stammohandling_2015
stammohandling_2015
stammohandling_2015
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förbundsstämma <strong>2015</strong><br />
Den pågående omstruktureringen av Försvarsmakten genomförs utifrån det försvars-inriktningsbeslut<br />
som Riksdagen tog 2009. Enligt föreliggande planer skall den nya organisationen i allt väsentligt vara<br />
personellt intagen 2019. När omstruktureringen är genomförd lokalt i Göteborg bedöms garnison<br />
nyttja Skärgårdsskjutfältet enligt följande:<br />
50-70 dagar uppdelat på:<br />
3-9 högintensiva skjutdagar<br />
10-15 medelintensiva skjutdagar<br />
25-60 dagar med skjutbaneliknande verksamhet<br />
Genomsnittligt 200 000 - 400 000 skott<br />
Skjutfält och skjutbanor i Göteborgsregionen<br />
Tillgången till skjutfält och övningsfält i närområdet är helt avgörande om Försvarsmaktens planerade<br />
närvaro i Göteborgsregionen skall vara möjlig.<br />
Ur ett internationellt samhällsbyggnadsperspektiv befinner sig Göteborgsregionen i en<br />
omvandlingsprocess från stor småstadsregion till liten storstadsregion. Stockholmsregionen befann<br />
sig i motsvarande situation på 50-talet. Nu som då uppstår intressekonflikter som ett resultat av<br />
transformeringen. Ett exempel på detta är skjutbanor, övningsfält och skjutfält. I Stockholm blev detta<br />
föremål för ett helhetstänkande som resulterade kvarvarande och nya övnings- och skjutfält<br />
kompletterades med byggandet av två skjuthallar.<br />
I Göteborg har ingen sådan helhetsöversyn gjorts. I stället pågår ett antal processer vilka delvis lever<br />
sina liv utan samordning. Tre framstår som extra viktiga:<br />
1. Skärgårdsskjutfältets framtid. Denna process innefattar såväl äganderätt som<br />
miljötillstånd. I skrivande stund ligger tre delärenden på regeringens bord för<br />
beslut<br />
2. Garnisonens arbete med att internt inom Försvarsmakten initiera byggandet av en<br />
skjuthall på Käringberget. Detta primärt som ett resultat av att de två skjutbanorna<br />
på Käringberget sedan 2013 har skjutförbud på grund av att bullret från dem<br />
överskrider nu gällande tillstånd.<br />
3. Ett antal lokala skytteföreningar samverkar med Göteborgs stad i syfte att hitta en<br />
lösning som gör att för staden attraktiv mark kan frigöras för byggnation.<br />
Även om det borde gjorts tidigare finns det likväl betydande synergieffekter att vinna om Göteborgs<br />
stad eller GR-regionen utifrån nu gällande förutsättningar initierar en samlad översyn av regionens<br />
skjutmöjligheter.<br />
Byggandet av en skjuthall på Käringbergets garnisonsområde som direkt eller senare kan tillgodose<br />
även andra myndigheters behov bedöms vara viktig. En skjuthall gör det också möjligt att dagtid<br />
bedriva mörkerskjutning. Detta innebär en minskad belastning på främst skärgårdsskjutfältet som är<br />
det närskjutfält som enligt föreliggande eller förväntade miljötillstånd primärt erbjuder denna<br />
möjlighet.<br />
Vi har idag ett förändrat omvärldsläge, jämfört med när processen angående skärgårdskjutfältet<br />
påbörjades, vilket kan komma att innebära att Försvarsmakten får ett ökat behov av att öva och även<br />
skjuta skarpt i den miljö där man skall verka. Vi får inte glömma att Göteborg med Norra Europas<br />
största hamn samt Brofjorden med oljeraffinaderiet, är ett av de viktigaste objekten att kunna<br />
försvara. För att man skall lyckas med detta så krävs det att man kan öva i dessa områden och då<br />
även kunna skjuta skarpt. Att säga nej till Försvarsmaktens behov, är att undergräva dess förmåga att<br />
kunna lösa för landet viktiga uppgifter.<br />
Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman <strong>2015</strong> besluta<br />
271