process elektroniskt (1). 

En successiv övergång från pappersjournal till IT-baserad dokumentation 

inom vård- och omsorgsverksamhet pågår generellt runt om i landet. Den här 

processen är på flera sätt en utveckling i positiv riktning när det gäller t ex patientsäkerhet, 

effektivitet och arbetsmiljö. Hur utveckling och införande av ITsystem 

genomförs varierar emellertid och de som slutligen ska använda systemen 

är ofta inte delaktiga i utformningen av kravspecifikationer mm. Användbarhetsfrågor 

prioriteras ofta ned eller försvinner på vägen under utveckling 

av IT-system bl a av kostnadsskäl och snäva deadlines (2). 

Undersökningar pekar dock på att kostnader för att införskaffa ett IT-system 

endast utgör en mindre del, 20 %, av att den totala kostnaden. Hela 80 % av 

kostnaden uppstår i användandet av IT-systemen där bl a brister i användbarheten 

är en underliggande faktor. Sådana brister leder till en ineffektivitet 

som i sin tur, förutom ökade kostnader, skapar frustration, osäkerhet och 

brister i patientsäkerheten (3). 

Användbarhet (usability) är ett kvalitetsmått och ett vedertaget begrepp inom 

systemutveckling och definieras som ”Den grad i vilken användare i ett givet 

sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, 

effektivt och för användaren tillfredställande sätt” (Internationella 

standarden ISO 9241-11) (4). 

En viktig aspekt kring användbarhet som betonas är relationen mellan verksamhetsmål 

och det praktiska vardagsarbetet å ena sidan och IT-systemet å 

den andra sidan. IT-systemet ska passa in i utformningen av vardagsarbetet 

och underlätta arbetet genom att ge t ex tidsbesparing, men många IT-system 

har en tendens att istället sluka mer resurser (2). Det finns flera exempel där 

IT-system snarare är till besvär i verksamheter än ger det stöd som det var 

tänkt (5). 

Det primära, menar Ingrid Boivie (2), doktor i informationsteknologi, är att 

öka förståelsen, hos dem som utvecklar system, för användares faktiska behov 

i det praktiska vardagsarbetet (2). 

Ett likartat men vidgat begrepp har lanserats av en forskargrupp på Linköpings 

universitet (6) nämligen begreppet handlingsbarhet (actability). De 

menar att användbarhet är ett alltför snävt begrepp när man talar om ITsystem. 

De vill betona att IT-system, för att vara till nytta i verksamheter, 

måste vara handlingsbara d v s de måste stödja de kommunikationsprocesser 

och verksamhetshandlingar som förekommer inom en organisation. ITsystems 

handlingsbarhet definieras som: ”Ett IT-systems förmåga att utföra 

handlingar, och att befrämja, möjliggöra och underlätta handlingar som utförs 

av IT-systemets användare både genom IT-systemet och baserat på information 

från IT-systemet i en verksamhetskontext” (6). 

IT-systemen måste därför utvecklas med utgångsläge ur dessa förutsättningar 

där komplexiteten i en arbetssituation fångas. Kommunikationen mellan an- 

1

vändare och utvecklare av system måste förbättras så att en gemensam förståelse 

av användarnas arbetsvardag kommer till stånd (2). 

Undersökningar har visat att användarrepresentanter är efterfrågade i ITprojekt 

just för att förstärka användarnas roll. Ett problem som ofta uppstår 

är att dessa representanter arbetar del- eller heltid i projekten och snabbt förlorar 

kontakten med vardagsarbetet i den ordinarie verksamheten och blir 

”IT-arbetare”. De påverkas av den kultur och omgivning de befinner sig i och 

har därmed svårt att bibehålla användarfokus (7). 

Ett annat problem vid utveckling och införanden av IT-system i verksamheter 

är att de ofta organiseras i separata projekt eller organisationer. Kärnverksamheterna 

får sedan i efterhand anpassa sig efter IT-systemens design och 

inte tvärtom. Med det här sättet att organisera IT-projekt är det också svårt att 

göra långsiktiga utvärderingar av effekter på exempelvis arbetstillfredställelse 

eller användbarhet eftersom projekten påbörjas, levereras och avslutas inom 

loppet av relativt kort tid. Det är därmed omöjligt att hålla ”projekten” ansvariga 

för oönskade långtidseffekter (2). 

Utvärdering av IT-system 

Det finns en rad definitioner på utvärdering av IT-system, exempelvis en mätning 

så systematisk och objektiv som möjligt av ett pågående eller avslutat 

projekt, program eller policy, dess design, implementering och resultat. En 

utvärdering skall tillhandahålla information som är trovärdig och vara användbar 

vilket inkluderar kvalitativa mått med begreppet mäta (8). 

År 2005 genomfördes en stor undersökning av de vanligaste IT-systemen 

inom vård- och omsorgsverksamhet i Sverige i samarbete mellan konsumentorganisationen 

för IT frågor Usersaward och företrädare för olika fackförbund. 

Dessa utvärderingar spände över ett brett fält, från införande och teknisk 

utformning till påverkan på arbetsprocesser och arbetsmiljö. Fr a uppdagades 

brister inom integration mellan olika system, uppföljning och support 

och användbarhet och flexibilitet inom systemen. 

Systemen som utvärderades var generella standardsystem som kan användas 

av många yrkesgrupper. Sådana system kan täcka en del behov, men inte alla, 

en verksamhet har av IT-stöd (9, 10). Det finns få utvärderingar kopplade till 

yrkesspecifika system t ex FSAdis som utvecklats för arbetsterapeuter. 

FSAdis 

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) började redan i mitten av 1990- 

talet att utveckla ett IT-system för arbetsterapeuter. Intentionen var att genom 

ny teknik främja professionsutveckling. Tanken var att användning av 

IT-system skulle ge större möjligheter att arbeta och dokumentera i enlighet 

med arbetsterapiprocessen (11). 

I arbetsterapiprocessen beskrivs de olika patientrelaterade aktiviteter som arbetsterapeuter 

utför. I litteraturen kan man hitta flera olika beskrivningar av 

arbetsterapiprocessen. Generellt kan sägas att processen kan delas in i följande 

faser; Utredning, analys, mål, planering, intervention och utvärdering (12). 

2

Systemet skulle även ge stöd för användningen av yrkesspecifika åtgärds- och 

sökords klassifikationer samt innefatta olika bedömningsinstrument. En viktig 

faktor i kravställandet var också möjligheten att få ut statistik för verksamhetsuppföljning 

och professionsutveckling. 

I början av 2000 - talet byggdes ett nytt processtödjande system tillsammans 

med en ny leverantör, ILAB. Utvecklingen av systemet skedde tillsamman 

med företrädare för olika verksamhetsområden inom arbetsterapi. 

Några år senare byggdes systemet om från grunden. Denna gång var det inte 

krav från verksamheten som i första hand initierade ombygganden utan leverantörens 

behov av att förenkla kommande utveckling, versionshantering och 

support genom att tillhandhålla ett system för flera olika professioner. FSAdis 

blev en inställningsmöjlighet i ett generellt system för flera olika professioner. 

På ILAB s hemsida kan man läsa att FSAdis är ett verksamhetsstöd anpassat 

för arbetsterapeuters verksamhet. Systemet hanterar den vardagliga verksamheten 

med patientrelaterad information, hjälpmedel och åtgärder. Vidare kan 

man läsa att FSAdis stödjer hela den arbetsterapeutiska processen från registrering 

av vårdbegäran till utvärdering av vårdåtagande. FSAdis finns i dag i 

fem olika installationer i både landsting och kommuner och har ca 80 användare 

där arbetsterapeuter utgör den största användargruppen (11). 

Kupp 

Kvalitet ur Patientens Perspektiv (KUPP) är ett frågeformulär som utvecklats 

för att mäta vårdkvalitet. Frågeformuläret bygger på ett omfattande forskningsarbete 

med syfte att utveckla begrepp och modeller för olika aspekter av 

vårdkvalitet. Varje fråga i formuläret värderas på två sätt av den svarande. För 

att kartlägga upplevd realitet när det gäller vårdens kvalitet relateras varje 

fråga till, ”Så var det för mig”. Den andra värderingen gäller den subjektiva 

betydelse som varje person tillskriver de olika vårdaspekterna, ”Så här betydelsefullt 

var det för mig”. På grundval av en grupps svar på frågor om upplevd 

realitet och subjektiv betydelse beräknas ett s.k. åtgärdsindex. Indexet 

innehåller fyra parametrar när det gäller kvalité nämligen brist, balans i två 

olika hänseenden samt övergod kvalité och ger en indikation om var åtgärder 

behöver sättas in för att förbättra kvalitén i något avseende. (13) 

Aktuellt forskningsområde 

Författarna till föreliggande rapport är på olika sätt involverade i utveckling 

och systemadministration av FSAdis. Intresse har därför väckts för att undersöka 

hur arbetsterapeuter uppfattar FSAdis i dag när man använder systemet. 

Oss veterligen har ingen sådan utvärdering gjorts av IT-stöd för arbetsterapeuter. 

Hur väl stödjer systemet det arbetsterapeuter själva uppfattar att de 

vill få stöd för i arbetsterapiprocessen och hur skulle det i så fall kunna undersökas? 

Begreppet handlingsbarhet, som nämns ovan, ligger i linje med tanken att ett 

IT-system ska ge stöd för de processer som förekommer i en verksamhet (6). 

Projektet vill därför närmare utforska begreppet handlingsbarhet och låta det, 

tillsammans med utformningen av svarsalternativ i enlighet med KUPP, ligga 

3

till grund för utveckling av en enkät/instrument som belyser hur arbetsterapeuter 

uppfattar FSAdis. 

Syfte 

Syftet var att utveckla ett utvärderingsinstrument som undersöker hur arbetsterapeuter 

uppfattar handlingsbarheten i IT-systemet FSAdis när de arbetar 

och dokumenterar enligt arbetsterapiprocessen. 

*Instrumentet ska kunna ge ett åtgärdsindex, i enlighet med KUPP (13), vägledande 

för förbättringar av systemet. 

*Det ska även påvisa hur olika bakgrundsvariabler exempelvis datavana och 

yrkeserfarenhet påverkar uppfattningarna. 

4

Metod 

Utveckling av enkäten 

Genom en litteraturfördjupning utforskades och analyserades begreppen 

handlingsbarhet och utvärdering närmare. Utifrån handlingsbarhetsbegreppet 

konstruerades en enkät för kriteriebaserad utvärdering. Som kriterier användes 

de principer som innefattas i begreppet handlingsbarhet (bilaga 1). 

Den frågedesign som användes är inspirerad av frågeformuläret KUPP (13). 

Testning av enkäten 

Enkäten testades genom att en grupp om sex arbetsterapeuter besvarade den 

och därefter samlades deltagarna till en fokusgruppintervju (14). Gruppintervjun 

handlade om enkätfrågornas validitet och reliabilitet när det gällde att 

uppnå studiens syfte. 

Deltagare 

Sex deltagare till undersökningsgruppen valdes ut bland arbetsterapeuter i 

Värmland som använder eller har använt FSAdis inom olika verksamhetsområden. 

I litteraturen beskrivs 4-8 deltagare som lämpligt antal i en fokusgrupp 

(14). Ett strategiskt urval gjordes för att få deltagare i olika åldrar och med 

olika lång yrkeserfarenhet. 

Tillvägagångssätt 

En första kontakt togs med deltagarna via telefon eller mail för att efterfråga 

om intresse fanns av att delta. Enkäten sändes därefter till deltagarna per 

post. Till enkäten bifogades ett följebrev med en kort information om studien 

samt inbjudan till fokusgruppen (bilaga 2). Deltagarna anmodades att besvara 

enkäten som en förberedelse inför fokusgruppintervjun och därefter återsända 

de besvarade enkäterna för att ge författarna en bild av hur enkäten uppfattades. 

Enkätfrågorna låg till grund för ett samtal kring hur de uppfattades utifrån 

följande frågeställningar: 

*Avspeglar frågorna i enkäten det som man som arbetsterapeut 

vill kunna göra i FSAdis? 

*Är frågan svår att förstå? Beskriv på vilket sätt. 

*Finns det någon fråga som saknas anser du? Vilken? 

*Vad anser du om enkäten i fråga om t ex antal frågor, tid det 

tog att besvara den, språket mm? 

* Har du några ytterligare synpunkter som du vill dela med dig 

av? 

5

Moderator för gruppen var en utomstående person som har kunskap inom 

ämnesområdet IT och användbarhetsfrågor, men är i övrigt inte involverad 

vare sig i arbetsterapeutisk verksamhet eller i FSAdis. 

Databearbetning 

Fokusgruppintervjun spelades in och skrevs därefter ner ordagrant. De intervjusvar 

som berörde enkätfrågornas validitet, reliabilitet, frågornas utformning, 

ingående begrepp och andra synpunkter som berörde enkätens utformning 

sammanfördes under respektive enkätfråga. Därefter gjordes en beskrivande 

analys (14) d v s huvuddragen i intervjun sammanfattades kring de olika 

avsnitten i enkäten och illustrerades med citat. 

Revidering av enkäten 

Analysen av gruppintervjun låg till grund för de revideringar som gjordes i 

enkäten. 

6

Resultat 

Utveckling av enkäten 

Handlingsbarhet är ett sätt att se på IT-system som lyfter fram människors 

handlingar. Genom att använda IT-systemet ska medarbetare kunna utföra 

sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Det betyder att IT-systemet skall vara 

enkelt att använda och att man tydligt kan se och hitta vad man kan göra i systemet. 

En viktig egenskap är också att användaren kan kommunicera genom 

IT-systemet, eller utföra olika uppgifter baserade på information från systemet 

(6). 

Ett IT-systems handlingsbarhet är inte enbart en egenskap i systemet i sig 

utan måste ses mot bakgrund av en verksamhetskontext. Den verksamhetskontexten 

innefattar medarbetarnas kunskaper om både IT-systemet och den 

arbetsuppgift som ska utföras. För att kunna utvärdera ett IT-systems handlingsbarhet 

måste dess förmåga att underlätta och möjliggöra olika verksamhetshandlingar 

utvärderas (6). 

Utvärdering av IT-system kan göras genom ett antal i förväg definierade kriterier 

eller krav som IT-systemet jämförs emot. Enkäten utformades som ett 

kriteriebaserat utvärderingsinstrument och som kriterier användes de tio 

principer som innefattas i begreppet handlingsbarhet (bilaga 1). Dessa kriterier 

utgör grund för enkätfrågorna. 

I del 1 av enkäten ställs några inledande frågor om personliga förhållanden; 

ålder, år i yrket, datavana, utbildning, tillgång till support i och typ av arbetsplats 

(tabell1). 

Del 2 innehåller frågor kring handlingsbarhet i FSAdis utifrån varje steg arbetsterapiprocessen. 

På det här sättet ger enkäten svar på hur olika delar av 

systemet uppfattas. För konstruktion av frågorna i del 2 användes kriterierna 

lättnavigerbarhet, tydlig handlingsmeny, känd och begriplig vokabulär, 

handlingstransparent, tydlig feedback och handlingsstödjande (tabell 1). 

I del 3 ställs frågor om handlingsbarhet relaterat till IT-systemet generellt. 

Här användes kriterierna tydligt och lättåtkomligt verksamhetsminne, personifiering, 

intentionellt tydligt, handlingsstödjande, tillgodosedda kommunikationsbehov. 

Ett kriterium, handlingsstödjande, återfinns i både del 2 och 

del 3. En fråga om resursanvändning har lagts till utifrån författarnas egna erfarenheter 

från den kliniska verksamheten där tidseffektivitet i IT-system visat 

sig vara av betydelse för hur systemet uppfattas (tabell 1). 

7

Resultat av fokusgruppintervjun 

Del 1 

Bakgrundsvariabler som kan tänkas påverka hur man som arbetsterapeut 

uppfattar IT-systemet FSAdis: ålder, år i yrket, datavana, support, utbildning 

och arbetsplats. 

Ange din ålder 25-35 35-45 Över 45 

Ange år i yrket 1-5 5-10 mer än 10 

Ange din datavana Mycket god God Mindre god 

Nybörjare 

Utbildning i systemet? Ja Nej Vem utbildade________________ 

Tillgång till support i systemet? Mycket god God Mindre god 

Dålig 

Min arbetsplats? Kommun Landsting Annan verksamhet___ 

Frågan om ålder bör justeras. En informant kunde inte besvara frågan alls. 

”Jag fastnade direkt, för jag är 23 är och har inte jobbat i ett år.” 

Synpunkter kom också på att man klumpar ihop den grupp som är äldre än 45 

år. 

”Är det ointressant när man blir 60 eller 65 år…..jag förstår inte ålderfördelningen 

överhuvudtaget. 

Är det intressant när man är yngre men inte äldre?” 

Ytterligare en fråga om datavana i FSAdis önskas. Det är av betydelse för hur 

man både uppfattar och kan arbeta i systemet. 

”Det står datavana, har det någon betydelse hur länge man har jobbat 

i FSAdis?” 

”Det kanske är av värde att ta reda på hur många år man arbetat i systemet. 

Det är en helt annan sak.” 

”När jag svarat på frågan om min generella datavana, skulle det kunna 

stå en fråga under: Hur många år har du jobbat i systemet (FSAdis)?” 

Frågan om utbildning behöver utvecklas. Vad är det för utbildning som avses? 

Innehåll? Längd? 

”Då kanske man också skulle ha: utbildning i systemet, hur lång har 

den varit, en halvtimme eller har det varit återkommande. Har man 

verkligen gått igenom alla funktioner som finns i systemet? ” 

8

Ytterligare en fråga önskas om man har behövt support. 

”Nej, jag kan inte svara för jag har aldrig provat.” 

”Skall det vara en fråga till eller ett nytt svarsalternativ? Jag tänkte, 

en fråga innan (om jag behövt support?) och i så fall också tillgång till 

support.” 

Vissa begrepp: Support, utbildning och systemet behöver förtydligas så att 

man vet vad som avses. 

Del 2 (fråga 1-6) 

”Vad menas med support? Är det internt eller externt? Är det när jag 

rådfrågar en kollega som är insatt eller är det när jag ringer.” 

”Jag var också lite tveksam där. För utbildning i systemet tycker jag 

var när vi införde systemet. Det var ingen speciell kurs, men det var ett 

inarbetande av systemet.” 

”Menas det FSAdis systemet?” 

I enkätens andra avsnitt ställs följande sex frågor efter varje processteg i FSAdis. 

1. ….är det lätt att navigera i systemet och ta mig dit jag vill. 

Lättnavigerbarhet 

2. …kan jag tydligt se vad som kan göras i systemet. 

Tydlig handlingsmeny 

3. …är de begrepp och termer som finns i systemet kända 

och begripliga för mig. 

Känd och begriplig vokabulär 

4. …kan jag i förväg förstå vilka konsekvenser mina handlingar får i systemet . 

Handlingstransparens 

5. …kan jag tydligt se i systemet att det jag försökt göra blev gjort. 

Tydlig feedback 

6…..är de funktioner som erbjuds adekvata för det som jag vill göra. 

Handlingsstödjande 

Det råder delade meningar om den kursiva hjälptexten i frågorna. Vissa anser 

att begreppen förtydligar medan andra anser att de bara förvirrar. Vissa begrepp 

tycks vara lättare att förstå än andra. 

”Det här om handlingsmeny tycker jag är lätt att förstå. Ibland förstår 

jag bättre det som står i frågan, ibland är ordet bättre.” 

9

Handlingstransparens, feedback och lättnavigerbarhet är inga självklara begrepp 

medan handlingsmeny, känd och begriplig vokabulär och handlingsstödjande 

tycks mer förståeliga. 

”När jag läser frågorna har jag inget problem att svara på dem, men 

jag tycker att jag har svårt med nya begrepp. Lättnavigerbarhet och 

handlingstransparens, vad står begreppen för?” 

Flera informanter anser att det skulle kunna finnas förklaringar, en ordlista, i 

enkäten som förtydligar svåra begrepp. 

”Jag skulle nog kunna tänka mig en liten förklarande text före frågorna 

som förklarade begreppen så man inte ramlar in på frågorna…..” 

En informant funderar kring om dessa begrepp verkligen behöver synas i enkäten. 

”Kan man tänka sig frågan utan själva begreppen? Även om man vill 

få fram begreppen i studien.” 

Några tyckte att de var svårt att relatera frågorna till specifika funktioner i 

FSAdis. 

”Vart gör jag det? Hur? Vad? Jag kan liksom inte komma på vad det 

är jag gör som är….” 

”Jag var tvungen att gå in i systemet för att komma på vad det kunde 

vara.” 

10

Del 2 (processtegen) 

De olika stegen i arbetsterapiprocessen, som även motsvarar olika funktioner i 

systemet, utgör huvudfrågor i enkätens andra del. Fråga 1 till 6 ovan ställs för 

varje processteg. 

När jag dokumenterar utredning genom att använda anamnesoch 

olika statusdokument… 

När jag sätter mål, analyserar och planerar genom att 

använda plan… 

När jag registrerar och dokumenterar åtgärder samt hjälpmedel … 

När jag gör uppföljningar genom att använda uppföljning i plan… 

När jag gör olika typer av kommuniceringar som remissvar, 

avslutsmeddelande eller epikriser… 

När jag gör utvärderingar genom att använda dokumentet utvärdering… 

Informanterna anser att möjligheten att kunna ange att de inte använder t ex 

funktionen plan i systemet bör finnas i enkäten. Nu finns endast alternativet 

”ej aktuellt.” Någon tycker att man även bör kunna ange varför man t ex inte 

använder plan eftersom det, anser hon, ingår i arbetsterapiprocessen att göra 

en planering. En annan replikerar att det inte måste ingå eftersom en patientkontakt 

mycket väl kan avslutas efter en utredning. 

”Det kan säkert vara så att det ”ej är aktuellt” men det kan ju vara 

andra orsaker också och då kanske det är viktigt att få fram det.” 

”Skall man inte ha en fråga på varför? Varför gör man inte plan? Det 

ingår ju i vår process egentligen.” 

”Det tycker inte jag. Gör man bara en utredning så behöver man inte 

plan.” 

Frågan ”att kunna dokumentera och registrera åtgärder och hjälpmedel” måste 

delas upp, anser flera, eftersom man kan använda den ena funktionen t ex 

registrera en åtgärd, men kanske aldrig använder funktionen ”registrera 

hjälpmedel”. 

”För mig då som bara använder, åtgärder och aldrig hjälpmedel? Då 

blir det lite knepigt. Jag kan säga något om åtgärder men jag kan inte 

säga något om hjälpmedel. Jag kan inte svara för samma i bägge.” 

Gruppen anser att de olika kommuniceringsmallar som finns i FSAdis inte 

motsvarar de behov man har i praktiken. De upplever att enkäten inte lyckas 

11

fånga eller ger möjlighet att uttrycka detta. Ett problem är att dessa mallar 

görs lokalt och alltså inte är en fast eller statisk funktion i systemet. Någon föreslår 

lokala enkäter och ytterligare någon anser att man faktiskt kan uttrycka 

detta i enkäten genom fråga sex: ”Är funktioner som erbjuds adekvata för det 

jag vill göra ?” 

”Om man stör sig på att det kommer med mer, t ex som att det kommer 

en massa rubriker som man inte använder; Sånt kommer ju inte 

fram.” 

”Men om mallarna inte stämmer för så många så går det inte att använda 

kommuniceringen. Det kommer inte fram heller.” 

”Kan man inte använda, funktioner som erbjuds adekvata för det jag 

vill göra?” 

Del 3 

Frågor kring systemet generellt. 

När jag använder FSAdis…. 

7…..kan jag enkelt se och hitta det som gjorts 

Tydligt och lättåtkomligt verksamhetsminne 

8…kan jag enkelt se vem som har gjort vad i systemet 

Personifiering 

9….kan jag förstå olika meddelanden som systemet visar. 

Intentionellt tydligt 

10….Presenteras det som skall göras i systemet på ett sådant sätt att det är enkelt 

att förstå att det skall göras i en viss ordning. 


11…kan den information som jag lägger in i systemet ses och på så sätt kommuniceras 

till andra inom min verksamhet. 

Tillgodose kommunikationsbehov 

12…kan jag utföra det jag vill med rimlig tidsåtgång. 

Resursanvändande 

Fråga nio är svår att förstå för samtliga. Vad menas egentligen med ”meddelanden” 

i systemet? Här har informanterna gjort väldigt olika tolkningar. 

”Där på fråga nio, ”kan jag förstå de olika meddelanden som systemet 

visar” Jag fattar inte vad det var.” 

”Meddelanden! Vilka meddelande?” 

”Bevakningslistor?” 

”Det är en sorts varningssignal, nej….pop up.” 

”Jag tänkte på allt som kommer upp hela tiden, om man ska skriva ut 

t ex. Alla sådana bilder som kommer upp ser jag som meddelande.” 

12

Även fråga elva var svår att förstå tyckte flera. Vad menas med ”andra inom 

min verksamhet” är det kollegor eller andra inom samma organisation? Kan 

det röra sig om vårdpersonal utanför organisationen?. Vad innebär det att 

kommunicera information? Är det att dra ut något på papper och skicka eller 

är det att någon annan kan gå in i IT-systemet och läsa det jag lagt in. 

”Är det så att det är tänkt inom, kanske man kan lägga till en fråga 

som gäller kommunikation utanför systemet för att få det heltäckande. 

Jag tänkte, kommunicering till remitterande läkare och andra verksamheter.” 

”Jag tänker, kan ses och kommuniceras, och då tänker jag att någon 

annan kan gå in och läsa mina anteckningar” 

”Jag tänker det som man kan ta ut ur systemet som man kan lämna 

som ett kommunicerande dokument” 

Svarsalternativen i del 2 och 3 

A. Så uppfattar jag det B. Så betydelsefullt är det för mig 

. Instämmer helt Av allra största betydelse 

Instämmer till stor del Av stor betydelse 

Instämmer delvis 

Av ganska stor betydelse 

Instämmer inte alls Av liten eller ingen betydelse 

Ej aktuellt 

Ej aktuellt 

Informanterna är eniga om att det saknas ett svarsalternativ; ”Ej använt funktionen”. 

Man vill ha en möjlighet att svara även om man inte använder den 

aktuella funktionen. ”Ej aktuellt” är diffust och säger egentligen ingenting anser 

man. Informanterna önskar även ett fritextfält där det finns möjlighet att 

beskriva orsaken till att en viss funktion inte används. 

”Kan man ha något först; Använder du?.......När man sätter mål genom 

att använda plan tog jag ”ej aktuellt” på alla. För jag har inte 

använt planen någon gång.” 

”Nej, jag skulle mer vilja ha med att man ”inte har använt” som ett 

svarsalternativ” 

”Det kan säkert vara så att det ”ej är aktuellt” men det kan ju vara 

andra orsaker också och då är det viktigt att få fram det” 

”Det är om det skulle komma fram en fortsättning på de där generella 

frågorna. Om man vill ha fram vad man mer allmänt tycker som en 

helhet om programmet. Lite öppna frågor.” 

”Ni skulle kunna ha ”övriga synpunkter” då om man vill få in mer 

sådana allmänna frågor”. 

13

Enkäten i sin helhet 

Vikten av att ha kunskap om systemet poängteras för att kunna ge det rättvisa. 

Det inte är systemets ”fel” att man, av olika skäl, inte satt sig in i de funktioner 

som systemet erbjuder. 

”För planen har jag medvetet inte lärt mig så mycket eftersom vi var 

på väg ut ur systemet. Det kommer inte riktigt fram här, för här finns 

bara ”ej aktuellt”. Egentligen kanske det hade varit aktuellt men för 

mig var det ett annat problem. Att jag inte satt mig in i den, det är inte 

systemets fel”. 

”Det skulle kunna vara så här, att man inte använder systemet fullt ut, 

kan bero på att man inte har tillräckig kunskap. Att det på något sätt 

skulle framkomma”. 

”Det är en viktig fråga när man ska utvärdera programmet så att det 

inte är personens okunskap som kommer fram”. 

Enkäten i sin helhet upplevs, trots flera förbättringsområden, som bra och 

lättförstådd. Den fångar helheten och följer arbetsterapiprocessen. Lite väl 

många frågor att besvara anser några. Enkäten anses ge en bild av områden 

som upplevs som mindre bra och som kan ligga till grund för förbättringar. 

”I sin helhet upplevde jag den som bra. Det är ju ganska många frågor 

att svara på. Vissa saker är lite kluriga, men överlag tycker jag att 

den var ganska lättförstådd”. 

”Jag kände att det går från början till slutet och tar de olika momenten. 

Enkäten fångar helheten. Jag tycker den känns relevant”. 

”Jag tror nog att FSAdis, och även den här enkäten följer arbetsterapiprocessen.” 

”det är en bra utvärdering för man får fram behov och tyngd och sedan 

kan man gå vidare om det visar sig att det är något som inte 

stämmer, vad är det då? 

14

Revidering av enkäten 

Vid analysen av gruppintervjun framkom behov av förändringar på flera 

punkter; Huvudsakligen förtydliganden av begrepp och formuleringar, ytterligare 

svarsalternativ samt några ytterligare frågor. I tabell 1 redovisas enkätfrågorna 

i sin ursprungliga form och efter revideringen. Den slutgiltiga versionen 

av enkäten presenteras i bilaga 3. 

Tabell 1. Tabellen visar enkäten i sitt ursprung och efter revidering. 

Ursprunglig 

Del 1 Bakgrundsvariabler 

Ange din ålder 

25-35 

35-45 

Över 45 

Ange år i yrket 

1-5 

5-10 

Mer än 10 

Ange din datavana 

Mycket god 

God 

Mindre god 

Nybörjare 

Utbildning i systemet? 

Ja 

Nej 

Vem utbildade? 

Tillgång till support i systemet? 

Mycket god 

God 

Mindre god 

Vet ej 

Min arbetsplats? 

Kommun 

Landsting 

Annan verksamhet 

Ursprunglig 

Del 2 Steg i arbetsterapiprocessen 

När jag dokumenterar utredning genom 

att använda anamnesoch olika 

statusdokument… 

När jag sätter mål, analyserar och 

planerar genom att använda plan… 

När jag registrerar och dokumenterar 

åtgärder samt hjälpmedel…. 

När jag gör uppföljningar genom att 

använda uppföljning i plan… 

Reviderad 

Åldersramarna ändras till 

20-35 

35-50 

50-65 

Ramarna för att ange år i yrket ändras. 

0-5 

5-10 

10-15 

15-20 

20-25 

25-35 

Ytterligare en fråga läggs till om hur länge man använt FSAdis. 

”Hur bedömer du din datavana i FSAdis?” 

Samma svarsalternativ används. 

Frågan omformuleras och svarsalternativen ändras. 

”Hur har du lärt dig FSAdis?” 

Utbildning 

Lärt av systemansvarig 

Lärt av kollega 

Lärt mig själv 

Frågan förtydligas. 

”Hur är tillgången till formell support* (*en person att vända sig 

till vid problem)?” 

Reviderad 

Ett nytt svarsalternativ läggs till efter varje steg: ”Använder ej 

funktionen”. 

Tillägg av ”bedömningsinstrument”: 

”När jag dokumenterar utredning genom att använda olika bedömningsinstrument 

t ex COPM och ADL-taxonomin…” 

Frågan delas till två frågor. 

”När jag registrerar och dokumenterar åtgärder….”. 

”När jag registrerar och dokumenterar hjälpmedel….” 

15

När jag gör olika typer av kommuniceringar 

som remissvar, avslutsmeddelanden 

eller epikriser... 

När jag gör utvärderingar genom att 

använda dokumentet utvärdering… 

Ursprunglig 

Frågor som ställs vid varje processteg i del 2 

1. är det lätt att navigera i systemet och ta mig dit jag vill. 

Lättnavigerbarhet 

2. kan jag tydligt se vad som kan göras i systemet. 

Tydlig handlingsmeny 

3. är de begrepp och termer som finns i systemet kända 

och begripliga för mig. 


4. kan jag i förväg förstå vilka konsekvenser mina handlingar 

får i systemet. 

Handlingstransparent 

5. kan jag tydligt se i systemet att det jag försökt göra blev 

gjort. 


6. är de funktioner som erbjuds adekvata för det som jag 

vill göra. 


Del 3 Generella frågor kring systemet 

När jag använder FSAdis……. 

7. kan jag enkelt se och hitta det som gjorts. 

Tydligt och lättåtkomligt verksamhetsminne 

8. kan jag tydligt se vem som gjort vad i systemet. 


9. kan jag förstå de olika meddelanden som systemet visar. 


10. presenteras det som skall göras i systemet på ett sådant 

sätt att det är enkelt att förstå att det skall göras i en viss 

ordning. 


11. kan den information som jag lägger in systemet ses och 

på så sätt kommuniceras till andra inom min verksamhet. 

Tillgodose kommunikationsbehov 

12. kan jag utföra det jag vill med en rimlig tidsåtgång. 

Resursanvändande 

Svarsalternativ i del 2 och 3 

A 

Instämmer helt 

Instämmer till stor del 


Instämmer inte alls 

Ej aktuellt 

Ordet ”avslutsmeddelande” tas bort. 

”När jag gör olika typer av kommuniceringar som remissvar eller 

epikriser...” 

B 

Av allra största betydelse 

Av stor betydelse 


Av liten eller ingen betydelse 

Ej aktuellt 

Reviderad 

Den kursiva hjälptexten tas bort på samtliga 

frågor. 

Den kursiva hjälptexten tas bort på samtliga 

frågor. 

Fråga nio förtydligas. 

”kan jag förstå avsikten med olika dokument 

och meddelanden som systemet visar”. 

Fråga elva omformuleras. 

”kan den information som jag lägger in systemet 

ses av annan personal som har behov 

av informationen”. 

Svarsalternativet ”Ej aktuellt” tas bort. 

Svarsalternativet ”Använder ej funktionen” 

läggs till efter varje processteg i del 2. 

16

Diskussion 

Projektet har resulterat i en enkät vars frågor utgår från ett antal principer för handlingsbarhet 

och som undersöker arbetsterapeuters uppfattningar om hur väl ITsystemet 

FSAdis svarar upp mot dessa principer. Enkäten har designats med inspiration 

från KUPP som innebär att ett åtgärdsindex kan beräknas som indikerar var det 

finns brister i systemet. 

Genom att göra en enkät ville vi skapa förutsättningar för att få en generell bild av 

hur FSAdis uppfattas i de olika verksamheter det används i runt om i landet. Enkätstudier 

ger förutsättningar för undersökningar med många deltagare. Enkäten är 

uppbyggd kring ett väldefinierat begrepp, handlingsbarhet, vilket innebär en styrka 

ur validitetshänseende. Att låta KUPP ligga till grund för design, och därmed möjligheten 

att beräkna ett åtgärdsindex, är också en. En annan styrka med enkäten är att 

den knyter an till arbetsterapiprocessen. 

Genom gruppintervjun belystes enkäten ur många synvinklar och man kan anta diskussionen 

i grupp gav upphov till en mer fördjupad reflexion kring enkäten än vad 

som skulle ha varit fallet vid enskilda intervjuer. Av resursskäl är det naturligtvis också 

en fördel att samla informanterna till en gruppintervju. 

En svaghet med enkäten, som framkom vid gruppintervjun, är att den uppfattades 

som lång och tidsödande att besvara. Någon lösning på detta problem kan vi inte se i 

nuläget. När det gäller valet av metod för testning av enkäten kan man fundera på om 

ämnesområdet verkligen var av den karaktären att man, under intervjun, hade fördel 

av gruppens interaktion och dynamik för att tränga ner i frågeställningarna. 

Enkäten kan inte utgöra den enda utvärderingsmetoden om man vill få en heltäckande 

bild av ett IT-system i användning, då det finns en begränsning i vad man kan 

åstadkomma med en enkätundersökning. Ett IT-systems handlingsutrymme skapas 

av en mängd faktorer som man bör ta hänsyn till vid en mer heltäckande undersökning: 

yttre förutsättningar, fysiska förutsättningar, användaregenskaper och systemegenskaper 

(15). En sådan omfattande undersökning rymdes inte inom ramen för det 

här projektet. 

Studiens betydelse 

Användningen av IT-system utökas inom hälso- och sjukvård och stor tilltro sätts till 

att införandet skall lösa många problem. Det viktigt att tydliggöra frågor kring ITsystems 

handlingsbarhet och användarna är de som bäst kan bedöma vad som är 

handlingsbart! Därför är deras uppfattningar viktiga. 

Förhoppningen är att detta arbete ska ge ett verktyg för att utvärdera arbetsterapeuters 

uppfattningar om handlingsbarhet i FSAdis och bidra till förbättring av befintliga 

och utveckling av framtida IT-system så att de kan fungera som integrerade arbetsverktyg 

i verksamheter. 

17

Obesvarade frågor och framtida forskning 

Innan en omfattande enkätundersökning genomförs ska enkäten testas på en mindre 

grupp personer, antingen genom ytterligare fokusgruppsintervjuer eller genom en regelrätt 

enkätstudie i syfte att stärka enkätens giltighet. Enkäten skulle vinna på vidareutveckling 

när det gäller längd och omfattning. Den skulle även kunna vidareutvecklas 

med avseende på några av de faktorer som ryms inom begreppet handlingsutrymme 

som nämns ovan. I synnerhet den faktor som benämns användaregenskaper 

är intressant i sammanhanget eftersom det har visat sig att just användares olika 

personliga förutsättningar i hög grad påverkar hur företeelser uppfattas (15). I framtida 

studier skulle enkäten kunna utgöra en del av en mer heltäckande kartläggning 

av IT-system i användning som skulle kunna omfatta både intervjuer och observationer. 

Slutsatser 

Det finns ett stort behov av att utvärdera och tydliggöra användares uppfattningar 

och därmed stärka deras roll i systemutvecklings- och införandeprojekt. En kartläggning 

av hur IT-system fungerar i användning kan bidra till att förbättra och utveckla 

systemen. Enkäten skall kunna användas som en första screening för att finna 

indikatorer på vilka delar av systemet som uppfattas ha mindre god handlingsbarhet. 

Resultatet av en sådan undersökning skulle sedan kunna vara en utgångspunkt för ytterliggare 

kartläggningar som spänner över ett bredare område och som innefattar 

flera utvärderingsmetoder. Det skulle även vara möjligt att knyta an till en helt annan 

verksamhetskontext och därmed möjliggöra en mer generell användning av enkäten 

för utvärdering andra IT-system i användning. 

18

Bilaga 2 

Principer för handlingsbarhet i IT-system 

Tydlig handlingsrepertoar 

IT-systemet ska på ett tydligt och begripligt sätt visa de möjligeter som finns i 

systemet, vad jag kan göra. 

Tillgodosedda kommunikationsbehov 

I en verksamhet ska användarna kunna kommunicera med andra via systemet 

utifrån de behov man har. 

Lättnavigerbart 

Användarna ska på ett tydligt och enkelt sätt kunna förflytta sig i systemet 

utan att gå vilse. Man ska veta var man är, vart man ska och även på ett enkelt 

sätt hitta tillbaka. Man ska enkelt kunna lokalisera sig i systemet. 

Handlingstransparent 

Användaren ska i förväg förstå vad som händer i systemet om en viss handlig 

utförs. Det ska inte vara otydligt eller osäkert vad som händer med informationen 

i systemet om man exempelvis klickar på en viss knapp. 


Användaren ska på ett tydligt sätt direkt kunna se att det hon försökt göra blev 

utfört. 

Lättåtkomligt verksamhetsminne 

Tidigare lagrad information skall vara lätt att hitta utan för många knapptryck 

och letande. 


Systemet skall hålla reda på och på ett tydligt sätt presentera vem som sagt eller 

gjort vad i systemet. 


Användarna ska förstå termer och begrepp som finns i systemet. 


Användarna behöver förstå vad olika dokument och meddelanden i systemet 

betyder och vad avsikten är med dem. 


De funktioner som systemet erbjuder ska vara lättillgängliga och adekvata för 

det man vill utföra. Ska saker göras i en viss ordning (6)?

Bilaga 2 

Vi behöver hjälp med att utvärdera en enkät om FSAdis! 

…och hoppas därför på Din medverkan i en fokusgrupp. 

Syftet med fokusgruppen är att utvärdera en enkät som skall användas för att 

undersöka arbetsterapeuters uppfattningar om hur välfungerade FSAdis är. 

Att utveckla enkäten för ändamålet är ett arbete som vi gör som en C- 

uppsats. Titeln på arbetet är ”Arbetsterapeuters uppfattningar om handlingsbarheten 

i IT-systemet FSAdis – utveckling av enkät”. 

Vi hoppas Du tycker ämnet är lika intressant som vi gör och vill därför bjuda in 

Dig till en fokusgrupp. 

Tid: Torsdagen den 11 januari 2007 kl: 14.00 – ca 16.30 

Plats: 

Arbetsterapi 2 (köket) Centralsjukhuset i Karlstad 

Moderator: Kenny Stolpe, webredaktör i LiV 

När vi träffas för gruppintervjun är vi intresserade av Dina åsikter om själva 

enkäten. För att kunna ha sådana kunskaper behöver Du testa att fylla i enkäten, 

därför är den med i detta utskick. 

Det vi huvudsakligen vill diskutera med Dig är om enkätfrågorna tar upp 

och belyser sådant som är viktigt för Dig när du arbetar och dokumenterar 

i FSAdis. Finns annat som är viktigt som inte finns med i enkäten? 

Sänd in den ifyllda enkäten till nedanstående adress senast den 21/12. 

Svaren kommer att behandlas konfidentiellt och kommer inte att sammanställas. 

Den ifyllda enkäten kommer att hjälpa oss ställa ”de rätta frågorna” i fokusgruppen. 

Om du får förhinder ber vi Dig meddela detta i så god tid som 

möjligt. 

Vi hoppas på Din medverkan! 

Liselott Larsson 

Kerstin Hjorth 

Enkäten sänds till: 

Frågor besvaras av oss på telefon: 

Arbetsterapin Liselott 054-61 56 86 

Liselott Larsson Kerstin 0733-66 24 53 

Centralsjukhuset 

651 85 Karlstad 

2

Bilaga 3 

Enkät 

Utvärdering av handlingsbarheten i FSAdis 070325 version 1.0 

Enkäten är utformad så att du i del 1 besvarar några frågor om din person. Del 2 berör de olika processtegen i FSAdis och del 3 berör 

FSAdis generellt. 

Del 1 

Besvara frågorna nedan genom att kryssa för ett alternativ på varje fråga. 

Ange din ålder 20-35 35-50 50-65 

Ange år i yrket 0-5 5-10 10-15 15-20 20-25 25-30 30-35 

Hur bedömer du din datavana? Mycket god God Mindre god Nybörjare 

Hur bedömer du din datavana i FSAdis? Mycket god God Mindre god Nybörjare 

Hur har du lärt dig FSAdis? Utbildning Av systemansvarig Av kollega Lärt mig själv 

Hur är tillgången till formell* 

support i systemet? Mycket god God Mindre god Vet ej 

Min arbetsplats? Kommun Landsting Annan verksamhet_____________________ 

*En person utsedd att hjälpa till vid problem. 

1

Bilaga 3 

Del 2 

Sätt kryss i rutan på både A och B på fråga 1- 6. Om du inte använder funktionen gör kryss i rutan och gå vidare till nästa steg i processen. 

När jag dokumenterar utredning genom att använda anamnes- Använder ej funktionen 

och olika statusdokument…. 


1. ….är det lätt att navigera i systemet och ta mig dit jag vill. Instämmer helt Av allra största betydelse 





2. …kan jag tydligt se vad som kan göras i systemet. Instämmer helt Av allra största betydelse 






och begripliga för mig. Instämmer helt Av allra största betydelse 





4. …kan jag i förväg förstå vilka konsekvenser mina Instämmer helt Av allra största betydelse 

handlingar får i systemet. Instämmer till stor del Av stor betydelse 




5. …kan jag tydligt se i systemet att det jag försökt göra Instämmer helt Av allra största betydelse 

blev gjort. Instämmer till stor del Av stor betydelse 




6. är de funktioner som erbjuds adekvata för det som Instämmer helt Av allra största betydelse 

jag vill göra . Instämmer till stor del Av stor betydelse 




2

Bilaga 3 

När jag dokumenterar utredning genom att använda olika 

bedömningsinstrument t ex COPM och ADL-taxonomin… Använder ej funktionen 





























jag vill göra . Instämmer till stor del Av stor betydelse 




3

Bilaga 3 

När jag sätter mål, analyserar och planerar genom att 

använda plan…. Använder ej funktionen 
















Instämmer inte alls Av liten eller ingen betydels 


handlingar får i systemet Instämmer till stor del Av stor betydelse 





blev gjort Instämmer till stor del Av stor betydelse 





jag vill göra Instämmer till stor del Av stor betydelse 




4

Bilaga 3 

När jag registrerar och dokumenterar åtgärder …… Använder ej funktionen 




























jag vill göra. Instämmer till stor del Av stor betydelse 




5

Bilaga 3 

När jag registrerar och dokumenterar hjälpmedel …… Använder ej funktionen 
































6

Bilaga 3 

När jag gör uppföljningar genom att använda uppföljning i plan… Använder ej funktionen 


















handlingar får i systemet Instämmer till stor del Av stor betydelse 














7

Bilaga 3 

När jag gör olika typer av kommuniceringar som remissvar 

eller epikriser… Använder ej funktionen 
































8

Bilaga 3 

När jag gör utvärderingar genom att använda dokumentet 

utvärdering… Använder ej funktionen 



























6. …är de funktioner som erbjuds adekvata för det som Instämmer helt Av allra största betydelse 





9

Bilaga 3 

Del 3 

Generella frågor ej relaterade till något specifikt processteg. 

Sätt kryss i rutan på både A och B på fråga 7- 12 

När jag använder FSAdis….. A Så uppfattar jag det B Så betydelsefullt är det för mig 

7. … kan jag enkelt se och hitta det som gjorts. Instämmer helt Av allra största betydelse 





8. …kan jag tydligt se vem som har gjort vad i systemet. Instämmer helt Av allra största betydelse 





9. …kan jag förstå avsikten med olika dokument och 

meddelanden som systemet visar. Instämmer helt Av allra största betydelse 





10. …presenteras det som skall göras i systemet på ett sådant Instämmer helt Av allra största betydelse 

sätt så att det är enkelt att förstå att det skall göras i en Instämmer till stor del Av stor betydelse 

viss ordning. Instämmer delvis Av ganska stor betydelse 


11. …kan den information som jag lägger in i systemet kan ses Instämmer helt Av allra största betydelse 

av annan personal som har behov av informationen. Instämmer till stor del Av stor betydelse 

. Instämmer delvis Av ganska stor betydelse 


12. …kan jag utföra det jag vill med en rimlig tidsåtgång. Instämmer helt Av allra största betydelse 





Tack för din medverkan! 

10

Referenser 

1 . Andersen E S. System utveckling - principer, metoder och tekniker. Lund: Studentlitteratur; 

2000. 

2 . Boivie I. A fine balance: Adressing Usability and users` Needs in the Development of IT 

Systems for the Workplace. Doctoral thesis. Uppsala: Uppsala University; 2005. 

3 . Sveriges kommuner och landsting. Varför behövs en IT-strategi? [homepage on the Internet]. 

Stockholm: Nord, A. &, Carlson, H; [updated 2005 Dec 21; Cited 2005 Dec 21]. Available 

from: http://www.skl.se 

4 . Organization for standardization. Ergonomic requirements for office work with visual display 

terminals. part 11. Guidance on usability. Switzerland; 1998. 

5 . Kuhn S. Design for People at Work. New York: Addison Wesley; 1996 

6 . Cronholm S, G Goldkuhl. Handlingsbara IT-system-design och utvärdering. Linköping: Institutionen 

för datavetenskap. Linköpings universitet; 2006. 

7 . Cooper A. The Inmates are Running Asylum. Indianapolis: SAMS; 1996 

8 . Lewin E. Evaluation manual. SIDA; 1994. 

9 . Lind T, Sandblad B, Johansson N, Utbult M. Vård-IT-kartan. Borås: User Award; 2005. 

10 . User award. It i vården [homepage on the Internet] Lind T; [updated 2007 Mar 27; cited 

2007 Mar 27]. Available from: http://www.useraward.se 

11. ILAB. FSAdis 2.0 [homepage on the Internet] Oswaldson H; [updated 2007 Mar 27; Cited 

2007 Mar 27] Available from: http://www.ilab.se 

12 . Reed K, & Sanderson S.Concepts of Occupational Therapy. Philadelphia, Lippincott: Williams 

& Wilkins; 1999. 

13. Wilde Larsson B. KUPP-Kvalité ur Patientens Perspektiv. Stockholm: Vårdförbundet Material; 

2001. 

14 . Wibeck V. Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur; 2 

15 . Eliasson E. Effektanalys av IT-systems handlingsutrymme. Licentiatavhandling: Linköping: 

Linköpings universitet; 2003. 

20

Hjort och Larsson - FSA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?