MU1804, Sexualiteter mellan natur och kultur, 30 högsko- lepoäng

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
MU1804, Sexualiteter mellan natur och kultur, 30 högskolepoäng
Grundnivå
MU1804, Sexualities Between Nature and Culture, 30 higher education credits, first
cycle.
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2008-10-10 att
gälla från och med vårterminen 2010.
Utbildningsområde: Samhällsvetenskap
Ansvarig institution: Museion
2. Inplacering
Kursen ges som fristående kurs på grundnivå. Övrig kurs.
3. Förkunskapskrav
Minst 60 högskolepoäng, eller motsvarande, godkända i något universitetsämne.
4. Innehåll
Kursen är indelad i två kursdelar:
Kursdel 1: Kroppen och världen (The body and the world) (15 högskolepoäng)
Kursdelen består av två tematiska block: ”den sexualiserade kroppen” och ”sexualitet i
världen – en västerländsk konstruktion eller universell drift?”. I det första blocket ligger
fokus på föreställningar om sexualiteten i medicinska diskurser. Den djupt rotade
tanken på att sexualiteten är förankrad i individens könsidentitet diskuteras och problematiseras,
och vi undersöker naturaliseringen av sexualiteten som en biologisk drift.
En utgångspunkt är här problematiseringen av den patologisering av avvikande sexuella
beteenden som legat till grund för den västerländska psykiatrin. Det andra blocket
vidgar perspektivet och tar sig an frågor kring hur sexualiteten naturaliseras i specifika
kontexter, tidsmässigt och geografiskt. I fokus står den västerländska tolkningen av
kulturella förhållningssätt till sexualitet i andra samhällen, och de västerländska föreställningar
kring sexualitet och identitet som blottläggs däri. Så kommer föreställningen
om att ”de andra” förmodas stå närmare naturen att kontrasteras mot den lika levande
tanken om att ”deras” sexualsyn präglas av kulturella (van)föreställningar, me-

dan den västerländska sexualsynen är fri från dylika, och det därmed är i Västerlandet
vi lever närmast den sanna sexualiteten.
2 (3)
Kursdel 2: Tabu och tolerans (Taboo and tolerance) (15 högskolepoäng)
Denna kursdel tematiserar diskurser om sexualitet. Sexualitet är inte bara ett uttryck
för biologiska drifter; det handlar också om kultur. Sexualitet utspelar sig således inte
bara i kroppen utan också i litteratur, i konst och i erotik. Hur förhåller sig begreppen
erotik och sexualitet till varandra? Ett vanligt antagande är att sexualitet förhåller sig
till erotik som natur förhåller sig till kultur. I sammanhang där ordet sexualitet blir liktydigt
med biologisk reproduktiv drift tycks ordet erotik få beteckna de kulturella och
sociala överlagringarna av denna drift. En av utgångspunkterna för kursdelen är en
kritisk diskussion av denna särskiljning mellan erotik och sexualitet. I kursdelen prövas
hållbarheten i dessa föreställningar genom en rad kontextualiseringar. Vi undersöker
hur sexualiteten definieras i relation till föreställningar om ”den naturliga heterosexualiteten”
och ”den svenska frigjordheten”, och hur den får skiftande betydelse i
olika kulturella miljöer, samt i konstnärliga och litterära sammanhang.
Mer precist är kursdelen uppdelad i två tematiska block. Det första heter ”det mest
förbjudna – konst och litteratur som arena för undersökning av sexualiteten” och utgår
från det faktum att sexualitet oftast omgärdas av tabun och restriktioner. Med hjälp av
sexualitetsforskare som Judith Butler och Michel Foucault utforskas dessa gränsers betydelse
för konst och litteratur. Det andra blocket heter ”Sverige: från sedlighetsdebatt
till HBT-kramande” och tar sin utgångspunkt i det faktum att queerbegreppet på
ganska kort tid har fått fäste i en svensk kontext, och kopplar det till en mer än sekellång
svensk sexualpolitisk debatt: sedlighetsdebatten under andra hälften av 1800-talet,
sexualupplysning och sexualhygien i det tidiga folkhemmet, den amerikanska debatten
om den svenska synden på 1950-talet, sexliberalismen på 1960-talet. Om man sätter
in denna specifika historia i en global kontext – vilka mönster framträder då kring antaganden
om sexualitetens förmenta naturlighet? Hur tolkas queer-begreppet och
HBT-kategorierna i en av folkhemsideologi och jämlikhetspolitik präglad svensk kontext?
Hur långt sträcker sig ”toleransen” mot ”avvikelser” från normen, om man anlägger
ett postkolonialt och globalt perspektiv på HBT-frågor och queerpolitik?
5. Mål
Efter kursdelen ”Kroppen och världen” ska studenten kunna:
– problematisera sexualitetens plats i gränslandet mellan natur och kultur;
– redogöra för föreställningar om sexualitet och könstillhörighet i medicinska
diskurser;
– diskutera några exempel på sexualitetens tidsspecifika och kulturspecifika
bundenhet;
– förhålla sig till konsekvenserna av sexualitetens naturalisering i olika diskurser.
Efter kursdelen ”Tabu och tolerans” ska studenten kunna:
– redogöra för centrala teoretiska traditioner när det gäller sexualitet, kön och
begär;
– redogöra för och problematisera relationen mellan natur och kultur och hur
denna relation uttrycks i politiska, litterära och konstnärliga sammanhang;

– diskutera hur sexualitet och erotik representeras i konstnärliga och litterära
sammanhang;
3 (3)
– redogöra för heteronormativitetens svenska historia, och sätta den i ett globalt
sammanhang;
– kritiskt förhålla sig till heteronormativitet och till queerpolitikens praktik.
6. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
Kursen examineras skriftligt i form av hemtentamen samt genom deltagande vid seminarier.
I samband med seminarierna kan vissa tillämpningsövningar förekomma, vilka
fullgörs enskilt eller i grupp. Aktivt deltagande i sådana övningar är obligatoriskt. Om
en student inte kan delta vid ett obligatoriskt moment måste denna göra en extrauppgift
istället.
Studenten äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma
examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till Museions studierektor
och skall vara skriftlig.
8. Betyg
Betyg ges i tregradig skala: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.
9. Kursvärdering
Kursen utvärderas i sin helhet vid kursslut genom att studenten skriftligen får fylla i en
förtryckt enkät kring frågor såsom kursadministration, undervisning, kurslitteratur,
examination, egen studieinsats, övriga kommentarer, samt förslag på förändringar.
Även en muntlig kursutvärdering, där kursansvariga lärare är deltagande, görs i samband
med kursslut. Kvalitetsbrister behandlas dels löpande under terminen, dels på
sikt genom att de tas upp av de kursansvariga till diskussion och utvärdering inför
kommande läsår. Resultatet av kursutvärdering och vidtagna åtgärder återförs till studenterna.
10. Övrigt