Tal- och kommunikationsstörningar vid orofaciala missbildningar ...

Tal- och kommunikationsstörningar vid orofaciala missbildningar
och funktionsnedsättningar
Gruppledare
Anette Lohmander
Tel: 031 786 6882
E-post: anette.lohmander@neuro.gu.se
Gruppen består av
Anette Lohmander, professor, logoped (gruppledare)
Ann-Charlotte Axelsson, audionom
Karin Brunnegård, forskarstuderande, MSc, logoped
Hans Friede, prof.emeritus, tandläkare (ortodonti)
Catharina Hagberg, docent, tandläkare (ortodonti)
Christina Havstam, forskarstuderande, MSc, logoped
Cecilia Holmgren, lekterapeut, specialpedagog
Radi Jönsson, MD, läkare (audiologi)
Jan Lilja, docent, läkare (plastikkir)
Gun Lyckner, ortodontiassistent
Maria Olsson, MSc, logoped
Christina Persson, MD, logoped
Lotta Sjögreen, forskarstuderande, MSc, logoped
Tove Johannisson, forskarstuderande, MSc, logoped
Projektbeskrivning
Läpp-käk-gomspalter (LKG-spalt) förekommer hos 1 per 500 nyfödda barn och påverkar
födointag, öronfunktion och hörsel, bett och tandutveckling, utseende samt talproduktion. Det
är vanligt med associerade missbildningar och syndrom vid LKG-spalt. Liknande problem
inklusive oralmotoriska funktionsnedsättningar och gomfunktionsproblematik förekommer
även vid neurogent betingade skador och neuromuskulära sjukdomar.
Med perceptuella och instrumentella metoder bedöms tal, andra oralmotoriska funktioner,
hörsel hos individer med olika typer av LKG-spalter, syndrom och neuromuskulär sjukdom.
Intervjuer och självskattningar av tal och kommunikation används också.
1. Talutveckling från joller till tal vid olika spalttyper och hos barn utan spalt studeras
longitudinellt. I en randomiserad multicenterstudie (Scandcleft-projektet,
http://www.eurocran.org/content.asp?contentID=1507)
undersöks effekten av metod och tidpunkt för operation av gomspalten på tal, hörsel,
bett och utseende.

2. Egen attityd till tal och kommunikation hos barn och ungdomar undersöks hos
individer med LKG-spalt och intervjuer om kommunikation och delaktighet görs av
yngre vuxna med LKG-spalt och talavvikelse.
3. Effekt av träning av tal, gomfunktion och oral motorik studeras i flera olika projekt.
4. Utvärdering av tal- och språkfunktioner hos individer med 22q11 deletionssyndrom
och orofaciala funktioner hos individer med Dystrofia myotonika.
Syftet med forskningen är att finna prediktorer för utveckling av talavvikelser samt
utvecklingsmässiga aspekter på talutveckling och andra orofaciala funktioner för att kunna
styra sjukvårdens insatser optimalt. Syftet är också att hitta effektiva behandlingsinsatser för
att minimera effekterna av avvikelser i tal, oral motorik och utseende på kommunikation och
delaktighet.