MU1804, Sexualiteter mellan natur och kultur, 30 högsko- lepoäng

dan den västerländska sexualsynen är fri från dylika, och det därmed är i Västerlandet
vi lever närmast den sanna sexualiteten.
2 (3)
Kursdel 2: Tabu och tolerans (Taboo and tolerance) (15 högskolepoäng)
Denna kursdel tematiserar diskurser om sexualitet. Sexualitet är inte bara ett uttryck
för biologiska drifter; det handlar också om kultur. Sexualitet utspelar sig således inte
bara i kroppen utan också i litteratur, i konst och i erotik. Hur förhåller sig begreppen
erotik och sexualitet till varandra? Ett vanligt antagande är att sexualitet förhåller sig
till erotik som natur förhåller sig till kultur. I sammanhang där ordet sexualitet blir liktydigt
med biologisk reproduktiv drift tycks ordet erotik få beteckna de kulturella och
sociala överlagringarna av denna drift. En av utgångspunkterna för kursdelen är en
kritisk diskussion av denna särskiljning mellan erotik och sexualitet. I kursdelen prövas
hållbarheten i dessa föreställningar genom en rad kontextualiseringar. Vi undersöker
hur sexualiteten definieras i relation till föreställningar om ”den naturliga heterosexualiteten”
och ”den svenska frigjordheten”, och hur den får skiftande betydelse i
olika kulturella miljöer, samt i konstnärliga och litterära sammanhang.
Mer precist är kursdelen uppdelad i två tematiska block. Det första heter ”det mest
förbjudna – konst och litteratur som arena för undersökning av sexualiteten” och utgår
från det faktum att sexualitet oftast omgärdas av tabun och restriktioner. Med hjälp av
sexualitetsforskare som Judith Butler och Michel Foucault utforskas dessa gränsers betydelse
för konst och litteratur. Det andra blocket heter ”Sverige: från sedlighetsdebatt
till HBT-kramande” och tar sin utgångspunkt i det faktum att queerbegreppet på
ganska kort tid har fått fäste i en svensk kontext, och kopplar det till en mer än sekellång
svensk sexualpolitisk debatt: sedlighetsdebatten under andra hälften av 1800-talet,
sexualupplysning och sexualhygien i det tidiga folkhemmet, den amerikanska debatten
om den svenska synden på 1950-talet, sexliberalismen på 1960-talet. Om man sätter
in denna specifika historia i en global kontext – vilka mönster framträder då kring antaganden
om sexualitetens förmenta naturlighet? Hur tolkas queer-begreppet och
HBT-kategorierna i en av folkhemsideologi och jämlikhetspolitik präglad svensk kontext?
Hur långt sträcker sig ”toleransen” mot ”avvikelser” från normen, om man anlägger
ett postkolonialt och globalt perspektiv på HBT-frågor och queerpolitik?
5. Mål
Efter kursdelen ”Kroppen och världen” ska studenten kunna:
– problematisera sexualitetens plats i gränslandet mellan natur och kultur;
– redogöra för föreställningar om sexualitet och könstillhörighet i medicinska
diskurser;
– diskutera några exempel på sexualitetens tidsspecifika och kulturspecifika
bundenhet;
– förhålla sig till konsekvenserna av sexualitetens naturalisering i olika diskurser.
Efter kursdelen ”Tabu och tolerans” ska studenten kunna:
– redogöra för centrala teoretiska traditioner när det gäller sexualitet, kön och
begär;
– redogöra för och problematisera relationen mellan natur och kultur och hur
denna relation uttrycks i politiska, litterära och konstnärliga sammanhang;